Välkommen till FoU-dagen 2014

Transkript

1 NLL NORRSKEN amverkan inom klinisk forskning i norr Välkommen till FoU-dagen 2014 nllplus.se/fou

2 PROGRAM 2014 PROGRAM FOU-DAGEN 2 OKTOBER FOU BJUDER PÅ KAFFE OCH FRUKT INLEDNINGSTAL Mats Brännström, Landstingsdirektör HUVUDFÖRELÄSARE Framtidens sjukvård möjligheter och utmaningar Jane Clemensen, Associated professor Syddansk Universitetet, Universitetssjukhuset Odense, Högskolan Lillebælt BENSTRÄCKARE GEMENSAMMA FÖREDRAG Moderator: Birgitta Nordström, Caroline Stridsman Stöd till egenvård, erfarenheter av ett ehälsa projekt i Norrbotten. Inger Lindberg, Biträdande Professor Ltu, Utvecklingsstrateg NLL 2 Preoperativ volymoptimering på kraftigt överviktiga patienter före bantningskirurgi. Tomi Pösö PhD, läkare 3 Upplevelser av funktion och hälsa vid systemisk skleros - att mäta personfaktorer Malin Mattsson PhD, sjukgymnast 4 Ung same i Sverige - livsvillkor, självvärdering och hälsa Lotta Omma, PhD psykolog 5 Blockering thioredoxinsystemet som en ny antibiotikamekanism med hög tröskel mot resistensutveckling Tomas Gustavsson AT- läkare POSTERPRESENTATIONER, 5 X 2 MINUTER 1. Akut tarmischemi i norra regionen faktorer av betydelse för överlevnad, Erik Toolanen, läkare 2. Erfarenhet, förståelse och hantering av egen psykisk ohälsa hos aktivt troende kristna, Aina Lilja, Läkare 3. Återfallsskador vilka drabbas? Fredrik Röding, Läkare 4. Tobaksbruk i tonåren prevalens och effekt av intervention Linnea Hedman, OLIN 5. Långtidsuppföljning av vuxna astmatiker; studiedesign och deltagande, Britt-Marie Eklund, OLIN GEMENSAM LUNCH FORTS. GEMENSAMMA FÖREDRAG, Moderator: Birgitta Nordström, Caroline Stridsman 6 Sensibilisering mot pälsdjur är en viktig riskfaktor för astma hos äldre Katja Warm, Läkare, OLIN 7 Pälsdjursinnehav, en risk eller friskfaktor för astma under ungdomsåren Anna Sandin, Lektor, Läkare/ Chaifa Maria Al Tamprouri 8 Validering av aktivitetsmätare för hemmabruk MINOVI vs. ActiGraph WGT3X+ Benno Krachler, Överläkare 9 Utvärdering av referensvärden (GLI) för lungfunktion i ett svenskt befolkningsurval, Helena Backman Statistiker OLIN 10 Riskfaktorer för hjärtkärlsjuktom skillnad mellan stad och landsbygd i norra Sverige, Martin Lindroth, Underläkare 11 Sökhundar i forskningens tjänst, Olof Östlund, Arkeolog 12 Laparoskopisk appendektomi vs. öppen teknik i Norrbotten, Ulf Öhrvall, PhD, läkare 13 Jämförelse mellan intastomalt 3D-ultraljud, datortomografi och fynd vid operation på grund av stomala besvär, Pia Näsvall, Läkare

3 14 Glukosoxidas som antiviral behandling, Krister Tano, Lektor, läkare 15 Ökad överlevnad i hjärtstopp utanför sjukhus Mobilräddarna Anna Åström, Sjuksköterska POSTERPRESENTATIONER, 5 X 2 MINUTER 6. Personers erfarenheter av att överleva hjärtstopp Ann-Sofie Forslund, PhD sjuksköterska 7. Badhusvistelse och allergisk astma hos 11 och 12 åringar, Eva Rönmark, Professor, OLIN 8. Kliniska karakteristika relaterade till utfall av bronkodilatation hos personer med luftvägobstruktion i en population baserat kohort, Sami Sawalha, läkare, OLIN 9. Arterial stifness is increased in subjects with copd stage 3-4, Viktor Johansson, OLIN VI AVSLUTAR DAGEN MED EN GEMENSAM KOPP KAFFE OCH POSTERVANDRING POSTERUTSTÄLLNING 10. Tandförluster och protetisk behandling - individer med omsorgsbehov och funktionsnedsättning. Angelica Lantto, Tandläkare 11. Innovation 2

4 Tomi Pösö, PhD, läkare Sunderby sjukhus, AN/OP/IVA 2 Preoperativ volymoptimering på kraftigt överviktiga patienter före bantningskirurgi Hemodynamiska resultat av transcateter aortaklaff implantation (TAVI) med Corevalve systemet: en tidig evaluering med ekokardiografi Bakgrund: Perioperativt omhändertagande av patienter med högt BMI är krävande. Stort fokus bör läggas på optimering av cirkulation och syresättning framför allt före nedsövning för hög patientsäkerhet inom bantningskirurgi. Syfte: Studien syftade till att undersöka preoperativa effekter av standardiserad intravenöst vätskeersättningsterapi vid patienter med kraftig fetma (MO). Metod: Preoperativt transthorakalt hjärtultraljud (TTE) utfördes två gånger; strax före och fem minuter efter i.v. vätskebelastning (VC) med kolloider 6ml/kg av skattat ideal kroppsmassa (IBW). Användbarhet av studieprotokollets rehydreringsmetod utvärderades med hjälp av TTE. Lämpighet av ekokardiografiska index för monitorering av VC studerades. Respons på VC och nivå av venöst återflöde (VR) innan och efter VC skattades med TTE. Ökning av slagvolym (Δ SV) 13 % betraktades som positiv respons på VC. Material: Trettiofyra preoperativ bantningsbehandlade MO, som genomgick ett bantningskirurgiskt ingrepp, inkluderades konsekutivt. Resultat: 9/34 patienter svarade positivt på vätskebelastningen. Före VC, hypovolemi var ett vanligt fynd (24/34, 70.6 %). Efter VC, majoritet av patienter (23/34) var euvolema, och enbart 2/34 var hypovolema. Post VC hypervolemi upptäcktes vid 9/34 patienter. Slutsats: IBW baserad rehydrering visade sig vara ett välfungerande sätt för att nå normovolemi inför bantningskirurgi. De flesta patienter svarade positivt på vätska. IBW baserade metoder för vätskeersättning och lämpig monitorering bör användas för att undvika hyperhydrering. Tillräcklig information om tryckvolym förhållanden i vänsterkammare under pågående VC kan nås redan med konventionella Doppler index jämfört med vävnadsdoppler. 3

5 Malin Mattsson, PhD, sjukgymnast Sjukgymnastikenheten, doktorand Luleå tekniska universitet 3 PERSONFAKTORER VID SYSTEMISK SKLEROS OCH HUR PATIENT- RAPPORTERADE MÄTINSTRUMENT TÄCKER DESSA: EN KVALITATIV STUDIE I FYRA EUROPEISKA LÄNDER OCH EN LITTERATURÖVERSIKT M. Mattsson, C. Boström, C. Mihai, J. Stöcker, S. Geyh, G. Stummvoll,G. Gard, B. Möller, R. Hesselstrand, G. Sandqvist, O. Draghicescu, AM. Gherghe, M. Voicu, O. Distler, J.S. Smolen, T.A. Stamm Syfte: var att identifiera och beskriva personfaktorer vid systemisk skleros (SSc) samt att undersöka om och i vilken utsträckning patient rapporterande mätinstrument (PROM) inom SSc forskning täcker dessa faktorer. Metod: Fokusgruppintervjuer om upplevelser av funktion och hälsa vid SSc var utförda i Rumänien, Schweiz, Sverige och Österrike. Begrepp från fokusgrupperna analyserades med stöd av en personfaktorstruktur utvecklad av Geyh et al. Via en litteraturöversikt identifierades PROM. Resultat: Begrepp från fokusgruppsintervjuerna relaterade till personfaktorområdena Personlig historia och biografi, Känslor, Tankar och tro, Motiv och Mönster av upplevelser och beteenden. De 35 identifierade PROM täckte främst "Känslor" (51%), därefter täcktes Tankar och tro (26%) och i mindre utsträckning täcktes Mönster av upplevelser och beteenden (14%). Begrepp som Motiv och Personlig historia och biografi täcktes inte alls. Slutsats: Nära hälften av de identifierade PROM i SSc forskning täckte inte in de funna personfaktorerna, vilket belyser relevansen av att ytterligare utveckla PROM. För att öka kunskapen om personfaktorernas roll och betydelse behövs PROM inom klinik och forskning som täcker in dessa faktorer. Vid personcentrerad vård behöver sjukvårdspersonal uppmärksamma personfaktorer för att forma interventioner till individen. 4

6 Lotta Omma, PhD, psykolog BUP, Gällivare sjukhus 4 UNG SAME I SVERIGE LIVSVILLKOR, SJÄLVVÄRDERING OCH HÄLSA medförfattare. Solveig Petersen, Mikael Sandlund och Lars Jacobsson Bakgrund: Det finns inte mycket forskning om unga samers mentala hälsa i Sverige och i en sammanställning över urfolk och mental hälsa i Arktis framhåller Lehti att a systematic review recently showed a general lack of knowledge about the mental health and wellbeing of young indigenous people in the arctic, including a total lack of such studies in Sweden. Efter en rad självmord bland unga renskötare under början av 2000-talet var det mycket angeläget att ta reda på mer om unga samers livsvillkor. Syfte: Undersöka hur samiska skolbarn i ålder år och unga samiska vuxna i åldern upplever sin livssituation, identitet, självvärdering och hälsa, främst psykiska hälsa och att undersöka eventuella skillnader inom de samiska grupperna. Ett annat syfte var att jämföra olika aspekter av hälsa mellan samiska skolbarn/unga vuxna och andra unga svenskar. Metod: Tvärsnittsundersökning, både en kvantitativ och en kvalitativ undersökning. Material: Frågeformulär (eget konstuerat fomulär till de unga vuxna+ ATTS (Attitudes Towards Suicide), Kidscreen-52 som ger ett mått på hälso-relaterad livskvalite (skolbarnen). Resultat: Unga samer i åldern år har som grupp betraktat en ganska god hälsa. Jämfört med svenska ungdomar rapporterade de en något bättre fysisk hälsa men också mer stress och oro. I gruppen samiska skolbarn år framkom en lägre hälsorelaterad livskvalitet jämfört med andra svenska skolbarn, framförallt lägre välbefinnande och fungerande i skolan. Erfarenhet av illa behandling på grund av samisk härkomst var vanligt förekommande i båda grupperna och var associerad med sämre hälsa. Slutsats: Den utsatthet och etnisk diskriminering som har framkommit behöver behöver diskuteras närmare då det har en negativ påverkan på hälsan. Kunskap om samer som urfolk i Sverige är mycket bristfällig och behöver tydliggöras. 5

7 Tomas N Gustafsson, AT-läkare Infektionskliniken, Sunderby sjukhus Tomas.Gustafsson@nll.se 5 Inhibition av thioredoxinsystemet som en ny antibiotikamekanisms - bakteriocidala föreningar med aktivitet mot Bacillus, Stafylokocker och Mycobacterier och en hög tröskel mot resistensutveckling Harer Osman, Jim Werngren, Sven Hoffner, Karuppasamy Kandasamy, Lars Engman och Arne Holmgren Bakgrund: Ett av de stora problemen i dagens och morgondagens medicin är den ökande antibiotikaresistensen och en central del av att kampen mot antibiotikresistens är att fortsätta utveckla nya antibiotika som riktar sig mot nya mål i bakterierna. Hos många humanpatogena baketerier så som Bacillus anthracis, S. aureus och M. tuberculosis är det sk thioredoxinsystemet (thioredoxinreduktas och thioredoxin) essentiellt för skydd mot oxidativ stress och syntes av byggstenarna i DNA. Syfte: Att studera ebselen och analoger därav som inhibitorer av B. anthracis thioredoxinreduktas samt dess aktivitet på olika bakterier. Metod: Framrenade proteiner exponerades för ebselen och 12 olika analoger därav, ezymaktiviteten mättes och IC50-värden beräknades. Olika bakterier exponerades för föreningarna i vätskekultur och Minimal Inhibitory Concentrations (MIC) samt Minimal Bacteriocidal Concentrations (MBC) bestämdes. Försök att selektera fram resistenta mutanter gjordes på både plattor och i vätskekultur. Resultat: Föreningarna gav IC50 ner till 70nM för det rena enzymet och MICvärden ner till 0.12 µg/ml för B. subtilis, 0.64 µg/ml för S. aureus, 0.86 µg/ml för B. cereus och 10 µg/ml gentemot M. tuberculosis. MBC-värdena var genomgående 1-1,5x MIC. Vi lyckades inte selektera fram några resistenta mutanter - varken på plattor eller i vätskekultur. Slutsats: De låga IC50-värdena är visar att föreningarna är potenta inhibitorer av B. anthracis thioredoxinreduktas. MIC- samt och MBC-värdena demonstrerar att föreningarna har god effekt mot kliniskt relevanta patogener samt verkar genom en gemensam, bakteriocidal verkningsmekanism. Svårigheterna att selektera fram resistenta mutanter indikerar en hög tröskel mot resistensutveckling. Förhoppningsvis kan någon av dessa föreningar utvecklas till en ny klass av antibiotika. 6

8 Katja Warm, läkare OLIN-studierna OLIN-studierna 6 Sensibilisering mot pälsdjur är en viktig riskfaktor för astma hos äldre Katja Warm, Linnea Hedman, Anne Lindberg, Bo Lundbäck och Eva Rönmark Bakgrund: Få studier har undersökt betydelsen av allergisk sensibilisering för astma och allergisk rinit bland äldre. Syfte: Att undersöka betydelsen av allergisk sensibilisering för astma och allergisk rinit bland vuxna och i relation till ålder. Material: Ett slumpurval i åldrarna år undersöktes med strukturerad intervju och blodprovtagning för analys av specifik IgE för 10 vanlig förkommande luftvägsallergen. Av 1016 inviterade deltog 692 (68%) individer. Metod: IgE 0.35 U/l för de specifika allergen definierades som ett positiv test för allergisk sensibilisering. Astma och rhinit definierades på basis av intervjun. Resultat: Andelen med allergisk sensibilisering minskade med stigande ålder i hela populationen och bland individer med astma och allergisk rinit. Bland astmatikerna fanns också ett tydligt samband mellan sensibilisering och ålder vid astma debut; av de med astmadebut 6 år var 86% sensibiliserade, av de med astma debut mellan 7-19 år var 56% sensibiliserade och motsvarande siffra för de med astma debut efter 20 år var 26%. Bland astmatiker 61 år, var 22% sensibiliserade mot minst ett allergen och alla av dessa var sensibiliserade mot något pälsdjur. Bland individer 61 år med allergisk rinit, var 27% sensibiliserade mot minst ett allergen; 20% mot pollen och 18% mot pälsdjur. I åldersstratifierade analyser som korrigerats för confounders var sensibilisering mot pälsdjur starkare associerad med astma i ålder 61 år, OR 6.78 (95% CI ) jämfört med individer 40 år, OR 3.96 ( ). För rhinit var mönstret det motsatta. Slutsats: Trots att andelen med allergisk sensibilisering bland individer med astma och rinit minskade med stigande ålder, utgjorde sensibilisering mot pälsdjur en större risk för astma bland äldre jämfört med bland yngre. Bland vuxna var tidig ålder för astma debut en viktig prediktor för allergisk sensibilisering. 7

9 Chaifa Maria Al Tamprouri Barnmedicin habilitering, Sunderby sjukhus 7 Bakgrund: Syfte: Metod: Resultat: 8

10 Benno Krachler, överläkare Medicinkliniken, Kalix sjukhus 8 VALIDERING AV EN ENKEL AKTIVITETSMÄTARE FÖR HEMMABRUK (MINOVI) MOT EN ETABLERAD VETENSKAPLIG MODELL (ACTIGRAPH WGT3X+) Alexandra Smeikal, Camilla Öberg, Sara Ekman, Johan Sköld, Benno Krachler Bakgrund: Uppföljning av Fysisk aktivitet på recept (FaR) sker i regel med självrapporterat antal minuter intensiv/måttlig ansträngning. Detta trots att valideringsstudier av enkätbaserad data mot accelerometrar talar för att försökspersoner systematiskt överskattar sin egen aktivitetsnivå. Syfte: Vi avser att jämföra självskattningar med en vetenskaplig aktivitetsmätare (Actigraph WGT3x+ = referensmodell). Vidare vill vi undersöker om en enklare modell för hemmabruk (Minovi = testmodell) ger en korrekt skattning av aktivitetsnivån: Motsvarar 100 poäng per dag på Minovi-mätaren uppnådd nivå för fysisk aktivitet enligt europeiska riktlinjerna för förebyggande av hjärtkärlsjukdom? Metod: Frivilliga försökspersoner ombes att dels skatta sin aktivitetsnivå, dels bära båda aktivitetsmätarna under 10 dagar. Medelskillnaden i dagliga självskattningarna och Minovi-mätningarna jämfört med referensmodellen beräknas. Material: 30 väsentligen friska frivilliga i arbetsför ålder som skattar och mäter sin aktivitet under 10 dagar. Resultat: De första 24 deltagarna genererade totalt 194 dagar med självskattning och giltiga mätningar från såväl test- som referensmodell. Räknar man endast aktiviteter med minst 10 sammanhängande minuter av minst måttlig aktivitet så "överskattar" Minovi-poängen aktivitetsnivån med 128% dvs minimigränsen för daglig aktivitet borde ligga på 228 poäng istället för 100. Släpps kravet på minst 10 sammanhängande minuter blir motsvarande värden 69% dvs gränsen borde ligga vid 169 poäng. Diskussion/konklusion: Studiedeltagarna hade under mätdagarna i snitt 237% av rekommenderad daglig aktivitet. Vi avser därför att gå vidare med en jämförelse av 30- minuters intervall istället för hela dagar. På så vis kan vi analysera skillnader mellan mätarna på olika aktivitetsnivåer. 9

11 Helena Backman, statistiker OLIN-studierna vid NLL (Utvecklingsavdelningen) 9 UTVÄRDERING AV GLOBAL LUNG FUNCTION INITIATIVE (GLI) REFERENSVÄRDEN FÖR SPIROMETRI I ETT SVENSKT BEFOLKNINGSURVAL Helena Backman, Anne Lindberg, Kjell Larsson, Bo Lundbäck, Eva Rönmark Bakgrund: Referensvärden för spirometri är nödvändiga för att kunna identifiera individer med onormal lungfunktion. Det uppmätta spirometrivärdet jämförs med ett referensvärde baserat på individens etnicitet, kön, ålder och längd. The European Respiratory Society (ERS) rekommenderar att GLI:s referensvärden ska användas vid spirometriundersökningar trots att dessa ännu inte utvärderats bland vuxna i något Europeiskt land. Syfte: Att utvärdera GLI referensvärden på ett svenskt befolkningsurval, och jämföra dem med andra äldre referensvärden som idag ofta används i Sverige (tex European Coal and Steel Community, ECSC). Metod: Under undersöktes slumpurval av den vuxna befolkningen i Norrbotten med strukturerade intervjuer och spirometrimätningar inom Obstruktiv Lungsjukdom i Norrbotten (OLIN)-studierna. Material: Friska icke-rökande individer identifierades i de kliniska undersökningarna och inkluderades i utvärderingen av referensvärden (n=501, 49% kvinnor, år). Resultat: GLI referensvärden var överlägset bättre för Norrbottens vuxna befolkning jämfört med ECSC referensvärden. Dock hade de friska individerna i detta slumpurval generellt något större lungfunktionsvärden jämfört med GLI, och avvikelsen var större bland kvinnor jämfört med män. I förlängningen kan dessa avvikelser leda till en överdiagnostik av luftvägsobstruktion bland kvinnor. Diskussion/konklusion: De gamla ECSC referensvärdena passar inte den svenska befolkningen. De nya GLI referenvärdena passar bättre än ECSC, om än inte perfekt. GLI referensvärden passar sämre för svenska kvinnor jämfört med män. 10

12 Martin Lindroth, underläkare Infektionskliniken, Sunderby sjukhus 10 Cardiovascular risk factors differ between rural and urban Sweden: the 2009 Northern Sweden MONICA cohort Martin Lindroth, Mats Eliasson, Robert Lundqvist, Mikael Lilja Bakgrund: Rural communities have a higher burden of cardiovascular risk factors than urban communities. In Sweden, socioeconomic transition and urbanization have led to decreased populations in rural areas and changing characteristics of the remaining inhabitants. Syfte: We investigated cardiovascular risk factors in rural and urban populations in Northern Sweden Metod: The 2009 Northern Sweden MONICA Study invited a random sample of 2,500 people, 25 to 74 years and 69.2% participated. Community size was classified as rural = <1,000 inhabitants, town = 1,000-15,000, or urban/city= >15,000. We adjusted our analysis for age, gender and education. Resultat: The rural population was older and the proportion of men was higher than in the urban areas. Having only primary education was more common in rural areas than in urban areas (26.2% vs. 12.3%). Waist and hip circumference, body mass index, and total cholesterol levels were higher in rural areas than in urban areas, even after adjusting for differences in age and gender. The largest differences between rural and urban dwellers were seen in waist circumference of women (4.8 cm), BMI of women (1.8 units) and cholesterol of men (0.37 mmol/l). Blood pressure was higher in rural areas, but not after adjusting for age and gender. Participants in rural areas were more often treated for hypertension and hyperlipidemia, hospitalized for myocardial infarction and diagnosed with diabetes. However, after adjusting for age and gender, there were no differences. The odds ratio for being physically active comparing rural areas to urban areas was 0.73 (95% CI 0.53; 1.01). Smoking, snuff use and the prevalence of pathological glucose tolerance did not differ between community sizes. Middle-sized communities often had values in between those found in rural and urban communities, but overall they were more similar to the rural population. Further adjustment for education did not change the results for any variable. Diskussion/konklusion: In 2009 the rural population in northern Sweden was older, with less education, higher BMI, more sedentary lifestyle, and had higher cholesterol levels than the urban population. The rural population should be considered targets for focused preventive interventions, but with due consideration of the socioeconomic and cultural context. 11

13 Olof Östlund, arkeolog Norrbottens museum, avd. Kulturmiljö 11 Sökhundar i forskningens tjänst. Genomgång av forskningsläge och forskningshistoria inför metodutveckling av arkeologisökhundar för framtidens arkeologiska utredningar och undersökningar Bakgrund: Många fornlämningar förstörs idag av markexploaterande verksamhet, eftersom fornlämningarna inte upptäckts i tid. De metoder arkeologer har att hitta metallösa boplatslämningar som inte är synliga ovanför vegetationstäcket innefattar oftast avtorvning manuellt eller med grävmaskin. Det är metoder som är långsamma och dyra. Arbete med grävmaskin är också ofta miljömässigt tveksamt. Om hundar kunde tränas att hitta brända ben med hjälp av doften vore det en stor effektivisering. Brända ben finns på merparten av alla boplatser av stenålderskaraktär. Det är rester av mathantering. Arkeologer skulle kunna begränsa grävandet till de platser där hundar markerat för brända ben och på så sätt hitta annars svårupptäckta fornläningar och spara tid och pengar. Inga arkeologihundar har tidigare utvärderats vetenskapligt, vilket gör att det är svårt att övertyga länsstyrelsen att tillåta försöksverksamhet för bensökande arkeologihundar. Frånvaron av vetenskapliga bevis gör det också svårt att söka pengar för försöksverksamhet. Metod: Projektet innebär en genomgång av vetenskapliga artiklar som behandlar hundars doftsinne och deras möjligheter att hjälpa människan inom andra ämnesområden och verksamheter,vilket gör det möjligt att peka på tidigare forskningsresultat när länsstyrelse och finansiärer skall övertygas. Genomgången ska leda till en skriven sammanställning av kända forskningsresultat. I denna sammaställning ska dessa resultat diskuteras angående möjlig nytta av sökhundar ino m arkeologiska undersökningar och utredningar. Nuläge: Ett trettiotal artiklar inom medicin, miljövård, naturvård, byggnadsvård, tull, polisiär och militär verksamhet, har hittills gåtts igenom. Även vetenskapliga artiklar om luktsinnet hos däggdjur och hundar, samt artiklar som behandlar hundsökträning har gåtts igenom. Forskningsläget är lovande. Vid försök att detektera olika former av cancer är upptäckandegraden mellan 88 och 100 % beroende på cancerform, sökmetod och träningsmetod. När det gäller sök av sprängmedel varierar resultaten mellan 93 och 96 % träffsäkerhet. När det gäller ett område som t.ex. byggnadsvård och sökning efter röta/svamp eller bakterieangrep är träffprocenten sämre; 75% respektive 60%. Det finns dock många faktorer som spelar in. Dofter sprids bäst i fuktig och varm luft. Vindriktning spelar roll i de fall det eftersökta målets plats ska lokaliseras, doften är inte alltid där målet finns. Olika ålder på dofterna spelar också roll efterson doften förändras över tid. Hunden väljer oftast att söka efter den doftkälla som är starkast i de objekt som presenteras för den. Om träningsobjektet då har en annan doft än målobjektet på grund av förvaring eller ålder, finns risk att hunden söker fel doft, utan att hundföraren är medveten om detta. Studierna visar att det finns underlag att gå vidare med arkeologiska fältförsök, om man bara är medveten om hundarnas begränsning. Den verkar främst ligga i kommunikationen mellan människa och hund. 12

14 Ulf Öhrvall, PhD, läkare Kirurgiska Kliniken, Sunderby sjukhus 12 LAPAROSKOPISK APPENDEKTOMI VERSUS ÖPPEN TEKNIK I NORRBOTTEN Niillas Blind, Sunderbyn, Lisa Eskilsson Sunderbyn, Ulf Öhrvall Sunderbyn Bakgrund: Komplikationerna till operation av akut appendicit varierar mellan åren. Flera nationella och internationella studier har visat både oförändrad och minskad komplikationsfrekvens med laparoskopisk teknik. Syfte: Undersöka om komplikationerna vid appendektomi minskar med laparaskopisk teknik så att metodbyte kan motiveras. Metod: Under 2010 till 2013 har kirurgkliniken vid Sunderby sjukhus fört ett komplikationsregister över alla operationer. Komplikationer mellan öppen och laparoskopiskt opererade har jämförts.uppgifterna i registret har kompletterats ur länets elektroniska journalsystem. Ekonomisk kalkyl har gjorts upp. Material: 809 appendektomier i hela länet är registrerade. Materialet har sammanställts årsvis. Resultat: Mellan (98-100/ ) per år opererades för appendicit. 16,8 % (n=136) patienter opererades laparoskopiskt. Av de laparoskopiska konverterades 30% till öppen teknik. Frekvensen komplikationer varierade från 5.8% till 8.4%. Vårdagarna ökade vid komplikationer från 2 till 7 dagar. Komplikationerna vid laparoskopi var hälften så många jämfört med öppen kirurgi. Diskussion/konklusion: Resultatet visar att även vid frikostig konvertering så minskar komplikationsfrekvensen för gruppen. En ekonomisk kalkyl visar att ökad kostnad för laparoskopi inte helt kompenseras av minskade vårddygn utan medför ökad kostnad med ca SEK per år. Men med färre komplikationer minskar patientlidandet. En ny rutin för operation av appendicit kan motiveras utifrån patient perspektiv och om kliniken kan bära merkostnaden. Förändringen skulle kunna genomföras efter utbildningsinsats. 13

15 Pia Näsvall, läkare Kirurgkliniken, Sunderby sjukhus 13 Jämförelse mellan intrastomalt 3D-ultraljud, datortomografi och fynd vid operation på grund av stomala besvär Bakgrund: Då det inte finns ett pålitligt undersökningsinstrument för att diagnosticera parastomala bråck behövs nya tekniker. Målet med studien var att bedöma validiteten hos intrastomalt 3-dimensionellt ultraljud (3D) som ett alternativ till datortomografi av buken (DT) för bedömning av stomirelaterade besvär. Metod: Tjugo patienter med stomala besvär som krävde kirurgisk intervention, undersöktes preoperativt med DT i liggande position samt med 3D i liggande och stående. Fynden vid den efterföljande operationen jämfördes sedan med fynden vid DT och 3D. De operativa fynden betraktades som det sanna utfallet. Resultat: Båda metoderna visade hög sensitivitet (3D15/18, DT 15/18) och specificitet (3D 2/2, DT 1/2) när DT-bilderna tolkades av speciellt intresserad radiolog. Motsvarande värden för rutinmässig tolkning av DT-bilder var sensitivitet 17/18 och specificitet 1/2. Diskussion/konklusion: 3D är en ny och lovande teknik för att undersöka parastomala bråck och andra stomarelaterade besvär. Studien visar en hög validitet när resultaten jämförs med fynden vid kirurgi. Antalet patienter är begränsat men resultaten tillåter oss att konkludera att 3D är ett lovande och lättillgängligt alternativ till DT i liggande för att skärpa den kliniska diagnostiken vid stomiproblem. 14

16 Krister Tano, lektor, läkare ÖNH mott, Sunderby sjukhus 14 Nässpray innehållande glukosoxidas som behandling mot förkylning Bakgrund: Man har vid tidigare studier sett att det vanligaste förkylningsviruset, Rhinovirus, är känsligt för enzymet glukosoxidas (GO) som även förekommer i vanlig honung. Man vet att enzymet GO omvandlar glukos till glukonsyra och väteperoxid. Rhinovirus är känsliga för väteperoxid och lågt ph. Syfte: Vi avsåg att närmare studera verkningsmekanismen bakom den antivirala effekten hos GO. Metod: Vi använde oss av typstammar av HRV (Humant Rhinovirus), odlade humana celler (WI 38 celler), samt en kvantitativ PCR metod. Vi studerade effekten av lågt ph renodlat, väteperoxideffekt renodlat och GO med och utan buffrad lösning. Resultat: Vi fann till vår förvåning att den väteperoxid som GO producerade (ca 20 mm) inte alls var tillräcklig för att påverka HRV. Däremot var HRV mycket känsligt för en sänkning av ph till nivåer kring 3. I en lösning med 50U/ml GO + 5% glukos, så sjönk ph mer mot 3-4 redan inom 30 minuter. Slutsatsen blev att den antivirala effekt som enzymet GO visat sig ha mot bl a HRV enbart beror på den sura miljön som enzymet producerar och inte på väteperoxiden. 15

17 Anna Åström, sjuksköterska Piteå Älvdals Sjukhus IVAK 15 ÖKAD ÖVERLEVNAD I HJÄRTSTOPP UTANFÖR SJUKHUS- MOBILRÄDDARNA Anna Åström, Anna Alm Andersson och Ann-Sofie Forslund Bakgrund: I Sverige drabbas varje år personer av hjärtstopp utanför sjukvården. Av dem som drabbas är det 5000 som får behandling med hjärt- och lungräddning (HLR) och av dem överlever 500. För varje minut som går efter ett hjärtstopp har inträffat minskar chansen till överlevnad med 10 procent. De flesta hjärtstopp inträffar i personens hem. Fler personer kan överleva ett hjärtstopp om någon i närheten kan ge hjärt- och lungräddning medan man väntar på ambulans och avancerad sjukvård. Syfte: Syftet med pilotprojektet är att öka överlevnaden vid hjärtstopp som inträffar utanför hälso- och sjukvården genom att öka andelen personer som får HLR i väntan på ambulans. Metod: Projektet pågår tom 31/ Utbildning i basal HLR med hjärtstartare har erbjudits länets vuxna befolkning med start och pågår. Lärare på länets gymnasieskolor har erbjudits utbildning att bli instruktörer i basal HLR med hjärtstartare. Hösten 2014 införs Mobilräddarna, vilket innebär att frivilliga personer med kunskap i HLR kan anmäla sig till en tjänst genom vilken de får ett SMS till sin mobiltelefon när ett hjärtstopp inträffat i deras närhet. Personerna kan då bege sig till platsen för att påbörja HLR i väntan på ambulans. Resultat: Utbildning i HLR med hjärtstartare har genomfört i alla Norrbottens 14 kommuner, sammanlagt har 1051 personer utbildats. 154 instruktörer på länets gymnasiesklor har utbildats och de har i sin tur utbildat 658 elever. Rekryteringen av Mobilräddare startades i augusti och 450 personer har hittills anmält sig. Diskussion/konklusion: Projektet har utbildat vuxna personer i HLR med en spridning över hela Norrbottens län. Mobilräddare kan bege sig till platsen för inträffat hjärtstopp och påbörja HLR i väntan på ambulans. Tiden från hjärtstopp till påbörjad behandling med HLR och hjärtstartare är avgörande för överlevnad

18 POSTERPRESENTATION 2014 Erik Toolanen, läkare Kirurgiska kliniken, Sunderby sjukhus 1 AKUT TARMISCHEMI I NORRA REGIONEN RETROSPEKTIV STUDIE AV FAKTORER AV BETYDELSE FÖR ÖVERLEVNAD Erik Toolanen, Ulf Öhrvall Bakgrund: Akut tunntarmsischemi är allvarligt och svårdiagnosticerat tillstånd. Incidensen i Sverige är 5-8,6/ Trots operation, som vanligen är en tarmresektion med end to end anastomos, är mortaliteten hög (59-93 %). Damage control princip under operation tillämpas allt oftare, vilket innebär att vid det primära ingreppet lämnas tarmändarna förslutna i buken för att anastomoseras vid en reperation, sk "second look", timmar senare. Syfte: Kartlägga och utvärdera kirurgisk handläggning av akut tarmischemi i norra regionen. Kan mortaliteten påverkas av "second look". Metod: Retrospektiv journalstudie i Norra regionen ( 2002 till 2011). Patienter från norra regionen som opererats med tunntarmsresektion med eller utan "second look" på grund av tunntarmsischemi inkluderades. Ålder, ASA-score, kön, tid mellan diagnos och operation och mortaliteten registrerades. Material: 81 patienter inkluderades från regionen. Resultat: Av de inkluderades genomgick ungefär hälften "second look". 30 dagars mortalitet var 64%. I regionen utfördes "second look" i 25/39 (64%) fall, vanligen inom 48 timmar. Majoriteten fick primäranastomos, 13 fördröjd anastomos (en erhöll stomi). Vid "second look" rereceserades 44%. De med fördröjd anastomos hade ngt högre ASA score och högre mortalitet. Diskussion/konklusion: Tidig diagnostik, tidig åtgärd och bra allmäntillstånd är nödvändig för god prognos. Studien kan inte stödja värdet av fördröjd anastomos. Den kliniska bilden avgör om "second look" behövs.

19 POSTER PRESENTATION 2014 Aina Lilja, läkare Öjebyns Hälsocentral 2 Erfarenheter, förståelse och hantering av egen psykisk ohälsa hos aktivt troende kristna - en kvalitativ studie Bakgrund: Sverige är ett av världens mest sekulariserade länder. En strikt åtskilnad mellan sjukvård och religion har därför varit norm. Religiöst engagemang har i internationella studier visat sig vara en skyddande faktor vid psykisk ohälsa. Samtidigt kan religion vara en komplicerande faktor i kontakten med sjukvården och leda till inre konflikter hos patienter. Kristendomen är den största religionen i Sverige. Mycket litet är studerat avseende kristen tro och psykisk ohälsa under svenska förhållanden. Syfte: Att skapa kunskap kring hur personligt troende kristna personer förhåller sig till egen psykisk ohälsa, med fokus på erfarenheter av sjukdom och sjukdomsförståelse. Metod: En kvalitativ studie baserad på tematiskt strukturerade djupintervjuer med personligt troende kristna som har erfarenhet av psykisk ohälsa. Rekrytering har skett via kontakter med andliga ledare i olika kristna samfund runtom i landet. Som komplement har vi även använt snöbollsmetoden. En pilotstudie baserad på 4 informanter har genomförts som har gett vägledning vad gäller teman och kategorier inför senare intervjuer. Totalt har 17 personer intervjuats.intervjuerna har spelats in på digitala ljudfiler, transkriberats och analyserats med hjälp av Systematisk Textkondenserin (STC). Nuläge/Resultat: Resultat från pilotstudie: Informanterna beskrev särskilda tankar och erfarenheter utifrån sin kristna tro inom följande fyra kategorier: Symptom, sjukdomsorsak, konsekvenser och vad som ger lindring och bot. De beskrev fenomenet att leva med dubbla förklaringsmodeller där det naturvetenskapliga synsättet på psykisk ohälsa existerade samtidigt med tron på andliga förklaringar till psykiska symptom. De använde sig i stor utsträckning av sin religion för att få lindring och bot. Analys av det övriga materialet pågår. 18

20 POSTER PRESENTATION 2014 Fredrik Röding, läkare Ortopeden, Sunderby sjukhus 3 ÅTERFALLSSKADOR- VILKA DRABBAS? Marie Lindkvist, Ulrica Bergström, Jack Lysholm Bakgrund: Återfallsskadors förekomst och belastning på sjukvården är oklart. Tidigare studier har givit divergerande resultat. Vi planerar att med Umeås skadedatabas som grund, undersöka hur vanligt det är, vilka som drabbas mest och vilka skador de som drabbas oftast har. Syfte: Denna studie har för avsikt att beskriva hur stor del av skadebördan som består av återfallsskador, vilka grupper som är mest drabbade och vilka skadetyper som oftare föregår en allvarlig återfallsskada. Metod: Retrospektiv registerstudie. Material: Skadefall som inkom till akutmottagningen vid Norrlands Universitetssjukhus under åren , 20 år och äldre och var skrivna inom Umeå regionen. Totalt fall under 13 år. Incidenser beräknades per innevånare och för att beräkna risk för återfall användes Cox regression. Resultat: Vi fann att ålder och kön påverkar risken för återfallsskada. Män är i unga åldrar mer benägna för primärskada såväl som återfallsskada. Från 65 år ålder är förhållanden omvända. Fraktur och distorsion var hos män och hos kvinnor de skadetyper som i högre grad föregick en allvarlig skada (MAIS 2) medan sårskada hade lägre risk. Diskussion/konklusion: Fraktur och distorsion är skadetyper som i högre grad än andra föregår framtida allvarlig skada 19