Kvalitetsberättelse 2015 enligt SOSFS 2011:9

Transkript

1 Kvalitetsberättelse 2015 enligt SOSFS 2011:9 Social- och arbetsmarknadsnämnden

2 Köpings kommun Rapporten skriven av: Maarit Verga, januari 2016 Antagen av: Social- och arbetsmarknadsnämnden,

3 Inledning Innehåll 1 Inledning Sammanfattning 5 2 Kvalitetsarbetet under Förvaltningsgemensamma processer Organisation Styrdokument Intern kontroll Medarbetarundersökningar Lean rukarundersökningar Synpunkter och klagomål Former för rapportering 9 3 Specifika kvalitetsprocesser enligt SOSFS 2011: Grunder i socialstyrelsens föreskrifter Tillämpningsområde Ansvar enligt SOSFS 2011: Styrning och ledning Specifika styrdokument för nämndens socialtjänstverksamheter Samarbetsöverenskommelser och avtal Lex Sarah Lex Maria Tillsyn och domar Tillsyn Uppföljning av domar Statistik, nyckeltal Servicemätningar Öppna jämförelser Personalens kompetens och erfarenhet

4

5 Inledning 1 Inledning Social- och arbetsmarknadsnämnden fastställde i november 2013 ett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete som omfattar hela nämndens ansvarsområde. Ledningssystemet reviderades i november Ledningssystemet anger vilka delar i kvalitetsarbetet som är övergripande och gäller alla nämndens verksamheter. Dessutom anges, i särskilda kapitel, vad som utöver detta särskilt gäller enligt Socialtjänstlagen och Socialstyrelsens föreskrifter i SOSFS 2011:9 och enligt Skollagen. Föreliggande rapport avser en kvalitetsberättelse för år 2015, enligt reglerna för socialtjänstverksamhet, inkluderat de övergripande processerna. Enligt SOSFS 2011:9 ska nämnden årligen upprätta en kvalitetsberättelse, där det ska framgå: hur arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet har bedrivits vilka åtgärder som vidtagits, samt vilka resultat som uppnåtts. 1.1 Sammanfattning Under 2013 inleddes ett arbete med att skapa en gemensam struktur för kommunens kvalitetsfrågor. En kommungemensam kvalitetspolicy fastställdes och en kvalitetsgrupp med representanter från samtliga nämnder bildades. Under 2014 implementerade 3T som en samlad princip för den kommunala servicen som ska vara tillgänglig, trovärdig och trevlig. För social och arbetsmarknadsförvaltningen innebar införandet av nytt intranät att delar av förvaltningens kvalitetsarbete avstannade. T.ex. kunde arbetet med så kallade tjänstemenyer och kartor inte fortlöpa eftersom detta arbete publiceras på de interna webbsidorna. Under lång tid saknades möjlighet att samlat presentera aktuella riktlinjer och rutiner via IT systemet. Internt, inom förvaltningen, bildades också en kvalitetsgrupp med syfte hålla samman kvalitetsfrågorna och att stödja enheternas arbete. Den interna kvalitetsgruppen ansvarade också för införandet av det nya intranätet inom förvaltningen under Under 2014 fortgick allt kvalitetsarbete som inte hade direkt koppling till IT stöd via intranätet, så som elev- och brukar undersökningar, uppföljning och analyser av nyckeltal och statistik, sammanställning av domar och tillsyner samt uppföljning av synpunkter och klagomål. Inför 2015 beslutades i nämndens verksamhetsplan och förvaltningens aktivitetsplan, att kvalitetsarbetet skulle intensifieras. Ett antal aktiviteter har under året genomförts för att följa upp och vid behov vidta åtgärder för att förbättra kvaliteten inom nämndens verksamhetet. Sammanfattningsvis bedöms nämndens verksamheter hålla god kvalitet. 5

6 Kvalitetsarbetet under Kvalitetsarbetet under Förvaltningsgemensamma processer Organisation Våren 2015 påbörjades, enligt nämndens uppdrag, en översyn av förvaltningens organisation. Omvärldsfaktorer granskades och brister i organisationen identifierades bl.a. vid förvaltningsgemensamma träffar och särskilda ledningsgruppsmöten. Tre organisationsprinciper fastställdes för den kommande organisationsstrukturen: brukarfokus, helhetssyn och samordning. Ett organisationsförslag processades genom dialog med medarbetarna, information och beslut i ML-forum samt nämnd. Ny organisation gäller från januari Styrdokument Kommunens styrstruktur och kommunövergripande mål gäller från 2013 och utifrån detta fastställs former för nämndernas styrdokument. Kommunen har nio övergripande mål indelade i fyra målområden. Det första målområdet avser kvalitet, inflytande och kommunikation. Nämnden bidrar till målet En kommun med hög kvalitet genom att våra verksamheter präglas av hög kvalitet och gott samarbete. I årsredovisningen beskrivs resultatet: En sammanställning av vårt kvalitetsarbete i samband med nämndens kvalitetstema i november visar att verksamheterna huvudsakligen håller en god kvalitet i sitt arbete. Våra brukare och elever är enligt de undersökningar vi gör nöjda med insatser eller undervisning, tillgänglighet och bemötande. Vårt Lean arbete som bl.a. innebär att vi detaljerat går igenom våra arbetsprocesser fortskrider och finns som vägledning för medarbetarna i form av så kallade tjänstekartor i intranätet. Alla enheter har börjat gå igenom befintliga rutiner och ser till att dessa är aktuella och uppdaterade. Nämnden står sig väl i jämförelse med andra kommuner i nationella granskningar inom olika områden. Vi får sällan kritik från våra tillsynsmyndigheter t.ex. Inspektionen för vård och omsorg samt skolverket efter särskilda tillsyner och granskningar. Aktiviteter som genomförts är t.ex. en socialsekreterarsatsning med syfte att förbättra förutsättningarna för socialsekreterarnas arbete. Detta med bakgrund av den höga omsättningen bland personal och svårigheterna att rekrytera socionomer till vakanta tjänster. Omsättningen innebär bristen i kontinuitet, vilket är en viktig kvalitetsfaktor för brukare. Målet En kommun med inflytande och bra kommunikation bidrar nämnden till genom att nämndens insatserska leda till människors stärkta självtillit, egenvärde och delaktighet i samhället samt arbete för att integration ska bli en kommunövergripande angelägenhet. Resultat enligt årsredovisning: 6

7 Kvalitetsarbetet under 2015 I vår årliga brukarenkät uppgår värdet på frågor som rör delaktighet och möjlighet att påverka insatserna till i genomsnitt 8,75 på en skala 1 till 10, där 10 är det bästa värdet. Vuxenutbildningens elevenkät visar att ca 80 % av de svarande anser att de kan påverka sin studieplanering och undervisningen. Vi tycker att det är bra att fler använder sig av möjligheten att överklaga nämndens beslut. En överklagan innebär att vi som myndighet får stöd i hur vi ska tolka lagstiftningen i olika frågor. Inom alla våra verksamheter har vi fokuserat på integrationsfrågor och aktivt arbetat utifrån det kommunala integrationsprogrammet. Aktiviteter som genomförts är t.ex. utbildning av samhällskommunikatörer för arbetet med nyanlända, utvidgat arbete med så kallade samordnade individuella planer SIP samt kontinuerlig uppdatering av informationen på hemsidan med b.la. lättläst information samt information på andra språk Intern kontroll Förvaltningen och nämnden följer fastställda instruktioner för internkontrollen. Respektive enhet identifierar ett antal riskområden, osäkra processer eller moment och genomför en så kallad risk och väsentlighetsanalys. Samtliga enheters analyser sammanställs i en bruttorisklista för genomgång i ledningsgrupp, vartefter förvaltningschef föreslår en internkontrollplan för kommande år till nämnden. Under hösten 2015 har nya riktlinjer för intern kontroll framarbetats och fastställts av kommunfullmäktige. De nya riktlinjerna betonar behovet av ökad insyn och delaktighet i internkontrollprocessen för nämnderna. Social och arbetsmarknadsnämnden ska fastställa nya regler och rutiner för nämndens intern kontroll vilket bl.a. innebär att arbetsutskottet får ansvar för att särskilt följa arbetet och att nämnden delges hela bruttorisklistan inför beslut om kontrollområden inför kommande år. Under året har särskilda rutiner införts för att löpande rapportera, åtgärda och följa upp avvikelser inom verksamheterna. Granskningsområden 2015 som omfattas av kvalitetsregler i socialtjänstlagen. Projektmedel Säkerställa att rutiner finns för hantering av externa projektmedel. Rättsäkerhet -Familjehemsplacerade barn Kontrollera rättssäkerhet genom att granska s.k. sammanbrott Arbetsmiljö rutin mot hot och våld Säkerställa att aktuell rutin efterlevs Rättssäkerhet tillgänglighet rutiner Säkerställa att aktuella rutiner finns tillgänglig för berörd personal Rutin framtagen och förankrad hos berörda. Återstår att lägga på intranätet. Kontrollmetod via aktgranskning fungerar bra. Avvikelse avser förekomst av oplanerade avslut av placeringar. Uppföljning av åtgärder 2016 Larmsituationer fungerar enl rutin. Avvikelse vad gäller tillgänglighet till handledslarm. Ett antal rutiner behöver uppdateras. Alla rutiner ännu inte införda på intranätet. Arbete pågår. Uppföljning av åtgärder

8 Kvalitetsarbetet under Medarbetarundersökningar En del av egenkontrollen avser personal och genomförs genom återkommande medarbetarenkäter. Undersökningen omfattar arbetsmiljö, utvecklingsmöjligheter, kompetensutveckling, ledning, styrning, kännedom om verksamhetsmål m.m. Resultat av undersökningen följs upp både på förvaltnings- och enhetsnivå genomfördes för andra gången en kommungemensam medarbetarundersökning. Social och arbetsmarknadsförvaltningen övergripande har goda resultat och ett högt jämförelseindex. Resultatet för förvaltningen analyserades gemensamt av förvaltningsledningen efter det att samtliga enheter utformat handlingsplaner avseende åtgärder utifrån respektive enhets resultat., Lean Förvaltningen utgår från den så kallade Lean-filosofin i kvalitetsarbetet, vilket innebär att arbeta med ständiga förbättringar utifrån ett medarbetar- och brukarperspektiv. Förvaltningen upprättar så kallade tjänstemenyer för varje verksamhetsområde. I tjänstemenyerna anges vilka kärnprocesser/insatser verksamheten arbetar utifrån eller erbjuder. Insatserna beskrivs sedan i tjänstekartor, där processen anges moment för moment, och till vilka rutiner och checklistor kan kopplas. Syftet med tjänstekartor och tjänstekartläggningar är: att på ett enhetligt sätt beskriva vilka processer och insatser enheten kan erbjuda, riktat till brukare och samarbetsparter (tjänstemenyer) att internt identifiera vita fläckar, behov av nya eller utvecklade insatser, utifrån målgruppernas behov att med hjälp av tjänstekartor stödja medarbetare i processer och rutiner för att därmed få en enhetlig tillämpning av arbetet att med hjälp av tjänstekartläggningarna identifiera brister i processer för att få underlag till förbättringar. Leanarbetet innebär dessutom en inriktning för att standardisera, sortera och strukturera alla delar i arbetet och på arbetsplatsen rukarundersökningar Förvaltningen genomför årligen en brukarundersökning i samtliga enheter utom vuxenutbildningen som har en elevenkät och former för mer långsiktig uppföljning. rukarundersökningen genomförs i enkätform och erbjuds samtliga brukare som besöker eller besöks av verksamheterna under en två-veckorsperiod besvarades enkäten av sammanlagt 224 brukare, fördelat på elva verksamheter. Enkäten består av 8 frågor som rör hur nöjd man är med den hjälp man fått, tillgänglighet och delaktighet. Svaren utgår från en tiogradig skala, där tio alltid är det mest positiva resultatet. Fråga 1 Fråga 2 Fråga 3 Fråga 4 Fråga 5 Fråga 6 Fråga 7 Fråga 8 Fös 8,04 8,09 7,73 7,71 8,17 8,13 8,00 8,29 JC 8,39 8,36 8,32 8,89 8,56 8,68 8,74 8,85 U mynd 5,46 5,31 4,92 6,38 7,15 7,50 7,33 7,58 8

9 Kvalitetsarbetet under 2015 Famrätt 9,00 8,90 8,00 8,50 9,50 9,30 9,20 8,90 U ÖV 7,95 7,86 7,67 9,00 9,09 9,00 9,10 9,14 Famrådg 8,70 8,65 8,35 9,13 9,39 9,65 9,35 9,39 Vux mynd 7,83 7,00 7,42 7,17 7,67 8,60 7,70 8,20 ÖV vux 7,66 7,34 7,00 8,10 7,58 8,31 7,77 7,54 uskuld 9,13 9,00 8,63 8,25 8,88 9,57 9,29 9,43 JC ,00 9,73 10,00 9,27 8,82 10,00 10,00 9,11 JC Servicelag 8,83 8,27 7,71 8,72 9,40 8,92 8,96 9,04 Medel 8,27 8,05 7,79 8,28 8,56 8,88 8,68 8,68 Fråga 1 Fråga 2 Fråga 3 Fråga 4 Fråga 5 Fråga 6 Fråga 7 Fråga 8 Hur nöjd är du med hjälpen/rådgivningen som helhet? Hur väl har hjälpen/rådg. Uppfyllt dina förväntningar på den? Tänk dig den bästa hjälpen/rådg. man kan få. Hur nära eller långt ifrån en sådan är den du fått? Det är lätt att komma i kontakt med verksamheten. Personalen har tillräckligt med tid för mig. Personalen är intresserad och lyssnar på mig. Personalen tar hänsyn till mina önskemål. Jag känner mig delaktig i den planering som gäller mig/min familj. Resultatet har generellt förbättrats i jämförelse med föregående år. De rådgivande verksamheterna har i genomsnitt ett högre medelvärde men resultatet som helhet bedöms mycket bra för alla verksamheter. Samtliga enheter har fått resultaten för sina verksamheter för analys och åtgärdsplanering Synpunkter och klagomål Mycket få klagomål inkommer via den klagomålsrutin som kommunen fastställt. Inom förvaltningen diskuteras hur klagomål och synpunkter kan fångas upp på ett strukturerat sätt utan att något förslag ännu fastställts. Inom Individ och familjeomsorgens verksamheter har antalet klagomål till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) ökat de senaste åren vilket blir ett annat sätt att samla och analysera brukares synpunkter. 2.2 Former för rapportering Social- och arbetsmarknadsnämnden ska fortlöpande hållas informerad om förvaltningens kvalitets- och förbättringsarbete. I samband med nämndens sammanträde i november månad genomförs ett särskilt tema då förvaltningens kvalitetsarbete redovisas. I november 2015 genomfördes temat med utgångspunkt i nedanstående dagordning: Vad är kvalitet? Kommunpolicy, 3T, ledningssystem och Lean. Kvalitet i vuxenutbildningen. Kvaliter inom IFO rukarundersökning och tillsynsverksamhet 9

10 Kvalitetsarbetet under 2015 Medarbetarundersökning Intranätet Nämndes kvalitetsarbete redovisas till kommunstyrelsen i årsredovisningen. Uppföljning av intern kontroll redovisas till kommunsstyrelsen och kommunens revisorer. 10

11 Specifika kvalitetsprocesser enligt SOSFS 2011:9 3 Specifika kvalitetsprocesser enligt SOSFS 2011:9 3.1 Grunder i socialstyrelsens föreskrifter Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd enligt SOSFS 2011:9 gäller för social- och arbetsmarknadsnämndens verksamheter som regleras enligt socialtjänstlagen (SoL) och speciallagstiftningar för individ och familjeomsorg, från januari Utgångspunkten är den så kallade kvalitetsparagrafen 3 kap. 3 socialtjänstlagen: Insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet. För utförande av uppgifter inom socialtjänsten ska det finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet. Kvaliteten ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. I förarbeten till lagen ges begränsad vägledning om vad som är god kvalitet, där anges att; Kvalitet är ett svårfångat begrepp och vad som är god kvalitet låter sig inte fastställas på ett entydigt och objektivt sätt. Socialstyrelsen har tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) presenterat en operationell definition av kvalitetsbegreppet utifrån fem aspekter i SoL: God kvalitet i socialtjänstens verksamhet kan beskrivas i termer av att tjänsterna svarar mot de mål (lagar, förordningar och föreskrifter) som beslutas samt att de: bygger på respekt för människors självbestämmande och integritet utgår från en helhetssyn, är samordnade och präglade av kontinuitet är kunskapsbaserade och effektivt utförda är tillgängliga är trygga och säkra och präglas av rättsäkerhet i myndighetsutövningen Tillämpningsområde Föreskrifterna gäller i Social- och arbetsmarknadsnämndens verksamheter som omfattas av 3 kap. 3 tredje stycket socialtjänstlagen (2001:453). Enligt tidigare organisation omfattades följande verksamhetsområden: Enheten Arbete och försörjning handläggning av ekonomiskt bistånd och försörjningsstöd enligt SoL. arn och ungenheten handläggning, utredning och beslutade insatser enligt SoL handläggning, utredning och beslutade insatser/åtgärder enligt LVU (Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga) handläggning av familjerättsliga ärenden enligt SoL och F (föräldrabalken (1949:381)) familjehemsutredning och uppföljning av placeringar. Resursenheten behandlings- och stödinsatser enligt biståndsbeslut serviceinsatser. Vuxenenheten handläggning, utredning och beslutade insatser enligt SoL 11

12 Specifika kvalitetsprocesser enligt SOSFS 2011:9 handläggning, utredning och beslutade insatser/åtgärder enligt LVM (lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall) behandlings- och stödinsatser enligt biståndsbeslut serviceinsatser. oende (HV) för ensamkommande flyktingbarn omvårdnad och stöd i hem för vård eller boende enligt SoL. 3.2 Ansvar enligt SOSFS 2011:9 Ansvarig Ansvarar för att: Social och arbetsmarknadsnämnden fastställa ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete och att godkänna årlig kvalitetsrapport Förvaltningschef berörda enheter arbetar utifrån fastställt ledningssystem Enhetschef enheten och dess medarbetare följer fastslaget ledningssystem Verksamhetsutvecklare ledningssystemet uppdateras vid behov samt för årlig kvalitetsrapport Medarbetare medverka i kvalitetsarbetet samt följa de processer och rutiner som ingår i ledningssystemet. 3.3 Styrning och ledning Nämndens verksamheter styrs och leds enligt, av kommunfullmäktige antaget verksamhets- och ekonomistyrningssystem (Verksamhets- och ekonomistyrning i Köpings kommun, antagen av KF ) Specifika styrdokument för nämndens socialtjänstverksamheter Riktlinjer: Nämnden fastställer riktlinjer för verksamheter som regleras i lag. Till nämndens riktlinjer ska rutiner utformas som säkerställer att arbetet bedrivs på likvärdigt sätt. Utformandet av rutinen ska utgå från kontinuerligt genomförda tjänstekartläggningar. Rutinerna ska i möjligaste mån kopplas till dokumentationen i verksamhetssystemet för individ och familjeomsorgen. I riktlinjerna ska om möjligt särskilda kvalitetsdefinitioner anges. Nämnden har fastställda riktlinjer för ekonomiskt bistånd. Riktlinjerna har uppdaterats under 2013 utifrån ändringar i socialtjänstlagen samt för korrigeringar av vissa bidragsnivåer. För övrig individ- och familjeomsorg saknas sammanhållna och av nämnden fastställda riktlinjer. För att säkerställa enhetlig hantering och handläggning finns 12

13 Specifika kvalitetsprocesser enligt SOSFS 2011:9 vissa specifika riktlinjer (för bostadssociala frågor) samt på ledningsnivå fastställda rutiner. 3.4 Samarbetsöverenskommelser och avtal Nämnden strävar efter att upprätta och fastställa formaliserade överenskommelser och avtal avseende samarbete med externa samarbetsparter. Avtalen beslutas av nämnd alternativt förvaltningschef beroende på form och dignitet. I några fall krävs beslut på kommunstyrelsenivå. I ett antal av avtalen/överenskommelserna ingår processer för att kvalitetssäkra samarbetet. Enligt förvaltningens aktivitetsplan ska avtal och överenskommelser ses över årligen och vid behov revideras. Samtliga avtal och överenskommelser diarieförs. 3.5 Lex Sarah Social- och arbetsmarknadsnämnden fastställde i juni 2011 regler och rutiner för förvaltningens och nämndens rapporteringsskyldighet enligt lex Sarah. Under 2015 har två ärendet rapporterats som lex Sarah avvikelser. Ingen av dessa har anmälts till IVO av nämnden. åda rapporterna har utretts och behövliga åtgärder vidtagits. 3.6 Lex Maria Personal inom nämndens boenden (HV) för ensamkommande flyktingbarn, arbetar huvudsakligen enligt Socialtjänstlagen och de föreskrifter som gäller för HV. Personalen kan, efter delegation från asylhälsan, ansvara för läkemedelsdelning till de boende, vilket innebär att de utför uppgifter som regleras i hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Därmed omfattas enhetens personal av reglerna i lex Maria. Enligt lex Maria är vårdgivaren skyldig att anmäla vårdskador som har medfört eller riskerar att medföra allvarlig vårdskada för den enskilde. Några anmälningar enligt lex Maria har inte varit aktuella sedan boendet startade i maj Tillsyn och domar Tillsyn Förvaltningen/nämnden ska systematiskt använda tillsynsrapporter från tillsynsmyndigheterna inspektionen för vård och omsorg (IVO) och JO i verksamheternas kvalitets- och förbättringsarbete. Sammanställning av IVO tillsyn avseende barn och ungdomsärenden /V egäran/klagom ål eslut Synpunkter/riste r Åtgärder f april Fel i utredning Uppgifter om moderns förhållanden saknas sep Säkerställa tillräckligt underlag för skyddsbedömning. Dokumentation av bedömningar. Uppföljning av ärende med hl o tl. Genomgång i gruppen ang. dokumentation. Generellt 13

14 Specifika kvalitetsprocesser enligt SOSFS 2011:9 medhandläggare f april+ maj (kompl) Inte fått hjälp trots ansökningar Tas inte på allvar Oro för syskon 2014 dec Delaktighet ok rist på tydligt beslut efter ansökan Orimligt lång tid för genomförandeplan ristfällig motivering vid förhandsbedömning. Uppfölj. med hl o tl. Genomgång hantering ansökan/anmälan i pågående ärende. Rutin för motivering vid förhandsbedömning ej standardiserad. s.o juli IVO 2015 aug JO LVU i hemmet, avvikit, drogar Avslutas utan gransknin g s.o sep rister i öppenvård. Negativ utveckling, otillräckliga insatser. eslut ej fattat f juli har ej fått rätt insatser. Vårdas på låst institution trots funktionshinder okt Tillförs vht-tillsyn Inga kommentarer avseende vårdform SoL kontra LSS i IVO:s verksamhetstillsyn. LSS ansökan ej funnits lämplig vårdform. Vårdats enl. LVU på SiS och i hemmet. f juli Syster med sambo anser att E placerats i fel familjehem och borde placeras hos dem. Ersättning vid vistelse sep Ärendet avslutas Inga brister i handläggningen. f jan Verkställighet av ungdomstjänst dröjt 6 mån. Inneburit nya brott mar Inga brister i handläggningen. f apr Fyra omplaceringar på ett år. rist i samarbete. Ingen delaktighet. Ej fått 2015 nov Inga brister i handläggningen. Vh har fått vara delaktiga. Omplaceringar nödvändiga. LSS ärende. eviljad insats men lämplig vårdform ej funnen. Ansvarsövertagand 14

15 Specifika kvalitetsprocesser enligt SOSFS 2011:9 rätt vård. Nämnden har samverkat med berörda myndigheter och för-valtningar. e prövas av VON. eslut om tillsyn UP, HV och LSS handläggning. f juni Ej fått begärda handlingar. Hantering av orosanmälningar och ansökningar. edömning av skyddsbehov. eslut ej fattat LSS ansökan. Lämplig vårdform ej funnen. Flera placeringar provade. Planerad placering enl. LSS i december. f juli Klagomål från mormor. rister vid skyddsplaceringar, i familjehem, otydlig planering. eslut om ansökan bostad. eslut ej fattat Mor och barn flyttat till annan ord i samplanering med socialtjänsten. f okt Otillräckliga insatser i öppenvård Droger och självskadebettende som eskalerar. eslut ej fattat SAN yttrande nov LVU övervägt för heldygnsvård. ehov av samordning med UP. Sammanställning av IVO tillsyn avseende vuxenärenden /V egäran/klagomål eslut Synpunkter/rister Åtgärder V Kv. 19 år 2014 maj rist i skyddsbedömningar nov 2014 dec Rapport åtgärder 2015 maj rister i dokumentation Kontakt utan samtycke Ärendet avslutas efter att åtgärder redovisats. Utbildning nya förskrifter om handläggning. Rutin vid förhandsbedömning. Kompetens familjefrid. 15

16 Specifika kvalitetsprocesser enligt SOSFS 2011:9 V Kv. 20 år 2014 dec Otillräckliga åtgärder. Fortsatt missbruk sep Hänvisar till vhttillsyn Ingen särskild granskning. IVO hänvisar till åtgärder som nämnden redovisat efter vht tillsyn (dec 2013) edömning är att klagomålen inte rör samma brister som framkommit vid vht tillsyn. V Kv. 24 år 2015 apr Otillräckliga insatser. Eskalerande missbruk. Ej erbjudits särskild behandlingsmodell. eslut ej fattat Sammanställningen visar att IVO inte riktat allvarlig kritik mot myndigheten i något enskilt ärende. Huvudsakligen har granskningarna konstaterat att handläggningen följt lagstiftning och aktuella regler. I ett antal fall har formellfel, tidsbrister o- dyl. påtalats. I mars 2015 inkom beslut i verksamhetstillsyner avseende ekonomiskt bistånd och missbruksvård, 14 månader efter att tillsynen genomförts. De områden som hade brister hade då redan åtgärdats eller var inte längre aktuella Uppföljning av domar En sammanställning och analys av domar från förvaltningsdomstol görs med syfte att få underlag för eventuella förändringar i lagtillämpning eller nämndens riktlinjer. Merparten domar rör ekonomiskt bistånd och majoriteten fastställer nämndens beslut. Ärenden som av någon part överklagats till kammarrätt eller högsta domstol blir oftast vägledande för kommande beslut. Domar används generellt i större utsträckning som vägledande i nämndens handläggning och beslut Statistik, nyckeltal Förutom den officiella statistiken som nämnden lagenligt lämnar avseende all IFO-verksamhet, så har kommunstyrelsen beslutat att kommunen ska ingå i jämförelser avseende olika kvalitetsmått, som utgår från SKL:s jämförelseprojekt. Förvaltningen rapporterar årligen särskilda nyckeltal som tagits fram av RKA (Rådet för främjande av kommunala analyser), och benämnds Kommunens kvalitet i korthet, KKIK. Resultaten i den officiella statistiken påvisar inga överraskande avvikelser för IFO-verksamheterna i Köping, i jämförelse med andra kommuner. Köpings tidigare topplaceringar avseende ekonomiskt bistånd har förändrats i och med att kostnaderna minskat under flera år. Måtten inom KKIK utgår från ett brukarperspektiv och rör t.ex. handläggningsoch utredningstider inom IFO-området. Inte heller i detta avseende avviker kommunen i större utsträckning i jämförelse med andra kommuner. 16

17 Specifika kvalitetsprocesser enligt SOSFS 2011:9 En positiv bieffekt av inrapporteringen av statistik till KKIK/RKA är att rapportörerna lokalt i förvaltningen (ekonom och verksamhetsutvecklare) kan uppmärksamma brister och systemfel i det IT-baserade verksamhetssystemet års rapportering har gjorts med stöd av myndighetsenheternas teamledare, som omgående kunnat rätta fel som uppmärksammats Servicemätningar Inom KKIK/RKA samarbetet genomförs årligen så kallade servicemätningar, med syfte att undersöka tillgänglighet via telefon, e-post och webb/hemsida, till de olika kommunala myndigheterna. Servicemätningen som genomfördes under några veckor hösten 2015 visar att tillgängligheten till Individ och familjeomsorgen blivit sämre, både vad gäller telefonkontakt och e-postkommunikation. Resultatet presenterades i januari 2016 och kommer att analyseras inom verksamheten Öppna jämförelser Socialstyrelsen har tillsammans med SKL utarbetet öppna jämförelser som ett nationellt instrument för att följa upp kvaliteten i kommunernas socialtjänst. Öppna jämförelser omfattar sex kvalitetsområden som bedömts indikera god vård och omsorg i socialtjänsten: Självbestämmande och integritet, som mäter den enskildes delaktighet och inflytande. Helhetssyn och samordning, om hur insatser samordnas utifrån den enskildes situation. Trygghet och säkerhet, som mäter hur tjänster/insatser genomförs utifrån lagar och regelverk. Kunskapsbaserad verksamhet, avser i vilken utsträckning socialtjänstens insatser utförs i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Tillgänglighet, som mäter brukarnas möjlighet att få kontakt med verksamheterna, hur information är utformad m.m. Effektivitet, är ett mått på hur resurserna utnyttas för att uppnå verksamhetens mål. Öppna jämförelser görs årligen för verksamheterna: Ekonomiskt bistånd Den sociala barn och ungdomsvården Den kommunala missbruks och beroendevården Stöd till brottsoffer, inklusive familjefrid Särskilda uppföljningar har dessutom gjorts avseende: Vård och omsorg om placerade barn Öppna jämförelser för ekonomiskt bistånd innehåller både sammanställning av bakgrundsmått, kostadmått samt ovanstående kvalitetsindikatorer. Redovisningen 17

18 Specifika kvalitetsprocesser enligt SOSFS 2011:9 av bakgrundsmåtten bekräftar i huvudsak nämndens egna analyser. Köpings kommun har en hög andel hushåll med långvarigt biståndsbehov samt en hög andel med mycket långvarigt biståndsbehov. Andelen barn i familjer med långvarigt bistånd av högre än genomsnittet. Avvikelserna när det gäller de kvalitativa faktorerna i öppna jämförelser visa inte några betydande avvikelser. Åtgärder inom dessa delar vidtas oftas omgående i samband med att enkätundersökningarna besvaras Personalens kompetens och erfarenhet Enligt SoL 3 kap. 3 andra stycket ska det: För utförande av uppgifter inom socialtjänsten finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet. Förvaltningschef och enhetschefer ansvarar för att personal som rekryteras till verksamheten har adekvat utbildning och erfarenhet för de uppgifter och uppdrag som ingår i tjänsten. Förvaltningsledningen ska årligen sammanställa genomgång av personalens kompetensutvecklings- och utbildningsbehov och upprätta utbildningsplan. Under 2015 har det varit mycket svårt att rekrytera personal främst till socialsekreterartjänster inom myndighetsutövningen. Efterfrågan på socionomer är mycket stor i hela landet. Under året har förvaltningen inlett en så kallad socialsekreterarsatsning för att förbättra förutsättningarna för socialsekreterarnas arbete med syfte att underlätta rekryteringen och behålla personal. 18