Välkommen till FoU-dagen 2014

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Välkommen till FoU-dagen 2014"

Transkript

1 NLL NORRSKEN amverkan inom klinisk forskning i norr Välkommen till FoU-dagen 2014 nllplus.se/fou

2 PROGRAM 2014 PROGRAM FOU-DAGEN 2 OKTOBER FOU BJUDER PÅ KAFFE OCH FRUKT INLEDNINGSTAL Mats Brännström, Landstingsdirektör HUVUDFÖRELÄSARE Framtidens sjukvård möjligheter och utmaningar Jane Clemensen, Associated professor Syddansk Universitetet, Universitetssjukhuset Odense, Högskolan Lillebælt BENSTRÄCKARE GEMENSAMMA FÖREDRAG Moderator: Birgitta Nordström, Caroline Stridsman Stöd till egenvård, erfarenheter av ett ehälsa projekt i Norrbotten. Inger Lindberg, Biträdande Professor Ltu, Utvecklingsstrateg NLL 2 Preoperativ volymoptimering på kraftigt överviktiga patienter före bantningskirurgi. Tomi Pösö PhD, läkare 3 Upplevelser av funktion och hälsa vid systemisk skleros - att mäta personfaktorer Malin Mattsson PhD, sjukgymnast 4 Ung same i Sverige - livsvillkor, självvärdering och hälsa Lotta Omma, PhD psykolog 5 Blockering thioredoxinsystemet som en ny antibiotikamekanism med hög tröskel mot resistensutveckling Tomas Gustavsson AT- läkare POSTERPRESENTATIONER, 5 X 2 MINUTER 1. Akut tarmischemi i norra regionen faktorer av betydelse för överlevnad, Erik Toolanen, läkare 2. Erfarenhet, förståelse och hantering av egen psykisk ohälsa hos aktivt troende kristna, Aina Lilja, Läkare 3. Återfallsskador vilka drabbas? Fredrik Röding, Läkare 4. Tobaksbruk i tonåren prevalens och effekt av intervention Linnea Hedman, OLIN 5. Långtidsuppföljning av vuxna astmatiker; studiedesign och deltagande, Britt-Marie Eklund, OLIN GEMENSAM LUNCH FORTS. GEMENSAMMA FÖREDRAG, Moderator: Birgitta Nordström, Caroline Stridsman 6 Sensibilisering mot pälsdjur är en viktig riskfaktor för astma hos äldre Katja Warm, Läkare, OLIN 7 Pälsdjursinnehav, en risk eller friskfaktor för astma under ungdomsåren Anna Sandin, Lektor, Läkare/ Chaifa Maria Al Tamprouri 8 Validering av aktivitetsmätare för hemmabruk MINOVI vs. ActiGraph WGT3X+ Benno Krachler, Överläkare 9 Utvärdering av referensvärden (GLI) för lungfunktion i ett svenskt befolkningsurval, Helena Backman Statistiker OLIN 10 Riskfaktorer för hjärtkärlsjuktom skillnad mellan stad och landsbygd i norra Sverige, Martin Lindroth, Underläkare 11 Sökhundar i forskningens tjänst, Olof Östlund, Arkeolog 12 Laparoskopisk appendektomi vs. öppen teknik i Norrbotten, Ulf Öhrvall, PhD, läkare 13 Jämförelse mellan intastomalt 3D-ultraljud, datortomografi och fynd vid operation på grund av stomala besvär, Pia Näsvall, Läkare

3 14 Glukosoxidas som antiviral behandling, Krister Tano, Lektor, läkare 15 Ökad överlevnad i hjärtstopp utanför sjukhus Mobilräddarna Anna Åström, Sjuksköterska POSTERPRESENTATIONER, 5 X 2 MINUTER 6. Personers erfarenheter av att överleva hjärtstopp Ann-Sofie Forslund, PhD sjuksköterska 7. Badhusvistelse och allergisk astma hos 11 och 12 åringar, Eva Rönmark, Professor, OLIN 8. Kliniska karakteristika relaterade till utfall av bronkodilatation hos personer med luftvägobstruktion i en population baserat kohort, Sami Sawalha, läkare, OLIN 9. Arterial stifness is increased in subjects with copd stage 3-4, Viktor Johansson, OLIN VI AVSLUTAR DAGEN MED EN GEMENSAM KOPP KAFFE OCH POSTERVANDRING POSTERUTSTÄLLNING 10. Tandförluster och protetisk behandling - individer med omsorgsbehov och funktionsnedsättning. Angelica Lantto, Tandläkare 11. Innovation 2

4 Tomi Pösö, PhD, läkare Sunderby sjukhus, AN/OP/IVA 2 Preoperativ volymoptimering på kraftigt överviktiga patienter före bantningskirurgi Hemodynamiska resultat av transcateter aortaklaff implantation (TAVI) med Corevalve systemet: en tidig evaluering med ekokardiografi Bakgrund: Perioperativt omhändertagande av patienter med högt BMI är krävande. Stort fokus bör läggas på optimering av cirkulation och syresättning framför allt före nedsövning för hög patientsäkerhet inom bantningskirurgi. Syfte: Studien syftade till att undersöka preoperativa effekter av standardiserad intravenöst vätskeersättningsterapi vid patienter med kraftig fetma (MO). Metod: Preoperativt transthorakalt hjärtultraljud (TTE) utfördes två gånger; strax före och fem minuter efter i.v. vätskebelastning (VC) med kolloider 6ml/kg av skattat ideal kroppsmassa (IBW). Användbarhet av studieprotokollets rehydreringsmetod utvärderades med hjälp av TTE. Lämpighet av ekokardiografiska index för monitorering av VC studerades. Respons på VC och nivå av venöst återflöde (VR) innan och efter VC skattades med TTE. Ökning av slagvolym (Δ SV) 13 % betraktades som positiv respons på VC. Material: Trettiofyra preoperativ bantningsbehandlade MO, som genomgick ett bantningskirurgiskt ingrepp, inkluderades konsekutivt. Resultat: 9/34 patienter svarade positivt på vätskebelastningen. Före VC, hypovolemi var ett vanligt fynd (24/34, 70.6 %). Efter VC, majoritet av patienter (23/34) var euvolema, och enbart 2/34 var hypovolema. Post VC hypervolemi upptäcktes vid 9/34 patienter. Slutsats: IBW baserad rehydrering visade sig vara ett välfungerande sätt för att nå normovolemi inför bantningskirurgi. De flesta patienter svarade positivt på vätska. IBW baserade metoder för vätskeersättning och lämpig monitorering bör användas för att undvika hyperhydrering. Tillräcklig information om tryckvolym förhållanden i vänsterkammare under pågående VC kan nås redan med konventionella Doppler index jämfört med vävnadsdoppler. 3

5 Malin Mattsson, PhD, sjukgymnast Sjukgymnastikenheten, doktorand Luleå tekniska universitet 3 PERSONFAKTORER VID SYSTEMISK SKLEROS OCH HUR PATIENT- RAPPORTERADE MÄTINSTRUMENT TÄCKER DESSA: EN KVALITATIV STUDIE I FYRA EUROPEISKA LÄNDER OCH EN LITTERATURÖVERSIKT M. Mattsson, C. Boström, C. Mihai, J. Stöcker, S. Geyh, G. Stummvoll,G. Gard, B. Möller, R. Hesselstrand, G. Sandqvist, O. Draghicescu, AM. Gherghe, M. Voicu, O. Distler, J.S. Smolen, T.A. Stamm Syfte: var att identifiera och beskriva personfaktorer vid systemisk skleros (SSc) samt att undersöka om och i vilken utsträckning patient rapporterande mätinstrument (PROM) inom SSc forskning täcker dessa faktorer. Metod: Fokusgruppintervjuer om upplevelser av funktion och hälsa vid SSc var utförda i Rumänien, Schweiz, Sverige och Österrike. Begrepp från fokusgrupperna analyserades med stöd av en personfaktorstruktur utvecklad av Geyh et al. Via en litteraturöversikt identifierades PROM. Resultat: Begrepp från fokusgruppsintervjuerna relaterade till personfaktorområdena Personlig historia och biografi, Känslor, Tankar och tro, Motiv och Mönster av upplevelser och beteenden. De 35 identifierade PROM täckte främst "Känslor" (51%), därefter täcktes Tankar och tro (26%) och i mindre utsträckning täcktes Mönster av upplevelser och beteenden (14%). Begrepp som Motiv och Personlig historia och biografi täcktes inte alls. Slutsats: Nära hälften av de identifierade PROM i SSc forskning täckte inte in de funna personfaktorerna, vilket belyser relevansen av att ytterligare utveckla PROM. För att öka kunskapen om personfaktorernas roll och betydelse behövs PROM inom klinik och forskning som täcker in dessa faktorer. Vid personcentrerad vård behöver sjukvårdspersonal uppmärksamma personfaktorer för att forma interventioner till individen. 4

6 Lotta Omma, PhD, psykolog BUP, Gällivare sjukhus 4 UNG SAME I SVERIGE LIVSVILLKOR, SJÄLVVÄRDERING OCH HÄLSA medförfattare. Solveig Petersen, Mikael Sandlund och Lars Jacobsson Bakgrund: Det finns inte mycket forskning om unga samers mentala hälsa i Sverige och i en sammanställning över urfolk och mental hälsa i Arktis framhåller Lehti att a systematic review recently showed a general lack of knowledge about the mental health and wellbeing of young indigenous people in the arctic, including a total lack of such studies in Sweden. Efter en rad självmord bland unga renskötare under början av 2000-talet var det mycket angeläget att ta reda på mer om unga samers livsvillkor. Syfte: Undersöka hur samiska skolbarn i ålder år och unga samiska vuxna i åldern upplever sin livssituation, identitet, självvärdering och hälsa, främst psykiska hälsa och att undersöka eventuella skillnader inom de samiska grupperna. Ett annat syfte var att jämföra olika aspekter av hälsa mellan samiska skolbarn/unga vuxna och andra unga svenskar. Metod: Tvärsnittsundersökning, både en kvantitativ och en kvalitativ undersökning. Material: Frågeformulär (eget konstuerat fomulär till de unga vuxna+ ATTS (Attitudes Towards Suicide), Kidscreen-52 som ger ett mått på hälso-relaterad livskvalite (skolbarnen). Resultat: Unga samer i åldern år har som grupp betraktat en ganska god hälsa. Jämfört med svenska ungdomar rapporterade de en något bättre fysisk hälsa men också mer stress och oro. I gruppen samiska skolbarn år framkom en lägre hälsorelaterad livskvalitet jämfört med andra svenska skolbarn, framförallt lägre välbefinnande och fungerande i skolan. Erfarenhet av illa behandling på grund av samisk härkomst var vanligt förekommande i båda grupperna och var associerad med sämre hälsa. Slutsats: Den utsatthet och etnisk diskriminering som har framkommit behöver behöver diskuteras närmare då det har en negativ påverkan på hälsan. Kunskap om samer som urfolk i Sverige är mycket bristfällig och behöver tydliggöras. 5

7 Tomas N Gustafsson, AT-läkare Infektionskliniken, Sunderby sjukhus 5 Inhibition av thioredoxinsystemet som en ny antibiotikamekanisms - bakteriocidala föreningar med aktivitet mot Bacillus, Stafylokocker och Mycobacterier och en hög tröskel mot resistensutveckling Harer Osman, Jim Werngren, Sven Hoffner, Karuppasamy Kandasamy, Lars Engman och Arne Holmgren Bakgrund: Ett av de stora problemen i dagens och morgondagens medicin är den ökande antibiotikaresistensen och en central del av att kampen mot antibiotikresistens är att fortsätta utveckla nya antibiotika som riktar sig mot nya mål i bakterierna. Hos många humanpatogena baketerier så som Bacillus anthracis, S. aureus och M. tuberculosis är det sk thioredoxinsystemet (thioredoxinreduktas och thioredoxin) essentiellt för skydd mot oxidativ stress och syntes av byggstenarna i DNA. Syfte: Att studera ebselen och analoger därav som inhibitorer av B. anthracis thioredoxinreduktas samt dess aktivitet på olika bakterier. Metod: Framrenade proteiner exponerades för ebselen och 12 olika analoger därav, ezymaktiviteten mättes och IC50-värden beräknades. Olika bakterier exponerades för föreningarna i vätskekultur och Minimal Inhibitory Concentrations (MIC) samt Minimal Bacteriocidal Concentrations (MBC) bestämdes. Försök att selektera fram resistenta mutanter gjordes på både plattor och i vätskekultur. Resultat: Föreningarna gav IC50 ner till 70nM för det rena enzymet och MICvärden ner till 0.12 µg/ml för B. subtilis, 0.64 µg/ml för S. aureus, 0.86 µg/ml för B. cereus och 10 µg/ml gentemot M. tuberculosis. MBC-värdena var genomgående 1-1,5x MIC. Vi lyckades inte selektera fram några resistenta mutanter - varken på plattor eller i vätskekultur. Slutsats: De låga IC50-värdena är visar att föreningarna är potenta inhibitorer av B. anthracis thioredoxinreduktas. MIC- samt och MBC-värdena demonstrerar att föreningarna har god effekt mot kliniskt relevanta patogener samt verkar genom en gemensam, bakteriocidal verkningsmekanism. Svårigheterna att selektera fram resistenta mutanter indikerar en hög tröskel mot resistensutveckling. Förhoppningsvis kan någon av dessa föreningar utvecklas till en ny klass av antibiotika. 6

8 Katja Warm, läkare OLIN-studierna OLIN-studierna 6 Sensibilisering mot pälsdjur är en viktig riskfaktor för astma hos äldre Katja Warm, Linnea Hedman, Anne Lindberg, Bo Lundbäck och Eva Rönmark Bakgrund: Få studier har undersökt betydelsen av allergisk sensibilisering för astma och allergisk rinit bland äldre. Syfte: Att undersöka betydelsen av allergisk sensibilisering för astma och allergisk rinit bland vuxna och i relation till ålder. Material: Ett slumpurval i åldrarna år undersöktes med strukturerad intervju och blodprovtagning för analys av specifik IgE för 10 vanlig förkommande luftvägsallergen. Av 1016 inviterade deltog 692 (68%) individer. Metod: IgE 0.35 U/l för de specifika allergen definierades som ett positiv test för allergisk sensibilisering. Astma och rhinit definierades på basis av intervjun. Resultat: Andelen med allergisk sensibilisering minskade med stigande ålder i hela populationen och bland individer med astma och allergisk rinit. Bland astmatikerna fanns också ett tydligt samband mellan sensibilisering och ålder vid astma debut; av de med astmadebut 6 år var 86% sensibiliserade, av de med astma debut mellan 7-19 år var 56% sensibiliserade och motsvarande siffra för de med astma debut efter 20 år var 26%. Bland astmatiker 61 år, var 22% sensibiliserade mot minst ett allergen och alla av dessa var sensibiliserade mot något pälsdjur. Bland individer 61 år med allergisk rinit, var 27% sensibiliserade mot minst ett allergen; 20% mot pollen och 18% mot pälsdjur. I åldersstratifierade analyser som korrigerats för confounders var sensibilisering mot pälsdjur starkare associerad med astma i ålder 61 år, OR 6.78 (95% CI ) jämfört med individer 40 år, OR 3.96 ( ). För rhinit var mönstret det motsatta. Slutsats: Trots att andelen med allergisk sensibilisering bland individer med astma och rinit minskade med stigande ålder, utgjorde sensibilisering mot pälsdjur en större risk för astma bland äldre jämfört med bland yngre. Bland vuxna var tidig ålder för astma debut en viktig prediktor för allergisk sensibilisering. 7

9 Chaifa Maria Al Tamprouri Barnmedicin habilitering, Sunderby sjukhus 7 Bakgrund: Syfte: Metod: Resultat: 8

10 Benno Krachler, överläkare Medicinkliniken, Kalix sjukhus 8 VALIDERING AV EN ENKEL AKTIVITETSMÄTARE FÖR HEMMABRUK (MINOVI) MOT EN ETABLERAD VETENSKAPLIG MODELL (ACTIGRAPH WGT3X+) Alexandra Smeikal, Camilla Öberg, Sara Ekman, Johan Sköld, Benno Krachler Bakgrund: Uppföljning av Fysisk aktivitet på recept (FaR) sker i regel med självrapporterat antal minuter intensiv/måttlig ansträngning. Detta trots att valideringsstudier av enkätbaserad data mot accelerometrar talar för att försökspersoner systematiskt överskattar sin egen aktivitetsnivå. Syfte: Vi avser att jämföra självskattningar med en vetenskaplig aktivitetsmätare (Actigraph WGT3x+ = referensmodell). Vidare vill vi undersöker om en enklare modell för hemmabruk (Minovi = testmodell) ger en korrekt skattning av aktivitetsnivån: Motsvarar 100 poäng per dag på Minovi-mätaren uppnådd nivå för fysisk aktivitet enligt europeiska riktlinjerna för förebyggande av hjärtkärlsjukdom? Metod: Frivilliga försökspersoner ombes att dels skatta sin aktivitetsnivå, dels bära båda aktivitetsmätarna under 10 dagar. Medelskillnaden i dagliga självskattningarna och Minovi-mätningarna jämfört med referensmodellen beräknas. Material: 30 väsentligen friska frivilliga i arbetsför ålder som skattar och mäter sin aktivitet under 10 dagar. Resultat: De första 24 deltagarna genererade totalt 194 dagar med självskattning och giltiga mätningar från såväl test- som referensmodell. Räknar man endast aktiviteter med minst 10 sammanhängande minuter av minst måttlig aktivitet så "överskattar" Minovi-poängen aktivitetsnivån med 128% dvs minimigränsen för daglig aktivitet borde ligga på 228 poäng istället för 100. Släpps kravet på minst 10 sammanhängande minuter blir motsvarande värden 69% dvs gränsen borde ligga vid 169 poäng. Diskussion/konklusion: Studiedeltagarna hade under mätdagarna i snitt 237% av rekommenderad daglig aktivitet. Vi avser därför att gå vidare med en jämförelse av 30- minuters intervall istället för hela dagar. På så vis kan vi analysera skillnader mellan mätarna på olika aktivitetsnivåer. 9

11 Helena Backman, statistiker OLIN-studierna vid NLL (Utvecklingsavdelningen) 9 UTVÄRDERING AV GLOBAL LUNG FUNCTION INITIATIVE (GLI) REFERENSVÄRDEN FÖR SPIROMETRI I ETT SVENSKT BEFOLKNINGSURVAL Helena Backman, Anne Lindberg, Kjell Larsson, Bo Lundbäck, Eva Rönmark Bakgrund: Referensvärden för spirometri är nödvändiga för att kunna identifiera individer med onormal lungfunktion. Det uppmätta spirometrivärdet jämförs med ett referensvärde baserat på individens etnicitet, kön, ålder och längd. The European Respiratory Society (ERS) rekommenderar att GLI:s referensvärden ska användas vid spirometriundersökningar trots att dessa ännu inte utvärderats bland vuxna i något Europeiskt land. Syfte: Att utvärdera GLI referensvärden på ett svenskt befolkningsurval, och jämföra dem med andra äldre referensvärden som idag ofta används i Sverige (tex European Coal and Steel Community, ECSC). Metod: Under undersöktes slumpurval av den vuxna befolkningen i Norrbotten med strukturerade intervjuer och spirometrimätningar inom Obstruktiv Lungsjukdom i Norrbotten (OLIN)-studierna. Material: Friska icke-rökande individer identifierades i de kliniska undersökningarna och inkluderades i utvärderingen av referensvärden (n=501, 49% kvinnor, år). Resultat: GLI referensvärden var överlägset bättre för Norrbottens vuxna befolkning jämfört med ECSC referensvärden. Dock hade de friska individerna i detta slumpurval generellt något större lungfunktionsvärden jämfört med GLI, och avvikelsen var större bland kvinnor jämfört med män. I förlängningen kan dessa avvikelser leda till en överdiagnostik av luftvägsobstruktion bland kvinnor. Diskussion/konklusion: De gamla ECSC referensvärdena passar inte den svenska befolkningen. De nya GLI referenvärdena passar bättre än ECSC, om än inte perfekt. GLI referensvärden passar sämre för svenska kvinnor jämfört med män. 10

12 Martin Lindroth, underläkare Infektionskliniken, Sunderby sjukhus 10 Cardiovascular risk factors differ between rural and urban Sweden: the 2009 Northern Sweden MONICA cohort Martin Lindroth, Mats Eliasson, Robert Lundqvist, Mikael Lilja Bakgrund: Rural communities have a higher burden of cardiovascular risk factors than urban communities. In Sweden, socioeconomic transition and urbanization have led to decreased populations in rural areas and changing characteristics of the remaining inhabitants. Syfte: We investigated cardiovascular risk factors in rural and urban populations in Northern Sweden Metod: The 2009 Northern Sweden MONICA Study invited a random sample of 2,500 people, 25 to 74 years and 69.2% participated. Community size was classified as rural = <1,000 inhabitants, town = 1,000-15,000, or urban/city= >15,000. We adjusted our analysis for age, gender and education. Resultat: The rural population was older and the proportion of men was higher than in the urban areas. Having only primary education was more common in rural areas than in urban areas (26.2% vs. 12.3%). Waist and hip circumference, body mass index, and total cholesterol levels were higher in rural areas than in urban areas, even after adjusting for differences in age and gender. The largest differences between rural and urban dwellers were seen in waist circumference of women (4.8 cm), BMI of women (1.8 units) and cholesterol of men (0.37 mmol/l). Blood pressure was higher in rural areas, but not after adjusting for age and gender. Participants in rural areas were more often treated for hypertension and hyperlipidemia, hospitalized for myocardial infarction and diagnosed with diabetes. However, after adjusting for age and gender, there were no differences. The odds ratio for being physically active comparing rural areas to urban areas was 0.73 (95% CI 0.53; 1.01). Smoking, snuff use and the prevalence of pathological glucose tolerance did not differ between community sizes. Middle-sized communities often had values in between those found in rural and urban communities, but overall they were more similar to the rural population. Further adjustment for education did not change the results for any variable. Diskussion/konklusion: In 2009 the rural population in northern Sweden was older, with less education, higher BMI, more sedentary lifestyle, and had higher cholesterol levels than the urban population. The rural population should be considered targets for focused preventive interventions, but with due consideration of the socioeconomic and cultural context. 11

13 Olof Östlund, arkeolog Norrbottens museum, avd. Kulturmiljö 11 Sökhundar i forskningens tjänst. Genomgång av forskningsläge och forskningshistoria inför metodutveckling av arkeologisökhundar för framtidens arkeologiska utredningar och undersökningar Bakgrund: Många fornlämningar förstörs idag av markexploaterande verksamhet, eftersom fornlämningarna inte upptäckts i tid. De metoder arkeologer har att hitta metallösa boplatslämningar som inte är synliga ovanför vegetationstäcket innefattar oftast avtorvning manuellt eller med grävmaskin. Det är metoder som är långsamma och dyra. Arbete med grävmaskin är också ofta miljömässigt tveksamt. Om hundar kunde tränas att hitta brända ben med hjälp av doften vore det en stor effektivisering. Brända ben finns på merparten av alla boplatser av stenålderskaraktär. Det är rester av mathantering. Arkeologer skulle kunna begränsa grävandet till de platser där hundar markerat för brända ben och på så sätt hitta annars svårupptäckta fornläningar och spara tid och pengar. Inga arkeologihundar har tidigare utvärderats vetenskapligt, vilket gör att det är svårt att övertyga länsstyrelsen att tillåta försöksverksamhet för bensökande arkeologihundar. Frånvaron av vetenskapliga bevis gör det också svårt att söka pengar för försöksverksamhet. Metod: Projektet innebär en genomgång av vetenskapliga artiklar som behandlar hundars doftsinne och deras möjligheter att hjälpa människan inom andra ämnesområden och verksamheter,vilket gör det möjligt att peka på tidigare forskningsresultat när länsstyrelse och finansiärer skall övertygas. Genomgången ska leda till en skriven sammanställning av kända forskningsresultat. I denna sammaställning ska dessa resultat diskuteras angående möjlig nytta av sökhundar ino m arkeologiska undersökningar och utredningar. Nuläge: Ett trettiotal artiklar inom medicin, miljövård, naturvård, byggnadsvård, tull, polisiär och militär verksamhet, har hittills gåtts igenom. Även vetenskapliga artiklar om luktsinnet hos däggdjur och hundar, samt artiklar som behandlar hundsökträning har gåtts igenom. Forskningsläget är lovande. Vid försök att detektera olika former av cancer är upptäckandegraden mellan 88 och 100 % beroende på cancerform, sökmetod och träningsmetod. När det gäller sök av sprängmedel varierar resultaten mellan 93 och 96 % träffsäkerhet. När det gäller ett område som t.ex. byggnadsvård och sökning efter röta/svamp eller bakterieangrep är träffprocenten sämre; 75% respektive 60%. Det finns dock många faktorer som spelar in. Dofter sprids bäst i fuktig och varm luft. Vindriktning spelar roll i de fall det eftersökta målets plats ska lokaliseras, doften är inte alltid där målet finns. Olika ålder på dofterna spelar också roll efterson doften förändras över tid. Hunden väljer oftast att söka efter den doftkälla som är starkast i de objekt som presenteras för den. Om träningsobjektet då har en annan doft än målobjektet på grund av förvaring eller ålder, finns risk att hunden söker fel doft, utan att hundföraren är medveten om detta. Studierna visar att det finns underlag att gå vidare med arkeologiska fältförsök, om man bara är medveten om hundarnas begränsning. Den verkar främst ligga i kommunikationen mellan människa och hund. 12

14 Ulf Öhrvall, PhD, läkare Kirurgiska Kliniken, Sunderby sjukhus 12 LAPAROSKOPISK APPENDEKTOMI VERSUS ÖPPEN TEKNIK I NORRBOTTEN Niillas Blind, Sunderbyn, Lisa Eskilsson Sunderbyn, Ulf Öhrvall Sunderbyn Bakgrund: Komplikationerna till operation av akut appendicit varierar mellan åren. Flera nationella och internationella studier har visat både oförändrad och minskad komplikationsfrekvens med laparoskopisk teknik. Syfte: Undersöka om komplikationerna vid appendektomi minskar med laparaskopisk teknik så att metodbyte kan motiveras. Metod: Under 2010 till 2013 har kirurgkliniken vid Sunderby sjukhus fört ett komplikationsregister över alla operationer. Komplikationer mellan öppen och laparoskopiskt opererade har jämförts.uppgifterna i registret har kompletterats ur länets elektroniska journalsystem. Ekonomisk kalkyl har gjorts upp. Material: 809 appendektomier i hela länet är registrerade. Materialet har sammanställts årsvis. Resultat: Mellan (98-100/ ) per år opererades för appendicit. 16,8 % (n=136) patienter opererades laparoskopiskt. Av de laparoskopiska konverterades 30% till öppen teknik. Frekvensen komplikationer varierade från 5.8% till 8.4%. Vårdagarna ökade vid komplikationer från 2 till 7 dagar. Komplikationerna vid laparoskopi var hälften så många jämfört med öppen kirurgi. Diskussion/konklusion: Resultatet visar att även vid frikostig konvertering så minskar komplikationsfrekvensen för gruppen. En ekonomisk kalkyl visar att ökad kostnad för laparoskopi inte helt kompenseras av minskade vårddygn utan medför ökad kostnad med ca SEK per år. Men med färre komplikationer minskar patientlidandet. En ny rutin för operation av appendicit kan motiveras utifrån patient perspektiv och om kliniken kan bära merkostnaden. Förändringen skulle kunna genomföras efter utbildningsinsats. 13

15 Pia Näsvall, läkare Kirurgkliniken, Sunderby sjukhus 13 Jämförelse mellan intrastomalt 3D-ultraljud, datortomografi och fynd vid operation på grund av stomala besvär Bakgrund: Då det inte finns ett pålitligt undersökningsinstrument för att diagnosticera parastomala bråck behövs nya tekniker. Målet med studien var att bedöma validiteten hos intrastomalt 3-dimensionellt ultraljud (3D) som ett alternativ till datortomografi av buken (DT) för bedömning av stomirelaterade besvär. Metod: Tjugo patienter med stomala besvär som krävde kirurgisk intervention, undersöktes preoperativt med DT i liggande position samt med 3D i liggande och stående. Fynden vid den efterföljande operationen jämfördes sedan med fynden vid DT och 3D. De operativa fynden betraktades som det sanna utfallet. Resultat: Båda metoderna visade hög sensitivitet (3D15/18, DT 15/18) och specificitet (3D 2/2, DT 1/2) när DT-bilderna tolkades av speciellt intresserad radiolog. Motsvarande värden för rutinmässig tolkning av DT-bilder var sensitivitet 17/18 och specificitet 1/2. Diskussion/konklusion: 3D är en ny och lovande teknik för att undersöka parastomala bråck och andra stomarelaterade besvär. Studien visar en hög validitet när resultaten jämförs med fynden vid kirurgi. Antalet patienter är begränsat men resultaten tillåter oss att konkludera att 3D är ett lovande och lättillgängligt alternativ till DT i liggande för att skärpa den kliniska diagnostiken vid stomiproblem. 14

16 Krister Tano, lektor, läkare ÖNH mott, Sunderby sjukhus 14 Nässpray innehållande glukosoxidas som behandling mot förkylning Bakgrund: Man har vid tidigare studier sett att det vanligaste förkylningsviruset, Rhinovirus, är känsligt för enzymet glukosoxidas (GO) som även förekommer i vanlig honung. Man vet att enzymet GO omvandlar glukos till glukonsyra och väteperoxid. Rhinovirus är känsliga för väteperoxid och lågt ph. Syfte: Vi avsåg att närmare studera verkningsmekanismen bakom den antivirala effekten hos GO. Metod: Vi använde oss av typstammar av HRV (Humant Rhinovirus), odlade humana celler (WI 38 celler), samt en kvantitativ PCR metod. Vi studerade effekten av lågt ph renodlat, väteperoxideffekt renodlat och GO med och utan buffrad lösning. Resultat: Vi fann till vår förvåning att den väteperoxid som GO producerade (ca 20 mm) inte alls var tillräcklig för att påverka HRV. Däremot var HRV mycket känsligt för en sänkning av ph till nivåer kring 3. I en lösning med 50U/ml GO + 5% glukos, så sjönk ph mer mot 3-4 redan inom 30 minuter. Slutsatsen blev att den antivirala effekt som enzymet GO visat sig ha mot bl a HRV enbart beror på den sura miljön som enzymet producerar och inte på väteperoxiden. 15

17 Anna Åström, sjuksköterska Piteå Älvdals Sjukhus IVAK 15 ÖKAD ÖVERLEVNAD I HJÄRTSTOPP UTANFÖR SJUKHUS- MOBILRÄDDARNA Anna Åström, Anna Alm Andersson och Ann-Sofie Forslund Bakgrund: I Sverige drabbas varje år personer av hjärtstopp utanför sjukvården. Av dem som drabbas är det 5000 som får behandling med hjärt- och lungräddning (HLR) och av dem överlever 500. För varje minut som går efter ett hjärtstopp har inträffat minskar chansen till överlevnad med 10 procent. De flesta hjärtstopp inträffar i personens hem. Fler personer kan överleva ett hjärtstopp om någon i närheten kan ge hjärt- och lungräddning medan man väntar på ambulans och avancerad sjukvård. Syfte: Syftet med pilotprojektet är att öka överlevnaden vid hjärtstopp som inträffar utanför hälso- och sjukvården genom att öka andelen personer som får HLR i väntan på ambulans. Metod: Projektet pågår tom 31/ Utbildning i basal HLR med hjärtstartare har erbjudits länets vuxna befolkning med start och pågår. Lärare på länets gymnasieskolor har erbjudits utbildning att bli instruktörer i basal HLR med hjärtstartare. Hösten 2014 införs Mobilräddarna, vilket innebär att frivilliga personer med kunskap i HLR kan anmäla sig till en tjänst genom vilken de får ett SMS till sin mobiltelefon när ett hjärtstopp inträffat i deras närhet. Personerna kan då bege sig till platsen för att påbörja HLR i väntan på ambulans. Resultat: Utbildning i HLR med hjärtstartare har genomfört i alla Norrbottens 14 kommuner, sammanlagt har 1051 personer utbildats. 154 instruktörer på länets gymnasiesklor har utbildats och de har i sin tur utbildat 658 elever. Rekryteringen av Mobilräddare startades i augusti och 450 personer har hittills anmält sig. Diskussion/konklusion: Projektet har utbildat vuxna personer i HLR med en spridning över hela Norrbottens län. Mobilräddare kan bege sig till platsen för inträffat hjärtstopp och påbörja HLR i väntan på ambulans. Tiden från hjärtstopp till påbörjad behandling med HLR och hjärtstartare är avgörande för överlevnad

18 POSTERPRESENTATION 2014 Erik Toolanen, läkare Kirurgiska kliniken, Sunderby sjukhus 1 AKUT TARMISCHEMI I NORRA REGIONEN RETROSPEKTIV STUDIE AV FAKTORER AV BETYDELSE FÖR ÖVERLEVNAD Erik Toolanen, Ulf Öhrvall Bakgrund: Akut tunntarmsischemi är allvarligt och svårdiagnosticerat tillstånd. Incidensen i Sverige är 5-8,6/ Trots operation, som vanligen är en tarmresektion med end to end anastomos, är mortaliteten hög (59-93 %). Damage control princip under operation tillämpas allt oftare, vilket innebär att vid det primära ingreppet lämnas tarmändarna förslutna i buken för att anastomoseras vid en reperation, sk "second look", timmar senare. Syfte: Kartlägga och utvärdera kirurgisk handläggning av akut tarmischemi i norra regionen. Kan mortaliteten påverkas av "second look". Metod: Retrospektiv journalstudie i Norra regionen ( 2002 till 2011). Patienter från norra regionen som opererats med tunntarmsresektion med eller utan "second look" på grund av tunntarmsischemi inkluderades. Ålder, ASA-score, kön, tid mellan diagnos och operation och mortaliteten registrerades. Material: 81 patienter inkluderades från regionen. Resultat: Av de inkluderades genomgick ungefär hälften "second look". 30 dagars mortalitet var 64%. I regionen utfördes "second look" i 25/39 (64%) fall, vanligen inom 48 timmar. Majoriteten fick primäranastomos, 13 fördröjd anastomos (en erhöll stomi). Vid "second look" rereceserades 44%. De med fördröjd anastomos hade ngt högre ASA score och högre mortalitet. Diskussion/konklusion: Tidig diagnostik, tidig åtgärd och bra allmäntillstånd är nödvändig för god prognos. Studien kan inte stödja värdet av fördröjd anastomos. Den kliniska bilden avgör om "second look" behövs.

19 POSTER PRESENTATION 2014 Aina Lilja, läkare Öjebyns Hälsocentral 2 Erfarenheter, förståelse och hantering av egen psykisk ohälsa hos aktivt troende kristna - en kvalitativ studie Bakgrund: Sverige är ett av världens mest sekulariserade länder. En strikt åtskilnad mellan sjukvård och religion har därför varit norm. Religiöst engagemang har i internationella studier visat sig vara en skyddande faktor vid psykisk ohälsa. Samtidigt kan religion vara en komplicerande faktor i kontakten med sjukvården och leda till inre konflikter hos patienter. Kristendomen är den största religionen i Sverige. Mycket litet är studerat avseende kristen tro och psykisk ohälsa under svenska förhållanden. Syfte: Att skapa kunskap kring hur personligt troende kristna personer förhåller sig till egen psykisk ohälsa, med fokus på erfarenheter av sjukdom och sjukdomsförståelse. Metod: En kvalitativ studie baserad på tematiskt strukturerade djupintervjuer med personligt troende kristna som har erfarenhet av psykisk ohälsa. Rekrytering har skett via kontakter med andliga ledare i olika kristna samfund runtom i landet. Som komplement har vi även använt snöbollsmetoden. En pilotstudie baserad på 4 informanter har genomförts som har gett vägledning vad gäller teman och kategorier inför senare intervjuer. Totalt har 17 personer intervjuats.intervjuerna har spelats in på digitala ljudfiler, transkriberats och analyserats med hjälp av Systematisk Textkondenserin (STC). Nuläge/Resultat: Resultat från pilotstudie: Informanterna beskrev särskilda tankar och erfarenheter utifrån sin kristna tro inom följande fyra kategorier: Symptom, sjukdomsorsak, konsekvenser och vad som ger lindring och bot. De beskrev fenomenet att leva med dubbla förklaringsmodeller där det naturvetenskapliga synsättet på psykisk ohälsa existerade samtidigt med tron på andliga förklaringar till psykiska symptom. De använde sig i stor utsträckning av sin religion för att få lindring och bot. Analys av det övriga materialet pågår. 18

20 POSTER PRESENTATION 2014 Fredrik Röding, läkare Ortopeden, Sunderby sjukhus 3 ÅTERFALLSSKADOR- VILKA DRABBAS? Marie Lindkvist, Ulrica Bergström, Jack Lysholm Bakgrund: Återfallsskadors förekomst och belastning på sjukvården är oklart. Tidigare studier har givit divergerande resultat. Vi planerar att med Umeås skadedatabas som grund, undersöka hur vanligt det är, vilka som drabbas mest och vilka skador de som drabbas oftast har. Syfte: Denna studie har för avsikt att beskriva hur stor del av skadebördan som består av återfallsskador, vilka grupper som är mest drabbade och vilka skadetyper som oftare föregår en allvarlig återfallsskada. Metod: Retrospektiv registerstudie. Material: Skadefall som inkom till akutmottagningen vid Norrlands Universitetssjukhus under åren , 20 år och äldre och var skrivna inom Umeå regionen. Totalt fall under 13 år. Incidenser beräknades per innevånare och för att beräkna risk för återfall användes Cox regression. Resultat: Vi fann att ålder och kön påverkar risken för återfallsskada. Män är i unga åldrar mer benägna för primärskada såväl som återfallsskada. Från 65 år ålder är förhållanden omvända. Fraktur och distorsion var hos män och hos kvinnor de skadetyper som i högre grad föregick en allvarlig skada (MAIS 2) medan sårskada hade lägre risk. Diskussion/konklusion: Fraktur och distorsion är skadetyper som i högre grad än andra föregår framtida allvarlig skada 19

Ateroskleros i halskärlen hos KOL-patienter

Ateroskleros i halskärlen hos KOL-patienter Ateroskleros i halskärlen hos KOL-patienter - resultat från Role Of Low Lung function Study (ROLLS) Sophia Frantz, specialistläkare, doktorand Klinisk fysiologi, Diagnostiskt Centrum, UMAS Bakgrund Låg

Läs mer

Leg psykolog Lotta Omma

Leg psykolog Lotta Omma Samer ett folk i fyra länder Syfte Undersöka hur samiska skolbarn 13-18 år och unga vuxna 18-28 år upplever sin livssituation och hälsa. Göra jämförelser inom den samiska gruppen och mellan den samiska

Läs mer

PROGRAM. FoU-dagen. 5 november 2008 kl 09.00-15.45 Sunderby sjukhus, konferenscenter

PROGRAM. FoU-dagen. 5 november 2008 kl 09.00-15.45 Sunderby sjukhus, konferenscenter PROGRAM FoU-dagen 5 november 2008 kl 09.00-15.45, konferenscenter Aulan Kl 09.00-09.15 Inledning Elisabeth Holmgren, landstingsdirektör, Norrbottens läns landsting Kl 09.15-09.30 FoU - hur går vi framåt?

Läs mer

Skyddar bilirubin mot hjärtinfarkt och stroke?

Skyddar bilirubin mot hjärtinfarkt och stroke? Skyddar bilirubin mot hjärtinfarkt och stroke? Kim Ekblom Centrallasarettet Växjö Medicinsk biovetenskap, Klinisk kemi Umeå universitet 2011-10-13 Bilirubin Endogen antioxidant Variabiliteten en av de

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Registerdata. Johan Kärrholm. Svenska och nordiska höftprotesregistren. Ortopediska kliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Mölndal

Registerdata. Johan Kärrholm. Svenska och nordiska höftprotesregistren. Ortopediska kliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Mölndal Registerdata Svenska och nordiska höftprotesregistren Johan Kärrholm Ortopediska kliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Mölndal PRISS möte 2013 terminologi Infektion kan leda till - icke kirurgisk

Läs mer

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 (*BMI 30, or ~ 30 lbs overweight for 5 4 person) No Data

Läs mer

Hur det började. Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv. Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar

Hur det började. Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv. Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar Hur det började Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar Läkartidnigen 30-31 2001 Cecilia Björkelund, professor, distriktsläkare

Läs mer

Spirometri Milena Sundstedt, mars 2012

Spirometri Milena Sundstedt, mars 2012 Spirometri Milena Sundstedt, mars 2012 Indikationer spirometri Diagnostik och gradering vid misstänkt påverkan på lungfunktionen Symtom som andfåddhet, pip i bröstet, hosta Återkommande luftvägsinfektioner

Läs mer

Stillasittande & ohälsa

Stillasittande & ohälsa Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa

Läs mer

Kvantitativa metoder och datainsamling

Kvantitativa metoder och datainsamling Kvantitativa metoder och datainsamling Kurs i forskningsmetodik med fokus på patientsäkerhet 2015-09-23, Peter Garvin FoU-enheten för närsjukvården Kvantitativ och kvalitativ metodik Diskborsten, enkronan

Läs mer

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering?

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Maria Bäck, Göteborg Rörelserädsla Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Sahlgrenska Akademin, Institutionen för Medicin, Göteborgs

Läs mer

Alfa 1-antitrypsinbrist

Alfa 1-antitrypsinbrist Patientfall 1 Man född 1947 Alfa 1-antitrypsinbrist Aldrig rökt 2009 besök på vårdcentralen på grund av ökad andfåddhet vid ansträngning Spirometri: FEV 1 80% av förväntat Ingen åtgärd Eeva Piitulainen

Läs mer

Västerbottens läns landsting. Preoperativ rökavvänjning

Västerbottens läns landsting. Preoperativ rökavvänjning Västerbottens läns landsting Preoperativ rökavvänjning Landstingsledningen har beslutat att preoperativ rökavvänjning ska erbjudas alla rökare som ska genomgå planerad operation. Ansvarig för detta uppdrag

Läs mer

Alfa-1-antitrypsinbrist Risk för genetisk KOL

Alfa-1-antitrypsinbrist Risk för genetisk KOL Alfa-1-antitrypsinbrist Risk för genetisk KOL Eeva Piitulainen Docent/överläkare Lung- och allergiklinikerna vid universitetssjukhusen i Lund och Malmö AAT-brist AAT-brist är ett ärftligt tillstånd (inte

Läs mer

Framtidens hälsoundersökning redan idag

Framtidens hälsoundersökning redan idag Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.

Läs mer

Carotid Artery Wall Layer Dimensions during and after Pre-eclampsia An investigation using non-invasive high-frequency ultrasound

Carotid Artery Wall Layer Dimensions during and after Pre-eclampsia An investigation using non-invasive high-frequency ultrasound Carotid Artery Wall Layer Dimensions during and after Pre-eclampsia An investigation using non-invasive high-frequency ultrasound Studie I-IV I. Increased carotid intima thickness and decreased media thickness

Läs mer

Svenska Hjärt-Lungräddningsregistret

Svenska Hjärt-Lungräddningsregistret Svenska Hjärt-Lungräddningsregistret Ett flaggskepp bland svenska kvalitetsregister Johan Herlitz Professor i prehospital akutsjukvård i Västra Götaland Högskolan i Borås och Sahlgrenska universitetssjukhuset,

Läs mer

Forskningsläget nationell och internationell utblick

Forskningsläget nationell och internationell utblick Forskningsläget nationell och internationell utblick Monica Eriksson, PD, Docent Centrum för Salutogenes Institutionen för Omvårdnad, hälsa och kultur Högskolan Väst monica.eriksson@hv.se Handbook on

Läs mer

Liv & hälsa Ung Västmanland

Liv & hälsa Ung Västmanland Liv & hälsa Ung Västmanland E3 kunskapsunderlag om ungas hälsa Visst berör det tandvården? Tandläkare Klinikchef Folktandvården Samverkan - primärvård barnhälsovård beställare tandvård barn som riskerar

Läs mer

Etiska aspekter på rökning. Anders Ågård Överläkare, Angereds Närsjukhus Institutionen för Medicin, SA

Etiska aspekter på rökning. Anders Ågård Överläkare, Angereds Närsjukhus Institutionen för Medicin, SA Etiska aspekter på rökning Anders Ågård Överläkare, Angereds Närsjukhus Institutionen för Medicin, SA Rökare nekas operation, KALMAR, 2009-10-16 Vi skulle idag aldrig operera en person med ett för högt

Läs mer

Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes

Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes Åsa Hörnsten Universitetslektor Institutionen för omvårdnad Umeå universitet Vad är framgång? DIVA Diabetesintervention i Västerbotten

Läs mer

NORD. OH presentation. Hälsa, levnadsvanor mm NORD. Kiruna Pajala. Gällivare. Jokkmokk

NORD. OH presentation. Hälsa, levnadsvanor mm NORD. Kiruna Pajala. Gällivare. Jokkmokk OH presentation Hälsa, levnadsvanor mm Kiruna Pajala Gällivare Jokkmokk Hälsa på lika villkor? 6 År 6 Övriga länet Andel Andel -15 år 17 % 17 % 16-29 år 15 % 17 % KIRUNA 3-44 år 18 % 19 % 54 54396 437

Läs mer

Sjukdomsspecifika PROM i kvalitetsregister

Sjukdomsspecifika PROM i kvalitetsregister Sjukdomsspecifika PROM i kvalitetsregister Mats Lundström EyeNet Sweden Karlskrona, Sverige Innehåll Bruk av sjukdomsspecifika PROM hos svenska kvalitetsregister Vad kan ett sjukdomsspecifikt PROM tillföra

Läs mer

Bakgrund. 21 oktober 2014 Sussi Sjövall Anne-Marie Sporre

Bakgrund. 21 oktober 2014 Sussi Sjövall Anne-Marie Sporre Bakgrund 2008 planerade Ålands hälso- och sjukvård (ÅHS) att förbättra omhändertagandet av hjärtstopp inom sjukhuset. ÅHS ville införa enhetliga rutiner för HLR, först på sjukhuset, och därefter inom hela

Läs mer

Liv och hälsa i Norrland. Liv och hälsa i Norrland

Liv och hälsa i Norrland. Liv och hälsa i Norrland Liv och hälsa i Norrland Liv och hälsa i Norrland En studie om hälsa och livsvillkor Barn och ungdomars hälsa Rapport 1999:4 1 Om du behöver mer information För innehållet i denna rapport svarar LENNART

Läs mer

6 februari 2013. Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR

6 februari 2013. Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR 6 februari 2013 Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR NDR utveckling sedan 1996 Verktyg i förbättringsarbetet Mer än 1200 enheter online 2012 Nationella riktlinjer 100% av sjukhusklinikerna Kvalitetskontroll

Läs mer

Utblick luft, miljö och hälsa. Lars Modig Yrkes- och miljömedicin, Umeå Universitet

Utblick luft, miljö och hälsa. Lars Modig Yrkes- och miljömedicin, Umeå Universitet Utblick luft, miljö och hälsa Lars Modig Yrkes- och miljömedicin, Umeå Universitet Disposition Riskfaktorer för folkhälsa globalt Luftföroreningar, ett hälsoproblem på global och Europeisknivå Vilka hälsoeffekter

Läs mer

Fakta om lungcancer. Pressmaterial

Fakta om lungcancer. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i

Läs mer

Resultat och diskussion. Bruno Hägglöf Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet

Resultat och diskussion. Bruno Hägglöf Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet Resultat och diskussion Bruno Hägglöf Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet Sammanvägt bevisvärde per studie BASAL KVALITET RELEVANS BEVISVÄRDE BRÅ Begränsat Begränsat Begränsat Dalarna Begränsat

Läs mer

Barnkliniker Universitetskliniker

Barnkliniker Universitetskliniker Vi har aldrig varit så många Vi representerar idag 57 registrerande enheter! 32 21 4 BUMMAR Barnkliniker Universitetskliniker BORIS Styrgrupp 2014 Jovanna Dahlgren läkare Göteborg Pernilla Danielsson ssk

Läs mer

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Karin Kjellgren, Hälsouniversitetet, Linköping Resultat från två avhandlingar Margaretha Jerlock Annika Janson Fagring Sahlgrenska Akademin, Göteborg Oförklarad

Läs mer

Diagnostiskt centrum för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom

Diagnostiskt centrum för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom Diagnostiskt centrum för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom 2012 06 18 Charlotta Sävblom specialistläkare, med.dr. Projektledare Diagnostiskt centrum, RCC Syd Hälso och sjukvårdsstrateg

Läs mer

HTA. Health Technology Assessment- Verktyg att evidensbasera vården. Christina Bergh

HTA. Health Technology Assessment- Verktyg att evidensbasera vården. Christina Bergh HTA Health Technology Assessment- Verktyg att evidensbasera vården Christina Bergh HTA-centrum Permanent enhet 2011 Består av 7 HTA-experter 20-70% Bibliotekarie Projektsamordnare Bistår med kontakt till

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

GUCH och Idrott. Copyright

GUCH och Idrott. Copyright Mikael Dellborg Professor överläkare GUCH-centrum, Medicin SU/Östra Avd för Molekylär och klinisk medicin, Inst för Medicin Sahlgrenska Akademin Göteborgs Universitet GUCH och Idrott GUCH och Idrott. Vad

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

(O)Hälsan bland unga

(O)Hälsan bland unga (O)Hälsan bland unga Missar vi något fundamentalt? Fredrik Söderqvist Med dr, Epidemiolog / Centrum för klinisk forskning Hur kommer det sig att så många går ut skolan med ofullständiga betyg neuropsykiatriska

Läs mer

Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset Symtomgivande Karotisstenos Naturalförloppet vid symptomgivande karotisstenos Results: There were

Läs mer

Den sviktande lungan när medicinerna inte hjälper. Lennart Hansson Överläkare Lung- o allergikliniken Universitetssjukhuset i Lund

Den sviktande lungan när medicinerna inte hjälper. Lennart Hansson Överläkare Lung- o allergikliniken Universitetssjukhuset i Lund Den sviktande lungan när medicinerna inte hjälper Lennart Hansson Överläkare Lung- o allergikliniken Universitetssjukhuset i Lund Den sviktande lungan 10.30-11.00 Endobronkiella stentar vid emfysem Lars

Läs mer

Nationellt kvalitetsregister

Nationellt kvalitetsregister Nationellt kvalitetsregister Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) 108 nationella kvalitetsregister löpande lärande, förbättring, forskning samt kunskapsstyrning för att tillsammans med individen skapa

Läs mer

Studie 1. Personcentrerad vård (PCV) av patienter med höftfraktur kostnader och effekter

Studie 1. Personcentrerad vård (PCV) av patienter med höftfraktur kostnader och effekter Studie 1 Personcentrerad vård (PCV) av patienter med höftfraktur kostnader och effekter A cost-effectiveness study of a patient-centred integrated care pathway. Olsson LE, Hansson E, Ekman I, Karlsson

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser Undernäring är vanligt bland äldre personer inom hela vård- och omsorgssektorn. Med en åldrande befolkning kan denna problematik komma att öka under de kommande decennierna.

Läs mer

Grav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund

Grav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund Grav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund OBESITAS OCH KNÄPROTESKIRURGI Extremt ökad risk för artros i knäled vid högre grader av obesitas.

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

Selektion av resistenta bakterier vid väldigt låga koncentrationer av antibiotika.

Selektion av resistenta bakterier vid väldigt låga koncentrationer av antibiotika. Selektion av resistenta bakterier vid väldigt låga koncentrationer av antibiotika. Linus Sandegren Uppsala Universitet Inst. för Medicinsk Biokemi och Mikrobiologi linus.sandegren@imbim.uu.se Hur påverkas

Läs mer

Framtidens primärvård

Framtidens primärvård Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning

Läs mer

Skelettmuskelförädringar & fysisk aktivitet hos KOL patienter

Skelettmuskelförädringar & fysisk aktivitet hos KOL patienter Skelettmuskelförädringar & fysisk aktivitet hos KOL patienter Gabriella Eliason Leg BMA Universitetslektor Institutionen för hälsovetenskap och medicin Örebro Universitet 2014-10-15 1 Kronisk obstruktiv

Läs mer

Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer

Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer KAPITEL 3 Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer Artiklar i Läkartidningen 201209 och 20120912 diskuterar livsstil och hjärtkärlsjukdomar. Denna genomgång kan fungera som bas för att belysa betydelsen

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010

Hälsa på lika villkor? År 2010 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...

Läs mer

Fakta om KOL. www.andasut.nu. Pressinformation 2009. Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom

Fakta om KOL. www.andasut.nu. Pressinformation 2009. Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom Fakta om KOL Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom Uppskattningsvis 400 000-700 000 svenskar kan ha KOL, Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom, men alla har inte fått diagnos. Av alla svenskar över 50 år har cirka

Läs mer

DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING

DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING EU RMP Läkemedelssubstans Bicalutamid Versionnummer 2 Datum 2 maj 2014 DEL VI: OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI: 2 DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING Bicalutamid (CASODEX 1 )

Läs mer

Kvalitetsregistret för ledprotesinfektioner och nativa ledinfektioner 2012

Kvalitetsregistret för ledprotesinfektioner och nativa ledinfektioner 2012 Kvalitetsregistret för ledprotesinfektioner och nativa ledinfektioner 2012 Ledproteskirurgi är ett vanligt ingrepp i sjukvården och tekniken att ersätta utslitna leder med konstgjorda implantat har på

Läs mer

Om hjärtat stannar.. Vad gör man?

Om hjärtat stannar.. Vad gör man? Om hjärtat stannar.. Vad gör man? Johan Herlitz Professor i prehospital akut sjukvård Högskolan i Borås och Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg 1 Min forskning är möjlig tack vare stöd från Hjärt-

Läs mer

KOL. Catharina Lysell Bergström Överläkare. Geriatriskt kompetensbevis KOL 1

KOL. Catharina Lysell Bergström Överläkare. Geriatriskt kompetensbevis KOL 1 KOL Catharina Lysell Bergström Överläkare Geriatriskt kompetensbevis KOL 1 Kroniskt obstruktiv lungsjukdom är: Kronisk obstruktiv lungsjukdom= KOL är en inflammatorisk luftrörs/lungsjukdom som ger kronisk

Läs mer

Specialiserade överviktsmottagningar

Specialiserade överviktsmottagningar Underlag Specialiserade överviktsmottagningar Bakgrund Fetma utgör ett stort hot för folkhälsan. Med fetma följer en ökad risk för psykisk ohälsa, ökad sjuklighet och för tidig död. Övervikt/fetma brukar

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

DISA Din Inre Styrka Aktiveras

DISA Din Inre Styrka Aktiveras Din Inre Styrka Aktiveras En metod att förebygga nedstämdhet bland tonårsflickor Varför? Hur? Resultat Varför Disa? Internationella studier visar att yngre individer löper större risk att utveckla depressiva

Läs mer

Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Division allmänmedicin, hjärt- och akutmedicinsektionen

Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Division allmänmedicin, hjärt- och akutmedicinsektionen Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Vårdrutin Division allmänmedicin, hjärt- och akutmedicinsektionen 3 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Jörgen Lindström, Magnus

Läs mer

Övergripande syfte med avhandlingen: Att studera effekter av fysisk aktivitet och en hälsosam livsstil på överlevnad och vanliga sjukdomar.

Övergripande syfte med avhandlingen: Att studera effekter av fysisk aktivitet och en hälsosam livsstil på överlevnad och vanliga sjukdomar. Övergripande syfte med avhandlingen: Att studera effekter av fysisk aktivitet och en hälsosam livsstil på överlevnad och vanliga sjukdomar. Five papers I Farahmand B, Hållmarker U, Brobert GP, Ahlbom A

Läs mer

Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer

Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer Thomas Davidson CMT - Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi Linköpings Universitet VGR 3 december 2013 Agenda Kostnaden för förmaksflimmer Kostnadseffektiviteten

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM REVIDERAT INFÖR KONGRESSEN 2013 SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM Patientens rätt till vård och rehabilitering Alla hjärt- och lungsjuka patienter ska erbjudas

Läs mer

Brukarmedverkan. i forskningen. För dig som forskar. Ett samarbete mellan

Brukarmedverkan. i forskningen. För dig som forskar. Ett samarbete mellan Brukarmedverkan i forskningen För dig som forskar Ett samarbete mellan Reumatikerförbundet Astma- och Allergiförbundet Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund Psoriasisförbundet Vad är en forskningspartner?

Läs mer

Innovation i vården Lyckade innovationssatsningar inom vården kopplade till samarbeten med näringslivet

Innovation i vården Lyckade innovationssatsningar inom vården kopplade till samarbeten med näringslivet Innovation i vården Lyckade innovationssatsningar inom vården kopplade till samarbeten med näringslivet Carina Nordqvist Falk, ordförande i Koncernrådet ; Framtidens Hälso- och sjukvård år 2030 carina.nordqvistfalk@skane.se

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Behandling av alfa 1 - antitrypsinbrist. Eeva Piitulainen Docent/överläkare Lung- och allergiklinikerna vid universitetssjukhusen i Lund och Malmö

Behandling av alfa 1 - antitrypsinbrist. Eeva Piitulainen Docent/överläkare Lung- och allergiklinikerna vid universitetssjukhusen i Lund och Malmö Behandling av alfa 1 - antitrypsinbrist Eeva Piitulainen Docent/överläkare Lung- och allergiklinikerna vid universitetssjukhusen i Lund och Malmö Behandling av AAT-brist Den viktigaste behandlingen av

Läs mer

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes?

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Föreläsning vid öppet hus på KI den 30 augusti 2014 Kerstin Brismar Professor, överläkare Karolinska Universitetssjukhuset-Sophiahemmet Inst för Medicin och

Läs mer

Tidigare Pågående Planerad Forskning

Tidigare Pågående Planerad Forskning Tidigare Pågående Planerad Forskning Lene Martin Professor Vårdvetenskap 1 Presentationens innehåll Forskning hittills bild 3 Min väg till forskning (från oftass/ögonsjuksköterska till professor) bild

Läs mer

Preoperativ hälsodeklaration slutenvård

Preoperativ hälsodeklaration slutenvård Preoperativ hälsodeklaration slutenvård Datum: Namn: Personnummer: - Längd: _ Vikt: Ditt yrke/sysselsättning: Tel.nummer: Hem:_ Arbete: Mobil: Mailadress: Närmast anhörig: Relation: Tel: Mobil: Bor du

Läs mer

I have to quit! Factors that influence quit attempts in smokers with COPD

I have to quit! Factors that influence quit attempts in smokers with COPD I have to quit! Factors that influence quit attempts in smokers with COPD, distriktssköterska, med. dr. FPU ledare Akademiskt primärvårdscentrum Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) Kronisk inflammation

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping Protokollsutdrag

Läs mer

Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie

Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie Datum granskningen gjordes: 200............. Granskare:....................... Studien behandlar: " Orsaker

Läs mer

Hälsa VAD ÄR DET? Tema Hälsa 25 och 26 maj 2013 EVA FLYGARE WALLÉN

Hälsa VAD ÄR DET? Tema Hälsa 25 och 26 maj 2013 EVA FLYGARE WALLÉN Hälsa VAD ÄR DET? Att hälsa Att ha en god hälsa Att vara frisk Att sova bra Att trivas med livet Att ha ett arbete Att ha tillräckligt med pengar Att ha vänner Att ha en bästa vän Att känna sig behövd

Läs mer

Ätstörningar vid fetma

Ätstörningar vid fetma Ätstörningar vid fetma Diagnos och samsjuklighet 1 Diagnostik enligt DSM Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders Deskriptiva kriterier Systematisk och pedagogisk Stöd för psykiatrisk diagnostik

Läs mer

Att mäta hälsa och sjukdom. Kvantitativa metoder II: teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Hanna Hultin hanna.hultin@ki.

Att mäta hälsa och sjukdom. Kvantitativa metoder II: teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Hanna Hultin hanna.hultin@ki. Att mäta hälsa och sjukdom Kvantitativa metoder II: teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Hanna Hultin hanna.hultin@ki.se Disposition Introduktion Vad är epidemiologi? Varför behövs epidemiologin?

Läs mer

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se Lisa Berg PhD, forskare vid CHESS lisa.berg@chess.su.se Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon

Läs mer

Skyll dig själv? Hur skapar vi en KOL-vård utan skamstämpel?

Skyll dig själv? Hur skapar vi en KOL-vård utan skamstämpel? Skyll dig själv? Hur skapar vi en KOL-vård utan skamstämpel? Ann Ekberg-Jansson Registerhållare Luftvägsregistret Tf Förvaltnings- och Forskningschef Angereds Närsjukhus Göteborg Index, 1965 = 100 KOL

Läs mer

Att öka Hälsokunskapen hos nyanlända flyktingar genom kursen Hälsoskola under etableringsperioden

Att öka Hälsokunskapen hos nyanlända flyktingar genom kursen Hälsoskola under etableringsperioden Att öka Hälsokunskapen hos nyanlända flyktingar genom kursen Hälsoskola under etableringsperioden Tina Eriksson-Sjöö, Processledare för Hälsoskola för nyanlända, Univ. adjunkt och doktorand Hälsa och samhälle

Läs mer

Sifferkod... Kirurgifrågor, 25 poäng

Sifferkod... Kirurgifrågor, 25 poäng HT-06 A Kirurgifrågor, 25 poäng A1 En 60-årig man, som är gallopererad för 15 år sedan, söker en eftermiddag p g a buksmärtor på akutmottagningen, där du är primärjour på kirurgen. Patienten har känt sig

Läs mer

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne Avhandling för avläggande av filosofie doktorsexamen i psykologi, som med vederbörligt tillstånd

Läs mer

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier Studiedesign eller, hur vet vi egentligen det vi vet? MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? Disposition Bakgrund Experiment Observationsstudier Studiedesign Experiment Observationsstudier

Läs mer

Arbets- och miljömedicin Lund

Arbets- och miljömedicin Lund Rapport nr 16/2012 Arbets- och miljömedicin Lund World Spirometry Day Lund 2012-06-30 Kerstin Kronholm Diab Regionmiljösköterska Arbets- och miljömedicin 2012-12-20 Kön med intresserade personer ringlade

Läs mer

Prehospitalt omhändertagande

Prehospitalt omhändertagande Prehospitalt omhändertagande Trombolyslarm (Rädda-hjärnan-larm) Innebär vid de flesta sjukhus att ambulanspersonal larmar akutmottagningen om att en patient som kan bli aktuell för trombolysbehandling

Läs mer

Diagnostiskt centrum. Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR

Diagnostiskt centrum. Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum - för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum Mål Kortare tid från symptom

Läs mer

Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos

Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos Ann-Charlotte Grahn Kronhed, Inger Hallberg, Lars Ödkvist, Margareta Möller Syfte: Att utvärdera

Läs mer

Fall med LQTS. Figure 3. Representative morphologic changes in the 5 leads of ECGs during exercise in patients with LQT1 (A) and LQT2 (B).

Fall med LQTS. Figure 3. Representative morphologic changes in the 5 leads of ECGs during exercise in patients with LQT1 (A) and LQT2 (B). Fall HT 2014 Fall 1 Fall med LQTS Indikationer för arbetsprov vid LQTS -Arbetsprov kan avmaskera fall av misstänkt LQT 1 eller 2. -Uppföljning av betablockerande medicinering för att utvärdera om adekvat

Läs mer

MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants

MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants Datum: 2015 01 16 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 55. Kardiologi, fråga 1, 7p. Infektioner,

Läs mer

Stroke. Björn Cederin Strokeenheten Kärnsjukhuset i Skövde

Stroke. Björn Cederin Strokeenheten Kärnsjukhuset i Skövde Stroke Björn Cederin Strokeenheten Kärnsjukhuset i Skövde Epidemiologi Riksstrokedata 2001-2002 Ca 25 000 personer drabbas av slaganfall och 8000 av TIA per år Medelålder för de drabbade är 75 år, 80%

Läs mer

Epidemiologi T5. Kursmål epidemiologi. Kursmål epidemiologi. Kunna förklara och använda grundläggande epidemiologiska begrepp

Epidemiologi T5. Kursmål epidemiologi. Kursmål epidemiologi. Kunna förklara och använda grundläggande epidemiologiska begrepp Epidemiologi T5 Kursmål epidemiologi Kunna förklara och använda grundläggande epidemiologiska begrepp Prevalens Incidens Riskanalys Kursmål epidemiologi Kunna beräkna en diagnostisk metods informationsvärde

Läs mer

Viktig, ung och stolt. Göteborg 080515.

Viktig, ung och stolt. Göteborg 080515. Viktig, ung och stolt. Göteborg 080515. Övervikt och fetma i Sverige För tio år sedan var en av tio svenska sjuåringar överviktig Idag har minst var fjärde sjuåring övervikt Prognos; Åtta av tio förblir

Läs mer

Orkar man arbeta efter 55? Hugo Westerlund, fil.dr., docent

Orkar man arbeta efter 55? Hugo Westerlund, fil.dr., docent Orkar man arbeta efter 55? Hugo Westerlund, fil.dr., docent 2010-03-23 Docent Hugo Westerlund, Stressforskningsinstitutet 1 Bakgrund Befolkningen blir allt äldre i hela I-världen kraftigt ökad livslängd

Läs mer

EKG- OCH SPIROMETRITOLKNING SAMT ÖVERSIKT AV ÖVRIGA UNDERSÖKNINGSMETODER INOM KLINISK FYSIOLOGI

EKG- OCH SPIROMETRITOLKNING SAMT ÖVERSIKT AV ÖVRIGA UNDERSÖKNINGSMETODER INOM KLINISK FYSIOLOGI EKG- OCH SPIROMETRITOLKNING SAMT ÖVERSIKT AV ÖVRIGA UNDERSÖKNINGSMETODER INOM KLINISK FYSIOLOGI MEDICIN & VÅRD 13-16 maj 2014 i Uppsala AVDELNINGEN FÖR uppdragsutbildning DIVISION FOR Contract Education

Läs mer

Evidensbaserad medicin (EBM)

Evidensbaserad medicin (EBM) Evidensbaserad medicin (EBM) En guide för brukare Inge Axelsson november 2007 Östersunds sjukhus och Mittuniversitetet www.peditop.com EBM - en guide för brukare 1 Definition av evidensbaserad medicin

Läs mer

Från ax till limpa: Att arbeta evidensbaserat

Från ax till limpa: Att arbeta evidensbaserat Från ax till limpa: de första stegen mot en systematisk översikt Evidensbasering Masterprogram Göteborgs Universitet 2014-01-19 Annika Strandell Jenny Kindblom HTA-centrum E B M Att arbeta evidensbaserat

Läs mer

Epidemiologi. Definition sjukdomars utbredning i befolkningen och orsaker bakom sjukdomar. Epi = bland, mitt i Demo = befolkning

Epidemiologi. Definition sjukdomars utbredning i befolkningen och orsaker bakom sjukdomar. Epi = bland, mitt i Demo = befolkning Epidemiologi Definition sjukdomars utbredning i befolkningen och orsaker bakom sjukdomar Epi = bland, mitt i Demo = befolkning Logi= = läran l om Deskriptiv resp. Etiologisk inriktning Kan man mäta m hälsa?

Läs mer

komorbiditet, vid KOL är

komorbiditet, vid KOL är Komorbiditet vid KOL sammanfattning Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) förekommer hos 6 10% av den vuxna befolkningen men är betydligt vanligare hos äldre rökare. Sjukdomen är ofta odiagnostiserad,

Läs mer

Sårbarhet bland ungdomar med kroniska sjukdomar

Sårbarhet bland ungdomar med kroniska sjukdomar Sårbarhet bland ungdomar med kroniska sjukdomar Charlotte Nylander Läkare, Barn- och Ungdomskliniken Sörmland Doktorand, Institutionen för Kvinnors och Barns Hälsa Uppsala Universitet Mångfacetterad sårbarhet

Läs mer

Centrala etikprövningsnämnd en Sid 1 (3)

Centrala etikprövningsnämnd en Sid 1 (3) Centrala etikprövningsnämnd en Sid 1 (3) C E N T R A L ETHICAL REVIEW B O A R D BESLUT 2012-09-21 Dnr O 33-2012 KLAGANDE Region Skåne J A Hedlunds väg 291 89 Kristianstad ÖVERKLAGAT BESLUT Regionala etikprövningsnämndens

Läs mer