D-UPPSATS. Jobbcoachning som arbetsmarknadspolitisk åtgärd. En studie om arbetssökandes upplevelser av jobbcoachning.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "D-UPPSATS. Jobbcoachning som arbetsmarknadspolitisk åtgärd. En studie om arbetssökandes upplevelser av jobbcoachning."

Transkript

1 D-UPPSATS 2010:021 Jobbcoachning som arbetsmarknadspolitisk åtgärd En studie om arbetssökandes upplevelser av jobbcoachning Camilla Södersten Luleå tekniska universitet D-uppsats Sociologi Institutionen för Arbetsvetenskap Avdelningen för Genus & teknik 2010:021 - ISSN: ISRN: LTU-DUPP--10/021--SE

2 Jobbcoachning som arbetsmarknadspolitisk åtgärd En studie om arbetssökandes upplevelser av jobbcoachning. Camilla Södersten Luleå tekniska universitet D-uppsats Sociologi Institutionen för Arbetsvetenskap Höstterminen 2009 Handledare: Saila Piippola

3 Sammanfattning Arbetslösheten i Sverige ses som ett samhällsproblem där den rådande lågkonjunkturen och massuppsägningar har lett till att arbetslösheten har stigit. Ett vanligt sätt att motverka att arbetslöshet uppkommer samt för att lindra dess effekter är att olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder vidtas. I december 2008 beslutade regeringen om att satsa 1,1 miljarder kronor på en arbetsmarknadspolitisk åtgärd i form av jobbcoachning. Arbetsmarknadsåtgärden innebär att arbetssökande erbjuds möjlighet till jobbcoachning i syfte att utveckla och förbättra sitt arbetssökande för att fortare komma ur arbetslösheten. Syftet med denna studie var att undersöka arbetssökandes upplevelse av jobbcoachning. Studien har avgränsats till att omfatta arbetssökande som erhållit privat jobbcoachning inom arbetsmarknadsområde Luleå. För att besvara syftet och få en förståelse för hur arbetssökande upplever jobbcoachning har en kombination av kvalitativ och kvantitativ metod använts. Den kvalitativa metoden utgörs av åtta intervjuer med arbetssökande och den kvantitativa metoden består av 103 responderade enkäter. I studien framkom viss kritik mot hur Arbetsförmedlingen introducerat jobbcoachning till arbetssökande. Kritiken utgörs till stor del av att arbetssökande upplever sig ha fått lite, samt i vissa fall felaktig information om jobbcoachningen innan den startade praktiskt. Resultatet av studien visar att arbetssökande upplever jobbcoachning som positivt. Av studien framgår även att arbetssökande upplever att arbetssökandet har utvecklats samt att arbetssökande rekommenderar andra arbetssökande att prova jobbcoachning. I studien framkom att det i vissa fall finns skillnader mellan kvinnor och män i hur jobbcoachning upplevs. Generellt kan sägas att kvinnor i högre utsträckning än män är positivt inställda till jobbcoachning samt anser sig ha utvecklat sitt arbetssökande i högre utsträckning än män. Nyckelord: jobbcoachning, arbetsmarknadspolitisk åtgärd, arbetssökande, arbetslöshet

4 Abstract In Sweden unemployment is a problem in the society, where the prevailing recession and mass layoffs have led to an unemployment that has risen. Various political labour market actions are common to prevent unemployment caused, and to lessen its impacts. In December 2008 the Government decided to invest 1.1 billion Swedish crowns in a political labour market action called job coaching. This labour market action means that job seekers will have the opportunity to try job coaching in order to develop and improve their ability to search for jobs. The aim of this study is to investigate job seekers experience of job coaching. The study was delimited to include job seekers who have received job coaching by a private job coach in the labour market area Luleå. In order to answer the aim of this study, a combination of qualitative and quantitative methods has been used. The qualitative method consists of eight interviews and the quantitative method consists of 103 responded questionnaires. The study revealed some criticism to the Employment Service's way of introducing job coaching to job seekers. The criticism is largely made up of that job seekers felt they had received little, and sometimes inaccurate, information about job coaching before the job coaching started in practice. The results of this study however show that job seekers have a positive attitude to job coaching, that job seekers felt that their job search has been develop and that they recommend job coaching to other job seekers. It also came to light that there are some differences between men and women in terms of how job coaching is experienced. Generally speaking, women tend to have a more positive attitude to job coaching, than men. Women also felt that they have developed their ability to search for jobs, in a larger extent than men. Keywords: job coaching, labour market politics, job seekers, unemployment

5 Innehållsförteckning Förord och tack...6 Inledning...7 Studiens syfte... 8 Avgränsning... 8 Disposition... 8 Jobbcoachning som arbetsmarknadspolitisk åtgärd...10 Coachning - Jobbcoachning Tidigare forskning...12 Arbetslöshet Arbetsmarknadspolitiska åtgärder Coachning i syfte att vägleda Metod...14 Val av metod Tillvägagångssätt Förberedelser inför datainsamling...15 Intervjuguide...15 Enkät...15 Urval...16 Kvalitativ metod...16 Kvantitativ metod...17 Datainsamling...17 Intervjuer...17 Enkät...18 Databearbetning och analys...19 Bortfall Etik Validitet och reliabilitet Teoretisk referensram...25 Begreppsdefinitioner Arbete...25 Arbetssökande...25 Arbete och arbetslöshet Social sammanhållning och arbetsdelning Normen om arbete i det kapitalistiska samhället Neo-liberalism och individualisering Trygghet... 28

6 Resultat Upplevelsen av jobbcoachning...29 Enkätundersökning Bakgrund...29 Jobbcoachning...36 Sammanfattning av enkätundersökningen...42 Intervjuundersökning Att vara arbetssökande...43 Att söka arbete...44 Utbildning och mobilitet...45 Jobbcoachning...46 Betydelsen av jobbcoachning...48 Jobbcoachning i framtiden...52 Arbetsförmedlingen och jobbcoachning...53 Diskussion...55 Att vara arbetssökande...55 Att söka arbete...56 Utbildning och mobilitet...57 Jobbcoachning...58 Betydelsen av jobbcoachning...60 Jobbcoachning i framtiden...63 Avslutande reflektioner...64 Studiens begränsningar och generaliserbarhet...65 Förslag på fortsatt forskning...65 Referenslista...66 Tryckta källor Elektroniska källor Bilagor 1. Intervjuguide 2. Informationsbrev enkät 3. Enkät

7 Förord och tack Först och främst vill jag börja med att rikta ett stort och varmt tack till alla informanter och respondenter som deltagit i denna studie, utan Ert deltagande hade denna uppsats inte varit möjlig att skriva utifrån det syfte studien har. Mitt nästa stora tack går till Arbetsförmedlingen och där vill jag börja med att tacka Göran Nilsson, Arbetsmarknadsområdeschef i Luleå, som direkt ställde sig väldigt positiv till denna studie när jag kom med min förfrågan om att få genomföra den. Ett särskilt tack riktas även till Inga-Lill Åsén, Verksamhetssamordnare inom arbetsmarknadsområde Luleå, som bistått med information samt hjälpt mig att rent praktiskt hitta vägar för att genomföra studien på ett etiskt riktig sätt utifrån den sekretess som råder för Arbetsförmedlingens verksamhet. Ännu ett varmt tack riktas till Lena Igelström, Statistikchef på Arbetsförmedlingen som fattade beslut om att Arbetsförmedlingen kunde hjälpa till med utskicket av enkäten och informationsbrev om intervjuer. På Arbetsförmedlingens statistikenhet finns även Karin Josefsson och Birgitta Westerlund som varit behjälpliga på ett fantastiskt sätt i samband med enkätundersökningen. Jag är så tacksam för Er hjälp! Jag vill naturligtvis också tacka min handledare på universitetet, Saila Piippola, för alla kloka ord och goda råd, förslag på litteratur, all vägledning i skrivprocessen samt för att du uppmuntrat mig att läsa mellan raderna i det som framkommit i studien. Sist, men inte minst, vill jag så klart även tacka min familj, min man och mina barn, som har haft överseende med och förståelse för att jag vissa dagar har suttit och skrivit från tidig morgon till sen kväll. TACK! Luleå tekniska universitet Januari 2010 Camilla Södersten 6

8 Inledning Sverige befinner sig i en ekonomisk lågkonjunktur och hade i november år 2009 en arbetslöshet på åtta procent. I november 2009 var personer utan arbete, 44 % kvinnor och 56 % män. Arbetslöshetsstatistiken för Norrbotten och arbetsmarknadsområde Luleå följer samma mönster som landet som helhet, fler män än kvinnor saknar arbete (www.scb.se, Att arbetslösheten i Sverige betraktas som ett samhällsproblem är enligt Jonas Olofsson och Eskil Wadensjö (2009) inte något nytt. För att motverka att arbetslöshet uppkommer samt för att lindra dess effekter är det vanligt att olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder vidtas. Arbetsmarknadspolitiken har under de senaste åren genomgått betydande förändringar. En av dessa är att Arbetsmarknadsverket, uppdelat på tre myndigheter; Arbetsmarknadsstyrelsen, Länsarbetsnämnden och Arbetsförmedlingen, har försvunnit. Myndigheterna slogs år 2008 samman till en myndighet Arbetsförmedlingen. En annan förändring är att arbetsmarknadspolitiska åtgärder med fokus på individuell handledning har ökat. Åtgärderna har allt mer kommit att handla om social träning och hjälp till självhjälp, än exempelvis olika arbetsmarknadsutbildningar (Ibid.). Tendenser av stigande arbetslöshet ska motverkas med aktiv arbetsmarknadspolitik. En aktiv arbetsmarknadspolitik innebär att beslut fattas om åtgärder där syftet är att matcha arbetssökande och arbetsgivare. Aktiv arbetsmarknadspolitik innebär vidare åtgärder i syfte att öka arbetssökandes möjligheter att få arbeten (Ibid.). Förhållandena på den svenska arbetsmarknaden är i nuläget inte särskilt gynnsamma. Med en stigande arbetslöshet har strukturella förändringar skett i samhällets institutioner för att stävja arbetslösheten. En av dessa förändringar är att regeringen i december 2008 bland annat beslutade om att under år 2009 satsa 1,1 miljarder kronor på en arbetsmarknadspolitisk åtgärd i form av jobbcoachning. Åtgärden innebär att arbetssökande ska få möjlighet till jobbcoachning i syfte att utveckla och förbättra sitt arbetssökande för att fortare komma ur arbetslösheten (Prop. 2008/09:97). Arbetsmarknadsåtgärden jobbcoachning utgör här ett medel för att nå målet att stävja arbetslösheten (Jfr. Weber, 1978). Jobbcoachning riktar sig till arbetssökande (individerna), vilka själva förväntas agera för att komma ur arbetslösheten, vilket till viss del kan framstå som dolt i en strukturell förändring, men som står i enighet med neo-liberalistisk ideologi (Jfr. Mills, 1997, Beck & Beck- Gernsheim, 2002). Arbetsförmedlingen är den myndighet som har i uppdrag från riksdag och regering att verkställa arbetsmarknadspolitiken (Olofsson & Wadensjö, 2009). Arbetsförmedlingen är uppdelad i 68 geografiskt indelade arbetsmarknadsområden som kan innefatta en eller flera lokala arbetsförmedlingar. Indelningen i arbetsmarknadsområden har sin grund i människors pendlingsmönster samt arbetsgivarnas rekryteringsområden. Arbetsförmedlingen ska verka för att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt. Det innebär till exempel att prioritera dem som befinner sig utanför arbetsmarknaden liksom att verka för att hela tiden öka sysselsättningen. Därutöver är det Arbetsförmedlingens uppgift att matcha arbetsgivare med arbetssökande, men också att hjälpa arbetssökande att förbättra möjligheterna till ett permanent arbete. Arbetsförmedlingen har ytterligare en viktig funktion, vilken kan beskrivas som en ren kontrollfunktion. Arbetsförmedlingen ska kontrollera att arbetssökande som får ekonomisk ersättning via arbetslöshetsförsäkringen fullföljer sina plikter för att ha rätt till ersättning, det vill säga att arbetssökande själva aktivt söker arbete samt står till arbetsmarknadens förfogande (Ibid.). Stigande arbetslöshet och samt ett ökat samarbete med Försäkringskassan inom arbetslivsinriktad rehabilitering har bidragit till att Arbetsförmedlingen har svårt att hinna 7

9 bistå samtliga arbetssökande. Därför anlitar Arbetsförmedlingen privata företag, så kallade kompletterande aktörer, att utföra vissa tjänster. Dessa företag utgör ett komplement till Arbetsförmedlingens verksamhet och förväntas bidra med nya angreppssätt och nya lösningar, i syfte att öka arbetssökandes möjligheter till arbete. Kompletterande aktörer i form av privata jobbcoachningsföretag har under år 2009 upphandlats. Inom arbetsmarknadsområde Luleå, där föreliggande studie är genomförd, har Arbetsförmedlingen avtal med 42 privata jobbcoachningsföretag som erbjuder jobbcoachning till arbetssökande (www.arbetsformedlingen.se). Under sommaren 2009 började kritiken mot jobbcoachning växa sig starkare och negativa inslag i både TV och tidskriftsartiklar avlöste varandra. Kritiken mot jobbcoachning bestod i huvudsak av att privata jobbcoachningsföretag betraktades som mer eller mindre seriösa. Det har bland annat framkommit kritik mot att en del jobbcoacher använder ovetenskapliga terapeutiska metoder i samband med jobbcoachningen. Jobbcoacher har i vissa fall utövat exempelvis healing och handpåläggning, vilket bryter mot det avtal som upprättats med Arbetsförmedlingen eftersom jobbcoachningen inte får vara av terapeutisk karaktär (www.ams.se, Hur arbetssökande som erhåller jobbcoachning upplever arbetsmarknadsåtgärden har till stor del saknats i den allmänna debatten, kanske beroende på att jobbcoachning är relativt nytt. Studiens syfte Syftet med denna studie är att undersöka arbetssökandes upplevelse av jobbcoachning. För att besvara syftet har följande frågeställningar skapats; Vad har jobbcoachningen konkret inneburit för arbetssökande? Finns det skillnader i hur jobbcoachning upplevs beroende på inom vilken bransch arbetssökande söker arbete? Finns det skillnader mellan kvinnor och män i hur jobbcoachningen upplevs? Har jobbcoachningen ökat arbetssökandes möjligheter till arbete? Avgränsning Studien avgränsas till att fokusera på arbetssökande som erhåller eller har erhållit jobbcoachning av privata jobbcoacher inom arbetsmarknadsområde Luleå 1. Vidare avgränsas studien till att endast omfatta arbetssökande som är nya arbetslösa eller korttidsarbetslösa enligt Arbetsförmedlingens definition 2. Ytterligare en avgränsning är att studien omfattar arbetssökande som har beviljats en privat jobbcoach av Arbetsförmedlingen under september 2009, samt att dessa kunnat kontaktas via e-post. Disposition Uppsatsen inleds med ett avsnitt där bakgrund och problemställning till studien redogörs. I avsnittet redogörs även studiens syfte, frågeställningar och avgränsning. Därefter följer ett avsnitt som beskriver arbetsmarknadsåtgärden jobbcoachning. I detta avsnitt presenteras och definieras även begreppet coachning. Uppsatsens tredje avsnitt presenterar exempel på tidigare forskning inom ämnesområdena arbetslöshet, arbetsmarknadspolitiska åtgärder och coachning. Det efterföljande metodavsnittet redovisar det metodologiska tillvägagångssättet. 1 Inom arbetsmarknadsområde Luleå finns fyra arbetsförmedlingar; Luleå, Piteå, Boden och Älvsbyn (www.arbetsformedlingen.se). 2 Nya arbetslösa är uppsagda personer vars uppsägning ännu inte trätt ikraft. Med korttidsarbetslösa avses personer som är arbetslösa dag (www.ams.se). 8

10 Här återges och motiveras val av metod, hur arbetet med studien har genomförts, urval, validitet, reliabilitet, likväl som etiska aspekter och överväganden inför och under arbetet med studien. I teoriavsnittet definieras centrala begrepp i studien samt det teoretiska ramverk som ligger till grund för analysen. Resultatavsnittet redovisar det empiriska resultatet och inleds med resultatet av den kvantitativa studien följt av resultatet av den kvalitativa studien. I diskussionsavsnittet besvaras studiens syfte och frågeställningar genom att resultaten diskuteras i förhållande till tidigare forskning och det teoretiska ramverket. Avsnittet innehåller även några avslutande reflektioner, studiens begränsningar och generaliserbarhet samt förslag på fortsatt forskning. Sist i uppsatsen återfinns referenser och bilagor. 9

11 Jobbcoachning som arbetsmarknadspolitisk åtgärd Syftet med jobbcoachning är enligt propositionen (2008/09:97) att erbjuda ett effektivt stöd utifrån individens förutsättningar. Jobbcoachning kan ges av en intern jobbcoach vid Arbetsförmedlingen eller av en extern privat jobbcoach. Med jobbcoach avses den person som arbetssökande har kontakt med och träffar för att få hjälp i sitt arbetssökande. Jobbcoachen ska planera, leda och genomföra coachande samtal i syfte att motivera och engagera arbetssökande till att själva ta ansvar för sitt arbetssökande (www.ams.se). Susann Gjerdes (2004) definition av coachning (presenterad nedan) stämmer väl överens med Arbetsförmedlingens definition av begreppet jobbcoachning jobbcoachning innebär att coacha arbetssökande till arbete, det vill säga att utifrån varje arbetssökandes behov utveckla dennes förmåga att själv söka arbete (www.ams.se). En jobbcoach bör ha god kännedom om vilka behov och vilken efterfrågan som finns på den lokala arbetsmarknaden i syfte att coacha arbetssökande till arbete. Coacherna bör även ha kännedom om vilka möjligheter som finns att sammanföra arbetsgivare med potentiella arbetstagare samt vilka arbetsgivare som har möjlighet att erbjuda arbetssökande praktisk kompetensutveckling. Viktigt att påpeka är att Arbetsförmedlingen fortfarande bär huvudansvaret för arbetssökande som erhåller jobbcoachning, till exempel för anvisning av lediga tjänster och upprättande av handlingsplan. Jobbcoachning ska därför ses som ett komplement till Arbetsförmedlingens matchningsinsatser (Ibid.). Vid jobbcoachningen ska en individuell handlingsplan upprättas för den arbetssökande. Målet med jobbcoachningen är att coachningen ska leda till ett arbete, alternativt ett nytt arbete. Jobbcoachning ska vara tillgängligt för samtliga arbetssökande som utifrån Arbetsförmedlingens bedömning kan behöva det, alternativt arbetssökande som så önskar. För att säkerställa kvalitet i coachningen ska varje jobbcoach inte coacha mer än cirka 20 arbetssökande (Prop. 2008/09:97). Kravet för att erhålla en jobbcoach är att den arbetssökande är inskriven vid Arbetsförmedlingen samt inte deltar i något arbetsmarknadspolitiskt program, exempelvis jobb- och utvecklingsgarantin eller jobbgarantin för ungdomar. Arbetssökande som tilldelas en jobbcoach har rätt till åtgärden i högst tre månader (www.arbetsformedlingen.se). Arbetsförmedlingens rekrytering av privata jobbcoacher sker genom upphandling. Privata jobbcoachningsföretag har möjlighet att lämna anbud på tjänsten jobbcoachning. Om avtal sluts mellan Arbetsförmedlingen och jobbcoachningsföretaget blir jobbcoachningsföretaget en kompletterande aktör till Arbetsförmedlingen. Vid upphandlingen kräver Arbetsförmedlingen att jobbcoachningsföretaget i sitt anbud noggrant beskriver jobbcoachningens innehåll och upplägg, vilka metoder och arbetssätt som ska användas samt hur anbudsgivaren avser att genomföra uppdraget. Dessa redogörelser har Arbetsförmedlingen sedan som underlag vid upphandling av tjänsten. Om anbudet antas av Arbetsförmedlingen upprättas ett avtal med jobbcoachningsföretaget på tjänsten. För varje arbetssökande jobbcoachningsföretaget coachar utgår kronor i ersättning och om arbetssökande under coachningsperioden (tre månader) erhåller arbete i enlighet med vad som eftersöks, utgår ytterligare kronor i bonus (www.ams.se). Oavsett om arbetssökande vill coachas av en av Arbetsförmedlingens interna jobbcoacher eller en jobbcoach hos ett privat jobbcoachningsföretag väljer samtliga arbetssökande själv jobbcoach. Väljer arbetssökande privata jobbcoacher måste tjänsten jobbcoachning vara upphandlad och reglerad i avtal mellan jobbcoachningsföretaget och Arbetsförmedlingen. På Arbetsförmedlingens webbsida finns alla privata jobbcoachningsföretag inom varje arbetsmarknadsområde i landet som Arbetsförmedlingen har avtal med listade. Utifrån denna lista har arbetssökande möjlighet att välja en privat jobbcoach. När arbetssökande valt jobbcoach meddelas Arbetsförmedlingen som i sin tur underrättar jobbcoachningsföretaget 10

12 om att en arbetssökande placerats hos dem. Inom åtta arbetsdagar efter att Arbetsförmedlingen har underrättat jobbcoachningsföretaget om placering av arbetssökande, ska jobbcoachningsföretaget ta kontakt med den arbetssökande för att påbörja jobbcoachningen (www.ams.se). Coachning - Jobbcoachning Susann Gjerde (2004) menar att coachning är ett begrepp som har många olika definitioner. Själv definierar Gjerde coachning som en kommunikationsform som främjar handling och inlärning på ett personligt och yrkesmässigt plan genom att medvetandegöra, utmana och motivera (Ibid., s. 10). Coachning används för att ta fram det bästa i människor, inte för att reparera dem. Syftet med coachning är att frigöra människors potential (Ibid., s. 55). Om den enskilde individens värderingar, motivation och mål kopplas samman med handling menar Gjerde att detta kan ske. Svaren finns inom varje individ, men individen kan behöva hjälp att hitta dem. Det är också den grundinställningen Gjerde arbetar utifrån som coach, att människorna själva har svaren. Nutid och framtid ska vara i fokus och coachningen ska vara inriktad på lösningar och möjligheter. Gjerde poängterar även att det är viktigt att vara medveten om att det är coachningen och inte coachen som öppnar för möjligheter, hittar motivation, undanröjer hinder eller skapar resultat (Ibid., s.55). Vidare beskriver Gjerde hur coachning hämtat kunskap och inspiration bland annat från kognitiv psykologi, humanistisk psykologi och idrottspsykologi, där det bästa från varje tradition har tillvaratagits och satts samman. Coachning är också nära besläktat med vägledning, åtminstone när vägledning innebär att få hjälp i samband med yrkesval eller utbildningsval. Samtidigt finns det skillnader mellan vägledning och coachning, exempelvis är en vägledare oftast överordnad deltagaren, när coachen är likställd deltagaren, vägledning kräver deltagande medan coachning bygger på fri vilja (Ibid.). Enligt Morten Emil Berg (2007) innebär coachning att hjälpa andra att nå sina uppsatta mål, vilket kan ske genom samtal och/eller genom mer praktisk tillämpning. Coachning går ut på att coachen ska hjälpa deltagaren med hjälp till självhjälp med utgångspunkt i deltagarens befintliga situation. Utmaningen består i att förflytta deltagaren från den befintliga situationen till den önskvärda, utifrån deltagarens mål. Denna coachningsprocess sker genom att strategier utvecklas och genom att en handlingsplan upprättas över hur deltagaren ska gå tillväga för att nå sitt mål. Varje handling deltagaren gör i syfte att nå sitt mål tolkas och utvärderas sedan tillsammans med coachen, vilket kan leda till att handlingsplanen revideras eller att strategier ändras. Berg menar att coachning ska syfta till att hjälpa människor att leva ett bra liv och vad det är bestämmer var och en själv (Ibid.). När det gäller att coacha arbetssökande menar Lars Bergkvist (2009) att det är viktigt som coach att undersöka om individen är mottaglig för coachningen. Bergkvist har själv många års erfarenhet av att coacha både arbetssökande och sjukskrivna människor och hävdar att det finns en viss skillnad mellan vanlig coachning och coachning av arbetssökande eller sjukskrivna. Det är inte ovanligt att människor som exempelvis är arbetssökande har dåligt självförtroende och låg motivation och därför menar Bergkvist att arbetssökande måste upp på banan innan coachningsprocessen kan starta. Arbetssökande behöver både motiveras och få hjälp med att stärka sitt självförtroende innan de är redo att se coachningen som ett medel för att nå sitt mål att få ett arbete. Bergkvist definierar därför coachning till arbetssökande och sjukskrivna människor som; att utveckla människor så att de blir självgående och självförsörjande (Ibid. s. 9). 11

13 Tidigare forskning Det finns mycket forskning om arbetsliv, arbetsmarknad och arbetslöshet, både i Sverige och internationellt. I detta kapitel presenteras några exempel på sådan forskning, dels forskning som handlar om psykosociala effekter av arbetslöshet och dels forskning som har anknytning till olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder. I kapitlet presenteras även tidigare forskning om coachning. Forskning om coachning är något mer begränsad, men nedan redovisas några exempel som tangerar denna studie. Arbetslöshet Forskning om psykosociala effekter av arbetslöshet visar att arbetslösheten påverkar människor negativt på många sätt. Människor upplever exempelvis arbete som ett sätt att strukturera vardagen tidsmässigt, men också att arbete medför att människor engageras i ett kollektivt mål. Arbete gör det också möjligt för människor att skapa sociala kontakter samt bidrar till att konstruera en identitet. Att vara arbetslös innebär att dessa möjligheter uteblir (Se t.ex. Jahoda, 1982 och Nordenmark, 1999). Ulla Rantakeisu (2002) hävdar att det finns få systematiska studier om hur arbetslösa upplever normen om yrkesarbete i samhället. I sin avhandling har Rantakeisu undersökt om denna norm har negativ inverkan på arbetslösas sociala liv och hälsa. Resultatet av studien visar att så är fallet, både vuxna och unga arbetslösa upplever i vissa fall skam och skuld över sin arbetslöshet samt att arbetslöshet i vissa fall leder till försämrad hälsa (Ibid.). I sin avhandling har Margareta Bolinder (2006) studerat hur människor upplever och hanterar situationen som arbetslös. Bolinder har fokuserat på vilken betydelse arbetslösas handlingsutrymme har för deras upplevelser, handlingsstrategier och jobbchanser. Ett av studiens resultat var att omgivningen har stor betydelse för hur arbetslösa upplever sin situation och hur denna hanteras. Ett annat av studiens resultat var att arbetslösa beroende av omgivning i vissa fall överskattade sina chanser till ett arbete och i andra fall underskattade dem. I studien framkom också att känslan av kontroll över situationen som arbetslös var viktig för den mentala hälsan (Ibid.). Genom att återanvända och utveckla delar av sitt avhandlingsmaterial har Maria Andersson (2006) undersökt känslan av att vara arbetslös eller känslor man har i egenskap av att vara arbetslös (s. 68, kursiverat i originaltext). Enligt Andersson har många arbetslösa en känsla av utanförskap i samhället eftersom de mest grundläggande villkoren att ha ett lönearbete inte är uppfyllda. Av den anledningen är det inte heller ovanligt att arbetslösa i vissa fall har känslor av skam och värdelöshet (Jfr. Rantakeisu, 2002). Vidare visar Anderssons forskning att arbetslösheten är stigmatiserande. Att kategoriseras som arbetslös kan både av individerna själva och av andra bidra till en nedlåtande uppfattning om sig själva. Arbetslösheten kan beskrivas som en marginalisering att hamna i den positionen förutsätter i sig ett utanförskap, man är någon som samhället kan betrakta, utan att själva kunna vara delaktig i det (Andersson, 2006, s. 73). Arbetsmarknadspolitiska åtgärder I en jämförande studie mellan städerna Halmstad och Varberg har Christina Andersson och Katarina Wendel (2008) studerat om deltagandet i en arbetsmarknadspolitisk åtgärd påverkar unga arbetslösas personliga och sociala situation. Resultatet av studien visar att unga arbetslösa upplevde arbetslösheten som påfrestande. Det handlade till exempel om att ekonomin blev lidande, att det var tråkigt att sakna sysselsättning och det fanns även en viss upplevelse av skuld och skam i att inte ha ett arbete (Jfr. Rantakeisu, 2002, Andersson 2006). Arbetslösheten påverkade även hälsan negativt. Att delta i en arbetsmarknadspolitisk åtgärd upplevdes därför som positivt av deltagarna exempelvis genom att praktik bidrog till att 12

14 erhålla möjliga referenser för att senare kunna söka arbete. Deltagandet i denna arbetsmarknadspolitiska åtgärd utvecklade en sammanhållning som grupp, vilket gjorde det möjligt att söka stöd hos varandra (Andersson & Wendel, 2008). Maarit Hänninen (2009) har genomfört en studie vars syfte var att undersöka hur ungdomar upplever sin situation som arbetslös samt hur ungdomar upplever och uppfattar den arbetsmarknadspolitiska åtgärden Jobbgarantin för ungdomar. Jobbgarantin för ungdomar riktar sig till unga arbetslösa mellan år. Ett av studiens resultat är att det fanns en frustration bland unga arbetslösa, vilket handlade om att ju längre tid arbetslösheten bestod desto mer passiva blir ungdomarna i att söka arbete. Ett annat resultat av Hänninens studie är att ungdomarna, upplever Jobbgarantin, förutom att den bidrar till en positiv ekonomisk effekt, även som en bra insats som bidrar till hjälp att underlätta inträdet i arbetslivet. Jobbgarantin som arbetsmarknadspolitisk åtgärd har visat sig vara en god insats för ungdomars inträde till arbetslivet. Det finns dock, enligt författaren, ytterligare behov av att utveckla Jobbgarantin för att ungdomarna bättre ska kunna tillgodogöra sig insatsen (Ibid.). Coachning i syfte att vägleda I en kvantitativ studie har Cecilia Hjelte (2007) undersökt om coachning påverkar upplevelsen av socialt stöd. Hjelte har i sin undersökning utgått från olika stödkategorier; emotionellt, värderande, informations- och instrumentellt stöd. Författaren har även undersökt om det har någon betydelse för upplevelsen av socialt stöd om coachningen är självvald eller inte. Ett av studiens resultat är att coachning till viss del påverkar människors upplevelse av emotionellt, värderande och informativt stöd. Ett annat resultat var att de som själva valt coachning upplevde värderande och informativt stöd i högre grad än de som inte själva valt coachning. Det framkom dock att coachning påverkade den totala upplevelsen av socialt stöd positivt, oavsett om den var självvald eller inte (Ibid.). Malin Törngren (2007) har genomfört en studie av ett ungdomsprojekt i Kalix vars syfte var att undersöka hur ungdomarna som deltog i projektet upplevde det. Coachning ingick som en del av projektet och målet med projektet var att få arbetslösa ungdomar i Kalix att reflektera över vad de ville med framtiden och att stärka deras självförtroende, vilket på sikt skulle kunna innebära att de blev intressanta att anställa. I Törngrens studie framkom att ungdomarna var mycket positivt inställda till projektet, det var den personliga utvecklingen som bidrog till detta. Det framkom även att ungdomarna upplevde att deras sociala liv förbättrats samt att deras möjligheter till ett arbete i framtiden hade ökat (Ibid.). Sparbanken Nords framtidsprogram KNUFF har studerats av Sandra Lundberg (2009) utifrån aspekten om programmet kan bidra till karriär och etablering på arbetsmarknaden. Programmet vänder sig till unga människor som antingen är arbetslösa, i slutet av en utbildning eller bara intresserade av att prova på något annat. Ett kriterium för att få delta i programmet är att deltagarna vill stanna kvar i Norrbotten. Coachning ingår som ett moment i programmet, både gruppcoachning och individuell coachning. Lundbergs studie visar liknande resultat som Törngrens, de som erhållit personlig coachning är mycket positiva till coachningen. Det är också den personliga utvecklingen som gett starkast intryck hos dem som deltagit i KNUFF (Ibid.). 13

15 Metod Val av metod Vilken metod som ska användas i en studie är avhängigt vad som ska studeras samt studiens syfte (Hellevik, 1996, Forsman, 2002, Gustafsson m.fl., 2005, Alvesson & Sköldberg, 2005, Repstad, 2007). En intention baserat på studiens syfte är att ha en beskrivande ansats i denna uppsats, varpå en kombination av kvalitativ metod i form av en intervjuundersökning och en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning, har valts för denna studie. Avsikten med denna tekniska triangulering är få datamaterial som ska kunna ge både bredd och djup i studien. Genom att använda olika datainsamlingsmetoder är syftet att nå en djupare förståelse och ökad tillförlitlighet i studiens resultat (Miles & Huberman, 1994, Rosengren & Arvidson, 2002, Alvesson & Sköldberg, 2005). Enkäter kan inte på samma sätt som intervjuer ge datamaterial som gör det möjligt att beskriva arbetssökandes upplevelse av jobbcoachning. Däremot kan enkäter ge datamaterial som gör det möjligt att utläsa vissa åsikter och upplevelser om jobbcoachning, samt hur vanligt förekommande de är (Jfr. Hellevik, 1996). Genom intervjuer kan informanterna med egna ord uttrycka sina upplevelser av jobbcoachning, vilka därmed kan jämföras med enkätresultatet, för att ge en viss uppfattning om tillförlitligheten i enkätundersökningen. Det i sin tur ökar möjligheten att beskriva dessa upplevelser och därigenom besvara studiens syfte (Rosengren & Arvidson, 2002, Repstad, 2007, Lantz, 2007). Ottar Hellevik (1996) menar att det av flera skäl kan vara fördelaktigt att kombinera olika datainsamlingsmetoder i undersökningar där det är möjligt. En fördel är till exempel att det går att bortse från att resultatet är avhängigt en specifik insamlingsmetod. En annan fördel är att data insamlat med olika metoder ofta kompletterar varandra, vilket är avsikten i denna studie (Ibid., Rosengren & Arvidson, 2002). För denna studie har även litteraturstudier relevanta för studien genomförts, exempelvis om arbetslöshet, arbetsmarknad, arbetsmarknadspolitiska åtgärder, social sammanhållning, individualisering samt kvalitativ och kvantitativ metod. Litteratur har eftersökts med hjälp av Luleå universitetsbiblioteks databaser. De sökord som använts är bland annat; jobbcoachning, coaching, jobbcoach, arbetsmarknadspolitik, arbetssökande, arbetslös och individualisering. Vetenskapliga artiklar har eftersökts på samma sätt som ovan beskrivet, men med varierande resultat. Begreppet jobbcoachning är relativt nytt, vilket ledde till väldigt få träffar. Tidningsartiklar och TV-reportage som berör jobbcoachning, både i lokala och rikstäckande medier, har även ingått i denna studie. Framför allt i det inledande skedet när studien utformades. Här har i huvudsak sökorden jobbcoachning och jobbcoach använts. Under hela arbetet med studien har utvecklingen av debatten om jobbcoachning i media följts. Tillvägagångssätt Studien inleddes med att ett syfte med tillhörande frågeställningar formulerades. Därefter kontaktades Arbetsförmedlingen i Luleå för att möjliggöra genomförandet av studien. Via e- postkontakt med Arbetsmarknadsområdeschefen erhölls både ett positivt mottagande av denna studie och ett godkännande. Arbetsmarknadsområdeschefen vidarebefordrade även kontaktuppgifter till en person på Arbetsförmedlingen som arbetade mer specifikt med jobbcoachningsverksamheten inom arbetsmarknadsområde Luleå, vilken kunde kontaktas för vidare information. Några veckor senare kontaktades denne via telefon för att be om ett möte i syfte att få mer information om vad jobbcoachning är, hur det fungerar och vilka som erbjuds åtgärden med mera. Denna bakgrundsinformation om jobbcoachning bedömdes kunna underlätta avgränsandet av studien. 14

16 Efter mötet med kontaktpersonen på Arbetsförmedlingen när denne hade informerat om hur jobbcoachning fungerar, avgränsades studien till att omfatta arbetssökande som erhållit privat jobbcoachning inom arbetsmarknadsområde Luleå och som av Arbetsförmedlingen definieras som nya arbetslösa eller korttidsarbetslösa. Att studien avgränsas geografiskt till arbetsmarknadsområde Luleå beror på de tidsramar som funnits till förfogande. I ett senare skede i arbetet med studien kom studien ytterligare att avgränsas till att omfatta arbetssökande som Arbetsförmedlingen beviljat en privat jobbcoach under september Genom att formulera ett syfte med tillhörande frågeställningar och genom att avgränsa studien har syftet varit att undvika att datamaterialet blir för stort (Jfr. Miles & Huberman, 1994, Repstad, 2007). Vid mötet med kontaktpersonen på Arbetsförmedlingen diskuterades även kontaktprocessen. Kontaktpersonen fick i uppdrag att se över formalia med beaktande av sekretessregler, vilket resulterade i en kontakt med Arbetsförmedlingens statistikenhet. Via telefon kontaktades ansvarig på statistikenheten för att därigenom komma i kontakt med informanter. Den personen ställde frågan om enkäter kunde vara aktuellt för denna studie, något som statistikenheten skulle kunna hjälpa till med. Fram till dess hade enkäter inte övervägts för studien, men efter att förslaget hade övervägts och rådgjorts med handledaren på universitetet, fattades beslutet att utöver intervjuer samla in data genom en enkätundersökning, vilket meddelades statistikenheten. Förberedelser inför datainsamling Intervjuguide Den första förberedelsen som gjordes inför datainsamlingen var att skapa en semistrukturerad intervjuguide (bilaga 1). Intervjuguiden delades in i olika teman för att lättare hålla isär olika frågeområden. De teman som valdes för intervjuguiden är; bakgrund, social situation, jobbcoachning, jobbcoachning konkret och avslutning, det vill säga intervjuguiden inleddes med mer generella frågeställningar för att allt mer övergå till studiens huvudämne jobbcoachning (Rosengren & Arvidson, 2002, Repstad, 2007). Intervjuguidens frågor valdes i stor utsträckning som så kallade öppna frågor, vilket gör det möjligt för informanterna att själva få berätta om upplevelsen av jobbcoachning (Lantz, 2007). Det ger även intervjuaren möjlighet att ställa eventuella följdfrågor som kan uppkomma vid intervjutillfället. Med en semistrukturerad intervjuguide finns därför en flexibilitet som medför att varje enskild intervju kan anpassas beroende på hur den utvecklar sig (Rosengren & Arvidson, 2002, Repstad, 2007). Intervjuguiden har granskats av handledaren innan intervjuförfarandet påbörjades. Enkät Arbetet med att utforma en enkät (bilaga 2) inleddes med att ett informationsbrev författades om studiens syfte, respondenternas anonymitet samt hur enkäten skulle besvaras. Enkätfrågorna utformades därefter, utifrån den intervjuguide som tidigare skapats för intervjuerna, som påståenden med fasta svarsalternativ. Enkätundersökningen kan därför beskrivas som en variant av den så kallade Likertskalan 3 (Rosengren & Arvidson, 2002). Valet föll på fasta svarsalternativ då det bedömdes kunna underlätta för respondenten att besvara frågorna samt det faktum att fasta svarsalternativ gör det möjligt att jämföra respondenternas svar med varandra. Det underlättar även det praktiska arbetet med att skapa en datafil över det insamlade materialet. Ytterligare ett viktigt skäl till fasta svarsalternativ är att det ökar reliabiliteten. Det innebär därför att enkäten är strukturerad (Hellevik, 1996). 3 Likertskalan utformades av socialpsykologen Rensis Likert ( ) och består av ett antal påståenden, vanligtvis 5-25 stycken, där de som ska besvara dessa kan instämma i eller ta avstånd ifrån dessa påståenden genom att markera sitt svar på en fem- till sjugraderad skala (Rosengren & Arvidson, 2002). 15

17 Enkäten inleddes, precis som intervjuguiden, med mer generella frågor om respondenternas kön, ålder, civilstånd, utbildning med mera, för att alltmer övergå till frågor avhängigt studiens syfte jobbcoachning (Jfr. Rosengren & Arvidson, 2002, Repstad, 2007). De enkätfrågor som behandlade respondenternas upplevelse av jobbcoachning hade svarsalternativ på en ordinalskala (rangordningsskala). Det innebär att respondenten, utifrån en skala från ett till fem, hade möjlighet att uppge det svar som bäst stämde in med dennes uppfattning. Genom att låta respondenterna svara på detta sätt erhålls möjlighet att mäta hur vanligt förekommande deras upplevelser om jobbcoachning var (Hellevik, 1996, Rosengren & Arvidson, 2002). I enkäten bifogades en förfrågan till respondenterna om att delta i intervjuundersökningen, där de som var intresserade av att ställa upp på en intervju fick möjlighet att lämna sina kontaktuppgifter. Innan enkäten skickades till den person på Arbetsförmedlingens statistikenhet som skulle ombesörja att den skickades ut till studiens målgrupp har den granskats av handledaren på universitetet. Dokumentet med enkäten skickades sedan till en person på statistikenheten för att denne skulle skapa en webbenkät av densamma. Valet föll på webbenkät både av praktiska och tidsmässiga skäl, men också för att det är vad Arbetsförmedlingen vanligtvis arbetar med när det gäller undersökningar. En webbenkät innebär att respondenterna besvarar enkäten i ett formulär på webben, i det här fallet genom att markera det svarsalternativ som stämde bäst in med deras uppfattning. När webbenkäten var skapad i det enkätverktyg som Arbetsförmedlingen använder, EasyResearch, mottogs information om detta via e-post och det var då också möjligt att via en länk till en webbsida kontrollera att enkäten såg ut som den skulle. På inrådan av kontaktpersonen på statistikenheten gjordes några korrigeringar i syfte att underlätta för respondenterna att besvara enkäten. När dessa korrigeringar var genomförda meddelades statistikenheten att enkäten kunde skickas ut, vilket så skedde. Urval När en studie ska genomföras är det av vikt att bestämma vad/vilka som utgör undersökningsenhet. I denna studie har en kombination av kvalitativ och kvantitativ metod använts vid datainsamlingen. Dessa metoder bygger på olika urval. Undersökningsenheterna (urvalet) i den kvalitativa metoden utgörs av informanter, det vill säga arbetssökande personer som har intervjuats. I den kvantitativa metoden utgörs undersökningsenheterna (urvalet) - populationen, av arbetssökande personer som responderat enkäten (Rosengren & Arvidson, 2002). Nedan redogörs urvalet för såväl den kvalitativa som den kvantitativa metoden. Kvalitativ metod I studier som bygger på intervjuer avgör oftast syftet vilka som bör intervjuas. I denna studie baseras urvalet på att det av syftet framgår att studiens fokus ligger på arbetssökandes upplevelser. Det är arbetssökande som är bäst lämpade att ge relevant information för denna studie (Rosengren & Arvidson, 2002, Repstad, 2007). Inledningsvis fanns en ambition om att urvalet skulle vara helt slumpmässigt för att få ett så representativt urval som möjligt. En av studiens frågeställningar handlar om eventuella skillnader mellan kvinnor och män i upplevelsen av jobbcoachning, vilket medför att ett helt slumpmässigt urval är omöjligt, då urvalet blir kategoriserat i kvinnor och män. Urvalet för intervjuerna är således både strukturerat och slumpmässigt. Strukturerat på så sätt att de arbetssökande kvinnorna och männen har delats upp och slumpmässigt genom att informanterna därefter har lottats fram (Hellevik, 1996). Genom den intresseanmälan för deltagande i intervjuundersökningen som bifogades enkätundersökningen erhölls tillgång till namn på arbetssökande personer som erhåller eller har erhållit jobbcoachning hos privata jobbcoachningsföretag inom arbetsmarknadsområde 16

18 Luleå. Efter att ha delat upp namnen i kvinnor och män har lottdragning genomförts för att få fram vilka personer som skulle kontaktas. På så sätt har ett delvis slumpmässigt urval uppkommit. Lottningen gick till så att alla tillgängliga namn, kvinnor för sig och män för sig, samlades på små lappar i olika burkar och därefter drogs fyra lappar ur varje burk. Avsikten med detta urvalsförfarande var att få en så jämn könsfördelning som möjligt bland informanterna. De framlottade personerna kontaktades därefter via telefon och e-post, då även tid och plats för intervjuerna bokades. En av dem som kontaktades hade inte längre möjlighet att delta i studien och med en framlottad person misslyckades kontaktförsöket. Det medförde att två andra personer lottades fram, vilka kontaktades via telefon och då bokades även tid för intervju (Rosengren & Arvidson, 2002). En annan ambition för denna studie var inledningsvis att genomföra intervjuer. Då datainsamlingen utvidgats under arbetet med studien, bestämdes att antalet intervjuer skulle reduceras till åtta, av tidsmässiga skäl. Intervjuundersökningen har därför kommit att omfattas av åtta intervjuer. Informanterna utgörs av fyra kvinnor och fyra män som erhåller eller har erhållit jobbcoachning av en privat jobbcoach inom arbetsmarknadsområde Luleå. Informanterna är mellan år och tiden som arbetssökande varierar mellan cirka fyra månader och drygt ett år. Utbildningsnivån bland informanterna varierar, samtliga har gymnasieexamen som lägsta utbildning och hälften har universitets- eller högskoleexamen. Informanterna har i olika utsträckning arbetslivserfarenhet inom olika branscher och från olika arbetsplatser. Två av informanterna har arbete i dagsläget, men finns med i studien beroende på att de passade in i urvalsramen, det vill säga informanterna hade erhållit en privat jobbcoach under september En del av informanterna är ensamstående, andra lever i samboförhållande eller är gifta och några av dem har barn. Informanterna kommer inte att presenteras närmare av hänsyn till anonymitet och konfidentialitet. Kvantitativ metod Urvalet för enkätundersökningen bestämdes vid ett telefonsamtal med kontaktpersonen på Arbetsförmedlingen i Luleå. Denne informerade om att 262 personer hade beviljats en privat jobbcoach under september Vid tiden för då enkäten skickades ut ( ) hade dessa personer genomgått cirka två månader av sin coachningsperiod på tre månader och skulle därför kunna utgöra ett lämpligt urval. På grund av begränsad tid för studien samt av praktiska skäl, bestämdes att enbart de personer som kunde få enkäten via e-post skulle utgöra urvalet för enkätundersökningen. Av de 262 personer som beviljats privat jobbcoach i september 2009 hade Arbetsförmedlingen e-postadresser till 233 personer. Dessa personer fick således utskicket med enkätundersökningen, vilket innebär att urvalet är strukturerat. Nio enkäter returnerades på grund av felaktig e-postadress, något som medför att totalt 224 arbetssökande utgör studiens urvalsram (Hellevik, 1996, Rosengren & Arvidson, 2002). Datainsamling Intervjuer Intervjuer har genomförts med åtta arbetssökande personer, som har erhållit jobbcoachning hos ett privat jobbcoachningsföretag. Intervjuerna har tagit mellan minuter, de flesta tog ungefär 30 minuter. Samtliga intervjuer har genomförts enskilt, sju av dem som personliga intervjuer och en av dem som en telefonintervju. De personliga intervjuerna har genomförts hemma hos informanterna och informanterna har fått välja tid för intervjun utifrån vad som passat dem bäst. I de flesta fall uttryckte informanterna en önskan om ett förslag på tid, vilket så skedde och utifrån detta förslag bestämdes tid för intervjun. Vid tillfället då intervjuerna bokades informerades informanterna om att det var fördelaktigt om intervjun kunde ske ostört (Rosengren & Arvidson, 2002), Repstad, 2007). 17

19 Vid varje intervjutillfälle har informanterna inledningsvis informerats om de forskningsetiska principer som alla studenter är skyldig att följa samt vad dessa innebär. Informanterna har erhållit kontaktuppgifter till uppsatsens författare för möjlighet till eventuell kontakt vid ett senare tillfälle (Ibid., Samtliga personliga intervjuer liknade mer ett samtal än en intervju till formen (Jfr. Rosengren & Arvidson, 2002). Det var också något som eftersträvades i syfte att få en så avslappnad intervjusituation som möjligt. Av tidigare erfarenhet från intervjusituationer har erfarits att intervjuer väcker viss anspänning, både för intervjuaren och för informanten. Vid telefonintervjun upplevdes det svårare än vid de personliga intervjuerna att få intervjun att likna ett samtal till formen, men var ändå något som eftersträvades. Några direkta observationsstudier har inte genomförts, däremot har korta anteckningar om intervjusituationen förts efter varje intervjutillfälle. Eventuella störningsmoment som har inträffat är sådant som har antecknats eller om informanterna på något sätt har verkat besvärade av någon fråga. Anteckningar har även förts om informanterna reagerat särskilt vid någon fråga genom att ge akt på informanternas tonfall och kroppsspråk. Enligt Annika Lantz (2007) kan en tyst, icke-verbal kommunikation ha betydelse för analysen av materialet, eftersom kommunikationen mellan intervjuare och informant kan vara komplex. Lantz menar att allting som uttrycks, både verbalt och icke-verbalt, på något sätt kan tolkas (Ibid.). Att korta anteckningar förts om de olika intervjusituationerna är en form av observation, men är ingenting som kommer att redogöras, då de endast har använts som stöd i analysen av datamaterialet. Det gick till på så sätt att anteckningarna för varje intervjutillfälle jämfördes med informantens svar på intervjufrågorna i syfte att undersöka om informantens svar påverkats av eventuella störningsmoment, vilket inte verkade vara fallet. Samtliga personliga intervjuer har med informanternas tillåtelse bandats med hjälp av en mp3-spelare. Genom att banda intervjuerna har informanterna kunnat citeras ordagrant vilket anses vara viktigt för att eftersträva hög tillförlitlighet i materialet. Ett annat skäl till att intervjuerna bandades var att det möjliggör för intervjuaren att helt kunna fokusera på informanterna vid intervjutillfällena. Om intervjuaren är upptagen med att föra anteckningar under intervjusituationen kan möjligheten att ställa eventuella följdfrågor försvinna om denne är alltför upptagen med att anteckna (Repstad, 2007). Telefonintervjun har inte bandats på grund av att det inte var tekniskt möjligt, däremot har informantens svar antecknats så ordagrant som möjligt under intervjun. När intervjun var avslutad kompletterades dessa anteckningar med mer utförlig information om informantens svar, det vill säga en genomgång av informantens svar på varje fråga genomfördes för att motverka att information fallit bort (Rosengren & Arvidson, 2002, Repstad, 2007). Samtliga personliga intervjuer har transkriberats i sin helhet. Om personnamn, företagsnamn, ortsnamn, arbetsgivare med mera har nämnts under intervjun har dessa inte tagits med vid transkriberingen. De transkriberade intervjuerna är helt avkodade från information som på något sätt skulle kunna härleda svaren till person. Allt intervjumaterial, vilket innefattar inspelningar, anteckningar och transkriberingar, har förvarats på ett sådant sätt att ingen obehörig kunnat ta del av det, samt har förstörts då studien var avslutad (www.codex.uu.se). Enkät Totalt skickades 233 webbenkäter ut via e-post av Arbetsförmedlingens statistikenhet till arbetssökande personer som erhållit en privat jobbcoach i september 2009 inom arbetsmarknadsområde Luleå. Eftersom nio enkäter returnerades uppgår det totala antalet utskickade enkäter till 224 respondenter (Rosengren & Arvidson, 2002). Arbetsförmedlingens statistikenhet hanterade utskicket på grund av att Arbetsförmedlingen som myndighet regleras av Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) och därför inte får lämna ut uppgifter om 18

20 arbetssökande till någon utan deras medgivande. Sista svarsdatum för att besvara enkäten var Statistikenheten har även varit behjälplig med att skicka ut en påminnelse till respondenterna om att besvara enkäten. Genom enkätverktyget EasyResearch var det möjligt att följa hur respondenterna besvarade enkäten via en webbsida på Internet. Samma dag som enkäterna skickades ut ( ) besvarades flest enkäter. Dagarna därefter avtog svarsfrekvensen stadigt dag för dag. När påminnelsen skickades ut, efter att halva svarstiden, ökade svarsfrekvensen den aktuella dagen för att sedan återigen avta dag för dag. När svarstiden hade löpt ut, erhölls enkätsvaren i olika datafiler via e-post. En datafil innehöll en sammanställning av svaren uppdelat på kön som gjorts i enkätverktyget EasyResearch och en Excel-fil innehöll så kallade rådata, det vill säga data där varje respondents enkätsvar har kunnat utläsas var för sig. Av 224 utskickade enkäter har 103 enkäter besvarats, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 46 procent. Även allt enkätmaterial har förvarats så att ingen obehörig kunnat ta del av det (www.codex.uu.se). Databearbetning och analys Karl Erik Rosengren och Peter Arvidson (2002) menar att analysarbetet i studier där kvalitativ metod används börjar redan under datainsamlingen. Intervjuaren tolkar spontant det som sägs exempelvis vid en intervju, i samma ögonblick som det sägs. Enligt författarna är det också omöjligt att förhindra att det sker. Det är därför möjligt att säga att analysarbetet i denna studie till viss del startade i samband med att intervjuerna började genomföras (Ibid.). När det gäller analysarbetet för den kvantitativa metoden i studien, enkätundersökningen, har den startat först när datainsamlingen var avslutad och sammanställd. Det var också först när resultaten av både enkät- och intervjuundersökningen var sammanställd som det slutgiltiga analys- och tolkningsarbetet kunde börja (Jfr. Hellevik, 1996). Det kvalitativa datamaterialet började bearbetas när samtliga personliga intervjuer hade transkriberats. Då genomfördes en sorts kodning av datamaterialet. Databearbetningen gick till på så sätt att samtliga intervjuutskrifter lästes igenom åtskilliga gånger i ett försök att hitta mönster i informanternas svar. De mönster som påträffades sammanställdes genom indelning i olika teman. Genom detta förfarande var det även möjligt att undersöka om något tema utöver intervjuguidens teman framträdde i materialet. Att arbeta med data på detta sätt kan ses som ett första steg i att reducera data, likväl som det både ger en inledande analys och ett preliminärt resultat (Rosengren & Arvidson, 2002, Repstad, 2007), Lantz, 2007). Genom att dela in det preliminära resultatet i olika huvudteman och därefter infoga de mönster som framträtt i intervjumaterialet har därigenom olika underteman kunnat skapas. De huvudteman som användes som utgångspunkt är delvis samma som de teman som valdes för intervjuguiden och delvis från det som framkommit i intervjumaterialet. I detta skede av analysarbete började delar av texten att framställas och i takt med att texten började ta form infogades citat hämtade ur intervjumaterialet. Avsikten med att infoga citat i texten är att informanternas egna röster ska få återge vad som framkommit i intervjuerna (Jfr. Lantz, 2007). Citaten i uppsatsen har i vissa fall korrigerats från talspråk till skriftspråk, något som Karin Widerberg (2003) menar kan vara nödvändigt ibland för att öka förståelsen. I andra fall har citaten till viss del korrigerats, för att inte ett specifikt yrke eller yrkeskategori skulle kunna röja informanten. Ortsnamn som nämnts har inte heller skrivits ut i citatet, i de fall det förekommit har ordet ortsnamn skrivits inom en parentes. Om informanten har namngivit jobbcoachningsföretaget har ordet jobbcoachningsföretag skrivits inom en parentes och om informanten har omnämnt sin jobbcoach som hon eller han har detta i citatet ersatts med ordet coachen. Viktigt har dock varit att inte förvanska citaten samt att innehållet i citaten inte har förändrats på grund av dessa korrigeringar (Ibid., Forsman, 2002). I anslutning till citaten, har det angivits om det är en kvinna eller en man citatet är hämtat från. Att informantens kön 19

Kort om Arbetsförmedlingen

Kort om Arbetsförmedlingen Kort om Arbetsförmedlingen foto: Anders Roth (s 1 och 17), Peter Fredriksson (s 5), Magnus Pehrsson (s 6 och 18), Curt Guwallius (s 9) och Julia Sjöberg (s 11). Nyttan med Arbetsförmedlingen......... 04

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

Det är skillnaden som gör skillnaden

Det är skillnaden som gör skillnaden GÖTEBORGS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE Det är skillnaden som gör skillnaden En kvalitativ studie om motivationen bakom det frivilliga arbetet på BRIS SQ1562, Vetenskapligt arbete i socialt

Läs mer

Piteå kommuns anvisningar för undersökningar i kvalitetsarbetet

Piteå kommuns anvisningar för undersökningar i kvalitetsarbetet Piteå kommuns anvisningar för undersökningar i kvalitetsarbetet Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Piteå kommuns anvisningar för undersökningar i kvalitetsarbetet Välj dokumenttyp

Läs mer

Insteget. Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå. Deltagande parter bakom projektet

Insteget. Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå. Deltagande parter bakom projektet 2011-03-01 Insteget Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå Deltagande parter bakom projektet Umeå kommun, VIVA Resurs och Socialtjänsten Arbetsförmedlingen INSTEGET Ett metodprojekt mellan Arbetsförmedlingen

Läs mer

Uppdrag att utreda förutsättningarna för matchningsanställningar

Uppdrag att utreda förutsättningarna för matchningsanställningar Arbetsmarknadsdepartementet Bilaga till regeringskansli beslut Arbetsmarknadsenheten Uppdrag att utreda förutsättningarna för matchningsanställningar Övergripande om uppdraget En utredare ska utreda förutsättningarna

Läs mer

Innehåll upplägg och genomförande

Innehåll upplägg och genomförande Innehåll upplägg och genomförande Tjänst 1: Tjänstens innehåll, upplägg och metod/arbetssätt Innehåll: Vi kommer att jobba med individen efter dennes egna förutsättning. Deltagarna får coachning enskilt

Läs mer

Remiss från Arbetsmarknadsdepartementet - Matchningsanställningar nya vägar till jobb (A:214 D)

Remiss från Arbetsmarknadsdepartementet - Matchningsanställningar nya vägar till jobb (A:214 D) Tjänsteutlåtande Arbetsmarknad och vuxenutbildningsförvaltningen Utfärdat 2015-05-26 Anders Ednersson Diarienummer 0394/15 Telefon: 031-3683084 e-post: anders.ednersson@arbvux.goteborg.se Remiss från Arbetsmarknadsdepartementet

Läs mer

Sociala nämndernas förvaltning 2015-04-01 Dnr: 2015/99-NF-012 Karin Bodlund - aw800 E-post: karin.bodlund@vasteras.se. Brukarrevision SoL-boende

Sociala nämndernas förvaltning 2015-04-01 Dnr: 2015/99-NF-012 Karin Bodlund - aw800 E-post: karin.bodlund@vasteras.se. Brukarrevision SoL-boende TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2015-04-01 Dnr: 2015/99-NF-012 Karin Bodlund - aw800 E-post: karin.bodlund@vasteras.se Kopia till proaros Vård- och omsorg Nämnden för personer med

Läs mer

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Inledning Projekt Utsikten har följts av Leif Drambo, utvärderare från ISIS Kvalitetsinstitut AB, från augusti 2009 till januari

Läs mer

2009 06. Rekv nr: 503 140 Form: YRA. Kort och gott om Arbetsförmedlingen

2009 06. Rekv nr: 503 140 Form: YRA. Kort och gott om Arbetsförmedlingen 2009 06. Rekv nr: 503 140 Form: YRA Kort och gott om Arbetsförlingen Hitta varandra nu Med den här broschyren vill vi ge dig en översikt av Arbetsförlingens arbete. Vårt jobb är att så effektivt som möjligt

Läs mer

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17 Sida: 1 av 7 Dnr. Af-2015/171334 Datum: 2015-06-26 Avsändarens referens: Ds 2015:17 Socialdepartementet Regeringskansliet 103 33 Stockholm Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen,

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

Hindrande och underlättande faktorer vid rekrytering av personer med funktionsnedsättning i offentliga verksamheter

Hindrande och underlättande faktorer vid rekrytering av personer med funktionsnedsättning i offentliga verksamheter Hindrande och underlättande faktorer vid rekrytering av personer med funktionsnedsättning i offentliga verksamheter Rapporten är skriven av Emelie Rydberg, projektledare för De Offentliga Arbetsgivarnas

Läs mer

Skriva uppsats på uppdrag?

Skriva uppsats på uppdrag? 2014-01-07 Sid 1 (6) Skriva uppsats på uppdrag? Information för uppdragsgivare samt för dig som skriver uppsats i företagsekonomi vid Handelshögskolan vid Umeå universitet 2014-01-07 Sid 2 (6) Skriva uppsats

Läs mer

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2014-03-31 Dnr: 2013/103-UAN-010 Daniel Berr - bh114 E-post: daniel.berr@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Beslut -

Läs mer

Yttrande över remiss om utredning om matchningsanställningar

Yttrande över remiss om utredning om matchningsanställningar Kommunstyrelseförvaltningen Kansliavdelningen Sid 1 (5) Ärendenummer: 2015.0092.023-1 Handläggare: Susanne Wallgren 2015-05-26 Kommunstyrelsen Yttrande över remiss om utredning om matchningsanställningar

Läs mer

Ang n e g l e e l s e s B er e mu m d u e d z e -Sv S a v n a k n v k i v s i t Generaldirektör

Ang n e g l e e l s e s B er e mu m d u e d z e -Sv S a v n a k n v k i v s i t Generaldirektör Angeles Bermudez-Svankvist Angeles Bermudez-Svankvist Generaldirektör Arbetsförmedlingen i siffror 11 000 anställda 321 kontor Kundtjänst besvarade 1 060 000 telefonsamtal senaste året Arbetsformedlingen.se

Läs mer

En utredning om hur 55 plussarna upplever arbetslivet. Till EU projektet Best Agers

En utredning om hur 55 plussarna upplever arbetslivet. Till EU projektet Best Agers En utredning om hur 55 plussarna upplever arbetslivet Till EU projektet Best Agers Bakgrund Läser psykologi på Luleå Tekniska Universitet I höstas valde jag inriktningen utredning Då kom förfrågan av lanstinget

Läs mer

Uppföljning av uppdraget Inga unga i fas 3

Uppföljning av uppdraget Inga unga i fas 3 RAPPORT 1(10) 2014-06-02 AVN 2014/0169-2 Handläggare, titel, telefon Esa Manninen, utredare 011-15 21 38 Eva Jeppson, handläggare 011-15 11 89 Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden Uppföljning av

Läs mer

Vägledning på Arbetsförmedlingen på 2010-talet. Vägledarkonferens 10 juni 2010. Kristina E Andréasson

Vägledning på Arbetsförmedlingen på 2010-talet. Vägledarkonferens 10 juni 2010. Kristina E Andréasson Vägledning på Arbetsförmedlingen på 2010-talet Vägledarkonferens 10 juni 2010 Kristina E Andréasson Utgångspunkter Vägledning en framgångsfaktor för omsättningsmålen V1-V5 Ett upplevt behov av att lyfta

Läs mer

Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409

Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409 ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Tuomo Niemelä 2015-04-23 AMN-2015-0233 Arbetsmarknadsnämnden Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409

Läs mer

Inspektionskampanj SLIC 2012. Rapport 2013:6. psykosociala riskbedömningar. projektrapport

Inspektionskampanj SLIC 2012. Rapport 2013:6. psykosociala riskbedömningar. projektrapport Inspektionskampanj SLIC 2012 psykosociala riskbedömningar projektrapport Rapport 2013:6 2013-04-25 IN 2012/101102 1 (8) Projektrapport Inspektionskampanj SLIC 2012, psykosociala riskbedömningar Projektnamn:

Läs mer

Gymnasiearbete Datum. Uppsatsens rubrik. Ev. underrubrik. Ditt namn, klass Handledarens namn

Gymnasiearbete Datum. Uppsatsens rubrik. Ev. underrubrik. Ditt namn, klass Handledarens namn Gymnasiearbete Datum Uppsatsens rubrik Ev. underrubrik Ditt namn, klass Handledarens namn Sammanfattning En uppsats har en kort, inledande sammanfattning av hela arbetet. Den kommer inledningsvis men skrivs

Läs mer

Checklista. Hur du enkelt skriver din uppsats

Checklista. Hur du enkelt skriver din uppsats Checklista Hur du enkelt skriver din uppsats Celsiusskolans biblioteksgrupp 2013 När du skriver en uppsats är det några saker som är viktiga att tänka på. Det ska som läsare vara lätt att få en överblick

Läs mer

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år.

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. Bästa Ingrid, Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. I mitt senaste brev redogjorde jag för min grundläggande syn, att funktionsnedsatta

Läs mer

Allmänheten om kollektivavtal

Allmänheten om kollektivavtal Akademikerförbundet SSR Allmänheten om kollektivavtal Rapport från opinionsundersökning 24 april 2009 Arne Modig 1 Sammanfattning Allmänheten om kollektivavtal Många svenskar har en positiv inställning

Läs mer

Postkodlotteriet Nollmätning mångfald & tolerans. För en bättre värld

Postkodlotteriet Nollmätning mångfald & tolerans. För en bättre värld Postkodlotteriet Nollmätning mångfald & tolerans Innehåll Om undersökningen Om respondenterna Resultat i sammandrag Resultat från undersökningen Synen på mångfald och diskriminering Jobb och företagande

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

Granskning av beslut efter inkomna underrättelser vid Kommunalarbetarnas arbetslöshetskassa

Granskning av beslut efter inkomna underrättelser vid Kommunalarbetarnas arbetslöshetskassa 2015:12 Granskning av beslut efter inkomna underrättelser vid Kommunalarbetarnas arbetslöshetskassa Granskning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2014/476

Läs mer

Jobbcoaching- från idrottsutövare och chefer till arbetslösa

Jobbcoaching- från idrottsutövare och chefer till arbetslösa Jobbcoaching- från idrottsutövare och chefer till arbetslösa Åsa-Karin Engstrand Socialfondens temagrupp för integration i arbetslivet (TIA) Forskningsinstitutet REMESO Jobbcoaching Innovativ arbetsmarknadsåtgärd?

Läs mer

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar Utbildningsplan 1 (6) Benämning Magisterprogrammet i politik och krig Benämning på engelska Masters Programme in Politics and War Poäng: 60 hp Programkod: 2PK15 Gäller från: Höstterminen 2015 Fastställd:

Läs mer

Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT

Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT 2 Tryggare omställning ökad rörlighet TRYGGHETSRÅDET TRS har, med stöd från Vinnova, genomfört projektet Tryggare omställning ökad rörlighet. Projektet

Läs mer

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar Utvärdering av sociala investeringar En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30 Jonas Huldt Payoff Utvärdering och Analys AB Kunskapens väg 6, 831 40

Läs mer

Människan är den enda varelse som kan förändra sitt liv genom att förändra sina intentioner och handlingar. Själva kärnan i att vara människa är

Människan är den enda varelse som kan förändra sitt liv genom att förändra sina intentioner och handlingar. Själva kärnan i att vara människa är Människan är den enda varelse som kan förändra sitt liv genom att förändra sina intentioner och handlingar. Själva kärnan i att vara människa är alltså friheten att förändras. Men det kan vi göra först

Läs mer

Bilaga 4 Utformning av enkätundersökningar samt bortfallsanalys

Bilaga 4 Utformning av enkätundersökningar samt bortfallsanalys Bilaga 4 till rapport Högre studiebidrag till arbetslösa ungdomar (2015:13) Bilaga 4 Utformning av enkätundersökningar samt bortfallsanalys Enkätundersökningar utformning och bortfall Statskontoret har

Läs mer

Jobbcoacher i egen regi en uppföljning i september 2009

Jobbcoacher i egen regi en uppföljning i september 2009 1 (7) Jan Eriksson Analysavdelningen Jobbcoacher i egen regi en uppföljning i september 2009 Inledning Denna pm är en uppdatering av den uppföljning som gjordes i början på juni och som handlade om hur

Läs mer

Jobbtorg Strängnäs. Jobbtorgets uppdrag ska omfatta

Jobbtorg Strängnäs. Jobbtorgets uppdrag ska omfatta Jobbtorg Strängnäs Jobbtorg Strängnäs är en satsning på ett integrerat samarbete mellan arbetsmarknadsåtgärder, ekonomiskt bistånd och arbetsförmedlingen. Ett nära samarbete ska också finnas med gymnasieutbildning,

Läs mer

VILL DU ÖKA DINA MÖJLIGHETER ATT FÅ DET JOBB DU VILL HA? HAR DU BRÅTTOM ATT SKAFFA DIG ETT JOBB?

VILL DU ÖKA DINA MÖJLIGHETER ATT FÅ DET JOBB DU VILL HA? HAR DU BRÅTTOM ATT SKAFFA DIG ETT JOBB? VILL DU ÖKA DINA MÖJLIGHETER ATT FÅ DET JOBB DU VILL HA? HAR DU BRÅTTOM ATT SKAFFA DIG ETT JOBB? Av Kunskap & Kompetens AB kan du förvänta dig en engagerad coach som guidar dig till ett nytt jobb. Individuell

Läs mer

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE Vägledning INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 3 Beskriv rätt problem eller utvecklingsidé... 3 Vad är ett examensarbete... 3 Vad är en handledares

Läs mer

Beskrivning av tjänsten

Beskrivning av tjänsten Etableringslotsar Syfte Syftet med Etableringslotsar är att den nyanlände ska få professionellt stöd att så fort som möjligt etablera sig i arbets- och samhällslivet och hitta sin unika väg att försörja

Läs mer

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal 02-03-18 MEDARBETARSAMTAL Handledning för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal Datum och kl:... Plats:.... Medarbetarens namn:... Chefens namn:...

Läs mer

UTVÄRDERING - VAD, HUR OCH VARFÖR? MALIN FORSSELL TOVE STENMAN

UTVÄRDERING - VAD, HUR OCH VARFÖR? MALIN FORSSELL TOVE STENMAN UTVÄRDERING - VAD, HUR OCH VARFÖR? MALIN FORSSELL TOVE STENMAN KORT OM RAMBÖLL OCH UTVÄRDERING Ca 60 konsulter i Stockholm, totalt 500 i Europa Ca 80 utvärderingar varje år i Sverige Stora utvärderingar,

Läs mer

Att skriva uppsats. Uppsatsens delar

Att skriva uppsats. Uppsatsens delar Att skriva uppsats Det finns många olika sätt att skriva uppsats på. I den här handledningen beskrivs en modell som, i lite olika varianter, är vanlig i språkvetenskapliga uppsatser. Uppsatsens delar Du

Läs mer

Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger?

Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger? Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger? En undersökning bland dagens talanger om arbetsgivare, karriärval och värderingar i yrkeslivet. Hur attraherar vi dagens och framtidens medarbetare?

Läs mer

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering Författare: Ulrika Vedin SAMMANFATTNING Denna rapport fördjupar flera sidor av frågan om nyanlända

Läs mer

Omställningsfonden för dig som arbetstagare

Omställningsfonden för dig som arbetstagare Sida 1 Omställningsfonden för dig som arbetstagare Innehåll Aktivt omställningsarbete... 2 Villkor för att du ska få stöd... 2 Hjälp och stöd att hitta ett nytt jobb... 2 Ekonomiska förmåner... 3 A-kasseutfyllnad...

Läs mer

Behovsinventering. Kartläggning av individers behov av arbetslivsinriktad rehabilitering. Anna Holmgren

Behovsinventering. Kartläggning av individers behov av arbetslivsinriktad rehabilitering. Anna Holmgren Behovsinventering Kartläggning av individers behov av arbetslivsinriktad rehabilitering 2013 01 18 Anna Holmgren Kompetenscentrum för hälsa, Landstinget Västmanland Innehållsförteckning BAKGRUND 3 METOD

Läs mer

Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv

Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv Statistik Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv Undersökning bland nyexaminerade jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv

Läs mer

Vi rustar människor för arbete/studier

Vi rustar människor för arbete/studier Vi rustar människor för arbete/studier 2 Masugnen är Lindesberg kommuns lärcentrum och fungerar som mötesplats, mäklare och motor - för arbetsliv och lärande, där finns vi på Arbetsmarknadsenheten, AME.

Läs mer

Utvärdering av Blivande Ledare 2. En sammanfattning

Utvärdering av Blivande Ledare 2. En sammanfattning Utvärdering av Blivande Ledare 2 En sammanfattning Utvärdering av Blivande ledare 2 Utvärderingen bygger på 22 enkätsvar. Nedan redovisas en sammanfattning av deltagarnas svar. Anser du att programmet

Läs mer

GUIDE FÖR EN BRA MEDARBETARUNDERSÖKNING

GUIDE FÖR EN BRA MEDARBETARUNDERSÖKNING GUIDE FÖR EN BRA MEDARBETARUNDERSÖKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 INTERN FÖRANKRING... 4 EN STOR ELLER MÅNGA SMÅ... 5 TIMING... 6 INFORMATION INFÖR OCH UNDER GENOMFÖRANDET...

Läs mer

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN!

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! OM ATT TRO PÅ FRAMTIDEN Fotbollen har en fantastisk förmåga att sammanföra

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om jobb- och utvecklingsgarantin; SFS 2007:414 Utkom från trycket den 13 juni 2007 utfärdad den 31 maj 2007. Regeringen föreskriver följande. 1 Denna förordning innehåller

Läs mer

Företags kunskap om den inre marknaden

Företags kunskap om den inre marknaden UTREDNING 2012-03-27 Dnr 5.1.2-2011/01302-28 Företags kunskap om den inre marknaden Av de 500 företag som intervjuats är det 41 procent som handlar med den inre marknaden. Trots att detta är en betydligt

Läs mer

Utvärdering Unga Kvinnor. Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK

Utvärdering Unga Kvinnor. Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK Utvärdering Unga Kvinnor Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK Inledning Om utvärderingen Utvärderingen av Unga Kvinnor genomförs vid Centrum för tillämpad arbetslivsforskning (CTA), Malmö högskola. Karen Ask,

Läs mer

Utvärdering av insatsen valideringsmaterial

Utvärdering av insatsen valideringsmaterial Elisabeth Ahnberg December 2010 Utvärdering av insatsen valideringsmaterial INNEHÅLL Bakgrund... 1 Handledarnas erfarenheter och åsikter... 2 Praktikanternas erfarenheter och åsikter... 3 Avslutande diskussion...

Läs mer

16 Arbetsmarknadsutbildning

16 Arbetsmarknadsutbildning Utbildningsstatistisk årsbok 2013 Arbetsmarknadsutbildning 16 Arbetsmarknadsutbildning Innehåll Fakta om statistiken... 372 Kommentarer till statistiken... 373 16.1 Personer kvarstående i arbetsmarknadsutbildning

Läs mer

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort

Läs mer

Teoretiska perspektiv på socialpolitiken (allmän och fördjupad del, 6 + 4 sp.)

Teoretiska perspektiv på socialpolitiken (allmän och fördjupad del, 6 + 4 sp.) Teoretiska perspektiv på socialpolitiken (allmän och fördjupad del, 6 + 4 sp.) Kursansvariga: Professor Mikael Nygård och doktorand Mathias Mårtens Syfte Kursen är ett led i förberedelsen inför att skriva

Läs mer

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation.

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. 1 Inledning Unionen har i tidigare studier sett att arbetslivet har förändrats för tjänstemännen. Tjänstemannaarbetet

Läs mer

Den akademiska uppsatsen

Den akademiska uppsatsen Den akademiska uppsatsen Skrivprocessen Uppsatsens struktur Språk och stil Källor och referenser Skrivprocessen förstadium skrivstadium efterstadium Förstadium Analysera situationen: 1. Vad har jag för

Läs mer

Diarienr: 11/2014. Fastställd av Pedagogiska kommittén 2014-01-08.

Diarienr: 11/2014. Fastställd av Pedagogiska kommittén 2014-01-08. Riktlinjer för vägledning och överväganden gällande undervisning i etik vid empiriska examensarbeten vid Röda Korsets Högskola på grund och avancerad nivå Diarienr: 11/2014 Fastställd av Pedagogiska kommittén

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Beställningsuppgifter: Fritzes

Läs mer

Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju. Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design

Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju. Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design Stjärnmodellen Analys Utvärdering Implementation Prototyper Krav Design 100326 Datainsamling

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

Att skriva en vetenskaplig rapport

Att skriva en vetenskaplig rapport Att skriva en vetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort sammanfattning som är en koncentrerad

Läs mer

Arbetsförmedlingen och de kommunala ungdomsprogrammen. Elektroniska bilagor till RiR 2006:14

Arbetsförmedlingen och de kommunala ungdomsprogrammen. Elektroniska bilagor till RiR 2006:14 Arbetsförmedlingen och de kommunala ungdomsprogrammen Elektroniska bilagor till RiR 2006:14 Innehåll 1 AMS avtalsmallar 5 2 Enkäter till kommuner och arbetsförmedlingar 20 1 AMS avtalsmallar Riksrevisionen

Läs mer

RAPPORT: SÅ TYCKER SVERIGES HR-CHEFER OM MEDARBETARUNDERSÖKNINGAR

RAPPORT: SÅ TYCKER SVERIGES HR-CHEFER OM MEDARBETARUNDERSÖKNINGAR RAPPORT: SÅ TYCKER SVERIGES HR-CHEFER OM MEDARBETARUNDERSÖKNINGAR Resultat från QuestBack Swedens undersökning om HR-ansvarigas erfarenheter och åsikter om Medarbetarundersökningar, som genomfördes hösten

Läs mer

Unga arbetslösa. Från utanförskap till anställningsbara. Arbetsmarknaden. förändras gör du? Inbjudan till konferens i Stockholm den 22-23 augusti 2011

Unga arbetslösa. Från utanförskap till anställningsbara. Arbetsmarknaden. förändras gör du? Inbjudan till konferens i Stockholm den 22-23 augusti 2011 Unga arbetslösa Inbjudan till konferens i Stockholm den 22-23 augusti 2011 KEY NOTE SPEAKER Ordförande, Riksdagens arbetsmarknadsutskott Tomas Tobé (m) PRAKTIKFALL FRÅN Jobba i Västerås Björn Nordén Temagruppen

Läs mer

Brukarundersökning 2013. Nacka kommun. Social- och äldrenämnden Utvärdering mottagningsgruppen. December 2013

Brukarundersökning 2013. Nacka kommun. Social- och äldrenämnden Utvärdering mottagningsgruppen. December 2013 Brukarundersökning 2013 Nacka kommun Social- och äldrenämnden Utvärdering mottagningsgruppen December 2013 Nordiska Undersökningsgruppen 2013-12-20 Titel: Nacka kommun Social- och äldrenämnden Utvärdering

Läs mer

Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017

Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017 Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Jämställdhetsplan 2015-20174 Plan 2015-02-23, 61 Kommunstyrelsen Dokumentansvarig/processägare Version

Läs mer

Vuxna med Asperger Syndrom - och arbetsliv

Vuxna med Asperger Syndrom - och arbetsliv Vuxna med Asperger Syndrom - och arbetsliv Det normativa arbetstagarskapet inom en välfärdsstat i förändring Faten Nouf, Doktorand, institutionen för socialt arbete Umeå Universitet Faten.nouf@umu.se AS

Läs mer

729G27. Pilot, skrivande och avslutning. Johan Blomkvist IDA-HCS-IxS Twitter: @hellibop

729G27. Pilot, skrivande och avslutning. Johan Blomkvist IDA-HCS-IxS Twitter: @hellibop 729G27 Pilot, skrivande och avslutning Johan Blomkvist IDA-HCS-IxS Twitter: @hellibop Dagens Skrivande Piloten Rester från förra gången validering Någon slags sammanfattning 2 Jag är på semester till 16

Läs mer

EUSE Danmark Köpenhamn 10 juni 2010 Supported Employment Arbetsförmedlingen Sverige

EUSE Danmark Köpenhamn 10 juni 2010 Supported Employment Arbetsförmedlingen Sverige EUSE Danmark Köpenhamn 10 juni 2010 Supported Employment Arbetsförmedlingen Sverige Bengt Eklund Arbetsförmedlingen Strategienheten Avdelningen Rehabilitering till arbete Supported Employment på Arbetsförmedlingen

Läs mer

Tjänsteskrivelse AU 20150812 Projekt- och föreningsbidrag FIFH. Arbetsmarknads-, gymnasie och vuxenutbildningsnämnden föreslås besluta

Tjänsteskrivelse AU 20150812 Projekt- och föreningsbidrag FIFH. Arbetsmarknads-, gymnasie och vuxenutbildningsnämnden föreslås besluta Malmö stad Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (2) Datum 2015-07-23 Vår referens Sigrid Saveljeff Chef Sigrid.Saveljeff@malmo.se Tjänsteskrivelse Tjänsteskrivelse AU 20150812 Projekt- och föreningsbidrag

Läs mer

FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO. Activa är utförare av insatsen och Örebro Kommun köper insatsen.

FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO. Activa är utförare av insatsen och Örebro Kommun köper insatsen. FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO Projektbenämning: Projekt för unga vuxna 19-29 år med aktivitetsersättning. Ansökande organisationer: Försäkringskassan och Örebro Kommun

Läs mer

Cirkulärnr: 2000:5 Diarienr: 2000/0047 P-cirknr: 2000-2:1 Arbetsmarknadspolitik, Anställningsstöd, Bristyrkesutbildning, Datortek, OTA

Cirkulärnr: 2000:5 Diarienr: 2000/0047 P-cirknr: 2000-2:1 Arbetsmarknadspolitik, Anställningsstöd, Bristyrkesutbildning, Datortek, OTA Cirkulärnr: 2000:5 Diarienr: 2000/0047 P-cirknr: 2000-2:1 Nyckelord: Handläggare: Sektion/Enhet: Arbetsmarknadspolitik, Anställningsstöd, Bristyrkesutbildning, Datortek, OTA Förhandlingssektionen Datum:

Läs mer

SLUTRAPPORT ARBETSLINJEN 2.0

SLUTRAPPORT ARBETSLINJEN 2.0 Kommunstyrelsens handling nr 14/2015 SLUTRAPPORT ARBETSLINJEN 2.0 : Handläggare: Lena Marie Bärlin 2 (11) Innehållsförteckning Projektsammanfattning 3 Terminologi och förkortningar 4 Utvärdering av utfall

Läs mer

Kursen presenterar olika perspektiv inom beteendevetenskap med fokus på metod. Praktisk övning i datainsamlingstekniker ges.

Kursen presenterar olika perspektiv inom beteendevetenskap med fokus på metod. Praktisk övning i datainsamlingstekniker ges. Beteendevetenskaplig metod Kursen presenterar olika perspektiv inom beteendevetenskap med fokus på metod. Praktisk övning i datainsamlingstekniker ges. Kursens mål är att ge kännedom om beteendevetenskaplig

Läs mer

Ordförande har ordet

Ordförande har ordet Ordförande har ordet På FC Rosengård försöker vi utnyttja den positiva kraft som fotboll utgör. Med hjälp av idrotten arbetar vi förebyggande för att undvika att personer hamnar i utanförskap. Vi försöker

Läs mer

UTVÄRDERING AV FÖRÄLDRACENTRUM

UTVÄRDERING AV FÖRÄLDRACENTRUM UTVÄRDERING AV FÖRÄLDRACENTRUM Malmö högskolas utvärderingsrapporter Nr 3, 2008 UTVÄRDERING AV FÖRÄLDRACENTRUM Rebecka Forssell Malmö högskola, 2008 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering Copyright

Läs mer

Kommunal arbetsmarknadspolitik vad säger forskningen och hur ska det tolkas i praktiken?

Kommunal arbetsmarknadspolitik vad säger forskningen och hur ska det tolkas i praktiken? Kommunal arbetsmarknadspolitik vad säger forskningen och hur ska det tolkas i praktiken? Arbetsmarknaden & arbetslösheten Om globala utmaningar och lokala lösningar på arbetsmarknaden Norrköping den 15

Läs mer

Mål för nyanländas introduktion. Reviderad april 2006

Mål för nyanländas introduktion. Reviderad april 2006 Mål för nyanländas introduktion Reviderad april 2006 Introduktion för nyanlända utgörs av samhällets insatser under deras första tid i Sverige. Här beskrivs de nationella målen och delmålen för introduktionen.

Läs mer

Introduktion - Förklara hur intervjun går till - Påbörja ljudinspelningen

Introduktion - Förklara hur intervjun går till - Påbörja ljudinspelningen Bilaga 1 Svensk översättning: Föräldrar Denna guide är framtagen för att vägleda en semistrukturerad intervju. Syftet med intervjuguiden är att presentera öppna frågor så att deltagarna uppmuntras att

Läs mer

Folkhälsomyndigheten 2015-04-16

Folkhälsomyndigheten 2015-04-16 Folkhälsomyndigheten 2015-04-16 Malin Bergqvist Folkhälsosamordnare/ Drogsamordnare Åre kommun Maria Warne Lektor Avdelningen för hälsovetenskap Mittuniversitetet ETT SAMVERKANSPROJEKT MELLAN PRAKTIKER

Läs mer

Företagarens vardag 2014

Företagarens vardag 2014 En rapport om de viktigaste frågorna för svenska företagare nu och framöver. Företagarens vardag 2014 3 av 10 Många företagare tycker att det har blivit svårare att driva företag under de senaste fyra

Läs mer

Utvärdering enligt utvärderingsplan 2006 - delrapport Äldre- och Handikappomsorgens Myndighetsavdelning

Utvärdering enligt utvärderingsplan 2006 - delrapport Äldre- och Handikappomsorgens Myndighetsavdelning FALKENBERGS KOMMUN RAPPORT Socialförvaltningen Planeringsavdelningen 2007-01-08 Anneli Ask Utvärdering enligt utvärderingsplan 2006 - delrapport Äldre- och Handikappomsorgens Myndighetsavdelning Metod

Läs mer

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten!

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobbkommissionen Socialdemokraterna i Sörmland SSU i Sörmland Sverige står inför den värsta jobbkrisen på decennier. Hårdast drabbas de som redan

Läs mer

Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 1 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 11 januari 2013 Evaluation North Analys av Grupp 2 2013-01-11 Arbetsmarknadsintroduktion

Läs mer

Hälsa och kränkningar

Hälsa och kränkningar Hälsa och kränkningar sammanställning av enkätundersökning från Barnavårdscentralen och Vårdcentralen Camilla Forsberg Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 26, 97 2 Åtvidaberg

Läs mer

Mall för slutrapport förprojektering

Mall för slutrapport förprojektering 1(9) Mall för slutrapport förprojektering Syftet med enhetliga mallar för slutrapportering är att underlätta spridningen av resultat och metoder från Socialfondsprojekten i Sverige. I slutrapporten för

Läs mer

Kommunalarnas arbetsmarknad. Deltidsarbetslöshet

Kommunalarnas arbetsmarknad. Deltidsarbetslöshet Kommunalarnas arbetsmarknad Deltidsarbetslöshet 1 Bakgrund Deltidsarbetslöshet är ett stort problem för många av medlemmarna i Kommunal. Inom kvinnodominerade vård- och omsorgsyrken är deltider mycket

Läs mer

JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR

JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR Gör om gör rätt GS har som ambition att synliggöra medlemmarnas vardag. Ett tema som går igen under 2011 är Hur har du haft det

Läs mer

Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen. En rapport från SKTF

Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen. En rapport från SKTF Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen En rapport från SKTF Maj 3 Inledning SKTF har genomfört en medlemsundersökning med telefonintervjuer bland ett slumpmässigt

Läs mer

Nej till sjukpenning Vad hände sen?

Nej till sjukpenning Vad hände sen? Social Insurance Report Nej till sjukpenning Vad hände sen? ISSN 1654-8574 Utgivare Upplysningar Hemsida: Försäkringskassan Försäkringsutveckling Christina Olsson Bohlin 08-786 95 83 christina.olsson.bohlin@forsakringskassan.se

Läs mer

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden Projekt SIA Stegen in i arbetsmarknaden 1 FöreningenFuruboda HSOSkåne 1Bakgrund Detfinnsidagca22000människormedfunktionsnedsättningsomärunder30årochsom haraktivitetsersättning(detsomtidigarehetteförtidspension)isverige.knappttretusenur

Läs mer