Mot en förbättrad kommunal redovisning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Mot en förbättrad kommunal redovisning"

Transkript

1 Masteruppsats i offentlig förvaltning [HT09] Förvaltningshögskolan, Göteborgs universitet Richard Vahul Handledare: Stellan Malmer Examinatorer: Patrik Zapata, Björn Rombach Mot en förbättrad kommunal redovisning - konsekvenser av ett förändrat balanskrav

2 Förord Mitt intresse för redovisning i allmänhet och kommunal redovisning i synnerhet har utvecklats starkt under masterutbildningen. Intresset befästes ytterligare under min praktik, då jag bl.a. fick möjlighet att vara med vid kommunala bokslutsgranskningar. Att jag skulle skriva masteruppsatsen inom kommunal redovisning stod därför tidigt klart för mig. Av en händelse kom jag i våras över en artikel där det kommunala balanskravets reglemente ifrågasattes. Kraven på förändringar var många, men samtidigt ifrågasattes grunderna för kraven. Mitt intresse för balanskravet var således väckt. Ju mer jag läste desto klarare blev bilden för mig det saknas en nyanserad bild av förändringskraven och en analys av de eventuella konsekvenser de olika kraven skulle få på den kommunala redovisningen. Med detta började en uppsats ta form resultatet är föreliggande uppsats. Uppsatsen vänder sig främst till den redovisningsintresserade och uppsatsen är skriven primärt för den någorlunda redovisningskunnige läsaren. Därmed inte sagt att innehållet i uppsatsen är ovidkommande för den icke redovisningskunnige. De resonemang som förs i uppsatsen påverkar bilden av hur förbrukningen av våra gemensamma resurser redovisas något som är av intresse för oss alla. Jag vill rikta ett stort tack till alla personer jag har haft möjlighet att intervjua. Utan den tid ni tagit er för att besvara mina frågor, eller utan er expertis på området hade uppsatsen inte varit möjlig att genomföra. Vidare vill jag tacka min handledare Stellan Malmer som varit till stor hjälp under arbetets gång. Avslutningsvis vill jag även rikta min tacksamhet gentemot min familj och mina vänner som bidragit med uppmuntran, stöttning och inte minst värdefulla idéer och synpunkter. Tack! Richard Vahul Göteborg, januari

3 Sammanfattning Vid tiden för uppsatsen står Sveriges kommuner inför en mycket bekymmersam situation. Efterfrågan på kommunernas tjänster i form av olika bidrag ökar, samtidigt som beskattningsunderlagen kraftigt viker. Många kommuner har tvingats eller kommer att tvingas lägga en obalanserad budget vilket står i strid mot kommunallagens balanskrav. I rådande situation har en debatt om reglementet i balanskravet blossat upp. Kritiker argumenterar för att kraven på en budget i balans måste lättas i tider av ekonomisk kris, samt att kommuner borde få använda överskott från tidigare år för att parera konjunktursvängningarna. Det har även förts fram att balanskravet, som det är utformat idag, kan leda till politikerpåverkan på den kommunala redovisningen. Andra ifrågasätter vilka överskott som åsyftas eftersom de anser att hela kostnaden för pensionerna inte beaktas i och med reglementet i kommunal redovisningslag och att resultaten därmed konsekvent överskattas. Debatten har inte medfört någon lösning då företrädarna för de olika ståndpunkterna pratar förbi varandra. Det saknas en neutral aktör som tar reda på de verkliga konsekvenserna av de olika ståndpunkterna. Därmed är syftet med detta arbete att analyserna vilka konsekvenser ett förändrat balanskrav, samt ett förändrat balanskrav i kombination med en förändrad pensionsredovisning, skulle medföra för den kommunala redovisningen. Intervjuer har genomförts med nio stycken experter på kommunal redovisning. Experterna kommer från de aktörer som bl.a. tidigare forskning belyst som centrala vid förändring av den kommunala redovisningen. Analysmodellen är uppbyggd utefter referensramens tre delar (förändring av den kommunala redovisningen, samt den kommunala redovisningen principer och syften). Modellen har konstruerats för att besvara uppsatsens tre frågeställningar och därmed uppnå syftet med uppsatsen. Frågeställningarna är kortfattat följande: Föreligger förändring? Hur väl efterlever dagens kommunala redovisning dess principer och syften? Vilka konsekvenser medför ett förändrat balanskrav och ett förändrat balanskrav i kombination med en förändrad pensionsredovisning på redovisningens principer och syften, relativt i dag? Undersökningen visar att både balanskravet och pensionsredovisningen står inför en potentiell förändring i enlighet med de krav som förts fram i debatten. Både principerna och syftena med den kommunala redovisningen efterlevs i stort i dag. Den primära bristen är pensionsredovisningen. Dagens balanskrav kan ge upphov till intervenering och kreativa redovisningslösningar i den kommunala redovisningen, vilket är negativt med avseende på både principerna och syften. Undersökningen visar att ett förändrat balanskrav och ett förändrat balanskrav i kombination med en förändrad pensionsredovisning troligtvis kommer att ge positiva konsekvenser för den kommunala redovisningen relativt i dag. Därmed dras slutsatsen att både balanskravet och pensionsredovisningen bör förändras. 3

4 Innehållsförteckning: 1. Bakgrund Inledning Kommunal redovisning i Sverige: en historisk tillbakablick Pensionsredovisningen sedan 1980-talet Det kommunala balanskravet Innebörden av balanskravet Undantag från balanskravet Lag 1997:614 om kommunal redovisning Sammanfattning och förtydliganden om balanskravet Problemställning Balanskravet måste lättas upp Det är kommunstyrelsens uppgift att fatta beslut om ekonomin Regeringen vidmakthåller att instrument finns Vilka är överskotten som kritikerna syftar på? Brister i pensionsredovisningen Problemdiskussion, syfte och frågeställningar Specificering och förtydligande Uppsatsens fortsatta disposition Referensram Redovisningsteori Kommunal redovisning Principer för kommunal redovisning Redovisningens syfte Den finansiella redovisningens syfte Redovisningens syfte och god redovisningssed Redovisning som institution Teori om institutionell förändring Institutionen redovisning Teori om redovisningsförändring Intentionella förklaringar Orsaksförklaringar Myter som förklaring till redovisningsförändring Sammanfattning referensramens tre delar Metod Tillvägagångssätt Insamlingsmetoder Val av empiri Val intervjupersoner Intervjupersonerna Kontakt, följebrev och intervjuguide Intervjusituationen Undersökningens trovärdighet - intervjupersonerna Undersökningens trovärdighet övriga källor Uppsatsdesign Struktur och tillvägagångssätt empiri och analys Analysmodell Intervjusvar Allmän inställning till balanskravet Förändring av den kommunala redovisningen

5 4.2.1 Huvudaktörerna inom den kommunala redovisningens förändring Vad driver förändringen inom den kommunala redovisningen? Kan en förändrad praxis driva förändring av lagstiftningen? Likartat krav kan driva förändrad lagstiftning Risk för brott mot balanskravet Den kommunala redovisningens principer Bokföringsmässiga grunder Redovisningens principer Uppluckrat balanskrav och blandmodell Uppluckrat balanskrav och fullfondering Transparens i den kommunala redovisningen Konsekvenser för den kommunala redovisningen om inte principerna efterföljs Den kommunala redovisningens syfte Redovisningsinformation som underlag för ekonomiskt beslutsfattande Redovisningsinformation som underlag för framtida bedömningar Redovisningsinformation som underlag för att reducera osäkerhet Uppluckrat balanskrav och blandmodell Uppluckrat balanskrav och fullfondering Konsekvenser för den kommunala redovisningen om syftena för den kommunala redovisningen inte uppnås God redovisningssed Förändring av balanskravet? konsekvensanalys Förändring av den kommunala redovisningen Huvudaktörerna inom den kommunala redovisningens förändring Förändringsfaktorer inom den kommunala redovisningen Står balanskravet inför förändring? Står pensionsredovisningen inför en förändring? Den kommunala redovisningens principer Bokföringsmässiga grunder Redovisningens principer Transparens i den kommunala redovisningen Uppluckrat balanskrav och blandmodell Uppluckrat balanskrav och fullfondering Den kommunala redovisningens syften Redovisningsinformation ekonomiskt beslutsfattande Redovisningsinformation framtida bedömningar Redovisningsinformation reducera osäkerhet Uppluckrat balanskrav och blandmodell Uppluckrat balanskrav och fullfondering God redovisningssed Resultat och slutsatser Resultat Slutsatser och förslag på vägval Balanskravet och pensionsredovisningen står inför förändring Brister finns i efterlevnaden av den kommunala redovisningens principer i dag Ett förändrat balanskrav och en förändrad pensionsredovisning kan ge positiva konsekvenser för den kommunala redovisningens principer Brister finns i efterlevnaden av den kommunala redovisningens syften i dag Ett förändrat balanskrav och en förändrad pensionsredovisning kan ge positiva konsekvenser för den kommunala redovisningens syften

6 6.2.6 Avslutande reflektioner vägval Fortsatt forskning Tänkbara forskningsområden Referenser Tryckta källor Elektroniska källor Offentligt tryck Intervjuer Bilagor Bilaga 1. Presentation av Intervjupersonerna Bilaga 2. Följebrev Bilaga 3. Intervjuguide Bilaga 4. Tengbergs räkneexempel

7 1. Bakgrund I uppsatsens första kapitel ges en kort beskrivning av det ekonomiska läget de svenska kommunerna befann sig i under hösten Därefter följer en bakgrundsbeskrivning av motiven bakom införandet av det kommunala balanskravet genom att den kommunala redovisningens historia kortfattat sammanfattas. Balanskravet som begrepp definieras och innebörden av balanskravet redovisas. I problemställningen redogörs för den kritik som framförts mot balanskravet i debatten. Kapitlet avslutas med problemdiskussion där kritiken mot balanskravet diskuteras, bland annat i relation till tidigare undersökningar, samt att uppsatsens syfte och frågeställningar presenteras. 1.1 Inledning Efter den globala finanskris som drog som en löpeld över USA, Europa och Sverige under slutet av 2008, följde lågkonjunktur och arbetslöshet. I Sverige både varslades och sades personer upp från våra största industriföretag. Den svenska regeringen försökte i möjligaste mån parera den stundande lågkonjunkturen med en rad olika stöd- och stimuleringsåtgärder som promemoria ,3 miljarder kronor för jobb och omställning och promemoria Stärkta insatser för fordonsindustrin. Under 2009 har dock många av varslen slagit in och Sverige står inför en allt mer utbredd arbetslöshet. Under perioden juli juli 2009 minskade sysselsättningen i Sverige med personer (SCB 2009). Förutom den personliga tragedin att bli av med arbetet blir även de samhällsekonomiska effekterna enorma. Krisen har även påverkat den offentliga sektorn. I dagsläget står Sveriges kommuner inför en mycket bekymmersam situation där efterfrågan på dess tjänster i form av olika bidrag ökar, samtidigt som beskattningsunderlagen viker kraftigt. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) slår i sin ekonomirapport för maj månad (SKL 2009) fast att höjningarna av statsbidragen under nästkommande år inte kompenserar kommunernas bortfall av skatteintäkter. Trots regeringens åtgärder prognostiserar SKL (2009) att många kommuner kommer att behöva hantera budgetunderskott de nästkommande åren. Många kommuner kommer mot bakgrund av ovan förda resonemang tvingas lägga en obalanserad budget (Dagens Samhälle 2009 a ), vilket står i strid mot kommunallagens (1991:900) balanskrav enligt 8 kap. 4 3:e stycket. Mot bakgrund av rådande situation har en debatt kring reglementet i balanskravet blossat upp. En del av kritikerna argumenterar för att kraven på en budget i balans måste lättas i tider av ekonomisk kris, samt att kommuner borde få använda överskott från tidigare år för att parera konjunktursvängningarna (Gidehag 2009 och Nordin 2009). Andra ifrågasätter vilka överskott som åsyftas eftersom de anser att hela kostnaden för pensionerna inte beaktas, i och med reglementet i kommunal redovisningslag (1997:614), och att resultaten därmed konsekvent överskattas (Brorström & Donatella 2009 a och Haglund 2009 a ). Som i alla debatter råder det delade meningar, så även om utformningen av balanskravet och pensionsredovisningen i den kommunala sektorn. Innan debatten om balanskravets reglemente närmare diskuteras 7

8 erfordras dock en historisk och teknisk genomgång av balanskravet. I genomgången av balanskravet kommer jag även att redogöra för den kommunala pensionsredovisningens historia och nuvarande utformning, då den är central för balanskravets nuvarande reglemente Kommunal redovisning i Sverige: en historisk tillbakablick Det dröjde länge innan Sverige fick en lagstiftning för den kommunala redovisningen. Först 1997 fattade riksdagen beslut om att anta proposition (1996/97:52) Den kommunala redovisningen, vilken blev lag (1997:614) om kommunal redovisning. Uttryck för redovisning i svensk kommunal sektor återfinns dock redan 1862, där de första kommunalförordningarna ställde krav på att kommunerna skulle upprätta budget (Broström, Eriksson & Haglund 2003) upphöjdes de första kommunalförordningarna till lag, men enligt Broström et al (2003) var omfattningen avseende kommunernas ekonomiadministration och ekonomiadministrativa verktyg mycket begränsade. Under 1920-talet genomfördes en genomlysning av kommunallagarna, vilken utmynnade i 1930 års kommunallagar en lag för kommunerna och en lag för städerna (Bergevärn & Olson 1987). Förändringarna av de ekonomiskadministrativa kraven var små, men vid sidan av lagstiftningen skedde ett utvecklingsarbete drivet av Svenska stadsförbundet, Svenska landskommunernas förbund och Sveriges stadskamerala förening kom nästa kommunallagsrevidering, vilken kom att innehålla en mycket viktig förändring i förhållande till tidigare lagstiftning, då det skrevs in att kommuner bör förvalta sin förmögenhet på ett sådant sätt att den inte minskar; förmögenhetsskyddet (Bergevärn & Olson 1987 och Fihn 2005). Efter införandet av förmögenhetsskyddet följde en process där innebörden av begreppet skulle klargöras. Ledd av Kapitalredovisningskommittén resulterade processen år 1956 i en budget- och redovisningsmodell, den s.k. KRK-56-modellen 2. I och med modellen kom även den kommunala särarten att betonas i förhållande till näringslivets affärsredovisning (Broström et al 2003) tog finansutskottet beslut om att regeringen borde utreda möjligheterna att införa enhetligare regler för den kommunala redovisningen. Det blev inte någon ny lag eller några förändringar i kommunallagen, dock genomförde kommunförbunden en utredning som resulterade i ett normalreglemente (Brorström et al 2003). Kommunförbunden kom samtidigt med en ny modell för finansiell redovisning baserad på resultaträkning, finansieringsanalys och balansräkning (Brorström 1997 a, 1997 b och Brorström, Haglund & Solli 1999 a ). Modellen kom att betecknas Kf/Lf-86 efter upphovsorganisationerna, Svenska kommunförbundet och Svenska landstingsförbundet. I och med införandet av Kf/Lf-86 kom även den kommunala redovisningen att ta sin utgångspunkt i bokföringsmässiga grunder. 1 Läs mer i Bergevärn & Olson 1987, Brorström et al 2003 och Fihn För en beskrivning och problematisering av modellen läs bl.a. Olson

9 1991 fattade riksdagen beslut om betydande förändringar i kommunallagen, inte minst gällande lagens ekonomikapitel. Förmögenhetsskyddet utgick och ersattes med att kommuner och landsting skall ha god ekonomisk hushållning i sin verksamhet, kommunallag (1991:900) 8 kap. 1. Enligt förarbetena till lagen, proposition (1990/91:117), framgår att det inte ansågs nödvändigt att precist definiera vad som är god ekonomisk hushållning. Det är i lagens mening upp till aktörerna inom kommunsektor att själva fatta beslut om vad som är god ekonomisk hushållning. Vidare stadgades i lagen, kommunallag (1991:900), att kommuner och landsting ska avsluta räkenskaperna med ett årsbokslut och på grundval av detta upprätta en årsredovisning. Enligt Brorström et al (2003) tolkades detta som att det var ett lagstiftat krav på att upprätta resultaträkning, finansieringsanalys och balansräkning. Därmed övergavs KRK-56 som norm och lagstiftningen kom att följa Kf/Lf-86 rekommendation. I kommunallagen infördes även krav på att årsredovisningen skulle upprättas i enlighet med god redovisningssed. Från Kommunallagskommittén kom ett förlag om att kravet skulle föreskriva en god kommunal redovisningssed (Brorström et al 2003). Detta ansåg inte regeringskansliet vara nödvändigt med motiveringen att avvikelserna mellan kommuner och andra samhällssektorer inte var omfattande (Brorström 1997 b ). Av förarbetena (SOU 1990:24) framgår att en mycket viktig institution för utvecklingen av den goda redovisningsseden var kommunförbundens gemensamma Referensgrupp 3 för redovisningsfrågor. Referensgruppens uppgift var, enligt Petersson (1996), att främja god redovisningssed och att dess rekommendationer skulle ha särskilt stor betydelse för utvecklingen inom den kommunala sektorn. Referensgruppen stipulerade även några utgångspunkter för god redovisningssed där principen om pågående verksamhet, principen om öppenhet och försiktighetsprincipen särskilt framhölls (Brorström et al 2003). Referensgruppens utgångspunkter hade, enligt Brorström et al (2003), stor betydelse, inte minst för den arbetsgrupp som fick i uppdrag att utarbeta en lag 4 för kommunal redovisning. Utöver Referensgruppens utgångspunkter hade arbetsgruppen kommunallagen, normalreglementet och Referensgruppens övriga uttalanden i redovisningsfrågor att utgå från Pensionsredovisningen sedan 1980-talet Redovisningen av pensioner inom den svenska kommunala sektorn har förändrats sedan 1980-talet. I enlighet med Sveriges kommunförbunds och landstingsförbunds rekommendation tillämpades under mitten av 1980-talet det s.k. fördelningssystemet. Fördelningssystemet innebar redovisningstekniskt att avtalspensionerna kostnadsfördes vid utbetalningstillfället och att utbetalningarna finansierades med de löpande skatteintäkterna i respektive kommun (SOU 2001:76). Kommunernas pensionsåtagande var således ofonderat i fördelningssystemet. Resonemanget bakom modellens utformning var att de framtida 3 Läs mer om Referensgruppens principer i Brorström, Falkman, Haglund & Lagebro Sedermera lag (1997:614) om kommunal redovisning. 9

10 pensionsutbetalningarna ansågs säkrade genom kommuners och landstings beskattningsrätt och att de inte kan gå i konkurs. Modellen tillämpades i svenska kommuner och landsting till början av 1990-talet. I början av 1990-talet, efter debatt om att pensionsredovisningen borde skuldredovisas (se bl.a. Brorström 1997 b ), kom Svenska kommunförbundet, Svenska landstingsförbundet och Referensgruppen för redovisningsfrågor ut med en ny rekommendation om hur pensionerna bör redovisas (Brorström & Donatella 2009 a ). Den nya modellen innebar att förändringen av årets pensionsskuld redovisades som en skuld i balansräkningen. Modellen kom att kallas fullfonderingsmodellen eftersom den i kombination med positivt resultat leder till ett sparande, fondering. Modell användes redan i företag i enlighet med god redovisningssed (SOU 2001:76). Företrädarna hävdade att redovisning enligt fullfonderingsmodellen var i enlighet med god redovisningssed och principen om rättvisande redovisning (Brorström & Donatella 2009 a ). Fullfonderingsmodellen kom inte att tillämpas hundraprocentigt i kommuner och landsting. Den var dock utbredd och i mitten av 1990-talet utgjorde den praxis i nio av tio kommuner (Brorström 1997 b och Brorström & Donatella 2009 a ). Mot bakgrund av att tillämpningen inte var total beslöt riksdagen att en exakt tidpunkt skulle bestämmas för övergången till fonderat pensionssystem (SOU 2001:76). Tidsgränsen drogs i och med regleringen i 5 kap. 4 i lag (1997:614) om kommunal redovisning. I lagparagrafen infördes en ny princip för pensionsredovisning, den s.k. blandmodellen. Modellen, som fortfarande är den rådande pensionsredovisningsmodellen i svenska kommuner och landsting, innebär att de pensionsrättigheter som tjänats in före 1998 skall redovisas enligt fördelningssystemet, medan de pensioner som tjänats efter 1 januari1998 skall redovisas i enlighet med fullfonderingsmodellen Det kommunala balanskravet I kommunallagen (1991:900) regleras kraven om den kommunala ekonomin. I 8 kap. 1 framgår att: Kommuner och landsting skall ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. I förarbetena, proposition (1990/91:117), till lagen ges några exempel och förtydliganden om vad som innefattas i begreppet god ekonomisk hushållning. Där framgår att det över en period med lång varaktighet skall råda balans mellan inkomster och utgifter. En konsekvent underbalansering av budgeten eller att ta upp lån för driftändamål ges som exempel på vad som inte anses förenligt med god ekonomisk hushållning (Nilsson 1996). 5 Läs mer om kommunernas pensionsredovisning i Gustavsson & Laang

11 Balanskravet var inte med i kommunallagens (1991:900) ursprungliga utformning utan infördes först i och med lag (1997:615) om förändring av kommunallagen. Balanskravets innebörd och utformning återges nedan Innebörden av balanskravet Det kommunala balanskravet formuleras i kommunallagen, 8 kap. 4 3:e stycket som att: Budgeten skall upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. Årets resultat i den budgeterade resultaträkningen skall alltså överstiga noll kronor. I första stycket 8 kap. 4 framgår att budget skall upprättas för varje år. Enligt 8 kap. 5 skall budgeten innehålla en plan för verksamheten och ekonomin under budgetåret. I planen skall skattesatsen och anslagen anges. Av planen skall det vidare framgå hur verksamheten skall finansieras och hur den ekonomiska ställningen beräknas vara vid budgetårets slut. Kommuner och landsting skall ange mål och riktlinjer för verksamheten samt ange finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Kommuner och landstings budget skall innehålla en plan över ekonomin för en period av tre år, där budgetåret alltid skall vara periodens första år. Om årets resultat i årsredovisningen är mindre än noll kronor skall det negativa resultatet regleras och det egna kapitalet återställas senast tre år efter det att det negativa resultatet uppkom (8 kap. 5a ). Denna regel förändrades i och med lag (2004:775) om förändrad kommunallag, den tidigare bestämmelsen var att kapitalet skulle återställas inom två år. Beslut om sådan reglering skall fattas av kommunfullmäktige i budgeten senast det andra året efter det år det negativa resultatet uppkom Undantag från balanskravet Nilsson (1996) påtalar att det kan uppstå situationer då en kommun redovisar ett negativt resultat men där den finansiella analysen i övrigt påvisar att det inte är nödvändigt att reglera det uppkomna negativa resultatet. I 8 kap. 5b kommunallagen framgår att om det föreligger synnerliga skäl kan fullmäktige besluta att sådan reglering inte skall göras. Denna regel fördes in först 2004 i och med lag (2004:775) om förändrad kommunallag. I kommentarerna till lagtexten framgår att det i mycket speciella fall kan finnas skäl att acceptera avsteg från kravet på reglering. Enligt Nilsson (1996) avser detta fall då det är mycket väl motiverat och där de åtgärder som kommunen rent allmänt vidtar måste vara förenliga med god ekonomisk hushållning som den kommer till uttryck i förarbetena (1990/91:117) till 8 kap. 1 kommunallagen. I kommentarerna till 8 kap. 5 i kommunallagen ges exempel på när synnerliga skäl kan anses föreligga. Brorström et al (2003) tar upp följande exempel på synnerliga skäl: 11

12 När en kommun medvetet och tydligt gjort avsättningar och byggt upp ett avsevärt eget kapital för att möta tillfälliga framtida intäktsminskningar eller kostnadsökningar. När en avyttring av tillgångar har skett och en förlust uppstått. Det kan finnas skäl att inte reglera förlusten under förutsättning att avyttringen samtidigt innebär att kommunen därigenom har skapat förutsättningar för minskade framtida kostnader. Huvudregeln är dock att uppkomna realisationsförluster skall inräknas i balanskravet. Huvudregeln för realisationsvinster är att de inte får tillgodoräknas i balanskravet (Brorström et al 2003). I vissa fall kan dock realisationsvinster och medel från försäljning av anläggningstillgångar tillgodoräknas utan att detta kan anses strida mot god ekonomisk hushållning. Exempel på en sådan situation är då ett vikande befolkningsunderlag eller en förändrad verksamhetsinriktning gör behovet av anläggningstillgången avsevärt mindre Lag 1997:614 om kommunal redovisning Som tidigare nämnts stadgas i kommunallagen att kommuner skall ha god ekonomisk hushållning. Sedan kommunallagen infördes har mycket tid ägnats åt att definiera innebörden av begreppet, bl.a. har frågan ställts om ett uppfyllt balanskrav är likställigt med god ekonomisk hushållning. Enligt Brorströms et al (2003) historiska tillbakablick framfördes synpunkten att en precisering av begreppet god ekonomisk hushållning måste formuleras. Kraven på att göra en sådan formulering ledde till en utredning inom finansdepartementet med uppgift att utforma ett preciserat krav. Resultatet blev en ny lag för kommunal redovisning (1997:614). Lagen kom att få direkta konsekvenser för balanskravet, vilka diskuteras nedan. Om kostnaderna för ett visst år överstiger intäkterna skall det negativa resultatet regleras inom tre år, enligt kommunallagen 8 kap. 5a. Om ett negativt resultat uppstår skall kommunfullmäktige i förvaltningsberättelsen ange när och på vilket sätt regleringen kommer att ske, 4 kap. 4 lag (1997:614). Enligt paragrafen skall även upplysningar lämnas i förvaltningsberättelsen om hur tidigare års negativa resultat har reglerats. Om en kommun använder sig av undantagsregeln, om synnerliga skäl, i kommunallagen 8 kap. 5b skall kommunen i sin förvaltningsberättelse redovisa motiven för detta, 4 kap. 4 lag (1997:614). Dessutom infördes, som tidigare nämnts, den s.k. blandmodellen för pensionsredovisning enligt 5 kap. 4 i lag om kommunalredovisning Sammanfattning och förtydliganden om balanskravet Av genomgången som presenterats i föregående avsnitt kan konstateras att den kommunala redovisningen har förändrats ett par gånger under de senaste tjugo åren. Förändringen har lett fram till ett lagstiftat balanskrav och en kommunal redovisningslag, vilka infördes samtidigt den 1 januari När jag i uppsatsen hänvisar till balanskravet är det reglerna i kommunallagen som åsyftats och för pensionsredovisningen är det reglerna i kommunal 12

13 redovisningslag som åsyftas. För att undvika begreppsförvirring kan inte nog betonas att balanskravet och pensionsredovisningen regleras av olika lagstiftningar. Betoningen är inte minst viktig med tanke på den begreppsförvirring som verkar råda inom debatten, där balanskravet tenderar att vara samlingsnamn för både balanskravet och pensionsredovisningen. 1.3 Problemställning Debatten kring balanskravet handlar om två olika saker. Ena sidan av kritiken är riktad mot blandmodellen som redovisningsmodell för pensionerna, alltså mot kommunal redovisningslag. Den andra sidan av kritiken är riktad mot upplevda begränsningar i balanskravet, alltså mot kommunallagen. Avsnittet inleds med att kritikerna mot balanskravets begränsningar kommer till tals. Därefter bemöts deras kritik. Avsnittet avslutas med att kritiken mot pensionsredovisningen diskuteras Balanskravet måste lättas upp Enligt Lennart Gabrielsson, SKL:s tredje vice ordförande, är balanskravet för tufft för kommuner och landsting eftersom de aldrig får ta med sig överskott. Vidare förklarar Gabrielsson att tillåtelsen att använda en del av överskottet för kommuner och landsting skulle kunna minska de negativa konjunktureffekterna (Dagens Samhälle 2009 b ). SKL med Gabrielsson i spetsen får medhåll från bl.a. Skattebetalarnas VD, Robert Gidehag, som menar att balanskravet ger upphov till ryckighet i den kommunala ekonomin med näst intill panikartade nedskärningar i sämre tider (Gidehag 2009). Professor Björn Brorström och doktorand Pierre Donatella fortsätter debatten och förklarar att balanskravet inte heller fungerar i goda tider. Kommuner som har möjlighet att redovisa stora överskott saknar drivkraft att göra så pga. utformningen av balanskravet. Om balanskravet varit korrekt utformat skulle kommunerna ha varit väl förberedda och tillräckligt finansiellt starka för att möta dagens lågkonjunktur (Brorström & Donatella 2009 b ) Det är kommunstyrelsens uppgift att fatta beslut om ekonomin Stockholm Stads borgarråd Sten Nordin menar att utformningen av balanskravet kan ge upphov till oönskade effekter. Nordin (2009) anser att balanskravet tvingar välskötta kommuner till ett förmögenhetsuppbyggande 6 eftersom de positiva resultaten inte får användas. Nordin (2009) anser att en välskött kommun skall ha möjlighet att parera år med negativa resultat genom att använda tidigare års överskott via aktiva finanspolitiska åtgärder. Vidare hävdar Nordin (2009) att det nuvarande balanskravet är asymmetriskt då ett underskott skall regleras nästa år medan ett överskott går mot eget kapital. Nordin anser, bl.a. mot bakgrund av det kommunala självstyret och kommunstyrelsens ansvar för den långsiktiga 6 I debatten används begreppen förmögenhetsuppbyggande och inlåsningseffekter synonymt. Begreppen syftar till att förklara vad som händer då kommuner inte får använda sitt egna kapital till att täcka underskott samtidigt som överskott bygger på det egna kapitalet. 13

14 ekonomiska stabiliteten och hushållningen, att en kommunstyrelse måste få större möjlighet att fatta beslut om hur överskott skall disponeras. Nordin föreslår att det kommunala balanskravet skall utformas symmetriskt, dvs. att ett års underskott skall täckas i nästkommande års budget, men att det även skall finnas möjlighet att använda överskott från verksamheter i denna budget. Det nuvarande regelverket riskerar att ge upphov till manipulationer av kommunstyrelser i den kommunala redovisningen för att komma åt överskottet i det egna kapitalet genom att exempelvis öronmärka pengar för vissa projekt. På detta sätt anser Nordin att nuvarande regler riskerar att ger upphov till prioriteringar som stöds av lagen, istället för att prioriteringar görs efter det som kommunen behöver mest Regeringen vidmakthåller att instrument finns Från regeringens sida försvaras dock balanskravet via finansdepartementets statssekreterare Dan Ericsson. Ericsson förklarar och tydliggör att lagen fungerar som den är. Den är utformad för att kommuner och landsting skall sätta mål för sin verksamhet som skall ge god ekonomisk hushållning över en konjunkturcykel. Vidare lyfte Ericsson även fram möjligheten att vid synnerliga skäl utnyttja överskott från tidigare år. Ericsson kommenterar överhuvudtaget inte SKL:s invändningar, utan förklarar att instrument finns för att hantera den situation som kommuner och landsting nu befinner sig i (Dagens Samhälle 2009 c ). Sören Häggroths (2009), generaldirektör på finansdepartementet, replik på SKL:s förslag om ett uppluckrat balanskrav är tydlig. Det är inte acceptabelt att kommuner helt sonika bryter mot balanskravet och det är inte upp till SKL att tolka balanskravets rättsliga innebörd utan det är upp till lagstiftaren Vilka är överskotten som kritikerna syftar på? Även Anders Haglund ifrågasätter kritiken mot balanskravets begränsningar. Haglund (2009 a ) anser att kritikernas resonemang behöver kompletteras och lyfter fram kommunallagens undantag från balanskravet, synnerliga skäl, 8 kap. 4, 5b. Haglund (2009 a ) anser att undantaget bör ses i ljuset av att kostnaderna är och har varit kraftigt underskattade eftersom samtliga pensionskostnader inte har redovisats eller redovisas i och med blandmodellen. I förarbetena till balanskravet står följande: Om en kommun eller landsting efter en grundlig finansiell analys kommer fram till att de har ett eget kapital med realiserbara tillgångar av en omfattning som klart överstiger rimliga krav på finansiell handlingsberedskap är det regeringens uppfattning att kommunen eller landstinget ska ges möjlighet att kunna minska det egna kapitalet på ett planerat sätt. Ett synnerligt skäl kan därför vara att en kommun eller ett landsting med stark finansiell ställning ges möjlighet att med beaktande av god ekonomisk hushållning minska sin förmögenhet, det vill säga upprätta en budget som inte är i balans. (Proposition: 1990/91:117 s.116) 14

15 Haglund (2009 a ) anser inte att det är ett orimligt krav att en underbalanserad budget kräver analys. Vidare ser Haglund heller inga problem med att vissa kommuner utifrån en sådan finansiell analys motiverar enstaka år med underskott. Balanskravets inlåsningseffekter som bl.a. Nordin påtalar, ger enligt Haglund ett uttryck för att kommuner sedan balanskravet infördes samlat i ladorna. Under perioden har kommunernas soliditet dock minskat med 0,8 procentenheter från 5,8 till 5,0 procent och det egna kapitalet har minskat med 3,8 miljarder kr, påpekar Haglund (2009 a ). Att soliditeten inte har minskat mer har enligt Haglund sin förklaring i att många kommuner har haft omfattande försäljningar av tillgångar med stora vinster som följd. Enligt Haglunds (2009 a ) beräkningar torde dessa vinster uppgå till 10 miljarder under perioden. Att dessa vinster borde vara direkt disponibla för löpande verksamhet ställer sig Haglund (2009 a ) mycket tveksam till utifrån god ekonomisk hushållning. En slutsats som Haglund (2009 a ) drar är att trots stora vinster och år med överskott så har soliditeten gått ned och det egna kapitalet minskat. Därmed ställer Haglund frågan om vilka överskott kommunerna skall använda i lågkonjunkturen. Haglund (2009 b ) tar även tillfället i akt att påminna om grundfilosofin bakom begreppet god ekonomisk hushållning som formulerades redan i förarbetena till 1953 års kommunallag. Den säger att: den levande generationen bör ej förstöra vad de tidigare generationerna hopbragt till de efterlevandes gagn. (SOU 1952:14) Brister i pensionsredovisningen Både forskare och praktiker inom kommunal redovisning har påpekat brister inom pensionsredovisningen. Enligt Björn Brorström och Pierre Donatella (2009 a ) måste pensionsredovisningen förändras så att pensionerna skuldredovisas och att förändringen tas som en kostnad och påverkar resultaträkningen, alltså en fullfonderingsmodell. Med nuvarande lagstiftning redovisas bara en del av det framtida pensionsåtagandet vilken förleder allmänheten och beslutsfattare att tro att den kommunala ekonomin är bättre än vad den i realiteten, är menar Styrelsen för Föreningen Sveriges Kommunekonomer (KEF 2009). Införandet av blandmodellen har enligt Brorström och Donatella (2009 a ) fått effekten att det i dag utvecklats godtyckliga redovisningslösningar. KEF (2009) påtalar att godtyckligheten minskar öppenheten i den kommunala redovisningen. Med utgångspunkten att redovisningen skall ge en rättvisande bild anser Brorström och Donatella (2009 a ), Haglund (2009 a ) och KEF (2009) att lagstiftningen om pensionsredovisningen måste ändras nu. Till debatten om pensionsredovisningen bör tilläggas att åtminstone 13 kommuner (Gustavsson & Laang 2007) redan idag redovisar sina pensioner enligt fullfonderingsmodell. 15

16 Anledningen till byte från blandmodell till fullfonderingsmodell verkar dock inte vara att förbättra den kommunala redovisningens kvalitet eller bokföringsmässigheten. Gustavsson & Laang (2007) konstaterar att det istället framförallt är ekonomiska förutsättningar och konjunkturen som motiverar dessa kommuner att bryta mot lagstiftningen. 1.4 Problemdiskussion, syfte och frågeställningar I problemställningen har argument från både kritiker och försvarare av balanskravet återgivits. Kraven på förändringar har två olika fokus. Det första kravet är att lätta upp och låta kommuner och landsting använda delar av överskotten för att dels få en konsolidering av ekonomin över en konjunkturcykel och dels för att minska de kraftiga och hastiga neddragningarna i sämre tider. Det har även förts fram att balanskravet, som det är utformat idag, kan leda till politikerpåverkan på den kommunala redovisningen. Det andra kravet är att pensionsredovisningen måste förändras från blandmodellen till fullfonderingsmodellen, så att alla kostnader beaktas och resultaten inte överskattas i den kommunala redovisningen. Dessutom anses blandmodellen ge upphov till godtycklighet och minskad öppenhet inom den kommunala redovisningen. En förändrad pensionsredovisning påverkar således både den kommunala redovisningen och balanskravet. Värt att notera är att de två kraven delvis står emot varandra. Debatten bidrar som synes inte till någon lösning eftersom företrädarna för de olika ståndpunkterna pratar förbi varandra. Konsekvensen blir att tonen höjs mellan de olika lägren, men att någon kommunikation inte verkar komma till stånd. Det som saknas i debatten är en neutral aktör som tar reda på de verkliga konsekvenserna av de olika ståndpunkterna. Denna uppgift är syftet med mitt arbete. Syftet med denna uppsats är därmed att: analysera vilka konsekvenser ett förändrat balanskrav, samt ett förändrat balanskrav i kombination med en förändrad pensionsredovisning, skulle medföra för den kommunala redovisningen. För att uppnå syftet med uppsatsen behöver dessutom följande frågor besvaras: Står balanskravet och/eller pensionsredovisningen i realiteten inför en möjlig förändring i enlighet med kraven? Hur väl lever dagens balanskrav och pensionsredovisning upp till den kommunala redovisningens principer och syften? Vilka konsekvenser skulle ett balanskrav med minskade begränsningar avseende användning av överskott ge upphov till för den kommunala redovisningen (principer och syften) relativt i dag: 16

17 o Med avseende på en pensionsredovisning enligt blandmodellen? o Med avseende på en pensionsredovisning enligt fullfonderingsmodellen? Specificering och förtydligande När jag i uppsatsen refererar till den kommunala redovisningen avses den kommunala externredovisningen, inte internredovisningen. Den kommunala internredovisningen är inte lagstadgad och det finns heller inte några tydliga riktlinjer för hur den skall utformas. Därmed är en konsekvensanalys av ett förändrat balanskrav med avseende på den interna kommunala redovisningen tämligen svår att göra det finns ingen utgångspunkt för den. Den kommunala externredovisningen har däremot sin utgångspunkt i den lagstadgade kommunala redovisningslagen (1997:614) och ett antal teoretiskt härledda principer och syften. Dessa kommer att framgå av referensramen. Med lagstiftningen och den kommunala externa redovisningens principer och syften som utgångspunkt går det däremot att genomföra en relevant konsekvensanalys av de olika förslagen om ett förändrat balanskrav. Dessutom vill jag redan här förtydliga och betona att denna undersökning enbart kommer att reda ut eventuella konsekvenser med avseende på den kommunala externredovisningen. Vilka konsekvenser de olika kraven på förändring eventuellt kan ha på den kommunala ekonomin lämnas därmed därhän. 1.5 Uppsatsens fortsatta disposition Nästa kapitel innehåller uppsatsens referensram. I kapitel tre presenteras de tillvägagångssätt som använts i undersökningen, dessutom presenteras och förklaras uppsatsens analysmodell. Empirin presenteras i det fjärde kapitlet och analyseras i det femte kapitlet. I uppsatsens sjätte kapitel framförs bl.a. undersökningens resultat och slutsatser. Uppsatsen avslutas i kapitel 7 med förslag på fortsatt forskning inom den kommunala redovisningens område. 17

18 2. Referensram I detta kapitel presenteras uppsatsens referensram. Det är med hjälp av referensramen uppsatsens empiriska material analyseras. Kapitlet avslutas med en sammanfattning. 2.1 Redovisningsteori Watts & Zimmerman slog redan 1979 fast att det inte finns en redovisningsteori utan flera olika redovisningsteorier. Falkman (2000) förklarar att teorierna skiljer sig åt när det gäller vilka krav som potentiella beslutsfattare ställer på den publicerade redovisningsinformationen. De traditionella teorierna är utvecklade för privata tillverkningsföretag, där basen för bokföringsmässiga grunder, är att redovisningen innehåller resultat- och balansräkning. En definition av bokföringsmässiga grunder är att inkomster och utgifter periodiseras till intäkter och kostnader och att detta sker under rätt period. Med rätt period menas den period då en intäkt eller kostnad uppstår. 7 De klassiska teorierna tar ingen större hänsyn till övriga associationsformer, menar Falkman (2000). Att redovisningsteorierna inte är utformade för de övriga associationsformerna har dock inte hindrat exempelvis tjänsteföretag, konsultföretag och offentlig sektor från att redovisa enligt bokföringsmässiga principer. I och med detta har ett antal redovisningsfrågor ställts på sin spets. Falkman (2000) förklarar att när bokföringsmässiga grunder används inom offentlig sektor uppstår problem med värderingen av anläggningstillgångar och definitionen av det egna kapitalet. Falkman konstaterar att det finns brister i den traditionella teorin som bland annat har lett till att nya redovisningsteorier utvecklats. Här har främst tolkande och kritiska teorier fått utrymme. 8 Enligt Falkman (2000) blir en redovisningsteori tämligen värdelös om den inte kan användas som en del inom externredovisningens normeringsprocess. Falkman påtalar här en tydlig koppling mellan normeringen och innehållet i teorierna. Vidare finns det en koppling mellan regleringen av redovisningen, genom lagar och rekommendationer och innehållet i den traditionella redovisningsteorin. Redovisningsteorin bygger i mångt och mycket på vad som är regleringens syfte och inte vad som är redovisningens syfte. En förklaring till detta menar Falkman (2000) är att normgivande organ i stor utsträckning varit delaktiga i utvecklingen av teorierna Kommunal redovisning Enligt Falkman & Orrbeck (2001) har det under de senaste tjugo åren skett en stor förändring inom den kommunala redovisningen, från specifikt utformade modeller för offentlig sektor till redovisning enligt bokföringsmässiga grunder. Den största skillnaden är att den offentliga redovisningen nu mycket tydligare skiljer på den interna och den externa redovisningen. Anledningen till att kopplingen mellan intern och extern redovisning var starkare innan, förklarar Falkman & Orrbeck (2001) med att offentlig sektor har en annan användarkategori. 7 Läs mer om bokföringsmässiga grunder i Brorström & Falkman 2001 och Falkman & Orrbeck Läs mer i bl.a. Falkman

19 De som använder redovisningen är främst tjänstemän och inre beslutsfattare. Det finns ingen tydlig ägare som primärt använder redovisningen, som det finns inom näringslivet. De resurser kommunerna erhåller skall fördelas i demokratisk ordning, användas effektivt och på ett sådant sätt att den enskildes rättssäkerhet garanteras. Demokrati, effektivitet och rättssäkerhet förutsätter och främjas av att alla som påverkas av den kommunala verksamheten har möjlighet att bedöma på vilket sätt resurserna har använts. Innebörden av detta är, att det i den kommunala redovisningen, skall råda öppenhet kring hur de kommunala resurserna fördelats och använts (Falkman & Orrbeck 2001). Vidare slår författarna fast att det är viktigt med transparens 9 i både budgeteringsarbetet och i redovisningen av genomförd verksamhet samt vilka ekonomiska konsekvenser de har haft. Falkman & Orrbeck (2001) konstaterar att det ställs högre krav på öppenhet och transparens i den kommunala redovisningen än i andra organisationer. Redovisningsinformationen skall visa användarna vilka resurser som tillförts kommunerna för att driva verksamhet under en räkenskapsperiod, vilka resurser som har förbrukats under denna period samt vilken finansiell ställning som råder vid slutet av perioden (Falkman & Orrbeck 2001). För att nå ut med redovisningsinformationen används tre redovisningsrapporter: resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys. Därmed bygger den redovisningsmodell som används i Sveriges kommuner på samma grundläggande redovisningsprinciper som tillämpas inom den privata sektor världen över, konstaterar Falkman & Orrbeck (2001) Principer för kommunal redovisning Svenska kommuners redovisning skall baseras på bokföringsmässiga grunder. Den kommunala redovisningen tar sin utgångspunkt i väl utvecklade redovisningsteorier där redovisningens principer är grunden, förklarar Brorström & Falkman (2001). Redovisningens principer påverkar främst innehållet i resultat- och balansräkningen. Enligt Brorström & Falkman (2001) har redovisningens principer betydelse för hanteringen av kommunala redovisningsproblem, där tolkningen av principerna belyser innebörden av de speciella förutsättningarna som gäller för kommunal redovisning. Förutom begreppet bokföringsmässiga grunder, vilket definierades ovan, används termen modifierade bokföringsmässiga grunder. Modifierade bokföringsmässiga grunder innebär att innehållet i redovisningen inte är fullständigt periodiserat, förklarar Brorström & Falkman (2001). Brorström & Falkman konstaterar att den kommunala redovisningen snarare är baserad på modifierade bokföringsmässiga grunder än fullständiga bokföringsmässiga grunder. Författarna konstaterar detta genom att räkna antalet publicerade rekommendationer mellan 9 Det finns många olika definitioner av begreppet transparens. I uppsatsen används Falkmans (2001) definition: att transparens är att kommunen i redovisningen skall beskriva vad de har gjort och varför de har gjort det på ett sådant sätt, så att den som läser redovisningsinformationen kan bilda sig en uppfattning om kommunens val. 19

20 privat och offentlig sektor, där privat sektor av naturliga skäl har fler publicerade rekommendationer. Ovan förda resonemang innebär, enligt Brorström & Falkman (2001), inte att den modifierade modellen inte är redovisning enligt bokföringsmässiga grunder. Enligt författarna innebär bokföringsmässighet endast att i möjligaste mån mäta en periods prestation (intäkter) mot en periods förbrukning (kostnader). Det grundläggande problemet med redovisning enligt bokföringsmässiga grunder är att periodisera en periods inkomster och utgifter samt kunna identifiera en periods intäkter och kostnader. Redovisningens principer är hjälpmedel för att kunna genomföra korrekta periodiseringar. Exempel på detta är att en utgift som inte är förbrukad under en period skall redovisas som en tillgång och en inkomst som inte är presterad under en period skall redovisas som en skuld. I litteraturen om redovisningsteori lyfts många redovisningsprinciper fram (se Bernstein & Wild 2000, Deegan & Unerman 2006, Hendriksen & van Breda 1992, Kam 1990 och Smith 2006). Nedan kommer dock endast de redovisningsprinciper som Rådet för Kommunal Redovisning anser vara av särskild betydelse för den kommunala redovisningen att behandlas (Brorström et al 2000 och Broström & Falkman 2001): Principen om pågående verksamhet, Principen om öppenhet, Försiktighetsprincipen (och matchningsprincipen), Kongruensprincipen, Objektivitetsprincipen, Realisationsprincipen, Principen om historiska anskaffningsvärden De tre första principerna är huvudprinciper och är enligt Brorström & Falkman (2001) överordnade de övriga principerna. Med principen om pågående verksamhet menas att en verksamhet inte förväntas upphöra inom en överskådlig framtid (Hendriksen & van Breda 1992 och Kam 1990). Om en verksamhet förväntas vara pågående eller fortvara som Brorström & Falkman (2001) uttrycker det, finns det ingen anledning att värdera balansräkningens tillgångar till marknadsvärde. Tillgångarna skall enligt Brorström & Falkman (2001) istället värderas med utgångspunkt i vad de är värda i verksamheten. 20

21 Öppenhetsprincipen stipulerar vad redovisningen skall innehålla för att inte vara missvisande för användarna, förklarar Kam (1990). Vidare förklaras även att detta gäller hela årsredovisningen och inte bara de finansiella rapporterna. Enligt Brorström & Falkman (2001) finns det inga argument mot en fullständig öppenhet i den kommunala redovisningen. Öppenhetsprincipen medför exempelvis att förändring eller byte av en redovisningsprincip och/eller en metod skall redovisas öppet. Principen innebär att redovisningen alltid skall vara så öppen och tillgänglig som möjligt. Vidare menar Brorström & Falkman (2001) att öppenhet gynnar försiktighet i redovisningen. Öppenhet underlättar även tolkningen av den kommunala ekonomin och gör att fler användare ges möjlighet att granska redovisningen. Brorström & Falkman (2001) förklarar att den kommunala redovisningen bygger på total öppenhet. Öppenhetsprincipen kopplas även samman med transparens i redovisningen, vilket Falkman & Orrbeck (2001) slår fast som ett grundläggande krav på den kommunala redovisningen. Brorström & Falkman (2001) förklarar att, då kommunal verksamhet i stor utsträckning drivs av allmänna medel, skall kommuner följa principen om försiktighet vid värdering av tillgångar och skulder. Därmed är även bestämningen av intäkter och kostnader central förklarar författarna. Enligt Brorström et al (2000) är försiktighetsprincipen den mest övergripande principen i kommunal redovisning, då principen påverkar de övriga principerna i någon mån, förutom matchningsprincipen. Försiktighetsprincipen består av tre delar: tillgångar värderas lågt och skulder värderas högt ickerealiserade intäkter redovisas inte av flera alternativa utfall redovisas alltid det sämsta utfallet Genom att tillämpa försiktighetsprincipen påverkas, enligt Brorström & Falkman (2001), förutsättningarna för att uppnå lagkravet på bevarad förmögenhet. En effekt av försiktighetsprincipen kan bli att dolda värden skapas. Alltså att en verksamhet har bättre förutsättningar för en långsiktigt gynnsam utveckling än vad redovisningen återger. Det grundläggande med matchningsprincipen är att nedlagda utgifter, vilka genererar framtida intäkter, skall kostnadsföras i samma period som intäkten realiseras och redovisas. Detta gäller oavsett när intäkter uppstår, framhåller (Deegan & Unerman 2006, Hendriksen & van Breda 1992 och Kam 1990). Matchningsprincipen och försiktighetsprincipen är alltså delvis varandras motsatser. 21

Granskning av delårsrapport 2008

Granskning av delårsrapport 2008 Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2008 Smedjebackens kommun September 2008 Robert Heed Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1 Uppdrag och ansvarsfördelning... 2 1.2 Kommunfullmäktiges mål

Läs mer

Delårsrapport 2012-08-31

Delårsrapport 2012-08-31 Revisionsrapport Delårsrapport 2012-08-31 Vänersborgs kommun Oktober 2012 Håkan Olsson Henrik Bergh Hanna Robinson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Uppdraget...2 2.1 Bakgrund...2 2.2 Syfte,

Läs mer

Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR)

Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR) VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2013-10-04 DNR KS 2013.392 MARIE WALLIN SID 1/2 REDOVISNINGSANSVARIG 08-58785032 MARIE.WALLIN@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2013 Nerikes Brandkår 2014-03-06 Anders Pålhed (1) 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 5 3. Syfte... 5 3.1 Metod... 6 4. Granskning av årsredovisningen...

Läs mer

Revisionsrapport. Revision Samordningsförbundet Activus Piteå. Per Ståhlberg Cert. kommunal revisor. Robert Bergman Revisionskonsult

Revisionsrapport. Revision Samordningsförbundet Activus Piteå. Per Ståhlberg Cert. kommunal revisor. Robert Bergman Revisionskonsult Revisionsrapport Revision 2011 Per Ståhlberg Cert. kommunal revisor Samordningsförbundet Activus Piteå Robert Bergman Revisionskonsult Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1.

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2 Rapport Åtvidabergs kommun Granskning delårsrapport 2006-08-31 2006-10-17 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Åtvidabergs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

Söderhamns kommun. Granskning av delårsrapport per den 31 augusti Revisionsrapport. KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9

Söderhamns kommun. Granskning av delårsrapport per den 31 augusti Revisionsrapport. KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9 Granskning av delårsrapport per den 31 augusti 2006 KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 1 3. Ansvarsavgränsning 2 4. Granskning 2 5. Revisionsmål 3 6. Granskningens

Läs mer

Delårsrapport 2007-08-31

Delårsrapport 2007-08-31 Revisionsrapport* Delårsrapport 2007-08-31 Vänersborgs kommun 2007-10-18 Marianne Wolmebrandt Certifierad kommunal revisor Henrik Bergh *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...3

Läs mer

PM-granskningsanteckningar

PM-granskningsanteckningar PM-granskningsanteckningar Datum 4 februari 2005 Till Från Kontor Angående i Finspång Susanne Svensson och Lars Rydvall Norrköping God ekonomisk hushållning 1 Syfte och bakgrund Kommunernas ekonomiska

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-04-30 Landstinget Dalarna Emil Forsling Auktoriserad revisor Fredrik Winter Revisor 25 maj 2012 Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning 1 1 Inledning

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2012

Granskning av årsredovisning 2012 www.pwc.se Caroline Liljebjörn 6 maj 2013 Granskning av årsredovisning 2012 Räddningstjänstförbundet Emmaboda- Torsås Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2.

Läs mer

Hur står det till med den kommunala pensionsredovisningen?

Hur står det till med den kommunala pensionsredovisningen? Hur står det till med den kommunala pensionsredovisningen? Magisteruppsats Christoffer Gennerud Nina Petersson Handledare: Gunnar Rimmel Företagsekonomi/ Externredovisning HT2006 FÖRORD Förord Vi vill

Läs mer

Rapport avseende granskning delårsrapport Forshaga Kommun

Rapport avseende granskning delårsrapport Forshaga Kommun Rapport avseende granskning delårsrapport 2011-08-31. Forshaga Kommun Oktober 2011 Innehåll Sammanfattning och kommentarer...1 1 Inledning...2 1.1 Syfte...2 2 Iakttagelser...3 2.1 Periodiseringar och delårsbokslutshandlingar...3

Läs mer

tämligen kortfattad. Vi anser det inte vara RKR:s uppgift att kommentera hur själva medelsförvaltningen bör utföras.

tämligen kortfattad. Vi anser det inte vara RKR:s uppgift att kommentera hur själva medelsförvaltningen bör utföras. Följande dokument är en sammanställning av de remissyttranden som inkommit med anledning av utkastet till rekommendation om redovisning av finansiella tillgångar och finansiella skulder. Den vänstra kolumnen

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

EkonomiNytt. Nyhetsbrev från Landstingsförbundets Samhällsekonomiska Sekretariat. Dnr Lf 0774/04 Åsa Hjortsberg Sandgren

EkonomiNytt. Nyhetsbrev från Landstingsförbundets Samhällsekonomiska Sekretariat. Dnr Lf 0774/04 Åsa Hjortsberg Sandgren EkonomiNytt Nyhetsbrev från Landstingsförbundets Samhällsekonomiska Sekretariat Dnr Lf 0774/04 Åsa Hjortsberg Sandgren 08-452 77 32 8/04 2004-06-16 Kanslierna i landstingen, Region Skåne, Västra Götalandsregionen

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 011 Götene kommun Hans Axelsson Anna Teodorsson mars 01 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning.1 Bakgrund. Revisionsfråga och metod 3 Granskningsresultat

Läs mer

Delårsrapport. Maj 2013

Delårsrapport. Maj 2013 Rekommendation 22 Delårsrapport Maj 2013 Innehåll Denna rekommendation behandlar delårsrapportering. En delårsrapport upprättas för en period som utgör en del av en kommuns räkenskapsår. Den består av

Läs mer

Revisionsrapport. Granskning av Delårsrapport januari augusti 2008. Avesta kommun. Oktober 2008. Robert Heed

Revisionsrapport. Granskning av Delårsrapport januari augusti 2008. Avesta kommun. Oktober 2008. Robert Heed Revisionsrapport Granskning av Delårsrapport januari augusti 2008 Avesta kommun Oktober 2008 Robert Heed INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning...3 1.1 Uppdrag och ansvarsfördelning...3 1.2 Mål av betydelse

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2012. Hans Axelsson Carl Sandén

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2012. Hans Axelsson Carl Sandén Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2012 Götene kommun Hans Axelsson Carl Sandén mars 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionsfråga och metod 2

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport Pajala kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1. Inledning 2 1.1 Bakgrund

Läs mer

Ekonomikontoret Datum: Lars Hustoft D.nr: Beslut KF , 55

Ekonomikontoret Datum: Lars Hustoft D.nr: Beslut KF , 55 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv Bakgrund Från och med den 1 januari 2013 finns det i kommunallagen en möjlighet att under vissa villkor reservera delar

Läs mer

HUR STÄMMER IAS 1 ÖVERENS MED DIREKTIVEN OM ÅRSREDOVISNING?

HUR STÄMMER IAS 1 ÖVERENS MED DIREKTIVEN OM ÅRSREDOVISNING? XV/7030/98 SV HUR STÄMMER IAS 1 ÖVERENS MED DIREKTIVEN OM ÅRSREDOVISNING? GENERALDIREKTORAT- XV Inre marknad och finansiella tjänster Detta dokument är avsett att användas som diskussionsunderlag inom

Läs mer

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012 Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Yvonne Lundin Räddningstjänsten Östra Blekinge Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 1 2.1 Bakgrund 1 2.2 Revisionsfråga och metod

Läs mer

Revisionsrapport. Pajala kommun. Granskning av årsredovisning Conny Erkheikki Aukt rev

Revisionsrapport. Pajala kommun. Granskning av årsredovisning Conny Erkheikki Aukt rev Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Pajala kommun Conny Erkheikki Aukt rev mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionsfråga och metod 2 3

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Granskning av årsredovisning

Granskning av årsredovisning Diskussionsunderlaget redogör för hur granskning av kommunala årsredovisningar kan utföras. Förutom en redogörelse för hur granskningen genomförs finns förlag på vilka uttalanden som bör göras och hur

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

RUR i praktiken Resultatutjämningsreserv Balanskravsutredning

RUR i praktiken Resultatutjämningsreserv Balanskravsutredning RUR i praktiken Resultatutjämningsreserv Balanskravsutredning Skriften kan laddas ned från http://www.skl.se/vi_arbetar_med/ekonomi/publikationerekonomi/rur-i-praktiken Syftet med RUR i lagstiftningen

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Budgetprognos 2004:4

Budgetprognos 2004:4 Budgetprognos 2004:4 Tema Ökad långsiktighet med hjälp av nytt budgetmål Ökad långsiktighet med hjälp av nytt budgetmål Statsbudgeten beräknas uppvisa stora underskott i år och de närmaste fyra åren. Det

Läs mer

Svar på remiss: En ändamålsenlig kommunal redovisning (SOU 2016:24) KS-2016/357

Svar på remiss: En ändamålsenlig kommunal redovisning (SOU 2016:24) KS-2016/357 Kommunstyrelsens arbetsutskott Utdrag ur PROTOKOLL 2016-08-15 135 Svar på remiss: En ändamålsenlig kommunal redovisning (SOU 2016:24) KS-2016/357 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att godkänna

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 2013-09-20. Ref Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 2013-09-20. Ref Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 Nerikes Brandkår 2013-09-20 Ref Anders Pålhed (1) Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 4

Läs mer

PM - Granskning av årsredovisning 2006*

PM - Granskning av årsredovisning 2006* Öhrlinas PM - Granskning av årsredovisning 2006* Strömstads kommun april 2007 Håkan Olsson Henrik Bergh *connectedthin king I STROMSTADS KOMMUN I I Kommunstyrelsen KC/ZDD? - 0lsi 1 Dnr:........... I Innehållsförteckning

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2015

Granskning av delårsrapport 2015 Granskningsrapport Fredrik Carlsson Mattias Bygghammar Karin Johansson Granskning av delårsrapport 2015 Vara Kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Södertörns brandförsvarsförbund. Riktlinjer. för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv

Södertörns brandförsvarsförbund. Riktlinjer. för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv Södertörns brandförsvarsförbund Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv Upprättad: 2013-11-12 Antagen av direktionen: 2013-12-06, 76 Version: 1 Diarienummer:

Läs mer

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning Revisorerna Direktionen Revisionsrapport: Revisionen har genom KPMG genomfört en granskning av bokslut och årsredovisning. Revisionen önskar att direktionen lämnar synpunkter på de slutsatser som finns

Läs mer

Revisorerna och god ekonomisk hushållning Bedömning av delårsrapporter och årsredovisning

Revisorerna och god ekonomisk hushållning Bedömning av delårsrapporter och årsredovisning PM Sida 2005-06-13 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Sektionen för demokrati och styrning Agneta Peterz Till de förtroendevalda revisorerna i kommuner, landsting och regioner Revisorerna och god

Läs mer

Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige

Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige BENGTSFORS KOMMUN Revisorerna Till För kännedom Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige Revisionsrapport över årsredovisning och årsbokslut för år 2015 Vi har granskat kommunens årsbokslut, årsredovisning och

Läs mer

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 "%M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 %M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna LERUMS KOMMUN Sektor hfrasupporr 2011-03-17 "%M /Vendetyp Lerums Kommun Granskning av bokslut 2010-12-31 =U ERNST ÅYOUNG Qualityln Everything We

Läs mer

Granskning av de finansiella delarna i delårsrapport. Landstinget i Värmland

Granskning av de finansiella delarna i delårsrapport. Landstinget i Värmland Granskningsrapport Carin Hultgren Lars Dahlin Anette Fagerholm Granskning av de finansiella delarna i delårsrapport 2015 Landstinget i Värmland Granskning av delårsrapport 2015 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv KS-2013/421

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv KS-2013/421 Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2013/421 2013-05-27 Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv

Läs mer

REKOMMENDATION 7.1. Upplysningar om pensionsmedel och pensionsförpliktelser

REKOMMENDATION 7.1. Upplysningar om pensionsmedel och pensionsförpliktelser REKOMMENDATION 7.1 Upplysningar om pensionsmedel och pensionsförpliktelser Januari 2006 Innehåll Denna rekommendation anger vilka upplysningar som skall lämnas i årsredovisningen i syfte att ge en helhetsbild

Läs mer

Granskning av delårsbokslut per 31 augusti 2008 Söderhamns kommun

Granskning av delårsbokslut per 31 augusti 2008 Söderhamns kommun Revisionsrapport* Granskning av delårsbokslut per 31 augusti 2008 Söderhamns kommun Oktober 2008 Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Pär Månsson Certifierad kommunal revisor Auktoriserad revisor

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2007-08-31

Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...

Läs mer

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Piteå kommun Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Johan Lidström Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2005

Granskning av årsredovisning 2005 Revisionsrapport* Granskning av årsredovisning 2005 Fagersta kommun April 2006 Bert Hedberg Thomas Lidgren *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.1 Bakgrund...4

Läs mer

Kommittédirektiv. Redovisning m.m. av kommunal medfinansiering till statlig infrastruktur. Dir. 2008:114

Kommittédirektiv. Redovisning m.m. av kommunal medfinansiering till statlig infrastruktur. Dir. 2008:114 Kommittédirektiv Redovisning m.m. av kommunal medfinansiering till statlig infrastruktur Dir. 2008:114 Beslut vid regeringssammanträde den 9 oktober 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare

Läs mer

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Budget 2010, plan 2011-2013 Årets resultat 2010 budgeteras till 19,3 mkr och nettoinvesteringarna inklusive beräknad ombudgetering uppgår till 123,6 mkr. Årets resultat motsvarar

Läs mer

Cirkulärnr: 2000:144 Diarienr: 2000/3035 Handläggare: Anders Nilsson Sektion/Enhet: Sektionen för ekonomistyrning Datum: 2000-12-28 Mottagare:

Cirkulärnr: 2000:144 Diarienr: 2000/3035 Handläggare: Anders Nilsson Sektion/Enhet: Sektionen för ekonomistyrning Datum: 2000-12-28 Mottagare: Cirkulärnr: 2000:144 Diarienr: 2000/3035 Handläggare: Anders Nilsson Sektion/Enhet: Sektionen för ekonomistyrning Datum: 2000-12-28 Mottagare: Ekonomi/Finans Revision Rubrik: Redovisningsfrågor år 2000

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2013

Granskning av årsredovisning 2013 www.pwc.se Revisionsrapport Anna Gröndahl Mars-april 2014 Granskning av årsredovisning 2013 Samordningsförbundet i Norra Örebro län Sofint Granskning av årsredovisning 2013 Innehållsförteckning Sammanfattning...

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Hanna Holmberg Richard Vahul Granskning av delårsrapport 2014 Nynäshamns kommun Granskning av delårsrapport 2014 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Fördjupning i Konjunkturläget augusti 2012 (Konjunkturinstitutet)

Fördjupning i Konjunkturläget augusti 2012 (Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget augusti 2012 115 FÖRDJUPNING Effekter av de tillfälliga statsbidragen till kommunsektorn under finanskrisen Kommunsektorn tillfördes sammantaget 20 miljarder kronor i tillfälliga statsbidrag

Läs mer

Granskning av delårsrapport per 31 aug Kommunalförbundet Västmanlandsmusiken

Granskning av delårsrapport per 31 aug Kommunalförbundet Västmanlandsmusiken Revisionsrapport 2016 Genomförd på uppdrag av revisorerna september 2016 Granskning av delårsrapport per 31 aug 2016 Kommunalförbundet Västmanlandsmusiken INNEHÅLLSFÖRTECKNING Granskning av delårsrapport

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 www.pwc.se Granskningsrapport Inger Andersson Cert. kommunal revisor Anela Cmajcanin Revisor Granskning av delårsrapport 2016 Marks kommun Granskning av delårsrapport 2016 Innehållsförteckning 1. Sammanfattande

Läs mer

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Granskning av bokslut 2014-12-31 Building a hette Innehåll 1. Inledning 2 1.1. Måluppföljning 3 1.2. Bedömning

Läs mer

Granskning av bokslut och årsredovisning

Granskning av bokslut och årsredovisning Revisionsrapport* Granskning av bokslut och årsredovisning 2007 Motala kommun April 2008 Karin Jäderbrink Stefan Knutsson Matti Leskelä *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Bakgrund...3

Läs mer

Förutsättningar för kommunal redovisning och finansiell bedömning. En idéskrift om innebörden och konsekvensen av kommunal särart

Förutsättningar för kommunal redovisning och finansiell bedömning. En idéskrift om innebörden och konsekvensen av kommunal särart Förutsättningar för kommunal redovisning och finansiell bedömning En idéskrift om innebörden och konsekvensen av kommunal särart 2 Förutsättningar för kommunal redovisning och finansiell bedömning En rapport

Läs mer

Finansiell analys i budget och årsredovisning

Finansiell analys i budget och årsredovisning EN IDESKRIFT OM Finansiell analys i budget och årsredovisning FOKUS PÅ BALANSKRAVSUTREDNING OCH RESULTATUTJÄMNINGSRESERV Finansiell analys i budget och årsredovisning fokus på balanskravsutredning och

Läs mer

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna september/oktober 2014. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2014

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna september/oktober 2014. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2014 Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna september/oktober 2014 Haninge kommun Granskning av delårsbokslut 2014 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...2 3. Kommunens resultat och

Läs mer

Redovisat resultat samt prognos för helår indikerar att de finansiella målen kommer att uppnås 2015.

Redovisat resultat samt prognos för helår indikerar att de finansiella målen kommer att uppnås 2015. Förtroendevalda revisorer 2015-10-12 I Falkenbergs k- smroun I Kommunstyrelxefö "'ökningen Konsfienhc; ton 7 n!5 -tn- i 3 ' Drir r D pi KS> - A?> r OA l Kommunfullmäktige i Varbergs kommun Kommunfullmäktige

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren (KF)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren (KF) KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 25 november 2013 21 Paragraf Diarienummer KS-2013/1409.189 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014:2

Granskning av delårsrapport 2014:2 Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Landstinget i Jönköpings län Granskning av delårsrapport 2014:2 Landstinget i Jönköpings län Innehåll 1. Sammanfattning...

Läs mer

Sociala investeringar Rätt, fel och möjligt ett kommunalt perspektiv. Stefan Ackerby

Sociala investeringar Rätt, fel och möjligt ett kommunalt perspektiv. Stefan Ackerby Sociala investeringar Rätt, fel och möjligt ett kommunalt perspektiv Stefan Ackerby Beslut på SKL:s kongress hösten 2011 SKL skall "tillsätta en utredning som ser över vilka effekter man kan åstadkomma

Läs mer

Revisionsrapport. Granskning av. Delårsrapport per augusti Norrbottens läns landsting. September Anders Färnstrand, auktoriserad revisor

Revisionsrapport. Granskning av. Delårsrapport per augusti Norrbottens läns landsting. September Anders Färnstrand, auktoriserad revisor Revisionsrapport Granskning av Delårsrapport per augusti 2006 Norrbottens läns landsting September 2006 Anders Färnstrand, auktoriserad revisor INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Sammanfattning...1 2. Uppdrag, syfte

Läs mer

Granskning av bokslut 2012 RappOIi

Granskning av bokslut 2012 RappOIi Värmlands läns Vårdförbund Granskning av bokslut 01 RappOIi Audjt KPMGAB Antal sidor: 6 II Rapport 0 1 V årdförbundet.docx 013 KPMG AB, a Swedish limited liahility company and a member firm oflhe KPMG

Läs mer

Cirkulärnr: 2001:38 Diarienr: 2001/0715 Nyckelord: Bokslut Handläggare: Anders Nilsson Sektion/Enhet: Sektionen för ekonomistyrning Datum:

Cirkulärnr: 2001:38 Diarienr: 2001/0715 Nyckelord: Bokslut Handläggare: Anders Nilsson Sektion/Enhet: Sektionen för ekonomistyrning Datum: Cirkulärnr: 2001:38 Diarienr: 2001/0715 Nyckelord: Bokslut Handläggare: Anders Nilsson Sektion/Enhet: Sektionen för ekonomistyrning Datum: 2001-03-28 Mottagare: Ekonomi/Finans Kansli Revision Rubrik: Kommunernas

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport PerÅke Brunström Granskning av delårsrapport 2013 Haparanda Stad Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2015

Granskning av delårsrapport 2015 Granskningsrapport PerÅke Brunström, Certifierad kommunal revisor Granskning av delårsrapport 2015 Haparanda Stqd Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31.

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31. Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium 2013-04-14 Revisionsrapport Granskning av bokslut per 2013-12-31 Revisionen har via KPMG genomfört

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2012

Granskning av årsredovisning 2012 Landstinget i Jönköpings län Landstingets revisorer Landstingsstyrelsen Granskning av årsredovisning 2012 Landstingets revisorer, har med hjälp av sakkunnigt biträde, granskat landstingets årsredovisning

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2015

Granskning av delårsrapport 2015 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2015 Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1.1 Bakgrund

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2012

Granskning av årsredovisning 2012 www.pwc.se Revisionsrapport Bert Hedberg Cert. kommunal revisor Granskning av årsredovisning 2012 Västra Mälardalens Samordningsförbund Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 1. Inledning...2 1.1. Bakgrund...2

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Cirkulärnr: 2007:4 Diarienr: 2007/0014 Nyckelord: Redovisning Handläggare: Anders Nilsson Avdelning: Avdelningen för ekonomi och styrning

Cirkulärnr: 2007:4 Diarienr: 2007/0014 Nyckelord: Redovisning Handläggare: Anders Nilsson Avdelning: Avdelningen för ekonomi och styrning Cirkulärnr: 2007:4 Diarienr: 2007/0014 Nyckelord: Redovisning Handläggare: Anders Nilsson Avdelning: Avdelningen för ekonomi och styrning Sektion/Enhet: Sektionen för demokrati och styrning Datum: 2007-01-03

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2008

Granskning av delårsrapport 2008 Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2008 Täby kommun September 2008 Åsa Sandgren Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...4 2.1 Bakgrund...4 2.2 Syfte och omfattning...4

Läs mer

Fagersta kommun. Granskning av delårsrapport per den 31 augusti Revisionsrapport. KPMG 7 oktober 2009 Antal sidor 8

Fagersta kommun. Granskning av delårsrapport per den 31 augusti Revisionsrapport. KPMG 7 oktober 2009 Antal sidor 8 ABCD Fagersta kommun Granskning av delårsrapport per den 31 augusti 2009 Revisionsrapport KPMG 7 oktober 2009 Antal sidor 8 ABCD Fagersta kommun Granskning av delårsrapport 2009-08-31 Revisionsrapport

Läs mer

Revisionsrapport* Granskning av. Delårsrapport Vännäs kommun. September Allan Andersson Therese Runarsdotter. *connectedthinking

Revisionsrapport* Granskning av. Delårsrapport Vännäs kommun. September Allan Andersson Therese Runarsdotter. *connectedthinking Revisionsrapport* Granskning av Delårsrapport 2007 Vännäs kommun September 2007 Allan Andersson Therese Runarsdotter *connectedthinking Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och förslag till åtgärder...2

Läs mer

bokslutskommuniké 2011

bokslutskommuniké 2011 bokslutskommuniké 2011 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2011 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2012

Granskning av årsredovisning 2012 www.pwc.se Revisionsrapport Johan Lidström Lisbet Östberg Maj-Britt Åkerström 15 april 2013 Granskning av årsredovisning 2012 Krokoms kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning inklusive riktlinjer för resultatutjämningsreserv Piteå kommun

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning inklusive riktlinjer för resultatutjämningsreserv Piteå kommun Riktlinjer för god ekonomisk hushållning inklusive riktlinjer för resultatutjämningsreserv Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Granskning av delårs- rapport 2012

Granskning av delårs- rapport 2012 Revisionsrapport Granskning av delårs- rapport 2012 Karlstads kommun Daniel Brandt Stefan Fredriksson Lars Dahlin Maria Jäger Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Haninge kommun Granskning av delårsbokslut 2009 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...2 3. Kommunens resultat och balansräkning...2

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Förslag till nya resultathanteringsregler med anledning av införande av tvåårsbudget

Förslag till nya resultathanteringsregler med anledning av införande av tvåårsbudget 1 (10) Kommunledningskontoret 2008-11-04 Dnr Ks2008-855 Stig Metodiusson Rev 2008-12-01 Kommunfullmäktige Förslag till nya resultathanteringsregler med anledning av införande av tvåårsbudget FÖRSLAG TILL

Läs mer

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Revisionsrapport Cecilia Axelsson Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Gästrike Räddningstjänst Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Delårsrapport

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2013

Granskning av årsredovisning 2013 www.pwc.se Revisionsrapport Stina Björnram Granskning av årsredovisning 2013 Norra Västmanlands Samordningsförbund Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 1 Inledning... 2 1.1 Bakgrund... 2 1.2 Revisionsfråga

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning, riktlinjer för resultatutjämningsreserv och avsättning/nyttjande av reservfond Piteå kommun

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning, riktlinjer för resultatutjämningsreserv och avsättning/nyttjande av reservfond Piteå kommun Riktlinjer för god ekonomisk hushållning, riktlinjer för resultatutjämningsreserv och avsättning/nyttjande av reservfond Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Riktlinjer

Läs mer

Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31.

Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31. Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31. Östersunds kommun Oktober 2012 Marianne Harr, certifierad kommunal revisor Jenny Eklund, godkänd revisor 1 Innehåll Sammanfattning och kommentarer

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2010

Granskning av årsredovisning 2010 2010 Revisionsrapport April 2011 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Revisionsfråga och metod... 4 3 Granskningsresultat...

Läs mer

REVISIONSRAPPORT. Söderhamns kommun. Granskning av. Årsredovisning 2003. April 2004. Rolf Hammar Ove Lindholm

REVISIONSRAPPORT. Söderhamns kommun. Granskning av. Årsredovisning 2003. April 2004. Rolf Hammar Ove Lindholm REVISIONSRAPPORT Söderhamns kommun Granskning av Årsredovisning 2003 April 2004 Rolf Hammar Ove Lindholm www.pwcglobal.com/se www.komrev.se Innehållsförteckning 1. Inledning...1 1.1 Bakgrund...1 1.2 Revisionsfråga

Läs mer

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning Revisorerna 1 (1) Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport: Revisorerna har uppdragit till KPMG att granska bokslut och årsredovisning per 2013-12-31, se bifogad rapport.

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av delårsrapport. Krokoms Kommun

Revisionsrapport Granskning av delårsrapport. Krokoms Kommun Revisionsrapport Granskning av delårsrapport Krokoms Kommun 25 september 2014 Innehåll Sammanfattning... 1 Inledning... 2 Rutinbeskrivning... 4 Granskningsresultat... 5 Sammanfattning Vår bedömning är

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv utredning avseende återremiss om retroaktiv avsättning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv utredning avseende återremiss om retroaktiv avsättning 2013-11-25 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2013/563-040 Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv utredning avseende återremiss om retroaktiv avsättning Förslag

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven. Dnr KS

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven. Dnr KS Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 3 2013-09-24 285 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven. Dnr KS 2013-322

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-08-31 Smedjebackens kommun Malin Liljeblad Godkänd revisor Fredrik Winter Revisor Oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Granskning av tillämpning av god redovisningssed. Region Skåne

Granskning av tillämpning av god redovisningssed. Region Skåne Granskning av tillämpning av god redovisningssed Region Skåne Genomförd på uppdrag av revisorerna 7 september 2007 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 SAMMANFATTNING... 2 2 INLEDNING... 2 2.1 Syfte och avgränsning...2

Läs mer