Organisationens Janusansikte

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Organisationens Janusansikte"

Transkript

1 Organisationens Janusansikte Av Magnus von Stapelmohr Uppsala Universitet Linjen för Personal och Arbetslivsfrågor 1996 INLEDNING...2 SYFTET...3 METOD...4 Allmänna utgångspunkter...4 Ämnet...4 Teoretiska utgångspunkter...5 Analytiska problem...7 Vad är sanning?...7 Reifikation...8 Nomologisk och idiografisk teori...9 Idealtyp...10 BILDEN AV ORGANISATIONEN...12 Är organisationen rationell?...12 Olika betraktelsenivåer...13 Strukturell nivå...16 Social psykologisk nivå...17 Kortare diskussion så här långt...18 ORGANISATIONENS KONTEXT...20 Organisationens form...20 Politisk contra handlingsorganisation...20 Politik...23 Handling...24 Organisationens innehåll...25 Teknisk contra strukturell miljö...25 Den tekniska miljön...25 Den strukturella miljön...26 DISKUSSION...29 Den relativa helheten...30 Kritiska kommentarer...31

2 INLEDNING Jag har i ett tidigare projektarbete under organisationsteoretisk flagg berört ämnet tjänstekvalitet i ett teoretiskt sammanhang med en empirisk koppling till SAS Flight Academy. 1 I delar av den teoretiska genomgången i det projektarbetet redogjorde jag bl.a. för de olika kulturella komponenter som fanns beskrivna i en teoretisk modell över Service Management en av författarna ställt upp. Avgränsningen för mitt arbete tillät inte då någon djupare penetration av dessa centrala och förvisso kontroversiella kulturkomponenter. Kvalitet i en tjänsteintensiv organisation är förvisso inte bara en fråga om kundens ensidiga uppfattning om produkten, utan också en fråga om de anställdas uppfattning om sin arbetssituation och om serviceleveranssystemets form och innehåll. Därför kan det vara av intresse att gå vidare och söka identifiera relationen mellan olika komponenter som kan tänkas styra beteendet i verksamheter. Vi lever i en tid av stora och dramatiska förändringar inom organisationslivet vilket ställer krav på en förnyelse av synsättet på detta. Trots att marknaden flödar över av managementlitteratur och konsultbyråer med organisationsutveckling som specialitet tycks problemen med anpassning till förändringarna inom framför allt tjänstesektorn vara enorma. Den under 1980-talet (inom marknadsorienterad verksamhet) kraftigt växande tjänstesektorn rekryterade en stor del av sin personal från ett samhälle som under en längre tid präglats av en industriell syn. Detta industriella samhälle hade utbildat ett stabilt antagonistförhållande mellan arbetsgivare- och fackparter och som förvisso gav en förutsägbarhet åt ev. konflikter som uppstod på arbetsmarknaden och därmed gav viss stabilitet åt näringslivet i allmänhet, men samtidigt också befäste starka konfliktmönster i organisationer mellan arbetsgivare och arbetstagarsidan. Det vi bevittnar idag är i mångt och mycket det industriella paradigmets metamorfos från dominans inom tillverkningsindustri till dominans inom tjänsteproduktion. Tekniken har banat väg för denna snabba kulturella förändring och arbetsplatser idag domineras ofta av stora investeringar i datateknik och IT samtidigt som de "gamla" kulturmönstren lever kvar med nya konflikter som följd. Jag menar att det råder en diskrepans mellan den "gamla" sociala strukturen och det nya kunskapstekniska innehållet. Med bakgrund av den idag så trendriktiga satsningen på olika kvalitetsprojekt inom näringsliv och offentlig sektor kan det vara av intresse att kartlägga förutsättningarna för organisationer att möta kraven från tjänstesamhället från en organisationsteoretisk horisont. Eftersom min misstanke är att det finns stora brister i överensstämmelse mellan det snabbt växande behovet av förändring och det faktiska tillståndet inom organisationer idag vill jag söka hitta förklaringar till dessa inkonsistenser, eller brist på överensstämmelse, och om möjligt synliggöra de många gånger abstrakta och motsägelsefulla variabler som skapar dem.jag har med detta ägnat ett stort intresse åt att söka urskilja de variabler som jag kommer att presentera i detta arbete, ett intresse som närts av samtal med personer inom olika yrkesskrån där det bärande temat tycks vara hopplösheten och förbittringen över att inte kunna påverka sin arbetsmiljö. Mina egna erfarenheter från arbete på en resebyrå ligger självklart också som grund för denna uppsats När jag sedan kom över en bok med titeln: The Organization of Hypocrisy skriven av Nils Brunsson förstod jag vad detta mitt examensarbete skulle handla om! Att med dessa utgångspunkter genomföra ett organistionsteoretiskt projekt med tyngdpunkt på empirisk undersökning är mycket vanskligt eftersom arbetet berör känsliga strukturer ofta kopplade till personer. Det finns många tabun involverade varför man kan riskera att komma helt fel i undersökningen om man inte har både tid, resurser och erfarenhet av konflikthantering. Jag har valt att därvidlag begränsa mig till att göra en teoretisk betraktelse, men inte bara som en sammanställning av tidigare skrivet material utan snarare försöka mig på att skapa en egen produkt bestående av tankegods från andra teoretiker sammanfogade i ett verktyg, eller en modell. Eftersom organisationsmiljöer i allmänhet inte låter sig fångas under ett begrepp eller en skolbildning har jag valt att bygga upp verktyget med utgångspunkt i idealtyper något jag förklarar utförligare under metodavsnittet. 1 Denna uppsats kan visserligen ses som en vidare utveckling av projektarbetet vad den allmänna analysen beträffar, men utgör ingen formell uppföljning av densamma. Projektarbetets empiriska del syftade till att göra en sondering av uppfattad kundkvalitet i ett av mig definierat och utvalt kundstrata, något som jag ej kommer att primärt beröra i denna uppsats. (Se vidare: von Stapelmohr, Magnus 1996:1)

3 SYFTET Jag kommer att utgå från två relationspar som är nära kopplade till varandra. Det ena är relationen mellan beslut (politik) och handling i organisationer, den andra relationen är mellan en organisationers tekniska och strukturella dimensioner. Den förra visar på organisationens mer formella aspekter medan den senare speglar den innehållsliga aspekten. Idén är att söka sammanföra dessa två relationspar till ett analytiskt verktyg åskådliggjort i en modell. Jag har alltså dristat mig till att reducera det omfattande begreppet organisation till dessa två axlar helt i syfte med detta arbete. Inspirationen till dessa dimensioner har jag hämtat från i huvudsak två författare där den ena är W. Richard Scott och den andra Nils Brunsson. Självklart för jag även in annan litteratur i det större resonemanget men som ursprung utgår jag från dessa nämnda två. Syftet blir att formulera en modell som skulle kunna vara användbar i organisationsanalyser i allmänhet. Meningen är att göra en teoretisk definition av de fyra variabler jag presenterar nedan och som präglas av inkonsistens dvs. kan skapa situationer som av en eller annan anledning inte äger entydighet mellan beslut och handling och följaktligen bör betraktas som hinder i verksamheten. I en sådan undersökning är det svårt att nå något vettigt resultat utan en metodologisk avgränsning. Jag har valt att göra en allmän betraktelse av dessa komponenter som jag finner intressanta för detta ändamål, nämligen De politiska variablerna (målformulering) Det faktiska handlandet (måluppfyllnad) Den tekniska miljön Den institutionella miljön De fyra respektive variablerna kan, med konsekvens av det ovan sagda, inte enskilt och varför sig ge en belysande bild av helheten och jag vill därför använda mig av dessa olika variabler satta i system dvs. se varje variabel i sitt eget ljus under den detaljerade analysen men dessutom i relation till de andra när de sätts in i den kontext där de ingår.

4 METOD Allmänna utgångspunkter Det kanske viktigaste momentet inför en undersökning är själva problemformuleringsfasen. Finns det ett problem värt att studera? Vilken form respektive innehåll har problemet? Vilka begränsningar finns det? Vad exakt skall studeras? Om och när man befinner sig i en organisation i egenskap av medarbetare och har ett intresse av eller uppdrag att söka åskådliggöra organisationen för dess invånare kan det vara svårt att veta var man skall börja en analys. Det normala företagets komplexitet tillsammans med de egna relationer man har till detta försvårar eller till och med omöjliggör en helt objektiv granskning. Svårast av allt är att veta var man skall börja, vilken metod man skall använda och vilket resultat man vill ha. Svårigheten att empiriskt göra definitioner mellan kontexter är en diskussion i sig som tarvar trägen och grundlig penetration där min uppfattning är att detta är en pågående process i som sker i verksamheters politiska sfär. Definitionerna här är i regel lika många som dess uttydare. Den jag kommer att uppehålla mig vid i denna uppsats är relationen mellan form och innehåll. Detta utgör så att säga själva grunden för verksamheten där man lite tillspetsat kan säga att formdimensionen visar hur organisationen fungerar och innehållsdimensionen vad organisationen producerar. Översatt till de variabler jag identifierat i syftet utgör relationen Teknisk miljö - Strukturer innehållsdimensionen, emedan formdimensionen utgörs av relationen Politik - Handling. För att kunna spåra orsaken till inkonsistenser och tröghet i organisationer är det direkt avgörande att kartlägga och synliggöra dessa variabler och hur de förhåller sig till varandra. Ämnet Begreppet organisation är ett mycket omfattande begrepp vars betydelse är starkt beroende av en kontext eller sammanhang i vilket det definieras. Sjöstrand t.ex. beskriver det han kallar "den sociala verkligheten" som ett antal dialektiska processer utgörandes av 1) subjektivisering 2) externalisering 3) objektivisering och 4) internalisering. 2 Problematiken i det vardagliga livet kretsar många gånger just kring olika definitioner om tillhörighet, vad som är att betrakta ur en given kontext och vad ur en annan. Detta gäller i synnerhet inom organisationsteorin vars spännvidd är mycket stor och som upptar ett antal olika vetenskaper inom humaniora. För att en studie skall bli intressant och någorlunda stringent kan det vara vettigt att börja med att välja analysnivå. Scott redovisar ett flertal bidrag till nivåindelning där den mest omfattande utgörs av nivåerna ekologisk, strukturell och socialpsykologisk betraktelsenivå. (Scott s. 15) Jag kommer att utveckla detta mer längre fram. Jag har valt att från ett ur organisationen endogent perspektiv försöka sammanställa en modell som baserar sig på variabler som de respektive två författarna Nils Brunsson och W Richard Scott har fört fram. Detta innebär inte att studien är begränsad till blott dessa två författare men deras terminologi har bildat utgångspunkt för de fyra respektive variablerna jag intresserat mig för och dessas relation till varandra. 2 1) Individen är en subjektiv verklighet 2) Individen skapar samhället 3) Samhället är en objektiv verklighet 4) Samhället skapar individen (Sjöstrand s. 14)

5 Teoretiska utgångspunkter Relationen mellan beslut och handling inom och mellan organisationer beskrivs av Nils Brunsson i dennes bok The organization of hypocrisy. Brunsson använder sig här av termerna politisk (political) organisation och handlings (action) organisation som idealtyper för att beskriva olika organisationers karakteristiska drag. Den renodlat politiska organisationen framställs som motpolen till den renodlat handlingsorienterade organisationen. Med dessa två termer politiska respektive handlingsorganisation vill Brunsson urskilja två fundamentalt olika principer för en organisation att existera (survive). Det ena är att utbyta resurser med sin omgivning i form av att producera varor eller tjänster mot ersättning från omgivningen (handlingsorganisationen). Det andra är att producera symbolisk överensstämmelse med sin omgivning (den politiska organisationen).(brunsson 1989 s. 14) Termen politisk skall således inte förstås ur den gängse partipolitiska höger - vänsterskalan utan snarare som en beskrivning av politiskt beteende.(ibid. s. 20) Brunssons poäng är att organisationer i allmänhet innehåller mer eller mindre grad av båda karaktärerna. Genom att framställa dessa som idealtyper får man en fenomenologisk beskrivning hellre än en absolut kategorisering. W. Richard Scott redogör i sin bok ORGANIZATIONS Rational, natural and open systems bl.a. för relationen mellan det han kallar den tekniska miljöer (technical Environment) och de institutionella miljöer som präglar organisationer. Tekniska miljöer utgörs enligt Scott av de organisationer som producerar varor eller tjänster för avsättning på en marknad som väljer produkterna efter deras effektivitet och verkan.(scott 1992 s. 132) Institutionella miljöer kännetecknas främst av organisationer där utvecklandet av regler och krav svarar mot ett legitimitetsbehov i första hand och har ringa eller ingen produktion av varor och tjänster ut mot en (extern) marknad.(ibid.) Scotts definition så långt är vidare i stort sett identisk med Brunssons politiska resp. handlingsorganisationer. Motsvarande uppdelning återfinns även hos Gunnar Berg där denne kallar relationsparet marknadsorienterad respektive reglerad verksamhet. (Berg 1989 s. 3) Relationsparet politik - handling beskrivs av Brunsson som idealtyper som i sig inte kan falsifieras p.g.a. att de icke existerar i sin renodlade form annat än som tankemodeller. Däremot beskrivs relationsparet teknisk kärna - strukturer av Scott inte som idealtyper utan snarare som komponenter i organisationens miljö (environment) där de existerar i symbios. Jag tänker dock använda mig även av dessa komponenter som idealtyper eftersom min idé är att miljöer faktiskt kan innehålla varierande grad av teknologiska respektive strukturella variabler. Båda relationsparen som jag beskriver innehåller åtminstone tre gemensamma variabler, nämligen mål, makt och konflikt. Målen återspeglar en organisations strävan både ut mot omgivningen och in mot verksamheten, makten är det redskap som olika mål genomdrivs med och konflikter existerar där olika motstridiga mål kolliderar. Ett nyckelord för konflikt är inkonsistens dvs. icke överensstämmelse. Konflikter behöver inte alltid vara av ondo men visar oftast tydligt de problem som inkonsistenser mellan beslut och utförande för med sig. Min ambition med detta arbete är inte att komma med några lösningar på dessa problem. Jag tror nämligen att problematiken med inkonsistenser i organisationer inte bara är något som är olösbart ur ett längre perspektiv utan det till och med behövs i organisationen för att vara en drivkraft och även som hämsko mot alltför skenande utveckling. De variabler som bildar utgångspunkten för min modell är tämligen välkända och väl dokumenterade sådana. Således har t.ex. Mintzberg sammanställt en statisk modell där han gör en liknande ansats att beskriva olika dimensioner i en organisation.(mintzberg i Bakka et al. s. 79)

6 Den grundläggande skillnaden mellan Mintzbergs modell och min är att den förra kategoriserar bestämda funktioner i avgränsade områden inom organisationen medan den senare använder variabler i form av idealtyper som syftar att ge modellen dynamik i dess användning. För att åskådliggöra ett sammanhang mellan de två relationspar, eller idealtypspar, jag ovan beskrivit har jag formulerat en modell där två axlar mellan variabelpar (dikotomier) korsas. Vitsen med detta är att skapa en tvådimensionalitet som bildar en form av fält där specifika situationer eller miljöer kan "syftas in" 1) Strategic apex 2) Techno structure Middle line Support staff Operating core Den strukturella likheten och skillnaden mellan 1) Mintzbergs modell (Fritt efter Bakka et al. s. 79) och 2) min modell med den principiella skillnaden att den förra är av kategorisk karaktär och den senare av dynamisk karaktär Figur 1

7 Analytiska problem Vad är sanning? Tyngdpunkten i en analys inom det organisationsteoretiska fältet bör i mitt tycke ligga i analysen av det enskilda fast med jämförelser och kopplingar till allmän metodik. 3 Det är emellertid viktigt (med koppling tillbaka det tidigare nämnda resonemanget om sanning och kriterier för denna) att påpeka att en syn inte är allenast saliggörande utan att sanningen i regel består av en kombination av olika bilder och individerna i organisationen skapar sig den helhetsbild av denna som är att härleda ur bl.a. en kulturell kontext. Att beskriva en uppfattad omvärld kan emellanåt te sig utomordentligt svårt, för att inte säga omöjligt. Olika individer har olika uppfattningar och tolkningar på världen och denna subjektivitet skapar oftast stor oenighet om vad som är "sanning" i olika situationer. 4 Filosofin har under historien försökt borra sig in till "sanningens själ" för att finna ett grundkoncept som vetenskapen skall kunna utgå ifrån. För varje ansats att hitta denna universalepistemologi har det följt en kritik mot det framkastade där teoremen falsifierats. Den vetenskapsteoretiska diskursen har följt en tämligen linjär orsak-verkan kedja enligt mönstret tes-antites-syntes. Vidare har mycket av debatten kretsat kring normativa spörsmål varför den faktiska verkligheten kommit i skymundan. Detta konstaterar också Philippe Daudi där han säger: Man kan tala om ett epistemologiskt dilemma som teoribildningen om organisationer konfronteras med. Man koncentrerar sig alltför mycket på hur saker och ting bör vara och missar till stor del hur dessa i själva verket är (Daudi s. 215). Den beskrivna verkligheten förändras uppenbarligen i takt med dess uttydare under tidens gång och det kan lätt bli en diskussion om hönan och ägget (vilket kom först?) om man inte har en definierad verklighetssyn som tar hänsyn till de faktiska omständigheter som råder i den miljö man är satt i att studera. Jag kommer i det följande diskutera några för mig i denna uppsats centrala begrepp som jag använder mig av. Den vetenskapliga sanningen är uppenbarligen inte en och samma och mycket av uttalanden och s.k. vetenskapliga utsagor grundar sig på tyckande. Men det finns objektiva rekvisit på den subjektiva sanningen. Sanningar ur ett vetenskapligt perspektiv kan t.ex. definieras som ontologiska, empiriska, logiska och fenomenologiska. En ontologisk sanning innebär något som existerar i verkligheten dvs. något som har en självständig existens oberoende av om det uppfattas eller ej (Starrin & Svensson s. 56). En ontologisk sanning kan vara av typen: "Man kan inte vara på två ställen samtidigt." En empirisk sanning är något som upptäcks genom (objektiv) undersökning av verkligheten. (Ibid. s. 61/Min parentes/) Ett sådant uttalande kan vara: "Det finns 24 chefer på vårt företag. " En logisk kan sanning uttryckas: "Jag tänker, alltså är jag". Detta sanningsrekvisit kan härledas ur enbart tänkande (Ibid.). Det fenomenologiska sanningskriteriet är slutligen det "trubbigaste" av de här nämnda sanningskriterierna med avseende på brist av kvantitativ skärpa, och uttrycker ett fenomen dvs. inte ett nödvändigtvis empiriskt bevisbart faktum utan snarare en upplevd verklighet. Det innebär inte att det för den skull är mindre sant. En sanning kan alltså vara giltig i vissa sammanhang och ogiltig i andra. Det gäller att förstå denna sanningens komplicerade och många gånger motsägelsefulla natur. 3 Bengt Starrin uttrycker en skepsis mot en alltför hårdnackad metodologisk hållning: Den avgörande distinktionen som således bör ligga i fokus är inte distinktionerna kvalitativa datakvantitativa data, kvalitativ metod-kvantitativ metod utan distinktionen kvalitativ analys-kvantitativ analys. (Starrin Svensson 1994 s. 32) 4 Bakka et al. skriver:...det är inget tvivel om att olika värderingar och normativa inställningar har satt en stark prägel på val av problemställningar i både äldre och nyare organisationsforskning. (Bakka et al. s.22)

8 Reifikation Reifikation, som enligt ordboken betyder förtingligande. (Bonniers), är att man beskriver fenomen som egna väsen eller rigida koncept, eller att det sker en substansialisering av abstrakta fenomen. Reifikation kan vara en normal mänsklig reaktion vid hanterandet av abstrakta fenomen som kan vara svåra att förstå. Det syftar till att sortera och etikettera en alltför komplicerad och svårhanterlig verklighet in i någorlunda lättförståeliga bilder, för att kunna orientera sig i tillvaron. Reifikationens baksida är att det skapas problem med s.k. kristallisering som vilket innebär att en bild av en situation eller ett fenomen blir statisk. När reifikationen är av kristalliserande art dvs. den skapar rigiditet är det mycket svårt att ändra mönstret. Detta är bl.a. ett problem inom den organisationsteoretiska forskningen som i regel skapar motsättningar mellan olika skolor som hävdar tingens tillstånd från olika perspektiv. Bär dessutom bilden en medvetet eller omedvetet värderande laddning är svårt att tala om oberoende forskning vilket kan i längden skapa en förtroendekris mellan den som undersöker och den miljö man undersöker. En sådan linjäritet i processen kan i mångt och mycket vara av ondo för den kvalitativa forskningen och för den enskilde forskaren eftersom kreativiteten i regel undertrycks. Bilden har helt enkelt blivit bestämmande för fenomenet och val som sedan görs i enlighet med denna bild är avgörande för det framtida resultatet. Metaforen har blivit plattityd, bilden har dödat konstnären. Man kan säga att reifikation bor granne med nomologisk teoribildning (se nedan) och existerar i ett närmast symbiotiskt förhållande med denna. Risken blir bl.a. att det uppstår en kausalteoretisk hantering av olika (uppfattade) problem, där orsak och verkan följer en rationell linje. Exempel på detta återfinns bl.a. inom organisationshistorien med det sena 1800-talets samhällsteoretiker företrädda av Marx och Weber och sedermera F.W. Taylor och H. Fayol och de mest hårdkokta ekonomibaserade systemteorierna. Reifikation kan även användas i opinionsbildande syfte för att skapa legitimitet för egna program och idéer, men också för att svartmåla antagonister genom att tillskriva dessa fysiska, kristalliserade egenskaper. Det finns nästan en rituell funktion i ett sådant förfarande som har sina rötter i en religiös symbolvärld. Detta kommer till tydligt uttryck bl.a. i motsättningar mellan arbetsgivare och arbetstagarparter där konfliktmönster antar reifikativa former. Det finns vidare ett ansvarsproblem med reifikation då det handlar om kollektiva strukturer. Om bilden av kollektivet är för etablerad och stark riskerar individens bild av sig själv att underordnas den stora bilden av kollektivet på gott och ont. Å ena sidan skänker känslan av tillhörighet i något större en kraft att agera i situationer som skulle kännas svåra för den ensamme, å andra kan kollektivet också utnyttjas som en "soptunna" där det individuella ansvaret kastas i. Det moraliska dilemmat är här uppenbart och ett historiskt problem. Ett extremt exempel är uttalandet "Jag lydde bara order...". Detta är kopplat bl.a. till Webers teser om det legitima herraväldet. Beronius skriver: Herravälde refererar således till befallningar som åtlyds för att de lydande har en "tro" på befallningarnas berättigande, att det är rätt och riktigt att lyda. Med andra ord är herravälde hos Weber kopplat till legitimitet (Beronius s ).

9 Nomologisk och idiografisk teori När ett observerat enskilt fenomen tillskrivs en allmän definition eller lagbundenhet så kallas detta nomologisk eller nomotetisk teoribildning. Risken med en nomologisk ansats inom humanistisk forskning blir att det undersökta fenomenet tvingas in i en redan befintlig lagbundenhet som ger en skev, eller ännu värre, helt felaktig bild av verkligheten. Trots detta framhärdar många forskare inom humaniora med att underkasta sina studier ett nomologiskt tankemönster. Detta är ett utslag av en teoribildning inom samhällsvetenskaperna som lånat metod av naturvetenskapen där samhället uppfattas i enlighet med den klassiska mekanikens föreställningsvärld (Pettersson. s. 20). Definitionerna mellan det kvantifierbara och kvalitativa och de olika normativa rekommendationer som olika forskare söker hänga på dessa begrepp är en relativt gammal diskussion. Ett i mitt tycke särskilt intressant inlägg i denna diskurs står Karl Popper för där han sätter upp ett begreppspar som han kallar molnet och klockan. Pettersson skriver: Molnet representerar företeelser som gaser: oordnade, oregelbundna och mer eller mindre oförutsägbara. Klockan är symbolen för motsatsen: ordning, regelbundenhet och förutsägbarhet. Med denna bild illustrerar Popper två vetenskapliga förhållningssätt. Det ena, den Newtonska mekaniken... är grunden för upplysningens, fysiokratismens och positivismens glödande vetenskapstro/det andra förhållningssättet utgår från att alla klockor är moln. Även i det till synes mest perfekta urverk finns ett element av slump.(ibid. s. 21) Naturvetenskapens styrka är att den utgår från i stort sett icke falsifierbara ontologiska lagar 5 som existerar oavsett de uppfattas av ett mänskligt subjekt eller ej och kan existera oberoende av varandra. Detta konstaterar bl.a. Giddens där han uppställer bl.a. två principiella skillnader mellan naturvetenskapen och samhällsvetenskapen: Den första är att teorierna inom samhällsvetenskapen inte är strikt underställda ett kausalt sammanhang med fakta, att ingen kvantitet av fakta kommer i och av sig självt avgöra (determine) att en bestämd teori accepteras och en annan förkastas, eftersom genom en modifiering av teorin... kan observationerna anpassas till denna (Giddens s. 243 Fritt översatt från engelskan). De samhällsvetenskapliga teorierna är föremål för det mänskliga subjektets påverkan. Medvetenheten om ett "lagbundet" beteende kan m.a.o. leda till en förändring av detta beteende eftersom lagbundenheten här inte vilar på ett ontologiskt fundament utan snarare ett normativt. Den andra skillnaden är att inom naturvetenskapen existerar den ontologiska verkligheten (lagbundenheten) oavsett om det finns en metod att studera den eller ej, och omvänt, att en utbildad teori kan anses giltig utan empirisk prövbarhet i alla situationer. Man kan säga att det råder ett enkelriktat kausalitetsförhållande mellan ontologin och epistemologin inom naturvetenskapen dvs. metoden att studera tingens ordning är ett direkt resultat av de lagar som dessa tingens ordning beskriver. Det motsatta gäller för samhällsvetenskapen, Giddens skriver: De samhällsvetenskapliga lagarna är historiska till sin karaktär och i princip föränderliga till sin form (Ibid.). Detta utgör den i mitt tycke kanske viktigaste kritiken mot det nomologiska synsättet inom samhällsvetenskaperna. Kravet på "bevisbarhet" har många gånger kommit före en bredare förståelse för de fenomen man studerar. Den motsatta ansatsen till nomologisk begreppsbildning, dvs. studiet och beskrivandet av enskilda isolerade fenomen från ett situationsperspektiv, kallas idiografisk metod. Denna form av forskning har tidigare inte haft lika hög status som den nomologiska generaliserbara forskningen då den dragits med problemet att inte kunna förklara den komplexa verkligheten så att den blir någorlunda översättbar mellan olika situationer. 5 Även naturvetenskapen har skakats i sina ontologiska grundvalar under senaste århundradet. Pettersson skriver: "Utvecklingen inom relativitetsteori, kvantmekanik och termodynamik har frambringat begrepp som ickelinearitet, instabilitet... entropi, öppna dynamiska system, dissipativa strukturer och icke-jämvikt." (Pettersson 1987 s. 14)

10 Den utgör dock ett intressant alternativ till nomologin eftersom den inte á priori strävar efter lagbundenhet. Den idiografiska ansatsen förlorar emellertid kraft i sin partikularism vilket också gör den falsifierbar i situationer utanför det studerade fenomenet. 6 Problematiken för samhällsvetenskapen kanske kan sammanfattas med att man bör undvika den nomologiska fällan men samtidigt få resultat som är någorlunda generaliserbara. Kompromissen mellan de tu gör att samhällsvetenskapen blir mer approximativ, mindre "spetsig" än naturvetenskapen. Detta behöver inte vara av ondo från ett vetenskapligt perspektiv. Så länge det finns en metodologisk konsekvens och dito renhet kan den approximativa beskrivningen säga mer om verkligheten i mänskliga sammanhang. Devisen "helheten är mer än summan av delarna" är ett exempel på detta. Idealtyp Det har gjorts försök att hitta den ideala tillämpningen av samhällsvetenskapliga studier som strävar efter att åstadkomma en generaliserbarhet utan att förlora i giltighet i det enskilda fallet. Ett bidrag i denna strävan ges av J.D. Moon som menar att delar av den kausalteoretiska kedjan kan bytas ut mot praktiska syllogismer, dvs. villkorssatser som skall eliminera risken för en deterministisk teoribildning. (Petterson 1987 s. 26) En annan forskare som kanske blivit mer omtalad för sitt bidrag att överbrygga gapet mellan den nomologiska och idiografiska teoribildningen är Max Weber med sina idealtyper. (Ibid.) De flesta kopplar begreppet idealtyp till Webers beskrivning av byråkratin i 1800-talets Preussen. Problemet då som nu var att sökandet efter lagbundna teorier inom samhällsvetenskapen var starkt influerat av den naturvetenskapliga teoribildningen med dess krav på bevisbara hypoteser. Weber löste denna problematik genom skapandet av idealtypen, en teoretisk modell av en renodlad karaktär. Vitsen var bl.a. att kringgå falsifierbarhetsdilemmat som den nomologiska och idiografiska teoribildningen är exponerade för genom att idealtypen som sådan aldrig existerar i en empirisk verklighet 7 utan utgörs av en tankemodell bestående av ett destillat av extrema egenskaper. Idealtypen är ingen hypotes i sig utan är bara ett instrument i hypotesbildningen vilket gör att idealtypen heller ej är falsifierbar och därmed giltig som tankemodell för de flesta situationer (Beronius s. 50). Det handlar vidare nödvändigtvis inte om en önskvärt tillstånd utan saknar värderande laddning och skall ses i första hand som ett logiskt hjälpmedel (Ibid.).Ett problem med Webers idealtyper som begrepp idag är att de är så intimt sammanbundna med hans traktat om byråkrati och den idealbyråkrat som s.a.s.. är upphovet till idealtypsbegreppet. Detta förtar emellertid inte analysredskapets användbarhet i andra sammanhang än Weber använde det i. Ytterligare ett problem som är mer av epistemologisk art är hur idealtypen kan och skall användas. Weber betonade ju idealtypens funktion som verktyg i en analys, och det faktum att detta verktyg inte är hypotesen gör att man som forskare måste besinna sig i användandet av idealtypen som koncept. Rent allmänt skulle jag vilja göra jämförelsen mellan idealtypsbegreppet och en karikatyr. Idealtypen som sådan finns inte i verkligheten men genom att peka bortom det verkliga så får man en många gånger tydligare bild av fenomenet. Att överdriva på detta sätt kallas redundans och används bl.a. inom karikatyrtecknandet. Det är i denna, visserligen ingalunda vetenskapliga men dock förföriskt komiska bild som allvaret finns. Genom att överdriva vissa karaktärsdrag synliggör man fenomenet och samtidigt avdramatiserar detsamma. Idealtypen fungerar delvis på samma sätt. Genom att peka på extrema karaktärsdrag förtydligas dessa och samtidigt neutraliseras studien i det att idealtypens objekt icke existerar i verkligheten. Verktyget skapar m.a.o. en elegant förbikoppling på verkligheten. I organisationsteoretiska studier med sociologisk tyngdpunkt, som tillämpas på ett befintligt företag, kommer oundvikligen vissa sociala fakta att spela en central roll varför en distansering till alltför infekterade situationer kan vara en god hjälp. 6 Dilemmat mellan synsätten beskrivs av Gunnar Olsson: "Om jag litar på ordens stabilitet, förvanskar de den verklighet jag vill vara trogen. Om jag i stället litar på verkligheten och dess föränderlighet, är det ingen som tror mig, ty ingen vet vad jag pratar om" (Olsson i Hirdman 1989 s. 115) 4 Idealtypens användning inom forskningen är enligt Weber själv "att i varje enskilt fall fastställa hur nära eller hur långt ifrån verkligheten som idealbilden ligger" (Weber i Beronius s. 50).

11 Metoddiskussion Varför skulle det då vara av intresse att spåra de politiska variablerna i organisationer? Mitt svar är lite betingat av diskussionen om organisationsforskningens normativa karaktär (se ovan). Man skulle kunna hävda att detta faller mer inom politisk teori och statskunskapen i allmänhet, och visst har det varit så i stor utsträckning (Pettigrew i Daudi s.214). Men som Daudi mycket klarsynt argumenterar har denna dimension inom organisationsforskningen fått ökad betydelse då infekterade problem relaterat till politiska variabler på arbetsplatser betyder väsentligt mycket mer idag då arbetsmarknaden inte längre är lika öppen, och personer inte lika lätt kan välja att byta arbetsgivare om de befinner sig i upplevda missförhållanden på arbetsplatsen som relaterade till organisationspolitik.(daudi s. 217) Daudi säger: Detta har i sin tur bidragit till en förstärkning av den upplevda konflikten och gjort att behovet av taktiska och strategiska handlingar blivit starkare. (Ibid.) Den ursprungliga utgångspunkten för denna uppsats var att med empirisk grund i en befintlig organisation (SAS Flight Academy) göra en undersökning på företaget över maktrelationer samt förhållandet mellan detta och beslut och faktisk handling. Under min problemformuleringsperiod kom jag dock fram till att detta förvisso skulle vara av intresse att göra men att det i litteraturen jag tagit del av fanns så mycket intressanta diskurser och vitalt tänkande att jag kände det vore en miss att inte göra en teoretisk genomgång först. Problemet har därur kommit att om jag utöver denna teoretiska genomgång också skulle göra en undersökning värd namnet på SAS Flight Academy (SFA), skulle detta arbete svälla vida ut över de ramar som känns rimliga för en C-uppsats av detta slag. Följaktligen har jag omformulerat mitt mål från att göra en ren fallstudie till att göra en teoretisk genomgång. Den kreativa ansatsen jag vill anlägga på detta arbete kräver egna reflexioner varför jag kommer att medvetet föra en egen diskussion i det löpande. Begreppet epoché 8 som föreskrivs av fenomenologin kommer inte helt att genomsyra denna studie, kanske på viss bekostnad av objektiviteten. Jag kan helt enkelt inte bortse från mina egna erfarenheter som i mångt och mycket bygger upp detta arbete. Däremot vill jag försöka undvika att bibringa uppsatsen en nomologisk karaktär varför jag tar min utgångspunkt i varaibler som jag beskriver som idealtyper. På detta sätt undviker jag visserligen risken med falsifierbarhet ur ett logiskt-deduktivt perspektiv men får ej heller den empiriska förankring som skänker en viss touche av vetenskaplig obestridbarhet över ämnet. Meningen är ju förvisso inte att begränsa studien till en reell organisation utan mer att skapa ett intellektuellt verktyg att använda vid empiriska undersökningar i allmänhet. Den övergripande teoretiska inställningen jag har är av situationsbetingad typ s.k. contingency theory där egentligen inget enskilt perspektiv förordas generellt framför ett annat (Bakka et al. s. 70, Scott s. 88 ff). I enlighet med detta kommer jag att dels redovisa ett par olika vetenskapliga bidrag under min teoretiska genomgång som har fungerat som inspirationskälla för detta arbete, dels att försöka kombinera variabler som var för sig tilldrar sig intresse men som sammansatta i en modell får bredare användningsområde och kanske kan inspirera till vidare utveckling. 8 Detta franska ord betyder fritt översatt parentes, och syftar till att forskaren skall sätta sin egen förförståelse och ev. fördomar "inom parentes" under forskningsprocessen för att inte riskera färga studien med alltför stor subjektivitet. (Starrin et al. s. 60)

12 BILDEN AV ORGANISATIONEN Är organisationen rationell? På något sätt tycks det ligga implicit i organisationens begrepp att den är rationell dvs. att det finns en intellektuellt genomtänkt plan för verksamhetens bedrivande och att man handlar i alla delar som man tänker. Den rationella idén är lika gammal som företeelsen mänsklig samverkan men är i stora stycken just en idé snarare än ett faktiskt tillstånd. När teknologin och industrin var som mest expansiv under cirka var idén om den rationella organisationen också den önskvärda och självklara bilden som goda och välfungerande organisationer beskrevs med. De under samma period expansiva ekonomiska modellerna sammanfattade denna idé om rationalitet och blev för organisationerna vad lagboken var för rättssystemet. Detta har gjort att idén om den rationella organisationen överlevt i högönsklig välmåga intill dessa dagar och förmodligen kommer att fortleva en bit till in i framtiden. Denna idé sammanfaller med bilden av organisationen som en människa, en individ vars handlande är konsekvent och rationellt 9 och är en svårslagen metafor eftersom den appellerar till den mest ursprungliga och välkända källa av kunskap vi äger nämligen vår egen kropp. Denna antropomorfa analogi kan trots sina uppenbara brister innehålla ett visst pedagogiskt värde när man talar om bilder av organisationer där dessa kan ses som individer bland andra men även som populationer. Vidare gäller att på samma sätt som man som mänsklig individ kan känna kluvenhet mellan prat, beslut och handling innehåller organisationsindividen motsvarande problematik där det råder varierande grad av inkonsistens mellan dessa variabler. Analogin bör dock användas med försiktighet eftersom reifikationsproblematiken här är uppenbar. Svårigheten att fullödande beskriva en given organisations utseende torde annars för de flesta som försöker vara uppenbar. De hierarkiska strukturerna har ofta formen av ett flödesschema med enkelriktat flöde, i regel strömmande uppifrån och ner. Den mest renodlade formen av en sådan organisationsbild återfinns bl.a. hos rationalisterna företrädda av teorier skapade av Max Weber om byråkrati samt Henri Fayol och den s.k. administrativa skolan. Det handlar om hårt strukturerade schemata som beskriver formellt hur organisationen är uppbyggd. Den institutionella synen på organisationer å andra sidan söker i mångt och mycket sammanfatta organisationens diversitet genom att betrakta den som en institution vars existens är av social art (Scott s. 117). Organisationen blir i detta synsätt ett mål i sig att upprätthålla och blir mer än summan av delarna, där den betyder mer för medlemmarna än blott det formella kontraktet (Bruzelius et al s. 57). Synsättet grundar sig på betraktandet av organisationen som ett naturligt system och utgår från ett humanistiskt perspektiv där människan sätts i fokus och uppstod som en motreaktion på den mekanistiska synen som den tidiga rationalismen gav uttryck för. En annan bild och kanske den för många viktigaste identitetsfaktorn för en organisation finns i dess konkreta verksamhet och de målformuleringar som styr denna. Målen i en organisation är dock i regel många och kan i en del fall vara motstridiga varvid en ensidig analys av måldokument riskerar att ge ringa eller inga ledtrådar om den konkreta verksamheten som den uppfattas av de som befinner sig i dess mitt. Organisationsbilden kan vidare uppfattas på olika sätt beroende på hur nära man befinner sig det Scott benämner verksamhetens tekniska kärna (technical core). Ytterligare en faktor som skapar bilden av en organisation är tillhörigheten bland människor, ting och territorium. Det rör sig om bransch, koncern, enhets, avdelnings och arbetsgruppstillhörighet i det mänskliga perspektivet, och tillgångar av olika slag när man talar om tingens tillhörighet. Distinktionen mellan organisationen och dess omvärld har tilldragit sig en hel del intresse inte minst bland systemteoretikerna.den territoriella tillhörigheten kan vara på global, nationell, regional eller lokal nivå. Scott tar bl.a. upp determinanter som kategoriserar organisationer beroende på deras omgivningar (environments). 9 Brunsson skriver: Organisationsscheman framställer organisationer som ett slags förvuxna människor, där ledningen liksom huvudet ritas högst upp och där vertikala streck symboliserar hur ledningens signaler överförs till de olika lemmarna, i form av olika avdelningar, som antas genomföra de handlingar som ledningen tänkt ut. (Brunsson et al. s. 86)

13 Som ett par exempel kan nämnas: o Organisationens olika roller (Organizational roles) mot sin omgivning där den kan ha en roll mot kunder, en annan mot leverantörer, en tredje mot myndigheter etc.. o Bransch, koncern eller annan grupptillhörighet (Organizational populations) o Geografisk tillhörighet (Areal organizational fields) där lokala och regionala förutsättningar kan ha inflytande på verksamheten. o Funktionell tillhörighet (Functional organizational fields) där organisationer kan ingå i funktionella system med varandra som i fallet med underleverantörer och general agenturer etc..(scott ss ) Samt det som jag bl.a. tar upp i denna studie, nämligen: o Teknisk respektive institutionell miljö Dessa avgränsningar är ingalunda klara och tydliga och definitionen av en specifik organisation kommer oundvikligen att variera lika mycket som de som gör definitionen, med utgångspunkt i dessas ämnesbakgrunder, forskningsmetoder och personliga preferenser etc.. Den varierar dessutom i tid varför en definition vid en tidpunkt kan skilja sig markant från en definition vid en annan. Faktum är att en specifik organisations alla determinanter är så många, bilden ofta så komplex att det kanske är lättare att som Sjöstrand börja i andra änden och definiera organisationen med utgångspunkt vad den inte är än tvärt om (Sjöstrand kap. 1.7). Dessa formella betraktelser är som sagt nog så intressanta ur ett formperspektiv och viktiga att identifiera för att ge organisationen dess vidare kontextualitet men de säger däremot inte så mycket om den enskilda verksamhetens faktiska innehåll. För att anpassa en analys efter en speciell organisations förutsättningar måste organisationen granskas innanför sina väggar i den betydelsen att se de inre förutsättningar varmed målen uppnås. Det blir en betraktelse på strukturell och socialpsykologisk nivå. Olika betraktelsenivåer Sannolikt är det av intresse att bedöma fenomen på olika nivåer med olika synsätt, eftersom både den formella och innehållsliga sidan varierar med nivåerna. Scott presenterar en modell för analysnivåer som jag finner användbar vid organisationsanalyser där han gör en nivårelaterad uppdelning på tre analysnivåer som kan urskiljas nämligen ekologisk, strukturell och socialpsykologisk nivå.(scott s. 15) Den ekologiska nivån rör sig på en för den enskilda organisationen extern miljöbetraktelse medan de två andra nivåerna mer syftar på en intern miljöbetraktelse.

14 Ekologisk nivå Med termen ekologisk (ecological) avses studiet av organisationen i samspel med andra organisationer på det samhälleliga planet. 10 Det handlar om definitioner av en given organisation med utgångspunkt i dess samhälleliga funktion och betraktas på en formell nivå. Den ganska vanligt förekommande nomologiska synen på organisationer bland gemene man kan ställa till problem eftersom man vid en sådan summarisk betraktelse inte gör en åtskillnad mellan olika organisationsformer med utgångspunkt i deras verksamhetsinriktning. Det är viktigt att börja med att göra en sådan generell definition vid en analys i en given organisation, för att sedan gradvis gå in på specifika spörsmål för att inte analysen skall bli felaktig. Därför kan det vara intressant att ta en titt på två försök att beskriva organisationer från funktionella utgångspunkter. Den första beskrivningen är ett försök till kategorisering med kontinuerliga variabler som ges av Gunnar Berg där han använder begrepp satta som två motsatspar i, vad jag förstår, ett idealtypssammanhang på en glidande nominalskala. 11 (Berg 1989 s. 3) Han använder sig av variablerna marknadsorienterad verksamhet contra reglerad verksamhet för att påvisa en organisations hemvist med utgångspunkt i dess verksamhet. Berg gör även motsvarande dikotomi mellan begreppsparen centraliserad respektive decentraliserad organisation och låter sedan skalorna korsa varandra för att skapa en tvådimensionalitet, ett fält, där en viss organisation skall kunna syftas in med hjälp av de respektive begreppsparen. Figur 2 Bergs "korsmodell" (Ibid. s. 2) Ett syfte med denna modell är att på ett övergripande plan kunna bestämma en given organisations placering inom ett samhällsnyttoperspektiv vid olika tidpunkter. Modellen ger en översiktlig bild av huvudmannaskap och övergripande styrstrukturer. Genom att peka i riktningar kringgår den ev. definitionsproblem som en absolut kategorisering skulle ha fört med sig. Dess största behållning är emellertid dess enkelhet som inte kräver initierade kunskaper i tolkningen samt lämnar dörren öppen för olika tolkningar. 10 Fritt översatt lyder Scotts definition:...fokus är på organisationen som kollektiv aktör fungerandes i ett större system av relationer. (Scott s. 15) 11 Berg säger: Det bör understrykas att förslagen till organisatoriska inplaceringar som gjorts...givetvis inte får tolkas alltför bokstavligt. Inplaceringarna syftar snarare till att exemplifiera modellens användbarhet som analysschema snarare än att klassificera de här nämnda organisationerna i sig. (Berg 1989 s. 8)

15 Den andra beskrivningen jag valt att presentera är ett exempel på en kategorisering med diskreta variabler, presenterat av Talcott Parsons i en modell över sociala system där han definierar fyra olika organisationsformer baserat på samhälleliga funktioner: Samhällsfunktion Organisationstyp Exempel på verksamhet Anpassning Måluppfyllnad Integration Latens Org. Orienterademot ekonomisk produktion Org. Orienterade mot politiska mål Integrerade org. Mönster och kulturupprätthållande org. Tabell 1 (Fritt översatt efter Scott 1992 s. 69 Tab. 3-1) Affärsdrivande organisationer Statliga myndigheter, Andra org. som har maktfunktioner Rättsväsendet, Politiska partier, Socialt kontrollerade institutioner Kulturella institutioner som exempelvis museerutbildnings org.religiösa org. I tabell 1 framgår det att organisationer kan definieras olika beroende på vilken samhällelig funktion dessa har. Detta ger vid handen att också målen varierar mellan dessa olika organisationsformer. Det en affärsdrivande organisation har som yttersta (officiella) mål är att tjäna pengar, den politiska att legitimera sina medarbetare, den integrerade att verkställa beslut och slutligen den latenta organisationen att reproducera sociala, kulturella och religiösa mönster. Man kan hävda att de tre nedersta faller inom en och samma kategori dvs. icke vinstdrivande verksamheter eller reglerad verksamhet enligt Bergs terminologi. I stort sett täcker Bergs modell in de olika organisationstyper Parsons identifierar i sin social systems-modell. Den stora skillnaden är att Bergs modell ger utrymme för kontinuerliga variabler medan den senares indelning antar formen av diskreta dito där en organisation antingen faller inom eller utanför en kategori. Dessutom antyder Berg, genom att lyfta in variablerna centraliserad resp. decentraliserad struktur, de maktstrukturer 12 som finns inom organisationen vilket ger ytterligare en dimension åt betraktelsen. Det faktum att Berg använder sig av idealtyper gör att denna beskrivning kan vara mer användbar i ett operationellt perspektiv eftersom idealtyperna, som tidigare påvisats, inte existerar i "verkligheten" utan mer är ett syftningsinstrument i analysen och därför ej heller falsifierbara på samma sätt som hävdandet av tillhörighet i kategorier. Bergs modell är utmärkt därvidlag som en karta att orientera sig med i analysen av en organisations samhälleliga funktion. Både Parsons och Bergs modeller ovan rör sig på en ekologisk nivå i sin strävan att beskriva organisationen utifrån dess samhälleliga funktion, men det finns fler sätt att göra ekologiska analyser på. Scott beskriver t.ex. i sin bok bl.a. relationen mellan det han kallar tekniska miljöer (technical environments) och institutionella miljöer som organisationer kan befinna sig i. Denna dikotomi täcks dock i stort sett upp av både Bergs och Parsons modeller. 12 Berg kallar denna dimension för styrstrukturer vilket jag uppfattar som en mer formell och övergripande definition där maktstrukturer ingår.

16 Strukturell nivå Detta är tillsammans med den socialpsykologiska nivån den nivå som rör organisationen internt dvs. är man som forskare befinner sig om man vill studera bl.a. de strukturella variabler som finns samt även de sociala processer som äger rum inom en organisation.(scott s. 15) Det är på denna nivå som horisontalaxeln i min modell rör sig med å ena sidan den tekniska miljön å andra sidan den strukturella dito. Om bilden av organisationer på ekologisk nivå är heterogen så gäller detta ännu mer på den strukturella nivån där förutom forskaren också de flesta organisationsmedlemmarna har sina respektive bilder som varierar mellan olika individer. I huvudsak handlar dock fokus i studierna om dels den tekniska sidan dvs. vad man producerar, dels den strukturella sidan eller hur man gör det man gör. Som exempel på det förra kan nämnas frågor om organisationen är tjänste eller varuproducerande, vilken marknad man producerar för, vad man producerar etc.. Detta görs bl.a. genom studier av verksamhetsrapporter, måldokument och kvalitetssatsningar. Exempel på det senare, dvs. på den strukturella sidan, är att man intresserar sig för hur företaget är uppbyggt med geografisk och funktionell indelning och spridning, befattningsstrukturer, hierarkier men framför allt också olika informella strukturer som styr verksamheten. Man har ofta en bild av organisationen som grundar sig på en formell uppställning, inte sällan uttryckt i grafer av olika slag som t.ex. uppbyggnaden av företaget i avdelningar och divisioner. Det handlar i regel om önskvärda bilder som skapas och vidmakthålls i styrande syfte av ledningsfunktionen i organisationen (Bakka et al. s. 39) Det innebär inte nödvändigtvis att dessa bilder alltid handlar om verkligheten som den ser ut, utan ofta handlar det mer om en idealiserad bild av organisationen som den borde vara. Detta är ändå intressant eftersom diskrepansen mellan önskvärt och faktiskt tillstånd i sig utgör information om den vertikala axeln i min modell dvs. relationen politik-handling i företaget. De informella strukturerna däremot har inte samma motsvarighet i dokumentation och intentionalitet och måste eftersökas på annat sätt. Lämpligtvis sker detta genom empiriska undersökningar. Information om en del informella strukturer är dessutom färskvara eftersom dessa strukturer är mer föränderliga över tid än de formella varför tilltro till tidigare undersökningar bör ges med försiktighet.

17 Social psykologisk nivå Den av de tre här anförda betraktelsenivåerna som studerar de relationer som finns på en arbetsplats är den Scott kallar socialpsykologisk. (Scott s. 15) Exempel på teorier som rör sig på denna nivå är Taylors Scientific Management, senare teorier inom Human Relationsskolan etc.. Man skulle kunna säga att detta är den mest partikulära nivån av de tre sett ur ett allmänt perspektiv. I och med att det handlar om mellanmänskliga relationer har denna nivå rönt ett stort intresse under senare år då frågor kring trivsel och sociala faktorer på arbetsplatsen blivit föremål för ett tilltagande intresse hos en bredare publik. Mycket av managementgenren handlar just om socialpsykologiska faktorer som ledarskap, kvalitetsfrågor (TQM), utbildningsfrågor och arbetsorganisation. Bilden av organisationen med utgångspunkt i denna socialpsykologiska nivå utgörs ofta av grupper, kotterier och konstellationer mellan olika medarbetare. Den visar på de många politiska variabler, de informella strukturer och hierarkier som finns inbyggda i varje organisation och som bildar underlag för koalitioner och konflikter på arbetsplatsen. De institutionella miljöer som nämndes ovan kan också studeras på socialpsykologisk nivå där de olika mönster som sedan återfinns på den strukturella nivån förklaras. Det är inte konstigt om det är studier på denna nivå som har fått stor uppmärksamhet under senare år med tanke på den övergång från ett verkstadsindustrier paradigm till ett tjänste och serviceparadigm som håller på att ske i samhället Om detta skriver jag i mitt tidigare arbete om service management: Gummesson redovisar sin syn genom tre paradigm som belyser helt olika världar. Dessa paradigm utgörs av: Verkstadsparadigmet, Det byråkratjuridiska paradigmet och slutligen Serviceparadigmet./Det första utgår från den traditionella industrisynen på all verksamhet där man säkert kan hämta en hel del inspiration från Taylor och dennes "Scientific Management". Det andra paradigmet syftar på en formell och korrekt hållning enligt en verkstradition. Här svävar Max Webers ande över en byråkratisk organisation som sätter regler och ordergång före kunden. Det tredje paradigmet slutligen, betonar synen på kvalitativ management där förhållandet till kunden är avgörande. De tre paradigmen har inte nödvändigtvis med innehållet i själva verksamheten att göra, om jag tolkar Gummesson rätt, utan ämnar spegla den grundsyn på arbete som kan finnas i alla verksamheter oavsett det direkta innehållet. Jag vill påstå att det finns en klar skiljelinje mellan de två första paradigmen och det tredje som är av historisk karaktär. De förra är produkter av industrialismen och det senare av tjänste och ITsamhället. (von Stapelmohr 1996:1 s. 11)

18 Kortare diskussion så här långt De olika betraktelsenivåerna är inte definitiva i den bemärkelsen att de utgör från varandra isolerade betraktelser utan är grova kategoriseringar som anger riktning på olika perspektiv man kan anlägga i en studie av detta slag. Detta innebär att en organisation kan och bör betraktas med hänsyn till samtliga nivåer för att ge en så fullödig bild som möjligt. I ekologisk analysnivå talar man om organisationstyper, alltså skillnader mellan olika organisationer. Den ekologiska betraktelsen är nog så intressant och viktig att göra inom all organisationsteori, men den allmänna och oprecisa karaktären denna nivå har ger inte så mycket hjälp i studier av den enskilda organisationen om man inte söker bryta ner denna från det allmänna till det enskilda. Den ekologiska dimensionen får här en underordnad roll till förmån för studiet av de strukturella och socialpsykologiska variablerna. Till stora delar går dessa två nivåer in i varandra och den ekologiska nivån kan s.a.s. förutsättas vara genomgången i bestämmandet av organisationens hemvist på skalan marknadsorienterad - reglerad. För att lättare kunna förstå det spel som pågår mellan intressegrupper och enskilda individer inom organisationens väggar bör en nivåindelning för organisationsanalys anpassas till den enskilda organisationen. Vid studerandet av organisationens endogena processer blir tyngdpunkten på den strukturella och socialpsykologiska nivån. Som tidigare nämnts varierar bilden av organisationen inte bara mellan olika betraktelsenivåer utan också mellan olika betraktare. Den som är medarbetare har en annan bild än den som är kund, som i sin tur har en annan uppfattning om den specifika organisationen än t.ex. leverantörer. Detta är fullkomligt normalt i alla sociala entiteter och utgör i sig inte ett större problem för organisationen, många gånger tvärt om; det kan hjälpa att definiera organisationens domäner och medlemmar. En organisation kan mycket väl klara av att leva med diskrepans mot sin omvärld där image och goodwill inte behöver stå i omedelbart samband med bilden som finns inom organisationen. Däremot är det mycket svårare att klara större diskrepanser mellan uppfattningar om organisationen internt utan att påverka den faktiska verksamheten menligt. Jag tror inte att problemet har uppmärksammats tillräckligt utan många gånger har fokus i stället lagts på att försöka mer eller mindre omedvetet dölja motsättningar som finns i företagen genom olika åtgärder som TQM, olika kvalitetsprojekt, kick-off och "halleluja-konsulter". Där studier på den ekologiska nivån har sina fördelar med att man utgår från en tämligen anonym, eller åtminstone distanserad bild av organisationen som individ, har studier på de strukturella och socialpsykologiska nivåerna oftast sina konkreta adressater i grupper av organisationsmedlemmar eller människor som individer. Beteenden måste här också kunna sättas in i ett konfliktperspektiv där beroenden, maktförhållanden och konflikter kan studeras, något som det renodlade systemteoretiska perspektivet inte ger så många ledtrådar om. 14 Då är den övergripande nivåindelning jag refererat från Scott med ekologisk, strukturell och socialpsykologisk nivå otillräcklig som verktyg och en annan endogen uppdelning nödvändig. En sådan består oss Talcott Parsons med i sin uppdelning på institutionell, verkställande (manegerial) och teknisk nivå. (Scott s. 71) I huvudsak är dessa tre analoga med Scotts ekologiska, strukturella och socialpsykologiska nivåer fast ur ett för en given organisation endogent sammanhang dvs. inifrån organisationen kommande. 14 Thompson argumenterar för motsvarande med utgångspunkt i Talcott Parsons nivåmodell där analyser av en organisation bör ske med hänsyn till de olika nivåerna så att en studie på institutionell nivå bör ha ett öppet perspektiv, på verkställande nivå ett naturligt och på teknisk nivå rationellt perspektiv. (Scott s. 99)

19 Man kan säga att Parsons indelning syftar på organisationens olika målformuleringar ur ett tidsperspektiv, där den institutionella nivån är den nivå där långsiktiga mål formuleras, den verkställande nivån där både lång och kortsiktiga mål formuleras och den tekniska nivån där företrädesvis kortsiktiga mål formuleras. Scotts indelning däremot avser mer forskarens analysnivå i dennes studier av organisationen. Scott redovisar ytterligare en intressant nivåmodell som har J.D. Thompson som upphovsman. Denna går ut på att med utgångspunkt i Parsons nivåer anpassa metodiken i de tre stora skolbildningarna inom organisationsteorin nämligen den rationella, den naturliga och det öppna synsättet på organisationer till de respektive tre nivåerna. Således skulle det öppna synsättet passa bäst vid studier av en organisations institutionella nivå, det naturliga synsättet vid studier av den verkställande nivån och ett rationellt synsätt på den tekniska nivån.(ibid. s. 99) Modellerna som ovan har presenterats visar de olika synsätt som det finns i kategoriserandet av organisationer. Den modell jag valt att presentera i det följande och som utgår från Nils Brunssons resonemang kring två idealtyper av organisationer, politisk och handlingsorganisation, syftar i det allmänna att rumsligt placera en organisation i samhället. Motsvarande syfte har Bergs korsmodell och Parsons kategorisering av organisationer. Det innebär också att den beskrivning som dessa respektive författare består oss med här rör sig på en ekologisk nivå dvs. som en jämförelse mellan organisationer. Det jag upplever som intressant är att som Brunsson använda sig av dikotomin inom en given organisation, eftersom det är min fasta övertygelse att organisationer invändigt är spegelbilder av den värld, det samhälle som de verkar i, och följaktligen, att en given organisation, vilken som helst, kan innehålla mer eller mindre av politik och handling oberoende av graden av marknadsorientering respektive reglering. Bilden av organisationen på de strukturella respektive socialpsykologiska nivåerna är av ett rumsligt perspektiv dvs. den uttrycks oftast med referens till dess innehåll. Det jag betecknar som organisationsinterna miljöer skall ses ur sitt rumsliga perspektiv. Organisationens rum definieras på olika sätt av olika aktörer i olika tidsskeden. Rummen blir m.a.o. sociala konstruktioner.(beronius s. 106) Således bör vi finna det politiska rummet och det handlingsorienterade rummet inom organisationens väggar. Om två så motstridiga variabler finns inom en och samma organisation kan det vara av yttersta intresse att söka spåra relationen mellan dessa i varje organisation. Det intressanta är att se de hur bilden av organisationen förändras mellan de olika nivåerna och vari problemet med att skapa en konsistens mellan bilderna ligger. Jag har därmed kommit till kärnpunkten i Brunssons resonemang, och förvisso för denna uppsats, nämligen diskrepansen mellan prat, beslut och handling och hur detta leder till inkonsistenser i organisationer

20 ORGANISATIONENS KONTEXT Men åter till dilemmat med de svårförenliga storheterna politik och handling. En vanlig frågeställning som i regel förekommer på beslutsnivåer i företaget är varför mycket av det som beslutats inte kommer till uttryck i konkret handling. På andra, operativa nivåer finns i regel en motsvarande irritation formulerat i frågan: Varför tas inga konkreta beslut som är förankrade i verksamheten? Detta förhållande mellan olika nivåer i en organisation kan vid första anblicken verka paradoxalt, rent av onaturligt med utgångspunkt i en rationell syn på organisationer. I själva verket är det en och samma känsla i båda frågeställningarna, känslan av inkonsistens eller icke-överensstämmelse mellan planering, beslut och utförande. Likaväl är detta ett intressant förhållande som kan vara värt att undersöka närmare. Det är ju oftast i realiserandet som ev. svagheter visar sig i en organisations interna kommunikation. Organisationens form Jag har i det föregående kort redogjort för två analystyper på ekologisk nivå av organisationer som pekar på organisationens konstitution vad beträffar mål, makt och i viss utsträckning medel. Det är främst Bergs idé med idealtyper och korsmodell jag kommer här att använda och utveckla i de syften jag har med detta arbete. Relationen mellan företrädesvis marknadsorienterad och reglerad verksamhet kan f.ö. med lite god vilja jämföras med relationen politik - handling som Brunsson företräder 15. För att tydliggöra de respektive särdragen som de beskrivs av Brunsson refererar jag dennes beskrivning av fenomenen politik contra handling på ekologisk nivå till att börja med för att sedan föra in resonemanget till en organisationsintern nivå. Politisk contra handlingsorganisation Om man tar som utgångspunkt en handlingsorganisation och definierar denna på ekologisk nivå ser man att denna skiljer sig på ett flertal grundläggande punkter från den politiska organisationen. Brunsson nämner åtta respektive punkter som är karaktäristiska för handlingsorganisationen nämligen: 1) Överensstämmelse som princip för rekrytering och organiserande 2) Stark organisationsideologi 3) Beslutsfattandet 4) Konsistens mellan ideologi och handling 5) Specialisering 6) Fokus på lösningar 7) Fast övertygelse 8) Begränsad rationalitet (Ibid. s /Fritt översatt från engelska/) Jag går i det följande kort igenom respektive punkt där jag sammanfattar Brunssons resonemang beträffande handlingsorganisationen och dess skillnad från den politiska organisationen. 15 Denna analogi antyds av Berg i dennes presentation av korsmodellen där han säger:...å ena sidan marknadsorienterade organisationer som ytterst styrs av lagen om tillgång och efterfrågan...och vars verksamhet är möjlig att uttrycka i kvantitativa termer. Å andra sidan har vi reglerade ofta i grunden politiskt styrda organisationer som är mer oberoende av/olika marknadskrafter.... (Ibid. s. 3)

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget Socionomen i sitt skilda förutsättningar och varierande Förstå och känna igen förutsättningar, underbyggande idéer och dess påverkan på yrkesutövandet. Att förstå förutsättningarna, möjliggör att arbeta

Läs mer

Det sociala landskapet. Magnus Nilsson

Det sociala landskapet. Magnus Nilsson Det sociala landskapet Magnus Nilsson Det sociala landskapet vad är det? Består av interagerande delar Helheten framträder bara på avstånd De olika delarna har olika påverkan på varandra Hur lanskapet

Läs mer

Organisationer och förändring. Henrik Ifflander VT2014

Organisationer och förändring. Henrik Ifflander VT2014 Organisationer och förändring Henrik Ifflander VT2014 Huvudfrågor i organisationsteori organisation människa rationalitet icke-rationalitet stabilitet förändring Makt... Direkt makt - handlingsmakt, Weber

Läs mer

POLITIK I ORGANISATIONEN

POLITIK I ORGANISATIONEN POLITIK I ORGANISATIONEN Av Magnus von Stapelmohr Bakgrund När jag under min studietid vid Uppsala Universitet skulle välja ämne för mitt examensarbete kom jag bland annat i kontakt med maktfrågor inom

Läs mer

TEORINS ROLL I DEN VETENSKAPLIGA KUNSKAPSPRODUKTIONEN

TEORINS ROLL I DEN VETENSKAPLIGA KUNSKAPSPRODUKTIONEN Disposition Motivering TEORINS ROLL I DEN VETENSKAPLIGA KUNSKAPSPRODUKTIONEN Kriterier för vad som bör kallas teori Exempel på definition Utveckling runt några begrepp Kriterier för god teori Lästips KJ

Läs mer

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 Uppsala universitet Institutionen för moderna språk VT11 Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 För betyget G skall samtliga betygskriterier för G uppfyllas.

Läs mer

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet FILOSOFI Filosofi är ett humanistiskt ämne som har förgreningar i alla områden av mänsklig kunskap och verksamhet, eftersom det behandlar grundläggande frågor om verklighetens natur, kunskapens möjlighet

Läs mer

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1 Linköpings Universitet Gabriella Degerfält Hygrell Politisk Teori 2 930427-7982 733G36 Frihet är ett stort och komplext begrepp. Vad är frihet? Hur förenligt är libertarianismens frihetsdefinition med

Läs mer

Varför börjar man som idéhistoriker att forska i ämnet populärvetenskap?

Varför börjar man som idéhistoriker att forska i ämnet populärvetenskap? DEN BETYDELSEFULLA POPULÄRVETENSKAPEN Populärvetenskapen hyllas liksom den kritiseras, men ofta uteblir det djupgående resonemanget. Ikaros korresponderade med Kaj Johansson, idéhistoriker vid Göteborgs

Läs mer

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling Kursens syfte En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik Metodkurs kurslitteratur, granska tidigare uppsatser Egen uppsats samla in, bearbeta och analysera litteratur och eget empiriskt

Läs mer

Organisationer och Makt. Henrik Ifflander VT2014

Organisationer och Makt. Henrik Ifflander VT2014 Organisationer och Makt Henrik Ifflander VT2014 sammanfattning av föregående föreläsning för att få något gjort krävs samarbete i organiserad form organisationer är de länkar som binder samman människor

Läs mer

Weber, Durkheim och Simmel. Magnus Nilsson

Weber, Durkheim och Simmel. Magnus Nilsson Weber, Durkheim och Simmel Magnus Nilsson Max Weber Levde 1864 till 1920. Inflytelserik inom ämnen som till exempel sociologi, religionshistoria, organisationsteori, politisk teori, juridik, nationalekonomi

Läs mer

Grundformuleringen av det kategoriska imperativet

Grundformuleringen av det kategoriska imperativet Grundformuleringen av det kategoriska imperativet Det kategoriska imperativet är alltså bara ett enda, nämligen: Handla endast efter den maxim genom vilken du tillika kan vilja att den blir en allmän lag

Läs mer

Edward de Bono: Sex tänkande hattar

Edward de Bono: Sex tänkande hattar Edward de Bono: Sex tänkande hattar Tänkandet är vår viktigaste mänskliga resurs. Men vårt största problem är att vi blandar ihop olika saker när vi tänker. Vi försöker för mycket på en gång; vi blandar

Läs mer

för att komma fram till resultat och slutsatser

för att komma fram till resultat och slutsatser för att komma fram till resultat och slutsatser Bearbetning & kvalitetssäkring 6:1 E. Bearbetning av materialet Analys och tolkning inleds med sortering och kodning av materialet 1) Kvalitativ hermeneutisk

Läs mer

Organisationsteori. Distanskurs samhällsentreprenörskap 16/11-09

Organisationsteori. Distanskurs samhällsentreprenörskap 16/11-09 Organisationsteori Distanskurs samhällsentreprenörskap 16/11-09 Varför relevant med organisationsteoretiska perspektiv? Alternativa perspektiv möjliggöra utveckling Kritisk analys Förståelse av egen praktik

Läs mer

Pedagogikens systemteori

Pedagogikens systemteori Pedagogikens systemteori Konsekvenspedagogik Pedagogikens väsentligaste uppgift är att skapa ramar och villkor för den individuella utvecklingen genom att lägga vikt på social handlingskompetens och självbildning

Läs mer

Vad är sanning? Vad är vetenskap? Vad är praxis? Hur kan dessa två områden samverka? Vad är en praktiker? INTRODUKTION TILL VETENSKAP I

Vad är sanning? Vad är vetenskap? Vad är praxis? Hur kan dessa två områden samverka? Vad är en praktiker? INTRODUKTION TILL VETENSKAP I INTRODUKTION TILL VETENSKAP I VÅRD, OMSORG OCH SOCIALT ARBETE HELENA LINDSTEDT, UNIVERSITETSLEKTOR Del 1. 1 Litteratur ThurénT, Vetenskapsteori för nybörjare, 2007. Thomassen M, Vetenskap, kunskap och

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Seminarieredovisning om Bergers och Luckmanns Kunskapssociologi (GDK; TRTE11 ht 2008)

Seminarieredovisning om Bergers och Luckmanns Kunskapssociologi (GDK; TRTE11 ht 2008) Seminarieredovisning om Bergers och Luckmanns Kunskapssociologi (GDK; TRTE11 ht 2008) Inför seminarieredovisningen den förväntar jag mig att alla läser hela boken. Eftersom jag anser att den inte fungerar

Läs mer

Organisation, bildning och profession, OPUS. 7,5 högskolepoäng. Provmoment: Salstentamen 1 Ladokkod: 11OU10 Tentamen ges för: OPUS Kull ht 14

Organisation, bildning och profession, OPUS. 7,5 högskolepoäng. Provmoment: Salstentamen 1 Ladokkod: 11OU10 Tentamen ges för: OPUS Kull ht 14 Organisation, bildning och profession, OPUS 7,5 högskolepoäng Provmoment: Salstentamen 1 Ladokkod: 11OU10 Tentamen ges för: OPUS Kull ht 14 TentamensKod: Tentamensdatum: 3 oktober 2014 Tid: 09.00-10.30

Läs mer

Betygskriterier för bedömning av uppsatser på termin 6, ht14

Betygskriterier för bedömning av uppsatser på termin 6, ht14 Betygskriterier för bedömning av uppsatser på termin 6, ht14 Till studenter Allmänna krav som ska uppfyllas men som inte påverkar poängen: Etik. Uppsatsen ska genomgående uppvisa ett försvarbart etiskt

Läs mer

Informationsteknologi och etik Introduktion. Kursen. Etikteorier och forskning. Filosofisk forskning: Psykologisk forskning:

Informationsteknologi och etik Introduktion. Kursen. Etikteorier och forskning. Filosofisk forskning: Psykologisk forskning: Informationsteknologi och etik Introduktion Iordanis Kavathatzopoulos Uppsala universitet Avd. för människa-datorinteraktion Kursen Registrering Föreläsningar, grupparbete, seminarier Litteratur: Bynum-Rogersson,

Läs mer

Sociologisk teori sociologi 2.0. Magnus Nilsson Karlstad universitet

Sociologisk teori sociologi 2.0. Magnus Nilsson Karlstad universitet Sociologisk teori sociologi 2.0 Magnus Nilsson Karlstad universitet Teori, metod och empiri är grundläggande byggstenar i det vetenskapliga arbetet. Med hjälp av teori kan man få sin analys att lyfta,

Läs mer

Internationell politik 1

Internationell politik 1 Internationell politik 1 Föreläsning 3. Teoretiska perspektiv: Konstruktivism och alternativa inriktningar Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Konstruktivism Konstruktivismens centrala påståenden: 1. Värden

Läs mer

Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning

Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning Normativa och beskrivande analyser Uppsala universitet @ 2003 Anders Jansson Sammanfattning kap. 1 Sociotekniska system Många olika grupper av användare

Läs mer

Tema: Didaktiska undersökningar

Tema: Didaktiska undersökningar Utbildning & Demokrati 2008, vol 17, nr 3, 5 10 Tema: Didaktiska undersökningar Tema: Didaktiska undersökningar Generella frågor som rör undervisningens val brukas sägas tillhöra didaktikens område. Den

Läs mer

Nyckeln till framgång

Nyckeln till framgång Nyckeln till framgång 1 2 En liten bok om Industrilås värderingar att bära nära hjärtat. 3 När vi på Industrilås ville formulera vilka vi är och vad vi står för skapade vi begreppet En filosofi, många

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Moralisk oenighet bara på ytan?

Moralisk oenighet bara på ytan? Ragnar Francén, doktorand i praktisk filosofi Vissa anser att det är rätt av föräldrar att omskära sina döttrar, kanske till och med att detta är något de har en plikt att göra. Andra skulle säga att detta

Läs mer

Tillämpningen av individuell lönesättning - problem och möjligheter Inför 2012 års forsknings- och innovationspolitiska proposition

Tillämpningen av individuell lönesättning - problem och möjligheter Inför 2012 års forsknings- och innovationspolitiska proposition 2013 Anna Danielsson Håkan Regnér Tillämpningen av individuell lönesättning - problem och möjligheter Inför 2012 års forsknings- och innovationspolitiska proposition Tolkningar av studien: Besluts- och

Läs mer

Martin Heidegger. 2. Jaget kan inte existera isolerat från sin omvärld. Jag kan endast existera genom att "vara-riktad-mot" föremål i min omvärld.

Martin Heidegger. 2. Jaget kan inte existera isolerat från sin omvärld. Jag kan endast existera genom att vara-riktad-mot föremål i min omvärld. Martin Heidegger Martin Heidegger (1889-1976) var elev till Husserl och har tagit starka intryck av dennes fenomenologiska filosofi. På viktiga punkter avvek dock Heidegger från sin lärare. För Husserl

Läs mer

Kunskap = sann, berättigad tro (Platon) Om en person P s har en bit kunskap K så måste alltså: Lite kunskaps- och vetenskapsteori

Kunskap = sann, berättigad tro (Platon) Om en person P s har en bit kunskap K så måste alltså: Lite kunskaps- och vetenskapsteori Lite kunskaps- och vetenskapsteori Empiriska metoder: kvalitativa och kvantitativa Experiment och fältstudier Människor och etik 1 Kunskap = sann, berättigad tro (Platon) Om en person P s har en bit kunskap

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Samhällskunskap 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod SAMSAM02 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Aktuellt läromedel för kursen. Vt 13 är detta: Almgren/Höjelid/Nilsson: Reflex 123 Gleerups Utbildning AB,

Läs mer

5. Att fylla modell och indikatorer med innehåll hur fånga kvantitativa och kvalitativa data

5. Att fylla modell och indikatorer med innehåll hur fånga kvantitativa och kvalitativa data 5. Att fylla modell och indikatorer med innehåll hur fånga kvantitativa och kvalitativa data Inledning En bärande idé i Mälardalen Innovation Index (MII) är att innovationsdriven tillväxt skapas i ett

Läs mer

Sociologiska institutionen, Umeå universitet.

Sociologiska institutionen, Umeå universitet. Sociologiska institutionen, Umeå universitet. Sammanställning av Förväntade studieresultat för kurserna Sociologi A, Socialpsykologi A, Sociologi B, Socialpsykologi B. I vänstra kolumnen återfinns FSR

Läs mer

Vetenskapsteori 2012-03-22. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Propositionell kunskap. Olika typer av kunskap

Vetenskapsteori 2012-03-22. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Propositionell kunskap. Olika typer av kunskap Vetenskapsteori Introduktion till vetenskapsteori med inriktning på medicinsk forskning Kunskap och sanning Ontologi (ontos = varande och logia = lära) läran om det som är Hur är världen och tingen beskaffade?

Läs mer

3. Misstagsteorin. vårt moraliska språk är bristfälliga därför att de inte kan

3. Misstagsteorin. vårt moraliska språk är bristfälliga därför att de inte kan 3. Misstagsteorin Varför ska vi acceptera den semantiska premissen? Mackie menar att varje tolkning av våra moraliska utsagor som utelämnar de tre egenskaperna inte uttömmer de begrepp som vi faktiskt

Läs mer

Hare Del II (Metod) kunskap om hur det skulle vara för mig att befinna mig i deras. "reflektionsprincipen" (dock ej av H). Den säger följande: för att

Hare Del II (Metod) kunskap om hur det skulle vara för mig att befinna mig i deras. reflektionsprincipen (dock ej av H). Den säger följande: för att Syftet med denna del är att utveckla och försvara en form av preferensutilitarism, vilken kan identifieras med kritiskt tänkande. Den huvudsakliga framställningen är i kap. 5-6. En senare kort sammanfattning

Läs mer

Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318

Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318 Föreläsningar 1. Onsdag 14/11 13-15 sal 203 2. Torsdag 15/11 13-15 sal 203 3. Måndag 19/11 13-15 sal 203 4. Tisdag 20/11 13-15 sal 203 5. Onsdag 21/11 13-15 sal 203 6. Torsdag 22/11 13-15 sal 203 Gruppövning,

Läs mer

Organisation Civilekonomprogrammet år 1

Organisation Civilekonomprogrammet år 1 Organisation Civilekonomprogrammet år 1 Organisationsutveckling Förändring och lärande i organisationer Birgitta Sköld HT-2011 IEI/Företagsekonomi Linköpings Universitet Syftet med dagens föreläsning Presentera

Läs mer

Kursplan för Matematik

Kursplan för Matematik Sida 1 av 5 Kursplan för Matematik Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Grundskolan har till uppgift att hos eleven utveckla sådana kunskaper i matematik som behövs för

Läs mer

Objektivitet. Är vetenskapen objektiv? Vad betyder objektivitet

Objektivitet. Är vetenskapen objektiv? Vad betyder objektivitet Objektivitet Är vetenskapen objektiv? Vad betyder objektivitet Utgångspunkt Objektivitet och sanning: Är våra påståenden och tankar objektiva? I så fall handlar de om något som finns i världen om existerande

Läs mer

Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven

Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven Biologi inrättad 2000-07 Ämnets syfte och roll i utbildningen Biologiämnet syftar till att beskriva och förklara naturen och levande organismer ur ett naturvetenskapligt perspektiv. Samtidigt skall utbildningen

Läs mer

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en o m e r f a r e n h e t o c h s p r å k Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en skapelseakt där

Läs mer

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn Lärandeteorier och specialpedagogisk verksamhet Föreläsningen finns på kursportalen. Ann-Charlotte Lindgren Vad är en teori? En provisorisk, obekräftad förklaring Tankemässig förklaring, i motsats till

Läs mer

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4 ÖRJAN EDSTRÖM Andreas Inghammar, Funktionshindrad med rätt till arbete? En komparativ studie av arbetsrättsliga regleringar kring arbete och funktionshinder i Sverige, England och Tyskland, Juristförlaget

Läs mer

Genusforskning och politik en nödvändig eller olycklig symbios?

Genusforskning och politik en nödvändig eller olycklig symbios? Anne-Marie Morhed Genusforskning och politik en nödvändig eller olycklig symbios? Idag kan vi betrakta genusforskningens genombrott med viss historisk distans. I Sverige har den funnits både som studieinriktning

Läs mer

Kvalitativa metoder II. 4.

Kvalitativa metoder II. 4. Kvalitativa metoder II. 4. Ann-Sofie Smeds-Nylund annssmed@abo.fi Åbo Akademi Strandgatan 2 65100 Vasa 9.11.2015 1 Kvalitet Etik God kvalitet och god etik vid kvalitativa studier KVALITET qualitas (lat)

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

Vad är evidensbaserat socialt arbete? Francesca Östberg

Vad är evidensbaserat socialt arbete? Francesca Östberg Vad är evidensbaserat socialt arbete? Francesca Östberg Evidensrörelsen Behov hos politik och ledning att minska osäkerheten om resultaten blir det bättre? Huvudargument är att vi saknar kunskap om det

Läs mer

Provmoment: Salstentamen 1 Ladokkod: 11OU11 Tentamen ges för: OPUS Kull ht 16. TentamensKod: Tentamensdatum: 30 september 2016 Tid:

Provmoment: Salstentamen 1 Ladokkod: 11OU11 Tentamen ges för: OPUS Kull ht 16. TentamensKod: Tentamensdatum: 30 september 2016 Tid: Organisation och profession, OPUS 7,5 högskolepoäng Provmoment: Salstentamen 1 Ladokkod: 11OU11 Tentamen ges för: OPUS Kull ht 16 TentamensKod: Tentamensdatum: 30 september 2016 Tid: 09.00-10.30 Totalt

Läs mer

Prövning i sociologi

Prövning i sociologi Prövning i sociologi Prövningsansvarig lärare :Elisabeth Bramevik Email: elisabeth.m.bramevik@vellinge.se Så går prövningen till: Efter att du anmält dig till prövningen via länken på Sundsgymnasiets hemsida,

Läs mer

KOMMUNIKATION ATT SKAPA ETT BRA SAMTAL

KOMMUNIKATION ATT SKAPA ETT BRA SAMTAL KOMMUNIKATION Detta dokument tar upp kommunikation, feeback och SMART:a mål, som ska verka som ett stöd under utvecklingssamtalet. Kommunikation är konsten att förmedla tankegångar, information och känslor

Läs mer

Aristi Fernandes Examensarbete T6, Biomedicinska analytiker programmet

Aristi Fernandes Examensarbete T6, Biomedicinska analytiker programmet Kursens mål Efter avslutad kurs skall studenten kunna planera, genomföra, sammanställa och försvara ett eget projekt samt kunna granska och opponera på annan students projekt. Studenten ska även kunna

Läs mer

Kunskapssyner och kunskapens vyer. Om kunskapssamhällets effektiviseringar och universitetets själ, med exempel från Karlstads universitet

Kunskapssyner och kunskapens vyer. Om kunskapssamhällets effektiviseringar och universitetets själ, med exempel från Karlstads universitet RECENSION Sven-Eric Liedman Amela Dzin: Kunskapssyner och kunskapens vyer. Om kunskapssamhällets effektiviseringar och universitetets själ, med exempel från Karlstads universitet Doktorsavhandling. Karlstad

Läs mer

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap www.byggledarskap.se Ledarskapsmodeller 1(5) Ledarskapsmodeller Kravet på ledarskapet varierar mellan olika organisationer. Kraven kan också variera över tid inom ett och samma företag. Ledarskapet i en

Läs mer

Allmänt om kvalitativ metod och likheter, skillnader gentemot kvantitativ metod

Allmänt om kvalitativ metod och likheter, skillnader gentemot kvantitativ metod Föreläsning kvalitativ metod, Jonas Axelsson Jag skall ha detta upplägg: - Allmänt om kvalitativ metod och likheter, skillnader gentemot kvantitativ metod - Exempel på olika kvalitativa metoder - Något

Läs mer

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete Främjandet av mångfald och likabehandling inom en organisation förutsätter att ledarskapet

Läs mer

information - kunskap - vetenskap - etik

information - kunskap - vetenskap - etik information - kunskap - vetenskap - etik övning a priori: hur välja en teknik? Ni har fått ett uppdrag från ett flygbolag att skapa en tjänst som ökar upplevelsen av säkerhet hos passagerarna genom att

Läs mer

Abrahamsson B & Andersen J.A.: Organisation. Att beskriva och förstå organisationer. Upplaga 4, förnyad och utökat. 2005. Liber AB.

Abrahamsson B & Andersen J.A.: Organisation. Att beskriva och förstå organisationer. Upplaga 4, förnyad och utökat. 2005. Liber AB. Statvetenskapliga fakulteten Urvalsprov i allmän statslära Linjen för forskning i administration och organisation Bedömningsgrunderna Sommar 2010 Litteraturprov Abrahamsson B & Andersen J.A.: Organisation.

Läs mer

Teknikprogrammet (TE)

Teknikprogrammet (TE) Teknikprogrammet (TE) Teknikprogrammet (TE) ska utveckla elevernas kunskaper om och färdigheter i teknik och teknisk utveckling. Efter examen från programmet ska eleverna ha kunskaper för högskolestudier

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Organisatoriskt lärande

Organisatoriskt lärande Organisatoriskt lärande Organisatoriskt lärande, men vem är det som lär organisationen eller individen? Eller båda? En brygga mellan individens och organisationens kunskapsuppbyggnad kommunikation transparens

Läs mer

Processer och värdegrund

Processer och värdegrund 2009-08-06 Processer och värdegrund Ann-Sofie Mattsson Processer och värdegrund Innehåll 1 SAMMANFATTNING 2 2 INLEDNING 3 3 KOMMUNENS VÄRDERINGAR UTTRYCKS I PROCESSER 6 3.1 Professionalitet 6 3.2 Engagemang

Läs mer

Kursplan för SH Samhällskunskap A

Kursplan för SH Samhällskunskap A Kursplan för SH1201 - Samhällskunskap A som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Eleven ska ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt, kunna

Läs mer

Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga

Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga Att bedriva effektiv framgångsrik förändring har varit i fokus under lång tid. Förändringstrycket är idag högre än någonsin

Läs mer

Titel på examensarbetet. Dittnamn Efternamn. Examensarbete 2013 Programmet

Titel på examensarbetet. Dittnamn Efternamn. Examensarbete 2013 Programmet Titel på examensarbetet på två rader Dittnamn Efternamn Examensarbete 2013 Programmet Titel på examensarbetet på två rader English title on one row Dittnamn Efternamn Detta examensarbete är utfört vid

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Metoduppgift 4 Metod-PM

Metoduppgift 4 Metod-PM LINKÖPINGS UNIVERSITET Metoduppgift 4 Metod-PM Statsvetenskapliga metoder 733g22 VT 2013 Problem, syfte och frågeställningar Informations- och kommunikationsteknik (IKT) får allt större betydelse i dagens

Läs mer

Kvalitativ Analys. Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408

Kvalitativ Analys. Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408 Kvalitativ Analys Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408 Inlämningsuppgift 2 Era gruppinlämningar ligger här framme, leta reda på er egen!!! Jag har godtyckligt gett er ett gruppnummer, referera till det

Läs mer

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg Betygskriterier Examensuppsats 30 hp. Betygskriterier Tregradig betygsskala används med betygen icke godkänd (IG), godkänd (G) och väl godkänd (VG). VG - Lärandemål har uppfyllts i mycket hög utsträckning

Läs mer

Tillämpad experimentalpsykologi [2] Tillämpad experimentalpsykologi [1] Empirisk forskningsansats. Tillämpad experimentalpsykologi [3] Variabler

Tillämpad experimentalpsykologi [2] Tillämpad experimentalpsykologi [1] Empirisk forskningsansats. Tillämpad experimentalpsykologi [3] Variabler Tillämpad experimentalpsykologi [1] Ett tillvägagångssätt för att praktiskt undersöka mänskliga processer Alltså inget forskningsområde i sig! (I motsats till kognitiv, social- eller utvecklingspsykologi.)

Läs mer

Tillämpad experimentalpsykologi [2] Tillämpad experimentalpsykologi [1] Tillämpad experimentalpsykologi [3] Empirisk forskningsansats

Tillämpad experimentalpsykologi [2] Tillämpad experimentalpsykologi [1] Tillämpad experimentalpsykologi [3] Empirisk forskningsansats Tillämpad experimentalpsykologi [1] Ett tillvägagångssätt för att praktiskt undersöka mänskliga processer Alltså inget forskningsområde i sig! (I motsats till kognitiv, social- eller utvecklingspsykologi.)

Läs mer

VETENSKAPSTEORI VETENSKAPSTEORI. Studiet av vetenskapernas villkor, arbetssätt och möjliga utgångspunkter. Vetenskapens uppgift

VETENSKAPSTEORI VETENSKAPSTEORI. Studiet av vetenskapernas villkor, arbetssätt och möjliga utgångspunkter. Vetenskapens uppgift VETENSKAPSTEORI Studiet av vetenskapernas villkor, arbetssätt och möjliga utgångspunkter VETENSKAPSTEORI Tar exempelvis fasta på Hur teorier och forskning utgår från antaganden (premisser) om verklighetens

Läs mer

En nybörjarkurs i kritiskt tänkande

En nybörjarkurs i kritiskt tänkande En nybörjarkurs i kritiskt tänkande Jesper Jerkert Andreas Anundi & CJ Åkerberg: Skeptikerskolan. Handbok i kritiskt tänkande. Stockholm: Forum, 2010, 226 s. ISBN 978-91-37-13588-5. Andreas Anundi och

Läs mer

Statistikens grunder HT, dagtid Statistiska institutionen

Statistikens grunder HT, dagtid Statistiska institutionen Statistikens grunder 1 2013 HT, dagtid Statistiska institutionen Orsak och verkan N Kap 2 forts. Annat ord: kausalitet Något av det viktigaste för varje vetenskap. Varför? Orsakssamband ger oss möjlighet

Läs mer

Organisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981)

Organisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981) Organisationskultur Organisationskulturer och kommunikation Jacobsen och Thorsvik kap. 4 & 8 Wahl kap 6 Medel för att förbättra resultat Förebild: Japanska företag Betonar Samarbete Medverkan Kommunikation

Läs mer

Organisationer och det omgivande samhället

Organisationer och det omgivande samhället Organisationer och det omgivande samhället Litteratur: Castells, Informationsnätet samhället ryggrad, Ord & Bild nr 6, 2000 Jacobsen & Thorsvik, Hur moderna organisationer fungerar, Studentlitteratur,

Läs mer

Två decenniers perspektiv på förändring och utveckling

Två decenniers perspektiv på förändring och utveckling Två decenniers perspektiv på förändring och utveckling När vi i Rörelse & Utveckling startade 1996 var det med en stark drivkraft att vilja medverka till utveckling bland organisationer, grupper och verksamheter.

Läs mer

Gemensam idé Idéns kvalitet Värden vi levererar Generella effekter

Gemensam idé Idéns kvalitet Värden vi levererar Generella effekter Gemensam idé Lärande organisationer utvecklas ur en medveten och gemensamt accepterad organisations- och verksamhetsidé. Genom idén finner vi de gemensamt nödvändiga motiven för det kontinuerliga lärandet.

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

Kulturell identitet och interkulturellt förhållningssätt

Kulturell identitet och interkulturellt förhållningssätt Om ämnet Modersmål Ämnesplanen utgår från att kunskaper i och om det egna modersmålet är avgörande för lärande och intellektuell utveckling. EU betonar vikten av modersmål som en av sina åtta nyckelkompetenser.

Läs mer

Föreläsning 7 Mentala modeller, metaforer och emotionell interaktion. Kapitel 5 (3) i Rogers et al.

Föreläsning 7 Mentala modeller, metaforer och emotionell interaktion. Kapitel 5 (3) i Rogers et al. Föreläsning 7 Mentala modeller, metaforer och emotionell interaktion Kapitel 5 (3) i Rogers et al. Översikt Human Action Cycle Konceptuella modeller Metaforer ikoner Emotionell design Antropomorfism Agenter

Läs mer

Statsvetenskap G02 Statsvetenskapliga metoder Metoduppgift

Statsvetenskap G02 Statsvetenskapliga metoder Metoduppgift METOD-PM PROBLEM Snabb förändring, total omdaning av en stat. Detta kan kallas revolution vilket förekommit i den politiska sfären så långt vi kan minnas. En av de stora totala omdaningarna av en stat

Läs mer

Två sidor av samma historia

Två sidor av samma historia Sökandet efter sanningen Mats Arvidson, doktorand i musikvetenskap [Historien skrivs alltid] av segraren. När två kulturer drabbar samman utplånas förloraren, och vinnaren skriver historieböckerna böcker

Läs mer

Värdeepistemologi. Epistemologi: allmänt. Föreläsning 8. Vad är kunskap? Värdeepistemologi. Skepticism & kognitivism

Värdeepistemologi. Epistemologi: allmänt. Föreläsning 8. Vad är kunskap? Värdeepistemologi. Skepticism & kognitivism Värdeepistemologi Föreläsning 8 Epistemologi: allmänt Medan semantik handlar om språket och ontologi handlar om verkligheten så handlar epistemologi om kunskap Vad innebär det att veta ngt?, Hur kan vi

Läs mer

Probleminventering problemformulering - forskningsprocess Forskningsdesign. Eva-Carin Lindgren, docent i idrottsvetenskap

Probleminventering problemformulering - forskningsprocess Forskningsdesign. Eva-Carin Lindgren, docent i idrottsvetenskap Probleminventering problemformulering - forskningsprocess Forskningsdesign Eva-Carin Lindgren, docent i idrottsvetenskap Syfte med föreläsningen Problemformulering Forskningsdesign Forskningsprocessen

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Särskild prövning Historia B

Särskild prövning Historia B Hej! Särskild prövning Historia B Du har visat intresse för att göra särskild prövning i Historia B. Här kommer mer exakta anvisningar. Detta gäller: Prövningen består av tre arbeten. En uppgift utgår

Läs mer

Utbildningsplan för Masterprogrammet i Sociologi, med Samhällsanalytisk inriktning 120 högskolepoäng

Utbildningsplan för Masterprogrammet i Sociologi, med Samhällsanalytisk inriktning 120 högskolepoäng Utbildningsplan för Masterprogrammet i Sociologi, med Samhällsanalytisk inriktning 120 högskolepoäng Avancerad nivå Master in Sociology 2(2) 1. Beslut om fastställande Utbildningsplan för Masterprogrammet

Läs mer

1) Introduktion. Jonas Aspelin

1) Introduktion. Jonas Aspelin 1) Introduktion Jonas Aspelin Uttrycket relationell förekommer i många sammanhang. Man talar till exempel om relationell psykoterapi, relationell estetik, relationell sociologi och relationell psykologi.

Läs mer

Utvärdering med fokusgrupper

Utvärdering med fokusgrupper Hämtat från www.kunskapsabonnemanget.se Utvärdering med fokusgrupper Monica Hane Med metod menar vi hur det empiriska materialet insamlas och bearbetas för att på bästa sätt belysa det som studien skall

Läs mer

Det svenska politiska systemet. Politik och förvaltning

Det svenska politiska systemet. Politik och förvaltning Det svenska politiska systemet Politik och förvaltning Uppläggning Centrala begrepp: byråkrati och offentlig förvaltning Teorier om förvaltningens roll Legitimitet och offentlig förvaltning Byråkrati ett

Läs mer

Ur boken Självkänsla Bortom populärpsykologi och enkla sanningar

Ur boken Självkänsla Bortom populärpsykologi och enkla sanningar Ur boken Bortom populärpsykologi och enkla sanningar av Magnus Lindwall, Göteborgs universitet Begreppet självkänsla har under de senaste åren fått stor uppmärksamhet i populärvetenskapliga böcker. Innehållet

Läs mer

Forskningens vetenskapsfilosofiska grunder, grundläggande kvalitetskriterier och forskningsinriktningar. Mikael Nygård Åbo Akademi

Forskningens vetenskapsfilosofiska grunder, grundläggande kvalitetskriterier och forskningsinriktningar. Mikael Nygård Åbo Akademi Forskningens vetenskapsfilosofiska grunder, grundläggande kvalitetskriterier och forskningsinriktningar Mikael Nygård Åbo Akademi Vetenskaplig forskning kopplas vanligen med processer varigenom vi söker

Läs mer

Kompletteringsuppgifter för missade seminarier/verkstäder för VVV1

Kompletteringsuppgifter för missade seminarier/verkstäder för VVV1 Kompletteringsuppgifter för missade seminarier/verkstäder för VVV1 Kompletteringsuppgiften kan göras i grupp (om ni är flera som vill komplettera) eller enskilt. Har du inte gjort förseminarieuppgiften

Läs mer