AFASIBEHANDLING MED HJÄLP AV VIDEOTELEFONI. En pilotstudie. Berit Henriksson

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "AFASIBEHANDLING MED HJÄLP AV VIDEOTELEFONI. En pilotstudie. Berit Henriksson"

Transkript

1 UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för klinisk vetenskap Enheten för logopedi 9 AFASIBEHANDLING MED HJÄLP AV VIDEOTELEFONI En pilotstudie Berit Henriksson Examensarbete i logopedi, 20 p Höstterminen 2000 Handledare: Magnus Magnusson

2 FÖRORD Samtalet är en så alldaglig företeelse att vi i vardagslivet ägnar det lika liten uppmärksamhet som andra märkliga men ständigt pågående processer, såsom fotosyntesen i växternas blad eller vår egen matsmältning för att bara nämna ett par underverk som ständigt pågår i och omkring oss. Samtalet är inte mindre märkvärdigt. Det är- också i sina trivialaste former- en ytterligt komplicerad process där minnesbilder och handlingar omvandlas till de symboler som orden i språket utgör och som omvandlas till språkljuden med sin oändliga nyansrikedom. Orden uppfångas av den andre och ger upphov till förståelse med hjälp av de inre bilder av gestalter och handlingar som aktiveras av det man hör. Så inleder Clarence Crafoord ett kapitel i sin bok Människan är en berättelse (1994). Enligt detta resonemang är ett samtal ju så mycket mer än enbart ord och hur gör man då för att förmedla allt det här om man dessutom drabbats av afasi. Personer som drabbats av afasi har alltid berört mig så när jag fick förmånen att genomföra en studie av afasiterapi via videotelefon så tvekade jag inte. Att jag dessutom skulle få studera samtalsinteraktionen och bygga min uppsats kring detta tema gjorde att valet var lätt. Jag vill rikta ett varmt tack till de personer som gjort denna studie möjlig och hjälpt mig då problem uppstått, stöttat mig med goda råd och glada tillrop! Ett stort tack förstås till patienten som deltog i detta projekt! Jag vill även tacka Norrbottens Läns Landsting som bistått mig ekonomiskt. Ett speciellt tack till eldsjälar som Lena Niemi, Eva Barrelöv, Anna- Lena Dynesius och inte minst min handledare Magnus Magnusson. Jag vill även passa på att tacka Britt Mattsson, Kent Hjelm, Mikael Isaksson och min familj. 2

3 SAMMANFATTNING Denna studie utfördes i två delar, dels som en försöksdel med en videobaserad logopedbehandling på distans av en person med afasi, dels som en analysdel av de inspelade samtalen mellan logoped och patient. Syftet med studien var att visa att det går att genomföra afasibehandling på distans via videotelefon och att CA- analys, Conversation Analysis, kan vara ett redskap för att beskriva behandlingen och analysera interaktionen. Behandlingen omfattade sju tillfällen där en övervägande del av terapin bestod av olika Lexiaövningar. Terapitillfällena videofilmades och ett flertal segment som kunde påvisa hur afasibehandling via videotelefon fungerar frilades. Dessa segment från olika tidpunkter under behandlingsserien transkriberades för att få exempel på dialoger. Via CA- analys av dessa segment kunde exempel på logopedisk arbetsmetodik, kommunikationsstrategier hos patienten och ergonomiska eller fysiska förutsättningar i kontexten påvisas. Resultaten visar att behandling av afasi via videotelefon går att genomföra och att analyserna kan ge intressant information om samtalsinteraktion samt om de strategier som en person med afasi använder vid ordmobilisering. Det verbala och icke verbala beteendet hos den afasidrabbade i denna studie förefaller ej skilja sig från andra afasidrabbades beteende i naturliga samtalssituationer, vilket talar för att mediet ej hindrat hennes kommunikation. Det förefaller snarare som om mediet förstärkt befintliga strategier och gynnat uppkomsten av nya. För att helt uppnå en känsla av att arbetet sker i ett gemensamt rum krävs dock en mer transparent teknik än den som finns tillgänglig idag, det vill säga en teknik som är så självklar att man som användare tar den för given. Studien pekar på att afasibehandling via videotelefon kan vara ett alternativt logopediskt behandlingssätt men för att kunna utvärdera denna behandlingsform krävs dock mer omfattande studier där fler personer med olika afasiformer deltar. 3

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING sid INLEDNING..1 BAKGRUND. 1 Telemedicin... 1 Afasibegreppet.. 1 Beskrivning av CA- analys. 2 Afasirehabilitering... 3 Videotelefon som ett medium... 4 SYFTE 6 METOD OCH MATERIAL. 6 Försöksperson... 6 Testmaterial. 7 Tekniska data/apparatur Val av behandlingsinriktning Behandlingsuppläggning Dokumentation.. 9 Databearbetning.. 9 RESULTAT.. 9 Samtal och fenomen som analyserats 9 Kommunikationsstrategier vid ordmobilisering. 9 Lystringssignaler hos en afasidrabbad vid samtal via videotelefon 12 Strategier för att skapa närhet vid samtal via videotelefon 13 Störningar i ljud- och bildöverföringen och dess inverkan på patientens beteende. 14 Ergonomiska och fysiska förutsättningar i kontexten som skapar strategier.. 16 Logopedisk arbetsmetodik. 16 Utfall av behandlingen. 18 DISKUSSION 19 Inför framtiden SLUTSATSER REFERENSER..21 BILAGOR Bilaga 1 a Bilaga 1 b Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 a Bilaga 4 b Brev: Kallelse till behandling Svarsblankett för deltagande i studien Teknisk beskrivning av utrustning Principer för transkription A-ning resultat före terapistart. Rådata. A-ning resultat efter afasiterapi via videotelefon. Rådata. 4

5 INLEDNING Det är svårt att bedriva en god rehabilitering av afasidrabbade i Norra Lappland på grund av att upptagningsområdet är geografiskt stort och relativt glest befolkat. Därför kändes det angeläget att se om afasiterapi via videotelefon skulle vara ett alternativt arbetssätt för denna patientkategori för att spara tid och ändå kunna ge den service som landstinget är skyldig att erbjuda sina invånare. Det har gjorts en del studier i Norge inom vårdsektorn med denna teknik men studier av afasiterapi via videotelefon är sällsynta och i det närmaste obefintliga varför denna studie kan ses som ett pionjärarbete. BAKGRUND Telemedicin I en rapport från 1998 beskriver Magnusson bland annat telematikområdets utveckling, det vill säga alla de tekniker som utvecklats för distanskommunikation och där telefonen utgör det äldsta redskapet. Videotelefonen och dess utveckling är en relativt ny del av detta område. Magnusson skriver vidare att den amerikanske talterapeuten Robert Wertz var en av de tidiga pionjärerna som såg möjligheterna med detta medium för speciella grupper (Magnusson, 1998a). Wertz studie på åttiotalet (Wertz, Dronkers, Bernstein-Ellis, Sterling, Shubitowski, Elman, Shenaut, Knight, Deal, 1992) granskade mediets möjligheter vid konsultationer med patienter som haft stroke och afasi. Mer begränsade studier genomfördes i andra länder och i Sverige har det gjorts flera pilotstudier under nittiotalet inom afasiområdet. Lundell, Lifvergren, och Magnusson (1997) har studerat distansutbildning för personer med afasi via Internet. Studier av diagnostisering, behandling eller träning via videotelefon är dock sällsynta. Några har utförts inom det psykiatriska området i Norge som får ses som ett av de riktiga pionjärländerna på detta område, mycket tack vare att det inhemska företaget Tandberg satsade på denna teknik. I dessa studier har bland andra von Tetzchner, Holand och Steindal (1991) studerat terapeutiska samtal via videotelefon mot såväl barn med autism som patienter med afasi. Ett av det största projekten har dock genomförts i Sverige i form av en dubbelstudie under lång tid av personer med afasi respektive utvecklingsstörning i samband med språkträning via videotelefon (Magnusson, 1998b). Det finns ej tillgängligt så mycket data för jämförelse då afasibehandling via videotelefon ej är utprovat i några större sammanhang än i de refererade svenska försöken (Karlsson & Magnusson, 1999). Den här uppsatsen ska redovisa en studie som bygger på dessa försök. Afasibegreppet Afasi är en förvärvad språkstörning som uppstår när ett eller flera språkområden i den dominanta hjärnhalvan skadas fokalt. Skador i vänster hemisfär är vanligast. I Sverige insjuknar enligt en grov uppskattning ca 5000 personer per år i afasi (Borenstein, 1988). De flesta är äldre personer men även unga drabbas. Förutom av yttre direkta trauma, så kan afasi orsakas av en mängd olika sjukdomar i hjärnan. Vanligast är stroke (slaganfall), det vill säga en blödning eller propp i något av hjärnans kärl. Afasi kan drabba alla språkmodaliteter; informativt tal, repetition, hör- och läsförståelse, högläsning, diktamen och informativ skrift. Överhuvudtaget drabbar afasi inte bara språket utan i stort sett hela personen och även personens sociala kontext, något som den klassiske afasiterapeuten Wepman i USA konstaterade redan för mer än 50 år sedan och som på senare tid styrkts exempelvis av forskargrupper i England (Parr, Byng, Gilpin & Ireland, 1997).

6 Wilkinson (1999) har i en studie visat att afasidrabbade oavsett afasiform har svårigheter med sekventiell planering vilket kan leda till problem i samtalssituationen. Han menar att det blir svårt för mottagaren att förstå deras budskap och att detta i sin tur leder till svårigheter att uppnå ömsesidig förståelse i samtalet. En uppgift för talaren är ju att konstruera yttranden så att mottagaren kan förstå hur de relaterar till tidigare turer och vilka följder det har för följande turer. Ett exempel på det är när mottagaren initierar en reparation i följande tur via komplettering med någon fråga som till exempel Vad?. Talaren kan initiera reparation via klarlägganden det vill säga till exempel Nej jag menar inte X, jag menar Y. Detta sätt att initiera en reparation finns även beskrivet i en studie av Laakso och Klippi (1999). Wilkinson (1999) påtalar vidare att svårigheter vid samtal kan ha olika orsaker och kräver en annan målsättning för terapin jämfört med terapi då bristerna är på ord- och meningsnivå. Han hänvisar för jämförelse bland annat till en studie från 1990 gjord av Marshall, Pound, White-Thomson och Pring samt till en studie från 1996 av Nickels och Best. Samtalsanalys kan upptäcka problem, på vilket sätt de uppstår, hur problemen kan handhas och hur den ömsesidiga förståelsen kan nås trots de svårigheter som afasin orsakar. Beskrivning av CA- analys Conversation Analysis/CA- metoden som utarbetats av Garfinkel (1967/1972) vilar på följande fyra grundläggande antaganden enligt Heritage (1989): 1. All interaktion anses vara strukturerad 2. Alla bidrag till interaktionen, det som yttras i ett samtal, är såväl kontextberoende som kontextförnyande 3. Alla detaljer i interaktionen är värdefulla och inget kan avfärdas som slumpartat, irrelevant eller felaktigt 4. Social interaktion studeras och bäst är observationer av naturlig/ äkta interaktion CA- analys är en produkt av en särskild gren inom sociologin, etnometodologin. Ett etnometodologiskt synsätt på språklig kommunikation innebär att interaktionen studeras utifrån vardagliga situationer, där tonvikten läggs på deltagarnas egna produktions- och tolkningsmetoder. Analysen begränsas till det som finns tillgängligt i själva interaktionen, det vill säga bygger på sådana enheter som deltagarna i samtalet/interaktionen själva utnyttjar i sina försök att förstå och tolka varandras budskap. Analysen inleds via noggranna studier av materialet för att kartlägga/identifiera dessa enheter. Arbetsmetodiken i CA bygger på att forskaren från sitt material letar efter mönster som upprepas och bygger sina slutsatser från dessa återkommande mönster i materialet. Det är en så kallad induktiv metod, det vill säga jakten på återkommande mönster i interaktionen leder till att materialbasen ständigt utökas (Norrby, 1996). Inom afasiologin har CA- analyser använts av bland andra Ruth Lesser i England samt av Minna Laakso och Anu Klippi i Finland. Lesser är en av pionjärerna inom området och har via studier av samtal bland annat visat på hur försämring av neurolingvistisk förmåga påverkar kommunikationen (Lesser & Perkins, 1999). I en studie (1999) beskriver Laakso och Klippi mer detaljerat interaktionen mellan personer med afasi och olika samtalspartners vid samtal. De skriver vidare att studier av hur personer med afasi och samtalspartners löser problem i interaktionen ger detaljerad kunskap om hur ett samtal kan fungera trots afasi. Denna kunskap kan i sin tur användas till att utbilda personer som har afasi och samtalspartners med syfte att stärka de afasidrabbades roll som fullvärdiga deltagare i interaktionen. De fann att det speciellt vid situationer då personen med afasi hade svårt att mobilisera ord krävdes extra ansträngning för att åstadkomma ett samarbete och att de som 2

7 drabbats av afasi använde flera icke verbala strategier som komplement till sitt tal. De ville påvisa att ordmobilisering är en synbar aktivitet som ofta initierar en gemensam fas av samarbete mellan den afasidrabbade och dennes samtalspartner där problemet ska lösas, en så kallad hint and guess sekvens. Det motsvarande svenska termparet är antyda/anta. Detta är något som traditionellt har ansetts som en kognitiv process och studier som gjorts har fokuserat på den enskilde personen med afasi. Huvudfynden i Laaksos och Klippis studie antyder att så kallade hint and guess segment har en regelbunden struktur som består av fyra olika faser som är ganska lika oberoende av afasityp. De har studerat interaktion mellan flera deltagare vid samtal med fokus på verbala och icke verbala signaler i samband med de olika faserna, det vill säga fasen då ett problem är påvisat, fasen då det grundläggs en ram för samarbetet mellan deltagarna, hint and guess fasen och den långa fasen då det befästs att sökandet är framgångsrikt fullbordat. De fann att personer med afasi först själva försöker hitta avsett ord och när detta misslyckas vänder sig till övriga samtalsdeltagare för att få hjälp. Författarna kunde i sin studie även påvisa att personer med afasi och deras samtalspartners använder samma icke verbala strategier vid ordmobilisering som vid samtal där ingen av parterna har afasi. Laakso och Klippi skriver vidare att samtal är ett socialt fenomen och den förlängda så kallade problemlösningsfasen som de kunnat påvisa i sin studie påverkar flödet i samtalet vilket även försvårar interaktionen. De påtalar vidare hur lite detaljkunskap det finns om samtal och interaktion med personer som har afasi. I vardagssituationer är personen med afasi ofta hänvisad till en position som tredje person fast han/hon själv har initierat ämnet och fast samtalet kretsar kring hans/hennes eget liv. Afasirehabilitering Jag utgår i min studie från Corneliussens (2000) syn på afasirehabilitering. Hon har definierat afasirehabilitering sett från ett logopediskt- specialpedagogiskt synsätt och ett totalkommunikativt perspektiv som ett brett spektrum av individuellt anpassade åtgärder. Det överordnade målet för dessa åtgärder är att medverka till att personen med afasi får förbättrade möjligheter till språkbruk och kommunikation Att uppnå dessa mål kan göras på många olika sätt. Ett sätt att uppnå dem är via direkt behandling i form av individuellt neurolingvistiskt baserad behandling, gruppbehandling eller datorbaserad behandling. Ett annat sätt är att via information och/eller handledning till närstående, personal och eventuellt övrigt nätverk, genomföra en så kallad indirekt behandling (Lindström, 1996). En neurolingvistisk modell för terapi innebär att man genomför en analys av den språkliga förmågan, bygger en hypotes om afasisyndromet samt har en positivistisk syn med målsättning att reorganisera språkliga funktioner. En behandlingsfilosofi som är neurolingvistiskt inriktad kräver med nödvändighet direkta behandlingsinsatser. En funktionellt baserad modell kartlägger vilka förutsättningar patienten har för kommunikation och vilka krav som ställs på patientens kommunikation. Den funktionella modellen har fokus på resurser och kompetens, vill förstärka patientens kommunikationsstrategier, träna kompensationsförmågan och utprova kommunikationshjälpmedel om så krävs. För att få en helhetsbild av patienten krävs att man gör någon form av bedömning av den funktionella kommunikationen, det vill säga bildar sig en uppfattning om hur patienten använder sina verbala och icke verbala resurser i interaktion med omvärlden (Lindström, 1996). 3

8 Man observerar och analyserar hur patienten klarar att stödja muntlig kommunikation via alternativa kompletterande kommunikationskanaler. Man tittar även på hur turtagning/interaktion och återkoppling fungerar, det vill säga hur patienten svarar på initiativ. Det gäller att se om dessa svar är adekvata och ifall patienten har svårt med återkoppling samt om svårigheterna kan härledas ur afasin. För att få en fullständig bild av patientens kommunikationsförmåga är det av vikt att se hur responserna ser ut - är de tidsfördröjda, avvaktande? Hur klarar patienten att påkalla uppmärksamhet eller ge svar på efterfrågad information och begära kompletterande information? Hur klarar patienten att protestera när samtalspartnern feltolkar budskapet, till exempel vid situationer när den afasidrabbade själv har svårt att tolka den sekventiella ordningen/strukturen i samtalet och framförallt har svårt att ge uttryck för denna svårighet? Informell bedömning av dessa förmågor görs via observationer eller via inhämtande av information från anhöriga (Lindström, 1996). IT i logopediskt arbete innebär att man utnyttjar olika sorters programvaror med bild/text/tal i språklig rehabilitering av personer med afasi (Qvenild & Utgård, 1997). Qvenild och Utgård refererar i sin rapport till en tidig studie av Richard Katz från 1986 som anser att datorn kan vara ett viktigt hjälpmedel när vi förenar vår kunskap om afasi och afasibehandling med kunskap om datatekniska möjligheter och begränsningar. Det känns som en central utgångspunkt att ej enbart vara teknologiskt inriktad utan även betona logopedens viktiga roll. Katz (1986) påtalar vikten av att använda IT och se på hur en person med afasi kan nyttja denna teknologi. Datorstödd språkträning i afasirehabilitering innebär bruk av program som tränar specifika språkliga delfunktioner. Qvenild och Utgård (1997) har framhävt möjligheterna att öka den afasidrabbades självständighet som en av de viktigaste fördelarna med datorstödd språkträning, tillsammans med traditionella metoder då han/hon är beroende av logoped. De fann i sin studie att personer som drabbats av Brocas afasi var hjälpta av övningar där syftet var att hos personen med afasi skapa en grundläggande förståelse av sammanhang/begrepp. Detta var en överraskande upptäckt för dem, då dessa övningar var på så enkel nivå och ej borde vara ett område som skulle kräva någon träning för denna patientgrupp. De tror att den positiva effekten härrör från att denna typ av uppgifter skapar förutsättningar för en dialog mellan logoped och patient om det som sker på bildskärmen. Qvenild och Utgård skriver vidare att deras resultat är samstämmiga med Alenbratt (1992) samt Bruce och Howard (1987) som redovisat resultat där det framgår att personer med Brocas afasi är mest lämpade för behandling med IT program. Detta beror på att den auditiva förståelsen är relativt god och att personer med Brocas afasi kan ta emot enkla muntliga instruktioner. De har också en relativt stor del av sin språkfunktion bevarad men har ändå behov av träning på olika språkområden. Vid datorträning med personer som har afasi används i Sverige bland annat mjukvaran Lexia som består av 80 olika uppgifter (Gunnilstam, 1989). Varje övning i Lexia kan utföras på olika nivåer och därför anpassas till den enskilda patienten. Videotelefon som ett medium Vid användning av videotelefon förs ett samtal med ljud och bild parallellt med ett arbete gemensamt över nätet, så kallad applikationsdelning. En sådan integrerad distanskommunikation kan liknas mer vid samvaro i ett gemensamt rum än ett traditionellt telefonsamtal (Magnusson, 1997). Magnusson skriver vidare att det är svårt att entydigt beskriva eller definiera detta begrepp och att ordet datormöte känns mer adekvat men oprövat. Magnusson och Olsson har vidareutvecklat resonemanget kring det gemensamma rummet i fysisk- teknisk mening i en studie (1998). De menar att ett medium som erbjuder fler kommunikationskanaler bör upplevas 4

9 ligga närmare en fysiskt nära situation än ett medium med en kanal. Då borde även kvaliteten på kommunikationen ha möjligheter att bli bättre. Enligt denna tes finns fyra typer av tydliga rumsliga relationer- det vill säga F= det egna fysiska rummet, F1= det andra rummet- den afasidrabbades, geografiskt skilt från det egna, G= det gemensamma rummet i fysisk/teknisk mening och G1=den kollektiva gemenskapen, en känsla av gemenskap i metakognitiv mening. Om man antar att den upplevda skillnaden mellan F och G tenderar att upphöra eller skulle vara ett mål att eftersträva i distansbehandling, så skulle användning av videotelefon ses som ett första steg mot skapande av det gemensamma rummet. Författarna påpekar dock att ska F och G upplevas som EN gemensam behandlingsmiljö så krävs mer transparent teknik än den idag tillgängliga. Med transparent menas att tekniken är så självklar att man som användare tar den för given, i allmänhet på grund av att man vant sig vid den. Den transparenta tekniken skulle förändra upplevelsen av mellanmänsklig kommunikation så att miljön i behandlingssituationen skulle bli en generell produkt av samverkan mellan teknik, ergonomi, deltagare och afasi. Tekniken skulle anpassas till individen och i minsta möjliga mån märkas vid användandet. Det skulle bli en upplevelse av samvaro i en gemenskap utan tydliga fysiska gränser. För att uppnå detta krävs metodutformning för F och G, aspekter på G1 bör ställas mot teknisk transparens mellan F och G. För att uppnå en känsla av gemenskap måste man beakta attityder/förförståelse hos de berörda samt en jämvikt mellan G och G1. Tekniskt sett så är videotelefoni en blandning av digital och analog teknik, det vill säga en audiovisuell kommunikation via ISDN (integrated services digital network) via det vanliga telenätet, se figur 1. Om man antar att tekniken skulle bli mer transparent skulle behandlingsmiljön (B) bli en enhet där teknik, terapi och afasi sammansmälter i en total gemenskap utan gränser. Det skulle då vara möjligt att uppnå en situation som i ett gemensamt rum. Teknik B Terapi Afasi Figur 1. Miljö i behandlingssituationen. Den gemensamma ytan B representerar behandlingsmiljön ( Magnusson, Olsson, 1998). Omarbetad version med tillåtelse från författarna. 5

10 SYFTE Mitt syfte var att genomföra en studie av videobaserad logopedbehandling för en person med afasi och att studera detta alternativa arbetssätt via samtalsanalys. Närmare bestämt var syftet att visa exempel på den logopediska arbetsmetodiken visa exempel på kommunikationsstrategier hos patienten visa exempel på ergonomiska eller fysiska förutsättningar i kontexten utvärdera resultatet av den logopediska behandlingsinsatsen METOD OCH MATERIAL Studien bestod av två delar, en försöksdel där en serie med behandlingstillfällen med en person med afasi genomfördes via videotelefon samt en analysdel som hade målsättningen att uppfylla delsyftena, det vill säga visa att afasibehandling på distans via videotelefon kunde vara ett alternativt logopediskt arbetssätt. Försöksperson Vid valet av försöksperson för fallstudien uppställdes ett antal inklusionskriterier och valet gjordes från befintlig väntelista. Kriterierna enligt nedan valdes då tidigare studier visat att om dessa specifika egenskaper uppfylldes vid afasibehandling med datorprogram uppnåddes goda resultat. Det var värdefullt att se om liknade resultat kunde uppnås när afasibehandlingen genomfördes via videotelefon. Patienten skulle ha 1. moderat språkstörning avseende expressivt tal (efferent motorisk afasi) 2. mild till moderat störning av hörförståelsen 3. sjukdomsinsikt och vara motiverad för språkterapi 4. förmåga att initiera kommunikation och kunna ge respons via någon form av alternativ kommunikation 5. datorvana. 6. Vidare skulle patienten inte ha någon hörselnedsättning eller pares som kunde försvåra datoranvändningen. Den patient som valdes uppfyllde kriterierna 2-6 enligt ovan. Kriterium 1 var ej uppfyllt, då patienten hade en lindrig efferent motorisk afasi med afferenta inslag. Hon utsågs dock att delta i studien då övriga försökspersoner ej uppfyllde kriterier utan anmärkning (3 och 5 enligt ovan) och därför bedömdes vara mindre lämpade att delta i studien. Patienten accepterade att delta i studien. (Se bilaga 1a och 1b.) Försökspersonen i denna studie var en tvåspråkig (finska/svenska) 61-årig kvinna som haft en transitorisk ischemisk attack (TIA). Patienten insjuknade augusti 99 och utredning/behandling hos logoped inleddes tio månader senare. Patienten fick även en stroke och efter utredning diagnosen ospecifik cerebral infarkt. Datortomografi (CT) visade ingen infarkt eller blödning. Patienten hade sedan tidigare en insulinbehandlad diabetes utan komplikationer och essentiell hypertoni (utan någon yttre orsak). Hon var efter sjukdomsdebuten initialt frånvarande, hade förlorat sin talförmåga och hade tecken på perifer facialispares det vill säga hängande höger mungipa samt hade nedsatt kraft i höger arm. Patienten återhämtade sig snabbt men hade kvarstående talpåverkan, nedsatt initiativförmåga och kvarstående domningskänsla i höger arm. 6

11 Patienten hade erhållit rehabiliterande behandling av sjukgymnast och arbetsterapeut vid tretton tillfällen. Behandlingen avsåg att stärka patientens förmåga att ta egna initiativ vid ADL (allmänna dagliga livsfunktioner) och att via sjukgymnastik återställa styrkan i höger arm. Patienten remitterades till logoped i samband med insjuknandet och hade stått på väntelista för afasibedömning / behandling. Enligt telefonintervju med dottern var patienten före insjuknandet en aktiv person som tog egna initiativ och ett eget ansvar för sin kommunikation och sitt dagliga liv. Patienten hade en stor umgängeskrets. Hon hade förändrats efter sjukdomsdebuten - det vill säga hon var inte lika aktiv nu som tidigare och hade svårt att ta initiativ och kontakt med andra. Neurolingvistisk bedömning visade att patientens svårigheter främst var syntagmatiska det vill säga att hon hade svårt att strukturera tal och skrift. Patienten hade svårt med ordningsföljd/struktur, att ange vad som kom först, därefter och sist. När hon skulle återberätta en händelse eller en historia kunde hon inleda med det som avslutade historien. Det förekom även enstaka litterala parafasier/paragrafier i hennes tal och skrift. Afasin var lindrig men hindrade ändå patienten i hennes dagliga kommunikation. Hon hade bland annat svårt att till sina barn återge dagliga händelser och att via telefon uträtta praktiska ärenden. Symtomen förstärktes av att patienten även hade viss nedsättning av sin initiativförmåga och enligt egen utsago var en person som litade på andra och ville föra över ansvaret på andra i sin omgivning i situationer när det ställdes krav på annan form av kommunikation än informell. Testmaterial För att kunna fastställa patientens neurolingvistiska grundkompetens användes testmaterialet A- ning, Neurolingvistisk Afasiundersökning (Lindström & Werner, 1995). Språkförmågan undersöktes med hjälp av A-ning på fyra lingvistiska nivåer det vill säga ljud, ord, sats och text och i sju modaliteter; informativt tal, repetition, hör-/läsförståelse, högläsning, diktamen och informativ skrift. De olika modaliteterna tilldelades poäng för att kunna gradera patientens svårigheter inom delförmågor och för att kunna fastställa den totala poängsumman, som angav afasisyndromets svårighetsgrad. Lurias Neuropsykologiska Undersökning (LNU) av expressivt och impressivt språk användes för att komplettera A- ning (Christensen & Stegmann, 1984). Uppgifter från dessa bedömningar gav underlag för ställningstagande till programval när logopeden använde det datorbaserade tränings- /behandlingsprogrammet Lexia. Att kunna analysera strukturen av den kognitiva störningen var viktigt dels för att förstå hur patientens arbetsförmåga och dagliga liv kunde ha påverkats och dels för att kunna planera rehabiliteringen tillsammans med patienten. Uppgiften informativt berättande tal bedömdes kvalitativt det vill säga logopeden observerade patientens beteende bland annat för att finna eventuella strategier som patienten använde. Från dessa observationer försökte logopeden få en bild av patientens svårigheter för att kunna ställa detta mot övriga uppgifter som framkom i samband med anamnesen. Samtliga uppgifter användes som underlag för åtgärderna. Tekniska data/apparatur Basen för videotelefonen var en persondator med integrerat kort, det vill säga ett kretskort i datorn som gjorde att många olika funktioner i datorn kunde användas tillsammans bland annat programmet för bildtelefoni och Windows programmet. Till datorn hörde även olika komponenter som ingick i systemet. Mjukvaran som ingick var designad för Windows miljö. ISDN- det digitala nätverket- var länken mellan de två videotelefonerna. En kamera applicerad ovan bildskärmen registrerade händelserna i respektive inspelningsmiljö och bilderna från dessa sändes mellan datorerna och visades på respektive bildskärm. Anläggningen i Y (patientens vistelseort) hade en 7

12 extern bordsplacerad mikrofon och den i X (logopedens vistelseort) en huvudburen. I Y- anläggningen fanns Lexia mjuk-/ programvara installerad och programmet användes vid behandlingarna som delad applikation. Videoutrustningen som dokumenterade behandlingstillfällena var installerad i X- anläggningen. En grafikomvandlare som omvandlade en VGA- signal (det vill säga en video graphics array som gjorde bildupplösningen bättre) till videosignal var installerad i X- anläggningen. För dokumentation av både ljud och bild på videoband så krävdes denna signalomvandling. (Se bilaga 2 för teknisk specifikation.) Val av behandlingsinriktning Inför afasiterapi via videotelefon genomfördes tre bedömningstillfällen där logoped och patient var närvarande i samma rum med syfte att diagnostisera patientens svårigheter och att bli bekanta med varandra. De första två behandlingstillfällena bestod av bedömning med A- ning samt informellt samtal och gjordes under en dag med lunchuppehåll. Bedömningstillfälle tre omfattade testning av expressivt och impressivt språk med LNU samt informell observation av patientens strategier vid samtal. Vid detta sista bedömningstillfälle informerades patienten ytterligare om vad afasibehandling via videotelefon innebär och fick träna på olika allmänna datafunktioner inför övningarna med datorprogrammet Lexia. Efter genomförd utredning valdes behandling med huvudinriktning mot ett neurolingvistiskt synsätt det vill säga med syfte att reorganisera språkliga funktioner för att nå en förbättring i språkliga delförmågor. Enligt Lurias sätt att se på afasibehandling så ska man göra en noggrann analys av störningen, bevarade ostörda funktioner ska utnyttjas, funktionella system ska organiseras på nytt och patienten ska få ständig feedback av både lyckade och misslyckade prestationer (Luria, 1976). Min behandlingsinriktning hade detta synsätt som en del av den teoretiska bakgrunden. Behandlingsmålet var att förbättra patientens förmåga att strukturera tal och skrift samt att ta kommunikativa initiativ och mer eget ansvar. Den syntagmatiska strukturen skulle bearbetas på olika språkliga nivåer i tal och skrift. Syftet var att patienten skulle bli medveten om hur viktigt det är att ha god sekventiell ordning i det man återger. Det var viktigt att kunna påvisa för henne hur svårigheter av detta slag påverkar förståelsen av turer i samtal. Vidare var det av yttersta värde att göra patienten medveten om lämpliga strategier som hon kunde använda för att underlätta sin kommunikation. Behandlingsuppläggning Behandlingen omfattade totalt sju behandlingstillfällen a minuter som till övervägande del bestod av träning med datorprogrammet Lexia. På grund av en del tekniska svårigheter vid uppstart/användning av Lexiaprogrammet så blev varje behandlingstillfälle förlängt motsvarande denna tidsförskjutning. Övningarna som användes var inom kategorin begrepp, ordpar och ordspråk. På meningsnivå användes övningarna ordna ord, fyll i ordet, rätta mening och diktamen av mening. På textnivå användes övningarna rätta text och borttappade ord. Syftet med dessa övningar var att arbeta med patientens svårigheter från ord- till textnivå samt att få henne att själv medverka aktivt och ta egna initiativ. Högläsning och återberättande av enkla texter förekom vid fyra behandlingstillfällen. Vid två tillfällen användes en tidningsartikel. Här var syftet att stärka patientens informativa tal, stimulera henne att ta fler egna initiativ samt att skapa god sekventiell ordning i det hon skulle återge. Övningarna byggde på patientens starka högläsningsförmåga. Terapitillfällena inleddes och avslutades ofta med ett informellt samtal som hade informativt/socialt syfte. 8

13 Terapin utfördes via videotelefon på distans. Patienten var i Y och logoped i X. Patienten hade möjlighet att få hjälp av logoped i Y vid uppstart/avslut och vid tekniska problem om så krävdes. Arbetet pågick via två videotelefoner i två separata anläggningar. Logopeden arbetade via videotelefon från en inspelningsstudio. Denna lokal hade inga fönster och var ljudisolerad. Bakgrunden bestod av ett mörkt draperi. Patienten arbetade i ett rum som var både logopedexpedition och studio för videotelefonsamtal/behandling. Detta rum hade ett stort fönster och inget draperi som bakgrund. Fönstret var beläget till vänster om videotelefonutrustningen. Bakom patienten fanns ett stort skrivbord och en bokhylla. Rummet var stort och ljust. Program- /mjukvaran Lexia var installerad i Y- anläggningen och arbetet skedde via så kallad delad applikation. Dokumentation Varje behandlingstillfälle dokumenterades på videoljudband. Videoljudbanden hade inlagt ljud som gått via en grafikomvandlare som omvandlat en VGA signal till videosignal. Den totala inspelningstiden var ca sju timmar. Av tekniska skäl och då det var mer intressant med en total bedömning av samtalsinteraktionen via CA- analys, genomfördes ej dubbeldokumentation (det vill säga två separata inspelningar av ljud och ljud/bild). Primärdata bestod av samtal mellan logopeden och den afasidrabbade i samband med afasibehandling och av informella samtal med informativt/socialt syfte som inledde och avslutade behandlingarna. Databearbetning Inspelningarna granskades ett flertal gånger av ansvarig för studien för att identifiera de segment som skulle transkriberas ortografiskt. Den primära analysen bestod av en grov schematisk genomgång av materialet som följdes av en grundläggande analys av banden. Sekvenser av speciellt kommunikativt intresse valdes ut, det vill säga de som visade på interaktionstillfällen som belyste de uppställda syftena. Segmenten transkriberades och analyserades med CA- analys (Norrby, 1996). Principer för transkription finns beskrivna i bilaga 3a och 3b. De valda delarna för CA- analys valdes för att få exempel på dialoger. RESULTAT Samtal och fenomen som analyserats Samtalssegment från olika behandlingstillfällen valdes ut för vidare analys. Kommunikationsstrategier vid ordmobilisering Laakso och Klippi (1999) har i sin studie visat att en person med afasi när hon ej kan finna avsett ord använder flera icke verbala strategier tillsammans med parallellt tal. Normaltalare använder samma strategier. Exempel på sådan strategier är: personen med afasi vänder bort blicken från den hon talar till, gör huvudrörelser/vänder bort huvudet, stänger ögonen. Hur gör då en person med afasi vid samtal via videotelefon, förekommer dessa strategier? Patienten i min studie har ej långa så kallade hint and guess sekvenser vilket talar för att hon ligger närmare en normaltalare än patienterna i Laaksos och Klippis studie från Det är dock intressant att visa på strategier som hon använder i samtalet vid svårigheter och annars samt att jämföra dessa med strategier hos andra personer med afasi vid samtal som ej skett via videotelefon. I nedanstående sekvenser från samtal kodas logoped som ST (samtalare) och patient som T1 (talare 1). 9

14 Följande segment är från behandlingstillfälle två. ST vill avsluta dagens aktiviteter, T1 tar initiativ till fortsatt samtal. T1 är angelägen att ST får veta hur svårt det är för henne att använda höger arm i vissa situationer. På grund av sin stroke har T1 nedsatt sensorik i höger arm. T1 anknyter till ett tidigare avslutat ämne, hon introducerar ett underordnat samtalsämne för att via tal kunna förmedla sina svårigheter. T1 kan via icke verbal kommunikation visa på hur smärtsamt det är att använda höger arm och vilka rörelser som är möjliga.(se rad nedan.) Denna information är viktig för ST med avseende på att T1 bör ha fullgod förmåga att använda sin arm vid arbetet med Lexiaövningarna. 1. ST: men då tror jag vi [ slutar ] 2. T1: [ +men+ ] det är de(.) är de (.) är det att jag inte får igång den 3. (1,5) 4. LUTAR ANSIKTET NÄRMARE MOT KAMERAN/BILDSKÄRMEN 5. ST: jaha 6. (1,0) 7. T1: den där (2,0) den där gräsklipparn 8. ST: [[ hur gör du? ] 9. T1: [[ jag får flick- ] (1,0) 10. EKO 11. nå jag får flickan till å (1,0) dra (2,0) för jag får inte (1,0) dra med den här handen 12. LYFTER LITE PÅ HÖGER AXEL OCH VRIDER HUVUDET I EN CIRKELRÖRELSE 13. VISAR HUR HON DRAR, ETT PLÅGAT ANSIKTSUTTRYCK 14. (1,0) 15. ST: NICKAR INFÖRSTÅENDE 16. [[ ja:just ] 17. NICKAR 18. GNISSEL 19. T1: [[å med den här ] går det (x) 20. VRIDER VÄNSTER AXEL 21. (.jå) (.jå) (.) 22. ST: NICKAR INSTÄMMANDE OCH DRAR MED HÖGER HAND I LUFTEN 23. jaha (.) så det är en sån där som du drar också (.) som 24. (1,0) 25. T1: jovisst [ jo ] (.jo) 26. ST: [ jaha ] I tur två (rad 2) initierar T1 självreparationer, ett problem är etablerat det vill säga hon söker efter ett ord. Turen karaktäriseras av flera pauser och repetition av ord. Enligt Norrby (1996) förekommer korta mikropauser då talare letar efter ord. T1 använder sig även av emfatisk betoning för att understryka det hon vill ha sagt. Norrby skriver vidare att påkalla uppmärksamhet är naturligt och att ett sätt att anmoda till lystring kan vara att använda en stark röst. (Se tur 2.) Att använda stark röst med höjd volym är en strategi som också Laakso och Klippi fann i sin studie av personer med afasi (1999). Då T1 ej lyckas med reparationen i tur två så vänder hon sig till ST. Hon lutar sig närmare bildskärmen (se rad 4) för att markera att hon vill ha hjälp. Via detta icke verbala beteende vill hon få ST att delta i sökandet. I tur tre (rad 5) ger ST respons på föregående tur via ett kort jaha för att få T1 att själv fortsätta sitt sökande. Då ST ej tar emot hennes initiativ och ej kommer till hjälp så blir konsekvensen den 10

15 att i tur fyra (rad 7) så fortsätter T1 att söka efter ordet och efter en paus på 2,0 sekunder och repetition av orden den där så lyckas hon hitta ordet. Detta att T1 först försöker själv finna avsett ord och när detta ej lyckas vänder sig till ST för hjälp är en strategi som Laakso och Klippi fann hos afasidrabbade i sin studie (1999). De skriver vidare att via denna handling blir svårigheterna att mobilisera ord etablerade som ett faktum som båda deltagarna uppmärksammar och när detta är etablerat följer ett samarbete. I tur fyra (rad 7) viskar T1 tyst ordet och det förefaller som om hon vill leda samtalet vidare till något annat. ST ställer en fråga i tur fem (rad 8) för att försöka skapa en ram till ämnet och för att reducera antalet möjliga alternativ. T1 inleder tur sex och sju (rad 9 och 11) med en självreparation och då hon ej finner ordet hon söker så illustrerar hon sitt tal med gester. Det förefaller svårt att komma fram till avsett ord. ST bekräftar och avvaktar vidare klarläggande från T1 med ett viskande ja just och en nickande huvudrörelse i tur åtta (rad 15-17). T1 fortsätter sitt sökande (se rad 19-20) och lyckas via kroppsspråk förmedla sina svårigheter dock utan att verbalt ge uttryck för dem. Frågan i tur fem (rad 8) ställer ST för att få T1 att förtydliga vad hon avser då hennes svårigheter att finna avsett ord och skapa sekventiell planering gör det svårt för samtalsparten att gissa vad hon egentligen vill ha sagt. Laakso och Klippi beskriver i sin studie hur en fråga kan vara konstruerad så att den skapar en grund för ramen kring samarbetet vid sökandet. Då det tidigare i samtalet förekommit en diskussion om gräsklipparen så antar ST i denna sekvens att det är något annat som T1 vill framföra. Följaktligen använder sig T1 av ett tidigare samtalsämne för att på detta vis försöka nå fram till det hon avser. I tur fem och sex (rad 8/9) och åtta samt nio (rad 16/19) inleds yttranden samtidigt vilket kan vara tecken på att det är lite svårt med turtagning via detta medium innan parterna vant sig vid de förhållanden som råder nämligen att vid samtal via videotelefon så fortlöper samtalet bäst då en dialog pågår utan samtidigt tal. I samband med parallellt tal uppkommer ett eko som kan störa interaktionen. Vid de sista behandlingstillfällena sker en minskning av detta beteende vilket talar för att det sker en adaptation till mediet. T1 förändrar sitt beteende för att passa till strukturen det vill säga anpassningen sker via ackommodation. Individen strävar efter att behålla balansen och skapa jämvikt. I denna sekvens från behandlingstillfälle sex har T1 arbetat med diktamensövningar och efter detta diskuterar hon och ST hur övningen varit. T1 har arbetat aktivt och bland annat själv fyllt i svarsalternativ. I denna sekvens introducerar T1 ett underordnat ämne (se rad 21). 8. ST: så där hur känns det här att jobba så här nu när vi hållit på några gånger känns det 9. konstigt ännu? 10. (2,0) 11. T1: BITER IHOP LÄPPARNA 12. nä:: inte (1,0) nog är det ro-rolit å (1,0) hålla på så här 13. (1,0) 14. ST: mm 15. (1,0) 16. T1: men jag tycker det är bättre om du skulle * hålla * 17. (1,0) 18. SKRATT 19. ST: * nä det tror jag inte * 20. (2,0) 11

16 21. T1: jag är lite sån där (1,0) som (1,0) litar på den andra 22. SKRATTAR, KLIAR PÅ RYGGEN, VRIDER HUVUDET MOT HÖGER, FLACKAR MED 23. BLICKEN, LUTAR NÄRMARE KAMERAN/BILDSKÄRMEN, LER OCH TITTAR 24. KONCENTRERAT MOT KAMERAN T1 vill förklara sina känslor och beskriva sin personlighet i tur två till fem (rad 12-21). På rad tjugoett till tjugotre kan man se att hon använder sig av liknade icke verbala strategier som normaltalare och personer med afasi gör i naturliga samtal när de söker efter ord det vill säga huvud- och ögonrörelser med parallellt tal. När T1 vill få respons från ST så lutar hon närmare mediet. T1 skapar närhet, vill uppnå en fysisk miljö via strategier (se rad 23-24) det vill säga närhet till mediet, leenden och ögonkontakt. Hon tittar koncentrerat mot kameran, detta förefaller vara en strategi för att uppnå ögonkontakt. Att T1 i tur tre (rad 16-18) skrattar utöver övrigt kroppsspråk kan tolkas som ett tecken på att det är känsligt och generande för henne att tala om sitt beroende av andra. ST skrattar med i tur tre för att mildra det som T1 förefaller uppleva som hotfullt. I denna sekvens beskriver T1 sina känslor/tar upp något personligt och kompletterar på detta sätt anamnesen. Det förefaller som om hon i denna sekvens bortser från tekniken och upplever kvalitet i mötet. Kommunikationen blir mer naturlig och liknar ett fysiskt möte. Denna sekvens visar på att man kan föra kvalitativa samtal via videotelefon. Det går att genomföra en behandlingssituation och upprätthålla en jämbördig interaktion det vill säga ett interaktivt samtal där båda parter kan ta initiativ och ge respons. Den sekventiella ordningen förefaller bättre i denna sekvens än vid tidigare behandlingstillfällen då T1 har kunnat inleda samtal av denna typ med att hänvisa/anknyta till tidigare yttranden. (Se exempel 1, tur 2.) Denna typ av strategi har Wilkinson (1999) påvisat i sin studie. I tur två (rad 12) uttrycker T1 en värdering om själva behandlingen för att närma sig något personligt i tur fem (rad 21) och kan göra detta utan att anknyta till något tidigare ämne. Hon använder också en strategi som enligt Wilkinson är vanlig hos personer med afasi det vill säga T1 lånar av normaltalarens tal för att konstruera sin egen tur (rad 8-16). I detta exempel använder hon samma verb som ST i tur ett det vill säga hållit/hålla. Lystringssignaler hos en afasidrabbad vid samtal via videotelefon Norrby (1996) skriver om en speciell typ av presekvens (det vill säga teckenföljder eller sekvenser som måste förekomma) som på engelska kallas för summons answer- på svenska används termparet anmodan- lystring. Enligt Norrby är en sådan presekvens till för att försäkra att motparten är beredd på fortsatt kommunikation. Denna typ av presekvens är mycket vanlig. Ett vanligt sätt att påkalla uppmärksamhet är naturligtvis att säga dennes namn. Hur fungerar detta vid ett samtal via videotelefon när en av samtalsdeltagarna har afasi? (I denna sekvens från behandlingstillfälle tre förekommer en till logoped / talare, kodad som T2) 1. T1: TITTAR SNABBT UPP MOT KAMERAN FORTSÄTTER SEDAN ATT GRÄVA I 2. VÄSKAN 3. PAPPERSPRASSEL 4. T1: LYFTER UPP ETT PAPPER OCH LÄGGER DET PÅ SKRIVBORDET 5. mycke grejer här (.) så jag måste ta ut 6. TITTAR MOT KAMERAN OCH FORTSÄTTER ATT GRÄVA I VÄSKAN 7. ST: VÄNTAR TYST 8. (16,0) 9. T1: där har jag 10. (2,0) 12

17 11. SKRAPANDE LJUD 12. inte den här men (5,0) där jå 13. (2,0) 14. SKRAPANDE LJUD 15. PAPPER SOM PRASSLAR 16. T1: TITTAR MOT KAMERAN 17. LJUDET AV EN DRAGKEDJA SOM DRAS IGEN 18. FOTSTEG 19. T2: I Y SÄGER så OCH LÄMNAR RUMMET 20. T1: så 21. RESER SIG GÅR BORT MED VÄSKAN 22. STOL SOM SKRAPAR MOT GOLVET 23. GNISSEL 24. (5,0) 25. T1: +så+ 26. SÄTTER SIG 27. STOL SOM GNISSLAR 28. (2,0) 29. ST: jaha [ni håller (xxx) ] 30. T1: [så nu är jag (xx)] 31. RUNDGÅNG AV LJUDET 32. T1: LUTAR NÄRMARE MOT KAMERAN/BILDSKÄRMEN I samtal (exempel 2) ovan ses ytterligare exempel på hur T1 vill påkalla uppmärksamhet. I tur ett (rad 5-6) så anmodar T1 till lystring via emfatisk betoning och en huvudrörelse då hon riktar blicken mot kameran. Då ST mellan tur ett och tur två (se rad 5-9) avvaktar tyst så fortsätter T1 att kommentera det hon gör för att uppehålla kommunikation. I tur fyra och fem (rad 20-25) använder T1 dels stark röst och dels emfatiskt betoning på ordet så för att betona att hon är klar och åter är på plats framför kameran. Hon uttrycker på detta sätt en önskan att få verbal bekräftelse på att ST uppfattat detta. I tur sju (rad 30) bekräftar T1 med ett längre verbalt yttrande att hon är redo för fortsatta övningar. I detta exempel ser man åter att T1 använder sig av strategier för att fånga någons uppmärksamhet och förefaller ej vara hindrad av mediet utan strategierna verkar snarare stundtals vara extra förstärkta. Detta kan även ses i tur fem (rad 25) då T1 säger ordet så med en mycket högre röst än normalt. Ytterligare exempel på detta finns redovisat i exempel ett ( rad 2). Personen med afasi använder sig åter igen av en strategi som Wilkinson redovisar i sin studie (1999) det vill säga hon lånar av normaltalarens tal för att konstruera sin egen tur, (se rad 19-25) hon repeterar det T2 sagt. (Se även exempel 3 ovan rad 8, 12 och 16.) Detta är en samtalsstrategi som enligt Wilkinson ofta används av personer med afasi. Samma strategi används alltså även i denna studie vid samtal via videotelefon. Strategier för att skapa närhet vid samtal via videotelefon I följande sekvens från behandlingstillfälle sex har T1 bland annat i turer tidigare under samtalet talat om sina upplevelser av att hon är en person som vill lita på andra i situationer när det gäller att vara aktiv och ta initiativ. I nedanstående sekvens påtalar ST för henne hur mycket hon kan. 25. ST: jo (.) jo men det är de som är meningen T1 att du ska sj:själv upptäcka hur duktig du är 26. (1,0) 27. T1: jo just det ja [jå] 13

18 28. SITTER TÄTT INTILL KAMERAN, SMÅLER, NICKAR, LUTAR ANSIKTET ÄNNU 29. NÄRMARE KAMERAN, SNURRAR PÅ STOLEN 30. ST: [ja] (1,0) du ska se vad mycket (.) vad mycket du kan (.) fast du haft den här: 31. (2,0) eh: proppen å att de å att det går att träna upp >det är det som är meningen att du ska 32. själv märka [det]< 33. T1: [ jo ] (1,0) jovisst [ (.jo) ] 34. SITTER TÄTT INTILL KAMERAN/BILDSKÄRMEN MED ANSIKTET OCH SER 35. NÖJD UT 36. ST: [ mm ] I denna sekvens från tur ett till fyra (rad 25-36) finns färre och kortare pauser än tidigare. Enligt Norrby (1996) är detta något som ses i samtal som utmärks av närhet och engagemang. T1 vill betona närheten via samma strategier som vid tidigare tillfällen. (Se exempel 3 rad enligt ovan.) Utöver strategin att sitta nära kameran så markerar hon närhet med att luta tätt intill kameran/bildskärmen och att sitta kvar så en kort stund (rad 28-35). I tur två (rad 27-29) ler och nickar hon med huvudet för att bekräfta att hon uppfattat vad ST sagt. Den icke verbala kommunikationen sker parallellt med tal. Störningar i ljud- och bildöverföring och dess inverkan på patientens beteende ST och T1 har arbetat med Lexiaövningen borttappade ord. I denna sekvens från behandlingstillfälle tre börjar programmet efter en stund att arbeta själv. När det uppstod problem i överföringen (troligtvis orsakat av att telefonlinjen ej kunde överföra större mängder av data samtidigt) så kunde olika problem uppstå, en variant av detta var när programmet själv bläddrade vidare i övningarna. T1 har på grund av att Lexiaprogrammet är installerat i hennes dataanläggning alltid texten lite före ST i X. 1. T1: TITTAR KONCENTRERAT PÅ TEXTEN, TAR INGA EGNA INITIATIV, 2. AVVAKTAR VAD ST GÖR, GNIDER KRING MUNNEN 3. BULLER 4. GNISSEL 5. ST: (xxx) nu kom det ett ännu längre stycke här: 6. (1,5) 7. T1: jå 8. (2,5) 9. ST: FÖRSÖKER FLYTTA BILDEN AV T1 DÅ DEN SKYMMER LEXIATEXTEN 10. eh (xxx) ska flytta på oss lite grann (5,0) va ser du vad det står där T1? 11. (2,0) 12. T1: LÄSER TEXTEN TITTAR KONCENTRERAT PÅ BILDSKÄRMEN 13. en sommardag var två män ute å promenerade (2,0) det blev snart för varmt att gå så här 14. (1,0) gå så (1,0)när de fick syn på ett stort lövträd vid vägkanten(2,0)kastade de sej ner på 15. marken för att vila i trädets skugga(2,0)de båda männen (3,0)jaha jaha de båda männen 16. (4,0) 17. T1: TITTAR IN I KAMERAN, SÄGER INGET, RYNKAR ÖGONBRYNEN, SER 18. FRÅGANDE UT 19. ST: fick du ett annat stycke nu 20. (1,5) 21. GNISSEL 22. EKO 14

19 23. T1: de kom ett annat (.) nu = 24. ST: =nu har datorn börjat lura oss hörru du 25. (1,0) ST försöker i tur ett (rad 5) att få T1 att ge någon kommentar om stycket som är på bildskärmen. T1 svarar viskande jå och säger inget ytterligare. I tur två (rad 10) försöker ST åter att få uppgift om vilket stycke T1 har i bild, denna gång via en direkt fråga. T1 läser det som syns på bildskärmen, tittar in i kameran och säger inget ytterligare. (Se rad ) Hon rynkar ögonbrynen och ser frågande ut. Samtalet fortsätter på samma sätt det vill säga ST frågar och T1 svarar kortfattat. I denna episod ses exempel på hur T1 överlåter ansvaret till ST och hur svårt det stundtals är för henne att ta egna initiativ. Denna sekvens kan jämföras med nedanstående i samband med sista behandlingstillfället då T1 tar egna initiativ. Även vid detta tillfälle arbetar programmet själv. I följande sekvens från behandlingstillfälle sju har T1 och ST arbetat med Lexiaprogrammet, övningen diktamen på meningsnivå. Det uppstår tekniska problem och programmet arbetar själv. Detta har också hänt tidigare. (Se ovan exempel 8.) Det hörs tangentknatter i bakgrunden. 6. ST: får du en ny text nu? 7. (2,0) 8. T1: jo::: (4,0) nu skakar det å händer det (14,0) (.jå) 9. (1,0) 10. ST: FÖRSÖKER FÅ FRAM TEXTEN PÅ BILDSKÄRMEN 11. T1: SER FUNDERSAM UT, HAR ETT FINGER I MUNGIPAN, LÄSER VIDARE 12. för mycket länge sedan (.hh) (1,0) jaha (1,5) en man köpte en papegoja 13. (1,0) 14. ST: [[ jaha ] 15. EKO 16. T1: [[(xx) mycket] (2,0) men nu (1,0) läser den hela (1,0) den (.) +fyller ju hela tiden (1,0) 18. LÅTER UPPRÖRD I tur två (rad 8) ovan ses exempel på hur T1 åter använder ett kraftigt emfatiskt tryck för att påkalla uppmärksamhet. Hon bryter in i ST samtalstur (se rad 14-16) och höjer rösten kraftigt samt använder en kraftigare betoning /intonation för att påkalla uppmärksamhet. Exempel på samtalsstrategier hos personer med afasi som höjd röst och förändrad intonation finns redovisade i Laaksos och Klippis studie (1999). Det parallella talet gör att det uppkommer ett eko och tillsammans med övriga fysiska/ergonomiska förutsättningarna så ställs det större krav på att T1 tar egna initiativ och eget ansvar. T1 vet att den delade applikationen ger upphov till att hon först vet vad som händer på bildskärmen och därför måste följaktligen påkalla uppmärksamhet. I denna sekvens vid sista behandlingstillfället är T1 aktivare än tidigare. Mediets specifika svårigheter och krav förefaller ha gjort att T1 har förstärkt befintliga strategier och använder dessa mer än innan behandlingen påbörjades. Hon har anpassat sig till omgivningen det vill säga videotelefonen och övrig teknisk utrustning. Adaptation sker via förstärkt verbalt och icke verbalt beteende så kallad ackommodation och assimilation via anpassning av den tekniska utrustningen till användarna. 15

20 Ergonomiska och fysiska förutsättningar i kontexten som skapar strategier I denna sekvens från behandlingstillfälle sju ses ytterligare exempel på hur de fysiska/ergonomiska förutsättningarna skapar vissa strategier. Vid detta sista behandlingstillfälle tar T1 initiativ till ett avslut och inleder ett underordnat ämne. 10. T1: (xx) å: (.) så får x också ledigt 11. SKRATTAR, LUTAR NÄRA INPÅ KAMERAN, VRIDER STOLEN, ÄR MYCKET NÄRA 12. KAMERAN, STRYKER SIG ÖVER MUNNEN 13. ST: *ja: * (2,0) x har väl kanske nå barnpatienter där som hon ska träffa ännu (.) men 14. jag går på [semester idag: ] 15. (1,0) 16. T1: LUTAR SIG NÄRMARE BILDSKÄRMEN, SKRATTAR 17. T1: [.ja ] (1,0) jaha 18. (1,0) 19. ST: ja 20. (1,0) 21. T1: hej då (.) 22. ST: jå = 23. T1: =å lycka till = 24. ST: =jo 25. SKRATT 26. T1: NICKAR OCH LUTAR DÄREFTER ÅTER TILLBAKA EN BIT FRÅN KAMERAN I tur ett (rad 10) inleder T1 ett underordnat ämne om x som hjälpt henne med uppstart och avslut vid behandlingstillfällena. Hon förefaller försöka uppnå fysisk kontakt då hon är mycket nära inpå kameran, skrattar och vrider på stolen. I tur två (rad 13-14) svarar ST på hennes fråga och tillägger att hon ska gå på semester. Då lutar sig T1 ännu närmare kameran/bildskärmen och bekräftar dennes yttrande med jaha och förhöjd intonation (rad 16-17). I tur sex till åtta (rad 22-24) är yttrandena sammanbundna utan paus vilket enligt Norrby (1996) kan vara typiska kännetecken på att samtalet utmärks av närhet och engagemang. Språket är informellt och samtalsturerna korta och snabba. T1 använder sig av kroppsspråk utöver den verbala kommunikationen då hon till exempel efter avslutad replik (rad 23-26) lutar åter tillbaka en bit från kameran. Detta kan tolkas som en strategi för att uppnå närhet det vill säga via en variation av det fysiska avståndet till kameran. Ett avslut i en normal samtalssituation skulle kunna motsvaras av en handskakning/ vänlig klapp på axeln. Logopedisk arbetsmetodik I nedanstående segment från behandlingstillfälle fem ses exempel på hur ST försöker få T1 att själv ta beslut om vilken enkel text de ska jobba med. ST har i tidigare turer fått bekräftelse av T1 att hon har samma material vid sin dator i Y. 16. T1: +jag har tvätt ombord (1,0) 18. EKO 19. ST: jaha = 20. T1: =tvätt ombord (1,0) Evas nya gardiner 21. (1,0) 22. PAPPERSPRASSEL 23. ST: jaha (.) vi ska se (.) vilken känner du att du vill läsa om? 16

Vad är afasi? Swedish

Vad är afasi? Swedish Vad är afasi? Swedish Du kom förmodligen i kontakt med afasi för första gången för en tid sedan. I början ger afasin anledning till en hel del frågor, sådana som: vad är afasi, hur utvecklas det, och vilka

Läs mer

Tolkhandledning 2015-06-15

Tolkhandledning 2015-06-15 Att använda tolk Syftet med denna text är att ge konkreta råd och tips om hur tolk kan användas i både enskilda möten och i grupp. För att hitta aktuell information om vad som gäller mellan kommun och

Läs mer

Kroppsspråk och tal. Introduktion. Gå- och Stopp-signaler. Viktiga delar:

Kroppsspråk och tal. Introduktion. Gå- och Stopp-signaler. Viktiga delar: Kroppsspråk och tal Introduktion I detta avsnitt kommer du lära dig ett par grundläggande saker för kontakt med andra människor. I kontakt med andra använder vi både ord och kroppsspråk. Du kommer att

Läs mer

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Utbildningens syfte Utbildningen i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper

Läs mer

Råd till dig som möter personer med kommunikationssvårigheter

Råd till dig som möter personer med kommunikationssvårigheter Råd till dig som möter personer med kommunikationssvårigheter Tänk dig att du befinner dig på resa i ett land där du inte talar språket. Du blir plötsligt sjuk och är hänvisad till ett lokalt sjukhus.

Läs mer

SPECIFIKATION. Att läsa en längre text, t ex en yrkesspecifik artikel, och kort svara på 15 innehållsfrågor.

SPECIFIKATION. Att läsa en längre text, t ex en yrkesspecifik artikel, och kort svara på 15 innehållsfrågor. Delmoment: Läsförståelse DEL 1 Bedömning: Sökläsning: Att läsa en längre text, t ex en yrkesspecifik artikel, och kort svara på 15 innehållsfrågor. Uppgiften prövar förmågan att snabbt hitta information

Läs mer

Tecken som stöd för tal, TSS

Tecken som stöd för tal, TSS Hörselskadades Riksförbund Tecken som stöd för tal, TSS ett verktyg för kommunikation Hörselskadades Riksförbund, HRF december 2011 Fungerande kommunikation en förutsättning för god livskvalité För att

Läs mer

Lokal Pedagogisk Planering Läsåret 15-16

Lokal Pedagogisk Planering Läsåret 15-16 Kurs: Svenska- läsa, skriva, tala, lyssna Tidsperiod v.9-23 Skola Nordalsskolan Årskurs 5 Lärare Lena Gustavsson, Staffan Henning, Anne Sundqvist & Mia Fredriksson Kursen kommer att handla om: Vi kommer

Läs mer

Klickerövningar för förare utan hund! Av Eva Bertilsson och Emelie Johnson Vegh, publicerad i Agilitybladet 2003, här något omstrukturerad.

Klickerövningar för förare utan hund! Av Eva Bertilsson och Emelie Johnson Vegh, publicerad i Agilitybladet 2003, här något omstrukturerad. Klickerövningar för förare utan hund! Av Eva Bertilsson och Emelie Johnson Vegh, publicerad i Agilitybladet 2003, här något omstrukturerad. När du tränar din hund är det som bekant viktigt att du delar

Läs mer

En hög ålder är inte synonymt med dålig återhämtningsförmåga men däremot kan tempot behöva vara lägre och rehabiliteringsperioden längre.

En hög ålder är inte synonymt med dålig återhämtningsförmåga men däremot kan tempot behöva vara lägre och rehabiliteringsperioden längre. Stroke & Traumatiska hjärnskador Behandlingsprogram Enriched Life erbjuder ett kvalificerat, modernt rehabiliteringskoncept i en miljö och ett klimat som ytterligare bidrar till en optimal rehabiliteringsupplevelse.

Läs mer

Kommunika)on som verktyg inom ledarskap

Kommunika)on som verktyg inom ledarskap Kommunika)on som verktyg inom ledarskap Vad är kommunika)on? Ordet kommunika)on kan härledas från la)nets communicare som betyder dela, meddela, förena, göra gemensamt. Mo#agaren är avgörande I all kommunika)on

Läs mer

Tro på dig själv Lärarmaterial

Tro på dig själv Lärarmaterial sidan 1 Författare: Eva Robild och Mette Bohlin Vad handlar boken om? Den här boken handlar om hur du kan få bättre självkänsla. Om du har bra självkänsla så blir du mindre stressad. I boken får du tips

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk Svenska som andraspråk Studiehandledning Distanskurs i Svenska som andraspråk, "På G". Välkommen till distanskurs i svenska som andraspråk, på grundläggande nivå. Introduktion Förkunskaper Kursöversikt

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

På väg mot en kommunikativ habiliteringsmiljö!

På väg mot en kommunikativ habiliteringsmiljö! På väg mot en kommunikativ habiliteringsmiljö! Kommunikationskarnevalen 5 juni 2012 Anna Fäldt leg. Logoped (anna.faldt@lul.se ) Helena Tegler leg. Logoped (helena.tegler@lul.se) Vi kommer presentera:

Läs mer

# 8 ASPERGERS SYNDROM SUPPLEMENT. Amerikanska original som använts: III 18/2 2009 GENOMGRIPANDE STÖRNING I UTVECKLINGEN UNS

# 8 ASPERGERS SYNDROM SUPPLEMENT. Amerikanska original som använts: III 18/2 2009 GENOMGRIPANDE STÖRNING I UTVECKLINGEN UNS # 8 Amerikanska original som använts: III 18/2 2009 ASPERGERS SYNDROM GENOMGRIPANDE STÖRNING I UTVECKLINGEN UNS SUPPLEMENT Intervjupersonens ID# och Initialer Datum för Intervjun Intervjuare Svensk översättning

Läs mer

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV EN RESUMÉ AV BOKEN DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV AV STAFFAN SELANDER & GUNTHER KRESS Juni 2011 Cecilia Montén Maria Zevenhoven 1 Inledning För att anpassa skolan och undervisningen till

Läs mer

Kurs B Motsvarande i CEFR A1/A2 (Gemensam europeisk referensram för språk)

Kurs B Motsvarande i CEFR A1/A2 (Gemensam europeisk referensram för språk) Läsförståelse Den studerande ska kunna förstå och använda enkla texter i vanliga situationer i vardagslivet, t.ex. anpassade berättande eller beskrivande vardagsnära texter vardagliga meddelanden och annonser

Läs mer

Sociala berättelser och seriesamtal

Sociala berättelser och seriesamtal Sociala berättelser och seriesamtal Claudia Chaves Martins, kurator Gun Persson Skoog, specialpedagog Autismcenter för barn & ungdom Agenda Presentation Bakgrund Seriesamtal Lunch Sociala berättelser Summering,

Läs mer

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Kurs: Engelska årskurs 6 Tidsperiod: Vårterminen 2015 vecka 3-16 Skola: Nordalsskolan, Klass: 6A, 6B och 6C Lärare: Kickie Nilsson Teveborg Kursen kommer att

Läs mer

Team för Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) Team Munkhättan

Team för Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) Team Munkhättan Team för Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) Team Munkhättan Bakgrund Vid Team Munkhättan finns cirka 40 elever. Många av eleverna har tal-, språk- och kommunikationssvårigheter. Ungefär

Läs mer

HumaNovas Etiska Regler. Diplomerade Samtalscoacher Diplomerade Mentala Tränare Diplomerade Mentorer

HumaNovas Etiska Regler. Diplomerade Samtalscoacher Diplomerade Mentala Tränare Diplomerade Mentorer s Etiska Regler Diplomerade Samtalscoacher Diplomerade Mentala Tränare Diplomerade Mentorer Utbildning AB 2011 1 Våra Etiska Regler s grundläggande princip är alla människors lika värde, rätt till personlig

Läs mer

Kommunikation. En aptitretare från VisVires AB

Kommunikation. En aptitretare från VisVires AB Kommunikation En aptitretare från VisVires AB Inledning Vi använder ofta ganska slarvigt begreppet kommunikation, vi säger t.ex. ofta att ett beslut skall kommuniceras ut i organisationen och sedan skickar

Läs mer

Kursplan Gränssnittsdesign och Webbutveckling 1 Vårtermin 2014

Kursplan Gränssnittsdesign och Webbutveckling 1 Vårtermin 2014 Kursplan Gränssnittsdesign och Webbutveckling 1 Vårtermin 2014 Kurswebb: www.creativerooms.se/edu, välj Gränssnittsdesign eller Webbutveckling 1 Lärare: Aino-Maria Kumpulainen, aino-maria.kumpulainen@it-gymnasiet.se

Läs mer

Kort om Sociala berättelser och seriesamtal

Kort om Sociala berättelser och seriesamtal Kort om Sociala berättelser och seriesamtal Carol Gray, autismkonsulent vid Jenison Public Schools, Jenison i Michigan, USA har på 1990 talet utarbetat Social Stories och Comic Strip Conversation som pedagogiska

Läs mer

Om kommunikation och samtalsmatta för personer med Huntingtons sjukdom

Om kommunikation och samtalsmatta för personer med Huntingtons sjukdom Om kommunikation och samtalsmatta för personer med Huntingtons sjukdom Ulrika Ferm Leg logoped, Fil Dr DART Kommunikations- och datarresurscenter för personer med funktionshinder, Regionhab, DSBUS Inst.

Läs mer

Tove Andersson IT-Pedagoglinjen 09/10. hängande mot golvet, stå så några sekunder för att sträcka ut hela ryggen. Rulla sakta upp kota för kota.

Tove Andersson IT-Pedagoglinjen 09/10. hängande mot golvet, stå så några sekunder för att sträcka ut hela ryggen. Rulla sakta upp kota för kota. Pausgympa Rygg: Övning 1. Stå upp med fötterna en bit isär. Böj dig ner med armarna hängande mot golvet, stå så några sekunder för att sträcka ut hela ryggen. Rulla sakta upp kota för kota. Övning 2. Sträck

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

Inledning Väcker intresse och introducerar ämnet

Inledning Väcker intresse och introducerar ämnet En muntlig informerande presentation presenterar något eller illustrerar hur något fungerar. Huvudsyftet är alltid att informera, till skillnad från en argumenterande presentation där huvudsyftet är att

Läs mer

BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3

BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3 BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3 Det här är ett BEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! svenska som hjälper dig att göra en säkrare bedömning av elevernas kunskaper i årskurs 3. Av tradition har man

Läs mer

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda.

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. 1 PSYKOTERAPI ALA PETRI - Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. - Definition av psykoterapi: Psykoterapi är en behandlingsmetod väl förankrad i psykologisk

Läs mer

Egenskaper för digitala läromedel och film

Egenskaper för digitala läromedel och film Egenskaper för digitala läromedel och film Digitala läromedel Detta är en sammanställning av vad man bör beakta vid framställning av digitala läromedel för att nå största möjliga tillgänglighet.. Det som

Läs mer

Kvalitativ Analys. Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408

Kvalitativ Analys. Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408 Kvalitativ Analys Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408 Inlämningsuppgift 2 Era gruppinlämningar ligger här framme, leta reda på er egen!!! Jag har godtyckligt gett er ett gruppnummer, referera till det

Läs mer

INTEGRERAD KONSTRUKTION OCH TILLVERKNING, TME041. GruppB1steg3. Henrik Ohlsson Knut Andreas Meyer Martin Bäck Ola Lindahl Tobias Eriksson

INTEGRERAD KONSTRUKTION OCH TILLVERKNING, TME041. GruppB1steg3. Henrik Ohlsson Knut Andreas Meyer Martin Bäck Ola Lindahl Tobias Eriksson INTEGRERAD KONSTRUKTION OCH TILLVERKNING, TME041 GruppB1steg3 Henrik Ohlsson Knut Andreas Meyer Martin Bäck Ola Lindahl Tobias Eriksson Handledare: Joakim Johansson 2011-02-16 Innehåll 3.1 Kundinteraktion...

Läs mer

Välkommen. Presenta/onsteknik. Konsten a2 övertyga. Henrik Mannerstråle. Powersales Communica0on. onsdag 13 november 13

Välkommen. Presenta/onsteknik. Konsten a2 övertyga. Henrik Mannerstråle. Powersales Communica0on. onsdag 13 november 13 Välkommen Presenta/onsteknik Konsten a2 övertyga Henrik Mannerstråle Presenta/onsteknik Kom ihåg a6 det är fullständigt ointressant vad du säger i din presenta0on det är vad åhörarna tror a6 du säger som

Läs mer

Interaktion Kommunikation Samtal

Interaktion Kommunikation Samtal Interaktion Kommunikation Samtal Ickeverbal kommunikation Klädsel Kroppshållning Gester Närhet / distans Ansiktsuttryck Ögonrörelser Attityd / bemötande Kultur Kroppskontakt Statusföremål Röst och tonläge

Läs mer

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola Projektmaterial EN REFLEKTION ÖVER DATAUNDERVISNING OCH SAMARBETE Birkagårdens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Aktiviteter och lekar med enkla samtalsapparater

Aktiviteter och lekar med enkla samtalsapparater StoCKK Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd Aktiviteter och lekar med enkla samtalsapparater Alla ska hoppa! Oktober 2015 Aktiviteter och lekar med enkla samtalsapparater Samtalsapparater

Läs mer

Pep för arbetsområdet: No - Rymden

Pep för arbetsområdet: No - Rymden PeP - Pedagogisk Planering Upprättad av: Cecilia Eklund Datum: 2013-08-01 Pep för arbetsområdet: No - Rymden Årskurs och tidsperiod: V. 36-42 klass 2 Kunskapskrav från läroplanen: -Jordens, solens och

Läs mer

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND.

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. 1 OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. VARFÖR REGELBUNDNA UTVECKLINGSSAMTAL? Att förena olika krav Att förena kraven på kvalitet, effektivitet, kreativitet och arbetstillfredsställelse

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern.

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern. LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern. En natt i februari av Staffan Göthe Lärarhandledning Syftet

Läs mer

När barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten

När barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten När barnet behöver rörelseträning Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten Så här arbetar vi I den här broschyren vill vi informera er föräldrar om den

Läs mer

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN Studie- och diskussionsmaterial till webbutbildningen i BPSD-registret Materialet kan användas som underlag för gruppdiskussioner vid till exempel arbetsplatsträffar

Läs mer

Att bygga språk/engelska för elever med språkstörning

Att bygga språk/engelska för elever med språkstörning Att bygga språk/engelska för elever med språkstörning Vårt projekt mål och syfte: Ta fram ett sätt att tänka om språkinlärning, som gagnar denna elevgrupp. Det yttersta målet är att eleven klarar enkel

Läs mer

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten Kommunikation är kultur, kultur är kommunikation. 3 February 1932) (Stuart McPhail Hall 1932-2014) Kultur Samspelet i

Läs mer

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Autism/Autismspektrumtillstånd(AST) Debuterar tidigt, redan under barnets första levnadsår och har stor inverkan på barnets utveckling. Förekomst ca 1% (ca 25-30 barn/år

Läs mer

Presentationsteknik 2013-12- 02. Presenta.onsteknik. Presenta.onsteknik. Kom ihåg a* det är fullständigt ointressant vad du säger i din presenta7on

Presentationsteknik 2013-12- 02. Presenta.onsteknik. Presenta.onsteknik. Kom ihåg a* det är fullständigt ointressant vad du säger i din presenta7on Presentationsteknik Jonas Möller Kom ihåg a* det är fullständigt ointressant vad du säger i din presenta7on det är vad åhörarna tror a* du säger som är intressant! Hjälpmedel Dator - Power Point - OH kanon

Läs mer

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se Bedömning - i syfte att uppskatta, värdesätta och ge respons! Utveckla, analysera - jag kan, vill, vågar

Läs mer

V.A.T lärstilstest och studieteknik

V.A.T lärstilstest och studieteknik Namn Mål och syfte V.A.T lärstilstest och studieteknik o Ökad motivation till skolarbete. o Ökad självinsikt o Ökad kunskap om studieteknik o Ökad insikt om egna behov för bäst lärande. Förslag till ämne

Läs mer

Autism en introduktion

Autism en introduktion Autism en introduktion SvenOlof Dahlgren svenolof@huh.se Ulrika Långh ulrika.langh@sll.se DIAGNOSTIK Brytningstid: Två diagnostiska system ICD-10 (WHO:s) och DSM 5 (APA) som inte är matchade med varandra

Läs mer

Att beskriva, bedöma och dokumentera äldres behov med ICF. Stockholm 20120530

Att beskriva, bedöma och dokumentera äldres behov med ICF. Stockholm 20120530 Att beskriva, bedöma och dokumentera äldres behov med ICF Stockholm 20120530 Hälsa . Hälsa är ett tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, och inte endast frånvaro av sjukdom eller skada

Läs mer

LOGOPEDI PÅ DISTANS behandling i ett virtuellt rum

LOGOPEDI PÅ DISTANS behandling i ett virtuellt rum 1 LOGOPEDI PÅ DISTANS behandling i ett virtuellt rum EU-projekt 2005-05-01 2007-05-31 Utveckling av interaktiva videohjälpmedel och behandlingsmetodik inom logopedisk vård och rehabilitering Käte Alrutz

Läs mer

Läroplanen. Normer och värden. Kunskaper. Elevernas ansvar och inflytande 6 Skola och hem

Läroplanen. Normer och värden. Kunskaper. Elevernas ansvar och inflytande 6 Skola och hem Läroplanen 1. Skolans värdegrund och uppdrag Kursplaner Syfte Centralt innehåll 1-3 2. Övergripande mål och riktlinjer 4-6 Normer och värden 7-9 Kunskaper Kunskapskrav Elevernas ansvar och inflytande 6

Läs mer

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska Engelska Kurskod: GRNENG2 Verksamhetspoäng: 450 Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA

ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA Riitta Aikkola Vasa yrkeshögskola 1 ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA Inlärning är en förmåga och det går att öva upp sin förmåga att lära sig. Alla har möjlighet att utveckla

Läs mer

Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd. Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog

Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd. Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog 10.45-11.25 Autism/Aspergers syndrom Vilka diagnoser ingår i autismspektrumet? Vilka kriterier

Läs mer

FOTOGRAFISK BILD. Ämnets syfte

FOTOGRAFISK BILD. Ämnets syfte FOTOGRAFISK BILD Fotografiet blir en allt viktigare kommunikationsform, och människor möts dagligen av meddelanden i form av fotografiska bilder med olika avsändare och varierande syften. Den digitala

Läs mer

Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7.

Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7. Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7. Eleverna ska ges möjlighet att utveckla de förmågor som uttrycks i målen genom

Läs mer

FOTOGRAFISK BILD. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

FOTOGRAFISK BILD. Ämnets syfte. Kurser i ämnet FOTOGRAFISK BILD Fotografiet blir en allt viktigare kommunikationsform, och människor möts dagligen av meddelanden i form av fotografiska bilder med olika avsändare och varierande syften. Den digitala

Läs mer

Utvecklings- och bedömningsinstrument för fysioterapeutstuderande i verksamhetsförlagd utbildning MANUAL

Utvecklings- och bedömningsinstrument för fysioterapeutstuderande i verksamhetsförlagd utbildning MANUAL Akademin för hälsa, vård och välfärd Fysioterapeutprogrammet Utvecklings- och bedömningsinstrument för fysioterapeutstuderande i verksamhetsförlagd utbildning MANUAL Termin 4 VFU-period 1, 2 och 3 Termin

Läs mer

NALLELEK LäraMera / www.laramera.se Swedish Media Art / www.swedishmediaart.se

NALLELEK LäraMera / www.laramera.se Swedish Media Art / www.swedishmediaart.se Programmet Nallelek är ett program med många roliga övningar och tydliga bilder. I programmet ingår övningar av typen trycka-hända, sortera, kategorisera, finn lika, möblera, klä på, domino mm. Nallelek

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med: I förskoleklass arbetar eleverna med: År F - att lyssna och ta till sig enkel information i grupp (MI-tänk) - att delta i ett samtal - att lyssna på en saga och återberätta - att beskriva enklare bilder

Läs mer

Strokekurs ett nytt arbetssätt. Teamrehab i Lidköping

Strokekurs ett nytt arbetssätt. Teamrehab i Lidköping Strokekurs ett nytt arbetssätt Teamrehab i Lidköping Bakgrund Stroketeamkonferens 2010 Fast i gamla hjulspår Gåskoleverksamhet Nationella riktlinjer Nationella riktlinjer för strokesjukvård 2009 Tillstånd:

Läs mer

Idrott och hälsa. Emma Holström Borås

Idrott och hälsa. Emma Holström Borås Idrott och hälsa Emma Holström Borås Dylan Williams fem nyckelsstrategier 1. Tydliggör mål och kunskapskrav 2. Skapa aktiviteter som synliggör lärandet 3. Återkoppling som för lärandet framåt 4. Aktivera

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun Kommunikationsstrategi för Tibro kommun 1. Bakgrund, grundläggande begrepp 1.1 Vision Tibro 2017 Tibro kommun har tagit fram en framtidsvision, Vision Tibro 2017, samt ett antal program och aktiviteter

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

inför grupp. Dramaturgi Retorik

inför grupp. Dramaturgi Retorik KURSprogram Agera Kommunikation AB är, sedan företagets start 2003, en flitigt anlitad partner till företag, myndigheter, kommuner och organisationer som vill kompetensutveckla sina medarbetare inom praktisk

Läs mer

Läkemedelsindustrins informationsgranskningsman (IGM)

Läkemedelsindustrins informationsgranskningsman (IGM) Beslut i anmälningsärende Dnr. W482/02 2003-01-26 Ärende Schering Nordiska AB./. Biogen AB angående marknadsföring av Avonex i patientskrift. Avonex är ett interferon beta-1a preparat för behandling av

Läs mer

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 2

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 2 i En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet Vägledning vecka 2 Vägledning: Vi tittar närmare på våra berättelser Vår historia från djupet När vi granskade vårt livs historia i fotoalbumet förra veckan,

Läs mer

Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju. Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design

Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju. Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design Stjärnmodellen Analys Utvärdering Implementation Prototyper Krav Design 130409 Datainsamling

Läs mer

FAKTAAVSNITT: ARBETSMINNE TEORETISK MODELL

FAKTAAVSNITT: ARBETSMINNE TEORETISK MODELL FAKTAAVSNITT: ARBETSMINNE TEORETISK MODELL Begreppet arbetsminne började användas på 1960-talet. Tidigare skrevs det istället om korttidsminne som handlar om vår förmåga att under en kort tid hålla information

Läs mer

Kommunicera Mera Om kommunikation, rättigheter och kommunikativ miljö. Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr

Kommunicera Mera Om kommunikation, rättigheter och kommunikativ miljö. Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Kommunicera Mera Om kommunikation, rättigheter och kommunikativ miljö Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Gunilla Thunberg Leg logoped Lund 1984 Arbetat på DART sedan starten 1988 Doktor i Neurolingvistik,

Läs mer

Handledning och checklista för klarspråk

Handledning och checklista för klarspråk Handledning och checklista för klarspråk i Brottsofferjouren 2015-02-24 Innehåll Vad är klarspråk?... 2 Varför ska vi skriva klarspråk?... 2 Hur du kan använda checklistan... 2 Innan du börjar skriva...

Läs mer

Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal

Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal 2013-09-25 Personalavdelningen Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal 1 (7) Utvecklingssamtal Utvecklingssamtal ska vara ett återkommande samtal som sker i dialog mellan medarbetare

Läs mer

Att skapa trygghet i mötet med brukaren

Att skapa trygghet i mötet med brukaren NATIONELL VÄRDEGRUND Utbildning med Egon Rommedahl Att skapa trygghet i mötet med brukaren November 2014 Instruktioner till träff 2, Hösten 2014, Värdighetsgarantierna i Mölndal stad. Del 1 Att skapa trygghet

Läs mer

F Ö G L Ö G R U N D S K O L A 2010 FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM

F Ö G L Ö G R U N D S K O L A 2010 FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM F Ö G L Ö G R U N D S K O L A 2010 HANDLINGSPLAN FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM 1 I N N E H Å L L S F Ö RTECKNING 1. Förebyggande arbete 3 2. Läsinlärning

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

3. Kursplaner 3.1 BILD. Syfte

3. Kursplaner 3.1 BILD. Syfte BL BILD 3. Kursplaner 3.1 BILD Bilder har stor betydelse för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själva och omvärlden. Vi omges ständigt av bilder som har till syfte att informera, övertala,

Läs mer

En kommunikativ miljö som resurs för barn med talsvårigheter!

En kommunikativ miljö som resurs för barn med talsvårigheter! 1.10.2013 En kommunikativ miljö som resurs för barn med talsvårigheter! Mångprofessionell social- och hälsovård - resursförstärkande arbetssätt 1.10 Resursförstärkande barndom Två termer: Barn med talsvårigheter

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012.

Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012. PROJEKT: DICE Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012. UPPDRAG Uppgiften är att arbeta med den första delen av teknikutvecklingsprocessen d.v.s.

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

Barns tidiga språk- och matematikutveckling med bilden som utgångspunkt.

Barns tidiga språk- och matematikutveckling med bilden som utgångspunkt. Barns tidiga språk- och matematikutveckling med bilden som utgångspunkt. Rapport från Förskolan Regnbågen, Emmaboda. Emmaboda 2008-2009 1 Slutrapport/utvärdering: Barns tidiga språk- och matematikutveckling

Läs mer

Återhämtningsinriktat arbetssätt

Återhämtningsinriktat arbetssätt Återhämtningsinriktat arbetssätt Vad hindrar och vad stöder återhämtning? Hur organiserar vi våra verksamheter för att stödja människors återhämtning? VAD MENAR VI MED ÅTERHÄMTNING? Återhämtning beskrivs

Läs mer

personlig hälsa per appelqvist

personlig hälsa per appelqvist per appelqvist Så förhöjer vi båtupplevelsen forskning på hjärnaktivitet visar att om vi fokuserar på en sak i taget så blir vi lyckligare. vägen dit går via mindfulness. en av landets ledande experter,

Läs mer

Att utveckla läromedel

Att utveckla läromedel Att utveckla läromedel för elever med lindrig utvecklingsstörning Att utveckla läromedel för elever med lindrig utvecklingsstörning Tillgänglighet Varje läromedel har en viss grad av tillgänglighet. Tillgängligheten

Läs mer

Resultatrapport. Exempel IOL TOOL. Framtagen till: Framtagen av: Sammanställd den 12 oktober, 2014

Resultatrapport. Exempel IOL TOOL. Framtagen till: Framtagen av: Sammanställd den 12 oktober, 2014 Resultatrapport Sammanställd den 12 oktober, 2014 Framtagen till: Exempel Framtagen av: IOL TOOL Kopieringsförbud Denna rapport är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering är förbjuden utöver vad som anges

Läs mer

Att möta ungdomar med Aspergers syndrom i samtal

Att möta ungdomar med Aspergers syndrom i samtal Att möta ungdomar med Aspergers syndrom i samtal Marie Julin, specialpedagog Diana Lorenz, socionom Autismforum 2010-04-12 Marie Julin och Diana Lorenz 1 Huvudkriterier för Aspergers syndrom Enligt DSM-IV-TR

Läs mer

Återvinn din hörsel. Använd dina hörapparater framgångsrikt

Återvinn din hörsel. Använd dina hörapparater framgångsrikt Återvinn din hörsel Använd dina hörapparater framgångsrikt Välkommen tillbaka till ljudens värld Nu när du har tagit steget till att återvinna din hörsel kommer det att vara nödvändigt att göra vissa omställningar.

Läs mer

svenska kurskod: sgrsve7 50

svenska kurskod: sgrsve7 50 Svenska Kurskod: SGRSVE7 Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Ämnet handlar om hur språket är uppbyggt och fungerar samt hur det kan användas. Kärnan i ämnet är språk

Läs mer

Allt du behöver veta inför en anställningsintervju!

Allt du behöver veta inför en anställningsintervju! Allt du behöver veta inför en anställningsintervju! LNU Karriär Lite konkreta tips inför anställningsintervjun. Att förbereda sig inför intervjun är A och O. Ta reda på så mycket som möjligt om företaget

Läs mer

Att skriva uppsats. Uppsatsens delar

Att skriva uppsats. Uppsatsens delar Att skriva uppsats Det finns många olika sätt att skriva uppsats på. I den här handledningen beskrivs en modell som, i lite olika varianter, är vanlig i språkvetenskapliga uppsatser. Uppsatsens delar Du

Läs mer

Förutsättningar för pragmatisk utveckling

Förutsättningar för pragmatisk utveckling www.sprakenshus.se Förutsättningar för pragmatisk utveckling Medfött intresse för mänskliga ansikten och röster Grundläggande behov av social tillgivenhet Nyfödda reagerar selektivt på människors ansikten

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan 3.2 Engelska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden,

Läs mer

Slutrapport av projektet Internetbaserad habilitering för unga med Aspergers syndrom

Slutrapport av projektet Internetbaserad habilitering för unga med Aspergers syndrom Slutrapport av projektet Internetbaserad habilitering för unga med Aspergers syndrom Handläggare: Regnr: Gäller fr.o.m.: Gunilla Keith-Bodros 2013-10-30 Godkänd/Signatur: Ersätter tidigare dokument: Gäller

Läs mer

Praktisk pragmatik Uppsala den 15 september 2015

Praktisk pragmatik Uppsala den 15 september 2015 Konsult logopedi Förlag och information PRAKTISK PRAGMATIK Föreläsning i Uppsala den 15 september 2015 Astrid Frylmark, leg logoped Undervisning Logopedmottagning IALP International Association of Logopedics

Läs mer