PANORAMATAPETER I VÄRMLAND

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "PANORAMATAPETER I VÄRMLAND"

Transkript

1 PANORAMATAPETER I VÄRMLAND PANORAMATAPETER I VÄRMLAND En konstvetenskaplig studie med fokus på motivet Folkliga nöjen i ChampsÉlysées

2 Utgiven av Värmlands Museum Bearbetning av text: Maud Forsberg Värmlands Museum ISBN-nr ISSN-nr Värmlands Museums skriftserie nr. 31 Box Karlstad Tel: Fax: E-post: Omslagsbild: Folkliga nöjen i Champs Élysées med anledning av den kungliga högtiden (Réjouissances populaires aux Champs-Élysées à l occasion de la fête du roi). Scenen visar tornerspel på Seine framför Bourbon-palatset.

3 PANORAMATAPETER I VÄRMLAND Stefan Bergendahl 1

4 INNEHÅLL FÖRORD 3 INLEDNING 4 GÅRDEN 6 En beskrivning Det nya husets byggår MANBYGGNADEN 7 Exteriör Plan och interiör Salen HERRGÅRDSLIV 11 Ägarna Umgängeskulturen Social ekonomi HÖJETAPETEN 15 Ikonografi Titel och tillverkningsår PANORAMATAPETEN 27 Förebilder Karlstad Motiv Produktion Placering och uppsättning SAMMANFATTNING 38 PANORAMATAPETER I VÄRMLAND 39 KÄLLOR OCH LITTERATUR 45 2

5 FÖRORD Bostaden återspeglar mer mångsidigt och rikare än de flesta andra materiella ting sin innehavares verksamheter, existensvillkor, kulturtyp och intressen. I arbetet med att värna Värmlands byggnadskultur har länsmuseet alltmer uppmärksammats på det kulturarv som finns i många byggnader i form av dess interiöra utsmyckningar, och då framför allt fasta väggdekorationer. Behovet att pryda väggarna i hemmet är mycket gammalt. Textila bonader fanns på kungsgårdar och herresäten i hela Sverige redan på och 1500-talen. Genom bevarade bouppteckningar vet man att bönder smyckat sina hem med målade och vävda bonader alltsedan 1600-talet. I Värmland finns målade väggbonader bevarade från tidsperioden , dels i några herrgårdar, dels som fragment i Värmlands Museums samlingar. Detta tidiga bonadsmåleri utfördes vanligtvis av arbetsvandrande målare från Dalarna. Men det fanns även värmländska målare som till exempel Gammelmålaren Anders Nilsson som dekorerat många interiörer, ibland på väv, på papp eller direkt på väggpanel. Utöver detta finns i länet fyra unika rum med bevarade panoramatapeter. Dessa rum smyckades under 1800-talets första hälft med dyrbara importerade handtryckta tapeter med ett dåtida multimedialt uttryck. Investeringen i tapeterna verkar ha skett med syfte att skapa en representativ inramning till den sociala arenan. Umgängesliv i hemmen blev viktigare och viktigare i det sociala nätverksbyggande under den här perioden. Vid Värmlands Museum påbörjades hösten 2001 en insamlingsinventering med målet att samla in uppgifter om hus med interiört måleri i Värmlands län. Ganska snabbt kunde vi konstatera att det fanns över 100 inredningar att dokumentera djupare. I samband med detta arbete kom vi också i kontakt med konstvetaren Stefan Bergendahl. Stefan hade sedan en tid påbörjat en akademisk uppsats om panoramatapeten vid Höje gård utanför Karlstad. Han kom att medverka som guide vid en rundresa då vi specialstuderade panoramatapeter. Detta studium blev för oss av särskilt intresse då en av de fyra bevarade tapeterna ingår i museets samling. Vidare är två av tapeterna uppsatta i publika lokaler, en på Alsters herrgård och en på Mariebergs herrgård, båda i Karlstads kommun. Tragiskt nog dog Stefan Bergendahl efter en tids sjukdom en vårdag Museet har därefter fått tillgång till uppsatsmaterialet, och för detta vi vill här rikta ett tack till Stefans barn Måns och Matilda Ringnér samt till hans föräldrar Siv och Mats Bergendahl. Efter viss genomarbetning från Stefans nära vän, konst- och arkitekturhistorikern Maud Forsberg, kan nu arbetet om panoramatapeten i Höje presenteras. Vi hoppas på en inspirerande och lärorik läsning! Stiftelsen Värmlands Museum Maria Linder Chef, enheten för kulturmiljö 3

6 INLEDNING Vid gården Höje utanför Karlstad finns en festsal smyckad med en unik och välbevarad panoramatapet. Huvudsyftet med det här arbetet är att beskriva och lyfta fram detta rum och dess väggbeklädnad som en kulturmiljö från mitten av 1800-talet. Föranliggande uppsats är också en dokumentation av tapeten och festsalen den är uppsatt i. Jag har vidare haft ambitionen att bestämma tillkomstår för panoramatapeten och byggnaden där den finns. En panoramatapets syfte är att täcka rummets väggar och ge illusion av en utsikt, ett panorama, och att därmed fungera som en förlängning av rummet. Motiven varierar, men i min studie rör det sig om en stadsutsikt. Denna typ av tapet är inte bara ett uttryck för ett estetiskt ideal, ett mode, utan bär också med sig sociala implikationer och andra mer eller mindre dolda budskap om den tidens önskningar. Den är själv ett av många svar på dessa önskningar från ett innovativt näringsliv. Panoramatapeter tillverkades ursprungligen endast i Frankrike och hade sin storhetstid under första halvan av 1800-talet. Tapeterna hade stor spridning geografiskt men behandlas huvudsakligen av franska konsthistoriker, även om engelska, tyska och amerikanska forskare också bidragit till kunskapen om dem. I Sverige är det främst Ingemar Tunander som ägnat sig åt att dem. 1 En fransk forskare verksam vid Musée des Arts Decoratíf i Paris, Odile Nouvel-Kammerer, är redaktör och medförfattare till det moderna standardverket när det gäller panoramatapeter; Papiers peints panoramique, utgiven i Paris år Boken är en viktig källa för det här arbetet. Panoramatapetens historia i allmänhet är redan skriven så min framställning är främst ett översiktligt och kritiskt urval ur dessa beskrivningar. Detta gäller även produktionsprocessen. För att uppnå mitt syfte ger jag en beskrivning av hur en herrgårdssal kunde fungera i en vidare social och ekonomisk bemärkelse. Ylva Hasselberg, forskare i ekonomisk historia, visar i sin avhandling om Furudals bruk det sociala nätverkets betydelse som oskiljaktig del av framgångsrikt företagande vid den här tiden, där statuskonsumtion är ett sätt att visa tillhörighet. Jag resonerar om detta med utgångspunkt från hennes bok. 2 Panoramatapeterna är ett av flera uttryck vid den här tiden för vad som på senare tid beskrivits som en tidig multimedial upplevelseindustri. Jag ansluter till detta i min diskussion om förebilder och tidsanda, och ger exempel bland annat från Karlstad. Av anläggningens utformning och mangårdsbyggnadens planlösning gör jag, som en orientering, en övergripande beskrivning och ger en arkitekturhistorisk förankring. På detta sätt hoppas jag kunna sätta in panoramatapeten på Höje i en kulturell kontext både på mikro och makronivå. 1 Ingemar Tunander, Lysande utsikter, Karl Johan: konst, inredningar, och teknik i empirens Sverige, Stockholm 1991, s. 130 ff. 2 Ylva Hasselberg, Den sociala ekonomin: familjen Clason och Furudals bruk , diss. Uppsala 1998, s. 175 ff. 4

7 Jag har förutom platsstudier använt mig av arkivmaterial, brandförsäkringshandlingar, husförhörslängder och bouppteckningar. Men jag vill påminna om bristen på källmaterial från tiden före branden i Karlstad Efter kontakt med efterlevande släktingar till familjen Bratt, som bebott Höje, kan konstateras att det mesta är försvunnet. Ryktet om den fantastiska tapeten lever dock vidare. 3 Höje herrgård i Alsters socken, fasad mot väster. Foto: Stefan Bergendahl. Södra flygeln, Höje. Foto: Maria Linder. 3 Enligt telefonsamtal med Eva Bratt, Mönsterås, 11/

8 GÅRDEN En beskrivning Höje är beläget vid sjön Alsterns västra strand i Alsters socken ungefär fem kilometer norr om Karlstad. Den nuvarande karaktärsbyggnaden uppfördes av handlanden Bernard Henrik Bratt och hans fru Wilhelmina Evers år 1853 och ersatte ett äldre, mindre corps de logi byggt Detta hade också en viss högreståndskaraktär, med målade tapeter i salen, och ägdes under åren av landssekreteraren B.G. Kleman. 4 Under hela tiden fram till slutet av 1950-talet var Höje ett större jord- och skogsbruk på 300 ha. Numera är gården avstyckad med endast mangård, flyglar och två mindre uthus. Tomtytan är m². Vid ombyggnader under årens gång har husets karaktär mer eller mindre ändrats både exteriört och interiört. Detta gäller i huvudsak interiören med borttagande av kakelugnar och murstockar. Ett par mellanväggar har flyttats och tillkommit, rumsfunktioner har ändrats, VVS installerats etc. En stor trappa i förstugan har också tillkommit senare. Övervåningens inredning har också ändrats minst tre gånger. 5 Trots detta har huset i princip kvar sin ursprungliga plan och exteriör. Det är dock ett rum som behållit sin autenticitet sedan huset byggdes, nämligen salen. Det är på gränsen till rörande hur man i en brandförsäkringshandling från 1914 omnämner tapeterna i nämnda rum som särskilt dyrbare. Denna omsorg har visat sig mycket värdefull och det är också dessa välbevarade tapeter som är min uppsats utgångspunkt. Det nya husets byggår Vid bestämningen av det exakta byggåret för Höje är det främst årtalsuppgifter från den andre ägaren A.G. Olssons bouppteckning 1891 och en försäkring från 1914 som jag stöder mig på. I båda anges detta till Försäkring omedelbart i anslutning till byggåret saknas. Säkerligen har försäkring tecknats, men emellertid är arkiven för troliga bolag från denna tidsperiod försvunna. 6 I ett senare försäkringsbrev anges en flygel vara försäkrad i annat bolag och i ytterligare ett är mangården försäkrad i två bolag. A.G. Olssons son Oskar är också vid tiden uppbördsman för Väse Härads Brandstodsbolag. Det är dock inte bara förekomsten av en byggnad i ett försäkringsbrev utan även avsaknaden som kan tjäna som belägg. I en försäkringshandling från 1852 där Bratt försäkrar ett bränneri hänvisas övriga byggnader inklusive manbyggnaden till två försäkringsbrev från I dessa brev är manbyggnaden densamma som den byggnad som i ett försäkringsbrev från 1896 beskrivs som gammalt corps-de-logi. År 1851 intecknar Bratt gården för kr, varför anges inte men ett nytt bränneri värderas till knappt Resten kan eventuellt ha använts till nya huset. I Bratts bouppteckning från 1854 anges inte lösöret rum för rum vilket hade gjort allting mycket enklare. Dock är lösörets omfattning i förhållande till en tidigare bouppteckning från gården 1838 så mycket större att dessa möbler inte skulle ha fått plats i det gamla huset. 7 4 Brandförsäkringsverket, Brandförsäkring B.G. Kleman, Bouppteckning efter Anders Gustaf Olsson Arkiv från denna tid saknas för Alsters sockenbolag och Väse härads brandstodsbolag. Inga upp gifter finns heller hos Brandförsäkringsverket. 7 Brandförsäkring, , 1852, 1896, Inteckning

9 När Evers och Bratt köper gården år 1846 är priset RD Banco, och när den säljs av Evers har det ökat rejält till RD Banco, vilket ytterligare talar för att ett nytt hus har byggts. 8 MANBYGGNADEN Exteriör Det nya huset i ett och ett halvt plan är typiskt för senempiren och modellen blev allt vanligare i Mellansverige under senare delen av 1840-talet. Karaktäristiskt för stilen är den tredelade fasaden med förhöjt mittparti och frontespis. Byggnadstypen förbehölls inte endast herrgårdarna utan förekom även på större bondgårdar. Det var inte ovanligt att övervåningen förblev oinredd och endast fungerade som markör av nyvunnen rikedom. 9 En närliggande herrgård av liknande typ är Gunnerud i Alster, byggd Den nya manbyggnaden fick en helt ny placering på gården med två flyglar som flankerar gårdsplanen västerut - en bostadsflygel och en förrådsflygel. En del av bostadsflygeln tjänade som bagarstuga med separat ingång, och senare även som brygghus. Höje herrgård i Alsters socken, fasad mot öster. Foto: Stefan Bergendahl. 8 Bouppteckning efter SC Otterström 1838, BH Bratt 1854, Köpebrev 1846 resp Sigurd Erixon, Svensk byggnadskultur: Studier och skildringar belysande den svenska byggnadskulturens historia, Stockholm 1947, s

10 Anläggningen är helt symmetrisk och huset är axialt inskrivet i en vid tiden ny parkliknande trädgård vilken tidigare även rymt en central körväg som delat sig åt ömse sidor, gått runt huset och fortsatt på andra sidan. Husen har sadeltak och är klädda med gulmålad lockpanel. Fönsterbågar, karmar och dörrar är i engelskt rött. I övrigt är snickerierna vita. Så sent som 1951 var dock flyglarna grå med vita knutar och gula dörrar. 10 Taken är skiffertäckta och alla husen är liggtimrade. Trädgårdssidan österut ned mot sjön har den rikast utformade fasaden med nio fönsteraxlar. I mitten finns en fransk dörr mellan två höga fönster, alla halvcirkelformat avslutade med överliggare på konsoler. Bakom dessa fönster ligger salen. De ömse sidornas tre fönster har båda ett gemensamt krön i form av en trekantsgavel. Kalkstenstrappan har ett räcke av smidesjärn. Takfot och gavelkrön pryds av i trä utsågade lambrequiner. I frontespisens trekantsgavel finns ett vindsfönster bestående av ett spröjsat runt fönster, tätt omgivet av två runda mindre fönster. Gårdsfasaden är enklare och entréns utseende har växlat. Entréns utformning är, bortsett från trappan, densamma som vid sekelskiftet 1900 och härstammar säkert från byggnadstiden. 11 Huset har en spritputsad gråstenssockel och en källare som grävdes ut vid en modernisering Plan och interiör Bostadsplanen följer barockens traditionella sexdelade, symmetriska plan, i Sverige kalllad den karolinska. Här dock i en, efter franska förebilder, utbyggd version som blev vanlig först senare, med en centralt placerad sal och omgivande rum med bostadssviter. Salen och de flankerande rummen är grupperade en filade och bildar festvåningen. 13 Plan bottenvåning, Höje, Nordiska Museets herrgårdsinventering Nordiska museet (NM), herrgårdsinventering, Foto förvarat på Höje. 12 NM, herrgårdsinventering, Manne Hofrén, Herrgårdar och boställen: en översikt över byggnadskultur och heminredning å Kalmar läns herrgårdar , Stockholm 1937, s. 187 ff. 8

11 I Höjes planlösning kan man finna spår av den traditionella högreståndsindelningen i en mans och en kvinnosida med rum med olika funktioner. 14 Denna finns kvar i den södra delen av huset. I den norra tyder en flyttad innervägg och senare ombyggnadsritningar på en liknande, men inte komplett rumssvit. 15 I den här delen finns också köket. En mindre rigid tillämpning av denna indelning av huset i en mans- respektive kvinnosida är med tanke på byggnadsår trolig. En bouppteckning visar dock att uppdelning inte levde kvar år I denna moderniserade version ligger köket inne i stora huset, vilket inneburit att endast södra delen har bestått av en full svit. Norra delen inrymde en svit i endast två rum. Köket, en mjölkkammare och köksingången finns här istället. Förkärleken för symmetri i planlösningar har varit förhärskande i sådana här miljöer under lång tid med vissa undantag av tiden för rokokon -en stilperiod som man inom arkitekturen i stort sett har hoppat över i Värmland. 17 Vid tiden för Höjes tillkomst betonades sedan länge symmetrin återigen inom byggnadskonsten i Sverige, även om variationer naturligtvis förekom. 18 Höje är till sin utformning inte en ståndsmässig byggnad i en kvardröjande stil utan ett modernt utryck för en borgerlig överklass och dess medvetna smak. Byggnaden förebådar i sin kombination av tradition och förnyelse det byggnadsideal som från och med 1850-talet i Sverige främst kom att företrädas av Edelsvärd. 19 En löptrappa i den norra delen i anslutning till köket antyder en pigkammare i denna gavel. Kammaren uppges år 1914 innehålla kokspis. Uppgifter om inredning av vinden finns tidigast från år Det var inte ovanligt att vindarna länge lämnades oinredda. 20 Salen Salen är det rum som behållit mest av sin ursprungliga prägel och den uppvisar många av empirens stilkaraktäristika. Med sin franska panoramatapet är den ett exempel på en välbärgad borgerlig miljö från mitten av 1800-talet, en miljö i vilken umgängeslivet fick den representativa inramning det behövde. Golvets smala oljade bräder och den släta mörkrosa bröstningen med sina lister är nya. Golvsockeln är målad brun. Bröstningen är stilenlig och typisk för rum med panoramatapet. Nya är också de bårder som omgärdar panoramatapetens olika väggfält. De sattes upp vid en renovering av tapeten. 21 Rummet är symmetriskt uppbyggt med likadana kakelugnar på vardera sidan ingången från förstugan. Den ena är en attrapp av trä och fungerande som skåp. Också detta är tidstypiskt. Kakelugnen är pärlemorfärgad, slät och rak med en gråmarmorerad sockel och mässingsluckor. Den höga ugnen har kolonner på framskjutande sockelpostament med festongprydda joniska kapitäl och kröns av en gesims med utstickande bladornament. Taket är av vitmålad spännpapp som går ner över den ursprungliga, profilerade taklisten. Mitt i taket sitter en gipsrosett. Takhöjden är 3,6 m och fönstren är höga. 14 Maud Forsberg, Hammars säteri: Från karolinsk till gustaviansk tid, Karlstad 2001, s. 31f. 15 NM, herrgårdsinventering, Bouppteckning efter AG Olsson Forsberg 2001, s. 31 f. 18 Hofrén 1937, s. 237 ff. 19 Gunilla Linde Bjur, Arkitekt vid industrialismens genombrott: Adolf Edelsvärd, diss. Göteborg 1999, s. 271 ff. 20 NM, herrgårdsinventering, NM, herrgårdsinventering,

12 Dörrarna är symmetriskt placerade döbattanger - franska mot trädgården, och dubblerade. De har enkla franska gångjärn och infällda lås med äggformade vred av mässing. Alla är målade i ljusgrått, i samma kulör som fönsterbågar och fönsterfoder. Över dörrarna sitter supraporter. Dessa hör ej till tapeten. Inte i något fall redovisas sådana tillhörande panoramatapeter. Som kronan på verket kommer den mycket välhållna panoramatapeten med sina starka färger som fulländar det tidstypiska rummet. 22 Interiör från Höje. Foto: Maria Linder. 22 Inga ursprungliga möbler finns kvar. Rummet är dock delvis möblerat med möbler från 1800-talet. 10

13 HERRGÅRDSLIV Ägarna 1846 köpte makarna Wilhelmina Evers och Bernard Henrik Bratt gården Höje. Bratt var från Uddevalla och Evers från Herrestads socken i Bohuslän. De ägde sedan tidigare gård och hus i Karlstad samt gård i Färgelanda, Dalsland. 23 B.H. Bratt var en av Karlstads ledande köpmän och en av de politiskt mer inflytelserika personer vid den här tiden. Vid det lokala valet av borgarståndets representant till riksdagen kom Bratt på tredje plats B.H. Bratt & Compagnie säljer enligt tidningsannons alla i handeln vanliga artiklar som exempelvis kaffe, socker, risgryn, blyvitt, linolja, brännvin, havre och timotejfrö. 25 Firman Bratt och Evers driver också en tobaks- och snusfabrik, och på Höje finns ett brännvinsbränneri. Familjen bor kvar i Karlstad tills det nya huset står klart B.H. Bratt avlider emellertid redan 18 januari 1854 och hans änka Wilhelmina Evers säljer gården till bonden Anders Gustaf Olsson från Väse den 24 januari samma år. Umgängeskulturen Värmlands herrgårdsmiljöer har ofta mytologiserats och det har hävdats att det liv som åsyftas i dessa berättelser är en umgängeskultur med sina rötter i det gustavianska sällskapslivet. De stora avstånden mellan bruken i Sveriges obygder och dess kulturbärande innevånare sägs ha skapat ett sällskapsliv där visiterna ibland blev veckolånga och kraven på förströelse utvecklade färdigheter inom umgängeskonstens olika genrer som dans, musicerande, berättande etc. 26 Om detta gäller umgängeslivet på Höje är oklart, men miljön för ett umgänge i den andan är i varje fall väl tillgodosedd i herrgårdens sal. År 1853 befinner vi oss i slutet av den värmländska brukseran och står inför ett helt nytt Sverige med ett framväxande borgerskap, ökad jämlikhet och merkantilismens död. Detta avspeglas också i omständigheterna kring Höjes ägarhistoria. Den nya mangårdsbyggnaden byggs av en framgångsrik borgare från Karlstad. Social ekonomi Tillsammans med umgängeslivet var statuskonsumtionen den viktigaste ingrediensen i ett fungerande högreståndsnätverk, skriver Ylva Hasselberg i sin avhandling om Furudals bruk. Hon menar att statuskonsumtionen tjänar som identifikation, har ett socialt värde och är ett överlägset sätt att stärka det sociala nätverket. Tillgång till ett nätverk och det utbyte som skedde där var avgörande för ett framgångsrikt företagande. Den sociala konsumtionen var rationell i ett sådant sammanhang. Utbytet skedde vid den här tiden till stor del i hemmen. Den sociala konsumtionen var en del av gåvologiken och gav tillgång till den sociala arena där informations- och tjänsteutbytet skedde. Att bjudas och bjuda igen var då som nu ett sätt att markera tillhörighet. Konsumtionen var en investering i socialt kapital och det sociala kapitalet var summan av antalet individer i någons nätverk. 23 Köpebrev Carl Emanuel Nygren, Carlstads historia omfattande de femtio åren närmast före stadens brand 1865, Stockholm 1914, s. 164, Wermlandstidningen 7/ Gösta von Schoultz, Herrgårdslandskapet Värmland - tecken på välstånd eller överdåd?, Ditt Värmland: Kultur miljö program för Värmland och värmlänninga, Karlstad, 1988, s. 232 f. Jfr också Olsson, Henry, Fröding, Stockholm 1967, s. 7ff. 11

14 I en reglerad ekonomi som i stort fortfarande styrdes av stadens borgerskap (trots skråväsendets upphörande 1846) var det sociala nätverket mycket viktigare än idag. Och eftersom framgången var beroende av att nätverket upprätthölls så krävdes en representativ inramning till detta upprätthållande och förmerande. Vikten av detta syns enligt Hasselberg tydligt i dåliga tider då de ekonomiska valen inte tillåter de sociala relationerna att lida skada. I boken visar hon hur viktig sällskapsrummens representativitet var och hur det dyraste lösöret var valt för att exponeras och användas i sällskapslivet. Lika stor vikt lades inte alls vid det privata och vardagliga. Som exempel nämner hon att tapetrummet, som det ofta benämndes, var en exklusivitet och skulle fungera som representativ inramning till umgängeslivet. Till vardags stod rummet ofta stängt. 27 På Höje kan man också lägga märke till detta genom till exempel det stora antalet matsalsmöbler och inte minst genom den dyra tapeten i salen. Genom att räkna antalet matsalsstolar kan man dra slutsatser om omfattningen av familjens sociala liv, och genom bohagets disposition förstår man också att det var avsett att visas upp och användas i sådana sammanhang. 28 Panoramatapeten på Alsters herrgård med motivet Italienska utsikter, Dufour Foto: Lars Thorén. 27 Hasselberg 1998, s. 175 ff. 28 Bouppteckning efter B.H. Bratt

15 Familjen Bratt skaffar sig en passande konsumtionsnivå vilket knyter den samman i ett nätverk av likasinnade. I detta nätverk ingår med största sannolikhet traktens ledande köpman Jan Fröding på Alster, sedermera även ägare till Gunnerud. Båda gårdarna är belägna i Alsters socken och även de inredda med panoramatapeter. Panoramatapeten på Gunneruds herrgård med motivet Greklands fester och olympiska spel, Dufour Foto: Lars Thorén. 13

16 Panoramatapeten på Mariebergs herrgård med jaktmotiv, Delicourt ca Foto: Lars Thorén. I Alsters socken finns således tre gårdar med panoramatapeter: Höje, Alster och Gunnerud. I Karlstad finns en på Mariebergs herrgård, den är dock flyttad dit från Gårdsjö i Borgvik. Detta är de enda kända tapeterna i sitt slag i Värmland. Totalt i Sverige finns det cirka 100 panoramatapeter med 40 olika motiv. 29 Tapeten på Höje är den enda i Sverige med motivet Rejouissances populaires aux Champs-Élysées á l occasion de la fête du roi. Totalt är fem exemplar kända i världen. Tapeten på Marieberg är ovanlig och visar ett jaktmotiv som sägs vara efter Charles Vernet. Tapeterna på Gunnerud och Alster är vanligare och förekommer på flera ställen i Sverige. Av Gunnerudstapeten finns bara en liten del bevarad. Alsters tapet saknar två våder men dessa får inte heller plats i rummet. I övrigt finns de flesta panoramatapeter i Sverige i anslutning till hamnstäderna Kalmar, Göteborg, Stockholm och Karlskrona. De finns hos rika köpmän i dessa städer, och hos brukspatroner och godsägare inåt landet som blivit rika under högkonjunkturer för järn, timmer och spannmål. 29 Tunander 1991, s

17 HÖJETAPETEN Ikonografi Händelserna på Höjetapeten utspelar sig i Paris i parken Champs Elysées, vars namn vi idag oftast associerar till stadens berömda paradgata. Betraktarna, det vill säga vi och de andra deltagarna på den kungliga festen, befinner sig på Seines norra strand med utsikt över den södra sidan och några av Paris mest kända byggnader. De olika byggnadernas placering är inte helt geografiskt korrekt, annat än att de finns på södra Seinestranden och kan ses från parken. Men detta är heller inte syftet. Syftet är att visa upp några imposanta monumentalbyggnader som ger kompositionen rätt inramning. Tapeten anknyter därmed till ett av de mest populära motiven i genren. 30 Tapeten är också exempel på en speciell upplevelse man kan få av ett motiv i en panoramatapet - känslan av att befinna sig på en ö tillsammans med de andra deltagarna. Den franska forskaren Odile Nouvel-Kammerer menar att den tidens människor behövde drömma sig bort till en paradisisk ö fri från krig och revolutioner. Hela rummet blir på så sätt en plats att fly till. 31 När det gäller motiven generellt så finns en påtaglig detaljrikedom. De avbildade människorna har individuella drag och man lägger märke till gester och ansiktsuttryck. Tapetens olika våder är enligt Nouvel-Kammerer ursprungligen numrerade från höger till vänster och jag kommer att följa denna numrering när jag ska återge de olika motiven. 32 Den obrutna följden redovisas med bild i boken Papiers peints panoramiques. Våd nummer 25 har dock en annan placering på Höje än den har hos Nouvel-Kammerer. Ordningsföljden är ändrad och underkastad rummets indelning av väggfälten. Detta har också inneburit att vissa motiv är uppbrutna. I min återgivning av motiven kommenterar jag skillnaderna mellan originalföljden och Höjes. En annan avvikelse är två våder i det sydöstra hörnet av rummet, vilka inte finns dokumenterade hos Nouvel-Kammerer. 30 Olligs, Heinrich, Tapeten Ihre Geschichte bis zur Gegenwart, Band 2, Braunschweig 1970, s Nouvel-Kammerer, Odile, Wide Horizons: French Scenic Papers, The papered wall: history, pattern, technique, New York 1994, s Nouvel-Kammerer, Odile, Papiers peints panoramiques, Paris 1998, s. 282 f. 15

18 Våd 1-3 Akrobater (eventuellt Madame Sacchis teatersällskap). Foto: Lars Thorén. Våderna 1-3 föreställer en grupp akrobater på en upphöjd scen. I publiken lägger man märke till en man med ett positiv, krönt av en ängel med en harpa. Han tar emot en gåva av en krigsinvalid med träben. Till höger om dem leker en pojke med en hund. Bakom till vänster syns musiker på en läktare. Framför dessa några dansande par. 16

19 Våd 4-6 Drickande sällskap under träd. Foto: Lars Thorén. Våderna 4-6 visar människor samlade under ett träd. Några sitter och dricker och skålar. De ser ut att vara sjömän. De stående iakttar dem. I bakgrunden till höger är ett utvärdshus av tältduk och till vänster, under tältduk, någon slags försäljning av kakor eller godis. Framför denna står en kvinna och ett barn. Barnet drar i ett snöre på en leksak i form av en häst och vagn. Till höger i förgrunden syns en kvinna som rättar till sitt strumpeband under överinseende av en smygtittande pojke. 17

20 Våd 7-13 Tornerspel på Seine. Foto: Lars Thorén. På våderna 7-13 ser vi människor som roar sig med att titta på ett tornerspel på vatten. Två lag bestående av vardera sex båtar med tre man i varje (två roddare och en med lans) försöker få ned varandra i vattnet, där redan nedknuffade deltagare simmar. Vi ser också en kvinna i en luftballong vilken förmodligen skall föreställa den enda vid den här tiden kända luftballongfarerskan, Mlle Blanchard. Hon förolyckades dock redan Mlle Blanchard signalerar med flaggor. Agerar hon kanske domare i sjöslaget? Hon har i alla fall ett utmärkt panorama! I fonden syns Bourbonpalatset, deputeradekammaren, där det franska parlamentets andra kammare sammanträder. Tympanonfältet saknar dock de reliefer som finns på den verkliga byggnaden. Längre till vänster är Hôtel de Lassey. Med ryggen mot oss i förgrunden ses tre personer, ett par med en flicka. De är mer detaljerat tecknade än de omgivande och iakttar vad som händer på floden. De förstärker djupet i motivet. Människor hänger också över broräcket och lever sig in entusiastiskt. Till vänster ses en soldat och en hund. 33 Nouvel-Kammerer 1998, s

21 Våd 7-13 Tornerspel på Seine. Foto: Lars Thorén. Efter våd 25 och de två okända hänger på östra väggen en bit av våd 13 tillsammans med våd 14. I dessa ses åskådare till tornerspelet även om våd 14 huvudsakligen ingår i motivet som utgörs av våd

22 Våd Utskänkning av vin och bröd. Foto: Lars Thorén. På våderna sker utskänkning av vin. Vin tappas i krus och andra kärl ur en tunna. Människorna är minst sagt entusiastiska. Två pojkar bär iväg ett kärl på huvudet. Det hela sköts och övervakas av soldater. Människor sträcker sig mot podiet där vintunnan står och kastar sig till marken efter bröd som också delas ut. I förgrunden syns en hund och människor som är mer detaljerat återgivna. Bakom dessa, till höger, syns en grupp relativt tydligt framställda personer, och bortom dem ett oidentifierbart myller av människor. Allt iakttas lite på avstånd av de mer välsituerade. 20

23 Våd Stad vid foten av berget Valerien. Foto: Lars Thorén. I fonden av våderna syns människor på taket på en cafékonsert, sittande till bords under en baldakin. En stig, där människor kommer gående, ringlar fram mot caféet. Vi ser också i bakgrunden en stad eller by vid foten av berget Valerien, liksom en häst och vagn och lekande, springande barn. I förgrunden sker försäljning av apelsiner och till vänster äger en konsert rum. Orkestern är på ett podium med publiken nedanför. 21

24 Våd Teater (eventuellt teatersällskapet Bobêche & Galimafré). Foto: Lars Thorén. På våd syns en tempelgavel och en kupol av tältduk. Tre personer på en upphöjd scen spelar teater. Folk skrattar. Två pojkar springer till höger. Framme till vänster står en pojke med flöjt och trumma. Vid sitt knä har han fäst ett snöre som är spänt en meter ut från honom i en träbit med överkanten formad som ett V. På snöret hänger två dockor. Två kvinnor tittar på dockorna. Till vänster om pojken står en gammal man och hans dotter. Dottern uppvaktas av en ung man medan gubben tittar åt ett annat håll och fumlar med sina glasögon. 22

25 Våd 25 är renoverad efter en vattenskada och har delvis ifyllda konturer. Den innehåller en klättermast där pojkar tävlar om att klättra upp och hämta saker som hänger i en krans. Klättraren högst upp håller något i handen och är på väg ner. Imponerade åskådare iakttar och i bakgrunden syns Invaliddomen. På Höje är våd 25 placerad efter en del av våd 13. Tapeten på Höje innehåller ytterligare två våder med ett motiv som inte finns dokumenterat. De föreställer en paviljong på ett fält med träd i bakgrunden och finns till vänster i rummets sydöstra hörn, i anslutning till våd 25. Dessa våder är klistrade över de ursprungliga. En flik av den gamla tapeten med samma ursprungliga blå nyans som originaltapeten har, förmodligen med avsikt, lämnats synlig. Motiven på de okända, synliga våderna är målade, inte tryckta. En snarlik paviljong och bakgrund finns i en annan tapet med annat motiv och fabrikat. En sådan tapet lär finnas i Sverige och kan eventuellt ha tjänat som förebild. I övrigt skiljer sig motiven så mycket från varandra att det är svårt att tro att den använts som komplement. De synliga två våderna består inte heller av ark utan av tapet på rulle. Om det är likadant med ursprungstapeten under är omöjligt att svara på utan att ta ner den. Det låter sig inte göras. Tapeten sattes ju upp så sent som 1853 trots att den är tryckt Det innebär att de kompletterande våderna kan ha varit på rulle. Tapeten som eventuellt kan ha använts för komplettering finns i två versioner, varav en är från andra halvan av 1850-talet. 34 Två alternativ finns för den övertäckta delen av tapeten. Den kan utgöras av två tidigare ej dokumenterade våder från den undersökta tapeten, eller så består den av två våder från en annan tapet som använts som komplement när huvudtapeten inte räckt till. Den målade paviljongen antyder att något liknande finns på ursprungstapeten. Våd 25 Klättermast. Foto: Stefan Bergendahl. Klättermast i detalj. Foto: Maria Linder. 34 Nouvel-Kammerer 1998, s

26 Titel och tillverkningsår Rejouissances populaires aux Champs-Élysées á l occasion de la fête du roi - Folkliga nöjen i Champs Élysées med anledning av den kungliga högtiden. Så benämns panoramatapeten på Höje. Titeln är dock inte helt säkerställd och under 1900-talet har den också kallats Fêtes du roi aux Champs-Élysées - Kunglig fest i Champs-Elysées. Tapeten, som endast är känd och bevarad i fem exemplar, varav ett på Höje, är sannolikt tillverkad i Paris tidigast 1825 av firman Velay och tryckt i många påfallande starka färger vars styrka har bevarats mycket väl under 180 år. Den består av 25 (eller 27) våder numrerade från höger till vänster som kan delas upp i 4-6 pannåer. 35 Inga stämplar hos undersökta tapeter med samma motiv har definitivt kunnat fastställa tillverkningsår eller fabrikör. Det finns ej heller några kända reklambroschyrer som beskriver tapeten. Formgivaren är som nästan alltid när det gällde panoramatapeter anonym. Att tiden för framställning och fabrikör trots allt kunnat fastställas beror på andra omständigheter. Som förlagor till motivet har bl a kunnat påvisas grafiska blad av Louis Boilly och en gouache av Jean- Charles Develly, verksam vid Sèvres. Tillkomsttid för både blad och gouache är dokumenterade. 36 Far och son Boilly drev en firma som specialiserat sig på att trycka och sälja grafiska blad. Företaget och deras produkter var mycket välkända och spridda. Ur ett av dessa tryck från 1822 igenkänns motiv och detaljer i tapeten på Höje. Våd är en parafras på en tavla av Boilly från 1822 som kallas La Distribution de vins et de comestibles aux Champs Elysées. Direktöversatt - Utskänkning av vin och mat i Champs Elysées. I tapetens förgrund har man dock ersatt en utslagen man med några eleganta människor. Devellys gouache gjordes 1825 och är en förlaga till en médallion du table - en rund målning för ett bord. Den titulerades Sacre de Charles X ; fête donnée au peuple dans les Champs Elysées - Fest given till folket i Champs Élysées med anledning av Karl X:s kröning Bordsmedaljongen förfärdigades vid fabriken i Sèvres just med anledning av Karl X:s kröning Bordet stod dock klart först Även motivet med klättermasten på våd 25 kan spåras till en målning av Develly. I hans oljemålning Fest i Saint Cloud-parken från 1818 finns en liknande mast. Ytterligare en indikation på tillverkningsår är Höjes förre ägare Bert Sundbergs uppgift att årtalet 1824 eller 1826 står på baksidan av tapeten. 38 Denna upptäckt kan ha gjorts vid en renovering som enligt uppgift skall ha utförts av auktionsfirman Bukowskis. 39 Årtalet 1824 är uteslutet så då återstår endast, om man ska lita på denna uppgift, 1826 (möjligtvis 1825). Om förutnämnda auktionsfirma kunnat vidimera detta så hade allt varit definitivt, men på grundval av ovan nämnda är det troligt att tapeten är tillverkad Nouvel-Kammerer 1998, s. 282 f. 36 Nouvel-Kammerer 1998, s Tamara Préaud, Le productions de la manufacture de Sèvres, Papiers peints panoramique, s NM, herrgårdsinventering Bukowskis för inga sådan uppifter enl telefonsamtal. 24

27 Drickande sällskap under träd. Lägg märke till de för firman Velay unika molnen. Foto: Lars Thorén. Det finns en annan åsikt om tapetens innehåll. Heinrich Olligs menar att motivet återger firandet av den helige Ludvigs dag, 25 augusti. Denna helgdag instiftades av kung Ludvig XVIII till minne av Ludvig IX (Ludvig den helige, även kallad den fromme eller gode) som Ludvig XVIII ville associeras med Olligs 1970, s

28 Ludvig XVIII regerade och Karl X Att man fick en ny kung behöver ju inte innebära att man avskaffar helgdagar som denne infört, såtillvida kan ju tapetens motiv fortfarande vara firandet av den helige Ludvigs dag. Troligtvis firades dock inte Ludvigs dag under Karl X:s regeringstid. Visserligen bär karlarna restaurationens blå uniform vilken infördes efter Napoleons fall 1814 med Ludvig XVIII som regent. Men Karl X, som stöddes av de ultakonservativa och som i princip varit kung sedan deras maktövertagande 1820, var för restaurationen än mer, så klädedräkten ändrades troligen inte vid hans tillträde. Ett annat argument för att det inte är Ludvig den heliges dag som firas på tapeten är de kommersiella överväganden under vilka de mycket dyra panoramatapeterna projekterades. Den ekonomiska framgången hos ett motiv krävde, med tanke på de initialt mycket höga kostnaderna, ett stort antal tryckningar för att kunna erbjudas till ett rimligt pris. En tapet föreställande en fest Ludvig XVIII ger åt folket var sannolikt död på marknaden år Det viktigaste i sammanhanget är dock att inte underskatta fabrikanternas flexibilitet och innovationsförmåga när det gäller produktionens olika aspekter, däribland namngivandet av tapeterna. Titeln är ju neutral i detta sammanhang och är på så sätt marknadsanpassad. Någon kung syns heller inte till. Hade Ludvig kommit tillbaka så skulle tapeten kunna fortsätta att säljas. Den troligaste lösningen på motivproblemet är att det är Karl X som åsyftas bjudande folket på fest i samband med sin kröning. På grundval av dessa uppgifter anser jag att tapeten i salongen på Höje föreställer en fest med anledning av Karl X:s kröning år 1824 och att den är tillverkad år Skisser och klichéer, och även eventuellt andra tryck av samma tapet, är utförda tidigast Att tapeten är från 1825 är dock inte troligt med tanke på den tidsödande framställningsprocessens komplexitet. 41 Tyngst vägande för dessa årsbestämningar får anses vara skissen för bordsmedaljongen. När det gäller motivet så måste den ursprungliga titeln, tillsammans med medaljongen, väga tyngst. Som nämnts finns det ingen känd tapet med detta motiv som har en firmastämpel eller motsvarande. Tapettillverkaren är identifierad med hjälp av det faktum att det inte fanns någon anledning att nytillverka klichéer som kunde återanvändas vid andra motiv, till exempel träd och moln. I det här fallet är det de för firman Velay unika molnen som gör att ursprunget kan fastställas. Identiska moln förekommer i två andra tapeter vilka har tillverkats av Velay, nämligen, Bataille d Héliopolis och Rolande Furieux Tunander 1991, s Nouvel-Kammerer 1998, s

29 PANORAMATAPETEN Förebilder I början av 1700-talet importeras till Europa målade kinesiska tapeter med kinesiska landskapsoch vardagsmotiv. De var inte repetitiva och därmed alltså ett slags kinesiska panoramatapeter tillverkade speciellt för den europeiska marknaden. De blev så populära att de troligen var incitament för fransmännen att starta produktionen av sin egen typ av tapeter. 43 Liknande skärmar, med till en början olika scener, exempelvis illustrerande en berättelse, tillverkades i Frankrike under slutet av 1700-talet. Där kan man under hand märka att de olika motiven successivt knyts samman så att en scen kan sträckas över två skärmar. Samtida tapeter av mycket tidig panoramatyp liknar dessa skärmar till sin utformning. 44 Även panoramatapeter har klistrats på skärmar. 45 Tryckta scener hade en tid även varit vanliga som dörröverstycken så de tekniska erfarenheterna från denna tillverkning fanns. 46 Det finns ytterligare en företeelse som har inspirerat till tanken på tillverkning av panoramatapeter, nämligen panoramat. Det var ett välkänt folknöje i hela Europa att från slutet av 1700-talet och under hela 1800-talet besöka dessa runda byggnader, rotundor, vilkas insida täcktes av ett motiv. Det kunde till exempel vara en landskapsutsikt från fjärran länder, vilken kunde iakttas från en rund plattform i mitten av byggnaden. 47 Genom en lång mörk gång gick man upp på plattformen. Ur ett hål i taket strömmade naturligt ljus. Illusionen förstärktes av att det inte fanns några andra referenser än motivet vilket gjorde det svårt att avgöra storlek och avstånd. Det cirkulära gav det platta djup. Det var denna övertygande illusion av realism som gjorde panoramorna populära. 48 De franska rotundorna är kända från samma tid och det fanns i Paris år 1799 minst två sådana där den ena bland annat visade parisiska utsikter. För övrigt med samma titel som en av de första tapeterna Monuments de Paris. Båda återger utsikten från Tuileridomen. I England kunde motivet vara kolonialt, ett exempel är Views of Ganges. Sittande på ett snurrande golv, eller omgärdad av en snurrande cylinder, ackompanjerad av en pianist kunde man i London ta del av en exotisk utsikt över Indien samtidigt som man guidades av en berättare. 49 Ytterligare en utveckling av panoramaidén som inkluderade exotiska människor var mareoramat där man som passagerare på en gungande båt fick uppleva en jordenruntresa inklusive, för att öka autenticiteten, illamående. 43 Eric Arthur Entwisle, French Scenic Wallpapers , London 1972, s Nouvel-Kammerer 1994, s Entwisle 1972, s Olligs 1970, s Olligs 1970, s Nouvel-Kammerer 1994, s. 151 ff. 49 Entwisle 1972, s

30 Vid världsutställningen i Paris år 1900 nådde panoramorna sin sista stora framgång. Då visades bland annat ett svenskt lappanorama av Johan Tirén för de 50 miljoner besökarna. 50 Här är det dock frågan om en installation, iscensättning med en målning som bakgrund. Det fanns också en typ av panorama, dioramat, där landskapet vevades fram medan betraktaren kikade in genom ett hål. 51 Karlstad I Karlstad, i anslutning till Persmässe marknad 1851, annonserar en E. Stetenfelt att han å Patron Wadströms gård förevisar en stor panorama med 16 glas innehållande exempelvis slag, bataljer, förpostfäktningar och andra episoder från kriget i Danmark hvilka äro målade efter de bästa originaler. Entré 16 sk.bo. 1/2 priset för barn och tjänstefolk. Stetenfelt visar också vyer från Kristallpalatset i London, Venedig, ett eldsprutande Vesuvius etc. En person vid namn E. Rehne visar en kosmoram å härvarande teater, även den över danska kriget, och Charlotte Söderlund bjuder enligt uppgift på en nöjsam och pittoresk resa genom världens större städer som London, Wien, Hamburg. Man fick också stifta bekantskap med scener ur Napoleons och Maria Stuarts liv. Dessa panoramor var inga fasta installationer och säkerligen inte den typ av cylindriska byggnader som jag beskrivit ovan, även om det finns en flyttbar rotunda som en viss Johan Michael Settler konstruerat och som han turnerar med i Europa, inklusive Sverige, under åren Snarare antyder det första fallet med glasplåtar att det skulle röra sig om ett diorama med bakifrån belysta glasplåtar. I de andra fallen kan man tänka sig större skärmar som är uppställda i en cirkel. Om detta berättar inte annonserna. De är dock ett bevis för att den här typen av upplevelseindustri var vanligt förekommande även i landsortsstäder vid den här tiden. I detta sammanhang kan nämnas att man inom idéhistorieforskningen i Sverige på senare tid initierat en diskussion om media som skapare av alternativa verkligheter i underhållningssyfte. Diskussionen tar avstamp i litteratur som avhandlar 1800-talets multimediapalats - panoramor och andra dåtida virtuella verkligheter som framställts i underhållningssyfte för en bred publik. I denna kopplas viljan att se allt till bland annat kolonialismen och encyklopedismen. Det är inte vågat att föreslå att panoramatapeten är en tidig aspekt av denna industri och ett sätt att privatisera upplevelsen. Med hjälp av dessa beskrivningar dras också paralleller till dagens så kallade dokusåpor där syftet också är att vi ska se allt, pan orama Ekström, Dagens Nyheter 7/ Entwisle 1972, s Ekström, Dagens Nyheter, 7/

31 29 En ung skönhet justerar sitt strumpeband. Foto: Lars Thorén.

32 Motiv Tiden för panoramatapetens tillkomst är en tid av krig och revolutioner i Europa och motivvalet blir därefter. Inte sällan återges en paradisiskt idealiserad tillvaro skyddad från omvärlden och ofta skildras utsikten som om man hade tagit sin tillflykt till en ö, ett Rousseauanskt Eden. Känslan av lugn finns även i dem som framställer mer våldsamma scener. Många av dessa skildrar Napoleons framfart på klotet. 53 Panoramatapetens storhetstid inträffar i brytningstiden mellan klassicism och romantik och även det präglar motivvalet. Scener från det klassiska Grekland och Italien, som de på Alster och Gunnerud, är populära såväl som dramatiska illustrationer till populära kärleksromaner. 54 Tidens smak, som kom till uttryck i tapeterna, inspirerade till samtal om fjärran länder, litteratur, mytologi, stadsutsikter, fältslag och jakt. 55 Många tapeter baserades på berömda resenärers eller konstnärers berättelser om fjärran länder. De var tänkta för the armchair traveller, ibland som komplement till den skrivna skildringen. I god borgerlig anda skulle dessa antropologiska och biologiska väggdekorationer även vara undervisande informativa och stimulera fantasin. 56 Inte sällan var deras motiv koloniala. Även litterära motiv hade detta syfte. Men man undvek starka känslor som lidande, kärleksscener och ansträngande arbete. Vem vill exempelvis ha en död människa avbildad på väggen framför sig när man äter? Gemensamt för dessa motiv är att de gav uttryck för en föreställning om en annan idealiserad mänsklig tillvaro, gärna i en främmande och exotisk del av världen. Det fanns också möjlighet för en besökare att demonstrera sin bildning genom att kommentera och identifiera motivet. Tapetmotivet blev ett samtalsämne. 57 Till skillnad mot de tidigaste tapeterna, vilka oftast gav människan rollen av en utanförstående betraktare, så kom de senare motiven att syfta till att dra in henne i tapeten. Detta hänger ihop med naturens förändrade roll och är ett svar på människors ökande fascination för det exotiska. I vissa motiv väller naturen in i rummet med hjälp av botaniskt korrekta målningar utförda av speciella blommålare. Detaljrika avbildningar som uppmanar oss att kliva in i och integreras i tapeten. I dessa motiv finns inga människor så de måste befolkas av betraktaren, vars roll delvis förändras. Nu skall det paradisiska livet inte betraktas utan levas. Skalan förändras också i vissa fall och det avbildade tar allt större proportioner. Växterna är ibland enorma med mycket detaljerade skildringar av olika växtdelar. Och man kan fråga sig om den ursprungliga illusoriska idén har försvunnit Tunander 1991, s Tunander 1991, s Olligs 1970, s Entwistle 1972, s Olligs 1970, s Tunander 1991, s

33 Produktion Panoramatapetens storhetstid infaller under första halvan av 1800-talet, och från 1806 förekommer tapeterna vid de franska industriutställningarna. En panoramatapet visas också på världsutställningen i London Benämningen panoramatapet är dock en 1900-talsuppfinning. De tidiga källorna talar om landskapstapeter eller målade tapeter. 59 Bland de mer kända firmorna var Dufour som är tillverkaren av panoramatapeterna på Gunnerud och Alster. Viljan att dekorera väggarna med vävnader, fresker, målade paneler eller skärmar har ofta syftat till att ge känslan av en förlängning av rummet - att kunna kliva in i dem och upphäva begränsningen hos väggarna. Samma syfte hade panoramatapeternas tillverkare som med sin nya produkt svarade mot en marknads behov vid ett speciellt tillfälle. Muralmåleri och textila väggdekorationer kunde inte möta efterfrågan. Produktionen var för liten och priserna för höga. Även om panoramatapeten delvis var ett surrogat för dessa traditionella väggdekorationer så var de mer framgångsrika. 60 Med hjälp av en ny teknologi kunde framförallt en framväxande penningstark borgarklass behov av representativitet och umgängesvanor tillfredställas till ett relativt överkomligt pris. Nouvel-Kammerer menar att tapettillverkarna lyckades kombinera konst med industriell framställning, eliten med allmänheten och smak med massproduktion. 61 Till skillnad från all annan produktion vid tapetfabrikerna är panoramatapetens uppkomst höljd i dunkel. Det vittnas om ett omfattande hemlighetsmakeri både när det gäller framställningsmetoder och val av motiv. Det var ett förhållningssätt grundat på konstnärliga, tekniska och marknadsmässiga överväganden. Valet av motiv grundade sig på rent kommersiella överväganden som styrdes av modet. Kännedom om marknaden var för fabrikören en helt avgörande faktor för att få avkastning på den stora investering ett beslut drog med sig. När valet av motiv var träffat anlitades en konstnär - designer - för preliminära skisser. Dessa var och förblev oftast anonyma och nämns aldrig i produktreklamen. Många av dem var paysagistes, målare i storformat, med rötter både i muralmåleri och teaterdekorationer, ett måleri som upplevde en renässans under den här tiden. 62 En viktig sammanfallande faktor med panoramatapetens popularitet var också landskapsmåleriets stora uppsving. Det innebar att allt större vikt lades vid skapandet av en övertygande atmosfär av luft och ljus i motiven. Den ökande skicklighet som utvecklades och kulminerade under samma tid kom panoramatapeterna till del. 63 Hos de mest framgångsrika tillverkarna engagerades också välkända konstnärer Nouvel-Kammerer 1994, s Entwisle 1972, s Préaud 1998, s Entwisle 1972, s. 7 ff. 63 Nouvel-Kammerer 1994, s Entwisle 1972, s. 28,

34 En viktig uppgift var att samla förebilder och inspiration till motivet, främst bestående av redan publicerade tryck, som sedan kombinerades. Designerns arbete bestod i att av dessa skapa en kompositionsmässigt rytmisk helhet med de färger och djup motivet krävde för att få framgång. Det avgjort svåraste och viktigaste var dock att förstora motivet på ett sätt som gav den illusoriska effekten av det förlängda rum som det var avsett att skapa. Där kom paysagistens speciella yrkeskunskaper till pass, proportioneringen och förmågan att i förväg bedöma en kompositions värde. Designern färdigställde också en ritning som skulle användas vid tillverkningen av tryckstockarna. Varje färg numrerades för tryckordningens skull. Tryckstockarna var av päronträ och skars till för hand. En mycket omständlig procedur särskilt med tanke på att det oftast gick åt mellan två och tretusen tryckstockar till varje tapet. 65 Familj ser på när vinet delas ut. Foto: Lars Thorén. 65 Tunander 1991, s

Inredningsmåleri i Vimmerby

Inredningsmåleri i Vimmerby Inredningsmåleri i Vimmerby Som så många andra städer har Vimmerby under seklernas lopp härjats av eldsvådor. Gammal träbebyggelse brann ner, ny byggdes upp. När den välborne stadsbon återigen fått tak

Läs mer

Gimmersta. Miljö. Gimmersta, Katrineholms kommun 87

Gimmersta. Miljö. Gimmersta, Katrineholms kommun 87 Gimmersta, Katrineholms kommun 87 orangeriet vid gimmersta sett från sydost med sjön öljaren i bakgrunden. gimmersta 1:8, julita socken, katrineholms kommun. Gimmersta nedan t h: flygbild över gimmersta

Läs mer

världsarvsgården JON-LARS

världsarvsgården JON-LARS världsarvsgården JON-LARS Speciellt är också att det bara finns ett enda bostadshus på gården, men som byggdes i två identiskt lika delar för två bröder. on-lars i Långhed ståtar med den största byggnaden

Läs mer

klassisk vinterskrud villa i belysning heta kaxigt i färg lys upp din trädgård arkitektritat på landet renoveringstips skapa egna grupper

klassisk vinterskrud villa i belysning heta kaxigt i färg lys upp din trädgård arkitektritat på landet renoveringstips skapa egna grupper FÖR DIG SOM SKA BYGGA om OCH RENOVERA! VÅRT NYA HUS Nr.12 2012 belysning lys upp din trädgård teveprofilen Andrea engsäll inreder med detaljer vinterväxter skapa egna grupper 14 heta kaminer GÖR om köket

Läs mer

INTERIÖRT MÅLERI I VÄRMLAND

INTERIÖRT MÅLERI I VÄRMLAND INTERIÖRT MÅLERI I VÄRMLAND När jag började på Värmlands Museum för tretton år sen kom jag efter hand i kontakt med några fantastiska dekormålade interiörer i privatbostäder på landsbygden. Jag, som kommer

Läs mer

LINDHOVS KUNGSGÅRD Rapport över renovering av byggnadsminne

LINDHOVS KUNGSGÅRD Rapport över renovering av byggnadsminne LINDHOVS KUNGSGÅRD Rapport över renovering av byggnadsminne Britt-Marie Lennartsson RENOVERING AV FASAD Lindhovs kungsgård, Lindhov 1:1,Lindberga socken, Varbergs kommun 2014:22 OMSLAGSBILD K 2014-72 FOTO

Läs mer

ew York Praktfullt i 49 KRONOR 80 NOK

ew York Praktfullt i 49 KRONOR 80 NOK Stilguide ALLT FÖR EN DAG PÅ BRYGGAN Shopping HETASTE GRILLARNA I SOMMAR Trend SENASTE NYTT FRÅN MILANO EN DAG PÅ BRYGGAN GRILLARNA I SOMMAR NYTT FRÅN MILANO Stilguide Shopping Trend NUMMER 005 2013 ALLT

Läs mer

FÖR OSS HAR DET ALDRIG VARIT TAL OM ATT ANLITA NÅGON ANNAN SEDAN VI VÄL HADE FÅTT KONTAKT MED WILLA NORDIC.

FÖR OSS HAR DET ALDRIG VARIT TAL OM ATT ANLITA NÅGON ANNAN SEDAN VI VÄL HADE FÅTT KONTAKT MED WILLA NORDIC. 4 DRÖMMEN OM Thomas och Helen har byggt tre hus i New England-stil FÖR OSS HAR DET ALDRIG VARIT TAL OM ATT ANLITA NÅGON ANNAN SEDAN VI VÄL HADE FÅTT KONTAKT MED WILLA NORDIC. 5 NEW ENGLAND l med Willa

Läs mer

6.4 Ö4 Nordgård (Ögården) Sandvik

6.4 Ö4 Nordgård (Ögården) Sandvik 6.4 Ö4 Nordgård (Ögården) Sandvik Området på nordvästra delen av Hamburgö heter egentligen Nordgård men går numera under namnet Ögården. Det är ett område med odlings- och betesmark med stengärdsgårdar.

Läs mer

24 Vårt Nya Hus - Bygga om & Renovera

24 Vårt Nya Hus - Bygga om & Renovera 24 Vårt Nya Hus - Bygga om & Renovera Paret föll handlöst för det vackra huset som vid visningen var väldigt nedgånget. Renoveringen utfördes varsamt med målet att bevara husets charm. Text Micaela Nordberg

Läs mer

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge

Läs mer

Katrinetorp. Byggnadsantikvarisk dokumentation. Dokumentation av tapeter och väggmålning

Katrinetorp. Byggnadsantikvarisk dokumentation. Dokumentation av tapeter och väggmålning Byggnadsantikvarisk dokumentation Katrinetorp Dokumentation av tapeter och väggmålning Del av fastigheten Lockarp 44:1, Bunkeflo socken, Malmö kommun Skåne län Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:005

Läs mer

Ekipagemästarbostaden

Ekipagemästarbostaden Ekipagemästarbostaden Karlskrona socken, Karlskrona kommun Antikvarisk kontroll Blekinge museum rapport 2008:31 Agneta Ericsson Innehåll Inledning... 2 Historik... 2 Beskrivning... 2 Upprustning... 3 Bottenvåning...

Läs mer

Järnvägsstationen i Kopparberg

Järnvägsstationen i Kopparberg Järnvägsstationen i Kopparberg Herrhagen 1:33, Ljusnarsbergs socken och kommun, Västmanland Restaureringsarbeten 2008-2009 Charlott Torgén Charlotta Hagberg Örebro läns museum Rapport 2008:26 2 Innehållsförteckning

Läs mer

Släktrummen (rum 312-314)

Släktrummen (rum 312-314) Långvinds bruk När man studerar de viktiga årtalen i Långvinds historia så påminner det om många andra järnbruk vid Bottenhavet. Det grundades i slutet av 1600-talet. År 1721 kom ryssarna och brände, och

Läs mer

Jordkällaren vid Hammarby herrgård

Jordkällaren vid Hammarby herrgård Jordkällaren vid Hammarby herrgård Södra Husby 1:41, Nora socken och kommun, Västmanland Renovering av jordkällaren 2007 Charlott Torgén Örebro läns museum Rapport 2008:1 INLEDNING... 3 Översiktlig beskrivning...

Läs mer

DOKUMENTATION AV KV LYCKAN, STORGATAN 40, SUNDSVALLS KOMMUN.

DOKUMENTATION AV KV LYCKAN, STORGATAN 40, SUNDSVALLS KOMMUN. Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningen Rapport nr 2005:23 Anette Lund/Lars-Erik Sjögren DOKUMENTATION AV KV LYCKAN, STORGATAN 40, SUNDSVALLS KOMMUN. INNEHÅLL Bakgrund...3 Bygglovarkiv Sundsvalls

Läs mer

Residenset i Östersund din nya företagsadress?

Residenset i Östersund din nya företagsadress? PROSPEKT Residenset i Östersund din nya företagsadress? Välkommen till Länsresidenset i Östersund, stadens äldsta stenbyggnad med ett högt kulturhistoriskt värde. Tillsammans med tillhörande park utgör

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL ESKILSTUNA KONSTMUSEUM

VÄLKOMMEN TILL ESKILSTUNA KONSTMUSEUM VÄLKOMMEN TILL ESKILSTUNA KONSTMUSEUM Denna handledning är framtagen med förhoppning att ge pedagogiska ingångar till våra tillfälliga utställningar. Handledningen finns tillgänglig på eskilstuna.se/konstmuseet

Läs mer

Kusten är. av jonas mattson. 58 home & country

Kusten är. av jonas mattson. 58 home & country Kusten är klar av jonas mattson Thomas och Helen i Göteborg har genom åren byggt flera hus i New England-stil. Om man inte visste bättre skulle man vid åsynen av deras lyckade byggnationer kunna svurit

Läs mer

världsarvsgården erik-anders

världsarvsgården erik-anders världsarvsgården erik-anders Copyright: Länsstyrelsen Gävleborg Form: Matador Kommunikation Skribent: Lenita Jansson Herlitz Källtexter: Ingela Broström Foto: Jakob Dahlström, Lars Lööv, Hälsingebilder,

Läs mer

HUSBYGGET Bygga nytt hus? Ett stort och omfattande projekt, och också väldigt roligt. Allt om Villor&Hus frågade

HUSBYGGET Bygga nytt hus? Ett stort och omfattande projekt, och också väldigt roligt. Allt om Villor&Hus frågade Arkitektens bästa tips inför HUSBYGGET Bygga nytt hus? Ett stort och omfattande projekt, och också väldigt roligt. Allt om Villor&Hus frågade Tony Sundberg, arkitekt SAR/MSA på Sävsjö Trähus, om hans bästa

Läs mer

ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE

ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE Gävle kommun Samhällsbyggnadsavdelningen Att: Lena Boox 801 84 Gävle ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE Undertecknad har anlitats som antikvarisk sakkunnig i samband med

Läs mer

VERKSTADSBYGGNAD, FRANKSSONS SÅG

VERKSTADSBYGGNAD, FRANKSSONS SÅG Rapport Länsmuseet Gävleborg 2012:01 VERKSTADSBYGGNAD, FRANKSSONS SÅG Dokumentation inför rivning Gäveränge 1:63 Ockelbo socken Ockelbo kommun Gästrikland 2011 Anna Larsdotter Länsmuseet Gävleborgs rapportserie

Läs mer

KULTURHISTORISK BEDÖMNING TIERP 24:4 DP 1010 KV LEJONET

KULTURHISTORISK BEDÖMNING TIERP 24:4 DP 1010 KV LEJONET 1(7) Dokumentnamn Kulturhistorisk bedömning Datum 2015-10-27 KULTURHISTORISK BEDÖMNING TIERP 24:4 DP 1010 KV LEJONET Förslag i sammanfattning Kommunantikvarien föreslår att: Huvudbyggnaden och komplementbyggnaden

Läs mer

Huset med de tre. Byggt 1909 Arkitektrenovering. Den 667 kvadratmeter smala tomten är en av anledningarna till husets speciella utformning.

Huset med de tre. Byggt 1909 Arkitektrenovering. Den 667 kvadratmeter smala tomten är en av anledningarna till husets speciella utformning. Byggt 1909 Arkitektrenovering Takkuporna är beklädda i en slags cementplatta som kallas för hardiepanel. Den 667 kvadratmeter smala tomten är en av anledningarna till husets speciella utformning. Huset

Läs mer

Svartmålad puts. Rosa puts, mot gård ljusgrå puts. Mansardtak, svart papp i skiffermönster, på gårdsflygel. BERGMAN N. 2 A från NO

Svartmålad puts. Rosa puts, mot gård ljusgrå puts. Mansardtak, svart papp i skiffermönster, på gårdsflygel. BERGMAN N. 2 A från NO fastighet: BERGMAN NORRA 2, hus A. adress: Regementsgatan 12. ålder: Ombyggt 1918, 1928 (tillbyggnad av gårdsflygel m.m.), 1943, 1946, 1971, 1994. arkitekt / byggm: Henrik Nilsson (1918 och 1928), Berndt

Läs mer

2 Karaktärisering av kapellanläggningen

2 Karaktärisering av kapellanläggningen 1 2 Karaktärisering av kapellanläggningen Hölicks fiskeläge ligger på Hornslandets sydspets. Kapellet som ligger på en höjd syns tydligt i bildens mitt, ovanför den traditionella fiskarbebyggelsen. Foto

Läs mer

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist En fjärils flykt Gunnel G Bergquist Livet för en del människor, Är kantat av sorg och vemod. Framtiden för dem Saknar oftast ljus och glädje. För andra människor Flyter livet på som en dans. Tillvaron

Läs mer

Laxbrogatan 7, Sternerska huset

Laxbrogatan 7, Sternerska huset Laxbrogatan 7, Sternerska huset Kopparberg 1:9, Ljusnarsbergs socken, Ljusnarsbergs kommun, Västmanland Restaurering av fönster och dörr, år 2006-2007 Charlott Hansen Mia Jungskär Örebro läns museum Rapport

Läs mer

världsarvsgården KRISTOFERS

världsarvsgården KRISTOFERS världsarvsgården KRISTOFERS Kristofers är än idag en levande gård med jord- och skogsbruk Copyright: Länsstyrelsen Gävleborg Form: Matador Kommunikation Skribent: Lenita Jansson Herlitz Källtexter: Ingela

Läs mer

Göksholms slott Stora Mellösa socken, Örebro kommun, Närke Ommålning/renovering fönster 2008-2009 Charlott Torgén Örebro läns museum Rapport 2009:5

Göksholms slott Stora Mellösa socken, Örebro kommun, Närke Ommålning/renovering fönster 2008-2009 Charlott Torgén Örebro läns museum Rapport 2009:5 Göksholms slott Stora Mellösa socken, Örebro kommun, Närke Ommålning/renovering fönster 2008-2009 Charlott Torgén Örebro läns museum Rapport 2009:5 INLEDNING... 3 Administrativa uppgifter... 3 BYGGNADSBESKRIVNING...

Läs mer

HAAK S. 1 A från SV K = 4, M = 3. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) HAAK S. 1 A från SO. HAAK S. 1 A från V

HAAK S. 1 A från SV K = 4, M = 3. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) HAAK S. 1 A från SO. HAAK S. 1 A från V fastighet: HAAK SÖDRA 1, hus A. adress: Tobaksgatan 31. ålder: 1884. Ombyggt 1924, 1931, 1939, 1968, 1977. arkitekt / byggm: Henrik Nilsson (1924), Kaj Björkqvist (1968)., 2 mot gård. Grå puts. Rött tegel,

Läs mer

Kungsholms fort. Karlskrona kommun. Inventering av interiörer. Blekinge museum rapport 2004:14 Torgny Landin

Kungsholms fort. Karlskrona kommun. Inventering av interiörer. Blekinge museum rapport 2004:14 Torgny Landin Kungsholms fort Karlskrona kommun Inventering av interiörer Blekinge museum rapport 2004:14 Torgny Landin Innehåll Inledning. 3 Linje 1-9. 3 D1 Norra befälshuset (41).. 4 D2 Södra befälshuset (42).. 4

Läs mer

Agneta Livijn. J Jag älskar de internationella kontakterna. Gästinredare. Gästinredaren

Agneta Livijn. J Jag älskar de internationella kontakterna. Gästinredare. Gästinredaren J Jag älskar de internationella kontakterna i mitt jobb. De är oerhört berikande och den ena kontakten leder ofta till nästa. Ett möte i New York ledde till fabriken i Italien där jag tillverkar en del

Läs mer

Bildanalys. Introduktion

Bildanalys. Introduktion Bildanalys Introduktion Ett konstverk kan läsas på många olika sätt, ur flera olika perspektiv. Det finns inte en bestämd betydelse utan flera. Utgångspunkten för all tolkning är den personliga, egna upplevelsen,

Läs mer

Kontinentalt på Österlen

Kontinentalt på Österlen inredning På sommaridylliska Österlen kryllar det av vackra hus. Ett av dem är med sina 100 år på nacken en stilsäker arkitekturpärla, och bakom den röda tegelfasaden gömmer sig ett vackert hem där inget

Läs mer

Välkommen du gamla nya sköna värld. Drömmar om ett hem - Sid 1

Välkommen du gamla nya sköna värld. Drömmar om ett hem - Sid 1 I gränslandet mellan det vilda och det tämjda ligger vår plats. I gränslandet mellan naturens frihet och hemmets trygghet. Som om de alltid hade legat där mellan träden. Små tidlösa plattformar för livet.

Läs mer

6.7 Ö7 Hamnekärret - Lössgård

6.7 Ö7 Hamnekärret - Lössgård 6.7 Ö7 Hamnekärret - Lössgård Hamnekärret är en dalgång som sträcker sig från Rödsvägen ner till Hamnebukten och Stora Stenar. Husen ligger längs med vägen och bergen med odlingsmark däremellan. Bebyggelsen

Läs mer

K = 2, M = 2. LÄRKAN 1 A från NO

K = 2, M = 2. LÄRKAN 1 A från NO fastighet: LÄRKAN 1, hus A. adress: Fridhemsgatan 8, Karstens väg 1. ålder: 1923. arkitekt / byggm: Henrik Nilsson. användning: Bostad. antal våningar: 2 Mörkt gråmålad puts. Gul spritputs. Mansardtak,

Läs mer

Mansardfönster i svart plåt med facett. Avtrappade solbänkar på bottenvåningen mot norr. Ståndränna.

Mansardfönster i svart plåt med facett. Avtrappade solbänkar på bottenvåningen mot norr. Ståndränna. fastighet: FALKEN 3, hus A. adress: Mariagatan 10, Oskarsgatan 20. ålder: 1911. Ombyggt 1950, 1981. arkitekt / byggm: Henrik Nilsson. Bertil Sandin (1950), Kent Ljunggren (1981). användning: Bostäder.

Läs mer

fastighet: QVIRITES 3, hus A. adress: Tullgatan 7. ålder: 1856. Tillbyggd 1889. arkitekt / byggm: användning: Kontor och bostad.

fastighet: QVIRITES 3, hus A. adress: Tullgatan 7. ålder: 1856. Tillbyggd 1889. arkitekt / byggm: användning: Kontor och bostad. fastighet: QVIRITES 3, hus A. adress: Tullgatan 7. ålder: 1856. Tillbyggd 1889. arkitekt / byggm: användning: Kontor och bostad. antal våningar: 2 Gulvit slätputs. Bruna 2-luftsfönster. Port med utsnidade

Läs mer

Fakta om: Titel: Banvakten, 1884 Konstnär: Laurits Andersen-Ring (1854 1933, Danmark)

Fakta om: Titel: Banvakten, 1884 Konstnär: Laurits Andersen-Ring (1854 1933, Danmark) Faktablad, övningar och bilder till kursprovet HT 2011 Fakta om: Titel: Den förlorade sonen, 1885 Konstnär: Georg von Rosen (1843 1923, Sverige) Konstnären Georg von Rosen var greve, professor och direktör

Läs mer

Pampig villa i original

Pampig villa i original Pampig villa i original Strax söder om Malmö ligger området Bellevue. På en av gatorna står en charmig 20-tals villa. Här har Per och Cecilia Bertland bott sedan augusti 2006 men huset köpte de redan i

Läs mer

ANTIKVARISK BYGGNADSBESKRIVNING

ANTIKVARISK BYGGNADSBESKRIVNING ANTIKVARISK URSPRUNGLIGA BYGGNADSDELAR / BYGGNADSDETALJER SADELTAK NU MED BETONGPANNOR HÄNG- OCH STUPRÖR DELVIS UTBYTTA TEGELSTENSMURAD SKORSTEN NU PLÅTINKLÄDD FÖNSTER MED RUNDBÅGE- FORMADE BÅGAR TIMMERPANEL

Läs mer

om köket, och köket kan fortsätta att stråla i många år till. Detta gör Byggfabrikens kök både prisvärda och miljövänliga.

om köket, och köket kan fortsätta att stråla i många år till. Detta gör Byggfabrikens kök både prisvärda och miljövänliga. MÅTTBYGGDA KÖK Byggfabrikens måttbyggda kök I GAMLA TIDER byggde man långsammare än vad vi gör idag. Kök och inredningar byggdes av snickare, ofta direkt på plats, och både snickare och byggmästare hade

Läs mer

H3 - Strandbacken. Bild nr 7. Del av vykort från sekelskiftet 1900. Fotopunkt A.

H3 - Strandbacken. Bild nr 7. Del av vykort från sekelskiftet 1900. Fotopunkt A. 5.3 H3 - Strandbacken På fastlandssidan vid sundets norra del är tomterna mindre på grund av att berget ligger närmare inpå strandlinjen. Husen klättrar upp efter bergskanten. Av den äldre bebyggelsen

Läs mer

STOR STOR AMATÖRUTSTÄLLNING 9 16 maj 2009

STOR STOR AMATÖRUTSTÄLLNING 9 16 maj 2009 STOR STOR AMATÖRUTSTÄLLNING 9 16 maj 2009 Viveka Gardahl, Ann Helen Bengtsson, Martina Eriksson, Eva Fresk, Helga Gudding Östman, Hans Karlsson, Sara Karlsson, Gunilla Karlström, Lennart Melin, Anette

Läs mer

XESTRE 1 A från V. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 2, M = 2. XESTRE 1 A från S

XESTRE 1 A från V. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 2, M = 2. XESTRE 1 A från S fastighet: XESTRE 1, hus A. adress: Stora Västergatan 37. ålder: Troligen 1700-tal. Ombyggt 1913, 1933. arkitekt / byggm: Henrik Nilsson (1913), Karl Erikson (1933). användning: Bostäder och affärer. antal

Läs mer

Januari 2015. Oxnäs, Fjällbacka, Kville socken. måndag tisdag onsdag torsdag fredag lördag söndag. v 1. v 2. v 3. v 4. v 5

Januari 2015. Oxnäs, Fjällbacka, Kville socken. måndag tisdag onsdag torsdag fredag lördag söndag. v 1. v 2. v 3. v 4. v 5 Kalender 2015 Funderar du på att renovera? Sätt dig in i hur ditt hus fungerar; var försiktig med att blanda nya och gamla konstruktioner. Nya och gamla material och tekniker fungerar på olika sätt. Lita

Läs mer

LJUNGSTRÖM 1 A från SV

LJUNGSTRÖM 1 A från SV fastighet: LJUNGSTRÖM 1, hus A. adress: Blekegatan 10. ålder: 1911 (byggt som barnkrubba). Ombyggt 1930, 1942, 1954. arkitekt / byggm: Theodor Kellgren. Karl Erikson (1930), Åke Pettersson (1942), Rune

Läs mer

Romantiken. ~ ê Ä É í ë Ä ä ~ Ç

Romantiken. ~ ê Ä É í ë Ä ä ~ Ç ~ ê Ä É í ë Ä ä ~ Ç Romantiken Till skillnad från upplysningen, som betonade förnuftet, hävdade romantikerna att det var känslan som var kärnan i tillvaron. Använd era känslor och associationer när ni

Läs mer

Östanå herrgård. Antikvarisk medverkan i samband med ommålning av de inre flyglarna, Gränna socken i Jönköpings kommun, Jönköpings län

Östanå herrgård. Antikvarisk medverkan i samband med ommålning av de inre flyglarna, Gränna socken i Jönköpings kommun, Jönköpings län Östanå herrgård Antikvarisk medverkan i samband med ommålning av de inre flyglarna, Gränna socken i Jönköpings kommun, Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2013:31 Margareta Olsson

Läs mer

Ett hus med utsikt över ångbåtar

Ett hus med utsikt över ångbåtar Sköna RUM Ett hus med utsikt över ångbåtar Drömhuset blev deras Egentligen skulle de fortfarande bo i sin nybyggda villa några kilometer bort. Om inte 1800-talshuset de sneglat på i över 15 år plötsligt

Läs mer

Fållnäs gård. Niss Maria Legars Rapport 2009:32

Fållnäs gård. Niss Maria Legars Rapport 2009:32 Fållnäs gård Antikvarisk kontroll vid fönsterrenovering/byte på ekonomibyggnad, Fållnäs gård, Sorunda socken, Nynäshamns kommun, Södermanland Niss Maria Legars Rapport 2009:32 2 Fållnäs gård Antikvarisk

Läs mer

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN. Gröna gången

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN. Gröna gången FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN Gröna gången Varvschefsbostället ligger mittemellan Ekipagemästareoch Tygmästarebostället. Skeppsbyggare af Chapmans egen bostad i Karlskrona Strax utanför örlogsvarvet

Läs mer

Läs översättninig till svenska efter artikeln.

Läs översättninig till svenska efter artikeln. Läs översättninig till svenska efter artikeln. Översättning; Disenart Översättning; Disenart P2 PROJEKT 2 VILLA JENSEN VILLA JENSEN/FRANSON WRELAND NATURLIG KONSTRUKTION MED ETT BEGRÄNSAT ANTAL ELEMENT

Läs mer

Bergs kyrka. Underhållsåtgärder på klockstapel och fönster. Antikvarisk kontroll. Bergs prästgård 2:1 Bergs socken Västmanland.

Bergs kyrka. Underhållsåtgärder på klockstapel och fönster. Antikvarisk kontroll. Bergs prästgård 2:1 Bergs socken Västmanland. Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2008:65 Bergs kyrka Underhållsåtgärder på klockstapel och fönster Antikvarisk kontroll Bergs prästgård 2:1 Bergs socken Västmanland Helén Sjökvist Bergs kyrka Underhållsåtgärder

Läs mer

Rapport gällande antikvarisk medverkan vid nytt skåp för förvaring av antependier, Alsters kyrka, 2009-2010

Rapport gällande antikvarisk medverkan vid nytt skåp för förvaring av antependier, Alsters kyrka, 2009-2010 Rapport gällande antikvarisk medverkan vid nytt skåp för förvaring av antependier, Alsters kyrka, 2009-2010 Alsters socken, Karlstad kommun, Värmlands län, Karlstads stift 2010:20 Enligt länsstyrelsens

Läs mer

UPPENDICK S. 1 A från SO K = 2, M = 2. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) UPPENDICK S. 1 A från SV. UPPENDICK S.

UPPENDICK S. 1 A från SO K = 2, M = 2. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) UPPENDICK S. 1 A från SV. UPPENDICK S. fastighet: UPPENDICK SÖDRA 1, hus A. adress: Österleden 35. ålder: Ombyggt 1906. Svartmålad puts. Ljust rosa spritputs. Sadeltak, rött 1-kupigt tegel. Vita hela fönster med lös spröjs. Blå pardörr med

Läs mer

I det har fallet definierar jag kompensationsåtgärder som en förändring av byggnaden eller ett krav på verksamheten som gör att den äldre miljön kan

I det har fallet definierar jag kompensationsåtgärder som en förändring av byggnaden eller ett krav på verksamheten som gör att den äldre miljön kan I det har fallet definierar jag kompensationsåtgärder som en förändring av byggnaden eller ett krav på verksamheten som gör att den äldre miljön kan bevaras, samtidigt som verksamheten kan fortsätta. I

Läs mer

Nulägesbeskrivning. Läge. Exteriör. Våningsantal. Grund Torpargrund, stomme Timmerstomme.

Nulägesbeskrivning. Läge. Exteriör. Våningsantal. Grund Torpargrund, stomme Timmerstomme. - " t. Vård- och underhållsplan, Granskogs torp, Säby 3: 71, Västra Jåtvatåliet. Järfälla kommun Nulägesbeskrivning Läge Granskogs torp ligger på ]änrafåltet inom Västra järvafältets naturreservat, Torpet

Läs mer

c/o 25 Klassisk & hög

c/o 25 Klassisk & hög c/o 15 Klassisk Markerat takutsprång och äkta genomgående spröjs gör detta hus till en äkta klassisk länga i litet format. Utifrån bildar fasader, fönster och tak i enhetlig matt kulör en fin helhet. Inifrån

Läs mer

Antikens Grekland förr och nu

Antikens Grekland förr och nu Antikens Grekland förr och nu Namn: Lisa Söderberg Klass: 9an Innehållsförteckning Antikens Grekland då och nu..1 Innehållsförteckning...2 Sammanfattning..3 Varför har jag valt att skriva om det här.4

Läs mer

Idag ska jag till djurparken! Wow vad kul det ska bli. Det var 2 år sedan jag var där sisst? Hur gammal var Rut då?

Idag ska jag till djurparken! Wow vad kul det ska bli. Det var 2 år sedan jag var där sisst? Hur gammal var Rut då? MATTE PÅ ZOO HEJSAN! Jag heter Mattias och jag är 8 år. Jag kallas Matte, det har jag gjort sedan jag var väldigt liten. Jag har tre syskon. Elin, Matilda och Rut. Elin är två år mindre än mig. Matilda

Läs mer

Gestaltningsprogram Bostadshusens karaktärsdrag från 1850 1950

Gestaltningsprogram Bostadshusens karaktärsdrag från 1850 1950 1 Gestaltningsprogram Bostadshusens karaktärsdrag från 1850 1950 I Gamla Hunnebo finns bostadshus som representerar olika sekler alltifrån 1850-talet och fram till 1950-talet. De exempel som redovisas

Läs mer

Less is more. Så enkelt kan man sammanfatta vår nya husserie Wise. Vi har skalat bort en del moment för att kunna erbjuda en funktionell

Less is more. Så enkelt kan man sammanfatta vår nya husserie Wise. Vi har skalat bort en del moment för att kunna erbjuda en funktionell Vi har skalat bort en del moment för att kunna erbjuda en funktionell sant? Inte då. Det är ju Trivselhus vi pratar om. avkall på kvalitet eller tillvalsmöjligheter. Låter det för bra för att vara och

Läs mer

med balkonger emellan. Litet skärmtak runt nästan hela huset. K = 2, M = 1. Fint exempel på funkis, mycket viktig för torgmiljön.

med balkonger emellan. Litet skärmtak runt nästan hela huset. K = 2, M = 1. Fint exempel på funkis, mycket viktig för torgmiljön. fastighet: ÖSTEN 1. adress: Lingsgatan 3, Bollhusgatan 8. ålder: 1938. arkitekt / byggm: August Ewe. användning: Affärer, bostäder. antal våningar: 3 Gråmålad puts. Gråmålad puts, mörkare på bottenvåningen.

Läs mer

I JUGENDSTIL HEMMA HOS NYBYGGT

I JUGENDSTIL HEMMA HOS NYBYGGT NYBYGGT I JUGENDSTIL En spännande fasad, en personlig planlösning, stora ljusa rum och gott om plats för hela familjen vad mer kan man önska sig? Kanske utsikt över skogen och närhet till havet och staden?

Läs mer

Det handlar om ljus. Hur ser man erfarenhet?

Det handlar om ljus. Hur ser man erfarenhet? 10 11 Det handlar om ljus T. v. Ett ansikte, torrnålsgravyr T. h. Alltså avgjort?, torrnålsgravyr Torrnål. Tonerna och övergångarna längs graderna som färgen ger när plåten pressas mot pappret. Bilderna

Läs mer

Fördjupning av den översiktliga inventeringen av Långenområdet

Fördjupning av den översiktliga inventeringen av Långenområdet Fördjupning av den översiktliga inventeringen av Långenområdet 2011 Anneli Borg Rapport 2011:15 Engelbrektsgatan 3 Box 314, 701 46 ÖREBRO Tel. 019-602 87 00 www.olm.se Inledning På uppdrag av Stadsbyggnadsförvaltningen,

Läs mer

fastighet: BUSKAMÖLLAN 7, hus A. adress: Hagagatan 17. ålder: 1924. arkitekt / byggm: Henrik Nilsson. användning: Bostad. antal våningar: 2½

fastighet: BUSKAMÖLLAN 7, hus A. adress: Hagagatan 17. ålder: 1924. arkitekt / byggm: Henrik Nilsson. användning: Bostad. antal våningar: 2½ fastighet: BUSKAMÖLLAN 7, hus A. adress: Hagagatan 17. ålder: 1924. Henrik Nilsson. användning: Bostad. antal våningar: 2½ Gråmålad puts. Gulvit puts. Gröna 2-lufts spröjsade fönster. Brun dörr med skurna

Läs mer

Randboken. - din kompletta guide för ränder i hemmet.

Randboken. - din kompletta guide för ränder i hemmet. Randboken - din kompletta guide för ränder i hemmet www.durosweden.se Vilken rand passar dig? Svårt att veta hur du snabbt och enkelt kan förändra ditt hem? Svaret är enkelt, med ränder! Horisontella,

Läs mer

Lärjungaskap / Följ mig

Lärjungaskap / Följ mig Lärjungaskap / Följ mig Dela in gruppen i par och bind för ögonen på en av de två i paret. Låt den andra personen leda den med förbundna ögon runt i huset och utomhus, genom trädgården, till exempel, och

Läs mer

Formen i Sverige NRMMOMMM

Formen i Sverige NRMMOMMM ä ê ~ ê Ü ~ å Ç ä É Ç å á å Ö Formen i Sverige NRMMOMMM Målgrupp gymnasiet Vi lever i en konsumtionskultur där den ena inredningstrenden avlöser den andra i en allt snabbare takt. På nätet, i livsstilsmagasin

Läs mer

Lars Rylander. GALLERIROND våren 2005

Lars Rylander. GALLERIROND våren 2005 GALLERIROND våren 2005 Galleri Olsson & Uddenberg 19/3 10/4 2005 Lars Rylander Där vägen tar slut nedanför det åttkantiga huset ligger ateljén med hänförande utsikt över Ljungskileviken mot Orust. Mängder

Läs mer

Jubileum. Allemanshusen ANNIE HELLE KATRINE

Jubileum. Allemanshusen ANNIE HELLE KATRINE Jubileum Allemanshusen ANNIE HELLE KATRINE LUNDHAGEN MÄLHAMRA Hus som mättar själen Vi har döpt vår nya serie av jubileumshus till Allemanshus. Inte för att vi tycker att våra hus är slätstrukna och standardiserade,

Läs mer

Residenset i Östersund din nya företagsadress?

Residenset i Östersund din nya företagsadress? PROSPEKT Residenset i Östersund din nya företagsadress? Välkommen till Länsresidenset i Östersund, stadens äldsta stenbyggnad med ett högt kulturhistoriskt värde. Tillsammans med tillhörande park utgör

Läs mer

http://www.solna.se/sv/stadsbyggnad-trafik/arkitektur-kulturmiljoer/kulturmiljoer-i-s...

http://www.solna.se/sv/stadsbyggnad-trafik/arkitektur-kulturmiljoer/kulturmiljoer-i-s... Kvarvarande bebyggelse Solna stad http://www.solna.se/sv/stadsbyggnad-trafik/arkitektur-kulturmiljoer/kulturmiljoer-i-s... Sida 1 av 2 2012-09-06 Du är här: Start \ Stadsbyggnad & trafik \ Arkitektur &

Läs mer

Ett original. Välkommen till Pergo, och ett golv som håller för livet. DEKORER I TRE KVALITETSNIVÅER! format 4. miljö 6.

Ett original. Välkommen till Pergo, och ett golv som håller för livet. DEKORER I TRE KVALITETSNIVÅER! format 4. miljö 6. 1 84 DEKORER I TRE KVALITETSNIVÅER! Läs mer på s. 61 Ett original format 4 miljö 6 endless plank 8 natural variation 10 total design 12 inspiration 16 kvalitetsnivåer 60 lätt att lägga 65 ytstruktur 66

Läs mer

Aritco Villahissar. Inspiration för ditt hem.

Aritco Villahissar. Inspiration för ditt hem. Aritco Villahissar. Inspiration för ditt hem. Foto www.willanordic.se 2 Höj livskvalitén. En villahiss betyder så mycket mer än att transportera sig från en våning till en annan. Det handlar om att njuta

Läs mer

Utställningstexter till Magistern och jag. Skolplanscher från Kvisthamraskolan. Mörka Gången, Norrtälje museum. 20 maj 30 sept 2015.

Utställningstexter till Magistern och jag. Skolplanscher från Kvisthamraskolan. Mörka Gången, Norrtälje museum. 20 maj 30 sept 2015. Utställningstexter till Magistern och jag. Skolplanscher från Kvisthamraskolan. Mörka Gången, Norrtälje museum. 20 maj 30 sept 2015. Skolplanscher väcker nostalgi hos många som känner igen dem från klassrummet

Läs mer

Nämdö kyrka. Antikvarisk kontroll vid ommålning, Nämdö kyrka, Nämdö socken, Värmdö kommun, Södermanland. Lisa Sundström Rapport 2007:32

Nämdö kyrka. Antikvarisk kontroll vid ommålning, Nämdö kyrka, Nämdö socken, Värmdö kommun, Södermanland. Lisa Sundström Rapport 2007:32 Nämdö kyrka Antikvarisk kontroll vid ommålning, Nämdö kyrka, Nämdö socken, Värmdö kommun, Södermanland Lisa Sundström Rapport 2007:32 Nämdö kyrka Antikvarisk kontroll vid ommålning, Nämdö kyrka, Nämdö

Läs mer

Kör på en grusväg som sett bättre

Kör på en grusväg som sett bättre Hem långmossen hemma året runt Att flytta ut till torpet var en lockande tanke, om Karin och Jan kunde få ordning på kök och badrum. Lösningen blev en modern tillbyggnad, anpassad till huset. Text Harriet

Läs mer

Laila blandar. sina personliga favoriter

Laila blandar. sina personliga favoriter Laila blandar sina personliga favoriter Lite skandinavisk funkis och lite amerikansk villa, lite kitsch och lite gammaldags charm. När Laila Bagge Wahlgren och Niclas Wahlgren byggde sitt Trivselhus valde

Läs mer

Byggnadsdokumentation Akademiska sjukhuset, byggnad T1 F.d. sjuksköterske- och elevhem

Byggnadsdokumentation Akademiska sjukhuset, byggnad T1 F.d. sjuksköterske- och elevhem Byggnadsdokumentation Akademiska sjukhuset, byggnad T1 F.d. sjuksköterske- och elevhem Johan Dellbeck(text) Olle Norling (foto) september 2001 Akademiska sjukhuset i Uppsala Byggnad T1, f.d. sjuksköterske-

Läs mer

Enskild fördjupningsuppgift realism och

Enskild fördjupningsuppgift realism och Enskild fördjupningsuppgift realism och naturalism Denna epok var en tid där det industriella började växa vilket gjorde att både liv och landskap började förändras. Det här gjorde så att små städer blev

Läs mer

Stormaktstiden- Frihetstiden

Stormaktstiden- Frihetstiden Stormaktstiden- Frihetstiden Lpp Stormaktstiden- Frihetstiden Stormaktstiden del 2 => Förklara hur Karl XI och Karl XII försökte göra Sverige till ett Östersjörike (reduktionen, ny krigsmakt, envälde)

Läs mer

PROSPEKT. Gävle slott

PROSPEKT. Gävle slott PROSPEKT Gävle slott Gävle slotts historia sträcker sig ända till 1500-talet. Det uppfördes på direktiv av Johan III, ofta nämnd som vår mest byggnadsglada kung. På senare tid har slottet restaurerats

Läs mer

Granbomsstugan. Byte av fasadpanel 2007. Örebro läns museum Rapport 2010:23. Charlott Torgén. Frövi 9:1, Näsby socken, Lindesbergs kommun, Västmanland

Granbomsstugan. Byte av fasadpanel 2007. Örebro läns museum Rapport 2010:23. Charlott Torgén. Frövi 9:1, Näsby socken, Lindesbergs kommun, Västmanland Granbomsstugan Frövi 9:1, Näsby socken, Lindesbergs kommun, Västmanland Byte av fasadpanel 2007 Charlott Torgén Örebro läns museum Rapport 2010:23 INLEDNING... 3 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER... 3 BYGGNADSBESKRIVNING...

Läs mer

Gustav iii:s paviljong på Haga

Gustav iii:s paviljong på Haga restaurering 1930-talet Gustav iii:s paviljong på Haga Ragnar Hjorth Vid tiden för Hagapaviljongens restaurering fanns redan en tradition av att ersätta 1800-talets tillägg och dovare interiörer i slott

Läs mer

CRONHOLM N 8 A från NV. CRONHOLM N 8 A från NV FRONTESPIS. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) K =1, M =1.

CRONHOLM N 8 A från NV. CRONHOLM N 8 A från NV FRONTESPIS. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) K =1, M =1. fastighet: CRONHOLM NORRA 8, hus A. adress: Föreningsgatan 19. ålder: 1882. Ombyggt 1890, 1934, 1986. arkitekt / byggm: G. A. Hansson (1934), Nilsson & Persson (1986). Gulvit spritputs. Valmat lågt sadeltak,

Läs mer

Storegårdens symmetriska entréfasad sett från nordväst. Idag inrymmer den gamla disponentvillan från år 1918 fritidsgård.

Storegårdens symmetriska entréfasad sett från nordväst. Idag inrymmer den gamla disponentvillan från år 1918 fritidsgård. 12:b Storegårdsparken 194 Storegårdens symmetriska entréfasad sett från nordväst. Idag inrymmer den gamla disponentvillan från år 1918 fritidsgård. 3:3 Storegårdsparken SANDHEM grönytor och en fotbollsplan.

Läs mer

Byggnadsminnesförklaring av Kista gård, Kista 1:2 och 1:3 Väddö socken, Norrtälje kommun

Byggnadsminnesförklaring av Kista gård, Kista 1:2 och 1:3 Väddö socken, Norrtälje kommun 1 (7) Kulturmiljöenheten Eva Dahlström Rittsél 08 785 50 64 Kista hembygdsgård Staffan Lundqvist Norrsund 2005 760 40 Väddö Byggnadsminnesförklaring av Kista gård, Kista 1:2 och 1:3 Väddö socken, Norrtälje

Läs mer

Palais de la Cambre. Stilfullt i. sommardrink. svenska lanthus. chicago lockar. husbåten. 8 000 kr N 05 2014. inspirerande läsning

Palais de la Cambre. Stilfullt i. sommardrink. svenska lanthus. chicago lockar. husbåten. 8 000 kr N 05 2014. inspirerande läsning säsongens snyggaste sidobord dynor stolar kuddar bärbart ljud till bryggan 5 inspirerande läsning bryssel São Paulo london dorset melbourne shanghai Warszawa N 05 2014 59 KRONOR 80 NOK vinn digitalt hemsystem

Läs mer

38 hemma hos - BYGGA NYTT HUS -

38 hemma hos - BYGGA NYTT HUS - 38 hemma hos - BYGGA NYTT HUS - - BYGGA NYTT HUS - hemma hos 39 Med passion för husbyggande text maria östlund, Louise josborg Foto pär olsson Jan Eidman vet precis hur han vill ha det. Han har renoverat

Läs mer

balja ett stort kärl av metall eller plast som man t.ex. diskar eller tvättar i bank ett företag där man t.ex. kan låna pengar eller spara pengar

balja ett stort kärl av metall eller plast som man t.ex. diskar eller tvättar i bank ett företag där man t.ex. kan låna pengar eller spara pengar TUMBA BRUK anlägga börja bygga något anonym som inte talar om sitt namn ark ett blad av papper balja ett stort kärl av metall eller plast som man t.ex. diskar eller tvättar i bank ett företag där man t.ex.

Läs mer

Magiskt. i cederträ. Text Micaela Nordberg Foto Richard Powers & Shai Gil. Vårt Nya Hus 41

Magiskt. i cederträ. Text Micaela Nordberg Foto Richard Powers & Shai Gil. Vårt Nya Hus 41 Magiskt i cederträ Med vackra vandringsstråk och branta skidbackar inpå knuten har arkitektbyrån AKB ritat ett modernt hus med fantastiskt ljusinsläpp. Som fasad har man valt cederträ - ett doftande träslag

Läs mer

Vidön, Prästängsvägen, Udden

Vidön, Prästängsvägen, Udden Vidön, Prästängsvägen, Udden Prästängsvägen, i folkmun även kallad Vidö-ra a (-raden) eller Brädgårds-ra a, ligger i direkt anknytning till Skoghallsbrukets område på Vidön och husen utmed vägen är ursprungligen

Läs mer

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer