USB-STYRD SWITCHMATRIS

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "USB-STYRD SWITCHMATRIS"

Transkript

1 Examensarbete 10 poäng D-nivå USB-STYRD SWITCHMATRIS Reg.kod: Oru-Te-EXA079-Mag101/06 Daniel Sjödin Magisterprogrammet 160 p Örebro vårterminen 2007 Examinator: Dag Stranneby USB CONTROLLED SWITCH MATRIX Örebro universitet Örebro University Institutionen för teknik Department of technology Örebro SE Örebro, Sweden

2 Sammanfattning Detta examensarbete utfördes för Örebro universitet och innefattar konstruktion av en signalswitch. Switchen skall kunna styras av en mikroprocessor på ett laborationskort och skall dessutom innehålla några enklare instrument. Switchen är avsedd att användas vid laborationer på distans över Internet. Målet för detta examensarbete var att konstruera en prototyp för denna switch. Målet uppnåddes men konstruktionen kan givetvis förbättras. Abstract This degree project was done for the University of Örebro and includes designing a signal switch. The switch should be possible to control by a microprocessor on a development board and also contain a couple of simple instruments. The switch is supposed to be used in laboratory experiments from a distance using the Internet. The purpose of this degree project was to design a prototype for this switch. The goal for the project was reached but the design can of course be improved.

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning Bakgrund Uppgift Metoder, verktyg Genomförandet Konstruktionen Switchmatrisen Switchmatriskontrollern Relä & förstärkare Styrkortet Buffertsteg A/D-anslutningarna PWM till DC omvandlare RS232-transceivern Spänningsregulatorn Anslutningarna Bilagor Utvärdering, analys Förslag på vidare arbete Referenser Bilaga 1 Kopplinsschema matriskort Bilaga 2 Matris_4_ Bilaga 3 X1 X Bilaga 4 Relayblock Bilaga 5 Kopplingsschema styrkort Bilaga 6 Matris_buffert Bilaga 7 AD_conv Bilaga 8 PWM_TO_DC Bilaga 9 Materiallista för styrkort Bilaga 10 Materiallista för matriskort Bilaga 11 Kretskortslayout styrkort Bilaga 12 Kretskortslayout matriskort

4 1 Inledning 1.1 Bakgrund Örebro universitet driver ett projekt för distansundervisning över Internet. Interaktiva föreläsningar över Internet är redan möjliga och har testats. Ett behov fanns att även kunna göra laborationer på distans i tekniska kurser. Fördelen är att man kan göra dem hemifrån när som helst och att det därför inte behövs lika många laborationsutrustningar som när man har ett enda laborationstillfälle. Inom elektrotekniska laborationer ingår ofta mätning av olika punkter i en krets med hjälp av t ex ett oscilloskop. Problemet är att man inte fysiskt kan skifta mätpunkter på distans. Därför behövs en signalswitch som kan styras från en dator med hjälp av ett interface. Switchen skall även innehålla 2 likströmsgeneratorer som kan styras från interfacet. Det skall även finnas möjlighet att sampla en signal och visa denna i interfacet. Datorn med interfacet är sedan anslutet till Internet där användare kan logga in och fjärrstyra signalswitchen. 1.2 Uppgift Målet med detta examensarbete var att konstruera en prototyp för signalswitchen som kan styras med hjälp av en mikroprocessor. Mikroprocessorn sköter sedan kommunikationen med datorn över USB-porten. I datorn körs ett gränssnitt i LabView som visar en bild av signalswitchen, kontroller för likspänningsutgångarna och mätmodulerna. Konstruktionen skall uppfylla följande specifikationer: - Det skall finnas 4 x 10 in/utgångar I matrisen - Det skall finnas möjlighet att ansluta upp till 10 extra matriser - Varje in/utgång i matrisen ska kunna anslutas till vilken annan in/utgång som helst i matrisen - In/utgångarna ska kunna anslutas till flera in/utgångar samtidigt - In/utgångarna skall ha BNC-anslutningar - In/utgångarna i matrisen skall vara dubbelriktade - Switchmatrisen skall använda reläer för att inte belasta signalerna - Alla anslutningar till matrisen skall vara löstagbara - Det skall finnas möjlighet att skicka DC-signaler från matrisen (0-10 V, 100 ma) till testkretsen, och även att sampla signaler ( 10 V) - Switchen skall drivas med 12 V DC - Specifikation för In/utgångar: Max amplitud: 10 V Max ström: 0,1 A Kontakt resistans: <150 m Frekvens omfång: 0-10 MHz Liknande switchar finns redan men de använder oftast GPIB-bussar vilket är dyrare och inte finns som standard i en PC vilket USB gör. Dessutom behövdes en integrerad likströmsgenerator och A/D-omvandling. Inget av dessa 2 block är avsedda att ersätta externa signalgeneratorer eller oscilloskop. De är avsedda att kunna användas som enklare instrument som kan styras från interfacet. 3

5 2 Metoder, verktyg Konstruktion och simuleringar av kretsarna utfördes i Multisim. Design av mönsterkorten och generering av materiallistor utfördes i Ultiboard. Programmering av mikroprocessorn gjordes med hjälp av WinAVR som är en samling verktyg, innehållande bla kompilator, debugger mm. Dessutom användes USB Wizard från Atmel för att generera kod för USB-transceivern. 4

6 3 Genomförandet 3.1 Konstruktionen Enbart hålmonterade komponenter användes eftersom vissa komponenter, t ex reläerna, inte finns för ytmontage och endast enkelsidiga mönsterkort kan tillverkas av universitetet. På grund av begränsningar i Ultiboard delades konstruktionen upp i 2 kort. Ett styrkort som sköter kommunikationen mellan laborationskortet och switchmatriserna och som innehåller likspänningsgeneratorerna och mätmodulerna. Det andra kortet är switchmatrisen som ansluts som ett av expansionskorten. Kortet med mikroprocessorn är ett laborationskort med AVRprocessorn AT43USB355E som innehåller USB-transciever och bitars A/Domvandlare. Detta används för att styra styrkortet som i sin tur styr switchmatrisen, likspänningsgeneratorerna och mätmodulerna. Allt enligt figur Switchmatrisen Switchmatrisen består av 48 reläer som kan slutas oberoende av varandra. BNC-anslutningar finns till matrisens ledar-rader/kolumner, kopplade enligt figur 2. Reläerna är av tungelementtyp med rutheniumbelagda kontakter för att kunna hantera små signaler. Kontaktresistansen är <150 m och garanterad last från 0-nivå till 10 VA. Att de klara last från 0-nivå innebär att de fungerar utan spänning över kontakterna. Andra typer av reläer behöver en viss spänning för att det ska bli kontakt. De är dessutom lättdrivna och har lång livslängd. Fig. 1 Blockschema för uppkopplingen. 5

7 Fig. 2 Switchmatris med anslutningar Switchmatriskontrollern Eftersom varje matris består av 48 reläer räcker inte processorns portar till för att styra dessa individuellt. Därför behövs minneskretsar som styrsignalerna kan lagras i. Detta löstes med hjälp av skiftregistret 74HC595 som är av typen seriell in/parallell ut. Dessa kopplades till reläerna enligt figur 3. För att styra de 48 reläerna krävs 6 skiftregister med 8 utgångar vardera. Skiftregistren har en dataingång, DS och en datautgång Q7 så att de kan seriekopplas. Varje switchmatris har en ingång för data DS, en för att klocka in data i registret, SH_CP och en för att klocka ut innehållet i registren till utgångarna, ST_CP. Dessa är anslutna till processorns portar enligt figur 3. Data från mikroprocessorns portar (A och B) klockas ut i registren. När alla data är utmatade klockas de nya styrsignalerna ut till reläerna. Alla matriskort har gemensamma dataanslutningar och anslutningar för att klocka in data. Fig. 3 Styrkretsar till switchmatriserna. 6

8 För att kunna välja vilket matriskort som skall använda nya data är kortens ST_CPanslutningar, anslutna till varsin pinne på processorns portar. Förutom styrsignalerna har varje matriskort även anslutningar för spänningsmatning, 12 V, 3,3 V och jord Relä & förstärkare Utgången på 74HC244 klarar inte av att driva spolen på reläet. Därför behövdes små förstärkare för att klara av detta, se figur 4. Dessa reläer med förstärkare är markerade med R i figur 3. Förstärkaren består av en småsignaltransistor BC547B, en resistor och en diod 1N4148. Spolen är på 12 V och har en resistans på 1000 k. Det betyder att en ström på 12 ma ska flyta genom spolen när reläet är tillslaget. Transistorns minsta hfe är 200 och det betyder att en ström på minst 60 A ska flyta genom basen på transistorn. I B I hfe 0, A CE Spänningen på ingången är 3,3 V när reläet ska vara draget. Spänningen mellan basen och emittern är ca 0,7 V. Spänningen över R1 blir alltså 2,6 V. U U U 3,3 0, 7 2,6 V R1 in BE Resistansen R1 får alltså vara max 43 k. R 1 B U R 1 I 2, k För att transistorn säkert ska bottna valdes en resistans på 27 k. Effektutvecklingen i transistorn blir ca 1,6 mw vilket inte kräver något kylelement. P I U 0,012 0, 12 1,6 mw Q1 ce ce För att skydda transistorn mot höga spänningar som reläspolen bygger upp kopplades en skyddsdiod D1 in som leder tillbaka strömmen om spänningen överstiger 12 V. Reläet är ej polariserat och kan monteras i valfri riktning på mönsterkortet. Fig. 4 Reläförstärkare 7

9 3.3 Styrkortet Styrkortet består av flera delar. Här följer en genomgång av dessa Buffertsteg Eftersom upp till 11 switchmatriser kan kopplas till styrkortet, blir det många skiftregister som skall drivas. Ett buffertsteg lades in mellan portanslutningarna och matrisanslutningarna för att skydda mikroprocessorns portar mot överbelastning. Bufferten består av 6 buffertkretsar 74HC244, se bilaga A/D-anslutningarna A/D-omvandlarna på laborationskortets mikroprocessor kan mäta en spänning mellan 0-3,3 V. Alltså behövdes en krets som kunde konvertera ±10 V till 0-3,3 V. Detta löstes med en spänningsdelare på ingången av en OP-förstärkare enligt figur 5. Figur 6 visar spänningen på utgången när insignalen är en sinussignal med amplituden ±10 V, 1 khz. Fig. 5 A/D-anslutningarna. 8

10 Fig. 6 A/D-anslutningens utspänning vid ±10 V, 1 khz insignal. Problemet med kretsen är att den ska kunna mäta negativa spänningar och OP:n har enbart positiv spänningsmatning. Därför måste signalen hissas upp över 0-nivå och detta medför att en spänning på ungefär 1,65 V alltid ligger på ingången. En kondensator på ingången skulle kunna ändra på detta men då försvinner möjligheten att mäta likspänningar. Med valda motstånd blir ingångsresistansen 813 k. R in R ( R3 R7)( R4 R5) ( R3 R7) ( R4 R5) PWM till DC omvandlare För att få utgångar med variabel likspänning användes processorns PWM-utgångar. Dessa ger en utspänning på 3,3 V och har en frekvens på 5865 Hz. En krets konstruerades som förstärkte spänningen så att de önskade 0-10 V erhölls på utgångarna, se figur 7. Sedan filtrerades signalen genom ett lågpassfilter för att få ut en likspänning proportionell mot PWM-förhållandet. Efter det matas signalen till ett slutsteg för att klara av att leverera de önskade 100 ma. Slutsteget innehåller även ett kortslutningsskydd. 9

11 Fig. 7 Likspänningsgenerator För att förstärka signalen skickades den genom en OP-förstärkare U12 där spänningsförstärkningen A bestäms av förhållandet mellan resistorerna R15 och R16+R17. Potentiometern R17 skall vara inställd på 6 k. A R16 R17 R14 R16 R Detta förstärker 3,3 V till de önskade 10 V. Sedan skickas den förstärkta PWM-signalen genom 2 seriekopplade 1:a ordningens LP-filter. Filtrets brytfrekvens bestäms av värdet på resistorn och kondensatorn enligt följande ekvation: 1 1 f b 12,5 Hz RC ,47 10 De två seriekopplade filtren utgör tillsammans ett 2:a ordningens LP-filter med en brytfrekvensen 12,5 Hz. Detta ger ett maximalt rippel på 55 V och uppstår vid 5 V. Den filtrerade signalen skickas sedan till ett förstärkarsteg bestående av en OP, U14, och en effekttransistor Q3. Effekttransistorn är nödvändig eftersom utgången ska kunna driva en ström på 100 ma. Utspänningen är återkopplad till OP:n för att få en stabil spänning. Resistorn R19 stabiliserar spänningen på utgången när den är obelastad eller har en högresistiv last. 10

12 Fig. 8 DC-utgångens utspänning, belastad och obelastad. Kortslutningsskyddet består av transistor Q4 och resistorn R12. När en ström större än 100 ma flyter genom R3 blir spänningsfallet tillräckligt stort för att transistor Q4 ska börja leda. När detta inträffar stryps strömmen till basen på transistor Q3. Den maximala strömmen som flyter genom Q3 vid kortslutning blir enligt simulering 185 ma vid kortslutning. Detta inträffar vid kortslutning och spänningen över effekttransistorn Q3 blir då 11,3 V. Detta ger en effektutveckling på: P I U 0,185 11,3 2,1 W Q2 C CE Transistorn BD135 tål 12,5 W max vilket är fullt tillräckligt. Den bör dock förses med ett kylelement. Utspänningen skiljer inte mer än 10 mv mellan obelastad och full belastning (100 ma) mellan 0-10 V. Linjäriteten för spänningar mellan 0 och 1 V är dock inte särskilt god, se fig RS232-transceivern Styrkortet är försett med en RS232-transceiver som vid behov kan användas för att anslutas till mikroprocessorn på laborationskortet. Den består av kretsen MAX202 som konverterar spänningen på mikroprocessorns portar till de ±10 V som krävs för kommunikation genom serieporten. 11

13 3.3.5 Spänningsregulatorn Spänningsregulatorn LE25 valdes för att konvertera 12 V till 3,3 V. Varje reläförstärkare drar 96 A på ingången. 3 I U R 2, A B R B Det finns totalt 48 reläer på kortet som kan vara tillslagna samtidigt. Total kan 11 matriser vara inkopplade vilka tillsammans drar maximalt 51 ma. 6 I N N I ma MAXmatris matris relä B Varje 595-krets drar 80 A. 11 matriser med 6 kretsar vardera ger en förbrukning på 5,3 ma. 6 I TOT N I ,3 ma Den maximala totala förbrukningen blir ca 56 ma. LE25 kan ge 100 ma vilket är tillräckligt. Effektutvecklingen blir då 0,5 W. 3 P U LE I TOT (12 3,3) 56 0,5 W 25 max Anslutningarna Matriskortets anslutningar är arrangerade enligt figur 9. BNC-anslutningarna är anslutna till matrisens ledarrader/kolumner enligt figur 2. Förutom dessa finns en anslutning till styrkortet som innehåller data- och spänningsmatningsanslutningar. Fig. 9 Matriskortets anslutningar. 12

14 Styrkortets anslutningar är arrangerade enligt figur 10. Där finns 11 anslutningar för switchmatriser. 1 för grundmatrisen J5 och 10 till för expansionsmatriserna J6 J15. J1 och J2 är anslutningar till portarna på laborationskortets processor. J3 skall anslutas till processorns A/D-omvandlare och processors PWM-utgångar. J7 behöver bara anslutas till processorn om kommunikation över serieporten önskas. Förutom dessa finns J4 för spänningsmatning och de 4 BNC-anslutningarna för A/D-ingångar och PWM-utgångar. Fig. 10 Styrkortets anslutningar. 13

15 3.5 Bilagor I appendix finns bilagor i följande ordning: Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Bilaga 6 Bilaga 7 Bilaga 8 Bilaga 9 Bilaga 10 Bilaga 11 Bilaga 12 innehåller kopplingsschemat för matriskortet där blocket Matris_4_12 ingår. innehåller kopplingsschemat för blocket Matris_4_12 viket i sin tur är uppbyggt av blocken X1-X6. innehåller kopplingsschemat för blocken X1-X6. Dessa är förutom kretsen 74HC595 uppbyggda av blocken Relayblock innehåller kopplingsschemat för blocken Relayblock. innehåller kopplingsschemat för styrkortet som förutom diverse komponenter är uppbyggt av blocken Matris_buffert, AD_conv och PWM_TO_DC. innehåller kopplingsschemat för blocket Matris_buffert. innehåller kopplingsschemat för blocket AD_conv. innehåller kopplingsschemat för blocken PWM_TO_DC. innehåller materiallista för styrkortet. innehåller materiallista för matriskortet. innehåller Mönsterkortet för styrkortet. innehåller mönsterkortet för matriskortet. 14

16 4 Utvärdering, analys Switchmatrisen bör fungera enligt specifikationen. Frekvensomfånget är svårt att förutse eftersom den påverkas av mönsterkortets design. Inga sådana simuleringar kan göras i Ultiboard och eftersom matrisen inte byggts på riktigt har den inte heller kunnat mätas upp. A/D-anslutningarna bör fungera bra men det kommer alltid att ligga en likspänning på ingången på ca 1,65 V. Linjäriteten i DC-steget försämras under 1 V. För att öka linjäriteten kan operationsförstärkare med symetrisk matning användas. Detta skulle även göra A/Danslutningarna bättre eftersom mätsignalen inte behöver hissas över 0-nivå. Då skulle man slippa att det ligger en likspänning på ingången. Eftersom matrisen skall kunna drivas på enbart +12 V måste i så fall en krets läggas till som gör en negativ spänning av den positiva. 15

17 5 Förslag på vidare arbete - Konstruera ett dubbelsidigt mönsterkort för att korta signalvägarna och minska dimensionerna på mönsterkortet. - Konstruera mönsterkortet för ytmonterade komponenter så långt som möjligt. - Förbättra linjäriteten i DC-utgångarna. - Förbättra AD-ingångarna så att ingen likspänning ligger på ingången. - Programmera ett interface för att styra switchen via en dator. 16

18 6 Referenser AT43USB355 Atmel Corporation LMC6044AIN National semiconductor 74HC595 Philips Semiconductors 74HC244 Philips Semiconductors LM7805 STMicroelectronics BD135 ON Semiconductor BC547B Philips Semiconductors IN4148 Philips Semiconductors MAX202 Maxim Integrated Products LE25 STMicroelectronics DSS-4 1 A 12 SRC Devices 17

19 7 Appendix Bilaga 1 Kopplingsschema matriskort Bilaga 2 Matris_4_12 Bilaga 3 X1 X6 Bilaga 4 Relayblock Bilaga 5 Kopplingsschema styrkort Bilaga 6 Matris_buffert Bilaga 7 AD_conv Bilaga 8 PWM_TO_DC Bilaga 9 Materiallista för styrkort Bilaga 10 Materiallista för matriskort Bilaga 11 Kretskortslayout för styrkort Bilaga 12 Kretskortslayout för matriskort 18

20 Bilaga 1 Kopplinsschema matriskort 19

21 Bilaga 2 Matris_4_12 20

22 Bilaga 3 X1 X6 21

23 Bilaga 4 Relayblock 22

24 Bilaga 5 Kopplingsschema styrkort 23

25 Bilaga 6 Matris_buffert 24

26 Bilaga 7 AD_conv 25

27 Bilaga 8 PWM_TO_DC 26

28 Bilaga 9 Materiallista för styrkort Antal Komponent Kommentar Kapsel OP, LMC6042AIN DIP-8 2 OP, LMC6044AIN DIP-14 6 Logikkrets, 74HC244 DIP-20 1 transciever, MAX202 DIP-16 1 Spänningsregulator, LE25 TO-92 1 Spänningsregulator, LM7805 TO Transistor, BD135 TO Transisitor, BC547BP TO-92 2 Diod, 1N4148 DO-35 2 Potentiometer, 10K LIN 2 Resistor, 3.9Ohm 5% 2 Resistor, 820Ohm 5% 3 Resistor, 4.7kOhm 5% 2 Resistor, 10kOhm 5% 2 Resistor, 10kOhm 1% 4 Resistor, 27kOhm 5% 2 Resistor, 43kOhm 5% 2 Resistor, 100kOhm 5% 2 Resistor, 120kOhm 1% 2 Resistor, 150kOhm 1% 4 Resistor, 680kOhm 1% 5 Kondensator, 100nF 4 Kondensator, 470nF 5 Stiftlist, 1X2 2 Stiftlist, 2X2 11 Stiftlist, 2X3 2 Stiftlist, 2X5 1 Kontakt, DSUB9F DB9F

29 Bilaga 10 Materiallista för matriskort Antal Komponent Kommentar Kapsel Logikkrets,74HC595 DIP Transistor, BC547BP TO Diod, 1N4148 DO RELÄ, SRC Devices DSS-4 1 A Resistor, 27kOhm_5% 1 Stiftlist 2X3 18 BNC-anslutning för kretskortsmontage

30 Bilaga 11 Kretskortslayout styrkort 29

31 Bilaga 12 Kretskortslayout matriskort 30

Cédric Cano Uppsala 25-11-99 701005-0693 Mätsystem F4Sys. Pulsmätare med IR-sensor

Cédric Cano Uppsala 25-11-99 701005-0693 Mätsystem F4Sys. Pulsmätare med IR-sensor édric ano Uppsala 51199 010050693 Mätsystem F4Sys Pulsmätare med Isensor Sammanfattning Jag har valt att konstruera en pulsmätare som arbetar genom att utnyttja Iteknik. Då ett finger placeras på Isensorn

Läs mer

Laborationsrapport. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet. Lab nr 2. Laborationens namn Växelströmskretsar. Kommentarer. Utförd den.

Laborationsrapport. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet. Lab nr 2. Laborationens namn Växelströmskretsar. Kommentarer. Utförd den. Laborationsrapport Kurs Elinstallation, begränsad behörighet Lab nr 2 version 3.1 Laborationens namn Växelströmskretsar Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Inledning I denna laboration skall

Läs mer

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK ELEKTROTEKNK MASKNKONSTRKTON KTH Tentamen med lösningsförslag och borttaget svarsutrymme. TENTAMENSPPGFTER ELEKTROTEKNK Elektroteknik för MEDA och CL, MF035 05-06-0 9.00-3.00 Du får lämna salen tidigast

Läs mer

AD-DA-omvandlare. Mätteknik. Ville Jalkanen. ville.jalkanen@tfe.umu.se 1

AD-DA-omvandlare. Mätteknik. Ville Jalkanen. ville.jalkanen@tfe.umu.se 1 AD-DA-omvandlare Mätteknik Ville Jalkanen ville.jalkanen@tfe.umu.se Inledning Analog-digital (AD)-omvandling Digital-analog (DA)-omvandling Varför AD-omvandling? analog, tidskontinuerlig signal Givare/

Läs mer

Poler och nollställen, motkoppling och loopstabilitet. Skrivet av: Hans Beijner 2003-07-27

Poler och nollställen, motkoppling och loopstabilitet. Skrivet av: Hans Beijner 2003-07-27 Poler och nollställen, motkoppling och loopstabilitet Skrivet av: Hans Beijner 003-07-7 Inledning All text i detta dokument är skyddad enligt lagen om Copyright och får ej användas, kopieras eller citeras

Läs mer

Konstruktion av en radiostyrd legobil. Digitala projekt av Arbon Vata Leonardo Vukmanovic Amid Bhatia

Konstruktion av en radiostyrd legobil. Digitala projekt av Arbon Vata Leonardo Vukmanovic Amid Bhatia Konstruktion av en radiostyrd legobil Digitala projekt av Arbon Vata Leonardo Vukmanovic Amid Bhatia 1 1.Innehållsförtäckning Rapport Radiostyrd LEGO bil...1 1. Innehållsförtäckning...2 2.0 Inledning...3

Läs mer

Projekt "Kabelsökare" ver 1.4

Projekt Kabelsökare ver 1.4 Projekt "Kabelsökare" ver 1.4 Kan du, väckt mitt i natten, redovisa för 4011:ans pinnkonfiguration och offsetkompensera en 741:a på minst två olika sätt kan du sluta läsa. Kasta en blick på schemat och

Läs mer

Strömdelning. och spänningsdelning. Strömdelning

Strömdelning. och spänningsdelning. Strömdelning elab005a Strömdelning och spänningsdelning Namn Datum Handledarens sign Laboration I den här laborationen kommer du omväxlande att mäta ström och spänning samt även använda metoden för indirekt strömmätning

Läs mer

SM40. Strömförsörjning med plats för batteri

SM40. Strömförsörjning med plats för batteri LARMDONSSTYRNING BESKRIVNING donskort för montage i 19 kassett (SM911), i våra likriktare eller i kapsling för väggmontage. 19 kassetten SM911 kan förses med 4st kort. Det ger upp till 20 utgångar i en

Läs mer

BV220. Bruksanvisning

BV220. Bruksanvisning BV220 Bruksanvisning VIGIL BV220 Vigil 2 BV220 är fysiskt kompatibel med den befintliga serien, men med 220W uteffekt. Det är en klass D-förstärkare och har därmed 80% verkningsgrad. Sådana switchade slutsteg

Läs mer

Översiktskatalog. Elektronik. Styrkort C-257 Styrkort SA Styrkort EA Styrkort EX-5000 Styrkort EX-5001

Översiktskatalog. Elektronik. Styrkort C-257 Styrkort SA Styrkort EA Styrkort EX-5000 Styrkort EX-5001 Översiktskatalog Elektronik Styrkort C-257 Styrkort SA Styrkort EA Styrkort EX-5000 Styrkort EX-5001 Proptional förstärkare serie C257-V Spänning: 10-30 VDC ± 10% rippel p-p Skyddsklass: IP20 Max ström:

Läs mer

Laboration 1: Aktiva Filter ( tid: ca 4 tim)

Laboration 1: Aktiva Filter ( tid: ca 4 tim) 091129/Thomas Munther IDE-sektionen/Högskolan Halmstad Uppgift 1) Laboration 1: Aktiva Filter ( tid: ca 4 tim) Vi skall använda en krets UAF42AP. Det är är ett universellt aktivt filter som kan konfigureras

Läs mer

Laboration ( ELEKTRO

Laboration ( ELEKTRO UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Sverker ohansson ohan Pålsson 21-2-16 Rev 1.1 $.7,9$),/7(5 Laboration ( ELEKTRO Personalia: Namn: Kurs: Datum: Återlämnad (ej godkänd): Rättningsdatum Kommentarer

Läs mer

Tentamen i Krets- och mätteknik, fk, ETEF15. den 14 jan 2012 8:00-13:00

Tentamen i Krets- och mätteknik, fk, ETEF15. den 14 jan 2012 8:00-13:00 Lunds Tekniska Högskola, Institutionen för Elektro- och informationsteknik Ingenjörshögskolan, Campus Helsingborg Tentamen i Krets- och mätteknik, fk, ETEF15 den 14 jan 2012 8:00-13:00 Uppgifterna i tentamen

Läs mer

Lödövning, likriktare och zenerstabilisering

Lödövning, likriktare och zenerstabilisering Ellab016A Namn Datum Handledarens sign. Laboration Lödövning, likriktare och zenerstabilisering Varför denna laboration? Att kunna hantera en lödkolv är nödvändigt. I den här laborationen ingår en lödövning

Läs mer

Elektronik grundkurs Laboration 6: Logikkretsar

Elektronik grundkurs Laboration 6: Logikkretsar Elektronik grundkurs Laboration 6: Logikkretsar Förberedelseuppgifter: 1. Förklara vad som menas med logiskt sving. 2. Förklara vad som menas med störmarginal. 3. Förklara vad som menas med stegfördröjning.

Läs mer

Moment 1 - Analog elektronik. Föreläsning 2 Transistorn del 2

Moment 1 - Analog elektronik. Föreläsning 2 Transistorn del 2 Moment 1 - Analog elektronik Föreläsning 2 Transistorn del 2 Jan Thim 1 F2: Transistorn del 2 Innehåll: Fälteffekttransistorn - JFET Karakteristikor och parametrar MOSFET Felsökning 2 1 Introduktion Fälteffekttransistorer

Läs mer

DIGITAL MULTIMETER BRUKSANVISNING MODELL DT9201

DIGITAL MULTIMETER BRUKSANVISNING MODELL DT9201 DIGITAL MULTIMETER BRUKSANVISNING MODELL DT9201 1. INLEDNING Den digitala serie 92-multimetern är ett kompakt, batteridrivet instrument med 3½ LCD-skärm. Fördelar: Stor noggrannhet Stor vridbar LCD (flytande

Läs mer

COMBI-36 36-Kanalers Kombinations Modul

COMBI-36 36-Kanalers Kombinations Modul COMBI-36 36-Kanalers Kombinations Modul Allmänt 12 digitala ingångar, 8 digitala utgångar, 8 analoga ingångar, 8 analoga utgångar Optimal beträffande storlek och funktion Jackbara anslutningsplintar RS-485

Läs mer

Disposition av prototypkort

Disposition av prototypkort Mekinstruktioner Disposition av prototypkort För att undvika att prototypkortet inte får plats eller att man måste löda om en massa sladdar är det viktigt att man kollar innan att allt får plats på kortet

Läs mer

Solar cells. 2.0 Inledning. Utrustning som används i detta experiment visas i Fig. 2.1.

Solar cells. 2.0 Inledning. Utrustning som används i detta experiment visas i Fig. 2.1. Solar cells 2.0 Inledning Utrustning som används i detta experiment visas i Fig. 2.1. Figure 2.1 Utrustning som används i experiment E2. Utrustningslista (se Fig. 2.1): A, B: Två solceller C: Svart plastlåda

Läs mer

Filtrering av matningsspänningar för. känsliga analoga tillämpningar

Filtrering av matningsspänningar för. känsliga analoga tillämpningar 1-1 Filtrering av matningsspänningar för -5-6 -7-8 känsliga analoga tillämpningar SP Devices -9 215-2-25-1 1 4 1 5 1 6 1 7 1 8 1 Problemet Ibland behöver man en matningsspänning som har extra lite störningar

Läs mer

IE1206 Inbyggd Elektronik

IE1206 Inbyggd Elektronik IE06 Inbyggd Elektronik F F3 F4 F Ö Ö PIC-block Dokumentation, Seriecom Pulsgivare I,, R, P, serie och parallell KK LAB Pulsgivare, Menyprogram Start för programmeringsgruppuppgift Kirchoffs lagar Nodanalys

Läs mer

Elektriska Kretsar. En fördjupning gjord av Philip Åhagen. Philip Åhagen 2009-12-03. Mälardalens Högskola Produktutveckling 3 2009/2010 KPP 039

Elektriska Kretsar. En fördjupning gjord av Philip Åhagen. Philip Åhagen 2009-12-03. Mälardalens Högskola Produktutveckling 3 2009/2010 KPP 039 Mälardalens Högskola Elektriska Kretsar En fördjupning gjord av Philip Åhagen Philip Åhagen 2009-12-03 Table of Contents Inledning... 3 Grundläggande ellära... 4 Spänning... 4 Ström... 4 Resistans... 4

Läs mer

Strömförsörjning. Transformatorns arbetssätt

Strömförsörjning. Transformatorns arbetssätt Strömförsörjning Transformatorns arbetssätt Transformatorn kan omvandla växelspänningar och växelströmmar. En fulltransformators in och utgångar är galvaniskt skilda från varandra. Att in- och utgångarna

Läs mer

3.4 RLC kretsen. 3.4.1 Impedans, Z

3.4 RLC kretsen. 3.4.1 Impedans, Z 3.4 RLC kretsen L 11 Växelströmskretsar kan ha olika utsende, men en av de mest använda är RLC kretsen. Den heter så eftersom den har ett motstånd, en spole och en kondensator i serie. De tre komponenterna

Läs mer

4:2 Ellära: ström, spänning och energi. Inledning

4:2 Ellära: ström, spänning och energi. Inledning 4:2 Ellära: ström, spänning och energi. Inledning Det samhälle vi lever i hade inte utvecklats till den höga standard som vi ser nu om inte vi hade lärt oss att utnyttja elektricitet. Därför är det viktigt

Läs mer

Laboration 1 Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska Högskola (BTH)

Laboration 1 Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska Högskola (BTH) Laboration 1 Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska Högskola (BTH) Likspänningsexperiment Namn: Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska

Läs mer

Sammanfattning av likströmsläran

Sammanfattning av likströmsläran Innehåll Sammanfattning av likströmsläran... Testa-dig-själv-likströmsläran...9 Felsökning.11 Mätinstrument...13 Varför har vi växelström..17 Växelspännings- och växelströmsbegrepp..18 Vektorräknig..0

Läs mer

Växelström K O M P E N D I U M 2 ELEKTRO

Växelström K O M P E N D I U M 2 ELEKTRO MEÅ NIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Sverker Johansson Johan Pålsson 999-09- Rev.0 Växelström K O M P E N D I M ELEKTRO INNEHÅLL. ALLMÄNT OM LIK- OCH VÄXELSPÄNNINGAR.... SAMBANDET MELLAN STRÖM

Läs mer

TENTAMEN Datorteknik (DO2005) D1/E1/Mek1/Ö1

TENTAMEN Datorteknik (DO2005) D1/E1/Mek1/Ö1 Halmstad University School of Information Science, Computer and Electrical Engineering Tomas Nordström, CC-lab TENTAMEN Datorteknik (DO2005) D1/E1/Mek1/Ö1 Datum: 2012-05- 23 Tid och plats: 9:00 13:00 i

Läs mer

Mät resistans med en multimeter

Mät resistans med en multimeter elab003a Mät resistans med en multimeter Namn Datum Handledarens sign Laboration Resistans och hur man mäter resistans Olika ämnen har olika förmåga att leda den elektriska strömmen Om det finns gott om

Läs mer

LABORATION PIC-PROGRAMMERARE

LABORATION PIC-PROGRAMMERARE Laborationsansvarig: Examinator: Anders Arvidsson Bengt Magnhagen Utskriftsdatum: 1998-02-13 Laborant: Godkänd den: / - Sign: Abstract This hands-on session aims at giving the student a useful PIC16x84

Läs mer

(2B1560, 6B2911) HT08

(2B1560, 6B2911) HT08 Royal Institute of Technology, KTH, Kista School of Information and Communication Technology, ICT Department of Electronics, Computer and Software, ECS Digital Design, IE1204 (2B1560, 6B2911) HT08 OBS!

Läs mer

Elläre och Elektroniklådan Elin komplett med elevlaborationer.

Elläre och Elektroniklådan Elin komplett med elevlaborationer. Elläre och Elektroniklådan Elin komplett med elevlaborationer. 22-000000 Elinlådan Pris 3.600:- 12-001070 Multimetern HGL-1070 Pris 115:- (behövs 2 st) 22-000026 Sladdsats Pris 650:- Experimentlåda med

Läs mer

Analoga och Digitala Signaler. Analogt och Digitalt. Analogt. Digitalt. Analogt få komponenter låg effektförbrukning

Analoga och Digitala Signaler. Analogt och Digitalt. Analogt. Digitalt. Analogt få komponenter låg effektförbrukning Analoga och Digitala Signaler Analogt och Digitalt Analogt 00000000000000000000000000000000000 t Digitalt Analogt kontra Digitalt Analogt å komponenter låg eektörbrukning verkliga signaler Digitalt Hög

Läs mer

SM Serien Strömförsörjning. Zenerdioden används i huvudsak för att stabilisera likspänningar.

SM Serien Strömförsörjning. Zenerdioden används i huvudsak för att stabilisera likspänningar. Zenerdioden. Zenerdioden används i huvudsak för att stabilisera likspänningar. I sin enklaste form tillsammans med ett seriemotstånd, där lasten kopplas parallellt med zenerdioden. I mer avancerade spänningsstabilisatorer

Läs mer

3URMHNWUDSSRUW',7$0$ 3URMHNWJUXSS* 7DONPDQ +DQGOHGDUH0DWV1LOVVRQ ([DPLQDWRU3LRWU.RORG]LHMVNL

3URMHNWUDSSRUW',7$0$ 3URMHNWJUXSS* 7DONPDQ +DQGOHGDUH0DWV1LOVVRQ ([DPLQDWRU3LRWU.RORG]LHMVNL 3URMHNWUDSSRUW',7$0$ 3URMHNWJUXSS* 7DONPDQ +DQGOHGDUH0DWV1LOVVRQ ([DPLQDWRU3LRWU.RORG]LHMVNL Sammanfattning Projektrapporten beskriver hur vi valde att bygga den analoga delen av en digital talmaskin.

Läs mer

Frekvensplanet och Bode-diagram. Frekvensanalys

Frekvensplanet och Bode-diagram. Frekvensanalys Frekvensplanet och Bode-diagram Frekvensanalys Signaler Allt inom elektronik går ut på att manipulera signaler genom signalbehandling (Signal Processing). Analog signalbehandling Kretsteori: Nod-analys,

Läs mer

Normer: EMC: EN 61000-6-2, EN 61000-6-3 LVD: EN 60950 Matning:

Normer: EMC: EN 61000-6-2, EN 61000-6-3 LVD: EN 60950 Matning: Datoriserad Styr- och Övervakningsenhet (DUC) för Fastighetsautomation Teknisk Beskrivning Operatörspanel UCF48 / UCF32 UCF32 Max 96/48 signaler med lokal indikering, 3-färgade lysdioder (röd-gul-grön)

Läs mer

2 / 3-axlig joystick med PWM-utgångar

2 / 3-axlig joystick med PWM-utgångar 2 / 3-axlig joystick BESKRIVNING JP är en 2 eller 3-axlig joystick, med möjlighet att styra upp till 6st dubbelverkande proportionalmagneter Utgångarna är proportionella mot joystickens rörelser Joystickens

Läs mer

Elektriska Drivsystem Laboration 4 FREKVENSOMRIKTARE

Elektriska Drivsystem Laboration 4 FREKVENSOMRIKTARE Elektriska Drivsystem Laboration 4 FREKVENSOMRIKTARE Laborant: Datum: Medlaborant: Godkänd: Teori: Alfredsson, Elkraft, Kap 5 Förberedelseuppgifter Asynkronmotorn vi skall köra har märkdata 1,1 kw, 1410

Läs mer

Blinkande LED med 555:an, två typkopplingar.

Blinkande LED med 555:an, två typkopplingar. Blinkande LED med 555:an, två typkopplingar. När vi börjar att koppla med lysdioder, är det kul att prova lite ljuseffekter. En sådan effekt är olika blinkande lysdioder. Det finns flera möjligheter att

Läs mer

090423/TM IDE-sektionen. Laboration 3 Simulering och mätning på elektriska kretsar

090423/TM IDE-sektionen. Laboration 3 Simulering och mätning på elektriska kretsar 090423/TM IDE-sektionen Laboration 3 Simulering och mätning på elektriska kretsar 1 Förberedelseuppgifter inför Laboration 3: 1. Tag reda för figur 4. Vilket värde på V1 som krävs för att potentialen i

Läs mer

Manual Likriktare EDC2100

Manual Likriktare EDC2100 Manual Likriktare EDC2100 Postadress/Postal address Elrond Komponent AB Telefon nr/telephone no +46(0)8-4498080 Telefax nr/telefax no +46(0)8-4498089 VAT.NO SE556336886801 Åvägen 38 SE-141 25 HUDDINGE

Läs mer

Monteringsanvisning till ESR_CAP Mätare v1.0

Monteringsanvisning till ESR_CAP Mätare v1.0 Monteringsanvisning till ESR_CAP Mätare v1.0 Tack för att ni vill bygga en byggsats av JETRONIC. Denna byggsats är inte lämplig för nybörjare. Denna manual skall guida dig genom denna konstruktion steg

Läs mer

AC-kretsar. Växelströmsteori. Lund University / Faculty / Department / Unit / Document / Date

AC-kretsar. Växelströmsteori. Lund University / Faculty / Department / Unit / Document / Date AC-kretsar Växelströmsteori Signaler Konstant signal: Likström och likspänning (DC) Transienta strömmar/spänningar Växelström och växelspänning (AC) Växelström/spänning Växelström alternating current (AC)

Läs mer

LARMANLÄGGNING. Digitala Projekt, EITF11. Oskar von Knorring Emin Karimov Henrik Akej Handledare: Bertil Lindvall

LARMANLÄGGNING. Digitala Projekt, EITF11. Oskar von Knorring Emin Karimov Henrik Akej Handledare: Bertil Lindvall LARMANLÄGGNING Digitala Projekt, EITF11 Oskar von Knorring Emin Karimov Henrik Akej Handledare: Bertil Lindvall 1. Sammanfattning Vi har byggt ett larm vars syfte är att användas i hemmet. Larmet använder

Läs mer

Swing-Gate. ECO B/S Installation av Swing Gate

Swing-Gate. ECO B/S Installation av Swing Gate Swing-Gate ECO B/S Installation av Swing Gate Generellt Nedanstående manual berör installation av motorer som omfattas av SKANDIMATIK`S produktprogram. Kontrollpanelen innehåller följande EU standarder:

Läs mer

PI-El typ WV-109 & WV-110 Elektriska ställdon

PI-El typ WV-109 & WV-110 Elektriska ställdon PI-El typ WV-109 & WV-110 Elektriska ställdon PI-El WV-109 / WV-110 Låg vikt i kombination med stora ställkrafter och enkelt montage Minimalt underhåll Hög reglernoggrannhet Driftsäker & robust konstruktion

Läs mer

Montering av kretskort 10-40X

Montering av kretskort 10-40X Byggbeskrivning programmerbar digital signaldekoder 10 40X 1[8] Montering av kretskort 10-40X Du har blivit ägare till en byggsats framtagen av signalsidan.se och Hemi konsult HB. Byggsatsen innehåller

Läs mer

Manual Likriktare SM2100

Manual Likriktare SM2100 Manual Likriktare SM2100 Produsent: Swansons Telemekanik AB Importør: Extron AS Telefon +46(0)303-746 320 63 83 33 90 Mobil: 900 32 394 Hjemmeside www.swtm.se www.extron.no, E-post: post@extron.no VAT.NO/Org.

Läs mer

KE-2. KE-2 Omformare 12DC till 220VAC. Tekniska data 100-270W beroende på transformatorval

KE-2. KE-2 Omformare 12DC till 220VAC. Tekniska data 100-270W beroende på transformatorval KE-2 KE-2 Omformare 12DC till 220VAC Tekniska data Effekt Matningsspänning Utspänning Vågform 100-270W beroende på transformatorval 9-15VDC (MC eller bilbatteri) 220V-270V Fyrkant Förord Omformaren lämpar

Läs mer

OLK-1. Optisk Larm Kontaktmodul 1. För Laser eller IR dioder

OLK-1. Optisk Larm Kontaktmodul 1. För Laser eller IR dioder OLK-1 Optisk Larm Kontaktmodul 1 För Laser eller IR dioder Beskrivning OLK-1 är en Laser/IR kontakt som baseras kring en faslåst slinga för att minska risken för störningar samt falska detekteringar och

Läs mer

AD-/DA-omvandlare. Digitala signaler, Sampling och Sample-Hold

AD-/DA-omvandlare. Digitala signaler, Sampling och Sample-Hold AD-/DA-omvandlare Digitala signaler, Sampling och Sample-Hold Analoga och Digitala Signaler Analogt Digitalt 001100101010100000111110000100101010001011100010001000100 t Analogt - Digitalt Analogt få komponenter

Läs mer

Servicemanual. Autonomous Pallet System 800 Prototyp. Utfärdat: 2008-05-14

Servicemanual. Autonomous Pallet System 800 Prototyp. Utfärdat: 2008-05-14 Servicemanual Autonomous Pallet System 800 Prototyp Utfärdat: 2008-05-14 Servicemanual APS800 1. NIOS II... 3 1.1 Koppla till NIOS II... 3 1.2 Kopplingar till batteri...3 1.3 Utökad spänningsgren...4 1.4

Läs mer

EJ1200 ELEFFEKTSYSTEM. ENTR: En- och trefastransformatorn

EJ1200 ELEFFEKTSYSTEM. ENTR: En- och trefastransformatorn 1 EJ1200 ELEFFEKTSYSTEM PM för laboration ENTR: En- och trefastransformatorn Syfte: Att skapa förståelse för principerna för växelspänningsmagnetisering och verkningssätt och fundamentala egenskaper hos

Läs mer

LABORATIONSINSTRUKTION

LABORATIONSINSTRUKTION Högskolan Dalarna Elektroteknik LABORATION LABORATIONSINSTRUKTION PLC-styrning av ett minimalt parkeringsgarage KURS El- och styrteknik för tekniker ET 1015 INNEHÅLL LAB NR 4 Ver 1.0 1. Inledning 2. Laborationskortet

Läs mer

Elektricitetslära och magnetism - 1FY808

Elektricitetslära och magnetism - 1FY808 Linnéuniversitetet Institutionen för datavetenskap, fysik och matematik Laborationshäfte för kursen Elektricitetslära och magnetism - 1FY808 Ditt namn:... eftersom labhäften far runt i labsalen. 1 1. Instrumentjämförelse

Läs mer

Steglöst reglerbar ljudkänslighet i ett stort område. Digitalt ljudfilter med 4 förprogrammerade nivåer för att undvika felutlösning

Steglöst reglerbar ljudkänslighet i ett stort område. Digitalt ljudfilter med 4 förprogrammerade nivåer för att undvika felutlösning BRUKSANVISNING FÖR RÖSTLARMET VOICE Variofon2 Röstlarmet Variofon2 (från Mediswitch Signal Technik) är en apparat i bordsutförande för övervakning av ljudet i ett rum. När ljudnivån överstiger ett förinställt

Läs mer

DC-UPS/DC-system. Komplett serie av DC-system DC-UPS med batteribackup DC-UPS med kondensatorbuffring Strömförsörjning

DC-UPS/DC-system. Komplett serie av DC-system DC-UPS med batteribackup DC-UPS med kondensatorbuffring Strömförsörjning DC-UPS/DC-system Komplett serie av DC-system DC-UPS med batteribackup DC-UPS med kondensatorbuffring Strömförsörjning 2015-2016 91 DC-System / Likströmssystem 48 VDC 220 VDC Elrond kan nu även erbjuda

Läs mer

Byggbeskrivning styrning. Läs igenom hela beskrivningen innan du börjar.

Byggbeskrivning styrning. Läs igenom hela beskrivningen innan du börjar. Byggbeskrivning styrning. Läs igenom hela beskrivningen innan du börjar. Detta förväntas du hitta i din byggsats: 1st Kretskort 3st Motstånd R1,R2,R3 1st Spänningsregulator 78L05 1st Diod D1 2st Kondensatorer

Läs mer

Trim Volvo 480 Turbo

Trim Volvo 480 Turbo Trim Volvo 480 Turbo Öka laddtrycket på Volvo 480. 40 hkr för 1 krona. OBS! Jag har gjort denna modifiering på årsmodell 92. Kan inte garantera funktion på andra årsmodeller. All trimning sker på egen

Läs mer

Studiehandledning Elektronik grund

Studiehandledning Elektronik grund Studiehandledning Elektronik grund Steg 1 Pröva på Bläddra först igenom boken för att bekanta dig med materialet och för att lära dig att hitta bland kapitlen. Bekanta dig sedan med kopplingsbordet och

Läs mer

Transformatorer och drivers

Transformatorer och drivers Transformatorer och drivers Skyddstransformatorer för halogenbelysning, allmänt 12V-armaturer är i regel alltid av Klass III-typ. Det innebär att de inte är beröringsskyddade utan att säkerheten till stor

Läs mer

Laborationer i miljöfysik. Solcellen

Laborationer i miljöfysik. Solcellen Laborationer i miljöfysik Solcellen Du skall undersöka elektrisk ström, spänning och effekt från en solcellsmodul under olika förhållanden, och ta reda på dess verkningsgrad under olika förutsättningar.

Läs mer

Digital Clamp Meter. Operating manual

Digital Clamp Meter. Operating manual Digital Clamp Meter 20 Operating manual Fig 1. Voltage measurement DC and AC Illustrations Fig 2. Current measurement AC Fig 3. Diode test Continuity test Resistance Fig 4. Replacing battery 1 Voltage

Läs mer

Elektriska och elektroniska fordonskomponenter Föreläsning 2

Elektriska och elektroniska fordonskomponenter Föreläsning 2 01-01-5 1 Föreläsning esistans i ledare ρ = A ρ = ledarens resistivitet l = ledarens längd A = ledarens tvärstittsarea A = π r d = π 4 ρ Copyright 003 by Pearson Education, Inc. pper Saddle iver, New Jersey

Läs mer

Lik- och Växelriktning

Lik- och Växelriktning FORDONSSYSTEM/ISY LABORATION 3 Lik- och Växelriktning Tyristorlikriktare och körning med frekvensritkare (Ifylles med kulspetspenna ) LABORANT: PERSONNR: DATUM: GODKÄND: (Assistentsign) Feb 2015 2 Innehåll

Läs mer

Kombi-instrument UPM 3010 PK1

Kombi-instrument UPM 3010 PK1 Kombi-instrument UPM 3010 PK1 Beskrivning Flexibiltet UPM 3010 PK1 är ett programmerbart kombi-instrument med extremt höga prestanda samt oöverträffad flexibilitet då hela 4 st tilläggs-moduler samtidigt

Läs mer

Tentamen i ESS 010 Signaler och System E3 V-sektionen, 16 augusti 2005, kl 8.30 12.30

Tentamen i ESS 010 Signaler och System E3 V-sektionen, 16 augusti 2005, kl 8.30 12.30 Tentamen i ESS 00 Signaler och System E3 V-sektionen, 6 augusti 2005, kl 8.30 2.30 Examinator: Mats Viberg Tentamen består av 5 uppgifter som vardera ger maximalt 0 p. För godkänd tentamen fordras ca 20

Läs mer

FABER - EGENSKAPER Justerbar PWM frekvens, min/max ström och start/stopp tidramp. Hög/lågfart med individuellt justerbara strömmar.

FABER - EGENSKAPER Justerbar PWM frekvens, min/max ström och start/stopp tidramp. Hög/lågfart med individuellt justerbara strömmar. PWM-förstärkare för 8st dubbelverkande proportionalventiler STU Control Unit FABER - COM BESKRIVNING STU-PWM är en förstärkare gjord för styra proportionalmagneter Möjlighet finns att styra 8st dubbelverkande

Läs mer

Formelsamling finns sist i tentamensformuläret. Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7,5hp Kurskod: HÖ1004 Tentamenstillfälle 1

Formelsamling finns sist i tentamensformuläret. Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7,5hp Kurskod: HÖ1004 Tentamenstillfälle 1 Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7,5hp Kurskod: HÖ1004 Tentamenstillfälle 1 Datum 2011-06-01 Tid 4 timmar Kursansvarig Åsa Skagerstrand Tillåtna hjälpmedel Övrig information Resultat:

Läs mer

Introduktion till. fordonselektronik ET054G. Föreläsning 2

Introduktion till. fordonselektronik ET054G. Föreläsning 2 01-01-5 1 Introduktion till fordonselektronik ET054G Föreläsning Introduktion till fordonselektronik esistans i ledare ρ = A ρ = ledarens resistivitet l = ledarens längd A = ledarens tvärstittsarea A =

Läs mer

FlyBot. Copyright Sagitta Pedagog AB

FlyBot. Copyright Sagitta Pedagog AB FlyBot FlyBot är en flyplansmodell med fyra lysdioder, en tuta och en motor som driver propellern. Här lär du dig att programmera DC-motorns fart och riktning. 41 Robotfakta LED-kort På LED-kortet sitter

Läs mer

Si-Tool e USB-HART Modem - Matningsdon - Precisionsmätning

Si-Tool e USB-HART Modem - Matningsdon - Precisionsmätning Si-Tool e USB-HART Modem - Matningsdon - Precisionsmätning Innehållsförteckning Introduktion...2 Produktbeskrivning...2 Installation av SiTool programvara och start av modem...3 Installation av padvisor

Läs mer

CanCom C721 RadioTransceiver V1.19

CanCom C721 RadioTransceiver V1.19 CanCom C721 RadioTransceiver V1.19 art. 80-721xx CanCom kretskort C721 är avsedd att användas i portabla fjärrstyrningsutrustningar. Radion har dubbelriktad kommunikation så att man kan visa status och

Läs mer

IKUSI STG Produktöversikt

IKUSI STG Produktöversikt Produktöversikt Följande moduler finns att tillgå i STG serien: Typ Benämning Art. nr. BAS-120 Basplatta 715201 COF-120 Skåp 715202 SPI-300 Programmeringsenhet 709009 STG-200 Nätdel/kontrollenhet 715200

Läs mer

Teori Se din kursbok under avsnitt PID-reglering, Ziegler-Nichols metod och olinjära system (avsnitt 7.7 i Modern Reglerteknik av Bertil Thomas).

Teori Se din kursbok under avsnitt PID-reglering, Ziegler-Nichols metod och olinjära system (avsnitt 7.7 i Modern Reglerteknik av Bertil Thomas). 03-10-14/TFE CJ, BT, BaE, SG Laboration i kurs Tillämpad reglerteknik Institutionen för tillämpad fysik och elektronik Umeå universitet PID - NIVÅREGLERING AV TANK Målsättning Målet med denna laboration

Läs mer

Vilken voltmeter till vad?

Vilken voltmeter till vad? Vilken voltmeter till vad? Om man börjar kika på olika instrument så kanske man funderar över vad de skall användas till. Får man bara några små tips så kan man snart få stor nytta av även den konstigaste

Läs mer

Digital signalbehandling Laboration 2 Digital filtrering

Digital signalbehandling Laboration 2 Digital filtrering Institutionen för data- och elektroteknik 2002-02-19 1 Inledning Laboration två är inriktad på digitala filter. Ni kommer att via en LabVIEW-applikation kunna dimensionera filter samt mata in egna filterdimensioneringar.

Läs mer

Inför laborationen "Öppna din dator"

Inför laborationen Öppna din dator Inför laborationen "Öppna din dator" Dessa förberedelser går ut på att du ska studera hårdvaran i din egen dator. Det kan du göra utan att öppna datorn och utan att någonting går sönder. Kom bara ihåg

Läs mer

Aktivt stereo delningsfilter för hifi och High End

Aktivt stereo delningsfilter för hifi och High End Aktivt stereo delningsfilter för hifi och High End Engelholm Audio Delo Engelholm Audio Sidan 1 Engelholm Audio Delo Delo är ett aktivt delningsfilter som är designat att användas för hifi och high end.

Läs mer

Inkopplingsanvisning

Inkopplingsanvisning Inkopplingsanvisning MGSM 5.0 MGSM 5.0-PS VARNING: Enheten får endast kopplas in av behörig person. Läs igenom instruktionerna innan inkoppling. All inkoppling måste ske med spänningen avstängd Spänningen

Läs mer

'HOWHQWDPHQ 6\VWHPNRQVWUXNWLRQ

'HOWHQWDPHQ 6\VWHPNRQVWUXNWLRQ 'HOWHQWDPHQ 6\VWHPNRQVWUXNWLRQ / VQLQJDURFKNRPPHQWDUHU Program: Elektroteknik, mikrodatorsystem Datum: 99-11-02 Tid: 8:00-9:30 Lokal E448 Hjälpmedel: Bilagor: Examinator: Miniräknare, linjal Datablad för

Läs mer

KRAFTFULL RADIOMOTTAGARE MED TVÅ

KRAFTFULL RADIOMOTTAGARE MED TVÅ I I N N S S T T A A L L L A A T T I O I O N N I S N A S N T V R I U S C N T I N O G N S Version 1.4b RRA85-2 Box 9001 400 91 Göteborg, Sweden Tel: +46 31 760 19 30 Fax: +46 31 748 09 30 Email: info@cdvi.se

Läs mer

Bevent Rasch RCMU8. - Brand Övervakningssystem - www.bevent-rasch.se

Bevent Rasch RCMU8. - Brand Övervakningssystem - www.bevent-rasch.se Bevent Rasch - Brand Övervakningssystem - RCMU8 Kontrollenhet RCMU8 / -MOD / -LW Upp till 8 st spjäll och 8st rökdetektorer uppdelat på fyra grupper Indikering av varje enskilt spjäll Möjlighet till externt

Läs mer

TIDOMAT smartone - kortläsare Mifare

TIDOMAT smartone - kortläsare Mifare TIDOMAT smartone - kortläsare Mifare SO-3393 (Mifare ) Elegant designad kortläsare med bakgrundsbelyst touchpanel. n läser beröringsfria kort (Mifare ) och kan indikera t.ex. öppen eller spärrad dörr med

Läs mer

Mats Areskoug. Solceller. Sveriges största solcellsanläggning på Ikea i Älmhult.

Mats Areskoug. Solceller. Sveriges största solcellsanläggning på Ikea i Älmhult. Elevhandledning Experiment i miljöfysik Mats Areskoug Solceller Sveriges största solcellsanläggning på Ikea i Älmhult. Inledning Solceller ger elektrisk ström när solen lyser på dem. De består av specialbehandlade

Läs mer

HOWTO: HDD Clock. 1 Översikt. Eller: hur man gör en HDD klocka. Peter Faltpihl & Gustav Andersson. Linköpings Universitet, Norrköping 2011-10-04

HOWTO: HDD Clock. 1 Översikt. Eller: hur man gör en HDD klocka. Peter Faltpihl & Gustav Andersson. Linköpings Universitet, Norrköping 2011-10-04 HOWTO: HDD Clock Eller: hur man gör en HDD klocka Peter Faltpihl & Gustav Andersson. Linköpings Universitet, Norrköping 2011-10-04 Har du någonsin undrat vad man kan göra med en gammal hårddisk som du

Läs mer

HCS-DEC/1, 2, 4/F manual

HCS-DEC/1, 2, 4/F manual HCS-DEC/1, 2, 4/F manual Vers. 1.1 120320 Innehållsförteckning Anslutningar och mått 3 Funktion 4 Inkoppling 4 Programmering 5-6 Egna anteckningar 7 Teknisk information, beställningsinformation och tillbehör

Läs mer

Styr & Regler. Spänning, betecknas U och mäts i Volt(V) Ström, betecknas I och mäts i Ampere(A) Effekt, betecknas P och mäts i Watt(W) P U x I

Styr & Regler. Spänning, betecknas U och mäts i Volt(V) Ström, betecknas I och mäts i Ampere(A) Effekt, betecknas P och mäts i Watt(W) P U x I Spänning, betecknas U och mäts i Volt(V) Ström, betecknas I och mäts i Ampere(A) P U x I Beräkningsformel Effekt, betecknas P och mäts i Watt(W) Denna formel kallas ohms lag och går att använda när vi

Läs mer

Kontinuerlig RFID-detektering för batteridrivna system

Kontinuerlig RFID-detektering för batteridrivna system Kontinuerlig RFID-detektering för batteridrivna system Continuous RFID detection for battery powered systems Henrik Justegård Fredrik Ljungblom EXAMENSARBETE 2013 DATATEKNIK Postadress: Besöksadress: Telefon:

Läs mer

Apparater på labbet. UMEÅ UNIVERSITET 2004-04-06 Tillämpad fysik och elektronik Elektronik/JH. Personalia: Namn: Kurs: Datum:

Apparater på labbet. UMEÅ UNIVERSITET 2004-04-06 Tillämpad fysik och elektronik Elektronik/JH. Personalia: Namn: Kurs: Datum: UMEÅ UNIVERSITET 2004-04-06 Tillämpad fysik och elektronik Elektronik/JH Apparater på labbet Personalia: Namn: Kurs: Datum: Återlämnad (ej godkänd): Rättningsdatum Kommentarer Godkänd: Rättningsdatum Signatur

Läs mer

Högspänningsregulator Negativa/positiva joner PC2 Bar Mar.11

Högspänningsregulator Negativa/positiva joner PC2 Bar Mar.11 Negativa/positiva joner PC2 Bar Mar.11 Utmärkande egenskaper Uppfyller kraven på CE godkännanden Avsedd för industriella och professionella anläggningar Inbyggt fellarm LED indikering för larm och status

Läs mer

Ansvarig lärare: Olof Andersson, Telefon 021-101314 (besöker skrivsalen)

Ansvarig lärare: Olof Andersson, Telefon 021-101314 (besöker skrivsalen) MÄLRLENS HÖGSKOL Institutionen för elektroteknik Tentamen Mikrodatorteknik T3760 atum 2005-10-28 Tid 08.30 12.30 nsvarig lärare: Olof ndersson, Telefon 021-101314 (besöker skrivsalen) Om du klarat samtliga

Läs mer

b) NY KURS (Ange kursnamn, årskurs, önskad läsperiod, schemablocksplacering. Bifoga utkast till kursplan.) Effektelektronik/Power Electronics, åk 5

b) NY KURS (Ange kursnamn, årskurs, önskad läsperiod, schemablocksplacering. Bifoga utkast till kursplan.) Effektelektronik/Power Electronics, åk 5 LINKÖPINGS TEKNISKA HÖGSKOLA Tekniska fakultetskansliet FÖRSLAG TILL PROGRAMNÄMND INFÖR ÅR 2011 NÄMND/NÄMNDER: DM, EF, MD Förslagsställare (Namn, funktion, Inst/Enhet) Kent Palmkvist, Lektor, ES/ISY FÖRSLAGET

Läs mer

Laborationer Växelström trefas

Laborationer Växelström trefas Laborationer Växelström trefas 2009-09-28 Innehållsförteckning 1. Mätningar av spänningar och strömmar på trefasnätet vid symmetriska och 3 osymmetriska belastningar. - Mätning vid symmetrisk belastning

Läs mer

Softstart funktion Hög verkningsgrad Låg störningsnivå Jämn, reglerad och filtrerad utspänning av hög kvalitet Effektiv kylning LED indikatorer

Softstart funktion Hög verkningsgrad Låg störningsnivå Jämn, reglerad och filtrerad utspänning av hög kvalitet Effektiv kylning LED indikatorer Inverter från 24V DC till 220/230V AC Softstart funktion Hög verkningsgrad Låg störningsnivå Jämn, reglerad och filtrerad utspänning av hög kvalitet Effektiv kylning LED indikatorer Spänningsomvandlare

Läs mer

Systemkonstruktion LABORATION REALTIDSPROGRAMMERING

Systemkonstruktion LABORATION REALTIDSPROGRAMMERING Systemkonstruktion LABORATION REALTIDSPROGRAMMERING Laborationsansvariga: Anders Arvidsson, Björn Lundblad Utskriftsdatum: 2002-10-31 Laboranter: 1 Syfte Denna laboration syftar till att öva användningen

Läs mer