mötesplats lund ne Kreativa mötesplatser. Programmering av mötesplatser. mötesplats lund ne/brunnshög 1

Transkript

1 mötesplats lund ne Kreativa mötesplatser. Programmering av mötesplatser. mötesplats lund ne/brunnshög 1

2 2 mötesplats lund ne/brunnshög

3 mötesplats lund ne Kreativa mötesplatser. Programmering av mötesplatser. mötesplats lund ne/brunnshög 3

4 mötesplats lund ne utgivare: region skåne, tita-projektet samt lunds kommun. region skåne, lunds kommun och författarna, omslag, framsida: skiss, lund ne/brunnshög. bilden är bearbetad av grafolin, caroline bjurman holgersson intervjustudie kreativa mötesplaser lund ne/brunnshög, oxford research, genom johannes henriksson. rapport programmering av mötesplatser lund ne/brunnshög, sweco, genom jennie fagerström och kani abu-bakr. tryck: danagård litho, malmö, grafisk form, produktion och original: grafolin, lund, isbn: mötesplats lund ne/brunnshög

5 mötesplats lund ne Kreativa mötesplatser. Programmering av mötesplatser. mötesplats lund ne/brunnshög 5

6 ribe, danmark. foto: sweco, jennie fagerström. Mötesplats Lund NE Två studier: Intervjustudie: Kreativa mötesplatser Lund NE/Brunnshög Rapport: Programmering av mötesplatser Lund NE/Brunnshög förord Denna skrift har producerats inom EU-projektet ESS MAX IV i regionen TITA. Syftet med projektet är att stärka innovationsstrukturen, tillgängligheten och attraktiviteten i södra Sverige för att kunna tillvarata effekterna av etableringen av de nya forskningsanläggningarna i Lund. Delprojektet TI3 Mötesplats Lund NE har undersökt hur förutsättningar skapas för att underlätta möten mellan forskare och omvärld. Syftet är att studera hur Lund NE/Brunnshög bäst kan utvecklas som en regional och internationell mötesplats, bland annat genom att ta fram underlag för hur de vetenskapliga miljöerna, be- 6 mötesplats lund ne/brunnshög

7 lägna i området kan göras tillgängliga för att skapa dialoger och möten. I den här skriften publiceras två av de rapporter som producerats inom delprojekt TI3 Mötesplats Lund NE. Övriga publikationer inom delprojektet är rapporten colab CITY och rapporten Stadens möjligheter, platser och stråk. Båda böckerna är publicerade som e-böcker och finns tillgängliga på hemsidor för TITA respektive Lunds kommun. sammanfattning Del 1 Intervjustudie: Kreativa mötesplatser Lund NE/Brunnshög En intervjuundersökning om forskares behov av mötesplatser genomfördes av Oxford research. Ett tjugotal intervjuer med gästforskare vid MAX IV och andra internationella forskningsanläggningar gjordes inom ramen för studien. Syftet var att sätta sig in i de behov och önskemål gästforskarna har av mötesplatser för exempelvis rekreation och service. Rapporten konstaterar att gemensamma mötesplatser som främjar spontana möten är viktiga eftersom de kan motverka känslan av isolering. Gästforskarna efterfrågar närhet till grönområden och dygnet runt service. Gruppen gästforskare är inte särskilt kapitalstark vilket påverkar typen av serviceinrättningar som efterfrågas. Resultatet av intervjustudien visar också att det är viktigt att ta vara på det unika i regionen. Del 2 Rapport: Programmering av mötesplatser i Lund NE/Brunnshög Ett idématerial med konkreta exempel på mötesplatser i Lund NE/Brunnshög togs fram av Sweco på uppdrag av delprojektet TI3 Mötesplats Lund NE. Arbetet tog sin utgångspunkt i de rapporter som då redan producerats inom delprojektet. I rapporten föreslås olika slags mötesplatser i direkt anslutning eller närhet till forskningsanläggningarna. Huvudmålet har varit att presentera idéer för möjliga mötesplatser som stimulerar kreativitet; mötesplatser där stadsdelens besökare från när och fjärran forskare som turister kan interagera med varandra och med invånare och andra verksamma. Olika slags mötesplatser presenteras, både intensiva sådana med mycket aktiviteter och lugnare platser för kontemplation. Genom att koncentrera mötesplatserna längs ett stråk från forskningsanläggningarna (och Science Village) ända ut i Lunds Världspark kan de dessutom stärka varandra och göra hela stråket mer attraktivt, inte bara för de boende i stadsdelen utan även för andra lundabor, skåningar och övriga besökare. mötesplats lund ne/brunnshög 7

8 paus i en av zürichs parker. foto: sweco, sara schlyter. Del 1 Kreativa mötesplatser Lund NE/Brunnshög 8 1. introduktion 8 2. syfte och genomförande erfarenheter från tidigare studier resultat från intervjustudien långvariga användare vad karaktäriserar en långvarig användare? vad efterfrågar långvariga användare? hur sker möten med andra grupper? sagt om Lund kortvariga användare vad karaktäriserar en kortvarig användare? vad efterfrågar kortvariga användare? hur sker möten med andra grupper? slutsats och rekommendationer intervjupersoner 46 8 mötesplats lund ne/brunnshög

9 universitetsfontänen, lund. foto: lunds kommun, annika andré. Del 2 Programmering av mötesplatser Lund NE/Brunnshög inledning om kreativitet det offentliga rummets betydelse om tid platser och stråk stadsdelen lund ne/brunnshög om metoden mötesplatserna i lund ne/brunnshög om begreppen konsten i brunnshög mötesplatserna vid expo-området etappvis utveckling kanske så här? mötesplatserna i stadsparken vad kan vi lära oss? källförteckning 96 mötesplats lund ne/brunnshög 9

10 DEL 1 Intervjustudie: Kreativa mötesplatser Lund NE/Brunnshög 1. Introduktion Två världsledande forskningsanläggningar, European Spallation Source (ESS) och MAX IV, kommer att byggas i de nordöstra delarna av Lund inom de närmaste åren. Från universitetsmiljön i centrum via Skånes universitetssjukhus, Lunds Tekniska Högskola, Ideon och ESS och MAX IV skapas ett kunskapsstråk med en alldeles unik kombination av vetenskap, forskning och innovativa företag. Det är exempelvis ingen slump att det gemensamma lunchrummet för forskare vid anläggningarna ILL och ESRF i Grenoble ofta refereras till som det viktigaste rummet för möten mellan de två anläggningarna. En framgångsrik etablering av ESS och MAX IV i Lund är, ur ett bredare perspektiv, inte enbart avhängigt forskningsanläggningarnas tekniska utformning och vetenskapliga prestation. En rad andra faktorer, som att anläggningarna inspirerar fler ungdomar att välja tekniska och naturvetenskapliga utbildningar, sätter Skåne på den internationella forskningskartan samt att utländska företag väljer att förlägga forskningsavdelningar till Skåne är bevis för en framgångsrik etablering ur ett regionalt perspektiv. En central förutsättning för att sådana effekter skall uppstå är dock att regionen lyckas skapa en fysisk miljö kring anläggningarna som underlättar möten mellan forskare från olika discipliner, näringsliv och allmänheten. Det är i dessa tvärvetenskapliga möten som innovationer sker och nya företag skapas. Vi kan samtidigt inte planera för sådana möten att äga rum, men vi kan genom en genomtänkt fysisk planering underlätta uppkomsten av dessa. Det är exempelvis ingen slump att det gemensamma lunchrummet för forskare vid anläggningarna ILL och ESRF i Grenoble ofta refereras till som det viktigaste rummet för möten mellan de två anläggningarna. I Lund finns stora möjligheter att utveckla liknande mötesplatser som även inkluderar näringslivet och den breda allmänheten runt ESS och MAX IV. Ett nytt stort rekreationsområde planeras i anslutning till forskningsanläggningarna (Lunds Världspark), ett Science-center ska visa en intresserad allmänhet hur anläggningarna fungerar, och i Science Village kommer forskarbostäder, filialbyggnader och lokaler för uni- 10 mötesplats lund ne/brunnshög

11 science village kallas området mellan ess och max iv. illustration: cobe arkitekter. versitet och högskolor samt service med matställen, butiker och gym att byggas. Samtidigt är det viktigt att stadsdelen blir en naturlig del i Lunds landskap och integreras med staden och övriga omgivningen. Det är för detta syfte som delprojekt TI3 - Mötesplats Lund NE startats med uppdraget att ta fram framgångsfaktorer för kreativa mötesplatser och undersöka hur man kan stimulera till naturliga möten som därmed stärker den fysiska innovationsmiljön i Lund NE/Brunnshög. Omkring 5000 forskare kommer att besöka Lund varje år för att utföra experiment vid ESS och MAX IV. Ett betydande antal gästforskare kommer även att bosätta sig i regionen för längre arbete vid universitetet eller forskningsanläggningarna. Utformningen av området bör därmed inrikta sig på att i största möjliga utsträckning främja möten mellan dessa och andra grupper genom att låta mötesplatser stå i centrum för utvecklingsstrategierna för stadsdelen. mötesplats lund ne/brunnshög 11

12 ...bejakar de kreativa människornas arbetstider. Ola Thufvesson, kulturgeograf vid Lunds universitet, har skrivit en avhandling om kreativa miljöer där nära sjuhundra nobelprisvinnare kartlagts. Det är enligt Thufvesson när olika kulturer blandas och möten sker som dessa miljöer uppstår. En utgångspunkt för att skapa en sådan miljö kring Brunnshögsområdet är dock en kännedom om vilka de besökande forskarna är, och vad de efterfrågar. Detta innefattar enligt Thufvesson exempelvis att man bejakar de kreativa människornas arbetstider och tar hänsyn till att gästforskare vid ESS och MAX IV inte kommer att arbeta normala kontorstider, varför serviceinrättningar med generösa öppettider är viktigt. Vidare handlar det om att Lund har potential att bli en plats där det händeri framtiden. Även om ESS och MAX IV i sig kommer att attrahera världsledande forskare på grund av de rent forskningsmässiga möjligheterna, är andra parametrar viktiga för om Brunnshögsområdet verkligen blir en plats där framtidens forskningsgenombrott och innovationer formas. Här handlar det helt enkelt om att slå vakt om det unika och inte göra som alla andra, menar Thufvesson, för att på så sätt attrahera forskare och skapa en kreativ miljö som främjar möten mellan olika discipliner. Detta innefattar inte nödvändigtvis stora glasbyggnader och öppna torg, utan möjligtvis det som vi tar för givet som mindre parkmiljöer, cykelbanor, småskalighet och vardagliga mötesplatser som caféer och restauranger. Större forskningsparker i Sverige och internationellt missar inte sällan denna aspekt och präglas av en miljö där få utanför själva arbetsplatsen i form av exempelvis allmänheten och studenter rör sig. Det är i motsats till detta som Brunnshögsområdet måste utformas till en levande stadsdel där sannolikheten för spontana möten är som störst. Utifrån denna bakgrund har ett tjugotal intervjuer genomförts inom ramen för studien med användare med erfarenhet av MAX-lab och andra internationella forskningsanläggningar. Intervjuerna har berört områden som vad kort- och långvariga användare av större forskningsanläggningar efterfrågar, hur en typisk arbetsdag ser ut, hur möten sker och vilka erfarenheter de har från liknande forskningsanläggningar internationellt. Resultatet från intervjuerna presenteras i denna rapport och avser utgöra värdefull input till utformningen av området runt Lund NE/Brunnshög. Nedan följer en sammanfattning av de viktigaste slutsatserna från intervjuundersökningen baserat på respondenternas svar. 12 mötesplats lund ne/brunnshög

13 Arbetet med att skapa platser som främjar möten mellan gästforskare sinsemellan och andra grupper underlättas om det finns en gedigen förståelse för vad som karaktäriserar målgruppen och vad de efterfrågar. Den enskilt största gruppen användare av ESS och MAX IV kommer att vara kortvariga sådana som stannar mellan ett par dagar och en vecka i regionen. Spontana möten mellan forskare vid olika forskningsanläggningar sker framförallt vid gemensamma serviceinrättningar som lunchkantiner, caféer, träningsanläggningar etc varför betydelsen av sådana neutrala mötesplatser i närheten av ESS och MAX IV inte nog kan betonas. Gruppen gästforskare är generellt sett inte särskilt kapitalstark, vilket påverkar vilken typ av serviceinrättningar och andra funktioner som gästforskarna kommer att efterfråga, och därmed vilka potentiella mötesplatser som går att skapa. I syfte att motverka en känsla av isolering, vilket upplevs vid flera liknande forskningsanläggningar, bör området runt dem öppnas upp för möten mellan olika samhällsgrupper genom exempelvis bostäder, besökscenter, kontorsbyggnader, restauranger, skolor och andra funktioner riktade mot allmänhet och näringsliv. För att bryta av från miljön inne på forskningsanläggningarna efterfrågas av flera respondenter rekreationsmöjligheter i natur- eller parkmiljö tillgängligt i anslutning till anläggningarna, varför satsningar som exempelvis Lunds Världspark är högst välkomna. En tydlig rekommendation från ansvariga vid liknande forskningscampus är att ha en långsiktig plan för området där det tydligt framgår vem som bär huvudansvaret för området, och kan balansera de olika aktörernas preferenser och perspektiv. mötesplats lund ne/brunnshög 13

14 14 mötesplats lund ne/brunnshög

15 2. Syfte och genomförande TITA:s delprojekt TI3 Mötesplats Lund NE har som övergripande syfte att finna framgångsfaktorer för hur Lund NE på bästa sätt kan utvecklas till en regional och internationell kreativ mötesplats. Denna rapport är en del i denna process genom att samla input från gästforskare och beskriva vilka framgångsfaktorer som finns för att stärka den fysiska innovationsmiljön i Lund NE. Sådan kunskap fungerar i sin tur som utgångspunkt för idéutveckling kring hur stadsdelen kan utformas på optimalt sätt. På så vis kompletterar gästforskarnas egna ord den kunskap som tagits fram av delprojekt TI3 genom rapporten colab City kring framgångsrik samverkan mellan internationella forskningsmiljöer och den omkringliggande staden, samt forskningsöversikten Stadens möjligheter Platser och stråk om möjligheten till kreativa mötesplatser i det offentliga rummet. Gästforskare, vilka utgör fokus för denna studie, är individer med varierande behov och preferenser. Termen gästforskare används samtidigt som benämning på olika typer av forskare med helt skilda förhållanden till forskningsanläggningarna. En kategori av gästforskare är de så kallade användarna som kommer för att utföra experiment under en kort period vid anläggningarna, i regel mellan 2 dagar till en vecka. Dessa forskare vill få ut så mycket som möjligt under den tid som de har tillgång till anläggningarna, varför en stor del av tiden i Lund kommer att spenderas inne på, eller i direkt närhet till, ESS eller MAX IV. En annan grupp gästforskare är de som kommer arbeta en längre tid vid anläggningarna eller universitetet i form av exempelvis postdocs, anställda vid ESS och MAX IV eller gästforskare från andra universitet som spenderar en utbytesperiod i Lund. I arbetet med att visa på vad dessa grupper efterfrågar i termer av servicefunktioner, deras preferenser och rörelsemönster, måste vi därför skilja dem åt. Gruppen gästforskare har därmed delats in i två breda kategorier: de som använder sig av forskningsanläggningar under en kortare period om två dagar till en vecka (kortvariga användare), och de som tillbringar en längre period om flera månader vid anläggningen som exempelvis postdocs (långvariga användare). Intervjuer har sedan genomförts med ett tjugotal kort- och långvariga användare av MAX-lab. Tillsammans med erfarenheter från andra synkroutbytesstudent möter den skånska naturen i brösarps backar. foto: sweco, kani abu-bakr. mötesplats lund ne/brunnshög 15

16 en plats i solen utanför äpplets hus, kivik. foto: sweco, jennie fagerström. tron- och neutronspridningsanläggningar internationellt har input samlats in utifrån fyra övergripande temaområden: 1) Vad karaktäriserar målgruppen? 2) Vad är viktigt för målgruppen under vistelsen i Lund? 3) Hur sker möten för målgruppen med andra forskare, näringsliv och allmänhet? 4) Vilka erfarenheter har målgruppen från liknande anläggningar? Som kan utläsas ur figuren ovan är det över 70 procent av användarna av PSI som är under 40 år. De frågeställningar som listas ovan grundar sig på föreställningen att det enbart går att planera för mötesplatser för kortoch långvariga gästforskare i Lund om det finns en djupare kännedom om vem målgruppen är, och vad den tenderar att efterfråga. Först då kan den fysiska planeringen för området optimeras för att på bästa sätt utvecklas till en regional och internationell kreativ mötesplats. 16 mötesplats lund ne/brunnshög

17 0,0 0,2 0,4 0,6 0,8 1,0 3. Erfarenheter från tidigare studier Innan presentationen av resultatet från intervjuerna med gästforskarna tar vid, presenteras kort de erfarenheter som framkommit i tidigare genomförda studier 1. Syftet är att skapa en större förståelse för vilka de besökande forskarna är i termer av var de tenderar att komma ifrån, ålder, boendemönster, etc. Runt nio av tio användare av MAX-lab idag kommer från andra EU-länder. Uppdelningen per land ser ut som i tabellen nedan utifrån antal forskarbesök. Övriga betydande användargrupper kommer från Polen, Frankrike, Norge, Spanien och USA. Fördelningen av användare av ESS kommer med stor säkerhet inte ha en liknande dominans av svenska användare och även MAX IV förväntas ha en större andel utländska användare när den väl tas i drift. tabell 3.1 topp fem forskarbesök vid max-lab 2009 uppdelat efter land (falck, snickars & westlund, 2011) Sverige (inkl MAX-lab) Danmark Finland Tyskland Storbritannien 1 med tidigare studier åsyftas framför allt utbildnings- och kompetensbehov i spåren av ess och max iv ett kunskapsunderlag (ta3), affärsmöjligheter i spåren av ess och max iv (ti6) samt industrins framtida kopplingar till ess och max iv exempel på internationella och regionala initiativ (ta3, ti5, ti6). mötesplats lund ne/brunnshög 17

18 Folk tenderar att ha en tämligen standardiserad bild av vad en forskare är. Inte sällan är det en äldre man som uppfyller schablonbilden. Detta i sin tur påverkar föreställningen om vilka behov gruppen har i termer av boende, kulturaktiviteter, nöjesutbud etc. För forskaranläggningar som ESS och MAX IV utgörs gruppen användare dock till en betydande del av doktorander och postdocs, det vill säga relativt unga människor. Vid spallationsanläggningen ISIS i Oxford tillhör exempelvis hälften av användarna denna kategori, varav 60 procent är under 30 år. Även vid forskningscentrat Paul Scherrer Institut (PSI) i Schweiz, med neutronspridnings- och synkrotronljusanläggningarna SINQ och SLS, är ålderfördelningen snarlik. figur 3.1 användare vid psi (sinq, sls) 2009 utifrån ålder (psi scientific report, 2009) år 35,4 % år 16,4 % år 4,8 % år 1,7 % år 0,4 % 30 och yngre 41,3 % Som kan utläsas ur figuren ovan är det över 70 procent av användarna av PSI som är under 40 år. Det finns skäl att tro att mönstret kommer att vara snarlikt vid ESS och MAX IV, varför servicefunktioner som exempelvis dagisplatser kommer att vara efterfrågade, samtidigt öppnar upp för nya mötesplatser. Var dessa servicefunktioner etableras är även en viktig fråga. Harwell Campus i Oxford, där anläggningarna ISIS och Diamond är lokaliserade, har genom infrastruktursatsningar de senaste åren försökt att bli en plats där det är möjligt att leva och bo, och inte enbart ett område där forskningen står i 18 mötesplats lund ne/brunnshög

19 fokus. En tydlig rekommendation från ansvariga vid Harwell till Lund som framgått i tidigare studier är att ha en långsiktig plan, gärna för de närmsta 50 åren, som tar höjd för framtida utveckling av området kring ESS och MAX IV. Det är även viktigt att någon bär huvudansvaret för området då de olika aktörerna som verkar inom det har olika efterfrågan och perspektiv. För att citera en respondent vid Harwell The science is important, but it can t always be the main focus. Avslutningsvis är det intressant att diskutera var de besökande forskarna kommer att bosätta sig. När det gäller de kortvariga användarna kommer de i stor utsträckning att efterfråga och välja boende nära anläggningarna. Forskare som erhåller experimenttid vid ESS och MAX IV kommer att stanna från mellan ett par dagar till en vecka. När man erhållit experimenttid vill man av förståeliga skäl utnyttja detta i så hög grad som möjligt då man 1) har genomgått en omfattande peer-review över minst ett halvår, 2) får vänta en längre tid innan man får möjlighet att genomföra nya experiment vid anläggningarna igen, och 3) experimenttiden oftast erbjuder en unik möjlighet att genomföra mätningar och experiment som inte kan göras vid hemlaboratoriet. Deras rörelsemönster och möjligheter till möten med andra forskare sker således främst inom Brunnshögsområdet. För de gästforskare som ämnar stanna en längre period i Skåne finns anledning att tro att en majoritet kommer att bosätta sig relativt nära anläggningarna. Vid PSI i Schweiz bor exempelvis 70 procent av de anställda inom en radie av 15 kilometer från anläggningen. En studie av de personer som är forskarutbildade specialister inom teknik, data och medicin i Skåne visar samtidigt att huvuddelen (84 %) bor i sydvästra Skåne. En mindre del (10 %) bor i nordvästra Skåne. Av de utlandsfödda specialisterna bor 86 % i sydvästra Skåne. För de gästforskare som ämnar stanna en längre period i Skåne finns anledning att tro att en majoritet kommer att bosätta sig relativt nära anläggningarna. Utifrån dessa siffror är det därmed intressant att analysera de boendemiljöer som finns tillgängliga runt ESS och MAX IV. Inom delprojekt TA1 drogs i rapporten Effekter på bostadsbyggandet i Skåne till följd av ESS och MAX IV (WSP, 2012) slutsatsen att Malmö är mycket attraktivt för unga vuxna, men har inte tillräckligt attraktiva bostadsmiljöer för barnfamiljerna. Lund är samtidigt en typisk studentstad med ett kraftigt inflyttningsöverskott i 20-årsåldern, men där studenterna flyttar ut när studierna är över. Till Staffanstorp, och andra förortskommuner, flyttar framför allt barnfamiljerna med för dem attraktiva boendemiljöer. Samtidigt pekar rapporten mötesplats lund ne/brunnshög 19

20 För maximal tillgänglighet krävs i sin tur att spårväg samt goda gång- och cykelstråk byggs från Lund Centrum till Brunnshög. Vem kommer till Skåne som en effekt av ESS/MAX IVetableringen? (Tyrens, 2011) att all utveckling kommer att ske i Lund/Malmö om inte övriga kommuner själva gör något för att dra till sig verksamheter och boende. Goda kollektivtrafikstråk där pendlingstiden reduceras till 30 minuter föredras och kommer att krävs för att sprida effekterna utifrån etableringen av ESS och MAX IV utanför dess absoluta närhet. För maximal tillgänglighet krävs i sin tur att spårväg samt goda gång- och cykelstråk byggs från Lund Centrum till Brunnshög. Generellt kommer dock gästforskarnas rörelsemönster både för kort- och långvariga besök att koncentreras till Lund och Brunnshögsområdet inte bara under normala arbetstider, utan under hela vistelsen i Skåne. Det är därmed inom detta fysiska område som miljön för att främja möten mellan forskarna och andra grupper är som mest avgörande. trappan den perfekta platsen för möten mellan människor. utanför dramaten, stockholm. foto: sweco, jennie fagerström. 20 mötesplats lund ne/brunnshög

21 mötesplats lund ne/brunnshög 21

22 4. Resultat från intervjustudien Intervjustudien har som tidigare nämnts delat upp gruppen gästforskare i två subgrupper: kort- och långvariga användare. Uppdelningen grundar sig på det faktum att de två grupperna kommer att ha skilda preferenser i termer av boende och service, samtidigt som deras rörelsemönster och därmed möjligheter att skapa en fysisk miljö för mötesplatser skiljer sig åt. Resultaten från intervjustudien presenteras i följande kapitel för respektive grupp. 4.1 långvariga användare Långvariga användare är den grupp av gästande forskare som är verksamma vid en forskningsanläggning över en längre period, från ett par månader till ett par år. Denna grupp innefattar postdocs, det vill säga forskare som nyligen avslutat sin forskarutbildning och som fortsätter att fördjupa sig i sin forskning, men även andra former av tillfälliga forskaranställningar förekommer. Som underlag för den här studien har åtta långvariga användare vid MAX-lab intervjuats vad karaktäriserar en långvarig användare? Gästforskare kommer till Lund och MAX-lab från hela världen. I den grupp av långvariga gästforskare vid MAX-lab som den här studien omfattar är Sri Lanka, Indien, Spanien, Tyskland, Polen, Finland, Ryssland och Sverige representerade. Som påvisats tidigare dominerar svenska forskare användarna av MAX-lab, i egenskap av nationell anläggning. Gästforskare tenderar vidare att vara relativt unga och nyligen ha avslutat sin forskarutbildning. De flesta som arbetar vid MAX-lab eller spenderar en längre period som postdoc vid anläggningen har även erfarenhet från ett flertal andra anläggningar internationellt. Intervjustudien har visat att livssituationen för gästforskare är speciell. De har ofta flyttat till ett annat land, inte sällan till en ny kultur. Vidare flyttar de för att ägna sig åt sin forskning under en begränsad tid, med förväntningar att leverera forskningsresultat för att i slutändan få fast anställning vid universitet eller motsvarande forskningsanläggningar. Av den orsaken arbetar gästforskare ofta långa dagar, och arbetsdagar på 12 timmar eller mer samt helger hör enligt respondenterna till vanligheterna. 22 mötesplats lund ne/brunnshög

23 takterrass vid tv-bolaget vpro i hilversum, nederländerna. foto: sweco, boel andersson. My working hours depend, from 8 to 12 hours, but usually 10 to 12. During beamtime you work usually more than 12 hours and also weekends. (gästforskare på MAX-lab) To be honest, it is like survival of the fittest, to survive you have to work, and you have to sacrifice all your time to get something out of it. (gästforskare på MAX-lab) Majoriteten av respondenterna har sitt kontor på MAX-lab och spenderar merparten av arbetsdagen vid anläggningen. Möjligheten till interaktion och möten med andra forskare är därmed som störst vid, eller i direkt anslutning till, MAX-lab. Denna interaktion kan i sin tur ske under dygnets alla timmar, varför det är viktigt att den fysiska miljön runt anläggningarna tar fasta på detta i form av exempelvis belysning och serviceinrättningar med generösa öppettider. Av den orsaken arbetar gästforskare ofta långa dagar, och arbetsdagar på 12 timmar eller mer samt helger hör enligt respondenterna till vanligheterna. mötesplats lund ne/brunnshög 23

24 puckelbollplanen i kroksbäck, malmö. foto: sweco, jennie fagerström. För gästforskare som spenderar en längre tid vid forskningsanläggningen finns det, trots de långa arbetsdagarna och pressen att leverera resultat, utrymme för ett normalt vardagsliv. De flesta har en partner eller familj och spenderar ledig tid med denna. Det är även särskilt populärt bland de utländska gästforskarna att upptäcka vad regionen har att erbjuda, och närheten till kulturutbudet i Malmö och Köpenhamn uppskattas av en rad respondenter. We like to go for walks in the nearby region. We also enjoy visiting Malmoe and Copenhagen to go to the opera and so on.(gästforskare på MAX-lab) Till skillnad mot de kortvariga användarna av MAX-lab, som vi senare ska se har relativt snarlika rörelsemönster och preferenser, är det framförallt de långa arbetsdagarna som är gemensamma för de långvariga användarna. Det är således en 24 mötesplats lund ne/brunnshög

25 större utmaning att planera för naturliga mötesplatser för denna grupp som ligger i direkt anslutning till arbetsplatsen, det vill säga själva anläggningarna vad efterfrågar långvariga användare? Utifrån de intervjuer som genomförts, framkommer det tydligt att svårigheten att hitta bostad är ett centralt problem för långvariga gästforskare som grupp. Gästforskare är inte sällan i startgroparna av sin karriär, med en tillfällig anställning. Därför är viljan och möjligheten att köpa bostad begränsad inom gruppen, vilket medför en efterfrågan på prisvärt och hyresbaserat boende. Jag flyttade många gånger inom Lund för det är svårt att hitta bostad. Jag vill vara nära MAX-lab för det ingår viss jour-tjänst, ibland till 12 på natten. Priset är också viktigt, Lund är en dyr stad.(gästforskare på MAX-lab) Föreställningen att gästforskare vid ESS och MAX IV samlat kommer utgöra en kapitalstark grupp är direkt felaktig och missvisande för vilka typer av serviceinrättningar som kommer att efterfrågas. Om detta inte tas tillräcklig hänsyn till kommer antalet naturliga mötesplatser i form av hotell och restauranger att minska. På grund av de långa arbetsdagarna efterfrågas boende med goda kommunikationsmöjligheter till anläggningen. Miljön kring boendet är också viktig, bland annat efterfrågas närhet till grönområden och skolor och det ska kännas tryggt att promenera hem en sen kväll från jobbet givet de oregelbundna arbetstider som präglar arbetsdagarna. Because I am usually working late nights and like to walk home I was looking for something safe.(gästforskare på MAX-lab) Tydligt är också att närhet till såväl grönområden som stadsbebyggelse, vilket ter sig naturligt för många lundabor, ses som något relativt exotiskt och sällsynt för många gästforskare. I wanted to live close to green areas yet close to the city, but there was not really any choice and one has to take what is there.(gästforskare på MAX-lab) Under intervjuerna med forskarna återkommer ett särskilt tema i flera av dem möjligheten att enkelt och snabbt komma iväg till grönska eller en park där man kan motionera eller kopp- Tydligt är också att närhet till såväl grönområden som stadsbebyggelse, vilket ter sig naturligt för många lundabor, ses som något relativt exotiskt och sällsynt för många gästforskare. mötesplats lund ne/brunnshög 25

26 la bort forskningen en stund. Eller som en gästforskare vid MAX-lab väljer att formulera det, med tyngdpunkt på mindre avskilda mötesplatser i parkmiljö: I like when it is green around, because the buildings are just full of technique stuff so when you are having a walk it s nice to see something else than just the buildings. A coffee area outside is also very great if the weather allows you to sit outside. Also smaller areas where you can meet people for private conversations, not a big single area where the noise level directly goes up. A quiet place for quiet discussions. An area where you can relax and put your mind off. (gästforskare vid MAX-lab) Även de långvariga gästforskarna vid ESS och MAX IV kommer att ha klart annorlunda rörelsemönster och arbetstider jämfört med andra yrkesgrupper som kommer att verka i området. Utifrån de långa arbetsdagarna är det exempelvis praktiskt att det finns restauranger eller caféer med generösa öppettider i närheten av anläggningarna. Två gästforskare framhåller dessa mötesplatser som särskilt viktiga för kunskapsutbyte. Especially important is a coffee place where you can meet and discuss with colleagues.(gästforskare på MAX-lab) ICA-Tuna är bra för att man jobbar sent och helger, och så måste jag säga att en restaurang är väldigt viktig, både för gemenskapen, man blir ett gäng liksom, men också för att det inte är alla som har tid att laga mat hemma varje kväll.(gästforskare på MAX-lab) Det finns således stora möjligheter för entreprenörer som exempelvis restaurangägare att förlägga verksamhet till området som utgår ifrån vad målgruppen efterfrågar. Viktigt här är att det finns mark tillgänglig runt anläggningen för de olika typer av verksamheter som kan tänkas dyka upp, och inte försvåra för idéer från privata aktörer att realiseras hur sker möten med andra grupper? Lund upplevs som en öppen och trevlig stad att flytta till. Lundaborna är bra på engelska och upplevs som öppna och hjälpsamma enligt respondenterna. Studien belyser dock att kontaktskapande och möten i stor utsträckning är individberoende; en del tenderar att skapa många kontakter medan andra skapar färre, såsom det är för alla människor. Ett hinder för kontaktskapande som belysts är dock tidsbrist på grund av 26 mötesplats lund ne/brunnshög

27 kungsgatan, lund. foto: lunds kommun, annika andré. de långa arbetsdagarna. Det finns inte sällan en vilja för kontaktskapande, men tiden räcker helt enkelt inte till. I really like to interact with people. I would like to do it more than I do in real life. It is somehow, I am busy here trapped doing things(gästforskare på MAX-lab) Lund upplevs som en öppen och trevlig stad att flytta till. Jag vet inte ens vad folk gör på andra stationer runt omkring mig, det är segregerat kan man säga. Grejen är att man har så mycket att göra själv att det är svårt att få tid till kontaktskapande(gästforskare på MAX-lab) Att MAX-lab samlar användare från flera forskningsdiscipliner och företag under samma tak gör MAX-lab till en naturlig mötesplats för dessa grupper. Gästforskare har sitt kontor på MAX-lab, där man också spenderar största delen av arbetsdagen. Emellertid sker ett visst utbyte med närliggande insti- mötesplats lund ne/brunnshög 27

28 stortorget, lund. foto: lunds kommun, annika andré. tutioner inom Lunds universitet. Kontakter och möten sker i synnerhet i det gemensamma lunchrummet, där det också går att tillaga mat, och i andra gemensamma utrymmen. At MAX-lab there are a lot of users of synchrotron radiation coming from different disciplines, and there is a lunch room where everybody can meet and talk, there is no problem in establishing new contacts.(gärstforskare på MAX-lab) MAX-labs årliga vårfest skapar också möjlighet att träffa kollegor och deras respektive. Liknande arrangemang med allmänheten är en möjlighet för framtiden. Utanför MAX-lab är det vanligt att viktiga kontakter med andra forskare främst knyts vid seminarier, konferenser och workshops. There are meetings, workshops and seminars that take place in Lund, and when I attend I meet with people from other disciplines. 28 mötesplats lund ne/brunnshög

29 There is also a close connection between MAX-lab, ESS and the physics department and therefore I have the possibility to meet people from these research centres too.(gästforskare på MAX-lab) Vanligast är att kontakter sker med forskarkollegor, men näringslivets närvaro inom anläggningarna gör enligt en respondent att viss kontakt även sker inom detta område. The companies are using the instruments as well, so the interaction is in this way.(gästforskare vid MAX-lab) Kontaktskapande med allmänheten tenderar bland de långvariga användarna främst ske med personer med samma nationella bakgrund, vilket är naturligt när man kommer till ett nytt land. Ett viktigt insatsområde blir därmed att försöka skapa naturliga mötesplatser mellan gästforskare från olika länder, ungefär som i Grenoble där ett hus i staden är helt vigt åt att arrangera sociala aktiviteter innefattande forskare vid stadens forskningsanläggningar, internationella företag och allmänheten. När det gäller att skapa mötesplatser mellan forskarna sinsemellan framhävs betydelsen av att förlägga gemensamma servicefunktioner som matsal, uppehållsrum etc i direkt anslutning till ESS och MAX IV.... där ett hus i staden är helt vigt åt att arrangera sociala aktiviteter innefattande forskare vid stadens forskningsanläggningar, internationella företag och allmänheten sagt om lund Under intervjuerna framkom synpunkter och tankar som inte var direkt relaterade till de uppställda frågeställningarna, men som ändå bidrar med intressanta reflektioner över Lund som stad och planeringen av Lund NE/Brunnshög. Dessa citat återges nedan och visar på intressanta inspel kring vikten av grönområden, cykelbanor och möjligheterna att göra något nytt med området runt forskningsanläggningarna och inte enbart följa gamla tankemönster. Här handlar det i stort om att ta vara på den unika möjligheten att bygga upp ett område som tar samtliga brukares preferenser i beaktande. I hope there are good things happening around there about quality of life. My wish is that the area will be put together taking all points of view into account, both regarding common people and researchers. With an open mentality for new ideas and not just do what they have done before. When it is already established it is hard to make changes from the bottom, but in Lund they are building from the beginning.(gästforskare på MAX-lab) mötesplats lund ne/brunnshög 29

30 Resultatet av en attraktiv boendemiljö kan i förlängningen även leda till andra positiva effekter som att de besökande forskarna väljer att stanna kvar i Lund och regionen. Samtidigt är det viktigt att bygga vidare på de styrkor Lund redan visar upp och vilka forskarna lyfter fram som särskilt positivt med staden, såsom grönområden, cykelbanor och känslan av att det är nära till såväl natur som stadsbebyggelse. I have been working in Germany and in France, and I can only say that Lund is a very nice town. I like the downtown and I am delighted with the bike paths, one can find them everywhere. I also like that there is a lot of green areas in the city.(gästforskare på MAX-lab) Resultatet av en attraktiv boendemiljö kan i förlängningen även leda till andra positiva effekter som att de besökande forskarna väljer att stanna kvar i Lund och regionen. På så vis byggs en kritisk massa av forskare upp med starka länkar till regionen och dess olika kunskapsmiljöer. För regionens mål att vara platsen där det händerinom materialforskning är detta en förutsättning. After six months at MAX-lab there was a possibility for me to stay for longer, and we thought we liked it here so I applied for the position. We came without knowing and had a nice experience and we decided to sell our house in France.(gästforskare på MAX-lab) bantorget, lund. foto: lunds kommun, annika andré. 30 mötesplats lund ne/brunnshög

31 mötesplats lund ne/brunnshög 31

32 4.2 kortvariga användare Kortvariga användare är den grupp gästforskare som utför experiment vid forskningsanläggningar under kortare perioder, normalt inte längre än ett par veckor. Denna grupp benämns inte sällan som enbart användare. Gruppen består av både äldre, mer erfarna forskare, och doktorander i början av sin forskarkarriär. Vid motsvarande anläggningar till ESS och MAX IV utomlands utgörs gruppen till stor del dock av forskare under 40 år. I syfte att kartlägga kortvariga användares behov och vilka möten som sker under vistelserna har 12 användare av forskningsanläggningar i Sverige och utomlands intervjuats. Exempel på anläggningar som respondenterna har använt utomlands är Diamond Light Source och ISIS i Oxford, Elettra i Trieste, BESSY i Berlin, PETRA i Hamburg, ILL och ESRF i Grenoble och LCLS i Stanford vad karaktäriserar en kortvarig användare? Kortvariga användare av forskningsanläggningar som ESS och MAX IV kommer från hela världen. Den grupp som har intervjuats inom ramen för denna studie kommer till största delen från Sverige, men även England, Tyskland, Frankrike, Italien och Island är representerade. Emellertid är samtliga intervjuade verksamma vid svenska lärosäten, där Uppsala universitet, Lunds universitet och Stockholms universitet är vanligast förekommande. Den normala användarperioden sträcker sig emellertid mellan fyra till sex dagar. Hur frekvent en forskare använder sig av andra forskningsanläggningar för att utföra experiment varierar mellan någon enstaka gång per år upp till 20 gånger per år. Vidare varierar användartiden, det vill säga den period som anläggningen används, från ett par dagar upp till tre veckor. Inte sällan uppstår situationer där kortvariga användare måste stanna kvar i närheten av anläggningen ett par dagar extra för att slutföra experimenten. Den normala användarperioden sträcker sig emellertid mellan fyra till sex dagar. Detta är således den tid som de tusental utländska användare i genomsnitt kommer att spendera i Lund och när möjligheten för möten med andra grupper finns. Eftersom stråltiden är begränsad gäller det dock att få ut så mycket av tiden som möjligt. Därför arbetar tillfälliga användare väldigt mycket under den period de genomför ex- 32 mötesplats lund ne/brunnshög

33 utanför riksdagshuset i berlin. foto: sweco, johanna eriksson. periment vid forskningsanläggningarna. Detta kan sägas vara den främsta egenskapen som karaktäriserar de kortvariga användarna. Arbetsdagar kortare än 12 timmar är mycket ovanliga och det är inte ovanligt att man arbetar mer eller mindre dygnet runt under dessa intensiva dagar. Vi jobbar all vaken tid. Ibland händer det att det kan vara ett par timmar när experimentet är igång, då har det hänt att vi spelat pingis. På dagarna försöker vi komma ut och äta, för att få luft och en promenad.(tillfällig användare av MAX-lab) En normal arbetsdag är åtminstone 16 timmar, så det är väldigt lite sömn, men ibland försöker man komma ut för att det är skönt att komma från anläggningen, en promenad eller gå ut och äta på kvällen om det passar.(tillfällig användare av ILL och ISIS) mötesplats lund ne/brunnshög 33

34 många uppskattar att snabbt och lätt kunna ta sig ut i naturen. nederländerna. foto: sweco, susanna zinkernagel. På grund av det intensiva arbetet finns det inte mycket tid över för andra aktiviteter. Blir det en stund över från forskningen tenderar respondenterna att först och främst försöka komma bort från anläggningen, gärna för motion eller en promenad utomhus. De planer som finns på Lunds Världspark i Brunnshög kommer ur detta perspektiv att vara högst välkomna inslag i området runt forskningsanläggningarna. Uppgiften här blir att skapa en parkmiljö som uppmuntrar till möten och rekreation för användarna. Har man en paus är det bra att komma ut och gå eller löpa en runda. Finns det en bra restaurang eller café så brukar jag passa på att gå och äta eller ta en fika. (tillfällig användare av MAX-lab, Elettra (Trieste) och BESSY (Berlin)) Det händer att man ibland har från en halv timme upp till fyra timmar ledig tid som inte tillåter något aktivt på plats, och då 34 mötesplats lund ne/brunnshög

35 försöker man att passa på att göra något annat, som att äta eller något annat som är vettigt. Finns det då möjlighet att sätta sig ner och ta en kopp kaffe är det något man har vunnit väldigt mycket på. (Gästforskare vid ILL och ESRF) Citaten ovan talar tydligt för att det är väldigt viktigt för de kortvariga användarna att ha möjlighet att göra något annat i form av att exempelvis besöka en park, äta eller motionera i direkt anslutning till anläggningarna. Tendensen som samtidigt går att utläsa ur de intervjuer som genomförts är att relativt få användare väljer att stanna några dagar extra efter det att stråltiden vid en särskild anläggning är över. Den vanligaste orsaken till detta är att respondenterna efter den extremt intensiva arbetsbelastningen är utmattade och framförallt vill åka hem. Man jobbar så intensivt att det är skönt att åka hem. Man är så fysiskt utmattad att skulle man till exempel åka skidor skulle man bara trilla omkull.(tillfällig användare av ILL och ORNL (Oak Ridge)) Emellertid händer det att det blir nödvändigt att stanna några dagar extra om experimentet kräver det. Det händer också att man stannar några dagar av andra forskningsrelaterade orsaker, men sällan av rent rekreationsmässiga skäl. I almost never stay for holiday, but I guess other people have time to stay. I do sometimes stay for other scientific things.(tillfällig användare av ISIS, ILL, ESRF och Diamond) Endast ett par av de intervjuade har stannat några dagar extra av anledningar som inte har med arbetet att göra. Det händer att man stannar för semester, men inte så ofta som man tror. Jag skulle uppskatta att % av gångerna stannar man lite längre, och då är ungefär hälften av privata skäl och hälften på grund av jobbet.(tillfällig användare av bland annat MAX-lab, ILL och ISIS) Uppgiften för entreprenörer och regionen gällande ESS och MAX IV är således att hitta former av aktiviteter som tilltalar de tusentals användarna att stanna några extra dagar i Skåne. Vinster i form av ökad turism, möjlighet att attrahera framtida invånare och nya möten mellan forskare är några tänkbara scenarion om man lyckas med detta. mötesplats lund ne/brunnshög 35

36 väldigt r de kortnvändarna öjlighet göra något orm av att vis besöka äta eller ra i direkt ng till ingarna. genomtänkt belysning gör stadsdelen mer attraktiv under dygnets mörka timmar. ljusfestivalen love&light, helsingborg foto: sweco, jennie fagerström vad efterfrågar kortvariga användare? Att användartiden är mycket intensiv präglar naturligtvis vad som efterfrågas under vistelsen. Klart viktigast är ett bekvämt och relativt billigt boende i nära anslutning till anläggningen. Närhet mellan ens boende och forskningsanläggningen behöver dock inte per definition innebära geografisk närhet, utan snarare närhet ur ett tidsperspektiv med minimal restid. Lyckas man bygga effektiva och driftssäkra kommunikationen mellan centrum och anläggningarna kommer det fysiska avståndet i sig att vara av mindre betydelse. It is important that the hotel is in close connection to the facility, because you work so much you do not want to spend much time commuting. (tillfällig användare av MAX-lab, BESSY (Berlin), FLASH (Hamburg) och LCLS (Stanford)) 36 mötesplats lund ne/brunnshög

37 Närheten är viktig, för har man experiment som man behöver kolla till klockan fyra på morgonen så måste man vara i närheten, annars blir det väldigt opraktiskt.(tillfällig användare av ILL och ORNL (Oak Ridge)) Eftersom arbete på nätter och sena kvällar är vanligt är det samtidigt viktigt att det känns tryggt att ta sig mellan sitt boende och anläggningen, exempelvis genom väl upplysta gångstråk och öppna miljöer. Sover man på dagen är det också viktigt att miljön kring hotellet är lugn. Då arbetsdagarna är så pass långa efterfrågas även serviceinrättningar som restauranger och butiker med väl tilltagna öppettider. Eftersom man arbetar sent och natt är det viktigt att miljön runt omkring känns säker. Det är också viktigt med bra restauranger nära, gärna med sena öppettider. (tillfällig användare av MAXlab och Elettra (Trieste)) Eftersom arbete på nätter och sena kvällar är vanligt är det samtidigt viktigt att det känns tryggt att ta sig mellan sitt boende och anläggningen, exempelvis genom väl upplysta gångstråk och öppna miljöer. Förutom de rent grundläggande behoven finns det en efterfrågan på servicefunktioner som underlättar och ger ett mervärde till vistelsen. Eftersom användarna arbetar väldigt mycket är det lätt att känna sig isolerad. Gångavstånd till en liten affär, ett trevligt kafé som möjliggör en trivsam social samvaro, kollektivtrafik med generösa avgångstider och en attraktiv utemiljö kan motverka känslan av isolering. Easy access between the city centre and the site during the day and evening make people feel less trapped.(tillfällig användare av ILL och Diamond) Det är trevligt med ILL eftersom staden är nära, man kan gå dit eller ta en buss. På ISIS är det svårt att göra något utan bil och det är lätt att känna sig isolerad.(tillfällig användare av ILL och ISIS) Flera av dessa idéer, exempelvis efterfrågan på en restaurang eller pub, är samtidigt utmärkta mötesplatser för forskarna sinsemellan och med allmänheten, varför det är särskilt viktigt att det offentliga underlättar för bygget av sådana inrättningar. Om man lyckas skapa någonting som tillåter en social tillvaro under avslappnade former, typ ta en kopp kaffe eller en öl, då är väldigt mycket vunnet.(tillfällig användare av ILL och ISIS) mötesplats lund ne/brunnshög 37

38 Det är viktigt med en trevlig miljö. Vid Elettra som ligger i en Science park är det mycket grönt och där är det mycket folk som rör sig, inte bara forskare utan allmänheten också.(tillfällig användare av MAX-lab och Elettra) En tydlig tendens i intervjuerna med forskarna är även att det är viktigt med möjligheter att röra på sig för att frigöra stress. Ett exempel på detta är den återkommande efterfrågan för att kunna hyra eller låna en cykel för att se sig om i omgivningen. För MAX IV kommer det att vara viktigt med effektiva kommunikationer. I Lund har jag sett att man kan hyra cyklar vid stationen, det är något som skulle vara bra att ha.(tillfällig användare av MAX-lab och PETRA (Hamburg)) hur sker möten med andra grupper? Till forskningsanläggningar som ESS och MAX IV kommer en stor mängd tillfälliga användare från en rad olika forskningsdiscipliner varje år. På så sätt finns stor potential för tvärvetenskapliga möten och utbyten forskare emellan. Att det finns mycket folk med liknande intressen gör att man skapar potential för ny interaktion. (tillfällig användare av MAX-lab och Argonne (Chicago)) När man är där så mycket lär man känna någon från de flesta områdena och man utbyter alltid några ord, inte bara hälsningar utan viktiga saker. Det är riktigt nätverkande.(tillfällig användare av MAX-lab och BESSY (Berlin)) Viss kontakt sker också med näringslivet vid sådana här vistelser enligt respondenterna, medan kontakten med allmänheten verkar ske i mycket begränsad utsträckning. Attityden mot möjligheten till nätverkande skiljer sig dock stort åt användare emellan. Vissa ser det som en självklarhet att ta tillfället i akt att träffa andra forskare och företag, medan andra enbart fokuserar på sitt eget arbete. Spontana möten mellan forskare följer i stor utsträckning vad användarna efterfrågar under vistelsen. Därför är naturligt nog de vanligaste mötesplatserna kaffeautomaten, mataffären, fikarummet, kantinen och andra behovsstyrda miljöer. Vad man bör satsa på är därmed att göra dessa funktioner gemensamma så forskare från ESS och MAX IV eventuellt tilllilla fiskaregatan, lund. foto: lunds kommun, annika andré. 38 mötesplats lund ne/brunnshög

39 mötesplats lund ne/brunnshög 39

40 Möten sker organiskt, och vill man att folk ska träffas ska det finnas bra restauranger som inte har alltför mycket skolmatsal över sig. sammans med näringsliv och allmänhet kan mötas. En del av dessa funktioner kommer med all säkerhet finnas tillgängliga inom anläggningarna, men utifrån respondenternas svar ter det sig högst troligt att man ibland vill byta miljö och då är ett café i närheten av anläggningen en ideal plats. Andra, mer formella, mötesplatser som nämns av respondenterna är seminarier och workshops, vilket inte med nödvändighet behöver anordnas i direkt närhet till anläggningarna. Man träffar många vid kaffemaskinen eller i kantinen. Ibland organiserar man det och går ut och äter, men ofta sker det helt spontant.(tillfällig användare av ILL och ORNL (Oak Ridge)) Om vi antar att det är promenadavstånd mellan anläggningarna då borde det vara väldigt rimligt att ha en matsal/restaurang mitt emellan och också rekreativa möjligheter som café med bekväma stolar och varför inte en pub eller något liknande om övernattningen är där. Det är smådetaljerna som påverkar den totala upplevelsen av stället.(tillfällig användare av ILL och ESRF) I tidigare intervjuer med användare av forskningsanläggningarna ILL och ESRF har inte sällan den gemensamma matsalen nämnts som en av de mest centrala mötesplatserna för forskarna vid de två anläggningarna. Sådana och andra gemensamma mötesplatser där besökarna känner sig avslappnade och det finns möjligheter att stanna en längre period är viktiga i planeringen av den fysiska miljön runt ESS och MAX IV. Respondenterna påpekar dock att möten med allmänheten är något som sällan sker varken formellt eller informellt. Möten sker organiskt, och vill man att folk ska träffas ska det finnas bra restauranger som inte har alltför mycket skolmatsal över sig. Sitter man på sådana ställen är det alltid så att man börjar prata, och plötsligt har man planerat ett nytt forskningsprojekt. (tillfällig användaren av MAX-lab och Argonne (Chicago)) A canteen or a coffee room does help to create environments where you start chat with other people. It is also useful when introducing people that not yet know each other. But the people you meet is from other labs or the adjacent facility, one does not meet with the general public.(tillfällig användare av ILL, ISIS, ESRF och Diamond) Intervjuerna har också berört tankar om vad forskarna anser ska till för att förbättra integrationen mellan forskare, näringslivet och allmänheten. Det vanliga hindret är enligt respon- 40 mötesplats lund ne/brunnshög