Provläsning. Döden en del av livet. Foton:

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Provläsning. Döden en del av livet. Foton:"

Transkript

1 1

2 Foton: Kapitel 1 Foto: Ralph Hoppe/iStockphoto Kapitel 2 Foto: Erin Castillo/iStockphoto Kapitel 3 Foto: Författaren Kapitel 4 Foto: José Elias/iStockphoto Kapitel 5 Foto: Calman Lugo/iStockphoto Kapitel 6 Foto: Mark Evans/iStockphoto Döden en del av livet 2008 Författaren och Uppsala Publishing House AB Adress: Uppsala Publishing House, Box 2070, Uppsala Tel , Fax e-post: Omslag: Daniel Åberg Omslagsbild: Kirsty McLaren/Getty Images Redaktör: Ingrid Sundqvist Upplaga: 1:1 ISBN: Tryckeri: Bulls Graphics, Halmstad 2008 Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. 2

3 Innehåll Förord... 7 Döden är jag inte rädd för... 8 Inledning Kapitel 1 Medan jag ännu lever Livet planar ut Döden har blivit anonym och overklig Berätta om ditt liv Två fina exempel Tänk om farfar hade skrivit ner sina minnen Kan den sista resan förberedas? Hur vill du ha din begravning? Underlätta för dina nära Samla allt i en pärm Kapitel 2 Rätt till en god och värdig död.. 33 Den goda vården Hospice De flesta dör den långsamma döden Ta sitt liv Hur vill du helst dö? Hjälp att dö Rätten till vår död Värdighetsgaranti Vanliga dödsorsaker Vad är en värdig död enligt WHO och FN? Kapitel 3 Vem tar hand om kroppen och själen? Han fick dö hemma Vad ska hända när en människa har dött? Så blir döden känd Vad gör jag med min längtan? Domen En genomtänkt tro Livet som lån Finns det något efter livet? Vadan och varthän Kyrkans roll Den vackra döden Kapitel 4 Sorg och tröst Att få sörja färdigt Håll om, håll tyst, håll ut Det viktiga kroppsspråket En lista för den som sörjer Samtal med den döda... 79

4 Visa att du finns Den gemensamma sorgen Sorgeplatser Kapitel 5 Begravningen Kyrkans begravningsritual Måste man ha mörka kläder? Ska barnen vara med? Kan alla få en kyrklig begravning? 94 En borgerlig begravning kan göras mycket personlig Alla måste gravsättas Rätt till en grav Är det här min grav ska finnas? Andra kulturer och religioner Två viktiga principer inom judendomen Enligt islam väntar livet i paradiset Tala om hur du vill ha din begravning! Kapitel 6 Det sista bokslutet Dödsboet betalar Man kan inte ärva skulder Bouppteckningen Nu kan allt avslutas Arvskiften kan vara svåra Arvsklasser och arvslotter Sambor och särkullbarn Allmänna arvsfonden Testamenten är viktiga Alla berörda ska godkänna ett testamente Håll testamentet levande Läs på och ta hjälp Studieplan Tack Litteraturlista

5 Förord I vår kultur gömmer vi döden i tystnad. Vi gör det därför att vi känner rädsla eller skräck inför det oundgängliga ödet och vi talar sällan med andra om det. Vi vill inte skrämma eller skapa en dyster stämning. Ändå tänker vi ofta på döden och förr eller senare möter vi den. Tystnaden gör det mötet svårare, mycket svårare. Större öppenhet skulle mildra mötet. Vi skulle vara bättre beredda att stödja varandra. Rune Nilsson hjälper oss med sin finstämda och lättillgängliga bok att eftersträva den öppenheten. Han gör det hänsynsfullt men ändå med tanke på alla de praktiska och svårbedömda frågor, som är oundvikliga och som ofta ska besvaras i djup förtvivlan och förvirring. Hans syn på döden och på förberedelserna inför den kan bidra till ett nytt förhållningssätt som mildrar mötet mellan liv och död. Gösta Vestlund Hedersdoktor vid Linköpings universitet, före detta undervisningsråd 5

6 Inledning Den här boken har jag velat skriva länge. Men den har inte velat bli skriven. Varje gång jag tänkt börja har det kommit något annat i stället, något som jag just då funnit vara viktigare, mer angeläget. Jag tror att det är jag som har valt, att det är jag som har prioriterat vad jag just då skulle använda min skrivartid till. Men jag är inte säker. När jag har berättat om min tänkta bok för andra har många blivit intresserade och kommit med innehållstankar och boktips. Detta har gett mig fler infallsvinklar och förhoppningsvis innehållsrikare texter. Jag skriver detta på Gran Canaria. Hotellet ligger högt upp i bergen och jag ser ner i dalen där vägen går. Just nu är det en trafikolycka. Det gick så fort att jag inte uppfattade vad och hur. Nu kommer två polisbilar, fyra poliser på motorcyklar och två ambulanser. Människor läggs på bårar. Vilka är de skadade? Turister som flytt den svenska vintern för någon vecka? Personer, som jag, som sökt sig hit för att få arbetsro? Några ur lokalbefolkningen? Praktiskt taget varje dag hör jag ambulanser nere på vägen. Någon är i nöd, någon är kanske redan död. Var de själva och deras närmaste beredda? Hade de funderat över 6

7 och talat med någon annan om sitt eget liv och sin egen död? Jag har mött få människor som gjort det! Du, som börjar läsa den här boken, har troligen kommit en bit på vägen i tankarna på döden. Du vet, som vi alla, att döden kommer men inte när och hur. Du vet att det är så mycket praktiskt som ska ordnas när någon har dött men du är osäker på vad och av vem. Du vill kanske själv, medan du ännu kan, ta en del beslut och underlätta för dina efterkommande. Jag hoppas du ska få svar på dina frågor, både de du redan har och de som du ställer dig när du läser boken. Jag har försökt skriva en lättillgänglig handbok som kan läsas vid flera tillfällen. Innehållet borde passa bra för samtal och gruppstudier. Det finns en studiehandledning sist i boken. Det första kapitlet handlar om vad du och jag kan göra medan vi ännu lever, vad vi kan göra redan idag. Skriva ner våra minnen. Fundera över hur vi kan underlätta för våra nära den dag vi inte längre finns. Det andra kapitlet tar upp vården, hospice, debatten om aktiv dödshjälp och om en värdighetsgaranti. FN har antagit en förklaring om den döendes rättigheter. Det tredje kapitlet handlar om vad som händer med kroppen och med själen. Finns det något efter det här livet? Sorg och tröst är temat i det fjärde kapitlet. Hur kan vi klara sorgen och hur kan vi hjälpa och trösta den som har drabbats? Sorgen är den djupaste ära glädjen kan få, skrev Harry Martinsson. 7

8 Det femte kapitlet redogör för begravningen, kyrkans ritual, som är vanligast, men också om borgerlig begravning och om de cirka personer som inte får någon begravningsceremoni alls. Hur är det för våra invandrare? Det sjätte kapitlet har rubriken Det sista bokslutet. Du kan ingenting ta med dig dit du går, som det står i visan. Vad är dödsbo, bouppteckning, arvsklass och arvslott? Vad betyder ett testamente? Det finns en hel del citat från tidningar, böcker och texter som betytt mycket för mig. Sist i boken finns en förteckning över dessa. Se den gärna som tips när du vill läsa mer. Varför är det så svårt att prata om döden? Ingrid Ågren Bolmsjö ställer sig den frågan i boken Inför döden. Hon svarar själv och anger tre möjliga hinder. Det ena är språket. Orden räcker inte till. Det känns fattigt att beskriva något så allvarligt och stort. Det andra är att samtal som berör kräver tillit. Det behövs stillhet och framför allt tid. Tid är en bristvara i dag. Vi anser oss ha så ont om den. Det tredje är det motstånd som många känner inför döden. Motstånd och rädsla. Det man är rädd för, det undviker man. Vi lever i en tid som är fixerad vid kroppen. Vi vill vara unga, vackra, moderiktiga, ha kontroll. Allt fler böcker handlar om detta. Men det har också kommit många böcker om sjukdom, förlust och sorg. Några av dessa finns med i förteckningen i slutet av boken. Tankar om ars moriendi, konsten att dö, var nog vanligare förr. Döden fanns i mitten av livet. Det fanns ett liv även efter döden. Existerar en sådan uppfattning idag? 8

9 Undersökningar visar att vi inte är rädda för döden, men för döendet. Vi vill inte tappa kontrollen. Är det därför som många talar om aktiv dödshjälp? Att kunna avgöra själv när det är dags. Att ha kvar kontrollen in i det sista. Jag tror att varje människa i sitt inre bär på en dröm att allt till slut ska stämma trots misslyckanden, tvivel och motgångar. Att allt ska vävas samman till en helhet, så blev mitt liv. Vi behöver lära oss att dö. Vi behöver en ny ars moriendi för alla och inte bara för dem som anar ljuset på andra sidan. Döendet är en uppgift att lösa med värme och värdighet, tillsammans med anförvanter och vårdpersonal. Vi behöver lära oss att planera även den sista resan och att ta farväl. Om vi talar om döden, om vi förbereder den, om vi fyller den med mening, då bygger vi en ny tradition som hela samhället behöver. Rune Nilsson 9

10 10

11 Kapitel 1 Medan jag ännu lever Jag har trott att man kan styra och bestämma över sitt liv. Jag har så länge jag minns velat vara proaktiv, ta initiativ, ligga steget före. Idag undrar jag om dessa medvetna och genomtänkta val ändå bara påverkat livet i marginalen. Något eller någon annan har styrt. Tillfälligheterna tar hand om oss i större utsträckning än vad vi gärna vill tro. Handling eller underlåtenhet, ord eller tystnad, kan när som helst bli det sista vittnesbördet om vår syn på livet, kärleken, rättvisan, vänskapen, kriget och resten, skrev Jesús Alcalá i en artikel i Dagens Nyheter Livet planar ut Själv har jag fyllt 71 år. Min far dog två dagar innan han skulle fylla 73 år och min mor blev 72 år och några månader. Det sägs att vi har en sällsynt god förmåga att upprepa våra föräldrars mönster. Jag har fått leva ett bättre liv än de fick. Jag har inte varit allvarligt sjuk, jag har inte behövt 11

12 arbeta så hårt rent fysiskt. Jag har alltid kunnat äta mig mätt. Kanske blir jag några år äldre än de blev. Säg att jag har fem år kvar att leva. Jag hoppas att jag kan välja vad jag vill göra under dessa år, själv besluta över resten av mitt liv, underlätta för mina kära, de som blir kvar efter mig. Men samtidigt vet jag förstås att det kan handla om en dag eller tiotals år. Jag har mött så många människor som lever som om de aldrig skulle möta döden. Människor som upplever sig som oumbärliga, som aldrig haft en tanke på att också deras stund på jorden är begränsad. Jag märker på olika sätt att livet håller på att plana ut. Jag har krympt några centimeter och ryggraden har börjat böja sig så jag har svårare att gå riktigt rak. Det mesta håret har jag tappat och ögon och öron fungerar sämre än tidigare. Jag blir fortare andfådd och orkar inte som för bara några år sedan. Jag har aldrig förr läst dödsannonserna i min morgontidning. Nu gör jag det. Först tittar jag på namnet (är det någon som jag känner?) och sedan på födelseåret (hur gammal blev hon/han?) och sist läser jag dikten/strofen. Döden har blivit anonym och overklig Om mitt liv vet jag med säkerhet en enda sak att det ska ta slut. Den tanken är mycket svår att ta till sig, framför allt för alla som står mitt uppe i livet med alla dess krav och möjligheter. Döden har dessutom blivit så anonym och overklig, inte minst för barn. 12

13 Det var lättare när jag var liten. Jag växte upp på en lantgård. Jag var tidigt med när livet började i lagården, när korna kalvade och suggorna grisade. Jag visste tidigt att en griskulting skulle bli julgris. Jag tror inte jag var så gammal när jag fick uppgiften att nacka en tupp eller höna till söndagsmiddagen. En höna dog men jag visste att ur äggen kunde det komma nya. Då måste de gamla bort. På samma sätt var det i den stora trädgården. Jag minns hur ledsen min mor blev när en tidig septemberfrost tog alla de vackra dahliorna. En dag stora, vackra, generösa. Nästa dag slokade allt. Men till våren skulle vi plantera rötterna igen och få nya vackra blommor. Döden var förutsättningen för liv. Det var naturligt. Vi talade aldrig om det. Inte ens när någon granne dog. Han låg kvar hemma i öppen kista. Vi fick komma och ta avsked. Även vi barn. Däremot var det ovanligt att vi fick vara med på begravningen. Idag när 80 procent av oss dör på sjukhus eller institution blir döden främmande, något man helst inte vill tänka på eller tala om. Få unga har varit med när en anhörig dött. Då är det svårt att tala om döden. Den blir avlägsen, opersonlig och främmande. Barn ser döden på tv och i dataspel. Det blir bara på låtsas. Hjälten reser sig igen. Berätta om ditt liv Vad pratade våra förfäder om när de hade kalas? Berättade de också om hur det var förr? Jag fick anledning att fundera över det när jag var bjuden på middag en julidag. 13

14 14

15 Det Kapitel 2 Rätt till en god och värdig död En dag tar livet slut och jag dör. Det går inte att säga i förväg vare sig när döden ska inträffa eller hur den sista tiden av livet blir. Men det är klart att ju äldre jag blir desto närmare kommer jag slutet. I vissa skeden av livet tänker vi aldrig på döden därför att den inte inträffar i vår närhet. I andra skeden tänker vi ofta på döden. Den väcker ångest för att något ska hända med mitt eget liv eller för att någon som står mig nära ska dö. Psykoanalytiker menar att denna ångest uppstår redan när vi är barn, kanske som ett resultat av kärleken till och från föräldrarna. Ångesten blir kärlekens baksida. Det blir inte lättare av att vi har så svårt att tala om döden, att vi omedvetet förnekar den och tycker att den är obehaglig. Zygmunt Bauman skriver i boken Döden och odödligheten i det moderna samhället att det inte går att föreställa sig döden eftersom den representerar det absoluta tomrummet och därför övergår vår tankeförmåga. Döden är när allt kommer omkring just det otänkbara: ett tillstånd 15

16 utan tänkande; ett tillstånd vi inte kan åskådliggöra eller ens konstruera begripligt. Men den är, den är verklig och vi vet det. Vad är död? Man skiljer mellan tre olika tillstånd. Det första är döendet; processen som leder till det andra; själva dödsögonblicket. Efter det kommer det tredje tillståndet; döden. Den goda vården Jag själv är i dag inte rädd vare sig för döendet, dödsögonblicket eller döden. Men jag vill dö som en människa, inte som en patient, för att citera Christina Kellberg. Hon skrev så här i Dagens Nyheter 2005 i en artikel om väl fungerande palliativ vård i Sollentuna. Jag vill leva ett bra liv, även om jag är svårt sjuk. Jag vill inte ha ont. Jag vill inte valsa runt i vården. Jag vill inte att min familj ska lida för att jag är sjuk. Jag vill inte ha ångest. Jag vill leva tills jag dör. Och jag vill dö som en människa, inte som en patient. Är det möjligt? I sin artikel berättar Christina Kellberg om vårdformen Avancerad sjukvård i hemmet, ASIH, i kommunerna Sollentuna, Upplands Väsby och Sigtuna norr om Stockholm. Tack vare en anhörig, hemtjänsten och personalen från 16

17 ASIH kan patienterna vårdas hemma, trots att de är svårt sjuka. En del har bara några månader kvar att leva. Vårdteamet har tillgång till några platser på sjukhus i området; om något händer finns tryggheten i en sjukhusplats att tillgå. Reportern får några dagar följa sjuksköterskan Erica Neumann som berättar: När vi kommer hem till människor är vi deras gäster. Vi läser av vad som gäller. Alla foton, medaljer, dofter, färger, säger något om dem som bor där. Vi har hur mycket tid som helst. Det är nyckeln till vår framgång. Jag inväntar dem, och det måste ta tid Jag vet inte om någon har räknat på vad vi kostar, men jag tror att vi är billiga. Vi har låga lokalkostnader, låga administrativa kostnader, inga kostnader för mat, inte för städning. Jag vill att de som får vård genom oss ska hitta sin egen kraft och sin egen väg, göra sina egna val. En del försonas med döden. Andra inte. Det finns inga rätt och fel och vi ska inte vara där och putta, inte försöka få dem dit vi vill. Döden är en del av livet. När vi träder in i livet får vi stor uppmärksamhet, mycket kärlek och omsorg. Borde vi inte bli lika väl omhändertagna när vi lämnar det? I båda fallen behöver vi bli sedda, hjälpta och bekräftade. För detta behövs fungerande stöd. Palliativa vårdteam, som Ericas, går att nå dygnet runt. De ger sådant stöd. 17

18 18

19 Kapitel 3 Vem tar hand om kroppen och själen? Under 1980-talet diskuterades dödsbegreppet mycket i Sverige fick vi en lag med kriterier för att bestämma när en människa är död. Lagen slår fast att det bara finns en död och det är när hjärnan är död. I några få fall, till exempel efter hjärtstillestånd och svåra olycksfall, kan läkare hålla hjärtat och kroppens cirkulation i gång under tre till fem dygn efter det att hjärnan har slutat fungera. Lagen från 1988 ger oss möjlighet att transplantera organ och vävnader. Transplantationer hade också gjorts tidigare. Den första njuren transplanterades redan Njure är det vanligaste organet som byter ägare. Sedan kommer i tur och ordning, lever, hjärta, bukspottskörtel och lunga. Exempel på vävnader är hornhinna, hörselben och hjärtklaffar. Så många som 86 procent av oss svenskar vill ge bort något organ efter vår död, enligt en undersökning. Långt färre har informerat sina anhöriga eller anmält sig till do- 19

20 nationsregistret som sköts av Socialstyrelsen. I en informationstrycksak om hur man anmäler att man vill donera står att vi aldrig blir för gamla för donation. Sjukvården prövar alla medicinskt om de blir aktuella för donation. Varje år får cirka 600 personer synen tillbaka tack vare en hornhinnetransplantation. Ann-Christin Croon är sjuksköterska och koordinerar transplantationer. Hon berättade vid en samtalssöndag på S:ta Katharinastiftelsen i Stockholm om en 15-årig mopedist som blev påkörd av en rattfyllerist. Pojken dog men hans organ hjälpte sju andra ungdomar att överleva. Även en till synes meningslös död kan få en mening! Han fick dö hemma De flesta dör den långsamma döden på ett sjukhus eller i ett särskilt boende (det som förr kallades servicehus, ålderdomshem och sjukhem). Många dör i ensamhet utan några anhöriga närvarande. Även ett stort antal som vårdas hemma kommer till ett sjukhus under de sista dagarna. Denna vård har på sistone varit föremål för mycket kritik i enskilda fall, inte sällan har det då hand lat om privata vårdgivare. Carl-Henning Wijkmark fick oväntat Augustpriset för sin roman Stundande natten (se sidan 42). Den handlar om fyra män som ligger för döden. Maten var utan smak, plastartad, och byttes till vår lättnad ut mot dropp när försämringen i vårt tillstånd så krävde. I en replik till huvudpersonen Hasse säger doktor Möller: Det handlar om olika penningintressen som allt annat i samhället. Det finns ingen 20

21 högre instans. När Hasses tre medpatienter efterhand dör, flyttas han till ett enkelrum och salen för fyra stängs av besparingsskäl. Förr var det vanligt att folk dog hemma i sin kända miljö och med sina närmaste på plats. Tack vare den palliativa vårdens utbyggnad kommer fler framöver att leva sin sista tid hemma och även dö där. Så var det för Roland. 58 år gammal drabbades han av lungcancer. Han hade aldrig varit någon storrökare och han hade slutat röka fem år tidigare. Han var grafisk formgivare med ateljén i villan. Under de senaste åren hade vi haft flera produktioner tillsammans. Så blev det också under hans sista levnadsår. Hemsjukvården försåg honom med en syrgasmaskin och med en lång slang kunde han röra sig fritt i huset. Jag ville att vi skulle avbryta arbetet men han sade att det höll honom i gång. Vid lucia var vi klara. Han dog på kvällen 28 december. Personal från hemsjukvården kom, liksom sönerna och Rolands syster. Hemsjukvården konstaterade dödsfallet och familjen hjälptes åt att klä honom i hans favoritkläder. Personalen sade att nu är det inget som brådskar. Eftersom det var mörkt och halt ute, fick Roland ligga kvar i dubbelsängen tills morgonen grydde. Det blev vår sista natt tillsammans, har hustrun berättat med värme i rösten. Sjukhuset ordnade så att två personer (klädda så att de såg ut som begravningsentreprenörer) kom och hämtade honom nästa morgon för transport till ett kylrum. 21

8. Att åldras i Sverige

8. Att åldras i Sverige Foto: Colourbox 8. Att åldras i Sverige Innehåll Åldrande Pensioner Äldreomsorg Begravning Arvsrätt Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län Om Sverige 167 Åldrande Människor lever länge i

Läs mer

Handlingsplan vid KRISSITUATIONER. för Kyrkvillans förskola

Handlingsplan vid KRISSITUATIONER. för Kyrkvillans förskola Handlingsplan vid KRISSITUATIONER för Kyrkvillans förskola Innehållsförteckning Brand. 3 Olycksfall. 4 Krisgrupp. 5 Krisgruppens uppgifter Planering av första tiden Information i akut skede.. 6 Information

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

Livets slut. Begravning

Livets slut. Begravning Livets slut De flesta av oss går inte ständigt omkring och tänker på döden. Vi är fullt upptagna av att leva våra liv. Men ibland händer det något som får oss att börja fundera över att livet ska ta slut

Läs mer

Att ta avsked - handledning

Att ta avsked - handledning Att ta avsked - handledning Videofilmen "Att ta avsked" innehåller olika scener från äldreomsorg som berör frågor om livets slut och om att ta avsked när en boende dör. Fallbeskrivningarna bygger på berättelser

Läs mer

När mamma eller pappa dör

När mamma eller pappa dör När mamma eller pappa dör Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal

Läs mer

16 sönd e Tref 1 årg Sorgens ansikten och Jesus

16 sönd e Tref 1 årg Sorgens ansikten och Jesus 16 sönd e Tref 1 årg Sorgens ansikten och Jesus 19Dina döda skall få liv igen, deras kroppar skall uppstå. Vakna och jubla, ni som vilar i mullen! Ty din dagg är en ljusets dagg, du låter den falla över

Läs mer

Att vara närstående vid livets slut

Att vara närstående vid livets slut Att vara närstående vid livets slut Kvinnosjukvården / Sunderby sjukhus Gynekologisk cancer Anna Pohjanen Anna Pohjanen 1 av 7 Den sista tiden. När livet går mot sitt slut blir den sjuka tröttare och sover

Läs mer

Att våga prioritera det existentiella samtalet

Att våga prioritera det existentiella samtalet Att våga prioritera det existentiella samtalet Vad innebär existentiella frågor? När man drabbas av svår sjukdom handlar det inte bara om en sjuk kropp Livets, själva existensens grundvalar skakas Det

Läs mer

Arbetslös men inte värdelös

Arbetslös men inte värdelös Nina Jansdotter & Beate Möller Arbetslös men inte värdelös Så behåller du din självkänsla som arbetssökande Karavan förlag Box 1206 221 05 Lund info@karavanforlag.se www.karavanforlag.se Karavan förlag

Läs mer

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett

Läs mer

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 7

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 7 Vägledning vecka 7 Syndens oordning Ett personligt mönster Vägledning: Vi avslöjar vår synds mysterium Förra veckan granskade vi vårt syndaregister i ljuset av Guds kärlek till oss. Den här veckan ger

Läs mer

Till dig som förlorat di barn

Till dig som förlorat di barn Till dig som förlorat di barn Spädbarnsfonden Till dig som förlorat ditt barn Vi som skrivit den här foldern är mammor och pappor som också har förlorat ett barn. Ett ögonblicks skillnad, från en sekund

Läs mer

8. Att åldras i Sverige

8. Att åldras i Sverige Foto: Colourbox 8. Att åldras i Sverige Innehåll Pensioner Äldreomsorg Begravning Arvsrätt Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län Om Sverige 165 Pensioner Pension är pengar du får när du

Läs mer

Anna Sundberg Kunskapsökning Hösten 1995 Dagfolkhögskolan Trollhättan

Anna Sundberg Kunskapsökning Hösten 1995 Dagfolkhögskolan Trollhättan Anna Sundberg Kunskapsökning Hösten 1995 Dagfolkhögskolan Trollhättan INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING...3 SORGEN...4 VAD ÄR DÅ SORGEN OCH SORGEPROCESSEN?...4 SORGEN TAR SIN TID...5 SORGENS 4 STEG...5 SVÅRT

Läs mer

Joel är död Lärarmaterial

Joel är död Lärarmaterial sidan 1 Författare: Hans Peterson Vad handlar boken om? Den 9 maj förändras Linus liv. Linus är i skogen med mamma, pappa och storebror Joel. Linus ser upp till Joel och en dag vill han också vara stor

Läs mer

Instruktioner för åtgärder i samband med dödsfall. Väntat dödsfall i hemsjukvård och särskilda boendeformer

Instruktioner för åtgärder i samband med dödsfall. Väntat dödsfall i hemsjukvård och särskilda boendeformer Åtgärder i samband med dödsfall Sida 1 (5) 1. Dokumenttyp 2. Fastställande/upprättad Instruktion 2011-05-31 av Vård- och omsorgschefen 3. Senast reviderad 4. Detta dokument gäller för 5. Giltighetstid

Läs mer

Efterlevandesamtal. Yvonne Hajradinovic Tarja Dahlin Lindhe. PKC Palliativt kompetenscentrum i Östergötlandtland

Efterlevandesamtal. Yvonne Hajradinovic Tarja Dahlin Lindhe. PKC Palliativt kompetenscentrum i Östergötlandtland Efterlevandesamtal Närståendestöd efter vårdtidenv Yvonne Hajradinovic Tarja Dahlin Lindhe Många berörs rs av sorg & dödd 80% (=72 000) dör d r den långsamma l dödend den (SOU 2001:6) > 90 000 individer

Läs mer

Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa (eller någon annan du känner) dött.

Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa (eller någon annan du känner) dött. Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa (eller någon annan du känner) dött. För psykisk hälsa NÄR EN FÖRÄLDER DÖR...... så förändras ens liv. En dag händer det värsta, det som du varit så rädd

Läs mer

att lämna svåra besked

att lämna svåra besked att lämna svåra besked Jakob Carlander Liten lathund, checklista och komihåg Det finns några grundläggande punkter som bör gälla svåra besked i de flesta sammanhang. Se detta som en checklista du går igenom

Läs mer

Att skapa trygghet i mötet med brukaren

Att skapa trygghet i mötet med brukaren NATIONELL VÄRDEGRUND Utbildning med Egon Rommedahl Att skapa trygghet i mötet med brukaren November 2014 Instruktioner till träff 2, Hösten 2014, Värdighetsgarantierna i Mölndal stad. Del 1 Att skapa trygghet

Läs mer

Tankar om. Foto: Bengt Nilsson. Döden Sorgen Den kristna tron

Tankar om. Foto: Bengt Nilsson. Döden Sorgen Den kristna tron Tankar om Foto: Bengt Nilsson Döden Sorgen Den kristna tron Sorgen - en process att ta fasta på. Något av det mest smärtsamma och svåra en människa går igenom är förlusten av en nära anhörig. Speciellt

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Befolkningens attityder till organdonationer 2014

Befolkningens attityder till organdonationer 2014 Befolkningens attityder till organdonationer 2014 Transplantation av organ, såsom hjärta, lungor, lever och njure är numera etablerade och säkra behandlingsmetoder i sjukvården. En transplantation gör

Läs mer

Döendet. Palliativa rådet

Döendet. Palliativa rådet Döendet Palliativa rådet Övergå till palliativ vård i livets slut Sjukdomsförloppet kan se olika ut och pågå under olika lång tid bl.a. beroende av diagnos patienten har Palliativ vård i livets slutskede

Läs mer

Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30

Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30 Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30 Kom till mig, alla ni som är tyngda av bördor; jag skall skänka er vila. Ta på er mitt ok och lär av mig, som har ett milt

Läs mer

vid livets slut Till dig som arbetar inom vården, inför mötet med människor vid livets slut

vid livets slut Till dig som arbetar inom vården, inför mötet med människor vid livets slut vid livets slut Till dig som arbetar inom vården, inför mötet med människor vid livets slut 2 Vid livets slut Död och begravning är i många kulturer lika viktigt som livet självt. Därför är det av yttersta

Läs mer

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Min bok När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Förord Tanken med Min bok är att den ska delas ut till alla barn som har en mamma, pappa eller ett syskon som ligger på sjukhus men kan även användas om

Läs mer

Hur talar man om döden?

Hur talar man om döden? Hur talar man om döden? När person med utvecklingsstörning möter svår sjukdom och död (Stina Knutsson, 20151118, Vi blir också äldre ) Vad är sorg? Tankar, känslor, reaktioner En känslomässig reaktion

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

När någon avlidit. till dig som närstående, information och praktiska råd

När någon avlidit. till dig som närstående, information och praktiska råd När någon avlidit till dig som närstående, information och praktiska råd I den här foldern kan du läsa om vad som sker i samband med att någon avlidit och vad du som närstående har ansvar för samt vart

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Orgelbyggaren. Uppgifter och diskussionsfrågor

Orgelbyggaren. Uppgifter och diskussionsfrågor Orgelbyggaren av Robert Åsbackas är en av de första återberättade finlandssvenska böckerna. Bosse Hellsten har återberättat romanen som kom ut år 2008. Orgelbyggaren handlar om Johannes Thomasson, en äldre

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Nya vänner ORDFÖRSTÅELSE TEXTFÖRSTÅELSEFRÅGOR MARIA BURMAN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Nya vänner ORDFÖRSTÅELSE TEXTFÖRSTÅELSEFRÅGOR MARIA BURMAN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN MARIA BURMAN ORDFÖRSTÅELSE halt (s 3, rad 1), isigt, lätt att glida och ramla mellanmål (s 5, rad 7), något lätt att äta, frukt till exempel stukat (s 7, rad 9), gått snett med,

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Inledning. ömsesidig respekt Inledning

Inledning. ömsesidig respekt Inledning Inledning läkaren och min man springer ut ur förlossningsrummet med vår son. Jag ligger kvar omtumlad efter vad jag upplevde som en tuff förlossning. Barnmorskan och ett par sköterskor tar hand om mig.

Läs mer

A. När någon har avlidit

A. När någon har avlidit A. När någon har avlidit När någon har avlidit kan andakt hållas på begäran av de anhöriga. Den kan hållas vid den avlidnes bädd, i sjukhusets kapell, i hemmet vid kyrkan. På ett bord som är täckt med

Läs mer

Önskemål Inför livets slut

Önskemål Inför livets slut Önskemål Inför livets slut Dokumentet Önskemål inför livets slut och skriften Inför livets slut är framtagna av Sveriges Begravningsbyråers Förbund för att underlätta för dig som vill planera inför din

Läs mer

Att fylla i dokumentet är kanske i första hand en omtanke om

Att fylla i dokumentet är kanske i första hand en omtanke om Min önskan Att fylla i dokumentet är kanske i första hand en omtanke om anhöriga och vänner. Att inte lämna dem i osäkerhet den dag då du inte längre kan ge uttryck för din önskan själv. I vissa frågor

Läs mer

Mitt i livet kan man tro att det alltid kommer att vara så,

Mitt i livet kan man tro att det alltid kommer att vara så, Livsarkivet L i v s a r k i v e t Livsarkivet Mitt viktiga dokument Mitt i livet kan man tro att det alltid kommer att vara så, men vad händer när det ofattbara sker. Vem får mina saker? Vilka försäkringar

Läs mer

ÖNSKEMÅL OM MIN BEGRAVNING. Min sista vilja. nordbegravning.se

ÖNSKEMÅL OM MIN BEGRAVNING. Min sista vilja. nordbegravning.se ÖNSKEMÅL OM MIN BEGRAVNING Min sista vilja nordbegravning.se 1. Jag, pers nr vill att nord begravning ombesörjer min begravning och att den arrangeras i så nära överensstämmelse med de önskemål jag ger

Läs mer

B. Förbön för döende

B. Förbön för döende B. Förbön för döende Andakten leds av en präst, en församlingsanställd en församlingsmedlem. Materialet kan användas i tillämpliga delar och bör utformas i enlighet med situationens krav. Det fullständiga

Läs mer

Om lilla mig. många säger sig ha sett en ängel, men jag har en i mitt hjärta

Om lilla mig. många säger sig ha sett en ängel, men jag har en i mitt hjärta Om lilla mig många säger sig ha sett en ängel, men jag har en i mitt hjärta "Märkligt att man kan sakna någon så ofantligt mycket. Någon som egentligen aldrig tidigare existerat. En gång var det bara du

Läs mer

Vi på ung scen/öst är mycket glada över att du och din elevgrupp kommer och ser Blomma blad en miljard.

Vi på ung scen/öst är mycket glada över att du och din elevgrupp kommer och ser Blomma blad en miljard. VERKTYGSLÅDA HEJ! Vi på ung scen/öst är mycket glada över att du och din elevgrupp kommer och ser Blomma blad en miljard. Blomma blad en miljard handlar om ett barn som heter Ollsi och en förälder som

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

Intervjustudie. Barntraumateamet 2013-2014. Utförd av Doris Nilsson och Teresia Ängarne-Lindberg, IBL, Avd psykologi Linköpings Universitet

Intervjustudie. Barntraumateamet 2013-2014. Utförd av Doris Nilsson och Teresia Ängarne-Lindberg, IBL, Avd psykologi Linköpings Universitet Intervjustudie Barntraumateamet 2013-2014 Utförd av Doris Nilsson och Teresia Ängarne-Lindberg, IBL, Avd psykologi Linköpings Universitet Deltagare Totalt 29 st varav 15 ungdomar 14 föräldrar Deltagare

Läs mer

Önskemål. livets slut är framtagna av Sveriges Begravningsbyråers. Inför livets slut. Dokumentet Önskemål inför livets slut och skriften Inför

Önskemål. livets slut är framtagna av Sveriges Begravningsbyråers. Inför livets slut. Dokumentet Önskemål inför livets slut och skriften Inför Önskemål Inför livets slut Dokumentet Önskemål inför livets slut och skriften Inför livets slut är framtagna av Sveriges Begravningsbyråers Förbund för att underlätta för dig som vill planera inför din

Läs mer

Make, far. 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman

Make, far. 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman 051 Arbetsfyllt och strävsamt har Ditt liv varit Lugn och stilla blev Din död. 052 053 Du bäddas i hembygdens Det suckar av vemod

Läs mer

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Maria bodde i en liten stad som hette Nasaret. Den låg i Israel. En ängel kom till Maria och sa: Maria, du ska få ett barn. Barnet

Läs mer

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå.

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. ALBUM: NÄR JAG DÖR TEXT & MUSIK: ERICA SKOGEN 1. NÄR JAG DÖR Erica Skogen När jag dör minns mig som bra. Glöm bort gången då jag somna på en fotbollsplan. När jag dör minns mig som glad inte sommaren då

Läs mer

Vår tanke med den här lärarhandledningen är att ge er förslag på arbetsformer och diskussionsuppgifter att använda i arbetet med boken. Mycket nöje!

Vår tanke med den här lärarhandledningen är att ge er förslag på arbetsformer och diskussionsuppgifter att använda i arbetet med boken. Mycket nöje! 1 Vår tanke med den här lärarhandledningen är att ge er förslag på arbetsformer och diskussionsuppgifter att använda i arbetet med boken. Mycket nöje! Lärarhandledningen är gjord i mars 2014 av Lena Nilsson

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

6. SVENSKA OCH BILD ÅK 5

6. SVENSKA OCH BILD ÅK 5 6. SVENSKA OCH BILD ÅK 5 6.1. Elevenkät, Svenska i skolan Vad tycker du? Sätt kryss i de rutor som stämmer med vad du tycker. Hur viktigt är det att (mycket viktigt, ganska viktigt, inte särskilt viktigt,

Läs mer

Ett smakprov ur Näsdukar Argument Förlag och Catharina Segerbank. Du hittar fl er smakprov på www.argument.se

Ett smakprov ur Näsdukar Argument Förlag och Catharina Segerbank. Du hittar fl er smakprov på www.argument.se 10 Den första näsduken 11 Det är den 31 oktober 1988. Jag och en väninna sitter i soffan, hemma i mitt vardagsrum. Vi skrattar och har roligt. Plötsligt går vattnet! Jag ska föda mitt första barn. Det

Läs mer

lyckades. Jag fick sluta på dagis och mamma blev tvungen att stanna hemma från jobbet ibland, eftersom jag inte tyckte om de barnflickor som mina

lyckades. Jag fick sluta på dagis och mamma blev tvungen att stanna hemma från jobbet ibland, eftersom jag inte tyckte om de barnflickor som mina Förlåt mig mamma! D et finns bara en människa här på jorden som älskar mig och det är min mamma. Jag är en svår och besvärlig person som jag ofta är fruktansvärt trött på, en människa jag tycker riktigt

Läs mer

Fjällpoesi av de glada eleverna i 6 Gul 2008

Fjällpoesi av de glada eleverna i 6 Gul 2008 Fjällpoesi av de glada eleverna i 6 Gul 2008 Farten med min vackra bräda Är obeskrivlig Men ändå så är det synen Som fångade mina ögon. Jag kollar på de andra. Så ser vilken fart de åker med. Men ändå

Läs mer

Till mitt minne. En vägledning till mina efterlevande. Rörsjöstadens begravningsbyrå 040-230043

Till mitt minne. En vägledning till mina efterlevande. Rörsjöstadens begravningsbyrå 040-230043 Till mitt minne En vägledning till mina efterlevande Mina önskemål Att fylla i detta dokument är kanske i första hand en omtanke om dina anhöriga. För att inte lämna dem i osäkerhet den dag då du inte

Läs mer

Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus

Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus Neuro-Strokeenheten Stroke / Hjärntumörer / Neurologiska sjukdomar 20 vårdplatser 45 Dödsfall på Neuro-Strokeenheten år 2012 Du

Läs mer

Tunadalskyrkan e tref. Joh 11:28-44 Döden och Livet

Tunadalskyrkan e tref. Joh 11:28-44 Döden och Livet 1 Tunadalskyrkan 150920 16 e tref. Joh 11:28-44 Döden och Livet Döden och Livet är temat för dagens texter i kyrkoåret. Ett tema som genom allt som händer i världen just nu blivit mer aktuellt än någonsin.

Läs mer

Arbetsmaterial LÄSAREN Kära Ruth Författare: Bente Bratlund. www.viljaforlag.se

Arbetsmaterial LÄSAREN Kära Ruth Författare: Bente Bratlund. www.viljaforlag.se Arbetsmaterial LÄSAREN Kära Ruth Författare: Bente Bratlund Bakgrund Det här materialet hör till boken Kära Ruth som är skriven av Bente Bratlund. Materialet är tänkt som ett stöd för dig som läser boken.

Läs mer

Önskemål och. tankar inför begravning

Önskemål och. tankar inför begravning Önskemål och tankar inför begravning Innehåll: Mina önskemål och tankar inför begravning * Begravningsform * Kista och bädd * Begravningsceremonin * Minnesstunden * Gravsten * Tillkännagivande av dödsfallet

Läs mer

E. Vid en grav. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3.

E. Vid en grav. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3. E. Vid en grav När man t.ex. vid ett släktmöte samlas vid en grav kan man hålla en fri andakt använda detta material i tillämpliga delar. Andakten leds av en präst, en församlingsanställd en församlingsmedlem.

Läs mer

Att skriva ner din livshistoria och vad som varit viktigt för dig genom livet är en gåva både till dig själv och till dina närmaste.

Att skriva ner din livshistoria och vad som varit viktigt för dig genom livet är en gåva både till dig själv och till dina närmaste. 1 Ditt liv din historia Ditt liv är viktigt och har stor betydelse för alla omkring dig! Att skriva ner din livshistoria och vad som varit viktigt för dig genom livet är en gåva både till dig själv och

Läs mer

DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17

DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 Allt material på dessa sidor är upphovsrättsligt skyddade och får inte användas i kommersiellt

Läs mer

Margot. Om livet, tron och relationer

Margot. Om livet, tron och relationer Margot Om livet, tron och relationer Begränsning som tillgång Det är som om värdet träder fram när tillgång och brist får finnas tillsammans. Det gäller tiden. När den inte är obegränsad får den ett värde.

Läs mer

4 SJÄLVKÄNSLA OCH VÄRDERINGAR

4 SJÄLVKÄNSLA OCH VÄRDERINGAR Pedagogens manus till bildspel 4 SJÄLVKÄNSLA OCH VÄRDERINGAR 1. Manus: Det sista bildspelet från QLeva är nästan det viktigaste eftersom det handlar om självkänsla och värderingar. Det kan vara viktiga

Läs mer

l á s z l ó v i l l á n y i ö v e r s ä t t n i n g o c h e f t e r o r d a v d a n i e l g u s t a f s s o n p e c h

l á s z l ó v i l l á n y i ö v e r s ä t t n i n g o c h e f t e r o r d a v d a n i e l g u s t a f s s o n p e c h under tiden l á s z l ó v i l l á n y i ö v e r s ä t t n i n g o c h e f t e r o r d a v d a n i e l g u s t a f s s o n p e c h h:ström Text & Kultur Skolgatan 41 903 27 Umeå forlag.hstrom.se forlag@hstrom.nu

Läs mer

Vi hoppas att du ska ha nytta av handledningen. Välj det som passar dig och din klass.

Vi hoppas att du ska ha nytta av handledningen. Välj det som passar dig och din klass. 1 Att vara jag Text och bild Anna Höglund I Att vara jag får vi möta Rosa 13 år. Rosa vill inte se sig själv utifrån, genom någon annans ögon. Hon vill se själv och söker förklaringar. Hur ser det ut egentligen?

Läs mer

Lärarmaterial NY HÄR. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Reflektion. Grupparbete/Helklass. Författare: Christina Walhdén

Lärarmaterial NY HÄR. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Reflektion. Grupparbete/Helklass. Författare: Christina Walhdén sidan 1 Författare: Christina Walhdén Vad handlar boken om? Hamed kom till Sverige för ett år sedan. Han kom helt ensam från Afghanistan. I Afghanistan är det krig och hans mamma valde att skicka Hamed

Läs mer

Veronica s. Dikt bok 2

Veronica s. Dikt bok 2 Veronica s Dikt bok 2 Det är bra att ha en syster Min syster betyder så mycket för mig. Jag vet att hon betyder likadant för mig. Om jag vill henne något så vet jag att hon finns där för mig. Jag är glad

Läs mer

A. När en närstående har dött

A. När en närstående har dött A. När en närstående har dött Andakt när en närstående har dött hålls på begäran av den avlidnas anhöriga. Den kan hållas i sjukhusets kapell, i patientrummet i hemmet. På ett bord, som täckts av en vit

Läs mer

MÖTET. Världens döttrar

MÖTET. Världens döttrar Världens döttrar Fotografen Lisen Stibeck har porträtterat unga flickor runt om i världen. De har alla olika uppväxt, bakgrund och möjligheter men ändå har de tre saker gemensamt. Oro, förvirring och framtidsdrömmar.

Läs mer

LEVA LIVET 2. Arbetsblad. Vem är jag? (sidan 2) 1 Presentera dig själv. Vem är du? Måla en bild av dig.

LEVA LIVET 2. Arbetsblad. Vem är jag? (sidan 2) 1 Presentera dig själv. Vem är du? Måla en bild av dig. Vem är jag? (sidan 2) 1 Presentera dig själv. Vem är du? Måla en bild av dig. 2 Skriv och berätta om vad du kan, vad du vill och om annat som finns i ditt inre rum. Jag är rädd (sidan 4) 1 Läs sidan 4.

Läs mer

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA PREMIÄR PÅ TEATER SAGOHUSET 6 MARS 2011 INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA AV ISA SCHÖIER Regi och kostym Scenografi Ljusdesign Stalle Ahrreman Marta Cicionesi Ilkka Häikiö I rollerna Ulf Katten

Läs mer

Nu bor du på en annan plats.

Nu bor du på en annan plats. 1. Nu bor du på en annan plats. Ibland tycker jag det känns lite svårt borta är det som en gång varit vårt Aldrig mer får jag hålla din hand Mor, döden fört dig till ett annat land refr: Så du tappade

Läs mer

NÅGON man tycker mycket om HAR DÖTT

NÅGON man tycker mycket om HAR DÖTT NÅGON man tycker mycket om HAR DÖTT Alla blir vi ledsna när någon som vi tycker om har dött. Det är svårt att förstå vad döden innebär. Vi människor visar vår sorg på många olika sätt, och inget sätt är

Läs mer

Handlingsplan vid KRISSITUATIONER. för Kyrkvillans förskola

Handlingsplan vid KRISSITUATIONER. för Kyrkvillans förskola Handlingsplan vid KRISSITUATIONER för Kyrkvillans förskola Innehållsförteckning Brand. 3 Olycksfall. 4 Hot och våld.. 5-6 Krisgrupp. 7 Krisgruppens uppgifter Planering av första tiden Information i akut

Läs mer

Barn och sorg. Sjukhusbiblioteket

Barn och sorg. Sjukhusbiblioteket Barn och sorg Sjukhusbiblioteket Ager, Ulrika: Ett liv kvar att leva att börja om när det värsta hänt. Recito. 2009 Ulrika berättar om hur livet vände på ett par sekunder och aldrig blev sig likt igen,

Läs mer

Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården

Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården Att möta och uppmärksamma patienters behov av existentiellt stöd vid livets slut Annica Charoub Specialistsjuksköterska palliativ vård

Läs mer

Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen

Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen 1/5 17 sön e Trefaldighet Guds kärlek till oss Psalmer: 18, Ps 111, 242, 28, 157, L211 Texter: Pred 12:1-7, 1 Joh 4:13-21, Matt 6:19-24 Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus.

Läs mer

ÖNSKEMÅL OM MIN BEGRAVNING

ÖNSKEMÅL OM MIN BEGRAVNING ÖNSKEMÅL OM MIN BEGRAVNING 1. Jag, vill att Axelssons Begravningsbyrå AB ombesörjer min begravning och den arrangeras i så när överenskommelse med de önskemål som jag ger uttryck för i detta dokument.

Läs mer

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.

Läs mer

Släpp kontrollen Vinn friheten!

Släpp kontrollen Vinn friheten! Släpp kontrollen Vinn friheten! För anhöriga påverkade av missbrukets konsekvenser Av Carina Bång Släpp kontrollen Vinn friheten! Copyright 2012, Carina Bång Ansvarig utgivare: Coaching & Motivation Scandinavia

Läs mer

Palliativt förhållningssätt Maria Carlsson lektor Folkhälso och vårdvetenskap. Hur såg döendet ut. (före den palliativa vårdfilosofin)

Palliativt förhållningssätt Maria Carlsson lektor Folkhälso och vårdvetenskap. Hur såg döendet ut. (före den palliativa vårdfilosofin) Palliativt förhållningssätt Maria Carlsson lektor Folkhälso och vårdvetenskap Hur såg döendet ut. (före den palliativa vårdfilosofin) Ensamhet Smärta Symptom Ronden gick förbi Ingen sa något Ingen förberedelse

Läs mer

SOPHIE ZETTERMARK SMÄRTANS OFÖRMÅGA OM JAG KUNDE

SOPHIE ZETTERMARK SMÄRTANS OFÖRMÅGA OM JAG KUNDE SOPHIE ZETTERMARK SMÄRTANS OFÖRMÅGA OM JAG KUNDE Om jag kunde skulle jag skriva om kärleken: om hur den har påverkat mig, satt igång mig, utmanat mig. Jag skulle skriva om det kroppsliga också: om utbytandet

Läs mer

Karolinska Institutet Äldrecentrum

Karolinska Institutet Äldrecentrum Karolinska Institutet Äldrecentrum Att fylla i själv Efter Psykologtest Var vänlig använd kulspetspenna! 1. Proband nr: K SP1.0LOPNR 2. Namn: SP1.0FNAME SP1.0ENAME 3. Kön 1 Man 2 Kvinna SP1.0SEX 4. Personnummer:

Läs mer

Läsnyckel Anna och Simon. Solresan av Bente Bratlund

Läsnyckel Anna och Simon. Solresan av Bente Bratlund Läsnyckel Anna och Simon. Solresan av Bente Bratlund Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med mer fokus på samtal och bearbetning. Vi vill att böckerna ska räcka länge och att läsaren ska aktiveras

Läs mer

Begravning. Vi vill med den här foldern berätta om begravning i Skellefteå landsförsamling.

Begravning. Vi vill med den här foldern berätta om begravning i Skellefteå landsförsamling. Begravning När en människa som står oss nära dör, drabbas vi av många blandade känslor. Men oavsett vad vi känner är det viktigt att få ta avsked på ett sätt som är rätt både för den döda och för oss efterlevande.

Läs mer

Joh. 10:1-10 3:e sönd. efter påsk. 090426.

Joh. 10:1-10 3:e sönd. efter påsk. 090426. Joh. 10:1-10 3:e sönd. efter påsk. 090426. Ovanför våran säng där hemma så hänger det en gammal tavla. Den föreställer den gode herden som i en kuslig och farlig terräng sträcker sig efter det förlorade

Läs mer

Svåra närståendemöten i palliativ vård

Svåra närståendemöten i palliativ vård Svåra närståendemöten i palliativ vård Professor Peter Strang Karolinska Institutet, Stockholm Överläkare vid Stockholms Sjukhems palliativa sekt. Hur påverkas närstående? psykisk stress fysisk utmattning

Läs mer

Guds Ande påverkar allt!

Guds Ande påverkar allt! Guds Ande påverkar allt! Av: Johannes Djerf I fredags kväll så var jag inbjuden till Rydaholm och tonårsgruppen i kyrkan där för att tala om relationer och sex. Och jag förstår om ni undrar om det var

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

En helande Gud! Av: Johannes Djerf

En helande Gud! Av: Johannes Djerf En helande Gud! Av: Johannes Djerf Jag tänkte att vi idag skulle läsa ifrån Mark.7:31 32. Vi läser Det här är en fantastisk berättelse tycker jag om en man, vars öron fick nytt liv. Vi vet inte riktigt,

Läs mer

1. Psalm. T.ex. psalm 131, 180, 243, 244, 360 eller 399. Inledande välsignelse och växelhälsning

1. Psalm. T.ex. psalm 131, 180, 243, 244, 360 eller 399. Inledande välsignelse och växelhälsning D. I sorgehuset Andakten leds av en präst, en församlingsanställd eller en församlingsmedlem. På ett bord som är täckt med en vit duk kan man placera en bibel, ett kors eller ett krucifix och ett tänt

Läs mer

SERVICE TILL DIG SOM ÄR ÄLDRE I NACKA KOMMUN

SERVICE TILL DIG SOM ÄR ÄLDRE I NACKA KOMMUN 20 5 SERVICE TILL DIG SOM ÄR ÄLDRE I NACKA KOMMUN Äldreenheten Förtroende och respekt för människors kunskap och egen förmåga samt för deras vilja att ta ansvar. Innehåll Service till dig som är äldre

Läs mer