D-UPPSATS. Jobbcoachning som arbetsmarknadspolitisk åtgärd. En studie om arbetssökandes upplevelser av jobbcoachning.

Transkript

1 D-UPPSATS 2010:021 Jobbcoachning som arbetsmarknadspolitisk åtgärd En studie om arbetssökandes upplevelser av jobbcoachning Camilla Södersten Luleå tekniska universitet D-uppsats Sociologi Institutionen för Arbetsvetenskap Avdelningen för Genus & teknik 2010:021 - ISSN: ISRN: LTU-DUPP--10/021--SE

2 Jobbcoachning som arbetsmarknadspolitisk åtgärd En studie om arbetssökandes upplevelser av jobbcoachning. Camilla Södersten Luleå tekniska universitet D-uppsats Sociologi Institutionen för Arbetsvetenskap Höstterminen 2009 Handledare: Saila Piippola

3 Sammanfattning Arbetslösheten i Sverige ses som ett samhällsproblem där den rådande lågkonjunkturen och massuppsägningar har lett till att arbetslösheten har stigit. Ett vanligt sätt att motverka att arbetslöshet uppkommer samt för att lindra dess effekter är att olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder vidtas. I december 2008 beslutade regeringen om att satsa 1,1 miljarder kronor på en arbetsmarknadspolitisk åtgärd i form av jobbcoachning. Arbetsmarknadsåtgärden innebär att arbetssökande erbjuds möjlighet till jobbcoachning i syfte att utveckla och förbättra sitt arbetssökande för att fortare komma ur arbetslösheten. Syftet med denna studie var att undersöka arbetssökandes upplevelse av jobbcoachning. Studien har avgränsats till att omfatta arbetssökande som erhållit privat jobbcoachning inom arbetsmarknadsområde Luleå. För att besvara syftet och få en förståelse för hur arbetssökande upplever jobbcoachning har en kombination av kvalitativ och kvantitativ metod använts. Den kvalitativa metoden utgörs av åtta intervjuer med arbetssökande och den kvantitativa metoden består av 103 responderade enkäter. I studien framkom viss kritik mot hur Arbetsförmedlingen introducerat jobbcoachning till arbetssökande. Kritiken utgörs till stor del av att arbetssökande upplever sig ha fått lite, samt i vissa fall felaktig information om jobbcoachningen innan den startade praktiskt. Resultatet av studien visar att arbetssökande upplever jobbcoachning som positivt. Av studien framgår även att arbetssökande upplever att arbetssökandet har utvecklats samt att arbetssökande rekommenderar andra arbetssökande att prova jobbcoachning. I studien framkom att det i vissa fall finns skillnader mellan kvinnor och män i hur jobbcoachning upplevs. Generellt kan sägas att kvinnor i högre utsträckning än män är positivt inställda till jobbcoachning samt anser sig ha utvecklat sitt arbetssökande i högre utsträckning än män. Nyckelord: jobbcoachning, arbetsmarknadspolitisk åtgärd, arbetssökande, arbetslöshet

4 Abstract In Sweden unemployment is a problem in the society, where the prevailing recession and mass layoffs have led to an unemployment that has risen. Various political labour market actions are common to prevent unemployment caused, and to lessen its impacts. In December 2008 the Government decided to invest 1.1 billion Swedish crowns in a political labour market action called job coaching. This labour market action means that job seekers will have the opportunity to try job coaching in order to develop and improve their ability to search for jobs. The aim of this study is to investigate job seekers experience of job coaching. The study was delimited to include job seekers who have received job coaching by a private job coach in the labour market area Luleå. In order to answer the aim of this study, a combination of qualitative and quantitative methods has been used. The qualitative method consists of eight interviews and the quantitative method consists of 103 responded questionnaires. The study revealed some criticism to the Employment Service's way of introducing job coaching to job seekers. The criticism is largely made up of that job seekers felt they had received little, and sometimes inaccurate, information about job coaching before the job coaching started in practice. The results of this study however show that job seekers have a positive attitude to job coaching, that job seekers felt that their job search has been develop and that they recommend job coaching to other job seekers. It also came to light that there are some differences between men and women in terms of how job coaching is experienced. Generally speaking, women tend to have a more positive attitude to job coaching, than men. Women also felt that they have developed their ability to search for jobs, in a larger extent than men. Keywords: job coaching, labour market politics, job seekers, unemployment

5 Innehållsförteckning Förord och tack...6 Inledning...7 Studiens syfte... 8 Avgränsning... 8 Disposition... 8 Jobbcoachning som arbetsmarknadspolitisk åtgärd...10 Coachning - Jobbcoachning Tidigare forskning...12 Arbetslöshet Arbetsmarknadspolitiska åtgärder Coachning i syfte att vägleda Metod...14 Val av metod Tillvägagångssätt Förberedelser inför datainsamling...15 Intervjuguide...15 Enkät...15 Urval...16 Kvalitativ metod...16 Kvantitativ metod...17 Datainsamling...17 Intervjuer...17 Enkät...18 Databearbetning och analys...19 Bortfall Etik Validitet och reliabilitet Teoretisk referensram...25 Begreppsdefinitioner Arbete...25 Arbetssökande...25 Arbete och arbetslöshet Social sammanhållning och arbetsdelning Normen om arbete i det kapitalistiska samhället Neo-liberalism och individualisering Trygghet... 28

6 Resultat Upplevelsen av jobbcoachning...29 Enkätundersökning Bakgrund...29 Jobbcoachning...36 Sammanfattning av enkätundersökningen...42 Intervjuundersökning Att vara arbetssökande...43 Att söka arbete...44 Utbildning och mobilitet...45 Jobbcoachning...46 Betydelsen av jobbcoachning...48 Jobbcoachning i framtiden...52 Arbetsförmedlingen och jobbcoachning...53 Diskussion...55 Att vara arbetssökande...55 Att söka arbete...56 Utbildning och mobilitet...57 Jobbcoachning...58 Betydelsen av jobbcoachning...60 Jobbcoachning i framtiden...63 Avslutande reflektioner...64 Studiens begränsningar och generaliserbarhet...65 Förslag på fortsatt forskning...65 Referenslista...66 Tryckta källor Elektroniska källor Bilagor 1. Intervjuguide 2. Informationsbrev enkät 3. Enkät

7 Förord och tack Först och främst vill jag börja med att rikta ett stort och varmt tack till alla informanter och respondenter som deltagit i denna studie, utan Ert deltagande hade denna uppsats inte varit möjlig att skriva utifrån det syfte studien har. Mitt nästa stora tack går till Arbetsförmedlingen och där vill jag börja med att tacka Göran Nilsson, Arbetsmarknadsområdeschef i Luleå, som direkt ställde sig väldigt positiv till denna studie när jag kom med min förfrågan om att få genomföra den. Ett särskilt tack riktas även till Inga-Lill Åsén, Verksamhetssamordnare inom arbetsmarknadsområde Luleå, som bistått med information samt hjälpt mig att rent praktiskt hitta vägar för att genomföra studien på ett etiskt riktig sätt utifrån den sekretess som råder för Arbetsförmedlingens verksamhet. Ännu ett varmt tack riktas till Lena Igelström, Statistikchef på Arbetsförmedlingen som fattade beslut om att Arbetsförmedlingen kunde hjälpa till med utskicket av enkäten och informationsbrev om intervjuer. På Arbetsförmedlingens statistikenhet finns även Karin Josefsson och Birgitta Westerlund som varit behjälpliga på ett fantastiskt sätt i samband med enkätundersökningen. Jag är så tacksam för Er hjälp! Jag vill naturligtvis också tacka min handledare på universitetet, Saila Piippola, för alla kloka ord och goda råd, förslag på litteratur, all vägledning i skrivprocessen samt för att du uppmuntrat mig att läsa mellan raderna i det som framkommit i studien. Sist, men inte minst, vill jag så klart även tacka min familj, min man och mina barn, som har haft överseende med och förståelse för att jag vissa dagar har suttit och skrivit från tidig morgon till sen kväll. TACK! Luleå tekniska universitet Januari 2010 Camilla Södersten 6

8 Inledning Sverige befinner sig i en ekonomisk lågkonjunktur och hade i november år 2009 en arbetslöshet på åtta procent. I november 2009 var personer utan arbete, 44 % kvinnor och 56 % män. Arbetslöshetsstatistiken för Norrbotten och arbetsmarknadsområde Luleå följer samma mönster som landet som helhet, fler män än kvinnor saknar arbete ( Att arbetslösheten i Sverige betraktas som ett samhällsproblem är enligt Jonas Olofsson och Eskil Wadensjö (2009) inte något nytt. För att motverka att arbetslöshet uppkommer samt för att lindra dess effekter är det vanligt att olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder vidtas. Arbetsmarknadspolitiken har under de senaste åren genomgått betydande förändringar. En av dessa är att Arbetsmarknadsverket, uppdelat på tre myndigheter; Arbetsmarknadsstyrelsen, Länsarbetsnämnden och Arbetsförmedlingen, har försvunnit. Myndigheterna slogs år 2008 samman till en myndighet Arbetsförmedlingen. En annan förändring är att arbetsmarknadspolitiska åtgärder med fokus på individuell handledning har ökat. Åtgärderna har allt mer kommit att handla om social träning och hjälp till självhjälp, än exempelvis olika arbetsmarknadsutbildningar (Ibid.). Tendenser av stigande arbetslöshet ska motverkas med aktiv arbetsmarknadspolitik. En aktiv arbetsmarknadspolitik innebär att beslut fattas om åtgärder där syftet är att matcha arbetssökande och arbetsgivare. Aktiv arbetsmarknadspolitik innebär vidare åtgärder i syfte att öka arbetssökandes möjligheter att få arbeten (Ibid.). Förhållandena på den svenska arbetsmarknaden är i nuläget inte särskilt gynnsamma. Med en stigande arbetslöshet har strukturella förändringar skett i samhällets institutioner för att stävja arbetslösheten. En av dessa förändringar är att regeringen i december 2008 bland annat beslutade om att under år 2009 satsa 1,1 miljarder kronor på en arbetsmarknadspolitisk åtgärd i form av jobbcoachning. Åtgärden innebär att arbetssökande ska få möjlighet till jobbcoachning i syfte att utveckla och förbättra sitt arbetssökande för att fortare komma ur arbetslösheten (Prop. 2008/09:97). Arbetsmarknadsåtgärden jobbcoachning utgör här ett medel för att nå målet att stävja arbetslösheten (Jfr. Weber, 1978). Jobbcoachning riktar sig till arbetssökande (individerna), vilka själva förväntas agera för att komma ur arbetslösheten, vilket till viss del kan framstå som dolt i en strukturell förändring, men som står i enighet med neo-liberalistisk ideologi (Jfr. Mills, 1997, Beck & Beck- Gernsheim, 2002). Arbetsförmedlingen är den myndighet som har i uppdrag från riksdag och regering att verkställa arbetsmarknadspolitiken (Olofsson & Wadensjö, 2009). Arbetsförmedlingen är uppdelad i 68 geografiskt indelade arbetsmarknadsområden som kan innefatta en eller flera lokala arbetsförmedlingar. Indelningen i arbetsmarknadsområden har sin grund i människors pendlingsmönster samt arbetsgivarnas rekryteringsområden. Arbetsförmedlingen ska verka för att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt. Det innebär till exempel att prioritera dem som befinner sig utanför arbetsmarknaden liksom att verka för att hela tiden öka sysselsättningen. Därutöver är det Arbetsförmedlingens uppgift att matcha arbetsgivare med arbetssökande, men också att hjälpa arbetssökande att förbättra möjligheterna till ett permanent arbete. Arbetsförmedlingen har ytterligare en viktig funktion, vilken kan beskrivas som en ren kontrollfunktion. Arbetsförmedlingen ska kontrollera att arbetssökande som får ekonomisk ersättning via arbetslöshetsförsäkringen fullföljer sina plikter för att ha rätt till ersättning, det vill säga att arbetssökande själva aktivt söker arbete samt står till arbetsmarknadens förfogande (Ibid.). Stigande arbetslöshet och samt ett ökat samarbete med Försäkringskassan inom arbetslivsinriktad rehabilitering har bidragit till att Arbetsförmedlingen har svårt att hinna 7

9 bistå samtliga arbetssökande. Därför anlitar Arbetsförmedlingen privata företag, så kallade kompletterande aktörer, att utföra vissa tjänster. Dessa företag utgör ett komplement till Arbetsförmedlingens verksamhet och förväntas bidra med nya angreppssätt och nya lösningar, i syfte att öka arbetssökandes möjligheter till arbete. Kompletterande aktörer i form av privata jobbcoachningsföretag har under år 2009 upphandlats. Inom arbetsmarknadsområde Luleå, där föreliggande studie är genomförd, har Arbetsförmedlingen avtal med 42 privata jobbcoachningsföretag som erbjuder jobbcoachning till arbetssökande ( Under sommaren 2009 började kritiken mot jobbcoachning växa sig starkare och negativa inslag i både TV och tidskriftsartiklar avlöste varandra. Kritiken mot jobbcoachning bestod i huvudsak av att privata jobbcoachningsföretag betraktades som mer eller mindre seriösa. Det har bland annat framkommit kritik mot att en del jobbcoacher använder ovetenskapliga terapeutiska metoder i samband med jobbcoachningen. Jobbcoacher har i vissa fall utövat exempelvis healing och handpåläggning, vilket bryter mot det avtal som upprättats med Arbetsförmedlingen eftersom jobbcoachningen inte får vara av terapeutisk karaktär ( Hur arbetssökande som erhåller jobbcoachning upplever arbetsmarknadsåtgärden har till stor del saknats i den allmänna debatten, kanske beroende på att jobbcoachning är relativt nytt. Studiens syfte Syftet med denna studie är att undersöka arbetssökandes upplevelse av jobbcoachning. För att besvara syftet har följande frågeställningar skapats; Vad har jobbcoachningen konkret inneburit för arbetssökande? Finns det skillnader i hur jobbcoachning upplevs beroende på inom vilken bransch arbetssökande söker arbete? Finns det skillnader mellan kvinnor och män i hur jobbcoachningen upplevs? Har jobbcoachningen ökat arbetssökandes möjligheter till arbete? Avgränsning Studien avgränsas till att fokusera på arbetssökande som erhåller eller har erhållit jobbcoachning av privata jobbcoacher inom arbetsmarknadsområde Luleå 1. Vidare avgränsas studien till att endast omfatta arbetssökande som är nya arbetslösa eller korttidsarbetslösa enligt Arbetsförmedlingens definition 2. Ytterligare en avgränsning är att studien omfattar arbetssökande som har beviljats en privat jobbcoach av Arbetsförmedlingen under september 2009, samt att dessa kunnat kontaktas via e-post. Disposition Uppsatsen inleds med ett avsnitt där bakgrund och problemställning till studien redogörs. I avsnittet redogörs även studiens syfte, frågeställningar och avgränsning. Därefter följer ett avsnitt som beskriver arbetsmarknadsåtgärden jobbcoachning. I detta avsnitt presenteras och definieras även begreppet coachning. Uppsatsens tredje avsnitt presenterar exempel på tidigare forskning inom ämnesområdena arbetslöshet, arbetsmarknadspolitiska åtgärder och coachning. Det efterföljande metodavsnittet redovisar det metodologiska tillvägagångssättet. 1 Inom arbetsmarknadsområde Luleå finns fyra arbetsförmedlingar; Luleå, Piteå, Boden och Älvsbyn ( 2 Nya arbetslösa är uppsagda personer vars uppsägning ännu inte trätt ikraft. Med korttidsarbetslösa avses personer som är arbetslösa dag ( 8

10 Här återges och motiveras val av metod, hur arbetet med studien har genomförts, urval, validitet, reliabilitet, likväl som etiska aspekter och överväganden inför och under arbetet med studien. I teoriavsnittet definieras centrala begrepp i studien samt det teoretiska ramverk som ligger till grund för analysen. Resultatavsnittet redovisar det empiriska resultatet och inleds med resultatet av den kvantitativa studien följt av resultatet av den kvalitativa studien. I diskussionsavsnittet besvaras studiens syfte och frågeställningar genom att resultaten diskuteras i förhållande till tidigare forskning och det teoretiska ramverket. Avsnittet innehåller även några avslutande reflektioner, studiens begränsningar och generaliserbarhet samt förslag på fortsatt forskning. Sist i uppsatsen återfinns referenser och bilagor. 9

11 Jobbcoachning som arbetsmarknadspolitisk åtgärd Syftet med jobbcoachning är enligt propositionen (2008/09:97) att erbjuda ett effektivt stöd utifrån individens förutsättningar. Jobbcoachning kan ges av en intern jobbcoach vid Arbetsförmedlingen eller av en extern privat jobbcoach. Med jobbcoach avses den person som arbetssökande har kontakt med och träffar för att få hjälp i sitt arbetssökande. Jobbcoachen ska planera, leda och genomföra coachande samtal i syfte att motivera och engagera arbetssökande till att själva ta ansvar för sitt arbetssökande ( Susann Gjerdes (2004) definition av coachning (presenterad nedan) stämmer väl överens med Arbetsförmedlingens definition av begreppet jobbcoachning jobbcoachning innebär att coacha arbetssökande till arbete, det vill säga att utifrån varje arbetssökandes behov utveckla dennes förmåga att själv söka arbete ( En jobbcoach bör ha god kännedom om vilka behov och vilken efterfrågan som finns på den lokala arbetsmarknaden i syfte att coacha arbetssökande till arbete. Coacherna bör även ha kännedom om vilka möjligheter som finns att sammanföra arbetsgivare med potentiella arbetstagare samt vilka arbetsgivare som har möjlighet att erbjuda arbetssökande praktisk kompetensutveckling. Viktigt att påpeka är att Arbetsförmedlingen fortfarande bär huvudansvaret för arbetssökande som erhåller jobbcoachning, till exempel för anvisning av lediga tjänster och upprättande av handlingsplan. Jobbcoachning ska därför ses som ett komplement till Arbetsförmedlingens matchningsinsatser (Ibid.). Vid jobbcoachningen ska en individuell handlingsplan upprättas för den arbetssökande. Målet med jobbcoachningen är att coachningen ska leda till ett arbete, alternativt ett nytt arbete. Jobbcoachning ska vara tillgängligt för samtliga arbetssökande som utifrån Arbetsförmedlingens bedömning kan behöva det, alternativt arbetssökande som så önskar. För att säkerställa kvalitet i coachningen ska varje jobbcoach inte coacha mer än cirka 20 arbetssökande (Prop. 2008/09:97). Kravet för att erhålla en jobbcoach är att den arbetssökande är inskriven vid Arbetsförmedlingen samt inte deltar i något arbetsmarknadspolitiskt program, exempelvis jobb- och utvecklingsgarantin eller jobbgarantin för ungdomar. Arbetssökande som tilldelas en jobbcoach har rätt till åtgärden i högst tre månader ( Arbetsförmedlingens rekrytering av privata jobbcoacher sker genom upphandling. Privata jobbcoachningsföretag har möjlighet att lämna anbud på tjänsten jobbcoachning. Om avtal sluts mellan Arbetsförmedlingen och jobbcoachningsföretaget blir jobbcoachningsföretaget en kompletterande aktör till Arbetsförmedlingen. Vid upphandlingen kräver Arbetsförmedlingen att jobbcoachningsföretaget i sitt anbud noggrant beskriver jobbcoachningens innehåll och upplägg, vilka metoder och arbetssätt som ska användas samt hur anbudsgivaren avser att genomföra uppdraget. Dessa redogörelser har Arbetsförmedlingen sedan som underlag vid upphandling av tjänsten. Om anbudet antas av Arbetsförmedlingen upprättas ett avtal med jobbcoachningsföretaget på tjänsten. För varje arbetssökande jobbcoachningsföretaget coachar utgår kronor i ersättning och om arbetssökande under coachningsperioden (tre månader) erhåller arbete i enlighet med vad som eftersöks, utgår ytterligare kronor i bonus ( Oavsett om arbetssökande vill coachas av en av Arbetsförmedlingens interna jobbcoacher eller en jobbcoach hos ett privat jobbcoachningsföretag väljer samtliga arbetssökande själv jobbcoach. Väljer arbetssökande privata jobbcoacher måste tjänsten jobbcoachning vara upphandlad och reglerad i avtal mellan jobbcoachningsföretaget och Arbetsförmedlingen. På Arbetsförmedlingens webbsida finns alla privata jobbcoachningsföretag inom varje arbetsmarknadsområde i landet som Arbetsförmedlingen har avtal med listade. Utifrån denna lista har arbetssökande möjlighet att välja en privat jobbcoach. När arbetssökande valt jobbcoach meddelas Arbetsförmedlingen som i sin tur underrättar jobbcoachningsföretaget 10

12 om att en arbetssökande placerats hos dem. Inom åtta arbetsdagar efter att Arbetsförmedlingen har underrättat jobbcoachningsföretaget om placering av arbetssökande, ska jobbcoachningsföretaget ta kontakt med den arbetssökande för att påbörja jobbcoachningen ( Coachning - Jobbcoachning Susann Gjerde (2004) menar att coachning är ett begrepp som har många olika definitioner. Själv definierar Gjerde coachning som en kommunikationsform som främjar handling och inlärning på ett personligt och yrkesmässigt plan genom att medvetandegöra, utmana och motivera (Ibid., s. 10). Coachning används för att ta fram det bästa i människor, inte för att reparera dem. Syftet med coachning är att frigöra människors potential (Ibid., s. 55). Om den enskilde individens värderingar, motivation och mål kopplas samman med handling menar Gjerde att detta kan ske. Svaren finns inom varje individ, men individen kan behöva hjälp att hitta dem. Det är också den grundinställningen Gjerde arbetar utifrån som coach, att människorna själva har svaren. Nutid och framtid ska vara i fokus och coachningen ska vara inriktad på lösningar och möjligheter. Gjerde poängterar även att det är viktigt att vara medveten om att det är coachningen och inte coachen som öppnar för möjligheter, hittar motivation, undanröjer hinder eller skapar resultat (Ibid., s.55). Vidare beskriver Gjerde hur coachning hämtat kunskap och inspiration bland annat från kognitiv psykologi, humanistisk psykologi och idrottspsykologi, där det bästa från varje tradition har tillvaratagits och satts samman. Coachning är också nära besläktat med vägledning, åtminstone när vägledning innebär att få hjälp i samband med yrkesval eller utbildningsval. Samtidigt finns det skillnader mellan vägledning och coachning, exempelvis är en vägledare oftast överordnad deltagaren, när coachen är likställd deltagaren, vägledning kräver deltagande medan coachning bygger på fri vilja (Ibid.). Enligt Morten Emil Berg (2007) innebär coachning att hjälpa andra att nå sina uppsatta mål, vilket kan ske genom samtal och/eller genom mer praktisk tillämpning. Coachning går ut på att coachen ska hjälpa deltagaren med hjälp till självhjälp med utgångspunkt i deltagarens befintliga situation. Utmaningen består i att förflytta deltagaren från den befintliga situationen till den önskvärda, utifrån deltagarens mål. Denna coachningsprocess sker genom att strategier utvecklas och genom att en handlingsplan upprättas över hur deltagaren ska gå tillväga för att nå sitt mål. Varje handling deltagaren gör i syfte att nå sitt mål tolkas och utvärderas sedan tillsammans med coachen, vilket kan leda till att handlingsplanen revideras eller att strategier ändras. Berg menar att coachning ska syfta till att hjälpa människor att leva ett bra liv och vad det är bestämmer var och en själv (Ibid.). När det gäller att coacha arbetssökande menar Lars Bergkvist (2009) att det är viktigt som coach att undersöka om individen är mottaglig för coachningen. Bergkvist har själv många års erfarenhet av att coacha både arbetssökande och sjukskrivna människor och hävdar att det finns en viss skillnad mellan vanlig coachning och coachning av arbetssökande eller sjukskrivna. Det är inte ovanligt att människor som exempelvis är arbetssökande har dåligt självförtroende och låg motivation och därför menar Bergkvist att arbetssökande måste upp på banan innan coachningsprocessen kan starta. Arbetssökande behöver både motiveras och få hjälp med att stärka sitt självförtroende innan de är redo att se coachningen som ett medel för att nå sitt mål att få ett arbete. Bergkvist definierar därför coachning till arbetssökande och sjukskrivna människor som; att utveckla människor så att de blir självgående och självförsörjande (Ibid. s. 9). 11

13 Tidigare forskning Det finns mycket forskning om arbetsliv, arbetsmarknad och arbetslöshet, både i Sverige och internationellt. I detta kapitel presenteras några exempel på sådan forskning, dels forskning som handlar om psykosociala effekter av arbetslöshet och dels forskning som har anknytning till olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder. I kapitlet presenteras även tidigare forskning om coachning. Forskning om coachning är något mer begränsad, men nedan redovisas några exempel som tangerar denna studie. Arbetslöshet Forskning om psykosociala effekter av arbetslöshet visar att arbetslösheten påverkar människor negativt på många sätt. Människor upplever exempelvis arbete som ett sätt att strukturera vardagen tidsmässigt, men också att arbete medför att människor engageras i ett kollektivt mål. Arbete gör det också möjligt för människor att skapa sociala kontakter samt bidrar till att konstruera en identitet. Att vara arbetslös innebär att dessa möjligheter uteblir (Se t.ex. Jahoda, 1982 och Nordenmark, 1999). Ulla Rantakeisu (2002) hävdar att det finns få systematiska studier om hur arbetslösa upplever normen om yrkesarbete i samhället. I sin avhandling har Rantakeisu undersökt om denna norm har negativ inverkan på arbetslösas sociala liv och hälsa. Resultatet av studien visar att så är fallet, både vuxna och unga arbetslösa upplever i vissa fall skam och skuld över sin arbetslöshet samt att arbetslöshet i vissa fall leder till försämrad hälsa (Ibid.). I sin avhandling har Margareta Bolinder (2006) studerat hur människor upplever och hanterar situationen som arbetslös. Bolinder har fokuserat på vilken betydelse arbetslösas handlingsutrymme har för deras upplevelser, handlingsstrategier och jobbchanser. Ett av studiens resultat var att omgivningen har stor betydelse för hur arbetslösa upplever sin situation och hur denna hanteras. Ett annat av studiens resultat var att arbetslösa beroende av omgivning i vissa fall överskattade sina chanser till ett arbete och i andra fall underskattade dem. I studien framkom också att känslan av kontroll över situationen som arbetslös var viktig för den mentala hälsan (Ibid.). Genom att återanvända och utveckla delar av sitt avhandlingsmaterial har Maria Andersson (2006) undersökt känslan av att vara arbetslös eller känslor man har i egenskap av att vara arbetslös (s. 68, kursiverat i originaltext). Enligt Andersson har många arbetslösa en känsla av utanförskap i samhället eftersom de mest grundläggande villkoren att ha ett lönearbete inte är uppfyllda. Av den anledningen är det inte heller ovanligt att arbetslösa i vissa fall har känslor av skam och värdelöshet (Jfr. Rantakeisu, 2002). Vidare visar Anderssons forskning att arbetslösheten är stigmatiserande. Att kategoriseras som arbetslös kan både av individerna själva och av andra bidra till en nedlåtande uppfattning om sig själva. Arbetslösheten kan beskrivas som en marginalisering att hamna i den positionen förutsätter i sig ett utanförskap, man är någon som samhället kan betrakta, utan att själva kunna vara delaktig i det (Andersson, 2006, s. 73). Arbetsmarknadspolitiska åtgärder I en jämförande studie mellan städerna Halmstad och Varberg har Christina Andersson och Katarina Wendel (2008) studerat om deltagandet i en arbetsmarknadspolitisk åtgärd påverkar unga arbetslösas personliga och sociala situation. Resultatet av studien visar att unga arbetslösa upplevde arbetslösheten som påfrestande. Det handlade till exempel om att ekonomin blev lidande, att det var tråkigt att sakna sysselsättning och det fanns även en viss upplevelse av skuld och skam i att inte ha ett arbete (Jfr. Rantakeisu, 2002, Andersson 2006). Arbetslösheten påverkade även hälsan negativt. Att delta i en arbetsmarknadspolitisk åtgärd upplevdes därför som positivt av deltagarna exempelvis genom att praktik bidrog till att 12

14 erhålla möjliga referenser för att senare kunna söka arbete. Deltagandet i denna arbetsmarknadspolitiska åtgärd utvecklade en sammanhållning som grupp, vilket gjorde det möjligt att söka stöd hos varandra (Andersson & Wendel, 2008). Maarit Hänninen (2009) har genomfört en studie vars syfte var att undersöka hur ungdomar upplever sin situation som arbetslös samt hur ungdomar upplever och uppfattar den arbetsmarknadspolitiska åtgärden Jobbgarantin för ungdomar. Jobbgarantin för ungdomar riktar sig till unga arbetslösa mellan år. Ett av studiens resultat är att det fanns en frustration bland unga arbetslösa, vilket handlade om att ju längre tid arbetslösheten bestod desto mer passiva blir ungdomarna i att söka arbete. Ett annat resultat av Hänninens studie är att ungdomarna, upplever Jobbgarantin, förutom att den bidrar till en positiv ekonomisk effekt, även som en bra insats som bidrar till hjälp att underlätta inträdet i arbetslivet. Jobbgarantin som arbetsmarknadspolitisk åtgärd har visat sig vara en god insats för ungdomars inträde till arbetslivet. Det finns dock, enligt författaren, ytterligare behov av att utveckla Jobbgarantin för att ungdomarna bättre ska kunna tillgodogöra sig insatsen (Ibid.). Coachning i syfte att vägleda I en kvantitativ studie har Cecilia Hjelte (2007) undersökt om coachning påverkar upplevelsen av socialt stöd. Hjelte har i sin undersökning utgått från olika stödkategorier; emotionellt, värderande, informations- och instrumentellt stöd. Författaren har även undersökt om det har någon betydelse för upplevelsen av socialt stöd om coachningen är självvald eller inte. Ett av studiens resultat är att coachning till viss del påverkar människors upplevelse av emotionellt, värderande och informativt stöd. Ett annat resultat var att de som själva valt coachning upplevde värderande och informativt stöd i högre grad än de som inte själva valt coachning. Det framkom dock att coachning påverkade den totala upplevelsen av socialt stöd positivt, oavsett om den var självvald eller inte (Ibid.). Malin Törngren (2007) har genomfört en studie av ett ungdomsprojekt i Kalix vars syfte var att undersöka hur ungdomarna som deltog i projektet upplevde det. Coachning ingick som en del av projektet och målet med projektet var att få arbetslösa ungdomar i Kalix att reflektera över vad de ville med framtiden och att stärka deras självförtroende, vilket på sikt skulle kunna innebära att de blev intressanta att anställa. I Törngrens studie framkom att ungdomarna var mycket positivt inställda till projektet, det var den personliga utvecklingen som bidrog till detta. Det framkom även att ungdomarna upplevde att deras sociala liv förbättrats samt att deras möjligheter till ett arbete i framtiden hade ökat (Ibid.). Sparbanken Nords framtidsprogram KNUFF har studerats av Sandra Lundberg (2009) utifrån aspekten om programmet kan bidra till karriär och etablering på arbetsmarknaden. Programmet vänder sig till unga människor som antingen är arbetslösa, i slutet av en utbildning eller bara intresserade av att prova på något annat. Ett kriterium för att få delta i programmet är att deltagarna vill stanna kvar i Norrbotten. Coachning ingår som ett moment i programmet, både gruppcoachning och individuell coachning. Lundbergs studie visar liknande resultat som Törngrens, de som erhållit personlig coachning är mycket positiva till coachningen. Det är också den personliga utvecklingen som gett starkast intryck hos dem som deltagit i KNUFF (Ibid.). 13

15 Metod Val av metod Vilken metod som ska användas i en studie är avhängigt vad som ska studeras samt studiens syfte (Hellevik, 1996, Forsman, 2002, Gustafsson m.fl., 2005, Alvesson & Sköldberg, 2005, Repstad, 2007). En intention baserat på studiens syfte är att ha en beskrivande ansats i denna uppsats, varpå en kombination av kvalitativ metod i form av en intervjuundersökning och en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning, har valts för denna studie. Avsikten med denna tekniska triangulering är få datamaterial som ska kunna ge både bredd och djup i studien. Genom att använda olika datainsamlingsmetoder är syftet att nå en djupare förståelse och ökad tillförlitlighet i studiens resultat (Miles & Huberman, 1994, Rosengren & Arvidson, 2002, Alvesson & Sköldberg, 2005). Enkäter kan inte på samma sätt som intervjuer ge datamaterial som gör det möjligt att beskriva arbetssökandes upplevelse av jobbcoachning. Däremot kan enkäter ge datamaterial som gör det möjligt att utläsa vissa åsikter och upplevelser om jobbcoachning, samt hur vanligt förekommande de är (Jfr. Hellevik, 1996). Genom intervjuer kan informanterna med egna ord uttrycka sina upplevelser av jobbcoachning, vilka därmed kan jämföras med enkätresultatet, för att ge en viss uppfattning om tillförlitligheten i enkätundersökningen. Det i sin tur ökar möjligheten att beskriva dessa upplevelser och därigenom besvara studiens syfte (Rosengren & Arvidson, 2002, Repstad, 2007, Lantz, 2007). Ottar Hellevik (1996) menar att det av flera skäl kan vara fördelaktigt att kombinera olika datainsamlingsmetoder i undersökningar där det är möjligt. En fördel är till exempel att det går att bortse från att resultatet är avhängigt en specifik insamlingsmetod. En annan fördel är att data insamlat med olika metoder ofta kompletterar varandra, vilket är avsikten i denna studie (Ibid., Rosengren & Arvidson, 2002). För denna studie har även litteraturstudier relevanta för studien genomförts, exempelvis om arbetslöshet, arbetsmarknad, arbetsmarknadspolitiska åtgärder, social sammanhållning, individualisering samt kvalitativ och kvantitativ metod. Litteratur har eftersökts med hjälp av Luleå universitetsbiblioteks databaser. De sökord som använts är bland annat; jobbcoachning, coaching, jobbcoach, arbetsmarknadspolitik, arbetssökande, arbetslös och individualisering. Vetenskapliga artiklar har eftersökts på samma sätt som ovan beskrivet, men med varierande resultat. Begreppet jobbcoachning är relativt nytt, vilket ledde till väldigt få träffar. Tidningsartiklar och TV-reportage som berör jobbcoachning, både i lokala och rikstäckande medier, har även ingått i denna studie. Framför allt i det inledande skedet när studien utformades. Här har i huvudsak sökorden jobbcoachning och jobbcoach använts. Under hela arbetet med studien har utvecklingen av debatten om jobbcoachning i media följts. Tillvägagångssätt Studien inleddes med att ett syfte med tillhörande frågeställningar formulerades. Därefter kontaktades Arbetsförmedlingen i Luleå för att möjliggöra genomförandet av studien. Via e- postkontakt med Arbetsmarknadsområdeschefen erhölls både ett positivt mottagande av denna studie och ett godkännande. Arbetsmarknadsområdeschefen vidarebefordrade även kontaktuppgifter till en person på Arbetsförmedlingen som arbetade mer specifikt med jobbcoachningsverksamheten inom arbetsmarknadsområde Luleå, vilken kunde kontaktas för vidare information. Några veckor senare kontaktades denne via telefon för att be om ett möte i syfte att få mer information om vad jobbcoachning är, hur det fungerar och vilka som erbjuds åtgärden med mera. Denna bakgrundsinformation om jobbcoachning bedömdes kunna underlätta avgränsandet av studien. 14

16 Efter mötet med kontaktpersonen på Arbetsförmedlingen när denne hade informerat om hur jobbcoachning fungerar, avgränsades studien till att omfatta arbetssökande som erhållit privat jobbcoachning inom arbetsmarknadsområde Luleå och som av Arbetsförmedlingen definieras som nya arbetslösa eller korttidsarbetslösa. Att studien avgränsas geografiskt till arbetsmarknadsområde Luleå beror på de tidsramar som funnits till förfogande. I ett senare skede i arbetet med studien kom studien ytterligare att avgränsas till att omfatta arbetssökande som Arbetsförmedlingen beviljat en privat jobbcoach under september Genom att formulera ett syfte med tillhörande frågeställningar och genom att avgränsa studien har syftet varit att undvika att datamaterialet blir för stort (Jfr. Miles & Huberman, 1994, Repstad, 2007). Vid mötet med kontaktpersonen på Arbetsförmedlingen diskuterades även kontaktprocessen. Kontaktpersonen fick i uppdrag att se över formalia med beaktande av sekretessregler, vilket resulterade i en kontakt med Arbetsförmedlingens statistikenhet. Via telefon kontaktades ansvarig på statistikenheten för att därigenom komma i kontakt med informanter. Den personen ställde frågan om enkäter kunde vara aktuellt för denna studie, något som statistikenheten skulle kunna hjälpa till med. Fram till dess hade enkäter inte övervägts för studien, men efter att förslaget hade övervägts och rådgjorts med handledaren på universitetet, fattades beslutet att utöver intervjuer samla in data genom en enkätundersökning, vilket meddelades statistikenheten. Förberedelser inför datainsamling Intervjuguide Den första förberedelsen som gjordes inför datainsamlingen var att skapa en semistrukturerad intervjuguide (bilaga 1). Intervjuguiden delades in i olika teman för att lättare hålla isär olika frågeområden. De teman som valdes för intervjuguiden är; bakgrund, social situation, jobbcoachning, jobbcoachning konkret och avslutning, det vill säga intervjuguiden inleddes med mer generella frågeställningar för att allt mer övergå till studiens huvudämne jobbcoachning (Rosengren & Arvidson, 2002, Repstad, 2007). Intervjuguidens frågor valdes i stor utsträckning som så kallade öppna frågor, vilket gör det möjligt för informanterna att själva få berätta om upplevelsen av jobbcoachning (Lantz, 2007). Det ger även intervjuaren möjlighet att ställa eventuella följdfrågor som kan uppkomma vid intervjutillfället. Med en semistrukturerad intervjuguide finns därför en flexibilitet som medför att varje enskild intervju kan anpassas beroende på hur den utvecklar sig (Rosengren & Arvidson, 2002, Repstad, 2007). Intervjuguiden har granskats av handledaren innan intervjuförfarandet påbörjades. Enkät Arbetet med att utforma en enkät (bilaga 2) inleddes med att ett informationsbrev författades om studiens syfte, respondenternas anonymitet samt hur enkäten skulle besvaras. Enkätfrågorna utformades därefter, utifrån den intervjuguide som tidigare skapats för intervjuerna, som påståenden med fasta svarsalternativ. Enkätundersökningen kan därför beskrivas som en variant av den så kallade Likertskalan 3 (Rosengren & Arvidson, 2002). Valet föll på fasta svarsalternativ då det bedömdes kunna underlätta för respondenten att besvara frågorna samt det faktum att fasta svarsalternativ gör det möjligt att jämföra respondenternas svar med varandra. Det underlättar även det praktiska arbetet med att skapa en datafil över det insamlade materialet. Ytterligare ett viktigt skäl till fasta svarsalternativ är att det ökar reliabiliteten. Det innebär därför att enkäten är strukturerad (Hellevik, 1996). 3 Likertskalan utformades av socialpsykologen Rensis Likert ( ) och består av ett antal påståenden, vanligtvis 5-25 stycken, där de som ska besvara dessa kan instämma i eller ta avstånd ifrån dessa påståenden genom att markera sitt svar på en fem- till sjugraderad skala (Rosengren & Arvidson, 2002). 15

17 Enkäten inleddes, precis som intervjuguiden, med mer generella frågor om respondenternas kön, ålder, civilstånd, utbildning med mera, för att alltmer övergå till frågor avhängigt studiens syfte jobbcoachning (Jfr. Rosengren & Arvidson, 2002, Repstad, 2007). De enkätfrågor som behandlade respondenternas upplevelse av jobbcoachning hade svarsalternativ på en ordinalskala (rangordningsskala). Det innebär att respondenten, utifrån en skala från ett till fem, hade möjlighet att uppge det svar som bäst stämde in med dennes uppfattning. Genom att låta respondenterna svara på detta sätt erhålls möjlighet att mäta hur vanligt förekommande deras upplevelser om jobbcoachning var (Hellevik, 1996, Rosengren & Arvidson, 2002). I enkäten bifogades en förfrågan till respondenterna om att delta i intervjuundersökningen, där de som var intresserade av att ställa upp på en intervju fick möjlighet att lämna sina kontaktuppgifter. Innan enkäten skickades till den person på Arbetsförmedlingens statistikenhet som skulle ombesörja att den skickades ut till studiens målgrupp har den granskats av handledaren på universitetet. Dokumentet med enkäten skickades sedan till en person på statistikenheten för att denne skulle skapa en webbenkät av densamma. Valet föll på webbenkät både av praktiska och tidsmässiga skäl, men också för att det är vad Arbetsförmedlingen vanligtvis arbetar med när det gäller undersökningar. En webbenkät innebär att respondenterna besvarar enkäten i ett formulär på webben, i det här fallet genom att markera det svarsalternativ som stämde bäst in med deras uppfattning. När webbenkäten var skapad i det enkätverktyg som Arbetsförmedlingen använder, EasyResearch, mottogs information om detta via e-post och det var då också möjligt att via en länk till en webbsida kontrollera att enkäten såg ut som den skulle. På inrådan av kontaktpersonen på statistikenheten gjordes några korrigeringar i syfte att underlätta för respondenterna att besvara enkäten. När dessa korrigeringar var genomförda meddelades statistikenheten att enkäten kunde skickas ut, vilket så skedde. Urval När en studie ska genomföras är det av vikt att bestämma vad/vilka som utgör undersökningsenhet. I denna studie har en kombination av kvalitativ och kvantitativ metod använts vid datainsamlingen. Dessa metoder bygger på olika urval. Undersökningsenheterna (urvalet) i den kvalitativa metoden utgörs av informanter, det vill säga arbetssökande personer som har intervjuats. I den kvantitativa metoden utgörs undersökningsenheterna (urvalet) - populationen, av arbetssökande personer som responderat enkäten (Rosengren & Arvidson, 2002). Nedan redogörs urvalet för såväl den kvalitativa som den kvantitativa metoden. Kvalitativ metod I studier som bygger på intervjuer avgör oftast syftet vilka som bör intervjuas. I denna studie baseras urvalet på att det av syftet framgår att studiens fokus ligger på arbetssökandes upplevelser. Det är arbetssökande som är bäst lämpade att ge relevant information för denna studie (Rosengren & Arvidson, 2002, Repstad, 2007). Inledningsvis fanns en ambition om att urvalet skulle vara helt slumpmässigt för att få ett så representativt urval som möjligt. En av studiens frågeställningar handlar om eventuella skillnader mellan kvinnor och män i upplevelsen av jobbcoachning, vilket medför att ett helt slumpmässigt urval är omöjligt, då urvalet blir kategoriserat i kvinnor och män. Urvalet för intervjuerna är således både strukturerat och slumpmässigt. Strukturerat på så sätt att de arbetssökande kvinnorna och männen har delats upp och slumpmässigt genom att informanterna därefter har lottats fram (Hellevik, 1996). Genom den intresseanmälan för deltagande i intervjuundersökningen som bifogades enkätundersökningen erhölls tillgång till namn på arbetssökande personer som erhåller eller har erhållit jobbcoachning hos privata jobbcoachningsföretag inom arbetsmarknadsområde 16

18 Luleå. Efter att ha delat upp namnen i kvinnor och män har lottdragning genomförts för att få fram vilka personer som skulle kontaktas. På så sätt har ett delvis slumpmässigt urval uppkommit. Lottningen gick till så att alla tillgängliga namn, kvinnor för sig och män för sig, samlades på små lappar i olika burkar och därefter drogs fyra lappar ur varje burk. Avsikten med detta urvalsförfarande var att få en så jämn könsfördelning som möjligt bland informanterna. De framlottade personerna kontaktades därefter via telefon och e-post, då även tid och plats för intervjuerna bokades. En av dem som kontaktades hade inte längre möjlighet att delta i studien och med en framlottad person misslyckades kontaktförsöket. Det medförde att två andra personer lottades fram, vilka kontaktades via telefon och då bokades även tid för intervju (Rosengren & Arvidson, 2002). En annan ambition för denna studie var inledningsvis att genomföra intervjuer. Då datainsamlingen utvidgats under arbetet med studien, bestämdes att antalet intervjuer skulle reduceras till åtta, av tidsmässiga skäl. Intervjuundersökningen har därför kommit att omfattas av åtta intervjuer. Informanterna utgörs av fyra kvinnor och fyra män som erhåller eller har erhållit jobbcoachning av en privat jobbcoach inom arbetsmarknadsområde Luleå. Informanterna är mellan år och tiden som arbetssökande varierar mellan cirka fyra månader och drygt ett år. Utbildningsnivån bland informanterna varierar, samtliga har gymnasieexamen som lägsta utbildning och hälften har universitets- eller högskoleexamen. Informanterna har i olika utsträckning arbetslivserfarenhet inom olika branscher och från olika arbetsplatser. Två av informanterna har arbete i dagsläget, men finns med i studien beroende på att de passade in i urvalsramen, det vill säga informanterna hade erhållit en privat jobbcoach under september En del av informanterna är ensamstående, andra lever i samboförhållande eller är gifta och några av dem har barn. Informanterna kommer inte att presenteras närmare av hänsyn till anonymitet och konfidentialitet. Kvantitativ metod Urvalet för enkätundersökningen bestämdes vid ett telefonsamtal med kontaktpersonen på Arbetsförmedlingen i Luleå. Denne informerade om att 262 personer hade beviljats en privat jobbcoach under september Vid tiden för då enkäten skickades ut ( ) hade dessa personer genomgått cirka två månader av sin coachningsperiod på tre månader och skulle därför kunna utgöra ett lämpligt urval. På grund av begränsad tid för studien samt av praktiska skäl, bestämdes att enbart de personer som kunde få enkäten via e-post skulle utgöra urvalet för enkätundersökningen. Av de 262 personer som beviljats privat jobbcoach i september 2009 hade Arbetsförmedlingen e-postadresser till 233 personer. Dessa personer fick således utskicket med enkätundersökningen, vilket innebär att urvalet är strukturerat. Nio enkäter returnerades på grund av felaktig e-postadress, något som medför att totalt 224 arbetssökande utgör studiens urvalsram (Hellevik, 1996, Rosengren & Arvidson, 2002). Datainsamling Intervjuer Intervjuer har genomförts med åtta arbetssökande personer, som har erhållit jobbcoachning hos ett privat jobbcoachningsföretag. Intervjuerna har tagit mellan minuter, de flesta tog ungefär 30 minuter. Samtliga intervjuer har genomförts enskilt, sju av dem som personliga intervjuer och en av dem som en telefonintervju. De personliga intervjuerna har genomförts hemma hos informanterna och informanterna har fått välja tid för intervjun utifrån vad som passat dem bäst. I de flesta fall uttryckte informanterna en önskan om ett förslag på tid, vilket så skedde och utifrån detta förslag bestämdes tid för intervjun. Vid tillfället då intervjuerna bokades informerades informanterna om att det var fördelaktigt om intervjun kunde ske ostört (Rosengren & Arvidson, 2002), Repstad, 2007). 17

19 Vid varje intervjutillfälle har informanterna inledningsvis informerats om de forskningsetiska principer som alla studenter är skyldig att följa samt vad dessa innebär. Informanterna har erhållit kontaktuppgifter till uppsatsens författare för möjlighet till eventuell kontakt vid ett senare tillfälle (Ibid., Samtliga personliga intervjuer liknade mer ett samtal än en intervju till formen (Jfr. Rosengren & Arvidson, 2002). Det var också något som eftersträvades i syfte att få en så avslappnad intervjusituation som möjligt. Av tidigare erfarenhet från intervjusituationer har erfarits att intervjuer väcker viss anspänning, både för intervjuaren och för informanten. Vid telefonintervjun upplevdes det svårare än vid de personliga intervjuerna att få intervjun att likna ett samtal till formen, men var ändå något som eftersträvades. Några direkta observationsstudier har inte genomförts, däremot har korta anteckningar om intervjusituationen förts efter varje intervjutillfälle. Eventuella störningsmoment som har inträffat är sådant som har antecknats eller om informanterna på något sätt har verkat besvärade av någon fråga. Anteckningar har även förts om informanterna reagerat särskilt vid någon fråga genom att ge akt på informanternas tonfall och kroppsspråk. Enligt Annika Lantz (2007) kan en tyst, icke-verbal kommunikation ha betydelse för analysen av materialet, eftersom kommunikationen mellan intervjuare och informant kan vara komplex. Lantz menar att allting som uttrycks, både verbalt och icke-verbalt, på något sätt kan tolkas (Ibid.). Att korta anteckningar förts om de olika intervjusituationerna är en form av observation, men är ingenting som kommer att redogöras, då de endast har använts som stöd i analysen av datamaterialet. Det gick till på så sätt att anteckningarna för varje intervjutillfälle jämfördes med informantens svar på intervjufrågorna i syfte att undersöka om informantens svar påverkats av eventuella störningsmoment, vilket inte verkade vara fallet. Samtliga personliga intervjuer har med informanternas tillåtelse bandats med hjälp av en mp3-spelare. Genom att banda intervjuerna har informanterna kunnat citeras ordagrant vilket anses vara viktigt för att eftersträva hög tillförlitlighet i materialet. Ett annat skäl till att intervjuerna bandades var att det möjliggör för intervjuaren att helt kunna fokusera på informanterna vid intervjutillfällena. Om intervjuaren är upptagen med att föra anteckningar under intervjusituationen kan möjligheten att ställa eventuella följdfrågor försvinna om denne är alltför upptagen med att anteckna (Repstad, 2007). Telefonintervjun har inte bandats på grund av att det inte var tekniskt möjligt, däremot har informantens svar antecknats så ordagrant som möjligt under intervjun. När intervjun var avslutad kompletterades dessa anteckningar med mer utförlig information om informantens svar, det vill säga en genomgång av informantens svar på varje fråga genomfördes för att motverka att information fallit bort (Rosengren & Arvidson, 2002, Repstad, 2007). Samtliga personliga intervjuer har transkriberats i sin helhet. Om personnamn, företagsnamn, ortsnamn, arbetsgivare med mera har nämnts under intervjun har dessa inte tagits med vid transkriberingen. De transkriberade intervjuerna är helt avkodade från information som på något sätt skulle kunna härleda svaren till person. Allt intervjumaterial, vilket innefattar inspelningar, anteckningar och transkriberingar, har förvarats på ett sådant sätt att ingen obehörig kunnat ta del av det, samt har förstörts då studien var avslutad ( Enkät Totalt skickades 233 webbenkäter ut via e-post av Arbetsförmedlingens statistikenhet till arbetssökande personer som erhållit en privat jobbcoach i september 2009 inom arbetsmarknadsområde Luleå. Eftersom nio enkäter returnerades uppgår det totala antalet utskickade enkäter till 224 respondenter (Rosengren & Arvidson, 2002). Arbetsförmedlingens statistikenhet hanterade utskicket på grund av att Arbetsförmedlingen som myndighet regleras av Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) och därför inte får lämna ut uppgifter om 18

20 arbetssökande till någon utan deras medgivande. Sista svarsdatum för att besvara enkäten var Statistikenheten har även varit behjälplig med att skicka ut en påminnelse till respondenterna om att besvara enkäten. Genom enkätverktyget EasyResearch var det möjligt att följa hur respondenterna besvarade enkäten via en webbsida på Internet. Samma dag som enkäterna skickades ut ( ) besvarades flest enkäter. Dagarna därefter avtog svarsfrekvensen stadigt dag för dag. När påminnelsen skickades ut, efter att halva svarstiden, ökade svarsfrekvensen den aktuella dagen för att sedan återigen avta dag för dag. När svarstiden hade löpt ut, erhölls enkätsvaren i olika datafiler via e-post. En datafil innehöll en sammanställning av svaren uppdelat på kön som gjorts i enkätverktyget EasyResearch och en Excel-fil innehöll så kallade rådata, det vill säga data där varje respondents enkätsvar har kunnat utläsas var för sig. Av 224 utskickade enkäter har 103 enkäter besvarats, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 46 procent. Även allt enkätmaterial har förvarats så att ingen obehörig kunnat ta del av det ( Databearbetning och analys Karl Erik Rosengren och Peter Arvidson (2002) menar att analysarbetet i studier där kvalitativ metod används börjar redan under datainsamlingen. Intervjuaren tolkar spontant det som sägs exempelvis vid en intervju, i samma ögonblick som det sägs. Enligt författarna är det också omöjligt att förhindra att det sker. Det är därför möjligt att säga att analysarbetet i denna studie till viss del startade i samband med att intervjuerna började genomföras (Ibid.). När det gäller analysarbetet för den kvantitativa metoden i studien, enkätundersökningen, har den startat först när datainsamlingen var avslutad och sammanställd. Det var också först när resultaten av både enkät- och intervjuundersökningen var sammanställd som det slutgiltiga analys- och tolkningsarbetet kunde börja (Jfr. Hellevik, 1996). Det kvalitativa datamaterialet började bearbetas när samtliga personliga intervjuer hade transkriberats. Då genomfördes en sorts kodning av datamaterialet. Databearbetningen gick till på så sätt att samtliga intervjuutskrifter lästes igenom åtskilliga gånger i ett försök att hitta mönster i informanternas svar. De mönster som påträffades sammanställdes genom indelning i olika teman. Genom detta förfarande var det även möjligt att undersöka om något tema utöver intervjuguidens teman framträdde i materialet. Att arbeta med data på detta sätt kan ses som ett första steg i att reducera data, likväl som det både ger en inledande analys och ett preliminärt resultat (Rosengren & Arvidson, 2002, Repstad, 2007), Lantz, 2007). Genom att dela in det preliminära resultatet i olika huvudteman och därefter infoga de mönster som framträtt i intervjumaterialet har därigenom olika underteman kunnat skapas. De huvudteman som användes som utgångspunkt är delvis samma som de teman som valdes för intervjuguiden och delvis från det som framkommit i intervjumaterialet. I detta skede av analysarbete började delar av texten att framställas och i takt med att texten började ta form infogades citat hämtade ur intervjumaterialet. Avsikten med att infoga citat i texten är att informanternas egna röster ska få återge vad som framkommit i intervjuerna (Jfr. Lantz, 2007). Citaten i uppsatsen har i vissa fall korrigerats från talspråk till skriftspråk, något som Karin Widerberg (2003) menar kan vara nödvändigt ibland för att öka förståelsen. I andra fall har citaten till viss del korrigerats, för att inte ett specifikt yrke eller yrkeskategori skulle kunna röja informanten. Ortsnamn som nämnts har inte heller skrivits ut i citatet, i de fall det förekommit har ordet ortsnamn skrivits inom en parentes. Om informanten har namngivit jobbcoachningsföretaget har ordet jobbcoachningsföretag skrivits inom en parentes och om informanten har omnämnt sin jobbcoach som hon eller han har detta i citatet ersatts med ordet coachen. Viktigt har dock varit att inte förvanska citaten samt att innehållet i citaten inte har förändrats på grund av dessa korrigeringar (Ibid., Forsman, 2002). I anslutning till citaten, har det angivits om det är en kvinna eller en man citatet är hämtat från. Att informantens kön 19