RAPPORT FÖR TUCAP-STUDIE OM INFORMATIONSUTBYTE I PREHOSPITALKEDJAN. 4 Maj 2011

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "RAPPORT FÖR TUCAP-STUDIE OM INFORMATIONSUTBYTE I PREHOSPITALKEDJAN. 4 Maj 2011"

Transkript

1 RAPPORT FÖR TUCAP-STUDIE OM INFORMATIONSUTBYTE I PREHOSPITALKEDJAN 4 Maj

2 1. Introduktion Sammandrag av rapporten Observationer Verksamhet Information Kommunikation och informationsbehov Standardiseringsinitiativ Teknik Framtidssyn Intressanta initiativ i omvärlden Rekommendationer Strategiskt arbete Verksamhetsutveckling Begrepp och Informationsstandardisering Lösningsutveckling Prehospitaltjänster Informationsinfrastruktur Kommunikationsinfrastruktur

3 1. Introduktion Denna rapport är resultatet av en studie om informationsöverföring inom prehospitalvården i Sverige genomförd under våren Uppdraget genomfördes av Centric Labs AB på uppdrag av Lindholmen Science Park inom ramen för TUCAP. TUCAP är ett tekniskt utvecklingscenter och med fokus på modern kommunikationsteknik som ska stödja och effektivisera ambulansalarmering och prehospital vård (sjukvård som utförs innan ankomst till sjukhus). Målet för centret är att skapa en arena för forskning och teknisk utveckling inom prehospital vård, där samhället och näringslivet kan samverka. TUCAP har även ambitionen att hitta samarbeten över Sveriges gränser. TUCAP står för tekniskt utvecklingscenter ambulans- och prehospital sjukvård. Uppdraget innebar att analysera och ge svar på följande frågeställningar: 1. Vilka protokoll och standarder finns och används idag mellan de olika aktörerna? 2. Vilka brister finns/upplevs mot de behov som identifieras? 3. Finns det andra protokoll och gränssnitt som vi bör använda istället? 4. Föreslå vilka standards och protokoll som skulle kunna bli en defacto svensk standard för detta? Studien utfördes genom att göra intervjuer och litteraturstudier för att samla data och sedan analysera dessa tillsammans för att dra slutsatser och skapa rekommendationer. De personer som intervjuats är: Bengt Asplén, Katastrofmedicin, Landstinget Västra Götaland Bengt-Arne Sjöqvist, Ortivus AB Göran Bertilsson, SOS Alarm, ansvarar för samverkan med räddningstjänsten Leif Gustavsson, Ambulanssamordningsfunktionen, Östergötlands landsting Mikael Sjöström, SOS Alarm, Chef för utvecklingsavdelningen för IT och teknik Rune Järpsten, SAAB Performit AB Sverker Pettersson, SOS Alarm, ansvar tjänsteutveckling Tommy Matsson, Ambulansenheten, Norrbottens läns landsting Den litteratur som studerats kommer från: Svenska initiativ för samordning inom vårdsektorn Öppna standarder för informationsutbyte MSB ramverk för Samordnade Tjänster för Information och Ledning Försvarsmaktens och NATOs nätverksbaserade försvar EUs samordnade krishanteringssystem, sjöbevakning och flygtrafikledningssystem 3

4 1.1. Sammandrag av rapporten Prehospitalvården står inför ett antal utmaningar de närmsta åren som kommer ställa högra krav på samverkan mellan aktörerna. Dels finns ett behov att samverka för att samutnyttja och utbyta erfarenheter mellan varandra vad gäller arbetssätt och tekniska lösningar för att på så sätt hushålla med tillgängliga ekonomiska medel på ett effektivt sätt. Det är också så att den kommersiella tekniska utveckling som sker och sättet medborgarna använder denna i samhället kommer ställa krav på att prehospitalvården kan anpassas för att kunna hålla en fortsatt hög servicenivå. Även aktörskartan inom prehospitalvården håller på att förändras och kommer fortsätta att förändras i framtiden. Bland annat så har fyra landsting upphandlat privata aktörer för att sköta ambulansdirigering och landstingen har också privata entreprenörer för ambulansdriften i vissa fall. Detta faktum ställer stora krav på tydlighet i ansvarsgränser och roller samt hur de tekniska systemen ska interagera för att stödja samverkan. Lösningen för att hantera dessa problem är att: 1) Definiera gemensamma mål och en gemensam utvecklingsplan för hur samverkan inom prehospitalvården ska gå till med hänsyn till omgivande aktörer som t.ex. CeHis och MSB. 2) Skapa en tydlig beskrivning av de roller som aktörerna inom prehospitalkedjan har och definiera processer och information som de använder för att samverka. 3) På det tekniska planet behöver aktörerna enas om de tekniska tjänster (gränsytor) som systemen ska använda för att utbyta information. Detta innebär i praktiken att man kommer överens om ett antal standarder som ska gälla och som sedan kan användas som krav vid upphandling av tekniska system. Det är viktigt att arbeta integrerat med strategi, verksamhet, information och teknik för att fortsätta utveckla prehospitalvården på ett effektivt sätt. Bilden nedan sammanfattar de mest centrala samverkanspunkterna. 4

5 2. Observationer 2.1. Verksamhet Samarbetet med övriga blåljusmyndigheter saknar standarder vilket försvårar koordinering av resurser mellan de olika aktörerna. Tillkomsten av nya aktörer kan ytterligare försvåra koordineringen om inte kraven kring resurshantering standardiseras mellan blåljusmyndigheterna. Prehospitalkedjans krav på säker hantering av patientinformation har försvårat kommunikationen med övriga blåljusmyndigheter. Införandet av RAKEL bör underlätta denna kommunikation. Observationer» Uppskattningsvis drygt nio av tio larm till 112 involverar endast professionella sjukvårdsinsatser. Övriga larm engagerar samverkan med övriga blåljusmyndigheter.» Vid i väntan på ambulans, IVPA, kan exempelvis Räddningstjänsten vara närmaste tillgängliga resurs. Utmaningen består i att mobilisera snabbast tillgängliga logistiska resurs och snabbast tillgängliga professionella sjukvårdsresurs samt lotsa till patient.» Flertalet respondenter anser rutinerna för samverkan med övriga blåljusmyndigheter vara goda, men att de kan utvecklas ytterligare.» Informationshanteringen hos blåljusmyndigheterna varierar påtagligt.» Information från Räddningstjänst, sjukvård, polis, m.fl. blåljusmyndigheter, läggs varken in i sjukvårdsinformationen eller stäms av gentemot befintlig information. Detta uppges inte vara fallet ens då Räddningstjänsten gör utryckning i rollen som sjukvårdsresurs.» Det tillkommer nya aktörer bland annat för dirigentfunktionen för ambulans.» Struktur saknas för hur systemen ska koppla över rapporter. Vid utryckning tillsammans med Räddningstjänsten i Stockholm och Göteborg väljer respektive beställare att arbeta parallellt, för att säkerställa att systemen överför rätt information. Detta är ett exempel på hur bristande interoperabilitet hanteras genom överenskommelse mellan enskilda aktörer lokalt, inte övergripande mellan myndigheter på nationell nivå. Denna samkörning saknas då övriga landsting samverkar med annan aktör.» Det finns krav att på att säkerställa patientens identitet endast via krypterade meddelande. I och med införandet av RAKEL möjliggörs krypterade talgrupper med övriga blåljusmyndigheter, denna möjlighet saknas idag. Slutsatser» Införandet av RAKEL hos alla blåljusmyndigheter ger nya möjligheter för informationshantering mellan myndigheterna.» Vård-/Patientdata uppstår inom prehospitalkedjan oavsett om aktörernas roller matchar de definitioner som återfinns i lagar och rutiner. Om fokus endast är på att hantera officiell patientdata är det stor risk att vital information tappas bort.» För att snabbt få bästa möjliga resurs på plats krävs god koordinering av resurser mellan blåljusmyndigheterna. För att tillkomsten av nya aktörer inte ska försvåra koordineringen krävs att introduktion och samverkan är baserad på en 5

6 väldokumenterad överenskommelse vad gäller protokoll, information och gemensamma rutiner.» På såväl regional, som nationell och internationell nivå ställs ökade krav på interoperabilitet och standardisering av system. Det föreligger en stor skillnad på tekniska stödsystem, dokumentation, tolkning, et cetera, mellan landsting och regioner, vilket i hög grad påverkar prehospitalkedjans tillgång till patientinformation. Detta trots att lagstiftningen är nationell och omfattar alla vårdgivare. Ambulansdirigeringen inom respektive landsting kommer troligen att baseras på olika index för triagering. Det är oklart hur situationer som involverar flera landsting med olika triageringsindex kommer att hanteras och vem som styr prioriteringen i dessa situationer. Observationer» Dirigentfunktionens beslut grundas på säkerställd tillgång till relevant information. Informationen är en förutsättning för att definiera vilken sjukvårdsresurs och transport som är lämplig. Prioritering av resurser baseras på triagering; dvs. att snabbt prioritera de sjuka efter standardfrågor och standardtester. SOS Alarm har valt att basera sin triagering på Svenskt Index, vilket innebär att medicinsk historik, et cetera, inte överförs med mindre än att detta ingår i Svensk Index.» Allt fler vårdgivare vill göra likartad, men mer kvalificerad bedömning även i ambulansen. METTS ligger ofta som grund för denna prioritering, men är inte en nationell standard.» Kritik förekommer inom anslutna landsting då Svensk Index anses generera alltför många ambulansfall, dvs. dirigentfunktionen inbegriper en alltför stor marginal. Avtalen mellan SOS Alarm och landsting respektive regioner varierar, vissa vårdgivare äger index, har rätt att uppdatera, eller t.o.m. rätt att byta ut index. Vissa Några landsting önskar arbeta fram egna index.» Dirigentfunktionen för ambulans har länge skötts av SOS Alarm i samtliga landsting men från och med hösten 2011 kommer dirigentfunktionen i fyra landsting tas över av annan aktör. Slutsatser» Såväl operationella som medicinska processer måste hanteras. En gemensam beskrivning längs hela kedjan skulle ge ett stort medicinskt värde.» Vilket index som används vid triageringen påverkar såväl prioritering av resurser som hela den följande prehospitalkedjans informationsunderlag för fortsatt arbete. Då olika index används i angränsande landsting krävs en övergripande överenskommelse om hur de olika dirigentoperatörerna ska agera då patient skickas över vårdadministrativa gränser. 6

7 Den låga standardiseringsgraden på informationsnivå har resulterat i en leverantörs- och produktstyrd integrationsmetod som medför otydligheter i huruvida registrerade data är jämförbara mellan landsting. Prehospitalkedjan saknar standard för hantering av patientdata och är hänvisad till den lösning som respektive landsting väljer för vårdkedjan. Detta innebär en risk att för prehospitalkedjans specifika krav inte hanteras. Observationer» Att kunna fastställa patientens identitet är en förutsättning för tillgång till relevanta medicinska data och påverkar prioritering av sjukvårdsresurser och transport. Lagstiftning som syftar till att värna om patientens integritet, exempelvis Patientdatalagen, kolliderar med möjligheten att larma snabbast tillgängliga logistiska resurs vid akuta lägen då informationen får inte spridas till oberörda parter.» De logistiska statusändringarna för ambulansen loggas i ambulansjournalen. I vissa lösningar skapas denna information från data som tankas över från ambulansdirigeringens statusuppdateringar, i andra lösningar skapas informationen utifrån de händelser som registreras inne i ambulansen av de system som används där.» Den patientinformation som skapas i ambulansen överlämnas till mottagande sjukhus i form av en ambulansjournal när man kommer fram. Det är mottagarens ansvar att koppla relevant information till patientens journal i sjukhusets vårdadministrativa system.» Digitalisering av informationsutbyte vid samverkan över vårdadministrativa gränser är frivillig till sin karaktär.» Sammanställning och leverans av statistikunderlag och rapporter gällande uppdragsutförande är beställarstyrt av respektive landsting och baseras på vilken data som aktörernas system samlar in. Slutsatser» Såväl operationella som medicinska processer måste hanteras. En gemensam beskrivning längs hela kedjan skulle ge ett stort medicinskt värde.» Autentisering påverkar såväl kvaliteten i dirigentfunktionen, som kvaliteten i vårdinsatsen under ambulanstransporten och ytterst patientsäkerheten. En samverkan mellan prehospitalkedjans aktörer gällande möjliga autentiseringslösningar vore väsentlig.» Eventuella jämförelser av data mellan landsting riskerar att bli missvisande då det är oklart om exempelvis statusförändringarna avser samma logiska tidpunkt.» Prehospitalkedjans hantering av patientdata är inte standardiserad, vilket gör att utvecklingen av verksamheten görs beroende av de lösningar för patientdata som vårdkedjan erbjuder. 7

8 2.2. Information Kommunikation och informationsbehov I detta kapitel beskrivs nuläget för kommunikations och informationsbehov inom områdena Larm, Information, Journal och Statistik. Larm Observationer» Rollerna som medverkar i larmhantering är kända av alla» Att kunna larma är kanske det mest centrala i prehospitalkedjan och får inte fallera» Organisationstillhörigheten för rollerna kommer att förändras i och med att nya aktörer upphandlas» Gränsen mellan vad som är larm och vad som är information är oklar, en föreslagen definition är att Larm kräver kvittens» En risk föreligger då larm ska kvitteras hos jour-personal. Det är ibland oklart vart kvittensen kommer, larmet mottaget från första utrustningen som skickat larmet vidare. Har larmet gått ut? Har de läst ett gammalt larm på sökaren?» Det finns flera olika transportmekanismer till ambulanserna idag: Radio, Mobitex, GSM och Tetra (Rakel).» Larmformaten är i mångt och mycket anpassade efter de tekniska systemen» Ett specifikt meddelandeformat håller på att tas fram för Rakel av SOS alarm Slutsatser» Larmhantering fungerar relativt väl idag, dock skulle en standardisering av kvittensförfarande och format ytterligare öka tillförlitligheten.» Det finns en möjlighet att ytterligare effektivisera och säkerställa tillgänglighet i larmhantering genom att definiera ett gemensamt format som kan användas oavsett datatransport. Information Observationer» Begreppet information som något skilt från exempelvis larm och data är inte etablerat och definierat bland aktörerna» Status på resurser, t.ex. plats, kapacitet, nuvarande uppgift etc. är information som bedöms som mycket viktig» Ökade restriktioner i användning av resurser, trycket kommer att öka. Krävs att aktörerna arbetar smartare, får rätt stöd för beslut, klarar prioritering av inkommande samtal, position och navigeringsstöd.» Alla aktörer pratar om att få och ge information till externa parter som inte är direkt inblandade i prehospitalkedjan» De typer av information som är identifierade är:» Trafikinformation» Väderinformation» Resursinformation» Adresser och personinformation» Platsinformation 8

9 Slutsatser» Begreppet information kan inte användas för att dialogisera krav utan informationen måste definieras och sättas i ett sammanhang för att kunna ge värde.» Resurshantering är ett område som har potential att kunna förbättras genom ett bättre samarbete mellan aktörerna i prehospitalkedjan.» Det finns ett antal områden där information från närliggande verksamheter skulle kunna bidra till en högre effektivitet i prehospitalkedjan. Journal Observationer» Det finns många olika lösningar för vårdadministrativa system inom landstingen» Överlämningen av journalinformation mellan ambulans och vårdadministration sker i nuläget på väldigt varierande vis, allt från på papper till integrerat med det Vårdadministrativa systemet i aktuellt landsting.» Begreppet ambulansjournal är inte tydligt definierat, det är otydligt hur vårdinformationen i ambulansjournalen hänger ihop med patientjournalen i det Vårdadministrativa systemet.» Ambulanspersonalen har behov av att ha tillgång till olika delar av patientens patientjournal dels för hjälp med identifikation dels för kunskap om allergier, vårdhistorik mm.» Ökat skydd för patientintegritet försvårar access till relevanta data» Arbetet med NPÖ drar ut på tiden och verkar inte adressera prehospitala aspekter kring journalhantering Slutsatser» Vårdadministrativa systemen inom vården är en viktig kravställare vid utvecklingen av ambulansjournal för att säkerställa att rätt information samlas in och överförs på rätt sätt.» Prehospitalkedjan behöver vara aktiv kravställare på NPÖ för att säkerställa att ambulanspersonalen får tillgång till önskvärd information ur patientjournalen Statistik Observationer» Strategin inom landstingen verkar vara att ta ur så mycket data som möjligt ur systemen och sedan fundera på vad man vill ta ut för rapporter» Statistik används för att följa upp om de olika aktörerna uppfyller sina åtaganden» Det finns funderingar på att använda statistikinformation för prognostisering, men det är inget som görs idag» De flesta systemen ger möjligheter att ta ut statistisk information, men det sker på unika sätt för varje system Slutsatser» Det är tydligt att det finns ett behov av statistisk information, men det finns inga uttalade krav på vilken information detta omfattar och hur den ska levereras. 9

10 » Det finns goda möjligheter att kombinera historisk statistik med nulägesinformation för att göra prognostisering, men än så länge är inte nyttan av att göra detta beskriven Standardiseringsinitiativ Det är oklart hur prehospitalkedjans aktörer förhåller sig till de standardiseringsinitiativ för information som finns inom vårdsektorn. Oklarheterna gäller bland annat om man finns med som kravställare för innehållet i NPÖ, om man följer de standarder som rekommenderas kring EHRcom samt om man omfattas av Socialstyrelsens arbete med nationellt fackspråk för vård och omsorg. Observationer» Situationen präglas av landstingens autonomitet.» Digitalisering av informationsutbyte vid samverkan över vårdadministrativa gränser är frivillig till sin karaktär.» Flera aktörer skulle önska att Socialstyrelsen och SKL krävde införande av en öppen standard på nationell nivå.» 2008 tog CeHis beslut om att inriktningen för arbetet med Verksamhetsorienterad Tillämpad Informationsmodell (V-TIM) i den svenska vården och omsorgen är att följa och tillämpa den europeiska standardansatsen EN (EHRcom) och dess rekommendationer.» Varken CeHis V-TIM eller EHRcom har kommit upp under intervjuerna istället har det amerikanska initiativet HL7 nämnts.» NPÖ nämns i intervjuerna som det system som ska ge tillgång till patientinformation i preshospitalkedjan.» NPÖ löser hur man får tillgång till patientinformation. Vilken informationsmängd som görs tillgänglig bestäms dock av de landsting som ansluter sig. I nuläget är två landsting igång och dessa har valt delvis olika informationsmängder. Landstinget Sörmland har valt att publicera uppmärksamhetssignaler (ex.vis allergier) medan Örebro läns landsting har valt att inte ta med detta. Just uppmärksamhetssignaler har kommit upp i intervjuerna som intressant patentinformation vid akuta insatser. Att observera: Vi har inte tittat på orsakerna till att Örebro inte har med denna information, om de aktivt valt bort den eller om de inte har tillgång till information att publicera.» SNOMED Clinical Terms används i flera fall för att beskriva gemensam terminologi, men det verkar inte finnas något gemensamt beslut att använda detta inom prehospitalkedjan.» Socialstyrelsen har fått regeringens uppdrag att ansvara för ett nationellt projekt kring Snomed CT (Systematized Nomenclature of Medicine, Clinical Terms). Målsättningen är att Snomed CT ska bli en del av ett nationellt fackspråk för vård och omsorg som Socialstyrelsen ansvarar för. Slutsatser» Det finns ett antal initiativ kring standarder för information och begrepp på nationell nivå men dessa verkar inte aktivt användas av/påverka prehospitalkedjan trots att dess aktörer utrycker en önskan om mer standardisering. 10

11 » Prehospitalkedjans förhållande till de nationella initiativen är oklart.» Det finns en risk att prehospitalkedjan inte får tillgång till den information man önskar via NPÖ Teknik I detta kapitel beskrivs de observationer och slutsatser som relaterar till teknik inom prehospitalkedjan och till närliggande verksamheter. Den låga standardiseringen på informationsutbytesnivå inom prehospitalkedjan har resulterat i en leverantörs- och produktstyrd upphandlings- och integrationsmetod Observationer» Inga överenskomna gemensamma standarder för informationsutbyte har framkommit under intervjuerna.» De förslag på öppen standardisering som finns har kommit från produktleverantörerna» Vad gäller transport av data så är GSM och Tetra (Rakel) de standarder som är överenskomna» Integration baserar sig på att Landstingen beställer av systemleverantörerna att de ska klara att ta emot eller lämna information till de andra system som det Landstinget använder.» Vid uppgradering av ett system kan det uppstå problem med integrationen mot andra system.» Idag bygger leverantörer och vårdgivare öar, inte moduler.» Protokollen är ofta proprietära, vilket är ett stort bekymmer» Beställarkompetensen är varierande, oftast beställs en funktion baserad på befintliga system.» Vid upphandling hanteras precisering av system högst bristfälligt. Man utgår från befintligt system, funktionen preciseras ej.» Upphandling präglas och styrs av vilja hos respektive upphandlare.» Lagstiftningen är alltför vag. I andra länder tydligare statlig styrning, då ställs krav på nationella standards. I Sverige mestadels lokala och regionala aktörer. Koordineringen är ett kaos och i det närmaste på frivillig basis.» Först då det varit aktuellt med nationella affärer har stora leverantörer intresserar sig; terminaler, et cetera, driver utvecklingen ang. standards. Slutsatser» De olika aktörerna arbetar till stor del endast med sitt perspektiv i prehospitalkedjan och detta har lett till att det inte finns några övergripande standarder varken på verksamhetsnivå eller informationsnivå.» Avsaknaden av etablerade standarder för informationsutbyte försvårar en effektiv upphandling.» Det kommer att vara svårt att uppnå interoperabilitiet genom att standardisera på systemnivå med tanke på antalet aktörer, system och systemlivslängden. 11

12 Avsaknaden av en nationell interoperabilitetsarkitektur som beskriver verksamhet, information och tjänster för prehospitalkedjan har bidragit till den låga standardiseringsnivån Observationer» Situationen präglas av landstingens autonomitet. Flera aktörer skulle önska att Socialstyrelsen och SKL krävde införande av en öppen standard på nationell nivå.» CeHis arbetar med en nationell arkitektur som omfattar modeller för verksamhet, information och teknik inom området ehälsa. CeHis har fokus på vårdens kärnprocess men omfattar även hur man beskriver och hanterar resurser.» CeHis har definierat ett antal verksamhetsneutrala infrastrukturtjänster som t.ex. katalogtjänster och säkerhetstjänster.» Verksamhetsprocesser är en central förutsättning för att IT-systemen ska kunna fungera.» Det krävs ökade krav på interoperabilitet, och på klassificering av system för att möjliggöra att beställaren kan ställa krav på moduler och interagerande system.» Vilken information syftar till vad och för/till vem? Ett övergripande tänk saknas.» Bristen är att dagens protokoll inte används alternativt inte är standardiserade.» Det saknas standard för att överföra information mellan system, detta försvårar en gemensam struktur om vilka delar av informationen som ska skickas ut.» Systemen är beskrivna men arkitekturen styrs av vilka system man valt.» Systemen gjorda för att dra nytta av samverkan, men detta faller då kraven är ett kommunicerande system från samma leverantör. De landsting som ställer krav på hela kedjan, går sällan i mål. Slutsatser» Det finns en klar vilja att skapa en gemensam kravbild för interoperabilitiestsfrågor för att öka effektiviteten bland aktörerna inom prehospitalkedjan.» Det finns ingen arkitektur som beskriver hur aktörerna inom prehospitalkedjan ska samverka vilket gör att det är svårt att få verksamhet och teknik att fungera ihop inom och mellan aktörerna.» CeHis arbete borde kunna vara en grund för standardisering även inom prehospitalkedjan, främst för etableringen av gemensamma infrastrukturtjänster och informationsmodeller för resurser Framtidssyn Det finns ingen gemensamt driven officiell linje för hur prehospitalkedjan ska utvecklas i sitt sammanhang vilket kommer att hämma samverkan och integration. 12

13 Observationer» Regler och lagar som påverkar framtida utökat utbyte av journalinformation har redan införts. Implementering av en nationell arkitektur för detta, bland annat NPÖ, har påbörjats och drivs av CeHis. CeHis arbetar även inom internationella initiativ som European Patient Smart Open Services, epsos. Utgående från materialet på CeHis webbplats så finns det väldigt lite som riktas explicit mot prehospitalkedjan trots att CeHis drivs av SKL och borde inkludera prehospitalkedjan.» Även vad gäller tillkomsten av flera aktörer inom prehospitalkedjan så har detta redan inträffat. Främst vad gäller ambulansdrift men några landsting kommer från i höst att ha ny utförare vad gäller ambulansdirigering.» Eventuella krav på logistikprocessen/prehospitalkedjan från omgivande verksamheter är oklara. Åtminstone syns inte prehospitalkedjan tydligt i de nationella strategierna för ehälsa (givet hur de presenteras på nätet.)» RAKEL kommer att införas vilket bland annat ändrar kommunikationen med andra blåljusmyndigheter.» Lagstiftning som syftar till att värna om patientens integritet, exempelvis Patientdatalagen, kolliderar med prehospitalkedjans behov av att agera snabbt även i situationer då inblandade aktörer inte är definierade enligt vårdkedjans standarder. Närmaste tillgängliga vårdresurs kanske är en polis i en katastrofsituation, eller en privatperson vid en arbetsplatsolycka, inte en säkerhetsklassad sjuksköterska.» Möjligheten att larma snabbast tillgängliga logistiska resurs vid akuta lägen kan begränsas då informationen inte får spridas till oberörda parter. Att t.ex. meddela att innehavaren i affären X har drabbats av Y innebär för personer med lokalkännedom en direkt identifikation av vem patienten är. Slutsatser» Prehospitalkedjans omvärld blir allt mer standardiserad. Prehospitalkedjans aktörer kan vara med och påverka detta så att det passar även deras verksamhet men för att kunna ställa krav på nationell nivå måste man enas inom landstingen om vad som är prehospitalkedjans gemensamma krav/behov.» Landstingens utbyte av patienter och därmed ambulanser/sjuktransporter med varandra kommer att kompliceras av tillkomsten av nya aktörer inom ambulansdirigering såvida en nationell standard för resursidentifiering och status inte införs.» Om CeHis inte driver prehospitalkedjans frågor i arbetet med den nationella arkitekturen finns en klar risk att arkitekturen inte uppfyller prehospitalkedjans speciella behov på vad gäller integration och standardisering. Det finns förväntningar om att mer vård av patienter kommer att ske i hemmet istället för på sjukhus efter ambulanstransport. Hur denna förändring påverkar prehospitalkedjan och dess aktörer är oklart. Observationer» Dirigentfunktionen har vårdansvar till dess ambulansen tar över. Det betyder att man har ansvar för det virtuella väntrummet, hemma hos patienten. 13

14 » I flera av intervjuerna nämns att klassificeringen av vilka typer av patienter som ska köras i ambulans kommer att ändras så att fler sjukdomstillstånd kommer att hanteras på annat sätt. I vissa fall kommer patienterna att hänvisas till andra typer av sjuktransporter i vissa fall kommer man i stället att vårda patienten i hemmet.» En av prehospitalkedjans viktigaste utmaningar i framtiden uppges vara att hantera patienter i hemmet, att kunna göra vissa behandlingar på plats, att kunna dokumentera och lagra patientinformation.» Att kunna kommunicera med distriktssköterskor och hemtjänst anses viktigt. Samverkan mellan kommuner och landsting anses vara bristfällig. Slutsatser» Det framtida omfånget av prehospitalkedjan är oklar både gällande gränssnitt mot vårdkedjan och andra blåljusmyndigheter men även gällande vårdtagare som förväntas transportera sig själv till sjukhus/läkare. Effekten av detta är att aktörerna inom prehospitalkedjan får svårt att avgränsa ansvar och befogenheter.» Dirigentfunktionens för det virtuella väntrummet kan komma att ställa krav på förändring av arbetsmetodik i och med behandlingar i hemmet, prioritering mellan transporter såsom ambulans, sjuktransport, taxi, egen bil, et cetera.» En möjlig utökning av prehospitalkedjan i framtiden skulle kunna vara att hantera patienter i hemmet, att sköta logistiken kring att göra vissa behandlingar på plats, att kunna dokumentera och lagra patientinformation för detta. Nya krav på larmmöjligheter ställer nya krav på de protokoll och gränssnitt som bör användas i framtiden för att larma, dela information, föra journal och skapa statistik. Observationer» Staten handlar upp 112. En trång syn i Europa, där gäller endast muntlig utlarmning. SOS Alarm kan hantera SMS under förutsättning att aktören anmäler medverkan. I USA ska du kunna larma anywhere, anyhow, oavsett media.» 112 REACH - att kunna larma på flera sätt, telefon, SMS, mail, bild. Flera av respondenterna trycker på att detta är ett viktigt initiativ och en i allra högsta grad önskvärd utveckling att informationen likställs.» Larm från moderna mobiler ger möjlighet att bifoga bilder och video. Bild via mobil från den larmande exempelvis vid trafikolycka, är väsentlig för att snabbt en få bild över situationen och skulle vara mycket intressant för SOS Alarm, för sjukvårdsansvariga, m.fl. Idag vanligare att dessa bilder SMS:as till tidning och TV.» Behov av att skicka streamade bilder från ex. olycksplatser. Stöd och support vid större olycka, övriga blåljus och SOS Alarm intresserade.» Bild och videoöverföring anses nödvändig att utveckla. Räddningstjänsten streamar bild. Tillgång till bild är en stor tillgång att dokumentera vid trafikolycka, viktigt för planering av blåljusinsatser, medicinsk bedömning (klämskador, uppskattningar) och försäkringsfrågor.» Olika apparater börjar kunna skicka larm på egen hand, exempelvis bilar som meddelar att de krockat. 14

15 » Ökade kostnader och miljöpåverkan kommer att ställa krav på samordning av bårtaxi, liggande sjuktransporter, m.m. Närmaste tillgängliga resurs kommer att prioriteras,» I nuläget avgör val av transport vilken information som kan förmedlas då olika transporttyper har olika utrustning och opereras av olika aktörer» Det är viktigt att kunna positionera samtliga transporter. Omprioritering, respektive uppgradering då något händer, är en viktig funktion att hantera över samtliga transporter. RAKEL-systemet saknar denna möjlighet som medger omprioritering samt statusrapportering som tillåter en snabbare positionering. Slutsatser» Informationsöverföringen och informationshanteringen i hela prehospitalkedjan från 112-operatören till mottagande sjukhus måste förberedas för hantering av bild och video. Detta gäller överföringsteknik och lagring men också lagar och regler för hur dessa får hanteras och av vem.» Apparater som larmar på egen hand kommer att kräva standardiserade gränssnitt då det inte kommer att finnas möjlighet att hinna anpassa sig till stora mängder proprietära format.» Samtliga typer av sjuktransporter behöver ingå i en gemensam resurshantering och ha en gemensam standard för larm gällande bland annat positionering och omprioritering Intressanta initiativ i omvärlden Det finns ett antal initiativ i omvärlden som man kan dra nytta av för att snabbt utveckla protokoll och standarder i prehospitalkedjan. Europeisk krishantering (EDA) Det finns många likheter mellan EU:s krishanteringsramverk och prehospitalkedjan i Sverige. Exempelvis samverkan mellan olika självständiga organisationer, variabel sammansättning av aktörer beroende på uppdrag, många externa informationskällor att ta hänsyn till. EU:s nätverkskoncept (NEC) skulle kunna användas för att öka graden av samverkan mellan aktörerna inom prehospitalkedjan. Militär-Civil samverkan (Försvarsmakten och NATO) Försvarssektorn har under ett antal år arbetat med informationsutbyte i liknande miljöer som prehospitalkedjan genom omställningen till insatsförsvar och snabbinsatsstyrkor. Det stora antalet olika aktörer och krav på flexibilitet liknar det som händer inom prehospitalkedjan. Under åren har ett tjänsteorienterat sätt att samverka visat sig vara det mest effektiva för att uppnå den interoperabilitet som eftersträvas. En av de viktigaste överenskommelserna inom försvarssektorn är den taxonomi av tjänster som används inom NATO. Denna definierar bland annat att man ska skilja på gemensamma tjänster och de tjänster som är områdesspecifika (Community Of 15

16 Interest, COI.) De gemensamma tjänsternas taxonomi definieras i Core Enterprise Services Framework. I och med att antalet aktörer inom prehospitalkedjan ökar kommer rollerna behöva definieras tydligare, vilket skulle kunna möjliggöras av en tjänsteorientering. För att kunna åstadkomma en högre grad av interoperabilitet behöver aktörerna inom prehospitalkedjan skapa en gemensam tjänstetaxonomi med tillhörande standarder för informationsutbyte. Det finns ett antal öppna standarder som kan användas i prehospitalkedjan främst rörande Core Enterprise Services. SESAR SESAR är ett stort europeiskt initiativ som har som mål att effektivisera flygtrafikledningen inom Europa. En av de övergripande principerna är att verksamheten ska tjänsteorienteras för att aktörerna ska kunna komma överens om hur de ska samverka. En viktig aspekt av informationsutbytet är att informationen ska vara tillgänglig för alla aktörer som har behöv av den, både på marken och i luften. Därför är datadistribution viktig och en av de standarder som används för detta är Data Distribution Service. Data Distribution Service är en OASIS standard som möjliggör effektiv distribution av data i miljöer med låg bandbredd, instabila nätverk och höga krav på överföringstillförlitlighet. Data Distribution Service är en standard som bör vara intressant för fortsatt utredning och prov i prehospitalkedjans implementering. Public warnings (USA) I Nordamerika implementeras en standard för varningsmeddelanden till allmänheten kallad Common Alerting Protocol. CAP är en standard som kan användas för att beskriva larm i ett flertal olika användningsområden. T.ex. så kan det användas för att skapa Viktigt Meddelande till Allmänheten och larm för räddningstjänst och ambulanslarm. Ett gemensamt, standardiserat, meddelandeformat mellan alla blåljusenheter skulle öka möjligheterna till interoperabilitet och därmed ge effektivitetsvinster. CAP ingår i en grupp av standarder som OASIS tar fram kring Emergency Management: EDXL Common Alerting Protocol (EDXL-CAP) EDXL Distribution Element (EDXL-DE) EDXL Hospital AVailability Exchange (EDXL-HAVE) EDXL Resource Message (EDXL-RM) EDXL Reference Information Model (EDXL-RIM) EDXL Situation Reporting (EDXL-SitRep) EDXL Tracking Emergency Patients (EDXL-TEP) Flera av dessa bör vara av intresse för prehospitalkedjan. 16

17 E-delegationen E-delegationens nuvarande arbete omfattar bland annat Vägledningen för automatiserad samverkan som främst tar fram ett antal principer för automatiserad samverkan och tjänster i en samverkande förvaltning. Man har även inlett ett samarbete med Terminologicentrum för att ta fram en terminologi för fackområdet e- förvaltning. E-delegationens arbete kommer att påverka prehospitalkedjan åtminstone indirekt genom att de flesta aktörer i kedjan är offentliga aktörer. Om man tar till sig den terminologi som tas fram i terminologiarbetet bör detta underlätta kommunikationen med andra offentliga aktörer och leverantörer kring tjänstebaserad samverkan. Vårdsektorn övergripande Center för ehälsa i samverkan (CeHis) koordinerar landstingens och regionernas samarbete för att utveckla och införa gemensamma ehälsostöd, infrastruktur och regelverk bland annat för att förverkliga strategin "Nationell ehälsa - tillgänglig och säker information inom vård och omsorg". Center för ehälsa i samverkan styrs av representanter från landsting och regioner, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), kommunerna och de privata vårdgivarna. Man har ett antal prioriterade mål som man siktar på att ha uppnått vid utgången av Om man uppnår målen kommer detta att påverka prehospitalvårdkedjan på olika sätt. Främst följande mål bör ha påverkan; Alla landsting och regioner har infört tjänsten Nationell Patientöversikt i någon omfattning. Slutsatser: Patientsäkerheten i akutsituationer ökar när viktig information blir tillgänglig oavsett vårdgivare. Upprepad provtagning, dubblerade undersökningar och kända läkemedelskomplikationer kan undvikas. En komplikation kan vara när osäkerhet råder om rätt personnummer finns och hur man i prehospitalkedjan får agera i dessa fall. Väl fungerande rutiner finns införda för [ ] avisering med aktuella personuppgifter (adresser m m). Slutsatser: Det blir lättare för prehospitalkedjan att få rätt adress till personer som drabbats i hemmet. Infrastrukturtjänsterna autentisering, samtycke, åtkomstkontroll och loggning används i kommunikation både inom landstinget och med kommuner och privata vårdgivare. Patientdatalagens krav följs fullt ut. Slutsatser: Då detta ska gälla i princip alla vårdgivare bör även åtkomst till patientdata i ambulans och vid ambulansdirigering möjliggöras. 17

18 Nationella tjänster som underlättar samlad tillgång till både lokala och vissa nationella system och tjänster finns på många ställen. Häri ingår förutsättningar för Single Sign On och remisshantering över huvudmannagränser. Slutsatser: Nationella tjänster ger stöd vid standardisering av prehospitalkedjans informationshantering. Ett tänkbart framtidsscenario kan vara att inhämtning av ambulansjournal till sjukhus alternativt inmatning av ambulansjournal görs som en nationell tjänst som fungerar på samma sätt i alla ambulanser hos alla landsting. 3. Rekommendationer 3.1. Strategiskt arbete I detta avsnitt beskrivs de rekommendationer som gäller det strategiska och politiska arbete som bör göras för att förbättra prehospitalkedjan. Hitta en arbetsform som gör att prehospitalkedjans aktörer i Sverige kan samverka för att arbeta fram underlag och fatta beslut om hur man ska agera i olika frågor kring gemensamma standarder och lösningar. De flesta av prehospitalkedjans aktörer har kommit långt i arbetet med att skapa ett IT-stöd för processerna i prehospitalkedjan. Däremot saknas gemensamma standarder. Ett första steg mot att skapa standarder är att skapa en organisation som kan koordinera och driva arbetet så att man kan dra nytta av de erfarenheter som olika aktörer har samt komma fram till gemensamma definitioner av de krav och behov prehospitalkedjan har gentemot utomstående aktörer. TUCAP är en existerande organisation med ett starkt intresse för prehospitalkedjans framtid. Man skulle kunna vara den aktör som initierar arbetet med att identifiera en fungerande organisationsstruktur och även driva ett första pilotprojekt kring någon central samverkansfråga. Då prehospitalkedjan består av ett antal självständiga aktörer kan det vara lämpligt att titta på ett federativt upplägg exempelvis EU:s NEC koncept. En annan möjlighet kan vara att samarbeta mer aktivt med CeHis som redan arbetar med standardisering för andra delar av vården. Utse en aktör som kan representera prehospitalkedjan inom de strategiska initiativ som förekommer på nationell och internationell nivå inom prehospitalsektorn, inom vårdsektorn generellt samt inom katastrof- och samhällsberedskapssektorn. Det pågår ett antal nationella och internationella initiativ för att skapa standarder inom vårdsektorn samt katastrof- och samhällsberedskapssektorn. Prehospitalvården är en liten del av dessa sektorer men unik så till vida att den i sin dagliga verksamhet behöver kunna hantera kraven från bägge dessa sektorer. Prehospitalkedjan bör 18

19 engagera sig i dessa initiativ i ett så tidigt stadie som möjligt för att öka möjligheten att påverka. I och med att prehospitalkedjan finns med som en aktör i arbetet kan man säkerställa att de resultat som olika initiativ tar fram fungerar för och utvecklar prehospitalkedjan. Vilket bör innebära lägre kostnader för integration med omvärlden tack vare en högre grad av standardisering. Det kan också vara aktuellt med en fördjupad samverkan med strategiska utvecklingsaktörer såsom SKL/Centrum för e-hälsa i samverkan, CeHis, ITministeriet, Inera, MSB, TIB, SLAS, VårdProcessCentrum, övriga blåljusmyndigheter, Försvaret, m.fl. för att kunna påverka de utvecklingsinsatser dessa gör som berör prehospitalkedjan. Skapa en gemensam, tjänsteorienterad, referensarkitektur för prehospitalkedjan För att komma bort från produktstyrd utveckling och åstadkomma en högre grad av standardisering behöver prehospitalkedjan en referensarkitektur. Arkitekturen bör vara tjänsteorienterad för att uppnå interoperabilitet, flexibilitet och möjliggöra heterogenitet i systemfloran. Arkitekturen bör beskriva verksamhet, information och teknik (tjänster och system) för att få en spårbarhet mellan verksamhetens behov och lösningen Välj ett etablerat ramverk för arkitekturarbetet för att underlätta beskrivningen av arkitekturen, t.ex. MODAF/NAF som används av Försvarsmakten och FMV Inled arkitekturarbetet med att titta på CeHis och internationella initiativ utanför prehospitalsektorn för att möjliggöra kostnadseffektivitet och snabba upp implementationen (mer om detta i lösningskapitlet) Säkerställ att prehospitalkedjans behov av att agera snabbt med tillgängliga resurser och på tillgängliga data om patienten kan tillgodoses utan att kollidera med patientdatalagens fokus på att skydda patientens integritet. Klargör om prehospitalkedjans speciella situation fanns med i framtagningen av patientdatalagen och om den finns med i nuvarande diskussioner om dess tillämpning. Det verkar finnas risk för att man får en IT-tillämpning som fungerar på ett sjukhus där patient och personal kunnat identifiera sig med lämpliga id-handlingar men som inte stöder den snabbhet och osäkerhet som finns i en ambulans. Prehospitalkedjan kan behöva egna definitioner inom NPÖ som tillåter att man kan se den del av informationen som exempelvis behövs vid stöd för identifikation av en patient eller att en icke-säkerhetsklassad aktör kan få se viss behandlingskritisk patientdata utan access till helheten. Om NPÖ inte kan användas i alla situationer måste man ta fram strategier för hur man agerar i de fall då informationen inte går att hämta från NPÖ. 19

20 3.2. Verksamhetsutveckling I detta avsnitt beskrivs de rekommendationer som gäller verksamhetsprocesser, dvs hur de olika aktörerna samverkar i vardagen. Definiera rollerna i prehospitalkedjan och interaktionen mellan dessa i form av tydliga överenskommelser exempelvis någon form av Service Level Agreement. I överenskommelserna ska det tydligt framgå vilket ansvar både sändande och mottagande roll har i interaktionen. Beskriv en generell verksamhetsprocess för prehospitalkedjan. Identifiera de gränssnitt där överlämnande av ansvar, resurser eller information inträffar samt vilka roller som är sändare respektive mottagare i överlämnandet. Definiera en överenskommelse för varje överlämnande exempelvis i form av en Service Level Agreement (SLA.) Formaliserade överenskommelser driver fram tydligare dokumentation av gränssnitt, protokoll och informationsbehov vilken sedan kan ligga till grund för standardiserade gränssnitt inom prehospitalkedjan. Formaliserade överenskommelser mellan roller som i nuläget drivs av samma aktör underlättar för nya aktörer att ta över en roll. Definiera även samverkan med aktörer som t.ex. allmänhet, hemvård och blåljusenheter och klargör vilka roller dessa kan ha i prehospitalkedjan både i nuläget och i framtiden. För de aktörer där det är praktiskt möjligt bör samverkansdefinitionerna även för dessa aktörer fastslås i en överenskommelse. Ta fram en gemensam strategi gällande index för triagering. Att ha ett gemensamt index för triagering är kanske inte möjligt då olika landsting kan fatta politiska beslut om att ha olika prioriteringskriterier både i prehospitalkedjan och i vårdkedjan. Däremot är det viktigt att förstå och hantera konsekvenserna för ambulansdirigeringen av att landsting väljer olika index i olika situationer. Prehospitalkedjan bör också ha gemensam uppföljning på resultaten av ändrade index för att på så vis ge alla landsting bättre underlag för denna typ av beslut. Definiera resurshanteringen på ett standardiserat sätt som är gemensamt för alla aktörer som kommer i kontakt med prehospitalvården för att på så sätt möjliggöra delning av resurser. För att kunna dirigera resurser både i den dagliga verksamheten och i akutsituationer krävs att resurserna är beskrivna enligt en överenskommen standard. Denna standard behöver omfatta både resursernas egenskaper samt ett protokoll för hur man ska kommunicera kring resursen och dess status. Börja med att enas om det gemensamma behoven för hanteringen av de resurser som finns inom prehospitalkedjan för att göra resurserna hanterbara när de rör sig 20

21 mellan olika landsting. Detta måste fås att fungera mellan samtliga landsting oavsett teknisk lösning. Identifiera de verksamhetsprocesser inom vilka resurser från externa aktörer kan användas. Detta innefattar andra blåljusaktörer, hemsjukvård, privatpersoner med hjärt/lung utbildning med flera. Inventera hur de olika resurserna beskrivs i nuläget. Inventera de standarder som finns för resurshantering för att se om någon av dem matchar nuläget. Här kan standarder som används i Sverige inom områden som civil säkerhet och försvarsmakten vara intressanta att undersöka. Internationellt bör OASIS standard för Emergency Management vara av intresse, speciellt Resource Message definitionen som definierar standardmeddelanden vid utbyte av resurser samt Distribution Element som definierar ett format för paketering av de meddelanden som ska utväxlas. Definiera även hur olika blåljus-dirigenter ska samverka för att uppnå en optimal resurshantering baserat på vårdbehovet i en akutsituation oavsett resursernas organisationstillhörighet. Klargör vad som ingår i prehospitalkedjan när vård i hemmet blir vanligare. Det finns en förväntning om att fler patienter som idag får ambulanstransport i framtiden istället kommer att vårdas i hemmet. Det bör klargöras hur processen för detta kommer att se ut, vilka roller kommer att vara inblandade och vilka av dessa roller som ingår i prehospitalkedjan. Om prehospitalkedjan inte ska omfatta transport av sjukvård till patienten kan det vara värt att utreda om logistikprocessen kan användas även vid transport av sjukvård till hemmet även om detta inte ingår i prehospitalkedjan Begrepp och Informationsstandardisering I detta avsnitt beskrivs rekommendationer som gäller standardisering av gemensam information och begrepp. Definiera vilka begrepp och informationsmodeller som prehospitalkedjan ska använda vid kommunikation med omgivande aktörer. Medverka aktivt i de pågående nationella initiativen kring begrepps och informationsstandardisering i vården för att säkerställa att prehospitalkedjans begrepp och informationsdefinitioner täcks in samt att prehospitalkedjan följer de standarder som beslutas alternativt dokumenterar de avvikelser som görs. Lämpliga startpunkter är CeHis Verksamhetsorienterad Tillämpad Informations Modell (V-TIM) för vården (vilken baseras på den europeiska standardansatsen EN (EHRcom)) 21

22 Socialstyrelsens arbete kring nationellt fackspråk för vård och omsorg som utgår från Snomed CT (Systematized Nomenclature of Medicine, Clinical Terms). Nuvarande informationsmeddelanden till/från myndigheter. Att i större utsträckning följa och påverka de standarder som tas fram nationellt underlättar integration med andra aktörer som följer samma standarder samt ger möjlighet att fokusera egna utvecklingsinsatser på de delar som är unika för prehospitalkedjan. Definiera vilka begrepp och informationsmodeller som prehospitalkedjan använder för kommunikation mellan medverkande aktörer. Försök om möjligt arbeta in prehospitalkedjans begrepp i den nationella standarden Skapa en gemensam begreppsmodell över de centrala begreppen i prehospitalkedjan. De begrepp som bör fokuseras är Larm, Resurs och Ambulansjournal. I begreppsmodellen bör begreppen och deras olika attribut och relationer definieras. Samla in de definitioner som de olika aktörerna använder idag. I de fall då majoriteten av alla aktörer använder samma definition, gör den till officiell. I de fall då det finns olika definitioner, försök jämka ihop dessa till en gemensam definition och gör den officiell. I de fall då det inte går att få till en gemensam definition, publicera de olika versionerna och var tydlig med vem som använder vilken definition för att på så vis minska risken för fel i kommunikationen mellan parter som använder olika definitioner. Definitionerna ska gälla både syntax och semantik. Ge definitionerna identiteter så att de kan refereras i avtal och överenskommelser. Utgå i största möjliga grad från standarder inom området. Säkerställ att prehospitalkedjans informationsbehov tillgodoses av de tjänster som tas fram nationellt. Definiera ett antal scenarion där olika informationsbehov uppstår. Täck in både de mest vanliga scenarion där prehospitalkedjans aktörer arbetar i sina vanliga roller och akut-/katastrofscenarion där rollerna bemannas med andra aktörer. För de initiativ som redan har färdiga definitioner av vilka tjänster som finns/ska finnas så kan man testa hur dessa fungerar i de beskrivna scenariona CeHis-tjänster att utreda: NPÖ med fokus på vilka informationsmängder som erbjuds i olika landsting Avisering med aktuella personuppgifter (adresser m m). Infrastrukturtjänsterna autentisering, samtycke, åtkomstkontroll och loggning 22

23 En reflektion: Finns det möjlighet att avskaffa ambulansjournalen som företeelse när informationshanteringen i prehospitalkedjan blir IT-baserad och integreras med mottagande aktörer? I dagens process verkar ambulansjournalen vara ett informationsprotokoll för att överföra data både från logistikprocessen och vårdprocessen. Detta var en utmärkt konstruktion när informationen skrevs för hand och skulle överlämnas manuellt på ett enkelt och tydligt sätt till sin mottagare. Men i en IT-baserad framtid finns det någon anledning att paketera ihop denna information till en ambulansjournal innan den lämnas till sin mottagare? Borde inte logistikprocessen lämna en informationsmängd och vårdprocessen en informationsmängd och om mottagaren i någon tidpunkt behöver samköra de båda informationsmängderna så får man göra det då Lösningsutveckling I detta avsnitt beskrivs rekommendationer som har med teknik för informationsöverföring att göra och den standardisering som krävs för detta. Rekommendationerna talar inte om hur respektive organisations eller leverantörs system ska utvecklas eller vilka system som ska användas. Istället behandlar rekommendationerna de tjänster och teknik som behövs för att möjliggöra informationsutbyte och samverkan mellan de olika applikationssystemen. Rekommendationerna har delats upp i tre huvudområden: 1. Prehospitaltjänster Detta omfattar de tjänster som är specifika för den verksamhet som prehospitalvården och de aktörer som omger denna behöver för att kunna samverka 2. Informationsinfrastruktur Detta omfattar de tjänster som möjliggör prehospitaltjänsterna, men som också återfinns i andra typer av verksamheter. För dessa tjänster finns stora möjligheter till återbruk från andra branscher eller aktörer. 3. Kommunikationsinfrastruktur Detta är de bärare av data som är nödvändiga för kommunikation. 23

Förslag Regionalt program ehälsa 2014-2018. Margareta Hansson, Regionförbundet Örebro Ulrika Landström, Örebro läns landsting

Förslag Regionalt program ehälsa 2014-2018. Margareta Hansson, Regionförbundet Örebro Ulrika Landström, Örebro läns landsting Förslag Regionalt program ehälsa 2014-2018 Margareta Hansson, Regionförbundet Örebro Ulrika Landström, Örebro läns landsting 1 Bakgrund Regionalt program för ehälsa 2010 Baserade sig på: Den nationella

Läs mer

Nationell patientöversikt en lösning som ökar patientsäkerheten

Nationell patientöversikt en lösning som ökar patientsäkerheten NPÖ-guiden NPÖ Nationell Patientöversikt Nationell patientöversikt en lösning som ökar patientsäkerheten Den här guiden riktar sig till vårdgivare landsting, kommuner och privata vårdgivare som ska eller

Läs mer

10. Regelbok IT-information IT och ehälsa. Primärvårdsprogram 2015

10. Regelbok IT-information IT och ehälsa. Primärvårdsprogram 2015 Publicerad 1 (8) 10. Regelbok IT-information IT och ehälsa Primärvårdsprogram 2015 Publicerad 2 (8) 10.1 Introduktion Alla vårdgivare med vilka Landstinget Västmanland, hädanefter kallat LTV, tecknat vårdavtal

Läs mer

Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi. Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen

Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi. Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen Nationellt fackspråk Vård och omsorg Snomed CT Klassifikationer och kodverk Termbanken

Läs mer

Ökad säkerhet och kvalitet med IT-baserad logistik i akutvården

Ökad säkerhet och kvalitet med IT-baserad logistik i akutvården Public Ökad säkerhet och kvalitet med IT-baserad logistik i akutvården Vitalis 2015 margareta.isaksson-drugge@nll.se karl.ahlstedt@aweria.com Kenneth.Ivarsson@tieto.com Akutenbesök kan förutspås Public

Läs mer

NI 2015:1 Kort introduktion

NI 2015:1 Kort introduktion NI 2015:1 Kort introduktion VGR spridningskonferens Ingela Strandh Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd 2015-01-29 och 2015-02-03 Uppdrag om Gemensam informationsstruktur Vidareutveckla

Läs mer

Nationell Handlingsplan för IT i Vård och Omsorg. Informationsförsörjning för en god patientvård? Hur knyta ihop EPJ och patientöversikten?

Nationell Handlingsplan för IT i Vård och Omsorg. Informationsförsörjning för en god patientvård? Hur knyta ihop EPJ och patientöversikten? Nationell Handlingsplan för IT i Vård och Omsorg Informationsförsörjning för en god patientvård? Hur knyta ihop EPJ och patientöversikten? Hels IT 26 september 2007 Gösta Malmer 1 Disposition Vård och

Läs mer

Nationell Tjänsteplattform och säkerhetsarkitektur. Per Brantberg, område arkitektur/infrastruktur

Nationell Tjänsteplattform och säkerhetsarkitektur. Per Brantberg, område arkitektur/infrastruktur Nationell Tjänsteplattform och säkerhetsarkitektur Per Brantberg, område arkitektur/infrastruktur Nationell e-hälsa är vårt uppdrag Uppgiften är att skapa en väl fungerande informationsförsörjning inom

Läs mer

Riktlinje för sammanhållen journalföring, nationell patientöversikt, NPÖ

Riktlinje för sammanhållen journalföring, nationell patientöversikt, NPÖ Diarienummer NHO-2014-0109.37 ALN-2014-0148. 37 Riktlinje för sammanhållen journalföring, nationell patientöversikt, NPÖ Dokumentnamn Riktlinje för sammanhållen journalföring, nationell patientöversikt,

Läs mer

Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring

Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring Riktlinjer Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring Version 3 2014-12-23 Riktlinjerna är upprättade av medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för rehabilitering

Läs mer

IT-strategin för vård och omsorg i landstingen.

IT-strategin för vård och omsorg i landstingen. IT-strategin för vård och omsorg i landstingen. Seminarium 3:2 Föreläsare Lars Jervall, IT-direktör Landstinget,Östergötland och IT-strateg Beställarfunktionen Nationell IT, SKL lars.jerlvall@lio.se IT-strategin

Läs mer

Innehåll. Nationell IT-strategi och målbild Nationell infrastruktur Nationell Patient Översikt - NPÖ

Innehåll. Nationell IT-strategi och målbild Nationell infrastruktur Nationell Patient Översikt - NPÖ Innehåll Nationell IT-strategi och målbild Nationell infrastruktur Nationell Patient Översikt - NPÖ Information som ska användas i NPÖ Produktval NPÖ Tidplaner och aktiviteter för NPÖ Jan Edquist IT-arkitekt

Läs mer

IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014

IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014 IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014 Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 2010-09-27 Giltighetstid: 2010-09-27 t o m 2014-12-31 Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Diarienummer: KS 2010/0095 IT-strategi

Läs mer

Data från medicintekniska utrustningar rakt in i journalen Möjligheter och hinder

Data från medicintekniska utrustningar rakt in i journalen Möjligheter och hinder Data från medicintekniska utrustningar rakt in i journalen Möjligheter och hinder Kjell Andersson Med Tekn Civ Ing Skaraborgs Sjukhus kjell.andersson@vgregion.se 8:e Nationella Konferensen om Patientsäkerhet

Läs mer

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Sara Duvner 2014-04-23 KSN-2014-0324 Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 - Beslutad av kommunstyrelsen 9 april 2014 Postadress: Uppsala kommun,

Läs mer

Bilaga 2. Säkerhetslösning för Mina intyg

Bilaga 2. Säkerhetslösning för Mina intyg Bilaga 2. Säkerhetslösning för Mina intyg Sid 1/17 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 3. Introduktion... 4 4. Säkerhetslösning för Mina intyg... 5 5. Krav på andra lösningar och aktörer...

Läs mer

Här är vi - och hit är vi på väg! Åke Rosandher, chef CeHis

Här är vi - och hit är vi på väg! Åke Rosandher, chef CeHis Här är vi - och hit är vi på väg! Åke Rosandher, chef CeHis 1 Handlingsplan 2013-2018 www.cehis.se Uppdraget Vad som ska göras gemensamt innehåll och principer Organisation och styrning Finansiering och

Läs mer

Syfte med ehälsa. Tillgänglighet. Säkerhet. Rätt information till rätt person i rätt tid! Medborgaren. Medarbetaren. Verksamhetsansvariga

Syfte med ehälsa. Tillgänglighet. Säkerhet. Rätt information till rätt person i rätt tid! Medborgaren. Medarbetaren. Verksamhetsansvariga Syfte med ehälsa Rätt information till rätt person i rätt tid! Tillgänglighet Hälsokonto/journal på nätet Kunna följa sitt ärende Medborgaren Medarbetaren Verksamhetsansvariga Ansöka om vård tidsbokning

Läs mer

Standardramverk för välfärdsteknologi och medicinsk teknik för att underlätta verksamhetsutveckling och Innovation

Standardramverk för välfärdsteknologi och medicinsk teknik för att underlätta verksamhetsutveckling och Innovation Standardramverk för välfärdsteknologi och medicinsk teknik för att underlätta verksamhetsutveckling och Innovation (IHE & Continua) Mikael Johansson, IT-strateg, inera mikael.johansson@inera.se 0706-987425

Läs mer

Insamling av hälsodata i hemmet

Insamling av hälsodata i hemmet Insamling av hälsodata i hemmet Bakgrund/problemområde Idag i sker ett antal olika initiativ kring vård på distans, omvårdnad på distans, digitaliseringen av trygghetslarmen och olika typer av hälsosatsningar.

Läs mer

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 IT-Policy för Tanums kommun ver 1.0 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 1 Inledning Tanums kommuns övergripande styrdokument inom IT-området är IT-Policy för Tanums kommun. Policyn anger kommunens

Läs mer

ehälsa i kommunerna 2013 2015 för bättre service, självständighet och ökat medbestämmande

ehälsa i kommunerna 2013 2015 för bättre service, självständighet och ökat medbestämmande ehälsa i kommunerna 2013 2015 för bättre service, självständighet och ökat medbestämmande ehälsa i kommunerna År 2030 kommer det att saknas närmare 100 000 omvårdnadsutbildad arbetskraft, enligt statistik.

Läs mer

Klassifikationer och hkodverk

Klassifikationer och hkodverk 2009-03-1 Standardvårdplaner Snomed CT Leg sjuksköterska Fil mag i omvårdnad Studerar Master i Hälso o sjukvårdsinformatik Universitetet Aalborg Projektledare för standardvårdplansgruppen Universitetssjukhuset

Läs mer

Förvaltningsplan för Video- och distansmöte

Förvaltningsplan för Video- och distansmöte Förvaltningsplan för Video- och distansmöte FÖRVALTNINGSPLAN Förvaltningsobjekt Video- och distansmöte Utförare Inera AB Enhetschef/ Tjänsteansvarig Uppdragstagare Bilagor Jessica Nord/ Thord Arbin Johan

Läs mer

Nationella riktlinjer i nya digitala format. Delrapport

Nationella riktlinjer i nya digitala format. Delrapport Nationella riktlinjer i nya digitala format Delrapport Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda

Läs mer

Regionalt befolkningsnav Utgåva P 1.0.0 Anders Henriksson Sida: 1 (6) 2011-09-20. Projektdirektiv

Regionalt befolkningsnav Utgåva P 1.0.0 Anders Henriksson Sida: 1 (6) 2011-09-20. Projektdirektiv Anders Henriksson Sida: 1 (6) Projektdirektiv Regionala nav för identitetsuppgifter och hantering av autentiserings- och auktorisationsuppgifter Anders Henriksson Sida: 2 (6) 1 Projektnamn/identitet Regionala

Läs mer

Slutbetänkande Rätt information på rätt plats i rätt tid SOU 2014:23

Slutbetänkande Rätt information på rätt plats i rätt tid SOU 2014:23 Slutbetänkande Rätt information på rätt plats i rätt tid SOU 2014:23 Utredningen om rätt information i vård och omsorg En särskild utredare ska utreda och lämna förslag till en mer sammanhållen och ändamålsenlig

Läs mer

RIKTLINJER. Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet

RIKTLINJER. Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet RIKTLINJER Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet RIKTLINJER 2 Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet. 1 Inledning Håbo kommuns övergripande styrdokument inom IT är IT-policy för Håbo kommun. Riktlinjer

Läs mer

2009-06-11 SIDAN 1. Stockholms stad. Nationell IT-strategi för. Tillämpning för. vård och omsorg

2009-06-11 SIDAN 1. Stockholms stad. Nationell IT-strategi för. Tillämpning för. vård och omsorg 2009-06-11 SIDAN 1 Nationell IT-strategi för vård och omsorg Tillämpning för Stockholms stad BAKGRUND OCH FÖRUTSÄTTNINGAR 2009-06-11 SIDAN 2 Bakgrund Hösten 2006 beslutades att en beställarfunktion skulle

Läs mer

Beredningen för integritetsfrågor

Beredningen för integritetsfrågor Beredningen för integritetsfrågor Lie Lindström Handläggare 040-675 38 32 Lie.Lindstrom@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2013-08-28 Dnr 1201732 1 (5) Beredningen för integritetsfrågor Patientens direktåtkomst

Läs mer

Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Utfärdat av: Utf datum: Godkänt av : Godk datum: PROJEKTBESKRIVNING... 1

Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Utfärdat av: Utf datum: Godkänt av : Godk datum: PROJEKTBESKRIVNING... 1 Dokument nr: Version: Status: Sida: 1.00 Prel Utgåva (1)9 Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Projektbeskrivning Dokumentbeskrivning: Underlag för beslut om stimulansmedel Mobilitet Mobila tjänster Utfärdat

Läs mer

Nationell patientöversikt

Nationell patientöversikt Nationell patientöversikt Översikt och Anslutning 2009 Tieto Corporation Christer Bergh Tieto, Healthcare & Welfare christer.bergh@tieto.com Agenda 1. Bakgrund 2. Användarperspektiv och nytta 3. Status

Läs mer

VIFO-kartan Verksamhetens Informations- och Funktionalitets-Områden för vård och omsorg med fokus på hälso- och sjukvård

VIFO-kartan Verksamhetens Informations- och Funktionalitets-Områden för vård och omsorg med fokus på hälso- och sjukvård VIFO-kartan Verksamhetens Informations- och Funktionalitets-Områden för vård och omsorg med fokus på hälso- och sjukvård Dokumentation för överlämning till Socialstyrelsen 2012-12-31 2 Syfte med VIFO-kartan

Läs mer

Mötesprotokoll för Inera AB styrelse

Mötesprotokoll för Inera AB styrelse Mötesprotokoll för Inera AB styrelse När: Onsdag den 9 april, 2014, kl 13.00 15.00 Var: Inera AB, lokal Magasinera Närvarande styrelsen: Närvarande övriga: Ej närvarande: Martin Andréasson (M), Västra

Läs mer

Vårdens nya makthavare. Catharina Mann Projektledare Kommunal IT-samverkan i vård och omsorg

Vårdens nya makthavare. Catharina Mann Projektledare Kommunal IT-samverkan i vård och omsorg Vårdens nya makthavare Parter i samverkan 290 kommuner 20 landsting, inkl regionerna Gotland, Halland, Skåne och Västra Götaland Socialdepartementet = Syfte med ehälsa Rätt information till rätt person

Läs mer

Övergripande granskning av ITverksamheten

Övergripande granskning av ITverksamheten Övergripande granskning av ITverksamheten Februari 2006 (1) 1. Inledning PricewaterhouseCoopers (PwC) har på uppdrag av kommunrevisionen i Borås Stad genomfört en övergripande granskning av Borås Stads

Läs mer

Journalen på nätet ett nationellt projekt. Sofie Zetterström, programansvarig invånartjänster sofie.zetterstrom@cehis.

Journalen på nätet ett nationellt projekt. Sofie Zetterström, programansvarig invånartjänster sofie.zetterstrom@cehis. Journalen på nätet ett nationellt projekt Sofie Zetterström, programansvarig invånartjänster sofie.zetterstrom@cehis.se 08-452 71 67 Målbild i CeHis handlingsplan 2013-2018 Varje individ kan nå alla uppgifter

Läs mer

Tillgänglighet, Kontinuitet och Incidenthantering. Förutsättningar för nyttoeffekter. Leif Carlson

Tillgänglighet, Kontinuitet och Incidenthantering. Förutsättningar för nyttoeffekter. Leif Carlson Tillgänglighet, Kontinuitet och Incidenthantering Förutsättningar för nyttoeffekter Leif Carlson Informationssäkerhet, och då speciellt Tillgänglighet, är en av de viktigaste möjliggörarna för att ITinvesteringar

Läs mer

Nationell Informationsstruktur 2015:1. Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning

Nationell Informationsstruktur 2015:1. Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning Nationell Informationsstruktur 2015:1 Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning Innehåll Nationell informationsstruktur arkitektur och metod... 3 Standarder inom informatik... 3 NI relaterat till ISO 42010...

Läs mer

Nationell Patientöversikt NPÖ. Anders Namn, arbetsplats, Jacobsson, datum IT-arkitekt, IT-centrum, 2012-02-02

Nationell Patientöversikt NPÖ. Anders Namn, arbetsplats, Jacobsson, datum IT-arkitekt, IT-centrum, 2012-02-02 NPÖ NPÖ ur ett användningsperspektiv Sammanhållen journalföring enligt Patientdatalagen Informationsåtkomst över vårdgivargränser Patientens samtycke krävs vid åtkomst Nationell, regional och lokal patientöversikt

Läs mer

Så enkelt som möjligt för så många som möjligt.

Så enkelt som möjligt för så många som möjligt. Så enkelt som möjligt för så många som möjligt. Mål En enklare vardag för medborgare Öppnare förvaltning som stödjer innovation och delaktighet Högre kvalitet och effektivitet i verksamheten Vilka är med

Läs mer

Nationell Patient Översikt i Sverige Swedish ehealth approach

Nationell Patient Översikt i Sverige Swedish ehealth approach Nationell Patient Översikt i Sverige Swedish ehealth approach Ulrika Landström, RN, Projektledare Örebro Läns Landsting ulrika.landstrom@orebroll.se +46 70 316 4541 Bakgrund och syfte Projektet startade

Läs mer

Beställarfunktionen för nationell IT i vård och omsorg

Beställarfunktionen för nationell IT i vård och omsorg Beställarfunktionen för nationell IT i vård och omsorg Uppdrag och arbetsformer Lars Jerlvall 1 Disposition IT-strategin - vision och insatsområden Beställarfunktionens övergripande uppdrag, organisation

Läs mer

Strategi för vårddokumentation i LiÖ

Strategi för vårddokumentation i LiÖ Pär Holgersson, projektledare., Dokumenthistorik Utgåva nr Giltig fr o m Giltig t o m Kommentar till ny utgåva Godkänd av (titel, namn, datum ) 1 Verksamhetsrådet i LiÖ, 2 Förtydligande av exempel på verksamheter

Läs mer

Hantering av IT-risker

Hantering av IT-risker Hantering av IT-risker Landstinget i Östergötland Revisionsrapport Januari 2011 Jon Arwidson Magnus Olson-Sjölander Fredrik Eriksson Eva Andlert Certifierad kommunal revisor 1 av 10 Innehållsförteckning

Läs mer

Arkitekturella beslut Infektionsverktyget. Beslut som påverkar arkitekturens utformning

Arkitekturella beslut Infektionsverktyget. Beslut som påverkar arkitekturens utformning Arkitekturella beslut Beslut som påverkar arkitekturens utformning Arkitekturella beslut Innehåll 1. Inledning... 3 1.1 Syfte... 3 1.2 Definitioner, Akronymer och Förkortningar... 3 1.3 Referenser... 3

Läs mer

Den kliniska processen i ett ehälsoperspektiv. Helena Nilsson Stockholm 2012-05-10

Den kliniska processen i ett ehälsoperspektiv. Helena Nilsson Stockholm 2012-05-10 Den kliniska processen i ett ehälsoperspektiv Helena Nilsson Stockholm 2012-05-10 Innehåll ehälsa i Sverige Processer ehälsokarta Praktiskt arbete (GIK) 3 Utveckling av ehälsa i samhället Nationella strategin

Läs mer

Inriktning och mål för kommunernas IT-samverkan

Inriktning och mål för kommunernas IT-samverkan Inriktning och mål för kommunernas IT-samverkan Nätverk 1 Föreläsare Christer Haglund, Sveriges Kommuner och Landsting Inriktning och mål för kommunernas IT-samverkan Verksamhet Ökat erfarenhetsutbyte

Läs mer

STYRDOKUMENT Plan för IT-utveckling 2013-2015

STYRDOKUMENT Plan för IT-utveckling 2013-2015 Utgivare: Kommunledningsförvaltningen Kansli Gäller från: Lagakraftvunnet beslut Antagen: KF 145, 2012-11-05 STYRDOKUMENT Plan för IT-utveckling 2013-2015 Plan för IT- utveckling 2013-2015 Innehåll BAKGRUND...2

Läs mer

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se

Läs mer

Information om patient för patient - arbetet med elektronisk kommunikation mellan patient och profession

Information om patient för patient - arbetet med elektronisk kommunikation mellan patient och profession Information om patient för patient - arbetet med elektronisk kommunikation mellan patient och profession 2013-10-16 Lars Midbøe Termkonferensen, Göteborg 2013-10-20 sid 2 Innehåll Journal på nätet Lars

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

Rätt information på rätt plats och i rätt tid (SOU 2014:23) remissvar

Rätt information på rätt plats och i rätt tid (SOU 2014:23) remissvar SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN 2 september 2014 SN-2014/2986.145 1 (7) HANDLÄGGARE Christina Ring 08-535 378 15 christina.ring@huddinge.se Socialnämnden Rätt information på rätt plats och i rätt

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Att samverka hur och varför. Anna Pegelow e-delegationen Anna Johansson - Tillväxtverket

Att samverka hur och varför. Anna Pegelow e-delegationen Anna Johansson - Tillväxtverket Att samverka hur och varför Anna Pegelow e-delegationen Anna Johansson - Tillväxtverket Grundläggande krav Myndighetsförordningen: 3 Myndighetens ledning ansvarar inför regeringen för verksamheten och

Läs mer

Samverkansplattform, en metod

Samverkansplattform, en metod Samverkansplattform, en metod Vid en extra ordinär händelse är det viktigt att det finns en accepterad och fastställd rutin för hur händelsen ska hanteras. Det går självklart inte att säga att så här kommer

Läs mer

Information till legitimerade tandhygienister. Kvalitetssäkra patientjournalen

Information till legitimerade tandhygienister. Kvalitetssäkra patientjournalen SVERIGES Information till legitimerade tandhygienister Kvalitetssäkra patientjournalen TANDHYG Kvalitetssäkra patientjournalen Inledning En legitimerad tandhygienist måste utöver sitt yrkeskunnande om

Läs mer

Offentliga rummet 3 juni 2008 Håkan Sörman VD Sveriges Kommuner och Landsting

Offentliga rummet 3 juni 2008 Håkan Sörman VD Sveriges Kommuner och Landsting Offentliga rummet 3 juni 2008 Håkan Sörman VD Sveriges Kommuner och Landsting Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan 1 Bredband 2013 Bredband 2013 Bredband till hela landet (SOU 2008:40)

Läs mer

Guide fö r SOS Alarms hantering av suicidrisk inöm Jö nkö pings la n

Guide fö r SOS Alarms hantering av suicidrisk inöm Jö nkö pings la n 2013-01-30 Guide fö r SOS Alarms hantering av suicidrisk inöm Jö nkö pings la n Rutinen är antagen av styrgrupp F samverkan 2013-01-30 SOS Alarm har på uppdrag av Staten genom alarmeringsavtalet uppdraget

Läs mer

Information till dig som patient. Patientjournalen - för säkrare vård. Information om Sammanhållen journal och om Nationell Patientöversikt

Information till dig som patient. Patientjournalen - för säkrare vård. Information om Sammanhållen journal och om Nationell Patientöversikt Information till dig som patient Patientjournalen - för säkrare vård Information om Sammanhållen journal och om Nationell Patientöversikt juni 2012 1 Innehållsförteckning Patientjournalen... 4 Patientdatalagen...

Läs mer

ETT fönster mot informationen. IT-strategi som frigör resurser för ökad vårdkvalitet, effektivare regionorganisation och bättre medborgarservice

ETT fönster mot informationen. IT-strategi som frigör resurser för ökad vårdkvalitet, effektivare regionorganisation och bättre medborgarservice ETT fönster mot informationen IT-strategi som frigör resurser för ökad vårdkvalitet, effektivare regionorganisation och bättre medborgarservice Öve vårdg Vårdresurser kan användas bättre Hälso- och sjukvården

Läs mer

4. Inriktning och övergripande mål

4. Inriktning och övergripande mål Lednings- och verksamhetsstöd IT-policy Bilaga 2 LS 14/06 HANDLÄGGARE DATUM DIARIENR Ante Grubbström 2005-12-19 IT-policy för samtliga verksamheter i Landstinget Sörmland 1. Definition Med IT informationsteknologi

Läs mer

Tillämpningsanvisningar för tillgång till och utlämnande av patientinformation

Tillämpningsanvisningar för tillgång till och utlämnande av patientinformation Sid 1(5) Tillämpningsanvisningar för tillgång till och utlämnande av patientinformation Inledning Hantering av patientinformation inom Region Skåne ska ske utifrån patientdatalagen (SFS 2008:355), Socialstyrelsens

Läs mer

Anslutning av Elektronisk Katalog EK/HSA, införande etjänstekort et/siths

Anslutning av Elektronisk Katalog EK/HSA, införande etjänstekort et/siths sida 1 Anslutning av Elektronisk Katalog EK/HSA, införande etjänstekort et/siths sida 2 1 Innehåll 2 Bakgrund - EK... 3 2.1 Vad är EK... 3 2.2 Tillämpningar för EK... 4 3 Bakgrund - etjänstekort... 5 3.1

Läs mer

Elektroniska affärer i staten 2012-03-29

Elektroniska affärer i staten 2012-03-29 Elektroniska affärer i staten t Mats Goffhé 2012-03-29 Bakgrund Politiska mål för e-förvaltning Strategi och nationell handlingsplan Förändringar inom upphandlingsområdet EG-rättsliga förändringar Striktare

Läs mer

Använd molntjänster på rätt sätt

Använd molntjänster på rätt sätt 2013-02-13 E-samhället i praktiken Använd molntjänster på rätt sätt Molntjänster kan spara pengar och göra information mer tillgänglig för kommuner och landsting. Den viktigaste bedömningen vid val av

Läs mer

Tillsyn och kontroll av åtagandena enligt alarmeringsavtalet mellan svenska staten och SOS Alarm Sverige AB

Tillsyn och kontroll av åtagandena enligt alarmeringsavtalet mellan svenska staten och SOS Alarm Sverige AB samhällsskydd och beredskap 1 (5) Ert datum Er referens Avdelningen för utvärdering och lärande Tillsynsenheten Jenny Selrot, 010 240 51 22 jenny.selrot@msb.se Eleonor Storm, 010 240 53 76 Regeringskansliet

Läs mer

En lägesrapport. användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län

En lägesrapport. användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län En lägesrapport användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län Förord Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting har i uppdrag av regeringen att arbeta med

Läs mer

Journal via nätet Thomas Lindén, regional chefläkare. September 2014

Journal via nätet Thomas Lindén, regional chefläkare. September 2014 Journal via nätet Thomas Lindén, regional chefläkare September 2014 Bakgrund Under 2011 genomförde Inera förstudien Din journal på nätet. Invånares, patienters och närståendes förväntningar och behov av

Läs mer

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland enligt Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2008:20 Slutversion 2009-06 2 Bakgrund

Läs mer

Tjänster för elektronisk identifiering och signering

Tjänster för elektronisk identifiering och signering Bg eid Gateway och Bg PKI Services Tjänster för elektronisk identifiering och signering En elektronisk ID-handling är förutsättningen för säker och effektiv nätkommunikation. I takt med att tjänster blir

Läs mer

Enklare i esamhället. Lennart Jonasson

Enklare i esamhället. Lennart Jonasson Enklare i esamhället Lennart Jonasson Den digitala revolutionen - Den digitala revolutionen ändrar på ett omvälvande sätt förutsättningarna för stora delar av samhällslivet, såväl nationellt och internationellt

Läs mer

Dokumenttyp. Namn på uppdraget

Dokumenttyp. Namn på uppdraget Uppdragsidé 1 (6) Uppdragsidé ehälsa 2013 Syftet med är att samla in idéer på uppdrag/projekt som stimulansbidraget för E-hälsa 2013 kan användas till. På så vis identifierar och definierar vi kommunernas

Läs mer

Klinisk utvärdering av elektroniska patientjournalsystem Hur utförs det idag och hur borde det utföras?

Klinisk utvärdering av elektroniska patientjournalsystem Hur utförs det idag och hur borde det utföras? Klinisk utvärdering av elektroniska patientjournalsystem Hur utförs det idag och hur borde det utföras? Lisa Ericson farmacie dr, projektledare ehälsoinstitutet, Linnéuniversitetet, Kalmar lisa.ericson@lnu.se

Läs mer

Rutin för kontroll av åtkomst till patientuppgifter-loggranskning av NPÖ, Meddix och verksamhetssystem

Rutin för kontroll av åtkomst till patientuppgifter-loggranskning av NPÖ, Meddix och verksamhetssystem SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2014-05-07 Rutin för kontroll av åtkomst till patientuppgifter-loggranskning av NPÖ, Meddix och verksamhetssystem INLEDNING Patientdatalagen

Läs mer

Operativa rutiner mellan Region Skåne och SOS Alarm AB

Operativa rutiner mellan Region Skåne och SOS Alarm AB Operativa rutiner mellan Region Skåne och SOS Alarm AB Ambulanssjukvården 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Revisionsförteckning... 4 1.1 Giltighet... 5 1.2 Syfte... 5 1.3 Tillämpningsområde och avgränsningar...

Läs mer

Checklista. För åtkomst till Svevac

Checklista. För åtkomst till Svevac Checklista För åtkomst till Svevac Innehållsförteckning 1 Inledning 2 2 Inloggning/autentisering i Svevac 2 3 Målet sammanhållen vaccinationsinformation 3 4 Säkerhetstjänsten 3 5 Detta är HSA 3 6 Detta

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014 Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2012-09-05 Avtal 0480 450885 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

Teknisk infrastruktur för nationell IT-strategi för vård och omsorg samt kommunal e-förvaltning

Teknisk infrastruktur för nationell IT-strategi för vård och omsorg samt kommunal e-förvaltning Teknisk infrastruktur för nationell IT-strategi för vård och omsorg samt kommunal e-förvaltning Presentation målbild, syfte och omfattning Sara Meunier Kurt Helenelund Version PA2 Svenska Kommunförbundet

Läs mer

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Hantering av patientuppgifter via e-post

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Hantering av patientuppgifter via e-post Datum Diarienr 2011-12-12 749-2011 Capio S:t Görans Sjukhus 112 81 Stockholm Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Hantering av patientuppgifter via e-post Datainspektionens beslut Datainspektionen

Läs mer

De 16 principerna för samverkan

De 16 principerna för samverkan De 16 principerna för samverkan Syftet med de styrande principerna Kommunerna i Stockholms län värnar om nätneutralitet, autentiseringsneutralitet och federationsneutralitet. Syftet med principerna är

Läs mer

Patientdatalagen (PdL) och Informationssäkerhet

Patientdatalagen (PdL) och Informationssäkerhet Patientdatalagen (PdL) och Informationssäkerhet Maria Bergdahl, jurist Mikael Ejner, IT-säkerhetsspecialist Datainspektionen Några utgångspunkter Lagstiftaren och EU vill ha integritet Integritet ej motsatt

Läs mer

I välfärdens tjänst En nationell strategi för ett enklare, öppnare och smartare Sverige. Näringsdepartementet

I välfärdens tjänst En nationell strategi för ett enklare, öppnare och smartare Sverige. Näringsdepartementet I välfärdens tjänst En nationell strategi för ett enklare, öppnare och smartare Sverige Det finns nu ett första utkast till strategidokument baserat på strategigruppens arbete. Det bygger på de förslag

Läs mer

Överenskommelse Kommunal ehälsa Genomförandeplan för regional utveckling i samverkan inom ehälsa 2013 VOHJS13-032, Bilaga VOHJS 16 /13

Överenskommelse Kommunal ehälsa Genomförandeplan för regional utveckling i samverkan inom ehälsa 2013 VOHJS13-032, Bilaga VOHJS 16 /13 Övergripande aktivitet Organisation för styrning och ledning Insats (vad)? Hur? När? Ansvar (vem)? Kostnad Att förankra frågorna i strukturerna för styrning, ledning och samverkan som finns i länet. Samordning

Läs mer

Informationssäkerhet en patientsäkerhetsfråga. Maria Jacobsson Socialstyrelsen

Informationssäkerhet en patientsäkerhetsfråga. Maria Jacobsson Socialstyrelsen Informationssäkerhet en patientsäkerhetsfråga Maria Jacobsson Socialstyrelsen Syftet med patientdatalagen tillgodose patientsäkerhet och god kvalitet samt främja kostnadseffektivitet patienters och övriga

Läs mer

Tekniskt ramverk för Svensk e- legitimation

Tekniskt ramverk för Svensk e- legitimation Tekniskt ramverk för Svensk e- legitimation ELN-0600-v1.4 Version: 1.4 2015-08-14 1 (10) 1 INTRODUKTION 3 1.1 IDENTITETSFEDERATIONER FÖR SVENSK E- LEGITIMATION 3 1.2 TILLITSRAMVERK OCH SÄKERHETSNIVÅER

Läs mer

Informationsförsörjning för värdebaserade uppföljnings- och ersättningssystem

Informationsförsörjning för värdebaserade uppföljnings- och ersättningssystem Informationsförsörjning för värdebaserade uppföljnings- och ersättningssystem Värdebaserad vård är en strategi för sjukvårdens styrning och arbetssätt som syftar till att åstadkomma så friska patienter

Läs mer

Läkarsekreterarforum 2012

Läkarsekreterarforum 2012 Patientdatalagen, journaler på nätet, sociala medier lagar och regler Läkarsekreterarforum 2012 Jens Larsson, 0706-110179 Jens Larsson, Chefsjurist Tryckfrihetsförordningen 1766 Jens Larsson, Chefsjurist

Läs mer

Att låta verkligheten möta teorin Gemensamt tjänstekort i Gävleborg

Att låta verkligheten möta teorin Gemensamt tjänstekort i Gävleborg Att låta verkligheten möta teorin Gemensamt tjänstekort i Gävleborg Införa smarta kort med PKI i enlighet med vårdens branschstandard SITHS (Säker IT I Hälso och Sjukvård) Projektet Gemensamt tjänstekort

Läs mer

Kommuner, landsting och regioner har en nyckelroll i (e)samhället

Kommuner, landsting och regioner har en nyckelroll i (e)samhället Kommuner, landsting och regioner har en nyckelroll i (e)samhället Kommuner och landsting står för 70 80 % av medborgarkontakterna 8 av 10 företagare har kontakt med kommunen Den nya generationens medborgare

Läs mer

Vårdgivares anslutning till NPÖ Introduktion för Verksamhetschefer och Införandeansvariga 2014-04-16

Vårdgivares anslutning till NPÖ Introduktion för Verksamhetschefer och Införandeansvariga 2014-04-16 Vårdgivares anslutning till NPÖ Introduktion för Verksamhetschefer och Införandeansvariga 2014-04-16 Innehåll Inledning Introduktion till NPÖ Vad ser jag i NPÖ? Vad krävs för att använda NPÖ? Hur startar

Läs mer

Kvalitetsregister & Integritetsskydd. Patrik Sundström, jurist SKL

Kvalitetsregister & Integritetsskydd. Patrik Sundström, jurist SKL Kvalitetsregister & Integritetsskydd Patrik Sundström, jurist SKL Varför finns det ett regelverk för nationella kvalitetsregister? - Många känsliga uppgifter - Om många människors hälsa - Samlade på ett

Läs mer

Innovation på vårdcentral

Innovation på vårdcentral Sida 1 av 8 Delar av blanketten skall inte besvaras av alla. Vilka frågor som skall besvaras bestäms t.ex. av svaren på andra frågor. I webbblanketten visas bara de frågor som är aktuella för dig, här

Läs mer

Fallstudie WM-data Public Partner/ Danderyds Sjukhus 1,2 miljoner e-recept och laboratoriesvar genom landstingets stora meddelandetjänst

Fallstudie WM-data Public Partner/ Danderyds Sjukhus 1,2 miljoner e-recept och laboratoriesvar genom landstingets stora meddelandetjänst Fallstudie WM-data Public Partner/ Danderyds Sjukhus 1,2 miljoner e-recept och laboratoriesvar genom landstingets stora meddelandetjänst Copyright 2006 - Xware AB. All rights reserved. xtrade is a registered

Läs mer

E-tjänst över näringsidkare

E-tjänst över näringsidkare E-tjänst över näringsidkare Slutrapport Datum: 2011-01-27 Version: 1.0 Upprättad av: Monica Grahn Innehållsförteckning 1. E-tjänst över näringsidkare noden...1 1.1 Sammanfattning 1 1.2 Bakgrund 1 2. Användningsfall...1

Läs mer

E-leg, en förutsättning för e-förvaltning

E-leg, en förutsättning för e-förvaltning E-leg, en förutsättning för e-förvaltning Bengt Svenson IT-strateg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Sveriges Kommuner och Landsting 08-4527430 bengt.svenson@skl.se Sundsvall 42 081015 1 Medborgarfokus?

Läs mer

Riktlinjer för hantering av skolhälsovårdsjournaler i Skövde kommun

Riktlinjer för hantering av skolhälsovårdsjournaler i Skövde kommun Diarienummer 11-124-000 Riktlinjer för hantering av skolhälsovårdsjournaler i Skövde kommun Beslutad i skolnämnden den 24 augusti 2011, 101 Hantering av skolhälsovårdsjournaler för skolhälsovården i Skövde

Läs mer

Förstudie: Övergripande granskning av ITdriften

Förstudie: Övergripande granskning av ITdriften Revisionsrapport Förstudie: Övergripande granskning av ITdriften Jönköpings Landsting Juni 2013 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 1.1. Bakgrund... 2 1.2. Uppdrag och revisionsfrågor...

Läs mer

Fler e-tjänster. Åsa Zetterberg SKL

Fler e-tjänster. Åsa Zetterberg SKL Fler e-tjänster Åsa Zetterberg SKL Vi ser den nationella IT-strategin och förslagen om e-förvaltning som en av de största utmaningarna den offentliga förvaltningen någonsin ställts inför Det handlar om

Läs mer

Policy och riktlinjer för E-förvaltning och IT-användning inom Falköpings kommun 2012 2014

Policy och riktlinjer för E-förvaltning och IT-användning inom Falköpings kommun 2012 2014 Policy och riktlinjer för E-förvaltning och IT-användning inom Falköpings kommun 2012 2014 Ledning och styrning av IT i kommunen Kommunen har sedan många år en central IT-avdelning med ansvar för drift

Läs mer