Antikvarisk dokumentation. Kärringberget. ÄLVSBORGSMÄSSEN K Käringberget Göteborg

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Antikvarisk dokumentation. Kärringberget. ÄLVSBORGSMÄSSEN K0027.014 Käringberget Göteborg"

Transkript

1 Antikvarisk dokumentation Kärringberget ÄLVSBORGSMÄSSEN K Käringberget Göteborg

2 1 GRUNDLÄGGANDE INFORMATION BESKRIVNING AV PROJEKTET SAMMANFATTNING FASTIGHETSUPPGIFTER OM FASTIGHETEN FÖRFATTNINGSSKYDD VÄRDEN MÅL SÄRSKILDA VÅRDKRAV HISTORIK NULÄGESBESKRIVNING KÄLLOR OCH LITTERATUR BILAGOR...48 FORTV 2010 Projektledning: Ingela Andersson, FORTV Byggavdelningen, Eskilstuna Konsult: GAJD arkitekter, Göteborg Projektnr Mikael Nädele, arkitekt (ansvarig) och Thomas Löfberg, TL arkitekt och antikvarisk konsult Omslagsfoto: Byggnad 014 från nordost. Foto: T Löfberg (augusti 2010)

3 1 Grundläggande information 1.1 Beskrivning av projektet Som underlag för fortsatt förvaltning har en historisk-antikvarisk dokumentation av byggnad K Älvsborgsmässen inom Göteborgs garnison vid Käringberget i Göteborg genomförts. Rapporten har samma kapitelindelning som de vårdprogram som tas fram för statliga byggnadsminnen inom Fortifikationsverket. Rapporten beskriver byggnadens historia samt redovisar översiktligt befintligt utseende. Tanken är att den ska vara ett stöd vid drift, underhåll och ombyggnad. Arbetet har genomförts av Thomas Löfberg, TL arkitekt och antikvarisk konsult, i samarbete med Mikael Nädele, GAJD arkitekter i Göteborg, på uppdrag av Ingela Andersson på Fortifikationsverkets byggavdelning. Dokumentationen genomfördes under perioden juni till september Byggnad 014 med tillbyggnaderna från 1944 resp sedd från älvsidan i norr (2010) Antikvarisk dokumentation 2

4 1.2 Sammanfattning Då Älvsborgs Kustartilleriregemente KA4 etablerades vid Käringberget år 1942 var närheten till Göteborgs hamninlopp och det öppna havet utanför var en viktig förutsättning. Det gällde också den lilla husklunga Käringbergets by som legat vid bergets fot sedan århundraden. Mot slutet av 1800-talet hade göteborgska sommargäster börjat flytta in i området men den gamla byn befolkades ännu i början av 1900-talet av lotsfamiljer. Fastigheterna i området löstes in av staten Några av byggnaderna revs i samband med nybyggnation men flera kom att stå kvar och användas till andra ändamål inom KA4. Ett av de ännu kvarstående husen behandlas i denna rapport. Det har även kallats disponent-villan och var från början en sommarbostad, byggd 1913 åt direktören för Västkustens Petroleum Aktiebolag. Detta bolag, som senare köptes upp av Esso, ägde både huset och strandområdet vid den s k Älvnabben längre västerut. Husets och tomtens historia har kunnat följas genom kartor, lantmäteriakter, mantals- och taxeringslängder, foton och bouppteckningar. Det köptes av Kungl. Maj:t och Kronan 1942 och ombyggdes sedan till officersmäss. En tillbyggnad åt väster med matsal skedde 1959 och följdes av flera andra ombyggnader. År 2008 gjordes den senaste utbyggnaden med kallförråd och återvinningsrum. Huset har genomgått stora inre och yttre förändringar genom åren men de olika huvudskedena kan fortfarande avläsas. Som en av de få kvarvarande byggnaderna från tiden före KA4 bidrar detta hus i hög grad till berättelsen om Käringbergets historia. Det kulturhistoriska miljövärdet motiverar att huset och tomten bibehålls, vilket ställer särskilda krav vid ombyggnad och underhåll. Stadsbyggnadskontorets karta 1986, utsnitt. Antikvarisk dokumentation 3

5 2 Fastighetsuppgifter 2.1 Om fastigheten Geografiskt läge: Byggnaden ligger i inom kasernområdet Käringberget i Göteborg, beläget på södra stranden av Älvsborgsfjorden där Göta älv möter Kattegatt. Byggnader är belägen på en kulle i terrängen, som tidigare var en udde med vattenkontakt, öster om hamnplanen vid Älvnabben och mot insidan av själva Käringberget. Omedelbart intill är en större dalgång som bl a inrymmer idrottsplats och längre österut vidtar villabebyggelsen vid Toredammen. Ägoförhållanden: Marken ingår i en större fastighet som ägs av staten genom Fortifikationsverket. Fastighetsbeteckning: Göteborg Älvsborg 855:746. Byggnadsbeteckningar: K , Älvsborgsmässen. Andra benämningar på byggnaden har varit Officersmässen och Reg.off.mässen eller bara Mässen. Benämningen Älvsborgsmässen har en tid använts för byggnad 019. Uppgift om verksamheter: Området tillhör Försvarsmakten Göteborgs Garnison och inrymde tidigare KA4 till år 2000 respektive Amf 4 till år Kasernområdet nyttjas idag av flera olika försvarsanknutna verksamheter, däribland Försvarets Sjukvårdscentrum och Fortifikationsverket. Hamnen vid Älvnabben nyttjas av Örlogshamnen Göteborg. Byggnad 014 används idag av Garnisonssällskapet i Göteborg för kaffe- och lunchservering men också för olika sammankomster och som festlokal. Bruttoarean (BTA) med 1959 års tillbyggnad är 640 m 2 enligt Garnisonsplan Göteborg (2004). Genom den senaste utbyggnaden utökades den med ytterligare ca 55 m Författningsskydd Byggnaden i sig är inte kulturhistoriskt skyddad, varken enligt Kulturmiljölagen (KML) eller Förordningen om statliga byggnadsminnen (SBM). Inga fornlämningar finns heller registrerade i området. I området har funnits rester av fortifikationer från 1700-talet jämte äldre vägsträckningar och grundmurar till rivna byggnader. Kasernområdet Käringberget berörs däremot av riksintresse enligt Miljöbalken för totalförsvaret samt Riksintresse för sjöfarten. Med det senare avses Göteborgs hamn och farleder i anslutning till området. I Översiktsplan 99 för Göteborg redovisas Käringberget som militärt område med pågående markanvändning för större institutioner. Kasern- och hamnområdet är ej detaljplanelagt. I övrigt får framhållas det generella kravet på varsamhet vid ändring och underhåll av bebyggelse enligt Plan- och bygglagens 3 kap. 10 och 13. Se nästa sida. Dessa krav Antikvarisk dokumentation 4

6 utvecklas i Boverkets Allmänna råd om ändring av byggnad (BÄR) och handboken Byggvägledning 15 Ombyggnad. Ändringar av en byggnad skall utföras varsamt så att byggnadens karaktärsdrag beaktas och dess byggnadstekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden tas till vara. (PBL 3 kap. 10 ) Byggnadens yttre skall hållas i vårdat skick. Underhållet skall anpassas till byggnadens värde från historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt samt till omgivningens karaktär (PBL 3 kap. 13 ) 3 Värden Som en av de få kvarvarande byggnaderna från tiden före KA4 s tillkomst 1942 bidrar den i väsentlig grad till berättelsen om Käringbergets historia. Den äldsta delen byggdes som en exklusiv sommarbostad åt verkställande direktören för den oljeindustri som sedan 1887 fanns etablerad vid Älvnabben. Läget vid havet och älvmynningen var i bägge fallen avgörande för placeringen. Den andra bevarade gamla byggnaden i området är själva tappstationen för just denna industri, byggnad 049 eller Strålkastarförrådet, som ligger cirka 400 m västerut vid Älvnabben. Den tredje byggnaden ligger cirka 100 meter söderut inom det gamla byområdet och är ett f d bostadshus med lotsanknytning, byggnad 019 eller Underofficersmässen. Tillsammans ger de varsitt exempel på olika verksamheter som föregick den militära på platsen. Åtskilligt är förändrat i denna byggnad, men de olika skedena i dess historia är fortfarande avläsbara. Av det ursprungliga huset återstår i stort sett bara grunden husstommen med den invändiga hjärtväggen. Husets och takets form är intakt men fasaderna starkt förändrade. Fasadbeklädnaden är inte bara utbytt utan även förändrad från liggande till stående träpanel. Takbeläggningen är ändrad från 1-kupigt till 2-kupigt lertegel. Fönstersättningen är delvis kvar men flertalet fönster utbytta. Av fyra bevarade äldre fönster sitter endast ett kvar i urspungligt läge. För två andra är den gamla karaktären bevarad men dessa har tydligen förändrats i form och storlek, Det fjärde är utflyttat i ett fasadutbygge och igensatt invändigt. Den lilla källardörren på östra gaveln är troligen ursprunglig. Flertalet utbytta fönster har bidragit till att ge den gamla delen av huset en starkt förändrad karaktär. Inuti huset är ett äldre dörrparti mellan hallen och sällskapsrummet i bottenvåningen troligen ditflyttat vid renoveringen 1944 från ett intilliggande rum. Känsörummet på övervåningen ger ett genuint intryck och har av allt att döma kvar den ursprungliga ekparketten, möjligen också tapeter från bostadstiden. På vinden finns ett par bevarade dörrar med lås. I trädgården återstår från sommarbostadens tid några äldre murar och trappor, ett flaggstångsfundament och ett stenbord på den nedre terrassen mot älven. Här gick tidigare strandlinjen helt nära det uppstickande berget och man förstår att här måste ha varit en relativt skyddad vik Antikvarisk dokumentation 5

7 med plats för familjens båtar. Där på berget står också ett minnesmärke i form av ett gjutjärnskors, som möjligen kan vara av ännu äldre datum. Av 1944 års ombyggnad återstår bl a den branta vindstrappan, medan 1959 års tillbyggnad och inredning av matsal är tydligt avläsbar. Entrétrappan med ytterdörren, vindfånget, hallen och kapprummet andas tidigt 1960-tal. Även 2008 års tillbyggnad på västra gaveln utgör en avgränsad enhet. 4 Mål Målet är att byggnaden skall bevaras och användas. Den nuvarande funktion är en direkt fortsättning av dess tidigare som officersmäss. Vid fortsatt användning och underhåll skall byggnadens särart beaktas och vårdas. Eventuell större ombyggnad skall föregås av av en djupare analys av vilka delar och detaljer som återstår från olika perioder i dess historia. Vid byte av fönster på den gamla delen av huset bör övervägas byte till sidohängda träfönster med poster och spröjsar av äldre karaktär än vad 1-lufts vändbara aluminiumpartier idag ger. Den tidiga indelningen med smårutor är emellertid knappast nödvändig då huset i övrigt har genomgått så många förändringar. På längre sikt bör övervägas en återgång till liggande träpanel på den gamla husdelen. Trädgården bör harmoniera med det ursprungliga husets karaktär utan att fördenskull förneka sin nyare funktion. Det öppna läget med vyn mot hamninloppet och den bakomvarande trädbevuxna kullen är väsentligt att bibehålla. Det gäller särskilt norra och östra sidorna som tycks ha haft karaktären av öppen naturmark. Hur tomten tidigare sett ut på entrésidan åt söder är inte närmare känt, men detta har alltid varit den lummiga läsidan av huset, kanske med fler fruktträd än idag men utan alltför strikt planering. Större hårdgjorda ytor med nya material är ur den aspekten tveksamma. 5 Särskilda vårdkrav I Färgsättningsplan för KA 4, utförd av arkitekt Sven Ahlsén för Fortifikationsförvaltningen , görs en samlad bedömning av bebyggelsen i området utifrån byggnadernas ålder, placering i landskapet, tidigare och nuvarande användning. I dess anvisningar för enskilda byggnader finns även ett förslag till utvändig färgsättning av byggnad 014. Där föreslås en återgång till en förmodat ursprunglig, typiskt västsvensk vit färg på fasad och fönstersnickerier och svart på plåtarbeten, hängrännor och stuprör. Inför ommålning av Underofficersmässen byggnad 019 i maj 2009 har kulörfrågan åter tagits upp. Färgsättningsplanen från 1980 behöver nu ses över på nytt, men för det aktuella området har en genomgång gjorts. Som resultat av detta rekommenderas generellt en vit kulör för Antikvarisk dokumentation 6

8 byggnaderna 019, 017 och 014. Vi vet nu visserligen av gamla fotografier att byggnad 014 från början hade en mörkare kulör, men avsikten med förslaget var att på detta sätt skilja ut de få kvarvarande, äldre husen kring Kullen. Senare om- och tillbyggnader bör då få samma kulör. För By 019 träfasad och utsida fönster i denna har föreskrivits oljetäckfärg i kulör NCS 0804Y10R. Denna kulör motsvarar MA 0-11 i Målarmästarnas färgskala, som förekommer i Färgsättningsplanen från För sockel och utsida fönster i denna en grå kulör lika äldre befintligt. För insida fönster vit NCS S 0500-N. Målningsbeskrivningen som helhet finns i PM från Mikael Nädele, GAJD arkitekter ab. Den gamla delens grundmurar har särskilt utformade rundfogar, troligen ursprungliga, som bör bevaras och vid lagningar efterliknas. Vid alla ingrepp som berör fasaden eller husstommen bör man vara uppmärksam på att detaljer som berättar om husets historia kan friläggas. Utvändigt är det av stort intresse att konstatera om tidigare fasadbeklädnader finns bevarade under den befintliga. Likaså är alla spår efter husets tidiga färgsättning av stort värde att dokumentera. Invändigt hade det varit värdefullt att hitta eventuella instoppade dagstidningar eller annat som kan bekräfta byggnadens tillkomstår till Den lilla marktrappan vid nordöstra hörnet, altanen och den större trappan norr om huset bör bevaras och underhållas, liksom det gamla stenbordet och ordenskorset. Betongplattor bör ersättas med annan hårdgjord yta på den nedre terrassen mot älven. För gestaltning, växtval och underhåll av trädgården i övrigt bör samråd ske med landskapsarkitekt och samordnas med vad som tidigare föreslagits för byggnad 019. Antikvarisk dokumentation 7

9 6 Historik Älvsborgsmässen Byggnad 014 inom Käringbergets kasernområde består idag av ett äldre tvåvåningshus med två lägre tillbyggnader åt väster. Den ursprungliga delen är ett bostadshus uppfört år 1913 och därmed en av de äldsta byggnaderna i området. Huset byggdes som sommarbostad åt direktören för Västkustens petroleum AB. Bolaget ägde detta hus jämte hela området vid den s k Älvnabben fram till etableringen av KA Kortfattat har huset genomgått följande större förändringar fram till idag: 1913 Huset uppförs som sommarbostad åt Carl Andersson efter ritningar av arkitekt Oscar W Nilsson Fastigheten köps in av Kungl Maj:t och Kronan i samband med tillkomsten av KA Anpassning till ny användning som officersmäss genom invändig ombyggnad Tillbyggnad (1) åt väster med ny köks- och matsalsdel i ett plan samt källare Ändrat entréläge till södra långsidan. Ny trappa till övervåningen. Fasaden klädd med eternitplattor Fönsterförändringar samt byte av fasadmaterial till dagens stående lockpanel Tillbyggnad (2) åt väster med kallförråd och källsorteringsrum. Utrymningstrappa på östra gaveln. I en antikvarisk dokumentation av Strålkastarförrådet på Älvnabben (byggnad 049, Fortifikationsverket 2008) och en motsvarande rapport om Underofficersmässen (byggnad 019, Fortifikationsverket 2009) har redogjorts för områdets historia med Käringbergets by och framväxten av oljeindustrin på Älvnabben från slutet av 1800-talet. En kort sammanfattning av den historiken är på sin plats även i detta sammanhang. Käringberget, Älvnabben och Göteborgslotsarna Det stora berget som möter sjöfararen på södra sidan älvmynningen kallades tidigt Kärringeberget. Ordet käring avser vanligen ett stenröse uppbyggt till ledning för sjöfarten. Att kära innebar också att gå med båt nära intill berget. Vid tiden för Göteborgs grundläggning i början av 1600-talet skall här ha funnits ett trätorn men på yngre sjökort finns ett toppigt märke Antikvarisk dokumentation 8

10 inritat på den del som kallas Västerberget. Röset revs 1896, då Kronan köpte del av Västerberget för försvarsändamål. År 1717 under det Stora nordiska kriget stod Göteborg inför ett befarat anfall från sjösidan. Mindre försvarsverk byggdes då vid bägge stränderna av Älvsborgsfjorden som komplement till Nya Älvsborgs fästning. Vid det tillfället uppfördes kanonbatterier vid norra udden av Käringberget, nära Älvnabben. Längre österut låg Nya Varvet med sin örlogshamn. Något organiserat lotsväsende fanns knappast före 1600-talet, men vid inseglingen till viktigare hamnar fanns ledsagare som mot ersättning åtog sig att visa sjöfarande vägen. Lotsväsendet organiserades senare genom kungliga förordningar och amiralitetets tillsyn. Lotsar fanns tidigt stationerade på Brännö, Käringberget och Hinsholmen med en uppsyningsman på Brännö. År 1800 omtalas två lotsar och två lotsdrängar vid Käringberget. Utsnitt av 1757 års karta över hamninloppet. (Kopia i Göteborgs stadsmuseum) Käringbergets by Bosättningen utvecklades småningom till en liten husklunga benämnd Käringbergets by i Frölunda socken. Byns inägor omfattade i stort sett det område som idag tillhör kasernområdet. Ett utsnitt av en karta från 1847 visas på nästa sida. Hemmanet nr 23 Kärringberget omfattar där cirka 50 hektar mark. Ett tiotal hus är samlade i en klunga bakom berget, i västra kanten av en stor uppodlad nord-sydlig dalgång som är färglagd i gult. På kartan markeras gränsen för hemmanet av en röd linje t h om namnet Kärringberget. Tillfartsvägen söderifrån följer dalens västra sida ungefär som idag. Vid husklungan svänger den österut och går sedan över dalgången mot nordost, där Tånguddens hamn idag ligger. En beskrivning från samma år finns publicerad av Västra Frölunda Hembygdsförening Av den framgår att hemmanet Käringberget då beboddes av 50 personer fördelade på sex hushåll. Arealen uppgick till 98 tunnland och på markerna betade hästar, kor, får och svin. Antikvarisk dokumentation 9

11 Utsnitt ur karta över Frölunda socken (Original i Lantmäteriverkets arkiv) Utsnitt ur Laga skifteskartan från (Original hos V Frölunda Hembygdsförening) Antikvarisk dokumentation 10

12 Kommunreform och Laga skifte 1862 Detta år genomfördes Laga skifte i byn samtidigt med den stora kommunreformen i Sverige. Från nu tillhörde alltså området Västra Frölunda kommun. Ursprungsfastigheten hette Kärringeberget N o 1 och betecknades i jordregistret som lotshemman om 1 mantal skattejord. Genom Laga skifte 1862 delades denna i fem mindre fastigheter, Kärringeberget 1:2 1:6, som på kartan betecknades med littera A E. Den blivande tomten låg inom 1:3 (B), som vid denna tid utgjorde 7/36 mantal och tillhörde mästerlotsen Joh. G Eliasson. På skifteskartan (se föregående sida) är på den aktuella platsen ett höjdparti med littera 96 helt nära älvstranden. Vägen söder därom leder ner till en större strandplats, Älvnabben, där oljeindustrin senare skulle etablera sig. Längre österut finns en annan, mindre strandplats. Vi ser också att byn nu omfattar åtminstone sju bostadshus och ungefär lika många uthus och ekonomibyggnader. Samtliga är idag rivna. Vägarna går lite annorlunda än tidigare men man kan ännu skönja spår i terrängen efter dem. Industriepoken vid Älvnabben och Oscar II:s fort på Västerberget Under senare delen av 1800-talet hade fotogenlampan introducerats i Sverige och import av petroleumprodukter kom snabbt igång med Göteborg som viktig hamn. Enligt uppgift uppläts den gamla strandplatsen vid Älvnabben för fotogenupplag redan år På 1880-talet uppförde Bröderna Sandberg en cistern för lagring av fotogen samt en mottagnings- och tappstation vid Elfnabben. Men oljemarknaden var riskfylld och 1899 gick Bröderna Sandberg i konkurs. I samband med detta köpte Vestkustens Petroleum AB upp anläggningen. Tappstationen ombyggdes senare och kom efter 1942 att införlivas i KA4 s verksamhet under namnet Strålkastarförrådet (byggnad 049). Karta över Älvnabben, upprättad av K Reenstierna 1900 (FMV Käringberget) Antikvarisk dokumentation 11

13 År 1896 köpte Kronan två utmarksskiften för att anlägga den moderna Elfsborgs fästning här på Västerberget, som utgör den västligaste delen av Käringberget. Tre år senare igångsattes det omfattande bygget av Oscar II:s fort. Anläggningen invigdes av kungen år Foto västerut mot Älvnabben ur Sveriges Handel och industri (1903) Utsnitt ur karta från 1908 (Stadsbyggnadskontoret, Göteborg). Med svart cirkel visas det blivande husets plats. Antikvarisk dokumentation 12

14 Tidiga fastighetsdata Den 16/ avsöndrades den nu aktuella tomten 1:10 från den större fastigheten 1:3. Denna tomt hade en area på m 2 och tillhörde Gustaf Sandberg, delägare i oljeupplaget. Han ägde också flera andra fastigheter här som avsöndrades två år tidigare. Ett foto från sekelskiftet 1900 (se föregående sida) visar Älvnabben från stranden vid det blivande huset. Man ser Nya Älvsborgs fästning ute i fjorden, oljecisternerna och tappstationens fem sadeltak. I vinkel mot denna är en huslänga med små gavlar som gick under namnet sju skepp. På kartan från 1908 (se föregående sida) är tomten fortfarande obebyggd, men ett femtiotal meter längre västerut ligger ett hus. Ute vid Älvnabben finns piren, tappstationen och tre oljecisterner. Mantalslängden för samma år skriver: Elfnabben, Jordafs. (10 kv.ref) Magasin o Fotogen-uppl. Västkustens Petroleum Akt.bol. En arbetsförman K V Schäfer anges som enda boende i området. Jordavsöndringen om 10 kvadratref motsvarar drygt m 2. År 1913 har bolagets markinnehav vid Älvnabben utökats till ,30 kvadratref, vilket motsvarar fastigheterna 1:8, 1:9 och 1:10 om totalt c:a 5,6 hektar. Vem byggde huset? Tomtplatsen 1:10 ingick alltså i det område som ägdes av Västkustens Petroleum Aktiebolag, men varken det uppgivna byggnadsåret 1913 eller senare finns huset specificerat i myndighetsregistren. Det går alltså inte den vägen att få fram ägarens namn. Huset finns utritat första gången på 1923 års karta (se nedan). Här ses också de båda tidigare nämnda byggnaderna väster om bergspartiet och vid foten av berget, helt nära vägen i sydväst, ett annat med ett mindre uthus bredvid. Det kan möjligen vara den nuvarande byggnad 015. I mantalslängden från samma år står också arbetsförmannen Kristian Karl Axel Vilhelm Schäfer, född 20/1 1865, som boende inom bolagets område. Utsnitt av karta från 1923 (Stadsbyggnadskontoret, Göteborg). Röd ring markerar huset. Antikvarisk dokumentation 13

15 I fastighetstaxeringslängden från 1923 redovisar bolaget mark för kr samt Magasin och hus för kr. Dessa siffror kom att stå oförändrade i skattelängderna fram till Kronans övertagande och är tydligen en uppskattad totalsumma för all mark och alla byggnader i området, inklusive det nya huset. Det var slutligen Rikstelefonkatalogen för år 1925 som avslöjade husets rätte innehavare. Under rubriken Västkustens Petroleum-Aktiebolag hittar vi Verkst. Dir. Carl Andersson. Bolagets kontor låg på Västra Hamngatan 22 och direktörens bostad på Linnéplatsen 1. Men där står också tillagt: Sommarbostad, Elfnabben. En av stiftarna till Västkustens Petroleum AB var Anders Lybeck ( ), som var dess verkställande direktör åren Lybecks efterträdare från 1911 var Carl Andersson, som alltså ganska omgående måste ha börjat planera för sin sommarvilla vid Käringberget. Carl Andersson var i sin krafts dagar också styrelseledamot i Krooks Petroleum- & Olje-AB, Stockholm, samt i Skånska Petroleum AB, Helsingborg. År 1935 är bolagets namn ändrat till Standard, Svenska Petroleum AB och sommarbostaden har telefonummer Mantalslängden räknar upp hela hushållet på Linnéplatsen 1 i stadsdelen Olivedal: direktör Carl Henrik Andersson, född 16/ i St. Mellby socken hustrun Clara Elmina, född Ljunggren den 22/ i Amerika kokerskan Nancy Maria Johansson, född 25/ i Lycke, ogift husjungfrun Eva Maria Larsson, född 31/ i Täng, Skaraborg, ogift Inga hemmavarande barn finns medtagna. Året därpå saknas familjen på denna adress. Det visar sig, att Carl Andersson drar sig tillbaka från sin post detta år och går bort redan året därpå. Ett upptryckt tackkort från julen 1935 finns bevarat och där skriver han till tidigare kunder och tackar för den tid som varit (se nedan). Antikvarisk dokumentation 14

16 I telefonkatalogen från 1938 är det ett nya namn i ledningen för Standard, Svenska Petroleum AB i Göteborg: Disponent G Ahnsteen och kontorschef Axel Leffler. Bolaget har då 13 olika tappstationer i Göteborg, däribland en för motorbåtar vid Käringberget. Ahnsteen saknas redan i 1942 års katalog och istället står disponent Ivar Lindfors. Bolaget kallas nu Essobensin men det är Västkustens Petroleum AB som enligt skattemyndigheterna säljer marken till Kungl Maj:t och Kronan detta år. Svenska Petroleum AB Standard ändrade 1939 namn till Esso och Svenska Esso köptes slutligen 1985 upp av Statoil. Förfrågningar hos dessa har tyvärr inte givit några upplysningar eller foton från platsen. Den siste föreståndaren vid Käringberget är inspektor Eric Pettersson. Men det visar sig att Carl och Clara Andersson hade tre barn: Gösta, Birgit och Carl Henrik. Sönerna bytte senare efternamn till Ahnsteen och det var alltså Gösta Ahnsteen ( ) som först efterträdde fadern, inte som VD men som disponent i Göteborg. Han flyttade efter ett par år till Stockholm men om han hann överta sommarbostaden vid Käringberget är okänt. Carl Henrik (född 1916) stannade i Göteborg som läroverksadjunkt. Birgit ( ) fick efternamnet Bergman som gift. Göstas båda söner Curt och Carl Ahnsteen har undertecknad haft telefonkontakt med under arbetet med denna rapport, liksom Birgits söner Per-Erik och Carl-Ivar Bergman. Den senare har haft vänligheten att leta i familjealbumen och funnit porträtt av Carl och Clara, tackkortet på föregående sida samt två tidiga foton på huset vid Käringberget (se nedan och på sid 18). Det första ser ut att vara taget omkring 1925 nerifrån stranden i norr. Man kan notera att flaggstången saknas, men däremot skymtar det stenbord som ännu står på terrassen nedanför verandan. Det vitmålade altan- och trappräcket av betong ser också ut att vara samma som idag. Kanske tänkte man på de salta och fuktiga havsvindarna när man valde detta material. Foto från stranden i norr omkring Fotoägare: Carl-Ivar Bergman, Stockholm Antikvarisk dokumentation 15

17 Arkitektritningarna Lyckligtvis finns tre originalritningar bevarade i Fortifikationsverkets arkiv i Eskilstuna, odaterade men med omisskänlig stil från 1900-talets början. En tabelluppgiftuppgift i Garnisonsplanen från 2004 om att huset byggdes 1913 verkar inte orimlig. Enligt uppgift fann man vid senaste renoveringen, då öppning togs upp i ytterväggen på östra gaveln för utrymningstrappan, en instoppad dagstidning från just detta år. Ritningarna är stämplade Oscar W Nilsson arkitektbyrå, Kungsgatan 31, Göteborg. Arkitekturmuseets register uppger att han var född , verksam i Göteborg och död Arkiven har endast ett fåtal ritningar av hans hand. Från 1896 finns ett förslag till nybyggnad av ett femvånings bostadshus på Södra vägen 1 (Lorensberg, 44. kv Visborg nr 2). Förslaget blev aldrig genomfört. På Vallgatan 15 står en äldre röd tegelbyggnad som under ett par år var i hans ägo. Huset påbyggdes med en våning och försågs med brutet tak och vindskupor vid en omfattande ombyggnad år (Inom Vallgraven, 23. kv Larmtrumman nr 4). Originalritning (1913) med plan av första och andra våningen. (Fortifikationsverkets arkiv) Husets planlösning är en modifierad sexrumsplan, uppbyggd kring en längsgående hjärtvägg och två skorstensstockar. Huvudingången är inte som idag mitt på långfasaden utan på den östra gaveln med en utvändig trappa och förstukvist. På den motsatta gaveln finns en köksingång. Utmed södra långfasaden ligger tambur, jungfrukammare, kök och några småutrymmen. Från tamburen leder en innertrappa längs fasaden upp till övervåningen. Åt sjösidan i bottenvåningen ligger förmak och vardagsrum, det förra med ingång från tamburen. Förmaket har en kakelugn och vardagsrummet öppen spis. Till vardagsrummet hör också en veranda mitt på långsidan mot älven. Mellan kök och vardagsrum är ett litet serveringsrum. Antikvarisk dokumentation 16

18 På andra våningen är en förlängd trapphall i sydost och den genomgående hjärtväggen avgränsar en svit om tre rum åt sjösidan. Sängkammaren ligger i mitten, med frontespis mot en altan ovanpå verandan. På var sin sida om det stora föräldrasovrummet ligger rum för de äldre barnen, Birgit och Gösta, vars namn står med på ritningen. De tre sovrummen har varsin kakelugn. På husets inre långsida finns två mindre gästrum och en garderob vid sidan om trapphallen. Det mellersta gästrummet och trappan har fönster i varsin takkupa. Originalritning (1913) med källarplan och tvärsektion. (Fortifikationsverkets arkiv) Fasaderna karakteriseras av den liggande träpanelen, de smårutiga fönstren och det valmade mansardtaket med enkupigt taktegel. Fönstersättningen är fri i undervåningen och symmetrisk i övervåningen. Fönsterfodren omfattar fönstren på alla fyra sidor. Byggnadsbeskrivning saknas men fasadritningarna antyder s k fjällpanel. Lite av interiören framgår av sektionen. I vardagsrummet och verandan är en bröstningspanel, indelad i fält av stående rektanglar och kvadrater. Innerdörrarna är tidstypiska spegeldörrar med 4-5 fyllningar. Mot sjösidan är en terrass i vinkeln mellan verandan och vardagsrummet. Räcket är ritat som en tät betongmur eller balustrad med rundad planform ut mot älven och trappa till stranden framför verandan. Den befintliga, genombrutna betongbröstningen saknas på ritningarna. Däremot är den synlig på fotografier från 1920-talet, liksom de krukorna på hörnstolparna. Antikvarisk dokumentation 17

19 Originalritning (1913) med fasader åt väster och söder. Observera att söderfasaden är husets nuvarande ingångssida! (Fortifikationsverkets arkiv) Jugend eller nationalromantik? Huset är utformat i en blandstil med drag av både jugend och nationalromantik, som var vanliga under de två första decennierna på 1900-talet. Det valmade, brutna mansardtaket ger intryck av herrgårdsvilla. De nationalromantiskt smårutiga fönstren med vita foder sitter på fasaden symmetriskt endast på övervåningen. Asymmetriskt placerade fönster av olika storlekar hör snarast hemma på 1910-talet. Vindskivorna är traditionellt vita. Entrén återfinns inte mitt på långsidan, som var vanligt i jugendstilen. Istället är den mer anonymt och asymmetriskt förlagd till ena gaveln med en liten förstukvist. Planlösningen bygger i huvudsak på den sexdelade planen med en hjärtvägg och flera rum i fil, vilket är ett äldre karaktärsdrag. Vid köket har funktionella skäl rubbat symmetrin. De befintliga äldre fönstren på övervåningen är utåtgående med kopplade bågar och fast vertikal post. Blev huset så som det var ritat? De båda privata fotografierna av huset ger värdefulla upplysningar som kompletterar originalritningarna. Det andra fotot, som ses på nästa sida, är ett flygfoto från nordväst på låg höjd, taget en sommardag omkring 1930 eller något tidigare. Bakom huset ses de obebyggda ängarna och bergen med spridd villabebyggelse i öster mot Tångudden och Toredammen. Inför KA4 s övertagande gjordes en uppmätningsritning över huset av Fortifikationsförvaltningen i Älvsborgs fästning, daterad juni 1941 (se sidan 21). Norrfasaden mot sjösidan finns med på en annan ritning från november De båda fotografierna och dessa ritningar ger en bra bild av husets utseende under den period det användes till sommarbostad. Antikvarisk dokumentation 18

20 Foto från väster omkring Fotoägare: Carl-Ivar Bergman, Stockholm Huset har haft liggande panel på fasaderna, men uppgiften att det skulle ha varit vitmålat från början är däremot troligen fel. Stilhistoriskt är detta också tveksamt. På fotona har huset en medelmörk nyans i kontrast till vita fönsterfoder och vindskivor. Det är knappast rött eller brunt, som annars var vanligt vid denna tid, men längre än så är det svårt att tolka svartvita bilder. Sannolikt sitter delar av den gamla fasadpanelen kvar under den nuvarande. Framtida skrapprov får visa vilken typ av panel och vilken kulör som huset hade från början. Vissa avvikelser mot ursprungsritningarna kan noteras fram till Det är svårt att avgöra om dessa beror på förändringar under byggnadstiden eller på senare ombyggnader: Hushållskällaren nås utifrån via en dörr i muren under köksingången. Fönstret i samma källare är 1941 förskjutet till rummets ena hörn. Källarutrymmet i sydost är utgrävt och har ingång utifrån via en dörr i muren under huvudingången på östra husgaveln. Rummet och dörren finns ännu kvar. I bottenvåningen har köksingångens vilplan förlängts ett stycke. Foton bekräftar detta men visar endast ett räcke, medan ritningarna från även har med ett valmat tegeltäckt tak på hörnstolpar. Verandan är mer uppglasad med sex lufter framtill och tre vid vardera sidan. På övervåningen har den uppfällbara stegen till vinden ersatts med en fast vindstrappa i trapphallens ena hörn. Kakelugn finns endast i den stora sängkammaren och inte i barnens rum. Gavelsovrummens fönster är tvålufts, vilket fasaden men inte planen från 1913 visar. Antikvarisk dokumentation 19

21 En bouppteckning berättar Som en kuriositet påträffades i Göteborgs landsarkiv även bouppteckningen efter Carl Andersson från år Den har sitt speciella intresse genom att där uppräknas en lång rad föremål som fanns i sommarbostaden, Elfnabben, Västra Frölunda socken. Det som kan vara av intresse att här redovisa är möblemanget i de olika rummen. Barnen Birgit och Gösta var då vuxna och deras rum hade då ersatts med Carl Henriks rum och Herrummet: Matsalen (plan 1) En matsalsmöbel med bord, byffé, 12 stolar och skåp. Ett hörnskåp, ett litet skåp, ett bord, ett korgbord med 4 korgstolar, en hörnsoffa med bord och 6 stolar, ett serveringsbord, ett rökbord, radio, resegrammofon, tavlor och fotografier, 3 taklampor, 3 mattor och ett väggur. Vardagsrummet (plan 1) En soffa, ett bord, 4 stolar, 2 karmstolar, en puff och 2 bokhyllor. 2 piedestaler, 4 statyetter, en takampel och diverse tavlor och fotografier. Carl Henriks rum (plan 2) En säng, en soffa, ett bord, 4 stolar. En byrå, en taklampa, bordslampa, spegel. En lavoar och ett nattygsbord samt diverse fotografier. Sängkammaren (plan 2) 2 sängar, en toalettbyrå, en byrå, 2 lavoarer och 2 nattygsbord. 2 karmstolar, 2 stolar och 2 speglar. En elektrisk värmeapparat, en taklampa och 3 bordlampor, 1 bordur och 2 lavoarserviser. Herrummet (plan 2) En soffa med 4 stolar, ett skrivbord med stol, ett bord, ett medicinskåp och en duchatel. Ett litet skåp, en spegel, ett bordur, taklampa och diverse tavlor. Gästrummen (plan 2) Säng, byrå, lavoar, bord, nattygsbord och 2 stolar. Säng, byrå, lavoar, nattygsbord och 2 stolar. Diverse tavlor, 3 taklampor och 3 bordlampor. Säng, 4 bord, 4 stolar, en lavoar och 2 speglar. Trapphallen (plan 2) Ett bord, 2 stolar, en spegel, en byrå och en gammal symaskin. Jungfrukammaren (plan 1) En säng, 4 stolar, ett bord, en lavoar, en byrå, spegel, taklampa och diverse tavlor. Under rubriken diverse noteras bl a ett antal föremål som vittnar om Carls stora teknikintresse och vurm för båtar och bilar: 2 fotografikameror, en gammal filmkamera, 2 kompasser och en vindmätare, 4 ekor, en motorbåt (värderad till 800:- kr) och en bil av fabrikat Buick med tillverkningsår 1935 (värderad till 1 500:- kr). Det kan vara en kompass och en vindmätare som står i det lilla vita stativ som ses intill flaggstången på flygfotot. Antikvarisk dokumentation 20

22 Relationsritning från 1941 (Fortifikationsverkets arkiv) Älvsborgs kustartilleriregemente övertar området Vid andra världskrigets utbrott mobiliserades kustartilleriförsvaret och genom en omorganisation bildades Älvsborgs kustartilleriregemente KA4 år Behovet av eget kasernområde medförde att staten inlöste området vid Käringberget och Älvnabben redan samma år. Ett antal fastigheter tvångsinlöstes genom expropriation medan andra köptes. Det var många fastigheter som berördes och i fastighetslängden för 1942 står att Kungl Maj:t och Kronan övertagit stadsägorna , 1533, 1535 och från Västkustens Petroleum aktiebolag. Bolaget hade då övertagits av Svenska Petroleum Aktiebolaget Standard och köpekontraktet är daterat Köpeskillingen var kr. Stadsägan nr 1535 var tomten till Carl Anderssons sommarbostad. År 1945 införlivades Västra Frölunda med Göteborg och stadsägorna fick nya nummer. På kartorna står alltså för den aktuella tomten stg Den långa vägen ned mot Älvnabben hette vid den tiden Käringbergsgatan och längs denna låg bland annat på vänstra sidan nr 28 Hasselbacka handelsträdgård och på högra sidan nr 37 jordbruksfastigheten Kullen. Stadsdelen hette Älvdalen redan innan den införlivades med Göteborgs stad Kullens gård omfattade stadsägorna 1538, och Den tvärgående vägen mot öster över dalgången benämndes Galärgatan. Som första hus på vänster sida låg det f.d. lotsbostället Glittre, vilket tidigare beskrivits i en antikvarisk Antikvarisk dokumentation 21

23 dokumentation (Underofficersmässen, By 019, utgiven av Fortifikationsverket 2009). Fastigheten omfattade stadsäga 1539 och Huset var byggt 1864 av kronolotsen Carl Johansson och ägdes 1942 av Hulda Teresia Norrman. Hon var dotter till den gamle lotsen. Skriven i huset var då också hennes ogifta syster Ottilia Paulina Norrman. Sedan den ovannämnda rapporten skrevs har ytterligare uppgifter om dessa båda systrar blivit kända. Efter att huset inlösts 1942 flyttade de till ett nybyggt hus på Poppelgatan 8 alldeles i närheten av Käringberget och KA4. Ottila dog den och Hulda KA4 påbörjade sin etablering 1944 med nio kompanier. Samma år stod Kanslihuset och två kaserner färdiga. Ytterligare tre kaserner, köks- och matsalsbyggnad samt officers- och underofficersmässar togs i bruk året därpå. Först 1948 hade expeditioner, skollokaler och förråd tillkommit och i slutet av 1950-talet inhägnades hela området. Drygt 30 av regementets byggnader uppges vara byggda på 1940-talet, medan ungefär lika många stod kvar i området när regementet etablerades. Ombyggnad till officersmäss för KA4 år 1944 Denna undersökning omfattar endast ritningar. Genomgång av andra bevarade handlingar kan möjligen ge mer precisa svar på när olika byggnadsåtgärder skedde i huset. Ombyggnaden av byggnad 5 till officersmäss ser ut att ha skett under år De slutgiltiga ombyggnadsritningarna är uppgjorda av arkitekt Gunnar Hoving, Göteborg, som även anlitades till andra projekt inom det nybildade KA4, däribland det tidigare beskrivna Strålkastarförrådet byggnad 049 och Underofficersmässen byggnad 019. Huvudentrén på östra gaveln behålls men del av förstukvisten byggs in till vindfång med glasad ytterdörr. Tamburen och Jungfrukammaren slås samman till en större entréhall. En pardörr sätts in i hjärtväggen till matsalen i det tidigare vardagsrummet. Planstegen i trappan till övervåningen kläs med ek. Den gamla toaletten i hallen byggs om till herrtoalett och under trappan tillkommer en damtoalett. Utsnitt av ritning från november 1943 av Gunnar Hoving (Fortifikationsverkets arkiv) Antikvarisk dokumentation 22

24 Köket bibehålls men omdisponeras. Ingången sätts igen och inredningen i köket byts ut. Serveringsrummet blir diskrum med genomgång från köket till matsalen. Väggen mellan det tidigare förmaket och vardagsrummet rivs. Det nya stora rummet mot älven i norr används till matsal och kafé. Matsalsdelen har plats för 40 gäster. En ombyggnad av den öppna spisen blev möjligen aldrig utförd. Trappan från bottenvåningen får nytt räcke mot övre hallen. Denna utökas genom att det mellersta gästrummet och en stor garderob försvinner. I hallens ena hörn tillkommer en liten telefonhytt. Rummet mot västra gaveln på övervåningen byggs om helt och kallas serveringsrum. En garderob, en toalett och ett förvaringsskåp tillkommer invid kökstrappan och mittemot denna byggs in en ny vindstrappa. De tre tidigare sovrummen görs om till sällskapsrum. En skjutvägg ersätter den gamla mellanväggen på östra sidan. Rummet innanför västra gaveln bibehålls som tidigare, liksom balkongen. Golven förnyas i hela huset. Parkett läggs i matsal, kafé, övre hallen och alla sällskapsrum. Forbolin tillkommer som beläggning i entréhallen, köket, köksingången och diskrummet. Det var namnet på en sorts linoleummatta som tillverkades en kort tid under andra världskriget. Den var dyrbar att framställa med nitrerad cellulosa som ersättning för kautschuk och fanns bara i ett begränsat antal kulörer. Planerna är daterade mellan november 1943 och januari En utvändig marktrappa har ritats av Fortifikationsförvaltningen vid KA4 i september Om- och tillbyggnad 1959 Hösten 1958 gjordes projekterades en om- och tillbyggnad av Kungl. Fortifikationsförvaltningens arkitekt- och konstruktionssektion med arkitekt står Olle Andersson. Denna gång tillbyggs huset västerut med en helt ny köks- och matsalsdel i ett plan plus källare, längd 12,5 m och bredd 10,2 m. Mot södra långsidan läggs köket med diskrum, närförråd och litet personalrum. Mot älven läggs en ny matsal med plats för 60 personer. Del av ritning till utbyggnad daterad 1/ (Fortifikationsverkets arkiv) Antikvarisk dokumentation 23

25 Både köksavdelningen och matsalen hade sina ingångar på tillbyggnadens västra gavel. Källaren innehåller två omklädningsrum med toaletter och dusch samt flera olika livsmedelsförråd. En källartrappa byggs på södra långsidan närmast det gamla huset. Gamla huset berördes främst i bottenvåningen närmast tillbyggnaden. Den tidigare matsalen blir utökat kafé och en bred öppning tas upp i gavelväggen mot matsalen. Det tidigare diskrummet ersätts av en passage med dörr till utlämning/diskrum i nybygget. I källaren tillkommer ett apparatrum i ena hörnet av den f d hushållskällaren. Exteriört försvinner dörroch fönsteröppningarna i bottenvåningen på västra gaveln, medan övervåningens fönster på samma sida minskas i höjd för att få plats med nybyggets anslutande sadeltak. Tillbyggnaden gavs medvetet en arkitektoniskt avvikande utformning gentemot det gamla huset. Långsidornas nya fönster är näst intill kvadratiska och med hela rutor i kontrast till det gamla husets ännu smårutiga fönster. Den nya fasaden markerade sig dessutom genom stående lockpanel i motsats till det gamla husets liggande panel. Ombyggnadsarbeten 1961 Inom ett par år genomfördes ytterligare förändringar i det gamla huset. Flera ritningar med likartade stämplar finns bevarade. Endast ett par är daterade, en av dem i november 1960 och en annan i januari samma år, vilket möjligen är en felskrivning för januari Tills vidare antas att alla dessa arbeten utfördes under år Den stora förändringen är entrén från söder. Nu tillkommer den yttertrappa med vindfång som finns än idag, liksom den stora trappan från entréhallen upp till övervåningen. Den gamla huvudentrén på östra gaveln slopas och istället inreds här två toaletter. Ritning till den nya entrédörren i teak, vindfångets innerdörr i furu jämte ytter- och innertrappa med sina räcken finns bevarade i Fortifikationsverkets arkiv. Det gamla köket, som blev överflödigt genom tillbygget 1959, byggs om till kapprum med ett tvättrum och två mindre toaletter. Den f d passagen (gamla serveringsrummet) ombyggs till bar med disk ut mot kaféet och med bibehållen bakre trappa upp till plan 2. På fasaden mot söder har fyra gamla fönster ersatts av entrépartiet samt två nya, smala fönster utan spröjsning mot det nya kapprummet och tvättrummet. På plan 2 påverkas den övre hallen genom tillkomsten av den nya trappan. Nu tycks också fönstren i verandan på plan 1 ha blivit utbytta mot nya med kopplade bågar och hela rutor. Ett fotografi från Fortifikationsverket i Göteborg visar husets entrésida och del av västra gaveln klätt med eternitplattor i ljusgrå kulör. Gissningsvis tillkom en sådan beklädnad på hela huset i samband med ombyggnaden i början av 1960-talet. Antikvarisk dokumentation 24

26 Delar av ombyggnadsritning från ca 1960 (Fortifikationsverkets arkiv) Om- och tillbyggnader fram till 1995 Först 1987 gjordes ett par relationsritningar över huset med planer, fasader och sektioner. Dessa visar att endast lite hänt sedan 1960-talet. Från april 1988 finns några skissritningar till en utbyggnad med utökad matsal, sällskapsrum och bastu m m men det blev aldrig till utfört. Från samma månad och projekt är också en ritning till fasadrenovering av reg.off.mäss. Flertalet fönster i gamla husets bottenvåning kompletteras till 3-glas. De båda sidofönstren till balkongen på plan 2 byts till nya fasta fönster i befintlig karm. Fyra av övervåningens övriga fönster byts till Nya spröjsade H-fönster lika befintliga och två höga fönster på södra fasaden förminskas till kvadratisk form. Antikvarisk dokumentation 25

27 Samtliga fönster och dörrar skall ses över och justeras. Fyra småfönster på gavlarna igensätts liksom några små ventiler. På ritningen är det gamla husets fasad fortfarande ritad som horisontell träpanel och förmodligen är det i detta sammanhang som den nuvarande fasadbeklädnaden med stående lockpanel tillkom, om än ej dokumenterad på ritning. År 1992 gjordes en förändring av toaletterna i bottenvåningen på den lilla utbyggnaden vid östra gaveln som en gång var husets huvudentré. Från november 1995 finns en ritning till ett nytt tak över den nuvarande huvudentrén på södra fasaden. Tillbyggnad för kallförråd och källsortering samt utrymningstrappa 2009 I november 2008 upprättas bygglovhandlingar för den senast gjorda tillbyggnaden. Även denna skedde mot väster och den nya envånings husdelen byggdes endast i ett plan utan källare, med längden 7,5 m och bredden 7,3 m. Den nya delen innehåller kallförråd och utrymme för källsortering samt passage i anslutning till kök och matsal. Ingångdörrar finns närmast den första utbyggnaden både mot norr och söder. Ritningarna är upprättade av Klang Arkitekter AB, Göteborg. På dessa ritningar redovisas också förändrad inredning i köksutrymmena samt en ny utrymningstrappa från balkongen på sjösidan. Mindre förändringar ses också i den första tillbyggnadens källare. Genom ändring i bygglov maj 2009 kom en ny utrymningstrappa från övervåningen att istället förläggas till den östra gaveln. Det är en spiraltrappa av galvaniserat stål som går från det stora sällskapsrummet på övervången och mynnar i vinkeln mot utbyggnaden på östra gaveln. Antikvarisk dokumentation 26

28 7 Nulägesbeskrivning Antikvarisk dokumentation 27

29 Gamla huset Grundmur Naturstensmur, cementfogar med rund profil. Samma typ av sockel fortsätter även under den lilla utbyggnaden på östra gaveln och verandan på norra långsidan. Observanda: Fogningen med de karakteristiska rundfogarna är troligen ursprunglig. Fasad Stående lockpanel, 22 x 120 mm. Ytterhörn utan knutbräder. Enkel sockellist av trä. Täckmålad fasad i gulvit kulör. Samma fasadbeklädnad även på södra långsidans två taklättor mot plan 2, på östra gavelns utbyggnad i plan 1 samt på norra långsidans verandautbyggnad. På den västra gavelns övre del är även en inklädd ventilationstrumma med samma panel. Observanda: Fasadbeklädnaden av stående panel är relativt ny, troligen från 1988 års fasadrenovering. Den ursprungliga, liggande panelen, möjligen även med eternitbeklädnad från 1960-talet, kan finnas kvar under den nuvarande. Typ av panel och äldre kulörer är av intresse att dokumentera vid tillfälle. På 1920-talets foton var fasaden målad i en mellanmörk, okänd kulör medan fönstren var mörkare samt fönsterfoder och vindskivor vita. Tak Valmat mansardtak med 2-kupigt lertegel. Sadeltaket över entrén på plan 1 har samma slags tegel, liksom utbyggnaden mot plan 1 på östra gaveln och i övre takfallen på frontespisen på norra långsidan. Nedre takfallen på samma täcks med bandfalsad kopparplåt. Verandans tak på norra långsidan är beklätt med målad plåt och däröver balkonggolvet av tryckimpregnerat trä. Utbyggnaden runt ventilationstrumman på västra gaveln täcks av svart plåt. Vid taknocken är 2 skorstenar, den västra av slammat tegel och den östra klädd med svart plåt. Vindskivor av trä, målade i samma kulör som fasaden, med svart täckplåt upptill. Observanda: Takteglet var ursprungligen enkupigt lertegel. Ett litet takfönster mot söder är igensatt men spår efter detta syns inne på vinden. Den västra skorstenen troligen ursprunglig, medan den östra är borttagen inne på vinden. Vindskivorna var tidigare vita. Övrigt Entrétrappa med stomme av betong. 5 plansteg och vilplanet är belagda med skiffer. Räcke av plattstål och kamjärn, svartmålat. Över vilplanet ett enkelt sadeltak med stomme av trä på två hörnstolpar av fyrkantprofil i stål, svarta. Gavelfält av träpanel, målad lika husfasaden. Takbeklädnad av tvåkupigt lertegel, vita vindskivor av trä, svarta hängrännor och stuprör. Altan mot norra långsidan och verandan. Grunden av betong med rundad planform samt slätputsad och omålad under räcket. Tätt räcke mot väster av betong, vitmålat med pilaster i ytterhörnet. Räcke mot norr av betong. Ganska klumpigt utformade dockor, vitmålade. Golvet belagt med tunna, brunröda klinkerplattor 20 x 20 cm. Sned trappa ned till naturterrass av betong med samma räcke som altanens samt en betongstolpe nederst. Observanda: Entrétrappans stomme från 1961 och överbyggnaden från Altanen troligen ursprunglig men golvbeläggningen utbytt vid något tillfälle. Antikvarisk dokumentation 28

30 Tillbyggnad 1 Grundmur Betongmur mot källarvåning. Utvändigt spritputsad, gråmålad på södra långsidan. Fasader Stående locklistpanel, kulör gulvit lika huset i övrigt. Panelbräder x 22 mm, locklister 52 x 20 mm. Panelen saknar det gamla husets sockellist. Den del av västra gaveln som är synlig över tillbyggnad 2 är klädd med svart slätplåt. Tak Lågsluttande sadeltak med svart, bandfalsad plåt. På taket två plåtklädda ventilationshuvar. Övrigt På södra långsidan en utvändig källartrappa av betong. Med galvaniserat stålräcke av plattstål och fyrkantprofiler. Observanda: Fasadpanelen är troligen ursprunglig (1959), av en enklare typ än gamla husets, dock målad i samma kulör. Tillbyggnad 2 Grundmur Låg betongsockel eller platta på mark. Fasader Stående locklistpanel, kulör gulvit lika huset i övrigt. Panelbräder ca 145 x 22 mm, locklister 45 x 20 mm. Tak Lågsluttande sadeltak med svart, bandfalsad plåt. Över dörrpartiet på södra långsidan ett enkelt tak av ofärgad korrugerad plats på stomme av svart plattstål. Övrigt På södra långsidan en utvändig källartrappa av betong. Med galvaniserat stålräcke av plattstål och fyrkantprofiler. Observanda: Snarlik men något annorlunda panel än tillbyggnad 1. Taklutning och takbeklädnad lika. Antikvarisk dokumentation 29

6.4 Ö4 Nordgård (Ögården) Sandvik

6.4 Ö4 Nordgård (Ögården) Sandvik 6.4 Ö4 Nordgård (Ögården) Sandvik Området på nordvästra delen av Hamburgö heter egentligen Nordgård men går numera under namnet Ögården. Det är ett område med odlings- och betesmark med stengärdsgårdar.

Läs mer

H3 - Strandbacken. Bild nr 7. Del av vykort från sekelskiftet 1900. Fotopunkt A.

H3 - Strandbacken. Bild nr 7. Del av vykort från sekelskiftet 1900. Fotopunkt A. 5.3 H3 - Strandbacken På fastlandssidan vid sundets norra del är tomterna mindre på grund av att berget ligger närmare inpå strandlinjen. Husen klättrar upp efter bergskanten. Av den äldre bebyggelsen

Läs mer

6.7 Ö7 Hamnekärret - Lössgård

6.7 Ö7 Hamnekärret - Lössgård 6.7 Ö7 Hamnekärret - Lössgård Hamnekärret är en dalgång som sträcker sig från Rödsvägen ner till Hamnebukten och Stora Stenar. Husen ligger längs med vägen och bergen med odlingsmark däremellan. Bebyggelsen

Läs mer

ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE

ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE Gävle kommun Samhällsbyggnadsavdelningen Att: Lena Boox 801 84 Gävle ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE Undertecknad har anlitats som antikvarisk sakkunnig i samband med

Läs mer

FLUNDRARP 1:46 HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN ANTIKVARISK FÖRBESIKTNING 2015 RENOVERING AV F.D. POSTHUSET TILL BOSTADHUS RANBY TEXT & KULTURMILJÖ

FLUNDRARP 1:46 HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN ANTIKVARISK FÖRBESIKTNING 2015 RENOVERING AV F.D. POSTHUSET TILL BOSTADHUS RANBY TEXT & KULTURMILJÖ FLUNDRARP 1:46 HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN ANTIKVARISK FÖRBESIKTNING 2015 RENOVERING AV F.D. POSTHUSET TILL BOSTADHUS RANBY TEXT & KULTURMILJÖ Innehåll Medverkande... 2 Bakgrund och omfattning... 2 Planerade

Läs mer

KULTURHISTORISK BEDÖMNING TIERP 24:4 DP 1010 KV LEJONET

KULTURHISTORISK BEDÖMNING TIERP 24:4 DP 1010 KV LEJONET 1(7) Dokumentnamn Kulturhistorisk bedömning Datum 2015-10-27 KULTURHISTORISK BEDÖMNING TIERP 24:4 DP 1010 KV LEJONET Förslag i sammanfattning Kommunantikvarien föreslår att: Huvudbyggnaden och komplementbyggnaden

Läs mer

TRÄGÅRDH N. 1 A från NV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) K = 2, M = 3. TRÄGÅRDH N. 1 A från NV FRONTESPIS

TRÄGÅRDH N. 1 A från NV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) K = 2, M = 3. TRÄGÅRDH N. 1 A från NV FRONTESPIS fastighet: TRÄGÅRDH NORRA 1, hus A. adress: Hejdegatan 48. ålder: 1880. Ombyggt 1910, 1981. Henrik Nilsson (1910), Skånsk Byggkonsult (1981). antal våningar: 2 (mansard). Ljusbrun puts. Gul spritputs.

Läs mer

UPPENDICK S. 1 A från SO K = 2, M = 2. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) UPPENDICK S. 1 A från SV. UPPENDICK S.

UPPENDICK S. 1 A från SO K = 2, M = 2. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) UPPENDICK S. 1 A från SV. UPPENDICK S. fastighet: UPPENDICK SÖDRA 1, hus A. adress: Österleden 35. ålder: Ombyggt 1906. Svartmålad puts. Ljust rosa spritputs. Sadeltak, rött 1-kupigt tegel. Vita hela fönster med lös spröjs. Blå pardörr med

Läs mer

Svartmålad puts. Rosa puts, mot gård ljusgrå puts. Mansardtak, svart papp i skiffermönster, på gårdsflygel. BERGMAN N. 2 A från NO

Svartmålad puts. Rosa puts, mot gård ljusgrå puts. Mansardtak, svart papp i skiffermönster, på gårdsflygel. BERGMAN N. 2 A från NO fastighet: BERGMAN NORRA 2, hus A. adress: Regementsgatan 12. ålder: Ombyggt 1918, 1928 (tillbyggnad av gårdsflygel m.m.), 1943, 1946, 1971, 1994. arkitekt / byggm: Henrik Nilsson (1918 och 1928), Berndt

Läs mer

5. Exempel på kulturhistoriskt intressanta byggnader i Hamburgsund

5. Exempel på kulturhistoriskt intressanta byggnader i Hamburgsund 5. Exempel på kulturhistoriskt intressanta byggnader i Hamburgsund 5.1 H1 Centrum: Lökeskär, Udden, Hammaren, Änghagen Hammaren är ett mindre berg idag beläget vid Hamburgsunds centrum och Udden är området

Läs mer

fastighet: WENDT 1, hus A. adress: Körlings väg 9. ålder: 1951. arkitekt / byggm: Tage Billgren. användning: Bostäder.

fastighet: WENDT 1, hus A. adress: Körlings väg 9. ålder: 1951. arkitekt / byggm: Tage Billgren. användning: Bostäder. fastighet: WENDT 1, hus A. adress: Körlings väg 9. ålder: 1951. arkitekt / byggm: Tage Billgren. användning: Bostäder. antal våningar: 2 Grågrön sprutputs. Valmat lågt sadeltak, rött 1-kupigt tegel. Ljusgröna

Läs mer

Riksantikvarieämbetet, Informationsavdelningen, Bebyggelseregistret

Riksantikvarieämbetet, Informationsavdelningen, Bebyggelseregistret Riksantikvarieämbetet, Informationsavdelningen, Bebyggelseregistret Stora Sjövillan består av 3 lägenheter för permanentboende, ca 704kvm bta. Byggnaden är blåklassad. Stora Sjövillan, Äppelviksvägen 47A,

Läs mer

5.2 H2 Gamla vägen med omnejd - Kvarnberget

5.2 H2 Gamla vägen med omnejd - Kvarnberget 5.2 H2 Gamla vägen med omnejd - Kvarnberget Namnet på vägen syftar på att detta helt enkelt var den gamla vägen från Kville ner till sundet. Vägen går längs med Kvarnbergets norra sida. Byggnaderna följer

Läs mer

fastighet: QVIRITES 3, hus A. adress: Tullgatan 7. ålder: 1856. Tillbyggd 1889. arkitekt / byggm: användning: Kontor och bostad.

fastighet: QVIRITES 3, hus A. adress: Tullgatan 7. ålder: 1856. Tillbyggd 1889. arkitekt / byggm: användning: Kontor och bostad. fastighet: QVIRITES 3, hus A. adress: Tullgatan 7. ålder: 1856. Tillbyggd 1889. arkitekt / byggm: användning: Kontor och bostad. antal våningar: 2 Gulvit slätputs. Bruna 2-luftsfönster. Port med utsnidade

Läs mer

LINDHOVS KUNGSGÅRD Rapport över renovering av byggnadsminne

LINDHOVS KUNGSGÅRD Rapport över renovering av byggnadsminne LINDHOVS KUNGSGÅRD Rapport över renovering av byggnadsminne Britt-Marie Lennartsson RENOVERING AV FASAD Lindhovs kungsgård, Lindhov 1:1,Lindberga socken, Varbergs kommun 2014:22 OMSLAGSBILD K 2014-72 FOTO

Läs mer

17 Järnvägsområdet. Miljöbeskrivningar. 17 Järnvägsområdet 17 a Lokstallarna med överliggningshuset (ovan) 17 b Lokalgodsmagasinet (ovan)

17 Järnvägsområdet. Miljöbeskrivningar. 17 Järnvägsområdet 17 a Lokstallarna med överliggningshuset (ovan) 17 b Lokalgodsmagasinet (ovan) 17 Järnvägsområdet Omfattning Bangårdsområdet från Älbergsvägens viadukt till stationsområdet söder om järnvägen samt till Brunnskullsövergången på den norra sidan. Den stora bangården fick sin nuvarande

Läs mer

värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 2, M = 2. NELENA 3 från O

värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 2, M = 2. NELENA 3 från O fastighet: NELENA 3. adress: Lilla Norregatan 29. ålder: 1800-tal. Ombyggt 1913, 1937. arkitekt / byggm: Henrik Nilsson (1913), L. Persson (1937). Grå cementputs. Grön spritputs. Sadeltak, svart falsad

Läs mer

12 Stocksätter. Miljöbeskrivningar

12 Stocksätter. Miljöbeskrivningar 12 Stocksätter Omfattning Kv Tallen, Björken, Granen, Tunet 1, Stocksätter 1:2, Kornet, Hasselbacken, Trasten, Svanen, Ängen, Hultet samt Storspoven 5-7. Stocksätters mark låg fram till 1927 till största

Läs mer

Storegårdens symmetriska entréfasad sett från nordväst. Idag inrymmer den gamla disponentvillan från år 1918 fritidsgård.

Storegårdens symmetriska entréfasad sett från nordväst. Idag inrymmer den gamla disponentvillan från år 1918 fritidsgård. 12:b Storegårdsparken 194 Storegårdens symmetriska entréfasad sett från nordväst. Idag inrymmer den gamla disponentvillan från år 1918 fritidsgård. 3:3 Storegårdsparken SANDHEM grönytor och en fotbollsplan.

Läs mer

Bergs kyrka. Underhållsåtgärder på klockstapel och fönster. Antikvarisk kontroll. Bergs prästgård 2:1 Bergs socken Västmanland.

Bergs kyrka. Underhållsåtgärder på klockstapel och fönster. Antikvarisk kontroll. Bergs prästgård 2:1 Bergs socken Västmanland. Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2008:65 Bergs kyrka Underhållsåtgärder på klockstapel och fönster Antikvarisk kontroll Bergs prästgård 2:1 Bergs socken Västmanland Helén Sjökvist Bergs kyrka Underhållsåtgärder

Läs mer

fastighet: BUSKAMÖLLAN 7, hus A. adress: Hagagatan 17. ålder: 1924. arkitekt / byggm: Henrik Nilsson. användning: Bostad. antal våningar: 2½

fastighet: BUSKAMÖLLAN 7, hus A. adress: Hagagatan 17. ålder: 1924. arkitekt / byggm: Henrik Nilsson. användning: Bostad. antal våningar: 2½ fastighet: BUSKAMÖLLAN 7, hus A. adress: Hagagatan 17. ålder: 1924. Henrik Nilsson. användning: Bostad. antal våningar: 2½ Gråmålad puts. Gulvit puts. Gröna 2-lufts spröjsade fönster. Brun dörr med skurna

Läs mer

fastighet: WEDBERG 1, hus A. adress: Skolgatan 36, Vassgatan 3. ålder: Ombyggt arkitekt / byggm: användning: Bostad. antal våningar: 2½

fastighet: WEDBERG 1, hus A. adress: Skolgatan 36, Vassgatan 3. ålder: Ombyggt arkitekt / byggm: användning: Bostad. antal våningar: 2½ fastighet: WEDBERG 1, hus A. adress: Skolgatan 36, Vassgatan 3. 1929. Ombyggt 1930. användning: Bostad. ½ Grå puts. Grå puts. Mansardtak, rött 1-kupigt tegel. Vita korsdelade småspröjsade 2- och 3-lufts

Läs mer

Fogelstad. Läge. Fogelstad, Katrineholms kommun 73

Fogelstad. Läge. Fogelstad, Katrineholms kommun 73 Fogelstad, Katrineholms kommun 73 trädgårdsmästeriet sett från herrgårdens gårdsplan i nordväst. lngst bort skymtar trädgårdsvillan, i mitten ett ensidigt växthus och närmast i bild den gamla elevbostaden.

Läs mer

MORSING 1 A från SV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) K = 3, M = 3. MORSING 1 A från NV. MORSING 1 A från SV BALKONG

MORSING 1 A från SV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) K = 3, M = 3. MORSING 1 A från NV. MORSING 1 A från SV BALKONG fastighet: MORSING 1, hus A. adress: Björklidsgatan 6. ålder: 1931. Ombyggt 1933, 1981. Oscar Isberg (1933), Göran Johansson (1981). ½ Vit puts. Sadeltak, svarta betongpannor. Vita spröjsade 2- och 3-lufts

Läs mer

Laxbrogatan 7, Sternerska huset

Laxbrogatan 7, Sternerska huset Laxbrogatan 7, Sternerska huset Kopparberg 1:9, Ljusnarsbergs socken, Ljusnarsbergs kommun, Västmanland Restaurering av fönster och dörr, år 2006-2007 Charlott Hansen Mia Jungskär Örebro läns museum Rapport

Läs mer

PETRONELLA 4 från SV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 1, M = 1. PETRONELLA 4 från SV DÖRR. PETRONELLA 4 från S BESLAG

PETRONELLA 4 från SV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 1, M = 1. PETRONELLA 4 från SV DÖRR. PETRONELLA 4 från S BESLAG LILLA VÄSTERGATAN Lilla Västergatan är nog den mest fotograferade gatan i innerstaden. Den symboliserar Ystad småskaligheten, korsvirket, det krokiga gatunätet för våra besökare. Alla hus här har alltså

Läs mer

FAXE 1 A från SV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) K = 4, M = 4. FAXE 1 A från NV

FAXE 1 A från SV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) K = 4, M = 4. FAXE 1 A från NV fastighet: FAXE 1, hus A. adress: Södra Änggatan 6. ålder: 1935. Ombyggt 1946, 1977. arkitekt / byggm: Oscar Isberg. Nils Selander (1946). ½ Grå puts. Rött fasadtegel. Sadeltak, rött 1-kupigt tegel. Grå

Läs mer

HAAK S. 1 A från SV K = 4, M = 3. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) HAAK S. 1 A från SO. HAAK S. 1 A från V

HAAK S. 1 A från SV K = 4, M = 3. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) HAAK S. 1 A från SO. HAAK S. 1 A från V fastighet: HAAK SÖDRA 1, hus A. adress: Tobaksgatan 31. ålder: 1884. Ombyggt 1924, 1931, 1939, 1968, 1977. arkitekt / byggm: Henrik Nilsson (1924), Kaj Björkqvist (1968)., 2 mot gård. Grå puts. Rött tegel,

Läs mer

Lågt sadeltak, 1-kupigt gult tegel. Bruna hela fönster. Dörromfattning av grå puts. Yttertrappa med gul klinker. ALEMADEN 2 A från NV K = 4, M = 4.

Lågt sadeltak, 1-kupigt gult tegel. Bruna hela fönster. Dörromfattning av grå puts. Yttertrappa med gul klinker. ALEMADEN 2 A från NV K = 4, M = 4. fastighet: ALEMADEN 2, hus A. adress: Björklidsgatan 14. ålder: 1944. Ombyggt 1977. arkitekt / byggm: Karl Erikson. Gustaf Lindskog (1977). Rött tegel. Lågt sadeltak, 1-kupigt gult tegel. Bruna hela fönster.

Läs mer

Antikvariskt utlåtande angående vindsinredning med mera i fastigheten Fåran 1, Solna

Antikvariskt utlåtande angående vindsinredning med mera i fastigheten Fåran 1, Solna Fastighetsbeteckning: Fåran 1 Namn/Gatuadress: Hagavägen 14, 16 Kommun, Stadsdel: Solna, Norra Hagalund Ärendenr: 2015-05-25 Brf Fåran 1 Sarah Philipson Hagavägen 14 Solna Antikvariskt utlåtande angående

Läs mer

Villa Porthälla. Kulturhistorisk dokumentation av Villa Porthälla, fastighet Mellby 116:6, Partille socken och kommun.

Villa Porthälla. Kulturhistorisk dokumentation av Villa Porthälla, fastighet Mellby 116:6, Partille socken och kommun. Villa Porthälla Kulturhistorisk dokumentation av Villa Porthälla, fastighet Mellby 116:6, Partille socken och kommun. Villa Porthälla Kulturhistorisk dokumentation 2014 Lars Rydbom Bohusläns museum/kulturmiljö-

Läs mer

Örserums skola. Antikvarisk medverkan i samband med byte av yttertak och takavvattningssystem. Gränna socken i Jönkäpings kommun, Jönköpings län.

Örserums skola. Antikvarisk medverkan i samband med byte av yttertak och takavvattningssystem. Gränna socken i Jönkäpings kommun, Jönköpings län. Örserums skola Antikvarisk medverkan i samband med byte av yttertak och takavvattningssystem Gränna socken i Jönkäpings kommun, Jönköpings län. JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2014: 29 Margaretha

Läs mer

Gimmersta. Miljö. Gimmersta, Katrineholms kommun 87

Gimmersta. Miljö. Gimmersta, Katrineholms kommun 87 Gimmersta, Katrineholms kommun 87 orangeriet vid gimmersta sett från sydost med sjön öljaren i bakgrunden. gimmersta 1:8, julita socken, katrineholms kommun. Gimmersta nedan t h: flygbild över gimmersta

Läs mer

K = 2, M = 2. LÄRKAN 1 A från NO

K = 2, M = 2. LÄRKAN 1 A från NO fastighet: LÄRKAN 1, hus A. adress: Fridhemsgatan 8, Karstens väg 1. ålder: 1923. arkitekt / byggm: Henrik Nilsson. användning: Bostad. antal våningar: 2 Mörkt gråmålad puts. Gul spritputs. Mansardtak,

Läs mer

MARTIN N. 7 A från NV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) K = 4, M = 3.

MARTIN N. 7 A från NV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) K = 4, M = 3. fastighet: MARTIN NORRA 7, hus A. adress: Tobaksgatan 26. ålder: 1883. Ombyggt 1890, 1965. arkitekt / byggm: Göran Johansson (1965). ½ Brunmålad puts. Rött fasadtegel. Valmat sadeltak, grå eternitplattor.

Läs mer

Kåbo - Kungsgärdet Uppsala kommun

Kåbo - Kungsgärdet Uppsala kommun Diarienummer 2005/20015-1 Detaljplan för Kåbo - Kungsgärdet Uppsala kommun ANTAGANDEHANDLING Handläggare: Per Jacobsson, planeringsarkitekt Tengbom Stockholm.. Tfn 08-412 53 45, e-post per.jacobsson@tengbom.se

Läs mer

Råsundas taklandskap Antikvariska aspekter vid vindsinredning

Råsundas taklandskap Antikvariska aspekter vid vindsinredning Råsundas taklandskap Antikvariska aspekter vid vindsinredning Fastighetsbeteckning: Namn: Del av stadsdelen Råsunda Kommun: Solna 2008-09-15 Råsundas taklandskap, råd och riktlinjer vid vindsinredning

Läs mer

Viktiga bebyggelseområden och villor utanför Bevarandeplanen på Vaxön Vaxholms stad

Viktiga bebyggelseområden och villor utanför Bevarandeplanen på Vaxön Vaxholms stad Viktiga bebyggelseområden och villor utanför Bevarandeplanen på Vaxön Vaxholms stad Vaxholms stad Stadsbyggnadsförvaltningen Albin Uller, Byggnadsantikvarie 2010-05-04 Omfattning och innehåll En genomgång

Läs mer

K = 4, M = 2 (1-våningsdelen) 4 (2- våningsdelen).

K = 4, M = 2 (1-våningsdelen) 4 (2- våningsdelen). fastighet: INGVAR 1, hus A. adress: Lilla Östergatan 11. ålder: ca 1850. Ombyggt 1898, 1910, 1962, 1989. arkitekt / byggm: Gustaf Hansson (1910), Kai Krüger (1962), Roger Stigson (1989). användning: Kontor

Läs mer

Byggnadsdokumentation Akademiska sjukhuset, byggnad T1 F.d. sjuksköterske- och elevhem

Byggnadsdokumentation Akademiska sjukhuset, byggnad T1 F.d. sjuksköterske- och elevhem Byggnadsdokumentation Akademiska sjukhuset, byggnad T1 F.d. sjuksköterske- och elevhem Johan Dellbeck(text) Olle Norling (foto) september 2001 Akademiska sjukhuset i Uppsala Byggnad T1, f.d. sjuksköterske-

Läs mer

fastighet: BOFINKEN 2, hus A. adress: Körlings väg 12. ålder: 1942. arkitekt / byggm: Åke Pettersson. användning: Bostad.

fastighet: BOFINKEN 2, hus A. adress: Körlings väg 12. ålder: 1942. arkitekt / byggm: Åke Pettersson. användning: Bostad. fastighet: BOFINKEN 2, hus A. adress: Körlings väg 12. ålder: 1942. arkitekt / byggm: Åke Pettersson. Gråmålad puts. Gult tegel. Sadeltak, rött 1-kupigt tegel. Vita hela, 2-lufts och 3-lufts fönster. Grå

Läs mer

Restaurering av tak ._--- Lögdöbruk 3:29 och 3:31, Timrå kn. Slutrapport

Restaurering av tak ._--- Lögdöbruk 3:29 och 3:31, Timrå kn. Slutrapport Restaurering av tak Lögdöbruk 3:29 och 3:31, Timrå kn.-._--- ~.. Slutrapport Länsmuseet VästemorrlandfTorbjörn Svaan Avdelningen för kulturmiljövård och dokumentation 1998-01-16 Innehåll Inledning 3 Beskrivning

Läs mer

Beslut om byggnadsminnesförklaring av Västergården, Askesta 5:2, Söderala socken, Söderhamns kommun

Beslut om byggnadsminnesförklaring av Västergården, Askesta 5:2, Söderala socken, Söderhamns kommun BESLUT 1 (2) 2008-05-12 Dnr 432-11184-06 delgivningskvitto Kulturmiljöenheten Ingela Broström Tel: 026-1712 64 ingela.brostrom@x.lst.se Beslut om byggnadsminnesförklaring av Västergården, Askesta 5:2,

Läs mer

LJUNGSTRÖM 1 A från SV

LJUNGSTRÖM 1 A från SV fastighet: LJUNGSTRÖM 1, hus A. adress: Blekegatan 10. ålder: 1911 (byggt som barnkrubba). Ombyggt 1930, 1942, 1954. arkitekt / byggm: Theodor Kellgren. Karl Erikson (1930), Åke Pettersson (1942), Rune

Läs mer

8 balkonger med vit korrugerad plåt åt söder. Liten uteplats till en lägenhet i sydväst.

8 balkonger med vit korrugerad plåt åt söder. Liten uteplats till en lägenhet i sydväst. fastighet: OLOF 21, hus A. adress: Sankt Knuts torg 1. ålder: 1960. arkitekt / byggm: HSB. användning: Bostäder, affär och kontor i bottenvåning. antal våningar: 4 Grå puts. Bottenvåning mot torget klädd

Läs mer

Kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Såtenäs herrgård

Kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Såtenäs herrgård Kulturhistoriskt värdefulla byggnader Såtenäs herrgård Flygfoto från 1924 som visar herrgården efter de stora ombyggnaderna 1915. Mellan åldriga alléträd och flygledartorn Såtenäs herrgård är vackert belägen

Läs mer

Gestaltningsprogram Bostadshusens karaktärsdrag från 1850 1950

Gestaltningsprogram Bostadshusens karaktärsdrag från 1850 1950 1 Gestaltningsprogram Bostadshusens karaktärsdrag från 1850 1950 I Gamla Hunnebo finns bostadshus som representerar olika sekler alltifrån 1850-talet och fram till 1950-talet. De exempel som redovisas

Läs mer

PERNILLA 9 från O K = 1, M = 1. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): PERNILLA 9 från N DÖRR. PERNILLA 9 från N PARDÖRR

PERNILLA 9 från O K = 1, M = 1. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): PERNILLA 9 från N DÖRR. PERNILLA 9 från N PARDÖRR fastighet: PERNILLA 9. adress: Lilla Västergatan 5. ålder: 1800-tal. Ombyggt 1928. arkitekt / byggm: Oscar Isberg (1928). ½ Svartmålad cementputs. Korsvirke, brun timra, rödbruna putsade fack. Blå 2-lufts

Läs mer

REGNER 1 från SV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 3, M = 2. REGNER 1 från S

REGNER 1 från SV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 3, M = 2. REGNER 1 från S fastighet: REGNER 1. adress: Liregatan 9. ålder: 1880. Ombyggt 1936, 1989. arkitekt / byggm: S. Persson (1936), Roger Stigsson (1989). Gråmålad puts. Ljusgrå puts. Valmat sadeltak, rött 1-kupigt tegel.

Läs mer

XESTRE 1 A från V. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 2, M = 2. XESTRE 1 A från S

XESTRE 1 A från V. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 2, M = 2. XESTRE 1 A från S fastighet: XESTRE 1, hus A. adress: Stora Västergatan 37. ålder: Troligen 1700-tal. Ombyggt 1913, 1933. arkitekt / byggm: Henrik Nilsson (1913), Karl Erikson (1933). användning: Bostäder och affärer. antal

Läs mer

Kungsholms fort. Karlskrona kommun. Inventering av interiörer. Blekinge museum rapport 2004:14 Torgny Landin

Kungsholms fort. Karlskrona kommun. Inventering av interiörer. Blekinge museum rapport 2004:14 Torgny Landin Kungsholms fort Karlskrona kommun Inventering av interiörer Blekinge museum rapport 2004:14 Torgny Landin Innehåll Inledning. 3 Linje 1-9. 3 D1 Norra befälshuset (41).. 4 D2 Södra befälshuset (42).. 4

Läs mer

Gården Grunnarp. O m l ä g g n i n g a v t a k s a m t b y t e a v s y l l. D e n n i s A x e l s s o n ANTIKVARISK MEDVERKAN - RAPPORT

Gården Grunnarp. O m l ä g g n i n g a v t a k s a m t b y t e a v s y l l. D e n n i s A x e l s s o n ANTIKVARISK MEDVERKAN - RAPPORT Gården Grunnarp O m l ä g g n i n g a v t a k s a m t b y t e a v s y l l D e n n i s A x e l s s o n ANTIKVARISK MEDVERKAN - RAPPORT Gården Grunnarp, Varbergs kommun 2015:22 OMSLAG Vass till tak på Gården

Läs mer

DOKUMENTATIONSRAPPORT

DOKUMENTATIONSRAPPORT DOKUMENTATIONSRAPPORT KV. SEGLET 1992 HÄRNÖSANDS STAD HÄRNÖSANDSKO~UN LÄNSMUSEET MURBERGET AVD. FÖR KULTURMILJÖVÅRD SETH JANSSON INLEDNING I ändringen av den gällande detaljplanen för kv Seglet har man

Läs mer

Lilla Hultet. Ombyggnad av bostadshus inom Strömsholms naturreservat. Antikvarisk kontroll. Strömsholm 8:1 Kolbäck socken Västmanland.

Lilla Hultet. Ombyggnad av bostadshus inom Strömsholms naturreservat. Antikvarisk kontroll. Strömsholm 8:1 Kolbäck socken Västmanland. Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2008:18 Lilla Hultet Ombyggnad av bostadshus inom Strömsholms naturreservat Antikvarisk kontroll Strömsholm 8:1 Kolbäck socken Västmanland Helén Sjökvist Innehållsförteckning

Läs mer

ERIK 1 från SO. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 4, M = 4. ERIK 1 från NO

ERIK 1 från SO. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 4, M = 4. ERIK 1 från NO fastighet: ERIK 1. adress: Harpegatan 23 - Stallgatan 18. ålder: 1700-1750. ( Enligt brandbrev från ca 1800, då var huset restaurerat.) Tillbyggt norrut 1914. arkitekt / byggm: ½, mansardvåning åt gård.

Läs mer

Långvinds herrgård. Ett hus med stil och historia. Anders Franzén

Långvinds herrgård. Ett hus med stil och historia. Anders Franzén Långvinds herrgård Detalj av fasaden. Utsidan är i komplett snickarglädje: hyvlad fasadpanel lagd i olika riktningar, lövsågade fönsteröverstycken, en stor veranda i två våningar, med svarvade stolpar

Läs mer

Viksjö gård (35) Beskrivning. Motiv för bevarande. Gällande bestämmelser och rekommendationer. Förslag till åtgärder. Kulturmiljöplan för Järfälla 65

Viksjö gård (35) Beskrivning. Motiv för bevarande. Gällande bestämmelser och rekommendationer. Förslag till åtgärder. Kulturmiljöplan för Järfälla 65 Viksjö gård (35) Namnet Viksjö, skrivet Vikhusum, finns omnämnt på en av runstenarna vid Jakobsbergs folkhögskola, som dateras till 1000-talet. Att gården är av förhistoriskt ursprung visas också av de

Läs mer

Kulturmiljöstudie Fabriken 7 Samrådshandling Diarienummer: BN 2013/01862

Kulturmiljöstudie Fabriken 7 Samrådshandling Diarienummer: BN 2013/01862 1(6) Kulturmiljöstudie Fabriken 7 Diarienummer: BN 2013/01862 Datum: 2015-08-17 Handläggare: Lars Wendel för fastigheten FABRIKEN inom Centrala stan i Umeå kommun, Västerbottens län Flygfoto taget söderifrån.

Läs mer

DOKUMENTATIONSRAPPORT --.-. 3' "..~~ '". II KVTULLEN2 1992:6 ... HARNOSANDSSTAD HÄRNÖSANDS KOMMUN LÄNSMUSEET MURBERGET. . o

DOKUMENTATIONSRAPPORT --.-. 3' ..~~ '. II KVTULLEN2 1992:6 ... HARNOSANDSSTAD HÄRNÖSANDS KOMMUN LÄNSMUSEET MURBERGET. . o DOKUMENTATIONSRAPPORT --.-. 3' "..~~ '". II KVTULLEN2 1992:6.... HARNOSANDSSTAD HÄRNÖSANDS KOMMUN LÄNSMUSEET MURBERGET. o AVD. FOR KULTURMILJOVARD HJORDIS EK SETH JANSSON INLEDNING Enligt byggnadsnämndens

Läs mer

ANTIKVARISK BYGGNADSBESKRIVNING

ANTIKVARISK BYGGNADSBESKRIVNING ANTIKVARISK URSPRUNGLIGA BYGGNADSDELAR / BYGGNADSDETALJER SADELTAK NU MED BETONGPANNOR HÄNG- OCH STUPRÖR DELVIS UTBYTTA TEGELSTENSMURAD SKORSTEN NU PLÅTINKLÄDD FÖNSTER MED RUNDBÅGE- FORMADE BÅGAR TIMMERPANEL

Läs mer

MALMEN HUS 19 MALMSLÄTT KÄRNA SOCKEN LINKÖPINGS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN MARIE HAGSTEN

MALMEN HUS 19 MALMSLÄTT KÄRNA SOCKEN LINKÖPINGS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN MARIE HAGSTEN RAPPORT 2014:206 ANTIKVARISK MEDVERKAN MALMEN HUS 19 MALMSLÄTT KÄRNA SOCKEN LINKÖPINGS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN MARIE HAGSTEN Malmen Hus 19 Innehåll Bakgrund...............................................................4

Läs mer

Mansardfönster i svart plåt med facett. Avtrappade solbänkar på bottenvåningen mot norr. Ståndränna.

Mansardfönster i svart plåt med facett. Avtrappade solbänkar på bottenvåningen mot norr. Ståndränna. fastighet: FALKEN 3, hus A. adress: Mariagatan 10, Oskarsgatan 20. ålder: 1911. Ombyggt 1950, 1981. arkitekt / byggm: Henrik Nilsson. Bertil Sandin (1950), Kent Ljunggren (1981). användning: Bostäder.

Läs mer

Tolkning av ursprunglig färgsättning Färgprover i NCS kulörer. Obs! Tryckta färgprover kan avvika från angiven kulör

Tolkning av ursprunglig färgsättning Färgprover i NCS kulörer. Obs! Tryckta färgprover kan avvika från angiven kulör Gråbruna betongpannor på sadeltak, papptäckta plana tak Fasader, tegel Panel, vindskivor, fönster och dörrar S 5040-Y90R S 4030-Y S 8505-Y80R Färgändringar kan godtas dock inte med för stor spridning,

Läs mer

UTDRAG UR FÖRSLAG TILL KULTURMILJÖPROGRAM

UTDRAG UR FÖRSLAG TILL KULTURMILJÖPROGRAM Bilaga till ändring av Förslag till stadsplan för Flädie 15:9 m fl (123) OMRÅDE KRING NORRA VILLAVÄGEN Bjärred, Lomma kommun, Skåne län UTDRAG UR FÖRSLAG TILL KULTURMILJÖPROGRAM BJÄRRED 4:1 BJÄRRED 4:2,

Läs mer

Vitmålad puts. BERGMAN S 7 A från SV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) K = 4, M = 3.

Vitmålad puts. BERGMAN S 7 A från SV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) K = 4, M = 3. fastighet: BERGMAN SÖDRA 7, hus A. adress: Engelbrektsgatan 23. ålder: 1883. Ombyggt 1956, 1958. S. Johansson (1956 och 1958). ½ Svartmålad puts. Rött tegel. Sadeltak, rött 2-kupigt tegel. Vita hela fönster.

Läs mer

TALGOXEN 1 A från V K = 3, M = 3. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) TALGOXEN 1 A från N. TALGOXEN 1 A från NO ENTRÉ

TALGOXEN 1 A från V K = 3, M = 3. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) TALGOXEN 1 A från N. TALGOXEN 1 A från NO ENTRÉ fastighet: TALGOXEN 1, hus A. adress: Eliassons väg 8, Körlings väg 14.. ålder: 1928. arkitekt / byggm: Karl Erikson. användning: Bostad och uthyrning. antal våningar: 2½ Gråmålad puts. Gul slätputs. Sadeltak,

Läs mer

MÅRTEN 1 från NV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 1, M = 2. MÅRTEN 1 från NO

MÅRTEN 1 från NV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 1, M = 2. MÅRTEN 1 från NO fastighet: MÅRTEN 1. adress: Stickgatan 11. ålder: 1888. Ombyggt 1905, 1938. arkitekt / byggm: Peter Boisen (1905), Åke Persson (1938). antal våningar: 1½, mansard åt gata. Svart målad puts. Gul puts.

Läs mer

Övriga överenskommelser En förutsättning för beställning är att båda beställarna gemensamt accepterar avgivna anbud.

Övriga överenskommelser En förutsättning för beställning är att båda beställarna gemensamt accepterar avgivna anbud. Bilaga 1 till förfrågningsunderlag Utvändig ommålning Fältmarskalksvägen 3 och 5 2015-03-01 1 (1) A Parter 1.1. Beställare Fältmarskalksvägen 3 Namn: Inger Westling Adress: Fältmarskalksvägen 3, 167 32

Läs mer

DOKUMENTATION INFÖR FLYTTNING AV BYGGNAD

DOKUMENTATION INFÖR FLYTTNING AV BYGGNAD Byggnadsdokumentation Hamnmästarbostället DOKUMENTATION INFÖR FLYTTNING AV BYGGNAD Fastigheten Hamnen 21:138 i Malmö stad Skåne län Malmö Museer Kulturarvsenheten Rapport 2010:001 Olga Schlyter Byggnadsdokumentation

Läs mer

Fastigheten Bergshauptmannen 1 Sala kommun, Västmanlands län - enkelt planförfarande

Fastigheten Bergshauptmannen 1 Sala kommun, Västmanlands län - enkelt planförfarande Dnr 2008/209 1(7) KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Samrådshandling 2008-10-15, rev 2008-XX-XX Antagen 2008-XX-XX Laga kraft 2008-XX-XX Detaljplan för Fastigheten Bergshauptmannen 1 Sala kommun, Västmanlands

Läs mer

Lindöskolan i Kalmar

Lindöskolan i Kalmar Lindöskolan i Kalmar Bebyggelsehistorisk utredning Gäddan 1, Kalmar stad och kommun, Kalmar län, Småland Veronica Olofsson KALMAR LÄNS MUSEUM Byggnadsantikvarisk rapport november 2011 Lindöskolan i Kalmar

Läs mer

Järnvägsstationen i Kopparberg

Järnvägsstationen i Kopparberg Järnvägsstationen i Kopparberg Herrhagen 1:33, Ljusnarsbergs socken och kommun, Västmanland Restaureringsarbeten 2008-2009 Charlott Torgén Charlotta Hagberg Örebro läns museum Rapport 2008:26 2 Innehållsförteckning

Läs mer

Offertförfrågan. Hej!

Offertförfrågan. Hej! Offertförfrågan Hej! Vi önskar genomföra en om och tillbyggnad av vår fastighet (Boda 3) på adressen Bodavägen 19, 144 62 Rönninge. Projektet är i slutfasen av arkitektarbetet och vi har för avsikt att

Läs mer

UTHUS PÅ ÖSTERTULL Rivningsdokumentation

UTHUS PÅ ÖSTERTULL Rivningsdokumentation UTHUS PÅ ÖSTERTULL Rivningsdokumentation Britt-Marie Lennartsson DOKUMENTATION INFÖR RIVNING Östertull, Lagaholm 2:8, Laholms stadsförsamling, Laholms kommun 2013:38 Dokumentation inför rivning, uthus

Läs mer

Ö6 Södra Röd. Bild nr 28. Södra Röd 2:2 Foto taget 1910 Fotopunkt B

Ö6 Södra Röd. Bild nr 28. Södra Röd 2:2 Foto taget 1910 Fotopunkt B 6.6 Ö6 Södra Röd Rödsvägen går längs med en bördig dalgång med partier av ekskog, förbi Lössgård ner till Södra Röd och slutar vid Varvet. Husen ligger här i klungor längs vägen. Byggnationen domineras

Läs mer

Vidön, Prästängsvägen, Udden

Vidön, Prästängsvägen, Udden Vidön, Prästängsvägen, Udden Prästängsvägen, i folkmun även kallad Vidö-ra a (-raden) eller Brädgårds-ra a, ligger i direkt anknytning till Skoghallsbrukets område på Vidön och husen utmed vägen är ursprungligen

Läs mer

NÄKTERGALEN 1 A från NV. K = 2, M = 2. Ursprungligt hus, med många fina detaljer. NÄKTERGALEN 1 A från NO

NÄKTERGALEN 1 A från NV. K = 2, M = 2. Ursprungligt hus, med många fina detaljer. NÄKTERGALEN 1 A från NO fastighet: NÄKTERGALEN 1, hus A. adress: Fridhemsgatan 16, Regementsgatan 40. ålder: 1910. Ombyggt 1922, 1946. arkitekt / byggm: P. N. Dahlgren. Henrik Nilsson (1922), Jon Korning (1946). antal våningar:

Läs mer

Egnahemsområdet Negerbyn

Egnahemsområdet Negerbyn BOENDETS MILJÖER Egnahemsområdet Negerbyn En dokumentation inom projektet Retro Nossebro 2010-2012 Projektet finaniseras av NEGERBYN Bostadsbebyggelsen öster om Necks mekaniska verkstäder i Nossebro kallas

Läs mer

Simsons Prästgård Käringön 1:1 Käringön socken, Orust kommun. Rapport från antikvarisk kontroll av byggnadsvårdsprojekt.

Simsons Prästgård Käringön 1:1 Käringön socken, Orust kommun. Rapport från antikvarisk kontroll av byggnadsvårdsprojekt. Rapport från antikvarisk kontroll av byggnadsvårdsprojekt Arbeten på Simsons Prästgård Käringön 1:1 Käringön socken, Orust kommun BOHUSLÄNS MUSEUM Rapport 2002:34 Stefan Ädel Bohusläns museum rapport 2002:34

Läs mer

FUXERNA SOCKEN, LILLA EDETS KOMMUN

FUXERNA SOCKEN, LILLA EDETS KOMMUN Diarienr NOK 132-2008 RIVNINGSDOKUMENTATION TRE FASTIGHETER VID VÄG E45 - EDET 2:67 - GLADAN 5 - TÖSSLANDA 1:20 FUXERNA SOCKEN, LILLA EDETS KOMMUN Karin Lundberg, Lars Bergström, december 2009 Bakgrund

Läs mer

SOLDALEN 1 från O K = 3, M = 3. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) SOLDALEN 1 från V. SOLDALEN 1 från NV

SOLDALEN 1 från O K = 3, M = 3. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) SOLDALEN 1 från V. SOLDALEN 1 från NV fastighet: SOLDALEN 1, hus A. adress: Bellevuevägen 20. 1905. Ombyggt 1953. B.Lindén (1953). användning: Bostad. Gråmålad puts. Sadeltak, grå eternitplattor. Vita hela och korsdelade fönster. Brun teakdörr

Läs mer

RUNNAMÅLA Förslag: Klass 3

RUNNAMÅLA Förslag: Klass 3 RUNNAMÅLA Förslag: Klass 3 Skogslandets jordbruk: Utmärkande för byn är de flera hundra meter vällagda stenmurarna från 1900-talet. De finns både runt åkrar och i skogen på berghällar. Åkermarkerna i byn

Läs mer

K = 4, M = 4. NILS S. 6 A från SV

K = 4, M = 4. NILS S. 6 A från SV fastighet: NILS SÖDRA 6, hus A. adress: Hejdegatan 45. ålder: 1894. Ombyggt 1943, 1962. Henning Johansson (1943), Göran Johansson (1962). antal våningar: 2, åt gård 2½ Rött tegel, mot norr gul puts. Sadeltak,

Läs mer

Villa Gavelås. Kulturhistorisk dokumentation av Villa Gavelås (Mellby 102:3) Partille kommun 2015-11-25. Villa Gavelås

Villa Gavelås. Kulturhistorisk dokumentation av Villa Gavelås (Mellby 102:3) Partille kommun 2015-11-25. Villa Gavelås 2015-11-25 Villa Gavelås Kulturhistorisk dokumentation av Villa Gavelås (Mellby 102:3) Partille kommun Villa Gavelås Kulturhistorisk dokumentation 2015 Hedvig Zillén Västarvet Kulturmiljö Innehåll Villa

Läs mer

Granbomsstugan. Byte av fasadpanel 2007. Örebro läns museum Rapport 2010:23. Charlott Torgén. Frövi 9:1, Näsby socken, Lindesbergs kommun, Västmanland

Granbomsstugan. Byte av fasadpanel 2007. Örebro läns museum Rapport 2010:23. Charlott Torgén. Frövi 9:1, Näsby socken, Lindesbergs kommun, Västmanland Granbomsstugan Frövi 9:1, Näsby socken, Lindesbergs kommun, Västmanland Byte av fasadpanel 2007 Charlott Torgén Örebro läns museum Rapport 2010:23 INLEDNING... 3 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER... 3 BYGGNADSBESKRIVNING...

Läs mer

Göta hovrätt Ämbetsbyggnaden F003002

Göta hovrätt Ämbetsbyggnaden F003002 Göta hovrätt Ämbetsbyggnaden F003002 Antikvarisk medverkan i samband med invändiga förändringar Jönköpings stad i Jönköpings kommun, Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2014:14 Anders

Läs mer

Antikvarisk förundersökning Med värdebeskrivning

Antikvarisk förundersökning Med värdebeskrivning PER NELSON BYGGNADSVÅRDSBYRÅ Antikvarisk förundersökning Med värdebeskrivning Fastighet: Johanneshov 1:1 Hus 7 (f.d. Hus 29 Hudbod (senast livsmedelsindustri) Adress: Styckmästargatan 11-13 Stadsdel: Slakthusområdet,

Läs mer

K = 2, M = 2. Många välbevarade detaljer, men fönstren borde vara indelade.

K = 2, M = 2. Många välbevarade detaljer, men fönstren borde vara indelade. fastighet: OTTILIANA 1. adress: Sladdergatan 13. ålder: Ombyggt 1903 (påbyggnad ovanvåning), 1960. arkitekt / byggm: Karl Erikson (1960). användning: Bostad, affär. antal våningar: 2 Gråmålad cementputs.

Läs mer

VERKSTADSBYGGNAD, FRANKSSONS SÅG

VERKSTADSBYGGNAD, FRANKSSONS SÅG Rapport Länsmuseet Gävleborg 2012:01 VERKSTADSBYGGNAD, FRANKSSONS SÅG Dokumentation inför rivning Gäveränge 1:63 Ockelbo socken Ockelbo kommun Gästrikland 2011 Anna Larsdotter Länsmuseet Gävleborgs rapportserie

Läs mer

GRIMMAGÄRDE Klass 3. Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun, Algutsboda socken 2013-10-30 1

GRIMMAGÄRDE Klass 3. Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun, Algutsboda socken 2013-10-30 1 GRIMMAGÄRDE Klass 3 Skogslandets jordbruk: Helheten med bebyggelsen i utkanten av öppna åkrar, faluröd bebyggelse med tvåvånings enkel- och parstugor, ladugårdar i skiftesverk, stenkällare, stenmurar,

Läs mer

F d varmbadhuset 2009 UTVÄNDIG FÄRGDOKUMENTATION OCH FÄRGSÄTTNING

F d varmbadhuset 2009 UTVÄNDIG FÄRGDOKUMENTATION OCH FÄRGSÄTTNING F d varmbadhuset 2009 Foto Lena Tengnér Kv Ran 10, Umeå, f d Varmbadhuset UTVÄNDIG FÄRGDOKUMENTATION OCH FÄRGSÄTTNING 15 febr 2016 Fyrvaktaren HB gm Lena Tengnér Certifierad Sakkunnig för kulturvärden

Läs mer

Byte av spåntak på Finnpörtet Armsjön 3:8 Ullångers sn, Kramfors kommun

Byte av spåntak på Finnpörtet Armsjön 3:8 Ullångers sn, Kramfors kommun Byte av spåntak på Finnpörtet Armsjön 3:8 Ullångers sn, Kramfors kommun Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr. 2003:18 Anette Lund 2 Innehåll Sida INLEDNING 3 BESKRIVNING OCH HISTORIK

Läs mer

CARL 1 A från NO. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 1, M = 1. CARL 1 A från N MÖNSTERMUR- NING. CARL 1 A från N SKYLTFÖNSTER

CARL 1 A från NO. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 1, M = 1. CARL 1 A från N MÖNSTERMUR- NING. CARL 1 A från N SKYLTFÖNSTER fastighet: CARL 1, hus A. adress: Stora Östergatan 36. ålder: Omkring 1800. Ombyggt 1932, 1935, 1988. arkitekt / byggm: E. Olsson (1932), Karl Eriksson (1935), Nilsson & Persson (1988). användning: Affärer

Läs mer

CRONHOLM N 8 A från NV. CRONHOLM N 8 A från NV FRONTESPIS. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) K =1, M =1.

CRONHOLM N 8 A från NV. CRONHOLM N 8 A från NV FRONTESPIS. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) K =1, M =1. fastighet: CRONHOLM NORRA 8, hus A. adress: Föreningsgatan 19. ålder: 1882. Ombyggt 1890, 1934, 1986. arkitekt / byggm: G. A. Hansson (1934), Nilsson & Persson (1986). Gulvit spritputs. Valmat lågt sadeltak,

Läs mer

Rekommendationer vid underhåll av Erskines hus i Gästrike-Hammarby

Rekommendationer vid underhåll av Erskines hus i Gästrike-Hammarby PM Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Carita Örnmark B 306/2008 Rekommendationer vid underhåll av Erskines hus i Gästrike-Hammarby Allmänt om detaljer Byggnadsdetaljer som dörrar, fönster och

Läs mer

Dokumentation av interiörer i Alléhuset, fd lantarbetarbostad

Dokumentation av interiörer i Alléhuset, fd lantarbetarbostad Kulturhistorisk utredning Dokumentation av interiörer i Alléhuset, fd lantarbetarbostad Alléhuset inom byggnadsminnet Örbyhus slott Örbyhus 1:7 Vendels socken Tierps kommun Dnr UM Km 343/2008 Agnetha Pettersson

Läs mer

YTTERMALUNGS KAPELL Bjuråker 3:3; Malungs församling; Malungs kommun; Dalarnas län

YTTERMALUNGS KAPELL Bjuråker 3:3; Malungs församling; Malungs kommun; Dalarnas län YTTERMALUNGS KAPELL Bjuråker 3:3; Malungs församling; Malungs kommun; Dalarnas län BESKRIVNING OCH HISTORIK Nuvarande kyrkobyggnad i Yttermalung har föregåtts av flera. Det äldsta kapellet som troligen

Läs mer

K = 2, M = 3. Intressant hus, som dock faller ur ramen för kvarteret

K = 2, M = 3. Intressant hus, som dock faller ur ramen för kvarteret fastighet: HEDVIG 3, hus A. adress: Skansgränd / Skansgatan. ålder: 1800-tal. Ombyggt 1918. arkitekt / byggm: Grå cementputs. Grå cementputs med bandrustik. Sadeltak, 2-kupigt rött tegel. Gröna 3-delade

Läs mer

Saltsjöbadens friluftsbad, herrbadet

Saltsjöbadens friluftsbad, herrbadet Saltsjöbadens friluftsbad, herrbadet Antikvarisk kontroll vid restaurering, Saltsjöbadens friluftsbad, herrbadet, Boo socken, Nacka kommun, Uppland Niss Maria Legars Kersti Lilja Rapport 2006:27 Saltsjöbadens

Läs mer

QVIST 1 A från NV K = 1, M = 1. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): QVIST 1 A från V DÖRR. QVIST 1 A från NO

QVIST 1 A från NV K = 1, M = 1. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): QVIST 1 A från V DÖRR. QVIST 1 A från NO QVIST Hela kvarteret består av välskötta, försiktigt renoverade hus från 1700- och 1800-talet. Undantaget är Saluhallen från 1907, som är ett av utropstecknen i Boisens stora produktion. Alla husen har

Läs mer