Klarspråk ökar samarbetet KVINNOKLINIKEN UTBILDAR BÅDE CHEFER OCH MEDARBETARE TRÄNA HJÄRNAN VÄLJ NATUREN FÖRE SUDOKU

Transkript

1 din tidning om företagshälsovård från ab previa, nr 3/2007 FRISKT SAMARBETE: Eva Smith, Eva Gullqvist och Anders Boheman verkar för ett hälsofrämjande ledarskap på Naturvårdsverket. KVINNOKLINIKEN UTBILDAR BÅDE CHEFER OCH MEDARBETARE NATURVÅRDSVERKET SATSAR PÅ UTBILDNING Klarspråk ökar samarbetet TRÄNA HJÄRNAN VÄLJ NATUREN FÖRE SUDOKU prima nr

2 Innehåll PRIMA TEMA ORGANISATION OCH LEDARSKAP 02. Ett starkt ledarskap i en organisation förutsätter ett moget medarbetarskap, anser två forskare, ekonomie doktor Stefan Tengblad och Erna Danielsson, doktor i sociologi. 05. Efter sammanslagningen av Karolinska sjukhusen i Solna och Huddinge krävdes ny organisation med ny chefsnivå. När cheferna klev in i nya roller behövde de utveckla chefsskapet. Ledarskap förutsätter medarbetarsk 08. Ett fyrtiotal chefer på Naturvårdsverket har gått utbildningen Klart Ledarskap något som fick positiva effekter även i privatlivet. 10. Att vistas ute i naturen är toppenträning för hjärnan, enligt docent Olle Johansson. 12. Chefer måste gripa in i ett tidigt skede när en medarbetare visar tecken på utbrändhet. 14. Bromma stadsdelsförvaltning sänkte sjukfrånvaron 3 procentenheter genom att bland annat utbilda cheferna. 16. Nu förändras ditt företags rehabansvar. 17. Previas vd Hans Persson om Previas uppdrag att hjälpa kunderna nå sina mål. 18. Previas ledarskapstjänster. previa prima ansvarig utgivare hans persson redaktion katrin malm, evalena andersson produktion spoon publishing ab omslagsfoto linus hallgren tryck vtt grafiska issn välkommen att kontakta prima via: informationsavdelningen@previa.se 2 prima nr

3 ap STEFAN TENGBLAD:»Bra ledarskap är ett ledarskap som låter sig påverkas av medarbetarna.«ledarskap utvecklas i relationen mellan chef och medarbetare. När relationen stärks medför det både bättre ledarskap och bättre medarbetarskap. text eva nilsson foto getty om något problem uppstår i organisationen är det vanliga greppet att efterlysa ledarskapsutveckling. I ny forskning lyfts nu även medarbetarens roll fram. Man kan säga att framgång förutsätter både moget ledarskap och moget medarbetarskap. Bra ledarskap är ett ledarskap som låter sig påverkas av medarbetarna. Om vi bara har fokus på vad ledaren gör i interaktionen missar vi hälften, säger Stefan Tengblad, ekonomie doktor och ansvarig för forskningstemat»medarbetarskap i det moderna arbetslivet«vid Handelshögskolan, Göteborgs universitet. Stefan Tengblad talar om den myndiga medarbetaren som arbetar tillsammans med chefen mot gemensamma mål. Ett myndigt medarbetarskap bygger enligt Tengblad på förtroende, engagemang, samarbete och ansvarstagande. Saknas det ömsesidiga förtroendet finns risken att medarbetarna i stället blir»motarbetare«. Det ställs allt högre krav på de anställda. Det kan man bland annat läsa i platsannonserna som efterlyser självgående och kreativa personer som samtidigt ska klara allehanda påfrestningar. I media och viss ledarskapslitteratur talas det mycket om platta organisationer där medarbetarna tämligen självständigt driver egna projekt i nätverk. I verkligheten är det ganska få som arbetar på det viset eller kanske ens vill göra det, tror Stefan Tengblad. De flesta föredrar trygghet och en närvarande chef, vi vill bli sedda och bekräftade. Men vi vill också ha inflytande över arbetsvillkoren och är beredda att ta ansvar, i synnerhet om vi också belönas för det, säger Stefan Tengblad. i vissa yrken ställs dock mycket höga krav på självständighet, som inom polis och räddningstjänst. I en akut situation går det inte att se sig om efter chefen. Erna Danielsson, doktor i sociologi vid Mittuniversitetet i Östersund, har studerat försvaret. Det är en vanföreställning att tro att den auktoritära chefen som ger order lever kvar inom försvarsmakten. I dag krävs initiativkraft och förmåga att fatta självständiga beslut av alla i organisationen. Tänk på det nya insatsförsvaret där svenska trupper ska kunna sättas in i konflikthärdar ute i världen.»...vi vill bli sedda och bekräftade. Men vi vill också ha inflytande över arbetsvillkoren och är beredda att ta ansvar, i synnerhet om vi också belönas för det«stefan TENGBLAD är ekonomie doktor och ansvarig för forskningstemat»medarbetarskap i det moderna arbetslivet«vid Handelshögskolan, Göteborgs universitet. Den enskilde soldaten måste kunna sköta uppgiften på egen hand, i chefens anda men i dennes frånvaro. Erna Danielsson är en av sex forskare som utvecklat en ny ledarskapsmodell för Försvarsmakten, Utvecklande ledarskap. Utvecklingsarbetet utgick inledningsvis i hög grad från chefen. Det var han som skulle inspirera medarbetarna och leda dem. Men vad skulle ledaren göra utan sina medarbetare, frågar Erna Danielsson. Hennes skepsis mot chefens betydelse ledde till att hon fick i uppdrag att studera medarbetarskap. Intervjuer gjordes på ett förband och ett regemente. De intervjuade fick bland annat specificera vad som utmärker en god medarbetare. Egenskaper som nämndes var pålitlig, positiv, lojal och ansvarstagande, att helt enkelt vara en schyst person. En god medarbetare bidrar med sin kompetens och tar initiativ. Medarbetaren behandlar andra med respekt och inser att man måste sköta även de rutinuppgifter som uppfattas som tråkiga. Om inte jag gör min del kan det komplicera jobbet för någon annan. Det krävs att medarbetarna förstår sin roll, de måste lära sig vilket ansvar de har för att företaget ska gå bra. Det innebär bland annat att de ibland måste prima nr

4 ERNA DANIELSSON: doktor i sociologi vid Mittuniversitetet i Östersund.» Vi har en förväntan på chefen att han ska driva företaget. I dag är det inte möjligt. Kompetenskraven är så höga på alla medarbetare och chefen kan omöjligt ha den detaljkunskap som krävs«göra avkall på sina egna idéer och inte kan se alla sina initiativ förverkligade. Vi har en förväntan på chefen att han ska driva företaget. I dag är det inte möjligt. Kompetenskraven är så höga på alla medarbetare och chefen kan omöjligt ha den detaljkunskap som krävs, säger Erna Danielsson. Chefens uppgift är att sätta målen och att prioritera. Men medarbetarna måste också ge chefen stöd och utifrån sin kompetens bidra till att organisationens mål nås. forskargruppen vid handels i Göteborg har studerat ett flertal arbetsplatser för att se vad som karaktäriserar bra och dåliga arbetsplatser. Ständiga omorganisationer resulterar i kaos och uppgivenhet. Forskarna har funnit arbetsplatser som har genomlidit upp till fem omorganisationer under en treårsperiod. Under 1990-talet har många företag slopat mellanchefer. Det har medfört att en chef kan ha över hundra medarbetare under sig. Svårigheten att utveckla ett gott medarbetarskap beror ofta på en sådan platt och chefsgles organisation. Då kan inte heller chefen utveckla sitt ledarskap och organisationen stagnerar. Det ansvar som läggs på medarbetarna måste anpassas efter vars och ens förmåga och kompetens och ligga inom individens»komfortabla zon«, en zon som gradvis kan öka genom att individen stärker sina förmågor, påpekar Stefan Tengblad. En av studierna i»medarbetarskap i praktiken«, en bok som Stefan Tengblad är medredaktör för, beskriver det system man valt vid en av affärsbankerna. Alla nyanställda vet att de förväntas ta ett eget ansvar. Utökat ansvar kvalificerar man sig för genom kompetensutveckling. Det finns en noga reglerad»ansvarstrappa«tillåtelsen att självständigt fatta beslut om och bevilja lån träder i kraft när man gått viss utbildning. Var och en bestämmer själv när det är dags att vidareutbilda sig för att kunna ta ytterligare ett steg i trappan. medarbetaren måste äga sitt medarbetarskap, understryker Stefan Tengblad. Delaktighet och ansvar kan inte kommenderas fram uppifrån. Medarbetarna måste engagera sig av fri vilja och medarbetarskap ska inte ses som ännu en form av styrteknik. Chefen kan heller inte samla ett gäng ja-sägare runt sig. Även chefen kan behöva mothugg. Utvecklande kritik, i båda riktningarna, i en öppen dialog mellan chef och medarbetare är väsentlig för arbetsklimatet. Alexander Lundberg, leg. psykolog på Previa, håller med. Chefen måste vara tydlig med vad som är förhandlingsbart och sätta gränser för det som kan diskuteras. Och medarbetarna måste våga uttrycka sin åsikt när det går att förhandla, säger han. Alexander Lundberg tycker att det finns en tydlig fördel med att utbilda personalen i medarbetarskap. Erna Danielsson och Stefan Tengblad instämmer. Även chefen kan behöva lära sig mer om medarbetarskap. Chefen själv, även högt upp i hierarkin, är ju inte bara ledare utan också medarbetare under en styrelseordförande eller politiker. Ett gott ledarskap förutsätter att man också är en god medarbetare till sin chef. Erna Danielsson har en klar uppfattning om hur en framtida utbildning i medarbetarskap borde se ut. Utbilda alla, både chefer och medarbetare, säger hon. Till den grundläggande medarbetarskapsutbildningen kan sedan läggas en påbyggnad för chefer. En del chefer kan känna sig hotade i sin auktoritet av de kompetenta medarbetarna. Medarbetarna kan ju i sin nya ansvarstagande roll tyckas inkräkta på chefens område, säger Erna Danielsson. Chefen måste kunna hantera det och inspireras till att gå vidare i sin egen utveckling. 4 prima nr

5 ILONA BENGTS:»Det ska märkas i organisationen att chefen har gått Klart Ledarskap genom att kommunikationen med medarbetarna blir tydligare.«kvinnokliniken utbildar chefer och medarbetare Kvinnokliniken vid Karolinska Universitetssjukhuset satsar stort på ledarskapsutbildning. Enhetschefer och chefsbarnmorskor har redan gått Klart Ledarskap, samtidigt som personal från olika avdelningar har gått Klart Medarbetarskap. text eva nilsson foto linus hallgren om vi använder de redskap vi fick med oss från utbildningen slipper vi fastna i en massa tjafs, säger enhetschef Åsa Wijkström när hon ska beskriva resultatet av utbildningen. Karolinska Universitetssjukhuset är ett av Europas största sjukhus. Efter sammanslagningen av de två tidigare separata sjukhusen, KS i Solna och Huddinge sjukhus, blev det nödvändigt att införa en kompletterande chefsnivå på Kvinnokliniken. De nya enhetscheferna placerades mellan klinikledningen och chefsbarnmorskorna. Deras uppdrag är att vara en sammanfogande länk mellan Solna och Huddinge och att hitta de synergieffekter som ska bli resultatet av sammanslagningen. Det var Åsa Wijkström som via sin handledare fick höra talas om Previas kurs Klart Ledarskap. Hon diskuterade idén med enhetschef Yvonne Åhlen. Båda har visserligen fått chefsutbildning tidigare men kände att de behövde lära sig mer. Att vara chef över andra chefer kräver en annan AGNETA RÖNNQVIST: sjuksköterska på kvinnokliniken. prima nr

6 kompetens än den vi redan hade, säger Yvonne Åhlen. Vi har klivit in i helt nya roller och förstod att vi behövde utveckla ledarskapet. Klart Ledarskap lät väldigt spännande. Frågan togs upp med verksamhetschefen Lennart Nordström. Efter samtal med Ilona Bengts, leg psykolog och organisationskonsult på Previa, gav han klartecken. Vi måste satsa på utbildning om vi ska kunna rekrytera bra chefer även i framtiden, säger Lennart Nordström.» Feedback är jätteviktigt. Att sätta sig ner tillsammans i slutet av dagen och säga jättekul att jobba med dig. Det gjorde vi sällan förr«hösten 2005 gick enhetschefer och chefsbarnmorskor fyradagarsutbildningen som leddes av Ilona Bengts tillsammans med beteendevetaren Torsten Thunell på Previa. Att vara en bra chef är inte lätt. Chefen tyngs ofta av effektiviseringskrav, samtidigt som medarbetarna vill ha en chef som är varm och mänsklig och inte bara pekar med hela handen. Klart Ledarskap ger chefen en metod och ett språk för sitt ledarskap. Det ökar tryggheten för både chef och medarbetare. Utbildningen ger oss handfasta redskap som kan användas både i mötet mellan chefer och medarbetare och mellan medarbetare och patienter, med bibehållen respekt för varandra, säger Yvonne Åhlen. Utbildningen varvar föreläsningar med praktiska moment. Deltagarna får träna sina nya färdigheter, bland annat i olika typer av rollspel. Deltagarna kommer hem med verktyg för samtal och relationer. Det bästa av allt är att de kan användas genast. Det primära syftet med utbildningen är att öka effektiviteten på arbetsplatsen, säger Ilona Bengts. Det ska märkas i organisationen att chefen har gått Klart Ledarskap genom att kommunikationen med medarbetarna blir tydligare. Att det märks på Kvinnokliniken är Yvonne Åhlen och Åsa Wijkström överens om. Cheferna på kliniken tar i problem och konflikter snabbare, innan de hunnit bli allvarliga. De har lärt sig att skilja på sak och person och de försöker undvika ogenomtänkta omdömen. Åsa Wijkström beskriver en situation där medarbetare nästan råkat i luven på varandra, åtminstone verbalt. Den konflikten kunde hon nu reda ut på ett bra sätt genom att få medarbetarna att beskriva det som hänt och lyssna till varandra. Resultatet blir att vi slipper låsningar. Det har till och med hänt att medarbetare efter ett sådant samtal kommit och tackat mig, säger hon. framför allt handlar det om att vara rak och tydlig. Otydlighet är en vanlig grogrund för missförstånd och missämja. Jag har lärt mig att vara tydlig utan att såra. Vi har insett att det inte är farligt att ta upp även känsliga saker om man bara gör det på rätt sätt. Vi har inte längre konflikter av samma dignitet som tidigare. Jag tycker att vi samarbetar bra, även mellan enheterna i Solna och Huddinge, säger Yvonne Åhlen. Hon brukar ta upp olika frågor i sina veckobrev till personalen, bland annat om allas ansvar för klimatet på arbetsplatsen. Hela attityden här på kliniken har blivit öppnare. Personalen frågar ofta vad jag menade med det ena eller andra, i stället för att tolka eller misstolka mitt budskap på egen hand. 6 prima nr

7 Efter chefsutbildningen har Ilona Bengts även haft sju till åtta personalgrupper i Klart Medarbetarskap som ges i form av halvdagsutbildning. Klart Medarbetarskap är medarbetarversionen av Klart Ledarskap. Då får personalen en bild av vad cheferna lärt sig. Chefer och medarbetare får gemensamma glasögon och en gemensam terminologi för sin kommunikation på arbetsplatsen, förklarar Ilona Bengts. det är viktigt att medarbetarna blir delaktiga och att chefer och medarbetare hela tiden för en dialog. Det handlar inte bara om det som måste förändras. Feedback är jätteviktigt. Att sätta sig ner tillsammans i slutet av dagen och säga jättekul att jobba med dig i dag. Det gjorde vi sällan förr, understryker Yvonne Åhlen. Hon och Åsa Wijkström delar sin arbetstid mellan Huddinge och Solna och hennes vision är att all personal, inte bara cheferna, i framtiden ska rotera mellan Solna och Huddinge. Även om i stort sett samma verksamhet bedrivs på båda klinikerna skiljer sig rutinerna delvis åt och det finns mycket kompetens som kan tas tillvara på ett bättre sätt. Redan en månad efter utbildningen fick cheferna en halvdags uppföljning. I augusti genomfördes sedan en öppen uppföljningsdag för alla som gått Klart Ledarskap i Stockholm. Uppföljningen, som numera byggs in i utbildningspaketet, är till för att vidmakthålla de nya färdigheterna så att man inte gradvis, och kanske omedvetet, glider in i att göra som man alltid gjort. Dagen är också ett erfarenhetsutbyte där deltagarna diskuterar olika exempel. Uppföljningen är också ett tillfälle att stanna upp och reflektera över vårt eget ledarskap. Oerhört givande, sammanfattar Yvonne Åhlen. läs mer om Klart Ledarskap, Klart Medarbetarskap och Klart Ledarskapscoachning på sidan 18. KLART MEDARBETARSKAP kan ges till organisationer vars chefer har gått Klart Ledarskap och genomförs av certifierade Klart Ledarskapskonsulter.» Hela attityden här på kliniken har blivit öppnare«foto: SAMIR SOUDAH ÅSA WIJKSTRÖM OCH YVONNE ÅHLEN är enhetschefer på KS Kvinnoklinik i Solna och Huddinge. prima nr

8 Ledarutbildningen öppnar nya dörrar Det är inte bara som chef man har nytta av att lära sig kommunicera tydligare och bättre. Klart Ledarskap gav cheferna på Naturvårdsverket nya insikter om sig själva. text eva nilsson foto linus hallgren jag började redan när jag kom hem efter kursen. Min fru tittade på mig och sedan sade hon wow, now we are talking!, berättar Anders Boheman och skrattar. Han är chef för internationella sekretariatet på Naturvårdsverket och en av ett 40-tal chefer som i våras gick Previas ledarskapsutbildning Klart Ledarskap. Anders Boheman är inte ensam om att lyfta fram hur användbara de nyförvärvade kunskaperna är, även i relationen med de närmaste. Det var förstås inte i första hand omsorgen om chefernas privatliv som motiverade utbildningssatsningen. Naturvårdsverket har nyligen flyttat en del av sin verksamhet från Stockholm till Östersund. Samtidigt har ganska många nya medarbetare rekryterats och de måste hitta sin plats i organisationen. Flytten och den nya organisationen blev ett bra tillfälle att satsa på en ledarskapsutbildning. naturvårdsverket har under flera år arbetat för att få friskare medarbetare, med allt från arbetsmiljöseminarier till stegräknartävlingar. Nu föddes idén att försöka utveckla även ledarskapet i en hälsofrämjande riktning. Vi tittade på olika typer av utbildningar och attraherades främst av att Klart Ledarskap fokuserar på kommunikation och av att utbildningen är ganska ny och modern och låg rätt i tiden för oss, säger personaldirektör Eva Gullqvist. 8 prima nr

9 Cheferna på Naturvårdsverket har tidigare gått kurser i teambuilding och gruppdynamik. Klart Ledarskap kändes som en viktig, kompletterande pusselbit. Att kunna kommunicera på ett bra sätt gäller inte bara mellan chefer och medarbetare utan även utåt. Medarbetarna har många kontakter, både med andra myndigheter och med allmänheten. Det händer nog att vi som myndighet uppfattas som»överhet«utan att det är vår avsikt, säger avdelningschef Eva Smith. Numera försöker vi tänka mer på hur vi uttrycker oss och hur vi uppfattas. Hon berättar också att medarbetarna ibland uttrycker skepsis mot Naturvårdsverkets roll som samarbetspartner med andra myndigheter. De kan tycka att vi lägger oss platt i vissa frågor men samarbete handlar inte om att vi ska ge upp våra miljökrav, utan att hitta gemensamma sätt att lösa problemen. Vi har ibland varit dåliga på att förklara det internt, säger Eva Smith. Det kan så lätt bli fel. Eva Gullqvist tar exemplet att hon rynkar pannan under ett sammanträde. Då börjar medarbetarna genast fundera. Vad är det som håller på att hända? Har vi gjort fel? Ska hela verket utlokaliseras? I själva verket är det kanske bara så att jag funderar på ett privat bekymmer, säger Eva Gullqvist. Det gäller att bli medveten om vad man uttrycker, inte bara i tal. Missförstånd tar både tid och kraft. Enhetschef Martin Påhlman arbetar med vattenfrågor och har regelbundna sammanträden med andra chefer. Han uppskattar att utbildningen har gett dem förutsättningar att vara mer konkreta i sina samtal. Förut kunde alla lämna mötet, nicka till varandra och tro att vi var överens om vad vi beslutat. Nu när vi ser på det med nya ögon inser vi att alla är otydliga på sitt sätt. en bra chef är klar och tydlig, framhåller Harald Klefbom, personalvetare och organisationskonsult på Previa och den som tillsammans med psykologen Ilona Bengts genomfört utbildningen för Naturvårdsverkets chefer. Oklara ledare skapar»sörja«. Med bra kommunikation förhindrar man att historier och myter sprids. I stället skapas lärande och förståelse, säger han. Eva Smith och Eva Gullqvist har tagit till sig begreppet. Det beskriver så bra vad det handlar om när man uttrycker sig otydligt och luddigt. Vi brukar säga till varandra nu blev det sörjigt och så sätter vi oss ner och reder ut vad vi egentligen menar. Men det måste finnas en bra metod, annars riskerar man att göra allting ännu värre, säger Eva Smith. Vi deltagare har kanske anammat olika delar av utbildningen men det viktigaste är att vi har blivit medvetna om oss själva och hur vi uttrycker oss. Det väckte många tankar om oss som individer, fortsätter hon. det handlar mycket om att förstå sig själv, att även inför sig själv bli tydlig med vad man vill och att uttrycka det klart. Det blir en aha-upplevelse för de flesta och jag tror inte att jag är ensam om att ta de nya insikterna till hjälp även i privatlivet, säger Eva Gullqvist. Det gavs gott om tid för egna övningar under kursdagarna. Ett inspirerande upplägg, betygssätter cheferna på Naturvårdsverket. Det kräver engagemang av alla som deltar, man tvingas bjuda på sig själv och lär samtidigt känna varandra bättre, säger Eva Smith. Övningarna genomförs huvudsakligen parvis. Eftersom alla chefer finns på samma arbetsplats kan paren fortsätta att stödja varandra i det dagliga arbetet. För utbildningen är inte slut i och med att cheferna lämnat kursgården. En uppföljning är planerad i höst och internt fortsätter man med seminarier. Dessutom blir medarbetarna erbjudna att gå Klart Medarbetarskap. Vi har föreslagit att vi ska lägga in någon form av övningar även för medarbetarna för att ytterligare förstärka satsningen, säger Eva Gullqvist. EVA SMITH, EVA GULLQVIST OCH ANDERS BOHEMAN använder Klart Ledarskap på Naturvårdsverket.» Det blir en aha-upplevelse för de flesta och jag tror inte att jag är ensam om att ta de nya insikterna till hjälp även i privatlivet«läs mer om Klart Ledarskap, Klart Medarbetarskap och Klart Ledarskapscoachning på sidan 18. FOTO: SAMIR SOUDAH prima nr

10 Kom ihåg att träna din hjärna För att få igång kreativiteten och stimulera hela hjärnan krävs mer än korsord och sudoku. Kliv ut i naturen i stället. Den bästa hjärngympan behöver stimulera alla dina sinnen, säger Olle Johansson, docent i neurovetenskap vid Karolinska Institutet. text: walter repo illustration: andrea sjöström du håller kroppen fräsch, men glömmer hjärnan. Inte bra. En vältränad hjärna är fundamentet för att resten av dig ska fungera. Problemlösning är inga problem, bara hjärnan inte hackar. Med rätt träning arbetar den smartare; rätt slags hjärngympa öppnar för kreativitet och social förmåga. Kortfattat: du blir mer välmående. På arbetet och i det privata. Snöbollseffekten: det smittar av sig på omgivningen. Hjärngympa kan göra en organisation mer effektiv. Perfekt. Sudoku och korsord till hela personalstaben? Nja. Hjärngympa ska vara en allsidighet där samtliga sinnen stimuleras. Sudoku och korsord är ensidigt och tränar bara vissa delar av hjärnan, resten är i det närmaste outnyttjat, förklarar Olle Johansson. Hjärngympa genom att vara i skog och mark försvaras av många forskare. Ett självklart svar, för det speglar vår naturliga biotop där vi har vuxit som djurart. Städer är onaturliga. Folk i sterila miljöer drabbas mer av huvudvärk och annat än folk bland blommor och blad. 10 prima nr

11 Så, jag blir en bättre medarbetare och människa efter en helg bland gran och mygg? Absolut. Det är en mental hängmatta som vilar hjärnan, men även sysselsätter med förståeligt avgränsade delar. Sudoku kan du med fördel ägna dig åt i en trädgård. Då ges ännu fler dimensioner av hjärngympa. Under 1900-talet har forskare systematiskt undersökt effekterna av att vara i en trädgård. I detta ryms hjärngymnastikens kärna en variationsrik nöjestablå för samtliga sinnen. Hjärnan hos de flesta vill ha roligt. Den vill känna sig stimulerad, bekräftad i sammanhang. Många» Du ska använda det du har. Utmana dina sinnen. Inte bara köra regelrätta övningar med tankenötter eller sudoku. Stretcha dig. Ta reda på vad du kan prestera«har en drivkraft av omhändertagande. Det kan vara föräldraskap, du kan ha katt, guldfisk. Eller ta hand om miljarder organismer i en trädgård. Dataspel kan träna egenskaper som reaktionsförmåga, men få, om några, spel förmår att entusiasmera hjärnan brett och långvarigt. Träningens dimensioner är ringa med dataspel. Detsamma gäller gåtor och matematiska klurigheter, menar Olle Johansson. slentrian och regelverk; de flesta av oss avskyr det. Ändå fogar vi oss, trots att det gör våra hjärnor tröga. Det är inte bra. För hjärnan älskar nyheter, säger pedagogen Jenny Åkerman, specialiserad på hjärnträning. Hon förespråkar neurobics, hjärngympa som tränar sinnena. En övning är att släcka alla lampor och utföra sysslor i mörker. Du stänger ett sinne i taget, motionerar samtidigt de andra. Du ska använda det du har. Utmana dina sinnen. Inte bara köra regelrätta övningar med tankenötter eller sudoku. Stretcha dig. Ta reda på vad du kan prestera. Vi står inför en mental fetmaepidemi, anser Jenny Åkerman och förklarar ett annat begrepp på modet braingym. Att träna hjärnan med korsrörelser, ämnade för att bygga ut huvudkontorets nätverk. Det ger nya kopplingar i hjärnan. Därmed ökar nätverket mellan hjärncellerna, säger hon. Tidigare i år kom en avhandling som påstår att jogging är hjärngympa. Det ökar nyproduktionen av hjärnceller, säger kvinnan bakom avhandlingen, medicine doktor Astrid Björnebekk vid Karolinska Institutet. Löpning har antidepressiv effekt. Jag tror att man tänker klarare efter en joggingtur. Andra forskare har visat att fysisk aktivitet ökar minneskapaciteten. träning är viktigt, men även avslappning behövs. Då båda hjärnhalvorna sätts i arbete får vi lättare att lära och prestera. Stress bryter kommunikationen mellan halvorna. Överaktivitet är lika dåligt för hjärnan som konstant låg aktivitet, säger Olle Johansson. När du hjärngympar aktiveras olika former av må bra-molekyler. Immunförsvaret stärks, hormonnivåerna anpassar sig, blodtrycket sjunker. Det fungerar bara i kombination med vila. Så även vila är hjärngympa. Annan forskning berör hur äldre kan behålla sin hjärnspänst. Självklara resultat, menar Olle Johansson: Om man får vara i en stimulerande miljö med nära och kära, samt ägna sig åt vardagsbestyr kryddat med glädje samt utmaningar, som att lära sig någon ny färdighet, då gymnastiseras hjärnan allra bäst. Det mesta runt oss tycks faktiskt vara bra hjärngympa. Det är en väldigt, väldigt klok kommentar, avslutar Olle Johansson. OLLE JOHANSSON är docent i neurovetenskap vid Karolinska Institutet. SÅ TRIMMAR DU HJÄRNAN OLLES BÄSTA TIPS: HA KUL! Gör sådant som du (=din hjärna) tycker är roligt. ÖVERRASKA! Hjärnan gillar att överraskas. Försök att dagligen bjuda den på något nytt. Har du aldrig läst Café, pröva. Har du aldrig ätit pizza, testa. VARIERA! Variera dina rutiner. Om du alltid stiger av på en viss hållplats, stig av en tidigare eller senare. Om du aldrig promenerar till jobbet, gå åtminstone 500 meter en gång. UTMANA! Lös gärna sudoku och korsord, men gör annat också. Variation är A och O. TA SIKTE! Ha långsiktiga mål. Drömmer du om att kunna dyka eller köra motorcykel? Skriv in dig på kursen. ÄT BRA! Variera din kost. Ta inte bort något om du inte måste av medicinska skäl. Kostcirkeln är fortfarande gångbar. Du kan inte tanka tillskott med vitaminer i tro att du ska tänka bättre. VILA! Låt hjärnan ta igen sig. SCANPIX prima nr

12 Våga prata med utbrända medarbetare Utbrändhet har blivit allt vanligare. Som chef kan det vara svårt att veta hur man ska agera när en medarbetare håller på att bli utbränd. text ulf wiman foto scanpix trötthet och bristande engagemang för arbetet, utbrändhet, har blivit en del av vår vardag. När det blir riktigt illa leder det till en sjukdomsdiagnos, utmattningssyndrom. De stressrelaterade sjukskrivningarna kostar i dag samhället enorma belopp. Under de senaste tio åren har de gått upp i statistiktoppen. Neurotiska, stressrelaterade och så kallade somatoforma syndrom utgör 14,7 procent av sjukskrivningarna, medan ryggsjukdomar står för 12,1 procent (december 2006). Totalt utgör de psykiska sjukdomarna, där de stress- och depressionsrelaterade räknas in, 30 procent. Andelen kvinnor är dubbelt så stor som andelen män. Varför det blivit så här vet man inte. Det kopplas ofta till arbetsmarknadens allt tuffare klimat, inte sällan i kombination med otydligt ledarskap och oklara förväntningar. Dessutom har många i dag helt orimliga krav på sig själva när det gäller sin livssituation och balansen mellan familj, yrke och fritid. Stress innebär en kroppslig mobilisering inför akut fara, som vi människor haft nytta av sedan stenåldern. Det är en viktig överlevnadsresurs, men om kroppen befinner sig i ett sådant tillstånd över lång tid, som i Depressiv episod är den vanligaste diagnosen enligt Försäkringskassans statistik för VIKTIGA RÅD TILL DIG SOM CHEF Se dig inte som kurator. Fokusera på syftet med verksamheten. Tänk igenom din roll som chef. Har medarbetaren rätt arbetsuppgifter? Är något för lätt eller för svårt? Kartlägg stressen på din arbetsplats. Använd gärna enkla webbaserade enkäter. Ha en öppen dialog. Grip in tidigt. Låt inte utbrändheten smitta. Sök personligt stöd utanför arbetsplatsen, exempelvis hos din företagshälsovård eller i ett externt nätverk. 12 prima nr

13 dag när många lider av kronisk stress, får den motsatt effekt. När den drabbade har svårt att varva ner kan bristen på återhämtning leda till allvarliga psykiska och fysiska besvär, förklarar Christer Sandahl, forskare vid Karolinska Institutet med inriktning på utbrändhet och ledarskapsfrågor. Alla på en stressig arbetsplats drabbas inte. Som chef behöver man lära sig att känna igen vilka av medarbetarna som är i farozonen. Trötthet, låg effektivitet och bristande engagemang är några tecken. Den bristande arbetsglädjen och intresset kan ofta komma till uttryck genom att man blir cynisk, förklarar Christer Sandahl. Det kan tolkas som en omedveten signal om att man vill få hjälp att förstå vad som händer på arbetet på ett bättre sätt, eller att ändra rutiner som känns meningslösa eller är stressande. Ofta får missnöje större utrymme än positiva upplevelser. Det kan bidra till att urholka arbetsglädjen och dränera energin i arbetsgruppen. Kvalitet, effektivitet, service och kundrelationer försämras genom att arbetsklimatet påverkas negativt. På det sättet kan man säga att utbrändhet smittar, vilket spär på problemet. Men det är viktigt att komma ihåg att den som ger dessa negativa signaler oftast har något viktigt att säga om hur saker och ting kan förbättras. om en medarbetare är utbränd säger det något om att det finns förhållanden på arbetsplatsen som sannolikt behöver förändras. Ta tillvara detta som en viktig och positiv information. Tre viktiga kriterier för att en anställd ska må bra på sin arbetsplats är att arbetet upplevs som meningsfullt, att man har tillit till organisationen och ledarskapet samt att man arbetar på rätt kapacitetsnivå, varken för låg eller för hög. Tydlighet, öppenhet och omtanke är också nyckelfaktorer, enligt Christer Sandahl. Som chef får man inte vara rädd för negativ kritik. Tvärtom, se till att tillsammans med medarbetarna tala öppet om saker som inte fungerar bra. Samtidigt ska man inte acceptera att bli en syndabock. Alla har sin egen personliga bild av hur en idealchef ska vara, så man kan inte tillfredsställa alla. Det gäller att hålla fast vid sin auktoritet utan att vara auktoritär. Vid misstanke om att en medarbetare håller på att bli utbränd är det viktigt att så tidigt som möjligt prata med honom eller henne. Ju tidigare insatser, desto billigare blir det och den anställde slipper lida i onödan. Säg som det är, du verkar trött och missnöjd. Ta upp bristen på engagemang och energi, säger Christer Sandahl. Tänk noga igenom samtalet innan och vilket det nästa steget bör vara. Erbjud stödåtgärder, till exempel genom företagshälsovården. Det sämsta en chef kan göra är att själv agera kurator. Som organisationskonsult på Previa i Linköping har Helen Kindgren sett att en nära kontakt mellan arbetsgivare och företagshälsovård är en klar framgångsfaktor i hanteringen av utbrända personer: En nära relation med täta återkopplingar skapar förtroende och chefer ringer ofta till oss vid tidiga signaler på utbrändhet och frågar hur de ska agera. det är viktigt att inte skuldbelägga i kontakten med en medarbetare som riskerar utbrändhet, påpekar Helen Kindgren: Uttryck att du är orolig. Visa omtanke och tala om att medarbetaren är värdefull. Tillhandahåll struktur och erbjud de resurser som finns till hands. Lämna inte personen i sticket om det blir fråga om sjukskrivning, utan försök ha täta kontakter. Ett sätt kan vara att bjuda in den sjukskrivna till fika och andra interna aktiviteter. Vid rätt insatser kommer alla tillbaka. Och stora insatser tidigt förkortar sjukskrivningstiden dramatiskt. CHRISTER SANDAHL är forskare på Karolinska Institutet med inriktning på ledarskapsfrågor och utbrändhet.» Som chef får man inte vara rädd för negativ kritik. Tvärtom, se till att tillsammans med medarbetarna tala öppet om saker som inte fungerar bra«prima nr

14 SOFIA BODÉN är projektledare för hälsoprojektet och även sjukgymnast och beteendevetare. GÖRAN LINDGREN är arbetsmiljösekreterare i Bromma stadsdelsförvaltning. HÄLSOFRÄMJANDE LEDARSKAP Skräddarsydd ledarskapsutbildning med fyra teman: Vad är hälsa? Skillnaden mellan preventivt (förebyggande) och promotivt (främjande) hälsoarbete. Vad är en frisk organisation? Hur kan chefen arbeta hälsofrämjande? Vad kan jag göra på min egen enhet? Kursen avslutas med att formulera konkreta mål och aktiviteter som ska genomföras på enheterna. Utbildning sänkte sjukfrånvaron Tack vare hälsocoacher, utbildning i hälsofrämjande ledarskap och arbetsmiljödiplomerade chefer har sjukfrånvaron på Bromma stadsdelsförvaltning sänkts från tidigare 11,8 till 8,8 procent. text eva nilsson foto samir soudah 14 prima nr

15 vi tror att åtminstone en procentenhet beror på vår satsning, säger arbetsmiljösekreterare Göran Lindgren. Varje procent betyder en besparing på 7,5 miljoner kronor. Hälsa och arbetsmiljö hör ihop på mer än ett sätt. För att få ner ohälsotalen måste kompetensen öka inom båda dessa områden. Sedan några år har Göran Lindgren fullt stöd för sin tes hos stadsdelsledningen. Han har arbetat med arbetsmiljöfrågor i Stockholm i 21 år. För fem år sedan, med Bertil Östberg som ny stadsdelsdirektör på plats i Bromma, tog arbetet med att få friskare och gladare medarbetare fart. Först bedrevs arbetet i egen regi, sedan med Previa som medaktör. En första styrgrupp bildades som bestod av chefer från enheter inom förskola, äldre- och handikappomsorg med mer än 10 procents sjukfrånvaro. Styrgruppens idéer bildade underlag för ett hälsoprojekt och till det knöts Sofia Bodén som projektledare. Hon är både sjukgymnast och beteendevetare. Hälsoprojektet blev så lyckat att det arbetet har fortsatt. En kartläggning i samband med projektstarten visade att större delen av sjukfrånvaron hade psykosociala orsaker, som stress, konflikter på jobbet eller problem hemma. Bara procent hade med den fysiska arbetsmiljön att göra, med tunga lyft och annat som kan orsaka belastningsskador, berättar Sofia Bodén. Personalenheten i Bromma arbetar kontinuerligt med frånvaro- och rehabiliteringsfrågor men sedan 2005 har arbetet intensifierats genom en tydligare satsning på hälsofrämjande åtgärder. Inom ramarna för hälsoprojektet fick speciellt utsatta grupper av anställda förmånen att lära sig stresshantering och att träna på arbetstid. Resultatet blev att korttidsfrånvaron sjönk snabbt. för att stödja och inspirera medarbetare och chefer inom förvaltningen har 80 hälsocoacher utbildats. De har rollen som inspiratörer och kan ge stöd och råd om livsstilsrelaterade frågor som hur man kan komma igång och röra på sig, tänka mer på kosten och försöka stressa mindre. Vi ville öka livsstilskompetensen och lära alla hur man lever för att må bra, säger Sofia Bodén. Hon träffar coacherna en gång i månaden för feedback. Det håller kompetensen på en fortsatt hög nivå. Men det räckte inte med hälsocoacher. Även chefernas kompetens behövde höjas eftersom chefen spelar en viktig roll för klimatet på arbetsplatsen. Lösningen blev en utbildningssatsning i samarbete med Previa. Dels en utbildning i Hälsofrämjande ledarskap under två dagars internat med teori, diskussioner och praktik, dels en utbildning i Arbetsmiljödiplomering. Kursen i arbetsmiljödiplomering byggdes, enligt Bromma stadsdelsförvaltnings önskemål, ut med en extradag som innehåller inslag från kursen i Hälsofrämjande ledarskap. Allt för att bredda chefernas ARBETSMILJÖDIPLOMERING Utbildningen tar två dagar och behandlar fysisk och psykosocial arbetsmiljö. Efter godkänd tentamen ska cheferna kunna skriva under på sitt arbetsmiljöansvar som delegeras från högre chef. De ska känna till sitt ansvar men också veta när och hos vem de kan söka hjälp. kompetens inom hälsoområdet. Bromma stadsdelsförvaltning har höjt ribban för vad chefer ska kunna om arbetsmiljö och hälsa, säger Lars Björk, rådgivare i organisations- och ledarskapsfrågor på Previa. Det gör att de nu kan bygga friska arbetsplatser som inte behöver leda till skador och sjukskrivningar. Lars Björk är den som tillsammans med hälsoutvecklare Anna Gillström på Previa har genomfört utbildningarna. satsningarna har gett chefer och coacher nödvändiga verktyg för arbetet. I dag upprättar hälsocoacher och chefer tillsammans handlingsplaner för hälso- och arbetsmiljöarbetet för förvaltningens anställda och olika enheter. Beslut föregås av konsekvensbeskrivningar och riskbedömningar. En chef ska inte kunna påstå att jag hade ingen aning om hur det stod till. Göran Lindgren har tidigare alltför många gånger sett kursböcker i arbetsmiljökunskap som samlat damm i hyllan i stället för att användas i det dagliga arbetet. Det händer inte längre. En lyckad satsning kräver teori, diskussion, praktik och återkommande utvärderingar, menar Göran Lindgren. Learning by doing, det är min filosofi, säger han. Cheferna ska inte bara veta hur en hälsosam arbetsplats ser ut, de ska också lära sig hur de själva kan bidra till att skapa en sådan. Previas utbildningar är mycket gedigna, säger Sofia Bodén. Samtliga chefer inom förvaltningen är nu arbetsmiljödiplomerade efter att ha tentat på kursen. Efter två år med hälsoprojektet har Göran Lindgren och Sofia Bodén kunnat bocka av en rad krav på en lyckad hälsosatsning. Utvärderingar visar att cheferna förstår vad som ligger i hälsobegreppet. Begreppet har dessutom vidgats och tydligare kopplats till livsstil. Framför sig ser nu styrgruppen i Bromma ett mer långsiktigt, strategiskt arbete. Gruppen känner starkt stöd även från den nya stadsdelsdirektören Bitte Davidsson. Nu måste vi bli bättre på att mäta resultaten av det vi gör genom att utveckla olika nyckeltal, säger Göran Lindgren. Siffror är ju den typen av argument som är lättast att förstå, till exempel för politiker. Arbetsmiljölagen och andra lagar som gäller i arbetslivet, lokala policies, jämställdhet och diskriminering står på schemat. Kursen tar även upp stress, krishantering och hur man undviker problem som kan uppstå i samband med organisationsförändringar.» Bromma stadsdelsförvaltning har höjt ribban för vad chefer ska kunna om arbetsmiljö och hälsa«lars BJÖRK är rådgivare i organisations- och ledningsfrågor på Previa. prima nr

16 Förändrat ansvar för rehabilitering Den 1 juli togs arbetsgivarnas ansvar för rehabutredningar bort. Men det innebär inte att arbetsgivaren kan släppa engagemanget i medarbetarnas rehabilitering. text ulf wiman foto samir soudah Även årets halvårsskifte innebar nya lagar och uppdateringar av befintliga regelverk. En förändring i lagen om allmän försäkring är att arbetsgivare nu slipper utföra rehabiliteringsutredningar för sjukskrivna medarbetare. Man har dock kvar de rehabiliteringsoch anpassningsansvar som anges i andra lagar. Nu kommer Försäkringskassan att upprätta rehabplaner, eventuellt med information från arbetsgivaren. Denne kommer fortfarande att kallas till ett KORT OM REHABILITERING avstämningsmöte, där även företagshälsovården kan medverka. Skälet till förändringen är att ett stort antal utredningar haft ett för lågt medicinskt informationsvärde. Där företagshälsovården varit med har det fungerat bra, säger Hans-Erik Norbeck, medicinskt ledningsansvarig på Previa, men företag och organisationer har mycket olika förutsättningar. Förändringen ska snabba på rehabprocessen, från kartläggning till insatser. Redan sjukskrivningens fjärde vecka ska Rehabilitering innefattar alla medicinska, psykologiska och sociala åtgärder för att sjuka och skadade ska komma tillbaka till ett normalt liv. Arbetslivsinriktad rehabilitering syftar till att en sjukskriven person ska återfå eller behålla sin arbetsförmåga. Arbetsgivaren ansvarar för de rehabiliteringsåtgärder som har koppling till organisationens eller företagets verksamhet. Några exempel är: anpassning av arbetsplatsen ändrade arbetsuppgifter/omplacering ändrade arbetstider arbetsträning utbildning Försäkringskassan börja upprätta en plan för hur medarbetaren ska komma tillbaka i arbete. Sjukskrivningar innebär dryga kostnader för både Sverige och företagen. Och naturligtvis för den sjukskrivne, som också riskerar utanförskap. Alla tjänar på att medarbetare kommer tillbaka snabbt, säger Hans-Erik Norbeck, som tror att den nya modellen kan bli bra. Det kommer att krävas ett omfattande samarbete mellan Försäkringskassan och arbetsgivarna. Företagshälsovården kan spela en viktig roll i själva rehabiliteringen, men också genom att utföra kompletterande läkarundersökningar, så kallade SLU (särskilt läkarutlåtande) som fokuserar på det verkliga arbetshindret. SLU kan bli ett framgångsrikt redskap, speciellt i ett tidigt skede. en nyckelfaktor, nu som tidigare, är engagemang från alla inblandade. Det finns en risk att arbetsgivare betonar att tvånget tagits bort, men man LEDARSKAP TILL FRUKOST Frukost, organisation och ledarskap: tre ingredienser för en lyckad dag på jobbet. På Previa i Borås fick 120 chefer alltihop samtidigt. Vad proffsiga ni är! Det har inte jag fattat innan, att ni håller på med allt det här. Kommentaren kom i farten, klockan nio en torsdagsmorgon i slutet av september, från en chef som just packat ner anteckningsblocket i väskan för att skynda iväg till arbetet. En timme tidigare hade hon avslutat frukosten i konferensanläggningen tillsammans med de övriga inbjudna. Därefter hade de fått en inblick i Previas utbud av kompetensutveckling inom organisation och ledarskap. Närmare 30-talet arbetsplatser i Borås var representerade. Nu ska de få smälta frukosten i ugn och ro. Det brukar ta några dagar, sedan börjar det ringa kunder som säger»du, jag tänkte på det där ni pratade om, om utvecklingssamtal och coachning och så. Vi skulle nog LARS LINDBERGH, personaladministratör i Borås stad, på frukostmötet. behöva lite nya tankar om det här«, säger Charlotte Henschel på Previa i Borås. Behoven är stora på många arbetsplatser, men det saknas tid att göra någonting. Det finns i regel en stor medvetenhet om att det är viktigt att reflektera över sin arbetsplatsorganisation och sitt ledarskap, men tiden att verkligen göra det finns sällan. Cheferna har fullt upp med det dagliga, praktiska och administrativa 16 prima nr

17 Vårt uppdrag är att hjälpa dig nå dina mål HANS-ERIK NORBECK: medicinskt ledningsansvarig hos Previa. har fortfarande många skyldigheter kvar. Arbetsmiljön ska vara okej och det kan bli mycket dyrt i ett senare skede att inte ta sitt rehabansvar. Mitt råd är att ta i rehabärendena tidigt. Vänta inte på Försäkringskassan och skjut inte kostnaderna framför dig, säger Hans-Erik Norbeck. vill du veta mer? Kontakta Previa på eller gå in på arbetet, säger Charlotte Henschel. Tillsammans med kollegorna Kia Ekelund, Lars Johnsson och Petra Bodén gav Charlotte Henschel exempel på hur Previa kan hjälpa till med utvecklingen på arbetsplatserna. Det är roligt att se att cheferna kommer till oss allt tidigare, innan problemen gått helt över styr. Coachning av chefer finns det till exempel ett ganska nytt, men väldigt stort intresse av, säger Lars Johnsson. ANDERS EGLE I budgetpropositionen i september föreslogs en utveckling av rehabansvaret. Ett antal olika förslag finns och finansieringen utreds under hösten. Prima nr 4 beskriver och förklarar hur förslagen påverkar företagshälsovården och arbetsgivaren. 120 CHEFER från ett 30-tal företag och organisationer i Borås lyssnade på Previas tankar om organisations- och ledarskapsutveckling. previa hjälper sina kunder att göra skillnad. Det är vårt huvuduppdrag, att tillsammans med kunderna nå de mål som vi gemensamt sätter upp. Det är vår stora utmaning, att tydligt visa kunden vilka effekter som kan uppnås som ett resultat av ett strategiskt målstyrt samarbete med Previa. Vi har blivit betydligt bättre på detta, och utvecklingen har varit snabb på Previa under ett par år. I dag för vi en modern kunddialog och vi har kompetens samt metoder och verktyg som medverkar till att vi kan hjälpa kunderna att nå resultat. Previa har flera tjänster som skiljer ut oss från branschens övriga aktörer. Vi är ganska ensamma om bland landets företagshälsovårdsföretag, att erbjuda en tjänst som Klart Ledarskap, som är en mycket uppskattad kommunikationsutbildning för chefer. Under de tre år vi har jobbat med Klart Ledarskap med våra kunder har återkopplingen från dem varit mer än positiv. I våra utvärderingar får Klart Ledarskap mycket höga värden av våra kunder. Många vittnar om att utbildningen ger resultat och att den hjälper deltagarna till ett mer framgångsrikt ledarskap i vardagen som chefer inom olika verksamheter. Som framgår av reportagen i det här numret av Prima, anser många att utbildningen även har hjälpt dem som privatpersoner. Nu i höst har regeringen tydligare aviserat sina ambitioner med att utveckla företagshälsovården. I budgetpropositionen framgår att utvecklingen blir den som vi tidigare förutspått, att företagshälsovården ska få ett utökat ansvar som också omfattar försäkringsärenden och sjukvård. Vi på Previa ser positivt på den utvecklingen och vi kommer att vara en av de ledande aktörerna i den nya företagshälsovården.» I våra utvärderingar får Klart Ledarskap mycket höga värden av våra kunder«hans PERSSON: Vd Previa. FOTO: ADAM HAGLUND prima nr

18 Vi har lösningen på dina Chefer och medarbetare behöver förstå sina roller på arbetet, och de behöver rätt verktyg och kunskap för att skapa tydlighet mellan varandra. Previa har ett flertal tjänster som syftar till att lyfta en organisation med hjälp av medarbetarna oavsett om de är chefer eller inte. Här följer några exempel. mål ÖKA DIN FÖRMÅGA ATT LEDA I KRAFT AV PERSON- LIGA EGENSKAPER SAMT BLI MEDVETEN OM DIG SJÄLV OCH DINA REAKTIONER. tjänst KLART LEDARSKAP Ett tydligt ledarskap är grunden för en sund arbetsplats där människor trivs och presterar. Förutsättningar för bra ledarskap förändras i takt med att organisationen utvecklas. Dagens arbetsplatser präglas av snabba förändringar och nya samarbetsformer. Det ställer allt högre krav på dagens ledare i att: bli bättre på kommunikation och relationer möta ett ökat tempo och informationsflöde anpassa ledarskapet till slimmade organisationer och komplexa arbetsuppgifter. Klart Ledarskap är en utbildning som är framtagen av en av Nordamerikas främsta ledarskapskonsulter, Dr Gervase R Bushe, Vancouver Kanada och bygger på ny ledarskapsforskning. Utbildningsmetoden står på stabil vetenskaplig grund och har dokumenterat positiv effekt på deltagarnas ledarbeteenden. Klart Ledarskap används idag i Sverige och internationellt av många företag och organisationer. Utbildningen genomförs av certifierade Klart Ledarskapskonsulter. klart ledarskap steg för steg Klart Ledarskap fokuserar på fyra områden som var och ett ger specifika färdigheter i att kommunicera tydligt och leda lärande. Medvetenhet Ledare måste veta vad de står för, tycker och känner innan de kan förmedla sina intentioner till sin omgivning. De behöver kunna vara ärliga inför sig själva och snabbt ringa in vad som är fakta och vad som är personliga tolkningar av en situation. Tydliga beskrivningar En ledare måste vara rak och säker. Han eller hon måste beskriva sina idéer och intentioner på ett tydligt och klart sätt. Klart Ledarskap ger färdigheter i att konfrontera och ändå väcka den andras beredskap att sätta sin in i ledarens bild av situationen utan försvarsställning. Uppriktig nyfikenhet En ledare ska vara uppriktigt intresserad och kompetent i sin nyfikenhet. Klart Ledarskap handlar om att kunna lyssna och ta in andras erfarenheter och åsikter utan att för den delen bli invaderad eller gränslös. Det handlar om att kunna få den andre att beskriva sin bild på ett kompetent sätt som underlättar lärande i organisationen. Klarhet och lärande samtal En tydlig ledare kan skapa klarhet i organisationens och teamets samarbetsrelationer. Genom att tydliggöra mångfald och olika uppfattningar skapas grunden för det produktiva lärandet. mål BÄTTRE KOMMUNIKATION PÅ ARBETSPLATSEN LEDER TILL BÄTTRE RELATIONER, FÄRRE MISSFÖR- STÅND OCH FÖREBYGGANDE AV KONFLIKTER. tjänst KLART MEDARBETARSKAP Om medarbetare och chefer talar ett och samma språk blir det lättare att mötas i utvecklingssamtal, lönesamtal och andra svåra samtal. I Klart Medarbetarskap lär sig medarbetarna samma förhållningssätt och verktyg som cheferna som genomgått Klart Ledarskap. Det ger en större effekt av färdigheterna i Klart Ledarskap och verkar också hälsofrämjande i företaget genom reducering av stress och osäkerhet på arbetsplatsen. Klart Medarbetarskap är en allsidig och upplevelsebaserad utbildning. Teoripass varvas med demonstrationer, färdighetsutvecklande övningar, rollspel och gruppträningspass. Den handlar om: Leva i förändring Klart språk Uppskattande förhållningssätt Lärande samtal Klart Medarbetarskap ges till organisationer vars chefer har gått Klart Ledarskap och genomförs av certifierade Klart Ledarskapskonsulter. mål FORTSÄTTA UTVECKLA OCH TILLÄMPA FÄRDIGHETER OCH KUNSKAPER FRÅN KLART LEDARSKAP. tjänst KLART LEDARSKAPSCOACHNING Framgångsrika chefer är noga med att säkerställa sin egen fortsatta utveckling. Återkommande kunskapsutveckling och färdighetsträning liksom tillgång till coachning/nätverk säkerställer chefers och deras verksamheters framgång. En jämförande studie av arbetsplatser med hög respektive låg sjukfrånvaro visar att det finns en tydlig koppling mellan ledarskap och sjukfrånvaron. Tydliga chefer minskar medarbetares ångest, med konsekvensen att energi inte binds i onödan utan medarbetare kan agera mer effektivt. Med Klart Ledarskapscoachning säkerställer du att de kunskaper och färdigheter du lärt dig används och utvecklas. Vi utgår 18 prima nr

19 problem! ifrån Klart Ledarskaps och processen bygger på ett uppskattande förhållningssätt snarare än ett problem orienterat. mål FRÄMJA CHEFENS SAMLADE PRESTATIONSFÖRMÅGA VILKET BIDRAR TILL EN FÖRBÄTTRING AV VERK- SAMHETENS RESULTAT. tjänst CHEFSCOACHNING Chefer som prioriterar och lägger tid på egen utveckling leder bättre. Att hitta rätt stöd och hjälp är en viktig framgångsfaktor för dagens chefer. Att ha en coach har länge varit en förutsättning för att lyckas som idrottare. I USA är coachning sedan länge en etablerad arbetsform. Nu är coachning på stor frammarsch bland Sveriges chefer. Chefscoachning fokuserar på personlig utveckling och problemlösning där syftet är att främja chefens samlade prestationsförmåga, vilket bidrar till en förbättring av verksamhetens resultat. Coachningen är en lösningsfokuserad, framtidsinriktad och handlingsorienterad utbildning som genomförs i 9 steg. Hör av dig!... så kan vi berätta mer om vad vi kan göra för ditt företag eller din organisation. Du når oss på telefon eller info@previa.se FEM FRÅGOR TILL: Karin Wahlberg, deckarförfattare och läkare vid Lunds lasarett med personlig erfarenhet av mobbning. Hur har mobbning påverkat dig personligen? Det påverkade mig mycket, att under 18 månader jobba i sjukvården och lära sig ta hand om andra, och samtidigt veta att folk hanterade en själv illa. Jag blev förvånad när jag drabbades för jag är inte någon som är ett offer, och det klär mig illa att vara mobbad. Men det var en klassisk arbetsplats, där kvinnorna följde väggarna när de gick och få kvinnor där gick vidare i karriären. Själva mobbningskulturen finns överallt och kvinnor värderas inte lika mycket som män.det finns ingenting fruktsamt med ett sådant system. Vad är det som gör att mobbning får fortsätta på en arbetsplats? Det är hierarkiska problem som handlar om positioneringar. Folk vill vidare och människor slåss om få överordnade positioner. En stor direkt anledning är en dålig ledning. Alla deltar inte i mobbning, men det är mänskligt att vara tyst av rädsla för sitt eget skinn. KARIN WAHLBERGS nya deckare handlar om brott i sjukhusmiljöer med otydlig organisation och svagt ledarskap. Vad ska man göra om man är utsatt för mobbning eller om någon annan är det? Om du har alternativ ska du sluta på en gång. Det kan vara så att de anställt dig för att de behöver fler människor. Å ena sidan behövd, å andra sidan sparkar någon på dig. Det måste finnas en stark ledning på en arbetsplats, men ofta är det så att chefen inte förstår och därför själv är en del av mobbningsmekanismen. Kan alla bli mobbare? Jag tror att alla kan ingå i den tysta massan men inte som aktiv mobbare. Jag har själv varit med i en liten grupp som har mobbat. Vi har nog alla varit med mer eller mindre. Vilka sorters personer handlar din nya bok»tröstaren«om? Boken skulle kunna heta»syndabocken«för den handlar om en ung kvinna som jobbar sin första dag på sjukhuset samtidigt som en patient hittas död. En ung läkare lyssnar på henne och hon kallar honom»tröstaren«. I vissa situationer är vårt behov av tröst oändligt. Boken handlar också om vad som sker när någon blir anmäld i sjukvården, skuldkänslor och mobbning. prima nr

20 posttidning B returadress: AB Previa box Solna porto betalt Är adress eller mottagare felaktig? Ändra dina uppgifter på info@previa.se PREVIA FINNS PÅ FÖLJANDE ORTER BLEKINGE LÄN: Karlshamn, Karlskrona, Ronneby, Sölvesborg DALARNAS LÄN: Borlänge, Falun GOTLANDS LÄN: Visby GÄVLEBORGS LÄN: Gävle HALLANDS LÄN: Falkenberg, Halmstad, Hyltebruk, Kungsbacka, Varberg JÖNKÖPINGS LÄN: Forserum, Habo, Jönköping, Nässjö KALMAR LÄN: Borgholm, Högsby, Kalmar, Mönsterås, Nybro, Oskarshamn KRONOBERGS LÄN: Alvesta, Lenhovda, Lessebo, Ljungby, Växjö, Älmhult NORRBOTTENS LÄN: Boden, Gällivare, Haparanda, Kalix, Kiruna, Luleå, Piteå SKÅNE LÄN: Bjuv, Broby, Eslöv, Helsingborg, Hässleholm, Kristianstad, Landskrona, Lund, Malmö, Simrishamn, Tomelilla, Trelleborg, Ystad, Ängelholm STOCKHOLMS LÄN: Arlanda, Märsta, Huddinge, Kista, Liljeholmen, Solna Strand, Stockholm/Gullmarsplan, Stockholm/Vasastan, Stockholm/City, Stockholm/Östermalm, Södertälje SÖDERMANLANDS LÄN: Eskilstuna, Flen, Katrineholm, Nyköping, Strängnäs UPPSALA LÄN: Uppsala VÄRMLANDS LÄN: Arvika, Karlstad VÄSTERBOTTENS LÄN: Lycksele, Skellefteå, Storuman, Umeå, Vindeln VÄSTERNORRLANDS LÄN: Härnösand, Sundsvall VÄSTMANLANDS LÄN: Köping, Västerås VÄSTRA GÖTALANDS LÄN: Borås, Falköping, Göteborg/Hisingen, Göteborg/Postgatan, Göteborg/Gårdatorget, Göteborg/ Rosenlundsgatan, Karlsborg, Skövde, Stenungsund, Strömstad, Svenljunga, Tanumshede, Tidaholm, Trollhättan, Uddevalla ÖREBRO LÄN: Hallsberg, Karlskoga, Nora, Örebro ÖSTERGÖTLANDS LÄN: Linköping, Mjölby, Motala, Norrköping, Vadstena Du når oss på telefon eller info@previa.se På Naturvårdsverket har man gått från stegräknartävlingar till att utbilda cheferna i hälsofrämjande ledarskap. Läs mer på sidan 8.