Välkommen till FoU-dagen 2014

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Välkommen till FoU-dagen 2014"

Transkript

1 NLL NORRSKEN amverkan inom klinisk forskning i norr Välkommen till FoU-dagen 2014 nllplus.se/fou

2 PROGRAM 2014 PROGRAM FOU-DAGEN 2 OKTOBER FOU BJUDER PÅ KAFFE OCH FRUKT INLEDNINGSTAL Mats Brännström, Landstingsdirektör HUVUDFÖRELÄSARE Framtidens sjukvård möjligheter och utmaningar Jane Clemensen, Associated professor Syddansk Universitetet, Universitetssjukhuset Odense, Högskolan Lillebælt BENSTRÄCKARE GEMENSAMMA FÖREDRAG Moderator: Birgitta Nordström, Caroline Stridsman Stöd till egenvård, erfarenheter av ett ehälsa projekt i Norrbotten. Inger Lindberg, Biträdande Professor Ltu, Utvecklingsstrateg NLL 2 Preoperativ volymoptimering på kraftigt överviktiga patienter före bantningskirurgi. Tomi Pösö PhD, läkare 3 Upplevelser av funktion och hälsa vid systemisk skleros - att mäta personfaktorer Malin Mattsson PhD, sjukgymnast 4 Ung same i Sverige - livsvillkor, självvärdering och hälsa Lotta Omma, PhD psykolog 5 Blockering thioredoxinsystemet som en ny antibiotikamekanism med hög tröskel mot resistensutveckling Tomas Gustavsson AT- läkare POSTERPRESENTATIONER, 5 X 2 MINUTER 1. Akut tarmischemi i norra regionen faktorer av betydelse för överlevnad, Erik Toolanen, läkare 2. Erfarenhet, förståelse och hantering av egen psykisk ohälsa hos aktivt troende kristna, Aina Lilja, Läkare 3. Återfallsskador vilka drabbas? Fredrik Röding, Läkare 4. Tobaksbruk i tonåren prevalens och effekt av intervention Linnea Hedman, OLIN 5. Långtidsuppföljning av vuxna astmatiker; studiedesign och deltagande, Britt-Marie Eklund, OLIN GEMENSAM LUNCH FORTS. GEMENSAMMA FÖREDRAG, Moderator: Birgitta Nordström, Caroline Stridsman 6 Sensibilisering mot pälsdjur är en viktig riskfaktor för astma hos äldre Katja Warm, Läkare, OLIN 7 Pälsdjursinnehav, en risk eller friskfaktor för astma under ungdomsåren Anna Sandin, Lektor, Läkare/ Chaifa Maria Al Tamprouri 8 Validering av aktivitetsmätare för hemmabruk MINOVI vs. ActiGraph WGT3X+ Benno Krachler, Överläkare 9 Utvärdering av referensvärden (GLI) för lungfunktion i ett svenskt befolkningsurval, Helena Backman Statistiker OLIN 10 Riskfaktorer för hjärtkärlsjuktom skillnad mellan stad och landsbygd i norra Sverige, Martin Lindroth, Underläkare 11 Sökhundar i forskningens tjänst, Olof Östlund, Arkeolog 12 Laparoskopisk appendektomi vs. öppen teknik i Norrbotten, Ulf Öhrvall, PhD, läkare 13 Jämförelse mellan intastomalt 3D-ultraljud, datortomografi och fynd vid operation på grund av stomala besvär, Pia Näsvall, Läkare

3 14 Glukosoxidas som antiviral behandling, Krister Tano, Lektor, läkare 15 Ökad överlevnad i hjärtstopp utanför sjukhus Mobilräddarna Anna Åström, Sjuksköterska POSTERPRESENTATIONER, 5 X 2 MINUTER 6. Personers erfarenheter av att överleva hjärtstopp Ann-Sofie Forslund, PhD sjuksköterska 7. Badhusvistelse och allergisk astma hos 11 och 12 åringar, Eva Rönmark, Professor, OLIN 8. Kliniska karakteristika relaterade till utfall av bronkodilatation hos personer med luftvägobstruktion i en population baserat kohort, Sami Sawalha, läkare, OLIN 9. Arterial stifness is increased in subjects with copd stage 3-4, Viktor Johansson, OLIN VI AVSLUTAR DAGEN MED EN GEMENSAM KOPP KAFFE OCH POSTERVANDRING POSTERUTSTÄLLNING 10. Tandförluster och protetisk behandling - individer med omsorgsbehov och funktionsnedsättning. Angelica Lantto, Tandläkare 11. Innovation 2

4 Tomi Pösö, PhD, läkare Sunderby sjukhus, AN/OP/IVA 2 Preoperativ volymoptimering på kraftigt överviktiga patienter före bantningskirurgi Hemodynamiska resultat av transcateter aortaklaff implantation (TAVI) med Corevalve systemet: en tidig evaluering med ekokardiografi Bakgrund: Perioperativt omhändertagande av patienter med högt BMI är krävande. Stort fokus bör läggas på optimering av cirkulation och syresättning framför allt före nedsövning för hög patientsäkerhet inom bantningskirurgi. Syfte: Studien syftade till att undersöka preoperativa effekter av standardiserad intravenöst vätskeersättningsterapi vid patienter med kraftig fetma (MO). Metod: Preoperativt transthorakalt hjärtultraljud (TTE) utfördes två gånger; strax före och fem minuter efter i.v. vätskebelastning (VC) med kolloider 6ml/kg av skattat ideal kroppsmassa (IBW). Användbarhet av studieprotokollets rehydreringsmetod utvärderades med hjälp av TTE. Lämpighet av ekokardiografiska index för monitorering av VC studerades. Respons på VC och nivå av venöst återflöde (VR) innan och efter VC skattades med TTE. Ökning av slagvolym (Δ SV) 13 % betraktades som positiv respons på VC. Material: Trettiofyra preoperativ bantningsbehandlade MO, som genomgick ett bantningskirurgiskt ingrepp, inkluderades konsekutivt. Resultat: 9/34 patienter svarade positivt på vätskebelastningen. Före VC, hypovolemi var ett vanligt fynd (24/34, 70.6 %). Efter VC, majoritet av patienter (23/34) var euvolema, och enbart 2/34 var hypovolema. Post VC hypervolemi upptäcktes vid 9/34 patienter. Slutsats: IBW baserad rehydrering visade sig vara ett välfungerande sätt för att nå normovolemi inför bantningskirurgi. De flesta patienter svarade positivt på vätska. IBW baserade metoder för vätskeersättning och lämpig monitorering bör användas för att undvika hyperhydrering. Tillräcklig information om tryckvolym förhållanden i vänsterkammare under pågående VC kan nås redan med konventionella Doppler index jämfört med vävnadsdoppler. 3

5 Malin Mattsson, PhD, sjukgymnast Sjukgymnastikenheten, doktorand Luleå tekniska universitet 3 PERSONFAKTORER VID SYSTEMISK SKLEROS OCH HUR PATIENT- RAPPORTERADE MÄTINSTRUMENT TÄCKER DESSA: EN KVALITATIV STUDIE I FYRA EUROPEISKA LÄNDER OCH EN LITTERATURÖVERSIKT M. Mattsson, C. Boström, C. Mihai, J. Stöcker, S. Geyh, G. Stummvoll,G. Gard, B. Möller, R. Hesselstrand, G. Sandqvist, O. Draghicescu, AM. Gherghe, M. Voicu, O. Distler, J.S. Smolen, T.A. Stamm Syfte: var att identifiera och beskriva personfaktorer vid systemisk skleros (SSc) samt att undersöka om och i vilken utsträckning patient rapporterande mätinstrument (PROM) inom SSc forskning täcker dessa faktorer. Metod: Fokusgruppintervjuer om upplevelser av funktion och hälsa vid SSc var utförda i Rumänien, Schweiz, Sverige och Österrike. Begrepp från fokusgrupperna analyserades med stöd av en personfaktorstruktur utvecklad av Geyh et al. Via en litteraturöversikt identifierades PROM. Resultat: Begrepp från fokusgruppsintervjuerna relaterade till personfaktorområdena Personlig historia och biografi, Känslor, Tankar och tro, Motiv och Mönster av upplevelser och beteenden. De 35 identifierade PROM täckte främst "Känslor" (51%), därefter täcktes Tankar och tro (26%) och i mindre utsträckning täcktes Mönster av upplevelser och beteenden (14%). Begrepp som Motiv och Personlig historia och biografi täcktes inte alls. Slutsats: Nära hälften av de identifierade PROM i SSc forskning täckte inte in de funna personfaktorerna, vilket belyser relevansen av att ytterligare utveckla PROM. För att öka kunskapen om personfaktorernas roll och betydelse behövs PROM inom klinik och forskning som täcker in dessa faktorer. Vid personcentrerad vård behöver sjukvårdspersonal uppmärksamma personfaktorer för att forma interventioner till individen. 4

6 Lotta Omma, PhD, psykolog BUP, Gällivare sjukhus 4 UNG SAME I SVERIGE LIVSVILLKOR, SJÄLVVÄRDERING OCH HÄLSA medförfattare. Solveig Petersen, Mikael Sandlund och Lars Jacobsson Bakgrund: Det finns inte mycket forskning om unga samers mentala hälsa i Sverige och i en sammanställning över urfolk och mental hälsa i Arktis framhåller Lehti att a systematic review recently showed a general lack of knowledge about the mental health and wellbeing of young indigenous people in the arctic, including a total lack of such studies in Sweden. Efter en rad självmord bland unga renskötare under början av 2000-talet var det mycket angeläget att ta reda på mer om unga samers livsvillkor. Syfte: Undersöka hur samiska skolbarn i ålder år och unga samiska vuxna i åldern upplever sin livssituation, identitet, självvärdering och hälsa, främst psykiska hälsa och att undersöka eventuella skillnader inom de samiska grupperna. Ett annat syfte var att jämföra olika aspekter av hälsa mellan samiska skolbarn/unga vuxna och andra unga svenskar. Metod: Tvärsnittsundersökning, både en kvantitativ och en kvalitativ undersökning. Material: Frågeformulär (eget konstuerat fomulär till de unga vuxna+ ATTS (Attitudes Towards Suicide), Kidscreen-52 som ger ett mått på hälso-relaterad livskvalite (skolbarnen). Resultat: Unga samer i åldern år har som grupp betraktat en ganska god hälsa. Jämfört med svenska ungdomar rapporterade de en något bättre fysisk hälsa men också mer stress och oro. I gruppen samiska skolbarn år framkom en lägre hälsorelaterad livskvalitet jämfört med andra svenska skolbarn, framförallt lägre välbefinnande och fungerande i skolan. Erfarenhet av illa behandling på grund av samisk härkomst var vanligt förekommande i båda grupperna och var associerad med sämre hälsa. Slutsats: Den utsatthet och etnisk diskriminering som har framkommit behöver behöver diskuteras närmare då det har en negativ påverkan på hälsan. Kunskap om samer som urfolk i Sverige är mycket bristfällig och behöver tydliggöras. 5

7 Tomas N Gustafsson, AT-läkare Infektionskliniken, Sunderby sjukhus 5 Inhibition av thioredoxinsystemet som en ny antibiotikamekanisms - bakteriocidala föreningar med aktivitet mot Bacillus, Stafylokocker och Mycobacterier och en hög tröskel mot resistensutveckling Harer Osman, Jim Werngren, Sven Hoffner, Karuppasamy Kandasamy, Lars Engman och Arne Holmgren Bakgrund: Ett av de stora problemen i dagens och morgondagens medicin är den ökande antibiotikaresistensen och en central del av att kampen mot antibiotikresistens är att fortsätta utveckla nya antibiotika som riktar sig mot nya mål i bakterierna. Hos många humanpatogena baketerier så som Bacillus anthracis, S. aureus och M. tuberculosis är det sk thioredoxinsystemet (thioredoxinreduktas och thioredoxin) essentiellt för skydd mot oxidativ stress och syntes av byggstenarna i DNA. Syfte: Att studera ebselen och analoger därav som inhibitorer av B. anthracis thioredoxinreduktas samt dess aktivitet på olika bakterier. Metod: Framrenade proteiner exponerades för ebselen och 12 olika analoger därav, ezymaktiviteten mättes och IC50-värden beräknades. Olika bakterier exponerades för föreningarna i vätskekultur och Minimal Inhibitory Concentrations (MIC) samt Minimal Bacteriocidal Concentrations (MBC) bestämdes. Försök att selektera fram resistenta mutanter gjordes på både plattor och i vätskekultur. Resultat: Föreningarna gav IC50 ner till 70nM för det rena enzymet och MICvärden ner till 0.12 µg/ml för B. subtilis, 0.64 µg/ml för S. aureus, 0.86 µg/ml för B. cereus och 10 µg/ml gentemot M. tuberculosis. MBC-värdena var genomgående 1-1,5x MIC. Vi lyckades inte selektera fram några resistenta mutanter - varken på plattor eller i vätskekultur. Slutsats: De låga IC50-värdena är visar att föreningarna är potenta inhibitorer av B. anthracis thioredoxinreduktas. MIC- samt och MBC-värdena demonstrerar att föreningarna har god effekt mot kliniskt relevanta patogener samt verkar genom en gemensam, bakteriocidal verkningsmekanism. Svårigheterna att selektera fram resistenta mutanter indikerar en hög tröskel mot resistensutveckling. Förhoppningsvis kan någon av dessa föreningar utvecklas till en ny klass av antibiotika. 6

8 Katja Warm, läkare OLIN-studierna OLIN-studierna 6 Sensibilisering mot pälsdjur är en viktig riskfaktor för astma hos äldre Katja Warm, Linnea Hedman, Anne Lindberg, Bo Lundbäck och Eva Rönmark Bakgrund: Få studier har undersökt betydelsen av allergisk sensibilisering för astma och allergisk rinit bland äldre. Syfte: Att undersöka betydelsen av allergisk sensibilisering för astma och allergisk rinit bland vuxna och i relation till ålder. Material: Ett slumpurval i åldrarna år undersöktes med strukturerad intervju och blodprovtagning för analys av specifik IgE för 10 vanlig förkommande luftvägsallergen. Av 1016 inviterade deltog 692 (68%) individer. Metod: IgE 0.35 U/l för de specifika allergen definierades som ett positiv test för allergisk sensibilisering. Astma och rhinit definierades på basis av intervjun. Resultat: Andelen med allergisk sensibilisering minskade med stigande ålder i hela populationen och bland individer med astma och allergisk rinit. Bland astmatikerna fanns också ett tydligt samband mellan sensibilisering och ålder vid astma debut; av de med astmadebut 6 år var 86% sensibiliserade, av de med astma debut mellan 7-19 år var 56% sensibiliserade och motsvarande siffra för de med astma debut efter 20 år var 26%. Bland astmatiker 61 år, var 22% sensibiliserade mot minst ett allergen och alla av dessa var sensibiliserade mot något pälsdjur. Bland individer 61 år med allergisk rinit, var 27% sensibiliserade mot minst ett allergen; 20% mot pollen och 18% mot pälsdjur. I åldersstratifierade analyser som korrigerats för confounders var sensibilisering mot pälsdjur starkare associerad med astma i ålder 61 år, OR 6.78 (95% CI ) jämfört med individer 40 år, OR 3.96 ( ). För rhinit var mönstret det motsatta. Slutsats: Trots att andelen med allergisk sensibilisering bland individer med astma och rinit minskade med stigande ålder, utgjorde sensibilisering mot pälsdjur en större risk för astma bland äldre jämfört med bland yngre. Bland vuxna var tidig ålder för astma debut en viktig prediktor för allergisk sensibilisering. 7

9 Chaifa Maria Al Tamprouri Barnmedicin habilitering, Sunderby sjukhus 7 Bakgrund: Syfte: Metod: Resultat: 8

10 Benno Krachler, överläkare Medicinkliniken, Kalix sjukhus 8 VALIDERING AV EN ENKEL AKTIVITETSMÄTARE FÖR HEMMABRUK (MINOVI) MOT EN ETABLERAD VETENSKAPLIG MODELL (ACTIGRAPH WGT3X+) Alexandra Smeikal, Camilla Öberg, Sara Ekman, Johan Sköld, Benno Krachler Bakgrund: Uppföljning av Fysisk aktivitet på recept (FaR) sker i regel med självrapporterat antal minuter intensiv/måttlig ansträngning. Detta trots att valideringsstudier av enkätbaserad data mot accelerometrar talar för att försökspersoner systematiskt överskattar sin egen aktivitetsnivå. Syfte: Vi avser att jämföra självskattningar med en vetenskaplig aktivitetsmätare (Actigraph WGT3x+ = referensmodell). Vidare vill vi undersöker om en enklare modell för hemmabruk (Minovi = testmodell) ger en korrekt skattning av aktivitetsnivån: Motsvarar 100 poäng per dag på Minovi-mätaren uppnådd nivå för fysisk aktivitet enligt europeiska riktlinjerna för förebyggande av hjärtkärlsjukdom? Metod: Frivilliga försökspersoner ombes att dels skatta sin aktivitetsnivå, dels bära båda aktivitetsmätarna under 10 dagar. Medelskillnaden i dagliga självskattningarna och Minovi-mätningarna jämfört med referensmodellen beräknas. Material: 30 väsentligen friska frivilliga i arbetsför ålder som skattar och mäter sin aktivitet under 10 dagar. Resultat: De första 24 deltagarna genererade totalt 194 dagar med självskattning och giltiga mätningar från såväl test- som referensmodell. Räknar man endast aktiviteter med minst 10 sammanhängande minuter av minst måttlig aktivitet så "överskattar" Minovi-poängen aktivitetsnivån med 128% dvs minimigränsen för daglig aktivitet borde ligga på 228 poäng istället för 100. Släpps kravet på minst 10 sammanhängande minuter blir motsvarande värden 69% dvs gränsen borde ligga vid 169 poäng. Diskussion/konklusion: Studiedeltagarna hade under mätdagarna i snitt 237% av rekommenderad daglig aktivitet. Vi avser därför att gå vidare med en jämförelse av 30- minuters intervall istället för hela dagar. På så vis kan vi analysera skillnader mellan mätarna på olika aktivitetsnivåer. 9

11 Helena Backman, statistiker OLIN-studierna vid NLL (Utvecklingsavdelningen) 9 UTVÄRDERING AV GLOBAL LUNG FUNCTION INITIATIVE (GLI) REFERENSVÄRDEN FÖR SPIROMETRI I ETT SVENSKT BEFOLKNINGSURVAL Helena Backman, Anne Lindberg, Kjell Larsson, Bo Lundbäck, Eva Rönmark Bakgrund: Referensvärden för spirometri är nödvändiga för att kunna identifiera individer med onormal lungfunktion. Det uppmätta spirometrivärdet jämförs med ett referensvärde baserat på individens etnicitet, kön, ålder och längd. The European Respiratory Society (ERS) rekommenderar att GLI:s referensvärden ska användas vid spirometriundersökningar trots att dessa ännu inte utvärderats bland vuxna i något Europeiskt land. Syfte: Att utvärdera GLI referensvärden på ett svenskt befolkningsurval, och jämföra dem med andra äldre referensvärden som idag ofta används i Sverige (tex European Coal and Steel Community, ECSC). Metod: Under undersöktes slumpurval av den vuxna befolkningen i Norrbotten med strukturerade intervjuer och spirometrimätningar inom Obstruktiv Lungsjukdom i Norrbotten (OLIN)-studierna. Material: Friska icke-rökande individer identifierades i de kliniska undersökningarna och inkluderades i utvärderingen av referensvärden (n=501, 49% kvinnor, år). Resultat: GLI referensvärden var överlägset bättre för Norrbottens vuxna befolkning jämfört med ECSC referensvärden. Dock hade de friska individerna i detta slumpurval generellt något större lungfunktionsvärden jämfört med GLI, och avvikelsen var större bland kvinnor jämfört med män. I förlängningen kan dessa avvikelser leda till en överdiagnostik av luftvägsobstruktion bland kvinnor. Diskussion/konklusion: De gamla ECSC referensvärdena passar inte den svenska befolkningen. De nya GLI referenvärdena passar bättre än ECSC, om än inte perfekt. GLI referensvärden passar sämre för svenska kvinnor jämfört med män. 10

12 Martin Lindroth, underläkare Infektionskliniken, Sunderby sjukhus 10 Cardiovascular risk factors differ between rural and urban Sweden: the 2009 Northern Sweden MONICA cohort Martin Lindroth, Mats Eliasson, Robert Lundqvist, Mikael Lilja Bakgrund: Rural communities have a higher burden of cardiovascular risk factors than urban communities. In Sweden, socioeconomic transition and urbanization have led to decreased populations in rural areas and changing characteristics of the remaining inhabitants. Syfte: We investigated cardiovascular risk factors in rural and urban populations in Northern Sweden Metod: The 2009 Northern Sweden MONICA Study invited a random sample of 2,500 people, 25 to 74 years and 69.2% participated. Community size was classified as rural = <1,000 inhabitants, town = 1,000-15,000, or urban/city= >15,000. We adjusted our analysis for age, gender and education. Resultat: The rural population was older and the proportion of men was higher than in the urban areas. Having only primary education was more common in rural areas than in urban areas (26.2% vs. 12.3%). Waist and hip circumference, body mass index, and total cholesterol levels were higher in rural areas than in urban areas, even after adjusting for differences in age and gender. The largest differences between rural and urban dwellers were seen in waist circumference of women (4.8 cm), BMI of women (1.8 units) and cholesterol of men (0.37 mmol/l). Blood pressure was higher in rural areas, but not after adjusting for age and gender. Participants in rural areas were more often treated for hypertension and hyperlipidemia, hospitalized for myocardial infarction and diagnosed with diabetes. However, after adjusting for age and gender, there were no differences. The odds ratio for being physically active comparing rural areas to urban areas was 0.73 (95% CI 0.53; 1.01). Smoking, snuff use and the prevalence of pathological glucose tolerance did not differ between community sizes. Middle-sized communities often had values in between those found in rural and urban communities, but overall they were more similar to the rural population. Further adjustment for education did not change the results for any variable. Diskussion/konklusion: In 2009 the rural population in northern Sweden was older, with less education, higher BMI, more sedentary lifestyle, and had higher cholesterol levels than the urban population. The rural population should be considered targets for focused preventive interventions, but with due consideration of the socioeconomic and cultural context. 11

13 Olof Östlund, arkeolog Norrbottens museum, avd. Kulturmiljö 11 Sökhundar i forskningens tjänst. Genomgång av forskningsläge och forskningshistoria inför metodutveckling av arkeologisökhundar för framtidens arkeologiska utredningar och undersökningar Bakgrund: Många fornlämningar förstörs idag av markexploaterande verksamhet, eftersom fornlämningarna inte upptäckts i tid. De metoder arkeologer har att hitta metallösa boplatslämningar som inte är synliga ovanför vegetationstäcket innefattar oftast avtorvning manuellt eller med grävmaskin. Det är metoder som är långsamma och dyra. Arbete med grävmaskin är också ofta miljömässigt tveksamt. Om hundar kunde tränas att hitta brända ben med hjälp av doften vore det en stor effektivisering. Brända ben finns på merparten av alla boplatser av stenålderskaraktär. Det är rester av mathantering. Arkeologer skulle kunna begränsa grävandet till de platser där hundar markerat för brända ben och på så sätt hitta annars svårupptäckta fornläningar och spara tid och pengar. Inga arkeologihundar har tidigare utvärderats vetenskapligt, vilket gör att det är svårt att övertyga länsstyrelsen att tillåta försöksverksamhet för bensökande arkeologihundar. Frånvaron av vetenskapliga bevis gör det också svårt att söka pengar för försöksverksamhet. Metod: Projektet innebär en genomgång av vetenskapliga artiklar som behandlar hundars doftsinne och deras möjligheter att hjälpa människan inom andra ämnesområden och verksamheter,vilket gör det möjligt att peka på tidigare forskningsresultat när länsstyrelse och finansiärer skall övertygas. Genomgången ska leda till en skriven sammanställning av kända forskningsresultat. I denna sammaställning ska dessa resultat diskuteras angående möjlig nytta av sökhundar ino m arkeologiska undersökningar och utredningar. Nuläge: Ett trettiotal artiklar inom medicin, miljövård, naturvård, byggnadsvård, tull, polisiär och militär verksamhet, har hittills gåtts igenom. Även vetenskapliga artiklar om luktsinnet hos däggdjur och hundar, samt artiklar som behandlar hundsökträning har gåtts igenom. Forskningsläget är lovande. Vid försök att detektera olika former av cancer är upptäckandegraden mellan 88 och 100 % beroende på cancerform, sökmetod och träningsmetod. När det gäller sök av sprängmedel varierar resultaten mellan 93 och 96 % träffsäkerhet. När det gäller ett område som t.ex. byggnadsvård och sökning efter röta/svamp eller bakterieangrep är träffprocenten sämre; 75% respektive 60%. Det finns dock många faktorer som spelar in. Dofter sprids bäst i fuktig och varm luft. Vindriktning spelar roll i de fall det eftersökta målets plats ska lokaliseras, doften är inte alltid där målet finns. Olika ålder på dofterna spelar också roll efterson doften förändras över tid. Hunden väljer oftast att söka efter den doftkälla som är starkast i de objekt som presenteras för den. Om träningsobjektet då har en annan doft än målobjektet på grund av förvaring eller ålder, finns risk att hunden söker fel doft, utan att hundföraren är medveten om detta. Studierna visar att det finns underlag att gå vidare med arkeologiska fältförsök, om man bara är medveten om hundarnas begränsning. Den verkar främst ligga i kommunikationen mellan människa och hund. 12

14 Ulf Öhrvall, PhD, läkare Kirurgiska Kliniken, Sunderby sjukhus 12 LAPAROSKOPISK APPENDEKTOMI VERSUS ÖPPEN TEKNIK I NORRBOTTEN Niillas Blind, Sunderbyn, Lisa Eskilsson Sunderbyn, Ulf Öhrvall Sunderbyn Bakgrund: Komplikationerna till operation av akut appendicit varierar mellan åren. Flera nationella och internationella studier har visat både oförändrad och minskad komplikationsfrekvens med laparoskopisk teknik. Syfte: Undersöka om komplikationerna vid appendektomi minskar med laparaskopisk teknik så att metodbyte kan motiveras. Metod: Under 2010 till 2013 har kirurgkliniken vid Sunderby sjukhus fört ett komplikationsregister över alla operationer. Komplikationer mellan öppen och laparoskopiskt opererade har jämförts.uppgifterna i registret har kompletterats ur länets elektroniska journalsystem. Ekonomisk kalkyl har gjorts upp. Material: 809 appendektomier i hela länet är registrerade. Materialet har sammanställts årsvis. Resultat: Mellan (98-100/ ) per år opererades för appendicit. 16,8 % (n=136) patienter opererades laparoskopiskt. Av de laparoskopiska konverterades 30% till öppen teknik. Frekvensen komplikationer varierade från 5.8% till 8.4%. Vårdagarna ökade vid komplikationer från 2 till 7 dagar. Komplikationerna vid laparoskopi var hälften så många jämfört med öppen kirurgi. Diskussion/konklusion: Resultatet visar att även vid frikostig konvertering så minskar komplikationsfrekvensen för gruppen. En ekonomisk kalkyl visar att ökad kostnad för laparoskopi inte helt kompenseras av minskade vårddygn utan medför ökad kostnad med ca SEK per år. Men med färre komplikationer minskar patientlidandet. En ny rutin för operation av appendicit kan motiveras utifrån patient perspektiv och om kliniken kan bära merkostnaden. Förändringen skulle kunna genomföras efter utbildningsinsats. 13

15 Pia Näsvall, läkare Kirurgkliniken, Sunderby sjukhus 13 Jämförelse mellan intrastomalt 3D-ultraljud, datortomografi och fynd vid operation på grund av stomala besvär Bakgrund: Då det inte finns ett pålitligt undersökningsinstrument för att diagnosticera parastomala bråck behövs nya tekniker. Målet med studien var att bedöma validiteten hos intrastomalt 3-dimensionellt ultraljud (3D) som ett alternativ till datortomografi av buken (DT) för bedömning av stomirelaterade besvär. Metod: Tjugo patienter med stomala besvär som krävde kirurgisk intervention, undersöktes preoperativt med DT i liggande position samt med 3D i liggande och stående. Fynden vid den efterföljande operationen jämfördes sedan med fynden vid DT och 3D. De operativa fynden betraktades som det sanna utfallet. Resultat: Båda metoderna visade hög sensitivitet (3D15/18, DT 15/18) och specificitet (3D 2/2, DT 1/2) när DT-bilderna tolkades av speciellt intresserad radiolog. Motsvarande värden för rutinmässig tolkning av DT-bilder var sensitivitet 17/18 och specificitet 1/2. Diskussion/konklusion: 3D är en ny och lovande teknik för att undersöka parastomala bråck och andra stomarelaterade besvär. Studien visar en hög validitet när resultaten jämförs med fynden vid kirurgi. Antalet patienter är begränsat men resultaten tillåter oss att konkludera att 3D är ett lovande och lättillgängligt alternativ till DT i liggande för att skärpa den kliniska diagnostiken vid stomiproblem. 14

16 Krister Tano, lektor, läkare ÖNH mott, Sunderby sjukhus 14 Nässpray innehållande glukosoxidas som behandling mot förkylning Bakgrund: Man har vid tidigare studier sett att det vanligaste förkylningsviruset, Rhinovirus, är känsligt för enzymet glukosoxidas (GO) som även förekommer i vanlig honung. Man vet att enzymet GO omvandlar glukos till glukonsyra och väteperoxid. Rhinovirus är känsliga för väteperoxid och lågt ph. Syfte: Vi avsåg att närmare studera verkningsmekanismen bakom den antivirala effekten hos GO. Metod: Vi använde oss av typstammar av HRV (Humant Rhinovirus), odlade humana celler (WI 38 celler), samt en kvantitativ PCR metod. Vi studerade effekten av lågt ph renodlat, väteperoxideffekt renodlat och GO med och utan buffrad lösning. Resultat: Vi fann till vår förvåning att den väteperoxid som GO producerade (ca 20 mm) inte alls var tillräcklig för att påverka HRV. Däremot var HRV mycket känsligt för en sänkning av ph till nivåer kring 3. I en lösning med 50U/ml GO + 5% glukos, så sjönk ph mer mot 3-4 redan inom 30 minuter. Slutsatsen blev att den antivirala effekt som enzymet GO visat sig ha mot bl a HRV enbart beror på den sura miljön som enzymet producerar och inte på väteperoxiden. 15

17 Anna Åström, sjuksköterska Piteå Älvdals Sjukhus IVAK 15 ÖKAD ÖVERLEVNAD I HJÄRTSTOPP UTANFÖR SJUKHUS- MOBILRÄDDARNA Anna Åström, Anna Alm Andersson och Ann-Sofie Forslund Bakgrund: I Sverige drabbas varje år personer av hjärtstopp utanför sjukvården. Av dem som drabbas är det 5000 som får behandling med hjärt- och lungräddning (HLR) och av dem överlever 500. För varje minut som går efter ett hjärtstopp har inträffat minskar chansen till överlevnad med 10 procent. De flesta hjärtstopp inträffar i personens hem. Fler personer kan överleva ett hjärtstopp om någon i närheten kan ge hjärt- och lungräddning medan man väntar på ambulans och avancerad sjukvård. Syfte: Syftet med pilotprojektet är att öka överlevnaden vid hjärtstopp som inträffar utanför hälso- och sjukvården genom att öka andelen personer som får HLR i väntan på ambulans. Metod: Projektet pågår tom 31/ Utbildning i basal HLR med hjärtstartare har erbjudits länets vuxna befolkning med start och pågår. Lärare på länets gymnasieskolor har erbjudits utbildning att bli instruktörer i basal HLR med hjärtstartare. Hösten 2014 införs Mobilräddarna, vilket innebär att frivilliga personer med kunskap i HLR kan anmäla sig till en tjänst genom vilken de får ett SMS till sin mobiltelefon när ett hjärtstopp inträffat i deras närhet. Personerna kan då bege sig till platsen för att påbörja HLR i väntan på ambulans. Resultat: Utbildning i HLR med hjärtstartare har genomfört i alla Norrbottens 14 kommuner, sammanlagt har 1051 personer utbildats. 154 instruktörer på länets gymnasiesklor har utbildats och de har i sin tur utbildat 658 elever. Rekryteringen av Mobilräddare startades i augusti och 450 personer har hittills anmält sig. Diskussion/konklusion: Projektet har utbildat vuxna personer i HLR med en spridning över hela Norrbottens län. Mobilräddare kan bege sig till platsen för inträffat hjärtstopp och påbörja HLR i väntan på ambulans. Tiden från hjärtstopp till påbörjad behandling med HLR och hjärtstartare är avgörande för överlevnad

18 POSTERPRESENTATION 2014 Erik Toolanen, läkare Kirurgiska kliniken, Sunderby sjukhus 1 AKUT TARMISCHEMI I NORRA REGIONEN RETROSPEKTIV STUDIE AV FAKTORER AV BETYDELSE FÖR ÖVERLEVNAD Erik Toolanen, Ulf Öhrvall Bakgrund: Akut tunntarmsischemi är allvarligt och svårdiagnosticerat tillstånd. Incidensen i Sverige är 5-8,6/ Trots operation, som vanligen är en tarmresektion med end to end anastomos, är mortaliteten hög (59-93 %). Damage control princip under operation tillämpas allt oftare, vilket innebär att vid det primära ingreppet lämnas tarmändarna förslutna i buken för att anastomoseras vid en reperation, sk "second look", timmar senare. Syfte: Kartlägga och utvärdera kirurgisk handläggning av akut tarmischemi i norra regionen. Kan mortaliteten påverkas av "second look". Metod: Retrospektiv journalstudie i Norra regionen ( 2002 till 2011). Patienter från norra regionen som opererats med tunntarmsresektion med eller utan "second look" på grund av tunntarmsischemi inkluderades. Ålder, ASA-score, kön, tid mellan diagnos och operation och mortaliteten registrerades. Material: 81 patienter inkluderades från regionen. Resultat: Av de inkluderades genomgick ungefär hälften "second look". 30 dagars mortalitet var 64%. I regionen utfördes "second look" i 25/39 (64%) fall, vanligen inom 48 timmar. Majoriteten fick primäranastomos, 13 fördröjd anastomos (en erhöll stomi). Vid "second look" rereceserades 44%. De med fördröjd anastomos hade ngt högre ASA score och högre mortalitet. Diskussion/konklusion: Tidig diagnostik, tidig åtgärd och bra allmäntillstånd är nödvändig för god prognos. Studien kan inte stödja värdet av fördröjd anastomos. Den kliniska bilden avgör om "second look" behövs.

19 POSTER PRESENTATION 2014 Aina Lilja, läkare Öjebyns Hälsocentral 2 Erfarenheter, förståelse och hantering av egen psykisk ohälsa hos aktivt troende kristna - en kvalitativ studie Bakgrund: Sverige är ett av världens mest sekulariserade länder. En strikt åtskilnad mellan sjukvård och religion har därför varit norm. Religiöst engagemang har i internationella studier visat sig vara en skyddande faktor vid psykisk ohälsa. Samtidigt kan religion vara en komplicerande faktor i kontakten med sjukvården och leda till inre konflikter hos patienter. Kristendomen är den största religionen i Sverige. Mycket litet är studerat avseende kristen tro och psykisk ohälsa under svenska förhållanden. Syfte: Att skapa kunskap kring hur personligt troende kristna personer förhåller sig till egen psykisk ohälsa, med fokus på erfarenheter av sjukdom och sjukdomsförståelse. Metod: En kvalitativ studie baserad på tematiskt strukturerade djupintervjuer med personligt troende kristna som har erfarenhet av psykisk ohälsa. Rekrytering har skett via kontakter med andliga ledare i olika kristna samfund runtom i landet. Som komplement har vi även använt snöbollsmetoden. En pilotstudie baserad på 4 informanter har genomförts som har gett vägledning vad gäller teman och kategorier inför senare intervjuer. Totalt har 17 personer intervjuats.intervjuerna har spelats in på digitala ljudfiler, transkriberats och analyserats med hjälp av Systematisk Textkondenserin (STC). Nuläge/Resultat: Resultat från pilotstudie: Informanterna beskrev särskilda tankar och erfarenheter utifrån sin kristna tro inom följande fyra kategorier: Symptom, sjukdomsorsak, konsekvenser och vad som ger lindring och bot. De beskrev fenomenet att leva med dubbla förklaringsmodeller där det naturvetenskapliga synsättet på psykisk ohälsa existerade samtidigt med tron på andliga förklaringar till psykiska symptom. De använde sig i stor utsträckning av sin religion för att få lindring och bot. Analys av det övriga materialet pågår. 18

20 POSTER PRESENTATION 2014 Fredrik Röding, läkare Ortopeden, Sunderby sjukhus 3 ÅTERFALLSSKADOR- VILKA DRABBAS? Marie Lindkvist, Ulrica Bergström, Jack Lysholm Bakgrund: Återfallsskadors förekomst och belastning på sjukvården är oklart. Tidigare studier har givit divergerande resultat. Vi planerar att med Umeås skadedatabas som grund, undersöka hur vanligt det är, vilka som drabbas mest och vilka skador de som drabbas oftast har. Syfte: Denna studie har för avsikt att beskriva hur stor del av skadebördan som består av återfallsskador, vilka grupper som är mest drabbade och vilka skadetyper som oftare föregår en allvarlig återfallsskada. Metod: Retrospektiv registerstudie. Material: Skadefall som inkom till akutmottagningen vid Norrlands Universitetssjukhus under åren , 20 år och äldre och var skrivna inom Umeå regionen. Totalt fall under 13 år. Incidenser beräknades per innevånare och för att beräkna risk för återfall användes Cox regression. Resultat: Vi fann att ålder och kön påverkar risken för återfallsskada. Män är i unga åldrar mer benägna för primärskada såväl som återfallsskada. Från 65 år ålder är förhållanden omvända. Fraktur och distorsion var hos män och hos kvinnor de skadetyper som i högre grad föregick en allvarlig skada (MAIS 2) medan sårskada hade lägre risk. Diskussion/konklusion: Fraktur och distorsion är skadetyper som i högre grad än andra föregår framtida allvarlig skada 19

Astma och allergier effekter av miljön

Astma och allergier effekter av miljön Astma och allergier effekter av miljön Eva Rönmark Luleå 18 september 2013 Yrkes-och miljömedicin, Umeå universitet OLIN-Studierna, Norrbottens läns landsting Obstruktiv Lungsjukdom i Norrbotten (OLIN)

Läs mer

Astma och Allergi med OLIN sedan 1985 Har ökningen upphört?

Astma och Allergi med OLIN sedan 1985 Har ökningen upphört? Astma och Allergi med OLIN sedan 1985 Har ökningen upphört? Eva Rönmark, professor i miljömedicin Institutionen för Folkhälsa och klinisk medicin, Yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet & OLIN-studierna,

Läs mer

FEV 1 /FEV 6 -mätning, sex minuters gångtest hur kan detta användas för att värdera KOL-patienten?

FEV 1 /FEV 6 -mätning, sex minuters gångtest hur kan detta användas för att värdera KOL-patienten? FEV 1 /FEV 6 -mätning, sex minuters gångtest hur kan detta användas för att värdera KOL-patienten? Socialstyrelsens riktlinjer för vård vid astma och KOL + Läkemedelsverket Livlinan!? FEV 1 /FEV 6 -mätning

Läs mer

FoU-dagen 2011. 22 mars, klockan 09.00 ca 16.00 Sunderby sjukhus, konferenscenter

FoU-dagen 2011. 22 mars, klockan 09.00 ca 16.00 Sunderby sjukhus, konferenscenter FoU-dagen 2011 22 mars, klockan 09.00 ca 16.00, konferenscenter Inledning Elisabeth Holmgren, landstingsdirektör, Norrbottens läns landsting Parallella projektpresentationer Aulan och Sal: 2:3 Klockan

Läs mer

Leg psykolog Lotta Omma

Leg psykolog Lotta Omma Samer ett folk i fyra länder Syfte Undersöka hur samiska skolbarn 13-18 år och unga vuxna 18-28 år upplever sin livssituation och hälsa. Göra jämförelser inom den samiska gruppen och mellan den samiska

Läs mer

Ateroskleros i halskärlen hos KOL-patienter

Ateroskleros i halskärlen hos KOL-patienter Ateroskleros i halskärlen hos KOL-patienter - resultat från Role Of Low Lung function Study (ROLLS) Sophia Frantz, specialistläkare, doktorand Klinisk fysiologi, Diagnostiskt Centrum, UMAS Bakgrund Låg

Läs mer

Från epidemiologi till klinik SpAScania

Från epidemiologi till klinik SpAScania Från epidemiologi till klinik SpAScania Ann Bremander, PT, PhD Docent vid Lunds Universitet Institutionen för kliniska vetenskaper Avdelningen för reumatologi SpAScania 2007 The impact of SpA on the individual

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. På astmafronten något nytt?

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. På astmafronten något nytt? På astmafronten något nytt? Astmaepidemiologi Prevalens 8-10% 800000 individer 50% lindring sjukdom Incidens högst i småbarnsåldern (10/1000/år) men sjunker till 2/1000/år från yngre medelålder Mortalitet

Läs mer

BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN

BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN Prognos för länsdelarna fram till år 21 Bilagor Kenneth Berglund och Inna Feldman Hälso- och sjukvårdsstaben Landstinget i Uppsala län SAMTLIGA SJUKDOMAR...1

Läs mer

PROGRAM. FoU-dagen. 5 november 2008 kl 09.00-15.45 Sunderby sjukhus, konferenscenter

PROGRAM. FoU-dagen. 5 november 2008 kl 09.00-15.45 Sunderby sjukhus, konferenscenter PROGRAM FoU-dagen 5 november 2008 kl 09.00-15.45, konferenscenter Aulan Kl 09.00-09.15 Inledning Elisabeth Holmgren, landstingsdirektör, Norrbottens läns landsting Kl 09.15-09.30 FoU - hur går vi framåt?

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Psykosociala arbetsförhållanden hjärt-kärlsjukdom, perceptioner och reaktiva beteenden

Psykosociala arbetsförhållanden hjärt-kärlsjukdom, perceptioner och reaktiva beteenden SAHLGRENSKA AKADEMIN INSTITUTIONEN FÖR MEDICIN Psykosociala arbetsförhållanden hjärt-kärlsjukdom, perceptioner och reaktiva beteenden Mia Söderberg, Leg. psykolog, MSc, PhD mia.soderberg@amm.gu.se Arbets-

Läs mer

Fordonsavgaser och uppkomst av lungsjukdom/astma. Lars Modig Doktorand Yrkes- och miljömedicin

Fordonsavgaser och uppkomst av lungsjukdom/astma. Lars Modig Doktorand Yrkes- och miljömedicin Fordonsavgaser och uppkomst av lungsjukdom/astma Lars Modig Doktorand Yrkes- och miljömedicin Hälsokonsekvenser av avgaser/pm förekommande i HIA Mortalitet (långtidseffekter) Sjukhusinläggningar etc (akut

Läs mer

Hur det började. Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv. Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar

Hur det började. Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv. Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar Hur det började Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar Läkartidnigen 30-31 2001 Cecilia Björkelund, professor, distriktsläkare

Läs mer

Luftvägseffekter, särskilt astma, och exponering för härdplaster

Luftvägseffekter, särskilt astma, och exponering för härdplaster Luftvägseffekter, särskilt astma, och exponering för härdplaster Kjell Torén Professor/överläkare Arbets- och miljömedicin Allergisektionen Sahlgrenska Universitetssjukhuset 1 Ny fabrik för laminerat trä

Läs mer

2011-09-02. Grunderna i epidemiologi. Innehåll: Vad är epidemiologi? Epidemiologins tillämpningsområden

2011-09-02. Grunderna i epidemiologi. Innehåll: Vad är epidemiologi? Epidemiologins tillämpningsområden Innehåll: Grunderna i epidemiologi Vad är epidemiologi? Beskriva 5 olika typer av studiedesign Beskriva 3 olika typer av sjukdomsmått Emilie.agardh@ki.se Diskutera orsaker och samband Varför är epidemiologi

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Dynamiska lungvolymer. Statiska lungvolymer. Diagnostik vid misstänkt KOL

Dynamiska lungvolymer. Statiska lungvolymer. Diagnostik vid misstänkt KOL Spirometri och 6MWT vid KOL Spirometri Screening och diagnostik Objektiv mätning av fysisk kapacitet (Objektiv mätning av fysisk aktivitet) Mats Arne, specialistsjukgymnast, med dr Landstinget i Värmland

Läs mer

Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering

Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering Larsson et al Accepterad för publicering den 3 mars 2000 Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering Bengt Larsson, Nils Bäckman och Anna-Karin Holm I en tidigare publicerad studie undersöktes

Läs mer

Kvantitativa metoder och datainsamling

Kvantitativa metoder och datainsamling Kvantitativa metoder och datainsamling Kurs i forskningsmetodik med fokus på patientsäkerhet 2015-09-23, Peter Garvin FoU-enheten för närsjukvården Kvantitativ och kvalitativ metodik Diskborsten, enkronan

Läs mer

Registerdata. Johan Kärrholm. Svenska och nordiska höftprotesregistren. Ortopediska kliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Mölndal

Registerdata. Johan Kärrholm. Svenska och nordiska höftprotesregistren. Ortopediska kliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Mölndal Registerdata Svenska och nordiska höftprotesregistren Johan Kärrholm Ortopediska kliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Mölndal PRISS möte 2013 terminologi Infektion kan leda till - icke kirurgisk

Läs mer

KOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014. Björn Ställberg Gagnef vårdcentral

KOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014. Björn Ställberg Gagnef vårdcentral KOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014 Björn Ställberg Gagnef vårdcentral Nationella programrådet Astma och KOL Identifierade insatsområden Nationella programrådet Astma och KOLinsatsområden för KOL Diagnostik,

Läs mer

XIVSvenska. Mona Schlyter, Malmö. Könsskillnader vid rökstopp efter hjärtinfarkt? Ingen intressekonflikt. Kardiovaskulära Vårmötet

XIVSvenska. Mona Schlyter, Malmö. Könsskillnader vid rökstopp efter hjärtinfarkt? Ingen intressekonflikt. Kardiovaskulära Vårmötet Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Mona Schlyter, Malmö Könsskillnader vid rökstopp efter hjärtinfarkt? Ingen intressekonflikt SECAMI The Secondary prevention and Compliance

Läs mer

Nya nationella riktlinjer för KOL

Nya nationella riktlinjer för KOL Nya nationella riktlinjer för KOL Dagens Medicin Symposium 2014-10-22 Kjell Larsson IMM Karolinska Institutet Stockholm Fakta om KOL KOL är en folksjukdom KOL är, inom några år, världens tredje vanligaste

Läs mer

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 (*BMI 30, or ~ 30 lbs overweight for 5 4 person) No Data

Läs mer

Fetare men friskare 25 års hjärtkärlsjukdom och diabetes med MONICA i norra Sverige

Fetare men friskare 25 års hjärtkärlsjukdom och diabetes med MONICA i norra Sverige Fetare men friskare 25 års hjärtkärlsjukdom och diabetes med MONICA i norra Sverige Mats Eliasson Adjungerad professor Institution för folkhälsa och klinisk medicin Umeå Universitet Överläkare, Medicinkliniken,

Läs mer

Leg psykolog Lotta Omma

Leg psykolog Lotta Omma Avhandling 2013 Forskning projekt vid Umeå universitet Medförfattare och handledare Lars Jacobsson, professor emeritus Mikael Sandlund, professor/överläkare Solveig Petersen, docent 25 000 i Sverige, 40

Läs mer

KOL epidemiologi, etiologi och diagnostik. Bo Billing

KOL epidemiologi, etiologi och diagnostik. Bo Billing KOL epidemiologi, etiologi och diagnostik Bo Billing Epidemiologi KOL är den 4:e ledande dödsorsaken i världen och ökar KOL är den ledande sjukdomsorsaken I Sverige beräknas mellan 400 och 700.000 ha sjukdomen

Läs mer

Skyddar bilirubin mot hjärtinfarkt och stroke?

Skyddar bilirubin mot hjärtinfarkt och stroke? Skyddar bilirubin mot hjärtinfarkt och stroke? Kim Ekblom Centrallasarettet Växjö Medicinsk biovetenskap, Klinisk kemi Umeå universitet 2011-10-13 Bilirubin Endogen antioxidant Variabiliteten en av de

Läs mer

Alfa-1-antitrypsinbrist Risk för genetisk KOL

Alfa-1-antitrypsinbrist Risk för genetisk KOL Alfa-1-antitrypsinbrist Risk för genetisk KOL Eeva Piitulainen Docent/överläkare Lung- och allergiklinikerna vid universitetssjukhusen i Lund och Malmö AAT-brist AAT-brist är ett ärftligt tillstånd (inte

Läs mer

Är trafikrelaterade avgaser en riskfaktor för astma hos vuxna? Lars Modig

Är trafikrelaterade avgaser en riskfaktor för astma hos vuxna? Lars Modig Är trafikrelaterade avgaser en riskfaktor för astma hos vuxna? Lars Modig Vad vet vi om fordonsavgaser och luftvägsbesvär/sjukdomar bland vuxna? Luftföroreningar påverkar luftvägarna Experimentella studier

Läs mer

Screening för GDM. Eva Anderberg Leg. barnmorska Med Dr

Screening för GDM. Eva Anderberg Leg. barnmorska Med Dr Screening för GDM Eva Anderberg Leg. barnmorska Med Dr General oral glucose tolerance test during pregnancy An opportunity for improved pregnancy outcome and improved future health Screening 1. Att testa

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL

Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL Regionalt seminarium Nässjö den 5 mars 2015 Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL remissversion Nya nationella riktlinjer för vård vid astma

Läs mer

diagnoskriterier och stadieindelning Sofia Dettmann Lungsektionen, Medicinkliniken, Västmanlands Sjukhus - Västerås

diagnoskriterier och stadieindelning Sofia Dettmann Lungsektionen, Medicinkliniken, Västmanlands Sjukhus - Västerås KOL och astmasjukdomslära, diagnoskriterier och stadieindelning Sofia Dettmann Lungsektionen, Medicinkliniken, Västmanlands Sjukhus - Västerås Prevalens KOL 5-15% av befolkningen över 45 år ASTMA ca 8%

Läs mer

225 000 OLIN-studierna, Luleå, Norrbottens läns F Eva Rönnmark Chef vid OLIN-studierna landsting

225 000 OLIN-studierna, Luleå, Norrbottens läns F Eva Rönnmark Chef vid OLIN-studierna landsting Visare Norr 2011 Beslut Dnr 046/10 Projekt nr/titel Sökande Befattning Arbetsplats Län Beviljat belopp Fet stil = huvudsökande D= Medel ur diabetesfonden F= Fortsättningsprojekt 138761 Astma och allergisk

Läs mer

vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat

vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat Aktiv hälsostyrning med vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat av 1-årig uppföljning Presentationsmaterial - Januari 2012 Sammanfattning (1) Sedan juni 2010 pågår å inom SLL två pilotstudier t för

Läs mer

SPIROMETRI i primär- och företagshälsovård

SPIROMETRI i primär- och företagshälsovård SPIROMETRI i primär- och företagshälsovård 151019 Martin Andersson, vik specialistläkare, med. Dr. martin.andersson@envmed.umu.se 090-7852364 A 17-year-old man presented to hospital with dry cough and

Läs mer

SYMPOSIUM OM ALFA 1 ANTITRYPSIN Malmö 19-20 november 2008. Magnus Sköld Lung- Allergikliniken Karolinska Universitetssjukhuset Solna Stockholm

SYMPOSIUM OM ALFA 1 ANTITRYPSIN Malmö 19-20 november 2008. Magnus Sköld Lung- Allergikliniken Karolinska Universitetssjukhuset Solna Stockholm KRONISKT OBSTRUKTIV LUNGSJUKDOM (KOL) översikt SYMPOSIUM OM ALFA 1 ANTITRYPSIN Malmö 19-20 november 2008 Magnus Sköld Lung- Allergikliniken Karolinska Universitetssjukhuset Solna Stockholm Vad skall jag

Läs mer

Malmö Kost Cancer undersökningen

Malmö Kost Cancer undersökningen Malmö Kost Cancer undersökningen Sociala förhållanden och hjärtkärlsjukdom Maria Rosvall, MD, PhD Carotid Atherosclerosis in relation to Socioeconomic Status and Gender Maria Rosvall, MD, PhD Socialepidemiologi,

Läs mer

Patientsäkerhet. Varför patientsäkerhet i sskprogrammet?

Patientsäkerhet. Varför patientsäkerhet i sskprogrammet? Patientsäkerhet ANNELI JÖNSSON UNIV.ADJUNKT, SJUKSKÖTERSKA, DOKTORAND Operationsborr kvar i fot i två år För knappt två år sedan opererades en 75-årig kvinna i foten för artros, men blev aldrig bra. Härom

Läs mer

Internationella erfarenheter: Publicerade resultat kring cut off- värden för jordnöt

Internationella erfarenheter: Publicerade resultat kring cut off- värden för jordnöt Internationella erfarenheter: Publicerade resultat kring cut off- värden för jordnöt Jenny van Odijk Leg. Dietist, Med dr. Sahlgrenska Universitetssjukhuset Referenser Codreanu F et al. A novel immunoassay

Läs mer

Svenskt yttrande avseende EU-kommissionens grönbok om rökfritt Europa

Svenskt yttrande avseende EU-kommissionens grönbok om rökfritt Europa Bilaga 2007-05-23 S2007/1767/FH Socialdepartementet Enheten för folkhälsa Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för hälsa och konsumentskydd Enhet C6 Hälsoåtgärder B-1040 BRYSSEL sanco-smoke-freeconsultation@ec.europa.eu

Läs mer

Stillasittande & ohälsa

Stillasittande & ohälsa Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa

Läs mer

Studiedesign: Observationsstudier

Studiedesign: Observationsstudier Studiedesign: Observationsstudier Kvantitativa metoder II: Teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Hanna Hultin hanna.hultin@ki.se Disposition Introduktion Kohortstudie Fall-kontrollstudie

Läs mer

Framtidens hälsoundersökning redan idag

Framtidens hälsoundersökning redan idag Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.

Läs mer

Prognos vid KOL FEV 1. Ålder. Frisk icke-rökare. Rökare med KOL RÖKSTOPP. Fortsatt rökning 100% 50%

Prognos vid KOL FEV 1. Ålder. Frisk icke-rökare. Rökare med KOL RÖKSTOPP. Fortsatt rökning 100% 50% Prognos vid KOL FEV 1 100% Frisk icke-rökare 50% Rökare med KOL RÖKSTOPP Fortsatt rökning Ålder Vincent van Gogh Läkemedelsbehandling vid KOL - behandlingsrekommendation Ett konsensusdokument från expertmöte

Läs mer

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering?

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Maria Bäck, Göteborg Rörelserädsla Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Sahlgrenska Akademin, Institutionen för Medicin, Göteborgs

Läs mer

Grunderna i epidemiologi.

Grunderna i epidemiologi. Grunderna i epidemiologi emilie.agardh@ki.se Innehåll: Vad är epidemiologi? Beskriva 4 olika typer av studiedesign Beskriva 3 olika typer av sjukdomsmått Diskutera orsaker och samband Varför är epidemiologi

Läs mer

Hanan Tanash Lungläkare Medicinkliniken, Lasarettet i Ystad

Hanan Tanash Lungläkare Medicinkliniken, Lasarettet i Ystad Hanan Tanash Lungläkare Medicinkliniken, Lasarettet i Ystad Överlevnad hos personer med svår alfa-1-antitrypsinbrist (PiZZ) Tidigare studier av AAT bristens naturalförlopp har varit få och omfattat främst

Läs mer

Effekter av pälsdjursallergi på livskvalitet

Effekter av pälsdjursallergi på livskvalitet Effekter av pälsdjursallergi på livskvalitet Björn Nordlund Barnsjuksköterska och doktorand Astrid Lindgrens barnsjukhus och Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet Pälsdjursallergi

Läs mer

150 000 F Mikael Lilja Läkare/Handledare FoUU, Region Jämtland Härjedalen Z

150 000 F Mikael Lilja Läkare/Handledare FoUU, Region Jämtland Härjedalen Z Visare Norr 2016 Beslutat vid FoUU-rådet 2015-11-19 Projekt Nr Titel Sökande Befattning Arbetsplats Län Beviljat 2016 Fet stil = Huvudsökande, D = Även medel ur diabetesfonden, F = Fortsättningsprojekt

Läs mer

Välkommen till sjuksköterskeprogrammets konferens i omvårdnad 26 april 2013

Välkommen till sjuksköterskeprogrammets konferens i omvårdnad 26 april 2013 Välkommen till sjuksköterskeprogrammets konferens i omvårdnad 26 april 2013 Studenter vid sjuksköterskeprogrammet, termin 6, presenterar sina examensarbeten 09.00 Inledning av Professor Siv Söderberg i

Läs mer

Fakta om lungcancer. Pressmaterial

Fakta om lungcancer. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i

Läs mer

Forskningsläget nationell och internationell utblick

Forskningsläget nationell och internationell utblick Forskningsläget nationell och internationell utblick Monica Eriksson, PD, Docent Centrum för Salutogenes Institutionen för Omvårdnad, hälsa och kultur Högskolan Väst monica.eriksson@hv.se Handbook on

Läs mer

Innehållsförteckning:

Innehållsförteckning: i fokus Innehållsförteckning: Befolkningsenkät Hälsa på lika villkor?...1 Sammanfattning.....1 Allmänt hälsotillstånd....4 Fysisk hälsa..5 Svår värk eller smärta i rörelseorganen....5 Svår värk i olika

Läs mer

NORD. OH presentation. Hälsa, levnadsvanor mm NORD. Kiruna Pajala. Gällivare. Jokkmokk

NORD. OH presentation. Hälsa, levnadsvanor mm NORD. Kiruna Pajala. Gällivare. Jokkmokk OH presentation Hälsa, levnadsvanor mm Kiruna Pajala Gällivare Jokkmokk Hälsa på lika villkor? 6 År 6 Övriga länet Andel Andel -15 år 17 % 17 % 16-29 år 15 % 17 % KIRUNA 3-44 år 18 % 19 % 54 54396 437

Läs mer

Studiedesign och effektmått

Studiedesign och effektmått Studiedesign och effektmått Kohortstudier och randomiserade studier Disposition Mått på association Studiedesign Randomiserade kliniska/kontrollerade prövningar Kohortstudier Mått på sjukdomsförekomst

Läs mer

Spirometri Milena Sundstedt, mars 2012

Spirometri Milena Sundstedt, mars 2012 Spirometri Milena Sundstedt, mars 2012 Indikationer spirometri Diagnostik och gradering vid misstänkt påverkan på lungfunktionen Symtom som andfåddhet, pip i bröstet, hosta Återkommande luftvägsinfektioner

Läs mer

Resultat och diskussion. Bruno Hägglöf Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet

Resultat och diskussion. Bruno Hägglöf Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet Resultat och diskussion Bruno Hägglöf Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet Sammanvägt bevisvärde per studie BASAL KVALITET RELEVANS BEVISVÄRDE BRÅ Begränsat Begränsat Begränsat Dalarna Begränsat

Läs mer

Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar

Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar Hälsoekonom/PhD Inna Feldman Uppsala Universitet Dat 131122 Innehåll Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar

Läs mer

Vårdens resultat och kvalitet

Vårdens resultat och kvalitet Vårdens resultat och kvalitet Resultat efter vård 2004-2005 Dödlighet Återinsjuknande Regelbundenhet i vårdkontakter Behov av forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården i Region Skåne Rapport

Läs mer

Kronisk t Obstruktiv Lungsjukdom

Kronisk t Obstruktiv Lungsjukdom Kronisk t Obstruktiv Lungsjukdom Kalla fakta om KOL KOL är en folksjukdom, ett par hundra tusen patienter har sjukdomen varav merparten subkliniskt. Omkring 2500 patienter dör årligen. En explosionsartad

Läs mer

Västerbottens läns landsting. Preoperativ rökavvänjning

Västerbottens läns landsting. Preoperativ rökavvänjning Västerbottens läns landsting Preoperativ rökavvänjning Landstingsledningen har beslutat att preoperativ rökavvänjning ska erbjudas alla rökare som ska genomgå planerad operation. Ansvarig för detta uppdrag

Läs mer

vetenskap, pediatrik Universitetssjukhus

vetenskap, pediatrik Universitetssjukhus Visare Norr 215 Beslutat vid FoUU-rådet 214-11-3 Projekt Nr Titel Sökande Befattning Arbetsplats Län Beviljat 215 Fet stil = Huvudsökande, D = Även medel ur diabetesfonden, F = Fortsättningsprojekt 47941

Läs mer

Bakgrund. 21 oktober 2014 Sussi Sjövall Anne-Marie Sporre

Bakgrund. 21 oktober 2014 Sussi Sjövall Anne-Marie Sporre Bakgrund 2008 planerade Ålands hälso- och sjukvård (ÅHS) att förbättra omhändertagandet av hjärtstopp inom sjukhuset. ÅHS ville införa enhetliga rutiner för HLR, först på sjukhuset, och därefter inom hela

Läs mer

Aktuell forskning och behandling av AAT-brist. Eeva Piitulainen Adj professor/överläkare Lung-och allergisektionen Skånes universitetssjukhus Malmö

Aktuell forskning och behandling av AAT-brist. Eeva Piitulainen Adj professor/överläkare Lung-och allergisektionen Skånes universitetssjukhus Malmö Aktuell forskning och behandling av AAT-brist Eeva Piitulainen Adj professor/överläkare Lung-och allergisektionen Skånes universitetssjukhus Malmö Agenda AAT-brist och risk för lungsjukdom Aktuell forskning

Läs mer

1.2 Vid vilken diameter anser man att en operation är motiverad pga rupturrisk? (1p)

1.2 Vid vilken diameter anser man att en operation är motiverad pga rupturrisk? (1p) 6 sidor - 22 poäng En 65-årig man har för två dagar sedan i samband med screening för aortaaneurysm visat sig ha ett infrarenalt aortaaneurysm med diameter 65 mm. Han är tidigare frisk. Han slutade att

Läs mer

Checklista för systematiska litteraturstudier 3

Checklista för systematiska litteraturstudier 3 Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier 3 A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande

Läs mer

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén Påverkar metoden hälsosamtal rökning, alkoholvanor, fysisk aktivitet och matvanor? I så fall: Hur

Läs mer

Handläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012

Handläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012 1 PROJEKT VESTA Handläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012 Mats Skondia ST-läkare, Mörby VC Maj 2014 Klinisk handledare: Ulla Karnebäck, Specialistläkare i allmänmedicin

Läs mer

Övervikt och fetma. Tina Henningson, BHV-öl Skaraborg Mars 2011

Övervikt och fetma. Tina Henningson, BHV-öl Skaraborg Mars 2011 Övervikt och fetma Tina Henningson, BHV-öl Skaraborg Mars 2011 Övervikt & Fetma ÖVERVIKT En riskfaktor för fetma Prevention Kost Motion Levnadsvanor FETMA En sjukdom E66.0 Behandling Beteendeförändring

Läs mer

Sepsis, svår sepsis och septisk chock

Sepsis, svår sepsis och septisk chock Sepsis, svår sepsis och septisk chock Diagnostik och biomarkörer Bengt Gårdlund, Infektionskliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge 2012 Sepsis continuum Sepsis Svår sepsis Septisk chock Systemreaktion

Läs mer

Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus

Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus Multiprofessionellt utbildningsprogram för närstående till hjärtsviktspatienter Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus

Läs mer

Visare Norr 2012 Titel Sökande Befattning Arbetsplats Län Beviljat 2011 Fet stil

Visare Norr 2012 Titel Sökande Befattning Arbetsplats Län Beviljat 2011 Fet stil Visare Norr 2012 Beslutat vid FoUU-rådet 2011-11-08 Projekt Nr Titel Sökande Befattning Arbetsplats Län Beviljat 2011 Fet stil = Huvudsökande, D = Även medel ur diabetesfonden, F = Fortsättningsprojekt

Läs mer

SPIROMETRI i primär- och företagshälsovård

SPIROMETRI i primär- och företagshälsovård SPIROMETRI i primär- och företagshälsovård 160322 Martin Andersson, specialistläkare, med. Dr. martin.andersson@envmed.umu.se 090-7852364 A 17-year-old man presented to hospital with dry cough and pleuritic

Läs mer

Carotid Artery Wall Layer Dimensions during and after Pre-eclampsia An investigation using non-invasive high-frequency ultrasound

Carotid Artery Wall Layer Dimensions during and after Pre-eclampsia An investigation using non-invasive high-frequency ultrasound Carotid Artery Wall Layer Dimensions during and after Pre-eclampsia An investigation using non-invasive high-frequency ultrasound Studie I-IV I. Increased carotid intima thickness and decreased media thickness

Läs mer

Alfa 1-antitrypsinbrist

Alfa 1-antitrypsinbrist Patientfall 1 Man född 1947 Alfa 1-antitrypsinbrist Aldrig rökt 2009 besök på vårdcentralen på grund av ökad andfåddhet vid ansträngning Spirometri: FEV 1 80% av förväntat Ingen åtgärd Eeva Piitulainen

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010

Hälsa på lika villkor? År 2010 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...

Läs mer

Svenska Hjärt-Lungräddningsregistret

Svenska Hjärt-Lungräddningsregistret Svenska Hjärt-Lungräddningsregistret Ett flaggskepp bland svenska kvalitetsregister Johan Herlitz Professor i prehospital akutsjukvård i Västra Götaland Högskolan i Borås och Sahlgrenska universitetssjukhuset,

Läs mer

Kan ett nationellt kvalitetsregister bidra till kvalitetsutveckling?

Kan ett nationellt kvalitetsregister bidra till kvalitetsutveckling? Kan ett nationellt kvalitetsregister bidra till kvalitetsutveckling? Svenskt Bråckregister Pär Nordin Umeå -15 Förutsättning för kvalitetsutveckling Nyfiken på förbättring Ta reda på dina resultat Registrets

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

Diagnostiskt centrum för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom

Diagnostiskt centrum för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom Diagnostiskt centrum för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom 2012 06 18 Charlotta Sävblom specialistläkare, med.dr. Projektledare Diagnostiskt centrum, RCC Syd Hälso och sjukvårdsstrateg

Läs mer

Falls and dizziness in frail older people

Falls and dizziness in frail older people Falls and dizziness in frail older people Predictors, experience and effect of an intervention Ulrika Olsson Möller Leg sjukgymnast, doktorand Mars 2013 Andelen äldre kommer att öka Våra mest sjuka äldre

Läs mer

Luftföroreningar, astma och allergi hos barn Nya fynd från svenska studier

Luftföroreningar, astma och allergi hos barn Nya fynd från svenska studier Luftföroreningar, astma och allergi hos barn Nya fynd från svenska studier Göran Pershagen Institutet för Miljömedicin Karolinska Institutet Bakgrund Luftföroreningar kan öka risken för luftvägssymtom

Läs mer

Specialiserade överviktsmottagningar

Specialiserade överviktsmottagningar Underlag Specialiserade överviktsmottagningar Bakgrund Fetma utgör ett stort hot för folkhälsan. Med fetma följer en ökad risk för psykisk ohälsa, ökad sjuklighet och för tidig död. Övervikt/fetma brukar

Läs mer

Om hjärtat stannar.. Vad gör man?

Om hjärtat stannar.. Vad gör man? Om hjärtat stannar.. Vad gör man? Johan Herlitz Professor i prehospital akut sjukvård Högskolan i Borås och Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg 1 Min forskning är möjlig tack vare stöd från Hjärt-

Läs mer

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman EPIPAIN Den vidunderliga generaliserade smärtan Stefan Bergman 1993 läste jag en ar/kel The prevalence of chronic widespread pain in the general popula5on Cro7 P, Rigby AS, Boswell R, Schollum J, Silman

Läs mer

Patientsäkerhet. Varför patientsäkerhet i sskprogrammet? Varför undervisar jag om patientsäkerhet?

Patientsäkerhet. Varför patientsäkerhet i sskprogrammet? Varför undervisar jag om patientsäkerhet? Patientsäkerhet ANNELI JÖNSSON UNIV.ADJUNKT, SJUKSKÖTERSKA, DOKTORAND Varför patientsäkerhet i sskprogrammet? Nationellt och internationell satsning Medicinska fakulteten: Att succesivt på ett strukturerat

Läs mer

Följer vi SoS riktlinjer inom kranskärlssjukvården? Professor, överläkare Kardiologiska kliniken Universitetssjukhuset Linköping

Följer vi SoS riktlinjer inom kranskärlssjukvården? Professor, överläkare Kardiologiska kliniken Universitetssjukhuset Linköping Följer vi SoS riktlinjer inom kranskärlssjukvården? Professor, överläkare Kardiologiska kliniken Universitetssjukhuset Linköping VOLTAIRE - the art of medicine To keep the patient occupied while the disease

Läs mer

PROGRAM. FoU-dagen. 7 november 2007 kl 09.00- ca 16.00 Sunderby sjukhus, konferenscenter

PROGRAM. FoU-dagen. 7 november 2007 kl 09.00- ca 16.00 Sunderby sjukhus, konferenscenter PROGRAM FoU-dagen 7 november 2007 kl 09.00- ca 16.00, konferenscenter Aulan Kl 09.00-09.15 Inledning Elisabeth Holmgren, landstingsdirektör, Norrbottens läns landsting Aulan, Sal 1 & Sal 2 Kl 09.20-12.15

Läs mer

Bedöma och intervenera för att möta partners behov. Susanna Ågren

Bedöma och intervenera för att möta partners behov. Susanna Ågren Bedöma och intervenera för att möta partners behov Susanna Ågren Vårdgivarbörda och stress! Att vårda kan vara betungande och stressande! Vårdgivarbörda! Samband mellan hjälpbehov utförda av partnern och

Läs mer

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Anita Johansson Med. dr. Hälso- och vårdvetenskap FoU-enheten Skaraborg Sjukhus Nka Anörigkonferens, Göteborg

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen 1(10) FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN 2012 2014 En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen 2 Det nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa

Läs mer

6 februari 2013. Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR

6 februari 2013. Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR 6 februari 2013 Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR NDR utveckling sedan 1996 Verktyg i förbättringsarbetet Mer än 1200 enheter online 2012 Nationella riktlinjer 100% av sjukhusklinikerna Kvalitetskontroll

Läs mer

Om Barn och Ungdom (0-24 år)

Om Barn och Ungdom (0-24 år) Om Barn och Ungdom (0-24 år) Familjesituation Barns hälsa Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Barnens familjesituation år 2001 i Norrbotten 1,83 barn (0-21 år)

Läs mer

Samverkansdokument ASTMA mellan Primärvården och Medicinkliniken i Västmanland

Samverkansdokument ASTMA mellan Primärvården och Medicinkliniken i Västmanland Samverkansdokument ASTMA mellan Primärvården och Medicinkliniken i Västmanland Fastställd av Lennart Iselius Handläggare Medicinkliniken Sektionsansvarig lungmedicin Sofia Dettmann Gäller fr o m 203-06-

Läs mer

Forskningsplan. Bihandledare Docent Thorkild F Nielsen MD PhD Sahlgrenska akademin vid Göteborgs Universitet. Forskningsplan

Forskningsplan. Bihandledare Docent Thorkild F Nielsen MD PhD Sahlgrenska akademin vid Göteborgs Universitet. Forskningsplan 1 Forskningsplan Kvinnans body mass index (BMI) under graviditeten och fosterviktens betydelse för förekomsten av bäckenbottenbesvär 20 år efter förlossningen Leg läkare Maria Gyhagen Avdelningen för obstetrik

Läs mer

Aktuella behandlingsrekommendationer. vid KOL

Aktuella behandlingsrekommendationer. vid KOL Aktuella behandlingsrekommendationer vid KOL Åke Johansson Lungmedicin, Skas, Skövde November 2015 Aktuella behandlingsrekommendationer vid KOL Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer för vård vid astma

Läs mer

Studie 1. Personcentrerad vård (PCV) av patienter med höftfraktur kostnader och effekter

Studie 1. Personcentrerad vård (PCV) av patienter med höftfraktur kostnader och effekter Studie 1 Personcentrerad vård (PCV) av patienter med höftfraktur kostnader och effekter A cost-effectiveness study of a patient-centred integrated care pathway. Olsson LE, Hansson E, Ekman I, Karlsson

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun

Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun Hälsa på lika villkor? År 1 Luleå kommun Innehållsförteckning: Om undersökningen... 1 Hälsa... 1 Kroppslig hälsa... 1 Psykisk hälsa... 7 Tandhälsa... 9 Delaktighet och inflytande... 1 Social trygghet...

Läs mer