VD har ordet Vattentjänstfrågor... 4 Management... 4 Dricksvatten... 7 Rörnät... 9 Avlopp och miljö... 10

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "VD har ordet... 3. Vattentjänstfrågor... 4 Management... 4 Dricksvatten... 7 Rörnät... 9 Avlopp och miljö... 10"

Transkript

1 Årsredovisning 2013

2 Innehållsförteckning VD har ordet... 3 Vattentjänstfrågor... 4 Management... 4 Dricksvatten... 7 Rörnät... 9 Avlopp och miljö Utbildning Utveckling Kommunikation Stödprocesser Föreningsstämman i Umeå Styrelsen Kommittéer Personal Ekonomiska redovisningar Föreningen Svenskt Vatten Svenskt Vatten AB

3 VD har ordet Det har gått 5 år sen jag blev en aktiv del av den svenska vattentjänstsektorn. Vattenfrågorna är så spännande och så viktiga att tiden som VD på Svenskt Vatten bara runnit iväg. Lägg därtill att få verka i en miljö där aktörer samarbetar och delar med sig av sina erfarenheter, en miljö med mycket vi-känsla och där medlemmarna gärna kavlar upp ärmarna för att bidra också till det gemensamma. Att dessutom sektorn förstått värdet av att låta den egna branschorganisationen verka brett, med allt ifrån forskning och rena utvecklingsprojekt, via publikationer och vägledningar, utbildningar och seminarier, till aktivt påverkansarbete nationellt och internationellt är stimulerande och ger möjligheter. När jag ser tillbaka ser jag en sektor som ökat sin synlighet rejält, men också ökat de egna aktiviteterna vad gäller investeringar, organisationsutveckling och säkerhetstänk i vid mening. Vattenfrågorna har även fått ett lyft politiskt såväl lokalt som nationellt, inte minst manifesterat med utredningarna en sammanhållen och uthållig vattenpolitik, samt en trygg dricksvattenförsörjning. Speciellt roligt är det att vi tillsammans med övriga aktörer i sektorn tagit fram en forsknings- och innovationsagenda Vattenvisionen där såväl utmaningar som möjligheter tydliggörs. Under den här tiden har vi också enats kring behovet av att öka kunskapen om vatten hos våra vattentjänstkonsumenter. Kommunikationssatsningen Mitt Vatten kommer med all sannolikhet bidra till ökade insikter om vattnets värde i breda lager i samhället. Ytterligare ett område där jag ser en tydlig förändring är det starkare genomslag vi fått i EU-relaterade frågor, genom en mer systematisk och fokuserad samverkan med våra nordiska kollegor. Många är de frågor och utmaningar Svenskt Vatten och sektorn arbetar med, men jag gör dock bedömningen att det är i organisationsfrågan sektorn har mest att vinna på att ta sig snabbare fram. Om vi inte klarar av att bygga starka organisationer, så kommer många kommuner inte kunna erbjuda sina innevånare och företag den förutsättning som goda vattentjänster utgör för att utveckla samhället vidare. I förlängningen väntar lagstiftning och ökad reglering. Jag hoppas att alla de diskussioner som nu pågår runt om i landet ska resultera i djupa insikter om behovet av samverkan och också nytänk kring hur är sista året i gällande flerårsplan för Svenskt Vatten. Devisen kraftsamla och slutföra är därför ledord för vår verksamhet. Ett arbete pågår för att i nära samverkan med våra medlemmar ta fram en ny verksamhetsstrategi. Lena Söderberg VD tom På nyåret lämnade Lena Söderberg Svenskt Vatten för att tillträda som Generaldirektör på Sveriges geologiska undersökning, SGU. 3

4 Vattentjänstfrågor Management Svenskt Vatten har under 2013 intensifierat arbetet med att ta fram verktyg inom management avsedda för chefer och förtroendevalda i branschen. Hållbarhetsindex Arbetet med hållbarhetsindex har genomförts enligt plan. Hållbarhetsindex har testats av närmare 70 kommuner och diskuterats vid sex olika seminarier under året. Baserat på återkoppling från branschen har en ny version nu lagts in i Svenskt Vattens databas VASS och kommer att köras som VASS-undersökning under året. VA-chefens verktygslåda En första version av VA-chefens verktygslåda är nästan slutförd och kommer att bli tillgänglig för en testgrupp i början av Verktygslådan avser att vara en samlad resurs för information och råd inom management för chefer inom VA. Organisationsfrågan Organisationsfrågan har varit i fokus under En större forskningsstudie (SVU) har slutförts och resultaten spritts. Tre seminarier har hållits och dokumenterats, varav ett på Vattenstämman. Svenskt Vatten har under året genererat en god kunskapsbas för analys av synergieffekter vid bildandet av starkare, integrerade organisationer vilket kommer att tjäna som utgångspunkt för det fortsatta arbetet. Ett viktigt fokus för managementfrågorna var att nå ut brett och involvera såväl stora som små kommuner, förvaltningar och bolag samt inte minst både verksamhetsledning och förtroendevalda. När hållbarhetsindex testades säkerställdes att samtliga delar av Sverige, kommuner av olika storlek och olika organisationsformer var representerade. Seminarier hölls i över hela landet och förtroendevalda deltog liksom många representanter även från små kommuner. Förtroendevalda politiker har även varit direkt involverade genom projektets referensgrupp. VA-chefens verktygslåda har getts ett särskilt fokus på att möta mindre kommuners/ VA-organisationers behov. Svenskt Vatten har även gjort särskilda ansträngningar att få fram SVU-finansierade forskningsprojekt inom management. Förutom det ovan nämnda om organisation även ett projekt om metoder för stöd till investeringsbeslut. Juridisk medlemsservice Svenskt Vatten har under 2013 utvecklat den juridiska delen av hemsidan. Texter som behandlar de juridiska förutsättningarna för att bedriva VA-verksamhet har lagts in. Texterna följer samma struktur som vattentjänstlagen och till dessa har tillhörande vanliga frågor och svar samt aktuella rättsfall utökats. Ett nytt bokningssystem har införts för att förbättra den juridiska rådgivningen för de kommunala medlemmarna. 4

5 Master på vattentorn Svenskt Vatten har, tillsammans med en arbetsgrupp bestående av medlemmar, arbetat med att ta fram ett material som ska stödja de huvudmän som har telemaster placerade på sina vattentorn. Ersättningar vid rådighetsinskränkningar Svenskt Vatten har deltagit i expertgruppen i den statliga utredningen om ersättningar vid särskilda fall av rådighetsinskränkningar som bland annat har utrett frågan om ersättningar vid bildande av vattenskyddsområden. Kommunernas skyldighet att ordna vattentjänster Kraven på kommunerna att ordna allmänna vattentjänster har ökat och dessa krav ser ut att fortsätta att öka. Svenskt Vatten stödjer medlemmarna i detta arbete. Ett arbete har påbörjats med att utreda kommunernas skyldigheter samt ta fram en skrift som ska behandla denna problematik. Trafikverkets allmänna bestämmelser Trafikverket har tagit fram allmänna bestämmelser om nedläggning av allmänna VA-ledningar i vägområde. Svenskt Vatten har under flera år försökt att anpassa dessa bestämmelser till de förutsättningar som råder på VA-området. Detta arbete slutfördes under 2013, men kommer att följas upp årligen. Dagvattenjuridik Juridiken på dagvattenområdet är inte helt klarlagd. Frågorna handlar om kommunernas skyldigheter och rättigheter för att förhindra exempelvis översvämningar. Detta är ett problem för kommunerna idag och kommer att öka i takt med klimatförändringarna. Svenskt Vatten arbetar för att förtydliga vad som ska gälla på detta område. Verktyget VASS Vi har genomfört en sammanställning av lägesbeskrivning för alla befintliga och planerade VASS-undersökningar. Vi bildade i juni en VASS samverkansgrupp på Svenskt Vattens kansli där vi koordinerar alla VASS-undersökningar. Syftet är att stötta varandra i hur VASS-undersökningar genomförs och organiseras samt att hålla ihop strukturen i VASS så att vi inte erhåller en vild flora av undersökningstyper. SVU-rapporten VASS Dricksvatten är klar och rapporten innehåller bl.a. en förenklad GDP(riskverktyg) som vi rekommenderar alla medlemmar att utföra för sina vattenverk. Eureau Svenskt Vatten har under året stärkt medlemmarnas intressen i det internationella samarbetet genom fortsatt engagemang inom Eureau som är de Europeiska Vattenbolagens samarbetsorganisation. Eureau arbetar i första hand med att påverka EU-lagstiftningen inom vattentjänstområdet. Viktiga frågor har under året varit att få med vattenskydd i arbetet med den Europeiska jordbrukspolitiken (CAP), arbetet med biociddirektivet och desinfektions- 5

6 medel, upphandlingsdirektivet fosfor i kretslopp och uppströmsarbetet inom ramdirektivet för vatten. För att på ett effektivt sätt få större genomslag inom Eureau har Svenskt Vatten under året fortsatt att koordinera Eureau-arbetet med våra Nordiska systerorganisationer Danva, Norsk Vann och Finska VVY. CEN Europastandardiseringen Europastandardisering CEN, Comité Européen de Normalisation, är den europeiska standardiseringsorganisationen som på uppdrag av EG-kommissionen/EFTA utarbetar europastandarder. Det finns närmare 400 europastandarder (EN) inom VA-området. Alla fastställda europastandarder blir med automatik även svensk standard, SS-EN, och publiceras av SIS, I Svenskt Vattens arbete med publikationer refereras till relevanta Europastandarder. Beslut om vilka ämnen som ska standardiseras bestäms inom CEN på s.k. TC-nivå, (Technical Committé). Det tekniska arbetet med att framarbeta standarderna uppdras åt någon av de arbetsgrupper, WG (Working Groups) som är organiserade under respektive TC. CEN-arbetet är en viktig del i Svenskt Vattens internationella arbete. Det skulle emellertid krävas mycket stora personella och ekonomiska resurser att bevaka allt pågående arbete inom standardisering. Under 2013 prioriterades följande aktiviteter: Europastandarder inom avloppsvattenhanteringen, TC165 Svenskt Vatten har under en längre tid bemannat TC 165, Wastewater Engineering som hanterar standarder från stora och små reningsverk, fett-/oljeavskiljare, funktionen på avloppssystem, olika ledningsmaterial ned till beteckningar/brunnslock. Hans Bäckman, Svenskt Vatten representerar Sverige/SIS vid TC165-möten och han är även ordförande i den svenska spegelgruppen SIS TK198 AG 165. Därmed erhålls en god överblick om vad som pågår och vi är med i diskussionerna om hur Sverige skall rösta om olika standardförslag. Under 2013 hölls TC 165-möte Cypern i april och Delft, Nederländerna i november. Europastandarder inom dricksvattenförsörjning, TC164 Under 2013 deltog ingen svensk delegat på möten inom CEN TC 164 Water Supply. För närvarande är det mycket få arbeten som pågår kring standarder inom Svenskt Vattens ämnesområde inom TC164 med undantag för vattenverkskemikalier. Frågor om vattenverkskemikalierna hanteras inom en särskild spegelgrupp SIS TK 431 Vattenverkskemikalier där Gullvy Hedenberg, Svenskt Vatten är ordf. Världsstandarder inom kvalitetskriterier och nyckeltal, ISO TC 224 Inom ramen för SIS TK198 finns även en spegelgrupp AG ISO TC224 för att hantera standarder inom ämnesområdet Standardization of service activities relating to drinking water supply and sewerage Quality criteria of the service and performance indicators. Arbeten pågår för närvarande inom bl.a. Asset Management och Crisis Management. Sveriges engagemang har reducerats till observatörsstatus, vilket innebär att vi får tillgång till alla dokument men förväntas inte komma med synpunkter eller rösta om förslag. Hans Bäckman är ordförande i den svenska arbetsgruppen. 6

7 Dricksvatten Långsiktigt skydd av nuvarande och framtida vattentäkter I början av året skickade Svenskt Vatten en skrivelse till Havs- och vattenmyndigheten (HaV) för att uppmärksamma dem på de brister och svårigheter som finns kring vattenskyddsområden. Vi pekade på ett antal områden som vi anser att de som ansvarig myndighet ska ta tag i. De har svarat att de kommer att starta ett utvecklingsarbete om vattenskyddsområden i höst och att Svenskt Vatten kommer att få delta i detta. Tre möten i Nätverk för vattenskydd har genomförts. Syftet är att utbyta kunskaper och erfarenheter samt kanalisera VA-huvudmännens behov av stöd. Under våren har en rapport arbetats fram med titeln Skydda dricksvattnet! Vi behöver fler och bättre vattenskyddsområden, vilken lanserades på Vattenstämman. Rapporten ska användas för påverkansarbete och kunskapsstöd för att driva frågan om inrättande av nya och revidera befintliga vattenskyddsområden och föreskrifter. Den finns att ladda ner från Svenskt Vattens hemsida. Rapporten har hittills resulterat i reportage i Västerbottenskuriren samt radioinslag i Västerbottensnytt och i Gästrikland och Sörmland. I oktober anordnades ett seminarium om Vattenskydd. På seminariet diskuterades inrättandet av vattenskyddsområden och det gavs råd om hur arbetet kan bedrivas inom kommunerna. I juli kom direktiven för utredningen Trygg dricksvattenförsörjning från Landsbygdsdepartementet. I kommittédirektivet finns bland annat klimatfrågan, samordningen mellan myndigheter inom dricksvattenområdet, övervakning och kontroll av vattenkvaliteten, vattenskydd, krisberedskap, förnyelse och underhåll av ledningsnät, material i kontakt med vatten och ekonomiska konsekvenser för stat, kommuner och kommunala bolag. 7

8 Svenskt Vatten träffade utredaren Gunnar Holmgren och vi ombads att ge förslag på experter och sakkunniga som kan delta i utredningen. Jörgen Johansson, Sydvatten, utsågs till Svenskt Vattens representant i expertgruppen till utredningen. Expertgruppen har haft två möten under hösten och studiebesök har anordnats för utredarna på Sydvatten, MittSverige Vatten samt Örebro. Svenskt Vatten har bildat en referensgrupp för att förse utredningens expertgrupp med underlag. Referensgruppen består av personer från 13 av våra medlemmar. Ett delbetänkande angående vattenskyddsområden och material i kontakt med vatten ska vara klart 1 juni Hela utredningen ska vara klar 30 juni I riksintressefrågan har kontakter tagits med HaV och Regeringskansliet. HaV har skickat ut förfrågan till Länsstyrelserna om vilka dricksvattenanläggningar/vattentäkter inom respektive län som bör riksintresseklassas. HaV sammanställer länsstyrelsernas förslag på viktiga dricksvattenanläggningar och diskuterar denna med Livsmedelsverket, Sveriges geologiska undersökning, Boverket och Myndigheten för samhällsskydd och rapporten om detta beräknas komma sommaren Direktiven för den nya utredningen om riksintressefrågan kom från regeringen 19 december. Titeln är: Hushållning med mark och vatten områden av riksintresse (2013:126). Svenskt Vatten har kontaktat utredaren Elisabet Falemo. 8

9 Rörnät Hållbart ledningsbyggande Via Stockholm Vatten har branschen kommit med i referensgruppen för Nordic Poly Mark, NPM(kvalitetsmärkningssystem av plaströr). Medverkan i gruppen ökar beställarledets styrka. I nätverket 4S, driver flera stora medlemmar frågor om kvalitetsproblem, framförallt vid stora PE-ledningar. Svenskt Vatten och 4S arrangerade ett expertmöte den 19 mars med ett 30-tal deltagare om vad som är de huvudsakliga problemen i denna stora fråga. Svenskt Vatten deltog också i 4S-konferensen 2 oktober om kvalitet i nyanläggning. Totalt nyanläggs det VA-ledningar för 3 4 miljarder per år varför frågorna är av stor vikt. Arbetet med att ta fram en ny publikation om symbolbibliotek för VA-kartor m.m har startat. Arbetet baseras på en SVU-rapport som beräknas vara klar som remissversion våren Projekt om täthetsprovning av tryckvattenledningar drivs nu som ett SVU-projekt. Ett SVU-projekt om tredjepartskontroll av TV-inspektioner har startats. Förnyelse av VA-nät, inkl. drift och underhåll Uppstart av publikationsarbete om Drift underhåll av VA-nät respektive förstudie om spolning av avloppsledningsnät har fått skjutas på framtiden på grund av projektledarbrist. VA-symbolpublikationen har istället prioriterats. Hållbar dagvattenhantering och klimatanpassning Arbetet med revideringen av P90 Dimensionering av avloppssystem fortgår och under januari och februari genomfördes åtta diskussionsseminarier om vilka krav som bör ställas på nya respektive befintliga avloppssystem. Diskussionsresultaten inarbetas i remissversionen till nya P90 Dimensionering av avloppssystem. Ett nionde seminarium genomfördes i början av maj som arrangerades av länsstyrelsen i Värmland för alla värmlandskommuner. Det har varit ett mycket brett deltagande och många kommuner kom tillsammans med plankontor mm för att inspireras att ta tag i frågorna. Budskapen i publikationen om hållbar dagvattenhantering, P 105, har fortsatt användas i påverkansarbete och utbildning för att säkerställa byggande där översvämningar kan förebyggas. I mars arrangerades Rörnät och klimat 2013 i Göteborg där 315 personer deltog. Konferensen var en stor framgång den är nu etablerad. Under hösten 2013 startade planeringen av 4:e årets konferens som kommer att hållas i Malmö 1 2 april Svenskt Vatten med nätverket bakom P105 Hållbar dagvattenhantering uppvaktade Boverket den 10 juni där vi hade en bra diskussion om problematiken kring PBL. Alla inväntar att Boverket tydliggör vad som kan göras på kort respektive lång sikt för att man i detaljplanearbetet skall kunna styra upp dagvattenhanteringen på effektivt sätt. Vi hoppas på att ett klargörande kommer från Boverket så snart som möjligt. Svenskt Vatten har deltagit i Miljömålsberedningens expertgrupp om Strategi för en långsiktigt hållbar markanvändning (maj nov 2013). I expertgruppens slutrapport lyfts viktiga frå- 9

10 gor om bland annat hur man skall i kunna klimatsäkra samhällena avseende översvämningar. Ingen aktör har egen rådighet över dagvattenfrågan. Ett uppstartmöte hölls i maj mellan projektgruppen för Nya P90 och Trafikverket, kontakterna kommer att fortsätta då vi har mycket att utbyta erfarenheter kring inte minst naturmarksavrinning, dagvattenavledning och rening. Svenskt Vatten föreläste under 2013 på ett flertal seminarier om hållbar dagvattenhantering, såsom Länsstyrelserna i Västra Götaland och Östergötland. Svenskt Vatten deltog också i Miljö aktuellts konferens Klimatanpassning 2013, SIWIs Internationella dagvattenkonferens samt höll föresläsningar för planarkitekter/stadsplanerare på Blekinge Tekniska Högskola och KTHs internationella planarkitektutbildning. Den 19 juni uppvaktade Svenskt Vatten och ett antal VA-organisationer och leverantörer SMHI för att diskutera möjligheterna till att få igång ett samarbete där SMHI lagrar och analyserar VA-branschens mer än 400 högupplösta nederbördsmätare. Nu planeras en pilotstudie för att klara ut tekniska och organisatoriska problem. Data skall bli fritt tillgängliga via SMHIs Inspire-uppdrag. Om detta lyckas så kommer kunskapen om den urbana nederbörden att kraftigt förbättras, vilket är en mycket viktig information inför arbeten med åtgärdsförslag för att minska översvämningsrisker, såväl i dagens som i ett framtida förändrat klimat. Svenskt Vatten deltar i referensgruppen till SMHIs och MSBs projekt Intensiv nederbörd och hydrologisk risk Avlopp och miljö Det är viktigt att Havsmiljö- och vattenförvaltningen driver på effektiva och långsiktigt hållbara vattentjänster Svenskt Vatten deltog i Miljömålsberedningens (MMB) uppdrag om att ta fram en Strategi för sammanhållen och hållbar vattenpolitik. Vi lämnade flera inlagor till utredningen om vattentjänster, skyddsområden för dricksvatten, övergödning och VA-system samt hur behovet av klimatanpassning påverkar dessa frågor. Tillsammans med SKL och LRF och efter dialog med Svenskt Näringsliv lämnade vi in ett par inlagor om hur havsmiljö- och vattenarbetet kan styras effektivare, hur lagstiftningen kan ändras för att bli mindre byråkratisk och mer åtgärdsinriktad, hur politiken lokalt och nationellt kan få en tydligare roll och hur arbetet bättre kan knytas samman med miljömålsarbetet (se Svenskt Vattens hemsida under Våra åsikter ). Frågorna stämdes av med en referensgrupp med medlemmar. Under 2013 har vi fortsatt arbetet med att minska mängden oönskade ämnen till reningsverken. Vi har arbetat med följande områden: Svenskt Vatten fick regeringen att ta ett EU-initiativ (ett s k begränsningsförslag) för att ta bort undantaget för kadmium i hobby- och konstnärsfärger i REACH. KemI fortsatte sitt arbete med att ta fram underlag och lämnade in sitt förslag till EU i december. Vi ville få KemI att rekommendera silverförbud för konsumentprodukter inom ramen EU:s biociddirektiv. KemI blev försenade men vi fortsätter stödja deras insamling av data. 10

11 Vi fortsatte arbetet i Svanens svenska miljömärkningsnämnd. Vi fortsatte arbete i Chemsec Business Group angående sinlist.org för att fortsatt odla EU-kontakterna och uppmuntra fler ämnen på REACH kandidatlista. Bland annat ordnade vi ett gemensamt seminarium under World Water Week i Stockholm. Vi fortsatte även vårt arbete med Mistrapharma 2 och Läkemedelsverket. Hushållsbroschyren Renare vatten uppdaterades. Den nya versionen lanserades på Vattenstämman och på hemsidan 13 maj Slutligen genomförde vi Revaqs kommunikationsplan för att öka Revaqs förtroende hos medlemmar och viktiga intressenter. God resurshushållning för tätorternas avloppsvattenrening Vårt förslag till remissvar om certifikatsystemet för kväve gav bra genomslag hos våra medlemmar och bland myndigheter. Majoriteten svar till Miljödepartementet var positiva, även från myndigheterna. På grund av att Sveriges kvävebeting nästan halverades i Helcomförhandlingarna bestämde inte departementet hur arbetet med certifikatsystemet skulle fortskrida. Svenskt Vatten deltog i nära samarbete med LRF och Avfall Sverige i flera arbetsgrupper i regeringsuppdraget om hållbar återföring av fosfor. Svenskt Vatten knöt under året en intern referensgrupp till arbetet som vi rapporterade och stämde av arbetet med. Det förslag som Naturvårdsverket tog fram blir mycket tufft för reningsverken att klara. Risken är uppenbar att många reningsverk inriktar sig på förbränning av slammet. Förslaget försvårar i praktiken återföring av en stor del av näringsämnena från avlopp, matavfall, rötrester, grönkompost och andra organiska gödselprodukter till jordbruksmark. Det innebär ett bakslag för kretsloppssamhället och får stora konsekvenser för miljöarbeten inom en rad områden. 11

12 Utbildning Vi arbetar för att så många som möjligt av våra medlemmar ska ha möjlighet att delta på våra kurser. Detta gör vi bl a genom att arrangera kurserna på olika ställen i landet, från Malmö i söder till Pajala i norr personer och 73 % av Svenskt Vattens medlemmar har deltagit i våra utbildningar eller seminarier under året. Svenskt Vatten har sedan valet 2006 vid ett flertal tillfällen genomfört en utbildning för för troendevalda. Utbildningen är mycket uppskattad. Då flera av de förtroendevalda är fritidspolitiker har de ofta svårt att ta sig till platsen för utbildningen. De har därför framfört önskemål om att utbildningen även finns att tillgå som webbaserad. En sådan webbaserad utbildning är under utveckling och planerades att lanseras under hösten Syftet med utbildningen är att förtroendevalda, och även nyanställda i branschen, ska få en inblick i vattentjänsternas frågor, förutsättningar, utmaningar och behov. Lanseringen blev dessvärre senarelagd till våren Antalet YH- och högskoleutbildningar med inriktning mot vattentjänster får inte minska under 2013 För att klara branschens kompetensförsörjning är det viktigt att yrkeshögskolor, universitet och högskolor fortsätter att utbilda tekniker och ingenjörer med VA-inriktning. Svenskt Vatten sitter med i ledningsgruppen för de yrkeshögskoleutbildningar med VAinriktning som finns idag. Det är viktigt att vi fortsätter engagera oss i dessa utbildningar så att arrangörerna känner branschens stöd. Vi tar även kontinuerligt kontakt med YH-myndigheten för att säkerställa att de är medvetna om branschens behov, och gärna godkänner fler ansökningar. Utbildningsstatistik Kurser: 52 st, deltagare 971 st. (ej medräknat internköpta kurser) Seminarier/konferenser: 28 st, deltagare st. (Vattenstämman inte medräknad) Deltagare som anmält sig själva via hemsidan: 83 % Andel miljöcertifierade konferensanläggningar vi bokade under året: 72 % Representerade medlemmar på kurser och seminarier: 213 st (73 %) Andel deltagare (medlemmar) på kurser och seminarier fördelat på storlek på kommun: Befolkning färre än : 21 % Befolkning : 26 % Befolkning fler än : 53 % Andel deltagare (medlemmar) på kurser och seminarier uppdelat geografiskt: Götaland: 54 % Svealand: 35 % Norrland: 11 % 12

13 Utveckling Svenskt Vatten Utveckling (SVU) är de kommunala vattentjänstleverantörernas eget FoUprogram för kommunal VA. Verksamheten ska till övervägande del vara inriktad mot tillämpad forskning och utveckling av intresse för Svenskt Vattens medlemmar. Målet är att främja utvecklingen av ny kunskap inom områdets alla delar, stödja branschens behov av kompetensförsörjning samt se till att framtagen kunskap spridss SVU:s verksamhetsår 2013 kännetecknades av en fortsatt satsning på ökad FoU inom de prioriterade områdena samt en fortsatt satsning på projektprogram för högskolor och universitet. Under 2013 beviljades medel till de projekt som blev resultatet av den gemensamma utlysning som gjordes tillsammans med Formas i slutet av Under 2013 ledde Svenskt Vatten arbetet med att ta fram en nationell forsknings- och innovationsagenda, Vattenvisionen, för vattensektorn i Sverige. Satsningen på projektprogram, som inleddes 2008, är tänkt att bidra till att utveckla kompetenscentra vid olika högskolor och universitet samtidigt som programmen ska ge värdefull kunskap för Svenskt Vattens medlemmar. SVU stödjer följande program: Dricksvattenprogrammet DRICKS. FoU inom dricksvattenområdet i Sverige från råvatten till tappkran. Chalmers. Teknikprogrammet. FoU om tillväxt och hållbarhet i lokalsamhällets infrasystem. Ekonomihögskolan i Lund. VA-teknik Södra. FoU inom vattenförsörjnings- och avloppstekniken med fokus på södra Sverige. Lunds Tekniska Högskola. VA-kluster Mälardalen. FoU inom vattenförsörjnings- och avloppstekniken med fokus på Mälardalsregionen. Uppsala universitet, KTH, SLU, Mälardalens högskola, IEA vid Lunds Tekniska Högskola. Dag&Nät. FoU om dagvatten- och ledningsnät, med utgångspunkt i samhällets behov, hållbarhet och klokt resursutnyttjande. Luleå Tekniska Universitet. 62 kommuner är via sina VA-organisationer med i ett eller flera projektprogram. Befolkningsmängden i dessa kommuner motsvarar mer än 50 % av befolkningen i riket man kan alltså säga att över halva Sverige är med i programmen. För större projekt och program fördelas stödet ut över flera år. I redovisningen nedan presenteras därför både belopp och ämnesmässig fördelning för projekt som belastar 2013 års anslag samt information om projekt som tilldelats medel Fördelning av projektmedel för 2013 framgår av tabell nedan. Totalt hade 41 projekt stöd från SVU:s projektbudget för 2013 med tillsammans kr. Projekt inom avlopps- Fördelning av 2013 års medel. Program Prioriterade områden Övriga SUMMA Dricksvatten Rörnät&Klimat Avlopp&Miljö Management SUMMA

14 vattenområdet dominerade med 15 projekt på tillsammans kr. Bland dessa projekt ingår satsningen på program för högskolor och universitet. Formas genomförde 2013, i samverkan med SVU, utlysningarna Diffusa källor, Marina föroreningar och Säkra Livsmedel. Formas beviljade totalt 96 miljoner kronor och SVU 8 miljoner kronor för projekt under perioden Under året påbörjades 24 nya projekt med ett totalt beviljat belopp på kr varav till projektprogrammet Dag & Nät och kr till projekt inom dricksvattenområdet som beviljats medel via den ovan nämnda gemensamma utlysningen med Formas. Rapporter från SVU Under 2013 publicerades 35 SVU-rapporter. Information om nya rapporter skickas ut till ca 760 mottagare bland medlemsorganisationerna och ytterligare ca 430 mottagare bland icke medlemmar. Rapporterna kan laddas ner via Under 2013 var antalet nedladdade SVU-rapporter st. Genomförda seminarier och workshops Nationell Dricksvattenkonferens, Göteborg, april DRICKS var en av arrangörerna och bidrog med flera presentationer. Även andra SVU-finansierade projekt presenterades vid konferensen. Vattenstämman, Umeå, maj Vid Vattenstämman presenterades sammanfattande resultat från och information om avslutade och pågående projekt som finansierats av SVU för att belysa mikrobiella risker finns vid produktion och distribution av dricksvatten, hur resursen slam kan användas, hållbar dagvattenhantering samt, organisationsfrågan Vidare hölls ett särskilt seminarium där Vattenvisionen presenterades (se nedan) NORDIWA 2013 Trettonde Nordiska Avloppskonferensen, Malmö 8 10 oktober. VA-teknik Södra var en av arrangörerna och bidrog med flera presentationer. Även VA-kluster Mälardalen och Dag&Nät bidrog med presentationer. Även andra SVU-finansierade projekt presenterades vid konferensen. Framtidens VA-utmaningar och möjligheter, Luleå, 3 4 december Dag&Nät arrangerade konferens där dagvatten och andra framtidsfrågor för VA-branschen diskuterades. VA-kluster Mälardalens årliga seminarium, Lidingö (Käppala), 5 december. Om Vattenvisionen Svenskt Vatten, tillsammans med en mångfald av aktörer i vattensektorn, tog under 2013 fram en nationellt förankrad strategisk forsknings- och innovationsagenda för vattensektorn i Sverige Vattenvisionen. 14

15 FoI-agendan är ett startdokument för det fortsatta samarbetet. Den ska bidra till innovativa och hållbara lösningar på svenska och globala vattenutmaningar. Internationellt samarbete och omvärldsbevakning Huvuddelen av FoU inom vattentjänstområdet sker utanför Sverige. Det är därför viktigt att underlätta för de svenska vattentjänstleverantörerna att tillgodogöra sig den kunskap och de resultat som tas fram internationellt genom att delta i internationella konferenser och seminarier. International Water Association (IWA) är väldens ledande vattenorganisation. IWA Sverige är den svenska representanten. Utvecklingen av vatten- och avloppshantering i Sverige vinner på att IWA Sverige utvecklar ett nära samarbete med IWA och aktörer i Sverige som arbetar för ökat kunskapsutbyte genom ökade internationella kontakter avseende forskning, utveckling och utbildning inom vattenområdet. Genom att tillvarata svenska intressen ska IWA Sverige också verka för IWA:s mål och syften. IWA har över 100 svenska medlemmar. De är också medlemmar i IWA Sverige. Bland dem är 11 organisationer, i huvudsak vattentjänstbolag, som alla har minst tre representanter registrerade inom IWA, samt 107 personliga medlemmar från bland annat akademi, vattentjänstbolag och konsulter. IWA Sveriges ledningsgrupp har nio ledamöter som brett representerar vattensektorn i Sverige. De har haft fyra gemensamma möten samt ett årsmöte där samtliga svenska IWAmedlemmar kan medverka. Mer information om IWA Sverige hittas på se/fou/iwasverige. E-post: Även under 2013 erbjöds resestipendier finansierade av Swedish Water House. Syftet var att underlätta svenskt deltagande i möten, seminarier och konferenser utomlands. Tio stipendier delades ut till främst till forskare inom den svenska vattentjänstsektorn men också till andra yrkesverksamma inom området. Deras rapporter finns på IWASverige och IWA-konferensen Sludge management, biosolids and residues the holistic approach arrangerades i Västerås 6 8 maj 2013 i samverkan med IWA:s specialistgrupper Sludge Management, Anaerobic Digestion samt Nutrient Removal and Recovery och tillsammans med Lunds Universitet, Uppsala Universitet, SLU, KTH, Sweco, IVL-Svenska Miljöinstitutet och Tekniska Verken Linköping. Konferensen fick stöd av Svenskt Vatten, IWA Sverige och Swedish Water House. Antalet deltagare uppgick till ca 200 personer från många olika länder och konferensen planeras få en fortsättning 2016 i Lund. Mer om konferensen finns på Svenskt Vatten tillsammans med de nordiska branschorganisationerna samverkar sedan länge i NORDIWA och arrangerar årliga nordiska konferenser. Den 13e Nordiska Avloppskonferensen NORDIWA 2013 genomfördes 8 10 oktober i Malmö. Konferensen var lyckad med rekordmånga deltagare, nära 330 personer, 70 presentationer, 50 posters och goda omdömen från presentatörer och deltagare. Hälften av deltagarna var svenskar och resterande kom till lika delar från Norge, Danmark och Finland. Dokumentation från konferensen hittas på Nordiwa

16 För att stärka kontakterna mellan länderna, samlades de nordiska IWA Governing Members till ett informellt möte under konferensen. Arbetssätt och möjligheter till samverkan diskuterades och ett nytt möte planeras våren Nyhetsbrevet Internationell VA-utveckling (www.internationellva.se) startade i februari 2012 och ges ut åtta gånger per år. Det är en artikelbevakningstjänst som drivs av förlaget Ohlson & Winnfors AB, men har utvecklats med stöd från IWA Sverige. Vid slutet av 2013 hade nyhetsbrevet knappt 170 betalande prenumeranter. Utveckling sker i dagsläget för ett norskt erbjudande av nyhetsbrevet. NOM dvs Naturligt Organiskt Material i vatten ingår numera som en särskild grupp inom IWA:s specialistgrupp för dricksvatten. Beslut har tagits för att genomföra en internationell specialistkonferens 2015 i Malmö i samarbete med IWA. En NOM-workshop arrangerades den 11 juni 2013 i Uppsala på temat Brunt vatten: nya rön, hot och utvärdering av åtgärder. Den anordnades i samverkan mellan IWA Sverige och SLU och var en del av den större SLU-konferensen Organic matter in the borealic landscape from the soil to the sea. Energiprojektet VA-verkens bidrag till Sveriges energieffektivisering Projektet VA-verkens bidrag till Sveriges energieffektivisering, som påbörjades 2005, avslutades Rapporter och skrifter SVU-rapport : VA-verkens energianvändning 2011 SVU-rapport : Sammanfattande rapport över VA-verkens bidrag till Sveriges energieffektivisering Till Svenskt Vattens årsmöte i Umeå i maj producerades en bilaga till tidningen Svenskt Vatten som heter Energispecial. Bilagan beskriver på ett populärt sätt hela Energiprojektet från starten 2005 till och med Seminarier och möten Inom projektet anordnades ett avslutande seminarium I Stockholm för deltagare i januari. Vid detta tillfälle utdelades utmärkelser till de VA-verk som uppvisade de bästa nyckeltalen för energianvändningen 2011: Energieffektivt vattenverk: Ringsjöverket, Sydvatten AB Energieffektivt avloppsreningsverk: Nykvarnsverket, Tekniska verken i Linköping AB Energieffektiv vattenförsörjning: Norrköping Vatten AB och Älvkarleby, Gästrike Vatten AB Energieffektiv avloppshantering: Västerås, Mälarenergi AB Energieffektiva vattentjänster: Västerås, Mälarenergi AB Förbättring av energieffektivitet: Gästrike Vatten AB Fortsatt arbete Utvecklingen har visat att energiprojektet har genomförts vid rätt tidpunkt och dessa frågor blir allt viktigare vilket märks mycket väl i samhällsdebatten. Energieffektivitet är viktig framförallt ur miljö- och kostnadsperspektiv. Svenskt Vattens arbete för resurseffektiva och 16

17 klimatsmarta vattentjänster fortsätter. Efter allt engagemang inom ramen för energiprojektet är avsikten att gå vidare inom det reguljära arbetet. För att ytterligare stimulera utvecklingen mot effektivare användning av högvärdig energi som el och biogas samt minskad klimatpåverkan kommer Svenskt Vatten Utveckling att stödja FoU-projekt inom området. Inom energiprojektet har tester med ny teknik (EXRT = extended retention time/förlängd uppehållstid) för ökad biogasproduktion inletts vid Himmerfjärdsverket (Syvab) och Duvbackens reningsverk (Gästrike Vatten). Utvärderingen av processen kommer att pågå under Svenskt Vatten utvecklar tillsammans med medlemmarna ett Hållbarhetsindex för vattentjänster, där hushållning med resurser som el och biogas är en viktig komponent. Målet med ett Hållbarhetsindex är att ge verksamhetsansvariga och deras kommunpolitiker ett verktyg för att kunna kommunicera verksamhetens förmåga att leverera kort- och långsiktigt hållbara vattentjänster. Resultat januari december Intäkter Utvecklingsavgifter Lagerförändring Övriga intäkter Rörelsens intäkter Rörelsens kostnader Beviljade forskningsanslag under året Över- resp. underskott från föregående år SVU-kommittén Personalkostnader Övriga kostnader Rörelsens kostnader Rörelseresultat Avskrivningar Ränteintäkter SVU-resultat Balans till nästa år Årets resultat Balansrapport 31 december TILLGÅNGAR FoU- medel hos Svenskt Vatten Varulager Fordran hos bolaget Summa SKULDER Beviljade ej utbetalda forskningsmedel Skuld till bolaget Upplupna skulder Summa

18 Kommunikation Tidningen Svenskt Vatten Ambitionen att öka läsintresset för tidningen hos regionala och lokala politiker kvarstår sedan förra året, och vi har bland annat lagt fokus på artiklar där politiker intervjuas fått komma till tals. Under hösten fick tidningen ett nytt utseende och ny storlek, samtidigt som vi bytte tryckeri. Alla papperstidningsprenumeranter kan även läsa tidningen digitalt. Nytt för i år är att man kan prenumerera enbart på den digitala tidningen, vilket några har valt att göra. Tidningen kom ut med sex nummer. Hemsidan Hemsidan hade besökare under 2013, och besökarna har laddat ned dokument. Precis som tidigare är det dricksvatten som är den mest besökta sidan, följt av kursbokningssidan, utbildning och avlopp och miljö. Sociala medier Svenskt Vatten öppnade i början av året ett gemensamt twitterkonto där hela personalen kan twittra. Vi skickade 78 tweets från kontot och hade vid årsskiftet 225 följare. Vi har även konton för Mitt Vatten, Vattenstämman och SVU. Flera i personalen har dessutom egna konton. Vattenbokhandeln Svenskt Vattens nya webbshop är igång och justeras löpande för att bli bättre och mer kundanpassad. Äldre forskarrapporter (VA-Forsk-rapporter) från år 1992 till 1999 har skannats in och det tryckta rapportlagret har bytts ut mot nedladdningsbara pdf:er istället. Pressmeddelandeverktyget MyNewsdesk Svenskt Vattens pressrum har haft under året i genomsnitt haft besökare i veckan. 18 pressmeddelanden har skickats ut under Elektroniskt nyhetsbrev (IdRelay): Svenskt Vatten informerar Svenskt Vatten har under året skickat ut 24 elektroniska nyhetsbrev. Monterutställning i samband med riksdagspartiernas olika arrangemang Svenskt Vatten har i samarbete med Avfall Sverige, Energigas Sverige samt Svensk Fjärrvärme deltagit vid flera riksdagspartiers sk. kommun- och landstingsdagar eller motsvarande arrangemang. Svenskt Vatten har särskilt prioriterat Moderaterna, Centerpartiet, Miljöpartiet och Socialdemokraterna. Inriktningen för deltagandet hos partierna har varit att bygga kontakter med förtroendevalda samt att föra fram Svenskt Vattens huvudbudskap 18

19 Vattenstämman 2013 i Umeå Vattenstämman handlar om att utveckla Svenskt Vattens årsmöte med föreningsstämma till ett bredare arrangemang, som innebär ett väsentligt större och innehållsrikare programutbud med flera samarbetsorganisationer involverade och ett bredare deltagande. Med Vattenstämman som diskussionsplattform vill Svenskt Vatten nå ökad synlighet av vattentjänstfrågorna i regional- och lokalpolitiken. Värdskap och deltagare: Vattenstämman 2013 hölls i Umeå och värdskapet hölls av Svenskt Vatten i samarbete med den lokala medlemsorganisationen UMEVA. Totalt deltog cirka 550 personer på Vattenstämman, 77 deltagande medlemskommuner och 95 deltagande organisationer som representerade företag, myndigheter, organisationer samt utbildnings- och forskningsinstitutioner. Programupplägg: Seminarier hölls i tre parallella spår som gästades av drygt 20 talare. Utöver det fanns även 33 utställare på plats. Utvärderingarna visade att Vattenstämman 2013 främst bidrog till att utvidga branschnätverk, ge ökad kunskap om utmaningarna inom vattentjänstsektorn och att ge förutsättningar för att lyfta vattenfrågorna en nivå i den politiska debatten Mitt Vatten en gemensam kommunikationssatsning Svenskt Vatten har beslutat om en 3-årig gemensam kommunikationssatsning inom vattentjänstbranschen och dess primära målgrupp är allmänheten. Den sekundära målgruppen är våra egna branschmedlemmar, d.v.s. Sveriges 290 kommuner. Syftet med kommunikationssatsningen är att synliggöra och öka kännedomen om vattentjänstbranschen och dess utmaningar. Vi vill öka medvetenheten om vikten att värna vattnets kretslopp i Sverige för att vi ska behålla ett rent vatten även i framtiden. Vattentjänstfrågorna är osynliga, och prioriteras därför lågt. Förutsättningarna för friskt vatten samt rena sjöar och hav är okända. Vattentjänstbranschen är inte attraktiv för unga som söker jobb eller väljer utbildningsväg. Kommunerna är inte rustade för att hantera klimatanpassningsåtgärder som kan förebygga konsekvenserna av allt häftigare regn och påföljande översvämningar. Under en 3-årsperiod, avser Svenskt Vatten att - för första gången tillsammans med medlemmarna genomföra en omfattande kommunikationssatsning som inkluderar både nationella och lokala insatser. En bransch en röst. Under 2013, år ett av tre, var målet att uppmärksamma vattenfrågan och för det gjordes följande: Konceptet Mitt Vatten, nu även namnet på kommunikationssatsningens, arbetades fram. Mitt vatten är ditt vatten ett evigt kretslopp, Mitt Vatten, ditt vatten, allas vatten, Rent vatten är viktigt och Vad är ditt vatten värt? är några återkommande budskap och frågeställningar som genomsyrar satsningen. 19

20 En kommunikativ verktygslåda togs fram. Syftet är att Svenskt Vattens medlemmar d.v.s. Sveriges 290 kommuner löpande och vid behov ska kunna ta del av Mitt Vattens kommunikationsverktyg. Svenskt Vattens första kommunikationsnätverk bildades under 2012 och utvecklades under 2013 till cirka 300 personer. Två nationella nätverksträffar har arrangerats för att samla in medlemmarnas idéer och synpunkter om Mitt Vatten. Reklamfilmen Mitt Vatten är ditt vatten togs fram och visades för drygt personer på SF-biografer runt om i landet. Den har även visats på stormarknader, Folkets hus, konferenser, TV-reklam, festivaler osv. SFs mätning visar att reklamfilmen i allmänhet mottogs positivt och att åringar uppskattade den mest trots att målgruppen var åringar. En nationell och lokal PR-satsning genomfördes i syfte att uppmärksamma hur vi misssköter vårt vatten genom att slänga skräp i toaletterna. Det lyckade resultatet; lokalt engagemang hos medlemmarna och den efterföljande medierapporteringen, visar på vår gemensamma styrka och spridningseffekt. Mitt Vatten deltog med en vattenbar på Almedalen och delade där ut kranvatten till miljöpolitiker och lobbyister. Budskapet var kort och gott: Drick kranvatten! 20

21 Stödprocesser Hög medlemsnytta och brett medlemsengagemang Formerna för att engagera fler medlemmar har utvecklats bland annat genom kontakter med regionala chefsnätverk, utbildningsverksamhet på fler orter i landet och satsning på att få med fler i våra forsknings- och utvecklingsprojekt. 73 % av medlemmarna har deltagit i någon aktivitet under året. Medarbetare som trivs och utvecklas Medarbetares och kommittéers deltagande i den årliga planeringscykeln har funnit sina former och två uppstartsdagar genomfördes i Sigtuna inför verksamhetsplanering En handlingsplan för arbetsmiljöarbetet har tagits fram i samverkan med medarbetarna och är under implementering. En modifiering av organisationen genomfördes från 1 oktober. En långsiktigt inhyrd HR-funktion är på plats och samverkan med facken är under utveckling liksom former för ökad delaktighet. Miljöarbete Svenskt Vatten mäter fossila bränslen vid tjänsteresor och elförbrukning. 95 % av resor som tar under 4 timmar med tåg gjordes med tåg i stället för flyg. Elförbrukning per medarbetare har minskat med 6 %. Ekonomi Svenskt Vatten har ett stort eget kapital och styrelsen har (2009) satt mål för hur stort det egna kapitalet minst bör vara. Det egna kapitalet ska minst motsvara 9 månaders personalkostnader och hyra. För att möjliggöra omsättning av eget kapital till verksamhet tillstyrktes en negativ budgetram för 2013 på 2,9 Mkr. Insatserna har riktats bl.a. mot utveckling av hemsidan, VASS-verktyg, utveckling av Vattenstämman, uppstart inför informationssatsning och lokalsökningsprojekt. Resultatet 2013 för koncernen blev 1,1 Mkr. Interna system Ett nytt webbaserat system för tidrapportering infördes 1 januari. Kontor och administration Verksamheten flyttade den 18 november till nya och större lokaler på Gustavslundsvägen i Alvik. Förhoppningen är att de nya lokalerna ska erbjuda större flexibilitet i antal arbetsplatser, främja nya arbetssätt och öka kommunikation och kunskapsdelning. Svenskt Vatten vill också att lokalerna ska fungera som mötesplats för medlemmar på besök i Stockholm. I lokalerna finns fem nya arbetsplatser där man kan sitta och arbeta tillfälligt. Det finns också fyra konferensrum som ska vara bokningsbara för både Svenskt Vattens personal och för medlemmar. En administrativ tjänst har gjorts om med delvis samma innehåll men omfattar även redovisningstjänster som tidigare utförts på konsultbasis. 21

22 Föreningsstämman i Umeå Vid Svenskt Vattens föreningsstämmoförhandlingar omvaldes Agneta Granberg, Göteborg till styrelsens ordförande och Anders Jaryd till styrelsens vice ordförande för 1 år. Fem ledamöter omvaldes och två ledamöter nyvaldes enligt följande: Agneta Granberg, Göteborg Omval 2 år Mats Helmfrid, Lund Omval 2 år Peter Lindroth, Karlsborg Omval 2 år Birgitta Persson, Överkalix Nyval 2 år Per Manhem, Käppalaförbundet Omval 2 år Tomas Blomqvist, UMEVA Omval 2 år Hans Gillsbro, Norrvatten Nyval 2 år Kvarstående ledamöter valda till 2014 Bengt-Olov Freden, Vara Per Johansson, Gävle Eva Andersson, Norrköping Liz-Maria Norlin, Sundsvall Anders Jaryd, Karlskrona Teresa Kalisky, Falköping Carina Färm, Eskilstuna, Energi & miljö AB Ulf Thysell, NSVA Föreningsstämman beslutade vidare att uttagsfaktorn höjs till 1,0 och att medlemsavgiften hålls oförändrad. Därutöver höjdes utvecklingsavgiften till 1,86 kr per invånare samtidigt som informationsavgiften behölls oförändrad om 30 öre per invånare. Agneta Granberg, ordförande Anders Jaryd, vice ordförande Styrelse Agneta Granberg, ordförande, Göteborgs stad Eva Andersson, Norrköpings Kommun Tomas Blomqvist, UMEVA Bengt-Olof Fredén, Vara Kommun Carina Färm, VafabMiljö Hans Gillsbro, Norrvatten Mats Helmfrid, Lunds Kommun Anders Jaryd, Karlskrona Kommun Per Johansson, Gävle Kommun Teresa Kalinsky, Vara Kommun Peter Lindroth, Karlsborgs Kommun Per Manhem, Käppalaförbundet Liza Maria Norlin, Sundsvalls Kommun Birgitta Persson, Överkalix Kommun Ulf Thysell, NSVA 22

23 Revisor Revisor: Patrik Zettergren, Revisionsbyrån Fyrtornet Revisorssuppleant: Anna Stenberg, MAZARS Lekmannarevisorer Ordinarie: Lars Svensson, Göteborg Inger Hansson, Kristianstad Ersättare: Bo Lennhammar, Linköping Stefan Marklund, Luleå Omval 1 år Omval 1 år Omval 1 år Omval 1 år Valberedning Anders Lago, Södertälje, sammankallande Lenita Ericson, Luleå Tommy Bernevång Forsberg, Bankeryd Lars-Erik Salminen, Solna Jörgen Johansson, Sydvatten AB Tage Hägerman, Smedjebacken Energi & Vatten AB Johanna Blomberg, Haninge kommun Kommittéer Avloppskommittén VAK Stefan Marklund, Luleå Kommun Malin Engström, Växjö kommun Pär Gustavsson, NSVA Ulrika Olofsson, UMEVA Liselotte Stålhandske, VA SYD Katarina Tano, Kalix Kommun Susanne Tumlin, GRYAAB Malin Tuvesson, MittSverige Vatten Cajsa Wahlberg, Stockholm Vatten AB Peter Sörngård, sekreterare, Svenskt Vatten Rörnäts- och Klimatkommitén RÖK Kenneth Johansson, Karlskrona Kommun Elin Granberg, Köpings Kommun Kristina Hall, VA SYD Elin Jansson, Uppsala Vatten och Avfall AB Erik Karlsson, Stockholm Vatten AB Cornelia Ljungerud, Ängelholms Kommun Christer Stenmark, UMEVA Kennet Wester, Norra Västmanlands Kommunalteknikförbund Hans Bäckman, sekreterare, Svenskt Vatten 23

24 Dricksvattenkommittén DRICK Alexander Keucken, VIVAB Johanna Askner, Stockholm Vatten AB Lubomira Eng, Vaggeryds Kommun Krister Gustafsson, Borås Energi och Miljö AB Markus Holm, Sydvatten AB Charlotte Lindstedt, Göteborg Vatten Uno Schön, MittSverige Vatten AB Gullvy Hedenberg, sekr, Svenskt Vatten Svenskt Vatten Utveckling SVU Agneta Granberg, ordförande, Göteborgs stad Henrik Aspegren, VA SYD Per Ericsson, Norrvatten Tove Göthner, Sveriges Kommuner och Landsting, SKL Per Johansson, Gävle Kommun Stefan Johansson, Skellefteå Kommun Henrik Kant, Göteborg Vatten Lars-Gunnar Reinius, Stockholm Vatten AB Kenneth M Persson, Sydvatten AB Lisa Osterman, Örebro Kommun Daniel Hellström, sekreterare, Svenskt Vatten AB Utbildningskommitén UK Jörgen Westerlund, ordförande, Eskilstuna Energi & Miljö Carl Doverholm, Skaraborgsvatten KF Madeleine Malmros, Roslagsvatten Mats Norberg, NSVA Paulina Stenvall, Norrköpings Vatten AB Petra Viklund, Luleå Kommun Anna-Karin Wickström, Sydvatten AB Ulrika Engvall, sekreterare, Svenskt Vatten AB Managementkommitén Hanna Dufva, Örebro Kommun Eva Kristensson, VA SYD Birgitta Roos, Göteborg Vatten Bengt Svensson, Lycksele Kommun Lars Thysell, Trelleborgs Kommun Magnus Montelius, sekreterare, Svenskt Vatten AB 24

25 Vattentjänstrådet Henrik Aspegren, VA SYD Hanna Dufva, Örebro Kommun Kenneth Johansson, Karlskrona Kommun Alexander Keucken, VIVAB Stefan Marklund, Luleå Kommun Paulina Stenvall, Norrköping Vatten AB Daniel Hellström, sekreterare, Svenskt Vatten AB Personal Lena Söderberg, VD Fredrik Vinthagen, enhetschef Kommunikation Catharina Eriksen, redaktör Kristina Melander, kommunikationsstrateg Victoria Sundgren, kommunikatör Johanna Lindgren, enhetschef Teknik & Miljö (t o m augusti) Gullvy Hedenberg, dricksvatten Anders Finnson, avlopp och miljö, REVAQ Peter Sörngård, avlopp och miljö Hans Bäckman, rörnät, statistik, CEN Lars-Gunnar Bergman, rörnät, statistik (t o m april) Daniel Hellström, enhetschef Ledarskap & utveckling Gilbert Nordenswan, juridik Magnus Montelius, managementfrågor Åsa Hammar Wallin, enhetschef Stödprocesser Bo Gärde, vaktmästare Pia Svärdinger, ekonomi, administration Kristina Swärd, ekonomi (fr o m november) Maria Wedberg, kursadministration Sonja Ländén, grafisk form, statistik, administration (t o m juni) 25

Verksamhetsstrategi 2015 2019

Verksamhetsstrategi 2015 2019 Verksamhetsstrategi 2015 2019 Copyright: Svenskt Vatten AB, 2015 Foto: Thomas Henrikson (om inget annat anges) Foto s. 6: Catharina Eriksen Illustration: Pertti Salonen Grafisk form: Svenskt Vatten Tryck:

Läs mer

Gemensamt FoU bolag för NSVA, Sydvatten, VA SYD

Gemensamt FoU bolag för NSVA, Sydvatten, VA SYD Gemensamt FoU bolag för NSVA, Sydvatten, VA SYD Ett gemensamt bolag NSVA, Sydvatten och VA SYD har bildat ett gemensamt FoU bolag för vattentjänstsektorn. Projektet är unikt för Norden. 1 Varför göra detta

Läs mer

Sverige ett land av vatten

Sverige ett land av vatten Sverige ett land av vatten Livsmedlet vatten Hygien Övrigt Mat och dryck WC Disk Tvätt Fokus frågor - En aktiv politik för uthålliga vattentjänster Fokus frågor - Ökat investeringsbehov Fokus frågor -

Läs mer

Program Vattenstämman 2014 - uppdateras löpande

Program Vattenstämman 2014 - uppdateras löpande Program stämman 2014 - uppdateras löpande Tid 08.00-10.00 10.00-10.50 10.50-11.40 11.40-12.00 12.00-13.00 13.00-13.45 13.50-14.30 Invigning och välkomnande Tisdagen den 13 maj Registrering + kaffe + monterbesök

Läs mer

Uppdateras fortlöpande (med reservation för ändringar)

Uppdateras fortlöpande (med reservation för ändringar) Uppdateras fortlöpande (med reservation för ändringar) 08.00 10.00 Sal/Tid Sal: Nedre Galaxen (plenumsal) 10.00 10.40 Invigning och välkomnande Agneta Granberg, s ordf. Peder Björk, kommunstyrelse ordf.

Läs mer

Organisationsformer för att möta VA-branschens utmaningar

Organisationsformer för att möta VA-branschens utmaningar Organisationsformer för att möta VA-branschens utmaningar Göteborg 24 januari 2013 Magnus Montelius 9.45-10.00 Välkomna till seminariet Program 10.00-10.20 Varför samverka? Ökade krav på vattentjänstorganisationerna

Läs mer

E S. Årsredovisning 2012. 50 år

E S. Årsredovisning 2012. 50 år 50 år 50 1963 2013 1962 2012 ÅR SKT VAT EN T V S 963 20 13 E NSKT VATT E SV ÅR SV 50 196 2 2012 N 2 2012 50 KT VATTE 196 N 50 N S EN NSKT VATT SV ÅR 50 KT VATTE E SV 3 2013 S EN N 1 196 N E KT VATTE Årsredovisning

Läs mer

Genomförande av vattenförsörjningsplan för Göteborgsregionen

Genomförande av vattenförsörjningsplan för Göteborgsregionen DRICKS Genomförande av vattenförsörjningsplan för Göteborgsregionen 150415 Nationella dricksvattenkonferensen Lena Blom, Göteborg Kretslopp & Vatten, DRICKS Erik Kärrman, SP Urban Water Management Per

Läs mer

SVENSKT VATTEN UTVECKLING PRIORITERADE OMRÅDEN

SVENSKT VATTEN UTVECKLING PRIORITERADE OMRÅDEN SVENSKT VATTEN UTVECKLING PRIORITERADE OMRÅDEN Prioriterade områden är sådana FoU områden som anses särskilt viktiga för de kommunala vattentjänsterna. Svenskt Vatten Utveckling hänvisar till de samhällsutmaningar

Läs mer

PROTOKOLL Årsmötet. Sammanträdesdatum 2011-05- 14. 2 Val av ordförande och sekreterare för mötet. 3 Val av protokolljusterare och rösträknare

PROTOKOLL Årsmötet. Sammanträdesdatum 2011-05- 14. 2 Val av ordförande och sekreterare för mötet. 3 Val av protokolljusterare och rösträknare PROTOKOLL Årsmötet Sammanträdesdatum 2011-05- 14 Tid: Plats: 10.00-11.45 Cefalushuset i Riksdagen Närvarande: 15 medlemmar enligt förteckning 1 Öppnande IFFKs ordförande, Ulla Y Gustafsson, hälsade välkommen

Läs mer

Nationellt nätverk för dricksvatten:

Nationellt nätverk för dricksvatten: Nationellt nätverk för dricksvatten: - Ökat samarbete för att säkra Sveriges framtida dricksvattenförsörjning Sten-Ove Dahllöf, Tjörns kommun Nationellt samordningsansvar dricksvatten Klimat- och energiproposition

Läs mer

Projekt i tre etapper. Etapp 2 och 3 ekonomi. Projektorganisation. Energiprojektets Mål 2012-03-30

Projekt i tre etapper. Etapp 2 och 3 ekonomi. Projektorganisation. Energiprojektets Mål 2012-03-30 Projekt i tre etapper VA-verkens bidrag till Sveriges energieffektivisering Etapp 1: Nulägesbeskrivning 0,9 mkr (05-06, avslutad) statsbidrag 0,2 mkr Etapp 2: Energieffektivisering 15,2 mkr (07-09, avslutad)

Läs mer

Övergripande tidplan

Övergripande tidplan Aktuellt från energiprojektet 8 november 2012 Anders Lingsten 1 Övergripande tidplan Etapp 1: Nulägesbeskrivning 0,9 mkr (05-06, avslutad) statsbidrag 0,2 mkr Etapp 2: Energieffektivisering 15,2 mkr (07-09,

Läs mer

VA-verkens bidrag till Sveriges energieffektivisering

VA-verkens bidrag till Sveriges energieffektivisering VA-verkens bidrag till Sveriges energieffektivisering 15 september 2009 Anders Lingsten Tidplan Etapp 1: Nulägesbeskrivning 0,9 mkr (avslutad 05-06) statsbidrag 0,2 mkr Etapp 2: Energieffektivisering 15,2

Läs mer

Verksamhetsplan för Energikontoret i Mälardalen AB. Verksamhetsår 2013. Energikontoret verkar för en hållbar energiutveckling i Mälardalen

Verksamhetsplan för Energikontoret i Mälardalen AB. Verksamhetsår 2013. Energikontoret verkar för en hållbar energiutveckling i Mälardalen Verksamhetsplan för Energikontoret i Mälardalen AB Verksamhetsår 2013 Energikontoret verkar för en hållbar energiutveckling i Mälardalen Energikontoret i Mälardalen AB Syfte Energikontoret i Mälardalen

Läs mer

Summering av Energiprojektet

Summering av Energiprojektet Summering av Energiprojektet 17 januari 2013 Anders Lingsten 1 Investeringsbidrag för ökad energieffektivitet Ansökningar 188 Beviljade 108 Investeringssumma 512 milj.kr (188 ansökn.) Bidragsbelopp 25,5

Läs mer

Va-planeringens roll i samhället

Va-planeringens roll i samhället Va-planeringens roll i samhället Vattendirektivet Miljökvalitetsnormer. Vattentjänstlagen kommunens ansvar enligt 6 Va-plan PBL Översiktsplanering Detaljplaner Miljöbalken Avloppsreningsverk Enskilda avlopp

Läs mer

www.vattenstämman.se

www.vattenstämman.se www.vattenstämman.se UMEVA bjuder på studiebesök 13 maj under dagen och ett välkomstmingel på kvällen Anmälan till studiebesök och mingel görs i samband med anmälan till Vattenstämman. Studiebesök Älgens

Läs mer

DISTANSUTBILDNING Miljö och V/A-teknik

DISTANSUTBILDNING Miljö och V/A-teknik DISTANSUTBILDNING Miljö och V/A-teknik Rent vatten är vårt viktigaste livsmedel och en förutsättning för en frisk natur. En utbildning i tiden för dig som vill jobba med vatten- och miljöfrågor. DISTANSUTBILDNING

Läs mer

Verksamhetsberättelse för Yrkesförbundet Sveriges Socialarbetare. verksamhetsåret 2006

Verksamhetsberättelse för Yrkesförbundet Sveriges Socialarbetare. verksamhetsåret 2006 Verksamhetsberättelse för Yrkesförbundet Sveriges Socialarbetare verksamhetsåret 2006 Styrelsen för YSS har under verksamhetsåret varit: fredag den 24 augusti 2007 Ordföranden fram till årsmötet i Skövde

Läs mer

SKL och klimatanpassningsarbetet. Emilie Gullberg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad

SKL och klimatanpassningsarbetet. Emilie Gullberg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad SKL och klimatanpassningsarbetet Emilie Gullberg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) SKL är en politiskt styrd arbetsgivar- och intresseorganisation för landets

Läs mer

Verksamhetsplan 2012

Verksamhetsplan 2012 Verksamhetsplan 2012 Innehåll Sammanfattning... 3 Medlemmarnas ledningsfrågor... 4 Management... 5 Utbildning... 7 Utveckling... 8 Medlemmarnas produktionsfrågor...11 Dricksvatten...12 Rörnät...14 Avlopp

Läs mer

Organisationsformer för att möta VA-branschens utmaningar

Organisationsformer för att möta VA-branschens utmaningar Organisationsformer för att möta VA-branschens utmaningar Stockholm 21 februari 2013 Magnus Montelius 9.00-9.45 Anmälan och kaffe 9.45 Välkomna till seminariet Magnus Montelius, Svenskt Vatten 9.50-10.10

Läs mer

Energiundersökning 2008 (2005)

Energiundersökning 2008 (2005) Energiundersökning 2008 (2005) 30 augusti 2012 Anders Lingsten 1 Deltagare Energiundersökning: Resultat 2008 (2005) Vattenverk Vattenledningsnät Avloppsledningsnät Avloppsreningsverk Kommuner 68 (39) 71

Läs mer

Svenskt Vatten. Rörnät och Klimat 2015

Svenskt Vatten. Rörnät och Klimat 2015 INBJUDAN OCH PROGRAM Svenskt Vatten inbjuder till Rörnät och Klimat 2015 Essinge Konferens Stockholm 10 11 mars 2015 Årlig konferens om Rörnät och Klimat mellan sport- och påsklov! Olika aktörer som påverkar

Läs mer

VA-forskning och VA-utbildning i södra Sverige

VA-forskning och VA-utbildning i södra Sverige VA-forskning och VA-utbildning i södra Sverige Jes la Cour Jansen Överblick Va-forskning inom VA-teknik bedrivs på flera institutioner på Lunds Tekniska Högskola och på flera andra högskolor och universitet

Läs mer

Svensk Vatten Utveckling 25 år då, nu och framtid

Svensk Vatten Utveckling 25 år då, nu och framtid INBJUDAN OCH PROGRAM Svensk Vatten Utveckling 25 år då, nu och framtid Forsknings- och innovationskonferens för hållbara vattentjänster Stockholm 2 3 december 2015 Svenskt Vatten Utveckling 25 år Svensk

Läs mer

Ungt årsmöte i Lycksele 2003

Ungt årsmöte i Lycksele 2003 Ungt årsmöte i Lycksele 2003 Liksom tidigare år genomfördes VA yngres årsmöte i anslutning till Svenskt Vattens årsmöte. Denna gång var det förlagt till Lycksele i Lappland. Trots ett intressant och aktuellt

Läs mer

Register Artiklar och notiser 2010 2011

Register Artiklar och notiser 2010 2011 Svenskt 2010 2011 Vatten Register Artiklar och notiser 2010 2011 Svenskt Vatten 1/10 Vattenfilmtävlingen 2009 Ulrika Engvall och 2/10 Hållbara Städer i Almedalen Fredrik Vinthagen 2/10 Kranvattentävling

Läs mer

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 4 SVENSKA FÖRENINGEN FÖR GRAFISK

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 4 SVENSKA FÖRENINGEN FÖR GRAFISK Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 4 SIGRAD SVENSKA FÖRENINGEN FÖR GRAFISK DATABEHANDLING FÖR E NI NG E NS UP PDR A G SIGRAD, Svenska föreningen för grafisk databehandling, grundades redan 1976. Föreningens

Läs mer

Jonas Wells. Ordförande: Kurt Kvarnström. Justerare: Paragrafer 1-16 Marie Litholm

Jonas Wells. Ordförande: Kurt Kvarnström. Justerare: Paragrafer 1-16 Marie Litholm Sammanträdesprotokoll Protokoll SAMMANTRÄDESDATUM 2014-09-26 fört vid sammanträde med Nationella Nätverket för Samordningsförbund (NNS) Tid: 2014-09-26, kl 9.30 15.00 Plats Riksdagshus 7-9 Beslutande:

Läs mer

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen beslöt på sammanträde den 22 augusti 2002, 183, att anta ett

Läs mer

MISTRA-programmet Urban Water

MISTRA-programmet Urban Water Avlopp o kretslopp 050308 MISTRA-programmet Urban Water Avlopp och kretslopp 2005 Per-Arne Malmqvist MISTRA Urban Water Programme 1 Sverige idag Alla invånare i städerna har riklig tillgång till hälsosamt

Läs mer

Protokoll Nitus styrelsemöte 19 mars via Adobe Connect

Protokoll Nitus styrelsemöte 19 mars via Adobe Connect Nätverket för kommunala lärcentra Protokoll Nitus styrelsemöte 19 mars via Adobe Connect Närvarande: Kent Wallén, Katrineholm /Vingåker Agneta Lindqvist, Gotland Jerry Engström, Västervik Mats Larsson,

Läs mer

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor Digital strategi Järfälla För- och grundskolor I Järfällas för- och grundskolor arbetar vi för att... barn, elever och medarbetare ska ha tillgång till digitala verktyg som ger ett bra stöd för lärande

Läs mer

Projektplan Ramprojekt för Vatten på Gotland projektledning och kommunikation

Projektplan Ramprojekt för Vatten på Gotland projektledning och kommunikation Projektplan Ramprojekt för Vatten på Gotland projektledning och kommunikation Sammanfattning av projektet Projektet Ramprojekt för Vatten på Gotland projektledning och kommunikation är ett ramprojekt för

Läs mer

Informationskampanj till Konsumenter

Informationskampanj till Konsumenter Jordbruksverket Landsbygdsavdelningen 551 82 Jönköping Informationskampanj till Konsumenter - Klimatsmart mat och ursprungsmärkt verktyg för den medvetna konsumenten Sammanfattning... 2 Positiva effekter:...

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR VERKSAMHETSÅRET 2014

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR VERKSAMHETSÅRET 2014 VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR VERKSAMHETSÅRET 2014 HANDELSKAMMAREN VÄRMLAND SERVICE AB ETT ÅR SOM RUSTAT FÖR FRAMTIDEN 2014 var ett bra år, sett till både verksamhet och resultat. De aktiviteter och förändringar

Läs mer

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Hagström Ingela Datum 2015-08-19 Diarienummer KSN-2015-1584 Kommunstyrelsen Deltagande i 2016-2019 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att Uppsala kommun

Läs mer

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Kommunikationsplan Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Bakgrund Uppdraget för Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa (SWEAH) är att under de kommande åren utveckla ett effektivt, framgångsrikt

Läs mer

Föreningsstyrelsens Verksamhetsberättelse för kongressperioden maj 2011 maj 2014

Föreningsstyrelsens Verksamhetsberättelse för kongressperioden maj 2011 maj 2014 2014-05-20 Föreningsstyrelsens Verksamhetsberättelse för kongressperioden maj 2011 maj 2014 Nytt namn och utseende Under kongressperioden har Svenska Brandbefälets Riksförbund bytt namn och utseende till

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

1 (5) Verksamhetsplan 2012

1 (5) Verksamhetsplan 2012 1 (5) Verksamhetsplan 2012 CSR Västsverige ger medlemmar ökad konkurrenskraft genom att omsätta kunskap i konkret handling. CSR Västsverige utvecklar och sprider verktyg och kompetens kring betydelsen

Läs mer

31 dec 2011 (SCB) Bjuv 14 851 Båstad 14 230 Helsingborg 130 626 Landskrona 42 189 Svalöv 13 250 Åstorp 14 789 Summa 229 935

31 dec 2011 (SCB) Bjuv 14 851 Båstad 14 230 Helsingborg 130 626 Landskrona 42 189 Svalöv 13 250 Åstorp 14 789 Summa 229 935 Kommun Invånare 31 dec 2011 (SCB) Bjuv 14 851 Båstad 14 230 Helsingborg 130 626 Landskrona 42 189 Svalöv 13 250 Åstorp 14 789 Summa 229 935 Vår utmaning 1000 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 863 599

Läs mer

Utveckling. Svenskt Vatten. Ekonomi, organisation och kommunikation

Utveckling. Svenskt Vatten. Ekonomi, organisation och kommunikation Svenskt Vatten Utveckling Ekonomi, organisation och kommunikation Samverkan inom och mellan kommunala organisationer samt med näringsliv På många håll i Sverige pågår en strukturomvandling inom de kommunala

Läs mer

Vad som är på gång i stora drag på Naturvårdsverket inom VA-området. EU Kommissionen mot Konungariket Sverige. Mål C-43807 i EG domstolen

Vad som är på gång i stora drag på Naturvårdsverket inom VA-området. EU Kommissionen mot Konungariket Sverige. Mål C-43807 i EG domstolen Vad som är på gång i stora drag på Naturvårdsverket inom VA-området Stämningen Slam, revision av aktionsplan för återföring av fosfor BSAP och internationell rapportering Revidering av föreskrift? Återrapportering,

Läs mer

Innehåll. Innehåll. Sammanfattning...3. Management...4. Dricksvatten...6. Rörnät...8. Avlopp och Miljö...11. Utbildning och Rekrytering...

Innehåll. Innehåll. Sammanfattning...3. Management...4. Dricksvatten...6. Rörnät...8. Avlopp och Miljö...11. Utbildning och Rekrytering... Svenskt Vatten Verksamhetsplan 2011 Innehåll Innehåll Sammanfattning...3 Management...4 Dricksvatten...6 Rörnät...8 Avlopp och Miljö...11 Utbildning och Rekrytering...14 Utveckling...17 Stödprocesser Ledning,

Läs mer

Projektplan Stärk skyddet av kommunala dricksvattentäkter

Projektplan Stärk skyddet av kommunala dricksvattentäkter Projektplan Stärk skyddet av kommunala dricksvattentäkter Projektets organisation Styrgrupp Fastställd vid årsmötet 2015-XX-XX Arbetsgrupp Referensgrupp Dnr Uppdrag och mål Deltagare 2 Organisation Inledning

Läs mer

Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik

Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Strategi om en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Miljömålsberedningen har fått i uppdrag från regeringen att

Läs mer

Utvärdering av Svenskt Vattens projektprogram för högskolor och universitet

Utvärdering av Svenskt Vattens projektprogram för högskolor och universitet Rapport sammanfattning Nr 2014 22S Utvärdering av Svenskt Vattens projektprogram för högskolor och universitet Sammanfattning av rapport 2014-22 Kommuner och lärosäten i projektprogrammen DRICKS Chalmers

Läs mer

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-11-04 1.0 Marie Holmberg Stadskontoret Näringslivsavdelningen

Läs mer

Årsmöte i Växjö 28-29 maj 2013

Årsmöte i Växjö 28-29 maj 2013 Årsmöte i Växjö 28-29 maj 2013 Avfall Sveriges årsmöte 2013 Nils Posse Kommunfullmäktiges ordförande Växjö kommun Anna Tenje Tekniska nämndens ordförande Avfall Sveriges årsmöte 2013 Peter Danielsson Ordförande

Läs mer

Vem tar ansvar för klimatanpassningen? En översikt ur ett försäkringsperspektiv

Vem tar ansvar för klimatanpassningen? En översikt ur ett försäkringsperspektiv Vem tar ansvar för klimatanpassningen? En översikt ur ett försäkringsperspektiv Svensk Försäkring Svensk Försäkring är försäkringsföretagens branschorganisation. Vi arbetar för goda verksamhetsförutsättningar

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Ny internationell policy och ett utvecklat internationellt arbete

Ny internationell policy och ett utvecklat internationellt arbete 2013-09-24 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2013/545-105 Kommunstyrelsen Ny internationell policy och ett utvecklat internationellt arbete Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen noterar rapporten kartläggning

Läs mer

Resultatmål Nr Aktivitet Aktivitetsmål Ansvar Målgrupp Uppföljning/ utvärdering Internt Antal underlag över. som finns och arbetsmarknadens

Resultatmål Nr Aktivitet Aktivitetsmål Ansvar Målgrupp Uppföljning/ utvärdering Internt Antal underlag över. som finns och arbetsmarknadens Aktivitets- och kommunikationsplan för Länsgrupp kompetensplattform Konkretisering av länsgruppens uppdrag som beslutades av styrgruppen för Kompetensplattform Västerbotten den 17 november 2011. A: Ta

Läs mer

Hur skulle det annars fungera?

Hur skulle det annars fungera? Varje dag använder vi vatten- att dricka, borsta tänder och spola i toaletten med. Att det vatten som kommer när vi vrider på kranen är rent och att det vi spolar ned tas om hand förutsätter vi, oavsett

Läs mer

Minnesanteckningar. Plats: Sammanträdesrum Syrenen, Eklundavägen 1 Datum: Fredagen den 4 februari 2011 Tid: Kl 8.30 10.30

Minnesanteckningar. Plats: Sammanträdesrum Syrenen, Eklundavägen 1 Datum: Fredagen den 4 februari 2011 Tid: Kl 8.30 10.30 TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE DATUM BETECKNING Örebro Läns Landsting, Erik Sjöberg 2012-06-03 VILMERGRUPPEN 1 ( Minnesanteckningar Plats: Sammanträdesrum Syrenen, Eklundavägen 1 Datum: Fredagen den 4 februari

Läs mer

Region Dalarna, Region Värmland och Region Gävleborg presenterar

Region Dalarna, Region Värmland och Region Gävleborg presenterar Region Dalarna, Region Värmland och Region Gävleborg presenterar Nationella klusterkonferensen 2013 Resultat och effekter. Det var temat på den femte och sista nationella klusterkonferensen i Borlänge

Läs mer

Möjligheter till finansiering av projekt för att utveckla vattentjänsterna så kan svensk VA dra nytta av EU och andra finansiärers program

Möjligheter till finansiering av projekt för att utveckla vattentjänsterna så kan svensk VA dra nytta av EU och andra finansiärers program INBJUDAN OCH PROGRAM Möjligheter till finansiering av projekt för att utveckla vattentjänsterna så kan svensk VA dra nytta av EU och andra finansiärers program Stockholm 16 juni 2015 Seminarium 16 juni

Läs mer

Sammanträde med Vattendelegationen för Vattenmyndigheten i Norra Östersjöns vattendistrikt

Sammanträde med Vattendelegationen för Vattenmyndigheten i Norra Östersjöns vattendistrikt PROTOKOLL 1 (5) Vattenmyndigheten Norra östersjöns vattendistrikt Vattendelegationen Norra Östersjön Sammanträde med Vattendelegationen för Vattenmyndigheten i Norra Östersjöns vattendistrikt : 10 mars

Läs mer

Cannabisprojekt. Ann-Sofie Nordenberg ann-sofie.nordenberg@karlstad.se 054-540 51 65. Magnus Wallgren magnus.wallgren@karlstad.

Cannabisprojekt. Ann-Sofie Nordenberg ann-sofie.nordenberg@karlstad.se 054-540 51 65. Magnus Wallgren magnus.wallgren@karlstad. Cannabisprojekt Samverkan barn och unga - Karlstad 19 april 2012 Ann-Sofie Nordenberg ann-sofie.nordenberg@karlstad.se 054-540 51 65 Magnus Wallgren magnus.wallgren@karlstad.se 054 540 5156 Särskild cannabissatsning

Läs mer

Förstudie för regional vattenplanering på Gotland 2012-2013. Sammanställning med rekommendationer

Förstudie för regional vattenplanering på Gotland 2012-2013. Sammanställning med rekommendationer Förstudie för regional vattenplanering på Gotland 2012-2013 Sammanställning med rekommendationer Denna sammanställning bygger på resultat av möten, synpunkter inkomna via epost, samt den projektutvärdering

Läs mer

Centrum för energieffektiv belysning. Thorbjörn Laike, föreståndare LTH, LU Roy Holmberg, bitr. föreståndare, JTH

Centrum för energieffektiv belysning. Thorbjörn Laike, föreståndare LTH, LU Roy Holmberg, bitr. föreståndare, JTH Centrum för energieffektiv belysning Thorbjörn Laike, föreståndare LTH, LU Roy Holmberg, bitr. föreståndare, JTH Finansiärer Energimyndigheten Trafikverket Bertil och Britt Svenssons stiftelse Syfte att

Läs mer

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS HANDBOK för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS Världen angår oss Centerkvinnornas fond Världen angår oss (VAO) är fonden för Centerkvinnornas medlemmar som vill jobba för en

Läs mer

Sveriges Ingenjörer Distrikt Väst Årsmöte 2014 Torsdagen den 30 januari 2013

Sveriges Ingenjörer Distrikt Väst Årsmöte 2014 Torsdagen den 30 januari 2013 Sveriges Ingenjörer Distrikt Väst Årsmöte 2014 Torsdagen den 30 januari 2013 Plats: Aptitgården, Vädursgatan 5 Gårda-GÖTEBORG Program: (Inskrivning from 16.45) 16.45-17.30 Lättare förtäring 17.30-18.00

Läs mer

Protokoll fört vid SAIS årsmöte i Lund 15 april 2004

Protokoll fört vid SAIS årsmöte i Lund 15 april 2004 SAIS Svenska AI Sällskapet Swedish Artificial Intelligence Society 2004-04-22 1 (5) Protokoll fört vid SAIS årsmöte i Lund 15 april 2004 1. Mötets öppnande Patrick Doherty förklarade mötet öppnat. 2. Val

Läs mer

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv Projektbeskrivning: Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv 1. Sammanfattande projektidé Syftet med projektet är att undersöka hur samspelet mellan det regionala tillväxtarbetet och det

Läs mer

2014-04-10 Projektplan för IED-tillsyn av Industriutsläppsdirektivet

2014-04-10 Projektplan för IED-tillsyn av Industriutsläppsdirektivet 2014-04-10 Projektplan för IED-tillsyn av Industriutsläppsdirektivet Uppdrag Länsrådsgrupp 6 har gett i uppdrag åt Miljönätverkets ( f.d. Miljövårdsdirektörerna) tillsynsgrupp att driva Miljösamverkan

Läs mer

Konferensrum K17, Elmiamässan, Jönköping. Utsänd dagordning godkändes

Konferensrum K17, Elmiamässan, Jönköping. Utsänd dagordning godkändes Svensk Fjärrvärme 1 (5) Styrelseprotokoll Tid Onsdag 2014-10-01 kl 8.30-15.45 Plats Konferensrum K17, Elmiamässan, Jönköping Närvarande Anders Östlund ordförande Lotta Brändström Viveca Dalhammar Anders

Läs mer

Cecilia inleder med en presentation om målsättningarna från TUV och jämförelse med MVG:s styrdokument.

Cecilia inleder med en presentation om målsättningarna från TUV och jämförelse med MVG:s styrdokument. 15 april 2014 Protokoll Styrgruppsmöte 9 april 2014 Lidbeckska huset, Lidköping 10.00-12.00 Beslutande Ulrika Samuelsson, Länsstyrelsens Miljöskyddsenhet Leif Schöndell Borås stad/sjuhärads kommunalförbund

Läs mer

Stockholm Vatten bjuder in till

Stockholm Vatten bjuder in till Vattenstämman 2012 Stockholm Waterfront Congress Centre Vi tackar Skövde kommun för trevlig samvaro och gott bemötande vid årsmötet 2011! Stockholm Vatten bjuder in till Studiebesök 14 maj 13.00 16.00

Läs mer

Etapp 1: Nulägesbeskrivning 0,9 mkr (05-06, avslutad) statsbidrag 0,2 mkr. 09, avslutad) statsbidrag 2,7 mkr

Etapp 1: Nulägesbeskrivning 0,9 mkr (05-06, avslutad) statsbidrag 0,2 mkr. 09, avslutad) statsbidrag 2,7 mkr VA-verkens bidrag till Sveriges energieffektivisering 26 november 2009 Anders Lingsten Tidplan Etapp 1: Nulägesbeskrivning 0,9 mkr (05-06, avslutad) statsbidrag 0,2 mkr Etapp 2: Energieffektivisering 15,2

Läs mer

Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen. Boverkets dnr: 14-71-1057 1057

Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen. Boverkets dnr: 14-71-1057 1057 Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen Boverkets dnr: 14-71-1057 1057 Projektansvarig 1 : Kretslopp och vatten, Göteborgs Stad. Adress 1 : Box 123, 424

Läs mer

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 Nordisk Kommunikation AB Olof Palmes gata 13 SE 111 37 Stockholm T +46 8 612 5550 F +46 8 612 5559 info@nordisk-kommunikation.com www.nordisk-kommunikation.se

Läs mer

Projektdirektiv för energieffektivisering i Katrineholms kommun

Projektdirektiv för energieffektivisering i Katrineholms kommun MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSNÄMNDEN Kommunstyrelsens handling nr 13/2010 Vår handläggare Ert datum Er beteckning Energi och klimatsamordnare Direkttfn 57083 1 (6) Projektdirektiv för energieffektivisering i

Läs mer

Katja Kamila 2012-03-30

Katja Kamila 2012-03-30 VÄSTMANLANDS KOMMUNER OCH LANDSTING Barn och unga i fokus Katja Kamila 2012-03-30 Checklista kommunikation Har du kontaktat informatörerna för att diskutera informationsbehoven? Finns det personalresurser

Läs mer

Senaste nytt från Biogas Väst Kraftsamling för biogas i Västra Götaland

Senaste nytt från Biogas Väst Kraftsamling för biogas i Västra Götaland Senaste nytt från Kraftsamling för biogas i Västra Götaland Hanna Jönsson, Västra Götalandsregionen Processledare Agenda Introduktion till programmet Vad har hänt sedan 1 mars? Vad är på gång framöver?

Läs mer

Organisationsformer inom VA-branschen 2013-02-12. Exempel 4. Solna Vatten AB. André Meyer

Organisationsformer inom VA-branschen 2013-02-12. Exempel 4. Solna Vatten AB. André Meyer Organisationsformer inom VA-branschen 2013-02-12 Exempel 4 Solna Vatten AB André Meyer Solna stad 70 000 invånare (Sveriges 29:e största kommun) 63 000 arbetsplatser, ca 55 000 personer pendlar in till

Läs mer

Samordningsförbundet Norra Dalsland SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1

Samordningsförbundet Norra Dalsland SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 Samordningsförbundet Norra Dalsland SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 Sammanträdesdatum 20110222 Plats och tid Bengtsfors 13.00-15.30 Beslutade Ordf. Björn Smith Försäkringskassan Vice ordf. Lennart Jonasson Christina

Läs mer

tveckla standarder kort om hur det går till

tveckla standarder kort om hur det går till tveckla standarder kort om hur det går till Det här är SIS SIS är en organisation som arbetar med standarder, både att ta fram dem och att sprida kunskap om dem. Vårt arbete är långsiktigt och präglas

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2013

Verksamhetsberättelse 2013 20140114 Sidan 1 av 5 'Sveriges Ingenjörer Distrikt Väst Verksamhetsberättelse 2013 Sammanfattning av verksamhetsåret Året började med att den nya styrelsen, på uppdrag av årsmötet, organiserade ett extramöte

Läs mer

Enkätundersökning om länsstyrelsens roll i kommunal avfallsplanering

Enkätundersökning om länsstyrelsens roll i kommunal avfallsplanering Bilaga 4 PM Enkätundersökning om länsstyrelsens roll i kommunal avfallsplanering 1 Bakgrund Naturvårdsverket arbetar med revidering av föreskrifter och allmänna råd om innehållet i kommunal avfallsplan.

Läs mer

Framtidens projektering

Framtidens projektering Framtidens projektering metoder för mer produktionsanpassad projektering Petra Bosch-Sijtsema, Chalmers Kortrapport om forskning 2013: nr 2 1 CMB stödjer managementforskning Inom CMB Centrum för Management

Läs mer

Förvaltningsberättelse

Förvaltningsberättelse Styrelsen för Tynningö Vatten och Avlopp får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2011. Förvaltningsberättelse Information om verksamheten Föreningens bildande Den ideella föreningen Tynningö

Läs mer

Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1

Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1 Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1 AVFALL SVERIGES KOMMUNIKATION SYFTAR TILL ATT öka kännedomen om svensk avfallshantering bland Avfall Sveriges målgrupper visa att branschen är framåtriktad och

Läs mer

Ekonomisk redovisning inom VA utveckling av investeringsredovisning och ekonomisk uppföljning

Ekonomisk redovisning inom VA utveckling av investeringsredovisning och ekonomisk uppföljning Ekonomisk redovisning inom VA utveckling av investeringsredovisning och ekonomisk uppföljning Mattias Haraldsson, Företagsekonomiska institutionen, Ekonomihögskolan i Lund 2014-05-14 1 Agenda Varför lägga

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

Årsmöte West Coast Jitterbugs. Mötets öppnande Föreningens ordförande Elisabeth Axelsson öppnade årsmötet kl. 19.10

Årsmöte West Coast Jitterbugs. Mötets öppnande Föreningens ordförande Elisabeth Axelsson öppnade årsmötet kl. 19.10 Årsmöte West Coast Jitterbugs 19 oktober 212 Mötets öppnande Föreningens ordförande Elisabeth Axelsson öppnade årsmötet kl. 19.1 1 Fastställande av röstlängd Medlemmar som betalat medlemsavgiften prickas

Läs mer

Rent vatten. Ett jobb för livet.

Rent vatten. Ett jobb för livet. Ett jobb för livet. Mitt liv. NSVA är en av nordvästra Skånes viktigaste stöttepelare. Rent vatten är både en nödvändighet och drivkraft i det moderna Sverige och det är vårt ansvar se till att det förblir

Läs mer

Framtidens kollektivtrafik. Kommunikation och media

Framtidens kollektivtrafik. Kommunikation och media Framtidens kollektivtrafik Kommunikation och media Detta är en delrapport inom det förvaltningsövergripande projektet Framtidens kollektivtrafik i Malmö. Detta pm är sammanställt av: Linda Herrström, Gatukontoret

Läs mer

MiljösamverkanVärmland. Verksamhetsplan 2011

MiljösamverkanVärmland. Verksamhetsplan 2011 MiljösamverkanVärmland Verksamhetsplan 2011 Fastställt av styrgruppen den 9december 2010 1 Inledning Verksamheten ska genomsyras av det övergripande syftet med Miljösamverkan Värmland; vilket är att medverka

Läs mer

Dnr: 450-1278-2013. Strategi för kriskommunikationssamverkan Örebro län 2012

Dnr: 450-1278-2013. Strategi för kriskommunikationssamverkan Örebro län 2012 Dnr: 450-1278-2013 Strategi för kriskommunikationssamverkan Örebro län 2012 Projektrapport 2:4 2012 Strategi för kriskommunikationssamverkan Projektansvarig: Stefan Triumf Tel: 019-19 38 48 E-post: stefan.triumf@lansstyrelsen.se

Läs mer

Bilaga 7.1. Förslag till. Årsberättelse 2013 2014-03-06

Bilaga 7.1. Förslag till. Årsberättelse 2013 2014-03-06 Bilaga 7.1 Förslag till Årsberättelse 2013 2014-03-06 Årsberättelse 2013 för Hela Norden ska leva Inledning Hela Norden ska leva (HNSL) startade 1994 som ett nätverk där alla nordiska länder deltog. Därefter

Läs mer

Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete

Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete Agenda 1. Länsstyrelsernas uppdrag och verksamhetsområden 2. Samordnarnas nätverksstruktur och arbetsgrupper 3. Redovisning av länsstyrelsernas arbete 4. Exempel

Läs mer

Västerås Idrottsallians Årsmöte 2014-03-18

Västerås Idrottsallians Årsmöte 2014-03-18 Västerås Idrottsallians Årsmöte 2014-03-18 Föredragningslista Västerås Idrottsallians årsmöte 2014-03-18 1. Mötets öppnande 2. Upprop av ombud och godkännande av fullmakter 3. Fastställande av föredragningslista

Läs mer

Regionförbundet Östsams Internationella strategi

Regionförbundet Östsams Internationella strategi 1(5) Regionförbundet Östsams Internationella strategi Regionförbundet Östsams Internationella strategi har antagits av Regionfullmäktige den xxxxx 2010 ( x) och gäller för förbundets verksamhet. Strategins

Läs mer

Vad Va? d Hur? Exempel Ex Om SIS Januari 2011

Vad Va? d Hur? Exempel Ex Om SIS Januari 2011 Vad? Hur? Exempel Om SIS Januari 2011 Vad är SIS och standardisering? Det är inte pengar som får världen att fungera. Det är standarder. 2011-01-24 5 SIS tre produktområden En kund till SIS kan: påverka

Läs mer

PENDLINGSBARA SVERIGE 2015

PENDLINGSBARA SVERIGE 2015 PENDLINGSBARA SVERIGE 2015 PENDLINGSBARA SVERIGE LIKA STORT SOM HELA DANMARK För andra året i rad kartlägger vi på Samtrafiken hur pendlingsbara svenska städer är. I år har vi tittat närmare på Sveriges

Läs mer