Naturvärdesinventering inför detaljplan för Smedsmora 1:13 och 1:15

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Naturvärdesinventering inför detaljplan för Smedsmora 1:13 och 1:15"

Transkript

1 Grap Naturvärdesinventering inför detaljplan för Smedsmora 1:13 och 1:15 Tommy Lundberg Cecilia Sköld Geosigma

2 SYSTEM FÖR KVALITETSLEDNING Uppdragsledare: Tommy Lundberg Uppdragsnr: Grap nr: : Antal Sidor: 30 Antal Bilagor: 3 Beställare: Lantmännen fastigheter AB Beställares referens: Bo Lindskog Beställares referensnr: Titel och eventuell undertitel: Naturvärdesinventering inför detaljplan för Smedsmora 1:13 och 1:15 Författad av: Tommy Lundberg, GIS - Cecilia Sköld Datum: GEOSIGMA AB Bankgiro: PlusGiro: Org.nr: Uppsala Postadress Box 894, Uppsala Besöksadress Vattholmavägen 8, Uppsala Tel: Teknik & Innovation Seminariegatan Uppsala Tel: Göteborg Stora Badhusgatan Göteborg Tel: Stockholm Sankt Eriksgatan Stockholm Tel: Sidan 2 (30)

3 Sammanfattning Vid inventeringen har 16 naturvärdesområden avgränsats. Ett område utgörs av flera hällmarker som ligger utspridda på höjderna. De har fått samma numrering och klassning samt fått en samlad beskrivning eftersom de utgjort likvärdiga miljöer. Två områden har fått högsta skyddsklassning, mycket högt naturvärde, varav ett som i sin helhet ligger utanför programområdet. Sju områden har fått klassningen högt naturvärde. Sju områden har klassats som naturvärde. Elva skyddsvärda träd har identifierats. De har alla getts hög prioritet och bör sparas och föras in i detaljplanen. Utöver att alla diken i jordbrukslandskapet omfattas av det generella biotopskyddet så har åtta områden eller objekt identifierats som omfattas av biotopskyddet Inga rödlistade arter har rapporterats i området. Tornseglare har setts i området. Utöver att ask återfanns på en plats så har inga rödlistade eller indikatorarter återfunnits. Merparten av bebyggelsen placeras på höjdernas sluttningar där de skogliga värdena i allmänhet är låga. 7 fastigheter kommer att bildas i före detta betesmark med numera låga naturvärden. Exploateringen kan medföra en positiv påverkan på den öppna marken eftersom beteshävden kommer att återupptas med hästar. Det är dock svårt att i dagsläget bedöma hur stor denna kan bli eftersom verksamhetens omfattning och art ännu är oklar. Med naturvårdshänsyn i djurhållning och markskötsel kan naturvärden återskapas snabbt och även öka jämfört med tidigare. Detta gäller särskilt en hagmark, område 1, som gränsar mot sjön Sparren. Båtklubbsverksamheten som planeras i anslutning till hagmarken och vid stranden bör planeras och placeras med stor hänsyn. Detta gäller klubbhus och parkering i hagmarken men också bryggor och båtplatser. Det bör beaktas att båtar behöver uppläggningsplats för vintern, vilket kräver yta. Av de klassade områdena och objekten är det endast i den västra delen där det finns ett lövskogsbryn med två gamla ekar samt ett biotopskyddat dike som bedöms kunna påverkas negativt utifrån programförslagets nuvarande utformning, avseende tomtmark och GC-väg. Även längst i nordost finns ett lövskogsbryn och ett dike (möjligen biotopskyddat) som kan påverkas negativt av den nuvarande placeringen av en av byggnaderna för ridanläggning. Planerad exploatering berör inte några riksintressen. Närliggande riksintresse för naturvården, Smedsmoraskogens Natura 2000-område, påverkas inte, förutsatt att skyddsavstånd till värdefulla miljöer hålls. Ett minsta generellt skyddsavstånd om 30 m från skyddsvärda träd och värdefulla miljöer till tomtmark, bostäder samt övrig exploatering bör eftersträvas. Kan bebyggelseförslaget justeras så att man minimerar eller undviker påverkan på redovisade miljöer och objekt samt följer de rekommendationer om skyddsavstånd, åtgärder och hänsyn som ges i rapporten så är bedömningen att en kommande exploatering får ringa konsekvenser för naturvärdena i området. Sidan 3 (30)

4 Innehåll Sammanfattning Uppdraget Syfte Avgränsning av uppdraget Beskrivning av programområdet Metodik Resultat Slutsatser och rekommendationer Påverkan på skyddsförordnanden och intressen Områdesbeskrivningar Referenser Bilagor Sidan 4 (30)

5 1 Uppdraget I augusti 2012 fick Geosigma AB i uppdrag att utföra en naturinventering av fastigheterna Smedsmora 1:13 och 1:15 inom Norrtälje kommun ca 5 km från Rimbo. Fastigheterna utgör programområde inför en kommande detaljplan för småhusbebyggelse och hästgård. Fastigheten utgörs av ett upphävt naturreservat och angränsar till ett Natura 2000-område. Under programarbetet har därför uppmärksammats på att möjliga naturvärden inom området bör undersökas noggrannare. Uppdraget innebar att göra en sammanställning av naturvärdena i området samt att göra en översiktlig naturinventering med naturvärdesbedömning. Inventeringen ligger till grund för en bedömning av om kommande bebyggelse och markanvändning kan påverka naturmiljöerna inom fastigheten samt i angränsande Natura område och naturreservat, Smedsmoraskogen. 1.1 Syfte Syftet är att avgränsa värdefull natur i området och redovisa hur en kommande detaljplan och ändrad markanvändning kan påverka naturvärdena i programområdet och dess närområde. Viktiga värden lyfts fram och förslag på hänsyn och åtgärder redovisas. 1.2 Avgränsning av uppdraget I naturinventeringen sammanställs befintlig kunskap om naturvärden i programområdet och dess närområde. Området fältbesöks men någon detaljinventering av förekommande arter görs inte. Skyddsvärda objekt, biotoper avgränsas. 1.3 Beskrivning av programområdet Programområdet utgörs av en jordbruksfastighet, Smedsmora 1:13, benämnd Smedsmora försöksgård, där försöksverksamhet pågått mellan På gården har hållits nötkreatur, fjäderfä, grisar, mink etc. Försöksverksamheten omfattade främst fodertester. Före 1955 bedrevs konventionellt jordbruk på gården som då hette Smedsmora gård. De centrala delarna, huvudsak i nordostlig/sydvästlig riktning utgörs av öppna marker med rasthagar i nordost, i anslutning till försöksanläggningen. Resterande utgörs av beteshagar och odlingsmark. Markerna är även öppna ned mot sjön Sparren där det finns igenväxande strandängar. Verksamheten har avvecklats under en längre tid innan den lades ned helt för 5 år sedan, vilket fått till följd att markerna börjat växa igen. Programområdets utkanter, i söder, nordväst och norr utgörs av trädbeklädda höjder. Fastigheten 1:15 ingår även i programområdet vilken utgörs av Smedsmora konferensgård. Mitt i området finns även 6 fastigheter med småhus, vilka ingår i programområdet. Dessa är tidigare friköpta arbetarbostäder som hörde till gården. Även längst i söder finns ett område med 11 fastigheter med småhus som ingår i programområdet. Fastigheten Smedsmora 1:13 var tidigare naturreservat som upphävdes Sidan 5 (30)

6 I norr och nordost gränsar programområdet till Smedsmoraskogen som är ett Natura 2000-område och naturreservat samt innehåller nyckelbiotoper. En hästanläggning med plats för ett trettiotal hästar planeras. Härutöver planeras för 50 nya småhus i området samt en småbåtshamn i sjön Sparren med klubbhus, gemensamhetslokal och parkering. Nya vägar kommer att anläggas för att angöra de olika småhusområdena. Vägarna utgår från befintliga vägar i området vilka förlängs in i den planerade bebyggelsen. Bebyggelsen placeras framförallt på de skogbeklädda höjderna, med undantag för sju fastigheter som förläggs i före detta betesmark. Ridstigar och GC-vägar anläggs i området. Figur 1. Utredningskiss över programområdet. Sidan 6 (30)

7 Figur 2. Karta - utskrift från Skogsstyrelsens/Skogens pärlor. Programområdet utgörs i stort sett av det område som betecknas som Naturreservat i kartan (grön streckad linje). Reservatet är upphävt. Natura 2000-området syns med blågrön avgränsning direkt västerut innehållande sumpskog och nyckelbiotoper. Sidan 7 (30)

8 2 Metodik Litteratur om området har gåtts igenom och kontakter har tagits med Länsstyrelsen, m. fl. för att samla in dokumentation om området. Uppgifter om rödlistade arter och träd har erhållits via artportalen. Uppgifter om skyddade områden har erhållits från skogsstyrelsens och länsstyrelsernas GIS-databaser. Området har besökts i fält i två omgångar. Syftet var att kartlägga natur med högre värden. Normalt läggs större fokus på signal- och indikatorarter som kan kopplas till naturtyper med högre naturvärden. Detta har dock gjorts endast i begränsad omfattning, främst beroende på den sena tiden på säsongen men också på grund av områdets relativt stora areal. Särskilt kärlväxter är svårt att observera på hösten. Däremot kan lavar, mossor och svampar vara lättare att observera under höst. Fokus i inventeringsarbetet har legat på den norra delen där programområdet ansluter till Smedsmoraskogens Natura 2000-område. I övrigt har fokus i inventeringsarbetet lagts på de ytor som kommer att tas i anspråk för ny bebyggelse, vägar och parkeringar etc. Naturtyper har avgränsats i fält. Intressanta objekt och företeelser noterades. Även enstaka arter noterades men fokus låg inte på detta i inventeringsarbetet. Mer värdefulla delar av området har avgränsats i delområden med beskrivning av områdenas karaktär, värden, objekt och komponenter. Områdena har klassats enligt nedanstående kategorier. A Område med mycket höga naturvärden B Område med höga naturvärden C Område med naturvärden Området är av regional och nationell dignitet. Förekomsten av signalarter ska vara god (många arter eller livskraftiga populationer). Det ska även finnas rödlistade arter. Stor betydelse som värdekärna eller spridningscentra. Naturtypen är sällsynt. Området är av regional betydelse och har en dokumenterad förekomst av viktiga strukturer eller arter. Det ska finnas signalarter eller området bedöms fylla en viktig ekologisk funktion som spridningscentra eller värdekärna. Området har lokal, kommunal betydelse för spridning av arter och variationen i landskapet. Arealen av områden med naturvärden bör öka för att de nationella miljömålen ska uppfyllas. Områdena har jämförts med marker som bedöms sakna naturvärde i ett lokalt, kommunalt perspektiv. Ett sådant område kan utgöras av produktionsskog, åker eller andra mycket vanliga eller artfattiga miljöer. Sidan 8 (30)

9 3 Resultat Programområdet är sammanlagt ca 70 ha stort, varav de två fastigheterna utgör ca 56 ha och resterande utgör privat tomtmark och vattenområde. Området är delvis svårframkomligt beroende på flertal avskärande och djupa diken. Flödena var höga under fältbesöken. Gräset stod mycket högt i de öppna markerna vid det första besöket. På höjderna där bebyggelsen planeras var det delvis oländig och svårorienterad terräng med en hel del ogallrad ungskog och sly. Det första besöket syftade till att skapa en översiktlig bild av området. Det andra besöket fokuserade mer på de ytor som kommer att tas i anspråk för ny bebyggelse, tomtmark, vägar, parkeringar, etc. Vid det andra besöket hade gräset lagt sig vilket gjorde fältarbetet enklare. Det gick dock inte att göra någon artinventering i den öppna marken. Bedömningen är att betesmarkerna delvis har innehållit naturvärden. När hävden upphör minskar dock dessa snabbt. Området som helhet har relativt begränsade naturvärden. Den öppna marken har betats intensivt och skötts under rationella former vilket medfört att den är relativt ensartad. Under de senaste 20 åren har verksamheten vid Smedsmora försöksgård minskat. De sista åren innan verksamheten lades ned helt så gjordes endast underhållsklippning av betesmarken. De sista åren verkar inget ha gjorts vilket fått till följd att marken nu börjar växa igen så sakteliga. Här och där finns tendenser till uppslag av sly. Den bristande skötseln av diken har medfört att de mest låglänta områden börjat försumpas. Naturen håller gradvis på att ta över området igen, vilket inte enbart är negativt. Vad gäller skogen så synes det som att ett skogsbruk har pågått men utifrån vad man kan se i markerna så har det varit begränsat de senaste årtiondena. Skogen har ett relativt litet naturvärde och är ensartad. Olikåldriga bestånd förekommer men förvånansvärt många bestånd har likåldriga träd och gallringar har inte skett. De flesta bestånden består av ung till medelålders skog. Stora delar av skogsmarkerna ligger på marker med tunt jordtäcke. Positivt är att skogen är mosaikartad, delvis på grund av de topografiska förhållandena med omväxlande höjder med tunt jordtäcke och svackor med mer bördig skogsmark. Vid inventeringen har 16 naturvärdesområden avgränsats. Ett område utgörs av flera hällmarker som ligger utspridda på höjderna. De har fått samma numrering och klassning samt fått en samlad beskrivning eftersom de utgjort likvärdiga miljöer. Två områden har fått högsta skyddsklassning, mycket högt naturvärde, varav ett i sin helhet ligger utanför programområdet. Sju områden har fått klassningen högt naturvärde. Sju områden har klassats som naturvärde. Elva skyddsvärda träd har identifierats. De har alla getts mycket hög prioritet och bör sparas och föras in i detaljplanen. Se även förteckning i bilaga 3. Utöver att alla diken i jordbrukslandskapet omfattas av det generella biotopskyddet så har åtta områden eller objekt identifierats som omfattas av biotopskyddet. Se även avsnitt 4 samt bilaga 1b och bilaga 2. Inga rödlistade arter har rapporterats i området. Tornseglare har setts i området. Utöver att ask återfanns på en plats så har inga rödlistade eller indikatorarter återfunnits. Sidan 9 (30)

10 4 Slutsatser och rekommendationer Ny bebyggelse kommer att uppföras framförallt uppe på höjdernas sluttningar. Naturvärden finns här men de är relativt begränsade. En hel del skogsmark kommer att tas i anspråk för bebyggelse, ca 13 ha. Påverkan utifrån naturvärdeskriterierna bedöms ändå bli relativt liten. Inga unika eller höga naturvärden av nationell eller regional dignitet har återfunnits. De naturvärden som kan ha ett kommunalt intresse är mycket begränsade och är inte på något sätt unika för kommunen. I den öppna marken kommer bebyggelse endast att placeras i den östra delen av området. Fem tomter tillskapas i en beteshage direkt sydväst om Smedsmora konferensgård och ytterligare två tomter tillkommer i en f.d. rasthage nordost om densamma. Hagarna bedöms ha små värden. Detta har dock inte helt kunnat verifieras eftersom området besökts så sent på året. Örter och gräs var vid inventeringstillfället i princip helt nedvissnade. Hagarna har dock som nämnts tidigare skötts rationellt och därefter har hävd och skötsel upphört vilket fått till följd att de värden som funnits troligen till stora delar försvunnit. Fjolårsgräs som får ligga kvar år efter år kväver snabbt den flora som finns i en betesmark. En parkering och en gemensamhetslokal placeras i en hagmark sydost om konferensanläggningen. Denna hagmark bedöms ha visst naturvärde men de högsta värdena ligger närmare sjön. Ett skyddsavstånd om 30 m till de träd som beskrivits i avsnitt 1, bör hållas. Ny bebyggelse för ridverksamhet inom försöksgården kommer endast att ta en igenväxande gårdsmiljö i anspråk. Detta bedöms inte påverka några naturvärden negativt. Möjligen bör den ostligaste byggnadens läge justeras för att inte riskera att inkräkta på skogsbrynet i nordost. Flertalet vägar inom området kommer i stort att följa befintliga vägars sträckning och förlängas upp mot respektive bebyggelseområde. Gång- och cykelvägar i området nyanläggs i väster för att dels förbinda två områden men också för att skapa en förbindelse med Lista golfbana Ridstigarna planeras i den norra halvan av området. I nordväst bör man se till så att inte stigen hamnar för nära en mosselagg eller sumpskog inom Smedsmoraskogen. Hästverksamheten bedöms i stort medföra positiva effekter för naturmiljön. Hävden återupptas, det är dock oklart i detta läge om all tidigare betesmark kommer att utgöra betesmark eller om delar kommer att bli äng/vall och hur de i så fall kommer att skötas. Kan en del av marken hävdas i naturvårdssyfte så kan området på sikt få en del positiva naturkvaliteter. Båtklubbsverksamheten bör planeras och placeras med stor hänsyn. Detta gäller klubbhus och parkering i hagmarken men också bryggor och båtplatser. Det bör beaktas att båtar behöver uppläggningsplats för vintern, vilket kräver yta. En risk finns att ett dike i åkerkanten längst i väster kan behöva läggas i trumma med nuvarande förslag. Detta är i så fall en dispenspliktig åtgärd. Vid samma plats finns även ett lövbryn med en skyddsvärd ek, område 10. En gångstig som planeras för att förbinda två av bebyggelseområdena med varandra och med golfbanan i anslutning till samma dike i väster kan komma i konflikt med biotopskydd och brynmiljöer, område 10 och 11. Åtgärden kan vara dispenspliktig. Sidan 10 (30)

11 Längs upp i nordost finns även ett skogsbryn med lövträd, område 14, och ett dike som kan omfattas av biotopskydd. Dessa miljöer kan påverkas av en planerad byggnad för ridverksamhet. I övrigt berörs inte identifierade biotopskyddsobjekt. Närliggande miljöer med höga naturvärden i Smedsmoraskogens Natura område såsom en tallmosse och en sumpskogsmiljö bedöms ligga på så stort avstånd från planerad exploatering att dessa inte påverkas. En planerad ridstig bör dock mer noggrant planeras så att den inte råkar i konflikt med eventuella naturvärden i mosse och sumpskogsmiljöer t. ex genom slitage, avverkning eller gödsling. Ett minsta generellt skyddsavstånd om 30 m från skyddsvärda träd och värdefulla miljöer till tomtmark, bostäder samt övrig exploatering bör eftersträvas. Kan bebyggelseförslaget justeras så att man minimerar eller undviker påverkan på dessa objekt och miljöer samt följer de rekommendationer om skyddsavstånd, åtgärder och hänsyn som ges i rapporten så är bedömningen att en kommande exploatering får mycket små konsekvenser för naturvärdena i området. Sidan 11 (30)

12 5 Påverkan på skyddsförordnanden och intressen De intressen som är aktuella är Smedsmoraskogens Natura 2000-område som också är ett riksintresse för naturvården. Enligt miljöbalken får inga åtgärder vidtas som kan påverka området negativt. Bedömningen är att exploateringen och den verksamhet som kommer att bedrivas inte kommer att påverka förutsättningarna för gynnsam bevarandestatus i området. Inga riksintressen i övrigt påverkas. I övrigt så finns det objekt som lyder under det generella biotopskyddet i jordbrukslandskapet. Dessa är: 1. Björkallé 2. Åkerholmar 3. Odlingsrösen 4. Diken 5. Damm Biotopobjekten redovisas på karta i bilaga 1B. Se även förteckning i bilaga 2. Eftersom en avbruten hävd nu kommer att återupptas så skapas bättre förutsättningar att utveckla och upprätthålla de värden som är förknippade med dessa biotoper. Ett dike i väster kan beröras eftersom det synes som att tomtmark inkräktar på detta. Om diket ska läggas i trumma så är detta en dispenspliktig åtgärd. Likaså kan en planerad GS-väg i väster komma i konflikt med ett dike som ligger i kanten av den öppna marken. Om diket påverkas så är det dispenspliktigt. Ytterligare ett dike finns längst i nordost som kan påverkas av exploatering. Det är dock en osäkert om diket omfattas av biotopskyddet eftersom det ligger ett stycke in i skogen. Inga direkta, fysiska konflikter mellan biotoperna och kommande exploatering har i övrigt kunnat identifieras. Sidan 12 (30)

13 6 Områdesbeskrivningar 1. Strandnära hagmark B Naturvärde Områdets värde utgörs av närheten till vatten och de solitära björkar och alar som växer i en rad längs vattnet. Området har tidigare betats vilket gör att en del naturvärden kvarstår som beror av tidigare strandnära bete. Beskrivning Området är en hagmark där fuktigheten tilltar ned mot Rimboviken. Närmast sjön är förhållandena fuktiga och övergången mot vattnet är ställvis relativt diffus. Flackt sluttande översvämningsmark förekommer i norr närmast sjön. Större delen av hagen är öppen med endast enstaka träd. I söder övergår hagmarken till en glest trädbevuxen hagmark. Här är även förhållandena torrare. Björk och klibbal utgör karakteristiska arter. Bild 1. Igenväxande hagmark. Klibbal till höger. Sjön Sparren i bakgrunden. Känslighet Området påverkas negativt av den avbrutna hävden och särskilt i den södra delen finns uppslag av sly. Om hävden återupptas så kommer värdena snabbt att öka igen. Åtgärder/hänsyn Direkt nordväst om området planeras för en parkeringsplats och klubbhus/gemensamhetslokal. Dessa ligger direkt utanför området och relativt nära alarna och björkarna. Om ett skyddsavstånd om 30 m till träden kan hållas så sker ingen påverkan på dessa. Helt avgörande för området är dock om betet kan återupptas. Det är viktigt att komma ihåg att betestrycket för häst ser annorlunda ut än för nötkreatur. Hästar orsakar i allmänhet större gnagskador på träd och betar närmare grässvålen samt lämnar mer buskar och sly. Det är också viktigt att inte Sidan 13 (30)

14 hästarna får gå för tidigt eller sent på året i hagmarken eftersom det då finns risk för att marken trampas sönder. Dessa problem kan minimeras genom en lägre djurtäthet och återkommande slyröjning. 2. Naturminne B Naturvärde Området mellan vägen och stranden är ett naturminne på grund av ett stort flyttblock och förekomst av havtorn. En stor ask och underväxt av uppväxande ask motiverar ytterligare naturvärdet eftersom asken numera betraktas som sårbar enligt den nationella rödlistan. Havtorn kunde inte återfinnas på fastigheten 1:13, endast ett mindre bestånd på fastigheten 1:10. Beskrivning Den norra delen av området är igenvuxet med bl a hallon och hägg. Sly av hassel och ask har slagit upp i undervegetationen. Närmast vattnet finns två större intill varandra växande alar. Närmast vägen växer två intill varandra större björkar. Bredvid flyttblocket finns som nämnts en stor ask men också rönn. Närmast vattnet finns en yta bevuxen med gräs som används som uppläggningsplats för ekor. Bild 2, 3. Havtornsbestånd till vänster. Flyttblock till höger med ask i bakgrunden. Känslighet Området bedöms vara mindre känsligt för mänsklig påverkan under förutsättning att omfattningen inte ökar eller karaktären ändras av pågående verksamhet. Ett parti närmast hagen i norr håller på att växa igen, vilket är negativt för helheten. Åtgärder/hänsyn Den igenväxande dungen i norr som gränsar mot hagen bör röjas för att släppa fram enstaka askar samt alar närmast vattnet. I övrigt bedöms inte någon särskild åtgärd/hänsyn behöva vidtas. Sidan 14 (30)

15 Bild 4. Klibbal. Vass och sjön Sparren i bakgrunden. 3. Mindre damm C Naturvärde Naturvärdet är begränsat men av lokal dignitet i det öppna odlingslandskapet. Dammen är nära total igenväxning. Vid fältbesöket var dammen vattenfylld men det är möjligt att den torkar ut under sommaren. Vanlig groda observerades, vilken är en indirekt hävdgynnad art. Dammar i jordbrukslandskapet är särskilt viktiga lokaler för bl a groddjur, kräldjur mollusker samt vattenlevande och vattenanknutna insekter. Dammen omfattas av det generella biotopskyddet. Beskrivning Dammen är ca 500 kvm stor. Den synes vara kraftigt uppgrundad och är under stark igenväxning. Sidan 15 (30)

16 Bild 5. Damm i sent igenväxningsstadium. Känslighet Dammen kommer inte att påverkas av planerad exploatering. Däremot kan en återupptagen och förändrad djurhållning påverka dammen. Det är dock svårt att bedöma om och i vilken omfattning, men om dammen inte stängslas in så kommer djur att gå ut i den på grund av det ringa djupet. Åtgärder/hänsyn Eventuellt behöver dammen stängslas in. Dammen kommer att torka ut om inte en rensning utförs. Eventuellt kan den fördjupas och användas för rent dagvatten från hästgården. Sidan 16 (30)

17 4. Ensidig allé C Naturvärde Lokalt naturvärde. Allén består av en enkelsidig rad med björkar. Björkarna bedöms vara ca 50 år och några är ansatta av röta. Tidigare grenbeskärningar har lett till håligheter i flera av träden. Dessa hål nyttjas troligen av fåglar som boplats. Allén lyder under det generella biotopskyddet. Bild 6. Björkallé. Beskrivning Miljö utgörs av en enkelsidig allé längs en gårdsväg, sammanlagt 13 björkar. Känslighet De främsta hoten är avverkning eller felaktig beskärning. Åtgärder/hänsyn Avverkning eller beskärning bör undvikas. I övrigt föreslås inga åtgärder eller särskilda hänsyn. Sidan 17 (30)

18 5. Hällmarkskog C Naturvärde I norr finns ett mer omfattande område med hällmarkstallskog. Insprängt i den övriga skogsmarken finns ett flertal mindre områden med hällmarkstallskog vars naturvärden kopplas till tallarna som börjar bli gamla och är senvuxna. Dessa kan få ett framtida värde för kryptogamer och insekter knutna till solbelysta äldre tallar. Vissa träd har mycket lav. Död ved förekommer, vilken är av betydelse för insekter. Bild 7. Beskrivning Områdena är typiska höglänta hällmarkspartier med tall som dominerande trädslag. En förekommer som enstaka exemplar här och där. Yngre asp och ek förekommer ställvis. Berg i dagen varvas med svackor med blandskog. Denna skog bedöms som olikåldrig, ung till medelålders. Även partier med enbart gran förekommer och då som ren likåldrig produktionsskog. Mindre isolerade partier av naturskogskaraktär förekommer, bestående av olikåldriga träd och en del död ved. Känslighet Områdets potential försvinner om höjderna bebyggs och tallarna avverkas. Hänsyn/åtgärder Vissa partier bör om möjligt sparas och om möjligt undantas från bebyggelse. Endast en begränsad del av de hällmarksskogar som finns i området kommer dock att påverkas. 6. Fuktäng/kärr C Naturvärde Området är under omvandling till en sumpig kärrlik miljö. På sikt kan området återgå till en mer naturlig kärrmiljö. I den centrala delen finns en större åkerholme/bredare bård av träd som växer längs med ett djupare dike. Holmen och diket har inte undersökts närmare men omfattas av det generella biotopskyddet. Sidan 18 (30)

19 Beskrivning Områdets avvattning är försämrad på grund av eftersatt underhåll vilket fått till följd att området försumpats. En kärrmiljö håller på att utbildas. I övrigt är området mycket blött med undantag av kanterna. Mitt i området finns en åkerholme/trädbård som löper längs ett djupare dike vilka lyder under det generella biotopskyddet. Holmen och diket har inte undersökts. Känslighet Området bedöms ha en biotopmässigt högre potential som en blöt miljö än som en avvattnad betesmark. Områdets utveckling är avhängig av att diken inte längre underhålls. Utvecklingen kan påskyndas genom pluggning av dike, vilket även marginellt kan verka positivt på uppströms liggande sumpskog. Åtgärder/Hänsyn Upphörd hävd och underhåll. Eventuell kan önskvärd utveckling påskyndas genom pluggning av dike. 7. Sumpskog A Naturvärde Sumpskogen angränsar till en nyckelbiotop och är en del av Smedsmoraskogens Natura 2000-område (SE ) samt ingår i den del som betecknas som 91D0 i bevarandeplanen. En mindre del av sumpskogen löper in i programområdet. Sumpskogen kan antas hysa högre naturvärden. Några nyckel- eller indikatorarter kunde dock inte observeras vid fältbesök. Förekomst av relativt hög andel död ved. Dominans av gran med inslag av löv. Beskrivning Norr om område 6 finns en sumpskog som löper in i programområdet/fastigheten. Sumpskogen och andra delar av Smedsmoraskogen avvattnas söderut mot och igenom område 6. Känslighet Sumpskogen är känslig för åtgärder som ändrar den hydrologiska eller hydrokemiska balansen. Generella förutsättningar för gynnsam bevarandestatus i område 91DO är Opåverkad hydrologi och hydrokemi (eller endast svag påverkan). Skogens hydrologi får inte vara under stark generell påverkan från markavvattning. Skoglig kontinuitet med en varierad åldersstruktur och gamla träd. Naturlig dynamik, vilket omfattar naturliga störningar som t.ex. stormfällningar, insektsangrepp, och översvämningar. Förekomst av död ved och gamla, grova träd. Ingen påtaglig minskning av populationerna hos de typiska arterna. Förekomst av typiska arter indikerar en gynnsam bevarandestatus hos naturtypen genom att de tidigt reagerar på förändringar i deras livsmiljö. Sumpskogsmiljön bedöms inte påverkas negativt av planerad exploatering. Bebyggelse planeras till höjder nedströms och som närmast på ca m avstånd från sumpskogen. En planerad ridstig tvärs genom området bör placeras med 30 m skyddsavstånd så att inte miljön påverkas genom tex slitage, avverkning eller Sidan 19 (30)

20 gödsling. Planerad ridstig, dels rent fysiskt genom slitage/störning och dels av näringsbelastning. Åtgärder/hänsyn Inga särskilda åtgärder eller hänsyn krävs i samband med eller till följd av planerad bebyggelse. 8. Större åkerholme B Naturvärde Åkerholmen är trädbeklädd och innehåller ett flertal småbiotoper, bland annat små rösen i brynet längs den södra kanten mot öppen mark. I den västra kanten finns ett djupt dike som skapar lokalt fuktiga förhållanden. Centralt finns en spärrgrenig grov äldre ek som är kringgärdad och trängd av aspbestånden i kanten av holmen. Centralt finns berg i dagen. Ytor med tunnare jordtäcke förekommer också. Bild 8, 9. Stenrösen i åkerholmen. Beskrivning Holmen är knappt 2000 kvm stor. I norr finns en utlöpare med träd, mest asp, som ger kontakt med skogsmarken i norr. Känslighet En ek som står centralt på holmen är hårt trängd av invandrande träd. Biotopen är känslig för dålig hävd. Holmen och dess naturvärden påverkas inte negativt till följd av planerad exploatering. Sidan 20 (30)

21 Bild 10. Spärrgrenig grov ek. Åtgärder/hänsyn Biotopen skulle vinna på att en del av asparna togs bort, vilket skulle skapa bättre ljusförhållanden för eken som står centralt. I den norra delen finns dock förutsättningar för utbildande av intressant moss- och lavflora. Gallring bör därför göras så att en balans mellan ekens ljusbehov och skuggiga miljöer uppnås. Inga särskilda åtgärder eller hänsyn krävs i samband med eller till följd av planerad bebyggelse 9. Tallmosse A Naturvärde Tallmossen är en del av Smedsmoraskogens Natura 2000-område (SE ) och ingår i den del som betecknas med 91D0 i bevarandeplanen. Laggen utgörs av sumpskog med lövkaraktär. Beskrivning Strax utanför programområdets västra gräns finns en tallmosse. Mossen är ca 5 ha stor. Känslighet Mossen är känslig för åtgärder som ändrar den hydrologiska eller hydrokemiska balansen. Generella förutsättningar för gynnsam bevarandestatus i område 91D0 är Sidan 21 (30)

22 Opåverkad hydrologi och hydrokemi (eller endast svag påverkan). Skogens hydrologi får inte vara under stark generell påverkan från markavvattning. Skoglig kontinuitet med en varierad åldersstruktur och gamla träd. Naturlig dynamik, vilket omfattar naturliga störningar som t. ex. stormfällningar, insektsangrepp, och översvämningar. Förekomst av död ved och gamla, grova träd. Ingen påtaglig minskning av populationerna hos de typiska arterna. Förekomst av typiska arter indikerar en gynnsam bevarandestatus hos naturtypen genom att de tidigt reagerar på förändringar i deras livsmiljö. Åtgärder/hänsyn Tallmossen bedöms inte påverkas av planerad exploatering. Bebyggelse planeras till höjder och nedströms mossen. Närmaste nybildad tomt planeras ca 75 m från mossens lagg i söder, vilket bedöms vara så pass långt ifrån att någon påverkan inte sker. Planerad ridstig bör placeras med 30 m skyddsavstånd så att inte miljön påverkas, dels rent fysiskt genom slitage/störning och dels av näringsbelastning. 10. Lövbryn med grova ekar. B Naturvärden Naturvärdena består i några enstaka äldre träd, framför allt två grova ekar vars kronor sträcker sig ut mot betesmarken. Partiet är relativt öppet och solbelyst. Ekarna är viktiga att skydda och bevara. Partiet bör utvecklas. Biotopskyddade diken avgränsar brynet och den öppna marken. Beskrivning Området utgörs av ett bryn med två grova ekar. Brynet ligger i ett relativt solbelyst sydostläge. Den norra slänten är en gles blandskog. Här finns björk, en, tall och asp. Bild 11, 12. Två grova äldre ekar i bryn. Den högra i stort behov av röjning. Sidan 22 (30)

23 Känslighet Partiet påverkas negativt om ekarna avverkas. Ekarna blir allt mer undanträngda vilket är negativt. Särskilt den södra eken är i behov av snabb naturvårdsröjning eftersom gran håller på att tränga upp i kronan. Åtgärder/hänsyn Ekarna bör bevaras och naturvårdsröjning bör utföras. Skyddsavståndet från ekarna bör vara 30 m till planerad tomtmark. 11. Lövbryn med grov ek B Naturvärden Naturvärdena består i en ek som sträcker sin krona ut mot betesmarken. Även andra intressanta träd av sälg och asp förekommer, vilka har en tendens att vara senvuxna och ha påväxt av lav. En död spärrgrenig tall är en biotop för vedlevande insekter samt utgör ett hålträd och skafferi för fåglar. Bild 13, 14. Död grov tall med håligheter till vänster. Till höger grövre tall i bryn. Beskrivning Partiet består av ett bryn som vetter mor öster och norr i betesmarkens sydvästra hörn. Eftersom området är relativt skuggigt och fuktigt finns en del lav på träden som är något senvuxna. Bakom brynet i väster finns ett några år gammalt hygge som släpper fram en del ljus. Här har också unga ekar slagit rot. Sidan 23 (30)

24 Bild 15. Grov ek i med hygge bakom. Bild 16. Senvuxna sälgar med lavpåväxt i bryn. Känslighet Området är känsligt för igenväxning. Åtgärder/hänsyn Naturvårdsröjning bör ske åtminstone ca 30 m upp i brynet. Fokus bör ligga på att röja bort gran och lyfta fram befintliga ungträd av ek. Skyddsavstånd om 30 m bör hållas mellan tomtmark och brynet 12. Fuktmiljö i betesmark C Naturvärden Naturvärdet är begränsat i dagsläget men ytan är troligen på väg att utvecklas till en kärrmiljö. Det är osäkert var vattnet kommer ifrån eftersom det är torrare marker runt om hela miljön, vilket tyder på att grundvatten tränger fram. Om det är en källa i jordbrukslandskapet så är det bevarandevärt i sig. Försumpningen kan också bero på eftersatt skötsel i diken i närområdet men det är mindre troligt. Troligen torkar miljön upp under sommaren, vilket begränsar dess naturvärde. Beskrivning Den sumpiga miljön var vid fältbesöket ca 650 kvm stort och cirkulärt. Någon vattenspegel fanns ej men vattnet var ändå knädjupt i den centrala delen. Hydrofil flora har etablerat sig på platsen. Sidan 24 (30)

25 Bild 17. Fuktig miljö. Känslighet Ingen bedömning. Åtgärd/hänsyn Ingen åtgärd eller hänsyn föreslås för närvarande. 13. Skogsvatten C Naturvärde Vattenspegeln är liten, ca 100 kvm. Vattnet synes hålla vatten året runt. Vattenmiljön är näringsfattig. En död åkergroda återfanns. Beskrivning Litet vatten omgivet av skog. Vattenytan åtkomlig från söder. I norr svårforcerad ung granskog. Känslighet Känsligt för avverkning som innebär ökad avdunstning vilket ökar risk för uttorkning. Känsligt för ökad näringstillförsel. Berörs inte fysiskt av planerad bebyggelse. Åtgärd/hänsyn Vegetation kan röjas försiktigt i den norra änden. I övrigt bör inte skog avverkas i närområdet. Sidan 25 (30)

26 Bild 18. Vattenspegel i skogen. 14. Lövbryn C Naturvärden Solexponerat bryn med äldre sälg och andra lövträd såsom lönn, björk, asp och fläder. Längre in i brynet finns ett dike med al i kanten. Sälg är en nyckelart som är viktig födolokal åt bin och fjärilar. Sälgen har även visat sig betydelsefull som värd för vedlevande växter, doftticka och lunglav. Beskrivning Brynet ligger i det nordöstra hörnet av programområdet bakom Smedsmora försöksgård. Ett flertal olika lövträd växer i brynet och nypon, hallon och fläder förekommer i buskskiktet. Känslighet Ev avverkning påverkar brynet negativt. Kan påverkas negativt av en planerad ny ridhusbyggnad. Åtgärder/hänsyn Undvik avverkning. Möjligen kan en försiktig röjning av vegetationen i fonden av brynet göras. Se över om placeringen av en ridhusbyggnad kan ändras något. Inga åtgärder i övrigt föreslås. Sidan 26 (30)

27 Bild 19. Grov sälg med skrovlig bark. 15. Vass B Naturvärde Vassmiljön utgör ett viktigt skydd för en mängd arter, både sådana som lever i odlingslandskapet och för de som lever i eller i direkt anslutning till vatten. Vassen är en refug och häckningsplats för fågel. Diket och miljön i övrigt omfattas av det generella biotopskyddet. Beskrivning Längs med det centrala diket i betesmarken finns en ca 200 m lång och som mest ca 4 m bred bård med vass (inklusive diket) som utgör en avvikande biotop i jordbrukslandskapet. Vid fältbesöket så var diket fyllt med vatten och bredden var ca 2 m på bredaste stället. Vattnet strömmade rejält innan det försvann in i en äldre stensatt tumma trumma. Känslighet Vassen kan påverkas av betande djurs tramp. Åtgärd/hänsyn Vassen, diket och betesdjuren kan och bör skyddas genom stängsling. Sidan 27 (30)

28 16. Vass B Naturvärde Vassmiljön utgör ett viktigt skydd för en mängd arter, både sådana som lever i odlingslandskapet och för de som lever i eller i direkt anslutning till vatten. Vassen är en refug och häckningsplats för fågel samt lek- och uppväxtmiljö för fisk. Eftersom vassen ansluter direkt till betesmarken så bedöms naturvärdet vara högre. Beskrivning Vassen breder ut sig längs den västra stranden av Sparren/Rimboviken och bältet tilltar i mäktighet norrut mot den inre delen av viken. Vassen ansluter i norr till en strandnära betesmark. Känslighet Vassmiljöer tas ofta i anspråk för bryggor, muddras eller klipps vilket är negativt för biotopen. Åtgärder/hänsyn Minimera intrånget i vassen genom bryggor och båtar. Sidan 28 (30)

29 7 Referenser Länsstyrelsen i Stockholms län, Länsstyrelsens i Stockholms län beslut om upphävande av naturreservatet Smedsmora samt bildande av Naturminnet Smedsmora, Norrtälje kommun FS 2007:228. Länsstyrelsen i Stockholms län, Bevarandeplan. Smedsmoraskogen SE Beteckning Artdatabanken, utdrag Trädportalen, utdrag Länsstyrelsen Stockholm, gis.lst.se/lstgis Skogsstyrelsen, Skogens källa. TUVA. https://etjanst.sjv.se/tuvaut Norén, M., Nitare, J., Larsson, A., Hultgren, B. & Bergengren, I Handbok för inventering av nyckelbiotoper. Skogsstyrelsen, Jönköping. Sidan 29 (30)

30 Bilagor 1. Kartor 2. Förteckning-biotopskydd 3. Förteckning-skyddsvärda träd Sidan 30 (30)

31

32

33

34 Bilaga 2. Förteckning - objekt och miljöer som omfattas av det generella biotopskyddet. 1. Damm 2. Ensidig björkallé 3. Odlingsröse Trädbeklädd kulle bestående av sten och jord. 4. Odlingsröse Osäkert om röset omfattas av biotopskyddet. Upplagd sten förekommer ned mot betesmarken men har karaktär av vägbank. Bör utredas vidare och bedömas av Länsstyrelsen. 5. Åkerholme längs dike 6. Åkerholme 7. Odlingsröse på häll 8. Block i jordbruksmark 9. Diken Alla diken i jordbrukslandskapet omfattas av det generella biotopskyddet bortsett från vägdiken.

35 Bilaga 3. Förteckning skyddsvärda träd 1. Äldre grov ek Skogsek, Qurcus robur. Frisk. Spärrgrenig. Stamomkrets ca 260 cm. Slutet läge. 2. Äldre grov ek Skogsek, Qurcus robur. Frisk. Stamomkrets 238 cm. Halvöppet läge. 3. Äldre grov ek Skogsek, Quercus robur. Frisk. Stamomkrets 262 cm. Halvöppet läge 4. Äldre grov tall Pinus sylvestris. Död. Spärrgrenig. Stamomkrets ca 180 cm. Halvöppet läge. 5. Äldre grov ek Skogsek, Quercus robur. Frisk. Stamomkrets 262 cm. Halvöppet läge 6. Klibbal Alnus glutinosa. Frisk. Fristående i odlingslanskapet. Öppet läge. 7. Äldre grov ek Skogsek, Qurcus robur. Frisk. Stamomkrets ca 230 cm. Slutet läge. 8. Ask Fraxinus excelsior. Frisk. Stamomkrets?. Halvöppet läge. 9. Äldre grov ek Skogsek, Querqus robur. Frisk. Stamomkrets 308 cm. Öppet läge. 10. Äldre grov ek Skogsek, Quercus robur. Frisk. Stamomkrets 420 cm. Öppet läge.

Täby Galopp. PM gällande nuvarande plan och naturvärden. Beställare: Malén Wasting Projektledare för JM och Skanska, Täby galopp, 073-432 68 33

Täby Galopp. PM gällande nuvarande plan och naturvärden. Beställare: Malén Wasting Projektledare för JM och Skanska, Täby galopp, 073-432 68 33 2013-12-17 Beställare: Malén Wasting Projektledare för JM och Skanska, Täby galopp, 073-432 68 33 Täby Galopp PM gällande nuvarande plan och naturvärden 1. Bakgrund och frågeställning 2 2. Uppföljning

Läs mer

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 2007-04-25

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 2007-04-25 Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 Skötselplan för naturområden Säljan Detaljplan för Säljan 4:1, 20:1, Sätra 40:1, 41:1, 43:1 m.fl. i Sandviken, Sandvikens kommun, Gävleborgs län Skötselområde 2

Läs mer

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) 1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) (Listan ska även användas för generella naturvårdhuggningar) Man kan grovt dela upp NS bestånd i två kategorier. Dels en kategori som utgörs

Läs mer

Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun

Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun PM 2015-03-10 1(5) Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun Uppdraget Att bedöma hur fågellivet påverkas av en exploatering av ett ca 15 ha stort område

Läs mer

Asp - vacker & värdefull

Asp - vacker & värdefull Asp - vacker & värdefull Asp blir alltmer sällsynt i Sverige. I den här foldern berättar vi hur du med några enkla åtgärder kan hjälpa aspen. Du känner nog till hur en asp ser ut. Aspen lyser som en brinnande

Läs mer

ÖVERSIKTLIG INVENTERING

ÖVERSIKTLIG INVENTERING NATURCENTRUM AB NATURVÅRDSUTLÅTANDE ÖVERSIKTLIG INVENTERING OCH BEDÖMNING AV OMRÅDEN VÄRDEFULLA FÖR INSEKTER NORRA BORSTAHUSEN, LANDSKRONA KOMMUN 2011-09-14 Naturcentrum AB, 2011 Stenungsund: Strandtorget

Läs mer

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten RÅDGIVNINGSKVITTO 1(7) Datum 2014-02-21 Ärendenr R 390-2014 Stefan Eklund Stockholms distrikt Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se 08-51451462 Värmdö-Evlinge fast ägare för.

Läs mer

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 INFORMATION 1 [9] Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och kommer att

Läs mer

Lustigkulle domänreservat

Lustigkulle domänreservat Lustigkulle domänreservat Skötselplan Upprättad 1996 Länsstyrelsen i Östergötlands län SKÖTSELPLAN FÖR LUSTIGKULLE DOMÄNRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn ska göras senast om

Läs mer

Översiktlig inventering av natur- och friluftslivsvärden på Myren, Strömstads kommun

Översiktlig inventering av natur- och friluftslivsvärden på Myren, Strömstads kommun STRÖMSTADS KOMMUN Miljö- och byggförvaltningen Skrivelse 2014-09-09 1 (5) Översiktlig inventering av natur- och friluftslivsvärden på Myren, Bakgrund Efter önskemål från miljöplanerare Anna Wallblom har

Läs mer

Inventering av naturvärden med anledning. av detaljplan för del av Resö 8:69. Linda Andersson

Inventering av naturvärden med anledning. av detaljplan för del av Resö 8:69. Linda Andersson Inventering av naturvärden med anledning av detaljplan för del av Resö 8:69 Linda Andersson Inventering av naturvärden med anledning av detaljplan för del av Resö 8:69 Linda Andersson RIO GÖTEBORG NATUR-

Läs mer

Rädda Våneviks gammelskog!

Rädda Våneviks gammelskog! Foto: Marit Stigsdotter Rädda Våneviks gammelskog! En gammal artrik, strandnära skog hotas av Oskarshamns kommuns planer på att exploatera delar av den för villabebyggelse. Skogen är en nyckelbiotop hemvist

Läs mer

Angarnssjöängen är känd som länets främsta fågelsjö. Totalt har 230 arter observerats

Angarnssjöängen är känd som länets främsta fågelsjö. Totalt har 230 arter observerats 6:1 6. Naturvård 6.1 Långsiktigt hållbar utveckling Kartlägga och bevara skogar av högsta naturvärde, främst vissa äldre naturskogar, ädellövskogar och sumpskogar Bevara värdefulla våtmarker Bevara odikade

Läs mer

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län Ägare Adress Dagrun Fransson Hjälmseryd 570 02 Stockaryd Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 20120823

Läs mer

Svensk standard för naturvärdesinventering NVI

Svensk standard för naturvärdesinventering NVI Svensk standard för sinventering NVI Lättare att upphandla Lättare att granska Lättare att jämföra Lättare att sammanställa Bättre naturvård Vilka är med och tar fram standarden? Trafikverket har initierat

Läs mer

LANDSBYGDSUTVECKLING

LANDSBYGDSUTVECKLING Utdrag ur tillägget till den kommuntäckande översiktsplanen. Tillägget kommer inom en mycket snar framtid vara tillgängligt på www.alvkarleby.se, boende och miljö, bostäder och tomter, gällande planer

Läs mer

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011 Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011 Pär Eriksson FÖRFATTARE Pär Eriksson FOTO FRAMSIDA Landkvarn, naturreservatet Bredforsen.

Läs mer

Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna

Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna 1 (8) Om dokumentet Enetjärn Natur AB Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna Utredningen

Läs mer

9. Naturmiljöer och biologisk mångfald

9. Naturmiljöer och biologisk mångfald 9. Natur och gröna frågor kan ses ur flera perspektiv. Detta kapitel behandlar naturvärden utifrån perspektivet biologisk mångfald och förutsättningarna för denna. Naturvärden utifrån ett rekreativt perspektiv

Läs mer

Inventering och bedömning av naturvärden

Inventering och bedömning av naturvärden Inventering och bedömning av naturvärden Utgångspunkten för arbetet har varit att översiktligt beskriva befi ntlig naturmark och identifi era särskilda upplevelsevärden som underlag för lokalisering av

Läs mer

DETALJPLAN FÖR DEL AV KÄLLVIK 1:73 M FL, STRÖMSTAD

DETALJPLAN FÖR DEL AV KÄLLVIK 1:73 M FL, STRÖMSTAD NOVEMBER 2012 KÄLLVIKEN I STRÖMSTAD AB REV A 2012-11-19 DETALJPLAN FÖR DEL AV KÄLLVIK 1:73 M FL, STRÖMSTAD INVENTERINGS-PM GEOTEKNIK ADRESS COWI AB Skärgårdsgatan 1 Box 12076 402 41 Göteborg TEL 010 850

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING 2010-02-19 PLAN PLAN.2007.76 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Detaljplan för Kolartorp 3 Haninge kommun har i samarbete med kommunekolog genomfört en behovsbedömning enligt PBL 5 kap 18 och miljöbalken

Läs mer

Naturvärdesbedömning inom fastigheten Hjälmaröd 4:203 (Kiviks hotell) Kivik, Simrishamns kommun

Naturvärdesbedömning inom fastigheten Hjälmaröd 4:203 (Kiviks hotell) Kivik, Simrishamns kommun Naturvärdesbedömning inom fastigheten Hjälmaröd 4:203 (Kiviks hotell) Kivik, Simrishamns kommun Rapport 2014-06-13 Uppdragstagare: Tomelillavägen 456-72 275 92 Sjöbo Tel 0416-151 20 rune.gerell@sjobo.nu

Läs mer

Naturinventering Kärna 4:1 och Lefstad 3:27 m.f.

Naturinventering Kärna 4:1 och Lefstad 3:27 m.f. Naturinventering Kärna 4:1 och Lefstad 3:27 m.f. Datum: 5 maj 2011 (Reviderad 14 maj 2012) Beställare: Kungälvs kommun (kontaktperson: Linda Andreasson) Konsult: Melica (kontaktperson: Åsa Röstell) Text,

Läs mer

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG 1. HÄR BÖRJAR SKOGSSTIGEN! När du vandrar längs Skogsstigen följer du en orangemarkerad slinga som är 2.5 km lång. På illustrerade skyltar berättar vi om skogsskötsel och naturvård

Läs mer

VARAMON I MOTALA ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UTREDNING

VARAMON I MOTALA ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UTREDNING VARAMON I MOTALA ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UTREDNING Planskede Beställare: Motala kommun WSP uppdrag 10130414 2010-01-27 WSP Östergötland Linda Blied Ewald Ericsson Geotekniker Geotekniker WSP Samhällsbyggnad

Läs mer

Naturen i Motala. Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete

Naturen i Motala. Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete Naturen i Motala Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete Värdefull natur i Motala I Motala kommun finner du många värdefulla naturområden. Här finns rika

Läs mer

2015-03-30. Stadsbyggnadskontoret Registraturen Box 8314 104 20 Stockholm

2015-03-30. Stadsbyggnadskontoret Registraturen Box 8314 104 20 Stockholm 2015-03-30 Stadsbyggnadskontoret Registraturen Box 8314 104 20 Stockholm Remiss från Stockholms Naturskyddsförening och Söderorts Naturskyddsförening över förslag till detaljplan för område vid Fagersjövägen

Läs mer

Naturvärdesinventering (NVI) i del av programområdet för Barkarbystaden

Naturvärdesinventering (NVI) i del av programområdet för Barkarbystaden Naturvärdesinventering (NVI) i del av programområdet för Barkarbystaden Bilaga 3 Naturvärdesobjekt och landskapsobjekt Beställare: Järfälla kommun Kontaktperson: Jenny Ångman, miljöplanerare, 08-580 289

Läs mer

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2010/7 DELRAPPORT 3 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2010

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2010/7 DELRAPPORT 3 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2010 Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2010/7 DELRAPPORT 3 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2010 Pär Eriksson FÖRFATTARE Pär Eriksson FOTO FRAMSIDA Landkvarn, naturreservatet Bredforsen.

Läs mer

Nyckelbiotoper. unika skogsområden

Nyckelbiotoper. unika skogsområden unika skogsområden @ Skogsstyrelsen, 2007 Grafisk form Annika Fong Ekstrand Fotografer Michael Ekstrand sid 4 Svante Hultengren Sid 11 Johan Nitare övriga Repro Scannerteknik AB, Motala Förlag Skogsstyrelsen

Läs mer

Säfsen 2:78, utredningar

Säfsen 2:78, utredningar SÄFSEN FASTIGHETER Säfsen 2:78, utredningar Dagvattenutredning Uppsala Säfsen 2:78, utredningar Dagvattenutredning Datum 2014-11-14 Uppdragsnummer 1320010024 Utgåva/Status Michael Eriksson Magnus Sundelin

Läs mer

Naturvårdspolicy i anslutning till exploatering av fastigheterna Brösarp 12:129 och del av 5:5.

Naturvårdspolicy i anslutning till exploatering av fastigheterna Brösarp 12:129 och del av 5:5. Naturvårdspolicy i anslutning till exploatering av fastigheterna Brösarp 12:129 och del av 5:5. Denna redogörelse beskriver den naturvårdspolicy som kommer att tillämpas vid exploateringen av fastigheterna

Läs mer

Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb

Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb Inventering Innehåll: 1 Sammanfattning 2-6 Bilder och korta beskrivningar 7 Rekommendationer och åtgärder Observerat djurliv 2008 (Per Nyström & Marika Stenberg,

Läs mer

Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm

Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm Församling: Djurö, Möja och Nämdö Kommun: Värmdö Inventeringstidpunkt 2015-01-05 Planen avser tiden 2015-01-05-2025-01-05 Framskriven t.o.m.

Läs mer

Naturinventering av Wijk Oppgård

Naturinventering av Wijk Oppgård Naturinventering av Wijk Oppgård Naturföretaget 2013 Inventering och rapport: Karolin Ring Foto: Karolin Ring Layout och kartor: Karolin Ring Redigering: Karolin Ring och Niina Sallmén Naturföretaget,

Läs mer

Kv. Björkängen Utredning inför exploatering av kv. Björkängen

Kv. Björkängen Utredning inför exploatering av kv. Björkängen Diarienummer: Miljöreda: 13/0911 Upprättad: Kv. Björkängen Utredning inför exploatering av kv. Björkängen 1(8) Utredningens huvuddrag Bakgrund och syfte Riktlinjer för bostadsförsörjningen Vårgårda kommun

Läs mer

Markhistoriska kunskapers betydelse för naturvården - i naturliga fodermarker

Markhistoriska kunskapers betydelse för naturvården - i naturliga fodermarker Markhistoriska kunskapers betydelse för naturvården - i naturliga fodermarker Anna Dahlström Avdelningen för agrarhistoria, SLU Kristianstad, 5 april 2006 Vad är problemet med historielöshet i naturvården?

Läs mer

Inventering av naturvärden och groddjur. med anledning av detaljplan för del av Flig 1:6

Inventering av naturvärden och groddjur. med anledning av detaljplan för del av Flig 1:6 Inventering av naturvärden och groddjur med anledning av detaljplan för del av Flig 1:6 Linda Andersson och Cecilia Nilsson Inventering av naturvärden och groddjur med anledning av detaljplan för del

Läs mer

Bzzzz hur konstigt det än kan låta

Bzzzz hur konstigt det än kan låta Bzzzz hur konstigt det än kan låta Järva motorbana bidrar till att både viktiga sällsynta och utrotningshotade insekter och växter som annars skulle dö ut i området! Banområdet har under 1900-talet varit

Läs mer

Restaureringsplan Fågelskär i Vänern

Restaureringsplan Fågelskär i Vänern RESTAURERINGSPLAN Datum 2014-11-06 Referens 512- Sida 1(6) Restaureringsplan Fågelskär i Vänern Natura 2000-kod och namn: SE061001 Millesvik och Lurö skärgård, SE0610006 Värmlandskärgården, SE 0610249

Läs mer

PROGRAM till detaljplan för Hjälmaröd 4:20 och 4:203 m fl i Kivik Simrishamns kommun, Skåne län

PROGRAM till detaljplan för Hjälmaröd 4:20 och 4:203 m fl i Kivik Simrishamns kommun, Skåne län PROGRAM till detaljplan för Hjälmaröd 4:20 och 4:203 m fl i Kivik Simrishamns kommun, Skåne län Programmet har upprättats 2006-11-14 Handlingar 1(4) Planprogram, 2006-11-14 Fastighetsförteckning, 2006-11-14,

Läs mer

Inventering av grodor i del av östra Malmö 2009

Inventering av grodor i del av östra Malmö 2009 Rapport för: Inventering av grodor i del av östra Malmö 2009 Jon Loman Rana Konsult jon@rana.se September 25, 2009 Syfte och metod I denna rapport redogörs för en inventering av grodor i östra delen av

Läs mer

Naturreservatet Magnehult domänreservat

Naturreservatet Magnehult domänreservat Naturreservatet Magnehult domänreservat Skötselplan Upprättad 1996 Länsstyrelsen i Östergötlands län SKÖTSELPLAN FÖR MAGNEHULT DOMÄNRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn ska göras

Läs mer

Utkast nr 3 Principer för skötsel av naturmark inom samfällighetens (Ringvide 1:113) område

Utkast nr 3 Principer för skötsel av naturmark inom samfällighetens (Ringvide 1:113) område 2015-06-12 v3 Sida 1(5) Lickershamns Styrelsen BEWA, PA Utkast nr 3 Principer för skötsel av naturmark inom samfällighetens (Ringvide 1:113) område 1 Styrelsens förslag till beslut att antas av stämman

Läs mer

Dagvattenutredning till detaljplan för del av Gallhålan 1:4 m.fl. Preliminärhandling 2008-02-05

Dagvattenutredning till detaljplan för del av Gallhålan 1:4 m.fl. Preliminärhandling 2008-02-05 Dagvattenutredning till detaljplan för del av Gallhålan 1:4 m.fl. Beställare: Konsult: Uppdragsledare Handläggare HÄRRYDA KOMMUN BOX 20 43521 MÖLNLYCKE Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Åsa Malmäng

Läs mer

En samlande kraft. Landskapsstrategi för Jönköpings län

En samlande kraft. Landskapsstrategi för Jönköpings län En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län Syfte Syftet har varit att ta fram en strategi för hur biologisk mångfald och de ekosystemtjänster som mångfalden bidrar med, på landskapsnivå ska

Läs mer

Lerums Kommun / Structor Mark Göteborg Ö versiktlig bergteknisk undersö kning Störa Bra ta, Lerum

Lerums Kommun / Structor Mark Göteborg Ö versiktlig bergteknisk undersö kning Störa Bra ta, Lerum 634-10 1 (8) Datum 2014-12-15 Granskad/Godkänd Christian Höök Identitet 634-10 Bergteknik Stora Bråta 2014-12-15.docx Dokumenttyp PM s Kommun / Structor Mark Göteborg Ö versiktlig bergteknisk undersö kning

Läs mer

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag SCA SKOG www.scaskog.com Hur mycket naturhänsyn vill du lämna? Vid alla avverkningar måste man följa de bestämmelser om naturhänsyn som finns i skogsvårdslagen. Men kanske

Läs mer

Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:1 m fl Stenungsunds kommun. Geoteknisk, bergteknisk, radon- och geohydrologiskt utlåtande 1 009 5668 2007-07-01

Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:1 m fl Stenungsunds kommun. Geoteknisk, bergteknisk, radon- och geohydrologiskt utlåtande 1 009 5668 2007-07-01 Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:1 m fl Stenungsunds kommun Geoteknisk, bergteknisk, radon- och geohydrologiskt utlåtande 1 009 5668 2007-07-01 Upprättad av: Magnus Lundgren Granskad av: Magnus Lundgren Godkänd

Läs mer

Naturvärdesinventering av land- och vattenmiljöer inför detaljplan Arkösund, Kälebo 2010

Naturvärdesinventering av land- och vattenmiljöer inför detaljplan Arkösund, Kälebo 2010 Beställare: Norrköpings kommun Josef Erixon Naturvärdesinventering av land- och vattenmiljöer inför detaljplan Arkösund, Kälebo 2010 Innehåll 1. Sammanfattning... 3 2. Bakgrund och syfte... 4 3. Metodik...

Läs mer

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Antagandehandling Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Del av Nyland 14:1, Nordanåker 1:11 Figur 1. Ortofoto med det aktuella planområdet illustrerat. Antagandehandling Upphävande av detaljplan

Läs mer

Svenska Jägareförbundet. Viltvård för ett rikare landskap

Svenska Jägareförbundet. Viltvård för ett rikare landskap viltvård för ett rikare landskap Svenska Jägareförbundet Viltvård för ett rikare landskap viltvård för rikare landskap Stannar man upp, tittar och tänker efter är det svårt att inte fascineras av mångfalden

Läs mer

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län Sammanfattning av Länsstyrelsens och Skogsstyrelsens gemensamma skogsskyddsstrategi Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län 2 Strategi för formellt skydd av skog i Gävleborgs

Läs mer

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet.

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 9 Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 1 Innehåll Bäck 8... 3 Bäck 9... 9 Bäck 10... 11 Bäck 57... 15 Bäck 11... 17 Bäck 12... 20 Bäck 13... 23 Bäck 14... 27 2 Bäck

Läs mer

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt TMALL 0141 Presentation v 1.0 Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt 10.00 11.00 Varför bryr vi oss om vatten 11.00 11.30 Vad gäller enligt lagen, Länsstyrelsen Vattenverksamhet

Läs mer

Kronogården, Ale Geoteknisk undersökning: PM till underlag för detaljplan

Kronogården, Ale Geoteknisk undersökning: PM till underlag för detaljplan Beställare: ALE KOMMUN 449 80 ALAFORS Beställarens representant: Åsa Lundgren Konsult: Uppdragsledare Handläggare Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Bengt Askmar HannaSofie Pedersen Uppdragsnr: 101

Läs mer

Invigning av naturreservaten. Vedåsa och Marsholm. 9 September 2012. Kl 9-15

Invigning av naturreservaten. Vedåsa och Marsholm. 9 September 2012. Kl 9-15 Invigning av naturreservaten Vedåsa och Marsholm Samling Vedåsaguidning, Parkering 9 September 2012 Marsholms gård, Parkering Vägbeskrivning: Från väg 124 mellan Liatorp och Ljungby, sväng söderut mot

Läs mer

INVENTERING AV HOLMAR INOM PLANOMRÅDET SAMT BEDÖMNING AV OM DE OMFATTAS AV BIOTOPSKYDD KOMPLETTERING AV ANSÖKAN OM BIOTOPSKYDDSDISPENS

INVENTERING AV HOLMAR INOM PLANOMRÅDET SAMT BEDÖMNING AV OM DE OMFATTAS AV BIOTOPSKYDD KOMPLETTERING AV ANSÖKAN OM BIOTOPSKYDDSDISPENS repo001.docx 2012-03-2914 NORRTÄLJE KOMMUN Åkerholmar Mellingeholm Aktivitetspark UPPDRAGSNUMMER 1832241003 INVENTERING AV HOLMAR INOM PLANOMRÅDET SAMT BEDÖMNING AV OM DE OMFATTAS AV BIOTOPSKYDD KOMPLETTERING

Läs mer

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi

Läs mer

Biologisk mångfald på våra motorbanor

Biologisk mångfald på våra motorbanor Biologisk mångfald på våra motorbanor 1 av 27 Motorsportens miljöutmaningar Förbunden vill tillsammans bidra till en hållbar utveckling för nuvarande och kommande generationer. Idrottsrörelsen är en stor

Läs mer

Samrådsyttrande från Stockholms Naturskyddsförening och Söderorts Naturskyddsförening över naturreservat Kyrkhamn

Samrådsyttrande från Stockholms Naturskyddsförening och Söderorts Naturskyddsförening över naturreservat Kyrkhamn Samrådsyttrande från Stockholms Naturskyddsförening och Söderorts Naturskyddsförening över naturreservat Kyrkhamn Diarienr. 2013-06332-55 2014-08-29 Söderorts Naturskyddsförening och Stockholms Naturskyddsförening

Läs mer

Översiktlig geoteknisk utredning inför nyetablering av hotell i Hallunda, Botkyrka kommun.

Översiktlig geoteknisk utredning inför nyetablering av hotell i Hallunda, Botkyrka kommun. Grap 11179 Översiktlig geoteknisk utredning inför nyetablering av hotell i Hallunda, Botkyrka kommun. Teknisk PM, Geoteknik Geosigma AB Göteborg 2011-09-22 Rev 2011-10-14 Lars Nilsson Uppdragsnr 602478

Läs mer

Detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 i Björkö-Arholma församling Dnr 12-418.214 Ks 12-412

Detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 i Björkö-Arholma församling Dnr 12-418.214 Ks 12-412 SAMRÅDSFÖRSLAG 2013-03-25 ANTAGANDEHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE enligt PBL 5:7 Detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 i Björkö-Arholma församling Dnr 12-418.214 Ks 12-412 PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Till

Läs mer

Restaureringsplan för alléer på kommunal mark Allé och ekdunge vid esplanaden i Borensberg. Motala kommun 2012-07-18

Restaureringsplan för alléer på kommunal mark Allé och ekdunge vid esplanaden i Borensberg. Motala kommun 2012-07-18 Restaureringsplan för alléer på kommunal mark Allé och ekdunge vid esplanaden i Borensberg Motala kommun 2012-07-18 1. Inledning... 2 1.1 Bakgrund... 2 1.2 Alléer i Motala befintlig kunskap... 3 1.3 Brister

Läs mer

Färdig gräsmatta. - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre.

Färdig gräsmatta. - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre. Färdig gräsmatta - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre. - Ett normalt år kan man börja rulla ut gräs från mitten av maj och hålla på fram

Läs mer

Kvalitetsgranskning: Handläggare: Denis van Moeffaert. Aino Krunegård Ronie Wickman

Kvalitetsgranskning: Handläggare: Denis van Moeffaert. Aino Krunegård Ronie Wickman UPPDRAGSNUMMER ÖVERSIKTLIG DAGVATTENUTREDNING ARNÖ 1:3 SÖDER FLÄTTNALEDEN BJÖRKÖ, NYKÖPING NYKÖPINGS KOMMUN NYKÖPING Handläggare: Aino Krunegård Ronie Wickman Kvalitetsgranskning: Denis van Moeffaert 1

Läs mer

Bevarandeplan för Natura 2000-området Strömby

Bevarandeplan för Natura 2000-området Strömby t Strömby enligt 17 förordning (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. Områdeskod: SE0330185 Områdestyp/status: Området är antaget av regeringen enligt habitatdirektivet i januari år 2002 Areal:

Läs mer

MARKANVÄNDNING. Förutsättningar. Förslag/rekommendationer. Konsekvenser

MARKANVÄNDNING. Förutsättningar. Förslag/rekommendationer. Konsekvenser MARKANVÄNDNING Förutsättningar Planområdet består till stora delar av obebyggd mark; skog, öppna beteshagar och strandremsor. I områdets sydöstra del ligger golfbanan som omfattar en stor markyta. Befintliga

Läs mer

DETALJPLANEPROGRAM FÖR KILE 1:125 m.fl. VID HATTEVIK STRÖMSTAD KOMMUN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN

DETALJPLANEPROGRAM FÖR KILE 1:125 m.fl. VID HATTEVIK STRÖMSTAD KOMMUN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN SIDAN 1 (5) DETALJPLANEPROGRAM FÖR KILE 1:125 m.fl. VID HATTEVIK STRÖMSTAD KOMMUN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN På uppdrag av fastighetsägarna inom Kile 1:125 har Lars Fernqvist, arkitekt SAR/MSA, upprättat detta

Läs mer

Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen

Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen Sundsvall 2012-03-13 Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen Bengt Gunnar Jonsson Mittuniversitetet, Sundsvall Skurken Mittuniversitetet i projektet Utveckling av feromon för dubbelögad bastborre

Läs mer

Detaljplan för del av RAMSHÖJDEN. Degerfors kommun, Örebro län DEGERFORS KOMMUN. Planområde. Flygfoto över Ramshöjden mot väster. UTSTÄLLNINGSHANDLING

Detaljplan för del av RAMSHÖJDEN. Degerfors kommun, Örebro län DEGERFORS KOMMUN. Planområde. Flygfoto över Ramshöjden mot väster. UTSTÄLLNINGSHANDLING DEGERFORS KOMMUN UTSTÄLLNINGSHANDLING Kommunstyrelseförvaltningen Datum 2008-09-10 Handläggare K K Kerstin Jansson Beteckning KS Dnr 248-2008 Detaljplan för del av RAMSHÖJDEN Degerfors kommun, Örebro län

Läs mer

Inventering av finnögontröst Euphrasia rostkoviana ssp. fennica och sen fältgentiana Gentianella campestris var. campestris vid Lejden 2011.

Inventering av finnögontröst Euphrasia rostkoviana ssp. fennica och sen fältgentiana Gentianella campestris var. campestris vid Lejden 2011. Inventering av finnögontröst Euphrasia rostkoviana ssp. fennica och sen fältgentiana Gentianella campestris var. campestris vid Lejden 2011. Mattias Lif På uppdrag av markägaren Swedavia AB och Länsstyrelsen

Läs mer

Bild 1. Rättviksheden domineras av tallhed på mer eller mindre kalkrik sedimentmark. Här och där finns inslag av något äldre tallar.

Bild 1. Rättviksheden domineras av tallhed på mer eller mindre kalkrik sedimentmark. Här och där finns inslag av något äldre tallar. Bild 1. Rättviksheden domineras av tallhed på mer eller mindre kalkrik sedimentmark. Här och där finns inslag av något äldre tallar. Foto: Lennart Bratt Bild 2. Tjocka mattor av ris, mossa eller lav breder

Läs mer

Avverkning som berör höga naturvärden

Avverkning som berör höga naturvärden MISSIV 1(1) Datum 2014-09-22 Ärendenr A 47755-2014 Lennart Hamrin Kalmars distrikt Norra vägen 2G 38237 NYBRO lennart.hamrin@skogsstyrelsen.se Tfn 0481-48257 Fastighet VEDBORM 1:81 Kommun Borgholm Församling

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm

Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm Program för biologisk mångfald på motorbanor Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm SVEMO:s och motorsportens miljöutmaningar SVEMO vill bidra till en hållbar utveckling

Läs mer

VATTENDRAGSVANDRING 29 november 2014. MAGASINERING och FÖRDRÖJNING ETT HELHETSGREPP

VATTENDRAGSVANDRING 29 november 2014. MAGASINERING och FÖRDRÖJNING ETT HELHETSGREPP VATTENDRAGSVANDRING 29 november 2014 MAGASINERING och FÖRDRÖJNING ETT HELHETSGREPP I SAMVERKAN Torsås kommun Vattenrådet Kustmiljögruppen Länsstyrelsen i Kalmar län LOVA -Lokala vattenvårdsprojekt NOKÅS

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Tematiskt tillägg Översiktsplan ÖP2001 HYLTE KOMMUN SAMRÅD 2011-03-21-2011-05-23 SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Dnr OP 2009/0153

Läs mer

TRÄD OCH BUSKAR - Parkens stora träd

TRÄD OCH BUSKAR - Parkens stora träd TRÄD OCH BUSKAR - Parkens stora träd Här 6 Bergets nordsida. Kontrasten mellan vegetation finns flera arter av stora träd samt Robinia som inte är utanför respektive innanför hjorthägnet är stor inhemsk.

Läs mer

281. Blandlövhage vid Sånnarp. 284. Vårdträdmiljöer och ekhage vid Väggården

281. Blandlövhage vid Sånnarp. 284. Vårdträdmiljöer och ekhage vid Väggården 281. Blandlövhage vid Sånnarp Jäla 3 073 71 7,9 38 Blandlövhage av asp-björktyp Allmän beskrivning: Objektet ligger i norra änden av ett område som betas av nötkreatur. Resterande delar av betesmarken

Läs mer

En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län. Väddsandbi Foto Niklas Johansson

En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län. Väddsandbi Foto Niklas Johansson En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län Väddsandbi Foto Niklas Johansson Arbetssätt Arbetet ska ske i samverkan med andra regionala aktörer. Mål att ta fram en strategi för hur biologisk

Läs mer

Velinga vindkraft BILAGA 6. VATTENFALL VIND AB Bilaga till punkt 5, beskrivning av positionerna utifrån natur- kultur och infraperspektiv.

Velinga vindkraft BILAGA 6. VATTENFALL VIND AB Bilaga till punkt 5, beskrivning av positionerna utifrån natur- kultur och infraperspektiv. BILAGA 6 2013-09-23 VATTENFALL VIND AB Bilaga till punkt 5, beskrivning av positionerna utifrån natur- kultur och infraperspektiv. Velinga vindkraft Pär Connelid Kula HB Förord Den kulturhistoriska analysen

Läs mer

Skogsbruksplan. Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2015-09-07

Skogsbruksplan. Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2015-09-07 Skogsbruksplan Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Referenskoordinat (WGS84) 2015-2024 2015-09-07 Thomas Johansson Lat: 57 26' 24.95" N

Läs mer

Inventering av stormusslor med fokus på hotade arter i Lillån samt Sjömellet i Hässleholms kommun Augusti 2010

Inventering av stormusslor med fokus på hotade arter i Lillån samt Sjömellet i Hässleholms kommun Augusti 2010 Inventering av stormusslor med fokus på hotade arter i Lillån samt Sjömellet i Hässleholms kommun Augusti 2010 Spetsiga målarmusslor vid Sjömellet Inventeringen utförd av: F:a Helena Sundström Herngren

Läs mer

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Bedömningsobjekt: Detaljplan för Slåtta industriområde - del av Alfta

Läs mer

Bostäder vid Mimersvägen Dagvattenutredning till detaljplan

Bostäder vid Mimersvägen Dagvattenutredning till detaljplan Beställare: Partille kommun 433 82 PARTILLE Beställarens representant: Olof Halvarsson Konsult: Uppdragsledare: Handläggare: Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Åsa Malmäng Pohl Herman Andersson Uppdragsnr:

Läs mer

BILAGA 5 PM KORSNING VATTENFYLLDA DIKEN

BILAGA 5 PM KORSNING VATTENFYLLDA DIKEN BILAGA 5 PM KORSNING 546640-03 PM korsning vattenfyllda diken UPPDRAG Markkabelprojektering Gotland UPPDRAGSNUMMER 546640000 UPPDRAGSLEDARE Simon Hultgren UPPRÄTTAD AV Simon Hultgren DATUM Korsning av

Läs mer

Slottsmöllans tegelbruk

Slottsmöllans tegelbruk BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande planprogram för Slottsmöllans tegelbruk Byggnadsnämnden 2010-08-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV PLANER OCH PROGRAM Enligt de lagar som gäller för miljöbedömningar

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Naturvårdsbränning svar på vanliga frågor

Naturvårdsbränning svar på vanliga frågor Naturvårdsbränning svar på vanliga frågor Vad är en naturvårdsbränning? En naturvårdsbränning är en planerad skogsbrand i ett avgränsat område. Syftet är att gynna och bibehålla höga naturvärden. Länsstyrelserna

Läs mer

Naturvård på Viksjö GK

Naturvård på Viksjö GK Naturvård på Viksjö GK Inspel på 5:e hålet på 9-håls banan. Golf och naturvård Golf och naturvård rimmar illa för många, men idag visar forskning att golfklubbar ofta har värdefulla biotoper (naturtyper)

Läs mer

Moren. Moren har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp.

Moren. Moren har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp. Moren Moren tillhör Lillåns delavrinningsområde i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 28 km SSV om Hultsfred på en höjd av 166,1 m.ö.h. Det är en näringsfattig, försurningskänslig klarvattensjö, 1,44

Läs mer

Naturvårdsbiologiska urvalskriterier

Naturvårdsbiologiska urvalskriterier Naturvårdsbiologiska urvalskriterier 2010 Kriterier Urvalskriterier För mångfalden viktiga livsmiljöer (klass I-III) Livsmiljöer där mångfalden utvecklas behöver ofta naturvård eller restaurering Kompletterande

Läs mer

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Vård och bevarande av biologiskt värdefulla kulturmarker i Uppsala kommun

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Vård och bevarande av biologiskt värdefulla kulturmarker i Uppsala kommun SLUTRAPPORT Datum 2010-05-10 Länsstyrelsen i Uppsala län 751 86 Uppsala Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Vård och bevarande av biologiskt värdefulla kulturmarker i Uppsala kommun Ur förordningen

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning till. fördjupning av översiktsplan för KUSTOMRÅDE MELLAN SKIVARPSÅN OCH KOMMUNGRÄNSEN MOT YSTAD

Miljökonsekvensbeskrivning till. fördjupning av översiktsplan för KUSTOMRÅDE MELLAN SKIVARPSÅN OCH KOMMUNGRÄNSEN MOT YSTAD Miljökonsekvensbeskrivning till fördjupning av översiktsplan för KUSTOMRÅDE MELLAN SKIVARPSÅN OCH KOMMUNGRÄNSEN MOT YSTAD 2009 12 09 innehållsförteckning inledning 2 sammanfattning 3 befintlig markanvändning

Läs mer

NATURVÄRDESINVENTERING KALVEN 1:138, G:A SKOLAN KALVSUND, ÖCKERÖ KOMMUN 2014

NATURVÄRDESINVENTERING KALVEN 1:138, G:A SKOLAN KALVSUND, ÖCKERÖ KOMMUN 2014 NATURCENTRUM AB NATURVÄRDESINVENTERING KALVEN 1:138, G:A SKOLAN KALVSUND, ÖCKERÖ KOMMUN 2014 2014-09-10 Naturvärdesinventering Naturcentrum AB har, på uppdrag av Ramböll, genomfört inventeringar av naturvärden

Läs mer

54(65) 54(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede

54(65) 54(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede 54(65) 54(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede Fördjupad översiktsplan, Tanumshede 55(65) HÄLSA OCH SÄKERHET Energiproduktion Ett fjärrvärmesystem har byggts ut i Tanumshede. Värmecentralen är placerad

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

FAMMARP 8:2, Kronolund

FAMMARP 8:2, Kronolund BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för FAMMARP 8:2, Kronolund Frösakull, HALMSTAD Upprättad av samhällsbyggnadskontoret 2012-04-30 Reviderad 2013-11-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV

Läs mer