Processrapport och uppföljning augusti 2014

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Processrapport och uppföljning augusti 2014"

Transkript

1 Projektet Framtidens skola Kävlinge kommun Processrapport och uppföljning augusti 2014 Rose-Marie Bergman, Gun-Sophie Andersson, för projektet Framtidens skola

2 S i d a 2 Innehåll Framtidens skola - uppföljning och progressrapport... 3 Inledning... 3 Syfte... 3 Rapportdel 1 med studier och granskningar... 3 Granskningsområde: Organisation och rutiner... 3 Frånvaro... 3 Lärartäthet... 4 Behörigheter... 5 Förstelärare... 6 Skolledarresurser... 6 Granskningsområde: Kvalitetsmätningar... 6 Kvalitetsarbete... 7 Qualis... 7 Portalenkät, från SKL vt Granskningsområde: Trygghet och trivsel... 9 Portalenkät, från SKL vt Granskningsområde: Resultat Måluppfyllelse, alla ämnen Nationella ämnesprov vt Betyg/genomsnittligt meritvärde Granskningsområde: Stödåtgärder Behov av särskilt stöd Åtgärdsprogram Granskningsområde: Utvecklingssamtal och elevdokumentation Rapportdel 2 Fokusområden Rapportdel 3 Avstämning mot projektmål Analys och åtgärder Områden för uppföljning och/eller utredning... 25

3 S i d a 3 Framtidens skola - uppföljning och progressrapport Inledning Projektledning för Framtidens skola, i samarbete med kvalitetsstrateg, ansvarar för att det görs en övergripande sammanställning efter varje läsår. Hur projektet Framtidens skola ska följas upp och rapporteras beskrivs i projektets handlingsplan. Den övergripande sammanställningen i augusti fungerar som löpande uppföljning, prognos och kalibrering för resten av året. Samma granskningsområden återkommer årligen. Projektet ska följa upp, granska och analysera de mätningar som görs rörande olika kvalitetsaspekter i den kommunala grundskoleverksamheten. Dessa beskrivs huvudsakligen i projektets strategiska teman. Ett grovt årshjul för löpande analyser har upprättats. I årshjulet anges granskningsområden och perioder för uppföljning. Avnämare för analysen är styrgruppen för Framtidens skola, som ytterst godkänner den. Därefter fungerar analysen som dialoginstrument för projektet. Syfte Med denna beskrivning avses att skapa en bild av våra skolor daterad vårterminen 2014, gällande läsåret 13/14. Med beskrivning och analys som underlag kan vi sedan ta ut riktning för kommande års arbete i projektet Framtidens skola, mot givna mål satta för projektet. Rapportdel 1 med studier och granskningar Denna rapport utgår från dokument som sammanställts på Bildningskansliet under läsåret och omfattar den kommunala grundskoleverksamheten. Statistiska uppgifter är även hämtade från Skolverkets databaser, främst och uppgifterna gäller för läsåret 13/14 om inget annat anges. Granskningsområde: Organisation och rutiner Området organisation och rutiner innehåller nyckeltal för skolorna. Frånvaro System för digital frånvarohantering används på samtliga enheter. I systemet kan utläsas såväl anmäld som oanmäld frånvaro och beviljad ledighet. För fjärde året i rad görs nu motsvarande avstämning hur frånvaron ser ut avseende de olika frånvarokategorierna. Mätningen görs under en 50-dagars period under vårterminen. Oanmäld frånvaro Nytt för 2014 är att det förekommer oanmäld frånvaro även på våra F- 6 enheter. Vid kontroll visar det sig att det ofta gäller elever, som blivit nekade längre ledigheter och då uteblivit från undervisningen. På Korsbackaskolan noteras en svag uppåtgående trend kring oanmäld frånvaro med 1,1%, på Tolvåkerskolan är motsvarande siffra 0,5%. Andelen elever med mer än tio tillfällen med oanmäld frånvaro är 7,7 % på Korsbackaskolan och 4,4 % på Tolvåkerskolan, vilket innebär att andelen på

4 S i d a 4 Tolvåkerskolan minskat ytterligare och för Korsbackaskolans del visas en viss uppgång under mätperioden. 20 Andel (%) elever med upprepad, oanmäld korttidsfrånvaro procent Korsbacka Tolvåker Beviljad ledighet Beviljad ledighet ligger relativt konstant över åren. På våra högstadieskolor är förekomsten av beviljad ledighet 0,8 %. För våra F 6 skolor varierar förekomsten av beviljad ledighet mellan 0,7% och 3,8%. Vid uppföljning av den beviljade ledigheten visar skolan, med högst procentandel (3,8%), att en elevs långtidsledighet under perioden gjort stort utslag i statistiken. Lärartäthet Måttet lärartäthet redovisas som antal elever per lärare i Skolverkets statistik. (15 okt 2013.) Statistiken avser antalet lärare uttryckt i antal heltidstjänster, anställda i oktober I statistiken ingår fasta lärarvikarier men inte elevassistenter eller lärare anställda kortare tid än en månad. Antal elever per lärare Tolvåkerskolan Söderparksskolan Skönadalsskolan Rinnebäcksskolan Olympiaskolan Nyvångsskolan Ljungenskolan Lackalängaskolan Korsbackaskolan Dösjebroskolan Annelundsskolan Jämförbar kommun Riket 14,1 13,1 14,0 13,0 11,7 14,3 13,6 13,0 13,3 15,3 13,8 12,2 12, elever per lärare 12/13 elever per lärare 13/14 För tredje året i rad visar statistiken att skolorna i Kävlinge, tio av elva, har fler elever per lärare än riksgenomsnittet (12,1) och andra jämförbara kommuner. Kävlingesnittet är 12,7 elever per lärare.

5 S i d a 5 Behörigheter Gällande lärares behörighet i de ämnen de undervisar i, finns inte aktuella siffror för kommunens skolor. SIRIS statistik anger i vilken omfattning personalen har en pedagogisk högskoleexamen. Här ligger Kävlinge (87%) något under jämförbara kommuner (90%). Lägsta värden har Korsbackaskolan (70,5%). Ämnesbehörighet krävs för att få sätta betyg fr.o.m 2015, enligt skollagen. Betyg sätts i åk 6-9. Lärares behörighet i de ämnen man undervisar i kontrolleras på respektive enhet. Kommunen har nyligen tagit i bruk en modul inom Aditro som är en del av självservicen för anställda. Här lägger den anställde själv in all information om behörigheter, legitimation, erfarenhet med mera. Med detta verktyg kommer det att vara betydligt enklare och mer överskådligt att använda behörig personal på ett ändamålsenligt sätt. Detta beräknas vara fullt användbart inför nästa läsår. I händelse av otillräcklig behörighet uppmanas lärare att komplettera genom den statliga satsningen Lärarlyftet II. Under höstterminen -13 deltog åtta lärare eller fritidspedagoger i Lärarlyftet. (IdH, Hkk, Bild, En samt specialped). Inga deltagare under vårterminen 14. Inför kommande termin har sex lärare/fp anmält sig. Ämnen som är aktuella är sv, sva, en, spec. På SKL s initiativ och som ett led i matematiksatsningen SKL PISA 2015 har utbildningsgraden inventerats för alla i kommunen undervisande matematiklärare. Resultatet redovisas i diagrammet nedan. Skolverkets gränsvärden för behörighet för undervisning på olika stadier är är 15 hp (högskolepoäng) för åk 1-3 och 4-6 samt 30 hp för behörighet för åk 7-9. Detta innebär att av våra lärare kan 55% anses vara behöriga att undervisa i åk 1-3, 66% behöriga i åk 4-6 samt 100% behöriga att undervisa åk 7-9. Antal lärare med given utbildningsnivå (ma) Mindre än en halv termins ämnesstudier Mer än en halv termins ämnesstudier men mindre än ett år ett års ämnesstudier eller mer Gammal utbildning (före 1988) Vet ej Åk 1-3 Åk 4-6 Åk 7-9 Under det gångna läsåret har häften av kommunens skolor deltagit i matematiklyftet, Korsbacka, Tolvåker, Söderpark, Nyvång och Olympiaskolan. Totalt har 60 lärare träffats i ämnesgrupper varje vecka under ledning av tre utbildade handledare för att utbyta erfarenheter och prata pedagogik utifrån ett webbaserat utbildningsmaterial. Samtliga skolor upplever att träffarna har varit värdefulla och planerar för någon form av fortsättning under nästa läsår. Lärarlyftet har främst lockat fritidspedagoger som söker behörighet i praktiskt-estetiska ämnen. Under läsåret 13/14 eller kommande termin har inte någon sökt kompletterande fortbildning i matematik.

6 S i d a 6 Förstelärare Med utgångspunkt från regeringens karriärreform för lärare och statsbidrag för högre lärarlöner så har Kävlinge kommun anställt tolv förstelärare från hösten -13. Förstelärarna har i uppdrag att tillsammans med skolledningen utveckla och kvalitetssäkra skolans uppdrag. Samtliga har fått ett uttalat uppdrag av respektive rektor på den skola där man är anställd. Skickliga lärare är den enskilt viktigaste faktorn för elevernas kunskapsresultat. Från höstterminen -14 kommer ytterligare förstelärare att utses. Skolledarresurser Underlaget är hämtat från Infomentor i juni Elevantal omfattar förskoleklass till åk 9. När det gäller Annebro är omfattningen av skolledarresursen svår att jämföra med övriga skolor då rektorsområdet innefattar även förskolan. I sammanställningen nedan har därför inte biträdande rektorstjänsten räknats in för Annebro. Inom rektors ansvarsområde på f-6-skolor innefattas även fritidshemmens verksamhet. På en skola med ca 500 elever kan därför det totala personalansvaret uppgå till ca personer. Siffrorna visar på minskad skolledarresurs trots viss utökning, beroende på ett ökat elevunderlag. Genomsnittet för läsåret 13/14 visar 0,39 skolledare på etthundra elever. Föregående läsår var genomsnittet i Kävlinge 0,44. Skolledning per 100 elever 0,00 0,10 0,20 0,30 0,40 0,50 Annel Annebro* Kb Lju/Lac Nyv Oly Rin Skö Sp To rektor per 100 elever bitr rektor per 100 elever *rektor tillika förskolechef Skolledarresurser per 100 elever har minskat i takt med ett ökat elevantal. Siffrorna ger inte ett komplett jämförelsematerial mellan olika skolor. Utöver elevantal finns många faktorer som påverkar uppdragets omfattning, som antalet skolor i rektorsområdet, antal personal, antal verksamheter samt upptagningsområdets sociala struktur. Olika verksamheter, som förskola och fritidshem med verksamhet från klockan 6.00 till hela året, ger varierad tyngd åt uppdraget. Granskningsområde: Kvalitetsmätningar Granskningsområdet Kvalitetsmätningar innehåller Qualisdokumentation och delar ur portalenkäten

7 S i d a 7 Kvalitetsarbete Vid uppföljning inom ramen för Framtidens skola besöktes samtliga skolor under vårterminen. I samtalen framkom att man på de flesta skolor upplevde ett ökat intresse och förståelse för det systematiska kvalitetsarbetet. Flera skolor menade att ett ökat fokus på uppföljning och analys, på kunskap och förståelse kring stödet av digitalt verktyg (Infomentor, Siris) ger bra diskussioner när helheten blir synlig. Citat: Vi kan inte bara hoppas på bättre måluppfyllelse, analyserna kan visa mycket. Vad gör vi idag som är bra? Vad kan göras ännu bättre? Varför ser resultatet ut så här? Vad kan jag ändra i min undervisning? Qualis Fem av kommunens skolor har Qualisgranskats under vårterminen På Qualis hemsida anges att totalt 29 skolor granskats under läsåret, varav tio inte certifierats. För att bli certifierad krävs minst 60 poäng och att kvalitetssteg 3 nåtts inom samtliga elva granskningsområden. Maxpoäng är 126 och fyra av våra skolor ligger inom läsårets fem högsta resultat av samtliga Qualisgranskade skolor. Skönadalsskolan i topp med 120 poäng, Lackalänga skola 108 poäng, Ljungenskolan 106 poäng, Tolvåkerskolan 102 poäng och Söderpark skola med 75 poäng. Samtliga granskade skolor i riket hade en medelpoäng på 81. Under 2013 har personal, föräldrar och elever besvarat Qualisenkäten - med frågor om, hur de upplever barnets/sin skolvardag samt vilka synpunkter de har på denna. En sammanställning av enkätsvaren presenterades under vårterminen. En översiktlig bild av elevers och föräldrars nöjdhet med grundskolorna i Kävlinge kommun får man av enkätens sista fråga, se nedan. Totalt sett nöjd med skolan föräldrar; 87,2% elever åk 3-9; 83,6% elever åk F-2; 95,9% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Sammanfattningsvis framgår det i enkäterna att: De yngsta eleverna (F- åk 2) trivs i hög grad (92,2%), de känner sig trygga (90,0%) och anser att de vuxna reagerar och ingriper mot kränkningar (95,2%). Lärare/vuxna betyder mycket. De bryr sig och hjälper (96,4%), hjälper att lära (95,3%) och är bra (98,0%). Eleverna i åk 3-9 trivs i skolan (86,8%) och känner sig trygga (90,5%). De känner att vuxna/lärare bryr sig (90,1%), har höga förväntningar (87,6%) och är kunniga (93,6%). 90,0% uppger, att de har förtroende för sina lärare. Föräldrarna anger att deras barn trivs i skolan (91,7 %), att skolan ger barnet goda kunskaper och färdigheter (89,2%) och att de får god information om vad som händer i skolan (87,1%). Enkätsammanställningen för elever och föräldrar visar arbetsro som ett område för utveckling, avseende vissa skolor/klasser. Elevernas svar visar även att frågor som på olika sätt berör deras delaktighet i målformulering, planering och att IUP:n styr arbetet är ett annat område för utveckling.

8 S i d a 8 I sammanställningen av Qualisenkäten redovisas även några, för projektet Framtidens skola, viktiga frågor. Nedan presenteras Kunskaper och färdigheter samt höga förväntningar. Goda kunskaper och färdigheter Procent Dös Skö Nyv Sp To A-lund Oly Rin Lju Lac Kor Tot 2013 Tot 2012 åk F-2 åk 3-9 föräldrar 89,2 % av föräldrarna anger att skolan ger mitt barn goda kunskaper och färdigheter. Av eleverna i åk 3-9 anser 84,5% att de når bra resultat och 95,7% av de yngre eleverna anser att de lär sig mycket. Av de äldre eleverna (åk 3-9) instämde 87,6% i att lärarna har höga förväntningar på dem. Eleverna i åk 7-9 anger något lägre värde då det gäller utmaningar Förväntningar och utmaningar, åk 3-9 Procent Dös Skö Nyv Sp To A-lund Oly Rin Lju Lac Kor Tot 2013 Tot 2012 Lärare har höga förväntn Lärarna utmanar mig Inom ett område för åk 3-9, visades en större förändring: Ca 15% färre anser att IUP:n styr arbetet. En möjlig orsak till detta är den lagändring som genomfördes i november Se avsnitt Utvecklingssamtal och dokumentation. Portalenkät, från SKL vt -14 SKL:s portalenkät omfattar alla elever i åk 5 och 8. Delar av Portalenkäten redovisas fortsättningsvis under respektive granskningsområde. I Portalenkäten där elever i åk 5 och åk 8 ger sin syn på skolan och undervisningen, anger 93% i båda grupperna att lärarna förväntar sig att de når målen i alla ämnen. (Sammanvägt resultat för alternativen stämmer helt och hållet och stämmer ganska bra.) Siffrorna för åk 8 är här mer positiva än det

9 S i d a 9 sammanvägda resultatet för 7-9 i Qualisenkäten ovan. Båda årskurserna uppvisar återigen en ökning i jämförelse med tidigare års resultat. Resultaten från föregående år visade en ökning inom flertalet områden som Qualisenkäten omfattar och goda resultat hänger i. Skolornas kvalitetsarbete har genomslagskraft. Förbättringsområden identifieras, åtgärder sätts in, som sedan kommuniceras med såväl elever som föräldrar. Enkätsammanställningen visar som område för utveckling elevernas delaktighet i målformulering, planering och IUP. Granskningsområde: Trygghet och trivsel I området Trygghet och trivsel ingår SKL:s portalenkät som berör åk 5 och åk 8. Även Qualisenkäten visar resultat för området. Ur Qualisenkäter från 2013 är nedanstående resultat hämtade och gäller elevers och föräldrars upplevelse av trygghet och trivsel. Bland de äldre eleverna varierar resultaten mellan de olika skolorna. När det gäller trivsel finns variation mellan 73% och 97%. När det gäller de yngre elevernas trygghet (F åk2) finns variation mellan 80% och 100%. Även upplevelse av arbetsro redovisas. 60,4% av föräldrarna anser att det råder arbetsro i skolan. 66,8% av de äldre eleverna anser att de har arbetsro, och 71% av de yngre eleverna. Variationen mellan skolor är störst för de äldre eleverna, där högsta värdet är 81,2% och lägsta 46,2%. Trygghet, trivsel, arbetsro 0% 20% 40% 60% 80% 100% åk f-2 Jag/mitt barn har arbetsro åk 3-9 Jag känner mig trygg i skolan Jag/mitt barn trivs i skolan föräldrar Bilden, ur Qualisenkäten, visar andel elever/föräldrar som tycker att påståendet till vänster stämmer helt eller ganska bra. Portalenkät, från SKL vt -14 Eleverna i åk 5 och 8 uppger, att de känner sig trygga i skolan. Vid en sammanslagning av svarsalternativen stämmer helt och hållet respektive stämmer ganska bra är det 94% i både åk 5 och i åk 8, som anger, att de känner sig trygga i skolan. Jämfört med resultat för tidigare år är resultatet stabilt.

10 S i d a 10 Eleverna ombads ange, vilken av enkätens sju frågor, som de upplevde som viktigast/mest angelägen för dem. I de tillfrågade årskurserna är det frågan om deras trygghet i skolan, som även i år upplevs som mest angelägen. 48% i åk 5 och 44% i åk 8 väljer denna aspekt på skolvardagen som viktigast. Urvalet, åk 5 och åk 8, är snävt, men resultaten från Qualisenkäten pekar åt samma håll. Resultaten bedöms i stort som positiva, betraktat som ett genomsnitt, men stora variationer inom varje fråga visar på enskilda skolors utvecklingsområden. Enkätsammanställningen för elever och föräldrar visar arbetsro som ett område för utveckling avseende vissa skolor/klasser. Granskningsområde: Resultat Resultat innehåller prognos för måluppfyllelse, betyg, meritvärde, nationella prov Måluppfyllelse, alla ämnen En gång per termin, i oktober och april, görs en sammanställning av i vilken mån eleverna förväntas nå målen i samtliga ämnen. Prognosen utgör underlag för skolans egen uppföljning och åtgärdsplan. Nytt för i år är en sammanställning av resultat i åk 1 gällande läsning och grundläggande taluppfattning i matematik. Dessa redovisas under respektive fokusområde. Prognos för måluppfyllelse kan ge skolan en användbar bild för planering av fortsatt undervisning och åtgärder. Vid uppföljningen av kontrakt framkom att detta arbete utvecklats betydligt på flertalet skolor. Uppföljningsmöjligheter som finns i Infomentor har förbättrats och kan utgöra stöd i analysarbetet. Nationella ämnesprov vt -14 Nedanstående diagram visar andel elever som når kravnivåer i nationella prov. De nationella proven för åk 6 och 9 är numera utformade för att visa måluppfyllelse för hela skalan (E A) av kunskapskrav. Siffror för jämförelse med riksgenomsnitt är ännu inte tillgängliga. Resultaten för åk 3 visar i diagrammet nedan skolornas egen bedömning av andel elever som sammantaget nått kravnivåer för årskursen. Skolverkets officiella statistik blir tillgänglig i oktober där endast respektive delprov redovisas. Skolverket har tagit bort det sammansatta måttet för ämnesproven i årskurs 3, dvs andel som deltagit i samtliga delprov och nått kravnivån på samtliga delprov. Måttet visade sig vara alltför känsligt när det gäller skolenheter med få elever och blev svårtolkat. 100% 80% 60% 40% 20% 0% Nationella prov, vt -14 Genomsnitt, kommunala skolor Kävlinge Ma Sv Eng NO SO åk 3 åk 6 åk 9

11 S i d a 11 Gällande åk 3 visar dagrammet ovan skolornas egen bedömning av andel elever som nått kravnivån för årskursen. För åk 6 och 9 visas siffror som inrapporterats till kvalitetsstrateg. Skolverkets officiella statistik är ännu ej tillgänglig. Nationella prov åk 3,6 och 9 jfr åk 9 åk 6 åk ma sv 0% 20% 40% 60% 80% 100% Diagrammet ovan visar andelen elever som nått kravnivån i matematik och svenska 2012, 2013 samt När det gäller resultat för åk 3, 2014 är siffrorna preliminära. Alla grupperna, åk 3, 6 och 9, visar förbättrade resultat i matematik. Åk 3 visar även förbättrat resultat i svenska. I åk 9 sjunker resultaten i svenska ytterligare. Betyg/genomsnittligt meritvärde Betygsstatistiken över meritvärde är förändrad. Elever som avslutade grundskolan våren 2014 får räkna med betyg i moderna språk som ett 17:e betyg i meritvärdet. Maxvärdet för meritvärdet är 340 poäng istället för som tidigare 320 poäng. Skillnaden innebär att våren 2014 kunde eleverna i årskurs 9 få ett meritvärde som är högre än föregående läsårs elevers meritvärde. I diagrammet nedan görs trots detta en jämförelse med fjorårets meritvärde även för åk Meritvärde ,7 224,6 228,1 233,6 228,1 205,9 224,4 236, ,9 198,1 223,9 209,3 202,5 217,1 Siffror för jämförelse med riksgenomsnitt är ännu inte tillgängliga. (Se även redovisning av Delmål) Meritvärden för Korsbackaskolan har ökat. Vid granskningen av läsårets statistik för betyg och nationella ämnesprov (NÄP) fanns diskrepans mellan resultat i NÄP och betyg. 53% av eleverna i åk 9

12 S i d a 12 på Korsbackaskolan hade samma betyg i matematik som sammanvägt betyg i NÄP. 38% av eleverna fick ett högre betyg. På Tolvåkerskolan fick 80% samma betyg som betyg i NÄP, medan 18% fick ett högre betyg. Som jämförelse har i riket 20,6% av eleverna högre betyg i matematik än provbetyget i nationellt prov. Meritvärdet av grundskolans betyg i åk 9 utgörs nu av summan av betygsvärdena för de 17 bästa betygen i elevens slutbetyg och är därför inte direkt jämförbara med fjorårets. Diskrepans NÄP och betyg blir ett fortsatt område för utveckling inom fokusområdet bedömning. Det finns ett behov av arbete kring progression och bedömning, speciellt gällande övergången mellan åk 6 och åk 7. Granskningsområde: Stödåtgärder Området Stödåtgärder granskar åtgärdsprogram och resurser för särskilt stöd Behov av särskilt stöd Under året har fortsatta satsningar gjorts för att ytterligare öka inkluderingen. Detta genom att särskilda undervisningsgrupper/resursskolor görs mer flexibla och mobila så att insatser kan göras på elevernas hemskola. Inför hösten planeras en förändrad organisation för att skapa ett tydligare samarbete mellan centrala specialpedagoger och skolpsykologer och för att få en högre grad av kontinuitet för det enskilda barnet och att förbättra utredningsgången. Kartläggning av elevers behov av särskilt stöd baseras på enkät från Elevhälsan som genomförs vartannat år och som utförts av förskolechefer, rektorer och personal på samtliga kommunala för- och grundskolor. Resultatet visar att 617 (463) unika elever är i behov av särskilt stöd och detta motsvarar 17,4 % (15,1%) av antalet elever. Siffrorna inom parantes anger mätning från En elev kan ha multipla behov, men räknas bara en gång. Kartläggningen räknar eleven till det område där det största behovet av stöd föreligger. Elever i behov av stöd, fördelat mellan ålder och genus Pojkar 2014 Pojkar 2012 Flickor 2014 Flickor 2012 år % 19% 24% 23% år % 16% 21% 28% Fsk.klass - år 3 9% 8% 16% 15%

13 S i d a 13 Ur materialet kan vi utläsa fördelning mellan såväl olika åldrar, fördelat på pojkar och flickor, samt fördelning mellan olika skolenheter. Hela Kävlinge kommun Tolvåkerskolan Söderparkskolan Skönadalsskolan Rinnebäcksskolan Olympiaskolan Nyvångsskolan Ljungenskolan Lackalängaskolan Korsbackaskolan Annelundskolan Annebro Andel elever i behov av stöd, 2012/2014 per skolenhet 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% Andel elever i behov av stöd 2012 Andel elever i behov av stöd 2014 Fördelning av elevers svårigheter 2012, 2014 Nyanlända invandrare, saknar svenskt språk Fysiska funktionshinder och svårare sjukdomar Psykosociala svårigheter Tal- och språkstörningar Betydande matematiksvårigheter/dyskalkyli Betydande läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Emotionella svårigheter Stora inlärningssvårigheter Utvecklingsstörning * Stora relations-, anpassnings- och/eller Stora koncentrations-, 0,0% 0,5% 1,0% 1,5% 2,0% 2,5% 3,0% 3,5% 4,0% 4,5% Fördelning av elevers svårigheter 2012 Fördelning av elevers svårigheter 2014 Betydande läs- och skrivsvårigheter är nu den vanligaste förekommande svårigheten. Det utgör den dominerande svårigheten hos minst* 4,2 % av samtliga elever i grundskolan i Kävlinge. Ser man till enbart elever med svårigheter utgör denna grupp 24 %. (*minst: då en elev har flera svårigheter i kombination räknas endast det stödbehov som anses ha störst inverkan.) Forskning visar att 5 8 % av befolkningen i Sverige har olika grad av dyslexi.

14 S i d a 14 En faktor till den förändrade bilden kan vara att skolan är bättre på att både upptäcka och sätta in åtgärder. Åtgärdsprogram Under läsåret förändrades bestämmelserna kring åtgärdsprogram, bland annat med syfte att minska pedagogernas dokumentationsbörda. I juli 2014 antogs ändringar i skollagen som bl a innebär förändring angående när åtgärdsprogram ska upprättas. Tidigare kunde uppföljning av elevers måluppfyllelse kopplas till om åtgärdsprogram upprättats. För att säkerställa att åtgärdsprogram finns för elever i behov av särskilt stöd bör nya rutiner skapas. I de allmänna råd som publicerats anges att huvudman regelbundet bör förvissa sig om att rektorn för en skolenhet har tillräckliga resurser för att leva upp till skollagens bestämmelser om extra anpassningar och särskilt stöd, samt skapa rutiner för att undersöka att arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd fungerar på skolenheterna och i förekommande fall vidta nödvändiga åtgärder. Granskningsområde: Utvecklingssamtal och elevdokumentation Området utvecklingssamtal och elevdokumentation innehåller granskning av dokumentation i Hösten 2013 ändrades bestämmelserna i skollagen om utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen. Ändringarna i skollagen innebär sammanfattningsvis att utvecklingssamtalet har fått en utvidgad roll och att kravet på skriftliga individuella utvecklingsplaner avskaffas i de årskurser betyg sätts. Vidare ska skriftliga individuella utvecklingsplaner upprättas endast en gång per läsår för elever i årskurs 1-5. De skriftliga omdömena förenklades betydligt och Skolverkets blankett för ändamålet kommer att användas på berörda skolor. Det digitala systemet, Infomentor kan ge rapport på antalet elever med en individuell utvecklingsplan (IUP) och skriftligt omdöme, förutsatt att informationen lagts in. Efter vårterminens slut granskades alla årskurser 1-5 och inget anmärkningsvärt framkom. Qualisenkäterna för åk 3-9, visade en sjunkande (-15%) andel elever som anser att IUP:n styr arbetet. En möjlig orsak till detta är den lagändring som genomfördes i november I samband med den nya lagen gällande dokumentation kan en gemensam, systematisk användning av den nya analysmodulen i Infomentor utarbetas, för att stödja tillsynen av elevens rätt till dokumentation av olika slag. Rapportdel 2 Fokusområden Inom ramen för Framtidens skola ingår fokusområden för läsåret, med fortsatt satsning på; matematik IT som pedagogiskt verktyg delaktighet värdegrundsarbete betyg och bedömning

15 S i d a 15 rektors ledarskap svenska, fokus på att utveckla läs- och skrivförmåga Utvecklingsarbetet har sitt centrum i rektorsgruppen, där strategier och konkreta åtgärder tas fram och handlingsplaner utarbetas, men den egentliga arenan för utvecklingsarbetet är på de enskilda skolorna och i arbetslagen. Från och med detta läsår med stöd av förstelärare. Beskrivning av arbetet inom fokusområdena under läsåret: Matematik: Satsningen på matematik fortsätter och berör hela processen från nationella mål undervisning resultat. SKL Nätverksarbetet med SKL har utökats på nationell nivå och totalt ingår 90 kommuner. Under året har arbetet intensifierats och operativa mål har beslutats. Arbetet sker i arbetande nätverk på hemmaplan men också på de regionala nätverksträffarna. Utmärkande för arbetet är att samtliga fyra nivåer, politiker, förvaltning, rektorer samt lärare, är aktiva i arbetet. Målet med projektet är att Sverige på nationell nivå ska nå mycket bättre resultat i den internationella studien PISA 2015 och lyckas halvera den andel elever som idag inte når högre än lägsta nivån och öka den andel som når den högsta. Operativa mål, SKL Inom ramen för SKL har följande operativa mål för matematiken beslutats: Alla elever har vid utgången av åk 1 taluppfattning inom området 0 20, vilket innebär förståelse mellan antal och symbol. Mäts med test ur Förstå och använda tal. Andelen elever som når betyget A har ökat. Elevernas attityd till matematiken har förbättrats. Uppföljning av attityder till matematiken sker genom enkät årligen via länken. Det är första året mätningarna genomförs och samtliga resultat redovisas nedan. Andel elever åk 1 med alla rätt "Att förstå och använda tal" 100,0% 74,3% 84,6% 84,2% 71,7% 63,0% 91,4% 79,7% 81,6% I diagrammet ovan visas andelen elever med alla rätt i testet för åk 1 i Förstå och använda tal av Alistair McIntosch. Testet består av 15 uppgifter som behandlar talområdet Syftet med testet är att lyfta fram gruppens och enskilda elevers styrkor och eventuella missuppfattningar och svårigheter som underlag för fortsatt undervisning.

16 S i d a ,5 3 2,5 2 Attityder till matematik, åk 1-9 Jag är intresserad av ma Jag tycker ma är roligt Jag tror att jag kommer att ha nytta av ma Jag tycker ma är viktigt Lärarna förklarar bra Diagrammet redovisar resultatet av enkätundersökning som samtliga elever varit delaktiga i. Svarsalternativen på samtliga frågor ovan är graderade från 1 till 4 där 1 motsvarar inte alls och 4 motsvarar Ja, mycket. Ett av övergripande målen för SKL Pisa 2015 är att Sverige på nationell nivå ska nå mycket bättre resultat i den internationella studien PISA 2015 och lyckas halvera den andel elever som idag inte når högre än lägsta nivån och öka den andel som når den högsta. 50 Andel elever med betyg A i matematik 40 Procent vt - 13 vt Diagrammet visar andelen elever med betyget A i matematik.

17 S i d a 17 Antal elever som saknar godkänt betyg i matematik Antal elever vt - 13 vt - 14 Diagrammet visar antal elever som inte uppnått betyg E i matematik. Antalet elever som saknar godkänt betyg i matematik ökar vid stadieövergången till åk 7 på Korsbacka. Här kan elever följas över tid. Elever i åk 6 föregående läsår återfinns i 7-9-skolans åk 7 vt Området bör bli föremål för uppföljning och utveckling. Mattelänken: I länken ingår representanter från alla skolor samt två skolledare. Mattelänken är oerhört viktig för att nå ut med matematiksatsningen på alla skolor. De som deltar i SKL matematiksatsning finns också med i matematiklänken och är därmed en garant för spridningen. Mattelyftet Under året har hälften av kommunens skolor deltagit i Skolverkets satsning på fortbildning för matematiklärarna. Totalt har cirka 60 lärare deltagit i den webbaserade utbildningen under ledning av tre handledare som genomgått en central utbildning. Inför nästa år har ytterligare två handledare utbildats och återstoden av kommunens matematiklärare kommer att delta i matematiklyftet. Samtliga skolor som deltagit i matematiklyftet planerar att fortsätta det kollegiala lärande inom matematiken i någon form. IT som pedagogiskt verktyg; Kompetensutveckling och kunskapsutbyte bland pedagoger och skolledare: Utbildning kring pedagogisk användning av ny teknik har genomförts på alla skolor och i rektorsgruppen. Som återkommande tillfällen för utbyte av kunskap, inspiration och erfarenheter har "IT-pedagogiska caféer" hållits och den 14 augusti 2013 hölls en "Kunskapsdag" med bl.a IT-stöd och IT-pedagogik som ämnesområden. Införandestöd för lärplattor respektive laptops har genomförts på de flesta skolor. Ökad datortäthet för elever Fas 1 av den digitala satsningen genomfördes under våren 2014, vilket innebar ca 820 lärplattor till åk 1-6 och ca 280 bärbara datorer till åk 7. För bärbara digitala verktyg är genomsnittet 1,9 elever per verktyg. Förändringar i IT-miljön Skolornas trådlösa nätverk har förstärkts till en nivå som matchar ett aktivt verktyg per elev. Verktyg för samverkan och innehållsdelning Skolorna har behov av plattform för samverkan, mm. Vissa skolor använder plattformen Google Apps aktivt, andra är fortfarande i ett uppstartsskede. Roller och organisation för IT-utveckling I skolornas IT-länk har de flesta enheter nu flera personer utsedda som tar aktiv del i pedagogiska, tekniska och administrativa frågor kring de digitala verktygen. Det finns behov av IT-pedagog, ev riktad mot åk F-6 respektive 7-9.

18 S i d a Täthet, digitalt verktyg 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 Stationära elev-datorer Laptops Lärplattor Elever/ bärbart verktyg (bärbar dator eller lärplatta) Skalan till vänster avser antal verktyg, illustrerad med staplar, skalan till höger avser antal elever per digitalt verktyg, illustrerad med linje. Fokusområde svenska; Enligt Framtidens skolas arbetsmodell dialog kontrakt uppföljning genomfördes under våren en uppföljning av varje skolas analys och reflektion över egna resultat, arbetsmetoder och insatser inom området. Uppföljningen ringar in de förändringar som skett och de processer som satts igång. På flertalet skolor talades om behov av arbete kring progression och bedömning. Bedömning och betygssättning av elevers prestationer kräver tolkning och värdering i flera led. Behov av fortsatt arbete uttalades speciellt gällande övergången mellan åk 6 och åk 7. Inom detta område nämns förståelse och kännedom om progressionen i kunskapskraven. Det framkom ett ömsesidigt behov av diskussioner kring kunskapskrav och förväntningar mellan åk 6 och 7. På de flesta skolorna finns ett pågående arbete kring bedömning. Detta innebär att lärarna arbetar strukturerat med att tydliggöra mål, förmågor, vad och hur bedömning sker samt former för själv- och kamratbedömning. Skolorna beskrev sitt arbete med bedömningsmatriser och pedagogiska planeringar som ett led i tolkning av kunskapskrav, men också flera andra aspekter av bedömning nämndes. Betydelsen av elevens kännedom om vad som ska bedömas, förmåga till självbedömning, och hur formativ bedömning leder till en förändrad undervisning. På alla skolor fördes diskussion kring betygssättning. På f-6-skolorna lyftes skillnader i betygsstatistik mellan höst- och vårtermin. F-6-skolorna uppgav att lärarna i åk 6 i stor utsträckning känt en viss försiktighet vid första tillfället (höstterminen), gällande de högre betygen. Vid det tillfället fanns endast Skolverkets bedömningsstöd för tolkning. De nationella ämnesproven gav sedan ytterligare vägledning för bedömningen. I detta sammanhang diskuterades även hur skolorna arbetade med elevers möjligheter att nå sin fulla potential. 1-6 skolorna menar att de nationella proven, med sitt stödmaterial, ger en god vägledning för tolkning av nivåer, E C A. På 7-9-skolorna fördes diskussion kring vikten av användandet av hela betygsskalan och att ett fortsatt arbete är nödvändigt för att få samsyn. Skolorna uttrycker behov av fortsatt arbete kring bedömning i ett vidare perspektiv, inte enbart i svenska och matematik. Läsgarantin har en avstämningspunkt i Skolverkets material Nya Språket Lyfter, punkt A:4. Denna innebär att Eleven känner igen flera bokstäver, har knäckt läskoden och visar förståelse för innehållet vid avstämning den 15 april i åk 1. Sammanställningen gäller 419 elever, varav sju elever ännu inte nått uppsatt mål. (Uppgift från Söderpark saknas)

19 S i d a 19 Andel elever som når Läsgarantin, vt åk 1 100% 100% 100% 96% 99% 94% 98% 99% Elevernas delaktighet, inflytande och ansvar; Ett fokusområde där varje skola arbetar utifrån enhetens olika behov. Aktiviteter för att stödja arbetet återfinns i skolornas verksamhetsplaner. Qualisenkäter för 2013 visar elevers upplevelse av delaktighet. Delaktighet i planering varierar på skolorna mellan 51% och 92%. Upplevelsen av inflytande varierar på skolorna mellan 60,5% och 95%. Variationen på skolorna gäller även elever som anger att de sätter egna lärandemål (mellan 60,9% och 90%). Samtliga lägsta-noteringar gäller elever i åk 7-9. Yngre elevers upplevelse av inflytande har ökat. Delaktighet, ur Qualisenkät ,5% 72,5% 79,7% 82,8% 80,9% 75,0% åk F-2 åk 3-9 Jag är delaktig i planering Jag har inflytande Jag sätter egna lärandemål I Portalenkäten från april 2014, som visar elevers (åk 5 och åk 8) syn på skolan och undervisningen, undersöks om lärarna tar hänsyn till elevernas åsikter. Eleverna i åk 5 upplever i betydligt större utsträckning än eleverna i åk 8, att deras lärare helt tar hänsyn till elevernas åsikter. Endast 18% av eleverna i åk 8 instämmer helt i påståendet.

20 S i d a % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Ur Portalenkät 2014; Lärarna på min skola tar hänsyn till elevernas åsikter 10% 11% 44% 42% 65% 18% åk 5 åk 8 Vet ej Stämmer inte alls Stämmer ganska dåligt Stämmer ganska bra Stämmer helt och hållet Elevernas inflytande, delaktighet och möjlighet till påverkan i sitt eget lärande förväntas öka med stigande ålder och har stor betydelse för elevers syn på skolan och lärandet. En granskning av resultatet för eleverna i åk 3-9 visar även detta år att elevers delaktighet sjunker med stigande ålder i alla parametrar som mäts. Inflytande och delaktighet är ett fortsatt utvecklingsområde. Fritidshemmen: Under några år har fritidspedagoger, med representation från samtliga enheter, träffats kontinuerligt, först under utvecklingsstrategs ledning, numera som en fritidshemslänk, för erfarenhetsutbyte, planering av gemensam utveckling och utvärdering samt fortbildningsinsatser. Denna grupp av fritidspedagoger är också nyckelpersoner ute på sina enheter där de med stöd av sina rektorer kan driva ett utvecklingsarbete. Under det gångna läsåret har följande områden varit prioriterade Delaktighet, både för elever och föräldrar Lugn och ro Tydliggöra och synliggöra lärandeprocessen. Samtliga enheter har tagit fram handlingsplaner för ovanstående område. Under året har en enkät genomförts på samtliga enheter. Enkäten besvarades av 1148 barn och 709 föräldrar. En svarsfrekvens på ca 50 % för föräldrarna. Jämförelse med förra årets mätning är inte relevant då ett annat enkätverktyg användes. I det nya enkätverktyget används en skala mellan 1 och 4 där 4 är det högsta värdet. Vi kan konstera att barnen trivs mycket bra och att det ännu återstår arbete för att föräldrarna ska känna en högre grad av delaktighet och känna till målen för fritidshemmens verksamhet. Utvecklingsarbetet för fritidshemmen sker fortsättningsvis, utan central samordning, genom ett nätverk av fritidspedagoger. Detaljerat analysarbetet görs på respektive enhet under ledning av rektor.

21 S i d a ,5 Fritidshem, enkät 2014 Annebro Annelund Lackalänga 3 2,5 2 1,5 Ljungen Nyvång Olympia 1 0,5 0 Jag får vara med och bestämma Det finns platser med lugn och ro Jag trivs FH tar tillvara mina synpunkter Jag känner till målen för fritidshemmet Rinnebäck Skönadal Söderpark Kommunen totalt Kort beskrivning av andra fokusområden under läsåret: Kunskapsdag; Ett arrangemang i regi av Framtidens skola, augusti -13, där samtliga lärare i kommunen samlas för erfarenhetsutbyte, inspiration och kompetensutveckling. Lärare delade med sig av hur man använder sig av den senaste forskningen i undervisningen samt metoder för lärande med nya tekniker Ämnen varierade stort, ex Läslust, Spray Paint Art, Flipped Classroom, Spelhålan mm. Totalt 33 olika seminarium/workshop som drygt 300 pedagoger kunde ta del av. Värdegrundsarbete; fortsätter utifrån den kommungemensamma satsningen. Varje skola arbetar utifrån enhetens behov. Aktiviteter för att stödja arbetet återfinns i skolornas verksamhetsplaner. Skola 2011; Fortsatt arbete utifrån enhetens behov. Arbete med uppdragsförtrogenhet, tillämpning och likvärdig bedömning sker även i de olika ämneslänkarna. Merparten av skolorna arbetar i form av kollegialt lärande med bedömning utifrån forskning. På de allra flesta skolorna sker uppföljning av likvärdigheten i betygssättningen som ett led i det systematiska kvalitetsarbetet. Rektors ledarskap; Rektorerna har under läsåret deltagit i lärcirklar som stöd i utvecklings- och förändringsarbete med digitala verktyg. Rektors ledarskap följs kontinuerligt i form av regelbundna träffar rektorer emellan och avsatta strategidagar för en fördjupad förståelse kring uppdraget. Skapande skola; Kulturrådet har för sjunde året beviljat Kävlinge kommun anslag för Skapande Skola. Under läsåret 2014/2015 uppgår bidraget till kr. Arbetet har succesivt utökats och omfattar nu alla elever F åk 9. Projektet utvärderas kontinuerligt och utvecklas utifrån elevers, pedagogers och aktörers inkommande synpunkter. Elevernas synpunkter tas tillvara på en återkommande demokratidag. Projektet som är helt finansierat av pengar från Kulturrådet är efter sju år väl befäst som ett värdefullt pedagogiskt inslag och är nu uppskattat av såväl elever som pedagoger. I nuläget finns ingen beredskap att fortsätta insatsen om finansieringen minskar eller upphör. Ungdomars inflytande och delaktighet; En projektgrupp med representation från alla förvaltningar har under våren tagit fram en projektplan för detta arbete. Arbetet består av flera delar. Representanter från varje nämndsområde deltar i utbildning, med syfte att stärka genomförandet av barnets rättigheter i kommunala verksamheter i Skåne. En arbetsgrupp från skola och fritidsgård arbetar för att ta fram strategier för att skapa delaktighet och inflytande i vardagen.

22 S i d a 22 Medborgardialog för ungdomar syftar till att skapa kontaktyta mellan ungdomar och beslutsfattare. I början av hösten kommer workshops samt cafémöten att arrangeras för möte mellan ungdomar och politiker. Rapportdel 3 Avstämning mot projektmål Projektets mål, att inom fem år vara bland landets 20 bästa kommuner i SKL:s öppna jämförelser låter sig stämmas av i april varje år. Då resultat och rankning utgör jämförelsegrunden för Framtiden skola, har det varit väsentligt, att befästa vilka indikatorer, som bedöms vara hållbara över tid, d.v.s. indikatorernas innehåll och villkor bör inte förändras under projekttiden. Område Resultat 2012 Ranking 2013 Resultat 2013 Ranking 2014 Preliminärt Resultat 2014 Andel godkända elever i alla ämnen, åk 9 86,7% 34 85,7% 34 81,6% Genomsnittligt meritvärde 219, , ,8% NÄP åk 9, Sv 98,1% % % NÄP åk 9, Ma 81,7% ,5% % NÄP åk 9, En 99,6% 21 98,9% 39 98% NäP åk 6, Sv 84% 86 96,2% 82 97% NäP åk 6, Ma 85% 49 95,4% % NäP åk 6, En 94% 14 96,0% 85 95% NäP åk 3, Sv 79% 43 84,6% 37 91% NäP åk 3, Ma 79% 40 79,3% 29 89% Sammanvägt resultat Andelen elever med godkända betyg i alla ämnen (åk 9) fortsätter att sjunka. Resultatet visar på behov av analys och förbättringsåtgärder. Vi kan inte utesluta att införandet av ett nytt betygssystem ytterst kan påverka att bedömning av godkändnivån kan präglas av en viss återhållsamhet. Delmål för projektet Under förra läsåret togs ett delmål fram: Vårterminen -13 når alla elever i betygsgivande årskurser sin fulla potential och minst betyget E i matematik. Betygen i matematik, vt -14 visar att delmålet inte uppnåtts fullt ut och satsningen på matematik fortgår. Vid jämförelse av årets och fjorårets siffror är det enbart i åk 6 som resultatet förbättrats. Andel elever (5,7%), som i åk 6 föregående år, inte fick betyg E eller högre, har nu ett år senare i åk 7, ökat till 9%. Elevantalet i åk 7 (5%) som föregående år inte nådde E har nu i åk 8, ökat till 12,8%. Trenden bryts något i åk 9 där 8% av eleverna i tidigare årskurs inte hade nått E, nu minskade till 6,8%.

23 S i d a 23 Andel elever med betyg F eller streck i ma vt -14; 12,8% vt -14; 9,1% vt -14; 5,1% vt -14; 6,8% vt -13; 8,1% vt -13; 5,7% vt -13; 5,0% vt -13; 5,2% åk 6 åk 7 åk 8 åk 9 Betyg, matematik vt -14 0% 20% 40% 60% 80% 100% Annelund Annebro Lackalänga Ljungen Nyvång Olympia Rinnebäck Skönadal Söderpark Kb 7 Kb 8 Kb 9 To 7 To 8 To 9 A B C D E F streck ej betyg Betygsammanställning för jämförelse med riksgenomsnittet är ännu inte tillgänglig. Delmålet har inte uppnåtts. Planerade insatser fortsätter. (Se Fokusområde matematik) Analys och åtgärder Enstaka diagram kan te sig ointressanta, men variationer mellan skolor, variationer inom olika områden och det mönster som växer fram kan bilda en helhet för att synliggöra områden/skolor som är i behov av mer omfattande åtgärder och eventuellt stöd från huvudman. Granskningsområde: Organisation och rutiner Lärartäthet och behörighet: Flertalet skolor i Kävlinge, nio av elva, har fler elever per lärare än riksgenomsnittet. Lärartätheten kan antas påverka skolornas resultat. Forskning visar att lärarens betydelse är den enskilt viktigaste faktorn för elevernas lärande.

24 S i d a 24 Rekrytering, lärarbehörighet och därmed lärartäthet är ett område som framöver förväntas bli problematisk. Redan idag kan skolorna känna av större rörlighet bland personal samt svårigheter att rekrytera personal med rätt behörighet. Skolledarresurserna har minskat räknat på 100 elever, beroende på ett ökat elevantal. Ökat elevantal medför ökat personalansvar. Inom rektors ansvarsområde på f-6-skolor innefattas även fritidshemmens verksamhet. På en skola med ca 500 elever kan därför det totala personalansvaret uppgå till ca personer. Forskning visar att det i de flesta fall blir rektors pedagogiska ledarskap som försvagas när tiden inte räcker till. Rektors aktiva roll och ansvar betonas i den nya skollagen. Granskningsområde: Kvalitetsmätningar Resultaten från föregående år visade en ökning inom flertalet områden som Qualisenkäten omfattar och goda resultat hänger i. Skolornas kvalitetsarbete har genomslagskraft. Enkätsammanställningen visar elevernas delaktighet i målformulering, planering och IUP som områden för utveckling. Granskningsområde: Resultat Det finns ett behov av arbete kring progression och bedömning, speciellt gällande övergången mellan åk 6 och åk 7. Vi kan inte utesluta att införandet av ett nytt betygssystem ytterst kan påverka att bedömning av godkändnivån kan präglas av en viss återhållsamhet. Fortsatt fokus på hur skolorna arbetar med elevers möjligheter att nå sin fulla potential, vikten av användandet av hela betygsskalan. Vid granskning av betyg och resultat på nationella ämnesprov syns en relativt god överensstämmelse, jämförbar med riket, med något undantag. Det krävs inte en total överensstämmelse mellan provresultat och betyg, men avvikelsen får inte vara för stor eller pågå under en längre tid. De nationella ämnesproven mäter inte alla kunskapskrav, i alla nivåer, de utgör bara ett av många bedömningsunderlag. Men det ska handla om temporära avvikelser, om man ser en tendens att det alltid finns ett ämne som sticker ut och då bör man fundera över vad det beror på. Diskrepans NÄP och betyg blir ett fortsatt område för utveckling. I analys av betygssättning behöver skolorna göra jämförelser mellan klasser, skolor och gentemot riket för att få syn på tids- eller skolspecifika faktorer som kan påverka likvärdigheten i betygssättningen. Sådana faktorer kan till exempel vara lärarnas syn på betydelsen av de nationella proven för betygen, lokal bedömningskultur eller undervisningens genomförande. Andelen elever med godkända betyg i alla ämnen (åk 9) fortsätter att sjunka. Resultatet visar på behov av analys och förbättringsåtgärder. Granskningsområde: Stödåtgärder Rutiner för åtgärdsprogram samt hur pedagogers syn på elevers svårigheter påverkar utformandet av åtgärdsprogram är kontinuerliga arbetsuppgifter för såväl elevhälsoteamet som alla berörda ute på skolorna. Gemensamma rutinbeskrivningar måste utarbetas utifrån nya allmänna råd. En faktor till den förändrade bilden kan vara att skolan är bättre på att både upptäcka och sätta in åtgärder. Rapporten visar behov av att följa elever på individnivå genom åren i grundskolan för att se effekter av stöd och insatser. Granskningsområde: Utvecklingssamtal och elevdokumentation

25 S i d a 25 I samband med den nya lagen gällande dokumentation kan en gemensam, systematisk användning av analysmodulen utarbetas, för att stödja tillsynen av elevens rätt till dokumentation av olika slag. Fokusområde Matematik Antalet elever som saknar godkänt betyg i matematik ökar vid stadieövergången till åk 7 på Korsbacka. Området bör bli föremål för uppföljning och utveckling. Se ovan; granskningsområde resultat. Fokusområde IT I utredningen IT i Framtidens skola beskrivs kommande insatser för att utveckla och säkerställa att lärare möter eleverna i den pedagogiska utmaning som krävs utifrån våra styrdokument. Behovet av lärplattform och IT-pedagog för stöd till skolornas fortsatta IT-utveckling nämns. Fokusområde Delaktighet Elevernas inflytande, delaktighet och möjlighet till påverkan i sitt eget lärande förväntas öka med stigande ålder och har stor betydelse för elevers syn på skolan och lärandet. En granskning av resultatet för eleverna i åk 3-9 visar även detta år att elevers delaktighet sjunker med stigande ålder i alla parametrar som mäts. Inflytande och delaktighet är ett fortsatt utvecklingsområde. Områden för uppföljning och/eller utredning Beslutas av styrgruppen för Framtidens skola.

Kvalitetsrapport 2014-2015

Kvalitetsrapport 2014-2015 Datum 2014-06-30 10 Antal sidor Kvalitetsrapport 2014-2015 Kvistbergsskolan Marcus och Anna 0564-477 00 direkt 070-642 16 65 mobil marcus.lech@torsby.se Innehållsförteckning 1. Fokusområde vad har vi uppnått

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen 2013-04-25 Stockholms kommun Rektorn vid Sofia skola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn av Sofia skola i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm,

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola

Läs mer

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a Beskut Dnr 44-2015:4210 Backatorps skolkooperativ ekonomisk förening Org.nr. 716445-1366 BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a efter bastillsyn Bauatorpsskolan belägen i Göteborgs ko mun. 'iåbx 2320,

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete BUN 2013-08-27 57 Systematiskt kvalitetsarbete Barn- och utbildningsförvaltningen Systematiskt kvalitetsarbete i Svenljunga kommun Skollagens krav innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

Matte i πteå. Piteå kommun 2015-02-13

Matte i πteå. Piteå kommun 2015-02-13 2015 Matte i πteå Piteå kommun 2015-02-13 Bakgrund Svenska elevers kunskaper i matematik har försämrats under senare år. Försämringen märks i att andelen elever som uppnår det lägsta betyget ökar och

Läs mer

Matte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien.

Matte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. 2012-2015 Matte i πteå Matematiklyftet Nationell fortbildning av alla som undervisar i matematik SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten.

Läs mer

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Projektet Matte i Πteå Syfte Syftet med det treåriga projektet Matte i Πteå är att utveckla och förbättra undervisningen i matematik för att öka alla elevers

Läs mer

Kvalitetsgranskning av Freinetskolan Bild & Form med huvudman Freinetskolan Bild & Form Masthugget KB

Kvalitetsgranskning av Freinetskolan Bild & Form med huvudman Freinetskolan Bild & Form Masthugget KB Freinetskolan Bild & Form Box 7115 402 32 Göteborg 1 (10) Dnr:40-200-:1773 Freinetskolan Bild & Form Masthugget KB Box 7115 402 32 Göteborg Kvalitetsgranskning av Freinetskolan Bild & Form med huvudman

Läs mer

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola Stockholms kommun Rektorn vid Äppelviksskolan Beslut för grundskola efter tillsyn av Äppelviksskolan i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon:

Läs mer

Granskning av rutiner för uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i grundskolan. Motala kommun

Granskning av rutiner för uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i grundskolan. Motala kommun Revisionsrapport Granskning av rutiner för uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i grundskolan Motala kommun Eleonor Duvander Håkan Lindahl Innehållsförteckning Revisionell bedömning... 1 Bakgrund

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 enhet

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 enhet Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 enhet Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 2014-06-03 1. GRUNDFAKTA Stadsskogsskolan 1 191 elever, 113 pojkar och 78 flickor 42 med annat modersmål 22 lärare Andel lärare med högskoleexamen

Läs mer

Tjänsteskrivelse Rapport resultat grundskolan

Tjänsteskrivelse Rapport resultat grundskolan VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE FÖRVALTING 2013-08-13 DNR BUN 2013.183 JONAS BERKOW SID 1/1 JONAS.BERKOW@VALLENTUNA.SE BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Rapport resultat grundskolan Förslag

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/förskolan styrs av nationella styrdokument som skollag (2010:800) och läroplaner, vilka är kopplade till respektive skolform. Dessutom styrs verksamheterna av kommunala

Läs mer

Kvalitetsanalys läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys läsåret 2014/15 Kvalitetsanalys läsåret 2014/15 Klättenskolan Postadress Besöksadress Telefon Internet Giro och org nr Sunne kommun Stöpafors 0565-160 00 växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 79. Klättenskolan 686 93 Sunne

Läs mer

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 1 Barn och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 2 Nuläge 2 Systematiskt kvalitetsarbete enligt skollagens 4:e kapitel 2 Modellen för

Läs mer

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 För huvudmän inom skolväsendet Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 Ansök senast den 23 januari 2015 Läslyftet 2015 2018 Hösten 2015 startar Läslyftet,

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Dnr 43-2014:7575 Alingsås kommun kommunstyrelsen@alingsas.se Beslut för gymnasieskola efter prioriterad tillsyn i Alströmergymnasiet sektor 1 i Alingsås kommun 2 (10) Tillsyn i Alströmergymnasiet sektor

Läs mer

Sveriges bästa skolkommun 2014

Sveriges bästa skolkommun 2014 2014-08-29 Lars Ullén Utredare Yrke och villkor Bakgrunds-PM Sveriges bästa skolkommun 2014 Att satsa på skolan är en oöverträffat god investering för framtiden. Genom att utse Sveriges bästa skolkommun

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

Årlig rapport 3, SKL Matematik PISA 2015

Årlig rapport 3, SKL Matematik PISA 2015 Barn- och utbildningskontoret Tjänsteutlåtande Sara Penje Sidan 1 av 5 Diariekod: 611 Barn- och ungdomsnämnden Årlig rapport 3, SKL Matematik PISA 2015 Förslag till beslut Barn- och utbildningskontoret

Läs mer

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23) D nr YTTRANDE Stockholm 2013-07-10 Handläggare Anna Gabrielsson Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Läs mer

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Grundskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Jennika Pettersson 2012-07-24 Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Kunskapsnämndens mål 2012 under MEDBORGARperspektivet Resultaten för lärande

Läs mer

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN REVIDERAD AUGUSTI 2012 STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION Innehållsförteckning OM UTVECKLINGSSAMTALET OCH DEN SKRIFTLIGA INDIVIDUELLA UTVECKLINGSPLANEN 2

Läs mer

Astrid Lindgrens skola AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN

Astrid Lindgrens skola AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN skolan Vi vet vart vi ska. Vi utvärderar, analyserar och förändrar. Utnyttja alla våra sinnen. Lär oss på olika sätt. Är tydliga! Gör våra elever medvetna om målen.

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen Beslut 2014-09-23 Bollnäs kornmun iiifocenter@bolliias.se Rektorn vid Rengsjöskolan F-6 gun-marie.tvve@bollnas.se Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Rengsjöskolan

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

Information om det systematiska kvalitetsarbetet

Information om det systematiska kvalitetsarbetet Anita Rune - P6AR01 E-post: anita.rune@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2013-09-09 Dnr: 2013/2541-BaUN- 013 Barn- och ungdomsnämnden Information om det systematiska kvalitetsarbetet Ärendebeskrivning

Läs mer

Nulägesbeskrivning av Kvalitet i grundskolan i Eslövs kommun-2012

Nulägesbeskrivning av Kvalitet i grundskolan i Eslövs kommun-2012 Nulägesbeskrivning av Kvalitet i grundskolan i Eslövs kommun-2012 I denna rapport presenteras elevernas resultat på ett övergripande sätt samt utvärdering och analys av nuläget. Utvärderingen ligger till

Läs mer

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159 Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten 2 (8) Förord Skolenkäten är en av de mest omfattande enkäter som görs i svensk skola. Utöver årsvisa sammanställningar och

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 1-3 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 1-3 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Stavreskolan 1-3 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4 REDOVISNING AV UPPDRAG...

Läs mer

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Läsåret 2014/2015 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lust att lära Lärande Samskapande Styrkebaserad Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare

Läs mer

Elever i behov av särskilt stöd

Elever i behov av särskilt stöd Elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan för Ekebyhovskolan 2014 Ekebyhovskolan Ansvarig chef: Inga-Lill Håkansson INNEHÅLL SYFTE OCH MÅL...3 VÅRA STYRDOKUMENT...4 ELEVSTÖDSTRAPPAN...5 STÖDTEAMET...7

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen Eksjö kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Eksjö kommun Skolinspektionen. Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, 222 29 Lund Telefon:

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 GRUNDSKOLA: Bålbro skola 1. UNDERLAG - Självvärdering, riktad till pedagoger - Våga Visa-enkäten riktad till barn/elever och föräldrar - Skolans andra underlag Pedagoger Övergripande

Läs mer

Handlingsplan vid frånvaro

Handlingsplan vid frånvaro 2015-05-22 Handlingsplan vid frånvaro Rutin och stöd för systematiskt arbete med att främja närvaro i Askersunds kommuns förskolor och grundskolor Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 1 2. Syfte... 1 3.

Läs mer

1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola

1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola 1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302

Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302 Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302 Vision: En tidsenlig och trygg skola och förskola Grundskolan Arbetsgång Enligt Kultur och utbildningsnämndens

Läs mer

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC)

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Sida 1 (6) Bilaga till RUC:s verksamhetsplan 2010-2013 Dnr: FAK 2011-366 Fastställd av RUC-styrelsen 2012-06-18 Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Inledning Handlingsplanen

Läs mer

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 2014-01-07 1 (5) Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 Förskolan Vid skolinspektionens tillsyn 2013 fick förskolan 4 anmärkningar/förelägganden, detta är lika många i antal som vid

Läs mer

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR VADS SKOLA LÄSÅRET 2013-2014

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR VADS SKOLA LÄSÅRET 2013-2014 SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR VADS SKOLA LÄSÅRET 2013-2014 TRYGGHET OCH STUDIERO Analys av föregående års resultat och åtgärder: Påminna vårdnadshavare så att de lämnar in enkätsvar till skolan. Detta

Läs mer

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun www.pwc.se Håkan Lindahl Eleonor Duvander Rektorernas förutsättningar att vara pedagogiska ledare Mjölby kommun Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning... 2 2. Inledning... 4 2.1. Revisionsfråga...

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Beslut ein Skolinspektionen 2014-12-15 Leksands kommun Rektorn vid Siljansnäs skola Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Siljansnäs skola i Leksands kommun Skolinspektionen, Box 23069,

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Kungsgårdsskolan och Prästgärdsskolan

Regelbunden tillsyn i Kungsgårdsskolan och Prästgärdsskolan Regelbunden tillsyn i Säters kommun Prästgärdsskolan/Kungsgårdsskolan Dnr 43-2008:693 Regelbunden tillsyn i Kungsgårdsskolan och Prästgärdsskolan Kungsgårdsskolan förskoleklass och årskurserna 1-6 Prästgärdsskolan

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Järfälla kommun Rektorn vid NT-gymnasiet Beslut för gymnasieskola efter tillsyn av NT-gymnasiet i Järfälla kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: 08-586

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen Beslut 2014-04-23 Älghults Friskola Rektorn vid Älghults Friskola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn i Älghults Friskola i Uppvidinge kommun Skolinspektionen, Postadress:

Läs mer

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Systematiskt kvalitetsarbete Det systematiska kvalitetsarbetet är reglerat i skollagen, 4 kap och regleras på nationell-, huvudmannaoch enhetsnivå. Huvudmannanivå

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16 Göran Åkerberg rektor Kunskap och lärande Var är vi? Hur gör vi? Delaktighet och inflytande Vart ska vi? Hur blev det? Normer och värden

Läs mer

Kvalitetsuppföljning och -utveckling, grundskolan

Kvalitetsuppföljning och -utveckling, grundskolan Revisionsrapport Kvalitetsuppföljning och -utveckling, grundskolan Hallsbergs kommun Marie Lindblad Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning...2 2.1. Bakgrund...2

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 4-9 2012

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 4-9 2012 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Stavreskolan 4-9 2012 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG...

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Lyrfågelskolan 4-9 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Lyrfågelskolan 4-9 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Lyrfågelskolan 4-9 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4 REDOVISNING AV UPPDRAG...

Läs mer

Fakta om friskolor Februari 2015

Fakta om friskolor Februari 2015 Fakta om friskolor Februari 2015 Hur ser friskolesektorn ut egentligen? Som förbund för Sveriges fristående förskolor och skolor får vi ofta frågor om hur vår bransch ser ut. Hur ser det ut med antalet

Läs mer

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION Ledarskap Det vi tycker är särskilt viktigt med vårt ledarskap är att skapa ett öppet klimat på skolan, där elever, föräldrar och personal kan känna att de med förtroende

Läs mer

Beslut. efter tillsyn i Svenljunga kommun

Beslut. efter tillsyn i Svenljunga kommun Beslut Svenljunga kommun Beslut efter tillsyn i Svenljunga kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Post- och besöksadress Lund, Gasverksgatan 1, 222 29 Lund Telefon: 08-586

Läs mer

Program för utvecklingsområden inom barn- och utbildningsförvaltningen i Vetlanda kommun åren 2013 2015

Program för utvecklingsområden inom barn- och utbildningsförvaltningen i Vetlanda kommun åren 2013 2015 Dokumenttyp Program Beslutad av (datum och ) Barn- och utbildningsnämnden (2012-11-06 77) Giltig fr.o.m. 2013-01-01 Dokumentansvarig Utvecklingsledare på barn- och utbildningsförvaltningen Gäller för Barn-

Läs mer

1. Verksamhetens förutsättningar

1. Verksamhetens förutsättningar Grundskola Förskoleklass Fritidshem Resultatrapporten innehåller en värdering och analys av enhetens resultat kring kunskap och lärande samt resultat från brukarundersökningen. Resultatrapport för Habyskolan

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskoleklass

Kvalitetsredovisning Förskoleklass Kvalitetsredovisning Förskoleklass Läsåret 2012/2013 Edvinshemsskolan Område Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun 1 Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole

Läs mer

Huvudmän inom skolväsendet 2012-12-18 1 (10) Dnr 2012:1958

Huvudmän inom skolväsendet 2012-12-18 1 (10) Dnr 2012:1958 Huvudmän inom skolväsendet 1 (10) Information om Matematiklyftet I detta dokument finns information om Matematiklyftet samt hur man som huvudman ska gå tillväga om man vill ansöka om statsbidrag för matematikhandledare

Läs mer

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Fakta om Friskolor. - mars 2014. (Preliminär version)

Fakta om Friskolor. - mars 2014. (Preliminär version) Fakta om Friskolor - mars 2014 (Preliminär version) Hur ser friskolesektorn ut egentligen? Som förbund för Sveriges fristående förskolor och skolor får vi ofta frågor om hur vår bransch ser ut. Vilka

Läs mer

1. Verksamhetens förutsättningar

1. Verksamhetens förutsättningar Grundskola Resultatrapporten innehåller en värdering och analys av enhetens resultat kring kunskap och lärande samt resultat från brukarundersökningen. Resultatrapport för Lyckeskolan Upprättad av Eva

Läs mer

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara matematik- och kunskapsutvecklande.

Läs mer

Huvudmannens kommentarer Didaktus Läsår 13/14

Huvudmannens kommentarer Didaktus Läsår 13/14 Huvudmannens kommentarer Didaktus Läsår 13/14 DIDAKTUS LÄSÅR 13/14 Didaktus har sitt huvudmannasäte i Göteborg och ingår i en grupp av gymnasieskolor tillsammans med LBS Kreativa Gymnasiet och Designgymnasiet.

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

Beslut. efter tillsyn i Torsby kommun

Beslut. efter tillsyn i Torsby kommun Torsby kommun torsby.kommun@torsby.se efter tillsyn i Torsby kommun Skolinspektionen, Box 2320, 403 15 Göteborg, Besöksadress Kungsgatan 20 Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586 080 04 www.skolinspektionen.se

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi

Utbildningspolitisk strategi Utbildningspolitisk strategi 2012-2015 för förskola, förskoleklass, skola och fritidshem i Örnsköldsvik Antagen av kommunfullmäktige 2012-05-28 77 Våra huvudmål: Högre måluppfyllelse & Nolltolerans mot

Läs mer

BOKSLUT 2009 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. torsdag, 2010 mars 18

BOKSLUT 2009 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. torsdag, 2010 mars 18 BOKSLUT 2009 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Organisation Resultat Måluppfyllelse Kompetensutveckling God ekonomisk hushållning Likvärdighet IUP med skriftliga omdömen Nätverk Inspektioner Go BOKSLUT

Läs mer

Återrapportering av Skolinspektionens tillsyn vid Särskolan, Säters kommun

Återrapportering av Skolinspektionens tillsyn vid Särskolan, Säters kommun Återrapportering av Skolinspektionens tillsyn vid Särskolan, Säters kommun 1 Innehåll INLEDNING... 3 UNDERLAG... 3 KUNSKAPER... 3 KUNSKAPSRESULTAT... 3 UPPFÖLJNING OCH KOMMUNIKATION AV RESULTAT... 6 BEDÖMNING

Läs mer

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Kvalitetsredovisning Fritidshem Kvalitetsredovisning Fritidshem Läsåret 2012/2013 Edvinshems fritidshem Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

OH-mallen. Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling. Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd

OH-mallen. Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling. Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd OH-mallen Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd Skolverket visar vägen Skolverket ska genom sin verksamhet främja att

Läs mer

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Rapport 2015 Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Stockholm 2015-04-30 Beställare: Järfälla kommun, Lidingö Stad,

Läs mer

Borås Stads INSTRUKTION FÖR REKTOR. Instruktion för rektor 1

Borås Stads INSTRUKTION FÖR REKTOR. Instruktion för rektor 1 Borås Stads INSTRUKTION FÖR REKTOR Instruktion för rektor 1 Fastställt av: Arbetsgrupp förskola-skola Datum: 21 februari 2014 Dokumentet gäller för: Alla grundskole- och grundsärskoleenheteer För revidering

Läs mer

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever

Läs mer

Fakta om friskolor Maj 2014

Fakta om friskolor Maj 2014 Fakta om friskolor Maj 2014 Hur ser friskolesektorn ut egentligen? Som förbund för Sveriges fristående förskolor och skolor får vi ofta frågor om hur vår bransch ser ut. Hur ser det ut med antalet elever

Läs mer

Systematiska kvalitetsarbete 13-14 grundskola

Systematiska kvalitetsarbete 13-14 grundskola Systematiska kvalitetsarbete 13-14 grundskola Innehållsförteckning Uppgifter om grundskolorna 140115.............................. 2 1. Normer och värden...................................... 3 1.1 Nuläge.................................................

Läs mer

2013-06-04. Handlingsplan Elevhälsa Grundsärskolan på Fjärdingskolan. Kommungemensam verksamhet förskola skola Stadsdelsförvaltning Norr

2013-06-04. Handlingsplan Elevhälsa Grundsärskolan på Fjärdingskolan. Kommungemensam verksamhet förskola skola Stadsdelsförvaltning Norr 2013-06-04 Handlingsplan Elevhälsa Grundsärskolan på Fjärdingskolan Kommungemensam verksamhet förskola skola Stadsdelsförvaltning Norr 2 Innehållsförteckning 1. VERKSAMHETSBESKRIVNING... 3 2. DEFINITION

Läs mer

Matematik. - en handlingsplan för grundskolan

Matematik. - en handlingsplan för grundskolan Matematik - en handlingsplan för grundskolan april 2015 Inledning Bland förskolans, förskoleklassens och grundskolans viktigaste uppgifter är att se till att alla elever utvecklar god taluppfattning, god

Läs mer

Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015

Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Åsenskolan Rektor Linda Karlsson 1. Kunskapsuppdraget 1.1 Bakgrund tolkning av skolans kunskapsuppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014. Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI

Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014. Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014 Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI 1 Innehåll Inledning...3 Enhetens systematiska kvalitetsarbete...3 Styrdokument...3 Skollag och

Läs mer

UTVECKLINGSPLAN FÖR MATEMATIK

UTVECKLINGSPLAN FÖR MATEMATIK UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PERSONALAVDELNINGEN FOU-ENHETEN BILAGA DNR 12-007/10005 SID 1 (6) 2013-02-26 För att säkerställa ett strategiskt, långsiktigt och hållbart utvecklingsarbete som bidrar till en

Läs mer

Föräldraenkät 2013. jan feb. dec. mars. nov. okt. april. maj. sept. juni. aug juli. Anette Christoffersson. Utvecklingsledare

Föräldraenkät 2013. jan feb. dec. mars. nov. okt. april. maj. sept. juni. aug juli. Anette Christoffersson. Utvecklingsledare Föräldraenkät 2013 dec jan feb nov mars okt april sept maj aug juli juni Anette Christoffersson Utvecklingsledare Sammanfattning och förslag på åtgärder Förskola Föräldrarna är överlag väldigt nöjda med

Läs mer

Utvärdering av Sturebyskolan Förskoleklass, grundskola fritidshem och fritidsklubb

Utvärdering av Sturebyskolan Förskoleklass, grundskola fritidshem och fritidsklubb UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN UPPFÖLJNING SENHETEN TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN 2012 Utvärdering av Sturebyskolan Förskoleklass, grundskola fritidshem och fritidsklubb Gunnel Eriksson, Jonas Flodmark och Ann-Christine

Läs mer

Grundskolor skolområde VÄST Astrid Lindgrens skola F-6 Brännebro skola F-6 Gullringen Djursdala skola F-6 Rumskulla skola F-6 Södra Vi skola F-6

Grundskolor skolområde VÄST Astrid Lindgrens skola F-6 Brännebro skola F-6 Gullringen Djursdala skola F-6 Rumskulla skola F-6 Södra Vi skola F-6 Grundskolor skolområde VÄST Astrid Lindgrens skola F-6 Brännebro skola F-6 Gullringen Djursdala skola F-6 Rumskulla skola F-6 Södra Vi skola F-6 Genom att ha fokus på uppdraget och att ha höga förväntningar.

Läs mer

Kommun Kommunkod Skolform

Kommun Kommunkod Skolform Skolblad avseende Bjärehovskolan Lingvägen 17 23734 BJÄRRED Tel Fax http://wwwlommase/bjerehov Huvudman Kommun Kommun Kommunkod Skolform Lomma 1262 Grundskola Skolkod 126200503 Skolid 02061 Nedan presenteras

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Sjuntorpsskolan 4-9 2014

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Sjuntorpsskolan 4-9 2014 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Sjuntorpsskolan 4-9 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat...

Läs mer

Förskolechef Beskrivning av förskolan

Förskolechef Beskrivning av förskolan Kvalitetsanalys för (Da Vinciskolan) läsåret 2011/12 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys

Läs mer

Kompetensutvecklingsplan vårterminen 2014 läsåret 2014/2015

Kompetensutvecklingsplan vårterminen 2014 läsåret 2014/2015 Kompetensutvecklingsplan vårterminen 2014 läsåret 2014/2015 Barn- och utbildningsförvaltningen 2014-01-16 Kompetensutvecklingsplan vårterminen 2014 samt läsåret 2014/2015 Kompetenutvecklingsplaner finns

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2013/2014

Kvalitetsredovisning 2013/2014 Kvalitetsredovisning 2013/2014 Skola: Design & Construction College, Stockholm Ansvarig chef: Katarina Lindeman-Andersson, rektor Datum: 2014-09-11 Beskrivning av skolan Design & Construction College startade

Läs mer

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun 1. Elevhälsa och barn- och elevhälsoarbete 2 2. Allmänt om förskolans barnhälsoarbete 4 3. Allmänt om grundskolans och gymnasiets elevhälsoarbete. 5 Detta dokument

Läs mer

2015-03-25. Projektbeskrivning Luleålärare i teknik och naturvetenskap 2014-2019

2015-03-25. Projektbeskrivning Luleålärare i teknik och naturvetenskap 2014-2019 2015-03-25 Projektbeskrivning Luleålärare i teknik och naturvetenskap 2014-2019 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen bygger vidare

Läs mer

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum Plan för kunskap och lärande med kvalitet och kreativitet i centrum Förord Östersunds kommunfullmäktige har som skolhuvudman antagit denna plan. Med planen vill vi säkerställa att de nationella målen uppfylls.

Läs mer

KVALITETSRAPPORT. Mariaskolan. Läsåret 2013/2014

KVALITETSRAPPORT. Mariaskolan. Läsåret 2013/2014 KVALITETSRAPPORT Mariaskolan Läsåret 2013/2014 1. Inledning Underlaget till denna Kvalitetsrapport har varit grundskolans uppföljningar och dokumentation under läsåret 2013/2014 samt arbetslagens utvärdering

Läs mer

HJÄLMSTASKOLAN 2014. Utvärdering av mål och resultat 2013-14

HJÄLMSTASKOLAN 2014. Utvärdering av mål och resultat 2013-14 HJÄLMSTASKOLAN 2014 Utvärdering av mål och resultat 2013-14 Innehåll 1. Förskolan... 3 2. Grundskolan... 4 2.1 Egna mål... 4 2.2 Analys av resultat i matematik... 6 2.3 Analys av resultat i läs- och skrivutveckling...

Läs mer