Kostpolicy.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kostpolicy. www.lio.se"

Transkript

1 Kostpolicy för Landstinget i Östergötland Inom landstinget serveras dagligen ett stort antal måltider till patienter, medarbetare och andra matgäster. Det är viktigt att den mat som serveras är smaklig, näringsriktig och av god kvalitet, eftersom en bra kosthållning kan främja hälsa och förebygga sjukdom. För att uppnå bästa tänkbara kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården är det viktigt att det för den enskilda individen ställs samma krav på nutritionsbehandlingen som på annan medicinsk behandling. För medarbetarna strävar landstinget efter att skapa förutsättningar för en hälsofrämjande arbetsplats. Det innebär bland annat att det ska vara enkelt att hitta och välja hälsosamma måltider. Landstingets verksamheter ska präglas av ett kretsloppstänkande. Hänsyn till miljöaspekter ska tas vid upphandling, vid matsedelsplanering och vid hantering av maten inom landstinget. Kostpolicyn omfattar patienter, medarbetare och besökare. Hälsa, miljö, service, kunskap, kvalitet och ansvar är aspekter som beaktas. Områden som berörs är upphandling, tillagning av mat, transport av mat, patientvård, pedagogiska måltider, personalrestauranger, caféer, kiosker och automater, konferenser och sammanträden. Målen för kostpolicyn är att: så långt det är möjligt nyttja livsmedel och måltidtjänster som baseras på ekologiska framställnings metoder samt energi- och resurshållning i alla led. hantering av livsmedel, planering av matsedel och måltider ska ske utifrån styrkt kunskap om vad som bidrar till god hälso- och miljöutveckling. måltider som serveras ska vara näringsriktiga, smakliga och av god kvalitet. Dessutom ska etiska, miljömässiga, kulturella och religiösa aspekter beaktas. identifiering av felnärda patienter och kostrelaterade problem ska ske för att kunna vidta åtgärder och förebygga relaterade komplikationer. patienter, medarbetare och övriga matgäster ska erbjudas en god måltidsservice, som innefattar lyhördhet för individens önskemål och behov. måltiden ska ge tillfälle till möte och trivsel. Den fysiska måltidsmiljön ska sträva mot att överallt vara hälsofrämjande utifrån ljus, färg, ljudnivå, musik, konst, naturkontakt och luftkvalitet. en kostkommitté ska finnas i varje länsdel. För att kunna följa kostpolicyn kompletteras den med Riktlinjer mat och nutrition. Handlingsplaner och lokala rutiner arbetas fram på produktionsenhets- eller arbetsplatsnivå. Dessa ska även innefatta mätbara mål och struktur för uppföljning.

2 juni 2008 Riktlinjer för mat och nutrition i landstinget i Östergötland Maten är viktig för alla, både patienter, medarbetare och besökare. Maten berör oss ofta känslomässigt, samtidigt som det finns en omfattande kunskapsgrund om att den näringsmässiga sammansättningen, proportionerna, tillagningen och fördelningen av maten över dagen, kan främja hälsa och förebygga sjukdom [1, 2]. Inom landstinget serveras dagligen ett stort antal måltider till patienter, medarbetare och andra matgäster. Att maten som serveras är smaklig, näringsriktig och av god kvalitet är i överensstämmelse med landstingets vision. Folksjukdomar som dominerar sjukdomsbördan i I-länder är i första hand hjärtkärlsjukdomar, diabetes typ 2, cancer och fetma. Dessa sjukdomar är starkt relaterade till matvanorna [3]. Små förbättringar i kosten kan ha betydelse. Forskning visar tillexempel att låg konsumtion av frukt och grönsaker förklarar 31 procent av hjärt- kärlsjukdom, 19 procent av magtarmcancer och 11 procent av slaganfallen [2]. Rekommendationen i Sverige är 500 gram frukt och grönsaker per dag, bland östgötarna uppskattas 12 procent av männen och 17 procent av kvinnorna äta enligt rekommendationen år 2006 [4]. Det finns evidens för att förändringar i kosten har effekter, både i positiv och i negativ riktning. Mest betydelsefullt är kanske att förändringar i kosten inte bara påverkar hälsan just för stunden, utan är avgörande för om individen drabbas av sjukdom långt senare i livet [2, 5-11]. Vid många sjukdomstillstånd har maten en viktig roll i den medicinska behandlingen och är en del av omvårdnaden för alla patienter. Ett bra näringstillstånd är en grund för bästa möjliga resultat av övrig vård och behandling, oavsett vårdtidens längd. En tilltalande näringsriktig måltid och en avvägd måltidsordning ökar förutsättningarna för att maten upplevs positivt även vid sjukdom, då aptiten är sämre. Näringstillförseln behöver anpassas till sjukdomstillstånd och ta hänsyn till patientens förmåga att tillgodogöra sig energi och näring, till exempel i palliativ vård. Hänsyn ska också tas till olika åldersgrupper som barn och äldre och det ska finnas utrymme för individuella önskemål. Maten på sjukhus kan även ha en pedagogisk roll som till exempel vid nyupptäckt diabetes. Tillstånd av näringsbrist är ett vanligt problem inom vård och omsorg i Sverige. I genomsnitt är 28 procent undernärda [12-14]. Bland kroniskt sjuka äldre är förekomsten ännu högre, där uppskattas en av tre lida av undernäringstillstånd [15]. För en välnutrierad individ förkortas sjukhusvistelsen och vårdbehovet minskar. Undernärda patienter kan ha upp till 50 procent längre vårdtid och löper större risk att drabbas av komplikationer. Förutom ökad livskvalitet hos individen finns ekonomiska besparingar för hälso- och sjukvården/samhället att uppnå genom att patienter är välnutrierade [15]. 1

3 Vid sjukdom eller funktionsnedsättning ska det ges förutsättningar för ett liv i autonomi, värdighet och trygghet. Även den fysiska och psykiska miljön vid matsituationen är av stor betydelse. En god hälso- och sjukvård vad gäller kvalitet och patientsäkerhet omfattar att även nutritionsbehandlingen för den enskilda individen underkastas samma krav som annan medicinsk behandling För medarbetarna strävar landstinget efter att skapa förutsättningar för en hälsofrämjande arbetsplats. Det innebär bland annat att det ska vara enkelt att hitta och välja hälsosamma måltider. Matrasten ger möjlighet att tillföra energi och näring samt ge avkoppling och gemenskap. Miljöbelastningen från livsmedelsförsörjningen är stor. Livsmedlen kräver en femtedel av Sveriges totala energianvändning. Det går åt mycket resurser och alstras mycket avfall i livsmedelskedjan från jordbruksproduktion och transporter till tillredning. Eftersom olika livsmedel har olika stor påverkan på miljön, har exempelvis planeringen av matsedeln en nyckelroll [16]. I landstingets uppdrag ingår att medverka till en hållbar utveckling som innebär att även kommande generationer ska kunna leva i en hälsosam och god miljö. Landstingets verksamheter ska präglas av ett kretsloppstänkande. Hänsyn till miljöaspekter ska tas vid upphandling, vid matsedelsplanering och vid hantering av maten inom landstinget. Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde. Hälso- och sjukvården ska också arbeta för att förebygga ohälsa (Hälso- och sjukvårdslagen, 1982:763). Visionen för landstinget i Östergötland är: Bra vård och bättre hälsa Detta innebär att östgötarna ska ges bästa möjliga förutsättningar att få uppleva en god hälsa och känna en trygghet i att en effektiv hälso- och sjukvård finns tillgänglig när den behövs. Landstinget i Östergötland är också medlem i WHO-nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer, som bland annat arbetar med att utveckla sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande insatser för patienter och att främja en positiv hälsoutveckling hos medarbetarna (www.natverket-hfs.se). Denna kostpolicy tar hänsyn till hälsa och miljö och stärker kvaliteten och hanteringen av maten inom landstinget i Östergötland och syftet är att med mat och måltid främja hälsa och förebygga sjukdom. Hälso- och sjukvårdens politiker, tjänstemän och verksamhetschefer har ansvar för maten till patienter på sjukhus och att matkedjan fungerar från upphandling till serverad måltid. 2

4 Målen för kostpolicyn är att: kostpolicyn följs vid upphandlingar och inköp av livsmedel och måltidstjänster i köksverksamhet, och till dem som tillhandahåller måltider eller livsmedel i landstingets lokaler. Så långt det är möjligt baseras livsmedel och måltidtjänster på ekologiska framställningsmetoder samt energi- och resurshållning i alla led. hantering av livsmedel, planering av matsedel och måltider ska ske utifrån styrkt kunskap om vad som bidrar till god hälso- och miljöutveckling. måltider som serveras ska vara näringsriktiga, smakliga och av god kvalitet. Dessutom ska etiska, miljömässiga, kulturella och religiösa aspekter beaktas. identifiering av felnärda patienter och kostrelaterade problem ska ske för att kunna vidta åtgärder och förebygga relaterade komplikationer. patienter, medarbetare och övriga matgäster ska erbjudas en god måltidsservice, som innefattar lyhördhet för individens önskemål och behov. måltiden ska ge tillfälle till möte och trivsel, en strävan ska vara att den fysiska måltidsmiljön ska sträva mot att överallt vara hälsofrämjande utifrån ljus, färg, ljudnivå, musik, konst, naturkontakt och luftkvalitet. en kostkommitté ska finnas i varje länsdel. Landstinget arbetar aktivt med mat och mathantering genom att vid: Upphandling Ställa krav på ett hälsosamt utbud av livsmedel, måltider och måltidstjänster Så långt det är möjligt baseras livsmedel och måltidtjänster på ekologiska framställningsmetoder samt energi- och resurshållning i alla led. Behovsinventering och kravspecifikation grundas på kunskap. Tillämplig lagstiftning följs. Kompetenta medarbetare inom mat och näring säkerställer detta. Uppföljning av att avtal följs sker kontinuerligt. Ansvar har Försörjningscentrum. Tillagning av mat Måltiderna till patienter tillagas enligt riktlinjer i Svenska Näringsrekommendationer och Mat och näring för sjuka inom vård och omsorg [1, 12, 17]. Matsedeln är näringsberäknad och planeras utifrån förstklassiga råvaror och säsongsanpassas så långt det är möjligt. Patientens måltid styrs av diagnos och nutritionsstatus, samt i möjligaste mån utifrån individuella önskemål. Det systematiska miljöarbetet följer landstingets miljöpolicy. Tillagningsprocessen ger förutsättningar för att varje måltid som serveras blir en positiv upplevelse. Regelbunden kommunikation mellan kök och mottagare krävs för ett gott resultat. Kompetent personal inom näringslära, dietetik, livsmedelshygien och matlagning sköter tillagningen. Kontinuerlig fortbildning sker av alla medarbetare. Enhetschef för köksverksamheten har ansvar för näringsinnehåll, smak, ekonomi, miljöaspekter, kompetensutveckling och uppföljning. 3

5 Transport av mat Rutiner och tider för mattransporter följer måltidsordningen på sjukhusen. Kortast möjliga varmhållningstid efterstävas. Tillämplig lagstiftning och myndighetsföreskrifter när det gäller kvalitet, hygien och miljö följs. Uppföljning och utvärdering sker kontinuerligt av utsedd ansvarig. Patientvård Vid öppenvårdsbesök identifieras kostrelaterade problem och vid behov upprättas en behandlingsplan som dokumenteras, följs upp och utvärderas. Vid inskrivning av patient i slutenvård görs en nutritionsbedömning där energi- och näringsbehov fastställs. Vid behov upprättas en plan för nutritionsbehandlingen som dokumenteras, följs upp och utvärderas. Vid identifiering av felnärda patienter används validerade instrument. Vid utskrivning bedöms behovet av fortsatt nutritionsstöd. Information ges till patienten och eventuellt annan vårdgivare. Läkare, sjuksköterska och dietist har gemensamt ansvar för bedömning, dokumentation och informationsöverföring [15]. På vårdavdelning serveras frukost, lunch, middag och tre mellanmål, måltiderna serveras jämnt fördelade över dagen, mellan klockan och [12]. Patienter får näringsriktig mat och vid behov specialkost [1, 12, 17]. Alla måltider serveras utifrån hälsofrämjande aspekter, så som måltidsmiljö, patientens förberedelse inför måltiden, valmöjligheter i menyn och med aptitlig servering [18]. Vid matning tas största hänsyn till patientens integritet och autonomi. Matsituationen bygger på ömsesidig tillit. Rutiner finns för mottagande av matvagnen, portionering och servering. Kostansvarig utses på varje vårdavdelning. Varje enhet har stöd av dietist. Fortbildning i kostfrågor sker kontinuerligt. Ansvarig är enhetschefen. Pedagogiska måltider Pedagogiska måltider bör följa rekommendationerna [1, 12, 17]. Måltiden är ett lärtillfälle och en hjälp för individen att förändra kosthållningen och eller beteendet i matsituationer. Ansvarig är enhetschefen. Personalrestaurang Personalrestaurangen ska utstråla matglädje! Svenska näringsrekommendationer följs. Måltiderna är vällagade av förstklassiga råvaror och aptitligt serverade. Kompetenta medarbetare inom matlagning, näringslära, service och hygien finns och fortbildning sker kontinuerligt. Måltider som serveras i personalrestaurangen är en del av landstingets satsning på en hälsofrämjande arbetsplats. Det ska vara lätt att göra hälsosamma val. 4

6 Meny, sallad, bröd och övrigt sortiment varieras och utvecklas fortlöpande utifrån ett hälsofrämjande synsätt. Regelbunden uppföljning av kundtillfredsställelse genomförs. Ansvarig är enhetschef för personalrestaurang. Café, kiosk och automat Vid upphandling av kiosker, cafeterior och automater ska landstingets kostpolicy beaktas. Utbudet är i linje med landstingets inriktning som en hälsofrämjande organisation. Det ska vara lätt att göra hälsosamma val. Regelbunden uppföljning av kundtillfredsställelse genomförs. Ansvarig är respektive entreprenör. Konferens och sammanträden Vid möten och konferenser är förtäringen i linje med landstingets inriktning som en hälsofrämjande organisation. Vid upphandling av konferensanläggningar ska landstingets kostpolicy beaktas. Kostkommitté Kostkommittén är representanter för de verksamheter som hanterar mat och näring. Kostkommittén samordnar, värnar och utvecklar kostfrågorna i länsdelen, Är diskussionsforum och kunskapsstöd för verksamheterna. Initierar utbildning och fortbildning Kostpolicyn ska vara ett stöd för verksamheterna att stärka kvalitén och hanteringen av maten. Målet är också att det ska vara enkelt för patienter, medarbetare och besökare att välja måltider och livsmedel som är bra för hälsan och för miljön. För att nå målen ska policyn kompletteras med lokala rutiner och handlingsplaner på produktionsenhets- eller arbetsplats nivå. Dessa ska även innefatta mätbara mål och struktur för uppföljning. Varje enhetschef ansvarar för att kostpolicyn görs känd hos berörda medarbetare. Kostpolicyn ska ses över och revideras fortlöpande. Referenser 1. Alexander J, et al., Nordic Nutrition Recommendations th ed. 2004, Copenhagen: Nordic Council of Ministers. 2. WHO, Diet, nutrition and the prevention of chronic diseases, in WHO Tech Rep Ser 916, R.o.t.W.F.J.e. consultation, Editor. 2003: Geneva. 3. WHO, The World Health Report Reducing risks, promoting healthy life, WHO, Editor. 2002: Geneva. 5

7 4. Lindhe Söderlund L, et al., Östgötens hälsa Östgötarnas levnadsvanor och motivation att förändra dessa, in Rapport 2007:1, L.i. Östergötland, Editor. 2006, Folkhälsovetenskapligt centrum: Linköping. 5. Eriksson KF and Lindgärde F, Prevention of type 2 diabetes mellitus by diet and physical exercise. The 6-year Malmö feasibility study. Diabetologia, : p Hu FB and Willett WC, Optimal Diets for Prevention of Coronary Heart Disease. JAMA, : p International, W.C.R.F., Food, Nutrition, Physical Activity, and the Prevention of Cancer: a Global Perspective, ed. A.I.f.C. Research. 2007, Washington. 8. Knowler WC, et al., Reduction in the incidence of type 2 diabetes with lifestyle intervention or metfromin. N Engl J Med, : p Kosaka K, Noda M, and Kuzuya T, Prevention of type 2 diabetes by lifestyle intervention: a Japanese trail in IGT males. Diabetes Res Clin Pract, : p Mozaffarian D and Rimm EB, Fish intake, Contaminants, and Human Health. Evlauating the Risks and the Benefits. JAMA, : p Tuomilehto J, et al., Prevention of type 2 diabetes mellitus by changes in lifestyle among subjects with impaired glucose tolerance. N Engl J Med, : p , E.-g., Mat och näring för sjuka inom vård och omsorg, ed. A. Merethe. 2003, Uppsala: Livsmedelsverket. 13. Cederholm T, Undernäring vanligt inom svensk sjukvård. Värdering av evidensläget ger tydligt resultat: Hög tid satsa på klinisk nutrition. Läkartidningen, : p Johansson U, et al., Nutritionsbehandling inom slutenvården Svenska sjukhus klarar inte Europarådets riktlinjer. Läkartidningen, : p Mossberg T, Näringsproblem i vård och omsorg. Prevention och behandling. SoSrapport 2000: , Stockholm: Socialstyrelsen. 16. Naturvårdsverket, M. Våra 16 miljökvalitetsmål. Miljömålsportalen 2008 [cited ]. 17. Livsmedelsverkets and e.f.k.-o.h.o.f.p.n. SLV, Svenska näringsrekommendationer, ed. Livsmedelsverket. 2005, Uppsala. 18. Wikby K and Fägerskiöld A, The willingness to eat. Scand j Caring Sci, : p

Kostpolicy. inom äldreomsorgen

Kostpolicy. inom äldreomsorgen Kostpolicy inom äldreomsorgen Alla matgäster, men även anhöriga, ska känna en trygghet i att det serveras välsmakande och näringsriktigt väl sammansatt kost inom Södertälje kommuns måltidsverksamheter.

Läs mer

KOSTPOLICY RIKTLINJER FÖR KARLSTADS OCH HAMMARÖ KOMMUNALA GYMNASIESKOLOR VÅRT MÅL ÄR ATT DITT MÅL SKA BLI ETT BRA MÅL

KOSTPOLICY RIKTLINJER FÖR KARLSTADS OCH HAMMARÖ KOMMUNALA GYMNASIESKOLOR VÅRT MÅL ÄR ATT DITT MÅL SKA BLI ETT BRA MÅL KOSTPOLICY RIKTLINJER FÖR KARLSTADS OCH HAMMARÖ KOMMUNALA GYMNASIESKOLOR VÅRT MÅL ÄR ATT DITT MÅL SKA BLI ETT BRA MÅL ÖVERGRIPANDE MÅL Skollunch ska erbjudas utan avgift till alla elever som är antagna

Läs mer

Kostpolicy. inom förskola, grundskola och gymnasieskola

Kostpolicy. inom förskola, grundskola och gymnasieskola Kostpolicy inom förskola, grundskola och gymnasieskola Alla matgäster, men även vårdnadshavare, ska känna en trygghet i att det serveras välsmakande och näringsriktigt väl sammansatt kost inom Södertälje

Läs mer

Måltidspolicy. Fastställt: 2013-10-24 125. Ansvar för revidering: kommunstyrelsen. Karlskrona kommun och dess bolag. Ersätter:

Måltidspolicy. Fastställt: 2013-10-24 125. Ansvar för revidering: kommunstyrelsen. Karlskrona kommun och dess bolag. Ersätter: Måltidspolicy Fastställt av: Kommunfullmäktige Fastställt: 2013-10-24 125 Ansvar för revidering: kommunstyrelsen Gäller för: Giltighetstid: Ersätter: Karlskrona kommun och dess bolag tills vidare Kostpolicy

Läs mer

Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen

Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen the022 2008 11 26 Syfte Vid all vård av sjuka personer är maten i sig en del av behandlingen och omvårdnaden. Detta dokument syftar till

Läs mer

Förslag till Kostpolicy för Trelleborgs kommun

Förslag till Kostpolicy för Trelleborgs kommun Servicenämnden 2013 / 30 1 (5) Datum 2013-03-12 Förslag till Kostpolicy för Trelleborgs kommun Vision Trelleborgs kommun ska erbjuda matgästerna lustfyllda måltider, lagade av bra råvaror som ger god hälsa

Läs mer

Kostpolicy för Falköpings kommun. Mat och måltider

Kostpolicy för Falköpings kommun. Mat och måltider Kostpolicy för Falköpings kommun Mat och måltider Falköpings kommun och maten Här i Falköpings kommun är maten ett medel för att nå god och jämlik hälsa för kommunens invånare. Detta är i enlighet med

Läs mer

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre Måltiden har betydelse Våra måltider har stor betydelse. Det är säkert alla överens om. Näringsriktig mat ger energi och hälsa. God och

Läs mer

Riktlinjer för kostpolicyn. Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun

Riktlinjer för kostpolicyn. Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun Riktlinjer för kostpolicyn Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun Innehåll Riktlinjer för kostpolicyn 1 Måltidens innehåll/måltidsordning 1 Planering av måltiderna 1 Inköp av livsmedel

Läs mer

Kostpolicy för Uppvidinge kommun Barn, ungdomar, personer med funktionsnedsättning och äldre inom kommunal verksamhet

Kostpolicy för Uppvidinge kommun Barn, ungdomar, personer med funktionsnedsättning och äldre inom kommunal verksamhet Kostpolicy för Uppvidinge kommun Barn, ungdomar, personer med funktionsnedsättning och äldre inom kommunal verksamhet Policyn revideras varje mandatperiod Policy utarbetad i samarbete med representanter

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT 1(11) Hammarö 2008 RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT Antagen av servicenämnden 2008 2(11) Inledning Mat är ett av livets glädjeämnen. Maten är för många dagens höjdpunkt och innebär inte bara njutning

Läs mer

Kostpolitiskt program för Sävsjö kommun Antaget av kommunfullmäktige 2013-05-20, 61

Kostpolitiskt program för Sävsjö kommun Antaget av kommunfullmäktige 2013-05-20, 61 Kostpolitiskt program för Sävsjö kommun Antaget av kommunfullmäktige 2013-05-20, 61 F Framtaget av Anneli Tellmo Jung, chef för kommunal service i Sävsjö kommun 1 Innehållsförteckning 1. Inledning.3 2.

Läs mer

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG Inom Vård och omsorg ska mat och näring ses som en integrerad del av omvårdnaden. Alla matgäster ska känna sig trygga i att maten som serveras inom äldreomsorgen och LSS-verksamheten

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN Bilaga till kostpolicyn RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN NÄRING MÅLTIDEN Måltiderna ska vara utformade enligt de svenska näringsrekommendationerna för äldre. Måltidernas närings- och energiinnehåll är viktigt

Läs mer

Till vårdnadshavare 1

Till vårdnadshavare 1 1 Till vårdnadshavare Inledning Maten är ett av livets stora glädjeämnen. Måltiden ska engagera alla sinnen och vara en höjdpunkt på dagen, värd att se fram emot. Utgångspunkterna för riktlinjerna är att

Läs mer

SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN

SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN Regionledningen Skåne har beviljat projektmedel för samverkansprojekt Främja hälsosamma levnadsvanor

Läs mer

Bra mat i äldreomsorgen

Bra mat i äldreomsorgen Bra mat i äldreomsorgen LIVSMEDELS VERKET Kommunen Inledning Dessa råd vänder sig främst till dig som arbetar på kommunal nivå med exempelvis styrdokument, som sitter i den nämnd som ansvarar för maten

Läs mer

Kostpolicy för Gnosjö kommun

Kostpolicy för Gnosjö kommun Kostpolicy för Gnosjö kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015-06-25 94 Varför en kostpolicy? För enhetliga riktlinjer för verksamheterna inom äldreomsorg och skolorna Stöd för brukare, anhöriga, elever,

Läs mer

Kostservice. Kostpolicy för barnomsorg, skola/fritidshem och äldreomsorg i Mariehamns stad

Kostservice. Kostpolicy för barnomsorg, skola/fritidshem och äldreomsorg i Mariehamns stad 1/6 Kostservice 28.05.2014 STYRDOKUMENT För Mariehamns Stad Kost och lokalservice Kostpolicy för barnomsorg, skola/fritidshem och äldreomsorg i Kostpolicy och givna riktlinjer är avsedda för måltider inom

Läs mer

Kostprogram för Karlsborgs kommun 2011-2014

Kostprogram för Karlsborgs kommun 2011-2014 Kostprogram för Karlsborgs kommun 2011-2014 Fastställd av kommunfullmäktige 2011-06-27 Innehållsförteckning Inledning 4 Hälsa 4 Miljö 4 Kostkvalitet 4 Mål 5 Vård och omsorg 5 Måltidsordning 5 Energifördelning

Läs mer

Måltider Landstinget Kronoberg

Måltider Landstinget Kronoberg Måltider Landstinget Kronoberg Doris Johansson Susann Ask Centrallasarettet i Växjö tilldelas en delad andra placering i tävlingen Sveriges bästa sjukhusmat till sista steget Hedersomnämnande för en välfungerande

Läs mer

Kostpolicy för Ronneby kommun. 1. Syfte. Bakgrund Matens betydelse mer än ett mål mat i Ronneby

Kostpolicy för Ronneby kommun. 1. Syfte. Bakgrund Matens betydelse mer än ett mål mat i Ronneby Författningssamling Kostpolicy Ronneby kommun Utgivare: Kommunledningsförvaltningen Gäller från: 2013-01-01 Antagen: KF 355/2012. Kostpolicy för Ronneby kommun Bakgrund Matens betydelse mer än ett mål

Läs mer

Riktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen

Riktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen Äldreomsorgen Riktlinjer för kost Caroline Axelsson Socialnämnden beslut april 2006, Sn 06.132- Tel nr 10 58 68 730 Rev 2011-09-23 Rev 2012-09-03 1 (6) Riktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen

Läs mer

Måltidspolitiskt program för Upplands Väsby

Måltidspolitiskt program för Upplands Väsby Styrdokument, program Stöd & Process/Specialistenheten 2014-10-28 Helene Hagberg 08-590 971 73 Dnr Fax 08-590 910 88 KS/2010:321 Helene.Hagberg@upplandsvasby.se Måltidspolitiskt program för Upplands Väsby

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

Den goda måltiden. Mat- och måltidspolicy för Gotlands kommun

Den goda måltiden. Mat- och måltidspolicy för Gotlands kommun Den goda måltiden Mat- och måltidspolicy för Gotlands kommun Innehåll Den goda måltiden Mat och Måltidspolicy för Gotlands kommun 5 Varför har Gotland en mat- och måltidspolicy? 6 Kommunens mål om hälsa

Läs mer

Fakta om maten på sjukhus i Stockholms län

Fakta om maten på sjukhus i Stockholms län Landstingsstyrelsens förvaltning PM 1 (7) Fakta om maten på sjukhus i Stockholms län Utgångspunkter Följande beskrivning gäller kostupphandlingens fas ett, som berör kostförsörjningen vid Karolinska i

Läs mer

Kostpolicy. Kostpolicy för förskola, grundskola, fritidshem och gymnasieskola i Tranås kommun

Kostpolicy. Kostpolicy för förskola, grundskola, fritidshem och gymnasieskola i Tranås kommun Kostpolicy Kostpolicy för förskola, grundskola, fritidshem och gymnasieskola i Tranås kommun Avsändare/Avdelning Samhällsbyggnadsförvaltningen, kostavdelningen Fastställd av Kommunfullmäktige 43, 2013-02-04

Läs mer

Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior

Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior S.M.A.R.T S.M.A.R.T är ett koncept framtaget av Stockholms läns landsting, centrum för folkhälsa, tillämpad näringslära samt Konsumentverket.

Läs mer

Kostprogram för Ale kommun

Kostprogram för Ale kommun Ale kommuns matbil dekorerades sommaren 2009 med vinnarteckningarna från Barnens val. Alla Alebarn mellan fem och tolv år kunde vara med i en teckningstävling, där vinnarna sedan valdes ut i en demokratisk

Läs mer

Äldreomsorgskontoret. Projektrapport. Ökad matlust och upplevelse i matsituationen. Lars Ekström 2010-11-01

Äldreomsorgskontoret. Projektrapport. Ökad matlust och upplevelse i matsituationen. Lars Ekström 2010-11-01 Äldreomsorgskontoret Projektrapport Ökad matlust och upplevelse i matsituationen Lars Ekström 2010-11-01 Inledning När vi talar om mat till äldre hamnar alltid näringsriktig mat högst upp på listan, samma

Läs mer

Riktlinjer för kost i skola, fritidshem och fritidsklubb i Västerviks kommun

Riktlinjer för kost i skola, fritidshem och fritidsklubb i Västerviks kommun Riktlinjer för kost i skola, fritidshem och fritidsklubb i Västerviks kommun Livsmedelsverkets kostråd i Bra mat i skolan ligger till grund för kommunens riktlinjer. Måltiderna i skolan är mycket viktiga

Läs mer

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG Mat är en förutsättning för att vi ska må bra. En måltid ska ge tillfälle till njutning och att man ska få den energi och de näringsämnen man behöver. Behovet av näring och

Läs mer

Kostpolitiskt program

Kostpolitiskt program Kostpolitiskt program Antagen av kommunfullmäktige 2011-01-27 Struktur för kostpolitiskt program med policy och riktlinjer avseende kvalitet för måltider inom förskola, skola, vård och omsorg i Habo kommun

Läs mer

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN Västra Götalandsregionen 2014-10-31 www.drf.nu Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och dess betydelse inom psykiatrin 8.30-9.00 Registrering

Läs mer

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten Riktlinjerna är framtagna av Blåklintens styrelse i samråd med förskolechef, kostansvarig, kokerska, föräldrar och pedagoger. Mat är viktigt. Mat och måltider

Läs mer

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor.

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Implementering av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder- Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Anette Jansson Anette.jansson@slv.se Livsmedelsverket arbetar för Säker

Läs mer

Nutritionspolicy för Kiruna Kommun

Nutritionspolicy för Kiruna Kommun Nutritionspolicy för Kiruna Kommun Reviderad 090505,110318,111114 och 131009 av Britt-Marie Hannu, MAS Innehåll: Sida: Inledning 2 Lagar och föreskrifter 2 Ansvar 3-4 Dokumentation 4 Daglig aktivitet 4

Läs mer

Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior

Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior S.M.A.R.T S.M.A.R.T är ett koncept framtaget av Stockholms läns landsting, centrum för folkhälsa, tillämpad näringslära samt Konsumentverket.

Läs mer

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården Så kan sjukvården förebygga sjukdom en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården INNEHÅLLS- FÖRTECKNING Om broschyren... 3 Levnadsvanor påverkar ofta patienternas hälsa... 5 Patienten

Läs mer

Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsen Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Varför riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? 50 % av alla kvinnor och 65%

Läs mer

Maten är bara en del av måltiden. Herrljunga kommuns kostpolitiska program med handlingsprogram

Maten är bara en del av måltiden. Herrljunga kommuns kostpolitiska program med handlingsprogram Maten är bara en del av måltiden Herrljunga kommuns kostpolitiska program med handlingsprogram Det goda livet. Förord Enligt Utvecklingsplan Växtkraft 10 000 ska Herrljunga kommun 2020 vara en attraktiv

Läs mer

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Karin Kauppi dietist/verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset Levnadsvanedagen 6 maj 2015 Det går att förebygga

Läs mer

Organisation Kvalitet

Organisation Kvalitet 1(6) 2(6) I Svedala kommun är maten alltid viktig. Mat tillhör livets glädjeämnen och angår oss alla, den har stor betydelse ur många aspekter. Den är helt nödvändig, i rätt mängd och rätt sammansättning,

Läs mer

Hållbara måltider i Trosa kommun

Hållbara måltider i Trosa kommun 2012-10-08 Hållbara måltider i Trosa kommun www.trosa.se Vision Trosa kommun erbjuder Sveriges bästa offentliga måltider där matglädjen, människan och miljön står i centrum. Inledning Ett hållbart samhälle

Läs mer

shållningssällskapet i Mellansverige erbjuder följande utbildningar Mat är gott och något att längta efter! Välkommen att boka utbildning hos oss!

shållningssällskapet i Mellansverige erbjuder följande utbildningar Mat är gott och något att längta efter! Välkommen att boka utbildning hos oss! Kurskatalog 2010 Hushållningssällskapet i Mellansverige erbjuder följande utbildningar Livsmedelshygien Bra mat för förskolebarn Bra mat i skolan Bra mat för äldre Specialkoster Klimatsmart om mat Den

Läs mer

Kostpolitiskt program

Kostpolitiskt program Kostpolitiskt program för Katrineholms kommun Antaget i Katrineholms Kommunfullmäktige 2009-03-16 38 Text: Kostchef Camilla Wiström, Kostservice, i samarbete med Kommundietist Karin Engvall, Äldreomsorgen,

Läs mer

Riktlinjer för kost och måltider i kommunala verksamheter i Västerviks kommun 2009-2015

Riktlinjer för kost och måltider i kommunala verksamheter i Västerviks kommun 2009-2015 Riktlinjer för kost och måltider i kommunala verksamheter i Västerviks kommun 2009-2015 Del 2 Reviderad 2013 På uppdrag av tekniska nämnden har en livsmedels- och måltidspolicy samt riktlinjer för Västerviks

Läs mer

Kostriktlinjer för socialförvaltningen

Kostriktlinjer för socialförvaltningen Kostriktlinjer för socialförvaltningen Större andel vegetabilier Kostavdelningen reviderar sina recept samt matsedlar för att få en större mängd vegetabilier. Socialförvaltningen främjar möjligheten att

Läs mer

Kostchef Sara Ekelund Antagen i Kommunfullmäktige 2013-05-22 26 DEN GODA MÅLTIDEN I DALS-EDS KOMMUN

Kostchef Sara Ekelund Antagen i Kommunfullmäktige 2013-05-22 26 DEN GODA MÅLTIDEN I DALS-EDS KOMMUN DEN GODA MÅLTIDEN I DALS-EDS KOMMUN BAKGRUND Den goda måltiden är riktlinjer för en god kvalitet på den mat och de måltider som erbjuds inom de verksamheter Dals-Eds kommun ansvarar för. Den goda måltiden

Läs mer

MATEN. i Sjöbo kommun. Kostprogram. Förskola Skola Vård och Omsorg

MATEN. i Sjöbo kommun. Kostprogram. Förskola Skola Vård och Omsorg MATEN i Sjöbo kommun Kostprogram Förskola Skola Vård och Omsorg Kostprogram för Sjöbo kommun Inledning Huvudstrategin i folkhälsoarbetet bör vara insatser som gäller hela befolkningen och verka för minskade

Läs mer

Bra mat i äldreomsorgen

Bra mat i äldreomsorgen Bra mat i äldreomsorgen LIVSMEDELS VERKET Verksamhetsansvariga Biståndshandläggare Att anpassa måltiderna efter den äldres önskemål kan innebära att respektera kulturella högtider, smak och tradition.

Läs mer

HOTELL- OCH RESTAURANGPROGRAMMET (HR)

HOTELL- OCH RESTAURANGPROGRAMMET (HR) HOTELL- OCH RESTAURANGPROGRAMMET (HR) Ämne: HOTELLKUNSKAP Blommor och dekorationer HOTKU200 Eleven arrangerar på ett personligt och konstnärligt sätt blomsteruppsättningar och andra dekorationer med anknytning

Läs mer

Riktlinjer för systematiskt kvalitetsarbete för kostverksamheten i grundskolan i Västerviks kommun

Riktlinjer för systematiskt kvalitetsarbete för kostverksamheten i grundskolan i Västerviks kommun Riktlinjer för systematiskt kvalitetsarbete för kostverksamheten i grundskolan i Västerviks kommun Riktlinjer för systematiskt kvalitetsarbete av kostenverksamheten i grundskolan i Västerviks kommun Den

Läs mer

Tjänsteskrivelse Förslag till kostpolicy

Tjänsteskrivelse Förslag till kostpolicy VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2014-11-04 DNR KS 2014.287 EMELIE HALLIN SID 1/2 T.F FÖRVALTNINGSCHEF KAI 08-58785203 EMELIE.HALLIN@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse

Läs mer

för Göteborgs Stad För förskolor, grund- och gymnasieskolor, särskilt boende samt mat i det egna hemmet.

för Göteborgs Stad För förskolor, grund- och gymnasieskolor, särskilt boende samt mat i det egna hemmet. för Göteborgs Stad För förskolor, grund- och gymnasieskolor, särskilt boende samt mat i det egna hemmet. Måltidsprogrammet för Göteborgs Stad är framtaget på uppdrag och beslutat av Göteborgs kommunfullmäktige

Läs mer

Arbetsgrupp: Tullie Sundberg, kostchef Stefan Oscarsson, inköpssamordnare Linnéa Wahl, legitimerad dietist 2013-05-31

Arbetsgrupp: Tullie Sundberg, kostchef Stefan Oscarsson, inköpssamordnare Linnéa Wahl, legitimerad dietist 2013-05-31 Kostpolicy Arbetsgrupp: Tullie Sundberg, kostchef Stefan Oscarsson, inköpssamordnare Linnéa Wahl, legitimerad dietist 1 Innehåll Inledning... 3 Syften... 3 Målen... 3 Kommunövergripande... 4 Kosten inom

Läs mer

Kostprogram. Askersunds kommun. Matens betydelse mer än ett mål mat

Kostprogram. Askersunds kommun. Matens betydelse mer än ett mål mat Kostprogram Askersunds kommun Matens betydelse mer än ett mål mat Bakgrund Mat tillhör livets glädjeämnen och angår oss alla och är helt nöd vändig, i rätt mängd och med rätt sammansättning, för att vi

Läs mer

ALKOHOL. en viktig hälsofråga

ALKOHOL. en viktig hälsofråga ALKOHOL en viktig hälsofråga En gemensam röst om alkohol Alkohol är ett av de största hoten mot en god folkhälsa och kan bidra till olika typer av sjukdomar. Många gånger leder alkoholkonsumtion även

Läs mer

Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre.

Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre. Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre. Kost- och Nutritionsprojekt inom TioHundra 2008 inledde TioHundra ett projekt bland äldre- ordinär- och demensboenden i Norrtälje kommun. Projektets

Läs mer

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Hur vanliga är de ohälsosamma levnadsvanorna? Dagligrökning 13% Riskabla alkoholvanor

Läs mer

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor.

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Implementering av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder- Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Anette Jansson Anette.jansson@slv.se Sätta Livsmedelsverket på kartan

Läs mer

Skolkocken vår nya idol!

Skolkocken vår nya idol! Tre utbildningsaktörer om vikten av kompetenshöjning i skolköken Eva Fröman, konsult på EkoMatCentrum Cecilia Corin, konsult på Hushållningssällskapet Mija Gustafsson, projektledare på Nationellt centrum

Läs mer

Kostpolitiskt program

Kostpolitiskt program 2015-05-26 Referens: Beslut Kf 2015-05-19 151 Kostpolitiskt program Maten i Skellefteå kommun Unga och gamla äter dagligen måltider inom förskola, skola och äldreomsorg. Maten berör och engagerar. Den

Läs mer

Hållbar, nyttig och inspirerande mat i Umeå kommun

Hållbar, nyttig och inspirerande mat i Umeå kommun Så arbetar Måltidsservice för att servera hållbara måltider och främja goda matvanor Hållbar, nyttig och inspirerande mat i Umeå kommun Matglädje Mat är glädje, inspiration och njutning. Goda måltider,

Läs mer

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra

Läs mer

Viktig, ung och stolt. Göteborg 080515.

Viktig, ung och stolt. Göteborg 080515. Viktig, ung och stolt. Göteborg 080515. Övervikt och fetma i Sverige För tio år sedan var en av tio svenska sjuåringar överviktig Idag har minst var fjärde sjuåring övervikt Prognos; Åtta av tio förblir

Läs mer

Kostpolitiskt program - revideringar för år 2013

Kostpolitiskt program - revideringar för år 2013 SAMMANTRADESDATUM KALIXKOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL sidan 12 av 78 174 Dnr 830/10-30 Kostpolitiskt program - revideringar för år 2013 Beslut beslutar revidera kostpolitiska programmet inför 2013 med nedan

Läs mer

l a Kostpolicy för vård och omsorg Vetlanda kommun

l a Kostpolicy för vård och omsorg Vetlanda kommun ! Ma lla e j f d ö r ä l a g t Kostpolicy för vård och omsorg Vetlanda kommun Innehållsförteckning Inledning... 2 Syfte... 2 Lagar och föreskrifter... 3 Ansvar... 3 Samverkan... 6 Matens kulinariska värde...

Läs mer

Riktlinjer för maten och måltiderna inom skola och fritidshem i Nybro kommun

Riktlinjer för maten och måltiderna inom skola och fritidshem i Nybro kommun Riktlinjer för maten och måltiderna inom skola och fritidshem i Nybro kommun Fastställd av Barn- och utbildningsnämnden i Nybro kommun 2010-03-03, 19. Livsmedelsverkets kostråd i Bra mat i skolan ligger

Läs mer

HÄLSOVÅRD. Ämnets syfte

HÄLSOVÅRD. Ämnets syfte HÄLSOVÅRD Ämnet hälsovård är tvärvetenskapligt och har sin grund i hälsovetenskap, medicin, vårdvetenskap och pedagogik. I ämnet behandlas hälsa, förebyggande och hälsovårdande arbete samt vanligt förekommande

Läs mer

Mål och riktlinjer. För kvalité och service avseende kost inom äldre- och handikappsomsorgen i Gislaveds kommun

Mål och riktlinjer. För kvalité och service avseende kost inom äldre- och handikappsomsorgen i Gislaveds kommun Socialförvaltningen Stortorget 1 332 80 Gislaved www.gislaved.se 2009 Gislaveds kommun, foto: smålandsbilder.se, layout: Kalle Brandstedt Mål och riktlinjer För kvalité och service avseende kost inom äldre-

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

KOSTPOLICY. Antagen av kommunfullmäktige 95 2009-10-22

KOSTPOLICY. Antagen av kommunfullmäktige 95 2009-10-22 KOSTPOLICY Antagen av kommunfullmäktige 95 2009-10-22 Innehållsförteckning Inledning/Bakgrund 3 Syfte 3 Barnomsorg - o skola Mål 4 Styrdokument 4 Samverkan 5 Kostombudsträffar 5 Ansvarsfördelning 6 Matsedel

Läs mer

Hösten 2008 UTBILDNINGAR. Vi utbildar om Mat, miljö och hälsa i ett helhetsperspektiv

Hösten 2008 UTBILDNINGAR. Vi utbildar om Mat, miljö och hälsa i ett helhetsperspektiv Hösten 2008 UTBILDNINGAR Vi utbildar om Mat, miljö och hälsa i ett helhetsperspektiv HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPET tel 018-56 04 00 www.hush.se/hskonsult hskonsult@hush.se Kursinformation Anmälan Senast 14 dagar

Läs mer

Utbildningar för personal inom äldreomsorgen i Stockholm stad

Utbildningar för personal inom äldreomsorgen i Stockholm stad Planera för våren 2013! Utbildningar för personal inom äldreomsorgen i Stockholm stad Äldrecentrum arrangerar i samarbete med äldreförvaltningen utbildningar med olika teman inom ämnesområdet nutrition,

Läs mer

och utbildningsförvaltningen

och utbildningsförvaltningen BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-10-23 FSN-2013/352.809 1 (3) HANDLÄGGARE Kurki, Margareta 08-535 363 11 Margareta.Kurki@huddinge.se Förskolenämnden Bryt köttnormen

Läs mer

Bryt köttnormen - inför vegetariskt som grundalternativmotion väckt av Olof Olsson (MP)

Bryt köttnormen - inför vegetariskt som grundalternativmotion väckt av Olof Olsson (MP) BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2013-10-14 GSN-2013/447.809 1 (3) HANDLÄGGARE Kurki, Margareta 08-535 363 11 Margareta.Kurki@huddinge.se Grundskolenämnden Bryt köttnormen - inför vegetariskt som grundalternativmotion

Läs mer

Mat för hälsa och välbefinnande. Livsmedelsföretagens grundinställning i nutritionsfrågor

Mat för hälsa och välbefinnande. Livsmedelsföretagens grundinställning i nutritionsfrågor Mat för hälsa och välbefinnande Livsmedelsföretagens grundinställning i nutritionsfrågor Denna grundinställning har tagits fram av Livsmedelsföretagens (Li) Nutritionsgrupp och fastställts av Li:s styrelse.

Läs mer

Riktlinjer kost och nutrition för äldreomsorgen i Kungälvs kommun

Riktlinjer kost och nutrition för äldreomsorgen i Kungälvs kommun 2012-05-29 Riktlinjer kost och nutrition för äldreomsorgen i Kungälvs kommun Syfte Det här dokumentet är framtaget i syfte att ge riktlinjer för att uppfylla de mål som finns angivna i Kungälvs kommuns

Läs mer

Skeppsklockan -en hälsofrämjande förskola

Skeppsklockan -en hälsofrämjande förskola Skeppsklockan -en hälsofrämjande förskola Våra profileringsmål Vi vill främja att alla mår bra till kropp och själ. Verksamheten skall syfta till att barnens förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas.

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

1(12) KOSTPOLICY FÖR FÖRSKOLA OCH SKOLA. Kostservice 2014-12-01

1(12) KOSTPOLICY FÖR FÖRSKOLA OCH SKOLA. Kostservice 2014-12-01 1(12) KOSTPOLICY FÖR FÖRSKOLA OCH SKOLA Kostservice 2014-12-01 2(12) Mat och måltider är centrala i våra liv, som njutning, en källa till glädje, som mötesplats och kulturbärare. Våra matvanor har också

Läs mer

Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1

Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Dagens föreläsning Inledning om Livsmedelsverket Nya Nordiska Näringsrekommendationer Resultat från Riksmaten Kostråd Stöd till hälso - och sjukvården Livsmedelsverket

Läs mer

Utbildningar för personal som arbetar med personer med funktionsnedsättning Utbildningar från Hushållningssällskapet

Utbildningar för personal som arbetar med personer med funktionsnedsättning Utbildningar från Hushållningssällskapet KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Utbildningar för personal som arbetar med personer med funktionsnedsättning Utbildningar från Hushållningssällskapet Mat är en källa till glädje! Mat är ett stort och roligt

Läs mer

2015-01-01. Riktlinjer för kost inom förskola och skola

2015-01-01. Riktlinjer för kost inom förskola och skola 2015-01-01 Riktlinjer för kost inom förskola och skola 1 Innehållsförteckning Inledning 3 Syfte 3 Ansvarsfördelning 3 Mat och hälsa 3 Val av livsmedel 4 Specialkost 6 Måltidsmiljö och bemötande 6 Miljöaspekter

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) M. 3.3 RIKTLINJER FÖR KOST INOM FÖRSKOLA OCH SKOLA Inledning Maten som serveras ska vara god, säker och näringsriktig. Måltiderna ska vara trivsamma och ge barnen en positiv upplevelse.

Läs mer

HFS SAMTAL OM GÖR SKILLNAD. Nätverket Hälsofrämjande sjukvård. Testa dina. Levnadsvanor. Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat

HFS SAMTAL OM GÖR SKILLNAD. Nätverket Hälsofrämjande sjukvård. Testa dina. Levnadsvanor. Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat HFS Nätverket Hälsofrämjande sjukvård Testa dina levnadsvanor! Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat SAMTAL OM Levnadsvanor GÖR SKILLNAD Den här broschyren är framtagen av Nätverket Hälsofrämjande sjukvård

Läs mer

MÅLTIDSPOLICY. Med målsättningen att bli den bästa måltidskommunen

MÅLTIDSPOLICY. Med målsättningen att bli den bästa måltidskommunen MÅLTIDSPOLICY Med målsättningen att bli den bästa måltidskommunen Varför en måltidspolicy? Foto: Mats Roslund Lisa Larsson Grafisk formgivning: Lisa Larsson Kommunikationsenheten April 2015 Måltidspolicyn

Läs mer

KOSTPROGRAM. För verksamheter inom Vård och Omsorg i Kungsörs kommun. Socialnämnden. Reviderad 2010-06-07 Lillvor Gustafsson, legitimerad dietist

KOSTPROGRAM. För verksamheter inom Vård och Omsorg i Kungsörs kommun. Socialnämnden. Reviderad 2010-06-07 Lillvor Gustafsson, legitimerad dietist KOSTPROGRAM För verksamheter inom Vård och Omsorg i Kungsörs kommun Socialnämnden Reviderad 2010-06-07 Lillvor Gustafsson, legitimerad dietist Innehåll Inledning 3 Kostens betydelse 4 Etik och ätande 4

Läs mer

UTBILDNINGAR. Vi utbildar om Mat, miljö och hälsa i ett helhetsperspektiv. Öppna föreläsningar: Mat är gott och något att längta efter!

UTBILDNINGAR. Vi utbildar om Mat, miljö och hälsa i ett helhetsperspektiv. Öppna föreläsningar: Mat är gott och något att längta efter! UTBILDNINGAR Vi utbildar om Mat, miljö och hälsa i ett helhetsperspektiv 2009 Öppna föreläsningar: Bra mat för förskolebarn Skolmaten - ett folkhälsomål Bra mat för äldre Specialkoster Trender och myter

Läs mer

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Förskolans mat Verksamhetsplan för köket

Förskolans mat Verksamhetsplan för köket Förskolans mat Verksamhetsplan för köket 2014-2015 Innehåll Förskolans visioner och arbete runt måltiderna... 3 Bra principer för maten... 4 Ekologiska råvaror... 4 Sockerpolicy... 4 Saltpolicy... 5 Kontinuerliga

Läs mer

Uppmuntra till bra måltider. Till dig som ansvarar för måltiden i grupp bostäder och servicebostäder

Uppmuntra till bra måltider. Till dig som ansvarar för måltiden i grupp bostäder och servicebostäder Uppmuntra till bra måltider Till dig som ansvarar för måltiden i grupp bostäder och servicebostäder Livsmedelsverket, oktober 2012 Grafisk form: ConForza Tryck: Edita Västra Aros AB, Västerås 2012 ISBN

Läs mer

Policy för hållbar utveckling och mat. för Malmö stad

Policy för hållbar utveckling och mat. för Malmö stad Policy för hållbar utveckling och mat för Malmö stad Innehåll: Matens betydelse mer än ett mål mat sid 5 Policy för hållbar utveckling och mat sid 9 Från policy till verklighet sid 27 Matens betydelse

Läs mer

mötesplats mitt i Dalarna!

mötesplats mitt i Dalarna! Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget.

Läs mer

Genomgång av Ekomatsedeln. Praktiska övningar som ger inblick i Ekomatsedelns

Genomgång av Ekomatsedeln. Praktiska övningar som ger inblick i Ekomatsedelns Kursprogrammet Hållbar mat i kommuner och landsting bygger på lång och gedigen erfarenhet av utbildningar för personal i offentlig sektor. Våra utbildningar ger utomordentligt goda resultat. Det visar

Läs mer

SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER OHÄLSOSAMMA MATVANOR ELISABETH STRÖMBLAD FHC

SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER OHÄLSOSAMMA MATVANOR ELISABETH STRÖMBLAD FHC SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER OHÄLSOSAMMA MATVANOR ELISABETH STRÖMBLAD FHC PRIMÄRVÅRDEN Samtal om ohälsosamma matvanor I patientenkäten (01) uppger 3% av patienterna att de under sitt besök på hälsocentralen

Läs mer