Insikter för framgång

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Insikter för framgång"

Transkript

1 Konkurrensmiljö Företaget Konkurrensf ördel (när i samklang med miljön) Unika prestationsf örmågor eller resurser Uthållig konkurrensf ördel (om underhållen över tiden) Planerad konkurrensprioritering Kompetens (när samordnad) Förv erkligad konkurrensprioritering Företagstillgångar och struktur Företagsstrategi Företagets processutöv ande Processresultat Aff ärsresultat Insikter för framgång Studier av svenska tillverkningsföretags förutsättningar för internationell konkurrenskraft Poängkort för Sverige 2 N= Processresultat Processutövande Ragnar Ahlström Söderling med bidrag från Lars-Göran Eriksson Michael Leigh Per Magnus Wijkman Jan Sundqvist IF 2004:1 INSIKTER FÖR SVENSKA FÖRETAGS FRAMGÅNG EF

2

3 Insikter för framgång Studier av svenska tillverkningsföretags förutsättningar för internationell konkurrenskraft IF 2004:1 Ragnar Ahlström Söderling med bidrag från Lars-Göran Eriksson Michael Leigh Per Magnus Wijkman Jan Sundqvist INSIKTER FÖR FRAMGÅNG

4 INSIKTER FÖR SVENSKA FÖRETAGS FRAMGÅNG EF Upplaga: Print on Demand Produktion: Borlänge 2004

5 Förord I denna rapport redovisas tre regionala studier av tillverkande företags grund för uthållig konkurrenskraft och därmed möjlighet till stabil tillväxt. Studierna, som genomförts i Dalarnas län, Västra Götalandsregionen och Örebro län, baseras på en teoretisk modell och undersökningsmetod som utvecklats och genomförts vid tre tillfällen av Ministry of Economic Development i Nya Zeeland. De svenska studierna har till delar finansierats av NUTEK som även arrangerade en seminariedag i april 2002 då Sverige besöktes av representanter från Ministry of Economic Development och några forskare som medverkar i den studie som genomförts i Nya Zeeland Resultatet från de tre första svenska delstudierna har även redovisats vid ett seminarium på Örebro Universitet i december Det är projektgruppens förhoppning att redovisade resultat både skall ge såväl insikter för framgång som väcka en rad nya frågeställningar om vad svensk tillverkningsindustri kan göra för att vidmakthålla och öka sin konkurrenskraft. Vidare hoppas vi att dessa tre studier skall följas av fler svenska regioner (i skrivande stund håller Mälardalens Högskola på med datainsamling i Södermanland) och att det skall bli möjligt att följa upp de nu genomförda studierna om några år. Ragnar Ahlström Söderling Insikter för framgång Har du frågor om denna publikation, kontakta Ragnar Ahlström Söderling, Högskolan Dalarna Telefon alt E-post

6

7 Abstract Three regional studies have investigated to what extent firms in the manufacturing industry use good business practices and achieve the operational outcomes from them that they expect. The aim of the studies has been to find out how strong the foundation for sustainable competitiveness is in the Swedish manufacturing industry. The results can be summarized in the following way: For a significant share of the investigated firms (47.4 %) the foundation for sustainable competitiveness is strong. Large firms have as a group a more stable foundation than medium-sized firms, which in their turn are better off as a group than small firms. But since a large number (47, 2 %) of the firms with a stable foundation are small firms, size in itself cannot be a clear explanatory variable. The reason is rather that first-rate strategic leadership and a high focus on markets as well as business practices lead to good operational outcomes, and it is probable that this is the case for a higher proportion of large firms than of small firms. The leading small firms have, with a few exceptions, good results in all practices, while a few leading large firms display clear shortages in some area but compensate this by extremely good achievements in the other areas. No clear differences in the use of the various business practices were found between the various sectors of the manufacturing industry that were studied. Similarly no clear regional differences could be detected. It is the same practices that display poor mean values in all the regions. The practices that show really poor scores are Innovation and Technology and Information and Benchmarking. This must be regarded as a warning sign, since there is a common notion that benchmarking is an important source to innovation, which in itself is a driving force behind competitiveness and thus capability to growth. The Swedish are quite strong in comparison with the manufacturing industry of New Zeeland. An explanation of this may be that the New Zealand firms are considerably smaller than the Swedish. An exception to the higher Swedish scores is that the New Zealand firms display a clearly better result as regards Information and benchmarking. A clear trend is that Swedish firms with a high proportion of exports generally have higher scores on the practice indices than firms that only operate on the domestic market.

8

9 Sammanfattning Denna rapport sammanfattar tre studier av tillverkningsindustri i Dalarnas län, Västra Götalandsregionen och Örebro län. De utvecklingsprocesser som studerats bland de tillverkande företagen är; Kundfokus, Innovation och teknik, Information och benchmarking, Personalutveckling, Kvalitet och leverantörsfokus. Syftet har varit att bedöma hur stark grund för uthållig konkurrenskraft den svenska tillverkningsindustrin står på. Resultaten kan sammanfattas på följande sätt: En betydande andel (48,1 %) av de undersökta företagen befinner sig på en stabil grund för att ha förutsättningar för en uthållig konkurrenskraft. Stora företag tenderar som grupp att stå på en stabilare grund än medelstora som i sin tur ligger bättre till än småföretag. Men då ett stort antal (47,2 %) av dem på stabil grund är småföretag kan inte storleken i sig vara den enda förklaringsvaribeln. Det torde snarare vara så att gott strategiskt ledarskap och fokus på såväl marknader som utvecklingsprocesserna leder till bra resultat och det är sannolikt att detta förekommer bland en större andel av de stora företagen än bland de små. De Ledande småföretagen visar med några få undantag upp goda resultat på alla utvecklingsprocesser medan en del av de Ledande storföretagen visar klara brister i någon disciplin men som kompenseras av extremt bra prestationer i de övriga. Inga tydliga skillnader på användandet av de olika processerna har kunnat urskiljas mellan de studerade branscherna. På motsvarande sätt finns inga tydliga regionala skillnader. Det är samma processer som visar upp låga medelvärden i alla regionerna. De processer som visar upp låga värden är innovation och teknik och information och benchmarking. Detta måste betraktas som ett varningstecken då det finns en spridd uppfattning att benchmarking är en god källa till innovation som i sig är en drivkraft till konkurrensförmåga och därmed möjlighet till tillväxt. Det förekommer dock en del regionala skillnader när man studerar regionernas andel i de olika grupperna Världsklass, Stabil grund, Högpresterande, Lågpresterande och Svag grund. Där är t.ex. Dalarna överrepresenterade i den första och sista gruppen. De svenska företagen står sig väldigt bra i jämförelse med Nya Zeelands tillverkningsindustri. En förklaring till det kan vara att de Nya Zeeländska företagen är väsentligt mindre än de svenska. Ett undantag i denna positiva bild är att de Nya Zeeländska företagen visar upp klart bättre resultat än de svenska när det gäller Information och benchmarking. En tydlig tendens är att företag med hög exportandel i allmänhet har bättre resultat på processindexen än de företag som bara är verksamma på den svenska marknaden.

10

11 Innehåll 1 Inledning 1 2 Bakgrunden till undersökningen Insikter för Framgång och dess betydelse ur ett företagsperspektiv Lars-Göran Eriksson 3 3 Processutövande och processresultat - en modell Ragnar Ahlström Söderling 7 Att förstå affärsprocesser och företags excellence 7 Processutövande och konkurrensfördelar 8 Modell för processutövande och processresultat 12 Bedömning av processutövande och processresultat 16 4 Dalarnas tillverkningsföretag: Processutövande, processresultat och affärsresultat Ragnar Ahlström Söderling 19 Övergripande resultat för Dalarnas tillverkningsföretag 19 Processresultat från Dalastudien 27 Innovation 29 Processutövande och företagens konkurrenskraft 32 Slutsatser om processresultat 34 Affärsresultat i Dalastudien 35 5 Att lägga i en högre växel i Västra Götaland Michael Leigh och Per Magnus Wijkman 39 Inledning 39 Bra företagsprocesser lönar sig 40 Starka och svaga företag 41 Överpresterande och underpresterande företag 41 Kan starka sidor kompensera svaga? 42 Är Innovation och benchmarking regionens akilleshäl? 43 Vilka faktorer spelar roll? 44 Hjälper Sveriges tätplats som IT-nation? 48 Slutsatser 48 6 Studien i Örebro län Jan Sundqvist 51 Bakgrund 51

12 Enkäten 52 Modellen för Best Practice 52 Allmänna resultat 55 Nyckelprocesser 60 Några intressanta punkter 69 Slutsatser 72 7 Övergripande resultat för de svenska regionerna Ragnar Ahlström Söderling 75 Företagsstorlek 80 Exportstatus 82 Bransch 85 Företagens ålder 87 Ägarstruktur 87 8 Jämförelser med med Nya Zeelands tillverkningsindustri Ragnar Ahlström Söderling 89 9 Några slutsatser och reflektioner 95 Bilagor Bilaga A: Styrkor och svagheter i studien Bilaga B: Några ord om beräkningen av de olika indexen Bilaga C - Teoretisk referensram Bilaga D Styrgrupp och projektgrupper Bilaga E Exempel på enkät (Dalarna) Bilaga F Exempel på poängkort som sändes ut till respondenterna Referenser Förkortningar och begrepp

13 1 Inledning Den här rapporten redovisar studier av svenska tillverkningsföretags bas för konkurrenskraft i tre mellansvenska regioner. Studierna har genomförts regionalt i Dalarnas län, Västra Götalandsregionen och Örebro län men samordnats av en projektgrupp Insikter för framgång 1. Gemensamt för dessa studier är att de alla utgått från en undersökningsmodell 2 och enkät som utvecklats av Ministry of Economic Development i Nya Zeeland. Projektet har lyckats åstadkomma ett samarbetsavtal med Ministry of Economic Development och därigenom fått rätten att använda den enkät och modell som utvecklats i Australien och Nya Zeeland. På Nya Zeeland genomfördes motsvarande studie under 2001 för tredje gången. Från att i de två tidigare studierna Leading the Way (1994) och Gearing Up (1999) endast har undersökt den Nya Zeeländska tillverkningsindustrin undersöktes denna gång företag med fler än 5 helårsanställda inom alla branscher. I de svenska studierna har vi begränsat oss till tillverkande arbetsställen 3 (SNI-koderna 15 till 37) med 10 och fler helårssysselsatta. Studierna genomfördes under hösten 2001 i Västra Götalandsregionen och i Örebro län medan Dalastudien genomfördes under våren I Dalarnas och Örebro län har enkäten sänts ut till samtliga identifierade arbetsställen i respektive län. I Västra Götaland sändes den ut till alla identifierade arbetsställen inom Dalsland, Fyrstad, Norra Bohuslän och Sjuhärad 4. Populationer och svarsfrekvenser redovisas i kapitel 7. I denna rapport redovisas först i kapitel 2 bakgrunden till studien och dess betydelse för näringslivet. Därefter beskrivs i kapitel 3 den modell som ligger till grund för undersökningsupplägget. 1 Gruppens sammansättning redovisas i bilaga D 2 Modellen beskrivs närmare i kapitel 2. 3 Då vi i fortsättningen av denna rapport skriver företag skall det läsas som arbetsställen även om det i de flesta fall är samma sak. 4 En senare studie har genomförts under hösten 2002 i Göteborgsregionen men den redovisas ej i denna skrift med undantag för att data från den är med i kapitel 7. 1

14 I kapitlen 4, 5 och 6 redogörs för resultat från de olika delstudierna i Dalarna, Västra Götalandsregionen och Örebro län. Då varje regional redovisning är skriven som en fristående helhet förekommer en del överlappningar när det gäller teoribildningen och undersökningsmetoden. I kapitel 7 följer en analys av aggregerade data från de tre redovisade studierna. I detta aggregerade material har även inkluderats data från en fjärde studie i Göteborgsregionen som genomförts under hösten Några jämförelser med data från Nya Zeeland redovisas i kapitel 8 Rapporten avslutas i kapitel 9 med en del övergripande slutsatser och reflexioner. 2

15 2 Bakgrunden till undersökningen Insikter för Framgång och dess betydelse ur ett företagsperspektiv Lars-Göran Eriksson Jag och professor Gunnar Kullberg har samarbetat sedan lång tid tillbaka inom olika områden. Svetsteknik och automation samt internationella kontakter har varit basen för vårt samarbete genom åren och vi har tillsammans presenterat uppsatser inom dessa områden vid konferenser i Europa, Kina och Australien. Vid sina resor till Nya Zeeland initierade bl.a. Professor Kullberg samarbetsprojekt inom livsmedelsindustrin och fick då nära kontakt med Nya Zeeländsk industri, bl.a. HERA (Heavy Engineering Research Association). Vid ett av sina besök i Nya Zeeland fick Professor Kullberg och Peggy Kullberg via sina kontaktnät möjlighet att ta del av de studier av små och medelstora företag som genomfördes av Ministry of Economic Development och jämföra med de studier om företagsklimat och entreprenörskap som genomförts i Sverige och Europa (bl.a. av Per Magnus Wijkman). Peggy och Gunnar Kullberg insåg att här fanns en möjlighet att utväxla kunskap och började undersöka vilka möjligheter det fanns att finna lämpligt område och forskarresurser i Sverige. Nya Zeeland betraktades år 1984 som ett av världens mera byråkratiserade länder med en mängd olika regleringar. Under en kort period genomfördes omfattande liberalisering och avregleringar. Detta fick såväl positiva som en del oönskade effekter. För att belysa näringslivets utveckling genomfördes en rad undersökningar. Dessa inkluderande Islands of Excellence, Leading the Way, A Season of Excellence och Gearing Up. Erfarenheterna från dessa studier bildar det material som Kullberg fick möjlighet att förmedla till Sverige. Anders Olsson, chef för Handelskammaren i Eskilstuna och med lång industriell erfarenhet, och jag fick som industrirepresentanter ta del av de Nya Zeeländska studierna och vi fann båda att här fanns ett underlag som industrin kunde ha nytta av. Kontakt etablerades mellan Gunnar Kullberg och Leif Sanner på Örebro Universitet som på sin institution hade en forskare som var intresserad av ämnet, Jan Sundquist. Laxå som industriort har en intressant utveckling från en industristruktur efter andra världskriget till en början helt dominerad av ESAB och dess starka expansion. Parallellt med ESAB utvecklades också en underleverantörsindustri som senare utvecklades med egna produkter. Även om ESAB idag är Laxås största företag är dess ställning inte alls så dominerande. Dagens industristruktur omfattar förutom ESAB s 3

16 svetsmaskinverksamhet flera företag inom automationsbranschen, ledande tillverkare inom plastindustrin och tillhörande verktygsindustri, företag inom fordonsbranschen samt en betydande underleverantörsindustri inom elektronik samt plåt- och maskinbearbetning. Laxå är idag världscentrum för svetsautomation och ledande även inom annan industriell automation. Hur förklaras denna utveckling? Kan den Nya Zeeländska enkäten ge någon förklaring eller delförklaring? Laxå och ESAB rönte speciellt intresse av forskarna från Nya Zeeland. Vid ett förberedande besök i Sverige av representant från Ekonomiministeriet inkluderades Laxå av denna anledning. I samband med besöket tecknades också ett samarbetsavtal som gav den svenska ledningsgrupp kring projektet som bildats rätten att använda det Nya Zeeländska materialet för svenska undersökningar förutsatt att vi utväxlade våra erfarenheter. Med finansiellt stöd av länsstyrelsen i Örebro län, Örebro läns landsting och NUTEK och med personellt och legitimerande stöd av länets verkstadsindustri och Laxå kommun kunde den svenska undersökningen uppstartas. Senare anslöt sig professor Per Magnus Wijkman och hans studenter vid Göteborgs Handelshögskola, kompletterande med forskaren Michael Leigh vid ECON i Stockholm, för att studera en del av Västra Götalands län och Ragnar Ahlström Söderling med studenter vid Högskolan Dalarna till projektet för att studera Dalarnas län. Vi har därmed kunna bredda den svenska basen för undersökningen. Min förhoppning är att undersökningen kan vidareutvecklas med flera svenska regioner och även med andra regioner i Europa samt att vi kan använda databasen för repetitiva undersökningar så att utvecklingen inom regioner och branscher kan följas. Varför är undersökningarna då intressanta för det enskilda företaget och så intressanta att det till en början motiverar tidsåtgången med att fylla i den ganska omfattande enkäten och också i framtiden motivera en avgift för att ta del i uppföljningen? Vid en studie av enkäten fann jag frågor och analyser av faktorer som jag med min industriella bakgrund har funnit ge en positiv utveckling av företag. En mängd resultat har genom åren presenterats beträffande de olika delarna. Ofta har dessa resultat varit kopplade till en försäljning av konsulttjänster eller använts i speciella politiska syften. Dessa syften kan givetvis vara legitima. Jag delar helt uppfattningen att ett bra företagsklimat exempelvis är viktigt för industriell utveckling. Min erfarenhet är dock att någon enskild faktor inte är tillräcklig förklaring till ett företags eller en regions utveckling. Insikter för Framgång ger en bred belysning av vad jag tror är de viktigaste faktorerna. Jag tycker också att tillverkningsindustrin är ytterst betjänt av objektiva undersökningar där vi som enskilda företag kan jämföra oss med motsvarande industri i Europa eller världen, jämföra oss med annan typ av industri i regionen, jämföra oss med större eller mindre företag osv. Databasen ger oss möjlighet till en mängd vidare detaljstudier. 4

17 Jag hoppas att Insikter för Framgång kan bli den undersökningsbas som ger oss möjlighet som enskilda företag, kommuner och regioner att i ett tidigt skede kunna få indikationer om risker och möjligheter i framtiden. När vi redan drabbats av dålig lönsamhet och strukturella förändringar blir åtgärdsprogrammen kostsamma och orsakar personliga lidanden. Kan vi upptäcka problem i tid kan vi också åtgärda på ett bättre sätt. Om vi som enskilda företag är och förblir Ledande är jag övertygad om att vi också har den förändringsbenägenhet som erfordras för händelser utanför vår kontroll. 5

18 6

19 3 Processutövande och processresultat - en modell 5 Ragnar Ahlström Söderling Att förstå affärsprocesser och företags excellence Den övergripande förutsättningen för de tre regionala studierna som redovisas i denna rapport sammanfattas bäst av den definition av och logiken bakom bästa praxis (best practice) som användes i de nya zeeländska rapporterna Leading the Way (1994) och Gearing Up (1999): International research on business capability issues demonstrates that there is a link between the practices adopted and processes within businesses and their performance. Those businesses that adopt a coordinated and cooperative approach to development generally outperform firms that do not follow this approach. This coordinated and cooperative approach has often been denoted best practice. 6 och: The cooperative way in which firms and their employees undertake business activities in all key processes - leadership, planning, people, customers, suppliers, community relations, production and supply of products and services, and the use of benchmarking. These practices, when effectively linked together, can be expected to lead to sustainable world class outcomes in quality, customer service, flexibility, timeliness, innovation, cost and competitiveness. 7 och: The logic behind best practice is simple: because operational outcomes are a key contributor to competitiveness and business performance, and because best practice should improve operational outcomes, by implication good practice should lead to increased competitiveness. Best practice should lead to worldclass performance. 8 Detta kan tyckas så självklart att det borde vara tillräckligt med vanligt sunt förnuft för att greppa det men uttrycket best practice har kommit att bli ett 5 Business Practices and performance. Modellbeskrivningen följer i stort den beskrivning som görs i Firm Foundation (2002). 6 Knuckey et al (1999), sid 19. Se t ex: Australian Manufacturing Council (1994), Ahmed N U et al (1996), Hanson P och Voss C (1995), Kim J S och Arnold P (1992), Morita M och Flynn E J (1997), Powell T C (1995). 7 Australian Manufacturing Council (1994), sid Knuckey et al (1999), p 23. 7

20 slitet modeord som ofta har kommit att användas av företagare, konsulter, kvalitetsförespråkare och akademiker på en mängd olika sätt. Begreppet Best Practices används bland annat som beskrivning på: Den bästa konkurrenten i åtminstone en aspekt av affärsprocessen Det arbetssätt som gör att företag utklassar konkurrenterna när det gäller att svara upp till marknadsförändringar, prisändringar och i att utveckla nya produkter De processutövanden som används av företag för att åstadkomma prestationer i världsklass (Worldclass) Processutövande som är lika med de bästa eller i absolut topp bland internationella företag. Begreppet har även varit speciellt förknippat med tillverkningssektorn och användandet av specifika produktionsprocesser som Just-in-time, Lean production och Kanban. Dessutom, vilket påpekades i den nya zeeländska studien 1999, är best practice en oegentlig beteckning. Bästa rutiner är ett rörligt mål det som betraktades som bästa rutin under 1990-talet betraktas inte nödvändigtvis som bästa rutin idag (Perry et al, 1995). Dessutom finns det ingen enda uppsättning av bästa rutiner för att klara av komplexa relationer mellan och inom företag, det finns helt enkelt för många variabler. Mot bakgrund av resonemanget ovan har de nya zeeländska forskarna avlägsnat sig från begreppet bästa rutiner till goda rutiner, verksamhetsförbättring och verksamhetsexcellence för sin undersökning Detta återspeglar att de är intresserade av det utövande som internationellt betraktas som välgörande för affärsverksamheters prestationer inte nödvändigtvis bäst (de har dessutom utökat sin analys till andra sektorer än tillverkningssektorn). Dessa processer är utövanden som genomgående tycks förse företag som tillämpar dem (i kombination) med en fördel över de företag som inte gör det (Lamming, 1996) 9. Processutövande och konkurrensfördelar Företagare, konsulter, akademiker och liknande må vara förlåtna om de blivit förvirrade när de försökt att förstå hur det stora antalet koncept och teorier besläktade med affärsverksamhet passar ihop. Exempel på dessa koncept är: ledarkompetens (t.ex. Prahalad och Hamel, 1990); unik kompetens (t.ex. Stalk, Evans och Schulman, 1992; Kay, 1993); konkurrensstrategi (t.ex. Porter, 1980); organisationskultur (t.ex. Kotter och Heskett, 1992; Collins och Porras, 1994), och lärande organisationer (t.ex. Senge, 1990). Följande diskussion försöker sammanföra dessa koncept och positionera dem inom området överlägsen affärsverksamhet (businesss excellence). 9 Det råder en allmän samstämmighet om detta inom litteraturen, diagnostiska verktyg och kvalitetsorganisationer 8

21 Ett företag skapar konkurrensfördelar om det uppträder annorlunda än sina konkurrenter på ett sätt som uppmärksammas och uppskattas av dess (existerande och möjliga) kunder (Henne, 1997). Konkurrensfördelar för en affärsverksamhet bygger på unik kompetens. Unik kompetens hänvisar till lagerhållning av strategiska resurser eller tillgångar, som över tiden byggts upp genom ett mönster av investeringar, i syfte att skapa en marknadsfördel som det är svårt för konkurrenterna att imitera, förvärva, eller ersätta med substitut (Ward et al, 1996; Grant och Schlesinger, 1995). Några exempel inkluderar processer, anseende och varumärken, arbetskraft och nätverksrelationer. Det flesta av dessa styrkor kan ses som obestämbara eller underförstådda. (Detta har härletts från ett resursbaserat perspektiv på företag som det bl.a. beskrivits av Nelson och Winter, 1982; Prahalad och Hamel, 1990; Barney, 1991; Peteraf, 1993). Konkurrensmiljö Företaget Konkurrensf ördel (när i samklang med miljön) Unika prestationsf örmågor eller resurser Uthållig konkurrensf ördel (om underhållen över tiden) Planerad konkurrensprioritering Kompetens (när samordnad) Förv erkligad konkurrensprioritering Företagstillgångar och struktur Företagsstrategi Företagets processutöv ande Processresultat Aff ärsresultat Figur 1 Företaget, processutövande, unika prestationsförmågor och konkurrensfördelar (Källa: Gearing Up) Uthållig konkurrensfördel avser konkurrensfördelar som kan vidmakthållas tillräckligt länge så att företaget kan skörda möjliga vinster (Barney, 1991; Henne, 1997). I försök att skapa och upprätthålla en konkurrensfördel, väljes en företagsstrategi i förhållande till: - den konkurrensmiljö som företaget är verksamt inom, - affärsverksamhetens tillgångar och - den struktur det måste verka i samklang med (t.ex. teknik, ägarform och branschförhållande). Begreppet strategi relaterar i huvudsak till val av produkter, marknader och positionering. En viktig del av affärsstrategin är val av konkurrensmedel, eller val av de områden inom vilka ett företag önskar att utmärka sig på för att möta kundkrav, eller för att ta hem order i tävlan med sina konkurrenter (Voss, 1995). Konkurrensmedel inkluderar ofta kvalitet, kostnader, innovation, flexibilitet, och leveransvillkor (korta genomloppstider och leveranssäkerhet), och i allmänhet försöker företag till viss del att konkurrera med avseende på alla dessa konkurrensmedel. Dock har de flesta företag en tendens att betona, och utmärka sig inom något eller några av dessa konkurrensmedel genom att prioritera det i förhållande till de övriga. 9

22 Hur väl ett företag lyckas förverkliga sina prioriteringar av konkurrensmedel återspeglas i dess processresultat. Kompetens hänvisar till läget på linjen mellan avsedd konkurrensprioritering (strategi) och förverkligad konkurrensprioritering (resultat). Ett företag har en unik kompetens om det har stark kunnighet inom ett område som även betraktas som viktigt (Kim och Arnold, 1992). Naturligtvis är förverkligandet av konkurrensprioriteringar beroende på hur företaget samverkar med sin miljö. Detta inkluderar de krav som ställs av marknaden, kunder, leverantörer och konkurrenter samt ekonomiska, sociala, miljömässiga, tekniska och politiska trender. Att förverkliga konkurrensprioriteringar, i termer av processresultat skapar över tiden unika möjligheter men för detta behövs investeringar i olika verksamhetsaktiviteter eller processutövanden. Det är genom processutövande och hur ett företag verkar för att uppnå resultat som ett företag skapar unika möjligheter, något som det är kapabelt till förutsatt att det har någon konkurrensfördel. Bra processutövande kan betraktas som en bas eller ett fundament av unika möjligheter på vilket företagets konkurrensfördelar byggs. Att bevara eller utöka dessa möjligheter och fördelar kräver fortsatta investeringar och utveckling av processer och utövandet av dessa. Till exempel är ett företags anseende (rykte) en funktion av dess historia, av dess utövande, av kundservice, dess kunders tillfredsställelse och leveransresultat. Men detta rykte kommer att minska om det inte revitaliseras genom underhåll och förbättring av kundprocesser. Det finns ett samband mellan ett företags utveckling av sin strategi i relation till sina unika möjligheter och den konkurrensmiljö i vilket det verkar. Denna strategi kommer att styra och påverka företagets nyckelval, som utvecklingen av företagets processutövande. Realiserande av processer och utövande kommer att stödja ett företags utvecklingsmöjligheter, något som kan förbättra eller ändra det sätt på vilket det väljer att konkurrera och därigenom påverka den konkurrensmiljö i vilket det är verksamt. Nyare litteratur uppmärksammar uttryckligen dessa ömsesidiga beroenden och påtalar att en holistisk ansats till affärsprocesser är nödvändig. Detta för att ett företag skall nå en totalt samordnad inriktning där alla element måste finnas på plats och vara sammanlänkade för att nå förbättrade processresultat och konkurrensfördelar. 10

23 g g Internationell konkurrenskraft Konkurrensfördelar Distinkta förmågor Innovation & Teknologi Ledarskap & pl anering Kundfokus Personalpl anering Information & Benchmarking Kvalitet & leverantörsfokus Figur 2 Företagets grundstenar 10 Om vi tänker oss ett företags absoluta mål som internationell konkurrenskraft, illustrerat av jordklotet, kan vi avbilda processutövandet som segment av jordklotets bas där alla måste vara med på plats och effektivt kopplade till de andra för att tillhandahålla en stark grund (se figur 2). Frånvaron av ett element kan göra att helheten havererar och hotar konkurrenskraften och stabiliteten. Framgångsrika företag konkurrerar genom att utnyttja hävstångseffekten i deras möjligheter och uppgraderar dessa med sin strategi, sina konkurrensprioriteringar, sitt utövande och sina resultat samt kraven från marknaden; dvs. de har både en inre och en yttre effektivitet 11. Detta är en evolutions- och iterativ process som bygger på samarbete mellan verksamheten och dess intressenter (ägare, kunder, leverantörer och anställda) inom alla affärsverksamhetens kritiska aspekter. Företag som är framgångsrika i att åstadkomma denna inriktning och utveckling av en sådan samverkande kultur har kommit att kallas lärande organisationer. En lärande organisation är en med själsgåvor eller processer avsedda att oavbrutet förbättra uppträdande och händelser genom erfarenheter, kunskap och förståelse. Detta kan endast inträffa när kunskap blir institutionellt tillgänglig organisationen lär kollektivt snarare än att kunskapen är en egenskap hos vissa personer eller grupper, och där alla anställda är delaktiga och uppmuntras till att leta efter förbättringar inom företagets alla områden (Nevis et al, 1995; La Rooy, 1998). 10 Anpassad från Firm Foundations (2002) och bygger på Australian Manufacturing Council (1994), sid. 2 och Knuckey et al (1999), sid Jmfr med Affärsidébegreppet t.ex. Rehnman (1969) och Norrman (1977) 11

24 Sammanfattningsvis, ett företags konkurrensfördelar bygger på dess affärsprocesser eller det utövande som formar dess särskiljande resurser/förmågor. Dessa formas i sin tur av ett företags tillgångar och miljö (teknisk begåvning, intellektuellt kapital, kundbas, finanser, regler, politik), affärsverksamhets möjliga inriktningar (strategiska val) och även företagets bakgrund (historieberoende). Allt detta tar tid att skapa och är beroende av en samverkande företagskultur och organisatoriskt lärande. FÖRETAGET STRUKTUR Storlek Ägarförhållande (utländs kt/f amilj) Ålder FÖRETAGS STRATEGI Konkurrensprioriteringar Kostnad/pris, Kvalitet, Flexibilitet, Leveranssäkerhet, Innovation Marknadsstrategi Hemma/Exportmar knad HANDLING Strategiskt tänkande Ledarskap och planering Processutövande Kundfokus Kvalitet & Leverantörsfokus Personalutvec kling Innovation & Teknik Infor mation & Benchmar king PRESTA TION Processr esultat Konkurrenskraft Kvalitet & Service Leveranssäkerhet Flexibilitet Innovation Humankapital Affärsr esultat Löns amhet Produktivitet Kapitalavkastning Marknadsandelar Kassafl öde Omsättning Konkurrensmiljö Finansiering, Färdigheter, Regelv erk, Konkurrens Figur 3. Överlevnadsmodell baserad på handling och prestation 12 Best Business Practices Study, som studien benämns i Nya Zeeland, är inriktad på att samla in och tolka information för ett antal element som är viktiga för affärsverksamhetens framgång konkurrensmiljö, konkurrensmedel och affärsstrategi men studiens kärna fokuseras på affärsverksamhetens processutövande och processresultat. Undersökningsmetoden studerar inte utvecklingen av en kultur inriktad mot oavbrutna förbättringar eller lärande eller på utvecklingen av särskiljande resurser eller möjligheter då dessa båda element definitionsmässigt kommer att vara unika för varje företag och följaktligen svåra att upptäcka via en postal undersökning. Flera varningar att ta i beaktande vid tolkningen av resultaten diskuteras i Studiens styrkor och svagheter i bilaga A Modell för processutövande och processresultat Vid konstruktionen av undersökningens frågeformulär, byggde man vidare på de modeller som använts i studierna Leading the Way (1994) och Gearing Up (1999) med några förändringar. Precis som i 1994 och 1999 års processutövandemodeller innehåller 2001 års undersökningsmodell nyckelmodulerna eller komponenterna: Struktur Strategi Processutövande Processresultat Affärsresultat Modellen för verksamhetsutövande som användes i studierna 1994 och 1999 var baserade på omfattande genomgångar av internationell litteratur, och de 12 Efter Firm Foundations som har gjort en anpassning av Knuckey et al (1999), sid

25 större internationella kvalitetspriserna och programmen för företags excellens. Knyckey et al. har gjort mindre justeringar till dessa modeller efter en ny genomgång av Best Practices - litteratur, undersökningar och diagnostiska verktyg (se Bilaga b i Firm Foundations 13 ). De komponenter som inkluderats i undersökningen har, i litteraturen antingen uttryckligen eller underförstått, alla ett brett erkännande som bidragsgivare till ett överlägset affärsuppträdande. Struktur Som antytts tidigare, har flera studier och teorier (t.ex. Porter, 1980; Miller, 1986; Teece et al, 1997) redovisat att skillnader i anammandet av verksamhetsutövande och presterandet av resultat är relaterade till verksamheters underliggande strukturer. Bl.a., dessa: Storlek - i mindre företag måste företagsledningen typiskt ägna en mycket högre andel av sin tid och sina tjänster till den operativa driften snarare än till ledarskap och planering. De små företagen tenderar även att anta mindre formaliserade processer än större företag. Bransch det branschsammanhang inom vilket ett företag verkar har betydelse för företaget på ett antal olika sätt. Till exempel, i branscher med snabb teknisk utveckling, som elektronik, behöver det tekniska utövandet vara mer avancerat än i traditionella branscher. Strategi Ett företags strategi är huvudsakligen relaterat till val av produkter, marknader, positionering och fokus. Undersökningen inkluderar frågor på konkurrensprioriteringar och marknader. I undersökningen har den traditionella listan av konkurrensmedel undersökts: kostnader, kvalitet, flexibilitet, leveransförmåga och innovation. Företag för vilket kostnader är ett prioriterat konkurrensmedel strävar efter att vara ett låg- eller lägsta kostnadsproducent inom sin bransch eller nisch. Alla företag försöker i någon mån att kostnadskonkurrera men de flesta konkurrerar inte uteslutande, eller ens primärt, på denna grund. När kvalitet är en konkurrensprioritet, försöker ett företag att positionera sig på grundval av kvalitén på sina produkter och tjänster som uppträdande, struktur, användbarhet, varaktighet, finesser, estetik och pålitlighet. När flexibilitet är ett prioriterat konkurrensmedel, tenderar företaget att fokusera på konstruktion, produkt-/tjänstemix och volymflexibilitet. Leveransuppträdande som ett prioriterat konkurrensmedel innebär att ett företag har fokus på genomloppstider och/eller leveranspålitlighet. 13 En översättning och bearbetning av delar av detta kapitel finns i bilaga C i denna skrift 13

26 Innovation som en prioritet innebär att företaget kommer att framhålla produkt- eller processförbättringar och utveckling som konkurrensmedel. Företag kan framhålla och utmärka sig på mer än ett konkurrensmedel på en gång (Ward et al, 1996; Stock et al, 1998). Ett annat viktigt grunddrag i strategin är marknadens omfattning. Detta relaterar till den marknad som ett företag väljer att verka på. Frågor om export ingår i undersökningens frågeformulär. Ledning Strategiskt tänkande Det strategiska tänkandet omfattar ett företags ledarskap och planeringsaktiviteter. Processutövande Ett företags strategiska inriktning omvandlas till processresultat genom dess ledning eller utövning. Föreliggande undersökning studerar företagets process-utövande som en följd av dess: personalutveckling sättet på vilket mänskliga resurser tas om hand och utvecklas kundfokus processer som förser företaget med en bred förståelse av kundernas nuvarande och framtida förväntningar och hur dessa tillfredsställs samt bygger effektiva kundrelationer kvalitet och leverantörsfokus de processer som används för att konstruera, driva och kontrollera produktions- och leveranssystem. innovation och teknik processer som stödjer införande och utveckling av nya och förbättrade utrustningar, processer, produkter och tjänster information och benchmarking de processer som relaterar till sökande efter, insamling och användande av information för att identifiera risker och möjligheter, mäta prestationer och framsteg i relation till mål. Processresultat Denna komponent identifierar de resultat som uppkommer som en följd av processutövandet och strategiska beslut. Processresultat mäts genom driftsmått såsom genomloppstider och kvalitet, vilka till stor del ligger inom företagets egen kontroll. Affärsresultat Resultatkomponenten i modellen ger en ögonblicksbild av ett företags finansiella prestation. Företagsprestationen mäts genom variabler som försäljning, kassaflöde, lönsamhet och marknadsandelar. I kontrast till komponenten processresultat är det mer troligt att dessa variabler påverkas av yttre faktorer såsom växelkurs och efterfrågefluktuationer. Konkurrensmiljö Konkurrensmiljö inkluderar de krav som ställs av marknaden. Dessa faktorer beskrivs väl av Porters diamantmodell över bestämningsfaktorer för 14

27 en konkurrensmiljö efterfrågevillkor, faktorvillkor, relaterad och stödjande branscher, företagsstrategi, struktur och konkurrens. Konkurrensmiljön är även relaterad till branschkonkurrensens drivkrafter hot från nyetablerare, leverantörers förhandlingsstyrka, köpares förhandlingsstyrka, konkurrensen bland existerande företag, och hot från substitutprodukter eller tjänster (Porter, 1980). Föreliggande undersökning har fokuserat på fyra nyckelelement inom konkurrensmiljön ur ett politiskt perspektiv konkurrens (särskilt intensitet), regelverk, tillgång till finansiering, och tillgång till yrkesskicklighet. Ömsesidiga relationer inom modell Som tidigare diskuterats, är komponenterna struktur, strategi, strategiskt tänkande, processutövande och processresultat tydligt sammanlänkade. Dessa komponenters sammanlänkning representerar affärsprocessernas dynamiska natur, vars komponenter i det långa loppet sällan opererar isolerade. Till exempel speglar i allmänhet ett företags fokus på uppbyggandet av processutövande dess affärsstrategi. På motsvarande sätt så kommer över tiden processresultat (som t.ex. kundtillfredsställelse) även att påverka utövandet (som t.ex. kvalitetskontroll). 15

28 Bedömning av processutövande och processresultat Studien bygger på ett omfattande frågeformulär som nya zeeländarna konstruerat baserad på den struktur som redovisas i modellen för processutövande och processresultat. Respondenterna ombads att besvara frågor på var och ett av modellens grunddrag. Frågor om strategiskt tänkande och processutövande är av nödvändighet inriktade mot subjektiva svar medan frågor som utforskar processresultat i några fall behöver ha kvantitativa svar. Detaljer om frågeformulärets konstruktion och beräkningen av de olika indexen beskrivs i Bilaga B och exempel på frågeformulär kan hittas i Bilaga E. Strategitänkande Ledarskap & Planering Processutövande Kundfokus Kvalitets- & Leverantörsfokus Personalutveckling Information & Benchmar king Innovation & Teknik Processresultat Kvalitet & service Flexibi litet Leveranssäkerhet Innovation Konkurrenskraft Humankapital Processutövandeindex Processresultatsindex Figur 4. Beräkning av huvudindexen För att analysera resultatet har frågorna grupperats i sex kategorier av processer: ledarskap och planering, personalutveckling, kvalitet och leverantörsfokus, kundfokus, information och benchmarking samt innovation och teknik. Frågorna var i allmänhet baserade på en Linkert-skala där svaret på varje fråga sedan poängsatts på en skala mellan noll och ett med det sämsta svaret som noll och det bästa svaret med värdet ett. Ett liknande poängsystem används för frågorna om processresultat. Dessa poäng har sedan summerats för varje företag för de olika processerna. Varje processindex normerades till att ge ett maximalt värde av 100. De sex processutövandeindexen summerades sedan för att ge ett enda normerat index för processutövande med maxvärdet 100. Detta poängsystem resulterar i två huvudindex (se figur 4): Indexet för processutövande (strategising/practices) ger en helhetsbedömning av ett företags ansträngningar för att förbättra sin verksamhet. Indexet processresultat (operational outcomes) ger en bedömning av i vilken grad processutövandet har omvandlats till processresultat. Vid bedömning av hur långt ett företag har nått bedöms båda indexen samtidigt. Företag som får höga värden på indexet för processutövande har gjort störst framsteg i att ta till sig hela bredden av dessa processer. Om de 16

29 även får höga poäng på indexet för processresultat så har detta processutövande omsatts till processresultat. 14 Som tidigare gjorts i rapporten Gearing Up (1999) och tidigare 15 kan varje företags framsteg mot en uthållig konkurrensfördel visas genom att plotta företagets position i ett koordinatsystem med axlarna Processutövande och Processresultat. Den horisontella axeln representerar värdet på indexet för processutövande och den vertikala axeln representerar värdet på indexet för processresultat. Ju närmare ett företag är det övre högra hörnet i grafen desto mer sannolikt är det att det uppnått status som uthålligt högpresterande. Grafen med företagens distribution baserad på deras värden på huvudindexen visas i figur 5. Träffbilden visar den förväntade formen som indikerar att bra utfall på processresultat hör ihop med bra processutövande. Poängkort för Sverige N= Processresultat Processutövande Figur 5 Företagens distribution 14 Australian Manufacturing Council, ibid 17

30 18

31 4 Dalarnas tillverkningsföretag: Processutövande, processresultat och affärsresultat Ragnar Ahlström Söderling Studien i Dalarna genomfördes under våren Undersökningens frågeformulär sändes ut till alla (327) tillverkande arbetsställen (SNIkoderna 15 till 37) i Dalarna med 10 och fler anställda. En svarsfrekvens på 39,8 % (127 företag) uppnåddes. Graden av frågebortfall var lågt för alla frågor. För att verka framgångsrikt behöver företag idag tävla inom en rad områden såsom flexibilitet, innovativ design och produktvarianter. Dessa grunder för konkurrens förutsätter en organisation som är snabb på att reagera och som är flexibel, kreativ och innovativ samt samverkande. Det här kapitlet skall översiktligt skissa på i vilken grad Dalarnas tillverkningsföretag har de företagsprocesser som krävs för att konkurrera framgångsrikt, och peka på de faktorer som särskiljer de hög- och lågpresterande företagen. Övergripande resultat för Dalarnas tillverkningsföretag Max Q3 Median Q1 Min Vidd Medel Processutövande Processresultat Ledarskap & Planering Kundfokus Personalutveckling Kvalitet & Leverantörsfokus Innovation & Teknik Information & Benchmarking Tabell 1 Medelvärden och annan statistik för de olika elementen i studien för tillverkningsföretagen i Dalarna Få företag har nått de riktigt höga höjderna när det gäller indexen processresultat och processutövande och följaktligen är det sannolikt få av dem som har den lärande organisationskultur som är avgörande för uthålliga konkurrensfördelar och World-Class performance. Majoriteten av företagen har dock uppnått resultat som är över 60 poäng på både indexet för processresultat (55 %) och indexet för processutövande (57 %). Om dessa företag kan utveckla sina processer ytterligare kommer Dalarnas tillverkningsindustri att ha en sund bas för en uthållig konkurrenskraft. 19

32 % Figur 6 Spridningen för indexet Processresultat De övergripande resultaten indikerar att många av Dalaföretagen har relativt gott Ledarskap och planering och Kvalitet och leverantörsfokus, med nästan hälften av företagen i de två översta intervallen (48 % respektive 41 % med värden i intervallet ), och huvuddelen (90 % för Kundfokus och 83 % för Information och benchmarking) på resultat över 50 poäng. Resultaten för Kundfokus och Personalutveckling är mer spridda men ca 70 % av företagen har över 50 poäng på dem. Emellertid antyder indexen att många företag inte har tillägnat sig ett strategiskt förhållningssätt till organisationsutveckling och inte fokuserar på de kritiska områdena Information och benchmarking och Innovation och teknik. Drygt hälften av företagen (58 % respektive 57 %) har poäng över 50 på dessa båda index men endast 11 % respektive 9 % har värden över 80 poäng för dessa index % Figur 7 Spridningen för indexet Processutövande 20

33 I detta kapitel redovisade diagram 16 visar fördelningen av resultaten för processresultatindexet och processutövandeindexen. De antyder att företagens relativa styrkor finns inom områdena ledarskap och planering och kvalitet och leverantörsfokus och att det finns störst behov av förbättringar inom områdena information och benchmarking och innovation och teknik. Det skall även noteras att spridningsdiagrammen för de två sistnämnda (tillsammans med personalutveckling) visar upp en annorlunda profil med två toppar och en svacka i intervallet poäng % Figur 8 Spridning i Dalarnas index för Ledarskap och planering För indexet Ledarskap och planering visar Dalaföretagen upp mycket goda resultat. 71 % har värden över 60 och endast 3 % har värden under % Figur 9 Spridning för index Kundfokus Den stora spridningen för indexet Kundfokus förvånar något. Man frågar sig hur det går att bedriva långsiktigt hållbart företagande med indexvärden så 16 Not I. Alla intervallen inkluderar det lägsta värdet och exkluderar det högsta värdet utom för det högsta intervallet som inkluderar både lägsta och högsta värdet. Not II. Där begreppet företag eller arbetsställen nämns i relation till resultaten skall det läsas som tillverkande arbetsplatser med 10 och fler anställda. 21

34 låga att de ligger i intervallet 0 30 (här finns 14 %). Dock har en majoritet (53 %) av företagen värden över 60 och 13 % har värden över 80. Företagen med låga värden kan tänkas vara underleverantörer som till stor del är i händerna på sina kunder och därför inte ser något behov av vissa av de rutiner och processer som ligger inbakade i indexet men om det är förklaringen har inte analyserats i denna studie. 30 g % Figur 10 Spridning för indexet Personalutveckling På indexet Personalutveckling ligger 51 % på stabil grund (värden över 60) men hela 25 % har värden under 40. Hur personalen i företag med låga värden ser på sin verklighet är en fråga som kan vara värd att undersöka i senare studier % Figur 11 Spridningen för indexet Kvalitets och leveransfokus Indexet för Kvalitet och leverantörsfokus visar att de senaste decenniernas fokus på kvalitetsfrågor och certifieringar till stor del har anammats av tillverkningsindustrin i Dalarna. Det är en så stor andel som 70 % som har värden över 60 på detta index och hela 41 % har värden över

35 % Figur 12 Spridning för indexet Innovation och teknik i Dalarna Indexet Innovation och teknik visar upp en mycket spridd distribution. Det är tydligt att huvuddelen av tillverkningsföretagen i Dalarna inte har tagit till sig eller orkat förverkliga tankarna om att innovation i stor utsträckning är motorn för uthållig konkurrenskraft och tillväxt. Det är en stor andel (67 %) av företagen som har värden under % Figur 13 Spridningen för indexet Information och benchmarking i Dalarna Information och benchmarking visar upp en liknande fördelning som Innovation och teknik. Detta är inte så förvånande då en del forskning indikerar att grunden för innovation i många fall är omvärldsanalys och benchmarking. 45 % av företagen visar upp värden över 60 medan 33 % har värden under 40. Det är dock en större andel av företagen som ligger i intervallet för Information och benchmarking än för Innovation och teknik (25 % mot 16 %). Dessa översiktliga resultat skall tolkas med en viss försiktighet beroende på det förenklade sätt som indexen är konstruerade (se även Studiens styrkor och svagheter i bilaga A). Det är viktigt att bedöma resultaten för varje process baserat på en fråga-för-fråga analys. Detta redovisas inte i full utsträckning i denna skrift men i de följande kapitlen redovisas 23

36 processresultat och affärsresultat från Dalastudien med analyser av svaren på ett antal enskilda frågor. Precis som det har varit fallet i de nya zeeländska studierna avslöjar processpoängkortet några avvikelser. Till exempel har ett antal företag fått höga poäng på processresultat medan de har låga poäng på processutövandeindexet. Vid sidan av de olika varningar som redan gjorts för det enkla linjära sambandet kan detta även spegla en del inkoncistenser mellan företagens strategier och företagets verksamhet eller den tid som processerna har tillämpats och den tid det tar att omvandla dem till mätbara utfall (Australian Manufacturing Council, 1994). Höga värden behöver inte vara långsiktigt uthålliga om det inte finns en proaktiv ansats till fortsatta förbättringar. Företag med höga poäng på processutövande men med lågt processresultat har kanske ännu inte omvandlat sina förbättringar till processresultat. Figur 14 redovisar andelen av företag som fått poäng inom skilda intervall på indexen för processutövande och processresultat. Distribution av resultaten Resultatens distribution i förhållande till indexen Processresultat och Processutövande visas i diagrammet nedan. Regressionsekvationen är: Processresultat = 39,26 + 0,4049 Processutövande med S = 9,52001 R-Sq = 31,6 % R-Sq(adj) = 31,1 % Dalarnas län N= Processresultat Processutövande Figur 14 Relationen mellan processutövande och processresultat 24

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB Utveckla samarbete inom avdelningen Utveckla samarbetet mini workshop! i butikens ledningsgrupp Grid International AB Grid International AB Om ledarskap och samarbete som ger både ökat resultat och bättre

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

HR i en internationell organisation, några tankar av P-O Nyquist. Göteborg 2011-11-10

HR i en internationell organisation, några tankar av P-O Nyquist. Göteborg 2011-11-10 HR i en internationell organisation, några tankar av P-O Nyquist Göteborg 2011-11-10 1 P-O Nyquist UTBILDNING Bergsingenjör från KTH Executive MBA från Uppsala ERICSSON (18 år) SW design System design

Läs mer

Akademins bidrag till framtida innovationer. Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik

Akademins bidrag till framtida innovationer. Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik Akademins bidrag till framtida innovationer Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik Vad är innovation? Innovation handlar om nya sätt att skapa värde för samhälle, företag och individer. Värdet

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

KONCEPTUALISERING. Copyright Dansk & Partners

KONCEPTUALISERING. Copyright Dansk & Partners KONCEPTUALISERING Concept begins to 80 % in content, 20 % in process and 20 % in presentation. The conceptualization work always starts in process because if you cannot communicate what you want to say

Läs mer

Quality & innovation

Quality & innovation Quality & innovation establ. 1956 Utbildningar SCM : -inköp - logistik - affärsförhandling Internationell certifiering (IFPSM & ELA) Kompetensinventering Lots & Navigatör Seminarier Medlemsorganisationen

Läs mer

Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden

Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden CENTER FOR INNOVATION, RESEARCH AND COMPETENCE IN THE LEARNING ECONOMY Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden Martin Andersson Lund University and Blekinge Institute of Technology (BTH) martin.andersson@circle.lu.se

Läs mer

Den framtida redovisningstillsynen

Den framtida redovisningstillsynen Den framtida redovisningstillsynen Lunchseminarium 6 mars 2015 Niclas Hellman Handelshögskolan i Stockholm 2015-03-06 1 Källa: Brown, P., Preiato, J., Tarca, A. (2014) Measuring country differences in

Läs mer

Platsar människan i morgondagens företag?

Platsar människan i morgondagens företag? Platsar människan i morgondagens företag? - att ta utgångspunkt i den mänskliga naturen Lasse Berg och Bo Rex HR-dagarna 2013-09-26 Hur människan blev människa om människans evolution Lasse Berg 1 Vad

Läs mer

Företagens anseende i Sverige 2011. Drivkrafterna bakom anseendet och trovärdigheten Resultatet för 22 kända företag

Företagens anseende i Sverige 2011. Drivkrafterna bakom anseendet och trovärdigheten Resultatet för 22 kända företag Företagens anseende i Sverige 2011 Drivkrafterna bakom anseendet och trovärdigheten Resultatet för 22 kända företag 1 TNS SIFOs Anseendeindex 2011 Denna rapport innehållet Fakta om studien och kontaktuppgifter

Läs mer

Ledarens roll i kvalitetsförbättringsoch säkerhetsarbetet

Ledarens roll i kvalitetsförbättringsoch säkerhetsarbetet Ledarens roll i kvalitetsförbättringsoch säkerhetsarbetet En genomgång av forskning Dr John Øvretveit (jovret@aol.com) Director of Research, MMC, Karolinska Institute, Stockholm Professor of Health Policy

Läs mer

Nyckelord för anförandet

Nyckelord för anförandet Sweden Logistics Knallar med konkurrenskraft Knallar 3.0 från Sjuhärad Högskolan i Borås 4 april 2013 Dag Ericsson dag.ericsson@hb.se Nyckelord för anförandet Kundnärhet Enkelhet Sunt förnuft Partnerskap

Läs mer

Innovation in the health sector through public procurement and regulation

Innovation in the health sector through public procurement and regulation Innovation in the health sector through public procurement and regulation MONA TRUELSEN & ARVID LØKEN 1 14/11/2013 Copyright Nordic Innovation 2011. All rights reserved. Nordic Innovation An institution

Läs mer

Svensk presentation. 2012-12-28 Anita Lennerstad 1

Svensk presentation. 2012-12-28 Anita Lennerstad 1 Svensk presentation 2012-12-28 Anita Lennerstad 1 Trailereffekter AB Bild Specialisten på delar till trailers och släpvagnar 2012-12-28 Anita Lennerstad 2 Utveckling bild bild Axel Johnson AB BRIAB bild

Läs mer

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience Här kan du checka in med rent samvete Check in here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet

Läs mer

VINNOVA stärker Sveriges innovationskraft. Miljardkonferensen 29 April

VINNOVA stärker Sveriges innovationskraft. Miljardkonferensen 29 April VINNOVA stärker Sveriges innovationskraft Miljardkonferensen 29 April Lång tradition och ledande position Sveriges ranking Innovation Union Scoreboard 2014 Switzerland Sweden Denmark Germany Finland Luxembourg

Läs mer

Revidering av ISO 9001. 2013-11-05 Peter Allvén SIS TK-304/PostNord

Revidering av ISO 9001. 2013-11-05 Peter Allvén SIS TK-304/PostNord Revidering av ISO 9001 Förändringar i ny version av ISO 9001 Det är inte bara ISO 9001 (kraven) som är under översyn utan även ISO 9000 som omfattar Concepts and Terminology. Viktigt att notera är att

Läs mer

Här kan du sova. Sleep here with a good conscience

Här kan du sova. Sleep here with a good conscience Här kan du sova med rent samvete Sleep here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet har gjort

Läs mer

Nya sätt att sälja Livsmedel - nya krav på information

Nya sätt att sälja Livsmedel - nya krav på information Nya sätt att sälja Livsmedel - nya krav på information GS1 Seminarium Lena Sparring 28 Maj 2013 Detta är ICA Det här är ICA-idén Enskilda handlare i samverkan, som framgångsrikt kombinerar mångfald och

Läs mer

GÖRA SKILLNAD. om vikten av hållbar produktion och om hur den kan skapas. Bengt Savén Södertälje Science Park, 2014-11-07

GÖRA SKILLNAD. om vikten av hållbar produktion och om hur den kan skapas. Bengt Savén Södertälje Science Park, 2014-11-07 GÖRA SKILLNAD om vikten av hållbar produktion och om hur den kan skapas Bengt Savén Södertälje Science Park, 2014-11-07 KORT OM MITT YRKESLIV ABB (trainee Melbourne, chef NC-programmering, produktionsteknisk

Läs mer

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Siw Carlfjord Leg sjukgymnast, Med dr IMH, Linköpings universitet There are not two sciences There is only one science and the application

Läs mer

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09 Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot Självstyrda bilar Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about when you could buy a self-driving car and what they would look like. I also mention

Läs mer

VÄRLDENS MÖJLIGHETER

VÄRLDENS MÖJLIGHETER VÄRLDENS MÖJLIGHETER Hjälp till små och medelstora företag med att utveckla möjligheterna och överkomma hindren på krångliga marknader En presentation av Exportrådet Vi gör det enklare för svenska företag

Läs mer

White Paper. Kundlojalitet och Net Promoter Index 2008-05-30

White Paper. Kundlojalitet och Net Promoter Index 2008-05-30 White Paper Kundlojalitet och Net Promoter Index 2008-05-30 White paper: Kundlojalitet och Net Promoter Index Detta White Paper är en sammanfattning av MarketDirections Nyhetsdialog om kundlojalitet från

Läs mer

Enterprise App Store. Sammi Khayer. Igor Stevstedt. Konsultchef mobila lösningar. Teknisk Lead mobila lösningar

Enterprise App Store. Sammi Khayer. Igor Stevstedt. Konsultchef mobila lösningar. Teknisk Lead mobila lösningar Enterprise App Store KC TL Sammi Khayer Konsultchef mobila lösningar Familjen håller mig jordnära. Arbetar med ledarskap, mobila strategier och kreativitet. Fotbollen ger energi och fokus. Apple fanboy

Läs mer

Kvadrat Management AB Way of Working

Kvadrat Management AB Way of Working Way of Working Organisationsnummer 556865-0302 KVADRAT MANAGEMENT WAY OF WORKING Står ditt företag inför ett förändringsarbete med långsiktiga konsekvenser för er verksamhet? Då kan vi erbjuda några av

Läs mer

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning Ola Tostrup - 16, 4, 47, 3 Dagens föreställning Vad innebär PDP och varför PDP Hur vi designat det inom utbildningen Kompetensbegreppet och vilka kompetenser

Läs mer

Exportmentorserbjudandet!

Exportmentorserbjudandet! Exportmentor - din personliga Mentor i utlandet Handelskamrarnas erbjudande till små och medelstora företag som vill utöka sin export Exportmentorserbjudandet! Du som företagare som redan har erfarenhet

Läs mer

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1

Läs mer

Affärssystem. Linda Askenäs Linköpings universitet

Affärssystem. Linda Askenäs Linköpings universitet Affärssystem Linda Askenäs Linköpings universitet AS AS i sitt sammanhang i verksamheten - val, införande och användning Finns flera sätt att betrakta detta. Vi skall gå in på några framförallt tekniska,

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Jämtlands näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Jämtlands län... 4 Småföretagsbarometern Jämtlands län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Vad talanger vill ha 21/09/2011. Saana Azzam feoy10@hhs.se

Vad talanger vill ha 21/09/2011. Saana Azzam feoy10@hhs.se Vad talanger vill ha 21/09/2011 Saana Azzam feoy10@hhs.se Gen X Intern Associat e Analyst Senior Analyst Partner Senior Partner CEO 1 Year 3 years 4-5 years 4-5 years 4-5 Years - - $ $$ $$$ $$$$ $$$$$

Läs mer

Kanban är inte din process. (låt mig berätta varför) #DevLin2012 15 Mars 2012

Kanban är inte din process. (låt mig berätta varför) #DevLin2012 15 Mars 2012 Kanban är inte din process (låt mig berätta varför) #DevLin2012 15 Mars 2012 Torbjörn Tobbe Gyllebring @drunkcod tobbe@cint.com Är du eller känner du en Kanban hipster? Förut körde vi X nu kör vi Kanban

Läs mer

Hållbart företagande / CSR

Hållbart företagande / CSR Hållbart företagande / CSR Energinätverk Sverige Stockholm 15 okt 2014 Maria Blechingberg, Esam Dagens ämne: CSR CSR betyder Corporate Social Responsibility och står för vad företagen har för ansvar i

Läs mer

ESSILORS PRINCIPER. Våra principer kommer från några av Essilor's utmärkande drag:

ESSILORS PRINCIPER. Våra principer kommer från några av Essilor's utmärkande drag: ESSILORS PRINCIPER Var och en av oss delar Essilors ansvar och rykte i vårt yrkesliv. Så vi måste känna till och respektera de principer som gäller för alla. Det innebär att vi måste förstå och dela de

Läs mer

Internationella Engelska Gymnasiet

Internationella Engelska Gymnasiet Gymnasiet Skolan erbjuder Gymnasiet Study in English on Södermalm Gymnasiet Södermalm (IEGS) is an international school located on Södermalm with a strong academic and multicultural tradition, committed

Läs mer

En snabbare och starkare affärspartner

En snabbare och starkare affärspartner En snabbare och starkare affärspartner Varför blir vissa företag mer framgångsrika än andra? Beror det på kortare time to market, innovationstakten eller produktionskostnaden? Svaret är ovillkorligen ja

Läs mer

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Rapport 2015:4 EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Varje år tar EU-kommissionen fram en rapport som mäter EU-ländernas forsknings och innovationsförmåga (Innovation Union Scoreboard).

Läs mer

Ramverk för: Brandingstrategi. Datum: Företag: Brand: Kontaktperson: Uppgjord av: Copyright 2013. Pyramid Communication AB

Ramverk för: Brandingstrategi. Datum: Företag: Brand: Kontaktperson: Uppgjord av: Copyright 2013. Pyramid Communication AB Ramverk för: Brandingstrategi Datum: Företag: Brand: Kontaktperson: Uppgjord av: Copyright 2013. Pyramid Communication AB Marketing lovar branding håller Ordet brand ska inte förväxlas med det svenska

Läs mer

50 NYANSER AV VARFÖR BARA NÅGRA FÅ LYCKAS. Håkan Ivarsson, Claes Molin, Igor Lishajko, Jan Wiestål & Frank Bertil Johnsson

50 NYANSER AV VARFÖR BARA NÅGRA FÅ LYCKAS. Håkan Ivarsson, Claes Molin, Igor Lishajko, Jan Wiestål & Frank Bertil Johnsson 50 NYANSER AV VARFÖR BARA NÅGRA FÅ LYCKAS Håkan Ivarsson, Claes Molin, Igor Lishajko, Jan Wiestål & Frank Bertil Johnsson 50 NYANSER AV LEAN VARFÖR BARA NÅGRA FÅ LYCKAS Författarna Grafisk form: Håkan

Läs mer

ERGONOMI & HUMAN FACTORS SÄLLSKAPET SVERIGE. Göran M Hägg

ERGONOMI & HUMAN FACTORS SÄLLSKAPET SVERIGE. Göran M Hägg Göran M Hägg Keynotes: Scania - success based on healthy and dedicated employees Robert Dubois, Scania, Södertälje How you, with the help of rhythm, improve moving patterns, stimulate cognition, emotion

Läs mer

Kodak Moments och Disruptiva Innovationer. Christian Sandström, Docent Chalmers och Ratio. CITE, 21 april 2015

Kodak Moments och Disruptiva Innovationer. Christian Sandström, Docent Chalmers och Ratio. CITE, 21 april 2015 Kodak Moments och Disruptiva Innovationer Christian Sandström, Docent Chalmers och Ratio CITE, 21 april 2015 Christian Sandström, PhD Disruptive Innovation. se BusinessWeek 2007: "Nokia's

Läs mer

Peter Bryntesson 2 Juni, 2015 Luleå

Peter Bryntesson 2 Juni, 2015 Luleå 1 Peter Bryntesson 2 Juni, 2015 Luleå Leverantörsindustrin med leverans i fordonsindustrin 964 företag fler än 5 anställda 158miljarder oms 2013 82 400 anställda 49% har sin kund utanför Automotive 2 2

Läs mer

William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse REDOGÖRELSE FÖR EFTERLEVNAD STATEMENT OF COMPLIANCE

William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse REDOGÖRELSE FÖR EFTERLEVNAD STATEMENT OF COMPLIANCE N.B. The English text is an in-house translation. William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse (organisationsnummer 802426-5756) (Registration Number 802426-5756) lämnar härmed följande hereby submits

Läs mer

SMÅ IDÉER STORA RESULTAT. En bok om kreativitet, motivation och konkurrenskraft LOUISE ÖSTBERG. DEAN M. SCHROEDER. ALLAN G.

SMÅ IDÉER STORA RESULTAT. En bok om kreativitet, motivation och konkurrenskraft LOUISE ÖSTBERG. DEAN M. SCHROEDER. ALLAN G. SMÅ IDÉER STORA RESULTAT LOUISE ÖSTBERG. DEAN M. SCHROEDER. ALLAN G. ROBINSON En bok om kreativitet, motivation och konkurrenskraft 1 2010 SIS Förlag AB SIS HB 345 Små idéer stora resultat En bok om kreativitet,

Läs mer

8% 6% 4% 2% 0% -2% -4% -6% -8% 2009 2010 2011 2012 2013p. BNP IT-budget

8% 6% 4% 2% 0% -2% -4% -6% -8% 2009 2010 2011 2012 2013p. BNP IT-budget PREDICTIONS 8% 6% 4% 2% 0% -2% -4% -6% -8% 2009 2010 2011 2012 2013p BNP IT-budget 3% Utveckling 2013 2% 1% 1-9 10-49 50-99 100-249 250+ 0% 1-9 10-49 50-99 100-249 250+ UTMANINGEN STÖRRE VOLYM FÖR MINDRE

Läs mer

Cross Media Storytelling

Cross Media Storytelling Cross Media Storytelling Storytelling En del av Cross Medialogiken Andra: Play, performance, spectacle, branding, etc. Reflekterar ekonomin i branschen Horisontella effekter av koncernägande Synergi: branding

Läs mer

Befattningsbeskrivning

Befattningsbeskrivning Befattningsbeskrivning Produktionschef Zetterbergs 2010-06-10 Befattningsbeskrivning Befattning: Placering: Tillträde: Produktionschef Östervåla Snarast Vill du vara med och påverka framtiden för ett anrikt,

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar

PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar Svenska delen Petra Carlson Lena Fredriksson Jan Hammarström P G Andersson Christer Ljungberg

Läs mer

Miljöaktuellts kommunrankning: Visualisering av resultat för Malmö stad

Miljöaktuellts kommunrankning: Visualisering av resultat för Malmö stad repo001.docx 2012-03-2914 Miljöaktuellts kommunrankning: Visualisering av resultat för Malmö stad repo001.docx 2012-03-2914 Innehållsförteckning 1 Bakgrund 2 1.1 Inledning 2 1.2 Metodbeskrivning 4 2 Malmö

Läs mer

Klimatneutrala Västsverige

Klimatneutrala Västsverige www.gamenetwork.se Klimatneutrala Västsverige Bilen, biffen, bostaden 2.0 Nätverkets mål: Västsverige skall vara ledande i att bidra till en hållbar utveckling. Nätverket GAME 2012-2014 www.gamenetwork.se

Läs mer

Respondentens perspektiv i hälsorelaterade enkätstudier

Respondentens perspektiv i hälsorelaterade enkätstudier Respondentens perspektiv i hälsorelaterade enkätstudier Folkhälsocentrum, Landstinget i Östergötland Samhällsmedicin, Institutionen för medicin och hälsa, Linköpings universitet marika.wenemark@liu.se

Läs mer

Projecticon. Grafisk Standard. Projecticon AB Box 2131 103 14 Stockholm, Sweden. www.projecticon.se

Projecticon. Grafisk Standard. Projecticon AB Box 2131 103 14 Stockholm, Sweden. www.projecticon.se Projecticon Grafisk Standard Logotype Logotype Typsnitt: Palatino Färg: RGB, R46, G98, B174 C87M65 Typsnitt Dokument Rubriker Brödtext Fotnoter Verdana Garmond Arial Webb Rubriker Brödtext Länkar Verdana

Läs mer

Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare?

Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare? Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare? 040-54 41 10 kontakt@bcms.se www.bcms.se BCMS Scandinavia, Annebergsgatan 15 B, 214 66 Malmö 1 Sammanfattning Varför är det

Läs mer

Di Global Produktion 28 november 2013

Di Global Produktion 28 november 2013 Största utmaningarna för att upprätthålla en hög konkurrenskraft. EY hjälper svensk tillverkande industri att driva viktiga frågor på den politiska arenan Di Global Produktion 28 november 203 Vilka är

Läs mer

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co Inkvarteringsstatistik Göteborg & Co Mars 2012 FoU/ Marknad & Försäljning Gästnätter storstadsregioner Mars 2012, hotell och vandrarhem Gästnattsutveckling storstadsregioner Mars 2012, hotell och vandrarhem

Läs mer

Hälsan tiger still och medborgaren samtycker

Hälsan tiger still och medborgaren samtycker Hälsan tiger still och medborgaren samtycker En betraktelse över medborgarsamverkan i två regionala projekt inom e hälsa och e government Annelie Ekelin och Sara Eriksén Det europeiska perspektivet Genom

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Förändrade förväntningar

Förändrade förväntningar Förändrade förväntningar Deloitte Ca 200 000 medarbetare 150 länder 700 kontor Omsättning cirka 31,3 Mdr USD Spetskompetens av världsklass och djup lokal expertis för att hjälpa klienter med de insikter

Läs mer

AFFÄRSPROGRAM FÖR INDIVIDER OCH FÖRETAG

AFFÄRSPROGRAM FÖR INDIVIDER OCH FÖRETAG PROGRAMUTBUD AFFÄRSPROGRAM FÖR INDIVIDER OCH FÖRETAG BUSINESS IN PROGRESS IHM MANAGEMENT IS DOING THINGS RIGHT, LEADERSHIP IS DOING THE RIGHT THINGS. PETER DRUCKER IHM School in Progress IHM verkar mitt

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012

Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012 Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012 Sifo undersökning, beställd av Hagainitiativet, om svenska folkets syn företags klimatinformation och deras trovärdighet (juni 2012) BAKGRUND Hagainitiativet

Läs mer

TRENDERNA SOM FORMAR DIN VERKLIGHET 2014 ÅRETS IT AVDELNING 2014 2014-01-23

TRENDERNA SOM FORMAR DIN VERKLIGHET 2014 ÅRETS IT AVDELNING 2014 2014-01-23 TRENDERNA SOM FORMAR DIN VERKLIGHET 2014 ÅRETS IT AVDELNING 2014 2014-01-23 THE POWER OF INTEGRATION There will not exist hardware without services integrated, services without applications surrounding

Läs mer

Företag, akademi och samhälle i samverkan automation i världsklass!

Företag, akademi och samhälle i samverkan automation i världsklass! Vad är Automation Region? Nya initiativ Automation Region är ett företagskluster som arbetar för att synliggöra och stärka Sveriges automationsindustri. Automationsbranschen har stor strategisk betydelse

Läs mer

Lagerstyrning i hög- och lågpresterande företag 1

Lagerstyrning i hög- och lågpresterande företag 1 Lagerstyrning i hög- och lågpresterande företag 1 Logistik och Transport, Chalmers Tek- Patrik Jonsson Stig-Arne Mattsson niska Högskola Lagerstyrning handlar principiellt om att fastställa kvantiteter

Läs mer

Innovation Enabled by ICT A proposal for a Vinnova national Strategic innovation Program

Innovation Enabled by ICT A proposal for a Vinnova national Strategic innovation Program Innovation Enabled by ICT A proposal for a Vinnova national Strategic innovation Program Ulf Wahlberg, VP INdustry and Research Relations Ericsson AB Ericsson AB 2012 April 2013 Page 1 Five technological

Läs mer

Schindles medarbetarstrategi Stödja vår verksamhet genom att stödja medarbetarna

Schindles medarbetarstrategi Stödja vår verksamhet genom att stödja medarbetarna Uppfylla vår medarbetarstrategi Leverera våra HR ambitioner Stödja vår verksamhet Främja våra värderingar Schindles medarbetarstrategi Stödja vår verksamhet genom att stödja medarbetarna www.schindler.com/careers

Läs mer

Verksamhetsstyrning VBEN01

Verksamhetsstyrning VBEN01 Verksamhetsstyrning VBEN01 Mål med avsnittet Att skaffa oss grundläggande kunskaper om verksamhetsstyrning och viktiga nyckeltal i ett strategiskt perspektiv. Huvudkomponenter i organisationens affärsidé

Läs mer

End consumers. Wood energy and Cleantech. Infrastructure district heating. Boilers. Infrastructu re fuel. Fuel production

End consumers. Wood energy and Cleantech. Infrastructure district heating. Boilers. Infrastructu re fuel. Fuel production End consumers Wood energy and Cleantech Infrastructure district heating Boilers Infrastructu re fuel Fuel production Forest harvesting and transport infrastructure Sustainable forestry Information and

Läs mer

Världsledande transportforskning i. Vicerektor Anna Dubois Chalmers Tekniska Högskola

Världsledande transportforskning i. Vicerektor Anna Dubois Chalmers Tekniska Högskola Världsledande transportforskning i näringslivssamverkan Vicerektor Anna Dubois Chalmers Tekniska Högskola Bakgrund Transportforskning Rekommenderade ansökningar inom utlysningen Strategiska forskningsområden:

Läs mer

Den nationella. och innovationsstrategin. Horisont 2020. de stärka varandra? 4 september 2013. Per Engström Lena Svendsen

Den nationella. och innovationsstrategin. Horisont 2020. de stärka varandra? 4 september 2013. Per Engström Lena Svendsen Den nationella innovationsstrategin Horisont 2020 och innovationsstrategin kan de stärka varandra? 4 september 2013 Per Engström Lena Svendsen Global Innovation Index 2013 Sverige i världen Global Competitiveness

Läs mer

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Närvarande: Oliver Stenbom, Andreas Estmark, Henrik Almén, Ellinor Ugland, Oliver Jonstoij Berg. 1. Mötets öppnande. Ordförande Oliver Stenbom öppnade mötet. 2.

Läs mer

Incitamentsprogram i svenska börsnoterade

Incitamentsprogram i svenska börsnoterade Incitamentsprogram i svenska börsnoterade bolag Studie genomförd av KPMG 2010 AUDIT TAX ADVISORY Inledning KPMG har genomfört en studie av de incitamentsprogram som föreslagits i svenska börsbolag under

Läs mer

identifiera www.iuc.se

identifiera www.iuc.se Vi delar din vardag Som företagare lever du mitt i nuet. Massor av möjligheter väntar på att förverkligas. Samtidigt skymmer dina vardagssysslor alltför ofta sikten framåt. Vi på IUC möter dig som företagare

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Kommuners Öppna Ledarskapsprogram

Kommuners Öppna Ledarskapsprogram Kommuners Öppna Ledarskapsprogram Vi erbjuder ett öppet ledarutvecklingsprogram för dig som vill utveckla ditt ledarskap genom en ökad förståelse för dig själv och de sammanhang du som ledare verkar i.

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer

ERASMUS FÖR ALLA? - ett integrerat program för utbildning, ungdom och sport (2014-2020)

ERASMUS FÖR ALLA? - ett integrerat program för utbildning, ungdom och sport (2014-2020) ERASMUS FÖR ALLA? - ett integrerat program för utbildning, ungdom och sport (2014-2020) Presentation vid Erasmus Mundus seminarium, Uppsala 24 februari 2012 Anna Gudmundsson, Nuvarande program Ett nytt

Läs mer

Spelplanen ändras. 1. Agila arbetssätt växer sig starkare. 2. Förenkling, transparens och flexibilitet blir ledstjärnor i förändringsarbeten.

Spelplanen ändras. 1. Agila arbetssätt växer sig starkare. 2. Förenkling, transparens och flexibilitet blir ledstjärnor i förändringsarbeten. Spelplanen ändras Allt fler är överens om att vi står inför en förändring i sättet att se på och arbeta i projekt och organisationer. Trender kommer och går men det finns några som kommer att bestå och

Läs mer

Från inspiration till framgång

Från inspiration till framgång Från inspiration till framgång En kulturresa Stockholm, Oktober, 2013 Äntligen måndag I Stockholm I Oktober 2013 1 Hilti & Hilti Svenska AB Moderbolag: Hilti AG, Liechtenstein familjeägt Fokus på bygg-

Läs mer

Viktigast. Vad är mest avgörande för att lyckas med försäljning?

Viktigast. Vad är mest avgörande för att lyckas med försäljning? Viktigast Vad är mest avgörande för att lyckas med försäljning? Relation Intensitet Tid 3 Att styra mot en önskvärd framtid Affärsmål Marknad Resurser Agenda Varför KAM KAM - Försäljning Vad krävs av mig

Läs mer

Från affärsmöjlighet till nytt företag: Vilka lyckas och varför?

Från affärsmöjlighet till nytt företag: Vilka lyckas och varför? Från affärsmöjlighet till nytt företag: Vilka lyckas och varför? Frédéric Delmar Handelshögskolan i Stockholm Mikael Samuelsson Internationella handelshögskolan i Jönköping Upplägg för idag 1. Bakgrund

Läs mer

Vi genomför företagsöverlåtelser. på global räckvidd, industriell förståelse och värdeskapande analys.

Vi genomför företagsöverlåtelser. på global räckvidd, industriell förståelse och värdeskapande analys. Vi genomför företagsöverlåtelser baserat på global räckvidd, industriell förståelse och värdeskapande analys. Förmågan att träffa rätt För oss på Avantus är det viktigt med personlig rådgivning, kom binerat

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

.SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur) Presentation November 2009

.SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur) Presentation November 2009 .SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur) Presentation November 2009 About us.se (The Internet Infrastructure Foundation) is responsible for the.se top-level domain. Non-profit organisation founded in

Läs mer

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN sverigesingenjorer.se 2 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN BAKGRUND Den globala konkurrensen hårdnar. Det blir allt tydligare att den enda vägen till framgång är genom utveckling

Läs mer

Lägg därför största delen av energin på första sidan i ansökan, för det är här det avgörs om du ska bli finansierad eller inte.

Lägg därför största delen av energin på första sidan i ansökan, för det är här det avgörs om du ska bli finansierad eller inte. Lägg därför största delen av energin på första sidan i ansökan, för det är här det avgörs om du ska bli finansierad eller inte. Titel det första du kommunicerar till granskaren Ska vara kort max 100 tecken.

Läs mer

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð IN BUSINESS MARKETS JAMES C. ANDERSSON, JAMES A. NARUS, & WOUTER VAN ROSSUMIN PERNILLA KLIPPBERG, REBECCA HELANDER, ELINA ANDERSSON, JASMINE EL-NAWAJHAH Inledning Företag påstår

Läs mer

AQ ska vara världsledande inom kostnadseffektivitet, kvalitet, leveranssäkerhet, alerthet och service. Kort sagt reliable.

AQ ska vara världsledande inom kostnadseffektivitet, kvalitet, leveranssäkerhet, alerthet och service. Kort sagt reliable. våra värderingar we are reliable Vi kan produktion, vi agerar långsiktigt och vi satsar helhjärtat för att leva upp till kundernas förväntningar i fråga om kvalitet, leveransprecision och service. AQs

Läs mer

Tillväxt - teori. Jonas Gabrielsson Högskolan i Halmstad

Tillväxt - teori. Jonas Gabrielsson Högskolan i Halmstad Tillväxt - teori Jonas Gabrielsson Högskolan i Halmstad Tillväxt Ekonomisk Ekologisk/hållbar Social/välstånd - tillväxt avser inte värdet utan ökningen av värdet Tillväxtens förutsättningar Tillväxt Mer

Läs mer

Prognostisering av efterfrågan Konkurrera med hjälp av Affärsanalys

Prognostisering av efterfrågan Konkurrera med hjälp av Affärsanalys Copyright SAS Institute Sweden, november 2008 SAS INSTITUTE AB STORA FRÖSUNDA, BOX 609 169 26 SOLNA TEL: 08-52 21 70 00 FAX: 08-52 21 70 70 WWW.SAS.COM/SWEDEN SAS Institute AB is a subsidiary of SAS Institute

Läs mer

Elpris för småhusägare. En promemoria till Villaägarnas Riksförbund 2012-03-02

Elpris för småhusägare. En promemoria till Villaägarnas Riksförbund 2012-03-02 En promemoria till Villaägarnas Riksförbund 2012-03-02 2012-03-02 2 Disclaimer Även om Sweco Energuide AB ("Sweco") anser att den information och synpunkter som ges i detta arbete är riktiga och väl underbyggda,

Läs mer

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co. Februari 2012

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co. Februari 2012 Inkvarteringsstatistik Göteborg & Co Februari 2012 FoU/ Marknad & Försäljning Gästnätter storstadsregioner Februari 2012, hotell och vandrarhem Gästnattsutveckling storstadsregioner Februari 2012, hotell

Läs mer

05 November 2014. Employer Branding. ^`.. ^`.. ^`.. ^`.. ^`. ><((((º>

05 November 2014. Employer Branding. ^`.. ^`.. ^`.. ^`.. ^`. ><((((º> 05 November 2014 Employer Branding. ^`.. ^`.. ^`.. ^`.. ^`. > EMPLOYER BRANDING 1995 BIGFISH! ERIK BERGSTRÖM KOMMUNIKATIONSSTRATEG Vi gör det komplicerade! enkelt. Och det enkla intressant.! Bigfish

Läs mer

Agenda Seminarium 6/12

Agenda Seminarium 6/12 Sid 1 Agenda Seminarium 6/12 13:00-13:10 Irene Andersson, projektledare för förstudien Kort presentation, namn och företag Introduktion Hans Sundström, enhetschef IT-upphandlingen 13:10-13:45 - Förstudierapporten

Läs mer

Genusstudier i Sverige

Genusstudier i Sverige Genusstudier i Sverige Genusvetenskapliga studier och genusforskning bedrivs på alltfler högskolor och universitet i Sverige. Genusforskning kan ses som övergripande term för ett fält som också kan benämnas

Läs mer