SÄLBLADET. Sälen. Nr Medlemstidning för Samfundet Äldre Läkare en intresseförening inom Sveriges Läkarförbund. I detta nummer bl.a.

Transkript

1 SÄLBLADET Nr Medlemstidning för Samfundet Äldre Läkare en intresseförening inom Sveriges Läkarförbund Sälen I detta nummer bl.a.: Ledaren: Självbestämmande vid livets slut i yrkesrollen Mer om fortbildning Verksamhetsberättelse -09 Årsmötet i Arvidsjaur SÄL-minnen: K-J Grenabo Reserapporter Debattinlägg: P.G. Swartling Höstmötet i Nyköping

2 Redaktören har ordet... SÄL igår, idag och i morgon - trivselklubb eller kamporganisation? Den 12:e januari hade SÄLs styrelse sitt årliga vintermöte, en heldag i Läkarförbundets lokaler i Stockholm. På agendan stod som vanligt en lång rad frågor om kommande möten, fackliga angelägenheter, ekonomirapporter etc. En god stund ägnades denna gång åt medlemstidningen och hemsidan ( Inte oväntat hamnade diskussionen i en allmän debatt inte bara om Sälbladets utan om hela föreningens identitet, betydelse och roll för medlemmarna men också i samhällsdebatten. Hur uppfattades SÄL för några decennier sedan i sin 40-åriga historia, hur är läget just nu och vad kan vi förvänta oss i framtiden, d.v.s. hur kan vi i SÄL påverka den? Några av ledamöterna som hade varit med relativt länge menade att situationen för äldre läkare är väsentligt mycket förändrad idag jämfört med för ungefär år sedan. Äldre läkares faktiska pensionsålder varierar mellan 60 och år, och samhället begär ofta insatser av läkare efter pensioneringen, något som ofta ligger i vårt eget intresse men som har en del negativa aspekter: brist på stöd från läkarförbundet, utebliven fortbildning i yrkesrollen, osäkerhet i försäkringsfrågor, hot mot förskrivningsrätten för att ta några exempel. Den här hotbilden tog Barbro Westerholm och Gunnar Sandberg upp i Medlemsbladet för precis ett år sedan, och arbetet från SÄLs sida med dessa frågor måste fortsätta oförtrutet. Redaktionen kontaktade några SÄL-kollegor, äldre än vi själva, med frågor om hur SÄL var förr i tiden och vi läste också lite gamla styrelseprotokoll. Fram trädde bilden av en kamratklubb som började med något 10- tal medlemmar, som ville hålla kvar kontakten med de gamla kollegorna, ordnade möten där man bodde hos varandra, besökte varandras sjukhus och hade allmänt trevligt. Efterhand ökade såväl antalet medlemmar som ambitionerna man började med årsmöten, utflykter och föreläsningar som vidareutbildning och en medlemstidning men också fester med underhållning och dans. SÄL-resorna med dominerande innehåll av konst, musik och andra kulturella aktiviteter kom också igång tidigt. Samhällsdebatten lämnades oftast till Läkarförbundet att hantera, men en del barrikadstrider utkämpades, vilket framgår av Karl-Johan Grenabos SÄL-minnen på annan plats i detta nummer. Man har genom åren upplevt att förbundsledningens intresse för pensionerade medlemmar oftast har varit relativt svagt. Läkarförbundets centralstyrelse stödde i början av 70-talet motioner om viss begränsning av äldre läkares yrkesutövning. På SÄLs årsmöte 1972 i Skellefteå konstaterades angående såväl förbundets som politikers inställning till äldre läkare att våra argumenteringar från olika håll som regel mötts med en viss förståelsens vänlighet, ofta dock draperad i likgiltighetens slöja. Under de senaste åren, inte minst under Barbro Westerholms ledning, där hon har kunnat använda sin stora administrativa och politiska erfarenhet, har SÄL på allvar kunnat göra avtryck i samhällsdebatten, en utveckling som måste fortsätta. (Barbro var senast, nr 38 på Dagens Medicins makthavarlista för sjukvården i Sverige) Den förtroendeklyfta som har funnits mellan förbundet och SÄL finns det nu all anledning att försöka överbrygga om den nu fortfarande existerar. Det finns idag en oro bland många äldre läkare, som nu i större omfattning än på länge känner att man kan och vill fortsätta i sin yrkesroll på olika sätt efter uppnådda 65 år och efter pensionering, i vetskap om att sjukvården också i hög grad behöver deras insatser. Oron beror på en känsla av att det åter finns krafter som verkar för en försvagning av äldre läkares villkor i yrkesrollen. Kampen för äldre läkares rättigheter: individuellt stöd från förbundet vid behov, rätten till fortbildning och fortsatt förskrivningsrätt m.m. förs bäst i samförstånd mellan SÄL och förbundet. En viktig väg för att nå målen är att stimulera idag fullt yrkesverksamma läkare före 65-årsåldern att inrikta sig på att kvarstå i Läkarförbundet efter uppnådd pensionsålder och att då övergå i Säl-form med alla de fördelar som finns med detta medlemskap. Det skulle vara ett win-win -resultat för parterna, för SÄLs del en medlemsökning med både fackliga och ekonomiska fördelar. Fler kan göra mer (Ur Medlemsblad nr 1, 2009). Observera att ansökan om medlemskap i SÄL nu kan göras direkt on-line på hemsidan Slutsats: SÄL har varit och bör fortsätta att vara en blandning av trivselklubb och kamporganisation. Och Sälbladet vill vara en spegling av den ambitionen. I det här numret finns förutom Gunnar Sandbergs fackliga information från fullmäktige också bland annat en artikel om hur SÄL avser att driva frågan om fortbildning för att kunna ta del av det nya fortbildningspolitiska programmet för läkare. Barbro återkommer i sin ledare till den fråga som togs upp på årsmötet i Växjö för snart tre år sedan om rätten till ett värdigt livsslut. Och så presenterar vi på sista sidan musikern, kompositören, författaren, humoristen och distriktsläkaren/sälen Mats Falk. Redaktionen önskar läsarna en härlig vår. Och nu ser vi fram mot årsmötet i Arvidsjaur! Ingvar Gustafson, redaktör ingvar.gustafson@comhem.se Storängsgatan 3 A, Växjö , Redaktion: Ingvar Gustafson, redaktör Lennart Rinder, rinder@brevet.nu Thorgny Ström, editor Tryck: Norrmalmstryckeriet, Sollentuna Framsida: Sälen i yrkesrollen. Foto: Jan-Michael Breider 2

3 Ledaren Självbestämmande vid livets slut Under SÄLs vårmöte i Växjö i maj 2007 hölls ett seminarium med titeln Palliativ vård i livets slutskede räcker det eller behöver vi också självvald död? Bakgrunden var det som hände Joakim Alpgård året innan. Han hade blivit totalförlamad genom en olyckshändelse. Efter att ha legat i respirator i flera år ville han avbryta behandlingen och avsluta sitt liv. Han fick nej till sin önskan som ansågs kunna innebära dråp. Därför åkte han till Schweiz där han fick sin vilja igenom. I debatten som följde fördes fram att Joakim Alpgårds rätt till självbestämmande, så som den uttrycks i hälso- och sjukvårdslagen, hade åsidosatts. Vid SÄLs seminarium presenterade en panel sina uppfattningar om lagtolkning, palliativ vård, läkarassisterat självmord och eutanasi. Den slutsats som kunde dras av diskussionen var att patienter i behov av livsuppehållande behandling själva bör få bestämma om vad som bör göras antingen direkt i samtal eller genom s.k. livstestamente eller livssluts/vårddirektiv. Däremot var det delade meningar om läkarassisterat självmord och aktiv dödshjälp skulle kunna erbjudas. Debatten om självbestämmande och livsslut har diskuterats också i flera andra sammanhang. Svenska Läkaresällskapets etiska delegation lade 2007 fram etiska riktlinjer vid ställningstagande till att avstå från och avbryta livsuppehållande behandling. De utgår från patientens rätt till självbestämmande. För att få en bättre kongruens med dessa riktlinjer kom Sällskapet i december 2009 ut med kompletteringar och förtydliganden av sina tidigare riktlinjer om palliativ sedering. Läkarförbundet tog i december 2009 beslut om ändringar i sina etiska regler. Texten Läkaren får aldrig medverka till att aktivt påskynda döden ersattes med Läkaren ska besinna vikten av att skydda och bevara människoliv och får aldrig medverka i åtgärder som syftar till att påskynda döden. Genom att införa ordet syftar löste man problemet med att palliativ sedering de facto kan leda till en förkortning av livet. Härmed föreligger en överensstämmelse mellan Läkaresällskapets och Läkarförbundets etiska principer i fråga om livsslut. Statens Medicinsk-Etiska Råd (SMER) har ägnat livsslutsfrågorna mycken tankemöda. Rådet besökte för några år sedan Nederländerna för att ta del av erfarenheterna av deras lagstiftning om dödshjälp och har också följt vad som händer i andra länder. Arbetet resulterade i en promemoria med olika förslag som överlämnades till regeringen den 13 november I promemorian konstaterades att inledande eller avbrytande av livsuppehållande behandling ryms inom gällande lagstiftning. Däremot var det juridiska läget för palliativ sedering mer oklart. Beträffande läkarassisterat självmord fordrades fortsatt utredningsarbete. SMER hade funnit att läkare i sällsynta fall skrivit ut läkemedel till patienter att användas vid självvalt livsslut, vilket inte ryms inom gällande lagstiftning. Även om flera ledamöter framfört stöd för dödshjälp under mycket speciella omständigheter delade majoriteten inte denna uppfattning men ansåg det värdefullt att frågan blev föremål för offentlig diskussion. SMER tog också upp behovet av förstärkning av den palliativa medicinen, att en vilande utredning om livstestamente borde väckas till liv och att Socialstyrelsens allmänna råd om livsslut borde moderniseras. Vid överlämnandet av promemorian gjorde socialministern klart att den inte skulle föranleda några åtgärder. SMERs förhoppning om offentlig debatt blev däremot över hövan bönhörd. I debatten: Ska verkligen läkarna avgöra om någons liv är meningsfullt?, Läkarassisterat självmord splittrar läkarkåren, Agera mot dödshjälp innan det är för sent, Dödshjälp hotar oss (handikapprörelsen). Sjukvård ska ges i livets tjänst. Att regeringen ändå kom att engagera sig i frågan berodde på det som hände på Astrid Lindgren-sjukhuset våren 2009, där en läkare häktades misstänkt för dråp av en baby sedan beslut tagits om att livsuppehållande behandling skulle avbrytas. Nu började det komma artiklar på temat att politiker inte får smita från sitt ansvar. Läkarna måste få tydligare riktlinjer hur de ska agera i livets slutskede, annars riskerar döende patienter att behöva utstå utdraget lidande för att vårdpersonalen fruktar polisen. Intensivvårdsläkare och barnläkare skrev artiklar om att, oavsett vad domen mot läkaren vid Astrid Lindgren blir, kommer de att fortsätta att lindra ångest och smärta under livets slutskede. Det är läkarens skyldighet mot patient och anhöriga. Det är ingen sak för åklagare och polis. I slutet av november 2009 kom så beskedet att regeringen kommer att ge Socialstyrelsen i uppdrag att i samråd med SKL utforma ett nationellt kunskapsstöd för God palliativ vård. Min slutsats är att palliativ sedering nu är godtagen, men att det är oklart om patienten måste väckas med jämna tidsintervall för att man ska fråga om patienten vill ha denna sedering. Vidare måste den palliativa vården byggas ut och palliativ medicin bli en tilläggsspecialitet. Om människor med plågsamma, obotligt förlöpande dödliga sjukdomar kan garanteras palliativ sedering bortfaller behovet av aktiv dödshjälp och att skriva ut läkemedel som en patient kan avsluta sitt liv med. Då kan människor i livets slutskede själva bestämma vad som är livskvalitet för dem och vi kan ge den lindring mot smärta och ångest som de behöver. Det är vår skyldighet som läkare att ställa upp med detta när bot inte står att få. Det är döendet människor är rädda för, inte döden. Med vänliga hälsningar Barbro Westerholm ordförande, SÄL 3

4 Facklig information september Läkarförbundets fullmäktige december 2009 inleddes med ett uppskattat anförande av Socialstyrelsens generaldirektör Lars-Erik Holm. Det handlade om Socialstyrelsens oro för överbeläggningarna och att man kommer att öka tillsynen över landstingen när det gäller riskbedömningar och säkerhet i vården. Men han tog också upp problemet med dokumentationshysterin i vården och utlovade att tillsammans med professionerna definiera vem som bör göra vad om vården ska må bättre och bli effektivare. Lars-Erik Holm antydde också att läkare måste få ett större professionellt inflytande i vården om målen om en högkvalitativ och säker vård ska kunna nås. Allt detta var populära tongångar för fullmäktige och resulterade i bravorop och applåder. Jämfört med 2008 var motionsfloden mindre 41 mot 74 motioner - samtidigt som många var välgenomtänkta med hög kvalitet. Fler än vanligt blev antagna av CS i enlighet med vad motionären ville eller efter vissa ändringar i den utskottsberedning som förekom. Några nedslag med SÄL-perspektiv i motionsfloden: Läkare borde om de så önskar ha rätt att fortsätta arbeta efter 67 år, kompetens och motivation ska avgöra. Centralstyrelsen och fullmäktige ansåg dock att en LASändring inte är något förbundet kan driva ensamt, utan det måste man arbeta för på samhällsnivå. Däremot ville man öka informationen till medlemmarna om och verka för att förbättra anställningsvillkoren för läkare som väljer att kvarstå efter 65 eller med arbetsgivarens gillande efter 67 år. Förbundet ska verka för bättre sjukhusmat, och läkare måste mer än idag finnas med och engagera sig i upphandlingsprocesser. Angående fortbildningsfrågorna hänvisades i huvudsak till det nya fortbilningspolitiska programmet. Programmet hävdar och beskriver konsekvent kravet på ett kontinuerligt lärande under hela yrkeslivet ( = Continuing Professional Development, CPD ). CPD är ett brett begrepp och omfattar förutom det rent medicinska området även administration och ledarskap. Syftet med programmet är också att skapa konkreta verktyg som stöd för en kvalitetssäkrad fortbildning och att införa fortbildningsinspektioner. Man vill också arbeta för en fortbildningspolitik som står i samklang med professionens fackliga organisationer såväl inom som utanför EU. Fullmäktige tog ett förslag om att förbundet skall verka för utarbetandet av utbildningsprogram inom olika specialiteter med syfte att bakjourer ska kunna behålla och utveckla sin kompetens. Frågan om slopat specialistkrav inom allmänmedicinen var uppe. Vad som händer på detta område måste följas noga. Det handlar till stor del om en arbetsmiljöfråga som har med tillgång på kompetensutveckling att göra. Det allt mer komplicerade intygsskrivandet var uppe, och där beslöts att Läkarförbundet skall ta upp diskussioner med SKL och Socialstyrelsen om mängden olika intyg och relevansen av de uppgifter som efterfrågas. Ett antal motioner angående förbundets framtida organisation behandlades i ett sammanhang. Det resulterade i att förbundet ska göra en grundlig analys av nuvarande organisation i relation till omvärldsutvecklingen och därmed medlemmarnas behov. Analysen ska presenteras på fullmäktige 2010, och om möjligt ska man ange alternativa vägval för framtiden. En proposition med nya etiska regler antogs. Det rörde sig bland annat om en anpassning till internationella regler. En viktig ändring var att meningen läkaren får aldrig medverka till att aktivt påskynda döden ändrades till läkaren får aldrig medverka i åtgärder som syftar till att påskynda döden. En ny regel infördes: Läkaren ska söka vård om han/hon lider av sjukdom som kan påverka läkarens yrkesutövning. I anslutning till den regeln tog jag upp tanken om ett kollegialt ansvar i framtiden inskriven som en etisk regel för en kollega som man får kännedom om har svårt att klara sitt jobb samtidigt som det framgår att han/hon inte själv är medveten om problemet. Frågan uppfattas nog ofta som intrikat och svår men är viktig att resonera om inom kåren med syfte att försöka skapa interna lösningar, inte minst för att undvika en ålderdiskriminerande lagstiftning. SÄL har inte erhållit något riktigt besked om förbundets syn på vår motion från 2008 angående service och medlemsavgift för pensionärer, yrkesarbetande eller ej. SÄL har därför skrivit ett brev till Centralstyrelsen och avvaktar nu ett svar. Därefter kommer vi och rimligen också förbundsledningen att informera medlemmarna i denna fråga. Gunnar Sandberg vice ordförande SÄL, fullmäktigeledamot i Sveriges Läkarförbund 4

5 säls vår- och årsmöte i Arvidsjaur 4-6 juni 2010 Välkomna till LAPPLAND Midnattssolens land! Arvidsjaur ligger 11 mil söder om Polcirkeln, 90 mil från Stockholm och 150 mil från Malmö. I kommunen bor c:a 6900 personer varav i tätorten Ni får möta glesbygdsmedicinen förr och nu. Det blir Norrländsk mingelkväll och Lappländsk festmiddag. Utflykter till Silvermuseet o lunch i ett skogssamecentrum alt. Besök vid Storforsen-Europas högsta obundna fors i Piteälven. OBS! Även om ni har gjort intresseanmälan måste ni fylla i och skicka anmälan som finns bifogat som lösblad i tidningen! Mail till: bengtronnbo@telia.com eller brev till: Ingrid & Bengt Rönnbo. Box 58, Arvidsjaur Tel ,

6 SÄLs vår- och årsmöte forts... Program Fredag 4 juni: Start GOLF i Skogsameland. Alla som är intresserade att delta får närmare info i slutet av maj. Eftersom deltagarna i tävlingen bör anlända torsdag är det lämpligt att gå runt vår vackra bana redan då. Pröva även att spela i midnattssolens sken!!! Tvillingkutar från Arvidsjaur Lennart Öhman, känd hembygdsforskare med speciellt intresse för sjukvården. Han berättar om två Sälar som föddes 11 juni 1922, nämligen Ove Groth och Åke Fritjofsson. De växte upp i Arvidsjaur och lekte tillsammans från tidiga år. Så småningom blev båda framstående professorer Norrländsk mingelbuffé med lokal och samisk underhållning. Lokal: Hotell Laponia. Efteråt rekommenderar vi en kvällspromenad i den myggfria och ljusa försommarnatten. Hotell Laponia TENNIS: Tävlingen genomföres på någon av våra två innebanor. Mer information senare Välkomsthälsning Återblick en minnesfilm om Einar Wallquist - Lappmarksdoktorn Porfyri i Lappmarken från dåtid till nutid Christer Andersson, under många år distriktsläkare i Arjeplog, numera verksam som docent i allmänmedicin vid Umeå universitetssjukhus. Har skrivit sin doktorsavhandling i ämnet PORFYRI- det årets bästa avhandling vid Umeå universitet. Är känd porfyriprofil i Sverige och utomlands Fikapaus Ambulansflyg i glesbygd från dåtid till nutid Göran Wemmenborn som var Ejnar Wallquists efterträdare i Arjeplog har varit med om den fantastiska utvecklingen och samarbetat med den legendariske fjällflygaren Knut Hedström i Gällivare år som medicinöverläkare i Arvidsjaur Tore Gilså startade Då var det sjukstuga med överläkare i medicin, kirurgi, pediatrik och distriktsläkare. Sedan blev det vårdcentral. Mycket har hänt under åren. (Christer, Göran, Bengt och Tore vikarierar fortfarande vid vårdcentralen i Arvidsjaur.) Fiske i midnattssol Lördag 5 juni: Presentation av Norrbottens unika datasystem VAS (vårdadministrativt system) som gör kommunikation möjlig mellan vårdcentraler och samtliga lasarett inom länet. Presentationen göres av vår Vårdcentralchef Carola Degerman Ultraljud av hjärtat på distans Curt Bohman, professor i invärtesmedicin, verksam vid Skellefteå lasarett, som varit pionjär inom detta område i grannlänet Västerbotten. Både Västerbotten och Norrbotten präglas av enorma avstånd, ibland kring 30 mil mellan en vårdcentral och lasarettet Förmiddagskaffe Röntgen på distans. Presentationen göres av någon röntgenöverläkare. Röntgen på distans innebär en revolution. På några minuter kan röntgen genomföras från remiss till bild och vid behov diskuteras mellan remitterande läkare och röntgenöverläkare på något av våra lasarett, alternativt med ortopederna, för diskussion om åtgärder till ca Årsmötesförhandlingar Lunchbuffé + ev. möjlighet att handla lappländska produkter: renkött, sameslöjd m.m. 6

7 15.00 Hudläkaren som konsult via internet Berndt Stenberg Arvidsjaurson verksam som docent och överläkare vid Universitetssjukhuset i Umeå. Han har inom Västerbotten utvecklat konsultteknik via internet. Tyvärr ännu ej genomfört i Norrbotten Eftermiddagskaffe Gruvbrytning i Lappland under nära 400 år - arbetsmiljö då och nu. Ulf Hedlund som skrivit sin doktorsavhandling om gruvmiljön i Malmfälten. Gruvbrytningen startade tidigt i Nasafjäll inom Arjeplogs kommun på gränsen till Norge där det bröts silvermalm samt för att bättra på Sveriges usla ekonomi efter alla dåtida krig Avslutning Lappländsk festmiddag med underhållning av lokala förmågor och därefter dans i den ljusa sommarnatten till levande Jazzbandsorkester. Festmeny: Laponiarökt röding med persiljekräm och tunnbröd Reninnanlår med potatisterrin och rödvinssås Norrländsk Tiramisu smaksatt med hjortronlikör, samt hjortron Söndag 6 juni utflyktsdag: Vi befinner oss i Lappland - avstånden är långa. Därför måste vi planera för heldagsutflykter prel. kl OBS. Tag gärna med grova skor för naturpromenader. TUR 1: Arjeplog Vi åker 9 mil till Arjeplog och Silvermuseet Einar Wallquists eget verk. Där tar museichefen Ingela Bergman hand om oss och visar ett vackert bildspel, och vi gör en rundvandring på museet. Det är en kort promenad till Doktorsgården, E.W:s bostad. Han har haft besök av kungar, prinsar, konstnärer, höga militärer och kolleger från när och fjärran. Vi fortsätter så till ett skogssamecentrum, Båtsuoj, där vi får höra om samernas liv, äta samisk lunch i en lappkåta, prova på att mjölka renar och mycket annat intressant. Pris 500 kr. Beroende på hur många deltagare - kanske dubbeltur?? TUR 2: Storforsen Nu går turen österut mot Älvsbyn. Vi besöker Laver, som på sin tid ansågs vara Sveriges modernaste samhälle. I Laver fanns under andra världskriget en koppargruva ett gruvsamhälle växte upp. Gruvbrytningen pågick Där levde cirka 300 innevånare. Ett modernt samhälle byggdes upp med skola, Folkets hus, biograf, en affär, gemensam värmecentral (liknande dagens fjärrvärme). Bostäderna hade elspisar, kylskåp och WC. När gruvbrytningen upphörde revs allt och flyttades till andra orter. Idag är det bara gatusystemet, husgrunder, gruvlaven och sligdammen som minner om Lavers storhetstid. Vår guide kommer att berätta mycket för oss. Vi fortsätter till Storforsens hotell. Där äter vi en lunchbuffé och njuter av att genom ett stort panoramafönster se Europas högsta obundna fors i Piteälven. Vi tittar in i det vackra lilla kapellet vars altartavla utgörs av forsen. Därefter vandrar vi runt på mycket fina handikappanpassade stigar. Slår oss ner vid en grillplats och vilar lite? Pris 450 kr Gruppresa från Arvidsjaur till Lofoten I samband med SÄL-mötet i Arvidsjaur den 4-6 juni 2010 har vi tillsammans med Resebutiken och Nils Tryding organiserat en gruppresa till Lofoten. Vi åker buss från Arvidsjaur kl. 7 den 7 juni och är framme i Bodö kl. 15. Under resan gör vi uppehåll varannan timme. Med färjan från Hurtigbåtskaia är vi framme i Svolvaer kl.21. Fyra övernattningar i dubbelrum inklusive frukost i Hotell Thun, Lofoten ingår. En polarforskare har sagt att den finaste naturupplevelsen i världen får man genom att besöka Lofoten i juni månad med midnattssol och garanterat myggfritt. I området häckar många intressanta fåglar bl.a. havsörn. En niotimmars tur ingår utan extra kostnad och innefattar en omfattande guidad tur över Lofoten. Fågelskådningsturen avgår från Moskones Röst Väroe och enbart båtturen tar 3-4 timmar enkel väg - så räkna med en heldag. Hemresan blir den 11 juni kl från Svolvaer Hamn med färja som kommer till Bodö kl Bussen till Arvidsjaur startar kl. 12 och är framme kl. 21. Pris per person för hela gruppresan enligt ovan blir c:a 5000 SEK. Anmälan (kontrollera att stavningen av namn stämmer överens med pass/legitimation) måste göras senast den 6 maj till Stefan Karlsson, Resebutiken, Stationsgatan 20b, Arvidsjaur Tel ; Fax stefan@resebutiken.nu; 7

8 SÄLs vår- och årsmöte forts... Hur man reser till och från Arvidsjaur Det är (överraskande?) lätt att nå Arvidsjaur med olika färdmedel. Här är några exempel från de stora städerna, med lägstapris i slutet av januari Men priser och annat varierar så man bör kolla (och beställa) på Internet (eller få hjälp av sin resebyrå). Resebutiken i Arvidsjaur hjälper gärna till (tel , nu). Uppenbarligen kan priserna variera ganska snabbt så det kan löna sig att kolla ofta! Tillresa på torsdagen 3 juni kan rekommenderas för alla, men särskilt för tennis/golfspelarna som ska i elden redan fredag f.m. För deltagare i söndagsutflykterna blir flygresorna hem tidigast måndag 7 juni. FLYG Arlanda - Arvidsjaur (med ett stopp i Lycksele) torsdag 3 juni Arlanda Arvidsjaur fredag 4 juni Arlanda Arvidsjaur söndag 6 juni Arvidsjaur Arlanda måndag 7 juni Arvidsjaur 06.10/15.50 Arlanda 08.20/18.00 Enkelbiljett 660: :-. Seniorbiljett enkel som är ombokningsbar 756:-. Taxi flygplatsen Arvidsjaur (12 km) ca 100:-/person vid beställning av flygtaxi Trafikeras av Nextjet tel Arlanda Luleå, alt. 1 torsdag 3 juni Arlanda Luleå Taxi/buss till city. Reguljärbuss Arvidsjaur 18.40, enkelbiljett 188:- fredag 4 juni Arlanda Luleå Vi avser att ordna charterbuss för SÄL kl med ankomst till Arvidsjaur vid lunchtid, pris ca 200 kr. Notera detta på Din anmälan! söndag 6 juni Luleå Arlanda (buss från Arvidsjaur 15.30). måndag 7 juni Luleå Arlanda (ev. charterbuss) eller Arlanda (ord. buss) Enkelbiljett ca. 500: :- Trafikeras av SAS Arlanda Luleå, alt. 2 torsdag 3 juni Arlanda Luleå fredag 4 juni Arlanda Luleå söndag 6 juni Luleå Arlanda måndag 7 juni Luleå Arlanda (ev. charterbuss) eller Arlanda (ord. buss) Enkelbiljett 349: :- Busstransporter till Arvidsjaur enl. ovan. Trafikeras av Norwegian Göteborg Luleå torsdag 3 juni Landvetter Luleå 15.20, buss 31 från Luleå 16.20, byte i Älvsbyn till buss 21 och ankomst Arvidsjaur Flygtaxi i Luleå måste beställas senast dagen innan. fredag 4 juni Landvetter Luleå 09.05, charterbussen enl ovan. Återresa måndag 7 juni Landvetter (ev. charterbuss) Enkelbiljett 710: :- Trafikeras av City Airline Köpenhamn Luleå (via Arlanda) - speciellt för Skåne-Sälar? torsdag 3 juni Kastrup Arlanda 09.50; Arlanda Luleå Buss Luleå Arvidsjaur Enkelbiljett Kastrup-Arlanda 424:-, Arlanda-Luleå 349:- Trafikeras av Norwegian TÅG En tågresa med SJ brukar vara enkel och behaglig, men innebär normalt nattåg. SJ:s billiga biljetter släpps tre månader innan avresa. Följande är prisexempel om bokning gjorts 3 månader före resa i mars. Stockholm Arvidsjaur torsdag Stockholm Arvidsjaur (ett byte) Enkel sittplats 325:-, ligg/sovplats 765:- söndag Arvidsjaur Stockholm Priser ungefär som ovan Göteborg Arvidsjaur torsdag Göteborg Arvidsjaur Enkel sittplats 464:-, ligg/sovplats 1.025:- söndag Arvidsjaur Göteborg Priser ungefär som ovan Malmö Arvidsjaur torsdag Malmö Arvidsjaur (2 byten) söndag Arvidsjaur Malmö (2 byten) Enkelbiljett ligg/sovvagn ca 1.100:- EGEN BIL - HYRBIL Sajten anger att sträckan Stockholm-Arvidsjaur är drygt 90 mil och kan avverkas på 10½ timma, medan sträckan Göteborg Arvidsjaur är ca 125 mil och kan köras på 17 timmar (men tiderna är nog underskattningar). Givetvis kan bil hyras vid Luleå flygplats m.fl. platser. Körsträckan till Arvidsjaur är ca 17 mil. Kanske några Sälar slår sig samman om hyrbil, som kan användas för egna utflykter? Det finns mycket att kolla och beställa på nätet och med lite tur och när man är ute i god tid kan man kanske göra prisfynd! 8

9 SÄL-minnen Karl-Johan Grenabo, plastikkirurg ( ), berättade minnen den 13 maj 1990 under bussfärd med SÄL mellan Hamburg och Kiel. Här följer ett utdrag: äldste Säl på denna resa vill jag gärna tacka arrangörerna för en sällsynt trevlig utflykt. Dessutom har jag tänkt delge er några Som minnen från det tidiga 70-talet av SÄLs historia. Jag tror att SÄL föddes vid en lycklig tidpunkt år De två eldsjälar som var med från början som ordförande resp. sekreterare, Nils Liedberg och Valdemar Brolin, var arbetsamma och uppslagsrika och kom att i hög grad påverka samfundets arbete vad uppgifter och inställning beträffar: 1)verka för kamratlig samvaro, 2)ordna medicinsk och kulturell fortbildning och 3)tillvarata medlemmarnas sociala och ekonomiska intressen. Två sammankomster skulle hållas årligen och helst ute i Sveriges bygder. Den fråga som redan från början livligt diskuterades var de urusla pensionerna för de äldsta medlemmarna. Upprepade påstötningar gjordes till Läkarförbundet utan resultat. Först då lasarettsläkarföreningen med varm hand överlät två platser i fullmäktige till SÄL blev det fart på handläggningen av pensionsfrågan. Vid ett möte med vår motpart år 1972 deltog jag och nämnde att jag, nyss pensionerad, hade kr årligen, min kollega Nils Westermark på S:t Görans sjukhus, pensionerad 10 år före mig, hade c:a och lasarettsläkare Åkerblom, Sundsvall, pensionerad 20 år tidigare hade c:a kr. En representant för motparten genmälde att de uppgifter jag lämnat var ganska intressanta och föreslog att doktorerna kunde sälja några äkta mattor för att dryga ut pensionen. Det skulle dröja fem år till innan vi fick pensionsfrågan löst på ett tillfredsställande sätt. En annan fråga som diskuterades livligt under åren var en motion i riksdagen av socialutskottets ordförande Karlsson i Huskvarna där han föreslog att riksdagen skulle besluta om en övre åldersgräns för läkaryrkets utövande. Han hade uppmärksammat att på två år c:a 300 anmälningar mot läkare hade inkommit till Socialstyrelsen och han förmodade att dessa anmälningar främst gällde äldre läkare. SÄL begärde att Socialstyrelsen skulle göra en snabbutredning av fallen. Styrelsen ansåg sig inte ha tid att göra detta. Styrelseledamoten i SÄL Per Stenbeck åtog sig då att gå igenom anmälningarna, och han kunde sedan meddela att det endast var två äldre läkare bland de anmälda, nämligen en sprutdoktor 67 år, som trots upprepade varningar ej rättat sig och därför förlorat sin legitimation, samt en 70-årig läkare, duglig och allmänt aktad, som glömt att anmäla ett dödsfall till polisen. Ansvarsnämndens utlåtande blev: med hänsyn till omständigheterna låta det bero vad i ärendet förekommit. SÄLs årsmöte beslöt att utredningen skulle 1) översändas till motionären och 2) offentliggöras i pressen. Följden blev att Karlsson tog tillbaka sin motion. Vid mötena var antalet kvinnor litet, då endast de som var läkare ägde tillträde. Jag minns just nu bara Nanna Svartz, Sveriges första kvinnliga professor, Sigrid Nygren från Skellefteå, stadsläkare och skolläkare, Asta Bergendahl, röntgenchef i Karlshamn samt Anna-Greta Sandström-Andersson, praktiker i Stockholm. Läkarfruarna fick ej deltaga men några aktiva bland dem ordnade efter några år tjejmöten samtidigt med läkarmötena, och de åt vanligen sin egen middag hos någon av ortens läkarfruar. På höstmötet 1971 i Växjö diskuterades damernas deltagande men det blev avslag. Jag tror att fruarna 1973 eller möjligen 1974 tilläts att deltaga i de kulturella föredragen samt avslutningsmiddagen, De medicinska föredragen har vanligen varit av mycket hög kvalitet (berättelsen fortsätter med en beskrivning av en rad kulturella inslag i SÄL-mötena under åren och avslutas med en kort rapport från den SÄL-resa med konstinriktning som gjordes då maj 1990, och med en tänkvärd personlig avrundning:) Vi närmar oss nu denna Beneluxresas slut. Van Goghutställningen var en upplevelse av otroliga mått. Besöket hos Philips i Eindhoven var mycket intressant och bussturen till Luxemburg genom det vackra landskapet längs färdvägen gav oss många skönhetsintryck. Slutligen Hans Lindströms högaktuella bild av två aktuella samhällsfrågor, pensionerna och våldsbrotten, har tidigare publicerats i Medlemsbladet. minns jag vår lille guide Lukas, hur lycklig han såg ut och verkligen var då han i Riksmuseet i Amsterdam beskrev symboliken i Vermeers tavlor. I morgon är idag igår. Dagens upplevelser tillhör minnets värld. Vi samlar alla på minnen genom åren. Den ena länken fogas till den andra i en lång kedja. Minnen som ingen kan ta ifrån oss. Så förunderligt välordnat är det mänskliga psyket att de glada minnena dominerar denna kedja av upplevelse. Denna resa blir också en länk som vi gärna minns. Karl-Johan Grenabo (Redaktörens kommentar: Den här live-rapporten som skrevs för 20 år sedan kunde jag helt enkelt inte låta bli att publicera. Kanske har en del av läsarna redan tidigare fått ta del av den. En liten poäng är utan tvekan beskrivningen av läkarfruarna, som fortfarande vid denna tid (70-talets början) var en självklar beteckning på läkarnas livspartners och SÄLs problem att hantera denna grupp. Men långt in i våra dagar har kongressers sociala program kallats damprogrammet ) 9

10 Sälar kutar i kapp till Nyköping i september! Nyköpingshus. Copyright: Nyköpings kommun Välkomna till SÄLs höstmöte september i Gästabudsstaden Nyköping! Nyköpings stad anses ha anor ända från 1187 med en intressant äldre historia, som har överskuggats av det berömda Gästabudet på Nyköpingshus strax före jul år Efter festen lät kung Birger, som hämnd för Håtunaleken och påhejad av sin drottning Märta, fängsla sina båda bröder hertigarna Erik och Valdemar, vilka därefter fick svälta ihjäl i fängelsehålan sedan den omtalade nyckeln kastats i ån. Vi kan lova att ni som kommer till SÄLs septembermöte i Nyköping 2010 får ett betydligt varmare och hjärtligare mottagande och en berikande vistelse och lämnar fritt vår stad med ett glatt sinnelag. Boende, föreläsningar, mingelafton och bankett är koncentrerat till Sunlight house Hotel, Conference & Spa med ett oslagbart pris. Hotellet har fri parkering och är beläget inom gångavstånd från tåg- resp. busstation och 10 min med buss från Skavsta flygplats. Fredag morgon är det golf- och tennistävlingar och på eftermiddagen bjuds på intressanta föredrag om Sörmlands IT-strategi och sammanhållna datajournal med läkemedelshantering, allt visat i praktisk simulering på storbildsskärm. På kvällen följer mingelafton och underhållning av den kulturstipendiebelönade vissångerskan och läkarkollegan Eva Tjörnebo. Lördagens föreläsningar omfattar: Behandlingsmöjligheter med Botox Cochleaimplantat Modern Parkinsonbehandling Reflexioner kring svininfluensan Dabigatran vid förmaksflimmer Presentation av Skavsta Historik kring Nyköpingshus Studsvik förr och nu Vad berättar sjukjournaler från Nyköpings gamla lasarett? Under banketten underhåller kvartetten Just four you samt ges en annorlunda version av Nyköpings Gästabud i spexstil, där flera läkarkollegor medverkar. Söndagens utflykter omfattar bl.a. visning av Nyköpingshus resp. stadsvandring med guider. Planeringsgruppen genom Henning Höjer henning.hojer@allt2.se 10

11 Samfundet Äldre Läkare Verksamhetsberättelse för arbetsåret 2009 Styrelsen har utgjorts av Barbro Westerholm, ordförande, Gunnar Sandberg, vice ordförande, Lennart Rinder, sekreterare, Per-Henrik Magnusson, skattmästare, Ingvar Gustafson, redaktör, Nils Tryding, reseansvarig, Anita Bråkenhielm och Stephan Palmstierna. Revisorer har varit Per Swartling, sammankallande, Johan Waldenström och Kristian Ahlström. Valberedning vald vid årsmötet 2009 för två år har varit Göran Wedenmark, sammankallande, Anders Björklund och Olle Edhag med Lars Hakelius som suppleant. Medlemsantalet var vid året slut 2226, varav 175 är 85+ och därmed avgiftsbefriade. Det innebär en ökning under året med nästan 6 %. Därtill kommer 65 medlemmar i Supporterklubben Äldre Läkare (ej medlemmar i Läkarförbundet). Rekryteringsbrev skickas regelbundet till förbundsmedlemmar som fyller 65 år och påminnelsebrev till nyblivna 68-åringar som (ännu) inte blivit Sälar. Nästan 40 % av förbundsmedlemmar som är 65+ är medlemmar i SÄL. Lokalavdelningarna Skåne-SÄL (ca 300 medlemmar, konstituerad 2001, ordförande Stephan Palmstierna) och Väst-SÄL (ca 250 medlemmar, konstituerad 2005, ordförande Karl-Henrik Leissner) anordnar sammankomster och utflykter. Företrädare för lokalavdelningarna adjungeras till styrelsens sammanträden. Styrelsen har under året haft tre protokollförda sammanträden: 13 januari i Stockholm, 5 juni i Visby i anslutning till årsmötet/vårmötet och 25 september i Norrköping i samband med höstmötet. Därtill har styrelsen haft många kontakter via e-post och telefon. Årsmötet hölls den 6 juni i Visby med ca 125 röstberättigade deltagare i anslutning till vårmötet därstädes. Vårmötet arrangerades i Visby 5-7 juni med närmare 200 deltagare med Dagny Pettersson Sköld och Ola Sköld som organisationskommitté. Höstmötet ägde rum i Norrköping september med likaså ca 200 deltagare; organisationskommittén där leddes av Lars Huldt. Båda mötena höll sedvanligt högsta vetenskapligt-professionella och socialt-kulturella nivå och var synnerligen uppskattade av de många deltagarna. Medlemsbladet, under året namnändrat till medlemstidningen Sälbladet, har sedvanligt utkommit med två enkelnummer och ett dubbelnummer. Innehållet har utökats och färgtryck och rikligt med bildmaterial är numera standard. Redaktionen lägger ner ett omfattande arbete på att ta fram denna medlemstidning, som nått närmare Sälar och sannolikt läses av än fler. SÄL är via ett mandat från Sjukhusläkarföreningen representerat vid Läkarförbundets fullmäktige, vid årets av vice ordföranden. SÄL driver där och i andra sammanhang för äldre läkare viktiga professionella frågor såsom rätten till medlemsservice från förbundskansliet, och som ett prioriterat område har styrelsen beslutat driva fortbildningsbehoven för äldre läkare som bedriver yrkesverksamhet som läkare.- SÄL är också genom sekreteraren adjungerat till styrelsen för Stockholms Läkarförening. Medlemsavgiften har under året varit 150:- men styrelsen avser att för kommande år föreslå en höjning till 200:-, främst för att täcka ökade produktions- och distributionskostnader för medlemstidningen. SÄL har för medlemmarnas räkning varit engagerat i Grupptalan mot SalusAnsvar vad avser rättsliga åtgärder för att förbättra utbetalningen för vissa pensionsförsäkringar och har därvid bl.a. ställt krav på förbundsledningen. Tyvärr har detta inte lett till önskad framgång och föreningen Grupptalan kommer inom kort att avsluta sin verksamhet; eventuella återstående medel kommer därvid att tillföras SÄLs Kamratfond. SÄLs utlandsresor har även under 2009 lockat många deltagare; de är synnerligen uppskattade för den höga kulturella nivån, de högklassiga arrangemangen och den angenäma samvaron kolleger emellan. SÄL har som intresseförening inom Läkarförbundet en hemsida ( som bl.a. har direktlänk till reseprogrammet på och där man kan läsa medlemstidningen m.m. Styrelsens ambition är att försöka utveckla denna del av SÄLs verksamhet. Stockholm den 12 januari 2010 Barbro Westerholm Gunnar Sandberg Lennart Rinder ordförande vice ordförande sekreterare Per-Henrik Magnusson Nils Tryding Ingvar Gustafson skattmästare reseansvarig redaktör Anita Bråkenhielm Stephan Palmstierna 11

12 Aktuellt från Väst-SÄL Aktuellt från Skåne-SÄL När Ni läser detta har redan vårt årsmöte timat, det hölls den 4/2. Enligt Valberedningens förslag så tarvades inga förändringar av 2009 års styrelse, så förhoppningsvis har det ej heller denna gången varit någon palatsrevolution, utan vi fortsätter med the same proceedure as last year Det innebär att vi planerar för 3 vårmöten och 3 höstmöten för medlemmarna. Men först måste sägas att efter årsmötet så höll Björn Fredlund, Göteborgs Konstmuseii förre chef, ett synnerligen uppskattar föredrag (jag har läst hans bok!) om Ivar Arosenius. Vårmötet, som äger rum den 22/3 i Örgryte församlingshem leds av prof. em. Erik Lycke, som kommer att berätta om poliovaccinets spännande historia. Vårutflykten sker till Borås, där Abecita har en mycket fin och ej så ofta visad konstsamling. Vi passar även på att besöka Borås nyrenoverade Konstmuseum och beser den då aktuella utställningen med Tony Cragg. Höstutflykten är planerad till den 9/9 och sker till Råö observatorium och till Onsala båtmuseum. Höstmötet har vi planerat skall ske på Göteborgs Konstmuseum den 28/10 där vi skall guidas ned i källarvalven och se vad det finns där. Luciamötet blir som vanligt på Ostindiska museet den 8/12 med föredragsöverraskning. Väl mött och mycket nöje! önskar Styrelsen för Väst-SÄL Karl-Henrik Leissner Skåne-SÄL är eftermiddagssällskapet där det varje gång bjuds intressanta föreläsningar men dessutom möjlighet till umgänge med litet dryck med tilltugg. Tillströmningen under hösten har visat att våra medlemmar har uppskattat utbudet. Våren 2010 tänker vi oss så här: Skåne-SÄL hade årsmöte den 9/2. Inbjuden föreläsare var prof Bengt af Klintberg, en av de mest namnkunniga folkloristerna i Sverige. Han är känd från radioprogrammet Folkminnen och som författare till Råttan i pizzan, Den stulna njuren och Glitterspray och andra klintbergare. Han har studerat Carl von Linné och funnit att han var, utöver allt annat, också folklorist. Föreläsningen: Carl von Linné var också folklorist gavs efter våra årsmötesförhandlingar. Vid medlemsmötet den 24/3 har vi Afrika som tema. Många Sälar har gjort värdefulla och också personligt berikande insatser i Afrika efter sin pensionering och några berättar om sina erfarenheter. Temadagen heter: Afrika - vad gör vi där? Medverkande är: Bo Eklöf, moderator Sven-Olof Isacsson Rotarys Läkarbank, Kenya och framtiden Carl-Axel Ekman 20 års utveckling i Garissa, Kenya Gunnar Isaksson Som kirurg i Kenya Cecilia Assarsson Som jeepdoktor i Kenya Kerstin Dahlin Lars Dahlin Karin Norlin Stephan Palmstierna Från att vara hjälpmottagare till att bli initiativtagare. Ett lands uppbyggnad och nedmontering - rapport från ett sjukhus i Zimbabwe Vattentankar i Kenya Ibland blir det fel I april har vi ett planerat medlemsmöte, men dagen är ej fastställd. Kerstin Hulther Åsberg: Erik Axel Karlfeldts lunginflammation påsken Den 27/5 går en utflykt till Nordvästskånska pärlor tillsammans med Danska Seniorlegeforeningarna. Vi åker buss från Helsingborg, ser Krapperups slott och slottspark, äter lunch och besöker Kullaberg och ser slutligen den vackra medeltidskyrkan med rika kalkmålningar i Brunnby. För dem som önskar görs också stopp vid Sofiero. Till medlemmar i SÄL: Man är inte automatiskt medlem i ett regionalt SÄL-sällskap för att man är medlem i Stora SÄL. Vill Du bli medlem i Skåne-SÄL anmäl Dig till mig! Årsavgiften är 100:- Krapperups slott Birgitta Castor sekr castor.bringeus@telia.com 12

13 Debatt Kommentar till ledaren Läkarbristen idag av Barbro Westerholm i Sälbladet 4/2009 SÄLs ordförande Barbro Westerholm anser att vi behöver en ny läkarutbildning med inriktning på primärvård. Alla berörda myndigheter samt Sveriges Kommuner och Landsting är överens om att det måste skapas fler platser på läkarutbildningen för att klara av läkarbristen som är särskilt kännbar inom primärvård och psykiatri. Att ytterligare öka intagningen vid befintliga utbildningsorter går inte med bibehållen kvalitet, det blir brister i praktisk tjänstgöring, handledning etc. när kurserna blir alltför stora. En ny läkarutbildning på en ny studieort måste startas. Så här långt har jag lätt att hänga med. Jag håller även med Barbro Westerholm att primärvården måste vara hälso- och sjukvårdens bas och att det behövs fler primärvårdsläkare för uppdraget. Sjukhusvården har blivit alltmer specialiserad och fragmenterad. Primärvården har fått ett ökat ansvar för uppföljning av många patienter med ofta svåra kroniska sjukdomar såsom koronarinsufficiens, förmaksflimmer med waranbehandling, hypertoni, hjärtsvikt, diabetes, njursvikt, KOL/astma, muskuloskelettala sjukdomar och depression. Distriktsläkaren ansvarar för vården i lugnare skeden medan sjukhusen anlitas vid försämring och för rådgivning och stöd ( shared care ). Jag tycker därför att det är viktigt att alla läkare får ett gemensamt kunskapsinnehåll i sin grundutbildning fram till läkarexamen. Under AT får alla läkare erfarenhet av såväl sjukhusvård som primärvård, tränas i färdigheter och växer in i läkarrollen. Därefter kommer specialistutbildningen, som för blivande allmänläkare innebär att under fem år tränas i primärvårdens uppdrag, där de kroniska sjukdomarna utgör en viktig del. Den gemensamma grundutbildningen behöver regelbundet förnyas i takt med samhällets och sjukvårdens krav. Det ligger mycket i Barbro Westerholms bedömning att utbildningen alltför mycket präglats av superspecialister på bekostnad av utbildning i vanliga sjukdomar. Primärvårdsperspektivet har varit för lite tillgodosett. Här pågår dock en förändring. Utbildning och handledning på vårdcentral har startat men behöver utvecklas. Det gäller dock att hitta en balans mellan utbildning i det vanliga primärvårdspanoramat och de mer ovanliga tillstånden som det gäller för alla läkare att vara uppmärksam på och vid behov kunna skicka vidare till lämplig specialist. Barbro Westerholm tar även upp behovet av en bred professionell utbildning med betoning av attityder, bemötande i patientkontakten etc., och detta är ju viktigt för alla blivande läkare oberoende av specialitet. Här kan säkert engagerade allmänläkare göra en insats redan under grundutbildningen. Sammanfattningsvis ett välkommet förslag att förnya och utöka läkarutbildningen med ökad medverkan av allmänläkare - men låt oss behålla en gemensam kunskapsbas i grundutbildningen för alla läkare. Per G Swartling allmänläkare tidigare chef Tierps vårdcentral ANNONS Aktiva Sälar! SÄLar! Inte ens på långresa behöver ni vara stilla. Här har ni hjälpmedlet för att slippa svullna fötter och stela ben efter en lång resa med mycket stillasittande. Med det här träningsbandet kan ni exercera vad- muskulaturen och skulderpartiet även om ni sitter trångt i en flygstol eller bussäte. Det finns också en svankkudde att tillgå för att vari- era sittställning och avlasta ryggen. Vi till höger här på bild är båda verksamma på nikaro rehab AB i Eksjö. Vi har tagit fram ett träningspaket i A5-storlek innehållande gummiband med handtag, instruktionsfolder och svankkudde som inte väger mer än 140 g och lätt ryms i handbagaget. Det finns även en kort DVD-film som visar övningarna. Detaljerna kan köpas var för sig eller tillsammans. Välkomna att gå in på vår hemsida och beställa till nästa långresa! Det går bra att ringa också. Ninni Sylvaner Anna Wijkström Sjukgymnast Företagssköterska

14 Diskussion om seniora läkares fortbildning Reumatologseniorerna, SVESEK och IPULS på SÄLs styrelsemöte i Norrköping. Vid styrelsemötet i samband med SÄLs höstmöte i Norrköping 25/ diskuterades behovet av fortbildning, eftersom ett ökande antal seniora läkare efter pensionering gör kortare eller längre inhopp i kliniskt arbete, medan andra fortsätter mer eller mindre kontinuerligt efter 65 ås ålder. Läkarbrist i flera discipliner de senaste åren gör också att arbetsgivare alltmer efterfrågar sådana insatser från äldre läkare. I några specialiteter har initiativ tagits till att bilda särskilda seniorföreningar för att bland annat tillvarata kollegornas behov av fortbildning och utveckling. Till styrelsemötet hade inbjudits företrädare för två sådana seniorföreningar samt Björn-Ove Ljung, vd för IPULS, Institutet för professionell utveckling av läkare i Sverige. Reumatologseniorerna Ylva Lindroth, privatprektiserande reumatolog från Malmö, berättade om den första svenska seniorföreningen, som startade 2006 efter en idé av ordföranden i Svensk Reumatologisk Förening (SRF) Tomas Bremell. Man började med en enkät till alla reumatologkollegor födda före Man har inga stadgar och ingen medlemsavgift men får ett visst ekonomiskt bidrag från SRF:s styrelse. En ledningsgrupp består av Ylva Lindroth, sammankallande, Catharina Keller, ställföreträdande, Monica Ahlmén, Eva Nitelius samt Ido Leden. På SRF:s hemsida finns en flik under intressegrupper, Reumatologseniorer. Verksamheternas fokus ligger på området utbildning och utvecklingsarbete. Praktiskt innebär det framför allt två huvuduppgifter: att tjänstgöra som vikarier och att fungera som mentorer/stödpersoner. Reumatologseniorerna har möten två gånger per år, vid Riksstämman och vid Svenska Reumatologers Vårmöte. Där har man själva fått engagera föreläsare för att ge en uppdatering inom något avsnitt av klinisk reumatologi. Denna föreläsning har enligt Ylva visat sig vara mycket attraktiv för yngre kollegor och är nu en del av det ordinarie programmet. SVESEK Bengt Frisk, ordförande i Sällskapet Sveriges Seniora Kirurger (SVESEK), berättade att denna grupp bildades 2006 under Kirurgveckan i Örebro. Medlemskapet är kostnadsfritt och är öppet för medlem i Svensk Kirurgisk Förening (SKF) som fyllt 65 år eller gått i pension tidigare. Ett mål för SVESEK är att är att ge goda förutsättningar för och stimulera till att pensionerade kirurger deltar i SKF:s möten. SKF har en utbildningsvecka under vecka 34 varje år. Innan SVESEK bildades deltog 4 eller 5 pensionärer i detta veckolånga möte. Efter att SVESEK startade sin verksamhet har allt fler pensionärer deltagit och årets möte i Halmstad fanns ca 40 pensionerade kirurger på deltagarlistan. Antal medlemmar ökar successivt och uppgick i augusti 2009 till 86 personer. Man har förhandlat fram en kraftigt reducerad deltagaravgift för pensionärer. SVESEK har hittills haft sin huvudsakliga verksamhet under Kirurgveckorna. Då sammanträffar hälften av Sveriges kirurger, ca 750 stycken. Alla delföreningar har egna program, och ett antal state of the art - föreläsningar hålls liksom även ett flertal gemensamma symposier. SVESEK har under de senaste fyra Kirurgveckorna deltagit med ett symposium och en s.k. SVESEK- föreläsning under en förmiddag. Programmet har avslutats med ett årsmöte och en gemensam lunch i avskild miljö för social gemenskap. SVESEK har inte haft något eget kvällsprogram utan uppmanat medlemmarna att deltaga i specialistföreningarnas sociala aktiviteter. Verksamheten har hittills lett till att allt fler pensionärer kommer till Kirurgveckan. De deltar förutom i SVESEK s möten också i delföreningarnas program. Med sin stora yrkeserfarenhet berikar pensionärerna diskussionen samtidigt som de håller sig själva uppdaterade. SVESEK s symposium har haft grundtemat Igår, idag och i morgon och haft presentationer av stora breda 14

15 ämnen. På senaste mötet talade professorerna emeriti Carl-Gustav Groth och Sten Lennquist om transplantationskirurgi respektive trauma och katastrofmedicin. Docent Ingvar Eriksson höll SVESEK-föreläsningen under temat Fältskär under Karl XII:s krig kirurg eller slaktare. Programmet lockade inte enbart pensionärer, utan ett hundratal intresserade åhörare deltog. Bland dem fanns många yngre läkare under utbildning. Man har således fått en bred publik och Bengt framhöll, att SVESEK är inte bara ett litet kotteri utan en aktiv grupp som med sitt deltagande höjer kvalitén på Kirurgveckan. Pensionärerna som deltar får således en god fortbildning samtidigt som de förmedlar kunskap och erfarenhet till de yngre deltagarna. Deltagande i Kirurgveckan ger också goda möjligheter att träffa gamla arbetskamrater och odla sociala kontakter. SVESEK informerar sina medlemmar på SKF:s hemsida, där sällskapet har en egen flik. Från diskussionen: Gränsen för uppnådd pensionsålder för läkare varierar idag mellan 61 och 67 år. I diskussionen framhöll Ylva Lindroth vikten av att arbeta med attityder till äldre läkare överhuvud taget. Det är olagligt att diskriminera p.g.a. ålder när det gäller antagning till kurser och utbildning. Pensionerade läkare får inte betraktas som billig arbetskraft som p.g.a. sin erfarenhet inte behöver utbildning. Det lär i de flesta landsting finnas en dag i veckan för utbildning för många kollegor. Detta, menar Ylva, bör vi ställa som krav även för seniorer i samband med anställning som vikarie. Lång tid i diskussionen ägnades åt vår resurs som mentor. Enligt Ylva finns en regelbok för läkaren som mentor men den är gammal och förlegad. Det lär finnas en utmärkt aktuell regelbok för poliser som man kan ha som förebild. I Läkartidningen fanns nyligen (nr sid 2366) en läsvärd artikel om Verktyg för mer konstruktiv återkoppling vid klinisk handledning Det var intressant att höra att IPULS (se vidstående kommentar) ser oss seniorer som en fantastisk resurs som har specifika behov. Vi behöver stimulans och fortbildning, vi måste lära oss hur man bäst överför de stora resurser av erfarenhet vi besitter till yngre kollegor. Det finns en hemsida för läkare ( som bland annat har ett särskilt mentorskapsprogram. Sammanfattningsvis var alla de inbjudna överens med SÄLs styrelse om att vi seniorer utgör en väsentlig resurs i svensk hälso- och sjukvård. Man ser främst två roller för oss: den som vikarie och den som mentor. De är egentligen vitt skilda funktioner och behöver olika uppmärksamhet. Vi bör kräva rätt till betald fortbildning dels inom vår egen specialitet, dels som mentor. Vi bör arbeta med attityder bland huvudmän och kollegor på bred front. Detta kan göras genom seniorgrupper inom specialistföreningen, genom SÄL och genom IPULS. Samfundet Äldre Läkare Angående SÄL:s förfrågan om stöd till fortbildning för äldre läkare Inom svensk sjukvård råder idag en viss läkarbrist. Flera föreslagna åtgärder finns för att möta detta. En av möjligheterna är att stimulera fler läkare att stanna kvar några år extra i yrket. Kategorin äldre läkare upplever dock många gånger att man ställs lite utanför de gängse fortbildningssytemen samtidigt som kraven på uppdaterad kunskap och kännedom om ny utrustning förväntas från arbetsgivarens sida. Unga läkare är oftast väl orienterade avseende den avancerade sjukvårdsutrustningen och den datorspelande generationen är många gånger de bästa robotkirurgerna. Dagens arbetssituation innebär dock att stora kunskapsmängder ska inhämtas samtidigt som den kliniska träningen får ett begränsat tidsutrymme. Därför kan det många gånger vara svårt för den unga läkaren att bygga den kliniskt så viktiga patienterfarenheten. I detta sammanhang är den äldre generationen en fantastisk resurs. Ett organiserat sätt att stimulera överföring av erfarenhet från äldre till yngre kan hjälpa till att bygga erfarenhet för läkare under utbildning. ST-läkare och unga specialister kan många gånger ges fullt ansvar för t ex ett operationsprogram på en operationssal om de assisteras av en äldre kollega. Ett teoretiskt och tekniskt kunnande kan på så sätt kompletteras med den erfarnes bedömningsprinciper. För att stimulera huvudmän och finansiärer till att bidra till fortbildnings- och stimulansåtgärder för äldre läkare kan det vara viktigt att lyfta fram de unika kompetenserna och erbjuda, inte bara arbetskraft, utan också ett åtagande om aktiv överföring av klinisk erfarenhet. Denna byteshandel skulle i så fall komplettera dagens utbildning och fortbildning av unga läkare på ett bra sätt, samtidigt som stimulansåtgärderna bidrar till en bättre produktionskapacitet. IPULS har f n inga utbildnings- eller fortbildningspaket för äldre läkare. Kärnverksamheten rör framför allt STnivån. Hela SK-systemet kommer dock att reformeras med inledande planeringsarbete och diskussioner med socialdepartementet under våren I dessa sammanhang lyfts också frågan om tillgången på handledare och erfarna kollegor och hur man bäst tar tillvara den erfarenhetsbank som äldre läkare utgör. Stockholm Gunnar Sandberg Ingvar Gustafson Björn-Ove Ljung VD IPULS AB 15

16 SÄL och 2010 Den november 2009 gjorde SÄL en konst- och musikresa till Madrid, Merida och Lissabon. Vi flög till Madrid och startade med en stadsrundtur. Särskilt imponerande var en rad nya byggnader av kända arkitekter. Museibesöken började med Reina Sofia-museet för modern konst. Vi stod länge framför Picassos Guernica. I Teatro Real såg vi en utsökt fin föreställning av operan Italienskan i Algeriet av Rossini. 16

17 resor Nils Tryding Nästa dag var vi på Museo National del Prado. Hieronomus Bosch har illustrerat tre olika former av fortbildning från höger till vänster i bild: Man kan läsa läroböcker som snabbt blir föråldrade och leder till passivitet. Man kan åka på kongresser där det mest blir prat, eller man kan som doktorn till vänster ta emot aktuell information via en tratt (1400-talets Internet). Det är den senare varianten som är mest effektiv: Doktorn tar bort en sten från patientens huvud. Det fantastiska Museo Thyssen Bornemisza har liksom Prado nyligen utvidgat lokalerna. Här väckte en tavla av Albrecht Dürer särskild uppmärksamhet. Den heter Jesus bland läkarna. Vi diskuterade vilka olika specialiteter som är representerade av de sex olika fysionomier som omger Jesus. Sälbladets läsare får gärna bidra med tolkningar till undertecknad. Tredje dagen besökte vi Museo de la Real Academia de Bellas Artes de San Fernando. Här var Goya lärare i flera år. I samlingarna finns några av hans intressantaste målningar och orginalplåtarna till Krigets faser. Vi besökte också den nya arkitektoniska attraktionen Caixa Forum Madrid. Resan gick vidare med buss till Merida där vi besökte det berömda Museo National de arte Romano. Efter en övernattning fortsatte resan med buss till Lissabon och en stadsrundtur. En huvudattraktion var Gulbenkians privatsamling med Centro Arte Moderna. Där såg vi bl.a. mycket intressanta filmer av dansken Jesper Just. Det nya Muséet för samtidskonst och Sintra med Bernardo collection of modern art var andra minnesrika mål. I Museu Nacional de Arte Antigua tilldrog sig Saint Antonius Frestelse av Bosch särskilt intresse. En kväll lyssnade vi på fado. En positiv överraskning blev det nyöppnade muséet i Cascais med konst av Paula Rego. Privatmuseet för Portugals andra kända kvinnliga konstnär, Vieira da Silva var också mycket sevärt. Resan avslutades med ett besök i området för världsutställningen i Lissabon 1998 med den berömda järnvägsstationen av Calatrava. Resan var övertecknad (37 deltagare) och det fanns en lång väntelista. Resan kommer därför att upprepas Våren 2010 Den 8-16 mars: Konst-och -musikresa till Madrid-Merida-Lissabon. Se ovan! Den mars: Konst- och opera- upplevelser i Bryssel, Antwerpen, Brügge och Gent. EU-staden Bryssel, där det stora konstmuséet Musées des Beaux-Arts, med de två muséikomplexen Musée d Art Ancien och Musée d Art Modern är huvudmålet. Vi ser också det nyöppnade Magritte-museet som kompletteras med det gamla René Magritte-museet i det hus där Magritte bodde och hade sin ateljé. Ett klassigt konstobjekt blir också Musée Horta, inrymt i arkitekten Victor Hortas restaurerade Jugendbostad. På operan i Bryssel kommer vi att se Idomeneo, Kung av Kreta av Mozart. Våra kulturupplevelser fortsätter i Antwerpen, där vi ser Koninklijk Museum voor Schone Kunsten, Antwerpens största konstsamling med flamländsk 1600-tals konst och med en modern avdelning fylld av en representativ samling av belgiska konstnärer. Rubenshuis, Rubens bostad och ateljé och Katedralen med tre verk av Rubens kompletterar. En utflyktsdag ägnar vi åt Brygge med en helt oförstörd medeltida stadsbild och Groeninge Museum, Brygges främsta museum för de sköna konsterna. Dagen räcker också till för Gent och ett besök i Sint Baafskatedralen med van Eycks Gent-Altaret från Hemresedagen bjuder på ett besök i hamnstaden Rotterdam, för ett besök på Museum Boijmans van Beuingen med konst från europeisk medeltid till modern tid. Kontaktperson: Ingemar Ringqvist, Svenska Kulturresor AB. Tel , fax , E-brev: info@kulturresor.se. 17

18 Dürer 1506, Jesus bland doktorer Thyssen Madrid Den 23 mars-2 april upprepar vi den uppskattade resan till Japan med Anders Törnvall som sakkunnig organisatör och informatör. Naturupplevelserna med blommande körsbärsträd blir som i en tidigare resa med SÄL. Den 9-15 april blir det repris på resan till Ryssland. Se rapporten nedan från Märta och Gunnar Sandberg. Bolshoj i Moskva visar denna gång Tjajkovskijs opera Eugen Onegin. Detaljer finns på Internetlänken www. winslowtravel.se Kontakt via tel eller via e-brev till info@winslowtravel.se. Gruppresa till Lofoten: Se Arvidsjaur-programmet! Synpunkter, intresseanmälningar och önskemål om nya SÄL-resor mottages tacksamt av Nils Tryding, Box 57, Åhus eller via e-brev till nils@tryding.se Vi gjorde också ett besök på Svenska Ambassaden och fick en fin föreläsning av kulturrådet Lena Johnsson om rysk 1900-tals konst och sång- och pianounderhållning av högsta ryska klass. En kväll fick vi uppleva en fantastiskt fin balett på Bolsjojteatern. Tyngdlagen föreföll upphävd den kvällen! Det blev också tillfälle att besöka klassiska platser i Moskva: Röda torget, Kreml och varuhuset GUM. Efter en nattlig tågresa anlände vi till St Petersburg. Vi fick en grundlig rundtur och orientering om staden tsarernas forna huvudstad. Eremitaget och Vinterpalatset med sina oskattbara konstsamlingar och vandringen uppför den berömda Ambassadörstrappan uppfyllde våra förväntningar. Ett besök på tsarernas sommarpalats Peterhof ingick med fantastiska trädgårdsanläggningar och gyllene salar. En kväll avsattes fem timmar inklusive pauser till den opera som bygger på Tolstojs Krig och Fred. Det var en mäktig upplevelse. Både Moskva och St Petersburg var skönhetsupplevelser med sina många vackra byggnader och kyrkor med lökkupoler. De lokala svensktalande guiderna var utmärkta. Tack vare Ninas och Anders kompletterande berättelser till allt vi såg kom vi den ryska själen lite på spåren, både i den dramatiska historien och nutiden. Och så hade vi roligt tillsammans också! Märta och Gunnar Sandberg Rättelse från redaktionen: För hösten 2010 har det kommit önskemål om resor till Sarajevo i Bosnien, London och Boston-NewYork. Uppdaterad information om SÄL-resorna finns på www. tryding.se/ Nils Tryding På spaning efter Rysslands själ. SÄLs Rysslandsresa till Moskva och St Petersburg oktober blev en succé. Drygt 30 Sälar invaderade den ryska huvudstaden och Anders Törnvall ledde plutonen med svenska flaggan i högsta hugg. Trafiken stannade omedelbart, och vi kände oss just då lite storsvenska. Tack vare Nina Törnvalls kunskaper och bakgrund med uppväxt, skolgång och kontakter i Moskva fick vi bland annat tillträde till Ryska Konstakademin. Det var en unik upplevelse att få se gräddan av Rysslands konststuderande i verksamhet. Vi besökte några konstmuseer - Tretyakov Gallery och Pusjkin State Museum - och fick avnjuta såväl modern som äldre rysk och internationell konst. Bilden i förra numret av Sälbladet föreställde Anders men inte Nina Törnvall utan kulturrådet Lena Johnsson från Svenska ambassaden (se rapporten ovan). Redaktionen ber ödmjukt om ursäkt. Bilden här visar Nina Törnvall och professor Yuri Sergeev som träffar den svenska gruppen på Ryska Konstakademin. 18

19 Sälkryss nr 43 SPEL FARS OCH ANDERS- FÖR EN SONSKANS DEL KALLE TAR KRYPEN MED TÄNDERNA HÅL I TÄCKET SÄNKA FÖR SPELANDE SATT PÅ SYSTEM HOS OSS HÅLLER MÅNGA HEMMA LÄRARE HAR VÄL LÄTTAD UT VAD DÅ DÅ? Den engelske fysiologen T.H. Huxley trodde sig att på havsbotten ha funnit den materia ur vilken alla organismer utvecklat sig. Han kallade den Bathybius Haeckelii. Vad kallar man hans fynd idag? KNAPE OKLARHET NÅGRA SISTA ORD SAKNAR MÅLLÖS STRAND- SATT RISHÖG HEL- SVENSK NYANS SÖRJA MANNA- MINNE MÅN FRÅN MENSUR LED SPRÅKETS PETI- MÄTER RUNT ELVA FÖLJER REN VÄG SAMLADE BLOMSTER ÄRANS GRÖNA SKÄMT I FINLAND NERTAGEN OCH UPP- VAKTAD FÖRVISSO ALL- TID FARS SÅ SON SES EFTER ALFA UTTALS- PUNKTER GALT ARGOT TILL LEDNING FÖRORD HÅR- FINT GLITTER SLÖAR OCH JÄSER K-MÄRKT ÄMNE SÄMRE STUNDER AV- VIKANDE FÄRGA PRIMA LIV FICK BREV FRÅN PAULUS BIBELNS HIDDEKEL IDAG STUGMAN KÄX DEN OBE- STÄNDIGA SLANTEN INTE ÄKTA VARA AUGUSTUS ALTARE HAR AN- KNYTNING TILL KOPPAR BIT ATT BITA I OFTA I PANNAN GAS MED KUSLIG KLANG RASK HÄVD KAN DÖDA SOM GÄNGAD FÖRDÖMD RAKIT EN GÅNG SÄGS AKTIV VARA PÅ STUNDOM I LEDEN MARS I ROM TAS UPP VID TING HÖR JORD- BRUKET TILL SÄGS OM BAK- FOTEN DET FINNS PÅ LATIN VILL MYCKET JU HA VEM DÅ DÅ? Hälsan är allt. Allt, allt är alltsintet, där intet är Hälsan - Vem lär ha sagt så? DRA IGÅNG GRATIS IBLAND VANLIG SÖMN- STÖR- NING KORT SAGT ÖVER KRONAN PÅ HÄSTEN VERK MED INSTRU- FRÖDING- MENT MED AN- MÅNGA KNYTNING STRÄNGAR Sälkryss nr 43 Lösningen insändes till: Ingvar Gustafson, Storängsgatan 3a, Växjö senast 15 april 2010 Insänt av: Namn: Adress: Vi gratulerar följande vinnare: Inga Jidell, Spånga Hans Rundcrantz, Skara Bo Hjern, Bromma Rätt lösning för Sälkryss 42 FÅR DÅLIG KUND PÅ VAD DÅ DÅ? STUND- MOTTAG- INTE ALLTID OM SPÖ NINGEN P NONSENS Så kallar man FIL den spådomskonst, VAR THAIS HOS där man genom ALEXANDER R A S P studier av en hemgjord pendel, en så kallad siderisk H E T Ä R pendel - till exempel BLEKA SOM en guldring i ett PLÅSTRET silkessnöre - kunde ARTIKEL V I T A avgöra könet på det HON I väntade barnet. HEIMERS E T T HARPA HÖLL WOW PÅ DÅ ANDAN KON- SKÄRMEN STÅR STILL BONDE- TIKI UTAN FÖR- D A P N E JORD FLYTANDE TÄCKNING SÄKRA OFTA LAGER- SÄLL- EN LÖGN NÅGOT ÖRING LARM ATT KVISTS SYNT I 3/4:S MEST B A L S A T R Ä BITA I ÅNGEST A SÖTA V TAKT PRAT FARVÄL- SYN- SPEL PARTY LITE SOM GÅR RESPEKT- DENS UTAN LÖST A T O L L NÄSTE G O M O R R A HACKOR S STJÄRN- FÖR KYLD SMÄLL I TILL SUPER- STELHET G R A V Ö L KLASS N O V A KICKA V A L E N BLIR VAR SCHE- URLJUD HERAZADE TILL EN GÅNG STICKOR I HUSET S A G O B E R Ä T T E R S K A LINIMEN- MJUK INTE SPILLA EJA SÅ TETS EN FUL VILKEN ATT SÄGA FISK PÅ PANNA EN DEL A S P DOKTOR M Ö R S Ö D A STJÄRN- LAND SOM HELST AV USA TECKEN A C DEN LIVBÅT HELIGA KAN ELDENS V E S T A L H E S S E FYLLA VÄKTERSKA A R K STÄPP- BLÅSA VARGENS LÄKT EN MÄSTARE SPOTT- URANOS H A L L O N SKÅL FÖR F U N T L I S T DOPET SATS SON BOR I GUDS- VERSFOT TAS BÄR SMÅLAND MÅNGA FRUKT DOM HALT VAR UNDER L DET HÄR O R T BAK O R D A L GÅNG S T E G DÖDANDE DOSTO- KRAFT- JEVSKIJS E R A S I S T R A T O S LÖST E DUMBOM I IMPOR- GLATT STOMEN TERAT ENGELSK I N K VIRKE T E A K KONST S L I R I G OPARTISKA PLATS VEM DÅ DÅ? SOM FÖR HÄNDER ÄPPLE- Han var läkaren i Alexandria som M U N I KAR T A K A KRIG I D A redan på 200-talet f. Kr. efterlyste JESUS KAN mer forskning kring en sjukdom HÅLLER BLAND FATTAS han kallade boulimos - oxhunger. TYST APOKRY- SOM S FERNA S Y R A K VRED S I N Sjukdomen yttrade sig i en oresonlig längtan efter mat, BETYD- GALEN och uppträdde oftast kalla dagar LIGT FÖR KALLARE SÖRJANDE med dåligt väder. ÄN VARMT S V A L T LUCIDOR T O K O T

20 SISTA SIDAN Doktorn och musikern: Mats Falk Mats Falk är f.d. distriktsläkare med många års erfarenhet från sin en-läkarstation på småländska landsbygden. Som radiodoktor under många år var han välkänd för alla lokalradiolyssnare i Kronoberg. Han är lundensare med en del av den lundensiska humortraditionen från Falstaff Fakir, Piraten och Hans Alfredson m.fl. Han är själv författare, mest känd för sina böcker om Doktor Uggla på Skogsakuten, och han är inte minst musiker sedan barnsben med cello som huvudinstrument. På senare år har Mats framför allt ägnat sig åt att komponera modern musik i klassisk stil med ett nordiskt vemod i klangen, i form av ett 25-tal opus, huvudsakligen kammarmusik. Hans verk har nyligen framförts i Allhelgonakyrkan i Lund och i Växjö domkyrka. Mats Falk är filosof och filantrop och mycket annat. För ett par år sedan gjordes en film, I huvet på en gammal doktor om distriktsläkaren, hans musik och hans filosofiska budskap, med Mats som huvudrollsinnehavare. Historierna från böckerna om Doktor Uggla kommer inom kort att utges även som talböcker, där Mats oefterhärmliga imitationer av de sydsvenska dialekterna kommer till sin fulla rätt. Nedanstående historia kommer då att bli ännu roligare! Höstens första riktiga storm var ovanligt förfärlig och vildsint. Många blev strömlösa och runt om i skogarna plöjdes veritabla avenyer av farliga vindfällen. Jerker i Moshult, socknens rikaste storbonde, hade fått en eternitskiva från ladugården över sig och satt dyster i väntrummet med ett obetydligt sår i pannan och berättade. I morse när jag vaknade ropade de på mej. Jerker, Jerker, kom och titta. Och jag opp och ut, å då feck jag si vad stormen hade ställt te. En hel hoper eternitplattor på det nyreparerade ladugårdstaket hade blåst bort. En tusenlapp skulle inte förslå att rätta te at. Jag blev så pass bedrövad utå denne förlusten så jag var tvungen att gå runt knuten och hämta mej. De kom ett tryck runt bröstet som ett järnbinsle. Men då så ja att Erlandssons nya ladugår hade rasat ihop totalt. Den lå uthälld över åkern totalt sönderslaen. Då liasom lättade de.