LABORATIONENS NAMN. CHEM-C2200 Kemisk termodynamik

Transkript

1 CHEM-C2200 Kemisk termodynamik LABORATIONENS NAMN Rapportens författare: Kajsa Kemist, 43210A Arbetspar: Teodor Teknolog, Assistent: Assar Assistent Datum för laboration Datum för inlämning Datum för återinlämning av korrigerad rapport Datum för återinlämning av korrigerad rapport Assistentens namnteckning

2 Till användaren En viktig målsättning för undervisningen vid Aalto-universitetets högskola för kemiteknik är att lära de studerande skriva tydliga teknisk-vetenskapliga texter. För att lyckas med det kandidat- och diplomarbete som ska skrivas under studierna krävs att man under hela studietiden övar in ett sakligt framställningssätt. Denna förmåga är oumbärlig för en diplomingenjör. De här anvisningarna innehåller en mall för att skriva laborationsrapport och de är avsedda för studerande vid kandidatprogrammet i kemiteknik. Det rekommenderas att de här anvisningarna tillämpas på kandidatprogrammets kurser. Eftersom praxis inom de olika delområdena inom kemiteknik skiljer sig från varandra, kan det ändå hända att en del kursers anvisningar avviker från de här anvisningarna eller att kompletterande anvisningar ges. Allmänt om laborationsrapportens disposition och layout: Skriv dina laborationsrapporter så långt som möjligt enligt den mall för disposition och layout som finns i denna skrift. Följ mallen också vad gäller titelblad, text, figurer och tabeller. Mera anvisningar för rapportskrivning finns i guiden Anvisning för litteraturarbeten vid högskolan för kemiteknik. Guiden finns i Into:

3 Innehållsförteckning 1 Inledning Teoretisk bakgrund Beskrivning av laborationen Resultat Feluppskattning Diskussion och slutsatser Källförteckning... 5 BILAGOR Bilaga 1. Mätdagbok Bilaga 2. T.ex. analysresultat

4 1 Inledning Inledningen ska förklara varför laborationen utfördes. I inledningen beskriver du syftet med laborationen och ger en allmän beskrivning av de experiment du gjort (inga exakta sifferuppgifter i inledningen!). Ge också en allmän bakgrund till exempel till de metoder du använt. Hänvisa till källan om du hämtat fakta t.ex. ur kursens lärobok. Kopiera inte ordagrant från en källa, använd egna ord! Alla källhänvisningar samlas i en källförteckning i slutet av laborationsrapporten. Observera, att inledningen är numrerad som sida ett. De tidigare sidorna ska vara onumrerade. Anvisningar för sidnumrering finns i guiden Anvisning för litteraturarbeten vid högskolan för kemiteknik. 2 Teoretisk bakgrund I detta avsnitt presenteras de ekvationer som används i laborationen. De ekvationer, som är relevanta för försöket eller för beräkningen av resultaten, härleds ur allmänt känd teori. Långa teoretiska härledningar ur laborationsinstruktioner eller ur läroböcker behöver inte skrivas. Det räcker att ge härledningens viktigaste resultat och hänvisa till källan. Ekvationer och reaktionsformler förses med en löpande numrering inom parentes i högerkanten. Ekvationerna skrivs med formelredigerare och behövliga symboler presenteras. Ekvationerna ska nämnas i texten innan de presenteras och numreringen som hänvisar till dem presenteras inom parentes i texten. Vid behov införs även en källhänvisning för ekvationen i texten. Exempel: Koncentrationen av järn i provet beräknades med formel (1), n c = (1) V 1

5 där c koncentration (mol/dm 3 ) n substansmängd (mol) V volym (dm 3 ) 3 Beskrivning av laborationen Detta avsnitt ska förklara hur laborationen utfördes. Det är meningen, att den här beskrivningen ska vara så utförlig att vem som helst ska kunna upprepa dina försök utan tilläggsinformation. Beskrivningen av laborationen ska skrivas i imperfekt (till exempel Experimentet gjordes i 25 C..., Som katalysator användes ). Ange alla parametrar som påverkar laborationen, såsom tryck, temperatur, koncentration, uppvägd massa osv. Kopiera inte laborationsinstruktionen som sådan, utan beskriv metoderna kort! Vid behov kan du hänvisa till laborationsinstruktionen. Det är speciellt viktigt att nämna de åtgärder och metoder, som avvek från laborationsinstruktionen. I beskrivningen av laborationen ska man inte ge en allmän beskrivning av de metoder som använts. Metoderna ska beskrivas i inledningen. presentera resultat, de ska presenteras i avsnittet Resultat. utvärdera laborationen (till exempel Försökstemperaturen var 25 o C, vilket visade sig vara olämpligt, eftersom...). Resultaten och deras tillförlitlighet utvärderas i avsnittet Diskussion och slutsatser. kopiera laborationsinstruktionen som sådan. 2

6 4 Resultat I avsnittet Resultat presenteras erhållna resultat i logisk ordningsföljd. Resultaten presenteras tydligt sammanställda i tabeller eller åskådliggörs i diagram. För var och en av dessa används en särskild löpande numrering genom hela texten. I texten ska man hänvisa till alla objekt (figurer, tabeller, diagram) innan de presenteras första gången. Tabeller och figurer ska placeras i texten så att de inte hamnar mitt i en sidbrytning. En tabelltext (rubrik) ska finnas ovanför tabellen och en figurtext under figuren. Tabelloch figurtexter ska vara så utförliga att man kan förstå dem utan att läsa den omgivande texten. Tabell- och figurtexten avslutas med punkt! Tabell 1 och Figur 1 visar hur tabeller och figurer ska presenteras. Tabell 1. Absorbansvärden för olika masskoncentrationer av standardlösning. Masskoncentration, mg/dm 3 Absorbans 0,0 0,000 0,5 0,104 1,0 0,212 2,0 0,411 3,0 0,647 4,0 0,824 5,0 1,020 Absorbans 1,200 1,000 0,800 0,600 0,400 0,200 y = 0,2053x + 0,005 R² = 0,999 0,000 0,0 1,0 2,0 3,0 4,0 5,0 6,0 Masskoncentration [mg/dm 3 ] Figur 1. Standardkurva för järn. 3

7 Om resultatet beräknas med en ekvation ska ekvationen presenteras i avsnittet Teoretisk bakgrund. I avsnittet Resultat ska varje beräkningssteg visas med ett uträknat exempel, där mätvärden och andra värden anges med enheter. Observera då du använder formelredigerare, att endast symbolerna i en formel kursiveras (inte talvärden och enheter) och att det ska finnas ett mellanslag mellan talvärde och enhet. Exempel: Koncentrationen av järn i provet beräknades med ekvation (1). 1, 02 mol c = = 1, 02 mol/dm 3 1 dm 3 I avsnittet Resultat ska man inte beskriva de metoder som använts. Alla beskrivningar ska finnas i avsnittet Beskrivning av laborationen. dra slutsatser av resultaten eller uppskatta deras tillförlitlighet. Detta görs i avsnittet Diskussion och slutsatser. 5 Feluppskattning Alla mätningar innehåller fel. Syftet med en feluppskattning är att utreda hur stort felet är och vilka faktorer som förorsakar det. Fel kan vara grova, systematiska eller slumpmässiga. Exempel på grova fel är felavläsning, felanteckning av mätvärdet eller fel på mätutrustning. Man kan ändå anta att grova fel eliminerats ur omsorgsfullt gjorda mätningar. Systematiska fel snedvrider alltid resultaten i samma riktning. Systematiska fel beror till exempel på dåligt kalibrerade instrument eller på att processen inte är stabil. Slumpmässiga eller statistiska fel snedvrider inte resultaten i någon speciell riktning. En slumpmässig variation förekommer i alla mätningar och den kan påvisas med statistiska metoder genom att upprepa mätningarna tillräckligt många gånger. Uppskattning av slumpmässiga fel görs med hjälp av matematisk statistik. 4

8 I laborationsrapporten ges en kvalitativ uppskattning av de systematiska felen. Maximivärdet för uppmätta storheters slumpmässiga fel uppskattas kvantitativt (till exempel mätarens avläsningsnoggrannhet). Med maximivärde avses det talvärde inom vilket det slumpmässiga felets absoluta värde ligger med en viss sannolikhet. Den uppmätta storheten kan anges till exempel på följande sätt T = 24,2 ± 0,1 C. Vissa storheter går inte att mäta direkt. Man kan beräkna sådana storheters värde genom att använda sig av andra, mätbara storheter. Det förutsätter att man har en matematisk modell, en funktion, som beskriver sambandet mellan storheterna. Då kan man använda modellen och de experimentellt uppmätta storheterna för att beräkna den storhet som man är intresserad av. Feluppskattning kan i det här fallet göras med hjälp av total differential, logaritmisk derivering eller grafisk framställning. 6 Diskussion och slutsatser I detta avsnitt presenteras en sammanfattning av de viktigaste resultaten med feluppskattning. Resultatens riktighet granskas genom att jämföra dem med litteraturvärden och tidigare försöksresultat. Referensvärdenas källor ska uppges i källförteckningen och man ska hänvisa till dem inne i texten. Om det inte krävs en matematisk feluppskattning, så ska man här diskutera resultaten. Var resultaten meningsfulla och storleksordningen riktig? Vad finns det för möjliga felkällor? 7 Källförteckning Det ska finnas hänvisningar för allt som nämns i texten om det inte kan anses vara grundläggande kunskaper för en ingenjör. Källförteckningen, dvs. de fullständiga källhänvisningarna för de hänvisningar som finns inne i texten, ska placeras i slutet av rapporten. Källförteckningen ska utformas enligt anvisningarna i guiden Anvisning för litteraturarbeten vid högskolan för kemiteknik. 5

9 Exempel på hänvisningar inne i texten: Vätejonskoncentrationen fås enligt Christian [1] på följande sätt Enligt Corsaro [2] var hastighetskoefficienten I källförteckningen ges de fullständiga källhänvisningarna och de skrivs i den ordning de förekommer i texten. Exempel på källförteckning: 1. Christian, G.D., Analytical Chemistry, 4. uppl., John Wiley & Sons, New York 1986, s Corsaro, G., Colorimetric Chemical Kinetics Experiment, J. Chem. Ed. 48 (1964) Flera exempel på källhänvisningar: En artikel i en tidskrift: Liukkonen, K., Montfoort, A. och Laakso, S., Water-induced lipid changes in oat processing, J. Agric. Food Chem. 40 (1992) Bok, hänvisning till hela verket: Littler, D.J., Raffle, J.F., An Introduction to Reactors Physics, 2. uppl., Pergamon Press, London 1957, 196 s. Hänvisning till laborationsinstruktion: Nieminen, M., Cerimetrisk bestämning av järn, laborationsinstruktion, Aaltouniversitetet, Högskolan för kemiteknik, Kemiavdelningen, Esbo 2013, 2 s. Hänvisning till databas: CES EduPack 2014, Granta Design, England [hänvisat ]. 6

10 Bilagor Bilagorna placeras i slutet av rapporten. Sidnumreringen fortsätter inte på sidorna med bilagor, utan varje bilaga förses med en egen fortlöpande numrering och en egen rubrik. Bilagans numrering skrivs uppe i bilagans högra hörn med stora bokstäver (BILAGA 1, BILAGA 2, osv.). Om en bilaga består av flera sidor kan de numreras på följande sätt: BILAGA 1 (1/3). Beteckningen inom parentes betyder första sidan av tre. Man bör hänvisa till alla bilagor inne i laborationsrapportens text. 7