Produktarkitektur. Institutionen för innovation och produktutveckling Mälardalen Högskola Produktutveckling med formgivning D KN februari 2007

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Produktarkitektur. Institutionen för innovation och produktutveckling Mälardalen Högskola Produktutveckling med formgivning D KN3060 23 februari 2007"

Transkript

1 Produktarkitektur Institutionen för innovation och produktutveckling Mälardalen Högskola Produktutveckling med formgivning D KN februari 2007 Seminariegrupp 8 Teddy Wallin Johan Roos Mikael Söderkvist

2 Inledning I kursen Produktutveckling med formgivning, KN3060, fick vi en seminarieuppgift som avser att en grupp om 2-3 personer klarar av att kritiskt reflektera över ett textstycke och även göra en sammanfattning av den. Varje grupp fick möjligheten att välja ett kapitel ur Ulrich och Eppinger bok Product Design and Development. Därefter ska det sammanfattande dokumentet presenteras i seminarieform, för att sedan diskutera befintliga PU-modeller, verktyg och processteg. Detta dokument behandlar kapitel 9 som handlar om produktarkitektur. Produktarkitektur är fördelning av de funktionella elementen hos en produkt till de fysiska byggblock produkten består av. Man kan då tilldela dessa olika byggblock till olika team eller personer. Produktarkitekturen börjar att utvecklas redan i konceptstadiet, detta händer rent informellt, i skisser, funktionsanalyser och tidiga prototyper av ett koncept. Produktarkitektur är ett av de utvecklingsbeslut som har störst påverkan på ett företags förmåga att effektivt leverera ett brett produktsortiment. Två olika typer av produktarkitektur finns, och dessa är de raka motsatserna till varandra, den ena kallas för modulär arkitektur och den andra för integrerad arkitektur. För att skapa en struktur till processen att upprätta en produktarkitektur föreslår Ulrich och Eppinger ett förlopp i fyra steg. Som slutresultat väntas att aktiviteten ger en grov överblick för produktens geometri, en beskrivning av dess väsentliga chunks och en dokumentation över huvudinteraktionerna dem emellan. Stegen lyder i tur och ordning: - Utarbeta ett schematiskt diagram över produkten - Sammanför element i kluster - Skapa en grov överblick för produktens geometri - Identifiera interaktioner mellan chunks I denna text finns det några engelska ord som ej är översatta till svenska. Detta för att det dels inte finns någon riktigt bra svensk översättning men i huvudsak för att det är vedertagna begrepp.

3 Produktarkitektur 1 Produktarkitektur Produktarkitektur är fördelning av de funktionella elementen hos en produkt till de fysiska byggblock produkten består av. Syftet med produktarkitektur är att definiera de fysiska beståndsdelarna i en produkt med hänsyn till vad de utför och vilken gränssnitt de har till den övriga produkten. Att med produktarkitektur tänkande dela upp produkten i dess byggblock möjliggör att man kan tilldela de olika bitarna till team, individer och eller leverantörer, så att de kan utveckla de olika delarna i produkten parallellt. En produkt kan tänkas i både funktionella som fysiska termer. Här representeras funktionella element som de individuella funktioner som bidrar till helhetsprestandan av en produkt. Funktionella element brukar beskrivas schematiskt i en funktionsanalys. De fysiska elementen av en produkt är dess delar, komponenter och sammansättningar som slutligen uppfyller produktens funktioner. De fysiska elementen är vanligen organiserade till ett flertal större byggblock som Ulrich och Eppinger kallar chunks, en term som blivit accepterad i hos större tillverkningsföretag i USA. Varje chunk består följaktligen av en mängd komponenter som tillhandahåller funktionen av produkten. Så arkitekturen hos en produkt är det schema som de funktionella elementen är arrangerade till fysiska chunks och hur dessa chunks interagerar. Det som är mest typiskt för produktarkitektur är dess modularitet. Det finns två typer av produktarkitektur och dessa är de raka motsatserna till varandra, den ena kallas för modulär arkitektur den andra för integrerad arkitektur. Modulär arkitektur innefattar två principer för det första, chunks äger bara en eller ett fåtal funktionella element i förhållande till sin helhet. Den andra är att interagerandet mellan olika chunks är ytterst definierat och är generellt fundamentala till produktens huvudfunktion. Detta innebär att en förändring kan göras på en chunk utan att funktionaliteten i den övriga produkten påverkas. Integrerad arkitektur är raka motsatsen till modulär arkitektur, här använder sig de funktionella elementen mer än en chunk. En chunk inkluderar många funktionella element. Interaktionen mellan olika chunk är dåligt definierade och kan vara oväsentliga till huvudfunktionen. I en integrerad arkitektur är det svårt att utföra ändringar på en funktion utan att ett flertal chunks påverkas. Typer av modulär arkitektur Modulär arkitektur omfattar tre olika typer av gränssnitt för att sammanfoga bitar/stycken (chunks) på. De tre är slot, bus och sectional architecture. Slot-modular architecture: Var och en av gränsytorna i ett slot-modul-system är av olika art. Chunks i ett sådant system kan på så sätt inte bytas ut mot varandra. Facket eller spåret är unikt för varje chunk. Ett typisk exempel på detta är bilstereon, dess gränssnitt skiljer sig helt från andra gränssnitt i instrumentpanelen som tex. hastighetsmätaren.

4 Produktarkitektur 2 Bus-modular architecture I ett bus-modul system finns en gemensam port (bus) som olika chunks ansluts till via samma gränssnitt. Bitarna i ett sådant system kan således byta plats sinsemellan. Ett typisk exempel på ett bus-modul system är porten för expansionskorten (PCI-port) i en dator eller USB-porten Sectional-modular architecture Ett section-modul system bygger på att all chunks har samma typ av gränsyta, det finns ingen plattform för dessa chunks fäst vid. Chunksen sammansätts genom att de fästs till varandra med identiska gränsytor. Som sektions-modul system finns till exempel sektionssoffor, vissa rörsystem och kontorsmoduler. När är en produktarkitektur definierad? Redan i konceptstadiet börjar produktarkitekturen att utvecklas, detta händer rent informellt, i skisser, funktionsanalyser och tidiga prototyper av ett koncept. Generellt kan man säga att basproduktens teknologi bestämmer om produktarkitekturen är fullt definierad under konceptutvecklandet eller under systemkonstruktion. Med basproduktens teknologi menas om det är ett helt nytt koncept eller är det en redesign av ett existerande koncept. Vid en inkrementell förbättring finns ramar redan för produktarkitektur men vid utvecklingen av en helt ny produkt läggs fokus på produktarkitektur först på systemutvecklingsnivå. Produktarkitektur är ett av de utvecklingsbeslut som har störst påverkan på ett företags förmåga att effektivt leverera ett brett produktsortiment. Innebörden av arkitekturen Besluten om hur man ska dela upp produkten i chunks, om hur mycket modularitet som ska läggas på arkitekturen är nära besläktat med ett flertal frågor av vikt för hela företagsverksamheten: produktförändring, produktvariation, komponentstandardisering, produktprestanda, tillverkningsförmåga och produktutvecklingshanteringen. Arkitekturen av en produkt är därför starkt kopplad till beslut om marknadsstrategi, tillverkningsförmåga och produktutformningshantering. Produktförändring Chunks är de fysiska byggblocken i en produkt, men arkitekturen definierar hur dessa block är relaterade till produktens funktion. Arkitekturen definierar således hur produkten kan förändras. Det är viktigt att planera för framtida produktförändringar med arkitekturen som strategi. På detta sätt kan man genomföra funktionella förändringar med minimala fysiska förändringar. Motiv att ta med i planeringen är, uppgraderingar, tillbyggnader, anpassningsbarhet, slitage, förbrukningsmaterial, flexibilitet vid bruk och återanvändning. Produktvariation Variation handlar om hur bred produktvariation ett företag kan producera inom en viss tid för att möta marknadens efterfrågan. En väl planerad modulär produktarkitektur gör det enkelt att skapa variationer utan att skapa onödigt komplicerade tillverkningssystem.

5 Produktarkitektur 3 Komponentstandardisering Komponentstandardisering är att använda samma komponent eller chunk i flera produkter. Om en chunk används i en eller ett flertal funktionella element så kan en chunk standardiseras och kan användas i flera olika produkter. Standardisering tillåter ett företag att producera chunks i större volymer än vad som annars hade varit möjligt. Större volymer leder oftast till lägre kostnader och ökad kvalitet. Produktprestanda Ulrich och Eppinger definierar på produktprestanda är hur väl en produkt uppnår de tänkta funktionerna. Typiska mått på prestanda är hastighet, effektivitet, livslängd, noggrannhet och ljud. En integrerad arkitektur underlättar för optimering av prestanda för produkter vars utveckling drivs av storlek, form och massa. Drivande faktorer i detta avseende kan vara acceleration, energiförbrukning, oljud och utseende. Vid optimering kan man låta en chunk ta över ett flertal funktionella element detta kan kallas funktionsdelning. Denna typ av funktionsdelning reducerar mängden material och reducerar eventuellt kostnaderna för tillverkning. Tillverkningsförmåga Design-for-manufacturing (DFM), verktyget används för att få ner antalet delar i en produkt genom integrering vilket bidrar till att minska tillverkningskostnaden. För att kunna bibehålla en tänkt arkitektur kan integrering bara göras inom en chunk. Integrering av komponenter mellan olika chunks är svårt om inte omöjligt och skulle ändra arkitekturen dramatiskt. DFM som verktyg bör således användas tidigt i systemutvecklingsfasen när layouten av chunks fortfarande är under utveckling. Produktutvecklingshantering Valet av modul- eller integrerad arkitektur ställer olika krav på produktutvecklingshantering. Modularkitektur kräver en noggrann planering under systemnivåkonstruktionsfasen, medan en integrerad arkitektur kräver mindre planering och specifikation under samma fas, men istället kräver betydligt mer integrering och koordination under detaljkonstruktionsfasen.

6 Produktarkitektur 4 Upprättande av en produktarkitektur i fyra steg För att skapa en struktur till processen att upprätta en produktarkitektur föreslår Ulrich och Eppinger ett förlopp i fyra steg. Som slutresultat väntas att aktiviteten ger en grov överblick för produktens geometri, en beskrivning av dess väsentliga chunks och en dokumentation över huvudinteraktionerna dem emellan. Stegen lyder i tur och ordning: - Utarbeta ett schematiskt diagram över produkten - Sammanför element i kluster - Skapa en grov överblick för produktens geometri - Identifiera interaktioner mellan chunks 1. Utarbeta ett schematiskt diagram över produkten Det schematiska diagrammet representerar den samlade förståelsen över en produkts olika element. Elementen kan beskrivas som fysiska eller funktionsmässiga koncept. Skillnaden i beskrivningen ligger i att de element som nämns vara fysiska kan betraktas som en färdig lösning medan de funktionsmässiga koncepten ännu inte är definierade, d.v.s. de lämnar utrymme för mer utredning och är just bara koncept. Diagrammet som ska växa fram blir till en sorts karta över produkten där elementen ritas upp i form av lådor med tillhörande beskrivningar i. Förhållandet mellan elementen illustreras med olika linjer beroende på vilket flöde som sker mellan dem. Heldragen fet linje kraft- eller energiflöde Heldragen linje materialflöde Streckad linje signal- eller dataflöde För att hålla någon sorts form av överblickbarhet till ett skapat diagram ger Ulrich och Eppinger rekommendationen att hålla ner antalet element till under 30 stycken. Det är därmed inte läge för att gräva ner sig i detaljer i detta skede. Detaljarbetet kan göras senare för varje element som i sin tur kan få växa till egna kartor. Som en parentes kan också nämnas att Ulrich och Eppinger menar att de element som blivit nedbrutna till fysiska koncept eller komponenter vanligtvis är de mest centrala delarna i det framarbetade produktkonceptet medan de mer ospecificerade icke-fysiska elementen ofta har en underordnad betydelse för produkten. 2. Sammanför element i kluster I detta steg ligger fokus på att dela in elementen i det schematiska diagrammet till lämpliga chunks. Uppdelningen kan exempelvis göras efter två extremer, dvs. att varje element kan utgöra en chunk för sig eller så kan alla element placeras tillsammans i en enda chunk. Möjligheterna att skapa varianter däremellan är många och kan ställa till med en hel del

7 Produktarkitektur 5 besvär. Men för att ha någonstans att börja råder Ulrich och Eppinger att man börjar i likhet med det första extremfallet och därefter sammanför elementen i kluster där det visar sig fördelaktigt. Som en ytterligare hjälp på traven ger de båda författarna några faktorer som är värda att fundera över när klustreringen av elementen görs. Dessa är: - Geometriaspekter Om element behöver ha exakt position eller vara fysiskt nära varandra. - Delar funktioner Om en fysisk komponent kan inrymma flera funktionella element hos en produkt. - Leverantör/återförsäljares kunskaper För att dra nytta av att en leverantör/återförsäljare har speciella kunskaper inom vissa element är det en idé att sätta dessa tillsammans. - Likhet i design eller produktionsteknologi Om element implementeras i produkten på ett likartat vis genom design eller produktionsteknologi kan det ge ekonomiska fördelar att gruppera dessa tillsammans. Detta är vanligt när det gäller elektroniska komponenter. - Delar som kan behöva förändras Förutspås det att flera ändringar kommer att göras i något element så isolera den i en separat modul. - Differentierings-/variationsmöjligheter För att skapa en produkt med varierbar prestanda (olika produktvarianter) bör element som är inblandade i differentieringen placeras efter detta ändamål. - Standardiseringar Om en uppsättning av element är aktuella även för andra produkter bör dessa placeras ihop. - Portabilitet i gränssnitt Kan element enkelt sköta interaktionen över större avstånd eller ej? Exempelvis kan elektroniska interaktioner enklare skötas över längre avstånd än mekaniska. 3. Skapa en grov överblick för produktens geometri Att börja fundera över en produkts geometriska aspekter gör att man måste ta itu med hur olika chunks fysiskt ska sättas samman så att den slutgiltiga produkten tar form. Problem som kan uppdagas gör att någon del kanske måste omorganiseras för att göra produkten möjlig och kanske måste en kompromiss göras mellan två alternativ. Illustreringen av geometrin kan göras i 2D eller i 3D; exempelvis som rena ritningar, datorgenererade eller fysiska modeller. Tips som Ulrich och Eppinger ger i denna del är att påpeka fördelen med att generera flertalet varianter av layouter för att sedan välja ut den bästa. Vidare säger de också att en industridesigner bör konsulteras i frågorna kring estetik och ergonomi.

8 Produktarkitektur 6 4. Identifiera interaktioner mellan chunks Interaktionen mellan chunks kan ske efter två huvudsakliga sätt, antingen ett förutsett eller ett oförutsett. Ulrich och Eppinger benämner dessa två olika interaktioner som fundamentala respektive oavsiktliga. De fundamentala interaktionerna är de interaktioner som framkommit ur det schematiska diagrammet i steg 1, dvs. de som illustreras av linjer mellan chunks. Dessa interaktioner är planerade och bör förstås väl eftersom det är grunden för produktens system. De oavsiktliga interaktionerna uppkommer som en biprodukt av den fysiska inverkan som produktens element har på varandra eller utav det geometriska upplägget mellan olika chunks. Detta kan exempelvis vara vibrationer eller värme. För att ha någon som helst koll på vilka interaktioner som är kända, respektive kan uppkomma måste det naturligtvis dokumenteras på något sätt. Ulrich och Eppinger föreslår att det schematiska diagrammet (där de fundamentala interaktionerna åskådliggörs) kompletteras med en graf eller matris innehållande de oavsiktliga interaktionerna. Vidare påpekar de att arbetet med att förstå interaktionerna, oberoende dess form, är något som utvecklas allt eftersom designstadierna fortlöper. Senarelagd differentiering För företag som erbjuder flera olika varianter/modeller av en produkt, kan göra stora effektiviseringar i leverantörskedjan. Ulrich och Eppinger skriver att leverantörskedjan består av tre basaktiviteter: Montering, transportering och paketering. Tänk att en produkt finns i tre olika modeller där det är en liten detalj som skiljer dem åt. Var någonstans i leverantörskedjan kommer produkterna att bli en egen unik produkt av dessa tre modeller? Som illustreras nedan i två olika scenarion kan man se var och när i leverantörskedjan som produkterna monteras, transporteras och när man monterar dit den/de detaljer som skiljer modellerna åt. I Scenario A blir de tre olika modellerna en egen produkt redan under montering där man då monterar dit de detaljer som skiljer dem åt, därefter transporteras de till olika platser för att bli paketerade. I scenario B har man delat upp monteringen i två olika steg, det mesta monteras i ett tidigt skede medan man väntar att montera dit de detaljer som skiljer modellerna åt till efter transporteringen, för att därefter paketera produkterna.

9 Produktarkitektur 7 En stor fördel med att senarelägga differentieringen i leverantörskedjan är att företag kan göra märkbara sänkningar för kostnader i leverantörskedjan, det mesta gäller då minskningen av behovet för inventarier. När det gäller t.ex. innovativa produkter kan efterfrågan för varje modell av en produkt vara väldigt oförutsägbar, det gäller om efterfrågan varierar slumpvis från en tidsperiod till en annan. För att alltid kunna erbjuda det kunden vill ha så fort som möjligt, behöver man ha produkterna så nära slutet som möjligt i leveranskedjan. För att kunna tillämpa senarelagd differentiering krävs det att man tillämpar två krav: De differentierande elementen måste vara samlade i en eller några få chunks.

10 Produktarkitektur 8 För att kunna skilja på produkten genom en eller några få steg, måste uppdelningen av attributen på produkten bli definierad av en eller några komponenter av produkten. Produkten och produktionsprocessen måste vara gjord så att differentierande chunks kan läggas till produkten i slutskeendet av leveranskedjan: För att detta sätt ska kunna användas är det viktigt att den detalj som skiljer modellerna åt monteras i ett sent skede i leverantörskedjan. Måste detaljen monteras väldigt tidigt kommer det inte att fungera. Plattformsplanering Vid plattformsplanering är det viktigt att tänka på hur produktarkitekturen är uppbyggd, genom att bara ändra en eller några få chunks kan man få en ny typ av modell som är anpassad för en helt annan marknad, än vad den ursprungliga modellen var avsedd för. Baskomponenterna (plattformen) är det som ska utgöra grunden för produkten, det är några byggstenar som ingår i alla modeller. Man vill kunna anpassa produkten till så många olika typer av kunder som möjlig, alltså kunna erbjuda så många olika modeller det bara går av en och samma produkt och det kan man göra genom att byta ut en eller flera chunks. Men man strävar efter att kunna tillverka alla modeller med så få antal komponenter som möjligt. Differentieringsstrategi Differentieringsstrategi är till för att se hur alla modeller av en produkt tolkas av kunden och marknaden. Planen ska visa på vad det är för egenskaper som kunden anser vara viktigt. Vad är det som karakteriserar just denna produkt? Det kan t.ex. vara så att man har olika skal på produkten beroende på vem som ska använda den, eller så kan det vara så att en av kunderna behöver en extra funktion som andra kunder inte har behov av. Gemensamhetsstrategi För att kunna jämföra produktens ingående chunks kan man göra en gemensamhetsstrategi. Nu undersöker man modellernas ingående chunks, t.ex. kan en modell ha en högteknologisk anordning för att kunna lösa en viss uppgift, medan om man undersöker standard och budgetvarianten sitter det en teknologi som inte är lika avancerad, men den teknologi som finns i dessa kan duga alldeles utmärkt för de kunder som använder de billigare modellerna. Direktiv för hantering av avvägningen Ulrich och Eppinger nämner i detta kapitel tre direktiv som man bör tänka på när man arbetar med att få ner antalet komponenter gentemot vad kunden är ute efter. 1. Man bör göra en uppskattning över hur mycket det kommer att kosta att göra en specifik modell. Kommer det att kosta mer att utveckla och tillverka en viss typ av modell, än vad värdet på marknaden kommer att vara så finns det ingen anledning för företaget att arbeta vidare med den modellen. 2. Ulrich och Eppinger skriver att deras erfarenhet säger att team kommer till bättre beslut när de försöker att nå fram till målmarknaden om man fattar många beslut på begränsad information istället för att försöka lösa allting på en och samma gång.

11 Produktarkitektur 9 3. Det är bra om produktarkitekturen är modulär om man vill att produkten sak kunna differentieras. Är det hög modularitet kommer det att var enklare att byta ut komponenter mot andra komponenter och på så vis få en modell med andra egenskaper. Har man en produkt som man inte kan differentiera bör man titta närmre på dess arkitekt för att se om ändringar kan göras där för att kunna få en produkt som är mer differentierbar. Sekundär systemutveckling Efter att man har bestämt hur huvudsystemet ska fungera går man in i ett ny stadium där det är dags att bestämma sig för hur det sekundära systemet ska fungera. En sak att tänka på här är om man ska ha ett speciellt team som ansvarar för det sekundära systemet eller om man ska göra så att de team som skapar olika chunks ska få ha kontrollen över sin egen del av det sekundära systemet. Ett schema kan göras över varje chunk för att få en bra bild över alla komponenters koppling till varandra. Diskussion Som helhet ser vi att produktarkitekturen, som Ulrich och Eppinger presenterar den, är högst relevant. Vi uppfattar produktarkitekturen som ett gott stöd i arbetet med att ta fram en genomtänkt produkt. Ett gott stöd i den mening att det både är ett systematiskt arbetssätt samtidigt som det bygger in en högre grad av tillförlitlighet hos produkten. Att produktarkitekturen även är ett hett ämne när det diskuteras produktdifferentiering är något som vi ser som intressant. Dock finns det mycket att ta ställning till kring detta med tanke på att de beslut om hur man ska dela upp produkten i chunks, valet mellan modularitet kontra integrering, också hänger samman med frågor som har betydelse för hela företagsverksamheten. Marknadsstrategin påverkas efter hur produkten kan varieras (exempelvis riktas mot företag och/eller privatpersoner) men konsekvensen kan bli kostsam genom att ta ut svängarna så pass mycket att tillverkningsförmågan blir lidande. Ulrich och Eppingers fyra steg för att ta fram en produktarkitektur känns bekanta och vi tycks se paralleller med den produktutvecklingsprocess som vi känner igen genom vår utbildning. Exempelvis så påminner de schematiska diagram som de använder för att visualisera produktens arkitektur om resterna av en funktionsanalys. Produktens olika funktioner har spånats fram och till viss del översatts till fysiska komponenter och senare grupperats i chunks. Därefter kan vi härleda klustreringen av element tillsammans med skapandet av den geometriska layouten till den vi känner igen som SCAMPER, dvs. placera en produkts olika delar på en mängd sätt för att hitta en bra lösning. Vidare så har interaktionerna mellan produktens chunks kartlagts och såväl planerade som oavsiktliga interaktioner har identifierats. Denna interaktionskartläggning menar vi liknar en FMEA-analys där åtgärder sätts upp för att minska risken för potentiella fel. De potentiella felen i vårt sammanhang handlar om de oavsiktliga interaktionerna och vad de kan leda till.

12 Produktarkitektur 10 Frågor - Vad innebär en god produktarkitektur för en produkt? Vad har ett företag att tjäna på den respektive den slutgiltiga kunden? - Vilka fördelar respektive nackdelar kan finnas för modulär kontra integrerad produktarkitektur? - Hur långt ska man gå för att ha hög modularitet i en produkt, är det värt att sikta på en helt modulär arkitektur? - Vilka kunskaper kan det krävas för att upprätta en produktarkitektur? - Hur lång tid kan det ta att upprätta en produktarkitektur? Hur detaljerat bör arbetet göras? - Vad kan en bristfällig produktarkitektur leda till?

Essä Min syn på modulariseringstänkande i PU-processen

Essä Min syn på modulariseringstänkande i PU-processen Essä Min syn på modulariseringstänkande i PU-processen KN 3060 Produktutveckling med formgivning 10 p D-nivå Utfört av: Hanna Forsberg Examinator: Rolf Lövgren Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.2

Läs mer

Måndag 19:e September 13:15 16:00 Föreläsning 4, PPU204 Produktutveckling 1

Måndag 19:e September 13:15 16:00 Föreläsning 4, PPU204 Produktutveckling 1 Måndag 19:e September 13:15 16:00 Föreläsning 4, PPU204 Produktutveckling 1 Eftermiddagens agenda Koncepttestning, kapitel 9 Längre paus, 30 min Produktarkitektur, kapitel 10 1 Koncepttestning Vad menas

Läs mer

Concept Selection Chaper 7

Concept Selection Chaper 7 Akademin för Innovation, Design och Teknik Concept Selection Chaper 7 KPP306 Produkt och processutveckling Grupp 2 Johannes Carlem Daniel Nordin Tommie Olsson 2012 02 28 Handledare: Rolf Lövgren Inledning

Läs mer

Identifiera kundbehov En sammanfattning och analys av kapitel 4 i boken Product Design and Development

Identifiera kundbehov En sammanfattning och analys av kapitel 4 i boken Product Design and Development Identifiera kundbehov En sammanfattning och analys av kapitel 4 i boken Product Design and Development Grupp 6 Ali Abid Kjell Nilsson Patrick Larsson Mälardalens högskola KN3060, Produktutveckling med

Läs mer

Identifiera kundbehov KPP306, Produkt och processutveckling, 15hp

Identifiera kundbehov KPP306, Produkt och processutveckling, 15hp 2008 02 21 Identifiera kundbehov KPP306, Produkt och processutveckling, 15hp PM, Seminarie SEM1, 3hp Kapitel 4 Seminariegrupp 7 Författare: Robin Hellsing Robin Jarl Handledare: Rolf Lövgren Sammanfattning

Läs mer

Min syn på kvalitetssäkring av Produktutvecklingsprocessen En essä om kvalitetssäkring

Min syn på kvalitetssäkring av Produktutvecklingsprocessen En essä om kvalitetssäkring Min syn på kvalitetssäkring av Produktutvecklingsprocessen En essä om kvalitetssäkring 2012-04-10 KPP306 Produkt- och Processutveckling 15hp Mikael Knutsson Inledning I kursen KPP 306 Produkt och Processutveckling

Läs mer

Integrering av formgivningsprocessen i en produktutvecklingsprocess

Integrering av formgivningsprocessen i en produktutvecklingsprocess Integrering av formgivningsprocessen i en produktutvecklingsprocess KN3060 Produktutveckling med formgivning Mälardalens Högskola INPRE 4 2006-04-24 Index Inledning... 2 Den klassiska PU-processen... 2

Läs mer

Innehållsförteckning 2 IKOT

Innehållsförteckning 2 IKOT Inlämning 7.1 IKOT Inlämningsuppgift 7.1 Anders Segerlund andseg@student.chalmers.se Joakim Larsson joakiml@student.chalmers.se Toni Hastenpflug tonih@student.chalmers.se Fredrik Danielsson fredani@student.chalmers.se

Läs mer

Min syn på koncepthantering generering och utvärdering

Min syn på koncepthantering generering och utvärdering Min syn på koncepthantering generering och utvärdering Linus Granström KN3060, Produktutv. med formgivning Mälardalens högskola 2007-04-25 Inledning Denna essä beskriver författarens syn på de steg i produktutvecklingsprocessen

Läs mer

Upprop & Lediga tjänster

Upprop & Lediga tjänster Upprop & Lediga tjänster Det finns 60 lediga tjänster på PPU AB Välj en ledig tjänst vid första bordet PPU AB har 4 avdelningar vid huvudkontoret i Eskilstuna samt vid Västeråsfilialen: Marknadsavdelning,

Läs mer

Inkapsling (encapsulation)

Inkapsling (encapsulation) UML UML är en standard för att dokumentera och visualisera sina tankar och beslut under analys och design. Att lära sig allt om UML får inte plats i den här kursen, men vi kommer lära oss vissa delar.

Läs mer

DFA Design For Assembly

DFA Design For Assembly 2009 DFA Design For Assembly Seminarium I kurs KPP017 på MDH DFA är en metod inom produktutveckling som används för att få fram ett bra system för montering av nya produkter (kan även användas på befintliga

Läs mer

4.2 Fastställ en referenslösning... 6 4.2.1 Kundvärde... 6

4.2 Fastställ en referenslösning... 6 4.2.1 Kundvärde... 6 Inlämning 4 IKOT Inlämningsuppgift 4 Anders Segerlund andseg@student.chalmers.se Joakim Larsson joakiml@student.chalmers.se Toni Hastenpflug tonih@student.chalmers.se Fredrik Danielsson fredani@student.chalmers.se

Läs mer

7.1.1 Modulindelning. Delsystem: Pneumatiskt system. Elmotor för rotation. Axel. Lager. Chuck. Ram. Kylsystem. Sensorer

7.1.1 Modulindelning. Delsystem: Pneumatiskt system. Elmotor för rotation. Axel. Lager. Chuck. Ram. Kylsystem. Sensorer 7 Konstruera konceptet 7.1 Systemarkitektur En utförlig systemarkitektur har satts upp för att underlätta konstruktionen av produkten. Genom att omforma delsystemen till moduler fås en bättre översikt.

Läs mer

PRODUKTUTVECKLING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

PRODUKTUTVECKLING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet PRODUKTUTVECKLING Ämnet produktutveckling behandlar arbetsprocessen för att skapa en produkt samt produktens material, konstruktion och design. Ämnet behandlar också hur olika intressenters krav samordnas

Läs mer

Skapa systemarkitektur

Skapa systemarkitektur GRUPP A1 Skapa systemarkitektur Rapport D7.1 Andreas Börjesson, Joakim Andersson, Johan Gustafsson, Marcus Gustafsson, Mikael Ahlstedt 2011-03-30 Denna rapport beskriver arbetet med steg 7.1 i projektkursen

Läs mer

Industridesign. Mälardalens Högskola. KPP306 Produkt- och processutveckling

Industridesign. Mälardalens Högskola. KPP306 Produkt- och processutveckling Mälardalens Högskola Industridesign KPP306 Produkt- och processutveckling Seminariegrupp 6: Christoffer Löfstrand, Jan-Peter Rosén, Joakim Vasilevski 2012-02-28 Innehållsförteckning Inledning... 2 Vad

Läs mer

PM: Design for Manufacturing

PM: Design for Manufacturing PM: Design for Manufacturing I den inledande delen av produktutveckling är det av hög vikt att se till kundens behov, krav och produktens egenskaper samt korrelation mellan dessa aspekter. I det senare

Läs mer

Toyotas produktdesign- och utvecklingsprocess

Toyotas produktdesign- och utvecklingsprocess MÄLARDALENS HÖGSKOLA Toyotas produktdesign- och utvecklingsprocess En sammanfattning av artikeln Toyota s Principles of Set-Based concurrent Engineering Philip Åhagen och Anders Svanbom 2/23/2011 Bakgrund

Läs mer

PRODUKTUTVECKLING 3. CAD & 3D-ritning. Erik Almers 2011-01-10

PRODUKTUTVECKLING 3. CAD & 3D-ritning. Erik Almers 2011-01-10 PRODUKTUTVECKLING 3 CAD & 3D-ritning PM Erik Almers 2011-01-10 Detta fördjupningsarbete handlar om hur man kan använda sig utav 3d-modelering i en produktutvecklingsprocess. Betonar även vikten av 3d-modeleringen

Läs mer

Repetition L1-L4 Övergripande designprocessen

Repetition L1-L4 Övergripande designprocessen Repetition L1-L4 Övergripande designprocessen 1. Definiera behov/kundnytta 2. Planera hur problemet skall lösas 3. Förstå problemet genom att ta fram kravspec 4. Generera många lösningsförslag (koncept)

Läs mer

Välkommen till ProduktProcessUtveckling AB - en kort repetition om vad som hänt

Välkommen till ProduktProcessUtveckling AB - en kort repetition om vad som hänt Välkommen till ProduktProcessUtveckling AB - en kort repetition om vad som hänt PPU AB (PPU 204) En kurs HT1 på 7,5 p halvfart Företagsledning: Janne Färm och Niklas Friedler Repetitionsföreläsning 2015-10-29

Läs mer

Min syn på visuella verktyg i produktutvecklingsprocessen

Min syn på visuella verktyg i produktutvecklingsprocessen Mälardalens Högskola Min syn på visuella verktyg i produktutvecklingsprocessen KPP306 Produkt- och processutveckling Joakim Vasilevski 10/4/2012 Innehåll Sammanfattning... 2 Inledning... 3 Skisser... 3

Läs mer

DFA2 Design For Assembly

DFA2 Design For Assembly DFA2 Design For Assembly Ämne DFA2 är till för att finna monteringssvårigheterna på produkter som monteras automatiskt. Då produkten är utformad att monteras automatiskt bidrar det till att den blir enkel

Läs mer

Med den här boken får du: Författaren:

Med den här boken får du: Författaren: Innehåll Kapitel Sida Inledning 5 1 Myndigheternas roll och inspektionsverksamhet 12 2 Kvalitetsarbete och kvalitetsledning 15 3 Organisationen och personal 19 4 Utveckling av medicintekniska produkter

Läs mer

Att välja verktyg för portföljhantering. - Vad vet en leverantör om det?

Att välja verktyg för portföljhantering. - Vad vet en leverantör om det? Att välja verktyg för portföljhantering - Vad vet en leverantör om det? Agenda Problem som ska lösas med verktyg Olika typer av verktyg Att utvärdera och välja verktyg Egenutvecklat eller standard Förankring

Läs mer

Examensarbete inom M/P/T,grundnivå

Examensarbete inom M/P/T,grundnivå Examensarbete inom M/P/T,grundnivå MF103x/MF102x/MF104x Maskinkonstruktion MF111x/MF112x/MF114x Integrerad produktutveckling MF1025 Modellbaserad produktutveckling Lektion 1 Modellbaserad produktutveckling

Läs mer

TMP Consulting - tjänster för företag

TMP Consulting - tjänster för företag TMP Consulting - tjänster för företag Adress: http://tmpc.se Kontakta: info@tmpc.se TMP Consulting är ett bolag som utvecklar tekniska lösningar och arbetar med effektivisering och problemslösning i organisationer.

Läs mer

Deadline 7.1. Grupp A.4 Kathrin Dahlberg Elin Gardshol Lina Johansson Petter Liedberg Pernilla Lydén

Deadline 7.1. Grupp A.4 Kathrin Dahlberg Elin Gardshol Lina Johansson Petter Liedberg Pernilla Lydén Deadline 7.1 Grupp A.4 Kathrin Dahlberg Elin Gardshol Lina Johansson Petter Liedberg Pernilla Lydén 1 7. Konstruera koncept 7.1 Systemarkitektur I detta delsteg där konceptet konstrueras skapas en systemarkitektur

Läs mer

PRODUKT- OCH PROCESSUTVECKLING

PRODUKT- OCH PROCESSUTVECKLING PRODUKT- OCH PROCESSUTVECKLING Seminarie-PM KPP306 D-nivå 15hp Mälardalens högskola februari 2008 Akademin för innovation, design och teknik, IDT Cecilia Grubbström, Inpre 4 Sandra Karlsson, Inpre 4 Innehållsförteckning

Läs mer

ARKITEKTPROVET 2013 DAG 1. 1: LINJE & VECK [ENKELHET, UNDERSÖKNING] [1H] 9.15-10.15

ARKITEKTPROVET 2013 DAG 1. 1: LINJE & VECK [ENKELHET, UNDERSÖKNING] [1H] 9.15-10.15 ARKITEKTPROVET 2013 DAG 1. 1: LINJE & VECK [ENKELHET, UNDERSÖKNING] [1H] 9.15-10.15 Översikt: Den första uppgiften är en undersökning av linje, kant och yta. I den skall du försöka skapa något intressant

Läs mer

Integrering av miljöaspekter i produktutveckling ISO/TR 14062. Gunnel Wisén Persson ABB. ABB Corporate Research - 1 2002-10-23

Integrering av miljöaspekter i produktutveckling ISO/TR 14062. Gunnel Wisén Persson ABB. ABB Corporate Research - 1 2002-10-23 Gunnel Wisén Persson ABB Integrering av miljöaspekter i produktutveckling ISO/TR 14062 ABB Corporate Research - 1 2002-10-23 ISO/TR 14062 Environmental Management - Integrating Environmental Aspects into

Läs mer

3-D Skrivare. Individuellt arbete, produktutveckling 3. 1,5 högskolepoäng, avancerad nivå. Produkt- och processutveckling

3-D Skrivare. Individuellt arbete, produktutveckling 3. 1,5 högskolepoäng, avancerad nivå. Produkt- och processutveckling Akademin för Innovation, Design och Teknik 3-D Skrivare Individuellt arbete, produktutveckling 3 1,5 högskolepoäng, avancerad nivå Produkt- och processutveckling Innovation och produktdesign Mikael Knutsson

Läs mer

7. Konstruera Koncept

7. Konstruera Koncept 7. Konstruera Koncept 7.1 Systemarkitektur För att bestämma delar i konstruktionen som kommer att utvecklas in-house eller externt skapas nedan funktionsmodeller och ett träddiagram för att se över alla

Läs mer

PRODUKTUTVECKLING. Ämnets syfte

PRODUKTUTVECKLING. Ämnets syfte PRODUKTUTVECKLING Ämnet produktutveckling behandlar arbetsprocessen för att skapa en produkt samt produktens material, konstruktion och design. Ämnet behandlar också hur olika intressenters krav samordnas

Läs mer

Torsdag 3:e September 13:15 17:00 Föreläsning 2, PPU204 Produktutveckling 1

Torsdag 3:e September 13:15 17:00 Föreläsning 2, PPU204 Produktutveckling 1 Torsdag 3:e September 13:15 17:00 Föreläsning 2, PPU204 Produktutveckling 1 Eftermiddagens agenda Allmän kursinfo Sammanfattning av kapitel 1-3 Produktplanering, kapitel 4 Kort paus, 10 min Identifiering

Läs mer

Det nya byggandet såser det ut!

Det nya byggandet såser det ut! Det nya byggandet såser det ut! , Tyréns AB, Malmö Bakgrund som konstruktör och logistikkonsult Forskare inom industriellt byggande Tyréns satsar på industriellt byggande, som tekniska konsulter. Avdelning

Läs mer

En ny funktionellmodell som motsvarar det valda konceptet flytbojen, har skapats för att kunna dela in konceptet i moduler, se figur 1.

En ny funktionellmodell som motsvarar det valda konceptet flytbojen, har skapats för att kunna dela in konceptet i moduler, se figur 1. Ikot grupp C4 Veckorapparort 7 (lv3) 240310 7.1 Systemarkitektur Modulisering av produkten Genom modularisering av konceptet delas olika delsystem in i sammanhängande grupper, moduler. En modul kan testas

Läs mer

Kapitel 6 Konceptgenerering Product Design and Development

Kapitel 6 Konceptgenerering Product Design and Development Akademin för Innovation, Design och Teknik Kapitel 6 Konceptgenerering Product Design and Development Produkt- och processutveckling, KPP306 3 högskolepoäng, avancerad nivå Produkt- och processutveckling,

Läs mer

Processinriktning i ISO 9001:2015

Processinriktning i ISO 9001:2015 Processinriktning i ISO 9001:2015 Syftet med detta dokument Syftet med detta dokument är att förklara processinriktning i ISO 9001:2015. Processinriktning kan tillämpas på alla organisationer och alla

Läs mer

SOLIDWORKS SIMULATION SUITE

SOLIDWORKS SIMULATION SUITE SOLIDWORKS SIMULATION SUITE LÖSNINGAR FÖR 3D-KONSTRUKTION SIMULERINGSDRIVEN 3D-KONSTRUKTION OCH TEKNIK Tillverkare inom alla branscher har gjort virtuella 3D-simuleringar till ett värdefullt ingenjörsverktyg

Läs mer

Introduktion - Metodik i Produktutveckling

Introduktion - Metodik i Produktutveckling Introduktion - Metodik i Produktutveckling Innehåll i denna föreläsning Allmänt om kursen Produktutvecklingsprocessen Behovet av samarbete vid PU Olika aktörer i PU-processen Kursens mål Efter godkänd

Läs mer

1. (3p) Inom MDI-området framhåller man att människor lär sig via metaforer. Hur menar man att detta går till?

1. (3p) Inom MDI-området framhåller man att människor lär sig via metaforer. Hur menar man att detta går till? 1. (3p) Inom MDI-området framhåller man att människor lär sig via metaforer. Hur menar man att detta går till? Att lära sig via metaforer innebär att man drar nytta av kunskap som användaren redan har,

Läs mer

Introduktion. Byggstenar TDBA63 2005-11-22

Introduktion. Byggstenar TDBA63 2005-11-22 Introduktion UML står för Unified Modeling Language. Det är tänkt att fungera som hjälpmedel vid modellering av alla tänkbara typer av utvecklingsarbeten, inte bara inom dataomdrådet. Det största värdet

Läs mer

MÄLARDALENS HÖGSKOLA INDUSTRIDESIGN EN SAMMANFATTNING AV KAPITEL 10 I BOKEN PRODUCT AND PROCESS DEVELOPMENT. Patrick Luthardt Marie Norling

MÄLARDALENS HÖGSKOLA INDUSTRIDESIGN EN SAMMANFATTNING AV KAPITEL 10 I BOKEN PRODUCT AND PROCESS DEVELOPMENT. Patrick Luthardt Marie Norling MÄLARDALENS HÖGSKOLA INDUSTRIDESIGN EN SAMMANFATTNING AV KAPITEL 10 I BOKEN PRODUCT AND PROCESS DEVELOPMENT Patrick Luthardt Marie Norling 2/23/2011 Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 2. Kapitel 10

Läs mer

HUR MAN LYCKAS MED BYOD

HUR MAN LYCKAS MED BYOD HUR MAN LYCKAS MED BYOD WHITE PAPER Innehållsförteckning Inledning... 3 BYOD Checklista... 4 1. Val av system... 4 2. Installation och konfiguration... 5 3. Prestanda... 5 4. Valfrihet ökar upplevelsen...

Läs mer

För operationssalen OPERATIONSSAL DAGKIRURGI

För operationssalen OPERATIONSSAL DAGKIRURGI För operationssalen OPERATIONSSAL DAGKIRURGI Vad är Merivaara INTEGRA? Servicekoncept för att skapa funktionella arbetsplatser tillsammans Integrerar utrustning och system Förbättrar arbetsflödet, ökar

Läs mer

En verktygslåda för tjänsteorientering

En verktygslåda för tjänsteorientering En verktygslåda för tjänsteorientering Martin Rydman Enfo Zystems SOA definierat Från SOA for Dummies: Vi definierar en tjänstearkitektur som en mjukvaruarkitektur för att bygga applikationer som implementerar

Läs mer

FMEA-Grunder. FMEA kan användas vid flera olika tillfällen vid framtagning av en produkt/tjänst.

FMEA-Grunder. FMEA kan användas vid flera olika tillfällen vid framtagning av en produkt/tjänst. FMEA-Grunder Historik. 1957 uppfann man arbetssättet/metoden med FMEA (Failure Mode and Effect Analysis, feluppkomst och effektanalys.) Det var komplexiteten och snabbheten inom den tekniska utvecklingen

Läs mer

Lots för fabrikslayout. Frukostmöte Automation Region 5 maj 2015

Lots för fabrikslayout. Frukostmöte Automation Region 5 maj 2015 Lots för fabrikslayout Gunilla Sivard KTH Xpres Frukostmöte Automation Region 5 maj 2015 Lots för fabrikslayout Ett sätt att sprida resultat från ett antal industriella forskningsprojekt ihop med Scania

Läs mer

REPUBLIC OF INNOVATION

REPUBLIC OF INNOVATION - We are the - REPUBLIC OF INNOVATION we make products easy to use... REPUBLIC OF INNOVATION Vi hjälper företag med innovation. Vi är designers och ingenjörer som utvecklar produkter och tjänster som är

Läs mer

Detta är en liten ordlista med förklaringar på begrepp och aktiviteter relaterade till. elvisualiseringsverktyg

Detta är en liten ordlista med förklaringar på begrepp och aktiviteter relaterade till. elvisualiseringsverktyg ordlista Detta är en liten ordlista med förklaringar på begrepp och aktiviteter relaterade till elvisualiseringsverktyg 2 3 datorgrafik 4 Datorgrafik är bilder skapade med hjälp av en dator, ofta i särskilda

Läs mer

Säkerställ er tillgänglighet Kommunikationsrapporteringsverktyg

Säkerställ er tillgänglighet Kommunikationsrapporteringsverktyg Säkerställ er tillgänglighet Kommunikationsrapporteringsverktyg Vad är Meridix Studio? Meridix Studio är ett verktyg som låter er analysera och följa upp er kommunikation via ett enkelt men kraftfullt

Läs mer

Elevens namn: Klass: Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret

Elevens namn: Klass: Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret ÅR 6-7 BILD 1 (2) Lärande Elevens namn: Klass: År 6-7 Bild Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret Eleven skall: - ha förmåga att se och framställa bilder och former med hjälp av

Läs mer

IKOT Inlämning 2 Beskriv produkten

IKOT Inlämning 2 Beskriv produkten GRUPP C1: Nicholas Strömblad Axel Jonson Alexander Beckmann Marcus Sundström Johan Ehn HANDLEDARE: Daniel Corin Stig Maskinteknik Göteborg, Sverige 2011 CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA 1 2.1 Samverkan med kunden

Läs mer

Coridendro ett verktyg för att grafiskt åskådliggöra incidensen av malignt melanom inom olika släkter

Coridendro ett verktyg för att grafiskt åskådliggöra incidensen av malignt melanom inom olika släkter Datavetenskap Opponenter: Daniel Jansson Mikael Jansson Respondenter: Mats Almgren Erik Hansen Coridendro ett verktyg för att grafiskt åskådliggöra incidensen av malignt melanom inom olika släkter Oppositionsrapport,

Läs mer

Livslång förvaring. Vår erfarenhet - din garanti

Livslång förvaring. Vår erfarenhet - din garanti Livslång förvaring. Vår erfarenhet - din garanti Ingen kan förvaring som vi. I över 65 år har vi utvecklat, tillverkat och levererat förvaringslösningar. Är det något vi kan så är det förvaring och den

Läs mer

5 Skapa ett vinnande koncept. 5.1 Skapa alternativa koncept med högre kundvärde

5 Skapa ett vinnande koncept. 5.1 Skapa alternativa koncept med högre kundvärde IKOTTME040 2009 03 01 GruppB6 5 Skapaettvinnandekoncept 5.1 Skapaalternativakonceptmedhögrekundvärde Förattfåutstörstamöjligakundvärdehosproduktenböralternativakoncepttasframsomärbättre änreferenslösningen.ettkonceptärvanligenenskiss,ettdokumentellerenenkelprototyp,somger

Läs mer

KONCEPTGENERERING KPP306

KONCEPTGENERERING KPP306 KONCEPTGENERERING KPP306 HANDLEDARE: ROLF LÖVGREN, RAGNAR TENGSTRAND UTFÖRT AV: SGRP 2 : MIKAEL MATTSSON, HENRIK TROLLVAD, DANIEL FLODQVIST PROGRAM: INPRE 4 Innehållsförteckning Inledning... 3 Vad menas

Läs mer

Välj rätt affärssystem för att din. organisation ska blomstra!

Välj rätt affärssystem för att din. organisation ska blomstra! Välj rätt affärssystem för att din organisation ska blomstra! - En guide till dig som funderar på att byta eller investera i ett ERP system. Innehåll Därför är ett affärssystem viktigt för tillväxten...

Läs mer

HMK. HMK-Geodesi Workshop. 17 juni 2013 GRUPPDISKUSSION GRUPP 3. HMK Geodesi, Workshop KTH 2013-06-17. - en handbok i mät- och kartfrågor

HMK. HMK-Geodesi Workshop. 17 juni 2013 GRUPPDISKUSSION GRUPP 3. HMK Geodesi, Workshop KTH 2013-06-17. - en handbok i mät- och kartfrågor HMK - en handbok i mät- och kartfrågor HMK-Geodesi Workshop 17 juni 2013 GRUPPDISKUSSION GRUPP 3 HMK Geodesi, Workshop KTH 2013-06-17 Diskussion 1 - Struktur och kärndokument Struktur: Synpunkter på strukturen

Läs mer

Att välja projektverktyg eller ska vi säga portföljverktyg. Lena Dubbelman Marknadsansvarig PMI Semcon Project Management

Att välja projektverktyg eller ska vi säga portföljverktyg. Lena Dubbelman Marknadsansvarig PMI Semcon Project Management Att välja projektverktyg eller ska vi säga portföljverktyg Lena Dubbelman Marknadsansvarig PMI Semcon Project Management Agenda Problem som ska lösas med verktyg Olika typer av verktyg Att utvärdera och

Läs mer

Fi2xml-meddelande Arkitektur

Fi2xml-meddelande Arkitektur Innehåll 4 Inledning 2 4.1 Process certifiering 2 4.1.1 Projektdefinition 3 4.1.2 Konstruktion 3 4.1.3 Godkännande och certifiering 4 4.1.4 Publicering 4 4.2 Scenarier 4 4.2.1 Behov av integrationer mellan

Läs mer

Proaktivt forum för Elmätare. Från elmätare till energiserviceenhet, din ingång till smarta nät, en branschrekommendation

Proaktivt forum för Elmätare. Från elmätare till energiserviceenhet, din ingång till smarta nät, en branschrekommendation Proaktivt forum för Elmätare Från elmätare till energiserviceenhet, din ingång till smarta nät, en branschrekommendation Utges av Svensk Energi Swedenergy AB 1 Inledning Proaktivt forum är ett samarbete

Läs mer

7 Konstruera konceptet

7 Konstruera konceptet 7 Konstruera konceptet För att tydligare få en uppfattning om hur konceptet kommer se ut och fungera i verkligheten måste en systemarkitektur, detaljkonstruktion, produktionsanpassning och en kostnadsuppskattning

Läs mer

Förpackningar. Individuell PM 2010 KPP039. Annika Henrich

Förpackningar. Individuell PM 2010 KPP039. Annika Henrich Förpackningar Individuell PM 2010 KPP039 Förpackningar Inledning I kursen Produktutveckling 3, KPP039, ingår en individuell inlämningsuppgift. Ett PM ska skrivas som ger en mer djup inblick i en process,

Läs mer

Essä. - Min syn på att nå en optimal start av en Produktutvecklingsprocess. KPP306 Produkt- och processutveckling

Essä. - Min syn på att nå en optimal start av en Produktutvecklingsprocess. KPP306 Produkt- och processutveckling Akademin för Innovation, Design och Teknik Essä - Min syn på att nå en optimal start av en Produktutvecklingsprocess Civilingenjörsprogrammet Innovation och produktdesign Skriven av Examinator: Rolf Lövgren

Läs mer

Praktisk användning av Parasol & LCC-kalkyl

Praktisk användning av Parasol & LCC-kalkyl Praktisk användning av Parasol & LCC-kalkyl Påvisande av ekonomiska & miljömässiga vinster vid solskyddsinvestering (Arbetet är en del i kursen Diplomerad Solskyddstekniker) Christian Westberg & Jim Eriksson

Läs mer

RUTIN FÖR PROCESSKARTLÄGGNING

RUTIN FÖR PROCESSKARTLÄGGNING 1 (5) TYP AV DOKUMENT: RUTIN BESLUTAD AV: UPPDRAGSCHEF ANTAGEN: 25 AUGUSTI 2015 ANSVARIG: KVALITETSSAMORDNARE REVIDERAS: ÅRLIGEN SENAST REVIDERAD: 7 JUNI 2016 RUTIN FÖR PROCESSKARTLÄGGNING Det här är en

Läs mer

Vad utmärker ett bra användargränssnitt?

Vad utmärker ett bra användargränssnitt? Vad utmärker ett bra användargränssnitt? Att kommunicera med användarna Feedback och Pliancy Excise kontra Flow GUI = Graphic User Interface GUI = Graphic User Interface GUIn, eller grafiska gränssnitt

Läs mer

krävs för att kunna utföra arbete. Den finns i många former men kan inte förstöras, bara omvandlas från en form till en annan.

krävs för att kunna utföra arbete. Den finns i många former men kan inte förstöras, bara omvandlas från en form till en annan. energi krävs för att kunna utföra arbete. Den finns i många former men kan inte förstöras, bara omvandlas från en form till en annan. elektricitet är när negativa och positiva laddningar dras till varandra.

Läs mer

DIN LÖNSAMHET ÄR VÅR DYGD

DIN LÖNSAMHET ÄR VÅR DYGD DIN LÖNSAMHET ÄR VÅR DYGD Trots vår ödmjukhet kan vi stolt konstatera att vi ställer en av Skandinaviens modernaste och mest automatiserade produktionsanläggningar i branschen till ditt förfogande. För

Läs mer

Produktutveckling. Uppsala Universitet Erik Treskog

Produktutveckling. Uppsala Universitet Erik Treskog Produktutveckling II Uppsala Universitet Erik Treskog Industriell produktutveckling En produkt består av olika system Ledning Projekt Referensgr. Styrgrupp SW Mekanik Realtid Design Beräkningar Formbundet

Läs mer

Målet med undervisningen är att eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

Målet med undervisningen är att eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: Teknik Målet med undervisningen är att eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion, identifiera problem

Läs mer

Rapport Steg 2. Grupp A3. Johan Sandström, Martin Svensson, Sven Rehnberg, Erik Birgersson, Ola Brown

Rapport Steg 2. Grupp A3. Johan Sandström, Martin Svensson, Sven Rehnberg, Erik Birgersson, Ola Brown Rapport Steg 2 Grupp A3 Johan Sandström, Martin Svensson, Sven Rehnberg, Erik Birgersson, Ola Brown 2.1 Produktens livscykel För att underlätta möjligheten att tillfredsställa slutkunden kan en uppdelning

Läs mer

Jörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING TEKNIK ÅK 8

Jörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING TEKNIK ÅK 8 PLANERING OCH BEDÖMNING TEKNIK ÅK 8 TERMINSPLAN HÖSTTERMINEN ÅK 8: 1 Intro Ritteknik 2 Rita i vyer 3 Forts. Rita i vyer 4 Bygga modeller 5 Repetition 6 Förhör Ritteknik 7 Intro Internetuppgift 8 Intro

Läs mer

Anledning: Generellt så undviker QUPER att göra fullständiga förutsägelser för relationerna mellan ett systems fördelar, kostnad och kvalitet.

Anledning: Generellt så undviker QUPER att göra fullständiga förutsägelser för relationerna mellan ett systems fördelar, kostnad och kvalitet. Fråga 1. QUPER Påstående: QUPER är en modell för att elicitera krav Anledning: Generellt så undviker QUPER att göra fullständiga förutsägelser för relationerna mellan ett systems fördelar, kostnad och

Läs mer

Steg 7 Konstruera konceptet, del 1. IKOT D1 söndag den 29 mars 2009

Steg 7 Konstruera konceptet, del 1. IKOT D1 söndag den 29 mars 2009 D1 Steg 7 Konstruera konceptet, del 1 0 7.1 Inledning Valet av koncept är gjort och nu är det dags att mera ingående designa och dimensionera dammtätningens olika delsystem. Genom att följa TVM:s metodik

Läs mer

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn T0011T Produktionsledning Datum LP1 14-15 Material Inlämningsuppgift Kursexaminator Betygsgränser Tentamenspoäng Godkänd Övrig kommentar En godkänd

Läs mer

Min syn på Optimal kommunikation i en PU-process

Min syn på Optimal kommunikation i en PU-process Min syn på Optimal kommunikation i en PU-process En essä i kursen Produktutveckling med formgivning, KN3060 Patrick Larsson, Mälardalens högskola, 2007-04-26 Inledning Kommunikation definieras som överföring

Läs mer

Den första 3D-utskrivna cykelramen i metall har tillverkats av Renishaw åt Empire Cycles

Den första 3D-utskrivna cykelramen i metall har tillverkats av Renishaw åt Empire Cycles Fallstudie utförd av produktavdelningen inom additiv tillverkning Den första 3D-utskrivna cykelramen i metall har tillverkats av Renishaw åt Empire Cycles Ramen har tillverkats additivt i titanlegering

Läs mer

GRÖNA TÅGET ETT FUD-PROGRAM FÖR NORDISKA HÖGHASTIGHETSTÅG Bakgrund

GRÖNA TÅGET ETT FUD-PROGRAM FÖR NORDISKA HÖGHASTIGHETSTÅG Bakgrund GRÖNA TÅGET ETT FUD-PROGRAM FÖR NORDISKA HÖGHASTIGHETSTÅG Bakgrund Banverket är en statlig myndighet med ansvar för banhållning och trafikledning. Banverket har också ett sektorsansvar som innebär att

Läs mer

Seminarieuppgift i Produkt och Processutveckling KPP306

Seminarieuppgift i Produkt och Processutveckling KPP306 Seminarieuppgift i Produkt och Processutveckling KPP306 Product Design and Development, Ulrich och Eppinger 2008 Kapitel 12 Sebastian Englund Victor Asting Syfte och metod Syftet med detta PM är att en

Läs mer

Min syn på optimal kommunikation i en PU-process

Min syn på optimal kommunikation i en PU-process Min syn på optimal kommunikation i en PU-process KN3060 Produktutveckling med formgivning Mälardalens högskola Anders Lindin Inledning Denna essä beskriver min syn på optimal kommunikation i en produktutvecklingsprocess.

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

UML 1(5) Introduktion till Unified Modeling Language. 1 Bakgrund och historik

UML 1(5) Introduktion till Unified Modeling Language. 1 Bakgrund och historik UML 1(5) Introduktion till Unified Modeling Language 1 Bakgrund och historik UML är ett objektorienterat modellspråk för att specificera och visualisera system. Det är framtaget i första hand för IT-orienterade

Läs mer

Förstudie om konfigurerbar modulariserad plattbro. Per-Ola Ekström Tyréns

Förstudie om konfigurerbar modulariserad plattbro. Per-Ola Ekström Tyréns Förstudie om konfigurerbar modulariserad plattbro Patrik Jensen Tyréns/LTU Per-Ola Ekström Tyréns Utgångspunkt/ Problemställning Varför bygger man en bro? Hög volym av liknande projekt med liknande funktionsavgränsningar.

Läs mer

Min syn på visuella verktyg i produktutvecklingsprocessen

Min syn på visuella verktyg i produktutvecklingsprocessen Min syn på visuella verktyg i produktutvecklingsprocessen Mälardalens Högskola Philip Åhagen 4/13/2011 Innehåll Sammanfattning... 3 Ordlista... 4 Inledning... 4 Skisser... 5 Varför skissa?... 5 Olika typer

Läs mer

DATORER OCH PROGRAM. Datorn är en symbolmaskin

DATORER OCH PROGRAM. Datorn är en symbolmaskin DATORER OCH PROGRAM Datorn är en symbolmaskin men kan ha såväl symboliska som fysiska gränssnitt till omvärlden Program beteendeplan och beteendegenerator Programmerade maskiner Generalitet och portabilitet

Läs mer

Version 1.0. 2013-02-13 Testteam 4 Testledare: Patrik Bäck

Version 1.0. 2013-02-13 Testteam 4 Testledare: Patrik Bäck Version 1.0-2013-02-13 Testteam 4 Testledare: Patrik Bäck 0 Sammanfattning Testplanen är utarbetad som ett svar på Konsumentverkets förfrågningsunderlag avseende upphandling av ett nytt budget- och skuldsaneringssystem,

Läs mer

Reminder UF Affärsplan Perioden:2005-10-05-2005-12-01. Affärsplan. Håbo kommun, Uppsala län. Styrelse Fredrik Marteleur Tommy Nordström Christian Lund

Reminder UF Affärsplan Perioden:2005-10-05-2005-12-01. Affärsplan. Håbo kommun, Uppsala län. Styrelse Fredrik Marteleur Tommy Nordström Christian Lund Reminder UF Affärsplan Perioden:2005-10-05-2005-12-01 Affärsplan Håbo kommun, Uppsala län Styrelse Fredrik Marteleur Tommy Nordström Christian Lund Innehållsförteckning Innehållsförteckning...1 Företaget...2

Läs mer

Storage. Effektivare datalagring med det intelligenta informationsnätet.

Storage. Effektivare datalagring med det intelligenta informationsnätet. Storage. Effektivare datalagring med det intelligenta informationsnätet. 2 Teknik och samverkan i en gemensam infrastruktur skapar nya möjligheter för effektivare datalagring Datalagring är en central

Läs mer

LVI Low Vision International AB Företagspresentation

LVI Low Vision International AB Företagspresentation LVI Low Vision International AB Företagspresentation Emma Tooth från produktion och Henrik Blomdahl från utveckling monterar läskameror. Jag arbetar som rådgivare på Syncentralen i Oslo där vi inriktar

Läs mer

DALI LIFESTYLE EN UNIK ALLT-I-TRÄ LÖSNING

DALI LIFESTYLE EN UNIK ALLT-I-TRÄ LÖSNING DALI LIFESTYLE EN UNIK ALLT-I-TRÄ LÖSNING Översikt Dali Lifestyle är en unik allt-i-trä kombination av torn och turbin. Det är en helt integrerad, nätansluten vindkraftslösning som tilltalar såväl miljö-

Läs mer

SMART IKT FÖR ATT BO OCH ARBETA I NORRA DJURGÅRDSSTADEN ANVÄNDANDE OCH TILLGÄNGLIGHET - WORKSHOP

SMART IKT FÖR ATT BO OCH ARBETA I NORRA DJURGÅRDSSTADEN ANVÄNDANDE OCH TILLGÄNGLIGHET - WORKSHOP ANVÄNDANDE OCH TILLGÄNGLIGHET - WORKSHOP HET 2(5) The following people have contributed to the report. Marie Sjölinder, SICS Stina Nylander, SICS HET 3(5) IT och förvaltning i framtidens boende 1 Workshop

Läs mer

Riskanalys fo r kritiska IT-system - metodbeskrivning

Riskanalys fo r kritiska IT-system - metodbeskrivning Riskanalys fo r kritiska IT-system - metodbeskrivning Kim Weyns, kim.weyns@gmail.com 2013-08-22 Martin Höst, martin.höst@cs.lth.se Inledning Denna rapport innehåller en metodbeskrivning för en riskanalysmetod

Läs mer

Modularitet VAD och HUR? Håkan Seipel FMV Tekn Dir 19:e maj 2009

Modularitet VAD och HUR? Håkan Seipel FMV Tekn Dir 19:e maj 2009 Modularitet VAD och HUR? Håkan Seipel FMV Tekn Dir 19:e maj 2009 1 Tre typer av modularitet Olika interaktion med Tre system typer av modularitet Modulärt nyttjande Modulär produktion Modulär design 2

Läs mer

Objektorientering Användning

Objektorientering Användning Objektorientering Användning Samt repetition av klasser Suzana Ramadani 1 Repetition Objektorientering bygger på Abstraktion Hierarkisk strukturering Inkapsling Klassificering Generalisering specialisering

Läs mer

Nationell Informationsstruktur 2015:1. Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning

Nationell Informationsstruktur 2015:1. Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning Nationell Informationsstruktur 2015:1 Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning Innehåll Nationell informationsstruktur arkitektur och metod... 3 Standarder inom informatik... 3 NI relaterat till ISO 42010...

Läs mer

PMM (Process Maturity Metrics) Allmänt. Mätetal för framgångsfaktorer. 1. CM konfigurationsstyrning

PMM (Process Maturity Metrics) Allmänt. Mätetal för framgångsfaktorer. 1. CM konfigurationsstyrning PMM (Process Maturity Metrics) PMM är en metod för att mäta processmognad i utvecklingsprojekt. I korthet går metoden ut på att man utvärderar sin utvecklingsprocess med avseende på ett antal framgångsfaktorer

Läs mer