Projektrapportering: Ensamkommande barn i Skaraborg 2014.

Transkript

1 Projektrapportering: Ensamkommande barn i Skaraborg Systematisk uppföljning av HVB för ensamkommande barn. S K A R A B O R G S K O M M U N A L F Ö R B U N D F o U

2 Innehåll Inledning... 3 Modell för mätning och analys... 4 Datainsamling... 6 Bakgrundsmått kommun... 7 Bakgrundsmått verksamhet... 8 Bakgrundsmått individ Redovisning av resultat utifrån utarbetade kvalitetsindikatorer Område Hälsa Område Utbildning och fritid Område Känslo- och beteendemässig utveckling - delaktighet Område Familj och sociala relationer Område Klara sig själv Avslutande kommentarer:

3 Inledning Den här rapporten bygger på ett arbete som skett under 2014 inom ramen för projektet: Systematisk uppföljning av HVB för ensamkommande barn i Skaraborg, finansierat med stöd av utvecklingsmedel från Länsstyrelsen. Rapporten är resultatet av den andra testomgången i projektet. Den första mätningen omfattade tre kommuner och fungerar endast jämförande i de tre specifika kommunerna. Initiativ till projektet togs av några boendechefer i Skaraborg under De ville på ett systematiskt sätt förbättra sin verksamhet genom brukarnära frågor. Inspirationen kommer från FoUrum, Jönköpings regionförbund som sedan några år tillbaka har en systematisk uppföljning av målgruppen. Föreliggande rapport ger en bild över den verksamhetsmässiga situationen i större delen av Skaraborg. I kommande mätningar kan sannolikt förändringar i ungdomsgruppen och verksamheterna påvisas. Uppgifterna i rapporten utgör således en baslinje för kommande årliga mätningen vilket projektet föreslår. Inledningsvis redovisas bakgrundsmått gällande kommun och verksamhet, vilket ger en bild över mottagandet av ensamkommande barn och unga i större delen av Skaraborg. Falköping och Grästorps kommuner står utanför projektet. Därefter följer bakgrundsmått för brukarna. Slutligen redovisas resultatet utifrån de i projektet utarbetade kvalitetsindikatorerna. I de avslutande kommentarerna sammanfattas konklusionerna av mätningen tillsammans med uppslag till områden att fördjupa sig kring. 3

4 Modell för mätning och analys Modellen som Skaraborgs systematiska uppföljning grundar sig i bygger på en årsvis inrapportering i systemet under en viss mätperiod under året. Mätningen genomförs i webenkätverktyget Defgo. Mätperiod inträffade i oktober 2014 som är första året för mätning. Efter genomförd mätning under projekttiden föreslås mätningen i ett fortgående system gå till enligt följande modell: Information om mätperiod Mätperiod Analys Sammanställning rapport Beslut utifrån resultat Steg 1 Information om mätperiod Inom ramen för boendechefsnätverkets samarbete i Skaraborg medverkar FoUstrateg inför mätperioden. Föregående års rapport och enkät gås igenom och eventuella korrigeringar görs. Nätverket fattar beslut om mätperiod och boendecheferna lämnar besked om hur många brukarenkäter som behövs i respektive verksamhet. En särskild utsedd arbetsgrupp av tre boendechefer genomför, tillsammans med FoU-Strateg, förändringar i enkäter och inmatningsstöd. Steg 2 Mätperiod Elektroniska enkäter och inmatningsstöd distribueras av FoU- Strateg till boendecheferna på mätperiodens första dag. Mätperioden är 4 veckor, enkätverktyget påminner boendecheferna efter 2 veckor. Boendecheferna informerar sin personal om mätperioden och tillhandahåller det material som behövs för att kunna genomföra brukarenkäterna. Boendecheferna ansvarar själva för att fylla i verksamhetsenkäten även i de delar det kräver samarbete mellan enheter och kommuner. Det är boendechefernas ansvar att tillse att personalen levererar in brukarenkäterna i tid. Steg 3 Analys av resultat Inom ramen för boendechefsnätverkets samarbete i Skaraborg medverkar FoU- Strateg efter mätperioden. En jämförande Skaraborgsrapport har inför tillfället sammanställts av ovan nämnda arbetsgrupp och FoU-strateg i samverkan. Genomgång och analys av resultatet, tendenser, förbättringsområden görs gemensamt. 4

5 Steg 4 Sammanställning av rapport FoU-strateg och arbetsgrupp sammanfattar resultatet tillsammans med analysen och förslag på teman och fördjupningsområden i en gemensam rapport. Rapporten distribueras till boendechefer och för kännedom till Skaraborgs IFO-chefer och Socialchefer. Steg 5 Beslut utifrån resultat på Skaraborgsnivå Utifrån rapporten och dess resultat finns möjligheter och underlag för gemensamma initiativ till kompetensutveckling, fördjupningsstudier, kontakter med externa samverkanspartners, benchmarketing, relevant informationsspridning mm, mm. Analys på kommunnivå Varje kommun ansvarar för att själva analysera sitt eget resultat utifrån mätningen och får tillgång till en oredigerad rapport på kommunnivå. Möjlighet finns att köpa specifika rapporter utifrån kommun/enhet till en ungefärlig kostnad om 1 000:- (2014 års uppgift). Resultatet kan användas som del i egenkontrollen i det systematiska kvalitetsarbetet liksom andra systematiska uppföljningar som ex Öppna Jämförelser i övriga socialtjänsten. 5

6 Datainsamling Datainsamling har skett genom två elektroniska enkäter som distribuerats via enkätföretaget Defgo som Skaraborgs Kommunalförbund anlitat. Enkäterna har inhämtat följande: I verksamhetsenkäten inhämtas information om verksamhetens förutsättningar samt bakgrundsindikatorer om målgruppen i kommunen. I brukarenkäten inhämtas information kring varje ungdom, bakgrundsfrågor besvaras av personal. Frågor utifrån definierade kvalitetsindikatorer ställs direkt till de inskrivna ungdomarna. Underlag i mätningen Verksamhetsenkäten har besvarats av samtliga medverkande kommuner. Utifrån att nära samarbete sker mellan vissa kommuner har ett samarbete i ifyllande av uppgifter krävs. Ibland har det skapat förvirring, men i det stora hela får det betraktas som rimliga bekymmer i en inledande mätning. Sammanlagt har 128 av 197 ensamkommande barn och unga svarat på enkäten. I huvudsak finns dessa barn och unga inom kommunernas boenden/hvb. Svarsfrekvensen är 65%. Bortfallsanalysen visar att tre kommuner med stora bortfall Gullspång, Skara och Lidköping av verksamhetsmässiga anledningar fått prioritera mätning på endast ett boende eller en målgrupp. Dessa kommuners interna analyser kan således uttala sig kring just den målgruppen och den verksamheten. Skövde har också ett större bortfall, men det är mer spritt. Förövrigt är bortfallet ur brukarenkäten sporadiskt och begripligt. Götene kommun befann sig vid tidpunkten för mätningen i en verksamhetsförändring på så vis att de boende i HVB flyttades från Lidköping till Götene. Det bedömdes som olämpligt ur såväl brukarsynpunkt som mätsynpunkt att låta de ungdomarna vara en del i mätningen. Därav avser mätningen i Götenes brukarenkät endast personer i träningslägenhet. Mätpunkten är i de fall det handlar om ett specifikt datum den 30/ och i de fall det handlar om ett år perioden till Mätningen skedde under oktober månad. I vissa fall finns svar beträffande ungdomarna i verksamhetsenkäten och i den del av brukarenkäten där personal är informanter, men saknas i brukardelen. Dessa brukarenkäter finns med i redovisningen och kan ge något missvisande uppgifter i vissa kommuner. Uppgifterna redovisas utifrån principen att bli så begripliga och tydliga som möjligt på en Skaraborgsnivå. För att uppnå verksamhetsnytta i den egna kommunen/enheten krävs en analys av respektive kommunrapport. Utifrån att mätningen sker i projektform och i en verksamhetsgren inom socialtjänsten som är föremål för en extrem expansion är såväl svarsfrekvensen som resultat att betrakta som överraskande positivt. 6

7 Bakgrundsmått kommun Nedan följer en sammanställning av de bakgrundsmått som avser kommunen. Bakgrundsmåtten syftar till att ge en överblick över mottagandet i Skaraborg och ska underlätta analysen av resultatet vad gäller kvalitetsindikatorerna. Indikator Antal ensamkommande barn som kommunen totalt ansvarar för fördelat på olika vårdformer. Mätpunkt 30 september Egen boendekedja Nätverks hem Familjehem Privatplacering Annat HVB/SiS Totalt Nya anvisningar under perioden 1 oktober september Kommun Essunga Gullspång Götene Hjo Karlsborg Lidköping Mariestad 17+10* Skara Skövde Tibro Tidaholm Töreboda Vara Totalt *Mariestads kommun har inte definierat inskrivningsform Kommentar: Bortsett från Falköping och Grästorp så ger ovanstående uppgifter en bild över mottagandet av ensamkommande barn och ungdomar i Skaraborg. 210 personer har under året anvisats till kommunerna och den 30/9 hade kommunerna ansvar för totalt 352 underåriga, vilket torde utgöra den enskilt största gruppen barn och unga placerade i samhällsvård. Mer än två tredjedelar av det totala antalet barn bor i kommunens egen boendekedja. Motsvarande information finns i dagsläget inte att i någon nationell statistik. Boendecheferna upplevde informationen som lätt att inhämta, med några få undantag. Inför 2015 har fördelningstalen höjts vilket ger en relativt säker prognos kring ökat mottagande. Många kommuner har nystartad verksamhet och de inskrivna ungdomarna har ytterligare några år innan de planeras skrivas ut ur verksamheten. Inför kommande mätning föreslås två kompletterande frågor ingå i mätningen - Antal personer placerade i HVB eller familjehem pga platsbrist i kommunens egen boendekedja - Nya anvisningar under perioden varav anknytning. 7

8 Bakgrundsmått verksamhet Indikator Kommun Fördelning av det totala antalet ensamkommande barn och unga inom ramen för olika steg i kommunens boendekedja. Mätpunkt 30 september HVB * Träningslägenhet ** Satellitlägenhet Övrigt inskrivna Totalt Totalt Essunga Gullspång Götene Hjo Karlsborg Lidköping Mariestad Skara Skövde Tibro Tidaholm Töreboda *** Vara Totalt *** 135 Nya inskrivningar i egna verksamheten 1 oktober september * Med Träningslägenhet menas lägenhet i direkt anslutning till boendet. ** Med Satellitlägenhet menas lägenhet med ambulerande stöd från en eller flera personal. *** Beträffande Töreboda Kommun har uppgiften inte kunna inhämtas, vilket också påverkar den totala summan Kommentarer: Av de ungdomar som är inskrivna i kommunernas egen boendekedja befinner sig det stora flertalet inom ramen för HVB. Det blir i stort en beskrivning av att dessa ungdomar befinner sig i början av boendekedjan. Med det förväntade inflödet av ytterligare ensamkommande under kommande år kommer det krävas en planering för att flödet i boendekedjan ska kunna hanteras på ett klokt vis. 70% av ungdomarna befinner sig i åldern vilket innebär att en tänkbar flytt från HVB-miljön endast ligger några få år bort. 8

9 Bakgrundsmått verksamhet avslutade ärenden Indikator Antal avslutade ärenden i verksamheten under perioden 30 september oktober 2014 fördelade på följande utskrivningsorsaker: Vårdplan uppfylld år. 18 år, eget beslut. Återgång till Migrationsverket Familjeåterförening Behov av annan vårdform Avviket barn Övriga orsaker Kommun Essunga Gullspång Götene Hjo Karlsborg Lidköping LUNA * Skara Skövde Tibro Tidaholm Vara Totalt Totalt Kommentarer: * Mariestad och Töreboda kommuner samarbetar kring boendet LUNA som drivs av Gryning Vård AB, glädjande nog har boendechefen i verksamheten deltagit aktivt i mätningen. I uppgifterna ovan och vidare kommande uppgifter avser resultaten för de båda kommunerna verksamheten LUNA. I kommande mätningar kan kommunerna ha flera boendealternativ i sin egen boendekedja, men det blir en utmaning för framtiden. Av förklarliga skäl är utskrivning ur verksamheten inte ännu en stor företeelse, men med tanke på ungdomarnas ålder så kommer det successivt öka och då ställa krav på kommunens förutsättningar gällande boende och möjlighet till arbete eller studier. Endast 8 ungdomar skrivs ut utifrån familjeåterförening, medan hela 12 ungdomar är avvikna. De avvikna barnen är något som uppmärksammas nationellt utifrån att ansvarsgränserna kring dessa är otydliga. I Skaraborg upplever boendecheferna att de i regel har kännedom kring var de avvikna barnen har förflyttat sig, men det är ändock en uppgift som kan vara värd att följa över tid. 9

10 Bakgrundsmått individ Av de som svarat på enkäten är 114 pojkar och 14 flickor. De flesta som svarat (89 st) är mellan år. 37 st. är mellan 12 och 15 år. 69 av de som svarat är asylsökande medan 59 st har ett permanent uppehållstillstånd. 85 av de svarande har varit i Sverige mindre än 12 månader. 28 mer än månader och 15 mer än 24 månader. Svaren är fördelade enligt följande: Kommun Svar Totalt antal barn Essunga Gullspång Götene 7 7 Hjo 7 7 Karlsborg Lidköping LUNA Skara Skövde Tibro Tidaholm 8 10 Vara 9 12 Avslutad vård I de individuella enkäterna bedöms 14 individer ha skrivits ut ur verksamheten efter att passerat boendekedjan. Av dessa hade 8 gymnasiebehörighet, 6 hade ett eget kontrakt på bostad, 4 hade egen försörjning, 2 ett arbete eller en sysselsättning (utöver studier). Samtliga ungdomar vars insats avslutats har bosatt sig i den kommun som de ursprungligen anvisades till. 10

11 Redovisning av resultat utifrån utarbetade kvalitetsindikatorer Område Hälsa Det ligger i uppdraget för kommunernas boenden att medverka till att den placerade får tillgång till hälso- och sjukvård och tandvård samt bevaka att den placerade får sina behov inom dessa områden tillgodosedda 1. En förutsättning för att kunna bevaka behoven är att en grundläggande hälso- och tandvårdsundersökning görs. Utöver detta skall ensamkommande barn och unga få stöd av personalen i sin hälsosituation. Indikator Mått Den unge får tillgång till hälso- och sjukvård Andel som varit på hälsoundersökning sedan ankomst till Sverige. Den unge får tillgång till tandvård. Andel som haft en tandvårdskontakt sedan ankomst till Sverige Den unge får stöd gällande sin hälsa. Andels om svarat mycket bra eller bra frågan om personalen är ett stöd när det gäller hälsan. Procent Faktiskt antal Procent Faktiskt antal Procent Faktiskt antal Kommun Essunga / / /11 Gullspång 93 13/ / /14 Götene 100 7/ /7 29 2/7 Hjo 100 7/ /7 71 5/7 Karlsborg 64 7/ / /11 Lidköping / / /10 LUNA 64 9/ / /14 Skara 75 9/ / /12 Skövde 80 12/ / /15 Tibro / / /10 Tidaholm 100 8/ /8 75 6/8 Vara 89 8/9 56 5/9 50 4/8 Totalt Skaraborg 87% 111/128 79% 101/128 69% 88/128 Kommentarer: Av de som svarat har 79 personer kontakt med hälso-sjukvården på grund av fysisk ohälsa, motsvarande uppgift kring psykisk ohälsa är 27 personer. Vidare uppges 14 ungdomar ha andra biståndsbedömda insatser inom socialtjänsten. Det visar sig att de allra flesta ungdomar sedan ankomst genomgått hälsoundersökning och haft en tandläkarkontakt. Vid mättillfället var en del ungdomar väldigt nyanlända till kommunen, vilket kan förklara den större delen av de som svarat nej på den frågan. Sedan mätperioden avslutats upplever boendecheferna i vissa kommuner en ökad väntetid både vad gäller hälsoundersökning och tandläkarkontakt. 1 SOSFS 2003:20 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om hem för vård eller boende. 11

12 Vad beträffar upplevelse av personalens stöd när det gäller hälsan behöver de svaren analyseras kommunvis. Vissa ungdomar som kommit längre i boendekedjan har svarat lågt på den frågan, vilket av boendecheferna tolkas som att de inte upplever ett behov av stöd. Sammanfattningsvis får 69% i nöjdhet kring personalens stöd betraktas som ett gott resultat. Skillnaderna mellan kommuner inbjuder till erfarenhetsutbyte. 12

13 Område Utbildning och fritid Enligt socialtjänstlagen ska socialnämnden verka för att de barn som vistas på HVB får tillgång till lämplig utbildning (6 kap 7 SoL) 2. Detta gäller för ensamkommande barn liksom för andra placerade barn. Under asyltiden har ensamkommande barn inte skolplikt däremot har de rätt att gå i skolan om de önskar det. IVO:s sammanställning ifrån tillsyn har visat att samarbetet mellan HVB och skolan ibland har fungerat sämre runt icke-skolpliktiga barn, och då särskilt ensamkommande barn som går i gymnasiet 3. Det är därför av vikt att det finns ett samarbete mellan HVB och skolan. När det gäller HVB för ensamkommande betonas vikten av att få tillgång till läxhjälp och annat stöd i skolgången av personal 4. Indikator Mått Tillgång till skolgång eller annan sysselsättning Andel inskrivna i skolan I % Tillgång till stöd i skolgången. Samverkan Stimulerande fritid. Kommun Skolnärvaro på enheten under september Procent Orsak till frånvaro Ogi ltig Omfattning av skolstöd i boendet På vilket sätt stödet erbjuds. Andel som uppgett att de är mycket nöjda eller nöjda med stöd från personal gällande skola Andel som uppgett att de är mycket nöjda eller nöjda med sin fritid. Essunga / Varje dag Egen regi 9/11 82 JA 7/11 64 Skövde / 15 Boendet har regelbunden samverkan med skolan Antal Giltig Gullspång 93 13/ Varje dag Egen regi 12/ 86 JA 7/ Götene 100 7/ Flera ggr Egen regi 2/7 29 JA 0/7 0 /v. Hjo 100 7/ Egen regi 6/7 86 JA 4/7 57 Flera ggr /v. Karlsborg / Flera ggr Egen regi 8/11 73 JA 6/11 55 /v. Lidköping Ideellt / Varje dag Egen regi/ 8/10 80 JA 10/ LUNA 86 12/ Varje dag Egen regi/ 10/ 71 JA 6/ Ideellt Skara 67 8/ Varje dag Ideellt 7/12 58 JA 5/12 42 Tibro / 10 Tidaholm Flera Egen regi 7/15 47 JA 5/15 33 ggr/v Varje dag Egen regi 8/10 80 JA 8/ / Varje dag Egen regi 7/8 88 JA 4/8 50 Vara 100 9/ Flera ggr/v. Totalt / 128 Skaraborg / 128 Egen regi 5/9 56 JA 5/ / Socialtjänstlagen (2001:453) 3 Inspektionen för vård och omsorg (2013) Vad har vi sett? Resultat från inspektioner av HVB för barn och unga och bostäder enligt 9 8 LSS. 4 Socialstyrelsen; Barn och unga i familjehem och HVB Handbok om socialnämndens ansvar och uppgifter. (2012) 13

14 Kommentarer: Majoriteten av de barn och unga som svarat går på gymnasiets introduktionsprogram (69 st) eller i grundskolan (39 st). Det stora flertalet av ungdomarna är inskrivna i skolan (94%), ungdomsgruppen har vidare en relativt hög närvaro i skolan och övervägande delen av frånvaron är dessutom giltig. Strukturell samverkan mellan boendet och skolan förekommer i samtliga kommuner. Läxhjälp tillhandahålls på boendena antingen varje dag eller flera dagar i veckan. Stödet erbjuds i samtliga kommuner i egen regi, men i vissa kompletteras det med externt samarbete. Ungdomarna är i hög grad nöjda med det stöd som personalen erbjuder när det gäller skolgången. I likhet med frågorna kring ungdomarnas nöjdhet gällande hälsan framgår inte heller här ungdomens upplevda behov av stöd. En analys på kommunnivå kan visa att ungdomar med ökad längd i Sverige och stor självständighet svarat lågt på nöjdheten, men svaret kan tolkas som att ungdomen inte upplever ett behov av stöd. Fritidssituationen förefaller vara ett aktuellt utvecklingsområde i flertalet kommuner. Olikheterna i resultatet inbjuder till närmare erfarenhetsutbyte mellan kommunerna i Skaraborg. 14

15 Område Känslo- och beteendemässig utveckling - delaktighet Vad gäller delaktighet har IVO:s konstaterat i sin sammanställning av tillsyn över HVB att ensamkommande barn och unga i låg utsträckning känner till sin genomförandeplan samt upplevde låg delaktighet i vården, lägre delaktighet än andra placerade barn 5. När det gäller trygghet upplevde placerade ensamkommande barn och unga också en större otrygghet än andra placerade barn på HVB. Området Känslo- och beteendemässig utveckling är indelat i underrubrikerna: Delaktighet och Trygghet. * De som svarat i Götene bor samtliga i satellitlägenhet. Indikator Delaktighet Mått Andel som har en aktuell genomförandeplan. Andel unga som varit delaktiga i genomförandeplanen Regelbundna husmöten på boendet. Andel som anger instämmer helt Procent Faktiskt antal Procent Faktiskt antal Ja/Nej/Delvis eller instämmer delvis när det gäller inflytande på aktiviteter på Kommun boendet. Essunga 45 5/ /11 Ja 45 5/11 Gullspång 93 13/ /14 Ja 71 10/14 Götene 100 7/ /7 * 57 4/7 Hjo 100 7/7 57 4/7 Ja 71 5/7 Karlsborg 64 7/ /11 Ja 73 8/11 Lidköping / /10 Ja 80 8/10 LUNA / /14 Ja 79 11/14 Skara 25 3/ /12 Delvis 58 7/12 Skövde 80 12/ /15 Ja 40 6/15 Tibro /10 0 0/10 Ja 60 6/10 Tidaholm 0 0/8 0 0/8 Nej 75 6/8 Vara 89 8/9 44 4/9 Delvis 56 5/9 Totalt Skaraborg 74% 95/128 49% 63/128-64% 81/ Vad tycker barnen? Barns och ungdomars uppfattning om sin trygghet och delaktighet i HVB och LSS-boenden under

16 Område Känslo- och beteendemässig utveckling - trygghet Indikator Trygghet Mått Kommun Andel som upplever att reglerna på boendet är lätta att förstå Procent Faktiskt antal Andel som upplever att de får viktig information av personalen på ett språk som de förstår. Procent Faktiskt antal Andel som instämmer helt eller instämmer gällande upplevd trygghet i boendet/lägenheten Procent Faktiskt antal Andel som instämmer helt eller delvis på frågan: Personalen bemöter mig på ett bra sätt. Procent Faktiskt antal Hjo 86 6/7 71 5/7 71 5/7 86 6/7 Essunga 45 5/ / / /11 Gullspång 79 11/ / / /14 Götene /7 43 3/7 71 5/7 Karlsborg 82 9/ / / /11 Lidköping 80 8/ / / /10 LUNA 93 13/ / / /14 Skara 83 10/ / / /12 Skövde 60 9/ / / /15 Tibro 80 8/ / / /10 Tidaholm 75 6/8 88 7/8 88 7/8 88 7/8 Vara 56 5/9 78 7/9 75 6/9 67 6/9 Totalt Skaraborg 75% 91/121 80% 103/ % 99/128 77% 99/128 Kommentarer: I likhet med IVO;s erfarenheter är delaktighet ett utvecklingsområde även i Skaraborg. Frågan har emellertid tolkats olika i kommunerna när det gäller genomförandeplan. De kommuner som har låga siffror när det gäller ungdomar med genomförandeplan har avsett genomförandeplan upprättad efter handläggarens utredning. Det är i och för sig ett utvecklingsområde hur genomförandeplanerna skall utarbetas och arbetas med under tiden som utredning sker. Även ungdomarnas upplevda delaktighet i genomförandeplanen skulle kunna utvecklas ytterligare. I svarsalternativen fanns även delvis med vilket 33 ungdomar (26%) svarat, vilket ger att i vart fall ¾ av ungdomarna varit delaktiga eller delvis delaktiga i sin genomförandeplan. Personalens bemötande och upplevelse av trygghet får ett relativt sett högt betyg. Vidare förefaller de flesta uppleva reglerna på boendet som begripliga och att de får viktig information på ett språk som de förstår. Vad beträffar husmöten och dess mått på delaktighet har en del kommuner valt en annan inriktning med varianter på individuella möten med varje ungdom som ett alternativ till husmöte. En problematik med husmöte när verksamheterna expanderar snabbt är bristen på tolkar som råder. 16

17 Område Familj och sociala relationer När det gäller familj och sociala relationer har ensamkommande barn och unga alla lämnat nära familj och betydelsefulla sociala relationer bakom sig. Forskning har visat att möjligheten att återknyta och upprätthålla kontakt med familjen ger ett viktigt känslomässigt stöd och en form av social familjegemenskap även om det sker på distans 6. Många barn och ungdomar har också önskan om att hjälpa sin familj samtidigt som de tvingas förhålla sig till att det kan vara svårt för dem att ge den hjälp som behövs och efterfrågas. Det skapar mycket känslor hos barnen som de behöver få stöd och hjälp med ifrån vuxna. Indikator Möjligheter till stöd av viktiga vuxna. Samverkan med viktiga vuxna Mått Andel som upplever att personalen är ett stöd i kontakten med familjen. Antal kontaktpersoner i personalen sedan ankomst. Kommunen har regelbundet samverkan med gode män. Kommun Procent Faktiskt antal Antal Ja/Nej/delvis. Essunga 45 5/11 2,23 Ja Hjo 57 4/7 1,28 Ja Gullspång 36 5/14 1,78 Ja Götene 0 0/7 4,8 Nej* Karlsborg 27 3/11 1,18 Ja Lidköping 30 3/10 2,7 Ja LUNA 43 6/14 2,15 Ja Skara 58 7/12 1,0 Delvis Skövde 53 8/15 3,5 Delvis Tibro 30 3/10 1,8 Nej Tidaholm 13 1/8 2,0 Ja Vara 11 1/9 1,3 Ja Totalt Skaraborg 36% 46/128 2,14 - *Kommunen endast haft satellitlägenheter, inskrivna personer är då över 18 år. 6 Melander, Stretmo, Får jag vara med? Erfarenheter av ensamkommande barn och ungdomar i Göteborgsregionen och arbetet med denna grupp, FoU i Väst,

18 Kommentarer: Att endast en tredjedel av ungdomarna upplever att personalen är ett stöd i kontakten med familjen är antagligen en uppgift som kräver en fördjupad analys med andra metoder än ett enkätverktyg. I likhet med tidigare frågor så finns ingen uppgift om ungdomens upplevelse av behov av stöd i kontakten med familjen. Vissa ungdomar önskar inte någon kontakt med familjen och andra saknar helt familj. Inom ramen för analysen av uppgifterna förde boendecheferna vidare en diskussion kring rollfördelning kring målgruppen, där ansvaret för exv familjeåterförening snarare kan sägas ligga på antingen handläggande socialsekreterare eller god man/särskild förordnad vårdnadshavare. 18

19 Område Klara sig själv Indikator Samhällsinformation Mått Andel som instämmer helt eller delvis på frågan om personalen är ett stöd för att lära sig viktig information om samhället. Andels om uppger att de haft ett sommarjobb. Andel som uppger att deras situation har förbättrats sedan ankomst till Sverige. Kommun Procent Faktiskt antal Procent Faktiskt antal Procent Faktiskt antal Essunga 56 6/ / /11 Hjo 86 6/7 57 4/7 86 6/7 Gullspång 79 11/ / /14 Götene 14 1/7 71 5/7 43 3/7 Karlsborg 73 8/ / /11 Lidköping 70 7/ / /10 LUNA 79 11/ / /14 Skara 67 8/ / /12 Skövde 60 9/ / /15 Tibro 70 7/10 0 0/ /10 Tidaholm 0 0/8 0 0/8 13 1/8 Vara 56 5/9 11 1/9 56 4/9 Totalt Skaraborg 61% 79/128 36% 46/128 66% 84/128 Kommentar: Med tanke på bakgrundsvariabler kring de svarande gällande tid i Sverige och PUT så får 46 personer med ett sommarjobb anses som en mycket hög siffra. Det tyder på en god ambitionsnivå att hjälpa ungdomarna till denna viktiga kontakt med omvärlden. Förövrigt lämnar resultatet en del frågetecken och behov av utveckling och fördjupning kring att en tredjedel av ungdomarna inte upplever att personalens stöd i att lära sig saker som samhället som tillräckligt. Vidare uppger en tredjedel av ungdomarna en oförändrad eller försämrad upplevelse av sin totala livssituation. 19

20 Avslutande kommentarer: Det går inte att komma ifrån att ensamkommande barn är ett oerhört intressant och spännande verksamhetsområde att arbeta med. De ensamkommande barnen är å ena sidan att betrakta som barn placerade i samhällsvård, men å andra sidan är de helt vanliga barn. I kontakt med barnen och deras historia möter personalen vår nutidshistoria i form av världens oroshärdar och flyktingströmmar samtidigt som varje enskilt barn bär sin unika livshistoria, drömmar och mål. Organiseringen runt varje barn vittnar vidare om utmaningar, istället för ett tudelat föräldraskap föredelat mellan en mamma och en pappa, har de här barnen kanske 5-6 personer som är att betrakta som någon form av föräldrarepresentant. När ansökan till föreliggande projekt formulerades i maj 2013 hade Skaraborgs Kommuner ungefär 160 ensamkommande barn, vid mätpunkten den sista september 2014 var motsvarande uppgift 352, men då är Grästorp och Falköpings mottagande inte medräknat. De ensamkommande barnen ökar snabbt i antal, därmed ökar också socialtjänstens personal som sysselsätts med att stödja dessa barn till en god start här i Skaraborg. Att mätningen genomförts i en verksamhet som varit föremål för en sådan extrem expansion bör vara ett tecken på att modellen är genomtänkt och användbar. Att följa målgruppen utifrån antal, ålder, plats i boendekedjan samt avslutad vård borde vara intressant utifrån planering av verksamhetens innehåll samt i förhållande till andra samhällsaktörer. Hittills har relativt få ungdomar skrivits ut ur verksamheten som utifrån att vården avslutats. Att notera är att samtliga valt att bo kvar i den kommun de placerats. Framgent bör behov av träningslägenheter och satellitlägenheter bli successivt större. Svaren i brukarundersökningen ger i stort anledning att vara stolt och nöjd över verksamheterna i Skaraborg. Hälsoundersökningar och tandvårdskontakt har genomförts i mycket hög utsträckning, ungdomarna går i skolan och har låg frånvaro, vidare upplever ungdomarna kring många aspekter stort stöd från personalen och en oerhört stor trygghet i boendemiljön. Brukarundersökningen ger en hel del svar, men ställer också en del frågor med behov av fördjupad analys: Kring flera aspekter efterfrågas ungdomarnas upplevelse kring personalens stöd, med ungdomarnas behov av stödet efterfrågas inte. Finns det variationer i ungdomarnas behov av stöd utifrån deras tid i Sverige? Finns det andra faktorer som påverkar ungdomarnas upplevelse av personalens stöd? Ungdomarnas svar kring upplevelser av personalens stöd beträffande sin hälsa varierar mellan kommunerna. Vad kan det bero på? Aspekten hälsa kan vara ett område där erfarenhetsutbyte mellan kommunerna kan vara lämpligt. Ungdomarnas nöjdhet med sin fritidssituation är bristfällig. Flera kommuner betraktar det som ett utvecklingsområde. Olikheterna i resultatet inbjuder till närmare erfarenhetsutbyte mellan kommunerna i Skaraborg. 20

21 Upplevd delaktighet hos ungdomarna skulle eventuellt kunna bli något bättre. Kan arbetet med genomförandeplaner utvecklas i riktning mot ökad delaktighet? Hur kan ungdomarna överlag göras mer delaktiga i boendemiljön? Kontakt med sin familj, de sk transnationella relationerna, är i forskning belagd som en av de stora framgångsfaktorerna för en lyckad integration. Att endast en tredjedel av ungdomarna upplever att personalen är ett stöd i kontakten med familjen är att betrakta som ett utvecklingsområde. Vem är lämpligt att ge ungdomen stöd med detta? På vilket sätt? Fördjupning, kunskapsinhämtning och erfarenhetsutbyte är eftersträvansvärt. Vad betyder det att en tredjedel av ungdomarna uppger en oförändrad eller försämrad total livssituation? 2014 års mätning är den första i Skaraborg och genomförandet har skett i projektform. Inom ramen för projektet har ambitionen varit en implementering i befintliga strukturer. I skrivandets stund hanteras förslag till permanent modell och fortsätta mätningar av Skaraborgs socialchefer. Förhoppningen är att genomföra motsvarande mätning i Skaraborgs samtliga kommuner årsvis framöver. Rapporten har formats i samarbete mellan projektets båda projektledare Ann-Kristin Böge Sjödell och Monica Johansson, med stort stöd av projektets arbetsgrupp, styrgrupp samt Skaraborgs nätverk av boendechefer för ensamkommande barn. Frågor kring rapporten besvaras av monica.johansson@skaraborg.se. 21