Utvärdering av samtalsbehandling. - effekter av behandlingen. Forsknings- och utvecklingsenheten för Närsjukvården i Östergötland

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utvärdering av samtalsbehandling. - effekter av behandlingen. Forsknings- och utvecklingsenheten för Närsjukvården i Östergötland"

Transkript

1 Forsknings- och utvecklingsenheten för Närsjukvården i Östergötland Utvärdering av samtalsbehandling i primärvården - effekter av behandlingen Rapport-FoUrnalen 2013:3 Rolf Holmqvist Anniqa Foldemo ISSN

2 Utvärdering av samtalsbehandling i primärvården - effekter av behandlingen Rolf Holmqvist Anniqa Foldemo

3 Rolf Holmqvist, Anniqa Foldemo, 2013 Reproservice, Coor Service Management AB, Linköping, Sverige 2013 Rapport-FoUrnalen 2013:3 ISSN

4 Förord Rapporten har skrivits av Rolf Holmqvist och Anniqa Foldemo vid Linköpings universitet. Anniqa Foldemo arbetar även som FoUhandledare på FoU-enheten för närsjukvård. Studien har kunnat genomföras tack vare att många behandlare och patienter har deltagit, och författarna tackar dem varmt.

5

6 Sammanfattning En betydande del av samtalsbehandlingen för människor med psykiska problem sker i primärvården. Effekterna av denna behandling har inte tillräckligt utvärderats. Syftet med denna studie var primärt att undersöka hur patienternas symtom och problem förändras av samtalsbehandlingen. Andra syften var att studera skillnader mellan behandlingsmetoder, hur många samtal som behövs för förbättring, om det fanns skillnader mellan behandlare med avseende på resultaten och vilken betydelse behandlingsalliansen har för utfallet. Studien genomfördes på vårdcentraler och ungdomshälsan i Östergötland och Jönköping. Ungefär 1200 patienter fyllde i symtom- och besvärsskattningsformuläret Clinical Outcome in Routine Evaluation (CORE) före varje samtal och ett formulär där de skattade behandlingsalliansen (Working Alliance Inventory; WAI) efter varje samtal. Av de 1200 patienterna var det ungefär 800 som kom på mer än ett samtal och där förändring av patienternas problem kan studeras. Resultaten visar att behandlingsresultaten var goda. Studien hade en naturalistisk design utan kontrollgrupp. För både psykiatriska symtom som ångest och depression och för problem med relationer och självförtroende ledde samtalsbehandlingen till förbättringar som låg väl i nivå med dem som man finner i undersökningar med manualbaserade behandlingar. Skillnader i resultat mellan behandlarna var större än skillnaderna mellan terapimetoderna.

7

8 Innehållsförteckning Bakgrund... 1 Syfte... 2 Metod... 2 Deltagare... 2 Behandlingsmetoder... 3 Skattningsinstrument... 4 CORE-OM... 4 Bedömningsformuläret... 5 Avslutningsformuläret... 5 Alliansformuläret... 5 Statistisk analys... 5 Forskningsetik och etiska överväganden... 6 Resultat... 7 Deskriptiv information om patienterna och behandlingen... 7 Bortfall... 8 Demografiska uppgifter om patienterna... 8 Skäl till kontakt... 9 Antal samtal Samtalens inriktning Utfall av behandlingen Behandlarnas uppfattning Patienternas uppfattning Vilka faktorer påverkar behandlingsresultatet Stödsamtal Patientmoderatorer Resultatdiskussion Alliansen Behandlarna Metoddiskussion Sammanfattande synpunkter Referenser... 27

9

10 Bakgrund En stor del av behandlingen av människors psykiska problem sker inom primärvården. Samtalsbehandling är en viktig del av denna behandling, vars effekter är dåligt utvärderade. Den föreliggande studien är naturalistisk, vilket betyder att den undersöker behandlingsformer som används vardagligen inom primärvården och i den form som de ges där. Intresset för naturalistiska studier, eller praktikbaserade studier som man ofta kallar dem, har vuxit starkt under de senaste åren (Barkham et al 2010). De utgör ett viktigt komplement till de randomiserade studierna. Ett uttryck för detta intresse är att den kommande versionen av standardverket inom psykoterapiforskningsområdet, Handbook of Psychotherapy and Behavior Change kommer att innehålla ett nyskrivet kapitel om praktikbaserade studier. Det finns ett fåtal välgjorda studier där man undersökt behandlingsresultatet för stora grupper patienter som fått sedvanlig behandling i primärvård eller liknande verksamheter (Shadish et al., 2000). Stiles med medarbetare publicerade 2008 en stor undersökning om utfallet av primärvårdssamtal i England (Stiles et al 2008). De använde samma skattningsinstrument som använts i vår studie Clinical Outcome in Routine Evaluation (CORE). En svaghet i denna engelska studie var det stora bortfallet av patienter. Av patienter som ingick i studien saknades åtminstone någon typ av data från patienter. Trots detta gjorde man en jämförelse av resultaten för kognitiv beteendeterapi (KBT), psykodynamisk terapi (PDT) och personcentrerad terapi som visade att de tre behandlingsformerna hade goda effekter och att effekterna inte skiljde sig mellan metoderna. Den genomsnittliga effektstorleken var 1.39, vilket är en stor effekt. William Shadish med kollegor gjorde år 2000 en meta-analys med 90 naturalistiska studier. I denna meta-analys av studier av mycket varierande kvalitet fann de en betydligt lägre genomsnittlig effekt av behandlingarna än den som Stiles fann (Stiles et al. 2008). I en forskningsgenomgång 2008 undersökte Minami et al. effekterna av depressionsbehandling i managed care i USA för 5704 patienter och jämförde dem med resultaten från RCT-studier med manualbaserade behandlingar. Deras analys visade att behandling under kliniskt representativa förhållanden gav genomsnittliga resultat, vilket innebär att de låg väl i nivå med jämförbara randomiserade studier. 1

11 Syfte Syftet med den nu genomförda studien var att undersöka resultaten av samtalsbehandling i primärvården. Syftet kan preciseras till följande frågeställningar: 1. Leder samtalsbehandling i primärvården till att patienternas besvär minskar? 2. Finns det skillnader när det gäller effekterna av samtalsbehandlingen mellan påverkan på psykiska symtom (t ex depression och ångest) och på relations- och självbildsproblem? 3. Hur många samtal behövs det för att åstadkomma förbättring i de problem som patienterna hade? 4. Har olika samtalsbehandlingsmetoder olika effekt på problemen? 5. Finns det skillnader mellan terapeuterna när det gäller genomsnittlig symtomförbättring för deras patienter? 6. Har behandlingsalliansens kvalitet betydelse för utfallet? Metod Deltagare Studien genomfördes på vårdcentraler och ungdomshälsomottagningar i Östergötland och i Jönköpings sjukvårdsdistrikt. Initiativet till undersökningen togs av samtalsbehandlare vid några vårdcentraler i Östergötland. Alla vårdcentraler i Östergötland och Jönköpings sjukvårdsdistrikt och alla ungdomsmottagningar (Ungdomshälsan) i Östergötland inbjöds genom möten med behandlarna och med skriftlig information att delta. Sammanlagt deltog 35 vårdcentraler (av de sammanlagt 49 som finns i området) och 4 ungdomsmottagningar. Tio av vårdcentralerna låg i Jönköping. Fyra av de fem ungdomsmottagningarna i Östergötland deltog. Ungdomsmottagningarna i Jönköping tillfrågades inte. Studien gjordes åren 2009 och Det fanns information från 82 behandlare och om 1200 patienter i studien, men det fanns inte fullständig information om alla behandlingar. Patienterna hade sökt hjälp vid vårdcentralerna eller ungdomsmottagningarna och i de flesta fall remitterats till samtalsbehandling. På vissa verksamheter var det möjligt att söka direkt, utan remiss. Bortfall av patienter och av information redovisas i figur 1. Där framgår att det att från de 1200 patienter som fanns bedömda på Bedömningsformulär fanns fullständig information och minst två rapporterade behandlingssamtal från 655 patienter. I resultatredovisningen anges vid varje tabell hur många patienter informationen är baserad på. 2

12 Behandlarna var de samtalsbehandlare som var anställda på vårdcentralerna och på ungdomshälsan. De flesta var socionomer (n = 42) och psykologer (n = 22); några av behandlarna var psykiatriska sjuksköterskor eller arbetsterapeuter. De hade i genomsnitt arbetat 10 år med samtalsbehandling. Sextiofem av dem hade steg I-utbildning i psykoterapi och 21 var legitimerade psykoterapeuter. Trettiofem behandlare hade fortbildning i psykodynamisk terapi, 29 i kognitiv terapi och 20 i KBT. Flera behandlare hade utbildning i mer än en inriktning. Behandlingsmetoder Det vanligaste sättet att studera vilka effekter en viss behandling ger är att göra en randomiserad och kontrollerad studie (RCT). SBU:s och Socialstyrelsens värderingar och riktlinjer för behandlingsmetoder bygger i allmänhet på den typen av studier. Några av förutsättningarna i randomiserade studier är att patienten får behandling enligt en specifik metod, att han eller hon har ett specifikt problem, t ex depression, som behandlingen avser att påverka, att terapeuten är specialutbildad i den metod som undersöks och att man kontrollerar att behandlingen utförs enligt behandlingsmetodens riktlinjer. I den kliniska vardagen väljer dock behandlare i allmänhet behandlingsmetod utifrån sin egen kompetens och patienternas problem och förutsättningar. Ofta har man inslag av mer än en metod i behandlingen. För att studera effekten av dessa behandlingar är naturalistiska studier ofta mer lämpade. I dessa studerar man behandlingar så som de sker i den vardagliga behandlingsmiljön, med de behandlare och de patienter som normalt träffas på den aktuella mottagningen. Behandlarna har ofta utbildning i flera olika metoder och använder dem vid behov, man fokuserar inte på en viss utvald grupp av patienter, och patienterna har ofta flera olika problem som dessutom kan skifta under behandlingens gång. Eftersom föreliggande studie är naturalistisk är grunden för den att behandlarna utför behandlingar på det sätt som de finner lämpligt för den enskilde patienten. På Avslutningsformuläret ombads behandlaren att ange vilken av 14 olika föreslagna behandlingsinriktningar som har använts. Det är möjligt att där ange flera olika inriktningar för samma behandling. För att underlätta analysen har vissa samtalsinriktningar sammanförts till större grupper. Kognitiva och beteendeinriktade samtal samt KBT har sammanförts till Direktiva samtal, och samtal som angetts som psykodynamiska eller relationella har sammanförts till gruppen Reflekterande samtal. I flera av analyserna har dessa inriktningar jämförts med stödjande samtal, som var den mest använda behandlingsinriktningen. 3

13 Skattningsinstrument CORE-OM Studien byggde på ett engelskt system för att utvärdera resultat av samtalsbehandling, CORE; (Barkham et al., 2010; Evans et al. 2002). I CORE-systemet finns ett formulär där patienten skattar sina symtom och besvär, CORE-OM. Clinical Outcome in Routine Evaluation Outcome Measure (CORE- OM; Barkham et al., 1998; Connell et al., 2007) är ett formulär med 34 frågor, där patienten anger hur han eller hon mår med avseende på sitt psykiska fungerande i en rad olika avseenden. Det besvarades av patienterna före varje samtal. Frågorna kan delas in i följande delskalor: Socialt välmående: omfattar fyra frågor om hur man mår och om hur man ser på framtiden Depression: fyra frågor om brist på energi, negativa känslor och självanklagelser Ångest: fyra frågor, om ångest, panik och oro Fysiska problem: två frågor som handlar om smärta och sömnproblem Trauma: två frågor om påträngande känslor och påträngande tankar Svårigheter i nära relationer: fyra frågor om ensamhet, närhet, stöd och vänner Svårigheter i sociala relationer: fyra frågor om att patienten känner sig kritiserad, skamsen eller irriterad Generell funktion: fyra frågor om att ha klarat av svårigheter och att känna sig trygg med att kunna göra det Risk för mig själv: två frågor om den upplevda risken eller önskan att skada eller döda sig själv Risk för andra: två frågor om hot och våld mot andra. Delskalorna kan summeras till två övergripande delskalor: Symtom som inrymmer delskalorna Depression, Ångest, Fysiska problem och Trauma, och Funktion som innehåller delskalorna Svårigheter i nära relationer, Svårigheter i sociala relationer och Generell funktion. Frågorna besvaras på en skala från aldrig (= 0) till Nästan hela tiden (= 4). I resultatredovisningen anges medelvärden för de olika delskalorna och för hela skalan multiplicerade med 10. Det betyder att om en person har kryssat i Då och då (= 2) på alla frågor blir medelvärdet 2.0 och i resultatredovisningen anges detta som 20. 4

14 Bedömningsformuläret I början av behandlingen fyllde behandlaren i Bedömningsformuläret (Evans et al 2002) där patientens aktuella situation beskrevs. Formuläret innehåller frågor om patientens sociala situation (barn, boende, ensam eller partner, sysselsättning), tidigare behandling, skäl till samtalskontakten, medicin, åtgärd efter bedömning och information om vad patienten själv gjort för att ta itu med sina svårigheter. Avslutningsformuläret Avslutningsformuläret fyllde i av behandlaren när behandlingen var avslutad. Det innehåller information om hur många samtal man har haft, vilken behandlingsinriktning som använts, hur behandlingen har avslutats, vad man har uppnått i fråga om symtom och besvär. När det gäller behandlingsinriktning fanns det 14 olika metoder att välja mellan. Dessa framgår av tabell 8 längre fram i texten. Alliansformuläret Förutom skattning av symtomen och besvär beskrev patienterna också sin uppfattning om relationen till behandlaren, och behandlaren beskrev sin uppfattning om relationen till patienten på särskilt formulär, Working Alliance Inventory-Short Revised (WAI-SR) (Tracey & Kokotovics, 1989; Hatcher & Gillaspy, 2006). WAI-SR baseras påwai-36 (Horvath, 1981, 1982) som är utvecklat från Bordin s begrepp allians. WAI-SR ger en skattning av alliansen i sin helhet men också värden på subskalorna (goal, task and bond). Detta fylldes efter varje samtal i av patienterna. Formuläret innehåller tolv frågor som avser att fånga om patienten tycker att man arbetar tillsammans på ett bra sätt, om man har ett gemensamt mål och om man uppskattar varandra. Working Alliance Inventory Short (WAI-S; Tracey & Kokotovic, 1989, Swedish translation Holmqvist & Skjulsvik), ett motsvarande formulär för behandlaren, fylldes i efter varje samtal. Det innehåller 12 frågor på samma dimensioner på 12 frågor: gemensam syn på behandlingsmetod, gemensam syn på målsättning och ömsesidig uppskattning. Statistisk analys För att analysera resultaten användes variansanalyser och korrelationsanalyser. I analyserna användes signifikansnivån p <.05. Effektstorleken användes som mått på förändring. Den är ett standardiserat mått på skillnaden i skattningar före behandlingen och efter den. Standardiseringen sker genom att skillnaden mellan värdena före och efter behandlingen 5

15 divideras med standardavvikelsen för den första mätningen. Av konvention anses värden lägre än.20 innebära att ingen behandlingseffekt föreligger, värden mellan.20 och.50 innebär låg effekt, mellan.50 och.80 måttlig effekt och värden över.80 visar stark effekt. Forskningsetik och etiska överväganden Studien har fått etikgodkännande från Etikprövningsnämnden vid Linköpings universitet (M72-09). Alla studier som kräver att patienter fyller i formulär kan av dem upplevas som både en tidsmässig och en emotionell belastning. Detta gällde särskilt i denna studie, där patienterna ombads att fylla i formulär både före och efter varje samtal. Studien innebär att det blev möjligt att analysera vilka förbättringar patienter uppnått hos enskilda behandlare. Med nödvändighet gick det bättre hos några än hos andra, och detta gäller såväl symtomutveckling som patientens upplevelse av samarbetet. Avtalet med behandlarna var att de själva hade möjlighet att få återkoppling av resultaten för deras patienter, men att ingen annan hade möjlighet att få ta del av resultat för enskilda behandlare. 6

16 Resultat Deskriptiv information om patienterna och behandlingen I en naturalistisk studie uppstår det i allmänhet bortfall av patienter och av data i olika omfattning. Så var fallet även i denna studie. Av figur 1 framgår hur manga patienter som skulle ha kunnat delta i studien och vilken typ av data det finns från dessa patienter skulle ha kunnat delta 200 patienter tillfrågades inte 1400 patienter tillfrågades 200 patienter avböjde att delta 1200 patienter beskrevs på Bedömningsformulär (där dock vissa uppgifter kan saknas) 93 patienter lämnade aldrig in något CORE-OM formulär 1107 patienter besvarade minst ett CORE-OM formulär 253 patienter besvarade bara ett CORE-OM formulär 854 patienter besvarade minst två CORE-OM formulär 199 patienter som hade besvarat minst två CORE- OM formulär bedömdes inte på något Avslutningsformulär 655 patienter hade fullständig information 229 behandlingar markerades med mer än en inriktning 426 behandlingar hade fullständig information och markerades med bara en inriktning Figur 1. Flödesschema över patienterna i studien. 7

17 Bortfall En uppskattning efter studiens slut gav vid handen att ungefär 400 patienter skulle ha kunnat vara med i undersökningen men av olika skäl inte deltog. Det innebär ett externt bortfall på drygt 20 %. De vanligaste skälen till att inte delta var att behandlaren ansåg att patienten av någon anledning inte borde eller kunde tillfrågas, eller att patienten själv avböjde. Skäl till att behandlaren inte tillfrågade patienten kunde vara att patienten var i en allvarlig kris, att hon eller han inte kunde svenska eller att man trodde att patienten skulle tacka nej. I ett antal fall glömde behandlaren bort att fråga patienten. När det gäller det interna bortfallet fann vi att patienterna hade fyllt i och lämnat in formulär från de allra flesta samtal som de deltagit i. På Avslutningsformulären angav behandlarna hur många samtal man hade haft med varje patient. Om vi utgår från dessa uppgifter hade patienterna vid 96 % av samtalen lämnat in fullständigt ifyllda formulär. För en del av patienterna saknades dock någon typ av uppgifter. I en del fall saknades Avslutningsformuläret som terapeuten skulle fylla i, i andra fall fanns inte uppgifter från patienterna. För 655 patienter fanns det symtomskattningar från dem själva vid flera tillfällen och information från Avslutningsformuläret, vilket betyder att vi kunde beräkna effekten av samtalen med hänsyn till behandlingsinriktning. Demografiska uppgifter om patienterna Medelåldern för patienterna vid vårdcentralerna var 38 år (vidd 17-88). De flesta var kvinnor (73 %). I ungdomshälsan var medelåldern 19 år (vidd 14-27) och 82 % var kvinnor. I tabell 1 finns information om patienternas sociala situation. 8

18 Tabell 1. Demografiska uppgifter om patienterna. Vårdcentralerna Antal (n = 993) Procent Ungdomshälsan Antal (n = 126 ) Procent Födda i Sverige Fått samtal tidigare på samma mottagning Arbetar Studerar Arbetslösa Hemma med barn Bor ensam Bor med partner Bor med föräldrar Bor med släktingar Den typiska patienten på vårdcentralen var en medelålders kvinna, som bodde med en partner och som arbetade. På ungdomshälsan var den typiska patienten en ung kvinna som studerade och bodde med sina föräldrar. Andelen inte födda i Sverige var låg och det var också relativt få män. Flertalet av patienterna använde inte psykofarmaka, 32 % vårdcentralerna och 6 % på ungdomshälsan. På vårdcentralerna var det 32 % som tog någon form av psykofarmaka och på ungdomshälsan var det 6 %. Antidepressiv medicin var den vanligaste formen och en fjärdedel av patienterna som fick samtalsbehandling på vårdcentralerna använde antidepressiva. Skäl till kontakt Anledningen till kontakten kunde ibland vara av bredare, ofta relationsbaserad karaktär, och ibland av mer entydig psykiatrisk natur. Det fanns möjlighet att kryssa i mer än en anledning. Vid ifyllandet fick behandlarna också ange hur länge besvären varat. De hade fyra alternativ att välja mellan: mindre än sex månader, mellan sex månader och tolv månader, mer än tolv månader och kontinuerligt eller återkommande. Den vanligaste kontaktorsaken, både på vårdcentralerna och ungdomshälsan, var ångest och stress (74 % på vårdcentralerna och 46 % på ungdomshälsan). Därnäst kom på vårdcentralerna depression (50 %), relationsproblem (36 %) och låg självkänsla (26 %). På ungdomshälsan 9

19 var relationsproblem (44 %) och låg självkänsla (35 %) viktigare kontaktorsaker än depression (32 %). På Avslutningsformuläret fick behandlarna ange vilken typ av problem de ansåg att patienten hade haft, hur allvarliga dessa i så fall var, och om de hade tagits upp i samtalen. De vanligaste problemen på vårdcentralerna var ångest (n=680), relationsproblem (n=509), depression (n=492) och låg självkänsla (n=337). Vid jämförelse av problemen hos kvinnor och män fann man små skillnader. Endast på frågan om förekomst av ångestproblem fanns det en signifikant skillnad som innebar att kvinnor hade ångestproblem i större utsträckning än män (p =.04). Det fanns också en tendens att män rapporterades ha mer personlighetsproblematik än kvinnor (p =.08). Antal samtal De flesta behandlingarna innehöll ett fåtal samtal. Medelvärdet för antalet samtal var 5.7 (sd = 4.5), medianen var 5.0 och typvärdet (den vanligaste samtalslängden) var 2. Enstaka patienter hade många samtal vilket gav en sned fördelning. I figur 2 visas hur många behandlingar som genomfördes utifrån antalet samtal i varje behandling. Y-axeln anger antalet samtal i behandlingarna och x-axeln antal behandlingar Figur 2. Antal samtal som behandlingarna innehöll 10

20 Samtalens inriktning På Avslutningsformuläret ombads behandlarna att ange vilken inriktning samtalen hade haft. Det var möjligt att välja mellan 14 olika inriktningar, och det var också möjligt att kryssa i mer än en inriktning. Vid de flesta behandlingar (n=426, 65 %) som uppgavs hade bara en inriktning angivits. Två inriktningar hade kryssats för av 24 %, tre inriktningar i 9 % och endast i 2 % uppgavs fyra inriktningar. Tabell 2 visar frekvensen av olika samtalsinriktningar. Siffrorna i tabellen anger det fullständiga antalet kryss, alltså även för de samtal där man kryssat i flera inriktningar. Tabell 2. Frekvensen av samtal med olika inriktning. Flera inriktningar var möjliga att kryssa i. Hela antalet behandlingar var 781. Vårdcentraler (n = 580) Ungdomshälsan (n = 112) Antal Procent Antal Procent Stödjande Psykodynamisk KBT Krissamtal Kognitiv Relationell Beteendeinriktad Interpersonell Existentiell Korttidsterapi Systemisk Klientcentrerad Gestaltande Rådgivning Direktiva Reflekterande Den vanligaste behandlingsinriktningen var stödjande samtal. Därnäst kom psykodynamisk terapi, KBT, krissamtal och kognitiv terapi. Direktiva samtal var något vanligare än reflekterande samtal. 11

21 Utfall av behandlingen Behandlarnas uppfattning På Avslutningsformuläret fick behandlarna ange vilka förändringar de tyckte hade skett med patienterna. Det fanns 10 olika alternativ som man kunde kryssa i. Alternativen och svarsfrekvensen framgår av tabell 3. Uteblivna svar tolkades som nej. Tabell 3. Antal och procent av patienterna som fått hjälp med olika problemområden (n = 781) Ja Problemområden Antal Procent Fått insikt eller förståelse Gett uttryck åt känslor eller problem Funderat igenom sina känslor eller problem Bättre subjektivt välmående Symtomförbättring Förbättrat sina copingstrategier Bättre vardagligt fungerande Bättre fungerande relationer Förbättrad planerings- och beslutsförmåga Fått tillgång till praktisk hjälp Den vanligaste förbättringen var, som framgår av tabell 3, att patienterna hade fått ökad insikt eller förståelse, att de hade undersökt sina känslor eller problem och fått ge uttryck åt dem, att de hade fått bättre subjektivt välmående, och, i något mindre utsträckning, att de hade uppnått symtomförbättring. Däremot hade de bara i mindre omfattning fått praktisk hjälp, förbättrad planerings- och beslutsförmåga, och bättre fungerande relationer. Patienternas uppfattning Det finns flera olika sätt att statistiskt beräkna resultatet av behandling med den typ av data som den här studien gav, alltså skattningar på en symtom- och besvärsskala. I denna rapport kommer tre olika sätt att användas. Det är: a) förändring av skattningen av besvären från början till slutet av behandlingen (förändringspoäng) b) effektstorleken c) pålitlig förändring och kliniskt signifikant förändring. 12

22 Förändringspoäng Det enklaste sättet att beräkna vilken förändring patienterna genomgått är att räkna ut skillnaden i poängen före behandlingen och efter behandlingen. I tabell 4 framgår det hur patienternas värden förändras från före behandlingen till efter. Tabellen innehåller värden för alla behandlingarna, samt för dem som innehöll minst fem samtal. Tabell 4. Medelvärden för delskalorna och för hela CORE före och efter behandlingen. Alla samtal (n = 846) Minst fem samtal (n = 428) Före Efter Skillnad Före Efter Skillnad Socialt välmående Depression Ångest Fysiska problem Trauman Nära relationer Sociala relationer Generellt fungerande Risk för sig själv Risk för andra Problem generellt Funktion generellt Hela CORE Värdena i tabell 4 visar att patienterna initialt skattade högst på de frågor som handlade om depression, socialt välmående, fysiska problem, trauman och ångest. Lägst skattningar var det på frågorna om risk för andra och risk för sig själv. Generellt skattade man högre på symtomfrågorna än på funktionsfrågorna. Skillnaden mellan symtom och funktion gällde även utfallet, där förändringen var klart större för symtom. Relationsproblem och generella funktionsproblem påverkas relativt sett mindre av behandlingen. De behandlingar som hade innehållit fem samtal eller mer hade något bättre utfall, men skillnaden var inte dramatisk. Effektstorlek I Metodavsnittet beskrivs hur effektstorleken (ES) beräknas och vilka gränsvärden som brukar användas för den. I tabell 5 visas effektstorlekarna för de olika delskalorna. 13

23 Tabell 5. Effektstorlekar för delskalorna och för hela CORE, för alla behandlingar och för de behandlingar som innehöll minst fem samtal. Delskalor Alla samtal (n = 846) Minst fem samtal Socialt välmående Ångest Depression Fysiska problem Trauman Problem i nära relationer Generell funktionsförmåga Problem i sociala relationer Risk för sig själv Risk för andra Symtom generellt Funktion generellt Hela CORE Resultaten i tabell 5 visar att effekten av behandlingen var måttlig till stor för de flesta delskalorna. Om man ser på resultaten för alla behandlingarna var effektstorleken för hela CORE strax under nivån för stark effekt. Utfallet för depression låg tydligt över denna nivå. För de behandlingar som varat minst fem samtal var effekten stor för hela CORE och för symtomskalorna. Det är tydligt även här att symtomen reduceras i större omfattning än relationsproblemen. Om man får en viss förändring från mätningen före behandlingen till mätningen efter behandlingen kan man undra om denna förändring är pålitligt större än de förändringar som sker rent slumpmässigt. Ett sätt att beräkna detta är att jämföra förändringen med mätinstrumentets pålitlighet (reliabilitet). Pålitlig effekt (reliable change index, RCI) är ett mått på förändring som innebär att förändringen ska överstiga standardfelet, alltså mätmetodens genomsnittliga felmarginal, för att anses säker (Jacobson and Truax, 1991). Ytterligare ett mått på förbättring är det som kallas för Kliniskt signifikant förbättring. Det innebär att patienten före behandlingen har haft ett värde som innebär dysfunktionellt fungerande och efter behandlingen har ett värde som innebär att han eller hon inte längre skattar sig inom det dysfunktionella spektrumet. Detta kriterium kräver en så kallad cut-off-gräns. Vi valde att sätta denna cut-off-gräns vid en standardavvikelse under medelvärdet för ingångsvärdet vilket var Med hjälp av värden från andra undersökningar beräknade vi värdet på RCI till 6.3 (Barkham et al., 2008; Elfström et al., in press). Av de 854 patienterna hade 309 (36 %) förbättrats (förbättrats mer än 6.3 poäng) och 14

24 223 (26 %) var botade (och hade dessutom passerat gränsen mellan de kliniska och icke-kliniska nivåerna). Och bland de 431 patienter som hade fått minst fem samtal var 184 (43 %) patienter förbättrade och 147 (34 %) patienter hade botats. Sexton patienter var försämrade enligt RCI. Vilka faktorer påverkar behandlingsresultatet Generellt hade behandlingen måttlig till god effekt. Särskilt tydlig var effekten för depressiva symtom och ångestsymtom. En viktig fråga i all behandlingsforskning är om vissa behandlingsmetoder får bättre resultat än andra. Samtalsinriktning angavs av behandlarna på Avslutningsformuläret. De kunde där kryssa i en eller flera av fjorton olika samtalsinriktningar. Det var inte ovanligt att behandlarna kryssade för mer än ett behandlingsalternativ. I ungefär en tredjedel av behandlingarna hade man gjort så. Vi väljer i den följande redovisningen att ange resultaten för behandlingsinriktningar endast när de hade använts ensamt. Som ovan beskrivits skapades två större grupper för att underlätta jämförelsen mellan behandlingsformerna: Direktiv behandling, som innehåller kognitiv terapi, beteendeinriktad terapi och KBT, och Reflekterande behandling, som innehåller psykodynamisk terapi och relationell terapi. I tabell 6 presenteras skillnaderna i effekt mellan de olika behandlingsinriktningarna. Enbart de behandlingar har tagits med där inga kombinationer av inriktningar har angivits. Om antalet samtal med en viss inriktning var färre än fem anges inga resultat för den inriktningen. Tabell 6. Förändringspoäng, standardavvikelse och effektstorlek för de olika inriktningarna och för direktiv och reflekterande behandling, utan kombinationer med andra inriktningar, för hela CORE-OM och för delskalorna Funktion och Problem (n = 322). 15

25 Resultaten i tabell 6 visar att det fanns relativt stora skillnader mellan de olika inriktningarna. Sett till förändringspoäng var de mest effektiva behandlingarna kognitiv terapi, KBT och systemisk terapi. Effektstorlekarna visar att kognitiv terapi, KBT och psykodynamisk terapi var mest effektiva. För alla inriktningar blir resultaten bättre på symtomskalan än på funktionsskalan. Den direktiva behandlingen hade i siffror något bättre effekt än reflekterande terapi, men skillnaderna var inte statistiskt signifikanta. För hela CORE-OM ger ett t-test t-värdet 1.3 och p =.38 och för symtomoch funktionsskalorna får vi samma t-värde (1.3) och p =.34. Det kan te sig orimligt att ange behandlingsinriktning för behandlingar som inte sträcker sig över mer än ett par samtal. I tabell 7 presenteras därför resultaten för de behandlingar som pågick mer än fem samtal. Tabell 7. Förändringspoäng och standardavvikelse för de olika inriktningarna och för direktiv och reflekterande behandling, utan kombinationer med andra inriktningar, för hela CORE-OM och för delskalorna Funktion och Problem, minst fem samtal (n =217). Inriktning Hela CORE-OM Funktion Problem n Relationell 11.8 (4.8) 9.0 (5.5) 15.9 (5.9) 5 Kognitiv 8.7 (6.5) 7.5 (6.3) 10.9 (9.3) 24 KBT 7.4 (5.5) 6.3 (5.7) 9.5 (7.5) 62 Krissamtal 6.8 (5.2) 6.4 (5.2) 9.6 (7.8) 8 Psykodynamisk 6.7 (5.5) 5.4 (6.0) 8.7 (6.9) 50 Beteendeinriktad 5.5 (4.2) 4.8 (4.9) 6.5 (6.1) 11 Systemisk 5.0 (7.3) 5.0 (8.2) 5.7 (6.0) 9 Stödjande 4.9 (3.9) 3.5 (5.0) 5.9 (5.9) 28 Strukturerad korttidsterapi 4.8 (6.2) 3.6 (5.9) 7.1 (7.8) 6 Annan 4.5 (6.2) 7.6 (9.8) 8.7 (13.9) 9 Interpersonell 3.2 (1.7) 4.8 (4.5) 1.6 (4.2) 5 Direktiva 7.3 (5.7) 6.2 (5.7) 9.3 (8.0) 100 Reflekterande 7.4 (5.5) 5.8 (6.0) 9.5 (7.0) 54 När enbart behandlingar med minst fem samtal analyseras finner vi i stort sett samma resultat som tidigare. Direktiva och reflekterande samtal ger goda effekter, och det finns inga signifikanta skillnader mellan dem. Bland de enskilda inriktningarna är relationell effektivast, följt av kognitiv, KBT, krissamtal och psykodynamisk terapi. 16

26 Stödsamtal Förutom direktiva och reflekterande terapier är stödjande terapi den vanligaste inriktningen. I tabell 8 visas en jämförelse mellan dessa tre terapiformer då de inte kombineras med några andra terapiinriktningar. Förutom hela CORE-OM och huvuddelskalorna Funktion och Symtom har även två specifika symtomdelskalor (som ingår i Symtomskalan), nämligen Depression och Ångest, tagits med. Tabell 8. Jämförelse mellan resultaten för reflekterande, direktiva och stödjande samtal, utan kombination med andra terapiformer. Reflekterande (n = 138) Direktiva (n = 191) Stödjande (n = 118) Hela CORE 6.2 (6.3) 6.2 (5.8) 4.2 (5.5) 5.03 <.001 Depression 9.5 (9.8) 9.4 (9.6) 6.0 (9.1) 4.12 <.05 Ångest 8.6 (9.5) 9.0 (5.9) 5.9 (8.4) 3.92 <.05 Funktion 5.2 (6.1) 5.4 (3.7) 3.7 (5.8) 3.27 <.05 Problem 7.8 (8.6) 7.8 (8.0) 5.4 (7.6) 3.92 <.05 F p I en analys av resultaten för de tre behandlingsformerna finner vi att det finns signifikanta skillnader mellan dem. Stödjande samtal ger sämre effekt än direktiva och reflekterande samtal på alla delskalorna. Eftersom stödjande samtal trots allt hade relativt goda effekter och var den enskilt vanligaste samtalsinriktningen kan det vara viktigt att undersöka vem som gav dessa samtal och vem som fick dem. Det visade sig att terapeuter med steg I-utbildning i något mindre utsträckning angav att deras samtal var stödjande än terapeuter utan steg I-utbildning (chi2 = 4.65, p <.05). Däremot fanns det ingen skillnad när det gäller om terapeuten har steg II-utbildning eller inte. Det fanns ingen skillnad i frekvensen av stödjande samtal mellan dem som har en psykodynamisk utbildning och dem som inte har en sådan. Däremot fanns det en stor skillnad när det gäller terapeuter som har kognitiv eller KBT-utbildning. Här är det relativa antalet stödjande samtal mycket större hos dem som har en sådan utbildning (ch2 = 15.5, p <.001) än för dem som inte har sådan. Detta gäller alltså när stödjande samtal getts utan kombination med någon annan inriktning. Yngre terapeuter gav i något större utsträckning stödsamtal (t = 5.32, p <.05). Om vi sedan undersöker vilka patienter som får stödsamtal finner vi att det inte finns någon enskild besvärsgrupp som i större utsträckning får stödjande samtal. Detta gäller såväl när stödjande inriktning är kombinerat med reflekterande eller direktiva samtal som när dessa kombinationer är undantagna. 17

27 När behandlarna efter avslutningen beskriver vilka problem patienten haft finner vi en signifikant skillnad när det gäller vem som får stödjande samtal. Patienter som fått stödjande samtal har i mindre utsträckning haft relationsproblem än de som inte fått sådana samtal. Patientmoderatorer En viktig fråga är om egenskaper hos patienten påverkar behandlingens utfall. Det fanns ett antal faktorer som skulle kunna ha samband med utfall, men som visade sig inte ha det. Patientens ålder hade inget samband med utfallet (r =.09, ns), inte heller patientens kön (t = 1.81, ns) eller om patienten tidigare hade fått samtal på mottagningen (t = 1.05, ns), om patienten arbetar, studerar eller är arbetslös. Det fanns en måttlig korrelation (r =.39) mellan patientens symtomnivå vid första samtalet och graden av förändring, som innebar att patienter med mycket symtom förändrades mer än patienter med färre symtom. Denna effekt var starkast för depressionssymtom och ångestsymtom (r =.46 för båda). På Avslutningsformuläret fick behandlarna på en tregradig skala ange sin uppfattning om tre aspekter av patientens arbete i behandlingen, nämligen motivation, allians och reflektionsförmåga. Behandlaren fick kryssa för om de uppfattade patientens förmåga i dessa avseenden som dålig, måttlig eller bra. I tabell 9 presenteras medelvärden på dessa skalor för de direktiva, reflekterande och stödjande samtal. Dessutom presenteras medelvärdena för patienternas ålder i de tre behandlingsformerna. Tabell 9. Behandlarnas skattning av tre aspekter av patienternas förhållningssätt under behandlingen, samt patienternas ålder. Medelvärden och standardavvikelser för direktiva, reflekterande och stödjande samtal. Reflekterande samtal (n = 176) Direktiva samtal (n = 219) Stödjande samtal (n = 163) Motivation 2.60 (.60) 2.68 (.52) 2.36 (.67) 13.8 <.001 Allians 2.66 (.53) 2.69 (.54) 2.37 (.76) 14.8 <.001 Reflektionsförmåga 2.52 (.66) 2.53 (.65) 2.22 (.76) 11.2 <.001 F p Ålder 36.9 (14.1) 34.9 (12.8) 39.0 (14.7) 3.3 <.05 18

28 Det visar sig alltså att patienterna i stödsamtalen hade mycket lägre motivation, alliansförmåga och reflektionsförmåga, samt högre ålder, än patienterna i det reflekterande och direktiva samtalen. Man undrar då om detta har bidragit till det sämre utfallet. Ett sätt att undersöka vilken betydelse dessa skillnader kan ha fått för utfallet är att göra en så kallad kovarians-analys, där man statistiskt kontrollerar för betydelsen av dessa faktorer. Och så är det: om man kontrollerar för dessa faktorer försvinner skillnaden mellan terapiformerna. Annorlunda uttryckt kan man säga att om patienterna som behandlades med de tre metoderna hade haft samma motivation, samma alliansförmåga och samma reflektionsförmåga hade det inte varit någon skillnad mellan deras effekter. 19

29 Resultatdiskussion Alliansen Förutom symtomförändring studerades även behandlingsrelationen genom att både patienter och behandlare efter varje samtal fyllde i ett frågeformulär (WAI) med frågor om hur man uppfattade överensstämmelse när det gällde mål för behandlingen, hur behandlingen skulle genomföras samt hur man uppfattade den känslomässiga kontakten. Behandlare och patient fyllde i dessa formulär utan att man fick reda på hur den andra deltagaren i samtalet hade fyllt i dem. Flera intressanta resultat har kommit fram i de analyser som gjorts av detta material. A. Tidigare undersökningar har visat att det är skillnaderna i medelvärden i patienternas skattning om allians med behandlaren som har samband med utfallet, men inte skillnader mellan de skattningar som de enskilda patienterna gör. Det skulle betyda att vissa behandlare, oberoende av vilken patient de har, får högre skattningar av alliansen från patienterna, och andra får lägre, och att det är dessa skillnader som har samband med (och eventuellt påverkar) behandlingsresultatet. Skillnader mellan patienterna hos en enskild behandlare har däremot inget samband med utfallet. Våra data förefaller visa att detta inte är så entydigt. Visserligen fanns det en skillnad mellan behandlarna, som har samband med utfallet, men enskilda patienters sätt att uppleva alliansen har även det samband med utfallet. B. Den andra studien handlar också om samband mellan allians och utfall. Här är frågan hur tidigt i behandlingen man kan se ett samband mellan allians och utfall, och om detta samband påverkas av att patientens redan har upplevt en förbättring. I korthet innebär våra resultat att det fanns ett samband mellan patientens upplevelse av alliansen och utfall redan vid det första samtalet, att sambandet både gäller symtomförändring vid nästa samtal och symtomförändring vid behandlingens slut, och att detta samband fanns även om man tar hänsyn till hur patienten förbättrats (och därför kan påverkas i sin upplevelse av alliansen; Falkenström, Granström & Holmqvist, in press). C. Den tredje studien handlar om betydelsen av problem i alliansen och reparationer av dem. Det finns några tidigare studier som har visat att behandlingar där patienter under behandlingens lopp skattar alliansen mycket lägre än de gjort tidigare, och att denna 20

30 nedgång sedan repareras innan behandling är slut, får bättre resultat än behandlingar där det inte skett denna typ av rupturerepair. Tidigare studier har byggt på färre behandlingar och de har gett lite olika resultat. Vår analys, som bygger på de behandlingar som pågick minst fem samtal (knappt 400), visar ett tydligt mönster. De behandlingar där det skedde brott i alliansen, alltså tydliga nedgångar i skattningarna, fick sämst resultat. Därnäst kom de behandlingar där det inte skedde något brott (och därmed inte heller någon reparation). Och bäst gick det för de behandlingar där det skedde ett tydligt brott, alltså uppstod problem, i alliansen, och där detta sedan reparerades (vilket betyder att skattningarna återgick till den tidigare nivån). Dessa resultat visar att behandlingsalliansen och hur man arbetar med den har stor betydelse för behandlingsresultatet. Det återstår många analyser; vi har till exempel ännu inte analyserat betydelsen av behandlarnas alliansskattningar. Behandlarna En faktor som många kanske uppfattar som den väsentligaste i behandlingen är vilken behandlare man arbetar tillsammans med. En första fråga här är om det finns någon skillnad mellan behandlarna när det gäller hur patienterna har rapporterat om förändringen av symtom. Man brukar kalla detta för terapeutfaktorn, och frågan gäller alltså om det finns skillnader när det gäller det genomsnittliga utfallet för patienterna hos olika behandlare. För att få en uppfattning om proportionerna här kan vi först se hur stor betydelse andra skillnader har. Diskussionen gäller ofta om skillnader mellan behandlare har större eller mindre betydelse än skillnader mellan metoder. Om vi ser på skillnaderna mellan metoderna visar det sig att om vi jämför direktiva, reflekterande och stödjande metoder (och inga kombinationer med dem) svarar dessa skillnader för 2.7 % av utfallsvariansen (räknat som eta2, ett statistiskt mått på förklarad varians) på hela COREskalan, och för 2.8 % på funktionsskalan och 2.9 % på symtomskalan. Skillnader mellan behandlarna svarar för 8.4 % av utfallsvariansen på hela CORE, 8.7 % på funktionsskalan och 8.2 % på symtomskalan. Om vi begränsar analysen till de behandlingar som innehöll minst fem samtal finner vi att skillnader mellan direktiva, reflekterande och stödjande behandlingar svarar för 0.6 % av variansen i utfall på hela CORE, 21

31 och för 2.1% när det gällde funktionsskalan och 1.2 % på symtomskalan. Skillnader mellan behandlarna förklarar 14.0 % av utfallsvariansen på hela CORE när behandlingen innehåller minst fem samtal, 15.7 % på funktionsskalan och 15.2 % på symtomskalan. Det finns alltså goda skäl att försöka förstå om vi kan sätta fingret på vad det är som gör att vissa behandlare får bättre resultat än andra. Det finns uppgifter om behandlarnas erfarenhet och utbildning från 64 behandlare. Av dessa var 61 kvinnor och tre män. De var mellan 29 och 64 år med en medianålder på 49 år. Det var 38 socionomer, 16 psykologer, 2 sjuksköterskor, 1 arbetsterapeut och 2 socialpedagoger. Mer än hälften av behandlarna (45 personer) hade steg I-utbildning, 10 hade steg II- utbildning och 4 gick i steg II-utbildning. Om man ser till metodinriktning angav 23 att de hade en psykodynamisk inriktning, 17 hade kognitiv inriktning, 13 beteendeterapeutisk inriktning (sammanlagt 20 med dessa två inriktningar), 5 angav familjeinriktning och 5 relationell inriktning samt 3 gruppinriktning. Flera av behandlarna angav flera inriktningar. Så angav till exempel 9 behandlare att de både hade psykodynamisk och någon form av kognitiv eller beteendeterapeutisk inriktning. Det fanns inte några signifikanta skillnader när det gällde psykoterapiinriktning hos de olika yrkesgrupperna. Tolv socionomer och 8 psykologer hade psykodynamisk inriktning, 10 socionomer och 8 psykologer hade KBT-inriktning. Graden av erfarenhet av samtalsbehandling var mycket varierande och sträckte sig från ett år till 38 år. Medianen var 14 år. På frågan om hur många behandlingar man genomfört svarade 53 personer att man genomfört fler än 100 samtalsbehandlingar, 7 att man genomfört ungefär 100 behandlingar och 3 att man genomfört ungefär 50 behandlingar. Vilken betydelse har då behandlarnas erfarenhet och utbildning för resultatet av behandlingen? Vi fann inga signifikanta samband mellan de genomsnittliga utfallet och behandlarens ålder (r =.00), hur många år man arbetat med behandling (r = -.13, ns), hur många patienter man hade haft (r = -.19, ns). Inte heller hade behandlarens kön någon betydelse för utfallet (t (1,63) = 1.87, ns), om man hade steg I-utbildning (t (1,63) =.18, ns) eller steg II-utbildning, om man hade psykodynamisk utbildning (t (1,31) =.06, ns), kognitiv utbildning (t (1,31) =.61, ns), eller beteendeterapeutisk utbildning (t = (1,31) =.11, ns). Den här studiens syfte var att undersöka vilka resultat samtalsbehandlingarna på vårdcentralerna och i ungdomshälsan uppnår, och att försöka 22

32 ta reda på om det finns faktorer som har betydelse för behandlingens framgång. Huvudresultatet av studien var att samtalsbehandlingen har god effekt. Generellt kan sägas att samtalsbehandlingens effekter ligger väl i nivå med de resultat man har fått i liknande studier i andra forskningssammanhang, både naturalistiska och kontrollerade. De faktorer som hade störst betydelse för behandlingens effekt var behandlingens längd och skillnader mellan olika behandlare. Några behandlare hade större framgång med sina behandlingar än andra, och längre behandlingar gav bättre resultat än kortare. Samtalens metodinriktning hade viss effekt. Direktiva (kognitiva, beteendeinriktade och KBT) och Reflekterande (psykodynamisk och relationell) behandlingar gav bättre effekt än flera andra inriktningar. Den vanligaste typen av behandling, stödsamtal, hade något sämre effekt. Det visade sig dock att om man kontrollerar för patientens motivation, reflektionsförmåga och förmåga att skapa allians, och i viss mån för hans eller hennes ålder, så var skillnaderna mellan reflekterande och direktiva behandlingar å ena sidan och stödsamtal å den andra, inte längre statistiskt signifikanta. Metoddiskussion Studien hade flera uppenbara begränsningar som bör förtydligas för att resultaten ska kunna tolkas på ett adekvat sätt. Studiens datainsamling byggde på att de behandlare som kände sig intresserade och motiverade att delta tillfrågade sina patienter. Det betyder att det finns ett antal behandlingar som inte kom med i studien. Det finns också ett databortfall, främst vad beträffar Avslutningsformulären. Det finns inte någon kontroll av hur behandlingarna utfördes. Att en behandlare uppgav att en viss typ av metod använts är den enda kunskap vi har om att metoden verkligen användes och vi vet inget om på vilket sätt den tillämpades. Vi vet dock att merparten av de behandlingar som uppgavs vara reflekterande eller direktiva gavs av behandlare som hade sådana utbildningar. Det fanns inte något i förväg bestämt antal samtal som behandlingarna skulle innehålla. Patient och behandlare bestämde tillsammans hur länge behandlingen skulle pågå. Om detta är en fördel eller en brist kan det råda delade meningar om. Det förefaller rimligt att tolka resultaten i enlighet med den så kallade good enough-modellen (Baldwin, Berkeljon, Atkins, Olsen, et al., 2009) som innebär att behandlare och patient träffas så länge patienten fortfarande har symtom eller besvär. I behandlingar med snabbare symtomreduktion har man färre samtal, men om symtomen eller besvären inte reduceras fortsätter man att träffas i fler samtal. I vår studie 23

33 visade också resultaten att om förändringen gått långsammare tenderar man att fortsätta tills symtomförbättringen är starkare än i behandlingar där symtomreduktionen gått snabbare. Eftersom det var relativt svårt att förändra det här problemet ska vi nog arbeta med det tills vi är säkra på att vi nått en rejäl förändring förefaller patient och behandlare tänka. Sammanfattande synpunkter Behandlingarna i primärvården är korta. Det kan därför te sig inadekvat att använda de vanliga beteckningarna för terapiinriktningar, så som psykodynamisk terapi eller KBT, för samtalsbehandlingar som bara pågått ett par samtal. Trots detta har vi valt att göra jämförelser mellan inriktningarna. Behandlarna har i allmänhet ett förhållningssätt som är präglat av en viss behandlingsmetod, även om det bara handlar om några få samtal. I några analyser har vi valt att analysera skillnader bara för behandlingar som pågått mer än fem samtal. Ett viktigt resultat i studien var att det genomsnittliga antalet samtal i primärvårdens samtalsbehandlingar är litet. Lambert, Whipple, Smart, Vermeersch et al. (2001) gjorde en studie av patienter i managed care i USA och fann att 80 % av patienterna hade uppnått pålitlig förändring (RCI) efter 16 samtal. I vår studie hade 39 % av patienterna nått denna förändringsnivå efter fem samtal. Resultatet ger skäl att fundera över vilken effekt man vill uppnå och vad som är ett rimligt antal samtal i primärvårdsbehandlingar. Eftersom de behandlingar som innehöll fler än 10 samtal var relativt få, är det inte meningsfullt att försöka predicera vilken nytta man skulle ha kunnat uppnå om de patienter som fick färre samtal hade fått ett par samtal till. Flera behandlingsformer som i andra undersökningar fått goda resultat var i denna studie inte så framgångsrika. Vid tolkningen av dessa resultat är det viktigt att ha i minnet att det rör sig om relativt få patienter för en del av behandlingarna, särskilt om man studerar dem rena, alltså utan att de kombinerats med någon annan behandlingsform. Det är därför viktigt att tolka resultaten med stor försiktighet och invänta att det kommer mer naturalistiska data om dessa behandlingar innan man värderar deras effekter. Ett exempel kan vara interpersonell terapi. Här fanns det enbart åtta terapier utan kombinationer med andra inriktningar, och enbart fem som hade pågått mer än fem samtal. Manualen för IPT anger att terapin ska gå över 16 samtal, och åtminstone 12 brukar man anse rimligt för att det ska vara en IPT-terapi. Eftersom patienterna i denna studie inte fick en psykiatrisk diagnos kan vi inte veta om de uppfyllde diagnoskraven för någon depressions- eller 24

Utveckling av ett nätverk för praktikbaserade studier om effekterna av samtalsbehandling

Utveckling av ett nätverk för praktikbaserade studier om effekterna av samtalsbehandling Utveckling av ett nätverk för praktikbaserade studier om effekterna av samtalsbehandling Teoretisk bakgrund Det etablerade sättet att mäta effekter av psykologisk behandling är att göra randomiserade studier.

Läs mer

Första linjen i Angered Sammanställning av verksamhetsstatistik från mars till september 2014

Första linjen i Angered Sammanställning av verksamhetsstatistik från mars till september 2014 Första linjen i Angered Sammanställning av verksamhetsstatistik från mars till september 2014 Innehåll Inledning... 5 Projektet Psynk psykisk hälsa, barn och unga... 5 Första linjen... 5 Utvärdering av

Läs mer

Mindfulness i primärvårduppföljning

Mindfulness i primärvårduppföljning Mindfulness i primärvårduppföljning av behandlingseffekter Karin Hulting, Leg.sjukgymn., MSc, specialisttjänst inom rehabiliteringsenheten Rörelse&Hälsa, Linköping Tommy Holmberg, MPH, projektsekreterare,

Läs mer

Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell. Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala

Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell. Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala BAKGRUND Vid psykiatrisk mottagning 2, (tidigare mottagningen

Läs mer

det psykologiska perspektivet

det psykologiska perspektivet För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Ofta används en kombination. Grundläggande är att man har med sig både det medicinska,

Läs mer

PEX Psychotherapy Expectations and Experiences Questionnaire. En kort introduktion. David Clinton och Rolf Sandell 2003

PEX Psychotherapy Expectations and Experiences Questionnaire. En kort introduktion. David Clinton och Rolf Sandell 2003 PEX Psychotherapy Expectations and Experiences Questionnaire En kort introduktion David Clinton och Rolf Sandell 2003 PEX är ett självskattningsformulär som har utvecklats av David Clinton och Rolf Sandell,

Läs mer

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda.

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. 1 PSYKOTERAPI ALA PETRI - Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. - Definition av psykoterapi: Psykoterapi är en behandlingsmetod väl förankrad i psykologisk

Läs mer

Innehåll. Förord... 7. Inledning... 9. Vardagsångest och hur man hanterar den... 65. kapitel 1 Vad är ångest?... 11. kapitel 2 Teorier om ångest...

Innehåll. Förord... 7. Inledning... 9. Vardagsångest och hur man hanterar den... 65. kapitel 1 Vad är ångest?... 11. kapitel 2 Teorier om ångest... Innehåll Förord.... 7 Inledning.... 9 kapitel 1 Vad är ångest?... 11 kapitel 2 Teorier om ångest.... 27 kapitel 3 Arv eller miljö?... 51 kapitel 4 Michael Palin och Graham Taylor: Vardagsångest och hur

Läs mer

Vilken behandling skall vi rekommendera? - kan vetenskaplig evidens vara till hjälp? Alexander.Wilczek@primavuxen.se 10 maj 2012 GOD MORGON!

Vilken behandling skall vi rekommendera? - kan vetenskaplig evidens vara till hjälp? Alexander.Wilczek@primavuxen.se 10 maj 2012 GOD MORGON! Vilken behandling skall vi rekommendera? - kan vetenskaplig evidens vara till hjälp? Alexander.Wilczek@primavuxen.se 10 maj 2012 GOD MORGON! Treatment of pneumonia Blood letting Purging No treatment Mortality

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

SKILLSS. LSS verksamheter

SKILLSS. LSS verksamheter SKILLSS - En ny evidensbaserad 1 kvalitetssäkringsmetod för LSS verksamheter SKILLSS är en strukturerad, Kvalitetssäkrad, Innovativ och Lärande metod för LSS verksamheter. SKILLSS har som syfte att utveckla

Läs mer

Effekten av familjerådgivning

Effekten av familjerådgivning Effekten av familjerådgivning Delredovisning av en praktikbaserad studie inom Mentea AB Bakgrund Mentea AB bedriver sedan 2008 upphandlad familjerådgivning. Verksamheten bedrivs idag i avtal med 19 geografiskt

Läs mer

Effekten av familjerådgivning

Effekten av familjerådgivning Effekten av familjerådgivning Delredovisning av en praktikbaserad studie inom Mentea AB Bakgrund Mentea AB bedriver sedan 2008 upphandlad familjerådgivning. Verksamheten bedrivs idag i avtal med 19 kommuner

Läs mer

Dynamisk behandling vid missbruk, beroende. En orientering

Dynamisk behandling vid missbruk, beroende. En orientering Dynamisk behandling vid missbruk, beroende En orientering Agneta Öjehagen Lunds universitet Evidensbaserade psykosociala metoder - Motivera till förändring (motiverande samtal) - Förändring av missbruksbeteendet

Läs mer

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen!

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen! Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Utvecklad på Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. www.beckinstitute.org Svensk översättning Skön&Zuber&Nowak I. Bakgrund

Läs mer

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3)

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) nr: FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) Namn: Adress: Telenr: - Här följer några frågor och påståenden som kan vara aktuella för Dig som har besvär, värk eller smärta. Läs varje fråga och svara så gott Du

Läs mer

DISA Din Inre Styrka Aktiveras

DISA Din Inre Styrka Aktiveras Din Inre Styrka Aktiveras En metod att förebygga nedstämdhet bland tonårsflickor Varför? Hur? Resultat Varför Disa? Internationella studier visar att yngre individer löper större risk att utveckla depressiva

Läs mer

2009-05-25. Angående de preliminära Nationella riktlinjerna för behandling av ångest och depression

2009-05-25. Angående de preliminära Nationella riktlinjerna för behandling av ångest och depression 2009-05-25 Till Generaldirektör Lars www.rpc.nu REMISSYTTRANDE Angående de preliminära Nationella riktlinjerna för behandling av ångest och depression Riksföreningen PsykoterapiCentrum (RPC) är en intresseförening

Läs mer

Stöd för utveckling av psykoterapeutisk kompetens

Stöd för utveckling av psykoterapeutisk kompetens Stöd för utveckling av psykoterapeutisk kompetens Slutrapport om statsbidrag till landstingen 2009 2012 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010 Preliminär version 4 mars 2009 Regionala seminarier Remissförfarande t.o.m. 8 juni 2009 Definitiv version presenteras 16 mars 2010. Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom!"#$"#%&"#'()*+,"$-&))+!"#$%&##&'(#)*

Läs mer

Feedback för Förändring

Feedback för Förändring FORSKNINGSPROGRAM Feedback för Förändring Tillämpning inom primärvården. Utvärdering av en modell för kvalitetssäkring av behandlingsförlopp för patienter med psykiatrisk problematik och patienter med

Läs mer

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården!

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! De olika depressiva tillstånden vanliga symtom och diagnostik Suicidriskbedömning och när patienten behöver vidare kontakt till psykiatrin Vid

Läs mer

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol

Läs mer

Följande skattningsskala kan ge dig en fingervisning om hur balansen mellan medkänsletillfredsställelse och empatitrötthet ser ut i ditt liv.

Följande skattningsskala kan ge dig en fingervisning om hur balansen mellan medkänsletillfredsställelse och empatitrötthet ser ut i ditt liv. Skattningsformuläret PROQOL (PROFESSIONAL QUALITY OF LIFE SCALE) för att bedöma professionell livskvalitet till svenska av Anna Gerge 2011 Följande skattningsskala kan ge dig en fingervisning om hur balansen

Läs mer

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna Psykiatrisk mottagning Arvika Projekt unga vuxna Presentation framtidsmöte 2014-10-03 Psykisk ohälsa bland unga vuxna Internationellt perspektiv Nationellt perspektiv Värmland Arvika, Eda, Årjäng Projekt

Läs mer

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011 Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2/3 och /11 Mikael Stattin Working paper 2/13 Department of Sociology 91 87 Umeå, Sweden Telephone: 9-786 5 www.umu.se Svenska befolkningens inställning

Läs mer

Tranås kommun Medarbetarundersökning 2015

Tranås kommun Medarbetarundersökning 2015 Tranås kommun Medarbetarundersökning 2015 Genomförd av CMA Research AB April 2015 Innehållsförteckning Fakta om undersökningen, syfte och metod 2 Fakta om undersökningen, svarsfrekvens 3 Stöd för tolkning

Läs mer

Psykisk ohälsa en tickande bomb

Psykisk ohälsa en tickande bomb TEMA Psykisk ohälsa ett växande hot? Richard Layard Psykisk ohälsa en tickande bomb Ett jobbcentrum i Bromley, Kent, i augusti 2009. Enligt officiell statistik var arbetslösheten i Storbritannien närmare

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Rapportförfattare: Jenny Nordlöw Inledning Denna rapport är en del av Bergsjöns Vårdcentrals arbete för att kartlägga och förbättra

Läs mer

PIF. Nacka öppenvårdsmottagning. - Telefontillgänglighet

PIF. Nacka öppenvårdsmottagning. - Telefontillgänglighet PIF - Telefontillgänglighet Nacka öppenvårdsmottagning Ett arbete gjort av: Jonny Larsson, Marie Haking, Helena Ruokonen-Johansson, Lena Thörner, Karin Wohlmer Tel: 08-718 66 00 Telefontillgänglighet på

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

Kvantitativa metoder och datainsamling

Kvantitativa metoder och datainsamling Kvantitativa metoder och datainsamling Kurs i forskningsmetodik med fokus på patientsäkerhet 2015-09-23, Peter Garvin FoU-enheten för närsjukvården Kvantitativ och kvalitativ metodik Diskborsten, enkronan

Läs mer

En broschyr om Tvångssyndrom

En broschyr om Tvångssyndrom En broschyr om Tvångssyndrom Riksförbundet för Social och Mental Hälsa Förekomst Tvångssyndrom är en form av psykiska besvär som över 2 % av befolkningen har. Man talar därför om det som en folksjukdom.

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård.

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

IPT. Börje Lech. Interpersonell Psykoterapi. Psykolog, psykoterapeut, FD, IPT-handledare

IPT. Börje Lech. Interpersonell Psykoterapi. Psykolog, psykoterapeut, FD, IPT-handledare IPT Interpersonell Psykoterapi Psykolog, psykoterapeut, FD, IPT-handledare IPT Pragmatisk köksbordsterapi IPT strukturerad, fokuserad och tidsbegränsad psykoterapi som fokuserar på interpersonella problem

Läs mer

FFT Funktionell familjeterapi

FFT Funktionell familjeterapi Texten nedan är hämtade från riktlinjerna för missbruk- och beroendevård som uppdaterats med en preliminär version 2014-03-31. FFT Funktionell familjeterapi Tillstånd: Användning, missbruk eller beroende

Läs mer

Modern krishantering:

Modern krishantering: Modern krishantering: Flexibilitet, ledarskap och stärkta egna resurser Magnus Brolin leg psykolog, leg psykoterapeut Per Calleberg leg psykolog, biolog Mikael Westrell socionom, leg psykoterapeut Kollektiva

Läs mer

Psykosocial kompetens i primärvården. Socialstyrelsens förslag till åtgärder för att öka tillgången till psykosocial kompetens i primärvården

Psykosocial kompetens i primärvården. Socialstyrelsens förslag till åtgärder för att öka tillgången till psykosocial kompetens i primärvården Psykosocial kompetens i primärvården Socialstyrelsens förslag till åtgärder för att öka tillgången till psykosocial kompetens i primärvården Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper.

Läs mer

Kvalitetsbarometern 2011

Kvalitetsbarometern 2011 Kvalitetsbarometern 2011 Brukarnas upplevelser av kvalitet i vård och omsorg i Halmstad, Kristianstad, Växjö, Kalmar och Karlskrona kommun. Bo Engström Sammanfattning En konsultrapport från Utredningsspecialisten

Läs mer

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12)

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12) Psykiska besvär Enligt flera undersökningar har det psykiska välbefinnandet försämrats sedan 198-talet. Under 199-talet ökade andelen med psykiska besvär fram till i början av -talet. Ökningen var mer

Läs mer

eva.arvidsson@ltkalmar.se

eva.arvidsson@ltkalmar.se eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att

Läs mer

Förord. Linköping 9 april 2013. Doris Nilsson Docent i psykologi Linköpings Universitet

Förord. Linköping 9 april 2013. Doris Nilsson Docent i psykologi Linköpings Universitet Förord Den här boken vill förmedla vikten av att våga se och bemöta det potentiella våld som barn och ungdomar kan vara utsatta för. Det gäller både det våld ett barn kan bevittna samt egen våldsutsatthet.

Läs mer

Bilagor. Innehållsförteckning. Observera att alla redovisade korrelationskoefficienter är signifikanta på p 0.05.

Bilagor. Innehållsförteckning. Observera att alla redovisade korrelationskoefficienter är signifikanta på p 0.05. 1 Bilagor Observera att alla redovisade korrelationskoefficienter är signifikanta på p 0.05. Innehållsförteckning Bilaga A: Självupplevd friskhet/hälsa Tabell A1. Frågor som rör den självupplevda friskheten/hälsan

Läs mer

Systerskap för att främja unga tjejers hälsa. Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet

Systerskap för att främja unga tjejers hälsa. Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet Systerskap för att främja unga tjejers hälsa Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet 1 Genusinriktad ANDT-prevention Under 2011 påbörjades

Läs mer

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län SAMMANFATTNING ISM-rapport 2 Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län Delrapport 1 - enkätundersökning i maj-juni 2004 Gunnar Ahlborg

Läs mer

2014-12-09. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag. Methods.

2014-12-09. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag. Methods. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag BORIS dagen 20 Nov 2014 Methods Interview derived data (at 5 yrs) from Göteborg and Malmö AMOS

Läs mer

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering

Läs mer

UTVÄRDERING VANLIGA PROBLEM. Mats Fridell TYPER AV UTVÄRDERINGAR. (1) Utvärdering när projektet redan slutförts

UTVÄRDERING VANLIGA PROBLEM. Mats Fridell TYPER AV UTVÄRDERINGAR. (1) Utvärdering när projektet redan slutförts UTVÄRDERING Lund den 25:e februari 2009 Mats Fridell Institutionen för psykologi VANLIGA PROBLEM (1) Utvärdering när projektet redan slutförts (2) Avsaknad av systematiskt insamlade data (3) Alltför ospecifik

Läs mer

KBT- sömnbehandling på internet i NSÖ

KBT- sömnbehandling på internet i NSÖ - KBT- sömnbehandling på internet i NSÖ Informationsmaterial till personal på vårdcentraler i NSÖ. Uppdaterad januari 2012. Du hittar även information om projektet på www.susanneprojektet.info Hanna Tillgren

Läs mer

Stressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se

Stressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se Stressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se 10-03-24 Dr. Walter Osika, Doc. Aleksander Perski, Stressforskningsinstitutet 1 Behandling av utmattningssyndrom - hur bra blir man? Erfarenheter

Läs mer

Sammanfattning ISM-rapport 10

Sammanfattning ISM-rapport 10 1 Redaktör och ansvarig utgivare: Gunnar Ahlborg jr Författarna och Institutet för stressmedicin Omslag: IBIZ 2 Förord Detta är sammanfattningen av den femte ISM-rapporten från KART-studien sedan starten

Läs mer

Underlag för psykiatrisk bedömning

Underlag för psykiatrisk bedömning 1 Underlag för psykiatrisk bedömning 1. Orsak till bedömningen (Remiss? Sökt själv? Huvudproblem?).. (TC: kontaktorsak) 2. Långsiktigt förlopp (Kartlägg förlopp från uppgiven symtomdebut. Ange besvärsperioder,

Läs mer

SJUKVÅRD, BEHANDLINGSRESULTAT OCH PLANER

SJUKVÅRD, BEHANDLINGSRESULTAT OCH PLANER SJUKVÅRD, BEHANDLINGSRESULTAT OCH PLANER Ifylles av vårdgivare Efternamn Förnamn Personnummer - Internkod program 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Internkod flow Inskr Avsl Uppf I Uppf II Kvalitetsgranskat OK Sign 0647318391

Läs mer

Östgötens psykiska hälsa. Kommunrapport om självskattad psykisk hälsa

Östgötens psykiska hälsa. Kommunrapport om självskattad psykisk hälsa Östgötens psykiska hälsa Kommunrapport om självskattad psykisk hälsa Rapport 2004:2 Linköping mars 2004 Madeleine Borgstedt-Risberg Tommy Holmberg Per Nettelbladt Helle Noorlind Brage Marika Wenemark Ingemar

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Depression och ångestsyndrom. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer

Depression och ångestsyndrom. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer Depression och ångestsyndrom vad du kan göra och vad vården bör göra Rekommendationer ur nationella riktlinjer ISBN 978-91-86585-34-1 Artikelnr 2010-6-17 Redaktör Charlotta Munter Text Ida Persson Foton

Läs mer

Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm

Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1 Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Alkohol är en viktigare riskfaktor än diabetes och astma för försämrad

Läs mer

Om evidensbaserad praktik i socialt arbete

Om evidensbaserad praktik i socialt arbete Om evidensbaserad praktik i socialt arbete Riskbruk, missbruk och beroende Eva Rönnbäck 11 oktober 2010 Kort presentation av FoU Innehåll Evidensbaserad medicin & praktik vad är det? Hur tillämpar man

Läs mer

Samspel mellan patient och terapeut

Samspel mellan patient och terapeut Samspel mellan patient och terapeut En förstudie inför en utvärdering av självskattningsskalan Patient och terapeut samspelsskala (PTS) The interaction between patient and therapist A feasibility study

Läs mer

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de?

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de? Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de? Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol och/eller läkemedelsmissbruk.

Läs mer

Projekt psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika. Delrapport

Projekt psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika. Delrapport 0 (16) Psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika Division Psykiatri Diarienummer: LK/140474 Anne-Marie Eriksson, socialpedagog och projektledare Maria Unenge Hallerbäck, barnpsykiater och projekthandledare

Läs mer

Vad säger brukare om Budget- o skuldrådgivningen i Nyköpings Kommun? -en enkätundersökning oktober 2010

Vad säger brukare om Budget- o skuldrådgivningen i Nyköpings Kommun? -en enkätundersökning oktober 2010 Sociala divisionen Vad säger brukare om Budget- o skuldrådgivningen i Nyköpings Kommun? -en enkätundersökning oktober 00 Bakgrund Brukarundersökning med samma koncept har genomförts 007 och 008. Budget-

Läs mer

Psykiatrisk anamnes och tidigare behandlingar

Psykiatrisk anamnes och tidigare behandlingar Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Fri omarbetning efter Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. Svensk översättning Makower&Skön. Bearbetning Irena Makower.

Läs mer

Behandling av långvarig smärta

Behandling av långvarig smärta Behandling av långvarig smärta Psykologiska behandlingsmetoder Marianne Kristiansson spec anestesiologi, spec smärtlindring, spec rättspsykiatri med dr, adj lektor inst klin neurovetenskap, KI chefsöverläkare

Läs mer

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Disposition Bakgrund (professor Cecilia Björkelund) Egna

Läs mer

Behandling av depression

Behandling av depression Behandling av Kan man inte bara få vara deprimerad? 45 Hur vanligt är? Många återinsjuknar! Punktprev. Livstidsprev. Svår män 2-4 % 20 % 11 % kvinnor 5-9 % 45 % 20 % (Lundbystudien, Hagnell o a 1990) 75

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

Patientenkät. Det här formuläret avser Din situation vid inskrivning för rehabilitering

Patientenkät. Det här formuläret avser Din situation vid inskrivning för rehabilitering Patientenkät Det här formuläret avser Din situation vid inskrivning för rehabilitering Vi följer upp vården för att vara säkra på att Du får en vård med hög kvalitet. För att kunna göra det på bästa sätt

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

God vård. vid depression och ångestsyndrom hos barn och ungdomar. Malin Green Landell, BUP-kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping

God vård. vid depression och ångestsyndrom hos barn och ungdomar. Malin Green Landell, BUP-kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping God vård vid depression och ångestsyndrom hos barn och ungdomar Aktuellt kunskapsläge Evidens för f r psykologisk behandling och för f läkemedelsbehandling (SSRI) vid ångest- syndrom och depressionssjukdomar

Läs mer

Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes

Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes Åsa Hörnsten Universitetslektor Institutionen för omvårdnad Umeå universitet Vad är framgång? DIVA Diabetesintervention i Västerbotten

Läs mer

Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg

Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg Utvecklingsavdelningen 2012-01-01 Fredrik Wallertz Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg Nationell överenskommelse för 2012 Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

I. Grundläggande begrepp II. Deskriptiv statistik III. Statistisk inferens Parametriska Icke-parametriska

I. Grundläggande begrepp II. Deskriptiv statistik III. Statistisk inferens Parametriska Icke-parametriska Innehåll I. Grundläggande begrepp II. Deskriptiv statistik III. Statistisk inferens Hypotesprövnig Statistiska analyser Parametriska analyser Icke-parametriska analyser Univariata analyser Univariata analyser

Läs mer

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg

Läs mer

Kvalitetsbarometern LSS 2015

Kvalitetsbarometern LSS 2015 Sammanfattning med tabeller WEBBVERSION Kvalitetsbarometern LSS Upplevd kvalitet i bostad med särskild service och i daglig verksamhet Solna stad Bo Engström UTREDNINGSSPECIALISTEN September Bakgrund Solna

Läs mer

IMPLEMENTERINGSARBETE I SVENSK HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

IMPLEMENTERINGSARBETE I SVENSK HÄLSO- OCH SJUKVÅRD .se IMPLEMENTERINGSARBETE I SVENSK HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Kristofer Vernmark, psykolog kristofer.vernmark@psykologpartners.se www.psykologpartners.se www.kbtonline.se Vi hjälper verksamheter i hälso- och

Läs mer

Depression post partum. Psykisk ohälsa i samband med barnafödandet

Depression post partum. Psykisk ohälsa i samband med barnafödandet Depression post partum Psykisk ohälsa i samband med barnafödandet Depression post partum Psykisk ohälsa i samband med barnafödandet Varför uppmärksamma BVC unik plats för nyblivna föräldrar Risk för att

Läs mer

Återhämtning - en introduktion

Återhämtning - en introduktion - en introduktion Återhämtning från allvarliga psykiska problem Luleå 24 april 2012 Alain Topor FoU-enheten. Psykiatri Södra Stockholm Institutionen för Socialt Arbete. Stockholms Universitet alain.topor@socarb.su.se

Läs mer

Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar

Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar Stockholm 2009-06-11 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar Psykologförbundet har fått möjlighet att lämna

Läs mer

Korttidspsykoterpi för barn och ungdomar vid Ericastiftelsen

Korttidspsykoterpi för barn och ungdomar vid Ericastiftelsen Korttidspsykoterpi för barn och ungdomar vid Ericastiftelsen Anders Jacobsson, Janne Karlsson, Anders Schiöler och Helena Vesterlund Föreningen för barn- och ungdomspsykoterapeuter 17/9 11 Program Kort

Läs mer

Uppföljning av deltagare i projekt SAM

Uppföljning av deltagare i projekt SAM Uppföljning av deltagare i projekt SAM Anna Holmgren Kompetenscentrum för hälsa, Landstinget Västmanland Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Sammanfattning... 3 Hur gjordes uppföljningen? 4

Läs mer

Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2012

Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2012 2011-12-22 Avdelningen för vård och omsorg Anna Östbom, Annie Hansen Falkdal Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2012 1. Vad är intentionerna med rehabiliteringsgarantin? Det primära målet med rehabiliteringsgarantin

Läs mer

Behandlingseffekt och terapeutisk allians vid familjerådgivning

Behandlingseffekt och terapeutisk allians vid familjerådgivning Behandlingseffekt och terapeutisk allians vid familjerådgivning En retrospektiv kvantitativ studie Eva-Britt Fagrell Karolinska Institutet Institutionen för klinisk neurovetenskap Sektionen för psykiatri

Läs mer

KÄRLEK OCH HÄLSA Par-behandling i ett folkhälsoperspektiv Ann-Marie Lundblad

KÄRLEK OCH HÄLSA Par-behandling i ett folkhälsoperspektiv Ann-Marie Lundblad KÄRLEK OCH HÄLSA Par-behandling i ett folkhälsoperspektiv Ann-Marie Lundblad Brudparet, Hällristning från Vitlycke www.amilundblad.com 1 PAR- OCH ÄKTENSKAPSTERAPI I ETT FOLKHÄLSOPERSPEKTIV En multicenterstudie

Läs mer

ATT MÄTA EN INGENJÖR en kompletterande rapport kring dimensionernas påverkan. Av: Emelie Lorenzatti och Markus Lorensson

ATT MÄTA EN INGENJÖR en kompletterande rapport kring dimensionernas påverkan. Av: Emelie Lorenzatti och Markus Lorensson ATT MÄTA EN INGENJÖR en kompletterande rapport kring dimensionernas påverkan Av: Emelie Lorenzatti och Markus Lorensson 1 Inledning Nedan följer en kompletterande rapport till uppsatsen Att mäta en ingenjör:

Läs mer

Praxis studie. Barn- och ungdomspsykiatri. Stockholms läns landsting. Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist,

Praxis studie. Barn- och ungdomspsykiatri. Stockholms läns landsting. Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist, depressionssjukdom och ångestsyndrom Praxis studie Barn- och ungdomspsykiatri Stockholms läns landsting Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist, depression och ångest i Stockholms län?

Läs mer

BEHANDLARENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen.

BEHANDLARENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen. BEHANDLARENKÄTER Sammanställning av utvärderingsenkäter ifyllda av terapeuter som har haft barn, ungdomar eller barn tillsammans med föräldrar på Terapikolonier sommaren 2012. Sammanfattning Utvärderingsenkäterna

Läs mer

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2014-03-31 Dnr: 2013/103-UAN-010 Daniel Berr - bh114 E-post: daniel.berr@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Beslut -

Läs mer

Flera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer

Flera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer Cancerkartan Sverige På kommande sidor redovisar vi en bild av hur väl landstingen uppfyller de mål för processer som är satta i de nationella riktlinjerna för bröst-, lung-, tjock- och ändtarmscancer

Läs mer

Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008

Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008 Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008 November 2008 2 Innehåll Sammanfattning... 4 1 Inledning... 5 2 Metod... 5 3 Redovisning av resultat... 5 4 Resultat... 6 4.1 Svarsfrekvens... 6 4.2

Läs mer

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Branschekonomi och skatter Björn Arnek Januari 2008 Sammanfattning Syftet med följande rapport är att ge en bild av lönsamheten i hotell- respektive

Läs mer

Beteendeanalys. Verksam Psykologi

Beteendeanalys. Verksam Psykologi Verksam Psykologi Patientnummer/namn Ålder Kön Datum Terapeut 1. Diagnos (Om du kan sätta en klar DSM-IV diagnos gör det här) 2. Testresultat: (Poängen på BDI-II, BAI, och eventuellt andra relevanta test.

Läs mer

Ekerö kommun först att mäta aktivitet med IPAQ!

Ekerö kommun först att mäta aktivitet med IPAQ! Ekerö kommun först att mäta aktivitet med IPAQ! Till huvuduppgifterna i hälsoarbetet idag hör att främja en fysiskt aktiv livsstil. Resurserna är begränsade, varför det är viktigt att lägga de knappa medel

Läs mer

Hur fungerar Internetterapi?

Hur fungerar Internetterapi? UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för psykologi Psykologexamensuppsats, 30 hp Ht 2008 Hur fungerar Internetterapi? Betydelsen av allians och psykoedukation i en Internetbaserad kognitiv-beteendeterapeutisk

Läs mer

Utbildnings- och kursplan för Basutbildning, KBT

Utbildnings- och kursplan för Basutbildning, KBT 1 för Basutbildning, KBT Övergripande beskrivning av utbildningen 1. Omfattning Denna basutbildning är en sammanhållen deltidsutbildning fördelad över tre terminer. Den innehåller minst 240 timmar teoretisk

Läs mer

KBT. Kognitiv Beteendeterapi.

KBT. Kognitiv Beteendeterapi. KBT Kognitiv Beteendeterapi. Inledning. KBT är en förkortning för kognitiv beteendeterapi, som är en psykoterapeutisk behandlingsmetod med rötterna i både kognitiv terapi och beteendeterapi. URSPRUNGLIGEN

Läs mer