Forskning för hälsa. Mitt i krisen fanns friden. Typ 2-diabetes riskfaktor för hjärtsjukdom Fem hjärtinfarkter Jörgen har diabetes med följdsjukdomar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Forskning för hälsa. Mitt i krisen fanns friden. Typ 2-diabetes riskfaktor för hjärtsjukdom Fem hjärtinfarkter Jörgen har diabetes med följdsjukdomar"

Transkript

1 Forskning för hälsa NUMMER 2/2014 Stöd forskningen om diabetes INSAMLING PÅGÅR Typ 2-diabetes riskfaktor för hjärtsjukdom Fem hjärtinfarkter Jörgen har diabetes med följdsjukdomar Lovande forskning söker bot mot tuberkulos Patricia Tudor-Sandahl fick förmaksflimmer Mitt i krisen fanns friden DESSUTOM: 28 kända svenskar tar upp kampen a Juristen om bouppteckningar a Rekordgåva till forskning om barnhjärtan a Nya rön om astma a Fråga doktorn om diabetes a Fototävling

2 Innehåll 2/ Folksjukdom. Ett svenskt forskningsprojekt söker bot mot sjukdomen som kräver liv om dagen. 6 Upprop. 28 kända svenskar i upprop för nästa stora forskningsgenombrott. 16 Testamente. Juristen reder ut begreppen om bouppteckningar. 17 Korsord. Lös krysset och vinn boken Hjärtat. 18 Dold riskfaktor. Anna Norhammars patienter har typ 2-diabetes och hjärtproblem. 23 Milstolpen. Historien bakom ett av världens viktigaste vaccin. a Tudor-Sandahl fan 26 Egen insamling. Syskonen Backskog hedrar sin pappas minne. n 27 Fråga doktorn. Docent Anna Norhammar svarar på frågor om diabetes och hjärt-kärlsjukdom. 28 Forskning. Modern bilddiagnostik avgör risken för hjärtinfarkt. 20 Änglavakt. Jörgen Sköld är tacksam för varje dag och för diabetesforskningens framsteg. 10 Forskningsmål. Marju Orho-Melander söker sambanden mellan diabetes och hjärt- kärlsjukdom. 14 Hjärtflimmer. I krisen fick Patricia Tudor-Sandahl oväntade insikter. Krafttag mot riskfaktorn diabetes I Sverige har minst människor diabetes. Diabetes ökar kraftigt risken för hjärt-kärlsjukdom, två av tre personer med diabetes kommer att drabbas. Anna Norhammar är en av de forskare som får stöd från Hjärt- Lungfonden för att hitta svar som kan förhindra och lindra hjärtkomplikationer. I sin roll som specialistläkare möter Anna Norhammar också patienter som utreds för olika hjärtproblem. Många av dem har diabetes. En av dem som kan vittna om kopplingen mellan diabetes och hjärtsjukdom är Jörgen Sköld. Han fick diagnosen diabetes typ då han var nio år. Nu är Jörgen Sköld 45 år och har hittills haft fem hjärtinfarkter. Det behövs mer forskning kring sambandet mellan diabetes och hjärtsjukdom. Därför startar Hjärt- Lungfonden en insamlingskampanj som ska finansiera fler forskningsprojekt inom området. Under maj och juni satsar vi hårt på att samla in pengar till forskningen och i det här numret av Forskning för hälsa riktar vi ljuset mot den starka kopplingen mellan diabetes och hjärtsjukdom. Karin Myhrström, redaktör för Forskning för hälsa Forskning för hälsa CHEFREDAKTÖR OCH ANSVARIG UTGIVARE Ulrica Klettner REDAKTÖR Karin Myhrström, REDAKTIONELL PRODUKTION Appelberg Publishing Group AB OMSLAGSFOTO Lars Lindqvist, TT TRYCK Edita Citera oss gärna, men ange källan. bildades 1904 i kampen mot tuberkulos (tbc). I dag är fondens mål att besegra både hjärt- och lungsjukdomarna. Hjärt-Lungfonden samlar in och fördelar pengar till forskning samt informerar om hjärt-lungsjukdom. Fonden är helt beroende av gåvor från privatpersoner och företag. Adress Biblioteksgatan 29, Box 5413, Stockholm Telefon Fax Org nr issn E-post Hemsida Hjärt-Lungfonden har insamlingskonton pg och bg Gåvoservice Telefontid Telefon E-post Organisationer med 90-konto kontrolleras regelbundet av Svensk Insamlings kontroll. 90-konto är en garanti för att pengarna används på rätt sätt. 2 Forskning för hälsa

3 TEXT SUSANNA LINDGREN FOTO JONNY LINDH FOTO: HJÄRT-LUNGFONDEN Vad hände sedan? Jag har återgått till mitt vanliga liv Tre frågor till Rolf-Åke Smålander som för tre år sedan intervjuades om sitt hjärtstopp. Hur mår du i dag? Jag mår bra och har inte haft några nya hjärtproblem. Det där hjärtstoppet var förhoppningsvis enda gången. Jag tycker inte att livet har förändrats. Läkarna sa att jag så fort som möjligt skulle återgå till mitt vanliga liv och det har jag gjort. Hur har det gått med medicineringen och defibrillatorn, som du fick inopererad? Det har gått bra. Jag fick tre sorters mediciner som jag skulle ta varje dag och det gör jag fortfarande. Jag ska fortsätta med det hela livet som en förebyggande säkerhetsåtgärd, oavsett om det behövs eller ej. Defibrillatorn har jag inga bekymmer med. Den kalibrerades ofta i början men sedan dess har jag bara varit inne en gång om året för att kolla upp den. T Rolf-Åke Smålander på Käringön delade sina erfarenheter i Forskning för hälsa nr 3/2011. Har du några råd till andra som har drabbats av hjärtstopp? Att försöka återgå till sitt normala liv så fort som möjligt. Fundera inte över om det kan hända igen. Kommer man in i de negativa tankarna är det lätt att gräva ner sig och inte våga göra någonting. En del kan förstås inte slå sådana tankar ifrån sig, men om jag skulle ge något råd är det ändå att inte begränsa livet. Själv har jag aldrig funderat över att det skulle kunna hända igen. Jag och min fru är pensionärer och tar dagen som den kommer. Vi tillbringar mycket tid med barnbarnen och en stor del av året på Käringön. Nu har vi också bokat en resa som vi ska göra i vår. TEXT SANDRA LINDSTRÖM FOTO JONNY LINDH 27 miljoner från PostkodLotteriet till hjärt-lungforskning PKL. I år får Hjärt-Lungfonden 27 miljoner kronor till hjärtlungforskningen av Postkod- Lotteriet. Hjärt-Lungfonden är förmånstagare till Postkod- Lotteriet sedan Totalt Min far fick 16 extra levnadsår efter att ha överlevt en hjärtinfarkt. Därför betyder hjärtforskningen mycket för mig. Björn Skifs TEMA Hjärtstopp Hjärträddad av Sjöräddningen Rolf-Åke Smålander, 67, är en överlevare. Mot alla odds vandrar han runt på sitt älskade Käringöns rundade klippor även den här sommaren. Det var turen, säger han själv. Och visst har han rätt. För hade hjärtstoppet inträffat någon annanstans än 900 meter från Sjöräddningsstationen kunde situationen ha varit en annan. D 4 FORSKNING FÖR HÄLSA 3/2011 et historiska fiskeläget Käringön ligger väster om Orust allra längst ut i havsbandet. Bara Måseskär ligger längre västerut i Skagerrak. Från Lotsutkiken strax ovanför Rolf-Åke Smålanders hus ser man Måseskärs fyrtorn stoltsera på de karga klipporna. Det var där, en sjömil sydväst, han hittade sin hustru Bodil, vars pappa var fyrmästare. Hela livet har de känt varandra och hela livet har Käringön varit deras centrala punkt. Och det var här livet höll på att ta slut för Rolf-Åke på eftermiddagen den 5 juli Själv minns han ingenting från den dagen, han vet bara vad andra har berättat. Jag hjälpte min fru att hänga tvätt och hade lovat att ta med barnbarnen ut till holmarna när det var klart och det var då jag föll i marken. Hustrun kom rusande runt hörnet och trodde att jag slagit huvudet i källardörren, berättar Rolf-Åke. Han pekar på den låga källardörren och alla som träffat denne långe man inser att det i så fall inte hade varit första gången. Men den svordom han vräkt ur sig före fallet hade inte orsakats av en bula. Bodil Smålander insåg allvaret och skickade barnbarnen åt var sitt håll bland öns vita trähus i jakt på en vuxen som kunde hjälpa till. Åttaårige Daniel var efter mindre än en minut tillbaka med de två närmaste grannarna som larmade 112 och tillsammans med Bodil började med hjärt-lungräddning. Lika snabbt nåddes Sjöräddningen av larmet Hjärtstopp, Käringön, Smålander och som tur var fanns både jourpersonal och räddningsbåten Ilse Sanne i hamn. Vi var tre vid bryggan när larmet kom, berättar sjöräddaren Anders Bagge, som är uppvuxen på Käringön och en av öns 120 bofasta. Tillsammans med Sandra Reinesdotter, som är frivillig sjöräddare och utbildad sjuksköterska, hämtade Anders Bagge räddningsbåtens hjärtstartare och första hjälpen-väska och cyklade på de bilfria slingriga gångstigarna till Rolf-Åkes hus på andra sidan ön medan den tredje sjöräddaren Mattias Jarestam tog räddningsbåten till Hälleviksstrand på Orust för att möta ambulanspersonalen. Det första vi gjorde när vi såg Rolf-Åke ligga utslagen på klipphällen var att konstatera att han varken hade puls eller andades, så vi kopplade upp både syrgas och hjärtstartarens paddlar och defibrillerade samtidigt som vi fortsatte med hjärtlungräddning. Först på femte försöket kom hjärtat igång, berättar Anders Bagge. För Anders Bagge var det ett stort ögonblick. Alla de gånger han tidigare kopplat upp hjärtstartaren på personer med hjärtstillestånd hade han kommit för sent. Men här fanns det hopp och mer hjälp var på väg. Ambulanspersonalen närmade sig i Sjöräddningens båt. Ambulanshelikoptern var upptagen av en trafikolycka på fastlandet men den helikopter som används till sjöräddning hade» har fonden tilldelats hela 148 miljoner kronor som gått till forskningen om hjärt-, kärl- eller lungsjukdomar. Tack vare PostkodLotteriet och andra generösa bidrag kan Vi kopplade upp både syrgas och hjärtstartarens paddlar och defibrillerade samtidigt som vi fortsatte med hjärtlungräddning. Anders Bagge, Sjöräddningen FORSKNING FÖR HÄLSA 3/ Hjärt-Lungfonden för sjunde året dela ut Stora Forskningsanslaget på 15 miljoner kronor. Det är det enskilt största forskningsanslaget i Sverige inom hjärt-lungområdet. För få medicinerar efter stroke Minskad användning. Inom två år efter en stroke har mellan 25 och 50 procent av patienterna slutat hämta ut de läkemedel de ordinerades vid utskrivningen från sjukhuset. Detta enligt en avhandling vid Umeå universitet. Avhandlingen visar att de flesta patienter under tiden närmast efter utskrivning fortsätter behandlingen de fått under den akuta fasen, men sedan minskar användningen av läkemedlen. Resultaten i avhandlingen är baserade på data från kvalitetsregistret Riks-Stroke och från Läkemedelsregistret som kompletterats med en enkät om den personliga inställningen till läkemedel. Sjölander: Use of secondary preventive drugs after stroke 3,2 mmhg* sjönk det genomsnittliga blodtrycket med när patienter med högt blodtryck och sömnapné behandlades med CPAPmask i en spansk studie. (*millimeter kvicksilver) Forskning för hälsa 3

4 Nya vapen mot tuberkulos King Dinizulu Hospital i Durban, Sydafrika, är för närvarande centrum för ett lovande forskningsprojekt om tuberkulos. Mer än två miljarder människor, en tredjedel av jordens befolkning, är smittade av tuberkulos. Ett forskningsprojekt finansierat av Hjärt-Lungfonden och PostkodLotteriet är ett led i kampen för att hitta bot för sjukdomen som skördar dödsoffer per dag. I STORA DELAR av världen är tuberkulos en folksjukdom. Flest fall finns i Indien men även i Sydafrika och i många öststater är statistiken skrämmande. Bakterien som orsakar tuberkulos, Den dagliga antibiotikabehandlingen av tuberkulos består av tabletter och en injektion. Mycobacterium tuberculosis, muterar och antar ständigt nya skepnader. I dag finns flera bakteriestammar med olika geografisk spridning och läkemedelsresistens. Värst är multiresistent tuberkulos, mdr-tbc, som bara kan behandlas med lång och komplicerad medicinering, och extremresistent tuberkulos, xdr-tbc, som i många fall inte kan behandlas alls. Termen xdr-tbc användes första gången i mars 2006 när 52 av 53 tuberkulospatienter på ett sjukhus i Sydafrika inte svarade på medicinering och dog. I dag finns det anledning att tro att sjukdomen finns i världens alla länder. Värst drabbade är hemlösa och fattiga med nedsatt immunförsvar. Varje obehandlat sjukdomsfall leder till att i snitt ytterligare personer infekteras per år. För två år sedan rapporterades nya fall av mdrtbc och nya fall av xdr-tbc. Men läget är inte hopplöst. Nya mediciner och behandlingsmetoder är under utveckling. Ett bra exempel på det är ett forskningsprojekt finansierat av Hjärt-Lungfonden och PostkodLotteriet som undersöker hur cellterapibehandling med kroppsegna stromaceller kan hjälpa svårt sjuka. Projektet leds av professor Markus Maeurer vid Karolinska institutet och genomförs på tuberkuloskliniken på King Dinizulu Hospital i Sydafrika. Resultaten från den första fasen av forskningsprojektet har testats i Vitryssland. Där fick 30 patienter i åldern år dels traditionell antibiotikabehandling, dels ta emot tio miljoner odlade celler från sin egen benmärg. Efter 18 månader var 16 patienter helt botade, jämfört med fem bland de patienter som enbart fick traditionell behandling med antibiotika. Resultaten är mycket lovande och över förväntan. Framför allt visade den första fasen att studien är säker att genomföra. Patienterna svarade på terapin, återhämtade sig och fick inga biverkningar, säger Markus Maeurer. TEXT & FOTO HJÄRT-LUNGFONDEN a Denna forskning är möjlig tack vare dina gåvor. 4 Forskning för hälsa

5 Sorkfeber fara för hjärtat Ny riskfaktor. Sorkfeber ökar risken för stroke och hjärtinfarkt, framför allt hos äldre. Det visar en studie som utförts av forskare vid Umeå universitet, Karolinska institutet och The Open University i Storbritannien. Sorkfeber är en mild typ av blödarfeber som orsakas av ett virus och de vanligaste symptomen är hög feber, huvudvärk samt smärtor i mage och rygg. Njurarna påverkas tillfälligt och i svåra fall kan det bli nödvändigt med dialys. Smittan kommer från skogssorken, som utsöndrar viruset i sin saliv, urin och avföring. Människor smittas oftast genom inandning av dammpartiklar som innehåller sorkarnas sekret, exempelvis i samband med rivning av gamla stuggolv. Sorkfeber är en vanlig infektion i norra Sverige och vaccin mot sjukdomen saknas än så länge. Den aktuella studien visar att personer som drabbas av sorkfeber har 14 gånger ökad risk att insjukna i stroke och sex gånger ökad risk att insjukna i hjärtinfarkt under de första tre veckorna efter infektionen. Studien omfattar samtliga sorkfeberpatienter mellan 1997 och 2012, totalt personer. De personer som drabbades av stroke och hjärtinfarkt var äldre än de övriga sorkfeberpatienterna. Forskarna avser nu fortsätta att studera mekanismerna bakom den ökade risken för hjärt-kärlsjukdom i samband med sorkfeber. Connolly-Andersen et al: Increased Risk of Acute Myocardial Infarction and Stroke During Hemorrhagic Fever with Renal Syndrome: A Self- Controlled Case Series Study ILLUSTRATION: CECILIA HEIKKILÄ kronor per person och år kostar hjärtkärlsjukdom i Sverige. NYTT LÄKEMEDEL FÖR ASTMA OCH KOL Inhalatorhjälp. EUkommissionen har godkänt det första kombinationsläkemedlet för behandling av astma och KOL. Läkemedlet, som inhaleras, kombinerar en betaantagonist och en steroid. Det är godkänt för vuxna och unga över tolv år vid behandling av astma och för vuxna med KOL, kroniskt obstruktiv lungsjukdom. FOTO: ISTOCKPHOTO Banbrytande klaffingrepp via ljumsken Pionjärinsats. Läkare vid universitetssjukhuset i Linköping är först i världen med att operera in en ny mitralklaff i en patient genom att föra upp en kateter till hjärtat via ljumsken. Tidigare har två läkarlag, ett i Schweiz och ett i Storbritannien, satt in en ny mitralklaff med hjälp av kateter, men de har då gjort ett snitt i bröstkorgen för att sätta in klaffen. Vid byte av hjärtklaff är den absolut vanligaste metoden att öppna bröstkorgen. Under senare år har det dock blivit allt vanligare att äldre och sköra patienter som inte anses klara en öppen operation fått en ny klaff med kateterteknik. Då har det handlat om aortaklaffen, det vill säga den klaff som finns mellan vänster kammare och stora kroppspulsådern. Mitralklaffen sitter mellan vänster förmak och vänster kammare. I det aktuella fallet led patienten av svår hjärtsvikt eftersom mitralklaffen inte öppnades ordentligt och blodet därmed hade svårt att komma igenom för att sedan pumpas vidare ut i kroppen. Alla insikter är en färskvara, man behöver förnya dem och livet hjälper oss. Läs mer om Patricia Tudor- Sandahl på sidorna Forskning för hälsa 5

6 36 grader räcker vid hjärtstopp Gradskillnader. Ny forskning som letts från Lunds universitet ifrågasätter kylbehandling av kroppen och hjärnan ner till 33 grader vid hjärtstopp. Studien är den hittills största på området och resultaten visar att det är lika effektivt att hålla kroppen på en jämn temperatur på 36 grader och vara noga med att temperaturen inte stiger. Hypotermi, det vill säga metoden att kyla hjärtstoppspatienter till 33 grader, är praxis världen över och har sitt ursprung i två kliniska studier som publicerades för tolv år sedan. Den nu aktuella studien pågick mellan 2010 och 2013, omfattar 950 patienter och har genomförts på 36 sjukhus i Europa och Australien. Syftet med studien var dels att finna den optimala temperaturen för hypotermibehandling av hjärtstoppspatienter, dels att undersöka de överlevandes livskvalitet och neurologiska funktion efter utskrivningen. Studiens resultat visar att det inte är någon skillnad i vare sig dödlighet eller neurologisk funktion oavsett om den drabbade kyls till 33 grader eller till 36 grader. Fynden är viktiga eftersom nedkylning till 33 grader medför risker för biverkningar. Studien visar också att av de som överlever ett hjärtstopp får cirka 30 procent nedsatt kognitiv förmåga, till exempel sämre minne. Nielsen et al: Targeted Temperature Management at 33 C versus 36 C after Cardiac Arrest Jubileum Kända personer tar upp kampen för hjärtforskning I nya reklamfilmer för Hjärt-Lungfonden står 28 kända svenskar bakom ett upprop mot hjärt-kärlsjukdom. Målet är att samla in pengar till den världsunika forskningsstudien SCAPIS som ska utrota vår tids stora folksjukdom. År 1904 samlades kända personer i ett upprop mot tuberkulos. I samma andemening har Hjärt- Lungfonden rekryterat 28 kända svenskar för att fira sitt 110-årsjubileum. I reklamfilmer som började rulla på tv4 i mars berättar välbekanta personer som Sven Wollter, Björn Skifs och Meta Velander om hur gåvor från Sveriges givare har möjliggjort avgörande genombrott i hjärtforskningen. Det är kraftfullt att så många står bakom detta och vill vara förespråkare för våra frågor. Forskning är svårt att ta på men nu får den ett ansikte. Vi är oerhört tacksamma för det, säger Anna Fredholm, projektledare för jubileumskampanjen på Hjärt- Lungfonden. Alla kända ansikten i kampanjen har ställt upp ideellt. Trots att många av dem är väldigt upptagna och aldrig gör reklam var det en självklarhet för dem att tacka ja. De vi har kontaktat säger att det är en ära att bli tillfrågad. Många av de som ställer upp har egen erfarenhet av hjärt-kärlsjukdom eller någon nära som är drabbad, berättar Anna Fredholm. I reklamfilmerna informerar kändisarna om hur man kan bidra till nästa stora Björn Skifs, Sven Wollter, Claes Månsson, Meta Velander och Joakim Geigert stödjer forskningen. livsavgörande forskningsgenombrott: scapis, världens största hjärt-lungstudie. Den världsunika studien vill följa personer i åldern år som testas noggrant för riskmarkörer för sjukdom i hjärta, kärl eller lungor. Kunskapsbanken är ett av de största och viktigaste forskningsprojekten i världen. Med hjälp av kunskapsbanken som ska byggas upp kommer det i framtiden att räcka med ett enkelt blodprov för att se vem som kommer att drabbas av hjärtsjukdom. Det möjliggör också skräddarsydd behandling för de som drabbas. Men så stora framsteg kostar. 300 miljoner kronor krävs innan scapis kan bli verklighet. För att nå dit behöver vi fler som ger till forskningen. Tillsammans kan vi skapa nästa stora forskningsgenombrott, säger Anna Fredholm. TEXT SANDRA LINDSTRÖM FOTO HJÄRT-LUNGFONDEN a Skänk en gåva via Hjärt- Lungfondens insamlingskonton pg och bg Märk din gåva med Jubileum. 6 Forskning för hälsa

7 FOTO: ISTOCKPHOTO SCAPIS: Många har plack i kranskärlen Unikt material. Hälften av alla mellan 50 och 65 år har plack i hjärtats kranskärl. Av de som är mellan 60 och 65 är andelen fler än tre fjärdedelar. Det visar tidiga resultat från den stora forskningsstudien SCAPIS, som drivs av Hjärt-Lungfonden i samarbete med Sveriges universitetssjukhus. Plack kallas de inlagringar av fett, celler och bindväv som lagras i kärlväggarna. Om plack som sitter i hjärtats kranskärl brister koagulerar blodet och täpper till kärlet. Den aktuella delen av hjärtmuskeln drabbas av syrebrist och det uppstår en hjärtinfarkt. Av deltagarna i den inledande fasen av SCAPIS visade sig var sjätte ha så mycket plack att de fick träffa en hjärtläkare för bedömning. SCAPIS ska fullt utbyggd omfatta personer. Tack vare ny, avancerad bildteknik kan forskarna samla in material som inte var tillgängligt tidigare. Syftet är att nå nya forskningsgenombrott genom att hitta riskmarkörer som visar vem som kan drabbas av hjärt- eller lungsjukdom. Forskarna vill I ett förfettat kranskärl bildas en inlagring i kärlväggen som kallas plack. också få kunskap om hur vården ska kunna gå från generell behandling till skräddarsydd och individanpassad behandling. a Denna forskning är möjlig tack vare dina gåvor. Bildtävlingen TA VINNARBILDEN AV ETT HJÄRTA Nyfångat. I maj bjuds alla fotografer, amatörer och proffs, in att delta i tävlingen Bilden av ett hjärta. Tävlingen kommer att genomföras på Hjärt- Lungfondens Facebooksida hela maj månad. Det vinnande fotografiet får pryda omslaget på årets Hjärtrapport, men det finns fler priser för de bästa bidragen. Följ Hjärt-Lungfonden på Facebook eller på för mer information om tävlingen. FOTO: ISTOCKPHOTO 82 PERSONER får hjärtinfarkt i Sverige varje dag. Promenera mera Förebyggande. Att motion är den bästa medicinen har påpekats många gånger. En ny internationell studie visar att personer med nedsatt glukostolerans, som är ett förstadium till diabetes, kan minska risken att drabbas av en allvarlig hjärt-kärlhändelse med förlängda promenader. Studien visar att en förlängning av den dagliga promenaden med cirka 20 minuter gav 8 procent minskad risk att drabbas av hjärtinfarkt, stroke eller kardiovaskulär död inom sex år. Förutom nedsatt glukostolerans hade deltagarna i studien antingen minst en ytterligare riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom eller en redan existerande hjärtkärlsjukdom. Yates et al: Association between change in daily ambulatory activity and cardiovascular events in people with impaired glucose tolerance: a cohort analysis Forskning för hälsa 7

8 Samband funnet mellan tarmflora och astma Viktig variation. Spädbarn med en mager tarmflora löper ökad risk att utveckla astma än de med en bakterieflora som utmärks av mångfald och variation. Det visar en uppföljningsstudie ledd av forskare vid Linköpings universitet. Barnen som ingår i studien fick sin tarmflora kartlagd när de var en vecka, en månad och ett år gamla. När de följdes upp efter sjuårsdagen hade 17 procent av dem drabbats av kronisk astma. Andra hade drabbats av hösnuva och eksem, men det var endast astmafallen som kunde förknippas med mager tarmflora vid en veckas och en månads ålder. Det är inte känt varför tarmfloran kan ha effekt på luftvägarna. En hypotes är att immunsystemet behöver tränas för att fungera som det ska. En varierad tarmflora anses även stärka slemhinnornas barriärfunktion och öka motståndet mot olika virus. Abrahamsson et al: Low gut microbiota diversity in early infancy precedes asthma at school age ILLUSTRATION: CECILIA HEIKKILÄ PATIENTER ska ingå i världens största studie som jämför warfarin med de nya antikoagulerande läkemedlen när det gäller behandlingen av patienter med förmaksflimmer. Studien leds från Uppsala. Pacemakern Micra TPS, till höger, är betydligt mindre än föregångaren. LITEN, MINDRE, MINST Komprimerad kraft. En hjärtpatient i österrikiska Linz blev först med att få världens hittills minsta pacemaker inopererad. Den lilla pacemakern, Micra TPS, är bara en tiondel så stor som en konventionell pacemaker och placeras med hjälp av kateter inne i själva hjärtat, i stället för under nyckelbenet som en vanlig pacemaker. Pacemakern är en svensk uppfinning. Den första patienten fick en pacemaker på Karolinska sjukhuset Då var den stor som en hockeypuck. Sedan har den gradvis krympt till en tändsticksasks storlek. Och nu är den alltså liten som ett vitaminpiller. Givarpanel Hjärt-Lungfondens givarpanel behöver dig Hjälp Hjärt-Lungfonden att fortsätta utvecklas i rätt riktning! Bli deltagare i Hjärt-Lungfondens givarpanel och var med och påverka vilka frågor som är viktigast för fonden att arbeta med. Givarpanelen är internetbaserad. Enkäterna handlar om viktiga frågor som rör forskning, givande och hjärt-lungsjukdom. Resultaten från enkäterna använder Hjärt-Lungfonden för att utveckla arbetet och omhändertagandet av månadsgivarna. Vissa resultat kan komma att publiceras i medierna. Det är frivilligt att vara med och självklart helt anonymt. Medlemmar i panelen får en enkät via mejl! fyra gånger per år. Varje enkät tar mindre än fem minuter att besvara. I samband med varje enkät har deltagarna möjlighet att tävla om fina presenter från Sagaform. Deltagarna väljer själva om och när de vill gå ur givarpanelen. För att vara med i Hjärt-Lungfondens givarpanel skicka ett mejl med ditt namn, din e-postadress och din adress till eller ring till Daniel Edelsvärd, Forskning för hälsa

9 Gipsning riskabelt för kvinnor FOTO: ISTOCKPHOTO Ny proppstudie. P-piller, alla typer av kirurgi och framför allt gipsning ökar kraftigt risken för propp i benen, djup ventrombos, och lungorna, lungemboli, hos kvinnor. Det visar en studie från Karolinska institutet. Livsstilsfaktorer och ärftlighet påverkar risken i betydligt mindre grad. I studien, som omfattade cirka kvinnor som drabbats av propp och lika många i en kontrollgrupp, studerades sambandet mellan å ena sidan olika riskfaktorer och å andra sidan djup ventrombos och lungemboli. Studien visade att livsstilsfaktorer som rökning och övervikt är ganska svaga riskfaktorer och att ärftliga faktorer har måttlig effekt. P-piller med enbart hormonet gestagen medförde ingen riskökning, medan kombinationspiller med både östrogen och gestagen gav en åttafaldigt förhöjd risk för propp. Riskökningen var ungefär lika stor vid kirurgi. Gipsning innebar en 20-faldig riskökning och kombinationen kirurgi och gipsning en drygt 50-faldig riskökning. Studien tittade också på i vilken utsträckning kvinnorna som opererades och gipsades fick trombosprofylax, det vill säga behandlades med proppförebyggande läkemedel i samband med operationen eller gipsningen. Resultaten av studien talar för att rekommendationerna för trombosprofylax i samband med operation och gipsning är otillräckliga. Kieler et al: P-piller, kirurgi och gipsning ger hög risk för venös trombos hos kvinnor. Läkartidningen 2013;110:CHDH Ny metod att utesluta hjärtinfarkt Riskeliminering. Forskare vid Karolinska institutet har tagit fram en ny metod för att snabbt kunna utesluta hjärtinfarkt eller annan akut kranskärlssjukdom hos personer som söker för bröstsmärta. Metoden kombinerar resultatet av nya känsliga metoder att hitta en specifik biomarkör i blodet med ett riskpoängsystem som tar hänsyn till patientens sjukhistoria, ålder och EKG. Genom metoden har allvarlig akut kranskärlssjukdom säkert kunnat uteslutas hos 60 procent av patienterna redan efter två timmar. Metoden innebär en besparing för sjukvården eftersom antalet patienter som behöver läggas in för observation minskar med mellan 10 och 20 procent. Metoden används sedan i vintras vid akutmottagningarna i Stockholm och Uppsala. Studierna har finansierats med anslag från bland annat Hjärt-Lungfonden. Melki: Assessment of patients with symptoms suggestive of acute coronary syndrome: the use of high sensitive cardiac troponin T and a risk score Riskmarkörerna kommer att rädda mitt liv. Och ditt också. björn skifs Pacemakern, hjärt-lungmaskinen och betablockerarna är några av en lång rad stora genombrott sedan Hjärt-Lungfondens start Nu står forskarna inför nästa avgörande genombrott. Det handlar om att kunna förutsäga vem som får hjärtsjukdom. Kommer du att drabbas eller inte? Dina barn, dina barnbarn, en kär vän? Genom ett enkelt blodprov kan din läkare avgöra det och fler liv kan räddas. Det blir möjligt tack vare en världsunik kunskapsbank som ska byggas upp på våra universitetssjukhus. Med avancerade provtagningar av olika slag kan man hitta de riskmarkörer som varnar för hjärtsjukdom. Upptäcka faran och kunna ge skräddarsydd behandling så att hjärtsjukdom aldrig behöver uppstå. Var med och skapa nästa avgörande genombrott du också! Jag har bestämt mig. Jag är med och din gåva behövs också. Vi måste bli fler som ger till forskningen. Ring eller ge din jubileumsgåva på tillsammans räddar vi liv pg Forskning för hälsa 9

10 10 Forskning för hälsa Den obotlige

11 optimisten Om skyddsänglar finns är Jörgen Sköld säker på att han har flera stycken. Trots en nästan livslång diabetes och två allvarliga motorcykelolyckor är det hjärtinfarkterna för två år sedan som skakat honom mest. AV SUSANNA LINDGREN FOTO NILS BERGENDAL Forskning för hälsa 11

12 Jag är oerhört tacksam för de framsteg som gjorts. Förr var det ständiga sjukhusbesök, nu kan jag reglera allt med den här lilla pennan. Nio år gammal fick Jörgen Sköld besked om att han, precis som morfar och moster före honom, hade drabbats av typ 1-diabetes. Det blev början på många jobbiga år med täta sjukhusbesök. Jag tror jag bodde halva min uppväxt på sjukhus. Läkarna hade svårt att ställa in mitt blodsocker och mamma var jämt orolig. Då blev det jag som fick lugna och tala om att det säkert skulle ordna sig. Och så har jag väl egentligen alltid levt. Jag har accepterat min sjukdom och försökt lära mig leva med den, säger Jörgen och drar upp en insulinpenna ur fickan för att visa hur mycket som faktiskt hänt inom diabetesvården sedan han var liten. Jag är oerhört tacksam för de framsteg som gjorts. Förr var det ständiga sjukhusbesök, nu kan jag reglera allt med den här lilla pennan. Hans dröm är att forskningen en dag leder fram till ett botemedel mot diabetes. Jag är själv knappast en kandidat för ett framtida botemedel. Det är för sent. Min läkare säger att jag ser ut som en 90-åring inuti. Men det kunde hjälpa andra. MED ÅREN har Jörgens diabetes satt allt djupare spår i hans kropp. Synen har försämrats markant och trots laserbehandling har han problem med synskärpan. Hans diabetes har även lett till en nervskada som påverkat känseln i ben och armar. Troligen var det också därför han inte fick någon förvarning vid den första hjärtinfarkten, som kom påsken Jörgen var på väg ner för trapporna för att handla mat när han plötsligt kände en våldsam och smärtsam stöt i bröstet. Inga stickningar eller andra känningar. Bara en otrolig smärta. Han lyckades själv kalla på ambulans via 112. Ett ekg i ambulansen gav inget utslag. Först på sjukhuset visade proverna att det var en hjärtinfarkt. Efter två ballongvidgningar av kranskärlen kunde Jörgen lämna sjukhuset efter ett par dagar. Men knappt en vecka senare var smärtan i bröstet tillbaka. Under några månader följde infarkterna slag i slag. Under ett och samma år hade Jörgen sammanlagt fem konstaterade hjärtinfarkter och flera attacker av kärlkramp. FÖR FÖRSTA GÅNGEN i mitt liv drabbades jag av ångest. Förr sa jag alltid att man får ta det som det kommer. Så tänker jag inte längre. Jag är 46 år gammal och jag vill inte dö. Nu är jag oerhört tacksam för varje dag jag kommer upp ur sängen. Infarkterna medförde också andra komplikationer. På Jörgen gjordes flera ballongvidgningar för att vidga kranskärlen. Sjätte gången de gick in genom ljumsken för att stoppa i en ny stent gick något fel och blodförsörjningen till mitt ben stoppades. Benet kunde räddas men jag har tappat mycket av min rörlighet och kan inte längre gå som förr, vilket är ett problem när man som jag lätt lägger på sig några kilo extra, säger han och klappar sig på den lite runda magen. Visst är det så att Jörgen inte alltid varit Guds bästa barn. Som de flesta tonåringar fuskade han ibland med sådant han borde ha gjort, så som att ta de då så smärtsamma insulinsprutorna. Och visst händer det att det slinker ner en pizza ibland även nu för tiden. Om man haft diabetes så länge som jag blir 12 Forskning för hälsa

13 MODERN FORSKNING RÄDDAR LIV År 2002 kom den första rapporten om att cirka 60 procent av alla hjärtinfarktpatienter har oupptäckt typ 2- diabetes och förstadier till sjukdomen. Sedan dess har överlevnaden efter hjärtinfarkt vid diabetes förbättrats dramatiskt. Majoriteten av dagens hjärtinfarktspatienter behandlas med ballongvidgning som snabbt öppnar det förträngda kärlet. Kärlet hålls öppet av stent och det har stor betydelse för att nå goda resultat vid diabetes. Nya studier visar att bypasskirurgi kan vara ett bättre alternativ än ballongvidgning för diabetespatienten om många kranskärl är förträngda. Stor vikt läggs vid efterbehandling. Blodsockervärdena stabiliseras, såväl blodtryck som blodfetter sänks med läkemedel. Det onda LDL-kolesterolet är förändrat vid diabetes och bidrar till att både stora och små kärl skadas. För att förhindra hjärtkomplikationer och för tidig död får diabetespatienten ett multifaktoriellt omhändertagande. Inom den moderna diabetesvården kontrolleras och behandlas varje riskfaktor mycket noga. Framtidens diabetespatienter väntas få ännu bättre omhändertagande. Nya läkemedel utvecklas, råden kring kost och motion studeras vetenskapligt. Kunskapen om genetik ökar, vilket ger hopp om mer individuella behandlingsråd. Förväntningarna på kommande biomarkörer är att de kan ge tidiga svar på vem som löper risk för komplikationer. Just nu studeras moderna avbildningstekniker i syfte att upptäcka hjärt-kärlförändringar i ett tidigare skede. Med avancerad forskning söks svar på hur diabetes uppstår, med förhoppning om botemedel. Stamcellsforskare undersöker därtill möjligheten att nybilda insulinproducerande betaceller som kan transplanteras in i kroppen. Källor: Anna Norhammar, kardiolog och forskare vid Karolinska institutet. Kerstin Brismar, senior professor vid Karolinska institutet. Du är välkommen att stödja forskningen. Märk din gåva Diabetes. Pg Bg Forskning för hälsa 13

14 Mål för forskningen: Mekanis Fler än personer i Sverige har diabetes och för varje år blir allt fler sjuka. Med typ 2-diabetes följer också en flerdubblad risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom. man sämre även om man gör sitt bästa. Jag anpassar mig. Körkort får jag inte ha, men jag kollar gärna in Harley-Davidsons motorcyklar ändå. Och även om jag inte längre kan sporta tittar jag gärna på fotboll. Är man som Jörgen född och uppvuxen i Malmö är färgen på bollen självklart ljusblå. Men laget är inte mff utan damlaget fc Rosengård, för att damfotboll är mer ärlig, säger Jörgen som gärna pratar länge om motorcyklar, damfotboll och om sin sjukdom. För mig har det varit viktigt att kunna prata om min diabetes. Speciellt viktigt var det att ha någon att tala med om min ångest efter infarkterna. Där var min diabeteskurator till stor hjälp. Trots två dramatiska olyckor på motorcykel, en i Australien och en på Ibiza, har jag aldrig känt att döden var så nära som när jag drabbades av hjärtinfarkt. Diabetes en kärlsjukdom En skrift om förhöjt blodsocker :58:03 Stöd forskningen om diabetes INSAMLING PÅGÅR BESTÄLL SKRIFTEN OM DIABETES UTAN KOSTNAD Läs mer om diabetes i Hjärt-Lungfondens skrift Diabetes - en kärlsjukdom. Beställ den utan kostnad med talongen längst bak i tidningen. Den finns även som PDF eller att beställa på ÅR 2000 BERÄKNADE IDF, International Diabetes Federation, att det skulle finnas 300 miljoner diabetiker i världen år Redan i dag är antalet diabetiker över 400 miljoner och om utvecklingen fortsätter kommer den siffran ha stigit till 600 miljoner om 20 år. Personer med diabetes löper två till fyra gånger högre risk att insjukna och avlida i hjärt-kärlsjukdom jämfört med befolkningen i övrigt. Dessutom blir infarkten ofta allvarligare, vilket ökar risken för följdsjukdomar, så som hjärtsvikt, samt för tidig död. Därtill är risken för att få en ny infarkt fördubblad hos personer med diabetes. Insjuknande och dödlighet i hjärt-kärlsjukdom har minskat markant de senaste åren, mycket tack vare mer effektiv behandling av skadligt, förhöjt ldl-kolesterol och blodtryck samt bättre kunskaper Marju Orho- Melander, forskare. om riskfaktorer som rökning. Men kan vi inte stoppa denna negativa ökning av diabetes finns det stor risk att även hjärt-kärlkomplikationerna ökar, säger Marju Orho-Melander, professor i genetisk epidemiologi vid Lunds universitet. Diabetes är egentligen många olika sjukdomar som gemensamt kännetecknas av att blodsockret är för högt. Sjukdomen påverkas av genetiska riskfaktorer, men än så länge söker forskarna svaren på vilka biologiska mekanismer som ligger bakom. Levnadsvanor, så som brist på fysisk aktivitet, övervikt, stress och rökning, är kända riskfaktorer för typ 2-diabetes. FOTO: PETER WESTRUP 14 Forskning för hälsa

15 merna bakom diabetes DETTA HÄNDER I KROPPEN VID TYP 2-DIABETES SÅ ÖKAR DIABETES VÄRLDEN 592 milj människor med diabetes % Glukos Insulin Bukspottkörteln tillverkar insulin. DEN OKÄNDA RISKFAKTORN Diabetes är inte ett utan flera olika tillstånd där sockerhalten i blodet är för hög eftersom kroppen inte kan använda energin från det vi äter och dricker på rätt sätt. I Sverige har cirka personer typ 1-diabetes, som innebär att kroppens egen insulinproduktion helt, eller nästan helt, upphör. Sjukdomen är autoimmun, vilket innebär att kroppens eget immunförsvar angriper och förstör insulinproducerande celler i bukspottkörteln. De flesta patienter som insjuknar är i åldrarna 0-14 år och den totala insulinbristen måste behandlas med insulin livet ut. Över 10 procent av alla svenskar äldre än 65 har typ 2-diabetes. Ett stort problem är mörkertalet; många har typ Cellernas känslighet för insulin är nedsatt, så kallad insulinresistens. Halterna av både socker och insulin stiger i blodet. Källa: International Diabetes Federation VÄRLDEN 382 milj ÖKNING 109,1% Afrika 96,2 % Mellanöstern och Nordafrika 70,6 % Sydostasien 59,8 % Syd- och Centralamerika 46 % Oceanien 37,3 % Nordamerika och Karibien 22,4% Europa diabetes utan att veta om det, och därmed en allvarligt ökad risk för hjärtkärlsjukdom. Många upptäcker sin diabetes först sedan de drabbats av en hjärtinfarkt. Kroppens förmåga att producera insulin är inte helt borta, men mängden täcker inte kroppens behov. Ofta är cellernas känslighet för insulin nedsatt vilket gör att för mycket socker utsöndras från levern till blodet och att sockret i blodet inte tas upp av cellerna i muskler och fettvävnad. Läkemedel och nya behandlingsmetoder har ökat livskvalitet och överlevnad bland personer med diabetes under de senaste 30 åren. Man vet att optimal blodsockerkontroll är viktigt för att minska risken för komplikationer så som hjärt-kärlsjukdom, men detta är svårt att nå hos många patienter. Stort hopp sätts till genforskningen för att identifiera mekanismer bakom diabetes, vilket kan leda till bättre möjligheter att förebygga diabetes, och till utveckling av nya effektivare läkemedel. Vilken roll omgivningsfaktorer har för risken att utveckla diabetes, och hur dessa samspelar med generna, är en annan viktig forskningsfråga eftersom den stora ökningen av diabetes troligen beror på förändringar i vår livsstil. Forskning pågår även kring utveckling av ett vaccin mot typ 1-diabetes. Eftersom forskningen ännu inte kunnat klarlägga vilka mekanismer i diabetes det är som driver kärlkomplikationer är en av de viktigaste frågorna ännu obesvarad. Vi vet ju inte riktigt varför diabetes ökar risken för hjärtinfarkt och stroke. Det troliga är att höga blodsockervärden påverkar kärlen och gör att de tar skada, vilket i sin tur ökar risken för hjärtsjukdom, säger Marju Orho-Melander. Det finns många obesvarade frågor kring diabetes och kopplingen till hjärtkärlsjukdom. Marju Orho-Melander tror att många svar kan ges i den vetenskapliga studien scapis som drivs av Hjärt-Lungfonden. Här kartläggs individuella risker hos svenskar. Denna kunskapsbank utgör ett världsunikt forskningsunderlag. scapis kan få otroligt stor betydelse på många sätt eftersom det är en så stor datainsamling om människor som lever i dagens miljö. scapis är en väg för att bättre förstå kopplingen mellan diabetes och hjärtkärlsjukdom. Identifieringen av vilka gener som påverkar risken att få diabetes, och varför, liksom samspelet mellan omgivning och gener är nya viktiga forskningsområden. Vi behöver också göra interventionsstudier där vi bland annat kan se hur individer med olika genetiska riskfaktorer påverkas av en viss diet eller ett visst läkemedel för att kunna behandla varje individ optimalt, säger Marju Orho-Melander. TEXT SUSANNA LINDGREN Forskning för hälsa 15

16 God planering förenklar för de efterlevande Testamente Juristen Gunilla Waern har lång erfarenhet som boutredare och av arvskiften. Efter drygt 25 år som bankjurist startade hon eget för sju år sedan, med uppdragsgivare som Hjärt-Lungfonden samt privatpersoner på hemorten Jönköping. Här svarar Gunilla Waern på frågor om boutredningar. Du har lång erfarenhet av boutredningar och arvskiften. Vilket är ditt bästa råd för att allt ska gå så smidigt som möjligt? Jag rekommenderar alla att tänka igenom hur man vill att det ska bli med ens tillgångar när man avlider. Skriv testamente och låt de efterlevande veta vilka önskemål du har om begravningen och annat. Så vet man att det är gjort och slipper grubbla. Det är inte minst viktigt i dag när många lever i nya relationer med olika kullar barn. Då krävs testamente till exempel för att skydda boendet för den efterlevande maken/ sambon. Vad är din uppgift som boutredare? Lite förenklat är min uppgift att förbereda ett så kallat bouppteckningsdokument med en sammanställning av den avlidnes tillgångar och skulder på dödsdagen, tillsammans med begravningskostnaderna och boutredarens arvode. Makens tillgångar och skulder ska också antecknas, alternativt samboegendomen. Sedan kallar boutredaren alla dödsbodelägare, arvingar, till en bouppteckningsförrättning. Ett av den avlidne upprättat testamente, om det finns ett sådant, skickas tillsammans med kallelsen. Förrättningen genomförs i den avlidnes hem eller på boutredarens kontor. Är bouppteckning och arvskifte samma sak? Nej, bouppteckningen är en egen juridisk process och kan beskrivas som förberedelsen för det kommande arvskiftet. Formellt ska bouppteckningen göras inom tre månader från dödsfallet, och registreras hos Skatteverket senast en månad efter det. Bouppteckningsdokumentet ska undertecknas av två förrättningsmän, till exempel representanter för begravningsbyrån eller goda vänner till den avlidne som inte ärver, och den närstående som bäst känner dödsboet. Detta dokument skickas sedan till Skatteverket för registrering. Efter registreringen fungerar det som en legitimationshandling för dödsboet. Vad är det första som händer när en person går bort? Rent praktiskt tar en nära anhörig eller god vän kontakt med begravningsbyrån och bokar tid. Under det mötet bestäms formerna för begravningen, annonsen och allt annat praktiskt kring begravningen. För den som avlider utan anhöriga tar sjukhuset eller polisen kontakt med begravningsbyrån, och det görs efterforskningar om närstående som ska kontaktas. Hur förvarar jag mitt testamente för att säkert veta att min sista vilja blir känd? Jag brukar rekommendera mina klienter att förvara originalet i ett bankfack, där hittas det alltid. Sedan är det bra att förvara en kopia hemma, och berätta för någon att den finns där. Vad händer om arvingarna blir osams? Om alla är överens följer alltså arvskiftet på bouppteckningen. Kan arvingarna inte enas om arvskiftet utser tingsrätten en boutredningsman på begäran av någon/några dödsbodelägare, arvingar. Denne utreder boet och beslutar om arvskifte. Ett testamente vinner laga kraft när arvingarna godkänner det, eller om det går sex månader utan invändningar. Jag har ingen familj. Hur gör jag då med testamente och annat? Mitt bästa råd är att lämna instruktioner till en vän. Till exempel ifall ingen annan än vännen ska komma in i din bostad efter din bortgång. Berätta också för den goda vännen var kopian respektive originalet av ditt testamente finns. Var inte rädd för att ta upp frågan med vänner de allra flesta upplever detta som ett hedersuppdrag. Annars kan du prata med banken, som kan rekommendera en jurist som kan hjälpa till före och efter din bortgång. TEXT ANNE HAMMARSKJÖLD FOTO FRANSSON & WAERN ADVOKATBYRÅ Läs de tidigare delarna av Testamentskolan på testamentskolan RING OCH FRÅGA OSS! Har du fler frågor om boutredningar och testamenten är du välkommen att ringa Hjärt-Lungfondens rådgivare. Välkommen med dina frågor! Monica Carlsson Håkan Karlsson BILD: TOBIAS OHLS 16 Forskning för hälsa

17 Lös Hjärt-Lungfondenkrysset! Vinn Hjärtat, en bok som skrivits av några av Sveriges främsta hjärtspecialister, forskare och läkare. Gör så här: Lös krysset och skicka in lösningen senast den 15 maj E-post: Mejla lösenordet i de blåtonade rutorna till Kom ihåg att ange ditt namn, din postadress, ditt telefonnummer och din e-postadress. Vykort: Skriv lösenordet på ett vykort, komplettera med ditt namn och dina adressuppgifter och skicka till: Hjärt-Lungfondenkrysset, Appelberg, Box 7344, Stockholm. Lösenordet i förra krysset var Alla barnhjärtans månad och vinnarna är: Hasse Arvidsson, Västerlanda, Marie-Louise Eklund, Sollentuna, Agneta Karlström, Sala, Birgitta Landell, Lidköping, Monika Lundkvist, Norrköping, Evert Nilsson, Eslöv, Åke Pettersson, Ljungbyholm, Inga-Britt Praesto, Trosa, P-O Svensson, Blattnicksele, Roland Söderström, Växjö. Grattis! Boken beskriver olika hjärtsjuk domar, hur de uppstår och deras behandling. KORSORD: MARIE PETERSSON-ENGNEL Forskning för hälsa 17

18 Forskare med diabetesperspektiv Mer än svenskar har typ 2-diabetes och är en högriskgrupp för hjärt-kärlsjukdom. Docent Anna Norhammar studerar sambandet mellan sjukdomarna i jakten på lösningar. TEXT ELISABETH TAPIO NEUWIRTH FOTO SUSANNE KRONHOLM 18 Forskning för hälsa

19 Dödligheten efter hjärtinfarkt är nu halverad jämfört med dödligheten på 90-talet. Till detta bidrar också den fina hjärtinfarktsvården och särskilt diabetesvården. MÅNGA AV ANNA NORHAMMARS diabetespatienter har drabbats av hjärtinfarkt. Kopplingen är känd: Personer med diabetes löper två till fyra gånger större risk att insjukna och avlida i hjärtinfarkt och stroke. Sedan många år tillbaka studerar hon sambandet mellan hjärt-kärlsjukdom och typ 2-diabetes och ingår i en forskargrupp vid Karolinska institutet ledd av professor Lars Rydén. Tillsammans med honom och professor Klas Malmberg kunde Anna Norhammar visa att två tredjedelar av dem som får sin första hjärtinfarkt har sockerstörningar utan att veta om det. Typ 2-diabetes är en sjukdom som smyger sig på och det första symptomet kan vara hjärtinfarkt ett stort problem och en utmaning att lösa. Övervikt med utökat bukomfång är också en varningssignal. Vid så kallad bukfetma har man ofta högt blodsocker, tendens till högt blodtryck och blodfettsrubbning. Man behöver inte alltid mediciner för att komma åt de här problemen, med livsstilsförändringar kan man komma långt. Bara några kilos viktnedgång eller minskat bukomfång i centimeter kan räcka för mer normala värden igen. Anna Norhammar är senior forskare och praktiserande specialistläkare, och i sitt arbete söker hon svar som kan förhindra och lindra hjärtkomplikationer. Halva sin arbetstid verkar hon som överläkare vid Fysiologkliniken på S:t Görans sjukhus i Stockholm där hon möter patienter som utreds för olika hjärtproblem. En hel del har diabetes, företrädesvis typ 2, som är den vanligaste formen. Kliniken servar akutmottagningen, avdelningar på sjukhuset och många vårdcentraler. För att möta patienternas behov har vi mottagningstider från tidig morgon till sen kväll några dagar i veckan och helgjour. Jobbar man kvällspass finns tid för långfrukost hemma, vilket är trevligt om man som jag har familj med barn i skolåldern. TIDEN NÄR HON INTE arbetar på S:t Göran ägnar hon åt sin forskartjänst på enheten för kardiologi vid Karolinska institutet och thoraxkliniken vid Karolinska sjukhuset i Solna. Kombinationen är möjlig tack vare Hjärt-Lungfondens forskartjänst som Anna Norhammar tillträdde hösten En stor del av forskningen är patientnära och det passar hennes person. Jag drivs av nyfikenhet, tycker om att lösa problem och har ett stort intresse för människor och vetenskap i allmänhet och kardiologi och prevention i synnerhet. I SIN FORSKNING har Anna Norhammar även analyserat svenska hjärtregister. Hon såg att hjärtinfarktsvården på 1990-talet skilde sig åt beroende på om personen hade diabetes eller inte. Patienter med diabetes fick inte lika god vård. Rapporteringen från hennes forskargrupp och andra gav resultat. Dödligheten efter hjärtinfarkt är nu halverad jämfört med dödligheten på 90-talet. Till detta bidrar också den fina hjärtinfarktsvården och särskilt diabetesvården, där man noga följer riskfaktorer som blodsocker och blodtryck hos alla med diabetes, både typ 1 och typ 2, säger hon. Men ännu finns en viss överdödlighet i hjärtkomplikationer vid diabetes. Anna Norhammar och hennes forskargrupp vill ta reda på vad detta beror på och om det finns någon komplikation som skulle kunna förhindras på ett bättre sätt. Mina doktorander tittar just nu på det svenska ballongöppningsregistret och hjärtsviktsregistret. De ser över hur det går för personer med diabetes som fått behandling för sina hjärtproblem med dagens alla tillgängliga moderna metoder. Här kan vi förhoppningsvis hitta nya svar. Anna Norhammar är delaktig i ett tvärprofessionellt projekt mellan tandläkare, epidemiologer och kardiologer. En stor fallkontrollstudie genomförs för att kartlägga kopplingen mellan tandlossningssjukdomen parodontit och hjärtinfarkt, och man tänker sig att inflammationen och bakterier i tandköttet driver på åderförkalkningsprocessen i kroppens kärl. Patienter från 17 olika sjukhus i Sverige deltar och studien har fått stora forskningsanslag från Hjärt-Lungfonden. Här finns också information samlad om många andra riskfaktorer som till exempel sockerstörning. Personligt Namn: Anna Norhammar Bakgrund: Disputerade 2003 vid Karolinska institutets enhet för kardiologi. Docent i kardiologi Blev tidigt intresserad av patientnära forskning. Familj: Maken Kent och tvillingarna Carl och Lovisa. Forskningsmål: Att bättre identifiera riskindivider i tidigt skede, förhindra och senarelägga komplikationer och dödsfall vid typ 2-diabetes. Hobby: Långfärdsskridskor, skidor, joggning och gympapass. På sommaren är vi gärna i vårt lilla hus på en ö i Göteborgs skärgård. Denna forskning är möjlig tack vare dina gåvor. Forskning för hälsa 19

20 Författaren Patricia Tudor-Sandahl är ständigt aktuell nu i en av Hjärt-Lungfondens kampanjfilmer. När hon tackade ja till att delta hade hon ännu inte drabbats av förmaksflimmer. Erfarenheten har lämnat sina spår. TEXT ELISABET TAPIO NEUWIRTH FOTO LARS LINDQVIST, TT Hjärthändelsen gav nya insikter I centrala Stockholm, i en vindsvåning med karaktär och atmosfär lever Patricia Tudor-Sandahl med maken Christer. Hon blir 74 år till sommaren, är författare, psykolog och psykoterapeut, föreläsare och retreatledare. De som läst böckerna beundrar hennes vishet, och när man träffar henne möts man av värme, humor, nyfikenhet och en befriande inställning till livet. Precis som för de flesta av oss har Patricia Tudor-Sandahls liv kantats av både ljus och skugga, något hon generöst delar med sig av i sina böcker. Nyligen drabbades hon av förmaksflimmer en upplevelse hon beskriver som ett helvetiskt dygn, men också som en gåva. Hon dricker lite av det nybryggda kaffet och berättar att hon befann sig på landstället på Österlen med sin man efter en lugn och trevlig jul. Hon hade planerat in en skrivarvecka för sitt bokprojekt. Under dagen mådde jag lite illa, och tidigt på morgonen därpå kände jag att något var helt fel i min kropp. Jag smög upp och hämtade tidningen, men jag var yr och vinglig. Vid köksbordet försökte hon bläddra i tidningen, men det gick inte. Förutom ett kraftigt illamående, tryckte det över bröstet. Intuitivt kände jag att det var något med mitt hjärta. När min man kom ned gick jag och lade mig igen, men blev absolut inte bättre. MAKEN CHRISTER RINGDE VÅRDCENTRALEN och fick rådet att omedelbart åka in. Efter undersökningar av hjärtat kördes hon i ilfart med ambulans till lasarettet i Ystad. Det första dygnet mådde Patricia Tudor-Sandahl så dåligt att hon trodde att hennes sista stund var kommen. Hon var uppkopplad till apparater, fick läkemedel och vårdpersonal fanns omkring henne hela tiden. Jag kräktes och kunde inte lyfta huvudet från kudden. Till natten förstod jag att det inte var någon fara för livet, eftersom min man kunde åka hem. Hon fick erbjudande om en sömntablett men avböjde. Känslan av att det här var min sista natt i livet var så stark. Jag stretade emot och ville inte somna. Jag tänkte på min man. Hur skulle han berätta för våra barn? Sedan hände något mycket intressant, säger Patricia Tudor-Sandahl och ställer ner kaffekoppen. Jag har inte riktigt smält upplevelsen, men min känsla av panik gled över till ett lugn. Det var en 20 Forskning för hälsa

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

Fakta om diabetes och typ 2-diabetes

Fakta om diabetes och typ 2-diabetes Fakta om diabetes och typ 2-diabetes Diabetes är en vanlig, kronisk ämnesomsättningssjukdom som leder till förhöjda sockerhalter i blodet. Diabetes är en folksjukdom, cirka 40 000 i Sveriges befolkning

Läs mer

Forskning. Framsteg. Hopp. En skrift om Hjärt-Lungfondens arbete för svensk forskning

Forskning. Framsteg. Hopp. En skrift om Hjärt-Lungfondens arbete för svensk forskning Forskning. Framsteg. Hopp. En skrift om Hjärt-Lungfondens arbete för svensk forskning Hjärtsjukdom. Vår tids stora folksjukdom. I Sverige lider över en miljon människor av hjärt-kärlsjukdom. Fyra av tio

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

Nordiskt pressmöte inför Världsdiabetesdagen

Nordiskt pressmöte inför Världsdiabetesdagen Faktablad om diabetes Diabetes eller diabetes mellitus, är egentligen inte en utan flera olika sjukdomar med det gemensamma kännetecknet att blodsockret är för högt. Diabetes är en allvarlig, livslång

Läs mer

Effektrapport 2015. Hjärt-Lungfonden. Beslutad av styrelsen 2015-06-12. Dokumentägare: Kristina Sparreljung Dokumentansvarig:

Effektrapport 2015. Hjärt-Lungfonden. Beslutad av styrelsen 2015-06-12. Dokumentägare: Kristina Sparreljung Dokumentansvarig: Effektrapport 2015 Hjärt-Lungfonden Beslutad av styrelsen 2015-06-12 Dokumentägare: Kristina Sparreljung Dokumentansvarig: Innehåll 1 Om Hjärt-Lungfonden... 1 2 Vad vill Hjärt-Lungfonden uppnå?... 1 3

Läs mer

Forskningsrapporten 2012

Forskningsrapporten 2012 Forskningsrapporten 2012 Det senaste inom hjärt-lungforskningen Hjärt-Lungfondens forskningsområden Hjärtinfarkt Stroke Kvinnors hjärtsjukdom KOL Barns hjärtsjukdom Kärlkramp Hjärtsvikt Astma Hjär tr ytmrubbningar

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Forskningsrapporten 2014

Forskningsrapporten 2014 Forskningsrapporten 2014 Forskning är livsviktigt! FOTO: HA KAN FLANK Tack vare forskningens framsteg kan vi rädda liv, minska lidande och ge fler människor fler friska år. Hjärt-Lungfonden stöder högkvalitativ

Läs mer

ATT LEVA MED DIABETES

ATT LEVA MED DIABETES ATT LEVA MED DIABETES ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA Ett pressmaterial från Eli Lilly Sweden AB HA 090126-01 INLEDNING Ungefär 350 000 svenskar har diabetes en sjukdom som blir allt vanligare. Att leva med

Läs mer

Framtidens hälsoundersökning redan idag

Framtidens hälsoundersökning redan idag Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.

Läs mer

Typ 2-diabetes behandling

Typ 2-diabetes behandling Typ 2-diabetes behandling Behandlingen av typ 2-diabetes är livslång och påverkas av hur patienten lever. Behandlingen går ut på att antingen öka produktionen av insulin, öka kroppens känslighet för insulin

Läs mer

Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24

Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24 Diabetes Britt Lundahl 2014-09-24 Vad är diabetes? Diabetes är en kronisk sjukdom, som karaktäriseras av för högt blodsocker. Orsaken är brist på hormonet insulin eller nedsatt känslighet för insulinet.

Läs mer

Fakta om stroke. Pressmaterial

Fakta om stroke. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om stroke Stroke (hjärnblödning, slaganfall) är den främsta orsaken till svåra funktionshinder hos vuxna och den tredje största dödsorsaken efter hjärtsjukdom och cancer. Omkring 30

Läs mer

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck?

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck? Om högt blodtryck Vad är blodtryck Blodtrycket är det tryck som uppstår i blodkärlen när blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och sedan tillbaka till hjärtat. Högt blodtryck gör att åderförfettningen

Läs mer

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 1 EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 2 3 Vad beror erektionssvikt på Erektionssvikt är något som över 500 000 svenska män lider av. Det finns både fysiska och psykiska orsaker till

Läs mer

Forskningsrapporten 2013

Forskningsrapporten 2013 Forskningsrapporten 2013 Det senaste inom hjärt-lungforskningen Hjärt-Lungfondens forskningsområden Hjärtinfarkt Stroke Kvinnors hjärtsjukdom KOL Barns hjärtsjukdom Kärlkramp Hjärtsvikt Astma Hjär tr ytmrubbningar

Läs mer

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort:

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort: Patientinformationskort: Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de

Läs mer

Ta hand om din hjärna

Ta hand om din hjärna Ta hand om din hjärna www.aivoliitto.fi Vad kan du göra för att minska risken att drabbas? En stroke uppstår sällan utan någon tydlig riskfaktor. Ju fler riskfaktorer du har samtidigt, desto större är

Läs mer

Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa

Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa Ronnie Willenheimer Docent i kardiologi, Lunds Universitet Medicinsk chef, Hjärtkärl-kliniken Potentiell intressekonflikt: Försörjning huvudsakligen

Läs mer

Familjära aortadissektioner

Familjära aortadissektioner Familjära aortadissektioner Information till patienter och anhöriga Denna information riktar sig till dig som har sjukdomen FAAD (Familjära AortaAneurysm och Dissektioner) eller är anhörig till någon med

Läs mer

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes?

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Föreläsning vid öppet hus på KI den 30 augusti 2014 Kerstin Brismar Professor, överläkare Karolinska Universitetssjukhuset-Sophiahemmet Inst för Medicin och

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning TÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning Ordlista invandrarbyrå tolkförmedling blodsockervärden glukosuri sockersjuka/diabetes endokrinologen kramper i vaderna ärftligt senkomplikationer symtom

Läs mer

Inledning och introduktion till diabetes

Inledning och introduktion till diabetes Inledning och introduktion till diabetes Kristina Lejon Universitetslektor, immunologi, Institutionen för klinisk mikrobiologi Välkomna till den här dagen där vi ska berätta om diabetesforskning, framför

Läs mer

efter knä- eller höftledsoperation

efter knä- eller höftledsoperation PA T I E N T I N F O R M A T I O N T I L L D I G S O M F ÅT T P R A D A X A efter knä- eller höftledsoperation Innehåll: Inledning 3 Vad är en blodpropp? 4 Behandling med Pradaxa 6 Ordlista 8 Doseringsanvisningar

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning TÖI ROSPE B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning Ordlista infarkt talförmåga diffus smärtförnimmelse hjärtattack disposition (för en sjukdom) omtöcknad squash övervikt kolesterolhalt kolhydrat

Läs mer

Tuberkulos. Information till patienter och närstående

Tuberkulos. Information till patienter och närstående Tuberkulos Information till patienter och närstående Vad är tuberkulos? Tuberkulos är en smittsam men botbar infektionssjukdom som orsakas av bakterien Mycobacterium Tuberculosis. Av alla som blir smittade

Läs mer

Läkarprogrammet stad III 2013-05-20 KOD: Hälsouniversitetet i Linköping Bildtentamen

Läkarprogrammet stad III 2013-05-20 KOD: Hälsouniversitetet i Linköping Bildtentamen 1(12) Du är jour på akuten. Dit kommer Ingela Esitis 38 år som är född och uppvuxen i Estland. Hon hade reumatisk feber vid 15 års ålder och opererades med en mitralisklaffprotes vid 32 års ålder i Estland.

Läs mer

Ärftlighet Ange om dina föräldrar, syskon, barn eller person du lever med är överviktiga

Ärftlighet Ange om dina föräldrar, syskon, barn eller person du lever med är överviktiga IFYLLES AV PATIENTEN SJÄLV! Datum: Frågeformulär till patienter som önskar genomgå fetmakirurgi Namn Personnummer Adress Postadress Telefon (även riktnummer) Telefon mobil E-post Behöver du tolk? Om ja

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c Fakta om blodsocker Långtidssocker HbA1c Risken för komplikationer ökar starkt om blodsockret ligger för högt under en längre tid. Det viktigaste måttet på detta är HbA1c ett prov som visar hur blodsockret

Läs mer

PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP

PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP Innehåll Smärta i bröstet 4 Att behandla kärlkramp 5 Ryggmärgsstimulering vid svår kärlkramp 6 Teststimulering och implantation 7 Hur ska jag

Läs mer

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Sinusknutan Höger förmak Vänster förmak Elektriska retledningssystemet Höger kammare Vänster kammare Vad har hjärtat för uppgift? Hjärtat är

Läs mer

"50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa

50+ i Europa Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Agency Logo Household-ID 1 2 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens förnamn: "50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Skriftligt frågeformulär för

Läs mer

Fakta om diabetes. Pressmaterial

Fakta om diabetes. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om diabetes Diabetes är en sjukdom som beror på att kroppens förmåga att producera hormonet insulin helt eller delvis har upphört. Kroppen behöver insulin för att socker ska komma in

Läs mer

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Pressmaterial Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Vad är blodförtunnande läkemedel? Blodförtunnande läkemedel är preparat som ges för att förebygga blodpropp, i synnerhet vid höft och knäledsoperationer,

Läs mer

Information om del 2 av TEDDY-studien

Information om del 2 av TEDDY-studien TEDDY boken (justerat 0706):broschyr, steg 2 07-08-07 10.40 Sida 1 Information om del 2 av TEDDY-studien TEDDY boken (justerat 0706):broschyr, steg 2 07-08-07 10.40 Sida 2 Information om TEDDY-studiens..

Läs mer

2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:...

2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:... Skrivning 1, HT 2008 2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:... Lycka till! 1. Du arbetar som underläkare på ett mindre landsortssjukhus när en 20 årig tidigare frisk man inkommer med ambulans tillsammans

Läs mer

维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 )

维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 ) 维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 ) 甲 流 病 毒 图 片 Vad är speciellt med den nya influensan? 甲 流 的 特 点 Den nya influensan A (H1N1)

Läs mer

Vad händer vid kärlkramp och hjärtinfarkt?

Vad händer vid kärlkramp och hjärtinfarkt? Vad händer vid kärlkramp och hjärtinfarkt? Hjärtat är en pump (stor som en knuten hand) som försörjer kroppens organ med syrerikt blod. Själva hjärtmuskulaturen behöver också syrerikt blod för sitt ständiga

Läs mer

Fakta om diabetes. Pressmaterial

Fakta om diabetes. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om diabetes Diabetes är en sjukdom som beror på att kroppens förmåga att producera hormonet insulin helt eller delvis har upphört. Kroppen behöver insulin för att blodsocker (glukos)

Läs mer

Kan man bli symtomfri? Typ 1

Kan man bli symtomfri? Typ 1 Kan man bli symtomfri? Typ 1 Jag kom i kontakt med en kille som haft typ 1-diabetes i ungefär 15 år. Han har laborerat med att äta kolhydratsnålt och har därigenom klarat en del dagar utan att behöva ta

Läs mer

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Klinefelters syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga

Läs mer

Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen

Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen En skrift från Hjärtkliniken på Danderyds sjukhus, 2011 Hjärtat kroppens blodpump Hjärtat är en muskel som pumpar cirka 90 000 gånger per dygn för att få ut syresatt

Läs mer

Det vanligaste symtomet vid hjärtinfarkt är bröstsmärta, ibland tillsammans med illamående och kallsvett.

Det vanligaste symtomet vid hjärtinfarkt är bröstsmärta, ibland tillsammans med illamående och kallsvett. Vad händer i kroppen? Hjärtat behöver syrerikt blod Hjärtat är en muskel, stor som en knuten hand, som pumpar ut syrerikt blod till kroppens alla organ. Själva hjärtmuskulaturen behöver också syrerikt

Läs mer

Ett medicinskt universitet. Testamentesgåvor till Karolinska Institutet

Ett medicinskt universitet. Testamentesgåvor till Karolinska Institutet Ett medicinskt universitet Testamentesgåvor till Karolinska Institutet Karolinska Institutet är Sveriges enda renodlade medicinska universitet och landets största centrum för medicinsk utbildning och forskning.

Läs mer

Tillhör du en riskgrupp?

Tillhör du en riskgrupp? Tillhör du en riskgrupp? Vaccinera dig gratis mot årets influensa Vaccinet gör gott Varför ska jag vaccinera mig? Cirka 100 000 personer i Stockholms län smittas årligen av säsongsinfluensa. Influensan

Läs mer

Hjärtstopp och kedjan som räddar liv

Hjärtstopp och kedjan som räddar liv Hjärtstopp och kedjan som räddar liv Alandica kultur och kongress 21 okt 2014 Innehåll 1. Hjärtstopp och HLR 2. Kedjan som räddar liv 3. Visioner 4. Ett patientfall 1. Hjärtstillestånd och HLR Budskap:

Läs mer

TILL DIG SOM FÅR LEVEMIR

TILL DIG SOM FÅR LEVEMIR Patientinformation TILL DIG SOM FÅR LEVEMIR (insulin detemir) Diabetes Diabetes är ett samlingsnamn för flera ämnesomsättningssjukdomar. Vanligtvis talar man om typ 1-diabetes och typ 2-diabetes. Typ 1-diabetes

Läs mer

"50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa

50+ i Europa Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Agency Logo Household-ID 1 2 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens förnamn: "50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Skriftligt frågeformulär för

Läs mer

Psoriasis och samsjuklighet

Psoriasis och samsjuklighet Psoriasis och samsjuklighet Förra året uppgraderade Världshälsoorganisationen WHO psoriasis till en allvarlig, ickesmittsam kronisk sjukdom. Kunskapen om psoriasis och dess koppling till andra allvarliga

Läs mer

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp.

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp. Nödnumret 112 När man blir äldre ökar risken för akut sjukdom och olyckor i hemmet. Det finns många hot från att man faller och slår sig till att drabbas av allvarliga tillstånd som stroke eller hjärtinfarkt.

Läs mer

Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri!

Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri! Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri! Hej, det här är Chris från Chris Beat Cancer. I dag har jag ett väldigt speciellt videoklipp till er. Jag blir ofta kontaktad

Läs mer

Svårt att gå i tio minuter? Andfådd?

Svårt att gå i tio minuter? Andfådd? Andfådd? Svårt att gå i tio minuter? Det kan bero på högt blodtryck i lungorna en okänd, relativt ovanlig och mycket allvarlig sjukdom som drabbar ungefär 200 personer i Sverige varje år. De flesta är

Läs mer

den 11 april 2014 i Lund Behandling av Parkinsons sjukdom nuläge och framtidsperspektiv

den 11 april 2014 i Lund Behandling av Parkinsons sjukdom nuläge och framtidsperspektiv Program för Världsparkinsondagen, den 11 april 2014 i Lund Behandling av Parkinsons sjukdom nuläge och framtidsperspektiv 13.00 Välkomsthälsning Inledning 13.10 Det svenska Parkinsonregistret Enkät om

Läs mer

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 VI.2.1 Delområden av en offentlig sammanfattning Information om sjukdomsförekomst Ej relevant. Det här är en generisk ansökan. Vår produktresumé följer

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om leukemier Av de mellan 900 och 1 000 personer i Sverige som varje år får diagnosen leukemi får ett 100-tal akut lymfatisk leukemi.

Läs mer

Hur det började. Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv. Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar

Hur det började. Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv. Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar Hur det började Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar Läkartidnigen 30-31 2001 Cecilia Björkelund, professor, distriktsläkare

Läs mer

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering.

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering. Hur hjälper behandling med Bioptron immunsystemet? Ljusbehandling har visat sig minska smärta på flera olika sätt. Activerar celler som gör bakterierna till sitt byte. Aktiverar celler som bryter ner mikrober.

Läs mer

LIVETS STIG BÄR FRAMÅT Broschyr om testamenten

LIVETS STIG BÄR FRAMÅT Broschyr om testamenten LIVETS STIG BÄR FRAMÅT Broschyr om testamenten Varför forskar man om diabetes? Typ 1 -diabetes (juvenil diabetes) är vanligare i Finland än i något annat land i världen. Varje år får omkring 600 barn i

Läs mer

Att leva med ny hjärtklaff INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN HJÄRT- OCH LUNGSJUKAS RIKSFÖRBUND

Att leva med ny hjärtklaff INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN HJÄRT- OCH LUNGSJUKAS RIKSFÖRBUND Att leva med ny hjärtklaff INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN HJÄRT- OCH LUNGSJUKAS RIKSFÖRBUND Jag trodde aldrig jag skulle få uppleva friheten med att cykla igen Det började när jag skulle gå i pension.

Läs mer

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM REVIDERAT INFÖR KONGRESSEN 2013 SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM Patientens rätt till vård och rehabilitering Alla hjärt- och lungsjuka patienter ska erbjudas

Läs mer

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM 3 Innehåll Några inledande ord...3 Är du anhörig?...3 Varför behöver jag Waran?...5 Hur länge behöver jag ta Waran?...5 Hur ofta och när ska jag ta Waran?...6

Läs mer

Diabetes många ansikten ska demaskeras

Diabetes många ansikten ska demaskeras (Måste kompletteras med bilder) Diabetes många ansikten ska demaskeras Målen för diabetesforskningen på CRC är högt satta men förutsättningarna också bättre än någonsin. Forskarna djupborrar i de -minsta

Läs mer

Fakta om lungcancer. Pressmaterial

Fakta om lungcancer. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i

Läs mer

Prehospitalt omhändertagande

Prehospitalt omhändertagande Prehospitalt omhändertagande Trombolyslarm (Rädda-hjärnan-larm) Innebär vid de flesta sjukhus att ambulanspersonal larmar akutmottagningen om att en patient som kan bli aktuell för trombolysbehandling

Läs mer

Till dig som har höftledsartros

Till dig som har höftledsartros Till dig som har höftledsartros Nu kan han inte skylla på sin höft i alla fall DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i höften påverkar din livssituation på många sätt.

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2014

Verksamhetsberättelse 2014 Verksamhetsberättelse 2014 Vår organisation Huvudmän Anneli Alhanko, Anders Andersson, Anita Aperia Broberger, Lennart Bergfeldt, Ewa Billing, Göran Boëthius, Gunilla Bolinder, Gunnar Boman, Charlotta

Läs mer

Enkät forskningsprojekt, 6 månader efter utbildning i hjärt-lungräddning med hjärtstartare

Enkät forskningsprojekt, 6 månader efter utbildning i hjärt-lungräddning med hjärtstartare Enkät forskningsprojekt, 6 månader efter utbildning i hjärt-lungräddning med hjärtstartare 1) Kodnummer (personligt kodnummer) År Mån Dag Tim Min 2) Utbildningsdag och tid, klockan 3) Uppföljande samtal

Läs mer

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen

Läs mer

KOL. Catharina Lysell Bergström Överläkare. Geriatriskt kompetensbevis KOL 1

KOL. Catharina Lysell Bergström Överläkare. Geriatriskt kompetensbevis KOL 1 KOL Catharina Lysell Bergström Överläkare Geriatriskt kompetensbevis KOL 1 Kroniskt obstruktiv lungsjukdom är: Kronisk obstruktiv lungsjukdom= KOL är en inflammatorisk luftrörs/lungsjukdom som ger kronisk

Läs mer

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Irene Nilsson Carlsson 2013-11-22 Huvuddragen i riktlinjerna De nationella riktlinjerna 2013-11-22 3 Varför riktlinjer

Läs mer

Stroke. Trombocythämning och antikoagulantia efter stroke. - en folksjukdom! Per Wester, Umeå Strokecenter

Stroke. Trombocythämning och antikoagulantia efter stroke. - en folksjukdom! Per Wester, Umeå Strokecenter 1 Trombocythämning och antikoagulantia efter stroke Per Wester, Umeå Strokecenter STROKE - vilka läkemedel kan förhindra återinsjuknande och hur effektiva är de? Läkemedelskommittén Örebro Läns Landsting

Läs mer

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer?

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? 1 Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? På vårt kvartalsmöte strax före sommaren hade vi besök av professor Jonas Hugosson som föreläsare. Jonas Hugosson är urolog vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Läs mer

Fri från tobak i samband med operation

Fri från tobak i samband med operation Fri från tobak i samband med operation Information för patienter Tobak Hälsa Tobaksfri inför din operation Visste du att... när du blir opererad är det många faktorer som påverkar hur resultatet av operationen

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

Undervisningsmaterial inför delegering. Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014. Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan

Undervisningsmaterial inför delegering. Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014. Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014 Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan Diabetes Faste P-glukos 7,0 mmol/l eller högre = diabetes.

Läs mer

Tuberkulos. Andningsförbundet Heli rf:s guide

Tuberkulos. Andningsförbundet Heli rf:s guide Tuberkulos Andningsförbundet Heli rf:s guide Vad är tuberkulos för en sjukdom? Tuberkulos är en smittsam sjukdom som orsakas av Mycobacterium tuberculosisbakterien och främst drabbar lungorna 2 Tuberkulos

Läs mer

ETT HJÄRTA I KAOS. Med fler hjärtstartare i samhället kan fler liv räddas.

ETT HJÄRTA I KAOS. Med fler hjärtstartare i samhället kan fler liv räddas. INVENTION FOR LIFE ETT HJÄRTA I KAOS Hjärtstillestånd eller hjärtstopp kallas det fysiska tillstånd som inträtt då hjärtat slutat slå, då det står "stilla". Ett så kallat sjuktillstånd. Ca 10.000 svenskar

Läs mer

Läkemedelsdelning. Dospåsar Dosett Originalförpackning

Läkemedelsdelning. Dospåsar Dosett Originalförpackning Läkemedelsdelning Dospåsar Dosett Originalförpackning Vad innebär dosexpedition, Apodos? Läkemedlet delas upp i doser av apotek och levereras i regel för två veckor i taget Dosrecept ersätter recept och

Läs mer

Fysisk Aktivitet och KOL

Fysisk Aktivitet och KOL Fysisk Aktivitet och KOL Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS Solna Specialist i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Västerås 2012-04-19 Samarbete Öka självupplevd hälsa

Läs mer

Individualiserade kostråd

Individualiserade kostråd Individualiserade kostråd Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Samarbete Öka självupplevd hälsa Motivera och

Läs mer

Barn med ärftlig risk drabbas oftare av diabetes, men vad utlöser sjukdomen? Omgivningsfaktorernas betydelse för uppkomsten av diabetes hos barn

Barn med ärftlig risk drabbas oftare av diabetes, men vad utlöser sjukdomen? Omgivningsfaktorernas betydelse för uppkomsten av diabetes hos barn Teddy broschyr:layout 2 08-01-21 09.14 Sida 1 Barn med ärftlig risk drabbas oftare av diabetes, men vad utlöser sjukdomen? Omgivningsfaktorernas betydelse för uppkomsten av diabetes hos barn Teddy broschyr:layout

Läs mer

Men han är inte De nya fynden

Men han är inte De nya fynden Bakterierna utmanar prostatapatienterna Risken att smittas av bakterier som motstår de flesta former av antibiotika har hittills varit låg i Sverige, jämfört med situationen i många andra länder. Men med

Läs mer

Vändpunkt SCAPIS Kärlhälsa Magnus Hedqvist fick svår hjärtsvikt Lång väg till fjällets topp DESSUTOM:

Vändpunkt SCAPIS Kärlhälsa Magnus Hedqvist fick svår hjärtsvikt Lång väg till fjällets topp DESSUTOM: Forskning för hälsa Stöd forskningen om diabetes INSAMLING PÅGÅR Vändpunkt Goda vanor vid typ 2-diabetes SCAPIS Gunn är deltagare Kärlhälsa Hopp om nya behandlingar Magnus Hedqvist fick svår hjärtsvikt

Läs mer

Alfa-1-antitrypsinbrist Risk för genetisk KOL

Alfa-1-antitrypsinbrist Risk för genetisk KOL Alfa-1-antitrypsinbrist Risk för genetisk KOL Eeva Piitulainen Docent/överläkare Lung- och allergiklinikerna vid universitetssjukhusen i Lund och Malmö AAT-brist AAT-brist är ett ärftligt tillstånd (inte

Läs mer

Får mor göra vad hon vill med fars arv?

Får mor göra vad hon vill med fars arv? Arvsrätt - svara på tidningsfrågor. Fråga 1. I min frus och mitt ömsesidiga testamente stadgas att den efterlevande skall ärva den först bortgångna med äganderätt. Innebär detta att den efterlevande har

Läs mer

AUTOIMMUN HEPATIT (AIH)

AUTOIMMUN HEPATIT (AIH) AUTOIMMUN HEPATIT (AIH) Innehåll Autoimmun hepatit, AIH... 5 Vad är autoimmun hepatit (AIH)?... 5 Vad är orsaken till AIH?... 5 Smittar AIH?... 5 Hur vanligt är AIH?... 5 Hur ställs diagnosen vid AIH?...

Läs mer

Högt blodtryck. Ordination motion. Vägen till bättre hälsa

Högt blodtryck. Ordination motion. Vägen till bättre hälsa Högt blodtryck Ordination motion Vägen till bättre hälsa Till dig som har högt blodtryck Högt blodtryck är i dag den största riskfaktorn för sjukdomar i hjärta och blodkärl, till exempel stroke och hjärtinfarkt.

Läs mer

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning 1 Diabetes Faste P-glucos 7,0 mmol/l eller högre = diabetes. Provet bör upprepas Folksjukdom: mer än 10 000 diabetiker i Dalarna 4-5% av Sveriges befolkning

Läs mer

Hereditärt Angioödem i Sverige

Hereditärt Angioödem i Sverige BILAGA 2 Hereditärt Angioödem i Sverige (Sweha): ett nationellt samarbetsprojekt Frågorna har ställds direkt till barnet även om det är föräldrar som svarar på dem. Med Du menar vi barnet/ungdomen som

Läs mer

Din sista vilja kan ge andra möjlighet att uttrycka sin. Civil Rights Defenders om hur du skriver testamente

Din sista vilja kan ge andra möjlighet att uttrycka sin. Civil Rights Defenders om hur du skriver testamente Din sista vilja kan ge andra möjlighet att uttrycka sin Civil Rights Defenders om hur du skriver testamente På många håll i världen riskerar människor livet för att kunna uttrycka sin vilja I många länder

Läs mer

Vesikoureteral reflux hos barn. Patient-/föräldrabroschyr

Vesikoureteral reflux hos barn. Patient-/föräldrabroschyr Vesikoureteral reflux hos barn Patient-/föräldrabroschyr TM Att förstå reflux Ditt barn har vesikoureteral reflux (VUR/reflux) vilket innebär att urinen rinner tillbaks från urinblåsan till njuren. Reflux

Läs mer

Fri från tobak i samband med operation. Information för patienter

Fri från tobak i samband med operation. Information för patienter Fri från tobak i samband med operation Information för patienter Innehåll 3 Tobaksfri inför din operation 5 Nu har du chansen! 7 Tobaksfri efter din operation 8 Mer information 10 Regional och lokal information

Läs mer

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Här finns inga svåra ord eller långa meningar. Här kan du läsa om läkemedel och om Läkemedelsverket. Denna information finns också på www.lakemedelsverket.se/lattlast

Läs mer

Att förebygga blodproppar efter höft- eller knäledsplastik

Att förebygga blodproppar efter höft- eller knäledsplastik Att förebygga blodproppar efter höft- eller knäledsplastik Det här häftet innehåller information till dig som har ordinerats ELIQUIS (apixaban) efter höft- eller knäledsplastik Läs alltid bipacksedeln

Läs mer

PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE

PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE MRSA INFORMATION PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Denna broschyr är framtagen oktober 2010 av Smittskydd Stockholm i Stockholms läns landsting Om du vill beställa broschyren eller få

Läs mer

Vill du delta i forskning om stroke?

Vill du delta i forskning om stroke? Vill du delta i forskning om stroke? Vi driver en stor forskningsstudie för att få veta mer om vem som får problem med åderförkalkning och varför. Längst bak i detta dokument kan du läsa allt om forskningsprojektet

Läs mer