Cykeln i vardagen. En rapport om kommuners arbete för ökad cykling

Transkript

1 Cykeln i vardagen En rapport om kommuners arbete för ökad cykling Statistik från Agenda PR:s Kommunspegel December 2013

2 Inledning Att få fler att välja cykeln som transportmedel är något som i princip samtliga politiska partier i landets kommuner önskar. Det är bra för miljön, det är bra för folkhälsan, det är bra för minskad trängsel på och slitage av våra vägar. I många frågor som påverkar förutsättningarna att få fler att cykla har kommunerna en avgörande roll. Cykelfrämjandet har därför, för tredje året i rad, valt att vända sig till kommunerna för att ta reda på hur dessas strategier på cykelområdet ser ut. Undersökningen visar att kommunerna måste arbeta mer strategiskt för att öka cyklingen. Cykelfrämjandet har granskat hur kommunerna prioriterar att snöröja cykelvägar och med vilka metoder detta följs upp. Detta är ett viktigt område som påverkar förutsättningarna att få fler att välja cykeln i vardagen, och det finns mer att önska. Sammanfattning Undersökningen visar att nio av tio kommuner prioriterar snöröjning och halkbekämpning högre eller lika högt för gång-och cykelvägar som för kommunens huvudvägar. Färre än fyra procent av de granskade kommunerna prioriterar snöröjning av bilvägar före gång- och cykelvägar. Cykelfrämjandets erfarenhet är att snöröjningen många gånger genomförs på ett bristfälligt sätt. För att titta närmre på hur kommunerna följer upp hur snöröjningen har genomförts har en ny fråga ställts i granskningen jämfört med förra årets studie. Vanligast förekommande metod för uppföljning är stickprovskontroller, men även klagomålsfunktioner för medborgare är vanligt. Anmärkningsvärt är att 32 kommuner uppger att de inte alls följer upp hur snöröjningen fungerar. Granskningen bygger på en enkät som 195 av landets 290 kommuner besvarade.

3 Resultat och analys Nio av tio prioriterar cykelbanor minst lika högt som huvudvägar Fyra av tio granskade kommunerna har instruktioner som anger att snöröjning och halkbekämpning av gång-och cykelvägar ska prioriteras före kommunens prioriterade huvudvägar. Över hälften av kommunerna anger att gång- och cykelbanor och huvudvägar ska åtgärdas samtidigt, medan färre än fyra procent av de granskade kommunerna har som rutin att åtgärda bilvägar före gång- och cykelvägar. Detta innebär att fler än nio av tio kommuner prioriterar gång- och cykelvägar lika högt eller högre som viktiga huvudvägar. Anger instruktionen för snöröjning och halkbekämpning av gång- och cykelbanor att detta ska ske samtidigt som snöröjning och halkbekämpning av prioriterade huvudvägar som kommunen ansvarar för? 0,0% 10,0% 20,0% 30,0% 40,0% 50,0% 60,0% Ja 54,0% Nej, instruktionerna innebär att snöröjning och halkbekämpning av gång- och cykelbanor är högre prioriterade 42,2% Nej, instruktionerna innebär att snöröjning och halkbekämpning av bilvägar är högre prioriterade 3,7% 187 kommuner på frågan. 101 svarade ja, 79 svarade nej och 7 kommuner svarade att de prioriterar bilvägar högre.

4 Varierande sätt att följa upp snöröjningen Kommunerna använder olika metoder för att följa upp att snöröjningen sker på ett bra och effektivt sätt. Nästan sju av tio granskade kommuner genomför stickprovskontroller. Bland dessa svarar drygt nio av tio att stickproven genomförs av kommunen själva och fyra kommuner låter företaget som utför snöröjningen själva utföra stickproven. Nästan fyra av tio granskade kommuner har någon form av bristanmälningstjänst för medborgarna. Var tredje kommun har återkommande medborgarenkäter och nästan lika många har GPS-registrering av utförd snöröjning. 32 kommuner uppger att det inte sker någon som helst systematisk utvärdering av snöröjning. Vilka av följande insatser använder sig kommunen av för att följa upp att cykelvägar snöröjs på ett bra och effektivt sätt? 0,0% 20,0% 40,0% 60,0% 80,0% Stickprovskontroller av genomförd snöröjning 68,4% GPS som registrerar fordonsrörelser och utförd snöröjning 32,6% Bristanmälningstjänst för medborgare, t ex via mobilapplikation 38,9% Återkommande medborgarenkäter 33,2% Ingen systematisk utvärdering av snöröjning sker 16,8% Andra insatser, nämligen 13,7% Vet ej 1,1% Procent Antal Stickprovskontroller av genomförd snöröjning 68,4% 130 GPS som registrerar fordonsrörelser och utförd snöröjning 32,6% 62 Bristanmälningstjänst för medborgare, t ex via mobilapplikation 38,9% 74 Återkommande medborgarenkäter 33,2% 63 Ingen systematisk utvärdering av snöröjning sker 16,8% 32 Andra insatser, nämligen 13,7% 26 Vet ej 1,1% 2 Svarande 190

5 Metod Agenda PR:s Kommunspegel bygger på en enkät som skickats ut till landets 290 kommuner. Enkäten skickades till respektive kommuns officiella e-postadress med uppmaning om att vidarebefordra respektive enkät till den person som är ansvarig för frågorna på aktuell förvaltning. Ansvarig på förvaltningen gavs sedan möjlighet att vidarebefordra frågorna till annan ansvarig inom kommunen. Respondenterna upplystes om att deras svar anses representera kommunens svar på frågorna. Frågor kring arbetet med att öka cyklingens andel av transporter adresserades till kommunens ansvarig på stadsbyggnadskontoret eller motsvarande. Enkäten (distribuerad genom det webbaserade undersökningsverktyget Easy Research Professional Edition) skickades via mejl 10/12. Den 15/12 och 17/11 skickades påminnelser ut till alla respondenter som ännu inte svarat och svarstiden gick ut den 20/ kommuner har svarat på enkäten. Det motsvarar 68 procent av landets kommuner. Inga specifika gemensamma nämnare har identifierats mellan de kommuner som inte svarat på enkäten. Efter att svarstiden gått ut framkom att enkäten aldrig nådde fram till korrekt mottagare i fyra kommuner, detta sannolikt beroende på ett fel i enkätverktyget och inte på något fel hos kommunerna. Detta gäller kommunerna Stockholm, Östersund, Mölndal och Ödeshög. Någon granskning av huruvida kommunens svar stämmer överens med verkligheten har inte gjorts. Svaren har tolkats med utgångspunkt ifrån att kommunerna givit en korrekt verklighetsbeskrivning. Några av frågorna ger visst utrymme för tolkningar, samtidigt fanns öppna svarsalternativ och möjlighet till kommentarer. Den sammantagna bedömningen är att resultaten ger en relevant bild av kommunernas ambitioner och insatser kopplat till frågorna.