Forskning om skolledares och lärares psykosociala arbetsmiljö en litteraturöversikt av Johanna Alkan Olsson

Transkript

1 Forskning om skolledares och lärares psykosociala arbetsmiljö en litteraturöversikt av Johanna Alkan Olsson

2 Översikten är tillgänglig på nätet via följande länkar: och Fri kopieringsrätt i icke-kommersiellt syfte under förutsättning att källan anges: Alkan Olsson, Johanna (2013) Forskning om skolledares och lärares psykosociala arbetsmiljö åren en litteraturöversikt. Lund: Kommunförbundet Skåne Redigering: Birgitta Henecke Layout: Emma Wolf Ansvarig utgivare: Kommunförbundet Skåne 2

3 Förord I detta särtryck presenteras en litteraturöversikt av forskning om skolledares och lärares psykosociala arbetsmiljö under åren Fokus riktas mot svensk forskning, men även övrig nordisk forskning behandlas i den mån den varit av relevans. Bakgrunden är ett samarbete med ENTRIS 2.0, ett EU-finansierat kompetensutvecklingsprojekt inom entreprenöriellt lärande respektive samverkan mellan skola och arbetsliv som bedrivits inom Kommunförbundet Skåne sedan Insatserna har riktats mot personal i såväl förskola, grundskola som gymnasieskola utifrån ett salutogent hälsoperspektiv. Bakomliggande antaganden har varit att arbete med entreprenöriellt lärande har en positiv effekt på de verksammas trivsel och psykosociala arbetsmiljö. Det gäller likaså omvänt, att de verksammas trivsel och hälsa sannolikt påverkar i vilken utsträckning och på vilket sätt lärande och skolutveckling sker. FoU Skola har sedan hösten 2012 haft kontakter med en grupp forskare från olika discipliner (arbets- och miljömedicin, psykologi och rättssociologi) vid Lunds universitet som allt mer intresserat sig för skolans arbetsmiljö. Intresset väcktes bland annat utifrån preliminära resultat från ett pågående forskningsprojekt som visade på en mer utsatt arbetssituation bland lärare i jämförelse med andra studerade yrkesgrupper. Lärarna upplevde i större utsträckning än andra höga krav, tidspress och upplevd stress. Även en förhållandevis hög grad av burnout kunde konstateras. Forskargruppen menade att det indikerade ett behov av fördjupade studier av lärares psykosociala arbetsmiljö. Först behövdes dock en sammanställning av resultat från andra studier och en bättre bild av forskningsläget inom fältet. Till Kommunförbundet Skåne riktades en förfrågan om stöd för att ta fram delar av en sådan kunskapsöversikt. För ENTRIS 2.0 gav det en möjlighet att få fram underlag för de antaganden som tidigare gjorts. Den litteraturöversikt som redovisas här har huvudsakligen finansierats av ENTRIS 2.0, med visst stöd från FoU Skola. I uppdragsbeskrivningen angavs att inriktningen skulle vara mot studier av såväl skolledares som lärares psykosociala arbetsmiljö och visa på både hindrande och främjande faktorer för en god sådan. Särskilt fokus skulle riktas mot studier som visar på resultat av interventioner av olika slag. Uppdraget gick till fil dr Johanna Alkan Olsson, som ingår i den nämnda forskargruppen och är föreståndare för Arbetsmiljöhögskolan på Lunds universitet. Forskargruppen i sin helhet har hela tiden fungerat som en referensgrupp i Johannas arbete med litteraturöversikten. Lund i juni 2013 Birgitta Henecke Eva Ekmark Vetenskaplig ledare Projektledare FoU Skola ENTRIS 2.0 3

4 Innehållsförteckning FÖRORD... 3 SAMMANFATTNING... 5 INLEDNING... 7 SYFTE... 8 METOD... 9 RESULTAT ÖVERBLICK Vad har hittats? Avgränsningar Funnen litteraturen utifrån arbetskrav- arbetsresursmodellen Organisationsförändringar Identitet som lärare och professionell utveckling Dilemman och glädjeämnen i en lärares dagliga tillvaro Arbetsbörda stress/stresshantering Elevers beteende Våld, konflikt, brott och förebyggande arbete Fysisk arbetsmiljö Utbrändhet - sjukfrånvaro Arbetskontroll Information, administrativt stöd och innovativt klimat Socialt klimat Arbetstillfredsställelse och arbetsengagemang Ledarskap och arbetsmiljö Utvärdering/kvalitetsutveckling Interventionstudier och aktionsforskning Arbetsmiljöstatistik relaterat till skolan ANALYS OCH DISKUSSION OBSERVATION OBSERVATION OBSERVATION OBSERVATION OBSERVATION VILKEN FORSKNING SAKNAS I FÖRHÅLLANDE TILL ARBETSKRAV- ARBETSRESURSMODELLEN? Arbetsbörda Elevers beteende Fysisk arbetsmiljö Utbrändhet - sjukskrivning Information Administrativt stöd Innovativt klimat Socialt klimat Arbetstillfredsställelse arbetsengagemang VAD ARBETSKRAV- ARBETSRESURSMODELLEN INTE KAN HANTERA UTIFRÅN DEN FUNNA LITTERATUREN VAD KAN GÖRAS ÅT FORSKNINGSHÅLEN? REFERENSER

5 Sammanfattning I jämförelse med flera andra yrkesgrupper visar lärare i de senaste arbetsmiljöundersökningarna en hög grad av utmattning och stressrelaterade symptom. Orsakerna är flera. Nya forskningsresultat pekar på en negativ effekt orsakad av en rad organisatoriska förändringar och upplevelsen av ökat administrativt arbete, för lite tid till möten och för undervisningsplanering. Trots negativa trender rörande lärare och skolledares arbetsrelaterade hälsa, finns det samtidigt anledning att anta att de flesta lärare inte är stressade, oroliga, omotiverade eller utbrända, utan att de är motiverade och i högsta grad engagerade i sitt arbete. För att öka förståelsen för de faktorer som påverkar lärare och skolledares arbetsrelaterade hälsa och framför allt deras psykosociala välbefinnande, syftar denna litteraturöversikt till att belysa vad befintlig forskning säger om hindrande och främjande faktorer i skolledares och lärares arbetsmiljö. Översikten utgår från artiklar publicerade i vetenskapliga tidskrifter samt böcker och rapporter som berör området. Publikationer har sökts mellan 2000 och Listan på söktermer/nyckelord har utvecklats efterhand med hjälp av centrala inledande artiklar och deras nyckelord och referenslistor. De databaser som använts för sökningen efter forskningspublikationer och rapporter på svenska och engelska är: Arbline, LUBsearch, Libris, Swepub, Uppsök Pubmed, Psyk info, Google Scholar och Lunds universitets biblioteksverktyg för sökningar av böcker, e-böcker, tidskrifter och avhandlingar. Direkta sökningar på relevanta myndigheters hemsidor, som Skolverket och Arbetsmiljöverket, har också gjorts. För att skapa en systematik för redovisningen av funnen litteraturen har vi använt oss av en teoretisk modell, den så kallade arbetskravarbetsresurs modellen (Hakanen, 2006). Denna modell utgår från tanken att det finns två parallella processer som avgör hur arbetstagare uppfattar sitt arbetsrelaterade välbefinnande. Den ena processen är av energikrävande slag där arbetskraven kan leda till utbrändhet och dålig hälsa. Den andra processen är en motiverande process där arbetsresurserna leder till individuellt och organisatoriskt engagemang. Resultatet av översikten visar att det finns svensk (och viss övrig nordisk) forskning under perioden 2000 till 2012 som täcker de flesta faktorerna i arbetskrav- arbetsresursmodellen. Vissa vita fläckar och brister i den forskning som bedrivits kan samtidigt urskiljas. Bristerna gäller framförallt typen och kvaliteten på forskningen samt länkarna mellan olika områden. Det finns vidare begränsad forskning vad gäller lärares arbetsbörda, lite mer kring stress och stresshantering. Rörande forskningen kring elevers beteende finns det publikationer, men de fokuserar på våld och förebyggande arbete och mindre på hur elevers beteende generellt påverkar lärarens arbetsmiljö. Om den fysiska arbetsmiljön finns det ett antal publikationer med fokus på ljud och röst samt några forskningsprojekt som 5

6 handlar om muskel- och ledproblem hos idrotts- respektive musiklärare. Det finns också studier som behandlar utbrändhet och sjukskrivningar samt arbete fast man är sjuk. De är inte många, men speglar ändå ganska bra läget. Det saknas dock forskning om information både rörande vad för typ av information som är viktig och hur den bör kommuniceras. Det finns inte heller någon forskning om lärares uppfattning eller perspektiv på administrativt stöd eller innovativt klimat. Om socialt klimat finns däremot en hel del skrivet både med direkt fokus på socialt klimat men också med fokus på kommunikation mellan lärare och skolledare och arbete i lärarlag. Slutligen rörande arbetstillfredsställelse finns flera och relativt nya studier. Utifrån den funna litteraturen kan följande slutsatser dras om vad som behövs för att komplettera och utveckla forskningsfältet: att genomföra en systematisering och metakategorisering av genomförd kvalitativ forskning på området, att skapa större forskningsprojekt, att verka för att projekt utvecklas i ett tydligt större forskningssammanhang, att öka samverkan mellan organisatorisk och pedagogisk skolforskning, att öka andelen projekt som har ett mångdisciplinärt innehåll, och att öka interaktionen mellan forskningsaktörer och verksamhetsnära aktörer. 6

7 Inledning I denna rapport redovisas en litteraturöversikt avseende forskning om lärares och skolledares psykosociala arbetsmiljö. Utgångspunkten är nordisk vetenskaplig forskning, med tyngdpunkt på vad som publicerats av svenska forskare under åren 2000 till och med Allt större uppmärksamhet har de senaste åren fästs vid de psykosociala arbetsmiljöförhållandena. I början av 2000-talet visade arbetsmiljöundersökningen 2002, en studie av Arbetsmiljöverket (2003), att var tredje arbetstagare aldrig eller nästan aldrig fick stöd eller uppmuntran av sin chef. Mer än var fjärde arbetstagare fick aldrig eller nästan aldrig vara med och besluta om upplägget av det egna arbetet. Var femte uppgav att det var svårt att framföra kritiska synpunkter på arbetsförhållandena. Dessutom visade undersökningen att var sjätte arbetstagare kände olust att gå till arbetet. En studie av SCB (2005) visade att antalet sjukskrivningar orsakat av överansträngning och utmattningsdepression hade ökat. Dystra data om arbetsmiljön i början det nya millenniet. Liknande undersökningar några år senare indikerade dock en viss förbättring av situationen. I arbetsmiljöundersökningen 2008 framkommer det att arbetsmiljön i många avseende utvecklats positivt för både kvinnor och män sedan 2002 (Arbetsmiljöverket 2009 och 2010). Problem med att sova och olust inför att gå till arbetet hade minskat något. En mindre andel upplevde att de hade för lite inflytande över sitt arbete, likaså att arbetet var psykiskt påfrestande. Det var dock fortfarande cirka 43 procent av kvinnorna och 36 procent av männen som upplevde sitt arbete som psykiskt påfrestande och speciellt vanligt var det i de människonära yrkena (Arbetsmiljöverket, 2009). I AFAs årliga rapport från 2012 visades dock en mer negativ bild. Långtidssjukskrivningarna hade ökat från till mellan 2010 och Risken för långtidssjukskrivning hade ökat från 19,9 till 21,0 per 1000 sysselsatta och störst risk visade det sig vara för kvinnor i åldern år som arbetar i kommuner och landsting. I denna grupp visade det sig vara nästan 40 av som var långvarigt sjukskrivna. De vanligaste diagnoserna var psykiska besvär följt av sjukdomar i muskler och skelett. Dessutom uppgav fler att de inte hinner med vad de ska på jobbet, vilket är en klar stressfaktor som kan komma att ge utslag senare. Skolan har visat sig vara ett område som är speciellt problematiskt vad det gäller framförallt psykosocial arbetsmiljö. Enligt en nyligen genomförd forskningsstudie (Arvidsson, 2012) visar lärare, i jämförelse med flera andra professioner, en högre grad av utmattning och stressrelaterade symptom. En hög andel lärare, 45 procent, upplever att de alltid eller ofta känner sig stressade. De vanligaste orsakerna är upplevelsen av alltför mycket administrativt arbete, något som framförallt handlar om att dokumentera elevers kunskapsutveckling. Andra orsaker är för lite tid till möten med bland annat kollegor och för lite tid att planera undervisningen samt för bedömning och betygssättning av elevernas prestationer. I en studie från 7

8 Finland visar lärare den högsta nivån av utbrändhet bland alla som arbetar inom den sociala servicesektorn (Hakanen, 2006). Även om det faller utanför det studerade tidsintervallet finns anledning att nämna en studie från början av 1980-talet (Lundberg 1981) om lärares arbetsmiljö, hälsa och välmående i Skandinavien. Studien speglar skolan som verksamhet under 1970-talet. Det intressanta är att även om vissa saker är lika, är det påfallande hur många förutsättningar i skolan som har förändrats. Anledningarna till förändringarna i skolans arbetsmiljö är flerfaldiga. På ett generellt plan genomgick arbetslivet stora förändringar under 1990-talet. Syftet med dessa förändringar var att effektivisera verksamheten och öka produktiviteten, men med dessa förändringar följde även en rad potentiella risker ur stressynpunkt (Johansson 2005). Något som senare också kom att visa sig i den generella sjukskrivningsstatistiken. Till exempel ställdes ökade krav på individuellt ansvar, flexibilitet, utbildning, motivation och då arbetsdagen blev mindre reglerad i flera yrken, även ökade krav på den anställdes egen förmåga att sätta upp gränser mellan arbete, familj och fritid, avkoppling och vila (Lundberg, 2005). En annan anledning var enligt Theorell (2006) den tekniska utvecklingen och datoriseringens inträde i det svenska arbetslivet. Theorell menar att detta ledde till ett mer hektiskt arbetsliv där vetskapen om att det går att göra så mycket med alla hjälpmedel har fått oss att uppleva att vi ständigt borde göra mer. Under 1990-talet och tidigt 2000-tal genomgick likaså skolan upprepande organisatoriska och innehållsmässiga förändringar som påverkade förutsättningarna för skolverksamheten på ett flertal olika sätt, vilket därmed också påverkade lärares och skolledares arbetsmiljö. Trots att vi kan se negativa trender i lärare och skolledares arbetsrelaterade hälsa vet vi samtidigt att de flesta lärare inte är stressade, oroliga, omotiverade eller utbrända. Majoriteten är motiverade och i högsta grad engagerade i sitt arbete (Arvidsson, 2012, Persson 2006). Syfte Som utgångspunkt för denna litteraturöversikt ligger vår arbetshypotes att; lärares och skolledares arbetsmiljö och hälsa spelar roll för skolutvecklingen. Med arbetshypotesen som utgångspunkt har översikten två syften, att med fokus på svensk och nordisk vetenskaplig litteratur, belysa studier som visar på; i) hindrande och främjande faktorer i skolledares och lärares psykosociala arbetsmiljö ii) interventioner (primära och sekundära) som syftar till att påverka skolledares och lärares hälsa och välbefinnande. Primära interventioner förstås här som interventioner som syftar till att förändra förhållandena som har inflytande på den psykosociala 8

9 arbetsmiljön, till exempel arbetsorganisation, autonomi, arbetstider och ledning. Sekundära interventioner förstås som interventioner som är inriktade mot att stärka personer som riskerar att drabbas av ohälsa, till exempel genom stresshantering, utbildningsinsatser och handledning. De interventionsstudier som kommer i fråga i sammanställningen är de som har en kvasiexperimentell design med före och eftermätning eller jämförelsegrupper och randomiserade experiment. Metod Litteraturstudien är genomförd under tidig vår Översikten utgår i första hand från artiklar publicerade i vetenskapliga tidskrifter och har begränsats till publikationer publicerade åren 2000 till och med Därutöver ingår böcker och rapporter som berör området och som producerats av statliga myndigheter i Sverige, som Skolverket och Arbetsmiljöverket. Listan på söktermer/nyckelord har utvecklats efterhand med hjälp av de artiklar som redan hittats och deras nyckelord och referenslistor. Publikationer har sökts i olika databaser. På grund av den komplexa problematiken kring lärares och skolledares arbetsmiljö har en mångdisciplinär forskargrupp vid Lunds universitet fungerat som en referensgrupp för uppdraget. Gruppen har vid två tillfällen under arbetets gång diskuterat sökinriktning och sökord utifrån olika disciplinära perspektiv, vilket har ökat möjligheten att hitta relevant material. Texter på både engelska och svenska har inkluderats i sökningarna. De databaser som använts är: Arbline, LUBsearch, Libris, Swepub, Uppsök Pubmed, Psyk info, Google Scholar, och Lunds universitets biblioteksverktyg för sökningar av böcker, e-böcker, tidskrifter och avhandlingar. Direkta sökningar på nätet och relevanta myndigheters hemsidor har också gjorts. Frisökningar på nätet gjordes i studiens inledningsskede för att skapa en bild av vad som finns och diskuteras inom området lärares och skolledares psykosociala arbetsmiljö. De nyckelorden som använt kan delas in i tre kategorier; kategori ett definierar det professionella fokus studien har, kategori två fokuserar på de ämnesområden där vi tror vi kan hitta publikationer som vi är intresserade av och kategori tre är den geografiska avgränsningen. Alla orden har sökts på både svenska och engelska i alla databaser. I tabell 1 återges enbart sökorden på engelska. Processen för urval av texter såg ut enligt följande: (1) läsning av titel och sammanfattning/abstract rörande perioden , (2) läsning av fulltextversioner av specifikt utvalda och presumtivt relevanta artiklar/rapporter, (3) genomförande av en manuell sökning på relevanta avsnitt i de utvalda artiklarna/texterna, 9

10 (4) uteslutande av artiklar/texter vars inriktning inte var relaterat till studiens centrala tema (lärare och skolledares psykosociala arbetsmiljö) samt (5) systematisk genomgång av det slutgiltiga urvalet artiklar/texter. Tabell 1: Lista på nyckelord som använts vid sökning av publikationer Nyckel ord kategori 1 Nyckelord kategori 2 Nyckelord kategori 3 Teachers Action research Sweden Headmasters Burnout Denmark Principals Changes in the role of school Finland psychologists Schools Conflict management Norway School psychologists Differentiation of salary Nordic countries Education system Efficient schools Entrepreneuriell learning Ergonomy Health * Innovative climate Intervention studies Job control Job satisfaction Leader identities Leadership Physical environment Privatisation Processes of change influence on Psychosocial health * Psychosocial work environment * Pupil misbehaviour School inspection Self confidence Social climate Sound Stress Supervisory support Teacher teams Teaching conditions Time to own learning Wellbeing Work attitude Work engagement Workload Violence Information För att skapa en systematik för redovisningen av den funna litteraturen har en teoretisk modell i form av arbetskrav-arbetsresurs modellen använts (Job Demands - Resources Model framtagen utifrån empiriska studier av Hakanen, 2006). Denna modell utgår från att det finns två parallella processer som avgör hur arbetstagare uppfattar sitt arbetsrelaterade välbefinnande. Den ena en energikrävande process där arbetskraven kan leda till utbrändhet och dålig hälsa. Den andra är en motiverande process där arbetsresurserna leder till individuellt engagemang och organisatoriskt engagemang. I modellen omfattar arbetsresurser aspekter som: 10

11 arbetskontroll, information, administrativt stöd, innovativt klimat, socialt klimat och arbetskrav avser faktorer som: arbetsbörda, elevers beteenden, fysisk miljö (se figur 1). Figur 1. Schematisk bild av arbetskrav-arbetsresurs modellen anpassad från Hakanen (2006) De kategorier som modellen anger som styrande för arbetskraven respektive arbetsresurserna har vi också använt som sökord i studien. Valet av modell kan diskuteras men motiveras här av att den också tar upp de positiva sidorna av en arbetssituation och kan därmed ses som användbar utifrån arbetshypotesen, att de positiva sidorna av lärares och skolledares arbetsmiljö kan påverka skolutvecklingen positivt. 11

12 Resultat Resultatkapitlet består av två avsnitt. I det första avsnittet ges en överblick av de kategorier av litteratur som studien innehåller; vetenskapliga artiklar och böcker, avhandlingar och rapporter. Här ges också en kort reflektion kring vilka avgränsningar som gjorts, vad som inte tagits med men som ändå kan vara av intresse för en ökad förståelse för vad som forskas om och inte forskas om vad gäller skolans psykosociala arbetsmiljö. I det andra avsnittet tematiseras och diskuteras innehållet i den funna litteraturen utifrån den teoretiska modellens faktorer. Här diskuteras även vad som saknas i förhållande till modellen. Överblick Vad har hittats? Litteraturgenomgången gav sammantaget 214 texter i fulltextversion, varav 86 granskade artiklar och 128 böcker och rapporter. De böcker, rapporter och artiklar som har producerats under perioden följer till stor del traditionella ämnesindelningar och frågeställningar rörande fysiska och psykosociala arbetsmiljöproblem. I det senare fallet relateras framförallt till olika stressrelaterade symptom. En majoritet av litteraturen (över 60 procent) har hittats med hjälp av sökorden lärare skola i kombination med hälsa, psykosocial arbetsmiljö och psykosociala faktorer. Utifrån dessa sökord framkom även artiklar och böcker om fysisk arbetsmiljö. Studierna som artiklarna och i vissa fall böckerna beskriver har utförts med både kvantitativ och kvalitativ metodik. Det finns en lätt dominans av mindre fallstudier. Det finns relativt få översiktsartiklar och få artiklar från studier som försöker ta ett helhetsperspektiv och där mer än två forskare ingår. Än ovanligare är tvärvetenskapliga projekt som arbetar över de kvalitativa/kvantitativa metodgapet. Det finns dock några artiklar och böcker som representerar större undersökningar. Böckerna är till en stor del avhandlingar och ingår i de fall de är sammanläggningsavhandlingar i större undersökningar. Interventionsstudier som handlar om att förbättra arbetsmiljön i skolan är mycket få. En stor del av rapporterna har genomförts av myndigheter eller på beställning av myndigheter. Som regel har de studier dessa rapporter baseras på utförts med kvantitativ metodik. De handlar framförallt om statistiska undersökningar av olika aspekter av arbetsmiljön eller så är de handböcker av olika slag riktade till skolpersonal. Det är intressant att notera att det finns en hel del handböcker om hur man ska gå till väga trots att antalet vetenskapliga interventionsstudier är få. Det finns även anledning att förmedla några reflektioner kring kvaliteten på de vetenskapliga publikationerna. Många av fallstudierna har en relativt svagt beskriven metod vilket innebär att det är svårt att bedöma kvaliteten på forskningen. I flera fall finns det inte heller ett tydligt och väl motiverat 12

13 urval av fallstudier vilket innebär problem med att göra generaliseringar utifrån resultaten. Detta är dessutom sällan ambitionen i de studier som genomförts. Har man intresse av att skapa en bild av hur arbetsmiljösituationen ser ut i skolan som helhet blir det dock problematiskt med en dominans av denna typ av studier. Detta är dock ett vanligt dilemma inom samhällsvetenskapen då det finns så många olika perspektiv att använda sig av för att belysa aktuella frågeställningar. Ett annat problem som framträder är att det teoretiska perspektivet i flera studier tar mycket stor plats, vilket innebär att det inte allt för sällan brister i länken mellan teorin och det studerade objektet. Det finns slutligen några artiklar och böcker som tar upp skolans arbetsmiljö ur ett historiskt perspektiv och som försöker fånga utvecklingen över tid. Dessa artiklar är beskrivande och ofta baserade på dokumentstudier. Avgränsningar I Sverige har psykosociala problem relaterat till lärares och skolledares arbetsmiljö under de senaste åren uppmärksammats allt mer i media. Vid frisökningar på nätet, vilka gjorts för att skapa en första bild över vad som sägs och diskuteras på området, återspeglas detta i träffar på artiklar i fack och branschpress. Det finns under framförallt de senaste åren en ökande mängd artiklar, samt debatter och diskussioner i bloggar och på interaktiva webbsidor. Utbildningsradion har under åren publicerat ett femtontal radioprogram som på olika sätt berör arbetsmiljön i skolan. Några exempel som kan nämnas är: Bonussystem för lärare (Utbildningsradion, 2009) Skolmassaker - kan det hända i Sverige? (Utbildningsradion, 2009) Skolministeriet: Våldet ökar i skolan (Utbildningsradion, 2011) Lärarnas arbetstid och åldersblandade klasser (Utbildningsradion, 2011) Skolministeriet: Ett omöjligt uppdrag? (Utbildningsradion, 2013) Dessa program är inte medtagna i litteraturöversikten men de speglar debatten och även vad som är på gång inom akademin och relevanta myndigheter. I programmen intervjuas bland annat forskare, varav några har publikationer som är med i denna översikt. Artiklar i fackens tidskrifter är inte heller medtagna då dessa artiklar inte räknas som vetenskapliga publikationer. Än så länge har det mediala intresset inte avspeglat sig i en avsevärd ökning i vetenskaplig produktion på området satsade dock forskningsrådet AFA försäkringar på forskningsprojekt där skolans arbetsmiljö stod i fokus. Forskaren Carola Aili vid Kristianstad högskola fick medel för ett projekt som har som syfte att ta reda på hur man kan förbättra lärarnas psykosociala arbetsmiljö genom att skapa bästa tänkbara arbetsorganisation och goda förutsättningar för lärarnas undervisning. Forskaren Göran Fransson vid Högskolan i Gävle, fick medel för att studera hur den senaste lärarreformen påverkar rektorernas arbetsvillkor och yrkesroll, främst genom kravet att rektorerna ska pröva de nya lärarnas lämplighet. 13

14 Sverige ingår via Skolverket dessutom för första gången i en internationell studie om lärares undervisningsmiljö initierad av OECD - Teaching and Learning International Survey (TALIS) - där totalt 33 länder deltar. Studien är en enkätundersökning som fokuserar på lärares egen bild av undervisning i skolan och lärandets miljö men också lärarnas egen arbetsmiljö. Huvudstudien pågår under våren 2013 och rapporten är tänkt att publiceras i juni Resultaten är potentiellt mycket intressanta för all forskning som har med lärare och skolledares arbetsmiljö att göra. Den kommer ge ökad kunskap om situationen i Sverige men också förutsättningar för att göra jämförelse med övriga deltagande länder. Skolverket (2013) har även under våren publicerat en studie om grundskolelärares tidsanvändning. Syftet har varit att spegla hur de senaste skolreformerna återspeglas i lärarnas arbetsvillkor. På Skolverkets hemsida finns det vidare ett enkätverktyg som heter Skolmiljö Enkätverktyget är utarbetat av Arbetslivsinstitutet, som avvecklades under 2007, och dess syfte är att främja ett systematiskt arbetsmiljöarbete i skolan. På kommunal nivå finns några intressanta studier som använt detta verktyg (se nedan). När man i en litteratursökning utgår från tidigare nämnda söktermer framträder också mängder av akademiska uppsatser på C- och D-nivå som på olika sätt tar upp skolans arbetsmiljöproblematik. Flera av studierna har hög kvalitet och skulle kunna betraktas som potentiella artiklar i vetenskapliga tidsskrifter. I denna form har de dock sällan publicerats. Uppsatserna har därmed inte tagits med då de inte kan räknas som granskade artiklar (förutom något enstaka undantag). För att skapa en överblick av vad som görs på området har sökningar även gjorts på internet och kommunala hemsidor av studier genomförda av kommuner eller på beställning av kommuner. Här verkar det finns en hel del. Det förefaller dock svårt att dels få en tillfredsställande överblick, dels att kategorisera dem på ett systematiskt sätt. Efter genomläsning av ett antal sådana rapporter har de uteslutits ur denna översikt av flera skäl. För det första är det inte uttalat vetenskapliga undersökningar. De har i flera fall en otydlig metod och präglas av att det är en icke vetenskaplig process som lett fram till studiens frågeställning. De visar likaså svag förankring till teoretiska resonemang. De är ofta beställningsuppdrag i form av en utvärdering där den som utför undersökningen har litet rörelseutrymme att kritiskt ifrågasätta uppgiften. Detta betyder inte att dessa rapporter är dåliga eller inte har ett värde för att förstå ett praktiskt och konkret problem, men de går inte att kategorisera som vetenskapliga undersökningar. Några undantag finns dock. Slutligen bör nämnas att det finns en hel del litteratur kring arbetsmiljön utifrån olika perspektiv som fokuserar på personer som arbetar inom servicesektorn (vård, omsorg och skola). Några av dessa studier är medtagna som exempel eller för att de berör förhållanden inom skola med 14

15 på ett mer aktivt sätt. Denna litteratur är relativt omfattande men fokus ligger ofta på sjukvården eller omsorgen. Funnen litteraturen utifrån arbetskrav- arbetsresursmodellen I detta avsnitt kategoriseras den funna litteraturen utifrån den teoretiska modellens underkategorier som specificerar arbetskrav respektive arbetsresurser samt vissa av de kategorier som anger följdeffekter av de arbetsförhållanden som råder. Utöver de kategorier som finns i modellen, har ytterligare kategorier behövt skapas för att återspegla aktuell forskning. Kategorier som har lagts till är: Organisationsförändringar Identitet som lärare och professionell utveckling Dilemman och glädjeämnen i en lärares dagliga tillvaro Ledarskap och arbetsmiljö Utvärdering/kvalitetsutveckling Interventionsstudier/aktionsforskning Statistik Som framgår är vissa innehållsmässigt relaterade medan andra snarare handlar om typ av studie. I några av kategorierna finns det en hel del texter som möjligen skulle kunna gå att kategorisera i arbetsresursarbetskravmodellens struktur. Detta hade dock krävt en analys på en annan nivå och en mer detaljerad närläsning och innehållsanalys av litteraturen, då de snarare tar ett helhetsgrepp över skolproblematiken utifrån ett flertal olika perspektiv. I tabell 2 nedan redovisas alla kategorier som använts för att strukturera det insamlade materialet. Det är markerat om det är en kategori från arbetskravarbetsresursmodellen eller en nyskapad kategori. För att ge en överblick av kategorins länkar till andra kategorier har en kvalitativ uppskattning gjorts. Tabell 2. Översiktlig redovisning av litteratur per kategori Nr Kategori Kategori i arbetskravarbetsresurs modellen Länkar till andra kategorier 1 Organisationsförändringar 2,3,4,8,12 2 Identitet som lärare och professionell 1,3,5,8,10 utveckling 3 Dilemman och glädjeämen i en lärares dagliga tillvaro Relaterar till alla kategorier 4 Arbetsbörda Ja 1, 3, 5, 7, 8,11,12 5 Elevers beteende Ja 2 6 Fysisk arbetsmiljö Ja 5 7 Utbrändhet Ja 1, 4, 8 8 Arbetskontroll Ja 1,2,3,12 9 Information, administrativt stöd och innovativt klimat Ja - 15

16 10 Socialt klimat Ja 1,12, 5, 3 11 Arbetstillfredsställelse arbetsengagemang Ja 3, 10,12,1,2 12 Ledarskap och arbetsmiljö 1,10,3 13 Utvärdering/kvalitetsutveckling - 14 Interventions studier /Aktionsforskning - 15 Arbetsmiljöstatistik relaterat till skolan - Varje kategorisering har sina för- och nackdelar. Den lyfter fram vissa aspekter och bortser från andra. Några av dessa problem kommer att diskuteras i förhållande till varje kategori. För att underlätta och förenkla överblicken har varje inkluderad artikel förts till endast en kategori även om den i vissa fall relaterar till flera andra. Resultatredovisningen nedan består av en kort introduktion av varje kategori och en tabell över antal artiklar och rapporter som berör aktuellt fält, där även de år de är publicerade redovisas. Därefter ges en något mer detaljerad beskrivning av kategorin och hur den hänger ihop eller inte med de andra kategorierna. Organisationsförändringar Svensk skola har genomgått stora förändringar under de senaste 20 åren. Det har bland annat följt av mer allmänna samhällsförändringar, vilka bland annat lett till en reformering av hur skolan styrs och organiseras liksom en förändrad syn på vilken undervisning som behövs för att förbereda dagens ungdom för ett framtida yrkesliv. Artiklarna i denna kategori är relativt väl fördelade över tidsperioden, se tabell 3. Tabell 3. Artiklar och rapporter per år i kategorin organisationsförändringar (kategori 1) Wettersten 2001 Lundahl 2002 Wahlström 2002 Erixon 2003, Daun 2003 Daun 2005 Helgo y 2006 Rosen dahl 2006 Söderqvist 2007 Waks 2007 Utbildnings -inspektions utredningen 2007 Carl gren 2008 Fredrikss on 2009 Lofdahl 2009 Stenlås 2009 Fredrikss on 2010 Jarl 2010 Parding 2010 Funnen litteratur handlar generellt om organisatoriska förändringar i skolan och dess effekter på lärare och skolledning (Daun 2005, Helgoy 2006, Waks 2007, Parding 2010, Utbildningsinspektionsutredningen SOU 2007:101, Jarl 2010). Det finns anledning att lyfta fram artikeln av Helgoy (2006) som är en jämförande studie av utbildningspolitiska utgångspunkter i Norge, Sverige och England. I majoriteten av publikationerna riktas fokus mot en beskrivning av förändringarna i sig medan deras effekter på lärare och skolledning berörs mer sekundärt. Artikeln av Stenlås (2009) beskriver dock vad som har hänt i skolan under de senaste 20 åren med fokus på lärarnas arbetsmiljö och Lundströ m 2011 Sjögren

17 professionella utveckling En kår i kläm. Läraryrket mellan professionella ideal och statliga reformideologier. Fem artiklar handlar om effekterna av skolans decentralisering och förändringen av ansvarsrollerna mellan stat och kommun i och med att skolan kommunaliserades 1989 (Wettersten 2001, Wahlström 2002, Lundahl 2002, Daun 2003, Söderqvist 2007). Den senare artikeln av Söderqvist handlar om skolledares syn på saken. En annan artikel handlar om lärares erfarenheter av skolval (Lundström 2011). Denna artikel beskriver en skola med ökad osäkerhet och kortare planeringshorisonter och den ger på så sätt en bakgrund till den förändrade institutionella kontext som dagens lärare är verksamma i. Ytterligare en förändring av kontexten är det ökade kravet på brukarinflytande från både elever och föräldrar Ökat brukarinflytande tas upp i Erixon (2003). Denna förändring är inte enbart länkad till den större organisatoriska förändringen av skolan utan kan ses anknyta till en mer generell trend om hur offentliga verksamheter bör drivas. Ytterligare en artikel tar upp effekter av ett ökat brukarinflytande för lärare och skolpersonal (Sjögren, 2011). En annan artikel handlar om privatiseringens effekter på förskolelärare och de krav och dilemman de ställs inför vid presentation av information på privata förskolors skolors hemsidor. Anledningen till att denna artikel kategoriseras här är att den tar upp en organisatorisk förändring och exemplifierar en arbetsmiljömässig förändring för förskoleläraren (Lofdahl, 2009). Ytterligare en artikel och en avhandling behandlar konsekvenserna av privatiseringen på lärarens status som pedagog och offentlig tjänsteman (Fredriksson 2009, Fredriksson 2010). Identitet som lärare och professionell utveckling Denna kategori hör på många sätt samman med den föregående kategorin om organisationsförändringar. Skillnaden ligger i att artiklarna och böckerna som kategoriserats här handlar om läraridentitet, attityder till jobbet och professionell utveckling i en förändrad skolorganisation. Artikeln av Aldenmyr (2010) handlar till exempel om lärares identitet i ett marknadssamhälle. Artiklarna är relativt väl fördelade under åren med en topp 2008, dock finns det inga publikationer år 2000, 2002, , , se tabell 4. Tabell 4. Artiklar och rapporter per år i kategorin identitet som lärare och professionell utveckling (kategori 2) Drakenberg 2001 Sheridan 2001 Munthe 2003 Malm 2004 Johanson, 2006 Helgoy 2007 Lundström 2007 Skåreus 2007 Carlgren 2008 Fridlund 2008 Kuisma 2008 Persson 2008 Malm 2008 Malm 2009 Aldenmyr, 2010 Denna kategori handlar om en professionalitet i förändring. I detta sammanhang skriver till exempel Carlgren (2008) om en rekonstruktion av 17

18 lärarrollen i de nordiska länderna i skenet av olika skolreformer. I ytterligare fem artiklar behandlas på olika sätt de nya professionella krav som ställs på lärarna i dagens skola (Munthe 2003, Helgoy 2007, Lundström 2007, Kuisma 2008 och Malm 2009, 2008). Munthe skriver om lärares arbetsmiljö och professionella säkerhet. Helgoy gör en jämförande studie mellan Sverige och Norge av lärares professionella utveckling. Lundström ger perspektiv på gymnasielärares arbete och yrkesutveckling. Kuisma behandlar professionalism utifrån ett svenskt förskollärarperspektiv, medan Malm skriver utifrån ett lärarperspektiv med fokus på hur man som lärare ska få ihop sin egen syn och identitet som lärare med de förändringar i läraryrket som 2000-talets skola kräver. Fyra artiklar beskriver mer generellt den professionella förändringen av läraryrket i Sverige utifrån ett historiskt perspektiv, där de förändringar i styrning, ledning och organisation av skolan som skett från och med slutet av 1900-talet behandlas (Drakenberg 2001, Sheridan 2001, Malm 2004 och Persson 2008). Fridlund (2008) tar upp läraridentitet när det gäller mötet med den svenska skolan för lärare med utländsk bakgrund. Slutligen finns en artikel som beskriver en studie av lärarstudenters föreställningar om lärarrollen (Skåreus, 2007) och en artikel som redogör för en studie av gymnasiestudenters föreställningar om lärarrollen eller varför man skulle vilja bli lärare (Johanson, 2006). Dilemman och glädjeämnen i en lärares dagliga tillvaro Artiklarna och böckerna i denna kategori tar upp de båda motpolerna i arbetskrav- arbetsresurs modellen. Litteraturen i denna kategori behandlar samtidigt de positiva och negativa sidorna i rollen som lärare och skolledare. En stor del av dessa artiklar och böcker består av kvalitativa studier, främst i form av mindre fallstudier som avser att ta ett helhetsgrepp. Artiklarna är relativt väl fördelade under åren även om publikationer saknas åren 2000, 2002, 2009 och 2012, se tabell 5. Tabell 5. Artiklar och rapporter per år i kategorin dilemman och glädjeämnen i en lärares dagliga tillvaro (kategori 3) Ganneru d 2001 Sandströ m 2001 Lindbl ad 2002 Ganner ud 2003 Månss on 2004 Solstad 2004 Kimber 2005 Lindgren 2005 Loch 2005 Servais 2005 Kindenbe rg 2005 Alsterdal 2006 Engvik 2006 Persson 2006 Malm 2006 Gannerud 2006 Kindenbe rg 2006 Gustavss on 2007 Lundgren 2007 Sahlin 2007 Ganneru d 2007 Mal m 2008 Gustafsso n å 2010 Hallerströ m 2010 Lindbe rg 2011 Flera av dessa texters innehåll kan sammanfattas med titeln på Anders Perssons artikel Nöjda som lärare missnöjda som anställda från antologin Villkor i arbetet med människor en antologi om humanservicearbete (Petersson, 2006). Liknande teman tas upp i boken Rapporter från ett skolgolv i vilken tio lärare ger sin bild av glädjeämnen och dilemman i skolan (Alsterdal 2006). Reflektioner kring lärares liv och verksamhet, om Nitzeli us

19 skolliv och skolan som arbetsplats liksom om lärares tillvaro i utbildning och arbete ges i ytterligare tre artiklar (Malm 2006, Kinderberg 2006 och Gustavsson 2007). Ett intressant examensarbete (Sandström 2001) om pigga och trötta lärare kan nämnas i sammanhanget. Gustafsson (2010) fokuserar på de dilemman som dagens lärare ställs inför. Ett liknande tema har Månsson (2004) som behandlar oförenliga krav i läraryrket. Även Solstad (2004) berör lärares pressade arbetssituation utifrån de mångskiftande krav som ställs. Gannerud (2001, 2003) behandlar i två publikationer jämställdhetsfrågor och lärarrollen ur ett genusperspektiv. Här kan även nämnas arbeten av Gannerud & Rönnerman (2006 och 2007) som avser att fånga en bild av pedagogers vardagsarbete i såväl förskola som skola. En artikel av Lindberg (2011) och en bok av Hallerström (2010) tar upp vad som påverkar vad som fungerar och inte fungerar i skolan. Artikeln av Lindberg fokuserar på skolledare och integrerar befintlig forskning om mål, engagemang och rollstress för att på så vis försöka förklara hur högt engagemang kan reducera rollotydlighet och därmed påverka prestanda positivt. För att mycket kort sammanfatta innehållet kan man säga att artikeln handlar om vad som påverkar skolledares förmåga att skapa en gynnsam undervisnings- och arbetskontext för lärare. Hallerströms bok behandlar vad som påverkar rektorer och lärare i vardagsarbetet och är mer av en handbok. Den tar upp många intressanta faktorer på ett lätt tillgängligt sätt, med användbara referenser till relevant litteratur. I denna kategori, finns en underkategori med artiklar och böcker som antingen fokuserar på eller är skrivna för nyutexaminerade pedagoger, som Att lyckas som lärare (Kimber 2005) eller Handbok för nya lärare (Sahlin 2007). Dessa böcker tar upp både svårigheter och glädjeämnen med att vara lärare. Ytterligare två böcker (Lindgren 2005, Lundgren 2007) fokuserar på mentorskap för nyutexaminerade lärare och tar indirekt upp faktorer som är svåra att hantera för nya lärare. En jämförande studie mellan skolledare, lärare och elever handlar mer allmänt om förutsättningarna för undervisning och lärande i den svenska skolan (Lindblad 2002). En rapport från Norge redovisar resultat från en studie som har följt nya lärare under deras första år (Engvik 2006). Alla dessa nämnda studier tar på olika sätt upp de faktorer som påverkar lärare och rektorers arbete och relaterar tydligt till de faktorer som tas upp i arbetskrav arbetsresursmodellen. Utöver dessa böcker och artiklar finns två handböcker med empiriskt stöd kring hur man generellt kan arbeta med arbetsmiljö i skolan (Nitzelius 2012 och Servais 2005). Den senare boken innehåller praktiska typfall som berör många av de områden som omfattas av arbetskrav- arbetsresursmodellen. Arbetsbörda stress/stresshantering Detta är den första av de två generella arbetskravfaktorerna. Det finns endast en artikel som specifikt behandlar arbetsbörda. Det är en studie från Finland där man har studerat relationen mellan arbetsbörda och emotionell utmattning i en grupp med 1028 finska lärare (Santavirta 2007). Studien visar att en stor del av lärarna uppfattar sin arbetssituation som mycket 19

20 stressande och att det finns en tydlig korrelation mellan arbetsbörda och utbrändhet. Den visar likaså att risken för utbrändhet förstärks om lärarna uppfattar att de har låg kontroll över sitt arbete. Till denna kategori har även artiklar och böcker förts som behandlar stress, som ett sannolikt tecken på för hög arbetsbörda, och hälsofrämjande strategier för att hantera stress. Larsson (2007) har i en avhandling behandlat upplevelsen av ångest i stressfulla miljöer. Studierna fokuserar framförallt två frågor. Den första frågan som undersöks är om en ökad ångest som personlighetsdrag, framförallt relaterat till aktivitet i hjärnans pannlob, kan förutsäga en sämre förmåga att utföra olika exekutiva kontrollfunktioner. Den andra frågan som undersöks är om specifika individuella skillnader i exekutiv kontrollkapacitet, personlighet och mental ohälsa före stressexponering samt situationens karakteristiska är relaterad till upplevelsen av ångest under eller efter exponering för olika stressorer. Studien är en av de få prospektiva studier som funnits i översikten. Två artiklar (Jacobsson 2001 och Kompier 2003) behandlar hur man kan hantera stress. I artikeln av Jacobsson behandlas faktorer som påverkar stressen som socialt klimat, social support, samarbete och koordineringsförmåga. Resultatet visar att lärares stressreaktioner förutspås bäst av upplevda arbetskrav, prövande elevuppförande och negativ feedback. Känslor av kontroll av en stressande situation kunde bäst gynnas genom positiv feedback och tydligare mål. I den kompletterande analysen rörande upplevda arbetskrav förutspåddes de bäst av utmanande elevuppförande, samordningsproblem och låg arbetskontroll. Månsson (2008) behandlar i sin studie hur lärare, som säger sig må bra, hanterar oväntade och problematiska situationer i arbetet. Resultatet av intervjustudien visar att lärares eget agerande och skapande av sammanhang för att få balans i livet är ett hälsofrämjande tillvägagångssätt. I tabell 6 nedan kan man se en överblick av antalet artiklar fördelat på årtal. Tabell 6. Artiklar och rapporter per år i kategorin arbetsbörda stress/stresshantering (kategori 4) Jacobsson 2001 Kompier 2003 Santavirta 2007 Månsson 2008, Larsson 2007 Månsson 2008 Vad som bör nämnas här är att i alla de tre tidigare kategorierna så tas arbetsbörda upp i relation till förändrad organisation, förändrad professionell roll (i förhållande till exempelvis ökade krav på dokumentation) och som ett dilemma i dagens skola. Trots att det bara finns en studie som tar upp detta område i denna kategori så behandlas lärares arbetsbörda även i många av artiklarna och böckerna i de tre ovanstående kategorierna, framförallt de två senare som mer fokuserar på lärarna. För övrigt bör nämnas att det finns väldigt mycket litteratur om stress som är relevant för skolforskningen men där skolans personal inte står i fokus och därför inte inkluderats i denna översikt. 20

21 Elevers beteende Våld, konflikt, brott och förebyggande arbete Artiklarna i denna kategori tar framförallt upp våld, brott och mobbing. Ingen av artiklarna fokuserar på lärarens uppfattning av detta beteende. Artiklarna är relativt väl fördelade under åren, dock finns det inga publikationer under åren och 2005, se tabell 7. Tabell 7. Artiklar och rapporter per år i kategorin elevers beteende (kategori 5) Hammarberg 2000 Rydell 2004 Jordan 2006 Lindell 2007 Lundströ m 2008 Pousette 2009 Hakvoo rt 2010 Friberg 2011 Alvant 2012 Menckel 2000 Malm 2006 Mattson 2008 Skolverk et 2009 Göranss on 2011 Friberg 2012 Svensk Facklitteratur 2006 Lindqvist 2009 Wilson 2011 Majoriteten av böckerna och artiklarna i denna kategori är handböcker i förebyggande arbete rörande, våld, mobbing och hot. Exempel på denna typ av litteratur är Svensk facklitteratur (2006), Lindell (2007), Skolverket (2009), Friberg (2011, 2012) samt Alvant (2012). En bok handlar om att möta intoleranta elever (Mattson 2008). Jordan (2006) tar upp konflikthantering på arbetsplatsen i ett mer generellt perspektiv. En handbok tar specifikt upp förebyggande arbete som rör hot våld och trakasserier mot skolans personal (Pousette 2009). Det finns också några artiklar som berör metoder för att minska våld men som berör elever (exempelvis Price 2003). Det finns fyra studier som på ganska olika sätt tar upp lärares strategier och kapacitet att hantera konflikter i klassrummet (Rydell 2004, Malm 2006, Lundström 2008, Lindqvist 2009). Rydell har genomfört en studie av svenska grundskollärares strategier för att hantera utåtagerande beteende. Malm har undersökt lärares kompetens utifrån ett elevperspektiv och hur denna uppfattade kompetens påverkar lärarnas förmåga att hantera konflikter. Lundström har studerat hur lärare hanterar konflikter utifrån ett genusperspektiv. Lindqvist tar upp hur olika lärares sätt att hantera risk påverkar lärosituationen och ordningen i klassen. Resultaten från denna studie visar att lärarens kompetens är en faktor i skolmiljön som påverkar studenternas förmåga att hantera konflikter, vilket därmed kan få indirekt positiva effekter på lärarens arbetsmiljö. Det finns också en hel del undersökningar inom det pedagogiska forskningsfältet som tar upp hur relationen mellan lärare och elever påverkar elevers prestation. Fokus i denna litteratur ligger emellertid på akademisk prestation och inte på länken mellan beteende, arbetsmiljö och prestation, varför den inte tagit med i detta sammanhang. Det finns en rapport som tar upp våld och hot i skolor i Sverige (Menckel 2000). I den internationella litteraturen finns det likaså en hel del artiklar kring elevers beteende och framförallt hot och våld mot lärare, som beskrivs som ett arbetsmiljöproblem för skolpersonal. I denna översikt finns det trots avgränsningen anledning att ta med en av dessa artiklar som ett exempel (Wilson 2011). Anledningen är att den är baserad på en relativt stor empirisk undersökning och publicerad under de senaste åren. Studien handlar om vad det är för typ av hot våld och oönskat beteende som sker 21

22 mot lärare samt hur lärare uppfattar detta våld. 731 lärare ingick i studien och syftet var att undersöka konsekvenserna av våld riktat mot lärare. Studien visar att våld har både fysiska och emotionella effekter och att det är något som tydligt påverkar lärarnas undervisningskapacitet. Fysisk arbetsmiljö Majoriteten av litteraturen i denna kategori är artiklar som redovisar resultat från genomförda studier. Artiklarna är relativt väl fördelade under åren, dock finns det inga publikationer åren 2001 samt , se tabell 8. Även om artiklarna är kategoriserade under fysisk arbetsmiljö finns anledning att notera att flertalet studier även innehåller information om den psykosociala arbetsmiljön och länken mellan fysisk och psykosocial arbetsmiljö. Tabell 8. Artiklar och rapporter per år i kategorin fysisk arbetsmiljö (kategori 6) Sandmark 1999, 2000 Brulin 2003 Enmarker 2004 Hjerm 2005 Kjelli n Berg 2010 Lyberg Åhlander Arvids son Söderst en 2002 Norlan der 2005 Hellb erg Linds tröm 2009 Edlin g 2009, 2011a Sala 2011 Lyhberg Åhlander 2011b Tre artiklar fokuserar på idrottslärares fysiska arbetsmiljö (Berg 2010 och Sandmark 1999, 2000). Två artiklar fokuserar specifikt på musiklärares fysiska och psykosociala riskfaktorer i förhållande till nack- och skulderproblem (Brulin 2003, Edling 2009). Arbetsmiljöverket har också presenterat en rapport om kemikalier i skolan som framförallt riktar sig till kemilärare (Hellberg, 2006). Arvidsson (2012) har genomfört en studie av skilda yrkesgrupper som har olika fysisk arbetsbelastning för att se om och hur detta ger effekter på smärtor i nack- och axelparti. Det visade sig att lärarna rapporterade problem i högre grad än sjuksköterskor samtidigt som lärargruppen hade en lägre grad av medicinska diagnoser. Resultaten tyder på att ogynnsamma psykosociala förhållanden bland lärarna ger upphov till en annan typ av smärta i nacke och skulderregionen som är besvärlig, men inte lika fysiologiskt allvarlig som den som drabbar sjuksköterskorna. En annan studie som också är relevant är en studie genomförd i Norrköpings kommun av Hjerm (2005). I rapporten presenteras en uppföljande undersökning av arbetsbelastning hos all undervisande personal samt rektorer i Norrköpings kommun. Studien visar på en negativ arbetsbelastning utifrån både fysiska och psykosociala aspekter Lyberg Åhland er, 2012 Ohlsso n 2012 (röst) Pelegrn -Garcia

23 Återstående delen av litteraturen i denna kategori handlar om problem med ljudnivån i skolan och metoder för att hantera den liksom lärares problem med rösten (Södersten 2002, Enmarker 2004, Norlander 2005, Kjellin 2009, Lindström 2009, Lyberg Åhlander 2011a, 2011b, 2012, Sala 2011, Ohlsson 2012, Pelegrn-Garcia 2012). Det finns utöver detta en hel del litteratur som berör fysiska arbetsmiljörelaterade problem som är relevanta i en skolmiljö men som inte specifikt behandlar skolan. Ett sådant område som kan nämnas speciellt är arbete vid bildskärm och belastningsskador vid datorarbete. Här finns det mycket publicerat som inte fokuserar på en specifik arbetsgrupp utan som mer allmänt berör personer som arbetar vid datorer. Utbrändhet - sjukfrånvaro Utgångspunkten i arbetskrav- arbetsresursmodellen är att för stora krav leder till utbrändhet och i ett längre perspektiv ohälsa. Inom denna kategori finns det litteratur som direkt handlar om utbrändhet och en underkategori som handlar om sjukfrånvaro, liksom sjuknärvaro. Artiklarna i denna kategori är framförallt producerade tidigt under undersökningsperioden under år men här finns även studier från år 2009 och 2011, se tabell 9. Tabell 9. Artiklar och rapporter per år i kategorin utbrändhet - sjukfrånvaro (kategori 7) Aronsson 2000 Andersson 2001 Asplund 2002 Aronsson 2003 Hakanen Hultell 2011 Hultell 2013 Backman 2000 Kjellman 2001 Bergentoft 2002 Burr 2011 Trygghetsfonden 2001 Perski 2002 Westerlund 2001 Ett flertal artiklar handlar om utbrändhet och emotionell utmattning hos lärare (Backman 2000, Andersson 2001, Westerlund 2001, Asplund 2002, Bergentoft 2002). Här finns även en artikel som handlar om faktorer som påverkar både utbrändhet och arbetsengagemang (Hultell 2011), liksom en artikel som redovisar en longitudinell studie kring utbrändhet (Hultell 2013). En artikel av Hakanen (2009) handlar likaså om både utbrändhet och arbetsengagemang. Utgångspunkten tas här i arbetskrav- arbetsresursmodellen där modellens hypoteser konfirmeras i en större empirisk studie. Två artiklar behandlar specifikt sjukfrånvaro (Aronsson 2000 och Burr 2011) och en artikel om sjuknärvaro (Aronsson 2003). I denna kategori finns det dessutom en bok som är en mer generell handbok till chefer om utbrändhet (Kjellman 2001) och en handbok som handlar om utbrändhet hos rektorer och hur de kan bli uthålliga eldsjälar (Trygghetsfonden 2001). Flera av artiklarna relaterar till hela kategorin glädjeämnen och dilemman i lärares 23

24 dagliga arbete. En artikel behandlar därutöver problematiken kring utbrändhet och sjukfrånvaro bland anställda i den offentliga sektorn mer allmänt (Perski 2002). Det förtjänar att nämnas att det inom den svenska, nordiska och internationella forskningslitteraturen finns en betydande mängd artiklar kring utbrändhet. Utifrån denna översikts fokus på svensk, och i viss mån nordisk, forskning om lärare och skolledares psykosociala arbetsmiljö under tidsspannet finns det emellertid inte mer än detta inom den aktuella kategorin. Arbetskontroll En faktor som påverkar arbetsengagemanget positivt är möjligheten till arbetskontroll. I litteraturöversikten finns det ett flertal artiklar som behandlar arbetskontroll. Fokus i dessa artiklar ligger framförallt på tidskontroll. Kategorin arbetskontroll är relaterad till kategorin arbetsbörda och splittring av arbetsuppgifter. Flera av texterna som ingår i kategorin dilemman och glädjeämnen handlar också om arbetskontroll. Nio artiklar som behandlar detta område har hittats relativt jämt spridda över tiden, se tabell 10. Tabell 10. Artiklar och rapporter per år i kategorin arbetskontroll (kategori 8) Skolverket 2001 Dahlman 2002 Westlund 2003 Lindqvist 2006 Svedberg 2007 Nyroos 2008 Brante 2009 Messing, 2011 Eriksson 2009 I en rapport från Skolverket (2001) redovisades 46 lärares tankar om nödvändiga och önskvärda villkor för utveckling och förändringsarbete i skolan. Ett av huvudproblemen som lyftes fram var att visioner fanns men inte tid att förverkliga dem. En artikel av Dahlman (2002) handlar om den ökade frihet som skolor och lärare fick i och med att den statligt detaljreglerade timplanen togs. I denna artikel ses denna ökade frihet som något framförallt något positivt. Westlund (2003) speglar i sin avhandling försöksverksamheten med arbete utan timplan i grundskolan och belyser både positiva och negativa effekter. Lindqvist (2006) behandlar lärares användning av sin professionella tid. Utgångspunkten tas i två separata studier där fokus ligger på "osynliga" delar av lärares arbete, dels ämnesfördjupningar dels arbete utanför arbetstid. I artikeln finns en strävan att konceptualisera mönster i lärares arbete och att diskutera dem mot bakgrund av ändrade arbetsförhållanden i en tid av osäkerhet. Resultat indikerar skillnader i hur lärare hanterar en arbetsmiljö präglad av osäkerhet. En välutvecklad förklaring ges av hur de senaste förändringarna i arbetsförhållanden har påverkat lärarnas oro och arbetsprestation. Den förändring och osäkerhet som studien refererar till handlar om den stora omorganisationen som skett i skolan sedan 1990-talet. 24

25 I artikeln skriven av Svedberg (2007) diskuteras gemensam tid och hur den används och om den är en resurs eller inte. Gemensam planeringstid var något som infördes i allt större skala under talet. Gemensam tid behandlas också indirekt i kategorin social miljö, där arbete i lärarlag tas upp. Tre artiklar handlar om var tiden blir av och hur man kan balansera sin tid mellan tid för undervisning och tid för administrativa och gemensamma uppgifter (Nyroos 2008, Brante 2009, Messing 2011). En artikel handlar om den ökade användningen av självreglerande undervisning i svenska skolor (Eriksson m fl 2009). Artikelförfattarna hävdar att lärarna uppfattar självreglerande undervisning som ett perfekt sätt att organisera skolarbetet. Den realiseras genom en ny typ av arbetsfördelning mellan lärare och elever, där eleverna gör sina egna planer om tidsdisponering, innehåll, kvaliteter och sitt eget lärande. Vad och hur man kan lära sig är inte längre en fråga enbart för läraren. Studien baseras på data från en longitudinell studie. Denna artikel handlar inte direkt om lärarnas tid men ändå indirekt om tidsanvändning, då denna typ av undervisning ställer krav på en helt annan tidsanvändning än katederundervisning. Information, administrativt stöd och innovativt klimat Information, administrativt stöd och innovativt klimat är ytterligare tre faktorer i arbetskrav arbetsresursmodellen som anses påverka arbetsengagemanget på ett positivt sätt. Inga av dessa områden behandlas separat och mer specifikt utifrån skolledares eller lärares perspektiv i den funna litteraturen. I artiklarna och studierna som finns i kategorin dilemman och glädjeämnen i en lärares dagliga tillvaro berörs dock dessa inslag som några av flera betydelsefulla faktorer. Dessutom nämns dessa faktorer som viktiga i flera av studierna i förhållande till ledarskap och arbetsmiljö, där speciellt behovet av tydlig information och administrativt stöd framträder. Rörande kategorin innovativt klimat börjar det samtidigt dyka upp artiklar som handlar om innovation och innovativt klimat i förhållande till pedagogik och om vad och hur eleverna lär sig. Indirekt finns givetvis kopplingar här till såväl skolledares som lärares psykosociala arbetsmiljö. En studie som samtidigt kan nämnas som ett intressant exempel är en irländsk studie (Mooney, 2007) som handlar om hur lärare i samarbete bygger undervisningsmoduler. Lärarnas kommentarer och entusiasm kring detta projekt indikerar att detta uppfattas som ett engagerade projekt som bidrar till en professionell gemenskap och en utvecklad praktik och som därmed ger mer än bara gemensamma undervisningsmoduler. Socialt klimat Att kategorisera vilka skrifter och artiklar som handlar om socialt klimat är svårt. Många relevanta studier återfinns naturligtvis i kategorin dilemman och glädjeämnen i en lärares vardagsliv. De artiklar som kategoriserats här kan grupperas i tre underkategorier; socialt klimat generellt, att 25

26 samarbeta/arbeta i lärarlag och kommunikation. För fördelningen över åren, se tabell 11. Tabell 11. Artiklar och rapporter per år i kategorin arbetskontroll (kategori 10) Westerberg Brettell Sabo Jönsson Ohlsson Binbach, Ärlestig Knutas Allodi Härnste n 2001 Häggqvist 2004 Sandberg 2004 Thornberg 2006 Bengtsson 2006 Sellström 2006 Ärlesti g 2008a Ärlesti g 2008b Ganne rud 2009 I litteratursökningen hittades fem texter som mer direkt handlar om social miljö. En av dessa texter (Allodi 2010) analysera skälen till försummelse av det sociala klimatet i utbildningssammanhang. Den diskuterar relevansen av begreppet socialt klimat i lärmiljöer och presenterar bevis för dess effekter med anknytning till lärares professionella autonomi. Artikeln stöder uppfattningen att det sociala klimatet är en viktig faktor i pedagogiska processer och resonerar kring varför så lite tid ägnas åt detta i skolpolitik och inom lärarutbildningen. En sannolik förklaring till att socialt klimat inte ges tillräckligt stor plats antas vara att det är en faktor som är svår att mäta. I en artikel (Binbach 2006) presenteras en metod för hur man kan uppnå en bra psykosocial arbetsmiljö i klassrummet. Studien hävdar att det finns ett direkt samband mellan elevernas kunskap och det rådande arbetsklimatet i klassrummet. En annan artikel (Thornberg 2006) tar upp det sociala livet i skolan med elevfokus och utifrån ett socialpsykologiskt perspektiv. Utöver detta finns det inte mycket skrivet om hur den sociala miljön i klassrummet påverkar lärarnas arbetssituation och hur det i sin tur påverkar elevernas läroprocess. Bruhn (2010) presenterar en studie över varför det är så svårt att ta fram metoder för att identifiera psykosociala risker. Ett huvudresultat från studien var att det inte fanns några gemensamma definitioner kring vad psykosociala risker är (se även resultaten från Allodi 2010 ovan). En annan studie som är av intresse i detta sammanhang handlar om psykosocial arbetsmiljö hos lägre chefer i kommuner (Westerberg 2000). Dessutom finns det ett antal texter kring genus och jämställdhet som indirekt handlar om arbetsmiljö (till exempel Gannerud 2009). Några andra texter som har genusfokus har presenterats i kategorin dilemman och glädjeämnen (exempelvis Gannerud 2001, 2003). Ett annat tema som åtminstone indirekt har med social miljö att göra är arbete i arbetslag. Det finns flera artiklar som handlar om att arbeta i arbetslag (Brettell 2001, Sabo, 2002, Knutas 2008, Sandberg 2004, 2010). Brettell ger en lägesbeskrivning av arbetet i lärarlag på två skolor. Sabo beskriver likaså i sin studie hur lärare upplever arbetet i lärarlag och även Knutas redovisar en berättelse om ett lärarlag. Sandberg rapporterar i två Bruhn 2010 Sandb erg 2010 Bergm ark

27 artiklar om arbete i lag men fokus är i detta fall mer allmänt på servicesektorn än på arbete i skolan. Tre böcker är ett slags handböcker för att lyckas med arbete i lärarlag (Jönsson 2003, Ohlsson 2004 och Bengtsson 2006). Boken av Ohlsson har tydligare organisationsfokus än de andra och använder sig av organisationspsykologi för att förklara vad som händer i arbetslaget. Den tredje underkategorin handlar om kommunikation. En intressant effekt av kommunikation på det sociala klimatet och arbetsengagemanget är den betydelse som uppskattning har. I en bok (Bergmark 2011) framträder uppskattningens kraft. Även om fokus ligger på relationen mellan lärare och elever anknyter vissa av resonemangen indirekt till lärarens arbetsmiljö. I boken framträder vikten av ett uppskattande förhållningssätt. Ytterligare en artikel (Häggqvist 2004) tar upp kommunikation mellan lärare och elever för att förbättra arbetsmiljön. Huvudsyftet med denna studie var att utveckla och pröva ett strukturerat angreppssätt med tydliga rutiner för kartläggning och utvärdering av arbetet, som ett underlag för samverkan kring verksamheten och arbetsmiljön i skolan. Kommunikation mellan lärare och ledning tas upp i tre artiklar av Ärlestig (2007, 2008a, 2008b). I den sistnämnda artikeln betonas vikten av att skapa en gemensam syn på vad en framgångsrik skola innebär. Det ställer krav på en synlig rektor som ofta kommunicerar med lärarna om skolans pedagogiska uppdrag, undervisning och lärande. Den studie som artikeln baseras omfattar 24 svenska gymnasieskolor som delades in i fyra grupper beroende på hur de uppfyller akademiska och sociala mål. Frågeformulär om lärarnas och rektorernas syn på de strukturella aspekterna av kommunikationsprocessen och om undervisning och lärande delades ut och analyserades. Resultaten från studien visar att rektorerna i de framgångsrika skolorna använde kommunikation på ett mer flerdimensionellt sätt och kommunicerade oftare om frågor som rör pedagogiska uppgifter. Däremot genomförde rektorer i alla skolor få klassrumsbesök och gav sällan lärarna feedback. Även om alla rektorer deltog i många möten, visade studien tydligt att de organisatoriska strukturerna inte stödde kommunikation om undervisning, lärande och elevresultat, vilket indikerar en utbredd svaghet i det pedagogiska ledarskapet. Ytterligare en studie som delvis har med kommunikation att göra är Sellström (2006) som undersöker om det vid sidan av socio-ekonomiska bakgrundsfaktorer finns en skoleffekt på elevers resultat och som analyserar vad som påverkar vad. Avslutningsvis kan en studie relaterad till kommunikation av Härnsten (2001) nämnas, som handlar om kunskapsmöten i form av forskningscirklar. Arbetstillfredsställelse och arbetsengagemang Inte speciellt många studier fokuserar enbart på arbetstillfredsställelse och flera av texterna som bland annat berör arbetstillfredsställelse återfinns i kategorin dilemman och glädjeämnen i lärarens arbetsliv. Texterna i denna 27

28 kategori är spridda under perioden. Det saknas dock publikationer under åren 2000, 2002, och 2010, se tabell 12. Tabell 12. Artiklar och rapporter per år i kategorin arbetskontroll (kategori 11) Nyström Månsson Jönsson Skolverket Hakanen, Stadnyk Ministry of Education 2003 Marklund 2005 Det finns två studier som beskriver vad det är som gör att lärare tycker det är roligt och meningsfullt att arbeta trots en krävande miljö (Nyström 2001 och Månsson 2004). I två olika skrifter diskuteras på ett mer generellt plan vad som ger arbetstillfredsställelse och god arbetsmiljö i serviceyrken (Jönsson 2005 och Marklund 2005). Ministry of Education (2003), det vill säga utbildningsdepartementet, har tagit fram en rapport som beskriver hur man kan behålla attraktiv personal och de positiva faktorer som gör att personal stannar på en arbetsplats. Skolverket (2006) har publicerat en skrift om Lusten och möjligheten att vara lärare. En artikel (Saaranen 2012) presenterar resultat från ett forsknings- och utvecklingsprojekt genomfört i Finland och Estland med syfte att förbättra skolpersonalens välbefinnande och att förstärka möjligheterna till bibehållen arbetsförmåga bland lärarna. En redovisning ges av en interventionsstudie som avser att belysa professionellt välmående utifrån faktorer som uppfattad kontroll, lärarorientering och professionell kompetens. Hur nyutexaminerade lärare upplever inträdet i sin nya yrkesroll behandlas i en studie (Stadnyk 2011), som också utgår från Hakanens arbetskrav arbetsresurs modell. Syftet med studien var att undersöka hur individuella egenskaper, det pedagogiska sammanhanget, påverkar utbrändhet och arbetsengagemang. Urvalet bestod av nya lärare i Sverige. Studien visar att de nya lärarna ofta upplever verkligheten som en chock och att de tenderar att genomgå en slags kompetenskris. Det konstateras att dessa faktorer, i kombination med höga arbetskrav och låga nivåer av fria resurser, medför risker för utbrändhet. Resultatet från studien visar att arbetskrav, arbetsresurser och spridningseffekter mellan privatliv och arbete stod för den största delen av variansen rörande utbrändhet och engagemang i arbetet. Arbetskraven var starkare relaterade till utbrändhet, medan arbetsresurser visade starkare anknytning till arbetsengagemang (precis som arbetskravarbetsresursmodellen förutspår). De predikatorer som hade det största relativa inflytande på både utbrändhet och arbetsengagemang var otillfredsställda förväntningar och upplevd kompetens. Resultaten stöder betydelsen av det arbetssammanhang som de nya lärarna träder in i. Saaranen 2012 Ledarskap och arbetsmiljö Ovan nämnda studie, liksom även den grundläggande arbetskravarbetsresurmodellen, fokuserar ensidigt på läraren och berör i begränsad utsträckning skolledningens centrala roll. Som bekant finns det dock inom 28

29 ledarskapslitteraturen generellt mycket skrivet och forskat kring hur arbetsledaren påverkar/kan påverka arbetsmiljön. Vad som är något förvånande är att det inom den svenska och nordiska litteraturen på skolområdet finns relativt lite empirisk forskning publicerad kring skolledares arbetsmiljö och hur skolledares sätt att leda påverkar lärares arbetsmiljö. Det finns visserligen vissa artiklar som handlar om skolans organisation och hur den påverkar lärares möjlighet att vara pedagogiska ledare. Anknytningen till arbetsmiljö- eller hälsoaspekter saknas dock som regel. Det är likaså relativt få studier som utifrån ett organisationsperspektiv belyser rektorns arbetsmiljö eller rektorns roll för en god arbetsmiljö. Intressant nog finns det däremot många artiklar och rapporter med detta perspektiv från studier genomförda inom sjukvården. Texterna i denna kategori är relativt väl fördelade under åren, även om publikationer saknas under åren 2000, 2002, och , se tabell 13. Tabell 13. Artiklar och rapporter per år i kategorin ledarskap och arbetsmiljö (kategori 12) Jönsson Eriksson Busk Imsen Davis Leo Moos 2000 Söderbe rg 2000 Svedber g 2000 Jacobs son 2001 Söderbe rg 2002 Jönsso n 2004 Franzé n 2005 Hoog 2005 Peters son 2006 Hanss on 2007 Norbe rg 2007 Björ kma n 2008 Ludv igsso n 2009 Söder berg 2009 Skoli nspek - tione n 2010 Torns en 2010 Wilki nson 2010 Det finns ett antal artiklar och skrifter som handlar om rektorer och ledarskap rent generellt, som delvis berör hur skolledaren påverkar arbetsmiljön (Svedberg 2000, Jacobsson 2001, Eriksson 2002, Busk 2003, Imsen 2004, Hansson, 2007, Norberg 2007, Björkman 2008, Ludvigsson 2009, Leo 2010, Skolinspektionen 2010, Augustinsson 2012, Böhlmark 2012, Skolinspektionen 2012). Flera av dessa texter handlar om hur rektorer ska, borde eller kan hantera både det administrativa och det pedagogiska ledarskapet. En av de ovan nämnda skrifterna (Jacobsson 2011) är närmast en vetenskapligt baserad handbok som avser att förbereda skolledare för sitt ledarskap och som ger en bra översikt över viktiga faktorer i ett skolledarskap. En artikel (Wilkinson 2010) belyser en jämförande studie av pedagogiskt ledarskap i Sverige, Australien och Norge. Den lyfter diskussionen till mer generella strukturer av de system och organisationen som ligger bakom undervisningspraktiken genom begreppet arkitektoniska praktiker. Ytterligare ett antal artiklar tar upp skolledarskapet ur ett genusperspektiv Jaco bsso n 2011 Stad nyk 2011 Augusti nsson 2012 Böhlmar k 2012 Mercha nt 2012 Skolinsp ektionen

30 men utan direkt koppling till arbetsmiljöfrågor (Söderberg 2000, Söderberg 2002, Davis 2005, Franzén 2005, Söderberg 2009). Två artiklar fokuserar på vad som gör framgångsrika skolledare (Hoog 2005, Tornsen 2010) ytterligare två belyser jämförande studier (Moos 2000, Merchant 2012). Den förstnämnda jämför skolledarskap i Norden, den andra jämför vad som är lyckade skolledare i Sverige respektive USA. Tre texter har indirekt anknytning till skolan och tar upp ledarskap som positivt påverkar arbetsmiljön. Två av dessa handlar mer allmänt om arbete med människor inom den sociala servicesektorn (Jönsson 2004 och Petersson 2006). Den tredje handlar om ett hälsobefrämjande ledarskap och tar upp olika syn på vad ett sådant ledarskap innebär och innehåller (Stadnyk 2011.) Utvärdering/kvalitetsutveckling I den funna litteraturen finns ett flertal studier som fokuserar på att mäta eller utvärdera skolans resultat. Strukturer för utvärdering och kvalitetsutveckling kan antas ha flera direkta och indirekta samband med arbetsmiljön. Här kan nämnas studier av Häggqvist (2001) som presenterar verktyg för hur man kan bedöma arbetsmiljö i skolan. Eriksson (2011) beskriver ett självvärderingssystem för skolan. Flygt (2009) utvärderar ett antal svenska utvärderingssystem. Rönnerman (2008) beskriver en metod för kvalitetsarbetet i förskolan. Settergren (2003) som behandlar kvalitet och kvalitetsutveckling i grundskolans arbetsmiljö och undervisning. En rapport från Skolinspektionen (2010) handlar om nya system för tillsyn och kvalitetsgranskning. Svedberg (2006) beskriver innehållet och formen för ett kvalitetsutvecklingspris som delas ut till svenska kommuner. Slutligen finns det också en lokalt avgränsad studie i vilken en beskrivning ges av en kvalitativ studie av arbetsmiljö, lärande och skolutveckling i Rosengård (Tranquist 2002). Rosendahl (2006) har också skrivit en artikel om hur skolan kan förbättras genom en förbättrad relation mellan forskning och skola. Denna text handlar dock inte direkt om utvärdering. Interventionstudier och aktionsforskning Ett syfte med denna litteraturöversikt var att se om det fanns några interventionsstudier eller aktionsforskning rörande lärare och skolledares arbetsmiljö. Den enda studien som hittats och som är av något arbetsmiljörelaterat slag är en aktionsforskning utförd av Ramalho (2011). Studien handlar om hur en svensk delegation av skolledare lärde sig om skolledning vid ett längre studiebesök på en skola i Texas - med indirekta kopplingar till arbetsmiljö. Till detta kan läggas en prospektiv studie, som tidigare nämnts, som handlar om utbrända lärare (Larsson 2007). Vad gäller prospektiva studier i övrigt så finns det mycket lite böcker och artiklar som berör skolan, oavsett område. Däremot finns det en hel del handböcker om hur man kan genomföra aktionsforskning i skolan (Malmberg 2002, Tiller 2004, Tiller 2007, Jansson 2007, Jansson 2008a, Rönnerman 2013). 30

31 Det finns även resultat från några mindre aktionsforskningsprojekt genomförda på några skolor eller förskolor i en enskild kommun (Hedén 2009 Våga lära: aktionsforskning i Helsingborg, Vikström 2002 Aktionsforskning i två arbetslag, Jansson 2008 Aktionsforskning som ett instrument för skolutveckling och lärande i skolan, Nylund 2011 Aktionsforskning i förskolan). Arbetsmiljöstatistik relaterat till skolan Utöver ovanstående kategorier finns det även ett antal skrifter som redovisar arbetsmiljöstatistik i förhållande till skolan, exempelvis avseende sysselsättning, arbetstider, arbetsmiljö, arbetsskador och sjukfrånvaro (Norell 2002, Frostberg 2003, Gustafsson 2004, Statistiska centralbyrån 2005, 2006, Lärarnas Riksförbund 2011, AFA försäkringar 2013). Dessutom finns Arbetsmiljöverkets årliga rapport Arbetsmiljön. 31

32 Analys och diskussion Resultatet från studien visar att det finns svensk (nordisk) forskning mellan 2000 och 2012 som täcker de flesta faktorerna i arbetskravarbetsresursmodellen. Samtidigt visade det sig vara svårt att helt kategorisera funnen litteratur i de kategorier som ges av modellen. Därför skapades ytterligare sex kategorier som dock alla på olika sätt relaterar till modellens kategorier. I denna diskussion redogör jag först för fyra generella observationer som jag har gjort under litteraturöversiktens genomförande. Därefter diskuterar jag vad för forskning jag uppfattar saknas med utgångspunkt i den litteratur som identifierats och sedan kategoriserats utifrån arbetskravarbetsresursmodellens struktur. I tredje avsnittet avhandlar jag vad arbetskrav- arbetsresursmodellen inte kan hantera utifrån den funna litteraturen. Slutligen reflekterar jag kring vad de centrala aktörerna i förhållande till forskningsstudier av skolans verksamhet skulle kunna göra åt de vita fläckarna i forskningsfältet. Observation 1 När man söker i befintliga databaser på arbetsmiljörelaterade undersökningar i skolan finner man en stor mängd C och D uppsatser. Som jag tidigare nämnt har jag valt att överlag inte ta med dessa uppsatser i genomgången trots att flera av dem håller en hög kvalitet. I flera fall tar de upp relevanta frågeställningar som inte i övrigt behandlas inom forskningsfältet. Dock verkar det som att få av studenterna fortsätter på forskningsbanan, vilket innebär att föga av dessa akademiska studier arbetas vidare på för att publiceras i vetenskapliga sammanhang. Om så hade varit fallet hade det skapat bättre förutsättningar för en kontinuitet inom forskningsfältet arbetsmiljö relaterad till skolforskning. Observation 2 Det finns kvalitetsbrister i den bedrivna forskningen. Här uttalar jag mig inte om de specifika forskningsprojektens kvalitet, utan bristen på kvalitet grundar jag på följande tre observationer; 1. På grund av bristande kontinuitet i forskningsfältet skapas få forskningsgrupper som kan bygga ny forskning på redan tidigare publicerad forskning på ett substantiellt sätt. 2. Den arbetsmiljörelaterade skolforskningen verkar ha delvis låg förankring i det internationella forskningsfältet. Denna översikt avsåg inte att belysa det internationella forskningsfältet men vid de tidiga sökningarna på de mer generella sökorden gjordes inte begränsningen Sverige eller Norden. Då kunde jag se att på det internationella området finns mycket och relevant forskning på området. 3. Det saknas kvantitativ forskning på flera områden (exempelvis avseende skolledare). Det saknas likaså kvalitativ forskning som försöker sammanfatta och syntetisera de många olika 32

33 fallstudierna som är genomförda men också projekt som kombinerar kvalitativ och kvantitativ forskning. Observation 3 Den arbetsmiljörelaterade skolforskningen är ett splittrat fält, många discipliner och lärosäten är inblandade. Trots detta finns det mycket lite tvärvetenskaplig eller mångvetenskaplig forskning på detta område och brist på forskning som ingår i större projekt. Därför kan man lätt uppfatta forskningsfältet som utan koordinering eller riktning. Om man menar att hypotesen som denna studie har som utgångspunkt stämmer eller om man vill undersöka om den stämmer, att lärares och skolledares arbetsmiljö och hälsa spelar roll för skolutvecklingen, kan man dra slutsatsen att något viktigt negligeras. Det gäller inte minst med tanke på rapporterna om hög arbetsbörda, stress och sjukskrivningar hos skolpersonalen. Vad man också kan tillägga som delvis kan sägas vara en konsekvens av denna observation är att forskningsfältet inte ser på skolan som ett system där de olika delarna och inblandade aktörerna påverkar varandra. Jag återkommer till detta senare. Observation 4 Det verkar finnas relativt vattentäta skott mellan den pedagogiska forskningen och forskningen kring skolans arbetsmiljö och organisationsutveckling. Endast i ett fåtal studier ses lärarens roll och kommunikation med eleven som en helhet där både elevens lärandeprocess och lärarens arbetsmiljö fokuseras. Åter med utgångspunkt i studiens arbetshypotes; lärares och skolledares arbetsmiljö och hälsa spelar roll för skolutvecklingen, så kan man dra slutsatsen att detta är problematiskt eftersom en ambition att förbättra skolan på något sätt borde inkludera både det pedagogiska och det organisatoriska. Observation 5 Skolan har under de senaste 25 åren genomgått stora förändringar som påverkat både organisation och innehåll. Några av dessa förändringar är skolans kommunalisering och ett förändrat statsbidragssystem i början av 1990-talet, vilket ledde till ett förändrat ansvarsförhållande mellan skola, stat och kommun, då statlig regelstyrning övergick till mer av mål- och resultatstyrning. En given konsekvens var ett radikalt ökat administrativt ansvar, med krav på en ny typ av administrativ kompetens inom varje enskild kommun. Friskolereformen och införandet av det fria skolvalet förändrade förutsättningar för det kommunala skolväsendet ytterligare. Nya läroplaner och kursplaner liksom ett nytt betygsystem har införts vid två tillfällen under perioden. Kraven på internt kvalitetsarbete, uppföljning och utvärdering samt pedagogisk dokumentation har successivt förstärkts. Parallellt har den statliga skolinspektionen vuxit i omfång. Lärarrollen har samtidigt fått successivt lägre status och antalet kvinnor bland såväl lärare som skolledare har ökat påtagligt. En annan förändring 33

34 handlar om att skolan har elever och föräldrar med nya värderingar och normer och sätt att interagera för att hantera problem än för 25 år sedan. Det finns ett uttalat ökat krav på kommunikation och öppenhet med både elever och föräldrar. Ny teknik har ändrat förutsättningarna för kunskapsinhämtning, dokumentation och administration men även kommunikation mellan lärare, elever och föräldrar. Media har en annan roll och globaliseringen har påverkat skolan med nya förutsättningar för möjligheter att få ett jobb och krav på vad en elev bör kunna för att kunna få ett jobb. Utifrån allt detta sammantaget framträder den relativt låg tilldelningen av forskningsresurser för skolforskning och den minimala tilldelningen för arbetsmiljörelaterad skolforskning som både förvånande och bekymmersam. Vad gäller den specifika forskningen om den förändrade skolkontexten finns viss forskning om organisationsförändring och av exempelvis effekter av skolans privatisering, kommunal lönesättning, nya betygs- och utvärderingssystem, men länken till effekter på lärares och skolledares arbetsmiljö är svag. Det mest tydliga kan hittas i kategorierna, Organisationsförändringar inklusive privatisering och dess effekter på lärare samt Dilemman och glädjeämen i en lärares dagliga tillvaro. Vad gäller forskning kring de större samhällsförändringarna och dess effekter på lärare och skolledares arbetsmiljö kan speciellt några texter nämnas, som berör föräldrars roll (Binbach 2006, Kellin 2009, Sjögren, 2011). Litteraturen kring våld i skolan (återfinns i kategorin Elevers beteende) bör också nämnas men den fokuserar mest på effekter på elever. Det finns vidare ingen specifik forskning om effekterna på lärares arbetsmiljö när det gäller inträdet av informationsteknologi vare sig i undervisning eller i administration. I kategorin Identitet och attityder som lärare och professionell utveckling, finns det texter som behandlar den nya rollen som lärare där dessa aspekter indirekt reflekteras över. En stor stötesten i denna littertur är hur lärare ska eller kan hantera de dubbla rollerna som pedagog och utvärderare/betygssättare/administratör. Jämför man med arbetsmiljöforskningen med fokus på sjukvården, där vård (dvs den service som levereras) och administration hanteras, ses servicen och administrationen som en helhet. Länken mellan en väl fungerade administration/organisation, arbetsmiljö och produktion av servicen är tydlig. Med detta resonemang som utgångspunkt skulle man kunna anta att man i skolforskningen ännu inte fullt ut fångat att skolledare och lärare idag har ett administrativt ansvar som är långt större än före kommunaliseringen. Vilken forskning saknas i förhållande till arbetskrav- arbetsresursmodellen? I ovanstående avsnitt har jag reflekterat kring några observationer som gjorts under arbetets gång. I detta avsnitt kommer jag fokusera på de hål i forskningen jag uppfattat finns i förhållande till arbetskravarbetsresursmodellens struktur. Jag kommer inte att kommentera de sex kategorier jag har skapat. Några aspekter rörande dessa kategorier 34

35 kommenterade jag i ovanstående avsnitt. I de fall det är relevant relaterar jag till mina kategorier för att tydliggöra hålen eller de vita fläckarna. Arbetsbörda Det finns mycket lite svensk forskning vad gäller lärares arbetsbörda. Med tanke på de förändringar skolan har gått igenom och den statistik som tagits fram om sjukskrivningar och stress skulle man dock kunna förvänta sig mer forskning publicerad vid det här laget. Det finns däremot en del litteratur kring stress och stresshantering. Det kan även nämnas att lärares arbetsbörda till viss del berörs i forskning som inordnats under kategorin dilemman och glädjeämen i en lärares dagliga tillvaro. I dessa publikationer är dock arbetsbördan endast en liten del av berättelserna. Elevers beteende Forskningen kring elevers beteende finns, men den fokuserar mest på våld och förebyggande arbete och mindre på hur elevers beteende generellt påverkar lärarens arbetsmiljö. I kategorin social miljö, finns det några forskningsprojekt som fokuserar på kommunikationen mellan lärare och elever och hur det påverkar klassrumsklimatet och elevernas läroprocess. Det är dock möjligt att det finns mer relevant litteratur inom det pedagogiska forskningsfältet som behandlar relationen mellan lärare och elev. Eftersom denna översikt fokuserar på litteratur som har tydlig anknytning till arbetsmiljö, har möjlighet saknats att gå in och närläsa eventuellt relaterade publikationer inom pedagogisk forskning i detta avseende. Fysisk arbetsmiljö Det finns en hel del skrivet om den fysiska arbetsmiljön speciellt med fokus på ljud och röst samt några forskningsprojekt som handlar om muskel- och ledproblem hos idrotts- respektive musiklärare. I en ny studie (Arvidsson 2012) konstaterar man att lärares muskelproblem är allvarliga men inte tillräckligt allvarliga för att leda till medicinska diagnoser. Utifrån detta resultat skulle man dock kunna tänka sig att det borde ges utrymme för mer preventiva studier kring hantering av lärares stress eller muskelproblem. Utbrändhet - sjukskrivning Det finns studier som handlar om utbrändhet och sjukskrivningar samt om arbete fast man är sjuk. De är inte många, men speglar ändå ganska bra läget. De två sista publikationerna på området, av Hultell (2011) som handlar om faktorer som påverkar utbrändhet och arbetsengagemang och av Burr (2011) som handlar om sjuknärvaro, speglar läget i förhållande till befintlig statistik bra. Vad som också bör nämnas är att i kategorin Dilemman och glädjeämen i en lärares dagliga tillvaro finns publikationer som handlar om att vara på gränsen och vilka faktorer som spelar roll för att stanna eller inte orka längre och ger en mer kontextuell beskrivning av utbrändhet. 35

36 Information Det saknas forskning om information både rörande vad för typ av information som är viktig och hur den bör kommuniceras. Forskningen kring kommunikation som i denna litteraturöversikt har lagts i kategorin socialt klimat kan delvis räknas hit. De artiklar och böcker som hittats handlar dock om formen på kommunikationen och inte innehållet. I kategorin ledarskap och arbetsmiljö återfinns också texter som handlar om information och kommunikation. I och med att skolan har förändrats så mycket under de senaste 25 åren både vad gäller fördelning av ansvar samt sätt att utvärdera undervisningens resultat så har det funnits ett stort informationsbehov. Det är dock något som det inte har fokuserats på i forskningen i någon större utsträckning, speciellt vad gäller empiriska studier. Forskning kring hur ny teknik har påverkat lärares dagliga arbete och arbetsmiljö saknas också. Administrativt stöd Vad gäller litteratur kring administrativt stöd så saknas studier om lärares uppfattning eller perspektiv på administrativt stöd. Däremot kan man säga att delar av denna aspekt tas upp i texterna som kan återfinnas i kategorin dilemman och glädjeämnen i en lärares dagliga tillvaro. På grund av att flera av de studier som ingår i denna kategori är kvalitativa fallstudier är det svårt att jämföra resultaten. Anledningen är att utgångspunkten i studierna är olika både teoretiskt och metodologiskt. I kategorin ledarskap och arbetsmiljö tas rektorernas administrativa arbete upp i flera studier men hur och när de ska stödja lärare administrativt är inte i fokus. Samma brist kan därför nämnas här som i relation till information. På grund av de stora organisationsförändringarna i skolan borde det funnits eller framöver genomföras mer forskning kring vad och på vilket sätt lärare kan stödjas. Innovativt klimat Rörande innovativt klimat finns inte heller någon betydande forskning. Däremot kan man säga som i fallet kring administrativt stöd att viss information som berör detta område kan hittas under avsnittet dilemman och glädjeämnen i en lärares dagliga tillvaro. Men de faktorer som nämns i dessa texter skulle behöva kategoriseras och systematiseras så att det går att jämföra kunskapen som vunnits av dessa studier. Vad som saknas är alltså en systematisering och metakategorisering av den existerande kvalitativa forskningen. Detta skulle kunna utgöra en mycket bra grund för ett svenskt större forskningsprojekt med utgångspunkt i arbetskrav- och arbetsresursmodellen eller aspekter av modellen. Socialt klimat Det finns en hel del skrivet kring socialt klimat, både vad gäller kommunikation mellan lärare och skolledare men även kring arbete i lärarlag. Dessutom kan man återfinna mycket information om socialt klimat i publikationerna i kategorin dilemman och glädjeämen i en lärares dagliga 36

37 tillvaro. Vad man skulle kunna tänka sig saknas är större projekt med tydligare anknytning till antingen organsiationsteori eller socialpsykologi. Arbetstillfredsställelse arbetsengagemang I denna kategori återfinns flera intressanta studier. Speciellt kan nämnas Saaranen (2012) som beskriver professionellt välmående i relationen till uppfattad kontroll, lärarorientering och professionell kompetens. Det skulle vara intressant med fler och större studier, gärna med både kvalitativa och kvantitativa inslag, på detta område som också kunde inkludera fler faktorer, så som socialt och innovativt klimat. Vad arbetskrav- arbetsresursmodellen inte kan hantera utifrån den funna litteraturen Arbetskrav- arbetsresursmodellen har på många sätt fungerat som en bra grund för att kategorisera litteraturen i denna typ av arbetsmiljörelaterad litteraturöversikt. Den ger en användbar grundstruktur för kategoriseringen av befintliga publikationer kring lärares och skolledares arbetsmiljö utifrån det som påverkar arbetsmiljön på både ett positivt och ett negativt sätt. Modellen är dock inriktad på kvantitativ forskning med fokus på att redogöra samband mellan olika faktorer som påverkar en persons arbetssituation. Detta har samtidigt hjälpt att tydliggöra att det i svensk forskning kring lärares arbetsmiljö råder brist på kvantitativ forskning. Men i dess stryka ligger också modellens svaghet. Skolan är en komplex arbetsmiljö. Med sitt fokus på barn och ungdomar och deras läroprocesser med målet att uppnå precisa pedagogiska mål ger den en ganska speciell organisation. Att undersöka alla aspekter i arbetskrav- arbetsresursmodellen i en studie är därmed svårt. Att utesluta faktorer i en studie innebär att delar av det som påverkar lärares och skolledares arbetsmiljö utesluts vilket också är problematiskt. Flera av de mer narrativa och kvalitativt inriktade studierna som ingår i översikten, försöker ändå greppa komplexiteten. Vad man kunde önska är att de till exempel gjorde det med tydligare länk till varandra för en ökad möjlighet att jämföra resultat. Alternativt, att det som det tidigare nämnts, genomförs metastudier som på något vis försöker sammanföra eller gemensamt strukturera resultaten i dessa studier. Arbetskrav -arbetsresursmodellen hanterar en aktör i taget och den kan därför inte riktigt hantera skolledares roll i förhållande till läraren (även eleven finns där). För att kunna hantera och strukturera ny forskning om skolans arbetsmiljö på ett vettigt sätt bör skolledarens roll på något sätt inkluderas i modellen. Med detta menar jag inte att all arbetsmiljörelaterad forskning bör utformas utifrån denna modell, men de olika ingående nivåerna elev-lärare-skolledare-skolpolitik skulle behöva integreras för att förbättra helhetsbilden. Ett sätt att angripa problemet skulle kunna vara att använda sig av någon teori kring kommunikation. I flera av de mer intressanta studierna som berör relationen mellan skolledare och lärare är det kommunikationen som står i centrum, likaså vad gäller relationen mellan lärare och elev. Dessa publikationer har kategoriserats under socialt klimat men ligger egentligen i en annan dimension än vad arbetskrav- 37

38 arbetsresursmodellen kan hantera. Med detta som utgångspunkt skulle man kunna tänka sig att ett viktigt framtida forskningsområde skulle kunna vara, hur man kan skapa en bättre kommunikation (mellan elever, lärare och skolledare) med ett strukturerat innehåll och högt i tak. Här borde inte minst pedagogiken som forskningsfält kunna spela en viktig roll. Skolan har som nämnts tidigare genomgått många och stora förändringar de senaste 25 åren. Att dessa radikala förändringar av skolans kontext till stor del påverkar situationen i skolan är ganska självklart. Kvantitativa studier av dagsläget med utgångspunkt i modeller som arbetskravarbetsresursmodellen, som inte tydligt förankrar sig i den kontextuella förändringen kan därför vara problematiska eftersom människors känslor och attityder förändras långsammare än organisatoriska beslut tas. Framtida svenska studier som tar sin utgångspunkt i denna eller liknande modell bör därför inkludera discipliner (exempelvis statsvetenskap och historia) som har kapacitet att studera kontextuella förändringar. Det skulle med all sannolikhet skapa ett bättre helhetsgrepp om skolans arbetsmiljö och hur den påverkar lärarens potential att vara en god pedagog, det vill säga ge eleverna möjlighet att utveckla det som läroplaner och kursplaner definierar som mål. Ett annat sätt att hantera kontexten är att göra fler jämförande studier mellan de nordiska länderna. Skolutvecklingen har här gått lite olika vägar och det kan vara ett ypperligt sätt att jämföra effekten av en förändrad kontext på lärares och skolledares arbetsmiljö. I denna kontext kan givetvis TALIS, den internationella studie som tidigare nämnts, utgöra en bas för flera mer djuplodande forskningsprojekt. Vad kan göras åt forskningshålen? Som slutkommentar vill jag reflektera över vad man kan gör åt dessa hål eller vita fläckar utifrån tre centrala aktörer; universiteten/högskolorna, forskningsfinansiärerna och kommuner/skolor. Det borde finnas potential att förbättra organisationen av den arbetsmiljörelaterade skolforskningen på universiteten. Några exempel på vad som kan göras och som snarare handlar om forskningsorganisation än mängd forskningsresurser är att; Genomföra en systematisering och metakategorisering av genomförd kvalitativ forskning på området Genomföra en systematisk undersökning av de utvärderingar och rapporter som producerats på kommunal nivå Skapa större forskningsprojekt som har kapacitet att inkludera både kvalitativ och kvantitativ forskning och kan hantera de ingående nivåerna elev-lärare-skolledare-skolpolitik (kommunal och nationell nivå) Verka för att projekt utvecklas i ett tydligt större forskningssammanhang och i tvärvetenskapliga forskargrupper Öka samverkan mellan organisatorisk och pedagogisk skolforskning Öka andelen projekt som har ett mångdisciplinärt innehåll, försöker greppa om mer än ett problem i taget på ett substantiellt sätt 38

39 Forskare och lärare som är inblandade i utvärderingar på kommunal eller regional nivå bör sträva efter att publicera resultaten i vetenskapliga tidsskrifter Forskningsfinansiärerna bör se till att det finns finansieringsutrymme för Större skolprojekt med inriktning på skolans arbetsmiljö och organisation Uppbyggande av nätverk och excellenscenter inom fältet Rörande skolan behövs anslag för att på bred front utvärdera effekter av de förändringar som skett inom skolan under senare år i större skala än vad som hittills gjorts. I och med att ansvaret för skolan övergått från staten till kommunerna finns samtidigt anledning för kommunerna att gemensamt gå samman och starta gemensamma utvärderings- och stödfunktioner. Ett av huvudsyftena är en ökad samverkan mellan kommunerna och lärosätena för en mer forskningsbaserad skolutveckling. I Skåne har FoU Skola vid Kommunförbundet Skåne skapats i detta syfte. På nationell nivå finns även Ifous som erbjuder en stödfunktion i olika typer av tematiska projekt. Ökad interaktion mellan inblandade aktörer rent generellt är förmodligen något som kan ha potential att minska hålen i forskningsfältet. Det finns ett antal sådana initiativ på olika ställen inte minst inom aktionsforskningsområdet. Men det behövs med all sannolikhet fler initiativ och det behövs publikationer, gärna vetenskapliga sådana, av resultaten. 39

40 Referenser AFA försäkringar, 2013, Allvarliga arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro 2013, Rapport från AFA försäkringar Aldenmyr Sara Irisdotter, 2010, Teacher identity and the marketizised society: discursive construction in teacher's discussion groups, Journal of social science education, Vol. 9, No. 3 Qualitative research - voices from civic education classrooms, s Allodi Mara W., 2010, The meaning of social climate of learning environments: Some reasons why we do not care enough about it, Learning Environments Research, Vol. 13(2), s Alsterdal Lotte (red.), 2006, Rapporter från ett skolgolv: tio lärare om dilemman och glädjeämnen i skolan,1. uppl., Arbetslivsinstitutet, Stockholm. Alvant Per, Elgemyr Madeleine och Gustafsson Figueroa Kerstin, 2012, Att förebygga brott och problembeteenden i skolan: presentation och analys av tre lokala projekt, Brottsförebyggande rådet (BRÅ), Stockholm. forebygga_brott_och_problembeteenden_i_skolan_ideskrift_nr_19.pdf Andersson Märta & Larsson Maria, 2001, Skolan - en lustfylld arbetsplats för lärare: en studie kring några utbrända lärares erfarenheter, synpunkter och förslag på åtgärder för att skapa glädje i lärarrollen, Examensarbete, Luleå. Arbetsmiljöverket, 2003, Arbetsmiljön 2002, Serie Arbetsmiljöstatistik, Arbetsmiljöverket, Stockholm. Arbetsmiljöverket, 2009, Arbetsmiljön 2008, Serie Arbetsmiljöstatistik Rapport 2008:4, Arbetsmiljöverket, Stockholm. Arbetsmiljöverket, 2010, Arbetsmiljön 2009, Serie Arbetsmiljöstatistik Rapport 2010:3, Arbetsmiljöverket, Stockholm. Arbetsmiljöverket, 2012, Arbetsmiljön 2011, Serie Arbetsmiljöstatistik Rapport 2012:4, Arbetsmiljöverket, Stockholm. Aronsson G; Gustafsson K; Dallner M, 2000, Sick but yet at work. An empirical study of sickness presenteeism, Journal of Epidemiology and Community Health, Vol. 54 (7), s Aronsson Gunnar, Svensson Lennart, Gustafsson Klas, 2003, Unwinding, Recuperation, and Health Among Compulsory School and High School Teachers in Sweden, International Journal of Stress Management, Vol 10(3), s Arvidsson, Inger, Simonsen, Jenny Gremark, Balogh, Istvan, Hansson, Gert-åke, Dahlqvist, Camilla, Granqvist, Lothy, Ohlsson, Kerstina, Axmon, Anna, Karlson, Björn, Nordander, Catarina, Jacobs, Karen, Soares, Marcelo M., 2012, Discrepancies in pain presentation caused by adverse psychosocial conditions as compared to pain due to high physical workload? Work, Vol. 41, s

41 Asplund Kerstin & Adervall Kerstin, 2002, Depression och utbrändhet: en studie av kvinnor inom vård och skola som sökt Kvinnohälsan, Jämtlands läns landsting, Östersund. Augustinsson Sören & Brynolf, Margrethe, 2012, Rektors ledarskap: komplexitet och förändring 2., [rev.] uppl., Studentlitteratur, Lund. Backman Lena, 2000, Psykisk ohälsa bland skolans personal: Risk för utbrändhet, Stockholm Yrkesmedicinska enheten. Bengtsson Lena, 2006, Lyckas med lärarlaget: styrka, tillgång, trygghet. 1. [uppl.], Ekelund, Solna. Berg Danold, Roks Sandra, 2010, Idrottsläraren och arbetsmiljön, Svenska idrottslärarföreningen, Lärarnas riksförbund, Stockholm Bergentoft Heléne, 2002, Utbränd eller stressad? En teoretisk och empirisk analys av begreppet utbrändhet med exempel från läraryrket, Högskolan Kristianstad, Kristianstad. Bergmark Ulrika & Kostenius Catrine, 2011, Uppskattningens kraft: lärande, etik och hälsa, 1. Uppl, Lund, Studentlitteratur. Binbach Per, 2006, Om skolans psykosociala arbetsmiljö: hur vi skapar ett bra klimat - en metod i fyra steg, Ekelund, Solna. 188s. Björkman Conny, 2008, Internal capacities for school improvement: principals views in Swedish secondary schools, Pedagogiska institutionen, Umeå Universitet, Diss., Umeå universitet, Umeå. Brante Göran, 2009, Multitasking and synchronous work: Complexities in teacher work Teaching & Teacher Education. Apr2009, Vol. 25 Issue 3, s Brettell Leif & Liljergren Jan-Erik, 2001, En lägesbeskrivning avseende arbetslag på två gymnasieskolor i Gävle. Delstudie 3, Rapport IV från SABO-2-projektet, Högskolan Dalarna, Falun. Bruhn Anders, Kaj Frick, 2010, Why it was so difficult to develop new methods to inspect work organization and psychosocial risks in Sweden, In Psychosocial hazards in the workplace: Challenges for regulators, Labour Inspectors and Worker representatives, Safety Science Vol. 49 no.4, s Brulin Christine, Sundelin Gunnevi, Fjellman-Wiklund Anncristine, 2003, Physical and psychosocial work-related risk factors associated with neckshoulder discomfort in male and female music teachers, Medical problems of performing artists, Vol. 18 No. 1, s. 33. Burr H., Pedersen J., Hansen J.V., 2011, Work environment as predictor of long-term sickness absence: Linkage of self-reported DWECS data with the DREAM register, Scandinavian Journal of Public Health, Vol. 39, s Busk Yvonne & Ehrstrand Börje, 2003, Rinkebyskolan: framtidstro, ledarskap, helhetssyn, Natur och kultur, Stockholm. 41

42 Böhlmark Anders, Grönqvist Erik & Vlachos Jonas, 2012, Rektors betydelse för skola, elever och lärare, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU), Uppsala. Carlgren, Ingrid, Klette, Kirsti, 2008, Reconstructions of Nordic Teachers: Reform policies and teachers' work during the 1990s, Scandinavian Journal of Educational Research, Vol. 52 Issue 2, s Dahlman Carolin, 2002, Fri som i frisk: frihet ger friskare vård-skolaomsorg, Timbro, Stockholm. Daun Holger and Siminou Petroula, 2005, State, market and civil forces in the governance of education, European Education, vol. 37, no. 1, s Daun Holger, 2003, Market forces and decentralization in Sweden: impetus for school development or threat to comprehensiveness and equity? s , In (Eds.) Plank D. N. and Sykes, G. Choosing Choice. School Choice in International Perspective, Teachers College Press, London, UK. Davis Anna & Johansson Olof, 2005, Gender and school leadership in Sweden, s in (Eds.) John Collard, Cecilia Reynolds, Leadership, gender and culture in education: male and female perspectives, Open University Press, New York. Drakenberg Margareth, 2001, The Professional Development of Teachers in Sweden, European Journal of Teacher Education, Vol. 24 Issue 2, s Edling C.W, Fjellman-Wiklund A., 2009, Musculoskeletal disorders and asymmetric playing postures of the upper extremity and back in music teachers: a pilot study, Medical Problems of Performing Artists, Vol. 24 Issue 3, s Engvik Gunnar, 2006, Newly Qualified Teachers in Their First Year of Work -- Norwegian Practices, Social Sciences, Vol. 51 Issue 1, s Enmarker Ingela, Eva Boman, 2004, Noise annoyance responses of middle school pupils and teachers, Journal of Environmental Psychology, Vol. 24, No. 4, s Eriksson I., 2009, Re-Interpreting Teaching: A Divided Task in Self- Regulated Teaching Practices, Scandinavian Journal of Educational Research, Vol. 53 no.1 s Eriksson Lill-Inger, 2002, Ledande ledarskap? Med fokus på svensk ledarskapsforskning, Lärarhögskolan, Stockholm. Eriksson, Margareta, 2011, Nya skolans självvärdering Att förstå och genomföra lokal utvärdering: kunskaps- och idébank för lärare och skolledare, Rev. och uppdaterad utg., GME, Landskrona. Erixon Dick, 2003, Vård och skola utan konsumentmakt : en studie av skollagskommitténs förslag Skollag för kvalitet och likvärdighet (SOU 2002:121) och betänkandet Vårda vården (SOU 2003:23). Flygt Erland, 2009, Investigating Architectural Quality Theories for School Evaluation: A Critical Review of Evaluation Instruments in Sweden. 42

43 Educational Management Administration & Leadership. Vol. 37 Issue 5, s Franzén, Karin 2005, Gender and School Leadership Discourses: A Swedish Perspective, s , in John Collard, Cecilia Reynolds (Eds.), Leadership, gender and culture in education: male and female perspectives, Open University Press, New York. Fredriksson Anders, 2009, On the consequences of the marketisation of public education in Sweden, European Educational Research Journal, Vol. 8, No. 2, s Fredriksson Anders, 2010, Marknaden och lärarna: Hur organiseringen av skolan påverkar lärares offentliga tjänstemannaskap, Statsvetenskapliga institutionen Göteborgs universitet, Göteborg, Sweden. Friberg Birgitta & Hakvoort Ilse (red.), 2011, Konflikthantering i professionellt lärarskap, Gleerups, Malmö. Friberg Birgitta & Hakvoort Ilse (red.), 2012, Konflikthantering i professionellt lärarskap, 2a. uppl., Gleerups, Malmö Fridlund MariAnne, 2008, Jag vill bli sedd som en person med kunskap och erfarenhet: en uppföljningsstudie av utländska lärares möte med den svenska skolan, Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet, Göteborg. Frostberg, Carin, 2003, Kommun och landsting som arbetsgivare, Arbetsmiljöverket, arbetsmiljöverkets handböcker 177, Kalmar. Gannerud Eva, 2001, A gender perspective on the work and lives of women primary school teachers, Scandinavian Journal of Educational Research, Vol. 45, No 1, s Gannerud Eva, 2003, Lärararbetets relationella praktiker: ett genusperspektiv på lärares arbete, Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet, Göteborg. Gannerud Eva, 2009, Lärares uppfattningar om några aspekter av genus och jämställdhet i arbete, i, Inga Wernersson (red). Genus i förskola och skola. Om policy, perspektiv och praktik. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis. Gannerud Eva, Rönnerman Karin, 2006, Innehåll och innebörd i lärares arbete i förskola och skola, Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis, Göteborg studies in educational sciences; 246 Gannerud Eva, Rönnerman Karin, 2007, Att fånga lärares arbete: bilder av vardagsarbete i förskola och skola, Stockholm, Liber. Grossi G., Santell B., 2009, Quasi-experimental evaluation of a stress management programme for female county and municipal employees on long-term sick leave due to work-related psychological complaints. Journal of Rehabilitation Medicine, Vol. 41, Issue 8, p Gustafsson Rolf Å, Ingvar Lundberg (eds.), 2004, Worklife and health in Sweden 2004, National Institute for Working Life, Sweden Work Environment Authority, Stockholm. 43

44 Gustafsson Åsa, 2010, Lärares dilemman: fall, frågeställningar och reflektioner, Stockholm, Liber. Gustavsson P, Kronberg K., Hultell D., & Berg L.-E., 2007, Lärares tillvaro i utbildning och arbete, Stockholm: Karolinska institutet. Göransson Sara, Robin Knight, Johan Guthenberg, Magnus Sverke, 2011, Kunskapsöversikt: hot och våld i skolan, en enkätstudie bland lärare och elever, Rapport, Arbetsmiljöverket. Hakanen Jari J., Bakker Arnold B., Schaufeli, Wilmar B., 2005, Burnout and work engagement among teachers, Journal of School Psychology, Vol. 43, Issue 6, s Hakvoort, Ilse, 2010, The conflict pyramid: a holistic approach to structuring conflict resolution in schools. Journal of Peace Education, Vol. 7, Issue 2, s Hallerström Helena & Hanö,Torbjörn (red.), 2010, Vad påverkar rektorer och lärare i vardagsarbetet? Om värden, kunskap och systemvillkor i skolan: forskningscirkel för rektorer om ledarskap för skolutveckling, Resurscentrum för mångfaldens skola/fou-utbildning, Malmö Stad, Malmö. Hammarberg Annie Hagekull Berit, 2000, Pre-school teachers' perceived control and intention to act regarding child behaviour problems, Early Child Development and Care, Vol. 160, s Hansson Per, Andersen H., Aarum Jon, 2007, The Swedish Principal: Leadership Style, Decision-Making Style, and Motivation Profile, International Electronic Journal for Leadership in Learning, Vol. 11 Article 8. Hedén Ulf (red.), 2009, Våga lära: aktionslärande i Helsingborgs skolor, 1. uppl., Skol- och fritidsförvaltningen, Helsingborg. Helgøy I. & Homme A., 2006, Policy Tools and Institutional Change: comparing education policies in Norway, Sweden and England, Journal of Public Policy, Vol. 26 Issue 2, s Helgøy Ingrid, Homme Anne, 2007, Towards a New Professionalism in School? A Comparative Study of Teacher Autonomy in Norway and Sweden, European Educational Research Journal, Vol. 6 Issue 3. Hellberg Annika (red.) 2006, Kemikalier i skolan, Arbetsmiljöverket, Ödeshög, Danagårds grafiska. Hjerm Mikael & Pettersson Lena, 2005, Arbetsbelastning bland lärare och rektorer i Norrköpings kommun år 2004, Arbetslivsinstitutet, Arbetslivsrapport nr 2005:3 förlagstjänst, Stockholm, Hoog Jonas, Johansson Olof, Olofsson Anders, 2005, Successful Principalship: The Swedish Case, Journal of Educational Administration, Vol. 43 No.6 s

45 Hultell Daniel, Gustavsson JP., 2011, Factors affecting burnout and work engagement in teachers when entering employment. Work, A Journal of Preventation Assessment and Rehabilitation, Vol. 40, Issue 1, s Hultell Daniel, Melin Bo, Gustavsson J. Petter, 2013, Getting personal with teacher burnout: A longitudinal study on the development of burnout using a person-based approach, Teaching & Teacher Education, Vol. 32, p Häggqvist Susann, 2004, Arbetsmiljö och utveckling i skolan: förutsättningar för samverkan mellan elever och personal, Diss. Stockholm: Tekniska högsk. Arbetslivsinstitutet, förlagstjänst, Stockholm: Elanders Gotab 157 s. Häggqvist, Susann, 2001, Verktyg för skolans arbetsmiljö: en uppföljningsstudie av arbetsmiljö och välbefinnande bland personal inom projektet Skolmiljö, Arbetslivinstitutet, Solna. Härnsten, Gunilla, 2001, Kunskapsmöten i skolvärlden: exempel från tre forskningscirklar, Skolverket, Stockholm. Imsen I.G., 2004, Skolens ledelse, skolens kultur og praksis i klasserommet: er det noen sammenheng?, i Imsen I.G. (Ed.) Det ustyrlige klasserommet. Om styring, samarbeid og læringsmiljø i grunnskolen. Oslo: Universitetsforlaget. Jacobson Stephen L., Johansson Olof, Day Christopher, 2011, Preparing School Leaders to Lead Organizational Learning and Capacity Building, s , in Rose M. Ylimaki and Stephen L. Jacobson (Eds.), U.S. & Cross-national Policies, Practices & Preparation, for Successful Instructional Leadership, Organizational Learning, and Culturally Responsive Practicess, Springer Science. Jacobsson Christian, Pousette Anders, 2001, Coordinating work in Swedish schools, Journal of Educational Administration, Vol. 39, Issue 2, s Jacobsson Christian, Pousette Anders, Thylefors Ingela, 2001, Managing Stress and Feelings of Mastery among Swedish Comprehensive School Teachers, Scandinavian Journal of Educational Research, Vol. 45, No. 1, s Jansson Lennart, 2007, Instrument för skolutveckling och lärande i skolan, Kommunforskning i Västsverige, Göteborg, Jansson Lennart, 2008, Lärandeprojekt för skolutveckling, vad kan vi lära av det?- Aktionsforskning som ett instrument för skolutveckling och lärande i skolan, KFi rapport 89. Detalj//larandeprojekt-for-skolutveckling--vad-kan-vi-lara-av-det-.cid Jansson, Lennart, 2008, Kvalitetsutvecklingsarbete i en organisation med starka professioner: aktionsforskning och lärandeansats för att skapa 45

46 förändring och utveckling i en tolkverksamhet, Kommunforskning i Västsverige, (KFI), Göteborg. Jarl Maria & Rönnberg Linda, 2010, Skolpolitik: från riksdagshus till klassrum, 1. uppl., Liber, Stockholm. Johansson G., 2005, Stresslandskapets förändrade karaktär, i R. Ekman., & B. Arnetz (Red.), Stress: Individen, samhället, organisationen, molekylerna (pp ). Stockholm: Liber AB. Johansson Kjell, 2006, Vem vill bli lärare? Gymnasiestudenters attityder till läraryrket, Institutionen för utbildningsvetenskap, Luleå tekniska universitet, Luleå. Jordan Thomas, 2006, Att hantera och förebygga konflikter på arbetsplatsen, Skolledarföreningen, Lärarförbundet, Stockholm. Jönsson Håkan, 2000, Skolan, arbetslagen och ledarskapet: lärarnas, lagledarnas och rektors ansvar, funktioner och roller i lagutvecklingen, Håkan Jönsson konsult AB, Östersund. Jönsson Håkan, 2003, Lagarbetets tre plattformar: om arbetslagsarbete i grund- och gymnasieskolan, Håkan Jönsson konsult AB, Orrviken. Jönsson Sandra, 2004, Framgång och misslyckande i humanservice verksamheter: hur konstrueras upplevelsen av framgång och misslyckande i klient- och chefsarbete?, Stockholm: Arbetslivsinstitutet, förlagstjänst. Arbete och hälsa; Vol. 2004:4. Jönsson Sandra, 2005, Client work, job satisfaction and work environment aspects in human service organizations, Lund: Department of Psychology, Lund University, Stockholm: Arbetslivsinstitutet. Kimber Birgitta, 2005, Lyckas som lärare: förhållningssätt och ledarskap i klassrummet, Gleerup, Malmö. Kindenberg Ulla, 2005 Skolans arbetsmiljöhandbok: För alla i skolan, Arbetslivsinstitutet, Stockholm Liber. Kindenberg Ulla, Persson Anders, Wallin Gunhild, 2006, Skolliv: om skolan som arbetsplats, Malmö: Liber, Stockholm, Arbetslivsinstitutet. Kjellin Sandström Margareta, Stier Jonas, Davies Trevor, Asunta Tuula, 2009, Teachers' Voices About Being a Teacher: Comparative Studies in England, Finland and Sweden, Canadian Social Science, Vol. 5 Issue 3, s Kjellman Monica & Hammarbäck Lena, 2001, Vad chefen behöver veta om rehabilitering: arbetsrelaterad utmattning, utmattningsdepression, utbrändhet, CKM, Stockholm. Knutas Agneta, 2008, Mellan styrning och moral: berättelser om ett lärarlag, Örebro universitet, Diss. Örebro: Örebro universitet, Örebro. Kompier Michiel A. J., Cooper Cary L., Kalimo Raija, 2003, Preventing Stress, Improving Work, Health and Productivity: Eleven European Case 46

47 Studies, Symposium, APA-NIOSH Work Stress and Health 99: Organization of Work in a Global Economy, s Kuisma Marja, Sandberg Anette, 2008, Preschool teachers' and student preschool teachers' thoughts about professionalism in Sweden, European Early Childhood Education Research Journal, Vol. 16 Issue 2, s Larsson Magnus R., 2007, Perspectives of anxiety in stressful environments: prospective studies in real-life settings, Department of Psychology, Lund University, Diss. Lund: Lunds universitet, Lund. Leo Ulf, 2010, Rektorer bör och rektorer gör: en rättssociologisk studie om att identifiera, analysera och förstå professionella normer, Rättssociologiska institutionen, Lunds universitet, Diss. Lund: Lunds universitet. Lindberg Erik, Wincent Joakim, 2011, Goal Commitment and Performance: An Empirical Study Incorporating Role-Stress Literature to Reveal Functional and Dysfunctional Influences, Journal of Applied Social Psychology, Vol. 41, Issue 11, s Lindblad Sverker, Lundahl Lisbeth, Lindgren Joakim, Zackari Gunilla, 2002, Educating for the New Sweden? Scandinavian Journal of Educational Research, Vol. 46 Issue 3, s Lindell Björn, 2007, Slåss för det goda! Handbok om uppfostran, ledarskap, konflikter, mobbning, mångkultur och gemensamma värden, Uppsala fortbildning, Uppsala. Lindgren Ulla, 2005, Experiences of Beginning Teachers in a School-Based Mentoring Program in Sweden, Educational Studies, Vol. 31, No 3 s Lindgren Ulla, 2007, New into the profession: a study of the mentoring of novice teachers in Sweden, Journal of In-Service Education, Vol. 33 Issue 2, s Lindqvist Per, Nordanger Ulla Karin, 2006, Who Dares to Disconnect in the Age of Uncertainty? Teachers' Recesses and "Off-the-Clock" Work, Teachers and Teaching: Theory and Practice, Vol. 12 No. 6 s Lindqvist Per, Nordanger Ulla Karin, Landahl Joakim, 2009, Insurance and Assurance: Teachers' Strategies in the Regimes of Risk and Audit, European Educational Research Journal, Vol. 8 No. 4, s Lindstrom Fredric, Persson Waye Kerstin, Södersten Maria, McAllister Anita, Ternström Sten, 2009, Observations of the Relationship Between Noise Exposure and Preschool Teacher Voice Usage in Day-Care Center Environments, Journal of Voice. Vol. 25 Issue 2, s Loch Viola, 2006, Förskollärare och fritidspedagogers arbetsmiljö. Arbetslivsinstitutets kurs i arbetsvetenskap, utbildning för fackliga förtroendemän, Arbetslivsinstitutet, Stockholm. Lofdahl Annica Prieto, Héctor Pérez, 2009, Institutional narratives within the performative preschool in Sweden: If we write that we're no good, that's not good publicity!, International Journal of Research and Development, Vol. 29, Issue 3), s

48 Ludvigsson Ann, 2009, Samproducerat ledarskap: hur rektorer och lärare formar ledarskap i skolans vardagsarbete, School of Education and Communication, Jönköping University, Diss., Jönköping. Lundahl L., 2002, Sweden: decentralization, deregulation, quasi-markets and then what? Journal of Education Policy, Vol. 17, No. 6, s Lundberg, Margareta, 1981, Work environment, health and well-being of teachers in the 9-year 'Basic' in Scandinavia: V. Social climate, influence, and mental aspects of work stress, Rapporter från Laboratoriet för Klinisk Stressforskning, Karolinska Institutet, Stockholm, No 153. Lundström Agneta, 2008, Lärare och konflikthantering: en undersökande studie ur ett könsperspektiv, Fakulteten för lärarutbildning, Umeå universitet, Licentiatavhandling Umeå: Umeå universitet, Umeå. Lundström Ulf, Parding Karolina, 2011, Teachers' Experiences with School Choice: Clashing Logics in the Swedish Education System, Education Research International, Vol. 2011, s Lundström, Ulf, 2007, Gymnasielärare: perspektiv på lärares arbete och yrkesutveckling vid millennieskiftet, Institutionen för barn- och ungdomspedagogik, specialpedagogik och vägledning, Umeå universitet, Dissertation, Umeå. Lyberg Åhlander Viveka, 2011, Voice use in teaching environments: speakers comfort, Lund: Dissertation, Lund University. Lyberg Åhlander Viveka, Roland Rydell, Anders Löfqvist 2011, Speaker s Comfort in Teaching Environments: Voice Problems in Swedish Teaching Staff, Journal of Voice, Vol. 25, Issue 4, s Lyberg Åhlander Viveka, Rydell Roland, Löfqvist Anders, 2012, How Do Teachers With Self-Reported Voice Problems Differ From Their Peers With Self-Reported Voice Health?, Journal of Voice, Vol. 26, Issue 4, s Lärarnas Riksförbund, 2011, Arbetsmiljöundersökning, Lärarnas Riksförbund, 69 s. Malm Birgitte, 2004, Constructing professional identities: Montessori teachers' voices and visions, Scandinavian Journal of Educational Research, Vol. 48, Issue 4, s Malm Birgitte, 2006, Reflektioner kring lärares liv och verksamhet: Montessorilärares yrkesberättelser, Lund: Studentlitteratur. Malm Birgitte, 2008, Authenticity in Teachers Lives and Work: Some philosophical and empirical considerations, Scandinavian Journal of Educational Research. Vol. 52 Issue 4, s Malm Birgitte, 2009, Towards a new professionalism: enhancing personal and professional development in teacher education, Journal of Education for Teaching, Vol. 35, Issue 1, s Malm Birgitte, Löfgren Horst, 2006, Teacher competence and students' conflict handling strategies, Research in Education, Issue 76, s

49 Malmberg Lars-Erik, 2002, Actions and agency in the school context, Reports from the Faculty of Education, Åbo Akademi University,Vasa. Marklund Staffan, Menckel Ewa, 2005, Forskning om god arbetsmiljö i arbetsliv och skola.', s , i Menckel E & Lundkvist G., (Red.) Att utveckla en god arbetsmiljö i skolan, Stockholm: Arbetslivsinstitutet. Mattsson Christer & Hermansson Adler Magnus, 2008, Ingen blir nazist över en natt: om hur skolan kan möta intoleranta elever, 1. utg., Natur och kultur, Stockholm. Menckel Ewa, 2000, Threats, violence and harassment in school and worklife, s in Staffan Marklund (Ed.), Worklife and health in Sweden. Merchant Betty, Ärlestig Helene, Garza Encarnacion, Johansson Olof, Murakami-Ramalho Elizabeth, Tornsren Monika, 2012, Successful School Leadership in Sweden and the US: Contexts of Social Responsibility and Individualism, International Journal of Educational Management, Vol. 26, No. 5, s Messing Karen, Caroly Sandrine, Ahlgren Christina, Gillander Gådin Katja, 2011, Struggle for time to teach: Teachers experiences of their work situation, Work, 40, s Ministry of Education and Science, 2003, Attracting, Developing and Retaining Effective Teachers: background report prepared for the OECD Thematic Review Stockholm: Ministry of Education and Science, Regeringskansliet, Stockholm. Mooney Simmie Geraldine, 2007, Teacher Design Teams (TDTs)--Building Capacity for Innovation, Learning and Curriculum Implementation in the Continuing Professional Development of In-Career Teachers, Irish Educational Studies, Vol. 26 No. 2 s Moos Lejf & Johansson Olof (red.), 2000, Skoleledelse i Norden: en kortlægning af skoleledernes arbejdsvilkår, rammebetingelser og opgaver: en rapport til Nordisk Ministerråd, Nordisk Ministerråd, København. Munthe E., 2003, Teachers workplace and professional certainty, Teaching and Teacher Education, Vol. 19, s Månsson Eva, 2004, Dagens lärare - klämd mellan oförenliga krav? Nära Gränsen? Perspektiv på skolans arbetsliv, Arbetslivsinstitutet, Malmö, Sweden. Månsson Eva, 2008, Att skapa en känsla av sammanhang - om resultatet av hälsofrämjande strategier bland lärare. Arbete och Hälsa, Vol 42 Issue 5. Månsson Eva, Persson Anders, 2004, Meningsfullt arbete i krävande arbetsmiljö: lärare i skolan, Arbetsliv och hälsa, Nr 2004, s Månsson, Eva, 2008, Att skapa en känsla av sammanhang: om resultatet av hälsofrämjande strategier bland lärare. Göteborgs universitet, Göteborg. Nitzelius Tor & Söderlöf Göran, 2012, Skolans arbetsmiljö: praktiska typfall, 2. uppl., Norstedts juridik, Stockholm. 49

50 Norberg Katarina, Johansson Olof, 2007, Ethical Dilemmas of Swedish School Leaders: Contrasts and Common Themes, Educational Management Administration & Leadership, Vol. 35 No. 2, s Norell Marie, 2002, Skolans arbetsmiljö: Resultatet av en enkätundersökning våren 2002, Arbetsmiljöverket Stockholm. Norlander Torsten, Moas, Leif, Archer Trevor, 2005, Noise and Stress in Primary and Secondary School Children: Noise Reduction and Increased Concentration Ability through a Short but Regular Exercise and Relaxation Program, School Effectiveness and School Improvement, Vol. 16, No. 1, s Nylund Monica (red.), 2011, Aktionsforskning i förskolan - trots att schemat är fullt, TPB, Johanneshov. Nyroos Mikaela, 2008, Where Does Time Go? Teaching and Time Use from the Perspective of Teachers, Teachers and Teaching: Theory and Practice, Vol. 14, No 1, s Nyström Eva & Dalmalm Marie, 2001, Skolan - hur kul är den? Om lärarlust, Brain Books, Jönköping. Ohlsson Ann-Christine, Andersson Eva M., Södersten Maria, Simberg Susanna, Barregård Lars, 2012, Prevalence of Voice Symptoms and Risk Factors in Teacher Students, Journal of Voice, Vol. 26, Issue 5, s Ohlsson Jon (red.) 2004, Arbetslag och lärande: lärares organiserande av samarbete i organisationspedagogisk belysning, Studentlitteratur, Lund. Parding Karolina, 2010, Lärares Arbetsvillkor - handlingsutrymme i tider av förändrad styrning, Didaktisk Tidskrift, Vol. 19 No. 2, s Pelegrn-Garcia D., Brunskog J., Lyberg-Åhlander V., Löfqvist A., 2012, Measurement and prediction of voice support and room gain in school classrooms, Journal of the Acoustical Society of America, Vol. 131, Issue 1, s Perski Aleksander, Grossi Giorgio, Evengård Birgitta, Blomkvist Vanja, Yilbar Berrin & Orth-Gomér Kristina, 2002, Emotionell utmattning vanlig bland kvinnor i offentlig sektor, Läkartidningen, Vol. 99, Nr 18 s Persson Anders, Petersson Harry, Leppänen Vesa, Jönsson Sandra, Tranquist, Joakim, 2006, Nöjda som lärare, missnöjda som anställda - skolexistens mellan mening och missnöje, i Petersson Harry, Leppänen Vesa, Jönsson Sandra Joakim Tranquist (reds.), Villkor i arbete med människor - en antologi om human servicearbete, Arbetslivsinstitutet, Arbetsliv i Omvandling 2006:4. Persson Sofia, 2008, Läraryrkets uppkomst och förändring: en sociologisk studie av lärares villkor, organisering och yrkesprojekt inom den grundläggande utbildningen i Sverige ca , Department of Sociology, University of Gothenburg, Diss. Göteborg : Göteborgs universitet. 50

51 Petersson Harry, Leppänen Vesa, Jönsson Sandra Joakim Tranquist (red.), 2006, Villkor i arbete med människor: en antologi om human servicearbete, Arbetslivsinstitutet, Arbetsliv i omvandling; 2006:4. Pousette Madeleine, 2009, Trygg på jobbet Så förebygger och hanterar du hot, våld och trakasserier mot skolans personal, Stockholm, SKL Kommentus, Klippan, Ljungbergs tryckeri. Price Richard H., 2003, Systems Within Systems: Putting Program Implementation in Organizational Context, Prevention & Treatment, Vol. 6, Issue1. Ramalho Murakami Elizabeth, Ärlestig Helene, Törnsén Monika, 2011, Importing and Exporting Knowledge of Successful Educational Leadership between Sweden and the United States, International Studies in Educational Administration (Commonwealth Council for Educational Administration & Management (CCEAM) Vol. 39, Issue 2, s Rosendahl Lendahls Birgit, Rönnerman Karin, 2006, Facilitating school improvement: the problematic relationship between researchers and practitioners, Journal of In-Service Education, Vol. 32, Issue 4, s Rydell Ann-Margret, Henricksson Lisbeth, 2004, Elementary school teachers strategies to handle externalizing classroom behavior: A study of relations between perceived control, teacher orientation and strategy preferences, Scandinavian Journal of Psychology, Vol. 45, Issue 2, s Rönnerman Karin, 2008, Medvetet kvalitetsarbete: en uppföljning av kursen Q i förskolan och dess inverkan på förskollärares handlingar i praktiken, Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet, Göteborg. Rönnerman, Karin. (red.), 2013, Aktionsforskning i praktiken förskola och skola på vetenskaplig grund, MTM, Johanneshov. Saaranen Terhi, Sormunen Marjorita, Pertel Tiia, 2012, The Occupational Well-Being of School Staff and Maintenance of Their Ability to Work in Finland and Estonia--Focus on the School Community and Professional Competence, Health Education, Vol. 112, No. 3 s Sabo Andersson Susanne, 2002, Läraren om arbetslaget: en studie om lärares upplevelser av arbetslag, Lärarhögskolan, Stockholm. Sahlin Carl, 2007, Survival kit: en handbok för nya lärare, 1. uppl., Natur och kultur, Stockholm. Sala, Eeva, Hellgren Ulla-Maija, Ketola Ritva, Laine Anneli, Olkinuora, Pekka, Rantala, Leena & Sihvo, Marketta, (red.), 2011, Röstergonomisk bedömning av arbetsmiljön: handbok i röstergonomisk utredning, Arbetshälsoinstitutet, Helsingfors. Sandberg, Håkan, 2004, Arbetsklimat och teamarbete: slutrapport i projektet Arbetsklimat och problemlösning: Eskilstuna: Mälardalens högskola Sandberg, Håkan, 2010, The concept of collaborative health, Journal of Interprofessional Care, Vol. 24, Issue 6, s

52 Sandmark H., 2000, Musculoskeletal dysfunction in physical education teachers, Occupational And Environmental Medicine, Vol. 57, Issue 10, s Sandmark H., Wiktorin C., Hogstedt C., Klenell-Hatschek E.K., Vingard E., 1999, Physical work load in physical education teachers, Applied Ergonomics, Vol. 30, Issue 5, s Sandström Johan, 2001, Pigga och trötta lärare, Examensarbete, Projektarbete vid Arbetslivsinstitutets företagsläkarutbildning, Göteborg. Santavirta Nina, Solovieva Svetlana, Theorell Töres, 2007, The association between job strain and emotional exhaustion in a cohort of 1,028 Finnish teachers, British Journal of Educational Psychology, Vol. 77, Issue 1, s Sellstrom E., & Bremberg S., 2006, Is there a school effect on pupil outcomes? A review of multilevel studies, Journal of Epidemiology and Community Health, Vol. 60, s Servais Sven-Göran, 2005, Utveckling av stödfunktioner för arbetsmiljöoch hälsoarbete i skolan, Stockholm, Arbets- och miljömedicin, Norrbacka 2005, Rapport från Arbets- och miljömedicin; 2005:1. Settergren Per, 2003, Bättre skola: Om kvalitet och kvalitetsutveckling i grundskolans arbetsmiljö och undervisning, Ekelund, Solna. Sheridan Sonja, Williams Pia, Sandberg Anette, 2011, Preschool Teaching in Sweden--A Profession in Change, Educational Research, Vol. 53, No. 4, s Sjögren Fredrik, 2011, Den förhandlade makten: Kulturella värdekonflikter i den svenska skolan, Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet, Diss. Stockholm: Stockholms universitet. Skolinspektionen, 2010, Rektors ledarskap en granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse, Skolinspektionen, Stockholm. gr-rektor-slutrapport.pdf?epslanguage=sv Skolinspektionen, 2010, Tillsyn och kvalitetsgranskning: sammanfattning av Skolinspektionens erfarenheter och resultat, Stockholm. Skolinspektionen, 2012, Rektors ledarskap: med ansvar för den pedagogiska verksamheten, Skolinspektionen, Stockholm. trapport-rektors-ledarskap-2012.pdf Skolinspektionen, 2012, Skolornas arbete med demokrati och värdegrund, Skolinspektionen, Stockholm. kvalgr-demokrati-slutrapport.pdf Skolverket, 2001, Visionerna finns, men inte tiden: 46 lärare om nödvändiga och önskvärda villkor för utveckling och förändringsarbete i skolan, Skolverket, Stockholm 52

53 Skolverket 2006, Lusten och möjligheten - om lärarens betydelse, arbetssituation och förutsättningar. Skolverket, Stockholm Skolverket, 2009, Grövre våld i skolan: vad man vet och vad man kan göra, Skolverket, Stockholm, Skolverket, 2013, Lärarnas yrkesvardag. En nationell kartläggning av grundskollärares tidsanvändning, Skolverket, Stockholm. Skåreus Eva, 2007, Digitala speglar: föreställningar om lärarrollen och kön i lärarstudenters bilder, Institutionen för estetiska ämnen, Umeå universitet, Diss. Umeå: Umeå universitet, Umeå. Solstad A.G, 2004, Lærere under press, in K.J. Solstad & T.O. Engen (Eds) En likeverdig skole for alle. Om enhet og mangfold i grunnskolen. Universitetsforlaget. SOU 2007:101, Tydlig och öppen: förslag till en stärkt skolinspektion, Fritze, Stockholm. Stadnyk Robin L., Eriksson Andrea, Axelsson Runo, Bihari Susanna, 2011, Health promoting leadership - Different views of the concept, Work, Vol. 40, Issue 1, s Stadnyk Robin L., Hultell Daniel, Gustavsson J. Petter, 2011, Factors affecting burnout and work engagement in teachers when entering employment, Work, Vol. 40, Issue 1, s Statistiska centralbyrån (SCB), 2005, Sysselsättning, arbetstider och arbetsmiljö , Stockholm, 148 s. Statistiska centralbyrån, 2006, Skola, vård och omsorg i privat regi: en sammanställning av statistik , Avdelningen för makroekonomi och priser, offentlig ekonomi, Statistiska centralbyrån (SCB), Stockholm. Stenlås N., 2009, En kår i kläm. Läraryrket mellan professionella ideal och statliga reformideologier, Rapport till Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi. 2009:6. Regeringskansliet. Finansdepartementet, Fritzes, Stockholm, Sweden. Svedberg Lars, 2000, Rektorsrollen: Om skolledarskapets gestaltning, Studies in Educational sciences; 26, Diss. Stockholm Univ., Stockholm. Svedberg Lars, 2006, Municipal Progress -- about an Award and Three Winners, International Studies in Educational Administration (Commonwealth Council for Educational Administration & Management (CCEAM), Vol. 34, Issue 3, s Svedberg Lars, 2007, Tid som resurs? Kartläggning och diskussion av gemensam tid i gymnasieskolan, AKKA; 2007:3, HLS förlag, Stockholm. Svensk Facklitteratur, 2006, Beredskap mot mobbning: stärkt skydd för barn och elever: bättre redskap för skolledare och lärare, 1. uppl., Upplands Väsby. 53

54 Söderberg Forslund Monica, 2000, Det maktlösa ledarskapet, Tema forskning., Vol. 2000:1, s Söderberg Forslund Monica, 2002, Kön, makt och skolledarskap: en studie av kvinnliga skolledare i historisk belysning, Lärarhögskolan i Stockholm, Lic.-avh., Stockholm. Söderberg Forslund Monica, 2009, Slaget om femininiteten: skolledarskap som könsskapande praktik, Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet, Diss. Stockholm: Stockholms universitet, Stockholm. Söderqvist Björn, 2007, School leaders' view on market forces and decentralisation: case studies in a Swedish municipality and an English county, Institute of International Education, Department of Education, Stockholm University, Diss., Stockholms universitet, Stockholm. Södersten M., Granqvist S., Hammarberg B., Szabo A., 2002, Vocal behavior and vocal loading factors for preschool teachers at work studied with binaural DAT recordings, Journal of Voice, Vol. 16 Issue 3, s Theorell, T., 2006, I spåren av 90-talet, Kristianstad Boktryckeri AB, Kristianstad. Thornberg Robert, 2006, Det sociala livet i skolan: socialpsykologi för lärare, 1. uppl., Liber, Stockholm. Tiller Tom (red.), 2004, Aksjonsforskning: i skole og utdanning, Høyskoleforlaget, Kristiansand Tiller, Tom, Lund Torbjørn & Moksnes Furu Eli (red.), 2007, Action research: a Nordic perspective, Høy skoleforl., Kristiansand. Tornsen Monika, 2010, Keys to Successful Leadership: High Support for Capable and Versatile Principals, Educational Forum, Vol. 74, No. 2, s Tranquist Joakim, 2002, Arbete under utveckling: en analys av arbetsmiljö och lärande vid Arbete&Utbildning i Rosengård, Arbetslivsinstitutet Syd, Malmö. Trygghetsfonden för kommuner och landsting, 2001, Skolledaren: från utbränd till uthållig eldsjäl, Rapport 2001:15 Stockholm. Vikström Anna, 2002, Från görande till rikare lärande: en aktionsforskningsstudie av två arbetslags arbete med naturvetenskap i skolår 1-6, Lic.avh. Luleå: Luleå tekniska univ., 2002, Luleå. Wahlström N., 2002, Om det förändrade ansvaret för skolan. Vägen till mål- och resultatstyrning och några av dess konsekvenser, Örebro Studies in Education 3, Örebro, Örebro Universitet. Waks C. & Blomgren M., 2007, Changing Institutional Conditions for Swedish Schools: the role of the teaching profession. Paper presented at Eleventh International Research Conference Dilemmas for Human Services : Dilemmas of Identity, New Public Management and Governance. Luleå: August 31-September 1. 54

55 Westerberg Kristina, Kerstin Armelius, 2000, Municipal middle managers: psychosocial work environment in a gender-based division of labor, Scandinavian Journal of Management, Vol. 16, Issue 2, s Westerlund Göran, 2001, Hälsa och arbetsmiljö bland pedagogisk personal i Ovanåkers kommun, Projektarbete vid Arbetslivsinstitutets företagsläkarutbildning 2000/01, Arbetslivsinstitutet. Westlund Ingrid, 2003, Gränslöst arbete - inom vissa gränser: lärares och rektorers uppfattning om arbete utan timplan i grundskolan, Linköpings Univ., Institutionen för beteendevetenskap, Linköping. Wettersten Jill A., 2001, Challenging Changes: Responses of Three Upper Secondary Schools to Sweden's Decentralization. Process Report, Washington, D.C., ERIC Clearinghouse. Wilkinson Jane, Olin Anette, Lund Torbjorn, 2010, Leading Praxis: Exploring Educational Leadership through the Lens of Practice Architectures. Pedagogy, Culture and Society, Vol. 18 No. 1, s Wilson Catherine, Douglas M., Kevin S. Lyon, David R., 2011, Violence against teachers: Prevalence and consequences, Journal of Interpersonal Violence, Vol. 26, Issue 12, s Ärlestig Helene, 2007, Principals' Communication inside Schools: A Contribution to School Improvement? The Educational Forum, Vol. 71 no. 3, s Ärlestig Helene, 2008, Communication between principals and teachers in successful schools, Umeå Dissertation: Pedagogik Umeå Universitet, Umeå. Ärlestig Helene, 2008, Structural Prerequisites for Principals' and Teachers' Communication about Teaching and Learning Issues, Improving Schools, Vol. 11 no 3, s

56 Här redovisas en litteraturöversikt av forskning om skolledares och lärares psykosociala arbetsmiljö under åren Fokus riktas mot svensk forskning, men även övrig nordisk forskning behandlas i den mån den varit av relevans. Översikten är framtagen av fil dr Johanna Alkan Olsson som är föreståndare för Arbetsmiljöhögskolan på Lunds universitet på uppdrag av Kommunförbundet Skåne. Arbetsmiljöhögskolan kan beskrivas som en nätverksorganisation som utvecklar tvärvetenskapliga utbildningar och forskning på arbetslivs- och arbetsmiljöområdet. Johannas forskning har främst handlat om social förändring och sociala normer inom miljöområdet samt hur informationsteknologi kan användas för att underlätta en sådan förändring. Just nu forskar hon i ett treårigt projekt med finansiering från FAS kring sociala mediers påverkan på lärares arbetsmiljö.