Barn i hemlöshet. Hemlösa barns situation en granskning av socialtjänsten i Malmös stadsområden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Barn i hemlöshet. Hemlösa barns situation en granskning av socialtjänsten i Malmös stadsområden"

Transkript

1 Barn i hemlöshet Hemlösa barns situation en granskning av socialtjänsten i Malmös stadsområden Det kom ett klagomål 2010 En nyförlöst kvinna bodde på ett vandrarhem i Malmö med brister i skälig levnadsnivå. Detta ledde till att Socialstyrelsen beslöt att granska hemlösa barns situation i Malmö. IVO genomförde granskningen i Malmös fem stadsområden med start Så genomfördes tillsynen Genomgång av statistik, processer, rutiner och dokumentation Granskning av ett urval akter, utredningar och förhandsbedömningar Intervjuer med handläggare och ansvariga chefer IVO ville veta Hur arbetar socialtjänsten med hemlösa barn? Hur beaktar nämnden barnperspektivet i sin handläggning av bistånd till barnfamiljer som är bostadslösa? Finns det brister som kan påverka barnens hälsa och säkerhet? Säkerställer socialtjänsten att barnens boende uppfyller en skälig levnadsnivå? Uppfyller nämnden krav och mål enligt lagar, förordningar och föreskrifter? Konstaterade brister Barnen får inte alltid relevant information och kommer inte till tals Boenden som inte uppfyller kraven på en skälig levnadsnivå utifrån ett barnperspektiv används Stödet från ett ledningssystem är i detta sammanhang inte tillräckligt Alla IVO:s fem beslut innehåller krav på åtgärder. Redovisade åtgärder kommer att följas upp under hösten Hemlöshet kan vara olika Akut hemlöshet Institutionsvistelse och kategoriboende Långsiktiga boendelösningar i andra hand Eget ordnat kortsiktigt boende Skälig levnadsnivå i boendet Barn ska känna sig trygga Barn ska ha tillgång till yta för lek och samvaro, möjlighet till att läsa läxor i avskildhet och att kunna få vila utan att bli störda av andra personer i boendet Alla i familjen ska ha en egen sovplats Familjen ska kunna förvara och tillaga sin mat Det ska finnas hygienutrymme av god standard

2 Barn i hemlöshet Att leva utan egen bostad Ett spädbarn har under sitt första levnadsår bott i fyra olika akutboenden. Varken förhandsbedömning eller barnutredning är gjord. I ett stadsområde uppges att det finns en stor svart marknad för hyresrätter. I vissa hus i stadsområdet flyttar människor ständigt in och ut. Husen har låg standard. En fyrbarnsfamilj bor hos en anhörig. Familjen har flyttat mycket och har bland annat bott på olika hotell. Det framgår att familjen har skyddad identitet och att barnen saknar skolgång. I ett stadsområde har den familj som varit aktuell längst på grund av hemlöshet varit aktuell sedan Mer än hälften av de redovisat hemlösa familjerna har andrahands - kontrakt. Den dominerande orsaken till hemlösheten är att familjen aldrig lyckats ta sig in En 14-årig flicka har bott hela sitt liv i en på bostadsmarknaden. andrahandslägenhet med sin mamma och sina syskon. Under alla år har socialtjänsten varje månad kollat att familjen sköter lägenheten. I ett stadsområde arbetar boendevärdarna aktivt med de hemlösa barnen, till exempel med läxläsning, att fixa datorer och att åka på utflykter. En kvinna placeras med sitt spädbarn i ett skyddat boende på grund av hot och våld. Barnutredning inleds inte och barnets perspektiv är inte beskrivet i boendeutredning. I ett stadsområde är det stor brist på bostäder och inflyttningen är hög. Det finns dock outhyrda lägenheter men med hyror som är så höga att en normalinkomsttagare aldrig I ett stadsområde uppges att det ställs höga skulle ha råd att bo där. krav för att få eget kontrakt, till exempel får man aldrig ha varit försenad med en hyresinbetalning. Ju längre tid en familj är hemlös desto större är risken att familjen utvecklar sociala problem.

3 Personal och kompetens Anställning av obehörig hälso- och sjukvårdspersonal är en patientsäkerhetsrisk Obehörig personal uppdagades i olika ärenden Avdelning syd har i olika typer av ärenden (klagomål, lex Maria m fl) uppmärksammat att hälso- och sjukvårdspersonal har anställts utan att ha legitimation eller särskilt förordnande. Resultat Flera fall av anställningar där vederbörande saknat både legitimation och särskilt förordnande upptäcktes. Skillnader i hur arbetsgivarna genomför behörighetskontroll inför anställning. Verksamhetstillsyn i Blekinge, Kronoberg och Skåne IVO ville genom en verksamhetstillsyn undersöka hur anställningsprocessen ser ut för personal med skyddad yrkestitel i landstingen i södra Sverige. Hur många personer har under juli 2013 juni 2014 varit anställda på tjänster med skyddad yrkestitel utan att ha legitimation eller särskilt förordnande? Patient skrevs ut utan rätt läkemedel En patient fick inte nödvändiga läkemedel utfärdade vid utskrivning från sjukhuset. I samband med att detta utreddes som ett klagomål upptäcktes att läkaren som ansvarade för utskrivningen inte hade vare sig legitimation eller särskilt förordnande. Hur säkerställer vårdgivaren att behörig personal anställs på tjänster som kräver legitimation för yrket? Diskussion Vilka är orsakerna till att detta förekommer? Går det att urskilja ett specifikt mönster eller en specifik yrkesgrupp? Vilka är farorna med att obehörig personal anställs? Skyddad yrkestitel För att utöva ett yrke med skyddad yrkestitel måste man ha legitimation för yrket eller ha ett särskilt förordnande. Skyddad yrkestitel innebär att titeln bara får användas av den som har legitimation för yrket. Det är straffbart att arbeta i ett yrke som man inte har legitimation eller särskilt förordnande för. I Sverige finns det 21 reglerade yrken som Socialstyrelsen utfärdar legitimation för. Arbets givare ska bland annat kontrollera att hälsooch sjukvårdspersonal som anställs har behörighet. Om en person som saknar legitimation ska anställas ska vård givaren ansöka hos Socialstyrelsen om särskilt förordnande.

4 Personal och kompetens Är du en patientsäkerhetsrisk? IVO utreder hälso- och sjukvårdspersonal som inte fullgör sina skyldigheter enligt PSL. Hälso- och sjukvårdspersonal är skyldig att medverka i IVO:s utredning. Så kan en utredning gå till IVO får information om misstanke att en läkare/tandläkare missbrukar sin behörighet att förskriva narkotiska läkemedel. IVO begär ut uppgifter från ehälsomyndighetens receptregister. Uppgifterna visar Att systematiskt undanhålla sig IVO:s tillsyn kan leda till återkallelse av legitimation, vilket framgår av Proposition 2009/10:210, Patientsäkerhet och tillsyn. förskrivna narkotiska läkemedel från läkaren som hämtats ut de tre senaste månaderna, vilka patienter som hämtat läkemedlen, läkemedlets namn, ordinerad dos och förskriven mängd. IVO kan efter analys av denna information När blir det en utredning? Om IVO misstänker att patientsäkerheten hotas, till exempel genom: begära journaler för att granska om förskrivningarna skett enligt vetenskap och beprövad erfarenhet. Uppgifter i ett eller flera klagomål alternativt lex Mariaanmälningar. Att arbetsgivaren anmäler till IVO. Att personal som expedierar läkemedel anmäler misstänkt överförskrivning. Ett brott i eller i samband med yrkesutövningen som kan påverka förtroendet. Sjukdom som kan påverka yrkesutövningen. Att Försäkringskassan anmäler yrkesut övaren till IVO. Åtgärder IVO kan avsluta ärendet utan kritik. IVO kan rikta kritik mot yrkesutövaren. IVO kan yrka till HSAN om indragen förskrivningsrätt av narkotiska läkemedel. IVO kan yrka till HSAN om prövotid. IVO kan yrka till HSAN om att legitimationen återkallas. HSAN fattar beslut om eventuell inskränkning i behörighet. HSAN:s beslut kan överklagas till Förvaltningsrätten. Beslutstyp Syd IVO Avskrivning 1 5 Avslutas utan kritik Brister med kritik 9 32 Ärendet avslutas Åtalsanmälan 1 Yrkande till HSAN om: Begränsning av förskrivningsätten 2 Interrimistiskt indragen eller begränsad förskrivningsrätt Interrimistisk återkallelse av legitimation Läkarundersökning 1 2 Läkarundersökning och interrimistisk återkallelse av legitimation 2 Återkallelse av annan behörighet Återkallelse av legitimation 2 Prövotid 1 12 TOTALT Totalen stämmer inte helt överens med kolumnerna då vissa av ärendena kan vara felregisterade.

5 Samverkan En fungerande vård- och omsorgskedja kräver samverkan Exempel på samverkansbrister i lex Mariaanmälningar inom psykiatri: Otydliga rutiner i samverkan mellan olika vårdgivare och enheter. Brister i samverkan mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Brister i samordning av vårdplanering eller utebliven vårdplan. Otydlig ansvarsfördelning. Utebliven uppföljning efter utskrivning från slutenvården. Bristande överrapportering mellan enheter. Bristande kollegial kommunikation. Händelse Patienten kommer in med polis till en somatisk akutmottagning efter ett självmordsförsök med tablettintoxikation. När hon bedöms vara medicinskt färdigbehandlad överförs hon till en psykiatrisk akutmottagning och därefter till en psykiatrisk slutenvårdsavdelning. Inga nya medicinska bedömningar görs när patienten kommer till psykiatrin. Patienten avlider till följd av intoxikationen kort efter att hon kommer till slutenvårdsavdeningen. Vårdgivarens identifierade brister: Alltför stor tilltro till tidigare bedömning angående patientens medicinska status. Viktig information rapporterades inte mellan vårdenheterna. Bristfällig samverkan mellan polis, den somatiska vården och inom den psykiatriska vården. Närståendes information om patienten nådde inte vården. Samverkan säkerställs i ledningssystemet En fungerande vård- och omsorgskedja är en förutsättning för vård och omsorg av god kvalitet. I SOSFS 2011:9 anges därför att det ska framgå i rutiner och processer hur samverkan sker inom den egna verksamheten, till exempel mellan olika enheter eller andra organisatoriska delar, och mellan olika personalgrupper. Samverkan ska säkerställas mellan vårdgivare. Många gånger kan det vara lättare att samverka om olika vård- och omsorgsgivare har en liknande syn på processer.

6 Samverkan Brister i vårdkedjan på alla nivåer en lex Maria-anmälan Händelse En ung person med längre anamnes på trötthet och flera symtom söker hjälp på vårdcentralen efter att ha svimmat. Patienten går hem i tron att det är en förkylning. En månad senare kommer patienten till vårdcentralen igen för bland annat bröstsmärta och illamående. Prover visar hormonbrist. Behandling påbörjas. Patienten kräks och känner sig mycket sämre. Nya prover tas vid senare tillfälle. Patienten kommer in till akutmottagningen men skickas hem och uppmanas att återkomma vid försämring. Alarmerande provsvar finns nu i den elektroniska journalen utan att uppmärksammas. De tre följande dagarna har anhöriga kontakter med sjukvårdsrådgivningen ett flertal gånger då patienten mår illa och inte orkar gå. Tidigare kontakter med akutmottagningen och otydligheter i kontakten med sjukvårdsrådgivningen leder till att patienten inte åker till akuten igen. Patienten hittas medvetslös och ambulans larmas. Patienten avlider strax efter. Samverkansbrist i flera led Ung tidigare helt frisk person. Flera okända diagnoser. Många aktörer. BEREDSKAPSJOUR PATIENT OCH ANHÖRIGA PRIMÄRVÅRD AKUTSJUKHUSET SPECIALISTVÅRD LAB SJUKVÅRDS- RÅDGIVNINGEN BAKJOUR Vårdgivaren identifierade brister inom: Kommunikation och information Omgivning och organisation Procedurer/rutiner och riktlinjer Teknik, utrustning och apparatur Utbildning och kompetens Åtgärder Händelsen utmynnade i ett trettiotal åtgärder, bland annat: rutiner för specifika ändamål till exempel informationsöverföring kompetensförsörjning utveckling av teknik utvecklings- och kvalitetsarbeten inom verksamheterna.

7 Samverkan Riskområden: Delegering, samverkan och egenvård Tillsyner utifrån tidigare identifierade riskområden inom kommunal hälso- och sjukvård. Delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård En sjuksköterska kan ansvara för ett flertal delegeringsbeslut och därmed få svårigheter att följa upp att arbetsuppgiften fullgörs på ett sätt som är förenligt med god och säker vård under delegeringsbeslutets giltighetstid. Det kan även finnas svårigheter vid delegeringar till omsorgspersonal hos en annan utförare t.ex. i verksamheter som drivs enligt lagen om valfrihetssystem (LOV). Hur säkerställs att mottagaren av en delegerad arbetsuppgift har tillräcklig kunskap och kompetens? Hur sker uppföljning under delegeringsbeslutets giltighetstid? Är arbetsuppgiften fortfarande lämplig att delegera utifrån patientens aktuella Samverkan Vanliga orsaker till samverkansproblem är bristande kommunikation, information och oklar ansvarsfördelning. Exempel: Det finns brister i samordningen av patientens olika behandlingar, mellan den kommunala hälsooch sjukvården, primärvården och den slutna vården. Kommunens sjuksköterska kan ha kunskap och uppgifter om patientens olika vårdplaner men vem ansvarar för och samordnar patientens olika behandlingsinsatser? Det finns även brister i samverkan och informationsöverföring mellan olika yrkeskategorier i den egna verksamheten. Har er verksamhet fungerande rutiner för samverkan och informationsöverföring mellan olika yrkeskategorier? situation? Egenvård Det finns brister i kunskap och tillämpning av Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2009:6) om bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Om patienten behöver stöd i samband med egenvården, finns en aktuell egenvårdsbe- dömning? Har er verksamhet rutiner för hur kontakt tas med den behandlande legitimerande yrkesutövaren?

8 Samverkan Brister i intern samverkan, uppföljning och dokumentation en lex Maria-anmälan i kommunal hälso- och sjukvård En multisjuk patient med bl.a. hjärtsvikt och vätskedrivande behandling flyttade till särskilt boende. Efter ankomstsamtalet delegerade sjuksköterska olika kontroller till baspersonalen. I dessa ingick riskbedömning och registrering i kvalitetsregistret senior alert (inkluderar nutritionsstatus). När sjuksköterskan efter fem dagar blev informerad om att patientens fortsatta tarmbesvär ordinerades läkemedel mot diarréer, mat- och vätskelista samt förebyggande åtgärder mot trycksår. Två dagar efter insatta åtgärder informerade patienten sjuksköterskan om att besvären hade avtagit. Två dagar senare drabbades patienten av diarréer. Sjuksköterskan blev informerad dagen därpå och ordinerade läkemedel mot diarréer som fick avsedd effekt. Patientens tarmbesvär Sjuksköterskan följde inte upp patientens vätskelista. Dagen därefter, då patienten igen blivit sämre, kontaktades sjuksköterska. Patienten var intorkad och jourläkare kontaktades. fortsatte i ytterligare fem dagar utan att sjuksköterska uppmärksammades. Omsorgspersonalen dokumenterade patientens tarmbesvär både i social journal och rapport hälso- och sjukvård samt på signeringslista. Patienten behandlades på sjukhus för intorkning och trycksår. Efter behandling med intravenös vätsketillförsel blev patienten återställd. Identifierade orsaker I lex Maria-anmälan finns orsaker identifierade inom områdena: Kommunikation och information Procedurer, rutiner och riktlinjer Omgivning och organisation Åtgärder Händelsen utmynnade i ett tiotal åtgärder hos vårdgivaren, bland annat: Rutiner för informationsöverföring, både inom och mellan olika yrkeskategorier, infördes Procedurer, rutiner och riktlinjer stärktes för hur introduktion av journalsystemet sker till nyanställda, samt för hur dokumentationen i journalsystemet ska ske och läsas mellan legitimerad personal och vårdpersonal Utbildning och kompetenshöjning, samtlig personal får utbildning/ uppdatering i dokumentationssystemet Bemanning av omsorgspersonal ökades efter händelsen

9 Rättssäkerhet och delaktighet Barn- och ungdomsboenden, LSS Goda exempel Frekvenstillsynen har under våren 2014 haft fokus på barns och ungdomars delaktighet och inflytande över hur insatserna genomförs. Det är i linje med regeringens strategi för genomförandet av funktionshinderspolitiken Kommunikationshjälpmedel Kommunikationshjälpmedel av olika slag används i hög utsträckning. Enkätverktyg I någon verksamhet används ett special- anpassat enkätverktyg, Pict-O-Stat, för att barnen och ungdomarna ska kunna Exempel Pictogrambilder Takk (Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation) Samtalsmatta Tekniska hjälpmedel Sociala berättelser Tydliggörande scheman uttrycka åsikter och önskemål om sin boendemiljö. Pict-O-Stat är ett digitalt enkätverktyg som använder sig av Pictogramsymboler, fotografier och inspelat tal för att presentera och förtydliga frågeställningar och svarsalternativ för personer med olika former av kognitiv funktionsnedsättning. Anpassad genomförandeplan Samtliga barn och ungdomar hade en genomförandeplan. Det fanns genomförandeplaner som var individuellt anpassade. Korta texter och bilder gjorde dem lättare att förstå och barnen och ungdomarna gavs på så sätt ökade möjligheter att bli mer delaktiga.

10 Rättssäkerhet och delaktighet Barn- och ungdomsboenden, LSS Goda exempel Anpassad utemiljö I någon verksamhet har man med hjälp av en trädgårdsarkitekt specialanpassat boendets utemiljö efter barnens och ungdomarnas behov av lek och fysisk aktivitet i en lugn och trygg miljö i nära anslutning till boendet. Dagligen avsatt tid I någon verksamhet har personalen avsatt tid så att de varje dag kan sätta sig ner enskilt med barnen och ungdomarna när de kommer hem från skolan. Barnen och ungdomarna kan då påverka och planera resten av dagen. Pedagogisk handledare I någon verksamhet finns särskilt utbildade pedagogiska handledare med ansvar för att personalen arbetar utifrån olika metoder med tydliggörande pedagogik. De ska driva systematiskt utvecklingsarbete och vägleda kollegor i det praktiska vardagsarbetet. Frekvenstillsyn IVO ska inspektera bostäder med särskild service för barn eller ungdomar (9 8 LSS) minst två gånger per år. Minst en inspektion ska vara oanmäld. Den som inspekterar verksamheten ska samtala med de barn och ungdomar som samtycker till det. (11 förordningen (1993:1090) om stöd och service till vissa funktionshindrade)

11 Rättssäkerhet och delaktighet Rättssäkerhet och den enskildes delaktighet och inflytande i hemtjänst Tillsyn av hemtjänst i kommunal verksamhet, totalt 13 inspektioner. Frågorna Är beslutade hemtjänstinsatser genomförda? Är den enskilde delaktig och har inflytande över insatsernas utformning och genomförande? Resultatet Nio kommuner fick åtgärdsbeslut av IVO. De gällde bl a att den enskilde inte alltid har inflytande och är delaktig i insatsernas utformning och genomförande Inspektionerna Föranmälda inspektioner Intervjuer med myndighetschef, biståndshandläggare och ansvarig chef för hemtjänsten Intervjuer med hemtjänstpersonal att den enskilde inte alltid får beslutade insatser utförda att dokumentationen inte sker fortlöpande att hemtjänstpersonalen inte rapporterar avvikelser enligt socialtjänstlagen, SoL Intervjuer med enskilda Biståndsbeslut, genomförandeplan och löpande journalanteckningar granskades Röster från enskilda Personalen går efter sitt schema, man får anpassa sig Det är personalen som bestämt vad som ska göras Personalen har ofta bråttom och är stressade Personalen är jäktade, gör det de ska och går sedan Behöver man hjälp får man vara tacksam Det kommer många olika personer De gör vad de ska, men andra väntar på dem Jag måste hela tiden berätta hur jag vill ha det De gör så gott de kan De har ju fler än mig, de kommer när de kan Påfrestande att behöva förklara vid varje besök vad som ska göras Vore bra om personalen själva kunde vara lite mer uppmärksamma Det kommer ständigt ny personal Får inte besked om vem som kommer nästa gång Personalen har inte tid att prata Larmtelefonen ringer hela tiden

12 Rättssäkerhet och delaktighet Den enskildes rättssäkerhet Vad händer när kommunernas myndighetsutövning brister? Brister i kommunernas myndighetsutövning LSS, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, betonar den enskildes självbestämmanderätt och inflytande. 50 % av enskilda klagomål till avdelning syd avseende personer med funktionsnedsättning rörde brister i kommunernas myndighetsutövning (2013). Historien om Sandra (hämtad från ett klagomål) är ett exempel på hur den enskildes rättssäkerhet åsidosätts när kommunernas myndighetsutövning brister. Sandra har en stor och varaktig fysisk funktionsnedsättning och kommunikationssvårigheter. Detta gör att hon har betydande svårigheter i sitt dagliga liv. Hon behöver därför mycket stöd och service. Sandra gör en begäran om personlig assistans. Hon ber särskilt om att få träffa ansvarig handläggare tillsammans med sina anhöriga som är vana att hjälpa henne att kommunicera. Tiden går och Sandra blir inte kontaktad av någon handläggare. Istället kommer, utan föranmälan, en för henne okänd arbetsterapeut på hembesök. Arbetsterapeuten utreder Sandras funktioner i delvis integritetskänsliga vardagssituationer. Två månader efter det att Sandra gjorde sin begäran får hon ett rekommenderat brev. Det innehåller en utredning och ett beslut från kommunen. Sandras begäran har delvis bifallits och delvis avslagits. Kommunens beslut saknar beslutsmotivering. Därför förstår inte Sandra i vilka delar hennes begäran har avslagits. Inflytande, delaktighet och självbestämmande Verksamheten ska vara grundad på respekt för den enskildes självbestämmanderätt och integritet. Den enskilde ska i största möjliga utsträckning ges inflytande och medbestämmande över insatser som ges. (6 lagen (1993:387) om stöd och service till Kommunicering Vid myndighetsutövning mot enskild person har den som är part rätt att ta del av det som har tillförts ärendet. Ärendet får inte avgöras utan att den som är part har underrättats om de uppgifter som har tillförts ärendet och har fått tillfälle att yttra sig över dessa. (16,17 Förvaltningslag (1986:223), FL) vissa funktionshindrade, LSS) Beslutsmotivering Vid myndighetsutövning mot enskild person ska avgörande beslut innehålla de skäl som har bestämt utgången i ärendet. (20 Förvaltningslag (1986:223), FL)

13 Enskildas klagomål Brister kommer fram i klagomål IVO hanterar tusentals klagomål från enskilda varje år. År 2013 inkom 9732 klagomål och fattades beslut i 8117 ärenden (såväl enligt patientsäkerhets- som socialtjänstlagen). Antal anmälningar om fel i vården i hälso- och sjukvård (Region syd) 2013 (hela) 2014 t.o.m. 30 juni Skåne län Blekinge län Kronobergs län TOTALT Vanliga klagomål och anmälningar från patienter och anhöriga Bristande eller utebliven information/kommunikation Fördröjd behandling Fel eller utebliven diagnos Komplikation i samband med behandling/operation Bristande bemötande Bristande uppföljning Bristfällig journalföring Bristfällig eller utebliven undersökning Felmedicinering

14 Enskildas klagomål Patienternas anmälningar Tumör upptäcktes Anmälaren vände sig till vården på grund av värk i vänster höftben. Hon fick veta att tabletterna hon ätit under fem års tid har denna biverkning och fick rådet att börja promenera. Värken i benet gjorde att hon inte klarade av att gå. Ett år senare blev hon undersökt och då upptäcktes en tumör i benet. Skadade stämband Under en rutinoperation då sköldkörteln skulle tas bort skadades stämbanden på patienten. En specialkanyl i luftstrupen sattes in nedanför struphuvudet. Sex månader efter operationen hade patienten fortfarande kvar kanylen och talfunktionen var inte återställd. Nervskada En nervskada kan ha orsakats under en operation som genomfördes av en oerfaren läkare. Enligt operationsjournalen hade problem uppstått under operationen, men Onödiga operationer En felaktig operation ledde enligt anmälaren till en akut operation. Båda operationerna var onödiga, då patienten därefter fick opereras ytterligare två gånger. läkaren hade inte tillkallat sin handledare. Missad fraktur Röntgenpersonalen ifrågasatte läkarens begäran om att röntga. Röntgen uteblev, vilket resulterade att personalen missade en fraktur hos patienten. Ingen antibiotika En anmälare med medfött hjärtfel hade inför sitt besök hos tandläkaren frågat om han skulle ta penicillin innan behandlingen. Tandläkaren ansåg att det inte vara nödvändigt. Två veckor efter behandlingen fick anmälaren en varböld i hjärnan. Hjärtinfarkt Patienten fick diagnosen panikångest. Dagen efter avled patienten i en hjärtinfarkt i hemmet.

15 Lex Maria Vad är syftet med lex Maria? Vårdgivaren ska anmäla händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Vi har ett gemensamt ansvar för det proaktiva patientsäkerhetsarbetet. Vad är mer specifikt vårdgivarens ansvar och vad är IVO:s uppdrag när det gäller lex Maria-anmälningar? Vårdgivarens ansvar Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) (PSL) Enligt 3 kap. PSL har vårdgivaren en skyldighet att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete 3 Vårdgivaren ska utreda händelser i verksamheten som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada. 4 Vårdgivaren ska ge patienterna och deras närstående möjlighet att delta i patientsäkerhetsarbetet. 5 Vårdgivaren ska till IVO anmäla händelser Vad är en vårdskada? Definitionen av vårdskada enligt 1 kap. 5 PSL Med vårdskada avses i denna lag lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården. Med allvarlig vårdskada avses vårdskada som 1. är bestående och inte ringa, eller 2. har lett till att patienten fått ett väsentligt ökat vårdbehov eller avlidit. som har medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada. IVO:s uppdrag IVO ska säkerställa att händelser som har anmälts till myndigheten har utretts i nödvändig omfattning samt att vårdgivaren har vid tagit de åtgärder som krävs för att uppnå hög patientsäkerhet. IVO ska sprida information till vårdgivare om inträffade händelser som har anmälts till myndigheten samt i övrigt vidta de åtgärder som anmälan motiverar för att uppnå hög patientsäkerhet.

16 Lex Sarah Det här är lex Sarah Lex Sarah är den vardagliga benämningen på 14 kap 3 i socialtjänstlagen, som innebär att all personal inom socialtjänstens område enligt lag är skyldig att rapportera missförhållanden och risk för missförhållanden i verksamheten. Den gäller även personer som fullgör uppgifter enligt LSS (Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade). Vad är syftet med lex Sarah? Att komma tillrätta med missförhållanden eller risker för missförhållanden och för hindra att de upprepas. Ansvaret och skyldigheten för att utreda och vidta åtgärder är nämnden/ huvudmannens. Allvarliga missförhållanden ska anmälas till IVO. Lex Sarah är en del av det systematiska kvalitetsarbetet. Vad kan förbättras i utredningarna? Orsakerna till missförhållandena behöver utredas ordentligt för att rätt åtgärder ska kunna vidtas. Även bakomliggande faktorer på systemnivå ska identifieras. Det systematiska kvalitetsarbetet ska vara utgångspunkt för utredning och åtgärder. Åtgärderna ska svara mot de orsaker som utredningen har identifierat. Kunskapen om lex Sarah behöver hållas levande utbilda, informera, diskutera. IVO:s uppdrag omfattning samt att verksamheten har åtgärdat det aktuella missförhållandet. IVO ska säkerställa att missförhållanden, eller risk för missförhållanden, som har anmälts till myndigheten har utretts i nödvändig

17 Regeringsuppdrag Tillsyn av tvångs- och begränsningsåtgärder gentemot personer med begränsad beslutsförmåga Inspektionen för vård och omsorg ska genomföra en nationell tillsyn av tvångs- och begränsningsåtgärder i vård och omsorg som gäller personer med begränsad beslutsförmåga. Syftet med uppdraget är att: granska, identifiera brister och kräva åtgärder för att förbättra situationen för personer med begränsad beslutsförmåga granska hur verksamheterna bedriver sitt kvalitetsarbete och säkrar uppnådda goda resultat uppmärksamma metoder/arbetssätt/ rutiner som medför att tvångs- och begränsnings åtgärder inte används. Inspektioner ska genomföras vid 40 boenden inom äldreområdet och vid 52 boenden inom funktionshinderområdet. En tredjedel av de boenden som granskas ska bedrivas av annan huvudman än kommunen. Vid inspektionerna granskas om skydds-, tvångs- och begränsningsåtgärder används och hur verksamheterna bedriver sitt kvali tetsarbete. I mars 2015 ska en rapport presenteras för regeringen.

18 Regeringsuppdrag Tillsyn av socialnämndernas ansvar för särskilda boenden för äldre Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har genomfört en nationell tillsyn av socialnämndernas ansvar för särskilt boende för äldre enligt socialtjänstlagen (SoL). Syftet med uppdraget var att: granska att den nämnd som beslutar om bistånd i form av särskilt boende för äldre enligt 4 kap. 1 SoL säkerställer att bedömda behov av hjälp och stöd tillgodoses under verk ställig heten av beslutet. Inspektioner har genomförts vid 63 nämnder. 42 kommunala särskilda boenden och 21 privata utförare har granskats. Vid inspektionerna granskades hur nämnderna säkerställer och följer upp att bedömda behov av hjälp och stöd tillgodoses på det särskilda boendet. Den 31 oktober 2014 kommer en rapport att presenteras för regeringen.

19 Särskilda boenden, äldre Inspektioner i särskilda boenden hantering av avvikelser och lex Sarah Tillsyn i kommuner, enskilda verksamheter och entreprenader som anmält inga eller endast ett fåtal allvarliga missförhållanden/påtagliga risker för allvarliga missförhållanden till IVO. Frågan Uppfyller huvudmännen kraven om hantering av avvikelser enligt SoL och lex Sarah? Resultatet Omsorgspersonalen har inte alltid kunskap om att de ska medverka i verksamhetens kvalitetsarbete Inspektionerna Oanmälda inspektioner 2013/ inspektioner vid särskilda boenden, varav - 26 i tillståndspliktiga verksamheter - 31 i kommuner/entreprenader Samtal med enhetschef eller motsvarande i samtliga verksamheter Från hösten 2013 även samtal med omsorgspersonal i kommunal verksamhet/entreprenader Omsorgspersonalen rapporterar avvikelser som avser hälso- och sjukvårdsinsatser men inte insatser som utförs enligt SoL Enhetschefen informerar om rapporteringsskyldigheten men omsorgspersonalen saknar ibland ändå kunskap Ansvaret för vem som ska ta emot lex Sarahrapporten och vidta nödvändiga åtgärder under hela dygnet är inte alltid fastställt Det görs inte alltid sammanställningar och analyser av inkomna rapporter Utmaningar för verksamheterna Hur få omsorgspersonalen att aktivt medverka i verksamhetens kvalitetsarbete? Hur få omsorgspersonalen att rapportera SoL-avvikelser? Hur informera om rapporteringsskyldigheten enligt lex Sarah? Hur tillse att det finns ansvarig som tar emot lex Sarah-rapporter och vidta nödvändiga åtgärder under hela dygnet? Hur tillse att sammanställningar och analyser görs?

Vad är syftet med lex Sarah?

Vad är syftet med lex Sarah? Vad är syftet med lex Sarah? Att komma tillrätta med missförhållanden eller risker för missförhållanden och förhindra att de upprepas. Ansvaret och skyldigheten för att utreda och vidta åtgärder är nämnden/huvudmannens.

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Patientsäkerhetsutredningen. SOU 2008:117 Patientsäkerhet Vad har gjorts? Vad behöver göras?

Patientsäkerhetsutredningen. SOU 2008:117 Patientsäkerhet Vad har gjorts? Vad behöver göras? Patientsäkerhetsutredningen SOU 2008:117 Patientsäkerhet Vad har gjorts? Vad behöver göras? Prop. 2009/10:210 Patientsäkerhet och tillsyn Riksdagsbehandling den 15 juni 2010 I kraft den 1 januari 2011

Läs mer

Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar.

Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar. Malmö stad Medicinskt ansvariga Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar. Rutinen beskriver processen vid egenvårdsbedömning

Läs mer

Maria Åling. Vårdens regelverk

Maria Åling. Vårdens regelverk 2016-01 19 Maria Åling Vårdens regelverk Föreskrift, En föreskrift är bindande REGLER som skapats genom ett beslut i något offentligt organ. En föreskrift meddelas genom LAG eller FÖRORDNING eller, på

Läs mer

1(11) Egenvård. Styrdokument

1(11) Egenvård. Styrdokument 1(11) Styrdokument 2(11) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-09-08 148 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska/alb Reviderad 3(11) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård

Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård Samverkansrutin i Östra Östergötland Del 1 Den överenskomna processen Del 2 Flödesschema Del 3 Författningen

Läs mer

Blekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård

Blekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård Blekingerutin för samverkan i samband med möjlighet till egenvård. Socialstyrelsen gav 2009 ut en föreskrift om bedömningen av om en hälso- och

Läs mer

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut?

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut? Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Nationell tillsyn 2012-2013 - kommunernas, hälso- och sjukvårdens och kvinnojourernas arbete - Hur ser det ut? Ingrid Andersson Inspektionen för vård och

Läs mer

Rutin för avvikelsehantering

Rutin för avvikelsehantering 1(8) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 2014-04-15 Gäller från och med: 2015-03-01 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Amelie Gustafsson

Läs mer

RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD

RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig

Läs mer

Rutin för samverkan i samband med egenvård mellan Region Kronoberg och länets social- och skolförvaltningar

Rutin för samverkan i samband med egenvård mellan Region Kronoberg och länets social- och skolförvaltningar Rutin för samverkan i samband med egenvård mellan Region Kronoberg och länets social- och skolförvaltningar 2013 2015 1 1. Inledning Socialstyrelsen har gett ut föreskriften Bedömning av om en hälso- och

Läs mer

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-12-06 Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSANSVAR Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) och

Läs mer

MAS Riktlinje Utredning och anmälan enligt Lex Maria

MAS Riktlinje Utredning och anmälan enligt Lex Maria MAS Riktlinje Utredning och anmälan enligt Lex Maria Definition på vårdskada Ur Patientsäkerhetslag (2010:659) Med vårdskada avses i denna lag lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om lex Maria;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om lex Maria; Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOSFS 2012:X (M) Utkom från trycket Den x månad 2012 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om lex Maria;

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria

Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria Begrepp För att öka kännedom om den kommunala hälso- och ens ansvarförhållanden i samband med lex Maria-anmälningar,

Läs mer

Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal Diarienummer NHO-2014-0254 ALN-2014-0436 Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal Utgår från övergripande styrdokument för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun omfattande nämndernas

Läs mer

Lokala rutiner vid hantering av rapporter och anmälningar enligt lex Sarah. En del av kvalitetsarbetet

Lokala rutiner vid hantering av rapporter och anmälningar enligt lex Sarah. En del av kvalitetsarbetet Lokala rutiner vid hantering av rapporter och anmälningar enligt lex Sarah En del av kvalitetsarbetet Fastställd av Individ- och familjenämnden 2014-11-18 Innehåll Skyldighet att rapportera 1 Skyldighet

Läs mer

Utarbetad av P. Ludvigson Skapat datum

Utarbetad av P. Ludvigson Skapat datum Socialförvaltningen Dokumentnamn Lex Maria; riktlinjer Fastställt av Socialnämnden Regelverk Verksamhet SoL, LSS Socialförvaltningen Utarbetad av P. Ludvigson Skapat datum 130829 Gäller fr.o.m. 130901

Läs mer

SOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens

Läs mer

Rutiner för f r samverkan

Rutiner för f r samverkan Rutiner för f r samverkan Huvudmännen för hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska tillsammans säkerställa att övergripande rutiner för samverkan i samband med egenvård utarbetas. Rutinerna ska tas

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Patientsäkerhetsberättelse för Långskeppets socialpsykiatriska boende, särskild boende År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-04-13 Jaana Wollsten 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande

Läs mer

Rutin för anmälan enl. Lex Maria

Rutin för anmälan enl. Lex Maria Dokumentnamn Lex Maria Kapitel Häls-och sjv DNR 2012/16 Ersätter DNR Utgåva 1 Utfärdad 2011-02-04 Datum för senaste ändring Utfärdare Christina Olsson Granskare Carola Svantesson Godkännare Christina Sandhal

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

Malmö stad Medicinskt ansvariga 1 (8) Rutin Egenvård. Fastställd: Reviderad:

Malmö stad Medicinskt ansvariga 1 (8) Rutin Egenvård. Fastställd: Reviderad: Malmö stad Medicinskt ansvariga 1 (8) Rutin Egenvård Fastställd: 2014-12-11 Reviderad: Innehållsförteckning Inledning... 3 Egenvård... 3 Åtgärd... 4 Ansvarsfördelning... 4 Kommunalt ansvar:... 4 Annan

Läs mer

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Datum: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2012-06-13 Stadskontoret Stadsområdesförvaltningar/Sociala Resursförvaltningen

Läs mer

LAGAR OCH FÖRFATTNINGAR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE ANSVARSFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE (NÄMND), VERKSAMHETSCHEF OCH MAS/MAR

LAGAR OCH FÖRFATTNINGAR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE ANSVARSFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE (NÄMND), VERKSAMHETSCHEF OCH MAS/MAR LAGAR OCH AR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE SFÖRHÅLLANDEN MELLAN NÄMND (VÅRDGIVARE), LAGAR OCH AR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE SFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE

Läs mer

Riktlinje för bedömning av egenvård

Riktlinje för bedömning av egenvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-10-23 Riktlinje för bedömning av egenvård BAKGRUND Enligt SOSFS 2009:6 är det den behandlande yrkesutövaren inom hälso- och sjukvården

Läs mer

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2014-12-22 Nämndkontor Social Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:

Läs mer

Vårdgivare Verksamhetschef Anmälningsansvarig Vårdskada Allvarlig vårdskada Patientsäkerhet. Definitioner

Vårdgivare Verksamhetschef Anmälningsansvarig Vårdskada Allvarlig vårdskada Patientsäkerhet. Definitioner Patientsäkerhet Definitioner Vårdgivarens ansvar Anmälan enligt lex Maria Ny lex Maria-föreskrift Patientklagomål Nytt i socialtjänstlagen Anmälningar från elevhälsans medicinska del Övergång till ny myndighet

Läs mer

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg.

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg. Riktlinje Utgåva Antal sidor 3 5 Dokumentets namn Riktlinje Patientsäkerhetsarbete Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald Medicinskt ansvarig för rehabilitering

Läs mer

att anta Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

att anta Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal Uppsala * "KOMMUN KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG Handläggare Datum Eva Andersson 2014-11-14 Diarienummer ALN-2014-0436.37 Äldrenämnden Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

Läs mer

Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald Medicinskt ansvarig rehabilitering

Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald Medicinskt ansvarig rehabilitering Riktlinje Utgåva nr 3 sida 1 (6) Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald

Läs mer

att anta Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

att anta Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal u.ai KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG Handläggare Datum Eva Andersson 2014-11-14 Diarienummer NHO-2014-0254.37 Nämnden för hälsa, vård och omsorg Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

Läs mer

Kvalitetskrav. i bostad med särskild service för vuxna enligt LSS exklusive annan särskilt anpassad bostad i Varbergs kommun

Kvalitetskrav. i bostad med särskild service för vuxna enligt LSS exklusive annan särskilt anpassad bostad i Varbergs kommun Kvalitetskrav i bostad med särskild service för vuxna enligt LSS exklusive annan särskilt anpassad bostad i Varbergs kommun RIKTLINJER Följande kvalitetskrav för bostäder med särskild service för vuxna

Läs mer

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1 2013-12-10 Dnr VLL 1757-2013 Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1. Bakgrund Länssamordningsgruppen, LSG, beslutade

Läs mer

Upprättad av Ansvarig Fastställd datum Reviderad datum Sökväg Monica Rask- Carlsson

Upprättad av Ansvarig Fastställd datum Reviderad datum Sökväg Monica Rask- Carlsson Upprättad av Ansvarig Fastställd datum Reviderad datum Sökväg Monica Rask- Carlsson Monica Rask- Carlsson, MAS 2011-04-11 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbetet 2011-04-11 Övergripande rutin

Läs mer

Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård.

Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. 2013-01-08 Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Samverkansrutinen är uppdaterad enligt gällande lag och föreskrifter.

Läs mer

Riktlinje för avvikelserapportering enligt SoL, LSS och HSL

Riktlinje för avvikelserapportering enligt SoL, LSS och HSL Beslutad 2013-05-2828 Gäller fr.o.m 2014-10- 10 datum Myndighet Socialkontoret för Äldreomsorg, Funktionsnedsatta, Kommunal hälso- och sjukvård Revideras datum 2015-10-01 eller vid förändring Ansvarig

Läs mer

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Medicinskt ansvarig för rehabilitering

Läs mer

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Stöd och lärande Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kvalitetsindikatorer... 3 Lagrum... 3 Berörda... 3 Utveckling...

Läs mer

Övergripande rutin för lex Sarah Omsorg- och välfärdssektorn

Övergripande rutin för lex Sarah Omsorg- och välfärdssektorn Övergripande rutin för lex Sarah Omsorg- och välfärdssektorn 1 Inledning Alla som arbetar inom socialnämndens eller vård- och omsorgsnämndens verksamheter ska medverka till att den verksamhet som bedrivs

Läs mer

Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet. Socialförvaltningen, Motala kommun

Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet. Socialförvaltningen, Motala kommun Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet Socialförvaltningen, Motala kommun Beslutsinstans: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Diarienummer: Datum: 2011-03-09 Paragraf:

Läs mer

Lex Sarah. Malmö den 9 oktober 2013 och Växjö den 10 oktober 2013 Helena Axestam

Lex Sarah. Malmö den 9 oktober 2013 och Växjö den 10 oktober 2013 Helena Axestam Lex Sarah Malmö den 9 oktober 2013 och Växjö den 10 oktober 2013 Helena Axestam Vad är lex Sarah? Bestämmelser i SoL och LSS 14 kap. 3-7 och 7 kap. 6 SoL 24 b-g och 23 e LSS Socialstyrelsens föreskrifter

Läs mer

ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA RIKTLINJE GÄLLANDE ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA

ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA RIKTLINJE GÄLLANDE ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA RIKTLINJE GÄLLANDE ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: VoF Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Medicinskt

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för. Daglig Verksamhet, Nytida AB. År 2014. 2015-01-08 Ewa Sjögren

Patientsäkerhetsberättelse för. Daglig Verksamhet, Nytida AB. År 2014. 2015-01-08 Ewa Sjögren Patientsäkerhetsberättelse för Daglig Verksamhet, Nytida AB År 2014 2015-01-08 Ewa Sjögren Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet...

Läs mer

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-03-10, 51 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad 3(8) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4

Läs mer

Riktlinjer för missförhållanden enligt Lex Sarah. Antagen av socialnämnden Dnr: SN 2015/0132

Riktlinjer för missförhållanden enligt Lex Sarah. Antagen av socialnämnden Dnr: SN 2015/0132 Riktlinjer för missförhållanden enligt Lex Sarah Antagen av socialnämnden 2015-09-02 Dnr: SN 2015/0132 Innehåll Inledning... 2 Syfte... 2 Information om rapporteringsskyldighet... 2 Anställda rapporterar

Läs mer

Rutin. Anmälan enligt Lex Maria. Diarienummer: Hälso- och sjukvård. Gäller från:

Rutin. Anmälan enligt Lex Maria. Diarienummer: Hälso- och sjukvård. Gäller från: Diarienummer: Hälso- och sjukvård Rutin Anmälan enligt Lex Maria Gäller från: 2013-06-24 Gäller för: Socialförvaltning Fastställd av: Socialförvaltnings leddningsgrupp Utarbetad av: MAS Revideras senast:

Läs mer

Redovisning av avvikelser januari-juni 2016

Redovisning av avvikelser januari-juni 2016 Redovisning av avvikelser januari-juni 2016 Enligt Patientsäkerhetslagen (2010:659) är hälso- och sjukvårdspersonal skyldig att bidra till att hög patientsäkerhet upprätthålls. I detta syfte ska personalen

Läs mer

Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård.

Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. 2010-10-08 Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Rutinen är gemensam för Västra Götalandsregionen och alla kommuner

Läs mer

Egenvård vanliga frågor och svar: Fråga Svar Källa. Kan en patient med kognitiv svikt få en egenvårdsbeslut även avseende medicinering.

Egenvård vanliga frågor och svar: Fråga Svar Källa. Kan en patient med kognitiv svikt få en egenvårdsbeslut även avseende medicinering. Egenvård vanliga frågor och svar: Fråga Svar Källa Kan en patient med kognitiv svikt få en egenvårdsbeslut även avseende medicinering. Kan en patient har ett egenvårdsbeslut för en insats i en specificerad

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9)

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Sammanställning av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för kommunal vård och omsorg om äldre

Sammanställning av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för kommunal vård och omsorg om äldre 2010-06-15 Bilaga 2 Sammanställning av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för kommunal vård och omsorg om äldre I detta dokument redovisas vilka av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna

Läs mer

Denna patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens Patientsäkerhetsberättelse.

Denna patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens Patientsäkerhetsberättelse. Patientsäkerhetsberättelse för Falkenberg LSS1, Nytida AB År 2013 2013-12-30 Catharina Johansson Denna patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens Patientsäkerhetsberättelse. Mallen är

Läs mer

Tillämpningsområde. Vård och omsorg. Besöksadress Västra Storgatan 35 Postadress Vård och omsorg Osby

Tillämpningsområde. Vård och omsorg. Besöksadress Västra Storgatan 35 Postadress Vård och omsorg Osby Vård och omsorg 1(5) Riktlinjer för rapportering om missförhållanden eller en påtaglig risk för missförhållande enligt socialtjänstlagen (SoL) och Lagen om särskilt stöd och service (LSS) lex Sarah Syfte

Läs mer

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen

Läs mer

Bedömning av egenvård - riktlinje

Bedömning av egenvård - riktlinje Bedömning av egenvård - riktlinje Bakgrund Socialstyrelsen tydliggör i föreskriften Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården

Läs mer

Generaldirektör Gunilla Hult Backlund

Generaldirektör Gunilla Hult Backlund Välkomna! Information om IVO Generaldirektör Gunilla Hult Backlund Sedan den 1 juni 2013 är det myndigheten Inspektionen för vård och omsorg (IVO) som har ansvaret för tillsyn av hälso- och sjukvård, socialtjänst

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för kvalitet inom socialtjänsten i Härjedalens kommun Ledningssystem Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Läs mer

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

BESKRIVNING AV EGENVÅRD

BESKRIVNING AV EGENVÅRD RIKTLINJE Dokumentnamn Beskrivning av egenvård Framtagen och godkänd av: Eva-Karin Stenberg Charlotte Johnsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller from: 151116 RUTIN Gemensam med Regionen: Nej Gäller

Läs mer

Kvalitetskrav för daglig verksamhet och sysselsättning i Varbergs kommun

Kvalitetskrav för daglig verksamhet och sysselsättning i Varbergs kommun Kvalitetskrav för daglig verksamhet och sysselsättning i Varbergs kommun RIKTLINJER Följande kvalitetskrav för daglig verksamhet enligt lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) och för

Läs mer

individuell planering och dokumentation vid genomförandet av insatserna

individuell planering och dokumentation vid genomförandet av insatserna Mars 2010 Riktlinjer och rutiner för individuell planering och dokumentation vid genomförandet av insatserna personlig assistans, ledsagarservice, avlösarservice, kontaktperson och korttidsvistelse enligt

Läs mer

Riktlinje för rapportering, utredning och anmälan enligt lex Sarah

Riktlinje för rapportering, utredning och anmälan enligt lex Sarah Tyresö kommun 2015-03-02 Socialförvaltningen 1 (10) Riktlinje för rapportering, utredning och anmälan enligt lex Sarah Fastställt av socialnämnden 2015-xx-xx, x 2 (10) Innehållsförteckning Riktlinje för

Läs mer

2. Ledningssystem Handbok för läkemedelshantering

2. Ledningssystem Handbok för läkemedelshantering 1(7) 2. Ledningssystem Handbok för läkemedelshantering Innehåll 2.1 Ledningssystem... 1 2.2 Vårdgivarens ansvar... 2 2.3 Hälso- och sjukvårdspersonalens ansvar... 3 Legitimerad läkares/tandläkare ansvar

Läs mer

Version Datum Utfärdat av Godkänt Ulrika Ström, Eva Franzen Förvaltningsledningen. Ulrika Ström, Ingrid Olausson, David Lidin

Version Datum Utfärdat av Godkänt Ulrika Ström, Eva Franzen Förvaltningsledningen. Ulrika Ström, Ingrid Olausson, David Lidin Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2010-05-05 Ulrika Ström, Eva Franzen Förvaltningsledningen 4 2014-06-24 Ulrika Ström, Ingrid Olausson, David Lidin Förvaltningsledningen 5 2015-01-05 Ingrid Olausson,

Läs mer

Citat och kommentarer som framkommit vid inspektioner på akutmottagningar (AKM)

Citat och kommentarer som framkommit vid inspektioner på akutmottagningar (AKM) Citat och kommentarer som framkommit vid inspektioner på akutmottagningar (AKM) AT-läkare tvingas arbeta för självständigt på AKM Fel patienter och ökad tillströmning på AKM Brist på vårdplatser leder

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

Riktlinjer vid missförhållanden eller påtagliga risker för missförhållanden lex Sarah

Riktlinjer vid missförhållanden eller påtagliga risker för missförhållanden lex Sarah Riktlinjer vid missförhållanden eller påtagliga risker för missförhållanden lex Sarah Antagen av Socialnämnden 2012-11-13, 108 Reviderad 2016-04-19 Alingsås kommun, Socialförvaltningen, 441 81 ALINGSÅS

Läs mer

Tillsyn över yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården

Tillsyn över yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården Tillsyn över yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården Påföljder av felaktigt förfarande-case presentation Kerstin Gudmundson, Inspektör IVO avdelning öst, Stockholm, Sweden Leg läkare AA BAKGRUND

Läs mer

Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) 2011-10-28 Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Rutiner för dokumentation enligt SoL och LSS Dnr KS 2011-377

Läs mer

Inspektionen för vård och omsorg (IVO)

Inspektionen för vård och omsorg (IVO) Inspektionen för vård och omsorg (IVO) En regionaliserad verksamhet Insynsråd Generaldirektören Internrevision Avdelningen för verksamhetsstöd och styrning Generaldirektörens stab Avdelningen för analys

Läs mer

SYFTE Att genom ett systematiskt kvalitetsarbete säkerställa en trygg och säker vård

SYFTE Att genom ett systematiskt kvalitetsarbete säkerställa en trygg och säker vård Riktlinje Utgåva Antal sidor 3 5 Dokumentets namn Patientsäkerhetsarbete Utfärdare/handläggare Irene Johansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald Medicinskt ansvarig rehabilitering Datum

Läs mer

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN 2002-1054, Artikelnummer xxxxxxxx Utgivare: Rättschef Pär Ödman, Socialstyrelsen Socialstyrelsens

Läs mer

Patientsäkerhet. Varför patientsäkerhet i sskprogrammet? Varför undervisar jag om patientsäkerhet?

Patientsäkerhet. Varför patientsäkerhet i sskprogrammet? Varför undervisar jag om patientsäkerhet? Patientsäkerhet ANNELI JÖNSSON UNIV.ADJUNKT, SJUKSKÖTERSKA, DOKTORAND Varför patientsäkerhet i sskprogrammet? Nationellt och internationell satsning Medicinska fakulteten: Att succesivt på ett strukturerat

Läs mer

Riktlinjer för hantering av fel och brister, samt allvarliga missförhållanden, Lex Sarah, inom socialförvaltningen, Vaxholms stad

Riktlinjer för hantering av fel och brister, samt allvarliga missförhållanden, Lex Sarah, inom socialförvaltningen, Vaxholms stad 1 SOCIALFÖRVALTNINGEN Bilaga 16 Riktlinjer för hantering av fel och brister, samt allvarliga missförhållanden, Lex Sarah, inom socialförvaltningen, Vaxholms stad Bakgrund och syfte Människor som bor och

Läs mer

BESLUT. Nationell tillsyn av hälso- och sjukvården vid Region Halland sommaren

BESLUT. Nationell tillsyn av hälso- och sjukvården vid Region Halland sommaren /(\ BESLUT inspektionen för värd och omsorg 2014-10-29 nr 8.5-13098/2014 1(5) Avdelning sydväst Lisbeth Abrahamsson lisbeth.abrahamsson@ivo.se Region Halland Box 517 301 80 Halmstad Vårdgivare Region Halland

Läs mer

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Runby gruppbostad

Patientsäkerhetsberättelse för Runby gruppbostad Patientsäkerhetsberättelse för Runby gruppbostad År 2013 2014-01-30 Marianne Arnetz, verksamhetschef Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN KA/LF

Läs mer

Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi?

Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi? Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi? Flera lagar som styr O Socialtjänstlagen - SoL O Hälso- och sjukvårdslagen- HSL O Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS

Läs mer

Bedömning av egenvård och hälso- och sjukvårdsuppgifter

Bedömning av egenvård och hälso- och sjukvårdsuppgifter Bedömning av egenvård och hälso- och sjukvårdsuppgifter Överenskommelse mellan landstinget och kommunerna i Sörmland (enligt SOSFS 2009:6) Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat

Läs mer

Att styra och leda för ökad patientsäkerhet

Att styra och leda för ökad patientsäkerhet Nationell satsning på ökad patientsäkerhet Att styra och leda för ökad patientsäkerhet Vägledning för vårdgivare enligt kraven i patientsäkerhetslagen Förord Den nya lagen om patientsäkerhet innebär stora

Läs mer

Lex Maria. 1 kap. 5 6 patientsäkerhets- lag (2010:659) Definition av vårdskada

Lex Maria. 1 kap. 5 6 patientsäkerhets- lag (2010:659) Definition av vårdskada Lex Maria 1 kap. 5 6 patientsäkerhets- lag (2010:659) Definition av vårdskada Med vårdskada avses i denna lag lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som hade kunnat undvikas

Läs mer

Riktlinje Avvikelseprocess inom hälso- och sjukvård och omsorg

Riktlinje Avvikelseprocess inom hälso- och sjukvård och omsorg 2014-02-03 rev. 2014-03-24 Vö 46/2014 Vv 44/2014 Nf 190/2014 Riktlinje Avvikelseprocess inom hälso- och sjukvård och omsorg Utarbetad för förvaltning Vård och omsorg och förvaltning för funktionshindrade

Läs mer

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Antagen i socialnämnden 2006-12-05 138 Riktlinjen grundar sig

Läs mer

Utbildningsmaterial kring delegering

Utbildningsmaterial kring delegering Utbildningsmaterial kring delegering Att användas vid undervisning inför delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter. Innehåller även overheadmaterial Framtagen av MAS gruppen i Jämtlands län 2005 Omvårdnad

Läs mer

Bedömning av egenvård och hälso- och sjukvårdsuppgifter. 2012-05-01 Överenskommelse mellan kommunerna i Västernorrland och Landstinget Västernorrland

Bedömning av egenvård och hälso- och sjukvårdsuppgifter. 2012-05-01 Överenskommelse mellan kommunerna i Västernorrland och Landstinget Västernorrland Bedömning av egenvård och hälso- och sjukvårdsuppgifter 2012-05-01 Överenskommelse mellan kommunerna i Västernorrland och Landstinget Västernorrland Innehållsförteckning Sida: 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

6.2. Rutin för avvikelsehantering enligt HSL, riskanalys och anmälan enligt Lex Maria

6.2. Rutin för avvikelsehantering enligt HSL, riskanalys och anmälan enligt Lex Maria 6.2. Rutin för avvikelsehantering enligt HSL, riskanalys och anmälan enligt Lex Maria Bakgrund Alla vårdgivare är enligt lag skyldiga att bedriva ett systematiskt, fortlöpande och dokumenterat kvalitetssäkringsarbete.

Läs mer

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE INFORMATION TILL DIG SOM ÄR HEMSJUKVÅRDSPATIENT, FÅR REHABILITERINGSINSATSER OCH/ELLER HJÄLPMEDEL Socialnämnden 2011-10-19(rev 2013-01-14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare...

Läs mer

När det inte blev som det var tänkt

När det inte blev som det var tänkt 1 Rutin för hantering av avvikelser, klagomål och synpunkter inom socialtjänsten Framtagen av: Perarne Petersson, utredare Maria Söderstedt, utvecklingsledare Åsa Svensson, medicinskt ansvarig sjuksköterska

Läs mer

Författningar, Hälso- och sjukvårdspersonal, legitimation och patientsäkerhet

Författningar, Hälso- och sjukvårdspersonal, legitimation och patientsäkerhet Författningar, Hälso- och sjukvårdspersonal, legitimation och patientsäkerhet Andy Wallman Farm Dr, Apotekare Att läsa lagen Försök första övergripande koncept Lär dig hitta i texten och förstå strukturen

Läs mer

4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun

4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun 1(5) 4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun Nedanstående lagar, förordningar allmänna råd ligger till grund för omvårdnadsdokumentationen.

Läs mer

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel 2013-06-26 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare 3 Hemsjukvårdspatient 3

Läs mer

Riktlinje för hälso- och sjukvårdsdokumentation

Riktlinje för hälso- och sjukvårdsdokumentation Riktlinje för hälso- och sjukvårdsdokumentation Journalhandling En journalhandling är alla handlingar och anteckningar som innehåller uppgifter om patientens tillstånd och de åtgärder som genomförts eller

Läs mer