Visuell didaktik - marginalisering eller expansion?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Visuell didaktik - marginalisering eller expansion?"

Transkript

1 Bengt Lindgren Institutionen för pedagogik och didaktik Göteborgs universitet Visuell didaktik - marginalisering eller expansion? Följande korta text är i hög grad att betrakta som ett utkast till en diskussion om bilder inom skola och utbildning i ett framtidsperspektiv. Till ambitionerna för detta paper hörde också att presentera ett teoretiskt ramverk med grund i perceptions-, bild- och kunskapsteori, där medierande redskap och affordances kunde vara användbara begrepp för att studera och utveckla lärande processer. Jag måste dock konstatera att tiden inte varit tillräcklig för att ens formulera ett utkast till ett sådant ramverk, utan återkommer i denna fråga vid nästa nordiska ämnesdidaktikkonferens. Det bör också understrykas att de viktiga frågor som finns kring materialitet och kroppslighet inte är förbisedda i detta sammanhang utan tvärtom är prioriterade i det fortsatta arbetet. Så kallad teoretisk vs så kallad praktisk-estetisk kunskap I den förra svenska lärarutbildningsutredningen Att lära och leda. En lärarutbildning för samverkan och utbildning ((SOU:1999:63, s.56) framförs kritiska tankar om åtskiljandet av skolans teoretiska respektive praktiska traditioner. Inom de teoretiska ämnena utgör texten den dominerande presentationsformen, konstateras i utredningen, medan praktisk och estetisk kunskap vanligen uttrycks via andra medel. De teoretiska ämnena ger en kunskap i form av vetande om världen, medan de estetiska och praktiska associeras med kroppslig färdighet och känslomässiga upplevelser. Utredningen framhåller vikten av integrerade arbetssätt för att motverka denna olyckliga uppdelning, en uppdelning som tyvärr återigen stärks i det senaste förslaget till förändringar av den svenska lärarutbildningen (SOU: 2008:109 En hållbar lärarutbildning, HUT 07). Trots sina goda ambitioner bibehåller ändå de återgivna resonemangen ovan en djupgående definitionsproblematik i sina antaganden om ett slags andra kunskapsformer, beskrivna som konstnärliga språk, konstnärliga metoder och praktisk/estetisk kunskap. I dagens pedagogiska diskussion förekommer exempelvis också ofta termen estetiska läroprocesser. Problematiken består i det självvalda exkluderandet och avgränsandet mot den så kallade teoretiska kunskapen, ovan uttryckt som kunskap i form av vetande om världen. Kroppslig erfarenhet och sinnesinformation utgör emellertid i högsta grad också ett konkret vetande om världen, och avgränsningen mellan de så kallade kunskapsformerna blir därför paradoxal, för att inte säga kontraproduktiv. För att här mer direkt leda in diskussionen mot bildens område, alla som har någorlunda erfarenhet av bildstudier och bildframställning vet att sådan verksamhet ofta förenar kritisk analys med hög nivå av visuell uppmärksamhet och reflektion i aktion. Det personliga uttrycket har naturligtvis sin betydelse, men bildframställare i alla tider har förhållit sig till de

2 genrer och konventioner som varit rådande. I vår tid är dessa ofta benämnda som kulturer, diskurser och koder, och bildstudium/bildframställning sker så gott som aldrig i en slags tyst, intuitiv och personlig sfär. Bildstudier och bildframställning är synens vetande om världen. Historiskt har visualiserad kunskap alltid varit betydelsefull, vilket Da Vinci, Comenius och Einstein kan utgöra exempel på. Förvisso sker en del av bildstudier och bildframställning inom konstfältet, men konstbilden är en del av det överordnade området bild, och inte tvärtom. Text och bild är två fundamentalt olika men jämnbördiga sätt att presentera betydelse och information, vilket också medför att det är informations- och kommunikationsperspektivet på bilder som har högst didaktisk relevans. Trots detta är missuppfattningar om bilder vanliga i utbildningssammanhang. Exempelvis accepteras ofta inte bilder i examensuppsatser annat än som bilaga, eftersom bilder anses vara mångtydiga eller på annat sätt svåra att förena med språklig logik. Eller också refererar man också här till en avgränsning mellan kunskap (epistemologi) och konst (estetik). Bilden som presentationsform definieras här som tillhörig det andra, det som inte är kunskap. För att förstå varför det ofta förhåller sig på detta sätt får man gå bakåt i historien. Föreställningarna om detta andra är djupt rotade i vår västerländska kunskapstradition. Genom historien har bilden och den visuella sinnesinformationen fortlöpande gett upphov till eller medverkat till filosofiska och kunskapsteoretiska resonemang och frågor, alltifrån Demokritus föreställning om en mörk kognition grundad i sinnesinformation, till en klar och egentlig kognition via förnuftet och Platons tanke om den vardagliga världen som en slags reducerad projektion (av idévärlden) till Rortys (1979) avvisande av kunskap som avspegling eller möjligen avbildning av någonting i världen. Det är också inom den antika grekiska filosofin Rorty finner upphovet till de optiska metaforer han kritiserar och syftar till att dekonstruera, och denna idé om representation diskuteras hos Rorty i termer av optik, ljus och seende, exemplifierat i bl.a. tankar om själens öga. I distinktionen mellan kroppens öga och själens öga fanns vad som skilde människa och djur. Själens öga var också en förutsättning för att kunna urskilja det universella och göra omdömen om det goda. Dessa traditionella föreställningar om förhållandet mellan seendet och förnuftet avspeglades också hos de tidiga pedagogerna, exempelvis Pestalozzi. Seendet som modell för tänkandet förekommer också hos Platon och Aristoteles, och idé kommer från det grekiska verbet för att se. Tvärtemot tankegångarna från Sokrates och Platon formulerar Aristoteles dock en radikalt skild epistemologi, där mimesis är naturlig och särskild för människor, en naturlig drivkraft. Det är också studiet av mimesis som är Aristoteles diairesis, en uppdelning av ett tings konstituerande delar för att förstå dess natur. Till skillnad från Platon, som ansåg det litterära vara primärt i studiet av diegesis ( berättandet ) hade också Aristoteles ett vidare synsätt på varierande former av vad vi idag kallar för medier, och hans skifte från diegesis till mimesis som föremål för undersökning, fick den teoretiska konsekvensen att alla former av kommunikation och tolkning kan ses som mimetiska. Den dualistiska modellen av visuell perception innebär att den bedrägliga informationen/de kaosartade förnimmelserna från det kroppsliga seendet utsätts för inspektion av intellektets klarsyn. I denna tradition är tanken abstrakt och i stånd att överskrida det här och nu som begränsar och tillfälliggör den individuella sinneserfarenheten. Kunskap är något som förädlas från vår sinneserfarenhet genom tanken och fundamental kunskap ges via tänkandet, därför att tanken är abstrakt och generell. Avbildningar av världen har setts som en lägre stående form av vetande än idéer om världen, vilket då skulle kunna vara en del av förklaringen till den marginalisering som bildstudier och bildframställning ofta utsätts för i utbildningssammanhang.

3 Den samtida relevansen av de svenska ämnestraditionerna på bildområdet Mot bakgrund av den kraftigt ökande visuella karaktären hos informationen i omgivningen finns anledning att diskutera de bilddidaktiska traditionernas och perspektivens relevans för lärande sammanhang. Till denna diskussion hör också jämförelser mellan texter, bilder och visuella iscensättningar. Bildstudium och bildframställning i den svenska skolan präglas i dag av, grovt räknat och mycket kortfattat, tre traditioner eller perspektiv, som inte mer igående definieras här. Den intresserade hänvisas till Petterson & Åsén (1989) och Lindgren (2005) för en utförligare beskrivning. De är inte ömsesidigt uteslutande och är följande: Teknisk inriktning. Psykologisk, konstnärlig och estetisk inriktning Kommunikations-, informations - och kulturorienterad inriktning Av dessa perspektiv är det tredje det mest relevanta för vår samtid. Det bör dock framhållas att lingvistiska modeller för att belysa och förklara bilders sätt att informera och kommunicera ofta är reducerande och vilseledande. Men det handlar också om vilken nivå av teori och analys som är aktuell, de lingvistiska modellernas tillkortakommande när det gäller att förklara bildfenomenet som sådantoch dess förhållande till seendet och kulturen (bildteori) vägs ofta upp av deras didaktiska fördelar, inom ramen för ett vidgat språkbegrepp. De två andra perspektiven/tradidtionerna är inte heller överspelade, men är i stort behov av att omdefinieras utifrån ny teknik, nya synsätt inom psykologi och utvecklingen inom samtidskonsten. Visuell didaktik (eller visualiseringsdidaktik) Inom det utbildningsvetenskapliga fältet skall visualisering ses som perspektiv/metoder/redskap för lärande. Inom denna kontext blir det därför också väsentligt att ytterligare definiera begreppet gentemot kunskapsteoretiska och pedagogiska perspektiv samt teorier om lärande. Bildanalys och bildtolkning innebär här ett betydligt bredare fält än studiet av bilder inom konst- och bildvetenskap och dess motsvarigheter inom medicin, teknik och industri och samhällsvetenskap blir här också viktiga, exempelvis kritiska studier av hur makt och påverkan visualiseras i medierna. Andra områden med relevans för definition av visualisering inom det utbildningsvetenskapliga fältet är generell bildteori och perceptionspsykologi. Visuell didaktik handlar om hur lärande situationer lämpligast kan arrangeras och iscensättas för att leda till de studerandes progression inom visuell kompetens.(visual literacy). Det finns flera definitioner av visuell kompetens. En sådan är The Visual Literacy White Paper (Bamford, 2003). En mer kortfattad beskriver visuell kompetens som en av de s.k. 21st century skills, kompetenser som kommer att vara viktiga för framtiden. Visuell kompetens är kompetensen att tolka, använda, förstå och skapa bilder och rörliga bilder i både konventionella och med det 20:e århundradets medier på sätt som gagnar och utvecklar tänkande, beslutsfattande, kommunikation och lärande.

4 Studenter som besitter denna kompetens: Har förtrogenhetskunskap om visuella betydelser som producerats eller förmedlats via elektroniska medier. Förstår det grundläggande i visuell design, teknik och medier Är medvetna om känslomässiga, psykologiska, fysiologiska och kognitiva perspektiv i uppfattningarna om det visuella..förstår representerande, förklarande, abstrakta och symboliska bilder.. De som tillämpar kunskap om det visuella på elektroniska medier Är medvetna observatörer, kritiker och konsumenter gentemot visuell information Är kunniga designers, sammanställare och producenter av visuell information. Är effektiva i att kommunicera visuellt.är expressiva, innovativa tänkare och framgångsrika problemlösare. Det grafiska användargränssnittet hos www och konvergensen av röst, video och data i ett gemensamt digitalt format har dramatiskt ökat användningen av visuella föreställkningart och visuella presentationer. Genom framsteg såsom digitala kameror, grafikpaket och strömmande video samt gemensamma standards används nu visualisering rutinmässigt som kommunikation. Experter inom många fält från arkitektur till medicin, till lantbruk använder nu visualisering som redskap att representera data på sätt som aldrig tidigare varit möjliga. Källa: engauge 21st Century Skills (översättning av författaren) Exempel på innehåll i visuell didaktik Om tänkandet i mycket hög grad är beroende av förmågan att återsimulera sinnesinformation, i detta fall närmast visuell sådan, vad innebär detta då för pedagogik och didaktik? Vad skulle en visuell didaktik, eller kanske en visualiserings-didaktik ha för innehåll och organisation? Som en första skiss föreslås följande: Vad menas med visualisering? Texten och bilden Visualiseringshistorik och kunskapsteoretisk bakgrund Visuell kultur och visuella studier Visualisering inom skilda områden, exempelvis - grafiska representationer av kvantitativa datamängder, ämnesområden samt visualiseringar av vetenskapliga begrepp och begreppsrelationer - Visualiseringar och simuleringar inom medicin och neurologi - Visualisering inom arkitektur och teknologi - Visuella studier inom samhällsvetenskaperna - Analyser av bilder och mediediskurser, visuell källkritik - Vardagsanvändning av bilder, exempelvis på Internet och via mobiltelefonen, eller som Powerpointpresentationer i lärandesammanhang

5 Bildens ökande relevans för utbildningsområdet Visual Literacy [ungefär visuell läskunnighet eller visuell kompetens] som undervisningsinnehåll inom utbildning, diskuteras också gentemot dyslexi, dyskalkyli Visualisering och didaktik. Om bildinformationens styrka i en alltmer digitaliserad skola. Från skissens betydelse i lärandesammanhang till digital portfolio och virtuella lärandemiljöer Avslutningsvis skall här också framhållas att mot bakgrund av kursplaneskrivningarna i ämnena svenska och bild samt de nationella utvärderingarna av bildundervisningen bör ämnet bild främst definieras som ett kommunikativt inriktat läroämne. Bild och visualisering bör ingå i all lärarutbildning, för alla åldersgrupper,eftersom betydelsen av bild och visualisering som kunskap och kommunikationsmedel ökar. Det finns också behov av ett nationellt centra för ämnesdidaktisk forskning med inriktning mot bild och visualisering.

6 Referenser Bamford, A. (2003) The Visual Literacy White Paper. Uxbridge: Adobe systems incorporated. 21st Century Skills. engauge Lindgren, B. (2005). Bild, visualitet och vetande. Diskussion om bild som kunskapsfält inom utbildning. (Göteborg Studies in Educational Sciences, 229). Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis. Petterson, S. & Åsén, G. (1989) Bildundervisningen och det pedagogiska rummet. Stockholm: Högskolan för lärarutbildning, Institutionen för pedagogik.

Förslag till huvudområdes- och inriktningsbeskrivningar på DOCH

Förslag till huvudområdes- och inriktningsbeskrivningar på DOCH Förslag till huvudområdes- och inriktningsbeskrivningar på DOCH Konstnärlig examen 2 Grundnivå 2 Huvudområde cirkus 2 Huvudområdet dans 2 Huvudområdet koreografi 3 Avancerad nivå 3 Huvudområdet koreografi

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

Pedagogik. Vetenskaplig definition, en pedagogisk inriktning och dess konsekvens i dansundervisning. Martina Rubensson

Pedagogik. Vetenskaplig definition, en pedagogisk inriktning och dess konsekvens i dansundervisning. Martina Rubensson Pedagogik Vetenskaplig definition, en pedagogisk inriktning och dess konsekvens i dansundervisning Martina Rubensson Dans och Cirkushögskolan Institutionen för danspedagogik Pedagogik 1 HT 2015 Examinator:

Läs mer

Centralt innehåll. Bildframställning. Redskap för bildframställning. Bildanalys. Ämnesspecifika begrepp. Bildframställning.

Centralt innehåll. Bildframställning. Redskap för bildframställning. Bildanalys. Ämnesspecifika begrepp. Bildframställning. BILD Bilder har stor betydelse för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själva och omvärlden. Vi omges ständigt av bilder som har till syfte att informera, övertala, underhålla och ge oss estetiska

Läs mer

Centralt innehåll. Bildframställning. Redskap för bildframställning. Bildanalys. Bildframställning. Redskap för bildframställning.

Centralt innehåll. Bildframställning. Redskap för bildframställning. Bildanalys. Bildframställning. Redskap för bildframställning. BILD Bilder har stor betydelse för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själva och omvärlden. Vi omges ständigt av bilder som har till syfte att informera, övertala, underhålla och ge oss estetiska

Läs mer

Ämnesblock historia 112,5 hp

Ämnesblock historia 112,5 hp Ämneslärarutbildning 7-9 2011-12-13 Ämnesblock historia 112,5 hp för undervisning i grundskolans årskurs 7-9 Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 90 hp, utbildningsvetenskaplig

Läs mer

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Förmåga att Citat från examensmålen för NA-programmet Citat från kommentarerna till målen för gymnasiearbetet

Läs mer

MEDIEKOMMUNIKATION. Ämnets syfte

MEDIEKOMMUNIKATION. Ämnets syfte MEDIEKOMMUNIKATION Ämnet mediekommunikation behandlar journalistikens, informationens och reklamens innehåll, villkor och roll i samhället. Inom ämnet studeras kommunikationsprocessens olika steg utifrån

Läs mer

KONST OCH KULTUR. Ämnets syfte

KONST OCH KULTUR. Ämnets syfte KONST OCH KULTUR Ämnet konst och kultur är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom estetik, idéhistoria, historia, arkitektur samt dans-, film-, konst-, musik- och teatervetenskap. I

Läs mer

Beslut Utbildningsplanen är fastställd av Nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete (KUnämnden)

Beslut Utbildningsplanen är fastställd av Nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete (KUnämnden) Utbildningsplan Kandidatprogrammet i Inredningsarkitektur och möbeldesign Beslut Utbildningsplanen är fastställd av Nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete (KUnämnden) 2015-12-09 Gäller studenter antagna

Läs mer

Samhällsvetenskapsprogrammet (SA)

Samhällsvetenskapsprogrammet (SA) Samhällsvetenskapsprogrammet (SA) Samhällsvetenskapsprogrammet (SA) ska utveckla elevernas kunskaper om samhällsförhållanden i Sverige och världen i övrigt, om samspelet mellan individ och samhälle samt

Läs mer

Ämnesblock matematik 112,5 hp

Ämnesblock matematik 112,5 hp 2011-12-15 Ämnesblock matematik 112,5 hp för undervisning i grundskolans år 7-9 Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 90 hp, utbildningsvetenskaplig kärna 7,5 hp och VFU 15 hp.

Läs mer

3. Kursplaner 3.1 BILD. Syfte

3. Kursplaner 3.1 BILD. Syfte BL BILD 3. Kursplaner 3.1 BILD Bilder har stor betydelse för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själva och omvärlden. Vi omges ständigt av bilder som har till syfte att informera, övertala,

Läs mer

Estetiska programmet (ES)

Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) ska utveckla elevernas kunskaper i och om de estetiska uttrycksformerna och om människan i samtiden, i historien och i världen utifrån konstnärliga,

Läs mer

Visa vägen genom bedömning

Visa vägen genom bedömning Visa vägen genom bedömning För att du alltid ska veta var du befinner dig i din utveckling, har vi tagit fram Sveaskolans mål i olika ämnen och olika skolår. Dessa mål när du och läraren samtalar om vad

Läs mer

TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet

TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet Teknikprogrammet är ett högskoleförberedande program och utbildningen ska i första hand förbereda för vidare studier i teknikvetenskap och naturvetenskap men också i

Läs mer

Ämnesblock svenska 142,5 hp

Ämnesblock svenska 142,5 hp Ämneslärarexamen inriktning gymnasieskolan Sida 1 av 5 Ämnesblock svenska 142,5 hp för undervisning i gymnasieskolan Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 120 hp, utbildningsvetenskaplig

Läs mer

Den fria tidens lärande

Den fria tidens lärande Huvudämne Den fria tidens lärande Lärarutbildningen, Malmö högskola www.mah.se/lut/bus I huvudämnet Fria Tidens Lärande utbildas man till en modern fritidspedagog som arbetar både i och utanför skolan.

Läs mer

Varför börjar man som idéhistoriker att forska i ämnet populärvetenskap?

Varför börjar man som idéhistoriker att forska i ämnet populärvetenskap? DEN BETYDELSEFULLA POPULÄRVETENSKAPEN Populärvetenskapen hyllas liksom den kritiseras, men ofta uteblir det djupgående resonemanget. Ikaros korresponderade med Kaj Johansson, idéhistoriker vid Göteborgs

Läs mer

2009-01-13 Bild Ämnets syfte och roll i utbildningen Mål att sträva mot

2009-01-13 Bild Ämnets syfte och roll i utbildningen Mål att sträva mot Bild 2009-01-13 Ämnets syfte och roll i utbildningen Bilder har framställts och införlivats med människans språk- och begreppsvärld genom hela hennes kända historia. Bild och bildkonst ger därför unika

Läs mer

Vetenskap sökande av kunskap

Vetenskap sökande av kunskap Vetenskap sökande av kunskap Hör samman med vetenskaplig tradition & bruk av vissa metoder: En vetenskaplig kultur, enligt Sohlberg & Sohlberg (2009) Vetenskapsteori Studiet av vetenskap med rötter i en

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Bild åk 7. Ämnets syfte: Centralt innehåll Detta kommer du att få undervisning i:

Bild åk 7. Ämnets syfte: Centralt innehåll Detta kommer du att få undervisning i: Bild åk 7 Ämnets syfte: Genom undervisningen i ämnet bild ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: kommunicera med bilder för att uttrycka budskap, skapa bilder med digitala och hantverksmässiga

Läs mer

180 Higher Education Credits

180 Higher Education Credits KONSTNÄRLIGA FAKULTETEN Utbildningsplan Konstnärligt kandidatprogram i fotografi Grundnivå 180 högskolepoäng Programkod: K1FOT Curriculum BFA Programme in Photography First cycle 180 Higher Education Credits

Läs mer

CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK

CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK UNIVERSITY OF SKÖVDE HANIFE.REXHEPI@HIS.SE Bild 1 AGENDA Vad är kunskap? De fyra F:n Förståelse och lärande i relation till kunskap Vad är kompetens och vad finns det för

Läs mer

Förordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program

Förordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program SKOLFS 1999:12 Utkom från trycket den 1 februari 2000 Senaste lydelse av Förordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program utfärdad den 4 november 1999. Regeringen föreskriver följande.

Läs mer

Förslag till kompetensbeskrivning av en alfabetiseringslärare

Förslag till kompetensbeskrivning av en alfabetiseringslärare Förslag till kompetensbeskrivning av en alfabetiseringslärare Detta är den första nordiska beskrivningen av en professionell alfabetiseringslärare. Förslaget, som har arbetats fram av det nordiska Alfarådet,

Läs mer

LBD110, Bild och form, Visuella gestaltningsformer och kulturorientering, 30 högskolepoäng

LBD110, Bild och form, Visuella gestaltningsformer och kulturorientering, 30 högskolepoäng Gäller fr.o.m. ht 08 LBD110, Bild och form, Visuella gestaltningsformer och kulturorientering, 30 högskolepoäng Visual Arts and Culture Survey, 30 higher education credits Grundnivå / First Cycle 1. Fastställande

Läs mer

Tema: Didaktiska undersökningar

Tema: Didaktiska undersökningar Utbildning & Demokrati 2008, vol 17, nr 3, 5 10 Tema: Didaktiska undersökningar Tema: Didaktiska undersökningar Generella frågor som rör undervisningens val brukas sägas tillhöra didaktikens område. Den

Läs mer

Hur kan dokumentationen synliggöra barns lärande i relation till verksamheten?

Hur kan dokumentationen synliggöra barns lärande i relation till verksamheten? Hur kan dokumentationen synliggöra barns lärande i relation till verksamheten? Pedagogisk dokumentation som grund för uppföljning och utvärdering för förändring Ingela Elfström, Stockholms universitet

Läs mer

Behövs ett nytt perspektiv på relationen undervisning-lärande? och kan Learning activity bidra med något?

Behövs ett nytt perspektiv på relationen undervisning-lärande? och kan Learning activity bidra med något? Behövs ett nytt perspektiv på relationen undervisning-lärande? och kan Learning activity bidra med något? INGER ERIKSSON Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik & Stockholm

Läs mer

1) Introduktion. Jonas Aspelin

1) Introduktion. Jonas Aspelin 1) Introduktion Jonas Aspelin Uttrycket relationell förekommer i många sammanhang. Man talar till exempel om relationell psykoterapi, relationell estetik, relationell sociologi och relationell psykologi.

Läs mer

Lärande, undervisning och informationsteknologi (IT)

Lärande, undervisning och informationsteknologi (IT) KURSPLAN LIT120, LIT220 Kommentarmaterial Gäller fr.o.m. ht 07 Lärande, undervisning och informationsteknologi (IT) KOMMENTARDEL till Inriktningen Lärande, undervisning och informationsteknologi (IT) 1.

Läs mer

Professor Tomas Kroksmark Högskolan i Jönköping. www.tomaskroksmark.se

Professor Tomas Kroksmark Högskolan i Jönköping. www.tomaskroksmark.se Professor Tomas Kroksmark Högskolan i Jönköping www.tomaskroksmark.se En skola på vetenskaplig grund En skola på vetenskaplig grund Ny Skollag 1 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad

Läs mer

Val av fördjupningsområde inom grundlärarprogrammet 4-6, NO

Val av fördjupningsområde inom grundlärarprogrammet 4-6, NO Val av fördjupningsområde inom grundlärarprogrammet 4-6, NO För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4 6 ingår 30 hp i vart och ett av ämnena svenska, matematik, engelska.

Läs mer

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet FILOSOFI Filosofi är ett humanistiskt ämne som har förgreningar i alla områden av mänsklig kunskap och verksamhet, eftersom det behandlar grundläggande frågor om verklighetens natur, kunskapens möjlighet

Läs mer

New Media. De nya praktikerna och kontexter för den nya praktiken

New Media. De nya praktikerna och kontexter för den nya praktiken New Media De nya praktikerna och kontexter för den nya praktiken Vilka är de nya praktikerna? NM utmanar föreställningen om konsumenter och producenter som två olika grupper I nya medier blir konsumenterna

Läs mer

Digitala verktyg i matematik- och fysikundervisningen ett medel för lärande möten

Digitala verktyg i matematik- och fysikundervisningen ett medel för lärande möten Digitala verktyg i matematik- och fysikundervisningen ett medel för lärande möten Ulrika Ryan Hur bygger jag den vetenskapliga grunden för min undervisning? Styrdokument Forskning Beprövad erfarenhet Matematik

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

Informationsaktiviteter och lärande i skola och bibliotek

Informationsaktiviteter och lärande i skola och bibliotek Informationsaktiviteter och lärande i skola och bibliotek Louise Limberg Svensk Biblioteksförenings forskardag 7 november 2013 Inledning Informationskompetens som forskningobjekt Förändrade pedagogiska

Läs mer

Skola 2011. KURSPLANER Motiv- och syftestexter

Skola 2011. KURSPLANER Motiv- och syftestexter Skola 20 KURSPLANER Motiv- och syftestexter Innehåll BILD... 3 ENGELSKA... 3 HEM- och KONSUMENTKUNSKAP... 4 IDROTT och HÄLSA... 5 MATEMATIK... 6 MODERNA SPRÅK... 7 MODERSMÅL... 8 MUSIK... 9 Naturorienterande

Läs mer

ESTETISK KOMMUNIKATION

ESTETISK KOMMUNIKATION ESTETISK KOMMUNIKATION Kommunikation med estetiska uttrycksmedel används för att påverka kultur- och samhällsutveckling. Kunskaper om estetisk kommunikation ökar förmågan att uppfatta och tolka budskap

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet

Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen Bakgrunden Vision från

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

www.hkr.se Högskolan Kristianstad 291 88 Kristianstad Tfn 044-20 30 00 Fax 044-12 96 51

www.hkr.se Högskolan Kristianstad 291 88 Kristianstad Tfn 044-20 30 00 Fax 044-12 96 51 Sidan 1 av 6 2005-05-11 Dnr: 152/334-05 Institutionen för beteendevetenskap Kursplan, Pedagogik (1-20), 20 poäng Utbildningsområde: SA Ämneskod: PEA Engelsk titel: Education ECTS-poäng 30 Kursen ges som

Läs mer

Beslut om tillstånd att utfärda masterexamen inom området bildpedagogik

Beslut om tillstånd att utfärda masterexamen inom området bildpedagogik Konstfack Rektor Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Lisa Jämtsved Lundmark 08-563 088 03 lisa.jamtsved.lundmark@hsv.se

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete i vardagen

Systematiskt kvalitetsarbete i vardagen Systematiskt kvalitetsarbete i vardagen Pedagogisk dokumentation som grund för kontinuerligt utvecklingsarbete Ingela Elfström, Stockholms universitet Föreläsning i Malmö 141023 Förskolans uppdrag Att

Läs mer

Agenda A. Kunskapsteori B. Paradigm C. Syfte D. Kunskapsprodukter E. Forskningsprocessen F. Kunskapsprojektering G. Kunskapsprojektering och uppsatsen

Agenda A. Kunskapsteori B. Paradigm C. Syfte D. Kunskapsprodukter E. Forskningsprocessen F. Kunskapsprojektering G. Kunskapsprojektering och uppsatsen Agenda A. Kunskapsteori B. Paradigm C. Syfte D. Kunskapsprodukter E. Forskningsprocessen F. Kunskapsprojektering G. Kunskapsprojektering och uppsatsen A Kunskapsteori Viktiga kunskapsteoretiska begrepp

Läs mer

11. Feminism och omsorgsetik

11. Feminism och omsorgsetik 11. Feminism och omsorgsetik Nästan alla som har utövat inflytande på den västerländska moralfilosofin har varit män. Man kan därför fråga sig om detta faktum på något sätt återspeglar sig i de moralteorier

Läs mer

KONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG

KONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG KONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG Studier av konstnärligt seende (Saks) Dokumentation och vetenskapligt seminarium SE OCH LÄRA, ELLER LÄRA ATT SE I en tid av stark målfokusering inom förskola och skola och med samhällets

Läs mer

Kursplanen i ämnet bild

Kursplanen i ämnet bild DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Kursplanen i ämnet bild Läsåret 2011/12 införs en samlad läroplan för var och en av de obligatoriska skolformerna grundskolan, grundsärskolan, sameskolan och

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Bild I år F arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Bild I år F arbetar eleverna med: I år F arbetar eleverna med: År F bildkonstnärer och deras verk. - de vanligaste färgernas namn - olika material såsom kritor av olika slag, vattenfärg, tyg, garn och lera - träna på att använda sax och

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Bild. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret

Bild. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret Balderskolan, Uppsala musikklasser 2009 Bild Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret kunna framställa arbeten med hjälp av olika redskap och tekniker, kunna använda egna och andras

Läs mer

BILDKONST. Läroämnets uppdrag

BILDKONST. Läroämnets uppdrag 1 BILDKONST Läroämnets uppdrag Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleven till att genom konsten utforska och uttrycka en verklighet av kulturell mångfald. Elevens identiteter byggs

Läs mer

Ingela Elfström. Malmö 2014-02-11

Ingela Elfström. Malmö 2014-02-11 Uppföljning och utvärdering för förändring - pedagogisk dokumentation som grund för kontinuerlig verksamhetsutveckling och systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Malmö 2014-02-11 Ingela Elfström Förskolans

Läs mer

Nya Medier. Gränssnitt, Interaktivitet och Digital kod

Nya Medier. Gränssnitt, Interaktivitet och Digital kod Nya Medier Gränssnitt, Interaktivitet och Digital kod Människa-Dator: Gränssnittet Tre lager tas upp i boken: Fysiska apparaten som möjliggör för användaren att styra/använda datorn Mjukvara som organiserar

Läs mer

Bild GR (A), Bild, Grundlärarutbildning, grundlärare åk 4-6, 30 hp

Bild GR (A), Bild, Grundlärarutbildning, grundlärare åk 4-6, 30 hp 1 (7) Kursplan för: Bild GR (A), Bild, Grundlärarutbildning, grundlärare åk 4-6, 30 hp Art (BA), Art for Teachers in Leisure Education, 30 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå

Läs mer

Teknikprogrammet (TE)

Teknikprogrammet (TE) Teknikprogrammet (TE) Teknikprogrammet (TE) ska utveckla elevernas kunskaper om och färdigheter i teknik och teknisk utveckling. Efter examen från programmet ska eleverna ha kunskaper för högskolestudier

Läs mer

GLÖMSTA-, VISTA-, VISTABERG- OCH TALLDALENS FÖRSKOLOR

GLÖMSTA-, VISTA-, VISTABERG- OCH TALLDALENS FÖRSKOLOR GLÖMSTA-, VISTA-, VISTABERG- OCH TALLDALENS FÖRSKOLOR Totalt 25 avdelningar Ca 100 medarbetare med olika utbildningar 445 barn Beläget i villaområdet Glömsta, vista, vistaberg Nya förskolor EN GEMENSAM

Läs mer

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn Lärandeteorier och specialpedagogisk verksamhet Föreläsningen finns på kursportalen. Ann-Charlotte Lindgren Vad är en teori? En provisorisk, obekräftad förklaring Tankemässig förklaring, i motsats till

Läs mer

Lärande i digitala tider. www.tomaskroksmark.se

Lärande i digitala tider. www.tomaskroksmark.se Lärande i digitala tider www.tomaskroksmark.se Visionen om full måluppfyllelse Måluppfyllelsens tre komponenter Elevens möjligheter Måltextens relevans Lärarens kompetens Två professionella komponenter

Läs mer

Målet med undervisningen är att eleverna ska utveckla sin förmåga att:

Målet med undervisningen är att eleverna ska utveckla sin förmåga att: Bild Målet med undervisningen är att eleverna ska utveckla sin förmåga att: Kommunicera med bilder för att uttrycka budskap, skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med

Läs mer

Här är två korta exempel på situationer då vi tillämpar den distributiva lagen:

Här är två korta exempel på situationer då vi tillämpar den distributiva lagen: Modul: Algebra Del 8: Avslutande reflektion och utvärdering Distributiva lagen Cecilia Kilhamn, Göteborgs Universitet Distributiva lagen a (b + c) = a b + a c Den distributiva lagen kallas den räknelag

Läs mer

Nya Medier. Gränssnitt, Interaktivitet och Digital kod

Nya Medier. Gränssnitt, Interaktivitet och Digital kod Nya Medier Gränssnitt, Interaktivitet och Digital kod Människa-Dator: Gränssnittet Tre lager tas upp i boken: Fysiska apparaten som möjliggör för användaren att styra/använda datorn Mjukvara som organiserar

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Målet med undervisningen är att eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

Målet med undervisningen är att eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: Teknik Målet med undervisningen är att eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion, identifiera problem

Läs mer

B. Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till kursen

B. Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till kursen KONSTFACK Institutionen för Design, Konsthantverk och Konst KURSPLAN 30030 Industridesign, individuell fördjupning Industrial, individual proficency 30 högskolepoäng / 30 ECTS credits Kurskod: IDK320,

Läs mer

Utbildningsplan för Pedagogik, kandidatprogram 180 högskolepoäng

Utbildningsplan för Pedagogik, kandidatprogram 180 högskolepoäng Utbildningsplan för Pedagogik, kandidatprogram 180 högskolepoäng Bachelor s Programme in Education 180 Higher Education Credits Revidering fastställd av Utbildningsvetenskapliga fakultetsstyrelsen 2013-03-15

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Framtidens lärande. Anders Jakobsson, PhD. Docent i utbildningsvetenskap med inriktning mot naturvetenskap och lärande

Framtidens lärande. Anders Jakobsson, PhD. Docent i utbildningsvetenskap med inriktning mot naturvetenskap och lärande Framtidens lärande Anders Jakobsson, PhD Docent i utbildningsvetenskap med inriktning mot naturvetenskap och lärande Vetenskaplighet och lärande Mångvetenskapligt / tvärvetenskapligt Hur förhåller man

Läs mer

Underlagen indikerar att studenterna visar kunskap

Underlagen indikerar att studenterna visar kunskap Kriterier för utvärdering projektet Geovetenskap och kulturgeografi Område används som synonymt med huvudområde genomgående i dokumentet. Skillnaden mellan huvudområden begränsas till beskrivningen av

Läs mer

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Översikt, kompetenser Relationell/ kommunikativ Ledarskap Didaktisk Reflektions över professionen Ämnesdidaktiska förmågor relationer med elever,

Läs mer

LMS210, Människa, natur och samhälle för lärare 2, 30 högskolepoäng

LMS210, Människa, natur och samhälle för lärare 2, 30 högskolepoäng LMS210, Människa, natur och samhälle för lärare 2, 30 högskolepoäng Man, Nature and Society 2 for Teachers in Primary School, 30 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen

Läs mer

Källkritik. - om att kritiskt granska och värdera information. Ted Gunnarsson 2014-04-10

Källkritik. - om att kritiskt granska och värdera information. Ted Gunnarsson 2014-04-10 Källkritik - om att kritiskt granska och värdera information Ted Gunnarsson 2014-04-10 Källkritik - Innehåll Vad är källkritik? Varför källkritik? De källkritiska kriterierna Exempel på källkritiska frågor

Läs mer

TEKNIK. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet teknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

TEKNIK. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet teknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: TEKNIK Ämnet teknik är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Teknik handlar om att uppfylla människors behov och önskemål genom att omvandla naturens fysiska resurser eller immateriella tillgångar i produkter,

Läs mer

Senaste lydelse av. SKOLFS 2011:159 Utkom från trycket den 15 december 2011

Senaste lydelse av. SKOLFS 2011:159 Utkom från trycket den 15 december 2011 Senaste lydelse av SKOLFS 2011:159 Utkom från trycket den 15 december 2011 Skolverkets föreskrifter om vad som krävs för att en lärares kompetens ska vara relevant för vissa ämnen i gymnasieskolan; beslutade

Läs mer

Grundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6

Grundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6 Översikt, kompetenser Relationell/ kommunikativ Visa intresse att etablera kontakt med elever, skapa relationer med elever, skapa förtroendefulla relationer med Ledarskap Visa ett respektfullt bemötande

Läs mer

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV EN RESUMÉ AV BOKEN DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV AV STAFFAN SELANDER & GUNTHER KRESS Juni 2011 Cecilia Montén Maria Zevenhoven 1 Inledning För att anpassa skolan och undervisningen till

Läs mer

3. Kursplaner 3.1 BILD. Syfte

3. Kursplaner 3.1 BILD. Syfte BL BILD 3. Kursplaner 3.1 BILD Bilder har stor betydelse för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själva och omvärlden. Vi omges ständigt av bilder som har till syfte att informera, övertala,

Läs mer

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18)

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18) YTTRANDE Vårt dnr 08/2336 Styrelsen 2008-09-26 Ert dnr S2008/2789/ST Avd för vård och omsorg Gigi Isacsson Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); utfärdad den 21 november 2013. SFS 2013:924 Utkom från trycket den 29 november 2013 Regeringen föreskriver att bilaga

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Medier och Kommunikation SGMKV. Medier och kommunikation Media and Communication

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Medier och Kommunikation SGMKV. Medier och kommunikation Media and Communication Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Medier och Kommunikation Programkod: SGMKV Programmets benämning: Högskolepoäng/ECTS: 180 Beslut om inrättande: Medier och kommunikation Media

Läs mer

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen

Läs mer

Lära digitalt. #lärdig. En föreläsningsserie med forskande kollegor

Lära digitalt. #lärdig. En föreläsningsserie med forskande kollegor Center för Skolutveckling i samarbete med #lärdig Lära digitalt En föreläsningsserie med forskande kollegor Fem forskande kollegor presenterar sina avhandlingar med fokus på hur vi designar vår undervisning

Läs mer

MEDIER, SAMHÄLLE OCH KOMMUNIKATION

MEDIER, SAMHÄLLE OCH KOMMUNIKATION MEDIER, SAMHÄLLE OCH KOMMUNIKATION Ämnet medier, samhälle och kommunikation har sin bas inom medie- och kommunikationsvetenskap, journalistikvetenskap och samhällsvetenskap. Det behandlar såväl traditionella

Läs mer

I arbetet hanterar eleven flera procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med säkerhet, både utan och med digitala verktyg.

I arbetet hanterar eleven flera procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med säkerhet, både utan och med digitala verktyg. Kunskapskrav Ma 2a Namn: Gy Betyg E D Betyg C B Betyg A 1. Begrepp Eleven kan översiktligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av några representationer samt översiktligt beskriva sambanden

Läs mer

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator version 2014-09-10 Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator Studentens namn Handledares namn Examinerande

Läs mer

Gymnasiearbete för högskoleförberedande examen

Gymnasiearbete för högskoleförberedande examen Gymnasiearbete - introduktionstext september 2012 Gymnasiearbete för högskoleförberedande examen Syftet med den här texten är att ge övergripande information om och kommentarer till gymnasiearbetet för

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet (NA)

Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) ska utveckla elevernas kunskaper om sammanhang i naturen, om livets villkor, om fysikaliska fenomen och skeenden och om kemiska processer.

Läs mer

TENTAPLUGG.NU AV STUDENTER FÖR STUDENTER. Datum. Kursexaminator. Betygsgränser. Tentamenspoäng. Övrig kommentar

TENTAPLUGG.NU AV STUDENTER FÖR STUDENTER. Datum. Kursexaminator. Betygsgränser. Tentamenspoäng. Övrig kommentar TENTAPLUGG.NU AV STUDENTER FÖR STUDENTER Kurskod Kursnamn D0017A Produktdesign Datum Material Sammanfattning Kursexaminator Betygsgränser Tentamenspoäng Uppladdare Johanna Hamne Övrig kommentar November

Läs mer

Högskoleförordningen (1993:100) Bilaga 2

Högskoleförordningen (1993:100) Bilaga 2 Högskoleförordningen (1993:100) Bilaga 2 Lärarexamen Omfattning Lärarexamen avläggs på grundnivå eller avancerad nivå beroende på poängomfattning, krav på fördjupning i ett ämne eller inom ett ämnesområde

Läs mer

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende

Läs mer

BILD LOKAL KURSPLAN SÄVSJÖ KOMMUN 2000-10-30

BILD LOKAL KURSPLAN SÄVSJÖ KOMMUN 2000-10-30 BILD LOKAL KURSPLAN SÄVSJÖ KOMMUN 2000-10-30 Lokal kursplan i bild - Sävsjö Kommun 2000-10-30 utarbetad av: Katrina Wiking, Marie-Anne Sandberg, Monica Brogård, Gerd Alvesund, Jennie Carlsén och Eivor

Läs mer

CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK

CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK UNIVERSITY OF SKÖVDE HANIFE.REXHEPI@HIS.SE Bild 1 AGENDA Vad är kunskap? De fyra F:n Förståelse och lärande i relation till kunskap Vad är kompetens och vad finns det för

Läs mer

beckmans designhögskola

beckmans designhögskola beckmans designhögskola Utbildningsplan Konstnärlig kandidatexamen i visuell kommunikation Grundnivå180 högskolepoäng Study programme BA Programme in visual communication First cycle 180 Higher Education

Läs mer

Studiehandledning Pedagogisk forskning III

Studiehandledning Pedagogisk forskning III Stockholms universitet Institutionen för pedagogik och didaktik Studiehandledning Pedagogisk forskning III Vårterminen 2014 Inledning Vetenskapsteori kan definieras som ett ämne inom filosofin: läran om

Läs mer

FOTOGRAFISK BILD. Ämnets syfte

FOTOGRAFISK BILD. Ämnets syfte FOTOGRAFISK BILD Fotografiet blir en allt viktigare kommunikationsform, och människor möts dagligen av meddelanden i form av fotografiska bilder med olika avsändare och varierande syften. Den digitala

Läs mer