Recipientkontroll i Norra Vättern 2001 INLEDNING

Transkript

1

2 INLEDNING Norra Vätterns tillrinningsområde består främst av skogsmark, men även av relativt stora jordbruksområden. Flera stora sjöar ingår dessutom i området. Bland de verksamheter som påverkar vattenkvaliteten märks förutom jordbruket även gruvindustri, massaindustri och tätorternas reningsverk. Följdakligen är de miljöproblem som finns i sjöar och vattendrag framför allt knutna till metaller och näringsämnen. Recipientkontrollen i Norra Vätterns tillrinningsområde följer från och med år 2000 ett nytt kontrollprogram som antogs hösten 1999 (Medin 1999). Programmet är i stort upplagt som tidigare men med en större tonvikt på biologiska undersökningar. Recipientkontrollen har som väsentlig utgångspunkt att klarlägga metall- och näringsämnestransporterna till och från Kärrafjärden respektive Alsen. Det nuvarande programmet är tänkt att gälla under perioden Vilka analyser och provpunkter som idag ingår i recipientkontrollen framgår av tabell 1. Medins Sjö- och Åbiologi AB har erhållit uppdraget att sköta provtagning, analys och utvärdering under perioden För de kemiska analyserna anlitas ALcontrol AB. Vid utvärderingen har också resultat från länsstyrelsen i Örebro län, Vätternvårdsförbundet och Naturvårdsverket använts. Denna rapport redovisar resultaten från 2001 års undersökningar. Efter ett inledande metodavsnitt sammanfattas resultaten delområdesvis i en övergripande resultatdel. Här redovisas också transporter av näringsämnen och metaller. I bilaga 1 presenteras resultaten för varje provpunkt var för sig. Här sammanfattas och utvärderas resultaten från alla undersökningstyper vid varje provpunkt. Samtliga primärdata från 2001 års undersökningar presenteras i bilagor i slutet av rapporten. 13

3 UNDERSÖKNINGARNAS OMFATTNING OCH METODIK PROVTAGNINGSSTATIONER OCH FREKVENS Under 2001 har det skett provtagning i ett stort antal punkter i rinnande vatten och i sjöar (figur 1, 2 och tabell 1). Antalet provtagningsstationer i Norra Vätterns tillrinningsområde under 2001 framgår av tabell 1. I bilaga 13 redovisas samtliga provtagningsstationer för perioden med koordinater enligt den topografiska kartan. Undersökningsmoment vid de olika provstationerna redovisas i tabell 1. I rinnande vatten har den vattenkemiska provtagningen skett i mars, maj, augusti och november under I de punkter där transportberäkningar av metaller och närsalter görs har provtagning skett varje månad. Provtagning för metallhaltsbestämning i vattenmossa utfördes under september och bottenfaunaprover togs i april. I sjöarna har vattenkemisk provtagning skett vid två tillfällen, april och augusti. Prover för klorofyllhaltsbestämning togs tillsammans med växtplanktonprover i augusti. Bottenfaunaprovtagningen genomfördes i april. UNDERSÖKNINGSMOMENT OCH METODER Den vattenkemiska provtagningen i rinnande vatten (B1) har omfattat vattentemperatur, konduktivitet, ph, alkalinitet, TOC, turbiditet (FNU), färgtal, totalkväve, totalfosfor och syrgas. Vid Alsens avflöde analyserades också ammonium, nitrat/nitrit-kväve och fosfatfosfor (T2). Metaller i vatten (B3) har analyserats vid flera lokaler. De analyserande metallerna var aluminium, arsenik, bly, kadmium, kobolt, koppar, krom, kvicksilver, nickel och zink. I Undens utlopp analyserades även kalcium, magnesium, natrium, kalium, sulfat och klorid (T1) år 2000, men årets värden föll bort pga analysproblem. Provtagningen har skett i enlighet med BIN SR 11 (NV Rapport 3108, 1986) och analyser i enlighet med gällande SIS-normer (tabell 2). Analyserna har utförts av ALcontrol AB. I sjöarna har den vattenkemiska provtagningen (B2) omfattat vattentemperatur (profil), siktdjup, konduktivitet, ph, alkalinitet, turbiditet (FNU), färgtal, TOC, syrgas (profil), syrgasmättnad (profil), totalkväve och totalfosfor. I Alsen och Bottensjön analyserades också ammonium, nitrat/nitrit-kväve och fosfatfosfor (T2). Unden samt i Stora Trehörningen analyserades kalcium, magnesium, natrium, kalium, sulfat och klorid (T1) år 2000, men årets värden föll bort pga analysproblem. Även här har provtagningen skett i enlighet med BIN SR 11 (NV Rapport 3108, 1986) och analyser i enlighet med gällande SIS-normer (tabell 2). Analyserna har utförts av ALcontrol AB. 14

4 Tabell 1. Provtagningsstationer B1 = vattenkemi i rinnande vatten, B2 = vattenkemi i sjö, B3 = utökad vattenkemi (metaller), T1 = tillägg försurningsparametar, T2 = tillägg näringsparametrar, Mv = metaller i vattenmossa, Vp = växtplankton, Bf = bottenfauna i rinnande vatten, Pf = bottenfauna i profundalen, Sl = sublitoralfauna, Li = bottenfauna i litoralen, M = synliga missbildningar på bottenfaunan, Pfi = provfiske i sjöar, Ef = elfiske i rinnande vatten, Mf = metaller i fisk, S = sedimentkemi. Nr Lokal Område Provtyp Ansvarig org Vättern, Jungfrun NV 1 Fys-kem, Vp Vätternvårdsförbunde 1440 Fagertärn 2 Fys-kem Naturvårdsverket 1320 Alsundet 3 B1, T2 Recipientföreningen 1330 Dohnaforsån 3 B1, T2 Recipientföreningen 1340 Alsen 3 B2, T2, Vp, Pf, Sl Recipientföreningen 1349 Alsen, Edö 3 B1, B3, T2 Recipientföreningen 1130 Skylbergsån 4 B1, B3, Mv, Bf, M Recipientföreningen 1145 Orkaren 4 B1, B3 Recipientföreningen 1149 Venaån 4 B1, B3, Mv Recipientföreningen 1150 Åmmelången 4 B2 Recipientföreningen 1170 Åmmelångens avfl 4 B1, B3 Recipientföreningen 1220 Salaån 5 B1, B3, Mv, Bf, M Recipientföreningen 1230 Dalbyån 5 B1, B3, Mv, Bf, M Recipientföreningen 1235 Dalbysjön 5 Mf Recipientföreningen 1250 Viksjön 5 Fys-kem Zinkgruvan 1250 Viksjön 5 Mf Recipientföreningen 1255 Ekershyttebäcken 5 B1, B3, Mv, Bf, M Recipientföreningen 1270 Kärrafjärden 5 B2, Vp, Pf, Sl, Li, M, Mf Recipientföreningen 1271 Utfl Kärrafjärden 5 B1, B3 Recipientföreningen 1290 Stora Hammarsundet 5 Fys-kem Vätternvårdsförbunde 1520 Stora Trehörningen 7 B2, T1 Länsstyrelsen i Örebr 1560 Unden 7 B2, T1 Länsstyrelsen i Örebr 1569 Undens utlopp 7 B1, T1 Töreboda, Karlsborg 1570 Viken 7 B2 Töreboda kommun 1580 Örlen 7 B2 Tibro kommun 1585 Forsviksån 7 Fys-kem Naturvårdsverket 1590 Bottensjön 7 B2, T2 Karlsborgs kommun 15

5 TECKENFÖRKLARING 3 OMRÅDESGRÄNS OMRÅDESNUMMER LÄNSGRÄNS Mot Laxå Askersund Mot Hallsberg 50 4 Unden Olshammar St. Trehörningen Zinkgruvan 1570 Viken Vättern 50 Mot Linköping 1580 Örlen Bottensjön Mot Skövde Karlsborg Vättern 1000 Mot Mjölby Motala Provtagningsstationer 1000 Vättern 1520 Stora Trehörningen 1560 Unden 1569 Undens utlopp 1570 Viken 1580 Örlen 1585 Forsviksån 1590 Bottensjön 0 5 km Figur 1. Schematisk karta över Norra Vätterns tillrinningsområde med indelning i delområden. För delavrinningsområde 7 finns även provtagningsstationerna utsatta. 16

6 Provtagningsstationer 1000 Vättern* 1130 Skylbergsån 1145 Orkaren 1149 Venaån 1150 Åmmelången 1170 Åmmelångens avflöde 1210 Ekershyttebäcken 1220 Salaån 1230 Dalbyån 1235 Dalbysjön 1250 Viksjön 1251 Viksjöns utlopp 1255 Ekershyttebäcken 1270 Kärrafjärden 1271 Kärrafjärdens utlopp 1290 Stora Hammarsundet 1320 Alsundet 1330 Dohnaforsån 1340 Alsen 1349 Alsen utlopp 1520 St Trehörningen* 1560 Unden* 1569 Undens utlopp* 1570 Viken* 1580 Örlen* Forsviksån* 1590 Bottensjön* Mot Laxå km Askersund Hammar 1130 Mot Hallsberg Åmmelången Alsen Åmmeberg Kärrafjärden Zinkgruvan Mot Karlsborg Olshammar Vättern 50 Mot Motala Figur 2. Schematisk karta över Norra Vätterns tillrinningsområde med provpunkternas läge. * markerar att provpunkten ligger utanför denna karta. Provpunkten visas istället i figur 1 på sidan 4. 17

7 Tabell 2. Analysmetoder för de i undersökningen ingående kemiska och fysikaliska parametrar som Medins Sjö- och Åbiologi AB ansvarar för. Parameter Metod Parameter Metod Vattenkemi Konduktivitet SSEN Kalium (K) EPA ph SS Kalcium (Ca) EPA Alkalinitet SS Klorid (Cl) EPA Turbiditet SS Sulfat (SO4) EPA TOC SS-EN 1484/CORG-TKCKisel (Si) SI-NS/SNV Ammoniumkväve (NH4) SS Koppar (Cu) EPA mod/cu-nk Nitratkväve (NO2/3) NO23N-NT Krom (Cr) EPA mod/cr-nk Fosfatfosfor PO4P-NT Kadmium (Cd) EPA mod/cd-nk Totalkväve (N) NTOT-NT Nickel (Ni) EPA mod/ni-nk Totalfosfor (P) PTOT-NT Bly (Pb) EPA mod/pb-nk Syrgas (O2) O2-DE Zink (Zn) EPA mod/zn-nk Klorofyll A KFYLL-AT, SS Arsenik (As) EPA mod/cu-nk Aluminium (Al) EPA Kvicksilver (Hg)SS mod/hg-a Magnesium (Mg) EPA Kobolt EPA mod/co-nk Natrium (Na) EPA Vattenmossa Koppar (Cu) CU-NI Std Met 3120 A- Bly (Pb) PB-NK EPA 6020 mod Krom (Cr) CR-NK EPA 6020 mod Zink (Zn) ZN-NI Std Met 3120 A-B Kadmium (Cd) CD-NK EPA 6020 mod Kvicksilver (Hg)HG FD SS IMOD Nickel (Ni) NI-NK EPA 6020 mod Kobolt (Co) CO-NK EPA 6020 mod Metaller i fisk Kvicksilver (Hg) SS /HG-AVM Provtagning av vattenmossa för metallhaltsbestämning genomfördes i enlighet med BIN VR21 (NV Rapport 3108, 1986). Analyserna av kvicksilver (Hg), arsenik (As), koppar (Cu), krom (Cr), kadmium (Cd), nickel (Ni), bly (Pb), kobolt (Co) och zink (Zn) gjordes i enlighet med gällande SIS-normer (tabell 2). Analyserna har utförts av ALcontrol AB. Undersökningen av metaller i fisk gjordes enligt Naturvårdsverkets handbok för miljööverakning. Analysen avsåg kvicksilver i gäddmuskel och utfördes av ALcontrol AB enligt gällande SIS-normer (tabell 2). Bottenfaunaundersökningar har genomförts i rinnande vatten enligt SS - EN och enligt Naturvårdsverkets handbok för miljöövervakning. Vid provtagningen har 5 separata prov tagits på varje lokal. Som ett komplement samlades även ett kvalitativt sökprov in. Artbestämningen drevs minst till den nivå som anges i Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet (rapport 4913 och 4921). 18

8 Profundal- och sublitoralfaunaundersökningar i sjöar genomfördes i enlighet med SS Vid provtagningen följdes även de rekommendationer som Naturvårdsverket ger i Handboken för Miljöövervakning. 10 prover togs i sjöns djuphåla och 5 prover togs i sublitoralen (5-7 m djup). Ekmanhuggen togs slumpvis inom en kvadrat med 150 meters sida i respektive provområde. Artbestämningen drevs minst till den nivå som anges i Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet (rapport 4913 och 4921). När det gäller fåborstmaskar bestämdes dessa dock till art om det var möjligt. Litoralfaunaundersökningar i sjöar genomfördes i enlighet med SS -EN Vid provtagningen följdes även de rekommendationer som Naturvårdsverket ger i Handboken för Miljöövervakning. 5 separata prover togs inom en 10 meters sträcka på en vindexponerad och vegetationsfattig lokal. Som ett komplement samlades även ett kvalitativt sökprov in. Artbestämningen drevs minst till den nivå som anges i Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet (rapport 4913 och 4921). I laboratoriet noterades eventuella missbildningar på bottenfaunan. I profundalen och i sublitoralen undersöktes särskilt mundelsskador på Chironumus sp. Växtplanktonundersökningen genomfördes enligt BIN PR 06 (Naturvårdsverket rapport 3108,1986). Artsammansättningen har bestämts (PR 061) liksom total biomassa samt biomassa av olika arter (PR 066). Artsammansättningen, individantal och biomassa bestämdes från ett samlingsprov från fem lokaler centralt i sjön. På varje lokal togs prov i tvåmetersskikt ner till språngskiktet. Analysen av klorofyll a genomfördes på ett samlingsprov som tagits upp med rörhämtare på fem lokaler centralt i sjön. På varje lokal togs prov i 6-metersskikt med hjälp av ett två meter långt rör. Analysen har utförts av ALcontrol AB enligt gällande SIS-norm (tabell 2). UTVÄRDERING Rapportering och utvärdering har i huvudsak följt de råd och riktlinjer som naturvårdsverket ställt upp (Naturvårdsverket 4913, 4920, 3627, 3628, 86:3, 4147). Vid klassning av tillstånd och bedömning av avvikelse för vattenkemiska parametrar och metaller har medelvärden, medianvärden respektive minvärden använts på värden från de tre senaste åren (se förklaring i bilaga 6). Alla kemiska grunddata finns redovisade i bilagorna. En mer detaljerad beskrivning av vilka gränsvärden som använts för tillståndsklassningarna finns också i bilaga 6. 19

9 Transporter av näringsämnen och metaller har beräknats i några provpunkter genom att multiplicera halten vid provtillfället med månadens medelvattenföring. Den totala årstransporten har sedan beräknats genom att summera månadstransporterna. Data finns redovisade i bilaga 4. Budgetberäkningar har genomförts av transporterna in och ut ur Alsen och Kärrafjärden. Kunskaper om och storleken av tillförseln från ett antal viktiga källor för de ingående parametrarna saknas varför beräkningarna inte har kunnat göras helt fullständiga. Den uttransporterade mängden minus den kända tillförseln blir en rest som innefattar tillförsel från okända källor och den retention (betyder ungefär fastläggning) som sker i sjön. Alla vattenföringsdata kommer från SMHI och är beräknad enligt PULS-modellen. Analysförfarande och bedömningsgrunder för bottenfaunan i sjöar och rinnande vatten redovisas tillsammans med lokalbeskrivningar och artlistor i bilaga 7, 8 och 9. Analysförfarande och bedömningsgrunder för växtplankton redovisas tillsammans med artlistor i bilaga

10 RESULTAT ALLMÄNT Den sammanfattande resultatdelen är uppdelad efter de delområden som finns inom Norra Vätterns tillrinningsområden (figur 1). DELOMRÅDE 1, VÄTTERN INOM ÖREBRO LÄN Allmänt Delområde 1 utgörs av Vättern inom Örebro län. Hela delområdet ligger i Askersunds kommun. Provpunkt 1000 Jungfrun NV används vid utvärderingen. Tabell 3. Undersökta provpunkter och moment i delområde 1 under Nr Lokal Undersökning Ansvarig organisation 1000 Vättern, Jungfrun NV Kemi, Växtpl. Vätternvårdsförbundet Unden Olshammar St. Trehörningen Zinkgruvan 50 Mot Linköping Vättern Bottensjön Karlsborg Vättern 1000 Motala Figur 3. Delområde 1, Vättern inom Örebro län. 21

11 Till den norra delen av Vättern mynnar de vattendrag som ingår i övriga delområden. De största tillflödena är Forsviksån, Aspaån samt Alsens och Kärrafjärdens utlopp genom Stora och Lilla Hammarsundet. Den norra delen av Vättern kan därigenom sägas vara den slutliga recipienten för de verksamheter som påverkar vattenkvaliteten inom det område som den samordnade recipientkontrollen inom tillrinningsområdet för norra Vättern undersöker. Vattenkvaliteten i den norra delen av Vättern påverkas också av nederbörd samt av vatten som strömmar från sydligare delar av Vättern Vättern, Jungfrun NV Provplats Provpunkten är belägen nordväst om Jungfrun, mitt i Vättern i höjd med Karlsborg. De undersökningar som genomförs omfattar vattenkemi, växt- och djurplankton. Samtliga provtagningar och analyser genomförs i Vätternvårdsförbundets regi. Vattenkemi De vattenkemiska analyserna visar att vattenkvaliten är mycket god vid provpunkten (se bilaga 3). Belastning I tabell 4 redovisas hur mycket näringsämnen och metaller som årligen tillförts Vättern från Lilla och Stora Hammarsundet. Transporterna varierar i huvudsak med vattenföringen. De mer normala flödena under 2001 medförde att transporterna återgått till nivåerna innan 2000 års ovanligt höga flöden och transporter. Tabell 4. Beräknad transport av näringsämnen och metaller till Norra Vättern samt vattenföring från Lilla och Stora Hammarsundet under perioden År P (ton/år) N (ton/år) Zink (ton/år) Bly (kg/år) Kadmium (kg/år) Q (m 3 /s) ,6 96,6 15,0 413,4 20,7 4, ,7 127,2 18,9 244,0 14,5 6, ,4 73,4 7,3 264,6 7,2 3, ,4 89,9 8,4 241,3 7,4 3, ,8 150,2 16,9 500,2 13,5 6, ,6 151,3 15,5 511,7 12,9 5, ,4 182,7 22,5 853,0 15,4 8, ,3 114,3 14,5 413,4 10,3 4,85 Medel 3,4 124,5 14,9 430,2 12,8 5,44 22

12 DELOMRÅDE 2, ASPAÅN Allmänt Delområde 2 Aspaån omfattar området närmast väster om Vättern inom Örebro län. Området ligger inom Askersunds kommun. I västra delen av Aspaåns avrinningsområde dominerar skogsmarker, medan den östra delen domineras av jordbruksbygd. Aspaån avvattnar ett flertal sjöar däribland Fagertärn, Sandsjön, S Asplången, N Asplången och Rösjön. I området finns idag endast en provpunkt i Fagertärn (tabell 5 och figur 4). Den tidigare provpunkten i Aspaåns mynning lades ned helt från och med I Fagertärn, som är en kalkreferenssjö, ansvarar Naturvårdeverket för provtagning och analys. Tabell 5. Undersökta provpunkter och moment i delområde 2 under Nr Lokal Undersökning Ansvarig organisation 1440 Fagertärn Kemi Naturvårdsverket Unden 2 5 Zinkgruvan Olshammar 49 Sörviken 1 6 Vättern Figur 4. Delområde 2, Aspaåns avriningsområde med Fagertärn. 23

13 1440 Fagertärn Provplats Fagertärn är en kalkreferenssjö där provtagning och analys sköts av Naturvårdsverket. Proverna, som är tagna mitt i sjön på 1/2 meters djup, tas 4 gånger per år. Vattenkemi Sjön är relativt näringsfattig. Vattnet har en mycket svag buffertkapacitet och vattnet är surt. ph-värdet är så lågt att djurlivet troligen skadats i sjön. Under senare år har vattnets färgtal ökat samtidigt som siktdjupet minskat i sjön. 24

14 DELOMRÅDE 3, ASKERSUNDSOMRÅDET MED ALSEN Allmänt Denna del omfattar Alsen och dess tillrinningsområde, dvs främst områden väster och nordväst om Askersund. Huvuddelen av arealen utgörs av skogsmark, men i vissa delar närmast Askersund och norrut finns sammanhängande jordbruksmarker. Dominerande sjöar i området är Alsen, Anten, Viken och Kvarnsjön. Askersunds kommuns avloppsreningsverk använder Alsen som recipient. I området finns fyra vattenkemiska recipientkontrollpunkter som provtagits under 2001 (tabell 6 och figur 5). Vidare har biologisk provtagning i form av växtplankton- och bottenfaunaundersökning gjorts i Alsen. Bottenfaunaundersökningen har från och med år 2000 utökats och prover tas nu från två olika djupområden. Det är framför allt miljöproblem knutna till näringsämnen som är det mest intressanta i området. I punkt 1349 har även metallundersökning gjorts. Tabell 6. Undersökta provpunkter och moment i delområde 3 under Nr Lokal Undersökning Ansvarig organisation 1320 Bron över Alsundet Kemi, vattenföring Recipientföreningen 1330 Dohnaforsåns mynning Kemi, vattenföring Recipientföreningen 1340 Alsen Kemi, växtpl., bottenf. Recipientföreningen 1349 Alsens avflöde vid Edö Kemi, vattenföring Recipientföreningen Mot Laxå 0 5 km 3 Askersund Figur 5. Delområde 3. Askersundsområdet med Alsen. 25

15 Näringsämnen/eutrofiering Resultat och tillståndsklassning av näringsämnen sammanfattas i tabell 7. I hela området är fosforhalterna höga. Även kvävehalterna är höga i alla punkter. I Alsens bottenvatten uppmäts regelbundet syrefria eller nästan syrefria tillstånd. Bottenfauna- och växtplanktonundersökningrna i Alsen visar också på näringsrika förhållanden. När det gäller Alsen finns det indikationer på att näringsstatusen sakta men säkert håller på att förbättras. Tabell 7. Område 3. Treårsmedelvärden av totalfosfor och totalkväve samt tillstånd. Punkt nr Totalfosfor Tillstånd Totalkväve Tillstånd mg/l mg/l ,030 Hög halt 0,80 Hög halt ,030 Hög halt 0,72 Hög halt ,024 Måttligt hög halt 0,73 Hög halt ,025 Hög halt 0,71 Hög halt Metaller Undersökning av zink, bly och kadmium i vatten har gjorts vid provpunkt 1349 sedan hösten Medelhalterna för senaste treårsperioden visar att zinkhalten är måttligt högt medan övriga undersökta metaller (bly, kadmium, koppar, krom, nickel och arsenik) förekom i låga halter. Metallhalterna är generellt betydligt lägre jämfört med Kärrafjärdens utlopp (se bilaga 1). Biologiska undersökningar De biologiska undersökningar som utförts i Alsen innefattar plankton och bottenfauna. Växtplankton har undersökts i Alsen sedan slutet av 80-talet. Biomassan av blågrönalger är mycket liten och det påträffades tre potentiellt toxiska släkten. En potentiellt besvärsbildande flagellat, Gonyostomum semen, påträffades. Arten kan, när den förekommer i höga tätheter, orsaka klåda hos badande. Den uppmätta biomassan var dock så liten att den inte borde leda till några besvär. Vid en jämförelse med tidigare år ser man att biomassan varierat relativt mycket var det en algblomning av blågrönalger i det potentiellt toxiska släktet Planktothrix, vilket förklarar det höga värdet det året uppmättes ett högt trofíindex (54,3) som också var det hittills högsta uppmätta. I år var trofiindexet något lägre (52,9) men ligger ändå något över tidigare års index (mellan 40-50). I år och i fjol var andelen eutrofa och oligotrofa arter mer eller mindre lika var andelen eutrofer betydligt högre än andelen oligotrofer. 26

16 Sammanfattningsvis indikerar de planktiska algerna ett måttligt näringsrikt tillstånd. Jämfört med ett ursprungligt tillstånd, bedöms påverkan av näringsämnen som tydlig. Vidare bedöms risken för långvariga algblomningar av potentiellt toxiska alger för närvarande som liten. Bottenfaunan undersöktes i sublitoralen (7 m djup) och i profundalen (15 m djup). Bottenfaunan i sublitoralen undersöktes för första gången år Artantalet är lågt i sublitoralen och högt i profundalen. Få syrekrävande arter påträffades och bottenfaunans sammansättning indikerar relativt näringsrika förhållanden vid båda nivåerna. Inga missbildningar noterades hos bottenfaunan. Djupbottenfaunan har varit relativt stabil under senare år. Transport och budgetberäkning Transportberäkningar för totalfosfor, totalkväve och metaller har gjorts i tre provpunkter (metaller endast provpunkt 1349, Alsens avflöde vid Edö). Årstransportberäkningarna framgår av tabell 8. Samtliga årstransporter är tillbaka på nivåerna innan 2000, vars höga flöden medförde höga transporter. Uppgifter om tillförsel från övriga källor har tagits från Medin 1997 (värden från perioden ), där Askersunds reningsverk bidrar med 260 kg, närområdet till Alsen med 900 kg och luftdeposition med 80 kg. När det gäller fosfor beräknas årets tillförsel till Alsen vara 0,7 ton från Alsundet, 0,5 ton från Dohnaforsån och ca 1,2 ton från övriga källor. Tillförseln till Alsen blir alltså 2,4 ton fosfor medan 1,6 ton rinner ut via Alsens avflöde vid Edö. Detta skulle innebära en retention i sjön på 0,8 ton fosfor (32 %), vilket är mindre än i fjol men ändå ett ganska rimligt värde och en normal fastläggning. För kväve kan man göra samma beräkning som ovan. Askersunds reningsverk bidrar med ca 15 ton, närområdet till Alsen med 15,5 ton och luftdeposition med 4,4 ton. Vidare bidrar Alsundet med 21,6 ton och via Dohnaforsån kommer det 19,3 ton (tabell 8). Årstillförseln till Alsen blir alltså 75,7 ton kväve medan 52,2 ton rinner ut via Alsens avflöde vid Edö. Detta skulle innebära en retention i sjön på 23,5 ton kväve (31 %), vilket också är rimligt. Tabell 8. Årstransport samt budgetberäkningar i Alsenområdet. Transport P N Zn Pb Cd (ton/år) (ton/år) (ton/år) (kg/år) (kg/år) ,7 21, ,5 19,3 Övriga källor 1,2 34,9 Summa till Alsen 2,4 75,7 Retention i Alsen -0,8-23,5 Ut från Alsen via ,6 52,2 1,9 58,9 1,5 27

17 28

18 DELOMRÅDE 4, ÅMMELÅNGEN Allmänt Delområde 4 domineras av skogsmark med inslag av jordbruksmark, framförallt i områdena kring Åmmelången och Skyllberg. I området finns också flera relativt stora sjöar som t ex Åmmelången, Östersjön, Multen, Fågelsjön och Skiren. I området finns fem recipientkontrollpunkter som provtagits under 2001 (tabell 9 och figur 6). Undersökning av metaller i vattenmossa har gjorts i en provpunkt och biologisk provtagning i form av bottenfauna har gjorts i Skylbergsån vid Falla. Tabell 9. Undersökta provpunkter och moment i delområde 4 under Nr Lokal Undersökning Ansvarig organisation 1130 Skylbergsån vid Falla Kemi, vattenmossa, bottenf. Recipientföreningen 1145 Orkarens avflöde Kemi Recipientföreningen 1149 Venåns mynning Kemi Recipientföreningen 1150 Åmmelången Kemi Recipientföreningen 1170 Åmmelångens avflöde Kemi, vattenföring Recipientföreningen km Askersund Figur 6. Delområde 4. Åmmelången. 29

19 Näringsämnen/eutrofiering Resultat och tillståndsklassning av näringsämnen sammanfattas i tabell 10. I Venaån (pkt 1149) är fosforhalten låg medan den i övriga punkter i området är måttligt hög. När det gäller kvävehalten så är den hög i Skyllbergsån och i Åmmelångens avflöde. I Åmmelångens djuphåla är det syrefritt nästan varje sommar. Tabell 10. Område 4. Treårsmedelvärden av totalfosfor och totalkväve samt tillstånd. Punkt nr Totalfosfor Tillstånd Totalkväve Tillstånd mg/l mg/l ,023 Måttligt hög halt 0,69 Hög halt ,016 Måttligt hög halt 0,62 Måttligt hög halt ,008 Låg halt 0,60 Måttligt hög halt ,020 Måttligt hög halt 0,64 Hög halt ,018 Måttligt hög halt 0,65 Hög halt Metaller Resultat och tillståndsklassning av metaller i vatten sammanfattas i tabell 11. Zinkhalten är måttligt hög i Venaån medan den är låg i övriga provpunkter. Blyhalten är i år liksom tidigare år hög i Åmmelångens utflöde. Tabell 11. Område 4. Treårsmedelvärden av zink-, bly- och kadmiumhalter i vatten samt tillstånd. Punkt nr Zink Tillstånd Bly Tillstånd Kadmium Tillstånd µg/l µg/l µg/l Låg halt 0,4 Låg halt 0,020 Låg halt Låg halt 0,3 Låg halt 0,020 Låg halt Måttligt hög halt 1,0 Låg halt 0,081 Låg halt Låg halt 4,0 Hög halt 0,028 Låg halt Metaller i vattenmossa undersöktes under året i provpunkt 1130 och I Skylbergsån (pkt 1130) visar undersökningen på låga eller måttligt höga halter av samtliga undersökta metaller. I Venaån (pkt 1149) är metallhalten hög av koppar, kadmium, bly och kobolt (tabell 12). Flera värden avviker också från naturliga bakgrundshalter. Avvikelsen är mycket stor för kobolt, stor för bly och tydlig för koppar, zink och kadmium. Flera av metallhalterna är såpass höga att negativa effekter på djurlivet i ån kan förekomma. 30

20 Tabell 12. Område 4. Treårsmedelvärden av metaller i vattenmossa. Halter i mg/kg TS. Ramar markerar höga halter enligt NVV:s bedömningsgrunder. Punkt nr Cu Zn Cd Pb Hg Cr Ni Co As ,70 5,8 0,097 3,6 5,5 8,4 1, ,7 101,5 0,077 3,7 6,8 145,0 4,70 Biologiska undersökningar Bottenfaunan undersöktes i 1130 Skylbergsån. Flera föroreningsindex är höga eller måttligt höga och vattendraget bedöms som opåverkat av föroreningar och försurning. Nedgången i artantal och täthet i år kan sannolikt förklaras med svåra provtagningsförhållanden på grund av högt vattenstånd, vilket även var fallet under 1998 och Detta förklarar troligen även det mycket låga diversitetsindexet. Transportberäkning Transportberäkningar har endast gjorts i Åmmelångens avflöde. Årstransportberäkningarna sedan 1994 och senaste treårsmedelvärdet framgår av tabell 13. Liksom tidigare år är transporterna av fosfor, kväve och zink är något lägre jämfört med transporterna ut från Alsen. Transporterna av bly och kadmium är däremot betydligt högre i Åmmelångens avflöde. Transportena är i år tillbaka på tidigare års nivåer jämfört med år 2000, då höga flöden gav höga transporter. Tabell 13. Beräknad årstransport av näringsämnen och metaller samt senaste treårsmedelvärdet vid provpunkt 1170 under perioden Fosfor Kväve Zink Bly Kadmium År (ton/år) (ton/år) (ton/år) (kg/år) (kg/år) ,2 31 1,0 50 0, ,7 68 1, , ,8 29 0, , ,7 25 0, , ,3 54 1, , ,3 51 0, , ,1 81 2, , ,2 46 1, ,0 Treårsmedelv 1,5 59,5 1,4 367,9 2,7 31

21 32

22 DELOMRÅDE 5, KÄRRAFJÄRDEN - SALAÅN Allmänt Delområde 5, som omfattar områdena kring Zinkgruvan och Kärrafjärden, domineras av skogsmark med något inslag av jordbruksmark. Större sjöar i området är Viksjön, Vikasjön och Dalbysjön. Tidigare har det bedrivits gruvverksamhet i flera delar av avrinningsområdet, men idag endast vid Zinkgruvan. I området finns 10 recipientpunkter av vilka 7 provtagits under år 2001 (tabell 14 och figur 7). Framförallt den biologiska provtagningen utökades från och med år 2000 då bland annat bottenfaunaprovpunkter tillkom. Det är framför allt miljöproblem knutna till metaller som är intressanta i området. Tabell 14. Undersökta provpunkter och moment i delområde 5 under Nr Lokal Undersökning Ansvarig organisation 1220 Salaån Kemi, vattenmossa, bottenf. Recipientföreningen 1230 Dalbyån Kemi, vattenmossa, bottenf. Recipientföreningen 1235 Dalbysjön Hg i fisk Recipientföreningen 1250 Viksjön Kemi Zinkgruvan 1250 Viksjön Hg i fisk Recipientföreningen 1255 Ekershyttebäcken Kemi, vattenmossa, bottenf. Recipientföreningen 1270 Kärrafjärden Kemi, växtpl., Hg i fisk, bottenf. Recipientföreningen 1271 Kärrafjärdens utlopp Kemi Recipientföreningen 1290 Stora Hammarsundet Kemi Vätternvårdsförbundet km Zinkgruvan Figur 7. Delområde 5. Kärrafjärden - Salaån. 33

23 Näringsämnen/eutrofiering Resultat och tillståndsklassning av näringsämnen sammanfattas i tabell 15. I hela området är det låga eller måttligt höga halter av fosfor. De högsta kvävehalterna uppmäts i 1255 Ekershyttebäcken, men även 1271 Kärrafjärdens utlopp, 1290 Hammarsundet och 1220 Salaån uppvisar höga halter. I Kärrafjärdens bottenvatten uppmäts regelbundet syrefria eller nästan syrefria tillstånd. Bottenfaunan är också negativt påverkad av de återkommande låga syrgashalterna i bottenvattnet (se bilaga 1). Tabell 15. Område 5. Treårsmedelvärden av totalfosfor och totalkväve samt tillstånd. Punkt nr Totalfosfor Tillstånd Totalkväve Tillstånd mg/l mg/l ,021 Måttligt hög halt 1,02 Hög halt ,011 Låg halt 0,44 Måttligt hög halt ,011 Låg halt 2,12 Mycket hög halt ,015 Måttligt hög halt 0,62 Måttligt hög halt ,014 Måttligt hög halt 0,63 Hög halt ,019 Måttligt hög halt 0,70 Hög halt Metaller De olika metallundersökningarna visar att halterna i stora delar av området är så pass höga att risk finns för biologiskt negativa effekter på djurlivet. Resultat och tillståndsklassning av metaller i vatten sammanfattas i tabell 16 och metaller i vattenmossa i tabell 17. När det gäller metaller i vatten är zinkhalten generellt hög i hela systemet. Högst halter noteras i år liksom tidigare år i 1220 Salaån och 1271 Kärrafjärdens utlopp. Alla lokaler utom 1230 Dalbyån uppvisade höga blyhalter. För kadmium uppvisade 1220 Salaån, 1255 Ekershyttebäcken och 1271 Kärrafjärdens utlopp måttligt höga halter. Av övriga metaller som analyserades (koppar, krom, nickel och arsenik) noterades endast mycket låga till måttligt höga halter. Tabell 16. Område 5. Treårsmedelvärden av zink-, bly- och kadmiumhalter i vatten samt tillstånd. Punkt nr Zink Tillstånd Bly Tillstånd Kadmium Tillstånd µg/l µg/l µg/l Hög halt 4,6 Hög halt 0,199 Måttligt hög h Hög halt 1,4 Måttligt hög halt 0,080 Låg halt Hög halt 10,6 Hög halt 0,188 Måttligt hög h Hög halt 5,1 Hög halt 0,101 Måttligt hög h Hög halt 3,0 Hög halt 0,068 Låg halt 34

24 Undersökningen av metaller i vattenmossa visade att zinkhalten var hög i alla provpunkter. Högst halt noterades i Dalbyån (tabell 17). Blyhalten var hög i provpunkterna 1220 Salaån och 1255 Ekershyttebäcken. Övriga analyserade metaller (koppar, kvicksilver, krom, nickel, kobolt och arsenik) förekom i låga eller måttligt höga halter. Tabell 17. Område 5. Treårsmedelvärden av metaller i vattenmossa. Halter i mg/kg TS. Ramar markerar höga halter enligt NVV:s bedömningsgrunder. Punkt nr Cu Zn Cd Pb Hg Cr Ni Co As ,0 39 0,082 3,4 6,2 12,8 1, ,1 25 0,077 3,4 6,9 5,6 1, ,4 47 0,075 2,8 6,7 14,7 2,3 Kvicksilverhalten i fisk undersöktes i 1235 Dalbysjön, 1250 Viksjön och 1270 Kärrafjärden. Alla analyserna visade på låga eller mycket låga halter av kvicksilver i gädda (bilaga 12). Biologiska undersökningar Växtplankton undersöktes i Kärrafjärden för andra gången. Årets undersökning visar att de planktiska algerna indikerar ett måttligt näringsrikt tillstånd. Jämfört med ett ursprungligt tillstånd bedöms påverkan av näringsämnen som tydlig. Biomassan domineras stort av kiselalger. För övrigt bedöms risken för långvariga algblomningar av potentiellt toxiska alger som liten. Bottenfaunan undersöktes i alla provpunkter utom 1271 Kärrafjärdens utflöde och 1290 Hammarsundet. I tabell 18 redovisas några olika bottenfaunaindex samt klassningar. Tabell 18. Område 5. Totalantal taxa och olika bottenfaunaindex samt tillstånd. Ramar markerar lågt (tunn ram) resp. mycket lågt (tjock ram) index. Punkt nr Totalantal Shannons ASPT- Danskt Surhetstaxa div.-index index faunaindex index ,52 6, ,98 5, ,70 4, :1 23 3,03 5, :2 16 1,66 5, :3 23 2,90 5,

25 Endast i Dalbyån bedömdes bottenfaunan som opåverkad av föroreningar. I Salaån, Ekershyttebäcken och Kärrafjärden (vid golfbanan) bedömdes bottenfaunan som skadad. Skadorna kan ha orsakats av metallföroreningar. Inga missbildade mundelar hos fjädermyggslarver noterades i årets undersökning av sublitoral- och profundalfaunan i Kärrafjärden. Emellertid var antalet undersökta individer relativt litet (12 st) och en negativ påverkan av höga metallhalter kan inte uteslutas. Bland de strandnära proverna som togs i Kärrafjärden bedömdes bottenfaunan på två lokaler som opåverkad av föroreningar medan en, den vid golfbanan, klassades som störd. Det kan inte uteslutas att störningen orsakats av höga metallhalter. Transport och budgetberäkning Transportberäkningar för totalfosfor, totalkväve och metaller har gjorts i fyra provpunkter under 2001: Salaån (1220), Åmmelångens avflöde (1170), Kärrafjärdens utflöde (1271) och i Stora Hammarsundet (1290). Utifrån beräkningarna kan man konstatera att det i år liksom tidigare år transporteras ut mer zink, bly och kadmium från området än vad som går in. Detta innebär att vattnet i Kärrafjärden tillförs metaller någonstans inifrån området. Med 0 % teoretisk retention bidrar denna okända källa med 7,8 ton zink, 98 kg bly och 4,5 ton kadmium (tabell 19). Tabell 19. Område 5. Årstransport samt budgetberäkningar vid 0 % retention. Transport P N Zn Pb Cd 0% retention (ton/år) (ton/år) (ton/år) (kg/år) (kg/år) ,2 46,3 1, , ,2 12,3 1,9 67 2,2 Till Kärrafjärden fr 1170/1220 1,4 58,7 2, ,1 Ut från Kärrafjärden via ,3 67,8 10, ,7 Övriga källor (0% retention) -0,1 9,1 7,8 98 4,5 36

26 Om man utgår ifrån att man har en retention i Kärrafjärden på 30 % skulle källan bidra med ca 12 ton zink, 280 kg bly och 8 kg kadmium (tabell 20). När det gäller zink så är detta betydlig mer än vad de kända källorna (pkt 1170 och pkt 1220) tillsammans bidrar med. När det gäller bly kan man också konstatera att en mycket stor andel kommer från Åmmelången. Blyhalten har där haft en tendens att öka sedan Kärrafjärden beräknas ta emot 1,4 ton fosfor och 58,7 ton kväve. Uttransporten är 1,3 ton fosfor och 67,8 ton kväve. Vissa år har uttransporten varit högre än intransporten, vissa år tvärtom. Räknar man på femårsmedelvärden är retentionen för fosfor ca 10 % och för kväve ca 3 %. 37

27 38

28 DELOMRÅDE 7, UNDEN Allmänt Delområde 7 omfattar Forsviksåns avrinningsområde som är Vätterns största och utgör 13 % av hela Vätterns tillrinningsområde. I avrinningsområdet finns flera stora sjöar: Stora Trehörningen, Unden, Viken, Bottensjön och Örlen. Från och med 1995 ingår Unden och Stora Trehörningen och från 1997 ingår de andra stora sjöarna i recipientkontrollen men undersökningen bekostas av berörda ansvariga. Tabell 20. Undersökta provpunkter och moment i delområde 7 under år Nr Lokal Undersökning Ansvarig organisation 1520 Stora Trehörningen Kemi Lst i Örebro län 1560 Unden Kemi Lst i Örebro län 1569 Undens utlopp Kemi Töreboda, Karlsborg 1570 Viken Kemi Töreboda 1580 Örlen Kemi Tibro kommun 1585 Forsviksån Kemi Naturvårdsverket 1590 Bottensjön Kemi Karlsborgs kommun Unden Olshammar St. Trehörningen Zinkgruvan 1570 Viken Vättern 50 Mot Linköping 1580 Örlen Bottensjön Mot Skövde Karlsborg Vättern Mot Mjölby Motala Figur 8. Delområde 7. Forviksåns avriningsområde. 39

29 Vattenkemisk provtagning har skett i sju punkter i delområde 7 (tabell 20 och figur 8). I Forviksåns avrinningsområde är det framför allt miljöproblem knutna till försurnings- och näringsförhållanden som är de mest intressanta. I Forsviksån inriktas också undersökningarna på att klargöra påverkan av metaller. Näringstillstånd Resultat och tillståndsklassning av näringsämnen sammanfattas i tabell 21. I hela området är det låga eller måttligt höga fosforhalter. Kvävehalterna var måttligt höga i alla provpunkter utom 1590 Bottensjön där kvävehalten var hög. I alla sjöar utom 1560 Unden och 1520 Stora Trehörningen har det någon gång under den senaste treårsperioden uppmätts låga eller mycket låga syrehalter. Årets halter är jämförbara med tidigare års undersökningar. Tabell 21. Område 7. Treårsmedelvärden av totalfosfor och totalkväve samt tillstånd. Punkt nr Totalfosfor Tillstånd Totalkväve Tillstånd mg/l mg/l ,017 Måttligt hög halt 0,36 Måttligt hög halt ,007 Låg halt 0,58 Måttligt hög halt ,005 Låg halt 0,59 Måttligt hög halt ,009 Låg halt 0,55 Måttligt hög halt ,009 Låg halt 0,59 Måttligt hög halt ,013 Måttligt hög halt 0,58 Måttligt hög halt ,019 Måttligt hög halt 0,70 Hög halt Försurningstillstånd En svag buffertkapacitet uppmättes i Stora Trehörningen, Unden och i 1569 Undens utlopp var minvärdet för ph i Stora Trehörningen nere på 5,0 vilket sannolikt innebar att skador uppstod på faunan. Sedan dess har inga lika låga ph-värden uppmätts i sjön. Övriga provpunkter i området hade en god eller mycket god buffertkapacitet. Metaller Under året har metallundersökning gjorts i 1585 Forsviksån. Samtliga metallhalter var mycket låga. 40

30 REFERENSER Lithner G Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Bakgrundsdokument 2. Metaller. SNV Rapport Medin, M. & Ericsson, U. Recipientkontrollen i Norra Vätterns tillrinningsområde Rapport till Askersunds kommun Medin, M. & Ericsson, U. Recipientkontrollen i Norra Vätterns tillrinningsområde Rapport till Askersunds kommun Medin, M. & Ericsson, U. Recipientkontrollen i Norra Vätterns tillrinningsområde Rapport till Askersunds kommun Medin, M. & Ericsson, U. Recipientkontrollen i Norra Vätterns tillrinningsområde Rapport till Askersunds kommun Medin, M. & Ericsson, U. Recipientkontrollen i Norra Vätterns tillrinningsområde Rapport till Askersunds kommun Medin, M. & Ericsson, U. Alsen. En limnologisk studie Rapport till Askersunds kommun Medin, M. & Ericsson, U. Recipientkontrollen i Norra Vätterns tillrinningsområde Rapport till Askersunds kommun Medin, M., Liungman, M. & Malmberg, Y. Recipientkontrollen i Norra Vätterns tillrinningsområde Rapport till Askersunds kommun Naturvårdsverket Recipientkontroll vatten. Del 1, Undersökningsmetoder för basprogram. SNV Rapport Naturvårdsverket Recipientkontroll vatten. Del 2, Undersökningsmetoder för basprogram. SNV Rapport Naturvårdsverket Recipientkontroll vatten. Allmänna råd. SNV Rapport 86:3. Naturvårdsverket Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Allmänna råd. SNV Rapport 90:4. Naturvårdsverket Metallerna och miljön. MIST, SNV Rapport

31 Tikkanen, T. & Willen, T Växtplanktonflora. Naturvårdsverket. Wiederholm T Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Bakgrundsdokument 1. Näringsämnen, syre, ljus, försurning. SNV Rapport Wiederholm T Use of benthos in lake monitoring. Journal Water Pollution Control Federationm. Part 1:537:5 Wiederholm, T Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Bakgrundsdokument 1. Näringsämnen, syre, ljus, försurning. SNV Rapport Wiederholm, T (Ed.) Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket rapport Wiederholm, T (Ed.) Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Bakgrundsrapport 1 kemiska och fysikaliska parametrar. Naturvårdsverket rapport Wiederholm, T (Ed.) Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Bakgrundsrapport 2 biologiska parametrar. Naturvårdsverket rapport