MÅNADSUPPFÖLJNING APRIL 2013

Transkript

1 Arbetsmarknads- och socialförvaltningens MÅNADSUPPFÖLJNING APRIL 213 Med fokus på Familjeavdelningen KARLSTAD.SE

2 vi går allt ljusare tider till mötes och det märks tydligt för mig som bor lite avsides. Många tycker vintern är jättemysig. Det är mörkt och skönt, mindre krav på allt, de levande ljusen brinner i varje hus och det känns lite som fredagsmys hela tiden... eller? Visst är det lite trevligt ett tag men sen kommer mörkret ikapp och lappsjukan sätter in. Går man ut på trappen ser man en så klar stjärnhimmel att man lätt får känslan av att vara den sista människan kvar på hela klotet. Inte en granne i sikte. Alla kurar skymning och eldar i sina vedspisar för glatta livet för att hålla värmen. Annat är det nu. Jodå snön är kvar, men när vi vred lite på klockan i helgen kan man gå sista turen i trädgården så sent som 2., utan att behöva trycka på pannlampan. Helt plötsligt är alla ute. Antingen strosar man runt på den breddade kostig som jag kallar för gatan, eller så hänger man vid sitt staket och väntar in de som strosar. Helt plötsligt behöver vi dryfta allt; hur går det med komposten, jösses har er tupp dött, jovisst din katt dänger min varje dag och så vidare. Vi förbrödras och hjälps åt att trampa sönder den snö som ligger kvar på gräsmattorna. Nästan alla frön jag satt har tagit sig. Dags att plantera om, och skall alla krukor få plats får nog jag själv ta in på hotell! Detta är en härlig tid. Under mars månad hade jag förmånen att träffa två personer som sitter i riksdagen. Först ut var vår integrationsminister Erik Ullenhag. Han träffade representanter från länets alla kommuner och pratade om situationen för de flyktingar som finns i landet. Det är fortfarande så att läget är mycket ansträngt i ankomstkommunerna. Om det finns få platser ute i kommunerna så blir också människor kvar för länge i de kommuner som har anläggningsboenden. Värmland, precis som alla andra län, måste ta ett förnyat grepp i frågan. CHEFEN HAR ORDET Sen träffade jag, med flera, Christian Holm. Han sitter i flera utskott men har arbetsmarknadsfrågor som ett specialintresse. Han gjorde ett verksamhetsbesök på Ullebergsgården och sen pratade vi en stund om de utmaningar som vi har på förvaltningen. I övrigt har vi arbetat hårt med budgetyttrandet inför 214. Vi håller just på att finslipar texten och den skall vara klar till nämndens sammanträde i april. Själv har jag påbörjat planeringen för hösten. Det kan verka absurt, men en del saker som vi håller på med kräver så lång planering att vi redan nu bokar lokaler för sammankomster i november. Men mer än så tänker jag inte tänka på hösten utan nu gäller det att ta in vårens ankomst. På återhörande i maj. Monica Persson, socialdirektör. 1 Invånare Dec 212 Totalt: Kommunfakta Mars -11 Mars -12 Februari -13 Mars -13 Arbetslösa Program med aktivitetsstöd

3 EKONOMI FÖRSÖRJNINGSSTÖD Förvaltningen har fått ett tillfälligt ram tillskott på 28 mnkr och redovisar ett underskott för året på 7 mnkr. Genom arbetsmarknadsåtgärder som till exempel Jobbpaket kommer förvaltningen bromsa ökningen, men försörjningsstödet kommer inte att minska. VERKSAMHETEN Förvaltningen har nu en verksamhet anpassad till den tilldelade ramen 213 och redovisar ett litet överskott. Kostnaderna för externa placeringar inom missbruk/ beroende och socialpsykiatri är mycket höga, trots de åtgärder som sats in för att dämpa kostnadsökningen. En orsak till de höga kostnaderna för externa placeringar är allt längre placeringstider i kostnadskrävande tvångsvård enligt LVM (Lagen om vård av missbrukare i särskilda fall). Unga vuxna med svår missbruksproblematik, psykisk ohälsa och i behov av behandling ökar. Missbruksbilden har förändrats. Från heroin, amfetamin, cannabis och alkohol till en blandning av en mängd preparat vilket sker redan i tidiga tonår. Drogerna är lätt tillgängliga bland annat på Internet och det finns även egentillverkade droger i omlopp. Förvaltningen hade 8 pågående LVM under mars. Det är inte bara LVM som ligger på en hög nivå. Antalet externt institutionsplacerade vuxna ligger på en mycket högre nivå än under 212. De första tre månaderna har förbrukat 33 % av budgeten för externt placerade vuxna inom missbruk/beroende och socialpsykiatri. Ligger de kvar på samma höga nivå innebär det ett underskott på 8 mnkr för 213. Underskottet täcks till viss del av ett överskott i personalbudgeten. Externt sökta bidrag till projekt finansierar personalkostnaderna för personal som arbetar i projekten. Då inga vikarier anställs skapas överskott i ordinarie verksamhet. Förvaltningen fortsätter sitt arbete att sänka kostnaderna för externa placeringar. Verksamheten arbetar med att söka hemmaplanslösningar och utveckla behandlingsarbetet. Arbetet förutsätter att förvaltningen får tillgång till små och billiga bostäder lägenheter per år behövs till denna målgrupp. Efterfrågan på små och billiga bostäder är mycket stor och påverkar möjligheten för de mest socialt utsatta grupperna att få en egen bostad. Prioriterade grupper konkurrerar med varandra. Den rådande bostadsbristen för förvaltningens målgrupper genererar höga kostnader för förvaltningen bland annat i form av kostsamma externa placeringar. Kristin Johansson, ekonomichef. 2

4 3 EKONOMISK UPPFÖLJNING VERKSAMHETEN Januari - mars 213 (tkr) Soc.dir + UTFALL TOTALT NÄMND STAB IFA FAMILJ VUXEN mar 213 Kommunbidrag Övriga intäkter Summa intäkter Kostnader Resultat Helårsprognos EKONOMISK UPPFÖLJNING JOBBPAKET 2 Januari - mars 213 (tkr) Utfall Prognos 213 Kommunbidrag Kostnader Resultat Helårsprognos Enligt beslut i KS får nämnden föra över och använda 1 54 tkr för insatser i jobbpaket under 213. EKONOMISK UPPFÖLJNING FÖRSÖRJNINGSSTÖD Januari - mars 213 (tkr) Försörjningsstöd PROGNOS Förs.stöd Kommunbidrag Övriga intäkter Summa intäkter Kostnader Resultat Helårsprognos

5 FAMILJEAVDELNINGEN I FOKUS PROJEKT BARN SOM BEVITTNAT VÅLD Socialstyrelsen finansierar ett projekt för att kvalitetsutveckla arbetet med barn som bevittnat våld och deras familjer. Projektet påbörjades i december 212 och avslutas 31 maj 213. Projektledare är Sofia Engström, enhetschef på familjerättsenheten. Socialsekreterarna Sofia Faivre och Lena Henriksson arbetar,75 respektive,25 i projektet. Projektet ska ge förslag på förbättringsområden och ska resultera i en plan för det fortsatta arbetet. Grundmaterialet utgörs av en kartläggning av ärenden i Viva. Sofia och Lena går igenom alla registrerade aktualiseringar under 212, ca 1 stycken, där orsaken är kopplad till våld. Här kan ett mörkertal konstateras; det är inte självklart att våldet framgår som den primära orsaken, utan är kanske något som framkommer senare i utredningsprocessen eller under tiden som insatser pågår. För kartläggningen har Sofia och Lena utarbetat en checklista, som hjälper dem i granskningen av förhandsbedömningar och utredningar. De tittar på hur avdelningen hanterar flödet från ansökan/anmälan till utredning och beslut om insats. Särskilt tittar de om man gjort en skyddsbedömning, vilka man pratat med; i vilken utsträckning man pratat med barnet och med den våldsutövande. Materialet matas in för bearbetning i esmaker, som är ett enkätverktyg. Sofia och Lena planerar även att granska ett fåtal ärenden mer på djupet. De hoppas då få samtala med aktuell handläggare för att hitta svårigheter och framgångsfaktorer i arbetet runt barn som bevittnat våld. Under projekttiden är intervjuer inplanerade med representanter för avdelningens arbetsgrupper och respektive metodhandledare, de har träffat personal på Krismottagningen för män och kommer att träffa Hotoch våldsteamet. De har besökt Kristinehamn där man gjort en handlingsplan runt barn som bevittnat våld och hoppas kunna göra ytterligare ett studiebesök för att få inspiration i det fortsatta arbetet. Tanken är att besöka någon kommun som i sitt arbete med våld tillämpar Signs of Safety, en metod som Familjeavdelningen kommer att utbildas i under året. I intervjuerna med avdelningens personal ställs frågor om hur man tycker att de här frågorna hanteras på den egna enheten, vilka verktyg, metoder man använder och nya idéer från verksamheterna fångas upp. Sofia och Lena kan se att barnsamtalen och samtalen med den våldsutövande framgår som ett förbättringsområde. Tydliga rutiner, checklistor behövs som ett stöd i arbetet och därtill mer utbildning i specifika frågor. Deras arbete hittills kommer att presenteras på en avdelningskonferens i april. I juni redovisar de sin kartläggning med förslag på förbättringar för lokala ledningsgruppen som sedan prioriterar vad som ska ingå i en handlingsplan för det fortsatta arbetet. 4 Sofia Faivre och Lena Henriksson.

6 UTSLUSSNINGSVERKSAMHETEN TELLUS EBU, Enheten för ensamkommande barn och unga (nytt namn) har sedan 28 tagit emot ensamkommande barn/ungdomar i åldern år. Boendekedjan för ungdomarna har bestått av asylboendet Sirius, PUT-boendena Västby och Atlas, utslussningsboendet Solen samt boende med socialt kontrakt som sedan kan övergå till ett eget kontrakt. Allteftersom ungdomarna klarat av ett antal steg i sin färdighetsutveckling, har de kunna flytta vidare i boendekedjan. Boendena, särskilt Atlas, konstaterade att många av de utflyttade ungdomarna återkom till boendet. Ungdomarna hade bland annat frågor runt skolarbetet, runt ekonomin, vart man vänder sig med olika frågor och de sökte sig till den sociala samvaron på boendet. Utflytten till eget boende innebar en minskad kontakt med både vuxna och med jämnåriga, vilket ledde till en ensamhetsproblematik. Ungdomarna sökte sig till boendet i så hög grad att personalen inte hann ge tillräckligt stöd till de som bodde där. Tankar väcktes då på att skapa en utslussningsverksamhet. På en konferens träffade personal på EBU representanter från Härnösand, vilket ledde till att man sedan gjorde ett studiebesök där. Studiebesöket inspirerade till att skapa en utslussningsverksamhet, anpassad till förutsättningarna i Karlstad. Utslussningsverksamheten Tellus är den sista länken i boendekedjan och startade i skarp drift i september 212. Verksamheten har sina lokaler i en lägenhet på Mariedalsgatan i Haga och personalgruppen består av fem personer med Anna Axelsson som samordnare. Tellus utgör en biståndsinsats som kan pågå som längst till man fyller 21 år då man överlämnas till IFA vid fortsatt behov av stöd. De som idag bor i egna lägenheter får sitt försörjningsstöd via IFA, även innan de fyllt 21 år och kan parallellt få stöd via Tellus. Målet för verksamheten är att stödja och motivera ungdomar i integrationsprocessen i Sverige och som bor i utslussningslägenhet eller i egen lägenhet. Det sker genom att ge stöd i skolarbetet, med läxläsning, myndighetskontakter, arbetsförmedling och på praktikplatser som ska kunna leda till arbete och egen försörjning. Tellus har öppet varje dag utom söndagar. Två dagar i veckan har man öppet kl och fyra dagar i veckan kl För närvarande är 18 ungdomar inskrivna i verksamheten. Några av dem går på språkintroduktion, några på SFI, vissa går på något av gymnasieprogrammen, vissa på komvux och någon har praktik via arbetsförmedlingen. Verksamheten är frivillig förutom att personalen på Tellus måste ha visst boendestöd/tillsyn för de som bor i egna lägenheter. Ungdomarna har kommit olika långt både vad gäller språket och med integrationen i övrigt. De klarar ganska mycket på egen hand men erbjuds individanpassat stöd vid behov. Tisdagskvällar har man som en fast temakväll. Då kan man bjuda in representanter för olika myndigheter eller ha ett eget tema. Personalen konstaterar att kontakten med ungdomarna på Tellus skiljer sig från kontakten på boendena. Ungdomarna har frigjort sig från det tidigare kollektiva boendet och försöker nu förbereda sig för ett vuxenliv. Från början var stödet mest fokuserat på läxhjälp, men efterhand skapas nya behov. Allteftersom ungdomarna blir äldre och kommer längre i sin process, förändras också behoven. Från känslan av att tvingas vara här via känslan av att få lov att vara här, kanske man nått fram till en vilja att vara här. Då kan nya relationer, nätverk skapas och man kanske också vill bilda familj, vilket väcker nya frågor. Ungdomarna som besöker Tellus är mycket ambitiösa och strävar efter att bli oberoende. De sliter hårt med skolarbetet och språket är för många ett hinder. De flesta är också vana vid en helt annan undervisningsform och behöver få stöd i vårt sätt att lösa uppgifter genom att analysera och reflektera. Farhågor inför framtiden som personalen på Tellus kan se, är de samhällsstrukturer som utgör ett hinder för de här ungdomarna att komma in på arbetsmarknaden. De har resurser och de vill, men de blir stoppade med motivering att de inte behärskar språket tillräckligt väl. Därmed får de heller inga möjligheter att träna språket Förhoppningar är samtidigt att ungdomarna genom sina resurser och andra färdigheter kommer att hitta olika lösningar för sitt vuxenliv. Positivt är också samhällets engagemang för de ensamkommande, som kanske så småningom kan öppna upp för nya möjligheter. 5

7 När personalen på Tellus får frågan om vad de tycker är svårast i kontakten med ungdomarna, är svaret att hantera och härbärgera deras sorg, deras oro för överlevande anhöriga och den sorg det innebär att leva åtskild, långt från dem och långt från sitt hemland. På frågan om vad som är roligast, är svaret det ömsesidiga utbytet i kontakten med ungdomarna och den sociala samvaron. Egna värderingar prövas och omprövas och tillvaron kan ses utifrån nya perspektiv. Fr v: Birgitta Mellberg, Anna Axelsson, Linn Lagerkvist och Eva Lindberg. På bilden saknas Robert Granbom och Maarit Taponen. 6

8 7 Nyckeltal 213 Utbetalt försörjningsstöd är satt i förhållande till antalet invånare i kommunen. Förvaltningens placeringskostnader presenteras gentemot budget för placeringarna Antal familjehemsplacerade barn och ungdomar antal Jan feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Antal institutionsplacerade barn och ungdomar antal Jan feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Antal externa institutionsplacerade vuxna antal Jan feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec

9 8 Nyckeltal 213 Försörjningsstöd i kronor utbetalt per invånare belopp i kr Utbetalt per invånare 212 Utbetalt per invånare jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Budget 213 kr / inv Placeringskostnader barn och ungdomar i tkr 6 5 belopp i tkr jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Kostnad placeringar FAM 212 Kostnad placeringar FAM 213 budget placeringar FAM 213 Externa placeringskostnader vuxna i tkr belopp i tkr Kostnad placeringar VUX 212 Kostnad placeringar VUX 213 budget placeringar VUX jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec