USB-STYRD SWITCHMATRIS

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "USB-STYRD SWITCHMATRIS"

Transkript

1 Examensarbete 10 poäng D-nivå USB-STYRD SWITCHMATRIS Reg.kod: Oru-Te-EXA079-Mag101/06 Daniel Sjödin Magisterprogrammet 160 p Örebro vårterminen 2007 Examinator: Dag Stranneby USB CONTROLLED SWITCH MATRIX Örebro universitet Örebro University Institutionen för teknik Department of technology Örebro SE Örebro, Sweden

2 Sammanfattning Detta examensarbete utfördes för Örebro universitet och innefattar konstruktion av en signalswitch. Switchen skall kunna styras av en mikroprocessor på ett laborationskort och skall dessutom innehålla några enklare instrument. Switchen är avsedd att användas vid laborationer på distans över Internet. Målet för detta examensarbete var att konstruera en prototyp för denna switch. Målet uppnåddes men konstruktionen kan givetvis förbättras. Abstract This degree project was done for the University of Örebro and includes designing a signal switch. The switch should be possible to control by a microprocessor on a development board and also contain a couple of simple instruments. The switch is supposed to be used in laboratory experiments from a distance using the Internet. The purpose of this degree project was to design a prototype for this switch. The goal for the project was reached but the design can of course be improved.

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning Bakgrund Uppgift Metoder, verktyg Genomförandet Konstruktionen Switchmatrisen Switchmatriskontrollern Relä & förstärkare Styrkortet Buffertsteg A/D-anslutningarna PWM till DC omvandlare RS232-transceivern Spänningsregulatorn Anslutningarna Bilagor Utvärdering, analys Förslag på vidare arbete Referenser Bilaga 1 Kopplinsschema matriskort Bilaga 2 Matris_4_ Bilaga 3 X1 X Bilaga 4 Relayblock Bilaga 5 Kopplingsschema styrkort Bilaga 6 Matris_buffert Bilaga 7 AD_conv Bilaga 8 PWM_TO_DC Bilaga 9 Materiallista för styrkort Bilaga 10 Materiallista för matriskort Bilaga 11 Kretskortslayout styrkort Bilaga 12 Kretskortslayout matriskort

4 1 Inledning 1.1 Bakgrund Örebro universitet driver ett projekt för distansundervisning över Internet. Interaktiva föreläsningar över Internet är redan möjliga och har testats. Ett behov fanns att även kunna göra laborationer på distans i tekniska kurser. Fördelen är att man kan göra dem hemifrån när som helst och att det därför inte behövs lika många laborationsutrustningar som när man har ett enda laborationstillfälle. Inom elektrotekniska laborationer ingår ofta mätning av olika punkter i en krets med hjälp av t ex ett oscilloskop. Problemet är att man inte fysiskt kan skifta mätpunkter på distans. Därför behövs en signalswitch som kan styras från en dator med hjälp av ett interface. Switchen skall även innehålla 2 likströmsgeneratorer som kan styras från interfacet. Det skall även finnas möjlighet att sampla en signal och visa denna i interfacet. Datorn med interfacet är sedan anslutet till Internet där användare kan logga in och fjärrstyra signalswitchen. 1.2 Uppgift Målet med detta examensarbete var att konstruera en prototyp för signalswitchen som kan styras med hjälp av en mikroprocessor. Mikroprocessorn sköter sedan kommunikationen med datorn över USB-porten. I datorn körs ett gränssnitt i LabView som visar en bild av signalswitchen, kontroller för likspänningsutgångarna och mätmodulerna. Konstruktionen skall uppfylla följande specifikationer: - Det skall finnas 4 x 10 in/utgångar I matrisen - Det skall finnas möjlighet att ansluta upp till 10 extra matriser - Varje in/utgång i matrisen ska kunna anslutas till vilken annan in/utgång som helst i matrisen - In/utgångarna ska kunna anslutas till flera in/utgångar samtidigt - In/utgångarna skall ha BNC-anslutningar - In/utgångarna i matrisen skall vara dubbelriktade - Switchmatrisen skall använda reläer för att inte belasta signalerna - Alla anslutningar till matrisen skall vara löstagbara - Det skall finnas möjlighet att skicka DC-signaler från matrisen (0-10 V, 100 ma) till testkretsen, och även att sampla signaler ( 10 V) - Switchen skall drivas med 12 V DC - Specifikation för In/utgångar: Max amplitud: 10 V Max ström: 0,1 A Kontakt resistans: <150 m Frekvens omfång: 0-10 MHz Liknande switchar finns redan men de använder oftast GPIB-bussar vilket är dyrare och inte finns som standard i en PC vilket USB gör. Dessutom behövdes en integrerad likströmsgenerator och A/D-omvandling. Inget av dessa 2 block är avsedda att ersätta externa signalgeneratorer eller oscilloskop. De är avsedda att kunna användas som enklare instrument som kan styras från interfacet. 3

5 2 Metoder, verktyg Konstruktion och simuleringar av kretsarna utfördes i Multisim. Design av mönsterkorten och generering av materiallistor utfördes i Ultiboard. Programmering av mikroprocessorn gjordes med hjälp av WinAVR som är en samling verktyg, innehållande bla kompilator, debugger mm. Dessutom användes USB Wizard från Atmel för att generera kod för USB-transceivern. 4

6 3 Genomförandet 3.1 Konstruktionen Enbart hålmonterade komponenter användes eftersom vissa komponenter, t ex reläerna, inte finns för ytmontage och endast enkelsidiga mönsterkort kan tillverkas av universitetet. På grund av begränsningar i Ultiboard delades konstruktionen upp i 2 kort. Ett styrkort som sköter kommunikationen mellan laborationskortet och switchmatriserna och som innehåller likspänningsgeneratorerna och mätmodulerna. Det andra kortet är switchmatrisen som ansluts som ett av expansionskorten. Kortet med mikroprocessorn är ett laborationskort med AVRprocessorn AT43USB355E som innehåller USB-transciever och bitars A/Domvandlare. Detta används för att styra styrkortet som i sin tur styr switchmatrisen, likspänningsgeneratorerna och mätmodulerna. Allt enligt figur Switchmatrisen Switchmatrisen består av 48 reläer som kan slutas oberoende av varandra. BNC-anslutningar finns till matrisens ledar-rader/kolumner, kopplade enligt figur 2. Reläerna är av tungelementtyp med rutheniumbelagda kontakter för att kunna hantera små signaler. Kontaktresistansen är <150 m och garanterad last från 0-nivå till 10 VA. Att de klara last från 0-nivå innebär att de fungerar utan spänning över kontakterna. Andra typer av reläer behöver en viss spänning för att det ska bli kontakt. De är dessutom lättdrivna och har lång livslängd. Fig. 1 Blockschema för uppkopplingen. 5

7 Fig. 2 Switchmatris med anslutningar Switchmatriskontrollern Eftersom varje matris består av 48 reläer räcker inte processorns portar till för att styra dessa individuellt. Därför behövs minneskretsar som styrsignalerna kan lagras i. Detta löstes med hjälp av skiftregistret 74HC595 som är av typen seriell in/parallell ut. Dessa kopplades till reläerna enligt figur 3. För att styra de 48 reläerna krävs 6 skiftregister med 8 utgångar vardera. Skiftregistren har en dataingång, DS och en datautgång Q7 så att de kan seriekopplas. Varje switchmatris har en ingång för data DS, en för att klocka in data i registret, SH_CP och en för att klocka ut innehållet i registren till utgångarna, ST_CP. Dessa är anslutna till processorns portar enligt figur 3. Data från mikroprocessorns portar (A och B) klockas ut i registren. När alla data är utmatade klockas de nya styrsignalerna ut till reläerna. Alla matriskort har gemensamma dataanslutningar och anslutningar för att klocka in data. Fig. 3 Styrkretsar till switchmatriserna. 6

8 För att kunna välja vilket matriskort som skall använda nya data är kortens ST_CPanslutningar, anslutna till varsin pinne på processorns portar. Förutom styrsignalerna har varje matriskort även anslutningar för spänningsmatning, 12 V, 3,3 V och jord Relä & förstärkare Utgången på 74HC244 klarar inte av att driva spolen på reläet. Därför behövdes små förstärkare för att klara av detta, se figur 4. Dessa reläer med förstärkare är markerade med R i figur 3. Förstärkaren består av en småsignaltransistor BC547B, en resistor och en diod 1N4148. Spolen är på 12 V och har en resistans på 1000 k. Det betyder att en ström på 12 ma ska flyta genom spolen när reläet är tillslaget. Transistorns minsta hfe är 200 och det betyder att en ström på minst 60 A ska flyta genom basen på transistorn. I B I hfe 0, A CE Spänningen på ingången är 3,3 V när reläet ska vara draget. Spänningen mellan basen och emittern är ca 0,7 V. Spänningen över R1 blir alltså 2,6 V. U U U 3,3 0, 7 2,6 V R1 in BE Resistansen R1 får alltså vara max 43 k. R 1 B U R 1 I 2, k För att transistorn säkert ska bottna valdes en resistans på 27 k. Effektutvecklingen i transistorn blir ca 1,6 mw vilket inte kräver något kylelement. P I U 0,012 0, 12 1,6 mw Q1 ce ce För att skydda transistorn mot höga spänningar som reläspolen bygger upp kopplades en skyddsdiod D1 in som leder tillbaka strömmen om spänningen överstiger 12 V. Reläet är ej polariserat och kan monteras i valfri riktning på mönsterkortet. Fig. 4 Reläförstärkare 7

9 3.3 Styrkortet Styrkortet består av flera delar. Här följer en genomgång av dessa Buffertsteg Eftersom upp till 11 switchmatriser kan kopplas till styrkortet, blir det många skiftregister som skall drivas. Ett buffertsteg lades in mellan portanslutningarna och matrisanslutningarna för att skydda mikroprocessorns portar mot överbelastning. Bufferten består av 6 buffertkretsar 74HC244, se bilaga A/D-anslutningarna A/D-omvandlarna på laborationskortets mikroprocessor kan mäta en spänning mellan 0-3,3 V. Alltså behövdes en krets som kunde konvertera ±10 V till 0-3,3 V. Detta löstes med en spänningsdelare på ingången av en OP-förstärkare enligt figur 5. Figur 6 visar spänningen på utgången när insignalen är en sinussignal med amplituden ±10 V, 1 khz. Fig. 5 A/D-anslutningarna. 8

10 Fig. 6 A/D-anslutningens utspänning vid ±10 V, 1 khz insignal. Problemet med kretsen är att den ska kunna mäta negativa spänningar och OP:n har enbart positiv spänningsmatning. Därför måste signalen hissas upp över 0-nivå och detta medför att en spänning på ungefär 1,65 V alltid ligger på ingången. En kondensator på ingången skulle kunna ändra på detta men då försvinner möjligheten att mäta likspänningar. Med valda motstånd blir ingångsresistansen 813 k. R in R ( R3 R7)( R4 R5) ( R3 R7) ( R4 R5) PWM till DC omvandlare För att få utgångar med variabel likspänning användes processorns PWM-utgångar. Dessa ger en utspänning på 3,3 V och har en frekvens på 5865 Hz. En krets konstruerades som förstärkte spänningen så att de önskade 0-10 V erhölls på utgångarna, se figur 7. Sedan filtrerades signalen genom ett lågpassfilter för att få ut en likspänning proportionell mot PWM-förhållandet. Efter det matas signalen till ett slutsteg för att klara av att leverera de önskade 100 ma. Slutsteget innehåller även ett kortslutningsskydd. 9

11 Fig. 7 Likspänningsgenerator För att förstärka signalen skickades den genom en OP-förstärkare U12 där spänningsförstärkningen A bestäms av förhållandet mellan resistorerna R15 och R16+R17. Potentiometern R17 skall vara inställd på 6 k. A R16 R17 R14 R16 R Detta förstärker 3,3 V till de önskade 10 V. Sedan skickas den förstärkta PWM-signalen genom 2 seriekopplade 1:a ordningens LP-filter. Filtrets brytfrekvens bestäms av värdet på resistorn och kondensatorn enligt följande ekvation: 1 1 f b 12,5 Hz RC ,47 10 De två seriekopplade filtren utgör tillsammans ett 2:a ordningens LP-filter med en brytfrekvensen 12,5 Hz. Detta ger ett maximalt rippel på 55 V och uppstår vid 5 V. Den filtrerade signalen skickas sedan till ett förstärkarsteg bestående av en OP, U14, och en effekttransistor Q3. Effekttransistorn är nödvändig eftersom utgången ska kunna driva en ström på 100 ma. Utspänningen är återkopplad till OP:n för att få en stabil spänning. Resistorn R19 stabiliserar spänningen på utgången när den är obelastad eller har en högresistiv last. 10

12 Fig. 8 DC-utgångens utspänning, belastad och obelastad. Kortslutningsskyddet består av transistor Q4 och resistorn R12. När en ström större än 100 ma flyter genom R3 blir spänningsfallet tillräckligt stort för att transistor Q4 ska börja leda. När detta inträffar stryps strömmen till basen på transistor Q3. Den maximala strömmen som flyter genom Q3 vid kortslutning blir enligt simulering 185 ma vid kortslutning. Detta inträffar vid kortslutning och spänningen över effekttransistorn Q3 blir då 11,3 V. Detta ger en effektutveckling på: P I U 0,185 11,3 2,1 W Q2 C CE Transistorn BD135 tål 12,5 W max vilket är fullt tillräckligt. Den bör dock förses med ett kylelement. Utspänningen skiljer inte mer än 10 mv mellan obelastad och full belastning (100 ma) mellan 0-10 V. Linjäriteten för spänningar mellan 0 och 1 V är dock inte särskilt god, se fig RS232-transceivern Styrkortet är försett med en RS232-transceiver som vid behov kan användas för att anslutas till mikroprocessorn på laborationskortet. Den består av kretsen MAX202 som konverterar spänningen på mikroprocessorns portar till de ±10 V som krävs för kommunikation genom serieporten. 11

13 3.3.5 Spänningsregulatorn Spänningsregulatorn LE25 valdes för att konvertera 12 V till 3,3 V. Varje reläförstärkare drar 96 A på ingången. 3 I U R 2, A B R B Det finns totalt 48 reläer på kortet som kan vara tillslagna samtidigt. Total kan 11 matriser vara inkopplade vilka tillsammans drar maximalt 51 ma. 6 I N N I ma MAXmatris matris relä B Varje 595-krets drar 80 A. 11 matriser med 6 kretsar vardera ger en förbrukning på 5,3 ma. 6 I TOT N I ,3 ma Den maximala totala förbrukningen blir ca 56 ma. LE25 kan ge 100 ma vilket är tillräckligt. Effektutvecklingen blir då 0,5 W. 3 P U LE I TOT (12 3,3) 56 0,5 W 25 max Anslutningarna Matriskortets anslutningar är arrangerade enligt figur 9. BNC-anslutningarna är anslutna till matrisens ledarrader/kolumner enligt figur 2. Förutom dessa finns en anslutning till styrkortet som innehåller data- och spänningsmatningsanslutningar. Fig. 9 Matriskortets anslutningar. 12

14 Styrkortets anslutningar är arrangerade enligt figur 10. Där finns 11 anslutningar för switchmatriser. 1 för grundmatrisen J5 och 10 till för expansionsmatriserna J6 J15. J1 och J2 är anslutningar till portarna på laborationskortets processor. J3 skall anslutas till processorns A/D-omvandlare och processors PWM-utgångar. J7 behöver bara anslutas till processorn om kommunikation över serieporten önskas. Förutom dessa finns J4 för spänningsmatning och de 4 BNC-anslutningarna för A/D-ingångar och PWM-utgångar. Fig. 10 Styrkortets anslutningar. 13

15 3.5 Bilagor I appendix finns bilagor i följande ordning: Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Bilaga 6 Bilaga 7 Bilaga 8 Bilaga 9 Bilaga 10 Bilaga 11 Bilaga 12 innehåller kopplingsschemat för matriskortet där blocket Matris_4_12 ingår. innehåller kopplingsschemat för blocket Matris_4_12 viket i sin tur är uppbyggt av blocken X1-X6. innehåller kopplingsschemat för blocken X1-X6. Dessa är förutom kretsen 74HC595 uppbyggda av blocken Relayblock innehåller kopplingsschemat för blocken Relayblock. innehåller kopplingsschemat för styrkortet som förutom diverse komponenter är uppbyggt av blocken Matris_buffert, AD_conv och PWM_TO_DC. innehåller kopplingsschemat för blocket Matris_buffert. innehåller kopplingsschemat för blocket AD_conv. innehåller kopplingsschemat för blocken PWM_TO_DC. innehåller materiallista för styrkortet. innehåller materiallista för matriskortet. innehåller Mönsterkortet för styrkortet. innehåller mönsterkortet för matriskortet. 14

16 4 Utvärdering, analys Switchmatrisen bör fungera enligt specifikationen. Frekvensomfånget är svårt att förutse eftersom den påverkas av mönsterkortets design. Inga sådana simuleringar kan göras i Ultiboard och eftersom matrisen inte byggts på riktigt har den inte heller kunnat mätas upp. A/D-anslutningarna bör fungera bra men det kommer alltid att ligga en likspänning på ingången på ca 1,65 V. Linjäriteten i DC-steget försämras under 1 V. För att öka linjäriteten kan operationsförstärkare med symetrisk matning användas. Detta skulle även göra A/Danslutningarna bättre eftersom mätsignalen inte behöver hissas över 0-nivå. Då skulle man slippa att det ligger en likspänning på ingången. Eftersom matrisen skall kunna drivas på enbart +12 V måste i så fall en krets läggas till som gör en negativ spänning av den positiva. 15

17 5 Förslag på vidare arbete - Konstruera ett dubbelsidigt mönsterkort för att korta signalvägarna och minska dimensionerna på mönsterkortet. - Konstruera mönsterkortet för ytmonterade komponenter så långt som möjligt. - Förbättra linjäriteten i DC-utgångarna. - Förbättra AD-ingångarna så att ingen likspänning ligger på ingången. - Programmera ett interface för att styra switchen via en dator. 16

18 6 Referenser AT43USB355 Atmel Corporation LMC6044AIN National semiconductor 74HC595 Philips Semiconductors 74HC244 Philips Semiconductors LM7805 STMicroelectronics BD135 ON Semiconductor BC547B Philips Semiconductors IN4148 Philips Semiconductors MAX202 Maxim Integrated Products LE25 STMicroelectronics DSS-4 1 A 12 SRC Devices 17

19 7 Appendix Bilaga 1 Kopplingsschema matriskort Bilaga 2 Matris_4_12 Bilaga 3 X1 X6 Bilaga 4 Relayblock Bilaga 5 Kopplingsschema styrkort Bilaga 6 Matris_buffert Bilaga 7 AD_conv Bilaga 8 PWM_TO_DC Bilaga 9 Materiallista för styrkort Bilaga 10 Materiallista för matriskort Bilaga 11 Kretskortslayout för styrkort Bilaga 12 Kretskortslayout för matriskort 18

20 Bilaga 1 Kopplinsschema matriskort 19

21 Bilaga 2 Matris_4_12 20

22 Bilaga 3 X1 X6 21

23 Bilaga 4 Relayblock 22

24 Bilaga 5 Kopplingsschema styrkort 23

25 Bilaga 6 Matris_buffert 24

26 Bilaga 7 AD_conv 25

27 Bilaga 8 PWM_TO_DC 26

28 Bilaga 9 Materiallista för styrkort Antal Komponent Kommentar Kapsel OP, LMC6042AIN DIP-8 2 OP, LMC6044AIN DIP-14 6 Logikkrets, 74HC244 DIP-20 1 transciever, MAX202 DIP-16 1 Spänningsregulator, LE25 TO-92 1 Spänningsregulator, LM7805 TO Transistor, BD135 TO Transisitor, BC547BP TO-92 2 Diod, 1N4148 DO-35 2 Potentiometer, 10K LIN 2 Resistor, 3.9Ohm 5% 2 Resistor, 820Ohm 5% 3 Resistor, 4.7kOhm 5% 2 Resistor, 10kOhm 5% 2 Resistor, 10kOhm 1% 4 Resistor, 27kOhm 5% 2 Resistor, 43kOhm 5% 2 Resistor, 100kOhm 5% 2 Resistor, 120kOhm 1% 2 Resistor, 150kOhm 1% 4 Resistor, 680kOhm 1% 5 Kondensator, 100nF 4 Kondensator, 470nF 5 Stiftlist, 1X2 2 Stiftlist, 2X2 11 Stiftlist, 2X3 2 Stiftlist, 2X5 1 Kontakt, DSUB9F DB9F

29 Bilaga 10 Materiallista för matriskort Antal Komponent Kommentar Kapsel Logikkrets,74HC595 DIP Transistor, BC547BP TO Diod, 1N4148 DO RELÄ, SRC Devices DSS-4 1 A Resistor, 27kOhm_5% 1 Stiftlist 2X3 18 BNC-anslutning för kretskortsmontage

30 Bilaga 11 Kretskortslayout styrkort 29

31 Bilaga 12 Kretskortslayout matriskort 30

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 17 dec 2007 klockan 8:00 13:00 för inskrivna på elektroteknik Ht 2007.

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 17 dec 2007 klockan 8:00 13:00 för inskrivna på elektroteknik Ht 2007. Tekniska Högskolan i Lund Institutionen för Elektrovetenskap Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 17 dec 2007 klockan 8:00 13:00 för inskrivna på elektroteknik Ht 2007. Uppgifterna i tentamen ger totalt

Läs mer

Elektro och Informationsteknik LTH. Laboration 3 RC- och RL-nät i tidsplanet. Elektronik för D ETIA01

Elektro och Informationsteknik LTH. Laboration 3 RC- och RL-nät i tidsplanet. Elektronik för D ETIA01 Elektro och Informationsteknik LTH Laboration 3 R- och RL-nät i tidsplanet Elektronik för D ETIA01??? Telmo Santos Anders J Johansson Lund Februari 2008 Laboration 3 Mål Efter laborationen vill vi att

Läs mer

5 OP-förstärkare och filter

5 OP-förstärkare och filter 5 OP-förstärkare och filter 5.1 KOMPARATORKOPPLINGAR 5.1.1 I kretsen nedan är en OP-förstärkare kopplad som en komparator utan återkoppling. Uref = 5 V, Um= 13 V. a) Rita utsignalen som funktion av insignalen

Läs mer

För att skydda ett spänningsaggregat mot överbelastning kan man förse det med ett kortslutningsskydd som begränsar strömmen ut från aggregatet.

För att skydda ett spänningsaggregat mot överbelastning kan man förse det med ett kortslutningsskydd som begränsar strömmen ut från aggregatet. Kortslutningsskydd För att skydda ett spänningsaggregat mot överbelastning kan man förse det med ett kortslutningsskydd som begränsar strömmen ut från aggregatet. Utströmmen passerar R4, ett lågohmigt

Läs mer

Elektroteknikens grunder Laboration 3. OP-förstärkare

Elektroteknikens grunder Laboration 3. OP-förstärkare Elektroteknikens grunder Laboration 3 OPförstärkare Elektroteknikens grunder Laboration 3 Mål Du ska i denna laboration studera tre olika användningsområden för OPförstärkare. Den ska användas som komparator,

Läs mer

Cédric Cano Uppsala 25-11-99 701005-0693 Mätsystem F4Sys. Pulsmätare med IR-sensor

Cédric Cano Uppsala 25-11-99 701005-0693 Mätsystem F4Sys. Pulsmätare med IR-sensor édric ano Uppsala 51199 010050693 Mätsystem F4Sys Pulsmätare med Isensor Sammanfattning Jag har valt att konstruera en pulsmätare som arbetar genom att utnyttja Iteknik. Då ett finger placeras på Isensorn

Läs mer

Laboration II Elektronik

Laboration II Elektronik 817/Thomas Munther IDE-sektionen Halmstad Högskola Laboration II Elektronik Transistor- och diodkopplingar Switchande dioder, D1N4148 Zenerdiod, BZX55/C3V3, BZX55/C9V1 Lysdioder, Grön, Gul, Röd, Vit och

Läs mer

Laborationsrapport. Kurs El- och styrteknik för tekniker ET1015. Lab nr. Laborationens namn Lik- och växelström. Kommentarer. Utförd den.

Laborationsrapport. Kurs El- och styrteknik för tekniker ET1015. Lab nr. Laborationens namn Lik- och växelström. Kommentarer. Utförd den. Laborationsrapport Kurs El- och styrteknik för tekniker ET1015 Lab nr 1 version 1.2 Laborationens namn Lik- och växelström Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Inledning I denna laboration skall

Läs mer

Laborationsrapport. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet. Lab nr 2. Laborationens namn Växelströmskretsar. Kommentarer. Utförd den.

Laborationsrapport. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet. Lab nr 2. Laborationens namn Växelströmskretsar. Kommentarer. Utförd den. Laborationsrapport Kurs Elinstallation, begränsad behörighet Lab nr 2 version 3.1 Laborationens namn Växelströmskretsar Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Inledning I denna laboration skall

Läs mer

Umeå universitet Tillämpad fysik och elektronik Ville Jalkanen mfl Laboration Tema OP. Analog elektronik för Elkraft 7.

Umeå universitet Tillämpad fysik och elektronik Ville Jalkanen mfl Laboration Tema OP. Analog elektronik för Elkraft 7. Laboration Tema OP Analog elektronik för Elkraft 7.5 hp 1 Applikationer med operationsförstärkare Operationsförstärkaren är ett byggblock för analoga konstruktörer. Den går att använda för att förstärka

Läs mer

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D Lars-Erik Cederlöf Per Liljas Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D1 2001-05-28 Tentamen omfattar 40 poäng, 2 poäng för varje uppgift. 20 poäng ger godkänd tentamen. Tillåtet

Läs mer

IDE-sektionen. Laboration 5 Växelströmsmätningar

IDE-sektionen. Laboration 5 Växelströmsmätningar 9428 IDEsektionen Laboration 5 Växelströmsmätningar 1 Förberedelseuppgifter laboration 4 1. Antag att vi mäter spänningen över en okänd komponent resultatet blir u(t)= 3sin(ωt) [V]. Motsvarande ström är

Läs mer

Laboration 2: Likström samt upp och urladdningsförlopp

Laboration 2: Likström samt upp och urladdningsförlopp TSTE20 Elektronik Laboration 2: Likström samt upp och urladdningsförlopp v0.5 Kent Palmkvist, ISY, LiU Laboranter Namn Personnummer Godkänd Översikt I denna labb kommer ni bygga en strömkälla, och mäta

Läs mer

Digitalteknik: CoolRunner-II CPLD Starter Kit Med kommentarer för kursen ht 2012

Digitalteknik: CoolRunner-II CPLD Starter Kit Med kommentarer för kursen ht 2012 Med kommentarer för kursen ht 2012 2012 CR:1 CoolRunner-II CPLD Starter Kit är ett litet utvecklingssystem för Xilinx-kretsen XC2C256. Utvecklingskortet kommer från företaget Digilent. Vid laborationerna

Läs mer

Strömförsörjning. Laboration i Elektronik 285. Laboration Produktionsanpassad Elektronik konstruktion

Strömförsörjning. Laboration i Elektronik 285. Laboration Produktionsanpassad Elektronik konstruktion UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Dan Weinehall PA Persson Redigerad av Johan Haake och Stig Esko Laboration Produktionsanpassad Elektronik konstruktion 20020820 Strömförsörjning Laboration

Läs mer

Digitalteknik: CoolRunner-II CPLD Starter Kit

Digitalteknik: CoolRunner-II CPLD Starter Kit CR:1 CoolRunner-II CPLD Starter Kit är ett litet utvecklingssystem för Xilinx-kretsen XC2C256. Utvecklingskortet kommer från företaget Digilent. Vid laborationerna i digitalteknik kommer kortet att användas

Läs mer

DIGITALA PROJEKT Väderstation

DIGITALA PROJEKT Väderstation DIGITALA PROJEKT Väderstation Christian Lindquist, E03 Leonardo Bello, E03 Abstract Almost everybody has some kind of temperature measurement device in their home. The latest in this industry are more

Läs mer

Systemkonstruktion LABORATION LOGIK

Systemkonstruktion LABORATION LOGIK Systemkonstruktion LABORATION LOGIK Laborationsansvarig: Anders Arvidsson Utskriftsdatum: 2005-04-26 Syfte Denna laboration syftar till att visa några av logikkretsarnas analoga egenskaper. Genom att experimentera

Läs mer

TSTE20 Elektronik Lab5 : Enkla förstärkarsteg

TSTE20 Elektronik Lab5 : Enkla förstärkarsteg TSTE20 Elektronik Lab5 : Enkla förstärkarsteg Version 0.3 Mikael Olofsson Kent Palmkvist Prakash Harikumar 18 mars 2014 Laborant Personnummer Datum Godkänd 1 1 Introduktion I denna laboration kommer ni

Läs mer

Laborationsrapport. Kurs Elektroteknik grundkurs ET1002. Lab nr 5. Laborationens namn Växelström. Kommentarer. Namn. Utförd den. Godkänd den.

Laborationsrapport. Kurs Elektroteknik grundkurs ET1002. Lab nr 5. Laborationens namn Växelström. Kommentarer. Namn. Utförd den. Godkänd den. Laborationsrapport Kurs Elektroteknik grundkurs ET1002 Lab nr 5 Laborationens namn Växelström Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign Växelström Förberedelseuppgift: Gör beräkningarna till uppgifterna

Läs mer

LTK010, vt 2017 Elektronik Laboration

LTK010, vt 2017 Elektronik Laboration Reviderad: 20 december 2016 av Jonas Enger jonas.enger@physics.gu.se Förberedelse: Du måste känna till följande Kirchoffs ström- och spänningslagar Ström- och spänningsriktig koppling vid resistansmätning

Läs mer

Lab nr Elinstallation, begränsad behörighet ET1013 Likströmskretsar

Lab nr Elinstallation, begränsad behörighet ET1013 Likströmskretsar Laborationsrapport Kurs Elinstallation, begränsad behörighet ET1013 Lab nr 1 version 2.1 Laborationens namn Likströmskretsar Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Noggrannhet vid beräkningar Anvisningar

Läs mer

Laborationshandledning för mätteknik

Laborationshandledning för mätteknik Laborationshandledning för mätteknik - digitalteknik och konstruktion TNE094 LABORATION 1 Laborant: E-post: Kommentarer från lärare: Institutionen för Teknik och Naturvetenskap Campus Norrköping, augusti

Läs mer

Elektronik grundkurs Laboration 1 Mätteknik

Elektronik grundkurs Laboration 1 Mätteknik Elektronik grundkurs Laboration 1 Mätteknik Förberedelseuppgifter: Uppgifterna skall lösas före laborationen med papper och penna och vara snyggt uppställda med figurer. a) Gör beräkningarna till uppgifterna

Läs mer

D/A- och A/D-omvandlarmodul MOD687-31

D/A- och A/D-omvandlarmodul MOD687-31 D/A- och A/D-omvandlarmodul MOD687-31 Allmänt Modulen är helt självförsörjande, det enda du behöver för att komma igång är en 9VAC väggtransformator som du kopplar till jacket J2. När du så småningom vill

Läs mer

Laborationsrapport Elektroteknik grundkurs ET1002 Mätteknik

Laborationsrapport Elektroteknik grundkurs ET1002 Mätteknik Laborationsrapport Kurs Lab nr Elektroteknik grundkurs ET1002 1 Laborationens namn Mätteknik Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Elektroteknik grundkurs Laboration 1 Mätteknik Förberedelseuppgifter:

Läs mer

Laboration - Operationsfo rsta rkare

Laboration - Operationsfo rsta rkare 6-8- Laboration - Operationsfo rsta rkare 6-8- Introduktion och redovisning Operationsförstärkaren är ett byggblock för analoga konstruktörer. Den går att använda för att förstärka små signaler, för att

Läs mer

Ett urval D/A- och A/D-omvandlare

Ett urval D/A- och A/D-omvandlare Ett urval D/A- och A/D-omvandlare Om man vill ansluta en mikrodator (eller annan digital krets) till sensorer och givare så är det inga problem så länge givarna själva är digitala. Strömbrytare, reläer

Läs mer

Tentamen i Elektronik 5hp för E2/D2/Mek2

Tentamen i Elektronik 5hp för E2/D2/Mek2 Tentamen i Elektronik 5hp för E2/D2/Mek2 Tid: kl 9.13. Måndagen den 16 augusti 21 Sal: O125 Hjälpmedel: formelsamling elektronik, formelsamling ellära samt valfri räknare. Maxpoäng: 3 Betyg: 12p3:a, 18p4:a

Läs mer

AD-DA-omvandlare. Mätteknik. Ville Jalkanen. ville.jalkanen@tfe.umu.se 1

AD-DA-omvandlare. Mätteknik. Ville Jalkanen. ville.jalkanen@tfe.umu.se 1 AD-DA-omvandlare Mätteknik Ville Jalkanen ville.jalkanen@tfe.umu.se Inledning Analog-digital (AD)-omvandling Digital-analog (DA)-omvandling Varför AD-omvandling? analog, tidskontinuerlig signal Givare/

Läs mer

Förstärkning Large Signal Voltage Gain A VOL här uttryckt som 8.0 V/μV. Lägg märke till att förstärkningen är beroende av belastningsresistans.

Förstärkning Large Signal Voltage Gain A VOL här uttryckt som 8.0 V/μV. Lägg märke till att förstärkningen är beroende av belastningsresistans. Föreläsning 3 20071105 Lambda CEL205 Analoga System Genomgång av operationsförstärkarens egenskaper. Utdelat material: Några sidor ur datablad för LT1014 LT1013. Sidorna 1,2,3 och 8. Hela dokumentet (

Läs mer

Poler och nollställen, motkoppling och loopstabilitet. Skrivet av: Hans Beijner 2003-07-27

Poler och nollställen, motkoppling och loopstabilitet. Skrivet av: Hans Beijner 2003-07-27 Poler och nollställen, motkoppling och loopstabilitet Skrivet av: Hans Beijner 003-07-7 Inledning All text i detta dokument är skyddad enligt lagen om Copyright och får ej användas, kopieras eller citeras

Läs mer

Bygg en entransistors Booster till datorn eller MP3-spelaren

Bygg en entransistors Booster till datorn eller MP3-spelaren Bygg en entransistors Booster till datorn eller MP3-spelaren De högtalare som levereras till datorerna har oftast högst mediokra data. Men genom att kombinera lite enkel teknik från elektronikens barndom

Läs mer

Systemkonstruktion LABORATION SWITCHAGGREGAT. Utskriftsdatum:

Systemkonstruktion LABORATION SWITCHAGGREGAT. Utskriftsdatum: Systemkonstruktion LABORATION SWITCHAGGREGAT Laborationsansvariga: Anders Arvidsson Utskriftsdatum: 2005-04-26 Syfte Denna laboration syftar till att bekanta sig med en typ av switchaggregat, boost-regulatorn.

Läs mer

A/D- och D/A- omvandlare

A/D- och D/A- omvandlare A/D- och D/A- omvandlare Jan Carlsson 1 Inledning Om vi tänker oss att vi skall reglera en process så ställer vi in ett börvärde, det är det värde som man vill processen skall åstadkomma. Sedan har vi

Läs mer

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D Lars-Erik Cederlöf Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 03 för D 2000-05-03 Tentamen omfattar 40 poäng, 2 poäng för varje uppgift. 20 poäng ger godkänd tentamen. Tillåtet hjälpmedel är

Läs mer

4:8 Transistorn och transistorförstärkaren.

4:8 Transistorn och transistorförstärkaren. 4:8 Transistorn och transistorförstärkaren. Inledning I kapitlet om halvledare lärde vi oss att en P-ledare har positiva laddningsbärare, och en N-ledare har negativa laddningsbärare. Om vi sammanfogar

Läs mer

Konstruktion av en radiostyrd legobil. Digitala projekt av Arbon Vata Leonardo Vukmanovic Amid Bhatia

Konstruktion av en radiostyrd legobil. Digitala projekt av Arbon Vata Leonardo Vukmanovic Amid Bhatia Konstruktion av en radiostyrd legobil Digitala projekt av Arbon Vata Leonardo Vukmanovic Amid Bhatia 1 1.Innehållsförtäckning Rapport Radiostyrd LEGO bil...1 1. Innehållsförtäckning...2 2.0 Inledning...3

Läs mer

Du har följande material: 1 Kopplingsdäck 2 LM339 4 komparatorer i vardera kapsel. ( ELFA art.nr datablad finns )

Du har följande material: 1 Kopplingsdäck 2 LM339 4 komparatorer i vardera kapsel. ( ELFA art.nr datablad finns ) Projektuppgift Digital elektronik CEL08 Syfte: Det här lilla projektet har som syfte att visa hur man kan konverterar en analog signal till en digital. Här visas endast en metod, flash-omvandlare. Uppgift:

Läs mer

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D Lars-Erik ederlöf Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ET 03 för D 000-03-3 Tentamen omfattar 40 poäng, poäng för varje uppgift. 0 poäng ger godkänd tentamen. Tillåtet hjälpmedel är räknedosa.

Läs mer

Halvledare. Transistorer, Förstärkare

Halvledare. Transistorer, Förstärkare Halvledare Transistorer, Förstärkare Om man har en två-ports krets v in (t) ~ v ut (t) R v ut (t) = A v in (t) A är en konstant: Om A är mindre än 1 så kallas kretsen för en dämpare Om A är större än 1

Läs mer

Föreläsning 9 Transistorn och OP-förstärkaren

Föreläsning 9 Transistorn och OP-förstärkaren Föreläsning 9 Transistorn och OP-förstärkaren /Krister Hammarling 1 Transistorn Innehåll: Historia Funktion Karakteristikor och parametrar Transistorn som förstärkare Transistorn som switch Felsökning

Läs mer

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK ELEKTROTEKNK MASKNKONSTRKTON KTH Tentamen med lösningsförslag och borttaget svarsutrymme. TENTAMENSPPGFTER ELEKTROTEKNK Elektroteknik för MEDA och CL, MF035 05-06-0 9.00-3.00 Du får lämna salen tidigast

Läs mer

SM Serien Strömförsörjning. Transistorn

SM Serien Strömförsörjning. Transistorn Transistorn Transistorn är en av de viktigaste uppfinningar som gjorts under modern tid. Utan denna skulle varken rymdfärder eller PC-datorer vara möjliga. Transistorn ingår som komponent i Integrerade

Läs mer

Konstruktion av volt- och amperemeter med DMMM

Konstruktion av volt- och amperemeter med DMMM UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Lars Wållberg Stig Esko 1999-10-12 Rev 1.0a Konstruktion av volt- och amperemeter med DMMM LABORATION E233 ELEKTRO Personalia: Namn: Kurs: Datum: Återlämnad

Läs mer

Ö 1:1 U B U L. Ett motstånd med resistansen 6 kopplas via en strömbrytare till ett batteri som spänningskälla som figuren visar.

Ö 1:1 U B U L. Ett motstånd med resistansen 6 kopplas via en strömbrytare till ett batteri som spänningskälla som figuren visar. Ö : Ett motstånd med resistansen 6 kopplas via en strömbrytare till ett batteri som spänningskälla som figuren visar B L Spänningskällan ger spänningen V Brytaren är öppen som i figuren a) Beräkna strömmen

Läs mer

Elektro och Informationsteknik LTH Laboration 4 Tidsplan, frekvensplan och impedanser

Elektro och Informationsteknik LTH Laboration 4 Tidsplan, frekvensplan och impedanser Elektro och Informationsteknik LTH Laboration 4 Tidsplan, frekvensplan och impedanser Elektronik för D ETIA01 Andrés Alayon Glasunov Palmi Thor Thorbergsson Anders J Johansson Lund Mars 2009 Laboration

Läs mer

Lektion 1: Automation. 5MT001: Lektion 1 p. 1

Lektion 1: Automation. 5MT001: Lektion 1 p. 1 Lektion 1: Automation 5MT001: Lektion 1 p. 1 Lektion 1: Dagens innehåll Electricitet 5MT001: Lektion 1 p. 2 Lektion 1: Dagens innehåll Electricitet Ohms lag Ström Spänning Motstånd 5MT001: Lektion 1 p.

Läs mer

Laboration 2 Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska Högskola (BTH)

Laboration 2 Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska Högskola (BTH) Laboration 2 Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska Högskola (BTH) Växelspänningsexperiment Namn: Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska

Läs mer

10-501 ir-detektor. Denna bygganvisning riktar sig till dej som köpt Hemi-konsult s ir-detektor 10-501.

10-501 ir-detektor. Denna bygganvisning riktar sig till dej som köpt Hemi-konsult s ir-detektor 10-501. 10-501 ir-detektor Denna bygganvisning riktar sig till dej som köpt Hemi-konsult s ir-detektor 10-501. Byggsatsen innehåller en komplett uppsättning delar för att bygga en infraröd-detektor till modelljärnvägen.

Läs mer

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D Lars-Erik Cederlöf Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ET 013 för D1 1999-04-28 Tentamen omfattar 40 poäng, 2 poäng för varje uppgift. 20 poäng ger godkänd tentamen. Tillåtet hjälpmedel är

Läs mer

Operationsförstärkare (OP-förstärkare) Kapitel , 8.5 (översiktligt), 15.5 (t.o.m. "The Schmitt Trigger )

Operationsförstärkare (OP-förstärkare) Kapitel , 8.5 (översiktligt), 15.5 (t.o.m. The Schmitt Trigger ) Operationsförstärkare (OP-förstärkare) Kapitel 8.1-8.2, 8.5 (öersiktligt), 15.5 (t.o.m. "The Schmitt Trigger ) Förstärkare Förstärkare Ofta handlar det om att förstärka en spänning men kan äen ara en ström

Läs mer

Tentamen på del 1 i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

Tentamen på del 1 i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET Lars-Erik Cederlöf Tentamen på del i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET020 204-04-24 Del A Tentamen omfattar 33 poäng. För godkänd tentamen krävs 6 poäng. Tillåtna hjälpmedel är räknedosa samt

Läs mer

Växtviskaren EITF11 Digitala projekt VT15, I12

Växtviskaren EITF11 Digitala projekt VT15, I12 Växtviskaren EITF11DigitalaprojektVT15,I12 NathalieLiljebrunn,EbbaRiismark,AnnaNorelius LundsTekniskaHögskola Institutionenförelektro ochinformationsteknik Handledare:BertilLindvall,AndreasJohansson 2015

Läs mer

Laboration 1: Aktiva Filter ( tid: ca 4 tim)

Laboration 1: Aktiva Filter ( tid: ca 4 tim) 091129/Thomas Munther IDE-sektionen/Högskolan Halmstad Uppgift 1) Laboration 1: Aktiva Filter ( tid: ca 4 tim) Vi skall använda en krets UAF42AP. Det är är ett universellt aktivt filter som kan konfigureras

Läs mer

Antennförstärkare för UHF-bandet

Antennförstärkare för UHF-bandet Antennförstärkare för UHF-bandet Radioprojekt 2004 Elektrovetenskap, LTH Mats Rosborn Henrik Kinzel 27 Februari Referat Den här rapporten beskriver arbetet med konstruktion och utvärdering av en fungerande

Läs mer

SM40. Strömförsörjning med plats för batteri

SM40. Strömförsörjning med plats för batteri LARMDONSSTYRNING BESKRIVNING donskort för montage i 19 kassett (SM911), i våra likriktare eller i kapsling för väggmontage. 19 kassetten SM911 kan förses med 4st kort. Det ger upp till 20 utgångar i en

Läs mer

Grundläggande Kraftelektronik

Grundläggande Kraftelektronik Grundläggande Kraftelektronik Innehåll Sidnr Kraftelektronikprogrammet 2 Basenhet 2000 ELE 102000 3 Labkort: IK 1 Spänningsregulator ELE 102221 4 IK 2 Transistorer ELE 102222 4 IK 3 Operationsförstärkare

Läs mer

Översiktskatalog. Elektronik. Styrkort C-257 Styrkort SA Styrkort EA Styrkort EX-5000 Styrkort EX-5001

Översiktskatalog. Elektronik. Styrkort C-257 Styrkort SA Styrkort EA Styrkort EX-5000 Styrkort EX-5001 Översiktskatalog Elektronik Styrkort C-257 Styrkort SA Styrkort EA Styrkort EX-5000 Styrkort EX-5001 Proptional förstärkare serie C257-V Spänning: 10-30 VDC ± 10% rippel p-p Skyddsklass: IP20 Max ström:

Läs mer

TSTE93 Analog konstruktion

TSTE93 Analog konstruktion Komponentval Flera aspekter är viktiga Noggranhet TSTE9 Analog konstruktion Fysisk storlek Tillgänglighet Pris Begränsningar pga budget Föreläsning 5 Kapacitanstyper Kent Palmkvist Resistansvärden ES,

Läs mer

IDE-sektionen. Laboration 6 Växelströmsmätningar

IDE-sektionen. Laboration 6 Växelströmsmätningar 090508 IDE-sektionen Laboration 6 Växelströmsmätningar 1 Förberedelseuppgifter laboration 5 1. Antag att L=250 mh och resistansen i spolen är ca: 150 Ω i figur 3. Skissa på spänningen över resistansen

Läs mer

A/D D/A omvandling. Lars Wallman. Lunds Universitet / LTH / Institutionen för Mätteknik och Industriell Elektroteknik

A/D D/A omvandling. Lars Wallman. Lunds Universitet / LTH / Institutionen för Mätteknik och Industriell Elektroteknik A/D D/A omvandling Lars Wallman Innehåll Repetition binära tal Operationsförstärkare Principer för A/D omvandling Parallellomvandlare (Flash) Integrerande (Integrating Dual Slope) Deltapulsmodulation (Delta

Läs mer

Instruktion elektronikkrets till vindkraftverk

Instruktion elektronikkrets till vindkraftverk Instruktion elektronikkrets till vindkraftverk Färdig koppling D1 R2 IC1 R1 D2 R3 D3 R7 R5 T1 T2 R6 T3 R6 Uppgiften innehåller: Namn Värde Utseende Antal R1 11 kω brun, brun, svart, röd, brun 1 st R2 120

Läs mer

BV220. Bruksanvisning

BV220. Bruksanvisning BV220 Bruksanvisning VIGIL BV220 Vigil 2 BV220 är fysiskt kompatibel med den befintliga serien, men med 220W uteffekt. Det är en klass D-förstärkare och har därmed 80% verkningsgrad. Sådana switchade slutsteg

Läs mer

Strömdelning. och spänningsdelning. Strömdelning

Strömdelning. och spänningsdelning. Strömdelning elab005a Strömdelning och spänningsdelning Namn Datum Handledarens sign Laboration I den här laborationen kommer du omväxlande att mäta ström och spänning samt även använda metoden för indirekt strömmätning

Läs mer

Ellära. Laboration 2 Mätning och simulering av likströmsnät (Thevenin-ekvivalent)

Ellära. Laboration 2 Mätning och simulering av likströmsnät (Thevenin-ekvivalent) Ellära. Laboration 2 Mätning och simulering av likströmsnät (Thevenin-ekvivalent) Labhäftet underskrivet av läraren gäller som kvitto för labben. Varje laborant måste ha ett eget labhäfte med ifyllda förberedelseuppgifter

Läs mer

Laboration N o 1 TRANSISTORER

Laboration N o 1 TRANSISTORER Institutionen för tillämpad fysik och elektronik Umeå universitet Patrik Eriksson 22/10 2004 Analog elektronik 2 Laboration N o 1 TRANSISTORER namn: datum: åtgärda: godkänd: Målsättning: Denna laboration

Läs mer

Laboration 5. Temperaturmätning med analog givare. Tekniska gränssnitt 7,5 p. Förutsättningar: Uppgift: Temperatur:+22 C

Laboration 5. Temperaturmätning med analog givare. Tekniska gränssnitt 7,5 p. Förutsättningar: Uppgift: Temperatur:+22 C Namn: Laborationen godkänd: Tekniska gränssnitt 7,5 p Vt 2014 Laboration 5 LTH Ingenjörshögskolan vid Campus Helsingborg Temperaturmätning med analog givare. Syftet med laborationen är att studera analog

Läs mer

Digitala kretsars dynamiska egenskaper

Digitala kretsars dynamiska egenskaper dlab00a Digitala kretsars dynamiska egenskaper Namn Datum Handledarens sign. Laboration Varför denna laboration? Mycket digital elektronik arbetar med snabb dataöverföring och strömförsörjs genom batterier.

Läs mer

Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET Lars-Erik Cederlöf Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET1013 2012-03-27 Del Tentamen omfattar 33 poäng. För godkänd tentamen krävs 16 poäng. Tillåtna hjälpmedel är räknedosa

Läs mer

Pulsmätare med varningsindikatorer

Pulsmätare med varningsindikatorer Pulsmätare med varningsindikatorer Elektro- och informationsteknik Projektrapport, EITF11 Digitala Projekt Charlie Hedhav Sofia Johansson Louise Olsson 2016-05-17 Abstract During the course Digitala Projekt

Läs mer

Utökning av mätområdet på ett mätinstrument med LED

Utökning av mätområdet på ett mätinstrument med LED Utökning av mätområdet på ett mätinstrument med LED Som rubriken säger skall denna artikel handla om en möjlighet att få ett mätinstrument att visa mer info än vad som är brukligt. När jag har bytt ut

Läs mer

Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET Lars-Erik Cederlöf Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET1013 2012-05-04 Del Tentamen omfattar 33 poäng. För godkänd tentamen krävs 16 poäng. Tillåtna hjälpmedel är räknedosa

Läs mer

Lödövning, likriktare och zenerstabilisering

Lödövning, likriktare och zenerstabilisering Ellab016A Namn Datum Handledarens sign. Laboration Lödövning, likriktare och zenerstabilisering Varför denna laboration? Att kunna hantera en lödkolv är nödvändigt. I den här laborationen ingår en lödövning

Läs mer

Videoförstärkare med bipolära transistorer

Videoförstärkare med bipolära transistorer Videoförstärkare med bipolära transistorer IE1202 Analog elektronik - Joel Nilsson joelni at kth.se Innehåll i 1 Första försöket 1 1.1 Beräkningar....................................... 1 1.1.1 Dimensionering

Läs mer

Laboration 2 Instrumentförstärkare och töjningsgivare

Laboration 2 Instrumentförstärkare och töjningsgivare Laboration 2 Instrumentförstärkare och töjningsgivare 1 1 Introduktion Denna laboration baseras på två äldre laborationer (S4 trådtöjningsgivare samt Instrumentförstärkare). Syftet med laborationen är

Läs mer

2E1112 Elektrisk mätteknik

2E1112 Elektrisk mätteknik 2E1112 Elektrisk mätteknik Mikrosystemteknik Osquldas väg 10, 100 44 Stockholm Tentamen för fd E3 2007-12-21 kl 8 12 Tentan består av: 1 uppgift med 6 kortsvarsfrågor som vardera ger 1 p. 5 uppgifter med

Läs mer

Modifieringsförslag till Moody Boost

Modifieringsförslag till Moody Boost Modifieringsförslag till Moody Boost Moody Boost (MB) är en mycket enkel krets, en transistor och ett fåtal passiva komponenter- Trots det finns det flera justeringar som du kan göra för att få pedalen

Läs mer

1 Laboration 1. Bryggmätning

1 Laboration 1. Bryggmätning 1 Laboration 1. Bryggmätning 1.1 Laborationens syfte Att studera bryggmätningar av fysikaliska storheter, speciellt kraft och temperatur. 1.2 Förberedelser Läs in laborationshandledningen samt motsvarande

Läs mer

IDE-sektionen. Laboration 5 Växelströmsmätningar

IDE-sektionen. Laboration 5 Växelströmsmätningar 080501 IDE-sektionen Laboration 5 Växelströmsmätningar 1 1. Bestämning av effektivvärde hos olika kurvformer Uppgift: Att mäta och bestämma effektivvärdet på tre olika kurvformer. Dels en fyrkantssignal,

Läs mer

Laboration ( ELEKTRO

Laboration ( ELEKTRO UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Sverker ohansson ohan Pålsson 21-2-16 Rev 1.1 $.7,9$),/7(5 Laboration ( ELEKTRO Personalia: Namn: Kurs: Datum: Återlämnad (ej godkänd): Rättningsdatum Kommentarer

Läs mer

Tentamen i Krets- och mätteknik, fk, ETEF15. den 14 jan 2012 8:00-13:00

Tentamen i Krets- och mätteknik, fk, ETEF15. den 14 jan 2012 8:00-13:00 Lunds Tekniska Högskola, Institutionen för Elektro- och informationsteknik Ingenjörshögskolan, Campus Helsingborg Tentamen i Krets- och mätteknik, fk, ETEF15 den 14 jan 2012 8:00-13:00 Uppgifterna i tentamen

Läs mer

Tentamen i Krets- och mätteknik, fk - ETEF15

Tentamen i Krets- och mätteknik, fk - ETEF15 Tentamen i Krets- och mätteknik, fk - ETEF15 Institutionen för elektro- och informationsteknik LTH, Lund University 2013-10-25 8.00-13.00 Uppgifterna i tentamen ger totalt 60. Uppgifterna är inte ordnade

Läs mer

BV440M. Bruksanvisning

BV440M. Bruksanvisning BV440M Bruksanvisning VIGIL BV440M Vigil 2 BV440M är fysiskt kompatibel med den befintliga serien, men med 440W uteffekt. Det är en klass D-förstärkare och har därmed 80% verkningsgrad. Sådana switchade

Läs mer

Mekanisk solros, Digitala projekt(edi021) Kristoer Nordvall, Stefan Windfeldt, Inlämmnad: 4 december 2006

Mekanisk solros, Digitala projekt(edi021) Kristoer Nordvall, Stefan Windfeldt, Inlämmnad: 4 december 2006 Mekanisk solros, Digitala projekt(edi021) Kristoer Nordvall, d03kn@student.lth.se Stefan Windfeldt, d03sw@student.lth.se Inlämmnad: 4 december 2006 Innehåll 1 Problembeskrivning 3 2 Teknisk beskrivning

Läs mer

Tentamen i Elektronik fk 5hp

Tentamen i Elektronik fk 5hp Tentamen i Elektronik fk 5hp Tid: kl 9.13. Måndagen den 16 Mars 29 Sal: Bingo Hjälpmedel: formelsamling elektronik (14 sidor), formelsamling ellära samt valfri räknare. Maxpoäng: 3 Betyg: 12p3:a, 18p4:a

Läs mer

Föreläsning 4, Ht 2. Aktiva filter 1. Hambley avsnitt 14.10, 4.1

Föreläsning 4, Ht 2. Aktiva filter 1. Hambley avsnitt 14.10, 4.1 1 Föreläsning 4, Ht Hambley avsnitt 14.1, 4.1 Aktiva filter 1 I första läsperioden behandlades passiva filter. Dessa har nackdelen att lastens resistans påverkar filtrets prestanda. Om signalen tas ut

Läs mer

Moment 1 - Analog elektronik. Föreläsning 1 Transistorn del 1

Moment 1 - Analog elektronik. Föreläsning 1 Transistorn del 1 Moment 1 - Analog elektronik Föreläsning 1 Transistorn del 1 Jan Thim 1 F1: Transistorn del 1 Innehåll: Historia Funktion Karakteristikor och parametrar Transistorn som förstärkare Transistorn som switch

Läs mer

Varvtalsstyrning av likströmsmotorer

Varvtalsstyrning av likströmsmotorer Varvtalstyrning av likströmsmotorer Föreläsning 6 Kap 3.6 Grundkretsar med transistorer, avsnitt Transistorn som switch sid 3-42. Kap. 7.6 Kraftelektronik avsnitten Systemuppbyggnad sid 7-36, Likspänningsomvandlare

Läs mer

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D Lars-Erik Cederlöf Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ET 3 för D 999-3-5 Tentamen omfattar 4 poäng, 2 poäng för varje uppgift. 2 poäng ger godkänd tentamen. Tillåtet hjälpmedel är räknedosa.

Läs mer

Svar till Hambley edition 6

Svar till Hambley edition 6 Svar till Hambley edition 6 Carl Gustafson, Bertil Larsson 2011-01-20, mod 2012-11-07, mod 13-11-19 1 Svar Kapitel 1 P1.21P a = 60 W P b = 60 W P c = 210 W Positiv: absorbed (=upptagen, förbrukad) och

Läs mer

LEU240 Mikrodatorsystem Laboration 2: Ett komplett avbrottsstyrt system med in- och utenheter

LEU240 Mikrodatorsystem Laboration 2: Ett komplett avbrottsstyrt system med in- och utenheter Institutionen för data- och informationsteknik 2011-11-07 : Ett komplett avbrottsstyrt system med in- och utenheter Inledning Vid resten av kursens labtillfällen så kommer vi att steg för steg bygga upp

Läs mer

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK ELEKTROTEKNK Tentamen med lösningsförslag nlämningstid Kl: MASKKONSTRUKTON KTH TENTAMENSUPPGFTER ELEKTROTEKNK Elektroteknik Media. MF035 och 4F4 009 08 4.00 7.00 För godkänt fordras c:a 50% av totalpoängen.

Läs mer

Elektronik grundkurs Laboration 6: Logikkretsar

Elektronik grundkurs Laboration 6: Logikkretsar Elektronik grundkurs Laboration 6: Logikkretsar Förberedelseuppgifter: 1. Förklara vad som menas med logiskt sving. 2. Förklara vad som menas med störmarginal. 3. Förklara vad som menas med stegfördröjning.

Läs mer

Projekt "Kabelsökare" ver 1.4

Projekt Kabelsökare ver 1.4 Projekt "Kabelsökare" ver 1.4 Kan du, väckt mitt i natten, redovisa för 4011:ans pinnkonfiguration och offsetkompensera en 741:a på minst två olika sätt kan du sluta läsa. Kasta en blick på schemat och

Läs mer

Att fjärrstyra fysiska experiment över nätet.

Att fjärrstyra fysiska experiment över nätet. 2012-05-11 Att fjärrstyra fysiska experiment över nätet. Komponenter, t ex resistorer Fjärrstyrd labmiljö med experiment som utförs i realtid Kablar Likspänningskälla Lena Claesson, Katedralskolan/BTH

Läs mer

4 Laboration 4. Brus och termo-emk

4 Laboration 4. Brus och termo-emk 4 Laboration 4. Brus och termoemk 4.1 Laborationens syfte Detektera signaler i brus: Detektera periodisk (sinusformad) signal med hjälp av medelvärdesbildning. Detektera transient (nästan i alla fall)

Läs mer

Induktiv beröringsfri närvarogivare/detektor med oscillator, (Proximity switch)

Induktiv beröringsfri närvarogivare/detektor med oscillator, (Proximity switch) Induktiv beröringsfri närvarogivare/detektor med oscillator, (Proximity switch) Om spolar och resonanskretsar Pot Core Såväl motstånd som kondensatorer kan vi oftast betrakta som ideala, det vill säga

Läs mer

Filtrering av matningsspänningar för. känsliga analoga tillämpningar

Filtrering av matningsspänningar för. känsliga analoga tillämpningar 1-1 Filtrering av matningsspänningar för -5-6 -7-8 känsliga analoga tillämpningar SP Devices -9 215-2-25-1 1 4 1 5 1 6 1 7 1 8 1 Problemet Ibland behöver man en matningsspänning som har extra lite störningar

Läs mer

Elektro och Informationsteknik LTH. Laboration 5 Operationsförstärkaren. Elektronik för D ETIA01

Elektro och Informationsteknik LTH. Laboration 5 Operationsförstärkaren. Elektronik för D ETIA01 Elektro och Informationsteknik LTH Laboration 5 Operationsförstärkaren Elektronik för D ETIA01 Johan Kåredal Anders J Johansson Lund April 2008 Laboration 5 Mål Efter laborationen vill vi att du ska: fått

Läs mer