Konferenscenter Ytterjärna,

Transkript

1 Samhällsbyggnadskontoret PLANBESKRIVNING Dnr Detaljplan för Konferenscenter Ytterjärna, Säby 5:1 mfl. fastigheter i Järna kommundel, Södertälje kommun Upprättad SAMRÅDSHANDLING

2 Handlingar... 3 Övrigt planeringsunderlag... 3 Planens syfte... 3 Miljöpåverkan... 3 Allmänt... 3 Förenlighet med 3 och 4 kap MB... 3 Förenlighet med 5 kap MB... 3 Fördjupad behovsbedömning... 4 Avstånd till hagmarker... 6 Plandata... 7 Lägesbestämning och areal... 7 Markägoförhållanden... 7 Tidigare ställningstaganden... 8 Riksintresse... 8 Landskapsbildsskydd... 8 Biotopskydd... 8 Översiktsplan... 8 Gällande detaljplaner...9 Kulturmiljöprogram...9 Program för planområdet...9 Förutsättningar och förändringar...9 Markens beskaffenhet...9 Naturmark och friytor Bebyggelseområden Vatten- och strandområden Gator och trafik Störningar Teknisk försörjning Administrativa frågor...19 Huvudmannaskap, ansvarsfördelning.. 19 Genomförandetid Tidplan Medverkande tjänstemän (20)

3 Handlingar Detaljplanen utgörs av plankarta i skala 1:1000 med planbestämmelser. Till planen hör dessutom: Denna planbeskrivning Genomförandebeskrivning Grundkarta Övrigt planeringsunderlag Fördjupad behovsbedömning Illustrationsbilaga Planens syfte Detaljplanens syfte är att möjliggöra byggnation av ett konferenscenter samt utställningshall, verkstäder och informationscenter, samt att reglera och anpassa befintlig bebyggelse och byggrätt. Miljöpåverkan Allmänt Området är sedan tidigare upplåtet som parkeringsplats samt åkermark. Den södra delen av planområdet är detaljplanelagd för de antroposofiska stiftelsernas verksamhet. Detaljplanen avser också att möjliggöra en för miljö och hälsa bättre avloppslösning i området. Möjliga negativa konsekvenser av planens genomförande är ökade transporter till området och påverkan på landskapsbild och bebyggelsestruktur inom området. Bebyggelsestrukturen består av dels sörmländsk byggnadstradition dels av bebyggelse i antroposofisk tradition. Den nya bebyggelsen orienterar sig mot senare nämnda stil och gränserna i landskapet kommer att utföras med ett helhetsperspektiv. Det intilliggande jordbrukets fortsatta verksamhet har varit en förutsättning för förslaget. Området är av riksintresse för kulturmiljövården. Riksintresset bedöms inte påverkas negativt (läs mer om riksintresset under rubriken Fördjupad behovsbedömning). Förenlighet med 3 och 4 kap MB Detaljplanens genomförande anses vara förenligt med 3 och 4 kapitlet i Miljöbalken, som berör hushållning med mark och vatten. Området är redan delvis ianspråktaget och denna plats är särskilt viktig för utvecklandet av de befintliga antroposofiska verksamheterna. Förenlighet med 5 kap MB Detaljplanens genomförande anses vara förenligt med 5 kapitlet i Miljöbalken, som berör miljökvalitet, eftersom inga miljökvalitetsnormer (MKN) beräknas överskridas inom området till följd av genomförandet. 3 (20)

4 a) MKN för luftkvalitet Den ökade mängden bilrörelser som resultat av fler besökare i området bedöms främst belasta motorväg E 4 som har god kapacitet. MKN bedöms inte överskridas inom området. a) MKN för yt- och grundvatten Området ligger i gränsen mellan Järnafjärdens och Moraåns avrinningsområden. Huvudparten av den nya bebyggelsen föreslås inom Järnafjärdens avrinningsområde. Recipienten för vatten från området är Östersjön norra. På vattenmyndighetens hemsida ( går det att hitta mer information om status och miljökvalitetsnormer för vattenförekomsten. Fördjupad behovsbedömning Detaljplanen bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan enligt PBL 5:18 och bilaga 2 och 4 till MKB förordningen. En miljöbedömning behöver därför inte utföras. Detaljplaneringen avser främst att möjliggöra byggnation av ett konferenscenter och en utställningshall samt att reglera befintliga förhållanden så som byggrätt och att möjliggöra för en hållbar VA-försörjning. De sammanlagda riskerna för miljö och hälsa minskar som resultat av planen (på grund av förbättrade VA-lösningar). Påverkan på landskapsbild anses inte få väsentliga konsekvenser som motiverar miljöbedömning. För att ge mer detaljerade svar åt de frågor som väcktes i samband med programsamrådet har en fördjupad behovsbedömning genomförts. Denna är upprättad av Ekologigruppen, med en separat påbörjad VA-utredning framtagen av WRS. Nedan följer utdrag ur den fördjupade behovsbedömningen. Den fördjupade behovsbedömningen finns att tillgå i sin helhet hos kommunen. Verksamheten kring Steinerseminariet bidrar till riksintressets värden genom att erbjuda kustnära målpunkter med bl.a. parkområden och service. Planförslaget bedöms kunna förstärka dessa kvaliteter. Landskapsbilden bedöms vara en viktig del för förståelsen av riksintresset. Bl.a. är kyrkans dominerande position viktig. Skalan på byggnader inom seminarieområdet är betydelsefull, liksom den befintliga anpassningen till brynzoner. Jordbrukets fortsatta verksamhet är viktig för landskapet. Med hänsyn till Steinerområdet ansluter de föreslagna byggnaderna logiskt till de befintliga byggnaderna kring Steinerseminariet. Den föreslagna huvudbyggnaden är stor, men har lägre höjd än befintliga Kulturhuset och är uppdelad i flera mindre volymer. Planförslaget följer en tidigare tradition att hålla bebyggelsen i anslutning till brynzoner i landskapet, där nytt bryn tillskapas för att förstärka denna effekt. Landskapet kommer därför inte att fragmenteras på något betydande sätt av förslaget. Volymer och former på nya föreslagna byggnader följer inte det kulturhistoriska landskapets tradition, men ansluter till Steinerområdets karaktär. Placeringen i mötet mellan de olika kulturmiljöerna är känslig men kan överbryggas av uppbyggnad med mark och växtlighet. Planen har utformats så att byggnaden hålls ihop med Steinerområdet, så att mellanrummet till dess övriga bebyggelse inte blir för stort och att hänsyn även tas till Wigwam. 4 (20)

5 Den stora konferensbyggnaden har en utformning, höjd och placering som innebär att kyrkans dominerande position bevaras. Den gamla landsvägen med sin koppling till det öppna landskapet bevaras. Möjligheterna att fortsatt bedriva jordbruk och hävda det öppna landskapet påverkas inte på ett aligt sätt. Planförslaget angränsar till två kända områden med fornlämningar, men berör inga kända förekomster av sådana. En arkeologisk utredning är beställd för att säkerställa att inga fornlämningar påverkas negativt. Utredningen kommer att utföras under sensommar eller tidig höst Landskapsbilden är av betydelse för värdet hos riksintresset för kulturmiljövården. Bebyggelsen kring Steinerseminariet och Vidarkliniken ingår i riksintresset. Gles bebyggelse av stora hus med särpräglad arkitektur kännetecknar området. Byggnaderna väster om huvudvägen knyter traditionellt an till bryn och åkerholmar i ett nord-sydligt stråk. Det äldre kulturlandskapet präglas av relativt stora åkerytor, avbrutna av åkerholmar och stora gårdar. Ytterjärna kyrka dominerar landskapsbilden med ett utmärkande läge på en bergkulle invid vattnet. Från vattnet dominerar Ytterjärna kyrka och Liljefors f.d. ateljé (Wigwam). Förslaget ansluter till tidigare bebyggelsemönster invid Steinerseminariet, genom att ansluta till ett nord-sydligt stråk av bryn och åkerholmar. Detta stråk avses bli förstärkt med ny vegetation kring den föreslagna konferensbyggnaden och den tillhörande parkeringen. Odlingslandskapets gränser påverkas av planens byggnader, där dock en ny gräns återskapas med bryn och åkerholmar i enlighet med det lokala bebyggelsemönstret. Det storskaliga odlingslandskapets ytor delas inte upp. Landskapskaraktären sedd från vattnet påverkas inte. Planens största byggnad, konferensbyggnaden, bedöms inte påverka den dominans som Ytterjärna kyrka har över landskapet. Planen innehåller bestämmelser som reglerar byggnaders placering och hushöjder, i enlighet med aktuella illustrationer, för att säkerställa att landskapsbild av betydelse för riksintresset inte påverkas negativt. Bebyggelsens avgränsning mot odlingsmarken bör också illustreras på ett tydligt sätt till planens utställning. Åkerholme med biotopskydd kommer enligt förslaget att bevaras, men ligga inom parkmark och intill bebyggelse. Åkerholmen hyser idag inga särskilt skyddsvärda arter. Inom de delar av planområdet där markanvändningen ändras, väntas gröna tak och nya planteringar att kunna berika den biologiska mångfalden. Planen kommer att medföra nya rörelsemönster för trafiken i entrén till verksamheterna kring Steinerseminariet, på ett sätt som påverkar trafiksäkerheten och förutsättningarna för kollektivtrafik. Under byggskedet finns risk för främst störande transporter med tung trafik. Planområdet ansluter dock nära till väg 57, med möjlighet att nå många platser utan att köra genom tät bebyggelse. 5 (20)

6 En tydligare entré till området kommer att bidra till områdets offentliga karaktär. Nya byggnader ger möjligheter att förstärka funktionen som betydelsefull mötesplats. Planen medger ej rätt till bostäder i nya byggnader. Planen innehåller en lösning för trafiken där frågor kring trafiksäkerhet behandlas. Beskrivning av trafiksäkerhetsfrågor bör utvecklas till planens utställning. Planen medför att nya verksamheter öppnar upp för fler människor på besök, konferenser och hotellboende, men inte för bostäder. Planen innebär att fler besökande människor än i dagsläget kommer att vistas i närheten av omgivande jordbruksverksamheter med påverkan av allergener, lukt och flugor. Nuvarande verksamheter är utsatta för samma typ av påverkan, men planen kommer att utöka antalet människor som besöker området. Planen raderar en byggrätt för verksamhetslokaler på ca 25 m avstånd till beteshage, medan nya byggrätter som närmast hamnar på ett avstånd av 60 meter. Det finns allmänt en viss risk för smittspridning mellan människor och djur, vilket skulle kunna påverka jordbruksverksamheterna negativt. Förslaget innebär att mängden besökare till seminarieområdet kommer att öka jämfört med idag. Risken för smittspridning ökar därför. Planförslaget innebär att 1,3 hektar jordbruksmark bebyggs eller blir parkering. Planförslaget bidrar till att möjliggöra en effektivare avfallshantering för de kringliggande verksamheterna vilket bör kunna öka andelen återvunna material. Planförslaget föreskriver ett ökat skydd genom att dubbla staket ska uppföras mot beteshagar, vilket ska omöjliggöra direktkontakt mellan besökare till seminarieområdet och betande djur. Åtgärden bedöms medföra ett acceptabelt skydd. Förslaget innebär också möjligheter att utveckla ett effektivt och pedagogiskt tydligt system för avfalls- och materialåtervinning. Avstånd till hagmarker Kommunens Miljökontor tillämpar ett skyddsavstånd på 25 meter mellan bostadsfastigheter och hagmarker för att undvika problem med lukt och smittspridning. Avståndet till verksamheter har inte något fastställt skyddsavstånd utan bedöms från fall till fall. I karta nedan återges avstånden till hagmarkerna för konferenscentret. Som lägst hamnar den närmaste byggnaden 60 meter från hagmarkerna. Parkeringsytorna hamnar närmre men på grund av dess perifera lokalisering inom Steinerområdet bedöms parkeringsplatserna fyllas på inifrån och ut vilket gör att de parkeringsplatser som hamnar närmast hagarna endast undantagsvis kommer att nyttjas, vid t.ex. större evenemang. Parkeringsplatser bedöms vara ytor där människor ej vistas varaktigt. 6 (20)

7 Plandata Lägesbestämning och areal Planområdet omfattar del av Säby 5:1 och 5:2 samt del av Säby 2:2. Området är beläget i Ytterjärna nära Järnafjärden tre km sydost om Järna och cirka en och en halv mil söder om Södertälje tätort. Området omfattar drygt sju ha. Markägoförhållanden All mark inom detaljplaneområdet ägs av Nibblestiftelsen och Stiftelsen Järna kulturcentrum (fd. Stiftelsen Rudolf Steiner seminariet). 7 (20)

8 Järna Området ligger sydöst om Järna tätort. Tidigare ställningstaganden Riksintresse Området ingår i riksintresse för kulturmiljövård och riksintresse för kustområdena och skärgårdarna i Södermanland och Uppland från Oxelösund till Herräng och Singö. Enligt kapitel 4 2 i miljöbalken, skall inom området turismens och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets, intressen särskilt beaktas vid bedömningen av tillåtligheten av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön. För riksintresset för kulturmiljövård gäller att särskild hänsyn ska tas till den kulturhistoriska miljön och till landskapsbilden. Landskapets karaktäristiska bebyggelsemönster bör bevaras. Riksantikvarieämbetet beskriver även riksintresseområdet enligt följande: Steinerseminariet i Järna (antroposofiskt centrum) med särpräglad arkitektur från 1970-talet. Landskapsbildsskydd Detaljplaneområdet ligger utanför område med skydd för landskapsbilden. Den nya bebyggelsens placering i det öppna landskapet ställer dock höga krav på gestaltningen av området varför analyser genomförts för att anpassa förslaget till det känsliga landskapet (se även illustrationsbilaga). Biotopskydd Inom detaljplaneområdet finns ett odlingsröse/åkerholme som omfattas av biotopskydd. Kullen avses i förslaget bevaras, men bebyggelsen kommer att hamna i dess direkta närhet. Översiktsplan Gällande Översiktsplan (ÖP) 2004 för Södertälje Kommun beskriver Ytterjärna som ett område/bybildning där särskild hänsyn ska tas till den kulturhistoriska miljön och till landskapsbild och bebyggelsemiljö, vid såväl nybyggnad som ombyggnad. Ny bebyggelse tillåts endast i befintliga byggnadsgrupper. 8 (20)

9 Gällande detaljplaner För del av detaljplaneområdet gäller byggnadsplan 821C som reglerar markanvändningen och byggrätter för bl.a. Kulturhuset. Huvuddelen av detaljplanen utgörs av prickmark, mark som inte får bebyggas. I princip samtliga byggrätter är utnyttjade i dagsläget. I den västra delen av området finns en outnyttjad byggrätt som istället överförs till den nya detaljplanen i en mer lämplig lokalisering längs befintlig granhäck. I detaljplaneområdets södra del finns även en outnyttjad byggrätt som kvarligger, men där en eventuell justering av läget bör utredas i samband med detaljplanens samrådsskede. Kulturmiljöprogram Kommunens kulturmiljöprogram fastslår att Ytterjärna socken präglas dels av sitt kustläge med vikar och stränder i öster och dels av jordbrukslandskapets bördiga lerslätter samt av mer kuperade, skogiga marker allra längst i norr där också flera sjöar finns. Bebyggelsen i socknen är av agrar karaktär med stora samt mindre gårdar och torp. Ytterjärna är allmänt känt för antroposofiska verksamheter, främst i socknens södra delar där koncentrationer av antroposofisk arkitektur finns. Rudolf Steinerseminariet består av ett flertal organiskt utformade byggnader i utmärkande kulörer, bl.a. Eurytmihuset, Biblioteket, elevhem och Almandinen, läs mer under förutsättningar övrig bebyggelse nedan. Program för planområdet Ett program har upprättats för området. Detta var föremål för samråd under 26 mars till 18 maj Programmet tog förutom nu föreslagen bebyggelse även upp övriga utvecklingsplaner inom Steinerområdet. En samrådsredogörelse togs fram efter avslutat programsamråd och godkändes av Järna kommundelsnämnd i samband med beslut om planuppdrag. Förutsättningar och förändringar Markens beskaffenhet Geotekniska förhållanden och jordarter Inom området finns två olika jordarter: lera och berg. Det är samma förutsättningar som för övriga Steinerområdet. Jordartskarta och ungefärlig plangräns 9 (20)

10 Förorenad mark Ingen känd förorenad mark finns inom området. Radon Detaljplaneområdet ligger i sin helhet på låg- respektive normalriskområde för radon. All bebyggelse föreslås inom lågriskområde. Fornlämningar Den nordöstra delen av detaljplaneområdet gränsar till fast fornlämning RAÄ 133:1 samt RAÄ 134:1 och 135:1 i den södra respektive östra delen av planområdet. Lämningarna utgörs av gravfält. En arkeologisk utredning är beställd. Planhandlingarna kommer att omarbetas till detaljplanens utställningsskede om behov uppstår med anledning av utredningen. Naturmark och friytor Terräng och vegetation a) förutsättningar Detaljplaneområdet avgränsas av en allé i norr, hagmarker i väster, de antroposofiska trädgårdarna i öster och det antroposofiska kärnområdet, Steinerområdet, i söder, med Kulturhuset, Robygge och ateljébyggnader. Delar av dessa områden har även införlivats i detaljplaneområdet för att justera byggrättsytorna efter gällande förhållanden. Området som avses bebyggas karaktäriseras främst av öppenhet mot hagmarken i väster. Området är knutet till Steinerområdet genom att det idag fungerar som entréplats och parkering. Detaljplaneområdet sluttar böljande ner mot Järnafjärden. b) förändringar Nya parkeringsytor ska i största möjliga mån inte hårdgöras. Växtlighet och landskapets karaktärsdrag ska bevaras. Ny bebyggelse ska passas in i landskapet delvis med hjälp av nya kullar med vegetation. Ett centralt stråk som sträcker sig ut från ankomstplatsen och innefattar huvudbyggnaderna kan utformas som ett litet bytorg (se illustration nedan) i kontrast till de gröna kullarna och trädgårdarna. Stråket föreslås variera i bredd och utformas som torg med planteringsytor. Vissa sträckor av stråket kommer även att ha inslag av parkering. I det nya stråkets korsningspunkt med tillfartsvägen utformas körbanorna som upphöjt torg med pollare för att skapa ett lågfartsområde på de gåendes villkor. I dag saknas en tydlig ankomstplats. En sådan planeras nu mellan de viktigaste offentliga byggnaderna. Behovet av parkering är mycket skiftande och samma parkeringsplatser bör därför kunna nyttjas av olika verksamheter under olika tider. Det är därför viktigt att en gemensam parkeringsplats lokaliseras nära ankomstplatsen och de viktigaste byggnaderna. Merparten av parkeringen kommer att anläggas med ytor av grus, armerat gräs eller rena gräsfält. De nyskapade åkerholmarna och den skålade formen ner mot inlastningen ger ett spel av dubbelutnyttjande. Här formas sittgradänger mot en scen, bersåer, björkhagar, lundar som uteklassrum, picknickplatser, kaffegrottor, en hummelhörna mm. 10 (20)

11 Situationsplan, upprättad av Daniel Ängmo, Arken arkitekter SE 11 (20)

12 Lek och rekreation a) förutsättningar De intilliggande trädgårdarna erbjuder både plats för lek och rekreation. Det intilliggande strandområdet är tillgängligt i sin helhet. b) förändringar Flera av de redovisade nya lundarna och bersåerna kan fungera för lek, picknick, bollspel och annan rekreation. Det nya området kommer att kopplas till Ytterjärnas stigsystem och även vara den nordliga axeln av det nya huvudstråket genom Ytterjärna. Till projektet för denna detaljplan hör andra planer som innefattar förbättring av dammarna, vattenkvaliteten och båtbryggorna i havsviken. Bebyggelseområden Konferenscenter a) förutsättningar Området består dels av Ytterjärnas huvudparkering dels av öppna ängsmarker. Bebyggelseområdet gränsar i väst till ett odlingsröse/åkerholme. Området utgör idag gräns för det öppna landskapet vilket kräver stor hänsyn vid nybyggnation. Området omfattas inte av landskapsbildsskydd. b) förändringar Lokaliseringen erbjuder ett attraktivt läge för de föreslagna verksamheterna med vy över landskapet och vattnet. Utformningen och placeringen bidrar till att skapa en tydlig och sammanhållen entré till området, vilket saknas i dag. Närheten till seminariet ger samordningsfördelar. Byggrätten slingrar sig i en droppform som även växer ihop med området för kompost/återvinning och omkringliggande område för parkering/plantering. Konferenscentrets varuintag ligger i källarplan med en vändplats. Den föreslagna utformningen möjliggör att parkeringen även kan nyttjas som en amfiteater där vändplanen är en scen som tillsammans med konferenscentret bildar en arkitektonisk helhet. Byggrätten omfattar ca kvm i upp till fem våningar i den högsta delen. Källarplanet tillåts vara något större. Totalt inrymmer byggnaden ca 70 rum för övernattning. Byggnadskroppen föreslås bli gestaltad i uppbruten form för att ge ett mer småskaligt intryck och där byggnadens bottenvåning utgör en sammankopplande länk. Byggnadskropparna utgörs av fem volymer i en till fem våningar. Landskapets böljande karaktär gör att området är beläget i en naturlig svacka vilket ytterligare bryter ned skalan något. Byggnaden anpassas till befintligt odlingsröse genom att ta kant i det. Den föreslagna utformningen med gröna tak gör även att den nya byggnaden växer upp runt röset som en naturlig förlängning av topografin. De högre partierna i den norra delen av byggnaden ger en volymmässig återkoppling till befintlig allé som är belägen ca 60 meter norr om byggnaden. Parkeringen föreslås med inslag av planteringar vilket förstärker den gröna fronten mot det öppna landskapet och placerar den nya bebyggelsen i ett gränsland med skogsbrynskaraktär. 12 (20)

13 13 (20)

14 Övrig bebyggelse a) förutsättningar I upprättat Kulturmiljöprogram pekas ett par byggnader ut inom Steinerområdet som särskilt värdefulla. Nedan ges en beskrivning av de byggnader som omnämns. Wigwam ligger på en höjd ovanför Järnafjärden. Huset, som även kallas Vita Huset, är en villa med en tillbyggd ateljédel i vinkel med höga fönster och ett stramt klassicistiskt formspråk liknande en klassicistisk italiensk lantvilla. Seminarieträdgården är en stor trädgårdspark som sträcker sig ned mot Järnafjärden med organiska former, biologiska reningsdammar och vattentrappor, medicinal trädgård, mossträdgård, gräsytor, grusgångar, en äldre fruktträdgård, en clematisträdgård samt terrasseringar med olika växtmateriel. Kulturhuset är kanske det mest kända av områdets hus. Det stod färdigt 1992 och ritades av Erik Asmussens arkitektkontor. Det är en stor byggnad med organiska former med olika höjder, färger, takformer, indragna och utskjutande partier i fasaderna. Den höga delen inrymmer en scen. Interiört präglas det av en stor rymd med högt i tak, laserade väggar och trappor som tycks nästan vara utskurna i mjukt material och av fönstren som ger en direkt kontakt med omgivande landskap. Byggnaden har ett stort arkitektoniskt värde och är ett viktigt kulturhistoriskt inslag i området. Nibble Gård och markerna samt husen vid Nibble Trädgård drivs av en stiftelse sedan år Den gamla huvudbyggnaden på Nibble gård är ett putsat hus som flankeras av låga timrade hus. Vidarkliniken är ett sjukhus som startade år Den är inrymd i tre byggnader av trä och puts. De ligger placerade längs en långsträckt höjdrygg av berg i dagen. Byggnadens formspråk är tänkt att vara nära sammanbundet med dess funktion och arkitekturen med färgsättning, ljusbehandling, skulpturer och väggmålningar ska utgöra en del av den läkande behandlingen, en stimulans för sjuka människor att bli friska. Robygge är ett blått hus ritat av Erik Asmussen med partier i olika höjd som skjuter ut, respektive dras in i fasaderna, med olika takfall över respektive parti och med fönster placerade på olika nivåer i fasaderna. Det består av fyra längor inramande en öppen gård. Örjanskolan vid Nibble är en waldorfskola som påbörjades under 1970-talet och stod färdig år 1980 omfattande 12 års skolgång. b) förändringar Längs det nya stråkets östra sida föreslås två nya byggnader för infocenter, ateljéer och utställningshall. Den sistnämnda är tänkt att ersätta den provisoriska utställningshallen som rivs i samband med planens genomförande. c) förändringar I det nya detaljplaneförslaget föreslås varsamhetsbestämmelser för att bättre skydda den ur kulturmiljösynpunkt värdefulla arkitekturen. Skyddade byggnader är: Kulturhuset, Robygge, Blå ateljén/eurytmihuset och Biblioteket. Till detaljplanens utställningsskede kommer även byggnaderna Almandinen och Ormen Långe att ingå. Byggnaderna ges skydd i planen med stora Q vilket innebär att verksamheten föreslås flexibel men att byggnadernas karaktärsdrag så som de beskrivs i upprättat kulturmiljöprogram ska bevaras. Till detaljplanens utställningsskede kommer 14 (20)

15 även planbeskrivningen att kompletteras med text om vad som utgör kärnvärdet och är särskilt bevarandevärt för respektive byggnad. I gällande plan för Steinerområdet finns en västlig outnyttjad byggrätt som föreslås övergå i den nya detaljplanen. I söder finns ännu en outnyttjad byggrätt vars läge inom Steinerområdet ska utredas i samband med detaljplanens samråd. Byggnadernas utformning ska smälta in med omgivande bebyggelse. Offentlig och kommersiell service a) förutsättningar Ytterjärna- Nibble har idag vuxit ut till ett mindre samhälle med nästan 300 boende och ett par hundra arbetsplatser. C:a 60 barn under 15 år bor i området. Den ursprungliga strukturen med jordbruksverksamhet har kompletterats med ett flertal olika bebyggelsetyper och funktioner. Inom området finns idag flera servicefunktioner: - årskurs 1-12 skola - naturbruksgymnasium - restaurang - café - vårdinstitutioner - öppenvårdsmottagning - handelsträdgård - livsmedelsförsäljning - försäljning av hushållstekniska varor - Rudolf Steinerseminariet - Rudof Steinerhögskolan med läkepedagogisk, eurytmi och bildlärarutbildning - Robygge, en butik med försäljning av bland annat böcker, leksaker, hudvårdsprodukter - Förskolor saknas. Ca 230 personer har sin arbetsplats vid någon av verksamheterna i området. Översiktsplanens riktlinjer anger att kommunen ska sträva efter att öka antalet arbetstillfällen genom tillväxt av befintliga företag och nyetablering. b) förändringar Serviceutbudet för området kommer att öka med nytt infocenter, utställningshall, nya ateljébyggnader samt en konferensanläggning med hotell och restaurang. Vidare öppnas möjligheter att nyttja ny parkering som scen för skådespel och andra föreställningar. Detaljplanens genomförande kommer att innebära ett ökat antal arbetsplatser och fler besökande. Tillgänglighet Alla nya byggnader kommer att uppföras i enlighet med de lagkrav på tillgänglighet som finns idag. Underlaget för kollektivtrafik kommer att öka med planens genomförande varför området i framtiden kan komma att trafikeras med fler rutter per dag. Byggnadskultur och gestaltning Området karaktäriseras dels av antroposofisk byggnadsstil, som denna tolkats av arkitekt Erik Asmussen, dels av traditionell sörmländsk byggnadsstil. Det nya huvudstråket samt de nya byggnadernas utformning och placering i landskapet tydliggör områdets sammankoppling och orientering mot denna antroposofiska stilen samtidigt som området får en tydligare och naturligare gräns mot det öppna jordbrukslandskapet. 15 (20)

16 Vatten- och strandområden Planområdet ligger drygt 100 meter från Järnafjärden som närmast. Området mellan detaljplaneområdet och vattnet utgörs i huvudsak av parkmark i antroposofisk stil och biodynamiska odlingar. Vattenområdena inom parken är i sin helhet tillgängliga för allmänheten. Strandskydd Området ligger precis utanför 100-metersgränsen för strandskydd varför strandskydd ej återinträder för detaljplaneområdet, se karta nedan. Planområdet med strandskyddsområdet som blå streckad linje. Gator och trafik Gatunät, parkering och gång- och cykeltrafik inom området a) förutsättningar Gatunätet inom Ytterjärna har enskilt huvudmannaskap. Förutom tillfartsvägen är vägnätet småskaligt och i stort sett är trafikslagen separerade. Merparten av Steinerområdet är bilfritt, men underskott av parkeringsplatser leder periodvis till stökiga situationer. Parkering sker bara delvis vid den stora grusade ytan vid områdets entré som idag uppfattas ligga ocentralt. Det finns ett omfattande system av gång- och cykelvägar som sammanbinder de olika målpunkterna inom området. b) förändringar Den största förändringen trafikmässigt är det nya samlande huvudstråket. Detta kommer att utgöras av en orienterande torgyta och binda ihop Ytterjärnas delområden. Stråket kommer delvis att uppföras som så kallad shared space där gångtrafikanter och bilar delar samma ytor på de gåendes villkor. En ny större konferensanläggning genererar mer besökare och ökad trafik till området. Genom att lokalisera byggnaden vid entrén så undviks en ökad trafikbelastning på övriga delar av området. Dagens stora grusade parkeringsyta kommer att ersättas med nya byggnader och det föreslagna huvudstråket. Merparten av parkeringarna flyttas västerut och integreras med planteringar i den del av området som är tänkt att fungera som en amfiteater. 16 (20)

17 Busshållplatslägena justeras i enlighet med illustrationsplanen. Vid på- och avstigning till bussarna blockeras tillfartsvägen för att höja trafiksäkerheten för de gående samt för att dra ned hastigheten inom området. Nya refuger med vegetation kommer att förhindra omkörningar. I det nya huvudstråkets korsning med tillfartsvägen sker gångpassagerna i nivå med torgytan och med god marginal från busshållplatserna. I programfasen diskuterades en gång- och cykelväg in till Järna. En sådan bör gå längs väg 525 och ansluta till befintligt gång- cykelnät uppe vid Saltå Kvarn. Den gamla landsvägens sträckning nyttjas stundtals av cyklister. Tillfartsväg till området a) förutsättningar Tillfartsvägen till området går från väg 525. Separerad gång- och cykelbana finns mellan busshållplatsen ute vid väg 525 och Kulturhuset. b) förändringar Inga förändringar i väghållaransvaret föreslås. Entrén till Ytterjärna föreslås markeras tydligare med byggnader på bägge sidor entréområdet och med det nya stråket som korsar tillfartsvägen. Den föreslagna utformningen kommer att dra ner hastigheten vid entrén till området och bidra till en säkrare trafikmiljö. Kollektivtrafik Området trafikeras med sju bussturer om dagen (vardagar), främst under skoltid. Förutom dessa extrarutter ligger närmaste busshållplats ute vid väg 525 som trafikeras av buss 784 och 785 med 24 turer per dag. Störningar a) förutsättningar Störningar består främst av lukt från intilliggande jordbruk. Omfattningen har under åren ansetts hanterbara och som en del av livet på denna agrara plats. Störningar på riksintresset bedöms som ringa eller obefintliga. Det nya Steinerområdet ligger väl placerat i en terräng av åkerholmar och ett böljande agrart odlingslandskap med god relation till Ytterjärna kyrka. b) förändringar Under byggskedet finns risk för främst störande transporter med tung trafik. Planområdet ansluter dock nära till väg 57, med möjlighet att nå många platser utan att köra genom tät bebyggelse. Det finns en viss risk för smittspridning mellan människor och djur, vilket skulle kunna påverka jordbruksverksamheterna negativt. Förslaget innebär att mängden besökare till seminarieområdet kommer att öka något jämfört med idag, men risken för smittspridning sänks jämfört idag genom dubbla staket norr och väster om bebyggelseområdet. Verksamheten kring Steinerseminariet bidrar till riksintressets värden genom att erbjuda kustnära målpunkter med bl.a. parkområden och service. Planförslaget bedöms kunna förstärka dessa kvaliteter. 17 (20)

18 Teknisk försörjning Dricksvatten och spillvatten I den fördjupade behovsbedömningen framgår att inför samråd kring planförslaget har kommunen ställt tydliga krav på att planförslaget måste visa hur VA-frågorna kan lösas, inte bara för den tillkommande bebyggelsen, utan för hela det område med antroposofiskt inriktade verksamheter som omfattades av det tidigare programområdet. Inför samrådet kring detaljplan för Järna konferenscenter, har därför en utredning om VA-situationen påbörjats. Utredningen utförs av WRS Uppsala AB, som också genomförde en besiktning i fält i april Till grund för utredningen ligger bl.a. sammanställningar utförda av Jonas Darin (2011) samt examensarbete av Maria Melin (2007). Inför samrådet presenteras en bristanalys för nuvarande VA-system, samt förslag till tre principiellt utformade alternativ till framtida lösningar. Till planens utställning ska ett fullständigt förslag till lösning presenteras som bl.a. ska grundas på de synpunkter som inkommer under plansamrådet. De tre alternativen är: 1. Utveckling av nuvarande system med kemisk fosforfällning 2. Fosforreduktion med filterbäddar med fosforbindande material 3. Källsortering av klosettavfall samt våtkomostering Läs mer om alternativen samt nulägesbeskrivning i den fördjupade behovsbedömningen. Dagvatten a) förutsättningar I den fördjupade behovsbedömningen framgår att det finns goda förutsättningar att hantera dagvatten på ett effektivt sätt inom nuvarande system. Flödesberäkningar måste dock utföras för att kunna bedöma att befintliga volymer i dammarna är tillräckliga. b) förändringar Dagvatten skall så långt det är möjligt omhändertas lokalt inom det område där det bildas. I samband med ansökan om bygglov/bygganmälan skall sökanden redovisa hur dagvatten på fastigheten skall tas om hand. Omhändertagandet av dagvatten sker till stor del med hjälp av växter och infiltrerande mark. Träd har en fördröjande funktion genom att trädkronor och lövverk fångar upp och fördröjer regnet under sommarhalvåret och infiltrerat vatten tas upp av trädets rötter. I förslaget anges att flera trädplanteringar ska tillkomma i anslutning till parkeringsplatsen/amfiteatern. I den fördjupade behovsbedömningen anges att dagvatten från planområdet väntas rinna av till Järnafjärden. Avrinningen dämpas delvis av att hårdgjorda ytor är något genomsläppliga och att huvudbyggnaden har gröna tak. Dagvatten från parkeringsytor kan förorenas av oljespill och diverse partiklar från fordon. För att inte försämra kvaliteten på Järnafjärden, och försvåra uppfyllande av MKN, måste dagvatten behandlas före utsläpp. Befintlig avloppsanläggning belastar idag Järnafjärden med närsalter. Ytterligare belastning försvårar arbetet med att uppfylla MKN. Om nytt avlopp från den föreslagna planens anläggningar ansluts till befintligt VA-system, finns betydande risk att utsläpp av närsalter till Järnafjärden ökar. Det är därför angeläget att avloppsbehandlingen som helhet får en lösning i samband med den aktuella planen. En förutsättning för ett fungerande system är sannolikt att delar av de nya planerade hårda ytorna utförs i material som åtminstone delvis är genomsläppliga. Gröna tak på någon eller några av de 18 (20)

19 nya byggnaderna väntas också minska flödena vid häftiga regn på ett betydande sätt. Nya parkeringsplatser bör förses med oljeavskiljning, vilket också bör gälla vid eventuell ombyggnad av befintliga p-platser med fler än 10 platser. Lågpunkten framför den planerade nya parkeringen och konferenscentrat kommer att behöva en dräneringspunkt med kapacitet att klara häftiga regn. Med avseende på höjdförhållanden är detta möjligt. Viss sprängning kan dock bli nödvändig för att nå förbi bergryggar öster om planområdet. Ansvaret för dagvattensystem föreslås fortsatt vara samfällt förslagsvis genom gemensamhetsanläggningen Ytterjärna-Nibble GA:1 för vägar och allmän plats (vägföreningen). Dagvattenavrinningen från konferenscentrets inlastningsdel måste lösas med underjordisk ledning alternativt bortpumpas. El Området är försörjt med el genom Telge Nät. Både markförlagda och luftburna ledningar finns inom området. Avfall/Återvinning Telge Återvinning har idag hämtning av avfall inom området i anslutning till Kulturhuset och Robygge. För den nya bebyggelsen föreslås området direkt söder om konferenscentret att inrymma kärl för avfall. Den föreslagna nivåskillnaden möjliggör en effektiv avfallshantering med minimal negativ påverkan. Avfall omhändertas för återvinning i anslutning till det nya huvudstråket i slutna kärl i anslutning till den föreslagna vändplanen enligt situationsplan ovan. Fortsatt arbete Detaljplanens avgränsning kommer att utvidgas söderut till att omfatta även byggnaderna Ormen långe och Almandinen. Dessa byggnader hänger nära samman med Kulturhuset och bör därför även omfattas av detaljplanens Q-märkning. Planbeskrivningen kommer även att kompletteras med text om vad som utgör de Q-märkta husens respektive kärnvärden ur bevarandesynpunkt. En arkeologisk utredning är beställd. Planhandlingarna kommer att omarbetas till detaljplanens utställningsskede om behov uppstår med anledning av utredningen. De tre alternativ till V/A-hantering ska utvärderas. Administrativa frågor Huvudmannaskap, ansvarsfördelning Kommunen skall inte vara huvudman för de allmänna platserna inom planområdet. Kommunen har aldrig varit huvudman för allmän platsmark inom området och den samfällighet som idag har ansvar för vägar, naturmark och vissa allmänna anläggningar önskar ha fortsatt ansvar för den allmänna platsmarken. Genomförandetid Planens genomförandetid är fem år. 19 (20)

20 Tidplan Tidsplanen för detaljplaneprocessen ser ut så här: Plansamråd...augusti- september 2011 Planutställning...januari-februari 2012 Antagande....andra kvartalet 2012 Medverkande tjänstemän Planen har upprättats av planarkitekt Henrik Nordström. Medverkat i projektgruppen har även stadsarkitekten, stadsantikvarien, stadsträdgårdsmästaren, trafikplanerare, utredningsingenjör, miljöinspektörer, och utredare från Telge Återvinning. Handlingarna är granskade av planarkitekt Pia Forsell samt bygglovhandläggare Agnetha Sjödin. Illustrationsmaterialet och bakgrundsmaterial är upprättat av Daniel Ängmo och Torbjörn Einarsson vid Arken SE Arkitekter AB i samarbete med Espen Tharaldsen, Arbeidsgruppen Hus AS. Landskapskonsult har varit prof Pär Gustafsson, ark LAR MSA. Den fördjupade behovsbedömningen är upprättad av Ekologigruppen AB genom Krister Sernbo och granskad av tjänstemän på Samhällsbyggnadskontoret och Miljökontoret. Kapitlet om V/A i den fördjupade behovsbedömningen är upprättat av WRS genom Peter Ridderstolpe och granskad av kommunen. SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Plan Urban Dahlberg Planchef Henrik Nordström Planarkitekt 20 (20)