ajournering för lunch

Transkript

1 1(50) Plats och tid Sammanträdesrum Majberget, kommunkontoret i Bengtsfors, klockan , ajournering för lunch Beslutande Ledamöter Per Eriksson (s) ordförande Per Jonsson (c) 1:e vice ordförande Peder Johansson (s) tjänstgörande ersättare Susanne Öhrn (s) ej 237 Carl Kullgren (fp) Nils Andrée (s) Jan-Åke Jansson (kd) Morgan Funevall (c) Therese Karlsson (m) Gull-Britt Börjesson (m) tjänstgörande ersättare ej 266 Kåre Karlsson (c) tjänstgörande ersättare Marie-Therese Harfouche (c) tjänstgörande ersättare 237, Stig Bertilsson (m) tjänstgörande ersättare 266 Ersättare Peder Johansson (s) Kåre Karlsson (c) Stig Bertilsson (m) Marie-Therese Harfouche (c) Övriga närvarande Se sida 2 Justerare Per Jonsson (c) Justeringens plats och tid Kommunkontoret i Bengtsfors den 24 september 2013 Underskrifter Sekreterare Paragrafer Ulrika Thorell Ordförande Per Eriksson (s) Justerare Per Jonsson (c) ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Organ Sammanträdesdatum då anslaget sätts upp då anslaget tas ned Förvaringsplats för protokollet Kommunkontoret Underskrift Ulrika Thorell

2 2(50) Övriga närvarande Solveig Andersson kommunchef Ulrika Thorell kommunsekreterare Lena Mossberg socialchef , 257 Carl-Göran Strutz utbildningschef 257 Sten-Inge Lilja ekonomichef 241, 257 Katrin Thoor kommunstrateg/bitr kommunchef 257 Anders Alin personalchef 257 Annika Karlsson verksamhetsled/planerare 257 Jan Leander (fp) 257 Sara Larsson utredare

3 3(50) KS 237 Rapport från utskotten s utskotts ledamöter informerar om utskottens sammanträde under augusti 2013 samt besvarar frågor från kommunstyrelsens ledamöter. s beslut tar del av informationen.

4 4(50) KS 238 Redovisning av delegeringsbeslut s utskotts protokoll s allmänna utskott 211/12, 1/13, /13, /13, 198/13 s sociala utskott 42-49/13 s utbildningsutskott 46-54/13 s ordförandes delegering Återtagande av inlämnad ansökan avseende bidrag för bredbandsutbyggnad 3/13 Kommunchefens delegering Utfärdande av fullmakt att för Bengtsfors kommuns talan 27/13 Ekonomichefens delegering Godkännande av förfrågningsunderlag avseende upphandling av Livsmedel 2014 Driftchef fastighet/fjärrvärme delegering Hyreskontrakt del i Lantmätaren 1 42/13 Räddningschefens delegering Anställningsbevis 4 st Mark- och exploateringsingenjörens delegering Markupplåtelseavtal 18/13, 20/13 Nyttjanderättsavtal 19/13 Rektors delegering Rektor Franserudsskolan anställnings- och lönebeslut 3/13, 17-18/13 Rektor Ekhagsskolan/Enebacken anställnings- och lönebeslut 10-12/13 Rektor Vuxenutbildningen anställnings- och lönebeslut - 9/13 s beslut tar del av informationen

5 5(50) KS 239 Information från de kommunala bolagen s ledamöter informeras om aktuella frågor i de kommunala bolagen. s beslut tar del av informationen

6 6(50) KS 240 Förvaltningschefsrapport Kommunchefen informerar från kommunstyrelsens olika verksamhetsområden, aktuella frågor, statistik mm. s beslut tar del av informationen

7 7(50) Kommunfullmäktige Kommunrevisionen KS 241 Delårsbokslut med utfallsprognos på helåret för Bengtsfors kommun Enligt resultaträkningen ger den kommunala verksamheten ett överskott på 2,3 mkr för årets sex första månader. Enligt prognosen för helåret beräknas kommunen att nå ett överskott på 12,0 mkr. Kommunen har för år 2013 budgeterat ett överskott på 5,7 mkr. Detta innebär en förbättring mot budget på 6,3 mkr. I resultatet ingår realisationsvinster på 0,1 mkr och underskott på de affärsdrivande verksamheterna med 0,6 mkr. Dessa räknas bort vid uträkning av balanskravsresultatet. Det prognostiserade balanskravsresultatet uppgår därmed till 12,5 mkr. Detta innebär att kommunen klarar av det så kallade balanskravet. Den största avvikelsen i helårsprognosen för kommunstyrelsens skattefinansierade verksamhet står utbildningsområdet för med ett prognostiserat underskott på 3,5 mkr. Det sociala området beräknas få ett underskott på 0,4 mkr medan kommunledningskontoret bedöms få ett underskott på 0,6 mkr. Finansförvaltningen beräknas få ett överskott på 11,1 mkr. I detta resultat ingår återbetalning av premier från AFA Försäkring med 9,5 mkr. Kommunen har för år 2013 en total investeringsbudget på 98,0 mkr. Den höga nivån beror på tilläggsbudget från tidigare år på ej genomförda eller slutförda investeringar. Under första halvåret har kommunen investerat för 16,3 mkr. De största investeringsprojekten är inom VA-verksamheten och fjärrvärmeverksamheten. Driftredovisning i sammandrag uppdelning per nämnd Nämnd Utfall 0630 Budget 2013 Prognos 2013 Avvikelse budget/prognos Kommunfullmäktige -0,3-0,9-0,9 0,0-237,1-468,2-472,4-4,2 skattefinansierad affärsdrivande 7,0 11,8 11,2-0,6 Myndighetsnämnden 0,0-0,1-0,1 0,0 Överförmyndarnämnden -0,3-0,4-0,4 0,0 Finansiering 233,0 463,5 474,6 11,1 Summa 2,3 5,7 12,0 6,3

8 8(50) Beredande organ Delårsbokslut samt helårsprognos 2013 s beslut och förslag till beslut Kommunfullmäktige tar del av delårsbokslut för Bengtsfors kommun per beslutar att överlämna delårsbokslut till revisorerna

9 9(50) Kommunchefen KS 242 Dnr Granskning av den interna kontrollen rutiner för backup beslutade om plan för granskning av den interna kontrollen för åren Planen innehöll totalt 9 granskningsområden, varav 6 gällde verksamhetsansvaret och 3 administrativa rutiner. Ett område gällde krasch på något av IT-systemen och granskningen där avsåg rutiner för backup. Metod och urval Intervjuer har skett med ansvarig IT-tekniker och IT-chef. Syftet med intervjuerna var att kontrollera hur efterlevnad av rutinerna för backup fungerar. Iakttagelser Det finns skriftliga rutiner för hur backup ska göras. Dessa innehåller instruktioner om när backup ska ske på de olika systemen. Det finns ett schema över alla backup-körningar; dagliga, veckovisa, manuella etc. Det finns också rutiner för hur kontroll av att backup fungerar och att det går att läsa tillbaka informationen ska ske. Varje arbetsdag kontrolleras loggar i backup-servern manuellt för att säkerställa att alla backup-körningar fungerat. Det finns dock behov av att utveckla rutinerna kring backup och göra en översyn på hur länge backuper sparas. För vissa system finns behov av att spara informationen längre än vad som görs idag. En sådan utveckling kräver dock större lagringsutrymme än den befintliga backup-servern. Slutsatser De slutsatser som kan dras av ovanstående iakttagelser är att befintliga rutiner kring backup fungerar och följs. Åtgärder Mot bakgrund av ovanstående iakttagelser och slutsatser finns i dagsläget inget behov av att vidta några åtgärder utöver den utveckling av rutinerna som redan är planerad.

10 10(50) Beredande organ Kommunstrategens/bitr kommunchefens tjänsteskrivelse s allmänna utskotts protokoll s beslut tar del av informationen

11 11(50) Kommunchefen KS 243 Dnr Granskning av intern kontroll Systematisk kvalitetsuppföljning (måluppfyllelserapport) har beslutat att granskning av den interna kontrollen inom området elevernas måluppfyllelse inom grundskolan ska genomföras. Det moment som ska granskas är systematisk kvalitetsuppföljning (måluppfyllelserapport). fattade beslut att anta en plan för skolutveckling och systematiskt kvalitetsarbete. Det framgår av planen att mätningar och analyser ska ske vid fyra tillfällen per läsår. Skriftliga omdömen i årskurs 1-5 ska mätas vecka 46 och vecka 17. Betyg i årskurs 6-9 ska mätas vid höst- och vårterminernas slut. Måluppfyllelsen ska redovisas i samtliga ämnen med undantag av årskurs 1 och 2 där endast svenska och matematik rapporteras. Resultaten från de nationella prov som genomförs i årskurs 3, 6 och 9 ska också sammanställas och analyseras. Sammanställandet av skriftliga omdömen, betyg och nationella prov sker på kommunledningskontoret. Analyser av materialet sker på varje skola och ska ligga till grund för fortsatt verksamhet. Analysen ska omfatta såväl framgångsfaktorer som påvisade brister och planerade åtgärder. Fokus i kvalitetsarbetet ska vara på elevernas lärande. Arbetssätt, lärmiljö och kompetens ska utgöra grund för utvecklingsarbetet och dessa områden ska årligen följas upp, analyseras och utvecklas. Måluppfyllelsen inom dessa tre områden i utvecklingsplanen ska utvärderas genom sammanställning av elevernas resultat, årlig enkät till elever och vårdnadshavare samt självskattning bland skolpersonalen. Analysen som följer på utvärderingen ska visa på sammanhangen mellan insatserna inom de tre utvecklingsområdena och resultaten, för att sedan resultera i åtgärder inför kommande läsår. Det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras på skolnivå och sammanställas på huvudmannanivå. Redovisning ska årligen ske till utbildningsutskottet. Metod och urval Eftersom inte ens ett år har gått sedan kommunstyrelsen fattade beslut om att anta planen för skolutveckling och systematiskt kvalitetsuppföljning finns det inga upparbetade rutiner. Jag har vid granskningen tittat på hur insamlandet av skriftliga omdömen, betyg och nationella prov har fungerat sedan implementeringen i november Det framgår av den plan för granskning av den interna kontrollen som antagits av kommunstyrelsen att det är insamlingsmomentet som är aktuellt för granskning.

12 12(50) Iakttagelser Sedan kommunstyrelsen fattade beslut om att anta planen för skolutveckling och systematiskt kvalitetsarbete i september 2012 har två mättillfällen av skriftliga omdömen genomförts i årskurs 1-5 och två mättillfällen av betyg genomförts i årskurs 6-9. Resultat från nationella prov har också samlats in under våren Skriftliga omdömen Insamlandet av skriftliga omdömen i årskurs 1-5 har skett på två sätt. Antingen har lärarna fyllt i en blankett kring hur många elever som har uppnått respektive inte har uppnått kunskapsmålen i respektive ämne i respektive klass eller så har rektorer hämtat uppgifterna från lärplattformen Edwise som används inom grundskolan. Insamlandet av skriftliga omdömen har varit utdraget. Vissa skolor har snabbt fyllt i blanketterna eller hämtat uppgifterna från Edwise medan någon skola har dragit ut på inlämnandet till terminen eller läsåret har varit till ända. Flera lärare har inte förstått syftet med blanketten som de har fyllt i och därför har viss information fått kompletterats under resans gång för att vara möjlig att sammanställa. Betyg Insamlandet av betyg i årskurs 6-9 har fungerat mycket bra. Bengtsgården har så snart betygen har varit satta redovisat dessa till kommunledningskontoret för sammanställning. Nationella prov Eleverna i årskurs 6 och 9 genomför under vårterminen flera nationella prov. Bengtgården har redovisat resultat från dessa så snart de har varit färdigrättade och betygsatta. Eleverna i årskurs 3 genomför ett nationellt prov i svenska under vårterminen. En av skolorna har redovisat resultatet till kommunledningskontoret. Årlig enkät till elever och vårdnadshavare Enkäter till elever och deras föräldrar/vårdnadshavare i årskurs 2, 5, 8 och gymnasiets årskurs 2 har genomförts under En del rektorer (Franserudsskolan och Bengtsgården) valde att föräldrarna skulle fylla i enkäten i samband med föräldramöten under våren Detta gav en mycket högre svarsfrekvens än på de skolor där föräldrarna fick fylla i den på egen hand. Eleverna fyllde i enkäterna under skoltid, vilket på det stora hela innebar en mycket hög svarsfrekvens. Elevenkäterna genomfördes under slutet av april och maj. Slutsatser/åtgärder Nya rutiner behöver alltid tid för att sätta sig. Inkörningsproblem behöver åtgärdas. Det måste bli tydligt för alla lärare varför olika uppgifter samlas in

13 13(50) och hur det sammanställda materialet senare kommer att användas av dem själva i det fortsatta kvalitetsarbetet på den egna skolan. Blanketten för insamlandet av skriftliga omdömen kommer att ses över för att underlätta ifyllande eller så kommer uppgifterna endast att hämtas från lärplattformen Edwise i fortsättningen. Det är för sent att genomföra enkäter i slutet av terminen. Rektorer och lärare behöver få en möjlig chans att arbeta med enkätsvaren innan sommaruppehållet. Bakgrunden till att enkäterna inte genomfördes tidigare under våren var att det saknades ett enkätverktyg. Ett webbaserat enkätverktyg köptes in av kommunledningskontoret i mars Enkäten till elever och föräldrar bör genomföras under vårterminens första hälft för att skolorna ska få möjlighet att ta del av resultatet innan läsårets slut. Genom att enkäterna till föräldrarna fylls i samband med föräldramöten kan också en högre svarsfrekvens uppnås. Ny granskning av intern kontroll En ny granskning av intern kontroll gällande systematisk kvalitetsuppföljning kan vara lämplig att genomföra om två tre år. Arbetet med enkäter, mätningar och analyser har då fått en möjlighet att sätta sig. Inkörningsproblem har åtgärdats och den systematiska kvalitetsuppföljningen har blivit en naturlig och återkommande del i arbetet kring elevernas måluppfyllelse inom grundskolan. Beredande organ Utredarens tjänsteskrivelse s allmänna utskotts protokoll s beslut tar del av informationen

14 14(50) Kommunchefen KS 244 Dnr Granskning av intern kontroll beslut om felaktig biståndsbedömning /behandling I 6 kap 7 kommunallagen slås fast att en nämnd har ett ansvar för all verksamhet som bedrivs inom nämndens verksamhetsområde stämmer överens med de övergripande mål som kommunfullmäktige har ställt upp samt att verksamheten bedrivs i enlighet med de föreskrifter som kan finnas för verksamheten i lag, förordning eller reglemente eller i de särskilda beslut som fullmäktige kan ha fattat om verksamheten inom nämndens område. Den interna kontrollen innefattar systematiskt ordnade kontroller av verksamheten. har beslutat att granska biståndsbedömning/behandling för beslut enligt socialtjänstlagen (SoL) respektive lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) i kategorierna IFO, äldreomsorg och LSS. Metod och urval Beslut avseende biståndsbedömning/behandling i kategorierna IFO, äldreomsorg och LSS har granskats utifrån de lagar och bestämmelser som styr ifrågavarande verksamheter. Stickprov av ärenden för att granska beslut har gjorts. Iakttagelser Varken socialtjänstlagen eller lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade innehåller bestämmelser om vad ett beslut skall innehålla. Bestämmelser för hur ett beslut skall utformas finns däremot i förvaltningslagen (FL). Enligt 20 FL skall ett beslut varigenom en myndighet avgör ett ärende som innebär myndighetsutövning mot enskild innehålla en motivering. Detta föranleds av att en enskild måste kunna ta ställning till om han eller hon vill överklaga och då behöver vederbörande veta vilka skäl som ligger till grund för beslutet. Det är de avgörande delarna av resonemanget som ligger bakom beslutet som ska redovisas. Motiveringen bör dock i de allra flesta fall kunna göras kort och behöver inte innehålla någon mer utförlig beskrivning av hur utredningen har bedrivits eller vilka uppgifter som har tillförts ärendet. Justitieombudsmannen har flera gånger understrukit vikten av att myndigheter motiverar sina beslut och att skälen som ligger till grund för ställningstagandena anges utförligt och tydligt (ex JO 2003/04 s. 324). Enligt JO bör motiveringen särskilt ange vilka föreskrifter som en myndighet grundar sitt avgörande på. När det är flera faktorer som sammantaget är avgörande bör även dessa redovisas.

15 15(50) Samtliga granskade beslut innehåller en tillräcklig motivering som hänvisar till relevanta lagrum. När det gäller beslut inom områden äldreomsorg och LSS bifogas dessutom regelmässigt bakomliggande utredning, vilket innebär att sökanden får all relevant information, som ligger till grund för det aktuella beslutet. I övrigt är besluten enhetliga i den bemärkelsen att de skrivits utifrån de mallar som finns i verksamhetssystemet Procapita. Förvaltningslagen ställer även krav på att en myndighet skall sträva efter att uttrycka sig så lättbegripligt som möjligt, 7 FL. Beslutsmotiveringen skall alltså formuleras så att parterna kan tillgodogöra sig innehållet och inte bara vad själva beslutet går ut på. För beslut enligt socialtjänstlagen gäller enligt 11 kap 6 SoL att dokumentationen skall utformas på ett sätt som inte uppfattas som integritetskränkande eller sårande av de enskilda. Detta är särskilt viktigt ifråga om beslut som rör omhändertagande eller vård enligt LVU, eftersom sådana beslut inte omfattas av sekretess. Av 20 p. 4 FL framgår att motivering kan utelämnas om ett ärende är så brådskande att det inte finns tid att utforma skälen. Om skälen utlämnas, bör dock myndigheten på begäran av den som är part upplysa om dem i efterhand, 20 st 2 FL. De granskade besluten innehåller inte motiveringar vilka objektivt sett skulle kunna uppfattas som kränkande eller svårförståeliga av den enskilde. Däremot innehåller besluten många gånger känslig information men i den utsträckning som denna information ligger till grund för ett beslut vore det orimligt att inte ha med den i beslutsmotiveringen. Slutligen är det av vikt att påpeka att samtliga granskade beslut, där den enskilde har fått avslag, innehåller besvärshänvisning. Slutsatser Samtliga granskade beslut uppfyller förvaltningslagens krav vad gäller motivering och beslutsmening. Åtgärder Inga åtgärder är aktuella eftersom de granskade besluten följer gällande lagstiftning. Beredande organ Nämndsekreterarens tjänsteskrivelse s allmänna utskotts protokoll s beslut tar del av informationen

16 16(50) Kommunchefen KS 245 Dnr Granskning av rutiner för uppföljning av kommunens ansvar för omhändertagna barn I 6 kap 7 kommunallagen slås fast att en nämnd har ett ansvar för all verksamhet som bedrivs inom nämndens verksamhetsområde stämmer överens med de övergripande mål som kommunfullmäktige har ställt upp samt att verksamheten bedrivs i enlighet med de föreskrifter som kan finnas för verksamheten i lag, förordning eller reglemente eller i de särskilda beslut som fullmäktige kan ha fattat om verksamheten inom nämndens område. Den interna kontrollen innefattar systematiskt ordnade kontroller av verksamheten. har beslutat att granskning av den interna kontrollen ska genomföras avseende rutiner för uppföljning av kommunens ansvar för omhändertagna barn. Metod och urval Rutiner för uppföljning av kommunens ansvar för omhändertagna barn har granskats utifrån socialtjänstlagen (2001:453) (SoL), socialtjänstförordning (2001:937) (SoF) och lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) samt socialstyrelsens tillämpningsregler. Tf IFO-chefen har intervjuats Stickprov av ärenden för att granska rutinerna har genomförts. Iakttagelser Det följer av 5 kap 1 b SoF att en nämnd som fattat beslut vård av ett barn enligt socialtjänstlagen eller LVU noga skall följa vården av barnet. Detta skall ske genom regelbundna personliga besök i det hem där den unge vistas, enskilda samtal med den unge och samtal med den eller dem som har tagit emot den unge i sitt hem samt samtal med vårdnadshavarna. När ett barn behöver placeras i ett annat hem än det egna ska en plan, en vårdplan, upprättas för den vård som socialnämnden avser att anordna, 11 kap 3 SoL. Planen ska även ta upp åtgärder och insatser som andra huvudmän har ansvar för. En vårdplan ska upprättas både vid placeringar enligt socialtjänstlagen och LVU och vid placeringar såväl i familjehem som i HVB. En noggrant utformad vårdplan är ett viktigt dokument, dels för att underlätta samarbete mellan socialtjänsten och barnet och dess vårdnadshavare, dels som underlag för uppföljning. Vårdplanen bör dessutom kunna bidra till genomtänkta placeringar samt ett bättre underlag vid övervägande om fortsatt vård.

17 17(50) Vårdplanen är ett planerings- och uppföljningsinstrument att konsultera och revidera under vårdtiden så att den kontinuerliga uppföljningen av vården blir en angelägenhet för alla inblandade. Vårdplanen behöver sedan kompletteras med en genomförandeplan som konkret beskriver hur insatserna skall genomföras. Begreppet genomförandeplan ska inte uppfattas som ytterligare en plan utan motsvarar de planer som lokalt kan ha andra benämningar, t.ex. behandlingsplan eller liknande, och som mer konkret beskriver hur en insats ska genomföras. Socialtjänsten i Bengtsfors är noga med att upprätta såväl vårdplan som genomförandeplan för samtliga placerade barn. Det framgår av 6 kap 8 SoL, att det åligger en socialnämnd att överväga vårdbehovet minst en gång var sjätte månad, om ett barn vårdas i ett annat hem än det egna enligt socialtjänstlagen. Av 13 LVU följer att socialnämnden även har ett uppföljningsansvar avseende unga som har beretts vård enligt LVU. För att nämnden skall hålla sig informerad om hur vården fortlöper och kunna avsluta vården när den inte längre behövs innehåller ifrågavarande paragraf en bestämmelse om att nämnden minst var sjätte månad skall överväga vård som beslutats med stöd av 2 LVU respektive ompröva vård som beslutats med 3 LVU. Ett övervägande skiljer sig från en omprövning i den bemärkelsen att något formellt beslut i sak inte fattas vid överväganden, varför det inte heller går att överklaga ett övervägande. Ett övervägande är en anmälan till nämnden avseende hur vården bedrivs och hur barnets och föräldrarnas förhållanden utvecklat sig. Övervägande om fortsatt vård enligt SoL och LVU respektive omprövning enligt LVU får enligt 10 kap 4 SoL inte delegeras till tjänstemannanivå utan endast till en nämnds utskott. Övervägande och omprövning enligt LVU är delegerat till kommunstyrelsens sociala utskott medan övervägande enligt SoL endast får beslutas av kommunstyrelsen. Slutsatser Befintliga rutiner för uppföljning av omhändertagna barn är ändamålsändliga och fullföljs på ett bra sätt. Utöver relevanta lagar och socialstyrelsens tillämpningsföreskrifter finns det emellertid inte några skriftliga rutiner beträffande omhändertagande. Mot bakgrund av hur detaljreglerat ansvaret för omhändertagandet av barn är i socialstyrelsens tillämpningsföreskrifter och andra relevanta bestämmelser är rutiner för handläggning av den här typen av ärenden ändå tydliga för berörda handläggare. Det framgår vidare av kommunstyrelsens reglemente att det sociala utskottet har att bereda samtliga ärenden som rör vård, omsorg och IFO. Den här omständigheten återspeglas emellertid inte i gällande delegeringsordning, i vilken endast övervägande enligt LVU är delegerad till utskottet. Givet utskottets verksamhetsområde bör alltså även övervägande enligt SoL delegeras från kommunstyrelsen till dess sociala utskott. Socialtjänstlagens bestämmelser om övervägande innebär också att ansvarig nämnd har god kontroll avseende socialtjänstens arbete med omhändertagna barn. Redovisning av tagna beslut sker genom att utskottsprotokollen regelmässigt delges kommunstyrelsen.

18 18(50) Åtgärder Delegeringsordningen har genom KSO 2/13 ändrats så att beslut om övervägande av fortsatt vård i enlighet med 6 kap 8 SoL kan fattas av kommunstyrelsens sociala utskott. I övrigt är inga andra åtgärder aktuella. Beredande organ Nämndsekreterarens tjänsteskrivelse s allmänna utskotts protokoll s beslut tar del av informationen

19 19(50) Ekonomienheten KS 246 Dnr Stiftelsernas årsredovisning 2012 Ekonomienheten har upprättat förslag till årsredovisningar för följande stiftelser: 1. Stiftelsen Slöjdsamfonden 2. Stiftelsen Albin Johansson i Näsbo 3. Stiftelsen Waerns donation 4. Stiftelsen Koschellska fonden 5. Stiftelsen Skolsamfonden 6. Stiftelsen Social samfond 7. Stiftelsen Christina Johanssons fond Beredande organ s allmänna utskotts protokoll s beslut beslutar godkänna årsredovisningarna 2012 för följande stiftelser: 1. Stiftelsen Slöjdsamfonden 2. Stiftelsen Albin Johansson i Näsbo 3. Stiftelsen Waerns donation 4. Stiftelsen Koschellska fonden 5. Stiftelsen Skolsamfonden 6. Stiftelsen Social samfond 7. Stiftelsen Christina Johanssons fond

20 20(50) Socialchefen KS 247 Inrättande av ett kommunalt HVB-hem i Bengtsfors kommun IFO är den del av socialtjänsten i Bengtsfors kommun som bl.a. ansvarar för placeringar av ungdomar på institutioner och familjehem. Placeringar sker i de allra flesta fall på frivillig väg i enlighet med socialtjänstlagen (SoL) men vård kan även ske med stöd av tvångslagstiftningen i Lag om vård av unga i vissa fall (LVU). Placeringar enligt SoL eller LVU sker antingen hos familjer, s.k. familjehem, eller på institutioner, s.k. Hem för Vård och Boende (HVB). s sociala utskott har under en längre tid fört en dialog med IFO angående en placering, där den nuvarande vårdformen är mycket kostsam för kommunen. För att uppfylla Inspektionen för Vård och Omsorgs krav på fullgod vård är det IFO:s uppfattning att den aktuella placeringen endast kan lösas genom att Bengtsfors kommun inrättar ett eget HVB i kommunal regi. Bengtsfors kommun har i dagsläget en placering genom Statens Institutionsstyrelses försorg där den nuvarande vårdformen inte i tillräcklig utsträckning är fullgod för den unges utveckling. Det är socialtjänstens uppfattning att vårdbehovet bäst kan tillgodoses på hemmaplan, genom att få det sociala livet att fungera i närmiljön. Därtill uppgår kostnaden för den nuvarande vårdformen till kr per dygn eller kkr per år. En placering på hemmaplan skulle ge en besparing på cirka kkr. Initialt skulle kommunen utgå från en grundbemanning på 3,0 heltidstjänster och komplettera med timanställning. Kommuner som bedriver hem för vård eller boende skall enligt 7 kap 1 SoL anmäla denna verksamhet till IVO innan verksamheten påbörjas. Det är förvaltningens uppfattning att Bengtsfors kommun skall ansökan om att få bedriva en HVB-verksamhet med två platser för att på sikt kunna lösa akut uppkomna situationer på hemmaplan. I dagsläget är dock vederbörandes vårdbehov så omfattande att en ytterligare placering inte är aktuell. Yrkande Carl Kullgren (fp) yrkar på bifall till förslaget att inrätta ett kommunalt hem för vård och boende med två boendeplatser under förutsättning att förhandling med de fackliga organisationerna har genomförts och inte några nya fakta framkommit.

21 21(50) Beredande organ Kommunchefen, socialchefen, chefen på IFO och nämndsekreterarens tjänsteskrivelse s beslut beslutar att uppdra till förvaltningen inrätta ett kommunalt hem för vård och boende med två boendeplatser under förutsättning att förhandling med de fackliga organisationerna genomförts och inte några nya fakta framkommit. Verksamheten skall underställas enhetschefen för Individ och familjeomsorgen och finansiering sker inom befintlig budget för enheten.

22 22(50) Kommunfullmäktige KS 248 Dnr Motion om trygghetsboende i Bäckefors Centerpartiet lämnade in en motion till kommunfullmäktige i januari Motionärerna yrkar på att ett trygghetsboende ska byggas i centrala Bäckefors. Trygghetsboendet skulle, enligt motionen, ha lägenheter och byggas på den fastighet där byggnaden Långholmen tidigare funnits. Det framgår av motionen att Boverket lämnar bidrag på kronor/m 2 vid uppförandet av trygghetsboenden under förutsättning att byggandet har påbörjats senast den 31 december Trygghetsboende är en boendeform där boendet är anpassat till de äldres behov och där det finns närhet till service och meningsfulla aktiviteter tillsammans med andra äldre. Boendet karaktäriseras av att det finns gemensamma utrymmen för måltider och samvaro samt att det finns personal som aktiverar de boende. De boende bor i egna lägenheter. Det krävs inget biståndsbeslut från socialtjänstens biståndshandläggare för att få bo på ett trygghetsboende. Kostnader för gemensamhetsutrymmen och personal betalas av de boende via hyran. Kommunfullmäktige antog Äldreomsorgsplanen för Bengtsfors kommun ( 79). Det framgår av äldreomsorgsplanen att alla äldre ska kunna ha ett boende där de känner sig trygga. Som ett alternativ till ordinära bostäder och särskilda boenden kan det finnas behov av bostäder som är anpassade efter äldres behov av social gemenskap och trygghet, så kallat trygghetsboende. Yrkande Carl Kullgren (fp), Susanne Öhrn (s), Therese Karlsson (m), Gull-Britt Börjesson (m), Per Jonsson (c) och Jan-Åke Jansson (kd) yrkar på bifall i enlighet med kommunstyrelsens sociala utskotts förslag. Beredande organ Kommunchefens och utredarens tjänsteskrivelse s sociala utskotts protokoll s förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att ge Bengtsforshus AB i uppdrag att samordna arbetet med att klarlägga förutsättningar för att etablera ytterligare trygghetsboende i Bengtsfors kommun. Berörda parter så som

23 23(50) samhällsbyggnadsenheten, sociala området och tekniska området ska delta i detta arbete. Motionen anses härmed besvarad.

24 24(50) KC ledningsgrupp KS 249 Kommunchefens ledningsgrupps verksamhetsplan för år och kommunfullmäktige beslutade respektive om mål för åren Kommunchefens ledningsgrupp har nu tagit fram verksamhetsplan med utgångspunkt i dessa mål. Verksamhetsplanen följer samma struktur som de politiska målen, med ytterligare en kolumn för åtgärder till höger. Utöver de områden som omfattas av de politiska målen innehåller verksamhetsplanen också områden av mer intern karaktär med målsättningar inom förvaltningen. Beredande organ Kommunchefen och kommunstrategen/bitr kommunchefens tjänsteskrivelse s allmänna utskotts protokoll s beslut tar del av och godkänner kommunchefens ledningsgrupps verksamhetsplan för år

25 25(50) Stiftelsen Dalslands kanals framtida bestånd Ekonomienheten KS 250 Dnr Stiftelsen för Dalslands kanals framtida bestånd framställan om anslag för år 2014 Stiftelsen för Dalslands kanals framtida bestånd har, i skrivelse daterad , gjort framställan om anslag till Dalslands kanal för år Det äskade anslaget innebär en uppräkning med 3,5 % jämfört med 2013 års nivå. Under de senaste 10 åren har anslaget till Dalslands Kanal räknats upp med mellan 2,5 och 4,0 % årligen. Under motsvarande period har utgångsläget för verksamhetsutrymmena i kommunen oftast varit oförändrad kostnadsnivå och kraftiga besparingskrav har lagts på verksamheterna de senaste åren. I en sådan ekonomisk situation innebär varje utökning att ytterligare neddragning måste ske inom någon annan verksamhet. I det tekniska budgetförslaget för år 2014 ( ) som inte är balanserat och som nyligen överlämnats från förvaltningen till de politiska grupperna har anslaget räknats upp med 3 %. Yrkande Nils Andrée (s) och Peder Johanssons (s) yrkar på bifall i enlighet med kommunstyrelsens allmänna utskotts förslag att för år 2014 öka anslaget med max 3 % jämfört med 2013 års nivå i enlighet med tekniskt budgetförslag för år Therese Karlsson (m) och Gull-Britt Börjesson (m) yrkar på att inte att inte öka anslaget jämfört med 2013 års nivå, med hänsyn till kommunens ekonomiska läge. Propositionsordning 1 Ordföranden finner att det finns två förslag 1. Nils Andrée (s) och Peder Johanssons (s) förslag 2. Therese Karlsson (m) och Gull-Britt Börjessons (m) förslag Ordföranden ställer proposition på förslagen och finner att kommunstyrelsens beslutar i enlighet med Nils Andrée (s) och Peder Johanssons (s) förslag att för år 2014 öka anslaget med max 3 % jämfört med 2013 års nivå i enlighet med tekniskt budgetförslag för år Votering begärs

26 26(50) Propositionsordning 2 s godkänner följande propositionsordning i voteringen. Ja-röst för Nils Andrée (s) och Peder Johanssons (s) förslag Nej-röst för Therese Karlsson (m) och Gull-Britt Börjessons (m) förslag Omröstningsresultat Med 7 ja-röster mot 3 nej-röster beslutar kommunstyrelsens i enlighet med Nils Andrée (s) och Peder Johansson (s) förslag att för år 2014 öka anslaget med max 3 % jämfört med 2013 års nivå i enlighet med tekniskt budgetförslag för år En ledamot deltog inte i beslut och omröstning. Se omröstningsbilaga 1. Beredande organ Kommunchefen och kommunstrategen/bitr kommunchefens tjänsteskrivelse s allmänna utskotts protokoll s beslut beslutar öka anslaget till Stiftelsen för Dalslands Kanal framtida bestånd för år 2014 med max 3 % jämfört med 2013 års nivå i enlighet med tekniskt budgetförslag för år Reservationer Therese Karlsson (m) och Gull-Britt Börjesson (m) reserverar sig till förmån för eget förslag Protokollsanteckning Stig Bertilsson (m) vill föra till protokollet att han stödjer Therese Karlsson (m) och Gull-Britt Börjessons (m) yrkande om att inte att inte öka anslaget jämfört med 2013 års nivå, med hänsyn till kommunens ekonomiska läge.

27 27(50) Omröstningsbilaga 1 KS 250/13 Beslutande Parti Ja Nej Avstår Per Eriksson S X Per Jonsson C X Peder Johansson S X Kåre Karlsson C X Susanne Öhrn S X Nils Andreé S X Morgan Funevall C X Jan-Åke Jansson KD X Therese Karlsson M X Carl Kullgren FP X Gull-Britt Börjesson M X Omröstningsresultat 7 3 1

28 28(50) Kommunchefen Ur Skog Arkitektur Ekonomienheten KS 251 Dnr Ur Skog Arkitektur projektansökan Designprojektet Ur Skog hade som syfte att uppmuntra till nya produkter och tjänster hämtade från skogen. Projektet drevs av kultursystemet Fyrklöverns det vill säga Not Quite, Steneby, Halmens hus och Dalslands Konstmuseum. Dalslands Konstmuseum har inkommet med ansökan om medfinansiering av projektet Ur Skog Arkitektur som med en förstudie vill skapa kunskap om förutsättningarna för att utveckla en arkitekturinriktning inom ramen för projektet Ur Skog. Förstudien syftar också till att samla aktörer i Dalsland som har intressen inom arkitekturfältet och i samarbete identifiera vilka förutsättningar som kan skapa grund för en arkitekturprofilering av Dalsland. Förstudien ska också formulera en strategi för hur olika aktörer i samverkan kan verka för detta. Projekttiden är planerad till Beredande organ Kommunchefens tjänsteskrivelse s allmänna utskotts protokoll s beslut beslutar att delta i projektet Ur Skog Arkitektur/ förstudie samt att anslå 30 kkr ur kommunstyrelsens anslag för oförutsedda behov för medfinansiering av projektet.

29 29(50) Myndighetsnämnden Kommunchefen KS 252 Dnr Trafikstrategi Förvaltningen föreslår kommunstyrelsen att starta ett arbete med att ta fram en trafikstrategi för Bengtsfors kommun. En trafikstrategi är ett antaget beslut som tagits fram i en process som beskrivs av TRAST-guiden, TRafik för en Attraktiv STad. Strategin ska bidra till att skapa helhetssyn på hur kommunen ska arbeta för att åstadkomma ett långsiktigt hållbart transportsystem med gemensam målbild för trafiksystemet. Arbetet med trafikstrategin bör bedrivas långsiktigt och vara en del i förvaltningens uppdrag. En genomarbetad strategi kan ta flera år att arbeta fram. Då kommunen sedan tidigare inte har någon trafikstrategi är det lämpligt att i första iterationen begränsa arbetet till de mest trängande problemen. När strategin sedan finns, skall denna aktualiseras med jämna mellanrum, lämpligen vart 4:e år. Därefter kan strategin fungera som ett planeringsverktyg för såväl förvaltning som politiker. Inledningsvis har en kortfattad nulägesbeskrivning genomförts tillsammans med myndighetsnämnden som pekar ut prioriterade problembilder som behöver arbetas med. Parkeringar, vägskyltar, olyckor och statistik samt hastigheter. Dessa är relativt praktiska frågor och kan utgöra en lämplig målbild för en första iteration. Första utgåvan bör inte hantera de frågor där kommunala intressen korsar Trafikverkets utan ses som en övningsrunda där de kommunala intressena får fullt fokus. I en andra iteration kan även kommunens bild på trafik och transporter relativt Trafikverkets intressen involveras. I en sådan dialog kan sedan Trafikstrategin fungera som ett verktyg som kommunicerar kommunens prioriteringar. Detta kan beröra hastigheter genom orter såväl som utformning av korsningar i samhällena. Beredande organ Kommunchefen och tekniska chefens tjänsteskrivelse s allmänna utskotts protokoll s beslut uppdrar till förvaltningen att tillsammans med representanter från myndighetsnämnden ta fram förslag på trafikstrategi, för Bengtsfors kommun, där även tillgänglighetsanpassning ska ingå. I strategin

30 30(50) ska trafikmiljön för skolbarn prioriteras. Strategin ska successivt kunna kompletteras med nya områden och åtgärder.

31 31(50) Utredaren KS 253 Dnr Information om beslut fattade av Västtrafiks styrelse Trafikplan 2014 Styrelsen hos Västtrafik fattade också beslut om övergripande trafikförändringar som genomförs vid tidtabellsskiftet i december Västtrafik har gjort en översyn av befintlig trafik. Linjer med lågt resande har fått färre turer eller helt dragits in. Bengtsfors kommun har vid denna översyn inte berörts av någon indragen linje eller färre turer på någon befintlig linje. Prishöjningar i kollektivtrafiken fr o m september 2013 Västtrafiks styrelse beslutade att höja priserna i kollektivtrafiken. Prishöjningen, som träder i kraft , är på i snitt 5,9 procent. Ökade transportkostnader anges som orsak till prishöjningen. Biljettintäkterna ökar men inte i den utsträckning som Västtrafik hade förväntat sig, vilket innebär en tidigareläggning av prishöjningen. Prishöjningar sker normalt vid årsskiften men tidigareläggs på grund av att Västtrafiks budgetprognos pekar på ett minusresultat för Västtrafik har för närvarandet inga planer på ytterligare prishöjningar under Höjningen för periodkort inom en kommun är 6,3 %, vilket innebär att kostnaden ökar från 640 kr till 680 kr för ett periodkort som är giltigt i 30 dagar. Kostnaden för flerkommunskort höjs med 6,8 %, vilket innebär att ett periodkort för en vuxen ökar från kr till kr för 30 dagar. Egenavgift vid färdtjänstresor Västtrafiks styrelse har också fattat beslut om att höja baspriset som reglerar egenavgift vid färdtjänstresor. Den föreslagna höjningen är 4,3 %, vilket skulle innebära att egenavgiften vid en färdtjänstresa inom Bengtsfors kommun skulle höja från 63 kronor till 66 kronor. Det slutgiltiga beslutet om justeringen av taxorna i kollektivtrafiken fattas av regionfullmäktige i september Beredande organ Kommunchefen och utredarens tjänsteskrivelse s allmänna utskotts protokoll s beslut tar del av informationen.

32 32(50) KS 254 Dnr Fyrbodals Kommunalförbund verksamhetsplan och budget remiss Kommunalförbundet Fyrbodal ska fastställa verksamhetsplan och budget för nästkommande år. Kommunerna har därför möjlighet att lämna synpunkter till Fyrbodals kansli senast Underlaget till planen är framtagen i de fem beredningarna och bygger på deras bedömningar och prioriteringar. Verksamhetsplanen beslutas av direktionen och beskriver de centrala aktiviteter som genomförs av respektive beredning. Budgetförslaget bygger på oförändrad förbundsavgift om 26 kronor per invånare och år. Till detta kommer särskilt avsatta tillväxtmedel om 35 kronor per invånare och år vilket matchas av motsvarande insats från Västra Götalandsregionen. Dessa medel växlas årligen upp till cirka 80 mkr per år i aktiviteter kopplade till ambitionerna i tillväxtprogrammet. Detta redovisas i särskild ordning och ingår ej i bifogad verksamhetsbudget. Beredande organ Kommunchefens tjänsteskrivelse s allmänna utskotts protokoll s beslut tillstyrker upprättad verksamhetsplan och budget för kommunalförbundet Fyrbodal 2014.

33 33(50) Asketvetens donationsfond Ekonomienheten KS 255 Dnr Asketvetens donationsfond årsredovisning 2012 Stiftelsen Asketvetens donationsfond har upprättat årsredovisning för 2012 Beredande organ s allmänna utskotts protokoll s beslut beslutar att godkänna Stiftelsen Asketvetens årsredovisning för 2012

34 34(50) Kommunfullmäktige KS 256 Dnr Dal Västra Värmlands Järnväg årsredovisning 2012 Stiftelsen Dal Västra Värmlands Järnväg har inkommit med årsredovisning och revisionsrapport för år Beredande organ s allmänna utskotts protokoll s förslag till beslut Kommunfullmäktige godkänner Stiftelsen Dal Västra Värmlands Järnvägs årsredovisning och revisionsrapport och beviljar styrelsens ansvarsfrihet för år 2012 Jäv Peder Johansson (s), Per Jonsson (c) och Marie-Therese Harfouche (c) deltar inte i handläggning och beslut på grund av jäv

35 35(50) Kommunchefen KS 257 Dnr: Översyn av interkommunal samverkan och förslag till framtida samverkan för Dalslandskommunerna En översyn av den interkommunala samverkan via Dalslandskommunernas kommunalförbund har gjorts. Kommunfullmäktige ska senast i oktober 2013 fatta beslut vad gäller den framtida samverkan. s beslutade att ha ett extra sammanträde den 13 augusti 2013, för att diskutera framtida samverkan för Dalslandskommunerna. De gruppledare som inte är ledamöter eller ersättare i kommunstyrelsen Jan Leander (fp), Jan-Olof Ternstedt (v) och Bernt Petzäll (mp) deltog också i mötet. Även kommunchefens ledningsgrupp samt verksamhetsled/planeraren och IT-chefen närvarade. Inför utvecklingsdagarna med direktionen den september ska Bengtsfors kommun lämna synpunkter på den översyn som gjorts. s arbetade tillsammans med ledningsgruppen vidare med frågan den 17 september. Materialet har därefter sammanställts och finns som bilaga till i protokollet. Beredande organ s allmänna utskotts protokoll s protokoll s protokoll s beslut beslutar att förvaltningen ska sammanställa de synpunkter som framkommit och att ta med dem till utvecklingsdagarna den september med direktionen på Dalslandskommunernas kommunalförbund

36 36(50) Samhällsbyggnadsenheten KS 258 Dnr Alltorps tingshus och häkte underhållsåtgärder Bengtsfors kommun är ägare av Alltorps tingshus vilket är kommunens enda byggnadsminne. I gamla tingsprotokoll anges att det hölls ting på platsen under åren 1693 och Därefter flyttades tingsförhandlingarna till Bengtfors. I samband med flytten överläts tingshuset till Ödskölts kommun mot en symbolisk summa och med förbehåll om att tingshuset skulle hållas i värdigt skick och bevaras oförändrat. Eftersom det inte gjorts några underhållsåtgärder på många år och fastighetens skick börjar bli eftersatt behöver frågan om upprustning aktualiseras. Som medfinansiering kan byggnadsvårdsbidrag sökas hos Länsstyrelsens kulturmiljöenhet. Ansökningstiden för nästa år är den 31 oktober Beredande organ Verksamhetsled/planerarens och mark- och exploateringsingenjörens tjänsteskrivelse s allmänna utskotts protokoll s beslut beslutar att godkänna föreslagna underhållsåtgärder vid Alltorps tingshus och häkte och att det för åtgärderna avsätts kr vilket finansieras genom 2014 års budget, under förutsättning att fullmäktige beslutar i enlighet med förslaget. Vidare ges samhällsbyggnadsenheten i uppdrag att söka medfinansiering hos Länsstyrelsens kulturmiljöenhet med ett lika stort belopp.

37 37(50) Kommunchefen KS 259 Dnr Behov av avtal för skolskjutsar som inte omfattas av ordinarie avtal med Västtrafik Bengtsfors kommun har ett avtal med Västtrafik som avser skol- och linjetrafik under perioden 1 augusti juni Nettbuss bedriver trafiken under denna period. Det finns ibland behov av lösningar som inte omfattas av avtalet med Västtrafik. Det gäller dels elever som är bosatta på ställen dit bussarna inte kan ta sig utan det är endast mindre fordon (taxi) som kan ta sig dit, dels elever som på grund av sjukdom, trafikförhållanden eller andra särskilda skäl har behov av taxi under en kortare eller längre period. Elever som har behov av skolskjuts (taxi) på grund av ett olycksfall omfattas av kommunens olycksfallsförsäkring och inte aktuella i detta avseende. Bengtsfors kommun har inget avtal gällande ovanstående resor. Detta har resulterat i resor kring enskilda elever har löst med olika entreprenörer. Generellt har det dock resulterat i ganska kostsamma lösningar. Det krävs ett samlat grepp kring all skoltrafik. Det gäller dels budgetmässigt för att få en tydlig bild över de kostnader som är förknippade med skolskjutsar, dels för att följa den lagstiftning som finns kring upphandling. För att få till stånd ett avtal kring de skolskjutsar som inte omfattas om ordinarie skolskjutsavtal med Västtrafik finns det två lösningar. Ett alternativ är att sluta avtal med Västtrafik om anropsstyrd trafik (taxi) för ovanstående resor. Det andra alternativet är att Bengtsfors kommun genomför en egen upphandling för berörda resor. Det går inte att uttala sig om vilka kostnader ett avtal med Västtrafik eller avtal efter upphandling resulterar i, men då har Bengtsfors kommun något att falla tillbaka såväl juridiskt som ekonomiskt. Yrkanden Per Erikssons (s) yrkar på återremiss för att förvaltningen ska utreda ärendet vidare Per Jonsson (c) yrkar att kommunen ska upphandla de skolskjutsar som inte omfattas av avtalet med Västtrafik, i egen regi. Propositionsordning 1 Ordförande finner att det finns två förslag: 1. Per Erikssons (s) yrkande om återremiss 2. Per Jonsson (c) yrkande att kommunen ska upphandla de skolskjutsar som inte omfattas av avtalet med Västtrafik, i egen regi.

38 38(50) Ordföranden ställer proposition på om ärendet ska avgöras idag eller senare och finner att kommunstyrelsens beslutar att det ska avgöras senare. Votering begärs Propositionsordning 2 godkänner följande propositionsordning i omröstningen Ja-röst för att ärendet ska avgöras idag Nej-röst för att ärendet ska avgöras senare Omröstningsresultat Med 7 ja-röster för att ärendet ska avgöras idag mot 4 nej-röster för att ärendet ska avgöras senare beslutar kommunstyrelsen att Bengtsfors kommun ska upphandla de skolskjutsar som inte omfattas av avtalet med Västtrafik i egen regi. Se omröstningsbilaga 2 Beredande organ Kommunchefens och utredarens tjänstskrivelse utbildningsutskotts protokoll s beslut beslutar att Bengtsfors kommun ska upphandla de skolskjutsar som inte omfattas av avtalet med Västtrafik i egen regi. Reservationer Per Eriksson (s), Peder Johansson (s), Nils Andrée (s) och Susanne Öhrn (s) reserverar sig till förmån för eget förslag. Protokollsanteckning Stig Bertilsson (m) vill föra till protokollet att han stöder Per Jonssons (c) att kommunen ska upphandla de skolskjutsar som inte omfattas av avtalet med Västtrafik, i egen regi.

39 39(50) Omröstningsbilaga 2 KS 259/13 Beslutande Parti Ja Nej Avstår Per Eriksson S X Per Jonsson C X Peder Johansson S X Kåre Karlsson C X Nils Andreé S X Susanne Öhrn S X Morgan Funevall C X Jan-Åke Jansson KD X Therese Karlsson M X Marie Therese Harfouche C X Gull-Britt Börjesson M X Omröstningsresultat 7 4

40 40(50) Kommunchefen KS 260 Dnr Avtal avseende särskoleskjutsar från och med läsåret 2014/2015 Bengtsfors kommun har ett avtal om särskoleskjutsar med Laxarby Taxi AB. Avtalet gäller till och med den 30 juni Avtalet avser särskoleskjutsar för elever i såväl grundsärskola som gymnasiesärskola. Någon förlängning av nuvarande avtal är inte möjlig. Ställningstagande behöver nu fattas angående hantering av avtal om särskoleskjutsar därefter. Det finns två alternativ till hur särskoleskjutsarna ska skötas efter nuvarande avtals utgång. En upphandling är tidskrävande att genomföra och den ekonomiska utgången av upphandlingen är alltid oklar. Om en upphandling av särskoleskjutsar ska genomföras behöver den påbörjas under hösten 2013 för att det ska finnas ett avtal klart innan läsåret 2014/2015 börjar. Ett alternativ till att genomföra en upphandling är att sluta avtal med Västtrafik om de ska köra de särskoleskjutsar som Bengtsfors kommun har behov av. Västtrafik sluter på egen hand avtal med de underentreprenörer som ska köra särskoleskjutsar på samma sätt som de gör med de underentreprenörer som kör färdtjänst åt Västtrafik. Detta innebär att det kan bli lokala underentreprenörer som även fortsättningsvis kör särskoleskjutsarna. Elever i grund- och gymnasiesärskolan kan ha rätt till resor enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS-resor). Även dessa resor bör ingå i en eventuell upphandling eller vid överlämnande av särskoleresor till Västtrafik för att Bengtsfors kommun ska få ett samlat grepp över de resor för särskoleelever som kommunen bekostar. Bengtsfors kommun har en budget på cirka kronor för grund- och gymnasiesärskoleskjutsar samt för LSS-resor. En budget som inte kommer att räcka för år 2013, eftersom kostnaderna för särskoleskjutsar ökar. Det är oklart vilka kostnader en upphandling skulle resultera i eller hur stor kostnaden blir om Västtrafik tar över särskoleskjutsarna och LSS-resorna för elever i grund- och gymnasiesärskolan. Yrkanden Per Erikssons (s) yrkar på återremiss för att förvaltningen ska utreda ärendet vidare Per Jonsson (c) yrkar att kommunen ska upphandla de skolskjutsar som inte omfattas av avtalet med Västtrafik, i egen regi.

41 41(50) Propositionsordning Ordförande finner att det finns två förslag: 1. Per Erikssons (s) yrkande om återremiss 2. Per Jonsson (c) yrkande att kommunen ska upphandla de skolskjutsar som inte omfattas av avtalet med Västtrafik, i egen regi. Ordföranden ställer proposition på om ärendet ska avgöras idag eller senare och finner att kommunstyrelsens beslutar att det ska avgöras idag. Beredande organ Kommunchefens, utbildningschefens och utredarens tjänsteskrivelse utbildningsutskotts protokoll s beslut beslutar att Bengtsfors kommun ska upphandla de särskoleskjutsar och LSS-resor för elever i grund- och gymnasiesärskolan. som inte omfattas av avtalet med Västtrafik i egen regi. Reservationer Per Eriksson (s), Peder Johansson (s), Nils Andrée (s) och Susanne Öhrn (s) reserverar sig till förmån för eget förslag. Protokollsanteckning Stig Bertilsson (m) vill föra till protokollet att han stöder Per Jonssons (c) att kommunen ska upphandla de särskoleskjutsar och LSS-resor för elever i grund- och gymnasiesärskolan som inte omfattas av avtalet med Västtrafik, i egen regi.