Forskning för hälsa. Mitt i krisen fanns friden. Typ 2-diabetes riskfaktor för hjärtsjukdom Fem hjärtinfarkter Jörgen har diabetes med följdsjukdomar

Transkript

1 Forskning för hälsa NUMMER 2/2014 Stöd forskningen om diabetes INSAMLING PÅGÅR Typ 2-diabetes riskfaktor för hjärtsjukdom Fem hjärtinfarkter Jörgen har diabetes med följdsjukdomar Lovande forskning söker bot mot tuberkulos Patricia Tudor-Sandahl fick förmaksflimmer Mitt i krisen fanns friden DESSUTOM: 28 kända svenskar tar upp kampen a Juristen om bouppteckningar a Rekordgåva till forskning om barnhjärtan a Nya rön om astma a Fråga doktorn om diabetes a Fototävling

2 Innehåll 2/ Folksjukdom. Ett svenskt forskningsprojekt söker bot mot sjukdomen som kräver liv om dagen. 6 Upprop. 28 kända svenskar i upprop för nästa stora forskningsgenombrott. 16 Testamente. Juristen reder ut begreppen om bouppteckningar. 17 Korsord. Lös krysset och vinn boken Hjärtat. 18 Dold riskfaktor. Anna Norhammars patienter har typ 2-diabetes och hjärtproblem. 23 Milstolpen. Historien bakom ett av världens viktigaste vaccin. a Tudor-Sandahl fan 26 Egen insamling. Syskonen Backskog hedrar sin pappas minne. n 27 Fråga doktorn. Docent Anna Norhammar svarar på frågor om diabetes och hjärt-kärlsjukdom. 28 Forskning. Modern bilddiagnostik avgör risken för hjärtinfarkt. 20 Änglavakt. Jörgen Sköld är tacksam för varje dag och för diabetesforskningens framsteg. 10 Forskningsmål. Marju Orho-Melander söker sambanden mellan diabetes och hjärt- kärlsjukdom. 14 Hjärtflimmer. I krisen fick Patricia Tudor-Sandahl oväntade insikter. Krafttag mot riskfaktorn diabetes I Sverige har minst människor diabetes. Diabetes ökar kraftigt risken för hjärt-kärlsjukdom, två av tre personer med diabetes kommer att drabbas. Anna Norhammar är en av de forskare som får stöd från Hjärt- Lungfonden för att hitta svar som kan förhindra och lindra hjärtkomplikationer. I sin roll som specialistläkare möter Anna Norhammar också patienter som utreds för olika hjärtproblem. Många av dem har diabetes. En av dem som kan vittna om kopplingen mellan diabetes och hjärtsjukdom är Jörgen Sköld. Han fick diagnosen diabetes typ då han var nio år. Nu är Jörgen Sköld 45 år och har hittills haft fem hjärtinfarkter. Det behövs mer forskning kring sambandet mellan diabetes och hjärtsjukdom. Därför startar Hjärt- Lungfonden en insamlingskampanj som ska finansiera fler forskningsprojekt inom området. Under maj och juni satsar vi hårt på att samla in pengar till forskningen och i det här numret av Forskning för hälsa riktar vi ljuset mot den starka kopplingen mellan diabetes och hjärtsjukdom. Karin Myhrström, redaktör för Forskning för hälsa Forskning för hälsa CHEFREDAKTÖR OCH ANSVARIG UTGIVARE Ulrica Klettner REDAKTÖR Karin Myhrström, karin.myhrstrom@hjart-lungfonden.se REDAKTIONELL PRODUKTION Appelberg Publishing Group AB OMSLAGSFOTO Lars Lindqvist, TT TRYCK Edita Citera oss gärna, men ange källan. bildades 1904 i kampen mot tuberkulos (tbc). I dag är fondens mål att besegra både hjärt- och lungsjukdomarna. Hjärt-Lungfonden samlar in och fördelar pengar till forskning samt informerar om hjärt-lungsjukdom. Fonden är helt beroende av gåvor från privatpersoner och företag. Adress Biblioteksgatan 29, Box 5413, Stockholm Telefon Fax Org nr issn E-post info@hjart-lungfonden.se Hemsida Hjärt-Lungfonden har insamlingskonton pg och bg Gåvoservice Telefontid Telefon E-post gava@hjart-lungfonden.se Organisationer med 90-konto kontrolleras regelbundet av Svensk Insamlings kontroll. 90-konto är en garanti för att pengarna används på rätt sätt. 2 Forskning för hälsa

3 TEXT SUSANNA LINDGREN FOTO JONNY LINDH FOTO: HJÄRT-LUNGFONDEN Vad hände sedan? Jag har återgått till mitt vanliga liv Tre frågor till Rolf-Åke Smålander som för tre år sedan intervjuades om sitt hjärtstopp. Hur mår du i dag? Jag mår bra och har inte haft några nya hjärtproblem. Det där hjärtstoppet var förhoppningsvis enda gången. Jag tycker inte att livet har förändrats. Läkarna sa att jag så fort som möjligt skulle återgå till mitt vanliga liv och det har jag gjort. Hur har det gått med medicineringen och defibrillatorn, som du fick inopererad? Det har gått bra. Jag fick tre sorters mediciner som jag skulle ta varje dag och det gör jag fortfarande. Jag ska fortsätta med det hela livet som en förebyggande säkerhetsåtgärd, oavsett om det behövs eller ej. Defibrillatorn har jag inga bekymmer med. Den kalibrerades ofta i början men sedan dess har jag bara varit inne en gång om året för att kolla upp den. T Rolf-Åke Smålander på Käringön delade sina erfarenheter i Forskning för hälsa nr 3/2011. Har du några råd till andra som har drabbats av hjärtstopp? Att försöka återgå till sitt normala liv så fort som möjligt. Fundera inte över om det kan hända igen. Kommer man in i de negativa tankarna är det lätt att gräva ner sig och inte våga göra någonting. En del kan förstås inte slå sådana tankar ifrån sig, men om jag skulle ge något råd är det ändå att inte begränsa livet. Själv har jag aldrig funderat över att det skulle kunna hända igen. Jag och min fru är pensionärer och tar dagen som den kommer. Vi tillbringar mycket tid med barnbarnen och en stor del av året på Käringön. Nu har vi också bokat en resa som vi ska göra i vår. TEXT SANDRA LINDSTRÖM FOTO JONNY LINDH 27 miljoner från PostkodLotteriet till hjärt-lungforskning PKL. I år får Hjärt-Lungfonden 27 miljoner kronor till hjärtlungforskningen av Postkod- Lotteriet. Hjärt-Lungfonden är förmånstagare till Postkod- Lotteriet sedan Totalt Min far fick 16 extra levnadsår efter att ha överlevt en hjärtinfarkt. Därför betyder hjärtforskningen mycket för mig. Björn Skifs TEMA Hjärtstopp Hjärträddad av Sjöräddningen Rolf-Åke Smålander, 67, är en överlevare. Mot alla odds vandrar han runt på sitt älskade Käringöns rundade klippor även den här sommaren. Det var turen, säger han själv. Och visst har han rätt. För hade hjärtstoppet inträffat någon annanstans än 900 meter från Sjöräddningsstationen kunde situationen ha varit en annan. D 4 FORSKNING FÖR HÄLSA 3/2011 et historiska fiskeläget Käringön ligger väster om Orust allra längst ut i havsbandet. Bara Måseskär ligger längre västerut i Skagerrak. Från Lotsutkiken strax ovanför Rolf-Åke Smålanders hus ser man Måseskärs fyrtorn stoltsera på de karga klipporna. Det var där, en sjömil sydväst, han hittade sin hustru Bodil, vars pappa var fyrmästare. Hela livet har de känt varandra och hela livet har Käringön varit deras centrala punkt. Och det var här livet höll på att ta slut för Rolf-Åke på eftermiddagen den 5 juli Själv minns han ingenting från den dagen, han vet bara vad andra har berättat. Jag hjälpte min fru att hänga tvätt och hade lovat att ta med barnbarnen ut till holmarna när det var klart och det var då jag föll i marken. Hustrun kom rusande runt hörnet och trodde att jag slagit huvudet i källardörren, berättar Rolf-Åke. Han pekar på den låga källardörren och alla som träffat denne långe man inser att det i så fall inte hade varit första gången. Men den svordom han vräkt ur sig före fallet hade inte orsakats av en bula. Bodil Smålander insåg allvaret och skickade barnbarnen åt var sitt håll bland öns vita trähus i jakt på en vuxen som kunde hjälpa till. Åttaårige Daniel var efter mindre än en minut tillbaka med de två närmaste grannarna som larmade 112 och tillsammans med Bodil började med hjärt-lungräddning. Lika snabbt nåddes Sjöräddningen av larmet Hjärtstopp, Käringön, Smålander och som tur var fanns både jourpersonal och räddningsbåten Ilse Sanne i hamn. Vi var tre vid bryggan när larmet kom, berättar sjöräddaren Anders Bagge, som är uppvuxen på Käringön och en av öns 120 bofasta. Tillsammans med Sandra Reinesdotter, som är frivillig sjöräddare och utbildad sjuksköterska, hämtade Anders Bagge räddningsbåtens hjärtstartare och första hjälpen-väska och cyklade på de bilfria slingriga gångstigarna till Rolf-Åkes hus på andra sidan ön medan den tredje sjöräddaren Mattias Jarestam tog räddningsbåten till Hälleviksstrand på Orust för att möta ambulanspersonalen. Det första vi gjorde när vi såg Rolf-Åke ligga utslagen på klipphällen var att konstatera att han varken hade puls eller andades, så vi kopplade upp både syrgas och hjärtstartarens paddlar och defibrillerade samtidigt som vi fortsatte med hjärtlungräddning. Först på femte försöket kom hjärtat igång, berättar Anders Bagge. För Anders Bagge var det ett stort ögonblick. Alla de gånger han tidigare kopplat upp hjärtstartaren på personer med hjärtstillestånd hade han kommit för sent. Men här fanns det hopp och mer hjälp var på väg. Ambulanspersonalen närmade sig i Sjöräddningens båt. Ambulanshelikoptern var upptagen av en trafikolycka på fastlandet men den helikopter som används till sjöräddning hade» har fonden tilldelats hela 148 miljoner kronor som gått till forskningen om hjärt-, kärl- eller lungsjukdomar. Tack vare PostkodLotteriet och andra generösa bidrag kan Vi kopplade upp både syrgas och hjärtstartarens paddlar och defibrillerade samtidigt som vi fortsatte med hjärtlungräddning. Anders Bagge, Sjöräddningen FORSKNING FÖR HÄLSA 3/ Hjärt-Lungfonden för sjunde året dela ut Stora Forskningsanslaget på 15 miljoner kronor. Det är det enskilt största forskningsanslaget i Sverige inom hjärt-lungområdet. För få medicinerar efter stroke Minskad användning. Inom två år efter en stroke har mellan 25 och 50 procent av patienterna slutat hämta ut de läkemedel de ordinerades vid utskrivningen från sjukhuset. Detta enligt en avhandling vid Umeå universitet. Avhandlingen visar att de flesta patienter under tiden närmast efter utskrivning fortsätter behandlingen de fått under den akuta fasen, men sedan minskar användningen av läkemedlen. Resultaten i avhandlingen är baserade på data från kvalitetsregistret Riks-Stroke och från Läkemedelsregistret som kompletterats med en enkät om den personliga inställningen till läkemedel. Sjölander: Use of secondary preventive drugs after stroke 3,2 mmhg* sjönk det genomsnittliga blodtrycket med när patienter med högt blodtryck och sömnapné behandlades med CPAPmask i en spansk studie. (*millimeter kvicksilver) Forskning för hälsa 3

4 Nya vapen mot tuberkulos King Dinizulu Hospital i Durban, Sydafrika, är för närvarande centrum för ett lovande forskningsprojekt om tuberkulos. Mer än två miljarder människor, en tredjedel av jordens befolkning, är smittade av tuberkulos. Ett forskningsprojekt finansierat av Hjärt-Lungfonden och PostkodLotteriet är ett led i kampen för att hitta bot för sjukdomen som skördar dödsoffer per dag. I STORA DELAR av världen är tuberkulos en folksjukdom. Flest fall finns i Indien men även i Sydafrika och i många öststater är statistiken skrämmande. Bakterien som orsakar tuberkulos, Den dagliga antibiotikabehandlingen av tuberkulos består av tabletter och en injektion. Mycobacterium tuberculosis, muterar och antar ständigt nya skepnader. I dag finns flera bakteriestammar med olika geografisk spridning och läkemedelsresistens. Värst är multiresistent tuberkulos, mdr-tbc, som bara kan behandlas med lång och komplicerad medicinering, och extremresistent tuberkulos, xdr-tbc, som i många fall inte kan behandlas alls. Termen xdr-tbc användes första gången i mars 2006 när 52 av 53 tuberkulospatienter på ett sjukhus i Sydafrika inte svarade på medicinering och dog. I dag finns det anledning att tro att sjukdomen finns i världens alla länder. Värst drabbade är hemlösa och fattiga med nedsatt immunförsvar. Varje obehandlat sjukdomsfall leder till att i snitt ytterligare personer infekteras per år. För två år sedan rapporterades nya fall av mdrtbc och nya fall av xdr-tbc. Men läget är inte hopplöst. Nya mediciner och behandlingsmetoder är under utveckling. Ett bra exempel på det är ett forskningsprojekt finansierat av Hjärt-Lungfonden och PostkodLotteriet som undersöker hur cellterapibehandling med kroppsegna stromaceller kan hjälpa svårt sjuka. Projektet leds av professor Markus Maeurer vid Karolinska institutet och genomförs på tuberkuloskliniken på King Dinizulu Hospital i Sydafrika. Resultaten från den första fasen av forskningsprojektet har testats i Vitryssland. Där fick 30 patienter i åldern år dels traditionell antibiotikabehandling, dels ta emot tio miljoner odlade celler från sin egen benmärg. Efter 18 månader var 16 patienter helt botade, jämfört med fem bland de patienter som enbart fick traditionell behandling med antibiotika. Resultaten är mycket lovande och över förväntan. Framför allt visade den första fasen att studien är säker att genomföra. Patienterna svarade på terapin, återhämtade sig och fick inga biverkningar, säger Markus Maeurer. TEXT & FOTO HJÄRT-LUNGFONDEN a Denna forskning är möjlig tack vare dina gåvor. 4 Forskning för hälsa

5 Sorkfeber fara för hjärtat Ny riskfaktor. Sorkfeber ökar risken för stroke och hjärtinfarkt, framför allt hos äldre. Det visar en studie som utförts av forskare vid Umeå universitet, Karolinska institutet och The Open University i Storbritannien. Sorkfeber är en mild typ av blödarfeber som orsakas av ett virus och de vanligaste symptomen är hög feber, huvudvärk samt smärtor i mage och rygg. Njurarna påverkas tillfälligt och i svåra fall kan det bli nödvändigt med dialys. Smittan kommer från skogssorken, som utsöndrar viruset i sin saliv, urin och avföring. Människor smittas oftast genom inandning av dammpartiklar som innehåller sorkarnas sekret, exempelvis i samband med rivning av gamla stuggolv. Sorkfeber är en vanlig infektion i norra Sverige och vaccin mot sjukdomen saknas än så länge. Den aktuella studien visar att personer som drabbas av sorkfeber har 14 gånger ökad risk att insjukna i stroke och sex gånger ökad risk att insjukna i hjärtinfarkt under de första tre veckorna efter infektionen. Studien omfattar samtliga sorkfeberpatienter mellan 1997 och 2012, totalt personer. De personer som drabbades av stroke och hjärtinfarkt var äldre än de övriga sorkfeberpatienterna. Forskarna avser nu fortsätta att studera mekanismerna bakom den ökade risken för hjärt-kärlsjukdom i samband med sorkfeber. Connolly-Andersen et al: Increased Risk of Acute Myocardial Infarction and Stroke During Hemorrhagic Fever with Renal Syndrome: A Self- Controlled Case Series Study ILLUSTRATION: CECILIA HEIKKILÄ kronor per person och år kostar hjärtkärlsjukdom i Sverige. NYTT LÄKEMEDEL FÖR ASTMA OCH KOL Inhalatorhjälp. EUkommissionen har godkänt det första kombinationsläkemedlet för behandling av astma och KOL. Läkemedlet, som inhaleras, kombinerar en betaantagonist och en steroid. Det är godkänt för vuxna och unga över tolv år vid behandling av astma och för vuxna med KOL, kroniskt obstruktiv lungsjukdom. FOTO: ISTOCKPHOTO Banbrytande klaffingrepp via ljumsken Pionjärinsats. Läkare vid universitetssjukhuset i Linköping är först i världen med att operera in en ny mitralklaff i en patient genom att föra upp en kateter till hjärtat via ljumsken. Tidigare har två läkarlag, ett i Schweiz och ett i Storbritannien, satt in en ny mitralklaff med hjälp av kateter, men de har då gjort ett snitt i bröstkorgen för att sätta in klaffen. Vid byte av hjärtklaff är den absolut vanligaste metoden att öppna bröstkorgen. Under senare år har det dock blivit allt vanligare att äldre och sköra patienter som inte anses klara en öppen operation fått en ny klaff med kateterteknik. Då har det handlat om aortaklaffen, det vill säga den klaff som finns mellan vänster kammare och stora kroppspulsådern. Mitralklaffen sitter mellan vänster förmak och vänster kammare. I det aktuella fallet led patienten av svår hjärtsvikt eftersom mitralklaffen inte öppnades ordentligt och blodet därmed hade svårt att komma igenom för att sedan pumpas vidare ut i kroppen. Alla insikter är en färskvara, man behöver förnya dem och livet hjälper oss. Läs mer om Patricia Tudor- Sandahl på sidorna Forskning för hälsa 5

6 36 grader räcker vid hjärtstopp Gradskillnader. Ny forskning som letts från Lunds universitet ifrågasätter kylbehandling av kroppen och hjärnan ner till 33 grader vid hjärtstopp. Studien är den hittills största på området och resultaten visar att det är lika effektivt att hålla kroppen på en jämn temperatur på 36 grader och vara noga med att temperaturen inte stiger. Hypotermi, det vill säga metoden att kyla hjärtstoppspatienter till 33 grader, är praxis världen över och har sitt ursprung i två kliniska studier som publicerades för tolv år sedan. Den nu aktuella studien pågick mellan 2010 och 2013, omfattar 950 patienter och har genomförts på 36 sjukhus i Europa och Australien. Syftet med studien var dels att finna den optimala temperaturen för hypotermibehandling av hjärtstoppspatienter, dels att undersöka de överlevandes livskvalitet och neurologiska funktion efter utskrivningen. Studiens resultat visar att det inte är någon skillnad i vare sig dödlighet eller neurologisk funktion oavsett om den drabbade kyls till 33 grader eller till 36 grader. Fynden är viktiga eftersom nedkylning till 33 grader medför risker för biverkningar. Studien visar också att av de som överlever ett hjärtstopp får cirka 30 procent nedsatt kognitiv förmåga, till exempel sämre minne. Nielsen et al: Targeted Temperature Management at 33 C versus 36 C after Cardiac Arrest Jubileum Kända personer tar upp kampen för hjärtforskning I nya reklamfilmer för Hjärt-Lungfonden står 28 kända svenskar bakom ett upprop mot hjärt-kärlsjukdom. Målet är att samla in pengar till den världsunika forskningsstudien SCAPIS som ska utrota vår tids stora folksjukdom. År 1904 samlades kända personer i ett upprop mot tuberkulos. I samma andemening har Hjärt- Lungfonden rekryterat 28 kända svenskar för att fira sitt 110-årsjubileum. I reklamfilmer som började rulla på tv4 i mars berättar välbekanta personer som Sven Wollter, Björn Skifs och Meta Velander om hur gåvor från Sveriges givare har möjliggjort avgörande genombrott i hjärtforskningen. Det är kraftfullt att så många står bakom detta och vill vara förespråkare för våra frågor. Forskning är svårt att ta på men nu får den ett ansikte. Vi är oerhört tacksamma för det, säger Anna Fredholm, projektledare för jubileumskampanjen på Hjärt- Lungfonden. Alla kända ansikten i kampanjen har ställt upp ideellt. Trots att många av dem är väldigt upptagna och aldrig gör reklam var det en självklarhet för dem att tacka ja. De vi har kontaktat säger att det är en ära att bli tillfrågad. Många av de som ställer upp har egen erfarenhet av hjärt-kärlsjukdom eller någon nära som är drabbad, berättar Anna Fredholm. I reklamfilmerna informerar kändisarna om hur man kan bidra till nästa stora Björn Skifs, Sven Wollter, Claes Månsson, Meta Velander och Joakim Geigert stödjer forskningen. livsavgörande forskningsgenombrott: scapis, världens största hjärt-lungstudie. Den världsunika studien vill följa personer i åldern år som testas noggrant för riskmarkörer för sjukdom i hjärta, kärl eller lungor. Kunskapsbanken är ett av de största och viktigaste forskningsprojekten i världen. Med hjälp av kunskapsbanken som ska byggas upp kommer det i framtiden att räcka med ett enkelt blodprov för att se vem som kommer att drabbas av hjärtsjukdom. Det möjliggör också skräddarsydd behandling för de som drabbas. Men så stora framsteg kostar. 300 miljoner kronor krävs innan scapis kan bli verklighet. För att nå dit behöver vi fler som ger till forskningen. Tillsammans kan vi skapa nästa stora forskningsgenombrott, säger Anna Fredholm. TEXT SANDRA LINDSTRÖM FOTO HJÄRT-LUNGFONDEN a Skänk en gåva via Hjärt- Lungfondens insamlingskonton pg och bg Märk din gåva med Jubileum. 6 Forskning för hälsa

7 FOTO: ISTOCKPHOTO SCAPIS: Många har plack i kranskärlen Unikt material. Hälften av alla mellan 50 och 65 år har plack i hjärtats kranskärl. Av de som är mellan 60 och 65 är andelen fler än tre fjärdedelar. Det visar tidiga resultat från den stora forskningsstudien SCAPIS, som drivs av Hjärt-Lungfonden i samarbete med Sveriges universitetssjukhus. Plack kallas de inlagringar av fett, celler och bindväv som lagras i kärlväggarna. Om plack som sitter i hjärtats kranskärl brister koagulerar blodet och täpper till kärlet. Den aktuella delen av hjärtmuskeln drabbas av syrebrist och det uppstår en hjärtinfarkt. Av deltagarna i den inledande fasen av SCAPIS visade sig var sjätte ha så mycket plack att de fick träffa en hjärtläkare för bedömning. SCAPIS ska fullt utbyggd omfatta personer. Tack vare ny, avancerad bildteknik kan forskarna samla in material som inte var tillgängligt tidigare. Syftet är att nå nya forskningsgenombrott genom att hitta riskmarkörer som visar vem som kan drabbas av hjärt- eller lungsjukdom. Forskarna vill I ett förfettat kranskärl bildas en inlagring i kärlväggen som kallas plack. också få kunskap om hur vården ska kunna gå från generell behandling till skräddarsydd och individanpassad behandling. a Denna forskning är möjlig tack vare dina gåvor. Bildtävlingen TA VINNARBILDEN AV ETT HJÄRTA Nyfångat. I maj bjuds alla fotografer, amatörer och proffs, in att delta i tävlingen Bilden av ett hjärta. Tävlingen kommer att genomföras på Hjärt- Lungfondens Facebooksida hela maj månad. Det vinnande fotografiet får pryda omslaget på årets Hjärtrapport, men det finns fler priser för de bästa bidragen. Följ Hjärt-Lungfonden på Facebook eller på för mer information om tävlingen. FOTO: ISTOCKPHOTO 82 PERSONER får hjärtinfarkt i Sverige varje dag. Promenera mera Förebyggande. Att motion är den bästa medicinen har påpekats många gånger. En ny internationell studie visar att personer med nedsatt glukostolerans, som är ett förstadium till diabetes, kan minska risken att drabbas av en allvarlig hjärt-kärlhändelse med förlängda promenader. Studien visar att en förlängning av den dagliga promenaden med cirka 20 minuter gav 8 procent minskad risk att drabbas av hjärtinfarkt, stroke eller kardiovaskulär död inom sex år. Förutom nedsatt glukostolerans hade deltagarna i studien antingen minst en ytterligare riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom eller en redan existerande hjärtkärlsjukdom. Yates et al: Association between change in daily ambulatory activity and cardiovascular events in people with impaired glucose tolerance: a cohort analysis Forskning för hälsa 7

8 Samband funnet mellan tarmflora och astma Viktig variation. Spädbarn med en mager tarmflora löper ökad risk att utveckla astma än de med en bakterieflora som utmärks av mångfald och variation. Det visar en uppföljningsstudie ledd av forskare vid Linköpings universitet. Barnen som ingår i studien fick sin tarmflora kartlagd när de var en vecka, en månad och ett år gamla. När de följdes upp efter sjuårsdagen hade 17 procent av dem drabbats av kronisk astma. Andra hade drabbats av hösnuva och eksem, men det var endast astmafallen som kunde förknippas med mager tarmflora vid en veckas och en månads ålder. Det är inte känt varför tarmfloran kan ha effekt på luftvägarna. En hypotes är att immunsystemet behöver tränas för att fungera som det ska. En varierad tarmflora anses även stärka slemhinnornas barriärfunktion och öka motståndet mot olika virus. Abrahamsson et al: Low gut microbiota diversity in early infancy precedes asthma at school age ILLUSTRATION: CECILIA HEIKKILÄ PATIENTER ska ingå i världens största studie som jämför warfarin med de nya antikoagulerande läkemedlen när det gäller behandlingen av patienter med förmaksflimmer. Studien leds från Uppsala. Pacemakern Micra TPS, till höger, är betydligt mindre än föregångaren. LITEN, MINDRE, MINST Komprimerad kraft. En hjärtpatient i österrikiska Linz blev först med att få världens hittills minsta pacemaker inopererad. Den lilla pacemakern, Micra TPS, är bara en tiondel så stor som en konventionell pacemaker och placeras med hjälp av kateter inne i själva hjärtat, i stället för under nyckelbenet som en vanlig pacemaker. Pacemakern är en svensk uppfinning. Den första patienten fick en pacemaker på Karolinska sjukhuset Då var den stor som en hockeypuck. Sedan har den gradvis krympt till en tändsticksasks storlek. Och nu är den alltså liten som ett vitaminpiller. Givarpanel Hjärt-Lungfondens givarpanel behöver dig Hjälp Hjärt-Lungfonden att fortsätta utvecklas i rätt riktning! Bli deltagare i Hjärt-Lungfondens givarpanel och var med och påverka vilka frågor som är viktigast för fonden att arbeta med. Givarpanelen är internetbaserad. Enkäterna handlar om viktiga frågor som rör forskning, givande och hjärt-lungsjukdom. Resultaten från enkäterna använder Hjärt-Lungfonden för att utveckla arbetet och omhändertagandet av månadsgivarna. Vissa resultat kan komma att publiceras i medierna. Det är frivilligt att vara med och självklart helt anonymt. Medlemmar i panelen får en enkät via mejl! fyra gånger per år. Varje enkät tar mindre än fem minuter att besvara. I samband med varje enkät har deltagarna möjlighet att tävla om fina presenter från Sagaform. Deltagarna väljer själva om och när de vill gå ur givarpanelen. För att vara med i Hjärt-Lungfondens givarpanel skicka ett mejl med ditt namn, din e-postadress och din adress till givarpanelen@hjart-lungfonden.se eller ring till Daniel Edelsvärd, Forskning för hälsa

9 Gipsning riskabelt för kvinnor FOTO: ISTOCKPHOTO Ny proppstudie. P-piller, alla typer av kirurgi och framför allt gipsning ökar kraftigt risken för propp i benen, djup ventrombos, och lungorna, lungemboli, hos kvinnor. Det visar en studie från Karolinska institutet. Livsstilsfaktorer och ärftlighet påverkar risken i betydligt mindre grad. I studien, som omfattade cirka kvinnor som drabbats av propp och lika många i en kontrollgrupp, studerades sambandet mellan å ena sidan olika riskfaktorer och å andra sidan djup ventrombos och lungemboli. Studien visade att livsstilsfaktorer som rökning och övervikt är ganska svaga riskfaktorer och att ärftliga faktorer har måttlig effekt. P-piller med enbart hormonet gestagen medförde ingen riskökning, medan kombinationspiller med både östrogen och gestagen gav en åttafaldigt förhöjd risk för propp. Riskökningen var ungefär lika stor vid kirurgi. Gipsning innebar en 20-faldig riskökning och kombinationen kirurgi och gipsning en drygt 50-faldig riskökning. Studien tittade också på i vilken utsträckning kvinnorna som opererades och gipsades fick trombosprofylax, det vill säga behandlades med proppförebyggande läkemedel i samband med operationen eller gipsningen. Resultaten av studien talar för att rekommendationerna för trombosprofylax i samband med operation och gipsning är otillräckliga. Kieler et al: P-piller, kirurgi och gipsning ger hög risk för venös trombos hos kvinnor. Läkartidningen 2013;110:CHDH Ny metod att utesluta hjärtinfarkt Riskeliminering. Forskare vid Karolinska institutet har tagit fram en ny metod för att snabbt kunna utesluta hjärtinfarkt eller annan akut kranskärlssjukdom hos personer som söker för bröstsmärta. Metoden kombinerar resultatet av nya känsliga metoder att hitta en specifik biomarkör i blodet med ett riskpoängsystem som tar hänsyn till patientens sjukhistoria, ålder och EKG. Genom metoden har allvarlig akut kranskärlssjukdom säkert kunnat uteslutas hos 60 procent av patienterna redan efter två timmar. Metoden innebär en besparing för sjukvården eftersom antalet patienter som behöver läggas in för observation minskar med mellan 10 och 20 procent. Metoden används sedan i vintras vid akutmottagningarna i Stockholm och Uppsala. Studierna har finansierats med anslag från bland annat Hjärt-Lungfonden. Melki: Assessment of patients with symptoms suggestive of acute coronary syndrome: the use of high sensitive cardiac troponin T and a risk score Riskmarkörerna kommer att rädda mitt liv. Och ditt också. björn skifs Pacemakern, hjärt-lungmaskinen och betablockerarna är några av en lång rad stora genombrott sedan Hjärt-Lungfondens start Nu står forskarna inför nästa avgörande genombrott. Det handlar om att kunna förutsäga vem som får hjärtsjukdom. Kommer du att drabbas eller inte? Dina barn, dina barnbarn, en kär vän? Genom ett enkelt blodprov kan din läkare avgöra det och fler liv kan räddas. Det blir möjligt tack vare en världsunik kunskapsbank som ska byggas upp på våra universitetssjukhus. Med avancerade provtagningar av olika slag kan man hitta de riskmarkörer som varnar för hjärtsjukdom. Upptäcka faran och kunna ge skräddarsydd behandling så att hjärtsjukdom aldrig behöver uppstå. Var med och skapa nästa avgörande genombrott du också! Jag har bestämt mig. Jag är med och din gåva behövs också. Vi måste bli fler som ger till forskningen. Ring eller ge din jubileumsgåva på tillsammans räddar vi liv pg Forskning för hälsa 9

10 10 Forskning för hälsa Den obotlige

11 optimisten Om skyddsänglar finns är Jörgen Sköld säker på att han har flera stycken. Trots en nästan livslång diabetes och två allvarliga motorcykelolyckor är det hjärtinfarkterna för två år sedan som skakat honom mest. AV SUSANNA LINDGREN FOTO NILS BERGENDAL Forskning för hälsa 11

12 Jag är oerhört tacksam för de framsteg som gjorts. Förr var det ständiga sjukhusbesök, nu kan jag reglera allt med den här lilla pennan. Nio år gammal fick Jörgen Sköld besked om att han, precis som morfar och moster före honom, hade drabbats av typ 1-diabetes. Det blev början på många jobbiga år med täta sjukhusbesök. Jag tror jag bodde halva min uppväxt på sjukhus. Läkarna hade svårt att ställa in mitt blodsocker och mamma var jämt orolig. Då blev det jag som fick lugna och tala om att det säkert skulle ordna sig. Och så har jag väl egentligen alltid levt. Jag har accepterat min sjukdom och försökt lära mig leva med den, säger Jörgen och drar upp en insulinpenna ur fickan för att visa hur mycket som faktiskt hänt inom diabetesvården sedan han var liten. Jag är oerhört tacksam för de framsteg som gjorts. Förr var det ständiga sjukhusbesök, nu kan jag reglera allt med den här lilla pennan. Hans dröm är att forskningen en dag leder fram till ett botemedel mot diabetes. Jag är själv knappast en kandidat för ett framtida botemedel. Det är för sent. Min läkare säger att jag ser ut som en 90-åring inuti. Men det kunde hjälpa andra. MED ÅREN har Jörgens diabetes satt allt djupare spår i hans kropp. Synen har försämrats markant och trots laserbehandling har han problem med synskärpan. Hans diabetes har även lett till en nervskada som påverkat känseln i ben och armar. Troligen var det också därför han inte fick någon förvarning vid den första hjärtinfarkten, som kom påsken Jörgen var på väg ner för trapporna för att handla mat när han plötsligt kände en våldsam och smärtsam stöt i bröstet. Inga stickningar eller andra känningar. Bara en otrolig smärta. Han lyckades själv kalla på ambulans via 112. Ett ekg i ambulansen gav inget utslag. Först på sjukhuset visade proverna att det var en hjärtinfarkt. Efter två ballongvidgningar av kranskärlen kunde Jörgen lämna sjukhuset efter ett par dagar. Men knappt en vecka senare var smärtan i bröstet tillbaka. Under några månader följde infarkterna slag i slag. Under ett och samma år hade Jörgen sammanlagt fem konstaterade hjärtinfarkter och flera attacker av kärlkramp. FÖR FÖRSTA GÅNGEN i mitt liv drabbades jag av ångest. Förr sa jag alltid att man får ta det som det kommer. Så tänker jag inte längre. Jag är 46 år gammal och jag vill inte dö. Nu är jag oerhört tacksam för varje dag jag kommer upp ur sängen. Infarkterna medförde också andra komplikationer. På Jörgen gjordes flera ballongvidgningar för att vidga kranskärlen. Sjätte gången de gick in genom ljumsken för att stoppa i en ny stent gick något fel och blodförsörjningen till mitt ben stoppades. Benet kunde räddas men jag har tappat mycket av min rörlighet och kan inte längre gå som förr, vilket är ett problem när man som jag lätt lägger på sig några kilo extra, säger han och klappar sig på den lite runda magen. Visst är det så att Jörgen inte alltid varit Guds bästa barn. Som de flesta tonåringar fuskade han ibland med sådant han borde ha gjort, så som att ta de då så smärtsamma insulinsprutorna. Och visst händer det att det slinker ner en pizza ibland även nu för tiden. Om man haft diabetes så länge som jag blir 12 Forskning för hälsa

13 MODERN FORSKNING RÄDDAR LIV År 2002 kom den första rapporten om att cirka 60 procent av alla hjärtinfarktpatienter har oupptäckt typ 2- diabetes och förstadier till sjukdomen. Sedan dess har överlevnaden efter hjärtinfarkt vid diabetes förbättrats dramatiskt. Majoriteten av dagens hjärtinfarktspatienter behandlas med ballongvidgning som snabbt öppnar det förträngda kärlet. Kärlet hålls öppet av stent och det har stor betydelse för att nå goda resultat vid diabetes. Nya studier visar att bypasskirurgi kan vara ett bättre alternativ än ballongvidgning för diabetespatienten om många kranskärl är förträngda. Stor vikt läggs vid efterbehandling. Blodsockervärdena stabiliseras, såväl blodtryck som blodfetter sänks med läkemedel. Det onda LDL-kolesterolet är förändrat vid diabetes och bidrar till att både stora och små kärl skadas. För att förhindra hjärtkomplikationer och för tidig död får diabetespatienten ett multifaktoriellt omhändertagande. Inom den moderna diabetesvården kontrolleras och behandlas varje riskfaktor mycket noga. Framtidens diabetespatienter väntas få ännu bättre omhändertagande. Nya läkemedel utvecklas, råden kring kost och motion studeras vetenskapligt. Kunskapen om genetik ökar, vilket ger hopp om mer individuella behandlingsråd. Förväntningarna på kommande biomarkörer är att de kan ge tidiga svar på vem som löper risk för komplikationer. Just nu studeras moderna avbildningstekniker i syfte att upptäcka hjärt-kärlförändringar i ett tidigare skede. Med avancerad forskning söks svar på hur diabetes uppstår, med förhoppning om botemedel. Stamcellsforskare undersöker därtill möjligheten att nybilda insulinproducerande betaceller som kan transplanteras in i kroppen. Källor: Anna Norhammar, kardiolog och forskare vid Karolinska institutet. Kerstin Brismar, senior professor vid Karolinska institutet. Du är välkommen att stödja forskningen. Märk din gåva Diabetes. Pg Bg Forskning för hälsa 13

14 Mål för forskningen: Mekanis Fler än personer i Sverige har diabetes och för varje år blir allt fler sjuka. Med typ 2-diabetes följer också en flerdubblad risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom. man sämre även om man gör sitt bästa. Jag anpassar mig. Körkort får jag inte ha, men jag kollar gärna in Harley-Davidsons motorcyklar ändå. Och även om jag inte längre kan sporta tittar jag gärna på fotboll. Är man som Jörgen född och uppvuxen i Malmö är färgen på bollen självklart ljusblå. Men laget är inte mff utan damlaget fc Rosengård, för att damfotboll är mer ärlig, säger Jörgen som gärna pratar länge om motorcyklar, damfotboll och om sin sjukdom. För mig har det varit viktigt att kunna prata om min diabetes. Speciellt viktigt var det att ha någon att tala med om min ångest efter infarkterna. Där var min diabeteskurator till stor hjälp. Trots två dramatiska olyckor på motorcykel, en i Australien och en på Ibiza, har jag aldrig känt att döden var så nära som när jag drabbades av hjärtinfarkt. Diabetes en kärlsjukdom En skrift om förhöjt blodsocker :58:03 Stöd forskningen om diabetes INSAMLING PÅGÅR BESTÄLL SKRIFTEN OM DIABETES UTAN KOSTNAD Läs mer om diabetes i Hjärt-Lungfondens skrift Diabetes - en kärlsjukdom. Beställ den utan kostnad med talongen längst bak i tidningen. Den finns även som PDF eller att beställa på ÅR 2000 BERÄKNADE IDF, International Diabetes Federation, att det skulle finnas 300 miljoner diabetiker i världen år Redan i dag är antalet diabetiker över 400 miljoner och om utvecklingen fortsätter kommer den siffran ha stigit till 600 miljoner om 20 år. Personer med diabetes löper två till fyra gånger högre risk att insjukna och avlida i hjärt-kärlsjukdom jämfört med befolkningen i övrigt. Dessutom blir infarkten ofta allvarligare, vilket ökar risken för följdsjukdomar, så som hjärtsvikt, samt för tidig död. Därtill är risken för att få en ny infarkt fördubblad hos personer med diabetes. Insjuknande och dödlighet i hjärt-kärlsjukdom har minskat markant de senaste åren, mycket tack vare mer effektiv behandling av skadligt, förhöjt ldl-kolesterol och blodtryck samt bättre kunskaper Marju Orho- Melander, forskare. om riskfaktorer som rökning. Men kan vi inte stoppa denna negativa ökning av diabetes finns det stor risk att även hjärt-kärlkomplikationerna ökar, säger Marju Orho-Melander, professor i genetisk epidemiologi vid Lunds universitet. Diabetes är egentligen många olika sjukdomar som gemensamt kännetecknas av att blodsockret är för högt. Sjukdomen påverkas av genetiska riskfaktorer, men än så länge söker forskarna svaren på vilka biologiska mekanismer som ligger bakom. Levnadsvanor, så som brist på fysisk aktivitet, övervikt, stress och rökning, är kända riskfaktorer för typ 2-diabetes. FOTO: PETER WESTRUP 14 Forskning för hälsa

15 merna bakom diabetes DETTA HÄNDER I KROPPEN VID TYP 2-DIABETES SÅ ÖKAR DIABETES VÄRLDEN 592 milj människor med diabetes % Glukos Insulin Bukspottkörteln tillverkar insulin. DEN OKÄNDA RISKFAKTORN Diabetes är inte ett utan flera olika tillstånd där sockerhalten i blodet är för hög eftersom kroppen inte kan använda energin från det vi äter och dricker på rätt sätt. I Sverige har cirka personer typ 1-diabetes, som innebär att kroppens egen insulinproduktion helt, eller nästan helt, upphör. Sjukdomen är autoimmun, vilket innebär att kroppens eget immunförsvar angriper och förstör insulinproducerande celler i bukspottkörteln. De flesta patienter som insjuknar är i åldrarna 0-14 år och den totala insulinbristen måste behandlas med insulin livet ut. Över 10 procent av alla svenskar äldre än 65 har typ 2-diabetes. Ett stort problem är mörkertalet; många har typ Cellernas känslighet för insulin är nedsatt, så kallad insulinresistens. Halterna av både socker och insulin stiger i blodet. Källa: International Diabetes Federation VÄRLDEN 382 milj ÖKNING 109,1% Afrika 96,2 % Mellanöstern och Nordafrika 70,6 % Sydostasien 59,8 % Syd- och Centralamerika 46 % Oceanien 37,3 % Nordamerika och Karibien 22,4% Europa diabetes utan att veta om det, och därmed en allvarligt ökad risk för hjärtkärlsjukdom. Många upptäcker sin diabetes först sedan de drabbats av en hjärtinfarkt. Kroppens förmåga att producera insulin är inte helt borta, men mängden täcker inte kroppens behov. Ofta är cellernas känslighet för insulin nedsatt vilket gör att för mycket socker utsöndras från levern till blodet och att sockret i blodet inte tas upp av cellerna i muskler och fettvävnad. Läkemedel och nya behandlingsmetoder har ökat livskvalitet och överlevnad bland personer med diabetes under de senaste 30 åren. Man vet att optimal blodsockerkontroll är viktigt för att minska risken för komplikationer så som hjärt-kärlsjukdom, men detta är svårt att nå hos många patienter. Stort hopp sätts till genforskningen för att identifiera mekanismer bakom diabetes, vilket kan leda till bättre möjligheter att förebygga diabetes, och till utveckling av nya effektivare läkemedel. Vilken roll omgivningsfaktorer har för risken att utveckla diabetes, och hur dessa samspelar med generna, är en annan viktig forskningsfråga eftersom den stora ökningen av diabetes troligen beror på förändringar i vår livsstil. Forskning pågår även kring utveckling av ett vaccin mot typ 1-diabetes. Eftersom forskningen ännu inte kunnat klarlägga vilka mekanismer i diabetes det är som driver kärlkomplikationer är en av de viktigaste frågorna ännu obesvarad. Vi vet ju inte riktigt varför diabetes ökar risken för hjärtinfarkt och stroke. Det troliga är att höga blodsockervärden påverkar kärlen och gör att de tar skada, vilket i sin tur ökar risken för hjärtsjukdom, säger Marju Orho-Melander. Det finns många obesvarade frågor kring diabetes och kopplingen till hjärtkärlsjukdom. Marju Orho-Melander tror att många svar kan ges i den vetenskapliga studien scapis som drivs av Hjärt-Lungfonden. Här kartläggs individuella risker hos svenskar. Denna kunskapsbank utgör ett världsunikt forskningsunderlag. scapis kan få otroligt stor betydelse på många sätt eftersom det är en så stor datainsamling om människor som lever i dagens miljö. scapis är en väg för att bättre förstå kopplingen mellan diabetes och hjärtkärlsjukdom. Identifieringen av vilka gener som påverkar risken att få diabetes, och varför, liksom samspelet mellan omgivning och gener är nya viktiga forskningsområden. Vi behöver också göra interventionsstudier där vi bland annat kan se hur individer med olika genetiska riskfaktorer påverkas av en viss diet eller ett visst läkemedel för att kunna behandla varje individ optimalt, säger Marju Orho-Melander. TEXT SUSANNA LINDGREN Forskning för hälsa 15

16 God planering förenklar för de efterlevande Testamente Juristen Gunilla Waern har lång erfarenhet som boutredare och av arvskiften. Efter drygt 25 år som bankjurist startade hon eget för sju år sedan, med uppdragsgivare som Hjärt-Lungfonden samt privatpersoner på hemorten Jönköping. Här svarar Gunilla Waern på frågor om boutredningar. Du har lång erfarenhet av boutredningar och arvskiften. Vilket är ditt bästa råd för att allt ska gå så smidigt som möjligt? Jag rekommenderar alla att tänka igenom hur man vill att det ska bli med ens tillgångar när man avlider. Skriv testamente och låt de efterlevande veta vilka önskemål du har om begravningen och annat. Så vet man att det är gjort och slipper grubbla. Det är inte minst viktigt i dag när många lever i nya relationer med olika kullar barn. Då krävs testamente till exempel för att skydda boendet för den efterlevande maken/ sambon. Vad är din uppgift som boutredare? Lite förenklat är min uppgift att förbereda ett så kallat bouppteckningsdokument med en sammanställning av den avlidnes tillgångar och skulder på dödsdagen, tillsammans med begravningskostnaderna och boutredarens arvode. Makens tillgångar och skulder ska också antecknas, alternativt samboegendomen. Sedan kallar boutredaren alla dödsbodelägare, arvingar, till en bouppteckningsförrättning. Ett av den avlidne upprättat testamente, om det finns ett sådant, skickas tillsammans med kallelsen. Förrättningen genomförs i den avlidnes hem eller på boutredarens kontor. Är bouppteckning och arvskifte samma sak? Nej, bouppteckningen är en egen juridisk process och kan beskrivas som förberedelsen för det kommande arvskiftet. Formellt ska bouppteckningen göras inom tre månader från dödsfallet, och registreras hos Skatteverket senast en månad efter det. Bouppteckningsdokumentet ska undertecknas av två förrättningsmän, till exempel representanter för begravningsbyrån eller goda vänner till den avlidne som inte ärver, och den närstående som bäst känner dödsboet. Detta dokument skickas sedan till Skatteverket för registrering. Efter registreringen fungerar det som en legitimationshandling för dödsboet. Vad är det första som händer när en person går bort? Rent praktiskt tar en nära anhörig eller god vän kontakt med begravningsbyrån och bokar tid. Under det mötet bestäms formerna för begravningen, annonsen och allt annat praktiskt kring begravningen. För den som avlider utan anhöriga tar sjukhuset eller polisen kontakt med begravningsbyrån, och det görs efterforskningar om närstående som ska kontaktas. Hur förvarar jag mitt testamente för att säkert veta att min sista vilja blir känd? Jag brukar rekommendera mina klienter att förvara originalet i ett bankfack, där hittas det alltid. Sedan är det bra att förvara en kopia hemma, och berätta för någon att den finns där. Vad händer om arvingarna blir osams? Om alla är överens följer alltså arvskiftet på bouppteckningen. Kan arvingarna inte enas om arvskiftet utser tingsrätten en boutredningsman på begäran av någon/några dödsbodelägare, arvingar. Denne utreder boet och beslutar om arvskifte. Ett testamente vinner laga kraft när arvingarna godkänner det, eller om det går sex månader utan invändningar. Jag har ingen familj. Hur gör jag då med testamente och annat? Mitt bästa råd är att lämna instruktioner till en vän. Till exempel ifall ingen annan än vännen ska komma in i din bostad efter din bortgång. Berätta också för den goda vännen var kopian respektive originalet av ditt testamente finns. Var inte rädd för att ta upp frågan med vänner de allra flesta upplever detta som ett hedersuppdrag. Annars kan du prata med banken, som kan rekommendera en jurist som kan hjälpa till före och efter din bortgång. TEXT ANNE HAMMARSKJÖLD FOTO FRANSSON & WAERN ADVOKATBYRÅ Läs de tidigare delarna av Testamentskolan på testamentskolan RING OCH FRÅGA OSS! Har du fler frågor om boutredningar och testamenten är du välkommen att ringa Hjärt-Lungfondens rådgivare. Välkommen med dina frågor! Monica Carlsson Håkan Karlsson BILD: TOBIAS OHLS 16 Forskning för hälsa

17 Lös Hjärt-Lungfondenkrysset! Vinn Hjärtat, en bok som skrivits av några av Sveriges främsta hjärtspecialister, forskare och läkare. Gör så här: Lös krysset och skicka in lösningen senast den 15 maj E-post: Mejla lösenordet i de blåtonade rutorna till korsord@appelberg.com Kom ihåg att ange ditt namn, din postadress, ditt telefonnummer och din e-postadress. Vykort: Skriv lösenordet på ett vykort, komplettera med ditt namn och dina adressuppgifter och skicka till: Hjärt-Lungfondenkrysset, Appelberg, Box 7344, Stockholm. Lösenordet i förra krysset var Alla barnhjärtans månad och vinnarna är: Hasse Arvidsson, Västerlanda, Marie-Louise Eklund, Sollentuna, Agneta Karlström, Sala, Birgitta Landell, Lidköping, Monika Lundkvist, Norrköping, Evert Nilsson, Eslöv, Åke Pettersson, Ljungbyholm, Inga-Britt Praesto, Trosa, P-O Svensson, Blattnicksele, Roland Söderström, Växjö. Grattis! Boken beskriver olika hjärtsjuk domar, hur de uppstår och deras behandling. KORSORD: MARIE PETERSSON-ENGNEL Forskning för hälsa 17

18 Forskare med diabetesperspektiv Mer än svenskar har typ 2-diabetes och är en högriskgrupp för hjärt-kärlsjukdom. Docent Anna Norhammar studerar sambandet mellan sjukdomarna i jakten på lösningar. TEXT ELISABETH TAPIO NEUWIRTH FOTO SUSANNE KRONHOLM 18 Forskning för hälsa

19 Dödligheten efter hjärtinfarkt är nu halverad jämfört med dödligheten på 90-talet. Till detta bidrar också den fina hjärtinfarktsvården och särskilt diabetesvården. MÅNGA AV ANNA NORHAMMARS diabetespatienter har drabbats av hjärtinfarkt. Kopplingen är känd: Personer med diabetes löper två till fyra gånger större risk att insjukna och avlida i hjärtinfarkt och stroke. Sedan många år tillbaka studerar hon sambandet mellan hjärt-kärlsjukdom och typ 2-diabetes och ingår i en forskargrupp vid Karolinska institutet ledd av professor Lars Rydén. Tillsammans med honom och professor Klas Malmberg kunde Anna Norhammar visa att två tredjedelar av dem som får sin första hjärtinfarkt har sockerstörningar utan att veta om det. Typ 2-diabetes är en sjukdom som smyger sig på och det första symptomet kan vara hjärtinfarkt ett stort problem och en utmaning att lösa. Övervikt med utökat bukomfång är också en varningssignal. Vid så kallad bukfetma har man ofta högt blodsocker, tendens till högt blodtryck och blodfettsrubbning. Man behöver inte alltid mediciner för att komma åt de här problemen, med livsstilsförändringar kan man komma långt. Bara några kilos viktnedgång eller minskat bukomfång i centimeter kan räcka för mer normala värden igen. Anna Norhammar är senior forskare och praktiserande specialistläkare, och i sitt arbete söker hon svar som kan förhindra och lindra hjärtkomplikationer. Halva sin arbetstid verkar hon som överläkare vid Fysiologkliniken på S:t Görans sjukhus i Stockholm där hon möter patienter som utreds för olika hjärtproblem. En hel del har diabetes, företrädesvis typ 2, som är den vanligaste formen. Kliniken servar akutmottagningen, avdelningar på sjukhuset och många vårdcentraler. För att möta patienternas behov har vi mottagningstider från tidig morgon till sen kväll några dagar i veckan och helgjour. Jobbar man kvällspass finns tid för långfrukost hemma, vilket är trevligt om man som jag har familj med barn i skolåldern. TIDEN NÄR HON INTE arbetar på S:t Göran ägnar hon åt sin forskartjänst på enheten för kardiologi vid Karolinska institutet och thoraxkliniken vid Karolinska sjukhuset i Solna. Kombinationen är möjlig tack vare Hjärt-Lungfondens forskartjänst som Anna Norhammar tillträdde hösten En stor del av forskningen är patientnära och det passar hennes person. Jag drivs av nyfikenhet, tycker om att lösa problem och har ett stort intresse för människor och vetenskap i allmänhet och kardiologi och prevention i synnerhet. I SIN FORSKNING har Anna Norhammar även analyserat svenska hjärtregister. Hon såg att hjärtinfarktsvården på 1990-talet skilde sig åt beroende på om personen hade diabetes eller inte. Patienter med diabetes fick inte lika god vård. Rapporteringen från hennes forskargrupp och andra gav resultat. Dödligheten efter hjärtinfarkt är nu halverad jämfört med dödligheten på 90-talet. Till detta bidrar också den fina hjärtinfarktsvården och särskilt diabetesvården, där man noga följer riskfaktorer som blodsocker och blodtryck hos alla med diabetes, både typ 1 och typ 2, säger hon. Men ännu finns en viss överdödlighet i hjärtkomplikationer vid diabetes. Anna Norhammar och hennes forskargrupp vill ta reda på vad detta beror på och om det finns någon komplikation som skulle kunna förhindras på ett bättre sätt. Mina doktorander tittar just nu på det svenska ballongöppningsregistret och hjärtsviktsregistret. De ser över hur det går för personer med diabetes som fått behandling för sina hjärtproblem med dagens alla tillgängliga moderna metoder. Här kan vi förhoppningsvis hitta nya svar. Anna Norhammar är delaktig i ett tvärprofessionellt projekt mellan tandläkare, epidemiologer och kardiologer. En stor fallkontrollstudie genomförs för att kartlägga kopplingen mellan tandlossningssjukdomen parodontit och hjärtinfarkt, och man tänker sig att inflammationen och bakterier i tandköttet driver på åderförkalkningsprocessen i kroppens kärl. Patienter från 17 olika sjukhus i Sverige deltar och studien har fått stora forskningsanslag från Hjärt-Lungfonden. Här finns också information samlad om många andra riskfaktorer som till exempel sockerstörning. Personligt Namn: Anna Norhammar Bakgrund: Disputerade 2003 vid Karolinska institutets enhet för kardiologi. Docent i kardiologi Blev tidigt intresserad av patientnära forskning. Familj: Maken Kent och tvillingarna Carl och Lovisa. Forskningsmål: Att bättre identifiera riskindivider i tidigt skede, förhindra och senarelägga komplikationer och dödsfall vid typ 2-diabetes. Hobby: Långfärdsskridskor, skidor, joggning och gympapass. På sommaren är vi gärna i vårt lilla hus på en ö i Göteborgs skärgård. Denna forskning är möjlig tack vare dina gåvor. Forskning för hälsa 19

20 Författaren Patricia Tudor-Sandahl är ständigt aktuell nu i en av Hjärt-Lungfondens kampanjfilmer. När hon tackade ja till att delta hade hon ännu inte drabbats av förmaksflimmer. Erfarenheten har lämnat sina spår. TEXT ELISABET TAPIO NEUWIRTH FOTO LARS LINDQVIST, TT Hjärthändelsen gav nya insikter I centrala Stockholm, i en vindsvåning med karaktär och atmosfär lever Patricia Tudor-Sandahl med maken Christer. Hon blir 74 år till sommaren, är författare, psykolog och psykoterapeut, föreläsare och retreatledare. De som läst böckerna beundrar hennes vishet, och när man träffar henne möts man av värme, humor, nyfikenhet och en befriande inställning till livet. Precis som för de flesta av oss har Patricia Tudor-Sandahls liv kantats av både ljus och skugga, något hon generöst delar med sig av i sina böcker. Nyligen drabbades hon av förmaksflimmer en upplevelse hon beskriver som ett helvetiskt dygn, men också som en gåva. Hon dricker lite av det nybryggda kaffet och berättar att hon befann sig på landstället på Österlen med sin man efter en lugn och trevlig jul. Hon hade planerat in en skrivarvecka för sitt bokprojekt. Under dagen mådde jag lite illa, och tidigt på morgonen därpå kände jag att något var helt fel i min kropp. Jag smög upp och hämtade tidningen, men jag var yr och vinglig. Vid köksbordet försökte hon bläddra i tidningen, men det gick inte. Förutom ett kraftigt illamående, tryckte det över bröstet. Intuitivt kände jag att det var något med mitt hjärta. När min man kom ned gick jag och lade mig igen, men blev absolut inte bättre. MAKEN CHRISTER RINGDE VÅRDCENTRALEN och fick rådet att omedelbart åka in. Efter undersökningar av hjärtat kördes hon i ilfart med ambulans till lasarettet i Ystad. Det första dygnet mådde Patricia Tudor-Sandahl så dåligt att hon trodde att hennes sista stund var kommen. Hon var uppkopplad till apparater, fick läkemedel och vårdpersonal fanns omkring henne hela tiden. Jag kräktes och kunde inte lyfta huvudet från kudden. Till natten förstod jag att det inte var någon fara för livet, eftersom min man kunde åka hem. Hon fick erbjudande om en sömntablett men avböjde. Känslan av att det här var min sista natt i livet var så stark. Jag stretade emot och ville inte somna. Jag tänkte på min man. Hur skulle han berätta för våra barn? Sedan hände något mycket intressant, säger Patricia Tudor-Sandahl och ställer ner kaffekoppen. Jag har inte riktigt smält upplevelsen, men min känsla av panik gled över till ett lugn. Det var en 20 Forskning för hälsa