BSS2 70. Bällstavikens Segel Sällskap 70 år

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BSS2 70. Bällstavikens Segel Sällskap 70 år"

Transkript

1 BSS Bällstavikens Segel Sällskap 70 år

2 LÄNGST UPP i Bällstaviken mellan Sundbyberg och Bromma ligger Bällstavikens segelsällskap. Där, på en grusplan söder om Bällsta bro, har våra båtar sitt vinterhem. Marken vibrerar av den tunga trafiken på Karlsbodavägen, luften är sotig, det svarta dammet kryper in under presenningarna och tvingar oss till tunga tvättar av skroven varje vår. Och när de nyrustade flytetygen glänsande går ner i Marabou river så målar ån feta smutsränder i vattenlinjen. Vi älskar den här skitiga platsen. För här är ändå ett litet paradis för oss som året runt är fulla av förhoppningar inför segelsommaren. Så visst är den dammiga luften skön att andas; och visst glittrar det i Bällstaåns sega vattenflöde. Man blir ett gäng med åren. Det här gänget är sjuttio år och även om ingen av oss varit med så länge är det faktiskt samma gäng. Efter hand lär man känna det. Man snappar ett namn här och kopplar ihop ett ansikte med en båt där. Någon hjälper en att lyfta in masten under tak och nästa gång känner man igen varandra där man går och knuffar båtvagnen av alla sina krafter. Våra vanor och inställning till båtlivet är helt annorlunda än förr, då båten var det enda fritidsintresset för sällskapets medlemmar. De gamla klagar med viss rätt på att klubben blivit en båtuppläggningsplats * Vi älskar den här skitiga platsen * och att klubbkänslan minskat. Visst, men vi kämpar för att få upp och i våra båtar och nästan mangrant ställer vi upp för att städa varvsplan varje vår. För att inte tala om vilket samarbete som krävs för att flytta Peter Ålunds gigantiska skapelse, vårt fikabord med fasta bänkar. Det kan ingen ensamseglande individualist rubba. Kanske blir detta bord varvets räddning det är så besvärligt att flytta att ingen kommer att vilja överta tomten. När en gammal ordförande och slipbas som Olle Lindström berättar om gamla klubblegender tänker han kanske inte på alla nya. Han själv har blivit legendarisk för oss som inte varit med lika länge. Han var barnens stora attraktion vid upptagningarna och sjösättningarna varje år. En farbror som skrek och domderade med ens pappor väckte munter förtjusning. Det är klart att ungarna sökte sig till varvet då. Hans efterträdare försöker nog höja rösten ibland, men än lyckas de inte sätta samma pli på manskapet. Lasse Roxströms lågmälda stil kan ändå försätta tonvis med båtar i rörelse. Fortfarande är vi en skara dominerad av manfolk, skillnaden mot förr är dock att en kvinna i gänget inte längre betraktas som en raritet och hon slipper dumma kommentarer. De tog slut redan när Margó Ingvardsson var ordförande. Klubben är full av profiler, ansikten man skulle sakna om klubben upplöstes. Där går Martin Sörinder och knyter fast ett presenningshörn som blåsten slitit loss från någons täckning, i skjulet förnyar Per-Åke Borgman någon del av sin Mandarin, ständigt med lika vänlig uppsyn, och borta vid kanotskjulet har Erik Axén varje år funderat på att sälja sin blekingseka, klubbens minsta båt som vi klarat att lyfta i och upp för hand, bara vi varit några stycken. Nisse Larsson - 2 -

3 Klubben som vill leva vidare Ordföranden vid tangentbordet BÄLLSTAVIKENS Segel Sällskap föddes På den tiden var det mer fokus i klubben på kappsegling än idag. Många av den tidens båtar var inte så beboeliga; det skulle dröja nio år innan folkbåten ritades 1942, en beboelig båt för en familj. Idag kallas denna båttyp ofta träfolka. Under tidigt sextiotal kom plastbåten; Albin Vega massproducerades. I början av sjuttiotalet kom Maxi 77 - en prissensation. Expansionen av båtbeståndet under denna period har gjort att det idag går att skaffa en beboelig segelbåt till en måttlig summa. I takt med dessa förändringar har klubbens stadgar ändrats till: att genom kollektivt arbete ombesörja sjösättning och upptagning av segelbåtar. TYVÄRR SÅ LIGGER segelsällskapet, som nu fyller jämnt, inför döden. Och detta beror inte på ålderssvaghet. Snarare tvärt om; genom åren har ett gott antal unga anslutit sig till klubben, återväxten är inte något problem. Ej heller beror det på någon bristande livsvilja; klubbens medlemmar är engagerade och lägger tid och energi på denna ideella verksamhet. Gamla bryggan år 2003 Vad som hänt är att Sundbyberg berövat klubben dess grundläggande betingelse för att kunna leva; man har sagt upp arrendet för varvsmarken - utan att erbjuda ersättningsmark. Vintervarvet är kärnan i varje båtklubb; det är vid upptagning med enkla medel, vårrustning och sjösättning som den sociala gemenskapen som finns i klubben föds. Utan vintervarv är det risk att klubben snabbt tynar bort. I 70 ÅR HAR KLUBBEN gett seglingsintresserade främst i Sundbyberg, möjlighet att utöva segelsporten - genom bryggor och varvsplats för medlemmarnas segelbåtar. BSS har fostrat seglare i generationer; det finns flera exempel där medlemmar är av tredje generationen BSS-are i rakt nedstigande led. BSS har även skolat många i att driva föreningsverksamhet; då klubben är liten får alla räkna med att ställa upp som funktionär under någon period av sin tid som medlem i klubben. Att en kommun vill omsätta marken där en båtklubb ligger till klingande och prasslande penningar är tyvärr inget nytt. Men veterligt, så har till exempel Stockholm eller Västerås alltid erbjudit ersättningsmark för klubbarnas vintervarv. Men vi arbetar för att hitta en lösning så att Bällstavikens Segel Sällskap skall kunna leva vidare. I skrivande stund är det oklart om det lyckas. Men det är ännu allt för tidigt att ge upp. AVSLUTNINGSVIS - jag ser det som en stor förmån att få vara medlem i BSS; ett lagom stort sällskap för att vi fortfarande skall kunna känna varandra. Och jag hoppas att Bällstavikens Segel Sällskap skall kunna fortleva! Gunnar Aste Innehåll Kåseri Ordförandes spalt Historia genom 70 år Sjösättning förr & nu Kappseglingar Bildgalleri Flaskposten Björkskär Shetlandssegling Gustaf Dahlström Vladislav Savinov Bror & Laila Sandholm Tre generationer seglare Margó Ingvardsson Åke & Siv Hedenskog Ordförande & utmärkelser Foto: Gunnar Jonsson Sida Bällstavikens Segel Sällskaps 70-årsskrift Omslagsfoton: Gunnar Jonsson. Copyright: respektve författare och fotograf. Dia-scanning: Bo Sandström. Övrig scanning: Gunnar Jonsson. Layoutidé: Olle Ceder. Digitalt original: Gunnar Jonsson. Tryck: Exakta, Hässleholm januari

4 Ett gäng seglare bröt sig ut Sommaren 1933 var till ända. Seglarna i Sundbybergs Båtklubb (SBK) var besvikna. Klubben, som rymde både motorbåtar och segelbåtar, hade sagt nej till två krav från seglarna. Det gällde en ny och högre mastkran och det gällde medlemskap i Mälarens Seglarförbund, två för seglarna viktiga frågor. FREDAGSKVÄLLEN den 6 oktober 1933 samlades arton män på Café Hwilan i Sundbyberg. Det var så gott som samtliga av seglarna i SBK. Innan man skildes åt vid elvatiden på kvällen hade man bildat eget sällskap enbart för segelbåtar. Eller som det senare kom att formuleras i stadgarna: Sällskapets ändamål är att befordra konsten att rigga och hantera segelfartyg samt genom kappsegling befordra skickligheten att manövrera detsamma och höja intresset för segelsporten. I syfte att försöka samla seglare från båda stränderna under samma flagg valde man namnet Bällstavikens Segelsällskap (framför det kanske naturligare Sundbybergs Segelsällskap). Senare ändrades namnet till dess nuvarande skrivning: Bällstavikens Segel Sällskap. En interimsstyrelse ledde arbetet fram till ett möte den 6 november 1933 då Lars Wahlholm valdes till sällskapets förste ordinarie ordförande. Han behöll uppdraget fram till 1938 för att sedan återkomma i många olika funktioner inom sällskapets styrelse. Sammanlagt deltog han i styrelsearbetet i över 20 år. DE ARTON MEDLEMMARNA stod nu inför ett drygt arbete. Man skulle bygga ett varv med slip och en brygga för sina båtar. Mastskjul, toaletter och slipskjul skulle byggas. Man fick hyra ett område på 30x50 meter av kapten Vibom på Huvudsta gård. Varvsmarken låg vid Ekmans brädgård syd om Tritonfabriken (strax väster om dagens värmeverk). Med Viboms medgivande byggdes en brygga som en utbyggnad åt syd från en befintlig kaj av trä. Bryggan kallas idag Gamla bryggan. Av denna kaj återstår numera endast den plattform där flaggstången står. En mastkran (stor nog för seglarna!) restes på kajens norra sida. Den tillverkades av två telegrafstolpar, som var hopfogade i toppen. Vajrar dragna från toppen säkrade den enkla kranen bakåt. Denna mastkran var i bruk ända fram till 1970, då dagens varv togs i bruk. Ett av den gamla mastkranens toppbeslag finns bevarat i klubbhuset. Årshyran för marken sattes till 400 kronor och kontraktstiden var 10 år. Man köpte spårvägsräls för åtta öre metern och Det första varvet och den första uppdragningen Einar Askfors SK 22 står på land och Nisse Sjögren är på väg upp (utanför bild) dragen av starka armar. Man sprang upp båtarna för hand - det gick fortare än att dra med spelet. När båten nått vattenbrynet drogs den på plats i såpade rännor. Tritonfabriken skymtar i bakgrunden. så småningom ett spel för handkraft för 50 kronor. Ett motordrivet spel hade kostat 125 kronor. Så det blev ett handdrivet... Hanteringen av båtarna vid sliptagningen var tung och krävde mycket folk. Båtarna drogs upp till vattenbrynet ; det var så mycket man orkade, och sedan drogs de på en sloda i såpade rännor till sina uppställningsplatser. Metoden användes ända fram till 1970 då man kunde flytta in på det nuvarande varvet nedanför Bällsta bro. Medlemsavgifterna detta första år sattes till 5 kronor i årsavgift, 10 kronor i hamnavgift. Varvsavgiften blev 10 kr i grundavgift och en krona per kvadratmeter utöver tio kvadratmeter. Ekonomin klarades med hjälp av femåriga amorteringsavtal med trävaruhandlare och järnaffärer, och så småningom även genom obligationslån. Liksom många andra segelsällskap försökte BSS bättra på finanserna med båtlotterier.under lottade man ut en Långedragsjulle och två Neptunkryssare. Lotterierna gav till en början god behållning. Från 1944 redovisas en behållning på 2354 kronor och ett öre, när utgifterna för båt och lotteri kr - räknats av. Det tredje året blev emellertid resultatet inte så bra att det uppmuntrade till en fortsättning. Den tredje lottbåten blev inte utlöst utan såldes till en medlem i sällskapet, vilket kanske räddade den affären... Numerärt utvecklades sällskapet ganska långsamt till en början, men under och 50-talen sköt utvecklingen fart. Anordningarna på varvet förbättrades successivt, och på båtsidan skedde en utveckling mot allt bättre båtar. Gamla bryggan; landdgång vid flaggstången

5 Bällstavikens norra strand, maj Det tredje varvet kan ses i högra halvan av bilden. Notera även de halvsjunkna vraken till vänster. Det är troligen dessa vrak som har blivit en liten ö i åmynningen. Betecknande nog så kallas ön för Vraket av Bällstaseglarna. Foton (två bilder): Sundbybergs museum Datormontage: Gunnar Jonsson 1944 startade sällskapet en en juniorsektion på förslag av Lars Löfgren. Samma år dök så de första segelkanoterna upp i klubben. Det var B-, C- och E-kanoter. ETT ÅTERKOMMANDE problem för Bällstavikens Segel Sällskap, liksom för många andra båtklubbar, är frågan om varvsmark. I slutet av 1940-talet blev klubben uppsagd från den första varvsplatsen vid Ekmans brädgård, då Rotogravyr hade köpt marken. Nytt varvsområde fick man år 1948 på den plats där nya elverket nu ligger på östra sidan av Bällstaviken. Man övertog den mark som SBK tidigare haft innan de flyttade till marken innanför Bällsta Bro nedanför Marabou. Man fick även överta SBK:s slip, men vinschen var fortfarande handvevad klubben fick inte ha el på området. Marken var inte inhägnad, men det var inga större problem på den tiden. Lilla Alby tillhörde Solna stad fram till Segelsällskapet skrev 1952 till Solna drätselkontor och klagade på att medlemmarna med en hyra på 2:-/kvm fick betala mer än dubbelt så mycket som andra klubbar runt Stockholm: kan nämnas att det område som Sthlm:s stad upplåter åt Sthlm:s Segelklubb vid Johannelund betingar ett pris på 0:75/kvm. Klubben skrev även:...ovisshet angående vinterplats för våra båtar - ställts inför utsikt att få den frågan löst, genom Solna stads erbjudande om förhyrning av det redan förut disponerade området. Staden framhöll i sitt svar att arrendet kunde sägas upp med tre månaders uppsägningstid, samt att: I fråga om arrendeavgiften fann sig avdelningen icke kunna medgiva jämkning av denna.. Arrendeavgiften löste sig när Sundbyberg köpte marken något år senare, och även gav bidrag till BSS. KLUBBEN FICK BYGGA ett mastskjul i en trädgård norr om Hamngatan. Det skjul som byggdes används än i dag för master under 12 meter. Mellan ca 1949 och 1969 fick man alltså frakta masten fyra-fem hundra meter till och från mastkranen. En del lastade masten över styret på två cyklar, vilka leddes utmed strandstigen. Lilla mastskjulet skymtar bakom masterna. EN GAMMAL POSTBUSS hade från klubbens födelse fått tjäna som klubblokal. Runt år 1948 byggde Rotogravyr en portvaktstuga just i närheten av gamla bryggan. Efter några år började denna stuga att luta - grunden sviktade fick segelsällskapet hyra stugan som klubbhus; och postbussen hade sålunda gjort sitt. Portvaktstugan tjänade som klubblokal fram till ca 1978, efter ombyggnad av det nuvarande klubbhuset som påbörjades vid hösten År 1969 uppgick hyran av portvaktstugan till kr per år. SÄLLSKAPET kom att ligga kvar på varvsområde nummer två till 1958, då det var dags igen; man fick ta och flytta meter närmare Bällsta Bro. Denna mark var ojämn och strulig; när de såpade rännorna skulle läggas ut fick man palla under med klossar här och var Här fick man ha elektricitet, och ett elektriskt spel kunde inskaffas. Men brandkåren tillät endast 110-volts spänning. Man byggde en ny slip; den gamla kunde inte tas med. Nya slipen byggdes av spårvägsräls och trästockar. Den släpades ut på isen för att den på våren skulle sjunka. Men den sjönk ej, så man måste belasta den med sten. En ytterligare brygga anlades. I sällskapet fanns då 45 registrerade segelbåtar. Medlemmarna uppgick till 132, varav 27 damer, 89 herrar och 16 juniorer. Det var alltså trångt på varvet och anordningarna för båtuppdragning blev alltmer underdimensionerade i takt med att båtarna växte i deplacement. För att till exempel få upp de tyngsta båtarna gick det åt 17 man på varje sida för att stötta. Och det blev allt tyngre att dra båtarna på sloda i de såpade rännorna. Arbetet krävde en mangrann uppställning - även av sjöscouterna som fick såpa rännorna. KONTRAKTET MED Sundbyberg på det gamla varvet löpte på ett år i taget och framtiden var otrygg. Mot den bakgrunden ville man inte satsa pengar på förbättringar trots enträgna krav från medlemmarna. Sven Sjöblom valdes till ordförande På den posten verkade han i 23 år fram till Det blev Sven som tillsammans med Herbert Jansson, Olle Lindström och Bertil Strömsäter drev arbetet att lösa sällskapets varvsfråga. Förhandlingarna med Sundbyberg skulle pågå i 18 år innan kontraktet på det nuvarande varvet skulle ligga klart. Så småningom fick Sven Sjöblom under tysthetslöfte veta kommunens planer. Sundbyberg beslutade redan 1966 att BSS skulle få arrendera det område söder om Bällstaån som, som det ligger på idag. Kommunen iordningställde marken och byggde båtskjul och klubbhus. Sjöfartsverket bestod BSS med slipvagn, mastkran samt en flytbrygga.

6 Glimtar ur Bällstavikens Segel Sällskaps historia På överskottslagret köptes en traktor in för kronor. Olle Lindström köpte in ett handdrivet spel från Skrot-Carlsson. Så sent som mars 1969 var tanken att BSS skulle bekosta skjulen själva, och alltså äga dem. BSS beräknade att en plats i stort skjul skulle betinga kronor i material, plus en skyldighet att delta i byggandet. Vinter. Y-bommarna upplagda på flytbryggan. Det blev slutligen så att kommunen stod för bygget av skjulen - kanske för att säkra att de blev enhetliga. Staden gjorde 1968 en kalkyl på materialkostnaderna för skjulen på kr plus moms. I arrendeavtalet för nya varvet, som skrevs 1970, sattes hyran för skjulen till kronor per år. Hyran för själva området samt övriga byggnader sattes till kronor. Medlemmarnas avgifter blev 570 kr för stort skjul, 470 kr för litet skjul, plats på varvsplan 6 kr/kvm, slipavgift 30 kr, samtidigt som bryggplats kostade 45 kr. DEN 28 SEPTEMBER 1970 invigdes varvet av Sundbybergs fullmäktiges ordförande Helmi Samuelsson och fritidsnämndens John Rosander. Efter bandklippning kunde den första Bällstabåten glida uppför slipen på det nya varvet. Enligt ett tidningsklipp sade Helmi Samuelsson att segelbåtshamnen fyllde ett stort behov trots att Sundbyberg inte är en marin stad i egentlig bemärkelse. DET NYA VARVET innebar materiellt ett jättekliv framåt för BSS. Permanenta båtskjul och en väl dränerad varvsplan för dem som valde att täcka själva. Klubbhus med omklädningsrum, toaletter och snickarbod. Nya bryggor, och en stadig mastkran. För upptagning och sjösättning av båtarna valde man mellan kran och slipvagn. Till slut stannade man för slipvagn. De första åren var gamla bryggan mer populär än den nya flytbryggan vid varvet; man fick till och med tillgripa att hänvisa de nya medlemmarna dit. En orsak kan ha varit depositionsavgiften på 380 kronor för en Y-bom. Men detta svängde mycket fort, och idag krävs en lång tids medlemskap för att få plats vid varvsbryggan. Ett av stadens krav var att BSS skulle satsa på ungdomsverksamhet och propagera för sin verksamhet. Detta skedde också. I sällskapet växte antalet juniorer stadigt intresset för jollesegling hade nu ersatt de gamla kanoterna. Sällskapet genomförde också ett par segelsportutställningar i Ängskolan i Sundbyberg, där man visade upp klubbens verksamhet. UNGEFÄR SAMTIDIGT med flyttningen till nya varvet drabbades klubben av en motgång. Jolleseglarna bröt sig ur sällskapet och bildade Sundbybergs Segelsportklubb. Enligt styrelseprotokollet från 1969 anges samarbetssvårigheter och skilda målsättningar inom segelsporten som orsak. Detta var andra gången klubben förlorade medlemmar genom en utbrytning. Tidigare hade ett antal kanotseglare gått över till Huvudsta Kanotklubb. I BÖRJAN PÅ 1970-talet expanderade BSS i fråga om antalet medlemmar och båtar. 69 båtar togs upp det första året på varvet, redan tre år senare var antalet båtar uppe i 90. Verksamhetsberättelsen från 1973 visar att man var 139 medlemmar, varav 30 damer och 7 juniorer. I sällskapet var 90 segelyakter inregistrerade. I början av maj. Få båtar har mastat på För att kunna bekosta ett nytt slipspel fick man göra en uttaxering. Detta år skrev BSS, SBK & BMK till Sundbyberg och begärde muddring under Bällsta bro, borttagande av sjunkna pråmar & vrak, samt en trätrumma vid elverket. Dessutom ville man ha inseglingsljus som visar var djuprännan går under Bällsta bro. Slipskadefonden, med syfte att kunna täcka försäkringens självrisk stiftades Vid årsmötet februari 1974 lämnade Sven Sjöholm, ordförande sedan 23 år, över klubban till Olle Lindström, som tackade Sven för det enorma arbete och intresse som han som ordförande skänkt klubben. Årsmötet avslutades med fyrfaldigt leve för den avgående ordföranden. Slipvagnen i ursprungligt skick. KLUBBLOKALEN BYGGDES OM efter ett beslut taget hösten Ett halvt båtfack i lilla skjulet byggdes om till förråd för sjöscouterna. På så sätt kunde deras gamla förråd i klubbhuset slås ihop med klubblokalen och ytan fördubblades därmed. Sundbyberg bidrog med 2500 kronor till ombyggnaden. Verksamhetsberättelsen berättar att medlemsantalet var 213, varav 57 damer och 20 juniorer. 86 båtar togs upp på varvet. Alla klubbens 68 bryggplatser användes. På årsmötet 1983 beslöts om en definition av begreppet segelbåt. Som segelbåt räknas den båt med mast och segel, vars segelyta i m 2 är större än dubbla löa i m, och vars motorstyrka i hk inte överstiger segelytan i m 2. Alltså är i princip en båt som kan försäkras som motorseglare i Svenska Sjö inte att betrakta som segelbåt i BSS ögon.

7 BSS Från Bällsta bro; BSS skymtar mellan bladen. BSS HAR SAKTA fjärmat sig från sällskapets ursprungliga ändamål så som det formulerades av våra föregångare: att genom kappsegling befordra skickligheten att manövrera segelbåtar. I takt med tiden har BSS även reviderat sina stadgar. Från början av 1980-talet inleds de så här. 1. Sällskapets ändamål är att för seglingsintresserade medlemmar göra det möjligt att utöva segelsporten genom segling, kappsegling, byggande av båtar, riggning och underhåll samt att allmänt höja intresset för segling. 2. Sällskapet har också till uppgift att genom kollektivt arbete ombesörja sjösättning och upptagning av segelbåtar. OM DAGENS VARVSOMRÅDE skrev sällskapet 1983 följande i 50-årsskriften: målet var nått - en viktig förutsättning för klubbens framtid var säkrad. Man noterade inte att avtalen med staden fortfarande var ettåriga, inte 25-åriga, med 5 års uppsägningstid, vilket rekommenderas för båtklubbar. Sundbybergs engagemang för klubben måste upplevts som stort, och ingav trygghet. Och kontakten med fritidsförvaltningen var god. Men tiden gick, Sundbyberg lade ned fritidsförvaltningen.under senaste åren har 1 Ungefärlig placering av BSS fyra vintervarv genom de år som gått sedan sällskapet vid flera tillfällen begärt att man skulle få längre avtalstid. Till slut, år 2000 fick BSS ett treårigt avtal, dock med bara 9 månaders uppsägningstid inför var 3- årsperiod. EN SEPTEMBERKVÄLL 2002 föll slaget. Sällskapets ordförande fick hembesök från staden. Ärendet var att klubbens arrendeavtal sades upp; BSS skulle bort. Staden ville försäkra sig om att avtalet inte förlängdes till Därav hembesöket, väl före den sista september... Under det dryga år som gått har klubben kämpat för sin existens. Vi ger inte upp. I skrivande stund är det oklart hur detta slutar, men man får hoppas att det kommer att skrivas en 80-års, 90-års, ja självklart även en 100-årsskrift om Bällstavikens Segel Sällskap Karta Publiceras med tillstånd av Stockholms stadsbyggnadskontor. Så vi utropar ännu, såsom vid den flagghissningscermoni som varit tradition vid 1:a maj under många år: Leve Bällstaviken; hurra, hurra, hurra, hurra!! Text & färgfoto: Gunnar Jonsson Källor: Flaskposten 1/1958, BSS 50-års skrift, Sven Sjöblom, Gustav Dahlström, Olle Lindströms tal 2003, samt Solna Stad Karta: Solna Museum Sv-vita Foton: Sida 4: BSS 50-års skrift Sida 5: Sundbybergs museum Sida 6: Nils Ocka Pettersson

8 Sjösättning och upptagning förr och nu Sjösättning och upptagning i BSS har alltid varit ett lagarbete där alla måste hjälpas åt. Detta gäller än idag, trots de hjälpmedel som står till buds på dagens klubbvarv. En koster släpas i den såpade rännan. Slipvagnen rullas in mot båten. Hamnplaneringstavlan. Gustaf Dahlström visar slodan. Traktorn bogserar slipvagn och båt. En tung 6:a krävde 17 man på var sida Kölen har lyfts, pallvirket tas bort. Lyft med kranbil, Foto: Åke Hedenskog Elvinschen. Foto: Staffan Jonsson Slipvagnen knuffas mot slipen

9 Sjösättning förr Ett mangrant deltagande var nödvändigt förr. Vinschen vevades tidvis för hand. Då krävdes verkligen kollektiv muskelkraft. Sjösättning nu Sjösättning och upptagning i BSS är fortfarande ett lagarbete. Och dagens metod har ännu fler moment. FÖRST LADE MAN UT trärännor från båten som skulle sjösättas bort till slipen. Trärännorna var gjorda av tre plankor som bildade en U-profil. Denna U-profil skulle sedan såpas, och i den lade man den så kallade slodan, på vilken båtarna släpades. Slodan var en grov planka, klädd med plåt på undersidan, och med ett fäste för ett dragrep i ena änden. Stöttningen demonterades medan två lag höll båten i lod. Pallbockarna under för och akter togs bort. NU BÖRJADE EN balansakt. Utan att tappa balansen på båten så saxades kölen via klotsar till slodan, som lagts på plats i trärännan. Detta gjordes genom att växelvis lyfta på för eller akter, och sedan vrida båten något. Och samtidigt tillsågs att balansen hölls. Därefter skulle båten flyttas till slipen. Fortfarande ett gäng karlar på ömse sidor för att hålla båten upprätt, samt ett gäng som släpade båten i den såpade rännan. Ytterligare folk fick hälla såpa i rännan. TVÅ HJÄLPSTÖTTOR SÄTTS på varje sida av båten, och den förliga delen av vaggan demonteras. Slipvagnen knuffas sakta in under båten. Vagnens sidostöttor sätts an löst mot båtens sidor. En balk läggs under kölen, och hakas i sina fästen på vagnen. Med domkrafter på ömse sidor lyfts balken tills den ligger an mot kölen. Sidostöttorna sätts an, och säkras med kätting, balken under fören hissas upp tills den ligger an under båtens för. HJÄLPSTÖTTORNA kan nu tas bort. Med domkrafternas hjälp lyfts båten i kölen ytterligare, så att pallvirket under kölen kan tas bort. En säkring i var sida i akterkant av vagnen sätts i, och båten sänks tills vikten ligger på säkringarna. Ett gummiklätt rör läggs i läge framför kölen och balken under fören hissas ned så att båten niger framåt i vagnen. Linor sträcks på ömse sidor från vagnens framkant till båtens akter. Dessa linor är till för att säkra båten framåt. ROPEN SKALLADE båten åt land! - båten åt sjön! under båtens färd mot slipen. Gustaf Dahlström, som var slipbas en period berättar: Jag sorterade obönhörligt ut dem som visade bristande balanssinne; de fick dra slodan i stället. Någon olycka har dock aldrig hänt enligt Gustaf. När båten nått slipen upprepades manövern att saxa kölens fram- och bakkant via klotsar från slodan och vidare över till slipen. Sakta glider båten ned i sitt rätta element. ALLA TAR I FÖR att knuffa vagn med båt till traktorn! Tungt om det är en av de större båtarna. Har man tur, så kan traktorn dra ut hela ekipaget direkt. Traktorn bogserar vagnen till varvsgrinden. Vagnen kopplas loss, och knuffas till rampen, elvinschens vajer krokas på. Höjden på balken under fören korrigeras så att båten niger lagom inför doppet. Sidostöttornas säkringskättingar lossas. En eller två man klättrar ombord. METODEN PASSADE främst forna tiders båtar, typ mälarkryssare, med måttligt lång köl, måttlig höjd, och långa överhäng i för och akter. I och med att båtarna blev allt större, och ofta utan överhäng i för och akter, så blev hanteringen besvärlig - och ibland farlig. Undervattenskroppen kunde också ställa till problem. Det gällde inte bara för moderna båtar med trasigt underliv. TILL SLUT BLEV DET alltför farligt. Olle Lindström, som var slipbas sista tiden före 1970 (och även senare) berättar: Båtarna blev hela tiden större och tyngre och det började bli farligt. Några svåra båtar var klippern, 6:an och Tanja. Och när Nisse kom med sin stora Ballerina på uppåt 5 ton, ja då var måttet rågat; jag ville inte ta riskerna längre. På hösten tog jag ner en kran men det var med högljudda protester från många; man riskerade skador på båtarna. Det var träbåtar. Men allt gick bra. NU SKER DET! Vagn med båt får en knuff ned mot vattnet. Elvinschen matar ut vajer; och ekipaget rullar nedför rampen, och ner i vattnet. När båten flyter fritt, så kan de ombordvarande lossa på linor och sidostöttor, så att båten kan backa fri från vagnen. Vagnen vinschas tillbaks upp, för att kopplas till traktorn, som bogserar vagnen till nästa båt för sjösättning. Text: Gunnar Jonsson Färgfoton: Gunnar Jonsson (där ej annat anges) Svart-vita foton: BSS 50-årsskrift (scanning Gunnar Jonsson) Källor: BSS 50-års skrift, intervjuer med Sven Sjöblom och Gustav Dahlström, tal av Olle Lindström vid vårstädningen

10 Håll för öronen - snart smäller det Att kappsegling är och har varit en viktig aktivitet för många medlemmar finns dokumenterat och protokollfört i ett flertal skrifter i klubben. Slandö Kalv, i väntan på vind. Kappseglare måste klara av allt ifrån stiltje till kuling. UR EN MÄNGD kappseglingsresultat och notiser så framgår det: de första tre kappseglingarna inom Bällstavikens Segelsällskap var på kvällar år 1934 med nio deltagande båtar i varje. Dessutom gjordes då den första Avslutningsseglingen som en distanssegling. Under åren ökade antalet deltagare och antalet kappseglingsarrangemang. De var alla Mälarkappseglingar som i huvudsak gick på Ulvsundasjön, Lövstafjärden eller på Södra Björkfjärden. ÅR 1942 ORDNADE Bällstavikens Segelsällskap en första öppna kappsegling vid Slagsta. Året därpå arrangerades den öppna kappseglingen, benämnd Pokalseglingen istället på Södra Björkfjärden. Kappseglingen på Södra Björkfjärden blev mycket populär så att år 1948 var det 93 deltagande båtar. År 1949 och alla år senare sköttes arrangemangen tillsammans med Södertälje Båtklubb. Denna kappsegling fick senare namnet Slandöregattan. Tävlingen var uppdelad i entypsklasser ca tio st varje gång. Neptunkryssare, C-kanoter och E- kanoter var övervägande, men även många Mälarbåtar (M22 och M30) och skärgårdskryssare (SK15, SK22 och SK 30) deltog. Varje år deltog mer än 50 båtar upp till ca 100 från olika klubbar. Senare kom andra klasser, IF, H-båt, Passad, Smaragd med mera. År 1982 finns noterat 101 deltagande båtar. Därefter minskade antalet deltagare så att år 1994 var det bara 20 båtar och året efter så blev det helt inställt. Varför denna minskning skett har diskuterats, men en orsak är att Mälaren ofta har bleke på försommaren. DE INTERNA kappseglingarna i Bällsta har haft olika omfattning, men som oftast har det varit mellan tio till tjugo deltagare och något mindre de sista åren. Främst är det de traditionella seglingarna: 7-timmars, kräftsegling, ärtsegling och avslutningssegling som gått genom åren nästan ifrån segelsällskapets bildande. Även om Bällsta är en Mälarklubb Avslutningssegling på 40-talet årsskriften så ordnades det 7-timmars och Augustisegling även i Saltsjön. GENOMFÖRANDET AV kappseglingar görs på olika sätt. En typ är med rundningsmärken, såsom triangelbana, eller distanssegling ofta fram och åter såsom Bällsta till Stockholms stadshus. För 7- timmars kappseglingarna gäller det att segla så långt som möjligt med gemensam målgång. Efter de flesta kappseglingar så har det varit samling och fest efteråt. Några av de traditionella platserna kan nämnas: Herrestaviken, Slandö Kalv, Rödskär samt Ladviken i Saltsjön, men inte att förglömma vårt eget varv i Bällsta. MED BERÄKNAD korrigering så kan väldigt olika båtar tävla mot varann på ett något så när rättvist sätt, och i regel vinner bästa besättning. För denna beräkning har under åren olika handikappregler använts; NL, senare OSCR, under kort tid Scandi-cap, och från 1976 har nu Bällsta använt LYS-regeln. MÅNGA MEDLEMMAR i segelsällskapet. har varit mer aktiva i kappseglingar än andra och många namn kan nämnas förutom dessa: Erik Andersson, Einar Askefors, Bertil Hultman, Herbert Jansson, Nils Johansson,

11 Collage av sidor frånbss kappseglingsprogram år Grafik: Gunnar Jonsson Sven Sjöblom, Bertil Strömsäter, Lars Wahlholm, Alf Wågberg och Georg Öqvist. Några mycket aktiva var Sascha Scheierman som har summerat seglat 554 distansminuter på 7-timmarskappseglingar förutom deltagande i andra seglingar och Olle Lindström som seglat nästan 500 distansminuter på 7-timmars. En stark representant för Bällsta har varit Stefan Persson som deltagit i en mängd öppna kappseglinger med SM resultat. HELT ANNAT ÄN dessa torra faktarader från olika protokoll är det på kappseglingarna själva, speciellt när vinden friskar i. Läs här hur det går till på startfartyget just före start med rop och kommandon: 30 sekunder kvar. Är du beredd att ta ner första klassflaggen och sätta nästa? Jorå. Det ser ut som att båt 203 håller på att krocka med 34, undrar om det blir protest? 20 sekunder kvar. Har du bra öga på start-linjen för att kolla tjuvstart? 15 sekunder kvar. Håll för öronen, snart smäller det! Tio sekunder, nio, - Båt 117 har tjuvstartat - fem, fyra, tre, två ett, PANG!! De kom iväg bra. Upp med flagga X och tut-signalera så att 117 gör omstart. Tjut-tjut-tjut-tjut. Rosita, har du skrivit upp alla tolv som startat i denna klass? Ett stilla nickande. Det krävs en stor besättning för att få Slandöregattan att att fungera. Bland BSS medlemmar ombord på Södertälje BK s startfartyg fanns bl.a. Rosita Holtz och Anders Ihregren. Radion skräller till ifrån banbåten vi har nu gått enkommafem distans, men det ser ut som att vinden vrider österut. Skall vi lägga bojen här eller gå lite längre, vad tycker du Bengt? Riktningen är redan angiven, ni är rätt på kompassen, så lägg ut bojen. Ja nu kan vi notera att 117 omstartat rätt. Det är nog bäst att börja kolla M-22orna som är nästa klass som startar om tre minuter. Och så går ena klassen efter den andra iväg var femte minut. Därefter breder det allmänna lugnet ut sig på start fartyget såsom på bilden, ty det tar drygt timmen innan första båt kommer i mål. Under tiden blir det då historieberättande, fika, gång till målområdet innan det blir hektiskt igen med målgångar, skott för första i varje klass, tidtagning mm. Ja, helt avslappat är det inte: Kan jag få låna kikaren? Vem är det som först rundar andra märket? Nu är det bara ett kryssben kvar innan första målgång. FÖR DE TÄVLANDE är det ett ständigt passande på: vindriktning och vindstyrka, konkurrerande båtar både strategiskt och för väjningsplikt, kompassriktning till nästa märke, signaler från startfartyg och banbåt, bästa skotning, byte av segel, att hålla sig torr och varm... Hur kan man tycka att detta är roligt? Ja, har man inte varit med och tävlat så kan det vara svårt att förstå. Visst är det spänningen, men ändock så mycket mer. Samarbete, logiskt tänkande, en enormt uppövad känsla för att anpassa sig efter naturens krafter mm. Att det sen efter målgång, i hamn, kommer de mest fantastiska bortförklaringar, glädje, fest, vila och uppsluppenhet, så är det allt tillsammans slutligen som gör segling till en upplevelse som man inte kan vara utan. Text & foto: Hans Strandberg

12 Bildgalleri med glimtar från BSS Fotografer Åke Hedenskog: bild 13, 18. Gunnar Jonsson: bild 7, 8, 10, 12, 15, 19, 22, 23. Staffan Jonsson: bild 5. Nils Ocka Petersson: bild 1, 4, 6, 11, 14, 17, 20, 21. Bo Sandström: bild 2, 9. Peter Ålund: bild 3, 16. Numren räknas från vänster till höger genom uppslagets 4 bildrader

13 Bällstavikens Segel Sällskap

14 Flaskposten Flaskposten hette tidningen som en gång spred information och inte minst gott humör i Bällstavikens Segelsällskap. För 60 år sedan fann klubben att det var för dyrt att trycka en årsbok. I stället satsade man på en medlemstidning. Här är några nedslag genom Flaskpostens årgångar. Grafik: Gunnar Jonsson UNDER rubriken Gubbseglingen 1943 genom Gubb-j...lns glasögon så kunde man bland annat läsa om första etappens segling i halv motvind från Bällstaviken till Vällinge: Nu vart det brådska att brassa käk, ty magarna började göra sig påminta sjön suger sa käringen när hon stod vid tvättbaljan. Ett flitigt festliv inom klubben skymtar i spalterna. Där är damernas afton, recenserad som succé av Flaskpostens redaktör Klas Öquist i nr I samma nummer bjuds sällskapets Damer till en Herrarnas afton. som avslutas med att var och en går hem till sig och försöker bota skrattkramp och spräckta mungipor. Till novembermöte kallades med en dikt: Höstlöven falla, vindilar kalla, svepa över fjärd och vik. Medlemmar alla, styrelsen kalla, till möte och fik. Och en varning utfärdades för att inte delta i sällskapets klubbaftnar, varje tisdag: Varningen innebär icke att Du skall få ett kok stryk om Du icke är närvarande utan att Du lätt skulle kunna gripas av melankoli ock grämelse över att Du icke var närvarande vid den föregående träffen, när Du får höra Dina förståndigare kamrater berätta om hur trevligt det var på den första klubbaftonen. Flaskposten är fylld av kallelser till årsfester och av seglarminnen, som 1949 års utförliga semesterloggbok för E-kanoten Krafs, förd av Bengt och Åke. Fler segelkanotister anslöt under färden, som gick ut genom Södertälje. På femte dagen, onsdagen den 13 juli, nådde de Tottnäs: Vi komma till Dragets kanal. Det var en syn för gudar att se när vi gick genom kanalen en och en. Mellan de stora texterna smyger roliga historier, ibland med seglaranknytning, och under vinjetten Slaskspalten i nr meddelas stora som små klubbnyheter: Gamla skepparn på E-kanoten Krafs tänker visst bygga en stare. BSS lider av renskrapningspsykos. Var man vrider huvudet ligger det båtar avskrapade in på bara skinnet. Hamn och varvsbasen Svenne efterlyser någon som kan åtaga sig utrustningen av bojekan. Ibland kostade man på sig fina bildnummer med foton från sommarens seglingar, muntert kommenterade i stil med: Kan någon se mera välmående ut än Svenne Jultomte? Den dagen när det här foto tog hade han väl seglat om både Lasse och Nisse- Tanja? I nummer kan man läsa den spännande nyheten om Glasfiberlaminat - framtidens melodi? Enligt expertis lär det vara jämförbart med klenare aluiminiumplåt. Här rörde det sig om att byta ut den traditionella bomullsduken på segelkanoterna. Men i backspegeln ser vi att plastbåtarna var i antågande. Inför klubbens 25-årsfirande 1958 kvicknade en avsomnad Flaskposten till och kom ut med ett jubileumsnummer. Omslaget pryddes av Olle Dahlströms Isabella. Att vara en smårolig blandning av saklighet, rapporter och inside information har varit det som Flaskposten ställt in siktet på, deklarerade redaktören Hasse Almberg och hoppades att tidningen skulle leva än ett tag. Det gjorde den, men mer sporadiskt. Först 1964 kom nästa nummer ut, då med Folke Persson och Bertil Strömsäter som redaktörer. Och utgivningen glesnade än mer. Det dröjde sju år innan ytterligare en Flaskpost sjösattes. Gubbseglingarna hade dock pågått genom alla år, berättar en fyllig rapport i detta nummer , som också förmäler om årsfest och surströmmingsskiva. Under 1977 blåste Anders Iregren och Annika Reinholdson nytt liv i Flaskposten, men nu har snart 25 år gått utan något nytt nummer av klubbens sammanhållande och roliga publikation. Nisse Larsson

15 Björskskär, ett fint färdmål Den flikiga viken vid Kråkvilan på Björkskär är ett fantastiskt ställe. Långt ute i ytterskärgården. Men väl skyddad mot vind och sjö, och med fina bryggor på vikens norra sida. Sillunchen avnjutes vid långbordet BJÖRKSKÄR HAR BLIVIT ett av mina favoritmål. De senaste fyra åren har jag även firat midsommar där. Populärt ställe - för att få plats vid bryggan bör man komma senast på torsdagskvällen... TRADITIONEN BJUDER att det dukas långbord på bryggan till midsommaraftonens sillunch. När mat och dryck avnjutits, så kläds midsommarstången med blommor och grönt. Om några har instrument med sig spelas folkmusik medan stången bärs ner till bryggan. Efter danslekarna följer sedan en tipspromenad. Allt detta bygger förstås helt på deltagarnas medverkan. Till kvällen tänder folk sedan en mängd grillar, och doften av olika gastronomiska kreationer fyller viken. Många av midsommarfirarna återkommer år efter år. Och Bertil och Britt-Marie Öster, som är tillsynsmän för Björkskärs skärgård - de har varit där ute varje säsong sedan 1976! DET ÅRET BLEV de till frågade av Lidingö om de kunde ta tillsynsjobbet för ett år Bertil Öster (Lidingö stad som är ägare till arkipelagen kände till att Britt-Marie ofta besökt Björkskär från början av 60- talet). Och på den vägen är det,säger Bertil. Det är inte lätt att hitta någon som vill ta över - det är ju få som vill jobba gratis. De kommer ut till Björkskär till påsk, och återvänder i november. I sysslan som tillsynsman ingår reparationer, sopor och toa (komposteras), hjälp till sjöräddningen, med mera. Perioden hade de får med lamm, och hönsgård samt ankor; för att det skulle vara kul för ungar. Området är inte fågelskyddat, men om Bertil ser folk närma sig fåglar på rede, så kör han bort dem. HUSET PÅ KRÅKVILAN uppfördes i början av 20-talet av dåvaradne arrendatorn Kurt Heinecke. Under andra världskriget var ytterskärgården avstängd för civila, och militären nyttjade huset. Stugan, östra flygeln står öppen året om som nödbostad. Tyvärr används den ofta fel; många av besökarna städar inte efter sig... Vidare finns ett uthus med soprum och fyra mycket väl skötta dass; de är till och med utsmyckade med plastblommor. Slutligen finns en berömd vedeldad bastu. Grabbiga gäng kommer ut på höstarna, med vedklabbar surrade på rufftaken. DEN LÅNGA bryggan som sträcker sig utmed berget på vikens norra strand lät Lidingö stad bygga 1970 den period då båtlivet tog fart. Dagens midsommartraditioner etablerades under 70-talet. NÄR JAG slutligen frågar Bertil Du har väl SSRS kommer till assistans dragit loss några båtar under åren? - då skrattar han. Det är fler än jag kan räkna. Men det de senaste åren har det blivit färre; numera är många medlemmar i SSRS trossen. Vilket vi, stående på berget kunde se på midsommardagen, då en 40-fotare hade strulat till det. Sådana händelser väcker stort intresse bland seglare! Text & foto: Gunnar Jonsson

16 Shetland tur & retur Utdrag ur en Bällstaviks-seglares loggbok från en segling till Shetlandsöarna år DENNA SEGLING startade den 21/5 från Bällstavikens Segel Sällskap i Sundbyberg. Dorinda var nerlastad med sjökort, proviant, huvudsakligen Soldatens ärtsoppa och pilsner. Resan gick genom Kielkanalen via Helgoland ut i Nordsjön... Doridna i god gång över Nordsjön. 19/6, kl 1555 passerade jag Greenwichmeridianen på lat N 56-27,3. För första gången på västlig longitud med Dorinda, Frisk vind, 15 m/s i byarna, bottenrevat och bara ett frimärke kvar av genuan. Signifikant våghöjd 3 mtr enligt rapporten. Överspolning och hårda bottenslag, men jag satt torrt och skyddat under mitt hemslöjdade doghouse. Svag känning av sjösjuka. Framåt sena eftermiddagen avtog vinden, för att under kvällen vrida mot NV och åter tillta. 20/6: 0150 vaknade jag till av en våldsam knall och tänkte att nu gick nog riggen. Upp i sittbrunnen. Havet var alldeles vitt i en regn/stormby. Vågade inte ens gissa hur mycket det kunde blåsa. Riggen stod i alla fall. Däremot hade jollen, en sport-yak, farit sin väg. Jag meddelade MRCC (sjöräddningen) i Aberdeen vad som hänt så att dom inte skulle dra igång nå n sökoperation om jollen skulle siktats och bestämde mig sedan för att gå in till Aberdeen i stället för att riskera vind och ström runt Ratray Hd. Drog i gång motorn för att göra pinan så kort som möjligt, och vid sjutiden på morgonen hade jag förtöjt i fiskehamnen. Väl där gjorde jag mitt bästa för att anmäla mig för immigration i bästa Schengenanda. Jag hade ju läst i På Kryss hur viktigt det var, då England inte var med i Schengen-avtalet. Men engelsmännen var helt ointresserade. Detsamma kom att gälla i Thyborön i Danmark, där jag gjorde ett försök över Lyngby Radio. Äh, va ska det vara bra för, vi är väl med i EU allihopa var deras kommentar. 22/6: Vid 11-tiden på förmiddagen seglade jag vidare i svag nordlig vind. Till slut kom jag till Inverness, i rätt tid vid slackvatten då McMillans (seglingsbeskrivningen) varnar för kraftiga strömvirvlar på flera ställen vid inloppet till Inverness. 23/6: Slussat in i Caledonian Canal... 24/6: Vid 13-tiden fortsatte jag resan genom att slussa vidare uppåt mot Loch Ness. Totalt 5 slussar. Överallt var slussvakterna maximalt hjälpsamma och att slussa ensam var inga som helst problem. Väl ute i sjön satte jag segel och hade en perfekt plattläns i 3-4 m/s och massor med sol. Skönt som omväxling till allt tidvatten och blåsande. Kikare och laddade kameror låg stand by om Nessie skulle dyka upp. (Fast det gjorde hon inte) hade jag förtöjt nedanför Urquart Castle, som hade sin storhetstid vid slutet av 1500-talet. Stilla solig kväll. Den 25:e fortsatte jag mot Fort Augustus i solsken efter att ha tittat på slottet. Fort Augustus var en litet, turistiskt samhälle utmed kanalen där i stort sett varje hus skyltade med Bed&Breakfast. Slusstrappan som bestod av fem slussar i följd. Den 27:e blev det en tidig start mot Corpach och Neptune s Staircase, en slusstrappa på åtta slussar. Trist väder, men kanalen och sjöarna med sin fantastiska natur gjorde att det aldrig hann bli långtråkigt. Efter fem timmars motorgång genom kanaler och slussar förtöjde jag på insidan av Corpach Sea Lock. 28/6, busväder och ännu sämre rapport. Så efter mycken vånda beslöt jag mig för att vända tillbaks till Inverness. Safety first. Det kändes inget vidare att behöva slussa uppför Neptune s Staircase igen, men som vädret utvecklade sig visade det sig vara ett riktigt beslut. Det blev väldigt byigt med kraftigt regn. Väl ute på Loch Ness, nästa dag började det blåsa på allvar. Jag loggade långa stunder över 8 knop med enbart genuan. På västkusten var det varnat för SV styrka 8 till 9 (Beaufort). Glad att jag inte var där. Den 30:e på förmiddagen slussade jag ut i Inverness Firth och satte bottenrevad stor och halva genuan i SV-lig vind c:a 10 m/s. Soligt, perfekt läge att fortsätta mot Shetland.1/7. Kl 2230 låg jag väl förtöjd vid kaj i Lerwick s södra hamnbassäng efter en ganska omväxlande segling. En kall pilsner och jag sov som stocken till nästa dag Vid kaj i Aberdeen, vid lågvatten. 2/7. Tillbringat dagen i Lerwick cyklat och promenerat och tittat på sta n. Bland det första som slår en är avsaknaden av klotter, befriande skönt att slippa se det. Nåväl, här skulle köpas shetlandströjor, handstickade, tjocka som bara finns på Shetland och kanske Hebriderna. Men efter att ha kollat alla affärer i och runt Lerwick var det bara att konstatera att shetlandströjor köpte man på H&M i Stockholm. Shetländarna hade övergått till fleece! Dagen efter tog jag en buss ner till Sumburgh, som var sydspetsen på Shetland, för att titta på natur och fågelliv. Shetland tycks bestå av torvmossar och stengärsgårdar, men inte mindre vackert för det. Får överallt samt en del hästar. Det blev en lång vandring från bussen till Sumburgh Head, fyrplatsen på sydspetsen. Väl där låg landskapet insvept i en tjock blöt dimma, men det klarnade upp emellanåt och jag såg några lunnefåglar, puffins på lokalspråket. Här nere låg även flygplatsen och den shetländare som skulle på charterresa till solen fick åka i väg till Aberdeen några dagar tidigare för att vara säker på att det skulle gå något plan. Risken att det skulle vara inställt pga tjocka var överhängande. 4/7 Hyrbil och start 0800 för färd norrut till Unst (den nordligaste ön) och Muckle Flugga, en fyrplats som utgör nordspetsen på Shetland och hela Storbritannien.

17 BSS Muckle lär betyda stor och Flugga ö med branta klippväggar. Det blev varierande sol och dimma på vägen upp till Hermaness, där jag skulle följa med en guidad tur till fågelbergen. Det blev en ganska jobbig vandring igenom blöta torvmossar innan vi kom fram. Här fanns gott om sulor, labb och lunnefåglar. Som väl var, var det ganska god sikt ända till vi skulle vända tillbaks igen, då lade sig tjockan på nytt. Nästa dag blev det lokalbuss till Scalloway för sightseeing. Sedan jättegod middag på kinakrogen som låg ovanpå Viking Buss-Terminal i Lerwick. Rekommenderas. Inte ofta att man kan göra det i Storbritannien. Dorinda förtöjd nedanför Urquart Castle. Tillbringade kvällen tillsammans med ett par danska sättningar på en musikpub som hadelevande folkmusik. Mäkta trevligt. Men det blev en tidig kväll eftersom jag bestämt mig för att avgå nästa morgon. 6/7: 0915 avgått Lerwick i tät tjocka och svag NO-lig vind. Hade funderingar på att gå till Fair Isle, mellan Orkney och Shetland men god sikt var en förutsättning för att komma in där så jag fick slå det ur hågen och därför satte jag i stället min kurs mot Thyborön i Danmark... 27/7: kl 1242 har jag åter förtöjt vid Bällstavikens Segelsällskap i Sundbyberg. Ungefär två månader och en vecka sedan starten. Sammanfattningsvis kan jag bara konstatera att det, trots diverse missöden och hårt väder, blev en riktig toppensegling som gav mersmak. Text & foto: Staffan Jonsson Gustaf ritade & byggde sin ketch själv Gustaf Dahlström ombord på Isabella II. GUSTAF DAHLSTRÖM har haft samma båt i 45 år. Och har varit så nöjd sin koster att han inte velat byta. Nu skiljs han från båten och stiger iland, men inte på grund av att klubben riskerar läggas ner. Man måste veta när kroppen säger att det är dags att lägga av. Jag har fått säga till flera äldre medlemmar som inte velat inse det själva säger Gustaf när jag småpratar med honom vid slipvinschen. Gustafs första båt i BSS var en SK15 byggd av Estlander. Denna skärgårdskryssare hade Estlanders kännetecken; bordläggningen var så tunn att båten sakta skjuvades sönder av vridkrafterna runt hjärtstocken. Detta ledde till beslutet att bygga nästa båt själv, och att bygget skulle bli rejält. Gustaf även ritade den nya båten själv. Det var solklart att det skulle vara en spitsgatter; en sådan går bättre i sjön. Han började med att göra en seglande modell i skala 1:10. Hans planer var att bygga en 9.5 m båt med 50 m 2 segelyta. Modellen fick honom att inse det skulle bli för stort och dyrt. En nerskalning resulterade i måtten 7.55*1.90 med ett djupgående på Segelstället blev 19.5 m 2. Båten byggdes under semestrarna åren och gick sedan i sjön den 11:e maj Gustaf valde ketchrigg, med en för oss i plaståldern udda lösning; förstaget är i trä det saggar inte, och ger en speciell aerodynamik. Han har även en Pieterbom för focken. Gustav anser att kombinationen gör att förseglet drar bra även i svag vind. Båten är flushdäckad, med valdäck. Alla skot är dragna till en liten sittbrunn akter om ketchmasten. En Albin O11 är installerad mellan sittbrunnarna. I den djupa huvudsittbrunnen finns fotogenkök och pentrylådor under skarndäck. I ruffen finns en brits på vardera sidan. En extra koj går att anordna för om stormasten. Jag tittar på förstäven; ett vackert träarbete. På min fråga om detta säger Gustav att han jobbat i mekanisk verkstad. Sedan kryper det fram att han även har byggt timmerhus. Så nog har han lärt sig det där med trä ändå... Anförvanter tar nu hand om båten. Det hängde på fjorton dagar jag hade redan sett vilken motorsåg jag skulle köpa på Ekesiöö, för att sedan hugga upp båten. En sådan här båt kan man ju bara inte sälja vidare menar Gustaf. Text & foto: Gunnar Jonsson

18 Vladislav seglar jorden runt för fjärde gången Är Vladislav Savinov den första svensk som ensamseglat till Antarktis? Den 12:e januari 2003 kom han fram til King George island, en liten ö på Antarktis nordspets. Sista sträckan segladeseglde han förbi Kap Horn över Drakesundet, som är ökänt för sina häftiga västliga stormar. Det tog honom tre och en halv månad från Bällstaviken i Sundbyberg att nå Antarktis. Mot nya äventyr på världshaven.vladislav lämnar hemmahamnen vid BSS i Sundbyberg. I JUST MET YOUR friend here near our station at Antarctica ; jag har just träffat er vän här nära vår station i Antarktis, löd det enkla e-postmeddelandet som Bällstavikens segelsällskap fick från den brasilianska forskningsstationen. Där var geologerna nyfikna och undrade vem som kom seglande i en röd segelbåt alldeles själv. Vladislav blev bjuden på mat, varm dusch och bastu och bestämde sig för att stanna en tid innan färden går vidare till Polynesien och Australien. Vladislav Savinov är en erfaren världsomseglare som inte gör mycket väsen av sig. Han bor i en billig etta och jobbar i byggsvängen med allt möjligt. Lågbudget är bara förnamnet på hans vardagsliv. Alla pengar plöjer han ner i nya båtar och lägger undan för långseglingarna. En äkta kosmopolit är han, född i Tyskland, uppvuxen i Brasilien och Ryssland och bosatt i Sverige sen 25 år. Han talar en rad språk tyska, portugisiska, ryska, engelska, svenska, franska och spanska. DET HÄR ÄR Vladislavs fjärde jordenruntsegling. Han noterar att det nu är fler seglare som väljer att runda Kap Horn. Panama-kanalen har infört regler om extra bemanning ombord på segelbåtar och en rejäl avgiftshöjning till runt SEK. Det gör att många seglare inte tar kanalvägen. King George, Antarktis ETT STÅLSKROV på 11 meter köpte han färdigsvetsat för fyra år sedan av några entusiaster som tröttnat. Det hade en 50 hk diselmotor men saknade inredning och mast. Det första som behövde göras var att kallförzinka skrovet, måla väggar, tak, botten och köl med zinkfärg i flera lager, ett jättejobb. Båten fick en ny fyrbladig foldingpropeller för kronor som inte bromsar farten på långa oceanseglingar Foto: Luiz A P Sourza MASTEN NITADE och skruvade han ihop själv, mastprofiler köptes hos riggmakare. Så isolerade han skrovet och klädde tak och väggar med teakpanel. Vladislav arbetade kvällar och helger för att få båten beboelig. Slutligen sprutlackerades bordläggningen signalröd och däcket målades vitt med halkskydd. För att ekonomiskt klara jordenruntseglingar på den här nivån måste man vara mångkunnig, envis och sparsam, inte vara rädd för att plocka sönder en dieselmotor i småbitar och laga, och det kan Vladislav. Vladislav testseglade båten till Västindien år 2000 och fortsatte inredningsarbetet ett par år till innan han i hösten 2002 åter sa upp sig från jobbet och gav sig iväg igen. Ur Vladislavs rutt: : Start från BSS, Sundbyberg : England (en veckas stopp) : Las Palmas (en veckas stopp) : Mar del Plata, Argentina : King George, Antarktis : Påskön : Tahiti : Sydney, Australien : Madagaskar : Godahoppsuddan, Sydafrika Läs mer på: Text & foto: Bengt Engström

19 Båten blev deras sommarstuga När BSS-medlemmen Bror Sandholm var 64 år tyckte han och hustrun Laila att det nog var dags att sluta segla. Så de sålde båten. Men den nya ägaren hade inte mer än hunnit sjösätta förrän de köpt en ny båt. Först nu efter mer än 20 år till har de slutat segla. Deras sista båt var Vindö 32:an Koj-Koj. - DET ÄR med blandade känslor vi sätter punkt för vårt båtliv efter alla dessa år. Det var inget lätt beslut, säger de. BROR SANDHOLM har varit både sekreterare, kassör, vice ordförande och revisor i Bällstavikens segelsällskap. Han kom med 1961 och har fått förtjänstmärke och diplom för sina insatser i klubben. Då hade han redan fått det samma för sin tid i styrelsen i grannklubben Bällstavikens motorbåtsklubb, där han gick med redan De senaste åren dröjde jag med att komma i gång med vårrustningen. Förr sjösatte vi ofta i slutet av april, men sen blev det inte lika bråttom längre. Ett plastskrov måste ju heller inte i sjön så tidigt som en träbåt som riskerar att torka isär och bli otät om den får stå kvar för länge på land i vårvärmen. BROR BÖRJADE TA hjälp av sin brorson och kunde därför också ta det lite lugnare. Men när rustandet väl börjat så höll han till mycket på klubbvarvet. - När värmen infunnit sig och solen ligger på, då kommer också vårens alla dofter från naturen och båtarna, och då trivs jag nere på varvet. Vi bor också så pass nära att det är lätt att ta sig hit. LAILA VÄNTADE lite längre. - Min tid kom egentligen först efter sjösättningen. Då var det dags att städa. Dynor och husgeråd skulle i ordning efter vintern och ruffen göras hemtrevlig igen. Hon har alltid ägnat mycket tid åt att få allt i ordning ombord. När Bror ännu jobbade förberedde hon allt inför helger och semestrar. På fredagskvällarna kunde han fara direkt från jobbet till bryggan, där all proviant redan var stuvad, segel och kläder framlagda och det bara återstod att göra loss den sista förtöjningstampen. När Bror gick i pension kunde de disponera somrarna som de ville. - Så det är klart att vi använde båten annorlunda då. Livet är ju föränderligt och långseglingarna lämnade vi bakom oss. Bror instämmer: - Förr jagade man för att hinna så långt söderut som möjligt längs kusten. När Bror och Laila Sandholm tillbringade mer än 20 somrar ombord på sin sista båt Koj-Koj. halva semestern hade gått fick man vända i Kalmarsund. Eller så hade vi jäktat över till finska sidan. Efter pensionen tyckte de att det var det dumdristigt att ge sig i väg ut till havs. De gjorde kortare turer och bodde ombord under de perioder vädret var bra. Båten blev mer som en sommarstuga, säger de. En bukt på Lovön blev deras uthamn, som de nådde på någon timme. BROR BESKRIVER varför det är nödvändigt att segla. - Att ha båt är en del av livet, en nödvändighet för mig. Människor trivs vid vatten och allt som har med vatten att göra, det är den öppna himlen, ljuset och glittret. Där det finns vatten finns också en strand, där vill man förtöja sin båt och bara få vara, säger han och tillfogar med skämtsam självkritik: - Men det är klart, det kan ju jag säga som inte känner till något annat. I själva verket kan det ju vara väldigt inskränkt att bara bry sig om att vara ute i båt. Bror har prövat på andra vatten än de nordiska också. För snart trettio år sedan hyrde han en båt i Västindien tillsammans med några arbetskamrater. - Det var mycket som var annorlunda, inte minst värmen och färgen på vattnet. Visst var det härligt, men det går ändå inte upp mot vår skärgård, menar han. BROR HAR HAFT båtlivet som fritidsintresse hela livet. Hans pappa tog alltid ut honom på sjön. - Från början var pappa seglare, men hans båt var så ostadig och välte så ofta att den kallades Tipp-droskan, så den fick han inte ha kvar för mamma när jag föddes. Då skaffade han en gammal tysk livbåt av plåt med tändkulemotor. - Mina äldre halvbröder seglade i Sundbybergs båtklubb och de tog med mig så snart jag var tillräckligt gammal för att kunna hjälpa till ombord. Jag fick sitta framme vid masten och häkta loss fockskotet när det fastnade vid stagvändningarna. BARA 15 ÅR gammal navigerade han över till Åland, utan att egentligen veta hur det skulle gå till. Mitt ute i Ålands hav passade han på att ta ett dopp: - Jag slog av motorn och dök i framme i fören. När båten gled förbi mig hann jag precis få tag i rodret där bak. Värst var att det var så kallt i vattnet, bara sju grader, jag kunde inte föreställa mig vilken chock kylan skulle bli. Men överfarten gick bra och Bror kunde efter ytterligare några timmar förtöja i Mariehamn. Då var där en vanlig naturlig strand och uppe i viken bildade segelfartygens master en hel skog, minns han. LAILA DÄREMOT hade inte varit ute i båt innan hon var 37 år och mötte Bror. - Men då blev jag sjösatt. Min bror hade visserligen haft kanot, men den kom aldrig jag ut i, berättar hon. Flera gånger lovade Laila sig själv att aldrig mer sätta sin fot ombord. Värst var det en gång när de överraskades av hårt väder på väg hem över Ålands hav. Då hade hon en slitsam stund med att försöka få ner den piskande focken medan vågorna slog över fördäck. Åskväder har varit ett annat skäl att stanna kvar på land. - Men sedan har jag väl glömt vad jag lovat mig själv för jag har alltid längtat ut igen. Och när man sjösatt och fick äta årets första lunch i båten - då var det mysigt. Text: Nisse Larsson

20 Tre generationer seglare En av de personer som var med när BSS bildades var Nils Sjögren. Han var född 1911 och alltså 22 år gammal vid sällskapets tillkomst men redan då båtägare. Familjen Sjögren 1934: Albin, Ernst, Ernst j:r och Nils DET VAR VÄL egentligen Nisses far Ernst Sjögren som var den första generationen seglare och på sätt förde intresset vidare till sonen Nils och hans två bröder Ernst och Albin. Pappan Ernst seglade i hela sitt liv, men på slutet så blev det motorbåt då krafterna inte räckte till, och en av hans segelbåtar Turne finns idag på museum. För Nisse blev seglandet en livsform och att skaffa bil och körkort föll honom aldrig in utan båten var för honom det viktigaste. Nisse var ingen blygsam person och det kanske hade att göra med att han var en duktig seglare, bl a var han med och gastade på kappseglingsbanorna åt Yngve och Lars Thörn. När jag träffade Nisses dotter Britt-Marie i mitten av sextiotalet så blev det ju så att jag hjälpte honom med rustning av båten. Vi var även med och seglade och på så sätt lärde jag känna en del av de original, av vilka Nisse var ett, som fanns i sällskapet. I slutet på sextiotalet köpte så Britt-Marie och jag en egen segelbåt, en Iversenritad Pingvin som var cirka 9 meter lång, och började segla på egen hand. På den tiden lades båtarna upp på gamla varvet (där elverket ligger idag) med hjälp av såpade rännor och till våren 1970 skulle det nya varvs- och hamnområdet stå klart. ETT SPECIELLT minne har jag då vi skulle sjösätta första säsongen på nya varvet. Det var nämligen så att det elektriska spel som då fanns hade en trumbroms med utanpåliggande bromsband som skulle knipas åt medels en hävarm då båt och vagn behövde bromsas på väg nerför sliprampen. Nils Sjögren med dottern Britt-Marie. NÅVÄL, ÄVEN Nisse blev gammal, och sålde sin havskryssare i hondurasmahogny, som när den sjösattes 1964 var sällskapets största båt. Han köpte en Albin 25 och fick i och med detta även byta båtklubb till SBK. Den hade han fram till avled han och i med detta kan man säga att han varit båtägare i Sundbyberg hela sitt liv. Britt-Marie (och jag) är kvar och är ju den tredje Sjögren-generationen seglare inom Bällstavikens Segel Sällskap. För oss känns det konstigt att kanske vara med om att lägga ned en verksamhet som startade tre generationer tillbaks. Lars och Britt-Marie Roxström Detta funkade ju naturligtvis inte och tre fyra av de nyss nämnda originalen diskuterade högljutt vad man skulle göra åt problemet. Bromsolja sa man, åk och BSS2 köp bromsolja. Jag som jobbade med bilar 70 försökte protestera men det var lönlöst. 0 Håll k-ten det hörs väl för f-n på namnet att man skall hälla på bromsolja. Efter det byttes spelet till det nuvarande

Från Grossenbrode till Väsbyviken

Från Grossenbrode till Väsbyviken Från Grossenbrode till Väsbyviken Lördagen den 17 april kl. 06:00 klev vi av båten i Rostock Tyskland. Från början var tanken att vi skulle flyga ner från Nyköping till Lübeck under fredagseftermiddagen

Läs mer

Tackel. Illustration av J Hägg ur Lärobok i sjömanskap, Vilhelm Linder, 1896.

Tackel. Illustration av J Hägg ur Lärobok i sjömanskap, Vilhelm Linder, 1896. 170 Tackel. Illustration av J Hägg ur Lärobok i sjömanskap, Vilhelm Linder, 1896. kapitel 14. mälarens båtklubbar a ö 171 14. MÄLARENS BÅTKLUBBAR A Ö Detta kapitel är en sammanställning av fakta avseende

Läs mer

Resebrev nr 9, 12 juli 11 augusti 2011. Rekresa till Kos o mötet med Emma o Andreas med resp, plus Familjen Sturesson som var på besök i 2 veckor.

Resebrev nr 9, 12 juli 11 augusti 2011. Rekresa till Kos o mötet med Emma o Andreas med resp, plus Familjen Sturesson som var på besök i 2 veckor. Resebrev nr 9, 12 juli 11 augusti 2011. Rekresa till Kos o mötet med Emma o Andreas med resp, plus Familjen Sturesson som var på besök i 2 veckor. Efter att Elin o Larsa lämnat oss så tog vi en seglig

Läs mer

Motion 2014-01-11. Inköp av IF-båt för att stimulera kappsegling

Motion 2014-01-11. Inköp av IF-båt för att stimulera kappsegling Motion 2014-01-11 Inköp av IF-båt för att stimulera kappsegling Sida 1 av 2 Motion 2014-01- 11 Inköp av IF- båt för att stimulera kappsegling Bakgrund historik: 2013 startade ett unikt initiativ i Gäddvikens

Läs mer

Uddevalla Motorbåtsklubb

Uddevalla Motorbåtsklubb Här hittar du oss Klubblokalen ligger på Föreningsgatan 7 451 52 Uddevalla Telefon: 0727 22 23 23 E-Post: umk@uamotorbatsklubb.com MIDSOMMAR PÅ HOLMEN AktiviteterSkapad av Annika 2011-06-30 21:15:05 Midsommar

Läs mer

BS -nytt SJÖSÄTTNING I TORSBY 2009

BS -nytt SJÖSÄTTNING I TORSBY 2009 Värmdö båtsällskaps nyhetsblad, hösten SJÖSÄTTNING I TORSBY 2009 Foto: Skutbilder Eva Nikkar-Larsson. / Sjösättning: Gunnar Etzell I riktigt Aprilväder gick skutornas sjösättning av stapeln lördagen den

Läs mer

SSÅV medlemsenkät 2003.

SSÅV medlemsenkät 2003. 1 SSÅV medlemsenkät 2003. SSÅV upplever en period med mycket aktiviteter inom både kölbåtssegling och jollesegling (ungdomsverksamhet). Vad vi ser är en svacka i deltagandet inom kölbåtsverksamheten, samtidig

Läs mer

Har farten men inte turen

Har farten men inte turen Har farten men inte turen Nu har vi varit i granlandet i väster och tävlat, denna gång var det i Padborg Park i mellersta Jylland. Det var en riktigt rolig bana med mycket dolda krön och branta upp och

Läs mer

Välkommen till Oaxens Båtklubb! (utg 20120319)

Välkommen till Oaxens Båtklubb! (utg 20120319) Välkommen till Oaxens Båtklubb! (utg 20120319) Hej! Hjärtligt välkommen till OBK. Syftet med det här brevet är att ge dej som ny i klubben en snabb information om OBK, vad du behöver veta och vad klubben

Läs mer

Den nordiska Folkbåten

Den nordiska Folkbåten Den nordiska Folkbåten Foton: Berth Höjer Kappsegling Den Nordiska Folkbåten är idag en av Europas mest aktiva kölbåtsklasser när det gäller kappsegling Folkbåten har blivit en klassiker som de senaste

Läs mer

Att styra efter kompassen

Att styra efter kompassen Att styra efter kompassen Om du tittar på båtens kompass kan du se ett styrstreck. Ser du styrstrecket på er kompass? Svänger du med båten så snurrar skivan med de olika gradtalen, siffrorna, på kompassen.

Läs mer

BARN, BAD OCH VAtten.

BARN, BAD OCH VAtten. BARN, BAD OCH VAtten. ingen ska drunkna Varje år drunknar nio barn i Sverige. Många av olyckorna i vatten händer nära barnens hem. Alla vuxna tänker inte på att det kan finnas farliga platser för barn

Läs mer

Båtklubbarnas. Båtklubbarnas Dag 2010

Båtklubbarnas. Båtklubbarnas Dag 2010 PARADEN B Å T K L U B B A R N A S D A G 2 0 No 1 1 0 i STA D E N NM S T O C K H O L Båtklubbarnas Dag p r e m i ä r f ö r e n n y t r a d i t i o n Konceptet Vi inviterade Stockholms alla ideella båtklubbar

Läs mer

Kapitel 3. Här är en karta över ön

Kapitel 3. Här är en karta över ön Kap 1 Skeppet Jag var på en färja och jag skulle över till Danmark och spela Champions League finalen som är det bästa man kan vinna i fotbollsvärlden. Jag spelar i FC Liverpool och vi ska möta Bayern

Läs mer

Lissabon Porto Santo Madeira 2009 09 16 2009 09 27

Lissabon Porto Santo Madeira 2009 09 16 2009 09 27 Lissabon Porto Santo Madeira 2009 09 16 2009 09 27 Nu var det dags att lämna fastlandet för att segla mellan öar i ca 7 månader framåt. Efter att ha fyllt diesel och sett till att passa in tidvattnet åkte

Läs mer

SKOTTLANDSRESAN. Vi som skulle åka var jag Thomas på en Moto Guzzi 650 årsmodell 84. Anders på en Yamaha 400 enstånka.

SKOTTLANDSRESAN. Vi som skulle åka var jag Thomas på en Moto Guzzi 650 årsmodell 84. Anders på en Yamaha 400 enstånka. SKOTTLANDSRESAN Året var 1984 och vi var 4 st. killar som för första gången skulle åka på Mc-semester. Hela våren hade gått åt till att planera resan, beställa färjebiljetter med hjälp av resebyrån i Mariestad,

Läs mer

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson Insekternas värld Jorden i fara, del 1 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-31-6 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

Resebrev nr 11, 3 oktober 11 november 2011. Resan runt Leros, Kalymnos, Lipsi, o Patmos!

Resebrev nr 11, 3 oktober 11 november 2011. Resan runt Leros, Kalymnos, Lipsi, o Patmos! Resebrev nr 11, 3 oktober 11 november 2011. Resan runt Leros, Kalymnos, Lipsi, o Patmos! Efter att vi lämnat av Torpagojorna o båten Hero på Kos, tog vi en segling ner på södersidan av Kos. Som vanligt

Läs mer

FAQ. Här får du svar på några av de vanligaste frågorna om MBK. Båtplats sommartid?

FAQ. Här får du svar på några av de vanligaste frågorna om MBK. Båtplats sommartid? FAQ Här får du svar på några av de vanligaste frågorna om MBK Båtplats sommartid Jag väntar besök av en båtkompis från Örebro en vecka i juli. Kan hon då få ligga i MBK Och i så fall, vad kostar det Ja,

Läs mer

UTMANANDE PADDLING OCH SPÄNNANDE NATUR PÅ SHETLAND

UTMANANDE PADDLING OCH SPÄNNANDE NATUR PÅ SHETLAND AV HÉLÈNE LUNDGREN UTMANANDE PADDLING OCH SPÄNNANDE NATUR PÅ SHETLAND Kraftiga dyningar, grottor, vikingahistoria, sandstränder och vackra klipportaler längs Shetlandsöarnas kust. En dramatisk natur med

Läs mer

TE 3:s RESA TILLL BARCELONA

TE 3:s RESA TILLL BARCELONA TE 3:s RESA TILLL BARCELONA Vart var vi? Vi tillbringade våra fem dagar i Barcelona,Spanien. Vad gjorde vi? Måndag- Bestod mest av att resa. Vi åkte från resecentrum klockan halv två på morgonen, vi flög

Läs mer

I SKOLAN PÅ EGEN HAND. Skolmaterial från Marinmuseum

I SKOLAN PÅ EGEN HAND. Skolmaterial från Marinmuseum I SKOLAN PÅ EGEN HAND Skolmaterial från Marinmuseum Örlogsstaden Karlskrona och Marinmuseum Karlskrona var i flera hundra år en viktig plats för Sveriges flotta, den del av militären som har ansvar för

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2012.

Verksamhetsberättelse 2012. Verksamhetsberättelse 2012. SFFF syfte är att skapa sysselsättning för personer med funktionsnedsättningar och att ta ut så många funktionshindrade personer som det är möjligt i skärgården vår verksamhet

Läs mer

Bosses Trimguide 1. Kolla mastkurvan

Bosses Trimguide 1. Kolla mastkurvan Bosses Trimguide Guiden bygger på mitt eget gamla valspråk ungefär rätt är alltid bättre än exakt fel! Med det menar jag att man skall se till att kunna få till ett skapligt bra trim snabbt och säkert

Läs mer

PIREN 74 INNEHÅLLER KALLELSE TILL ÅRSMÖTE 16 MARS 2015 KL 19.00

PIREN 74 INNEHÅLLER KALLELSE TILL ÅRSMÖTE 16 MARS 2015 KL 19.00 PIREN 74 INNEHÅLLER KALLELSE TILL ÅRSMÖTE 16 MARS 2015 KL 19.00 Ordförande har ordet Segelsällskapet Vättern Var stolt över SSV och att Du är medlem i ett av Sveriges äldsta segelsällskap som bildades

Läs mer

Vattnet finns överallt även inuti varje människa.

Vattnet finns överallt även inuti varje människa. Bygg en karusell tillsammans. Ställ er i en ring och kroka fast i varandras armar. När karusellen inte får energi står den still. En av er låtsas sätta i kontakten. Karusellen börjar snurra. Dra ut kontakten.

Läs mer

Babysång Öppna förskolan Sävsjö

Babysång Öppna förskolan Sävsjö Babysång Öppna förskolan Sävsjö 1. Hej, hej på dej Hej, hej på dej, hej, hej på dej, jag kan klappa händerna hela da n. Hej, hej på dej, hej, hej på dej, jag kan klappa händerna hela da n 2. Jag kan klappa

Läs mer

Sånger och ramsor Öppna förskolan Sävsjö

Sånger och ramsor Öppna förskolan Sävsjö Sånger och ramsor Öppna förskolan Sävsjö 1. När man sjunger så blir man så glad När man sjunger så blir man så glad. När man sjunger så blir man så glad. Så det vill man göra varendaste dag, ja, det vill

Läs mer

Resebrev från Gran Canaria, Tenneriffa, La Gomera, El Hierro och med besök av Lisa o Sivert, Anette o Kenneth, Monica o Peter o Inger o Hasse

Resebrev från Gran Canaria, Tenneriffa, La Gomera, El Hierro och med besök av Lisa o Sivert, Anette o Kenneth, Monica o Peter o Inger o Hasse Resebrev från Gran Canaria, Tenneriffa, La Gomera, El Hierro och med besök av Lisa o Sivert, Anette o Kenneth, Monica o Peter o Inger o Hasse Under denna period har vi hunnit besöka Gran Canaria, Teneriffa;

Läs mer

sid.1 RÖDLUVAN OCH VARGEN Av Daniel Wallentin och Janne Widmark Film i Dalarna Version 3 Kaserngården 13 2008-02-28 791 40 FALUN 023-262 82

sid.1 RÖDLUVAN OCH VARGEN Av Daniel Wallentin och Janne Widmark Film i Dalarna Version 3 Kaserngården 13 2008-02-28 791 40 FALUN 023-262 82 sid.1 OCH Av Daniel Wallentin och Janne Widmark Film i Dalarna Version 3 Kaserngården 13 2008-02-28 791 40 FALUN 023-262 82 sid.2 EXT. I SKOGEN/ÅN DAG SCEN 1 (10 år) - en söt liten flicka med en röd luva

Läs mer

Krafter. Jordens dragningskraft, tyngdkraften. Fallrörelse

Krafter. Jordens dragningskraft, tyngdkraften. Fallrörelse Krafter 1 Krafter...2 Jordens dragningskraft, tyngdkraften...2 Fallrörelse...2 Repetera lutande plan...3 Friktion...4 Tröghet...5 Tröghet och massa...6 Tyngdpunkt...6 Ta reda på tyngdpunkten för en oregelbunden

Läs mer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer 2009-04-16 Sid: 1 (7) Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer Det var en gång en kanin som hette Kalle. Han bodde på en grön äng vid en skog, tillsammans med en massa andra kaniner. Kalle hade

Läs mer

Hamnordningen gäller för de båtägare som har fritidsbåt i Haga Båtklubbs (HBK) hamn i Hagaparken. Efterlevnad av hamnordningen är obligatorisk.

Hamnordningen gäller för de båtägare som har fritidsbåt i Haga Båtklubbs (HBK) hamn i Hagaparken. Efterlevnad av hamnordningen är obligatorisk. Hamnordning för Haga Båtklubb SOLNA 2014 Hamnordningen gäller för de båtägare som har fritidsbåt i Haga Båtklubbs (HBK) hamn i Hagaparken. Efterlevnad av hamnordningen är obligatorisk. 1 Användning av

Läs mer

Några veckor i Marmarisområdet tillsammans med Malin o Martin som var här för att fira Martins 40 års dag!

Några veckor i Marmarisområdet tillsammans med Malin o Martin som var här för att fira Martins 40 års dag! Resebrev nr 4, 2014 Några veckor i Marmarisområdet tillsammans med Malin o Martin som var här för att fira Martins 40 års dag! Efter att vi själva seglat runt någon vecka hann vi med ett trevligt möte

Läs mer

Hasse Andersson - Avtryck i naturen

Hasse Andersson - Avtryck i naturen Hasse Andersson - Avtryck i naturen En i gänget Efter nio timmar i bil anländer jag till Kongsvold fjällstation i Norge. Klockan är halv fyra och solen står fortfarande högt på himlen. Det är september

Läs mer

Ordningsföreskrifter A-Ö Här hittar du information om det mesta som du behöver veta för att använda slipen.

Ordningsföreskrifter A-Ö Här hittar du information om det mesta som du behöver veta för att använda slipen. Beslutad den 2015-05-01 1 Ordningsföreskrifter A-Ö Här hittar du information om det mesta som du behöver veta för att använda slipen. Allmänt För att nyttja slipen måste du vara seniormedlem och har erlagt

Läs mer

S/S Näckten Sjön Näkten 1878-1964

S/S Näckten Sjön Näkten 1878-1964 S/S Näckten S/S Näckten Sjön Näkten 1878-1964 Tunadals AB beställde 1877 från W Lindberg, Stockholm en båt som byggdes och levererades samma år. Skrovet var av järn med styrhytt och kaptenshytt som överbyggnad.

Läs mer

Ellie och Jonas lär sig om eld

Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Textbearbetning: Boel Werner Illustrationer: Per Hardestam 2005 Räddningsverket, Karlstad Enheten för samhällsinriktat säkerhetsarbete Beställningsnummer:

Läs mer

Finike marina under mars månad, o allt det lilla som där händer!

Finike marina under mars månad, o allt det lilla som där händer! Resebrev nr 2, 2013 Finike marina under mars månad, o allt det lilla som där händer! Lite om vad som händer i marinan, o det är inte lite det! Egentligen så är denna period mest tänkt till att jobba på

Läs mer

30 mars-29 april. Första seglingen upp till Halkidiki! (halvöarna längst upp i Egeiska havet)

30 mars-29 april. Första seglingen upp till Halkidiki! (halvöarna längst upp i Egeiska havet) Resebrev nr 3, 2012 30 mars-29 april. Första seglingen upp till Halkidiki! (halvöarna längst upp i Egeiska havet) Det var inga större problem med att segla norr ut I Egeiska havet, vi visste att det all

Läs mer

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo!

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! Det började för många år sedan när jag och min fd fru, mina föräldrar och min farmor åkte till Oppdal i Norge. Vi skulle besöka farmors syster mm. Farmor

Läs mer

De gröna demonerna. Jorden i fara, del 2

De gröna demonerna. Jorden i fara, del 2 De gröna demonerna Jorden i fara, del 2 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-35-4 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

Välkommen till medlemsmöte. Tyresö Strands Båtklubb 2015-05-10

Välkommen till medlemsmöte. Tyresö Strands Båtklubb 2015-05-10 Välkommen till medlemsmöte Tyresö Strands Båtklubb 2015-05-10 Tyresö Strands båtklubb (aktuell statistik 150509) Idag 231 medlemmar (ny-ansökningar ligger på 3 blivande medlemmar) Båtplatser idag: Brygga

Läs mer

Pärlan vid Asundens strand

Pärlan vid Asundens strand Pärlan vid Asundens strand KO N F E R E N S L Å T D I G I N S P I R E R A S AV G O D M AT O C H VA C K R A V Y E R Där Östergötland är som skönast, vid sjön Åsunden, ligger Rimforsa Strand den perfekta

Läs mer

BYGG DITT EGET FLASKSKEPP SANDKILEN

BYGG DITT EGET FLASKSKEPP SANDKILEN BYGG DITT EGET FLASKSKEPP SANDKILEN En byggsats från Flaskskepparna www.flaskskepparna.se Flaskskepp Sjömän brukade för i tiden bygga flaskskepp som hobbyarbete under de långa seglatserna eller då båten

Läs mer

RUTTFÖRSLAG FÖR EN VECKAS SEGLING NORR OCH SÖDER FRÅN SPLIT

RUTTFÖRSLAG FÖR EN VECKAS SEGLING NORR OCH SÖDER FRÅN SPLIT RUTTFÖRSLAG FÖR EN VECKAS SEGLING NORR OCH SÖDER FRÅN SPLIT 7 DAGAR SÖDER UT: Dag 1 - Trogir Vi rekommenderar er att segla norr ut er under första dag till staden Trogir. Trogir är en riktig pärla och

Läs mer

Skärgårdsidyll med stors. - i modern design 46 2/2008 INTERIÖR TIMMERHUS

Skärgårdsidyll med stors. - i modern design 46 2/2008 INTERIÖR TIMMERHUS Skärgårdsidyll med stors - i modern design 46 2/2008 TIMMERHUS & INTERIÖR Liten pärla i skärgården Altanen omger tre av husets fyra sidor vilket ger möjlighet att följa solen från morgon till kväll. Vi

Läs mer

Resebrev 15 oktober -10 november, Sicilien, Favignana o båtupplägg.

Resebrev 15 oktober -10 november, Sicilien, Favignana o båtupplägg. Resebrev 15 oktober -10 november, Sicilien, Favignana o båtupplägg. Det kändes som vi seglat långt denna säsong, men när vi checkade, hade vi inte gjort mer än 1330 distans sedan 1 juni, det är mindre

Läs mer

Sommarprogram 2014. Ett tack till NSS sponsorer. SM Neptunkryssare SM Rival 22 Trosa Arkö Classic 2014. StjärneXpressen. Matsson Arkö Rib TreCé

Sommarprogram 2014. Ett tack till NSS sponsorer. SM Neptunkryssare SM Rival 22 Trosa Arkö Classic 2014. StjärneXpressen. Matsson Arkö Rib TreCé Ett tack till NSS sponsorer StjärneXpressen Skeppa Marin Rejmes Matsson Arkö Rib TreCé SEB Norrköping Jobmeal Dahllöf & Roxner Alvar Båtar Ekbacken Cramo Sommarprogram 2014 SM Neptunkryssare SM Rival 22

Läs mer

SJÖODJURET. Mamma, vad heter fyren? sa Jack. Jag vet faktiskt inte, Jack, sa Claire, men det bor en i fyren.

SJÖODJURET. Mamma, vad heter fyren? sa Jack. Jag vet faktiskt inte, Jack, sa Claire, men det bor en i fyren. SJÖODJURET Klockan var 10 på förmiddagen en solig dag. Det var en pojke som letade efter stenar på stranden medan mamma solade. Stranden var tom. Vinden kom mot ansiktet. Det var skönt. Pojken hette Jack.

Läs mer

LOGGBOK FÖR MAXI 999, MÅNSTRÅLEN

LOGGBOK FÖR MAXI 999, MÅNSTRÅLEN LOGGBOK FÖR MAXI 999, MÅNSTRÅLEN 2009 Seglingsåret 2009 Vår MAXI 999, Månstrålen, med segelnummer 44 sjösattes första gången 1985. Vi som äger den sedan 1990 är Lotta och Inge Petersson. Hemmahamn är Hjuvik,

Läs mer

Kapitel 1. Publicerat med tillstånd Bortdribblad Text Magnus Ljunggren Bild Mats Vänehem Bonnier Carlsen 2013

Kapitel 1. Publicerat med tillstånd Bortdribblad Text Magnus Ljunggren Bild Mats Vänehem Bonnier Carlsen 2013 Kapitel 1 Det är tisdag kväll och som vanligt har ABK:s lag träning. I små grupper dribblar man runt koner, tränar inkast, skjuter på mål eller övar väggpass. Bra! skriker Hanna när Yalam lyckas dribbla

Läs mer

Stall Flitige Lise. Resan. Boende

Stall Flitige Lise. Resan. Boende Stall Flitige Lise Jag hade min praktik med Klara Winkler, vi åkte ner till Holland, till stall Flitige Lise. Stall Flitige Lise är ett försäljnings och tillridningsstall. De flesta av hästarna ägs av

Läs mer

Välkommen till Sandöarna!

Välkommen till Sandöarna! Välkommen till Sandöarna! Sandöarna förvaltas av Svinninge Marina Klubb. Bryggorna är avsedda för klubbens medlemmar som för klubbens vimpel. Icke medlemmar kan, i mån av plats, disponera hamnen mot erläggande

Läs mer

Resebrev nr 6, 2013 Hösten i södra Turkiet o ett besök i Capadocia!

Resebrev nr 6, 2013 Hösten i södra Turkiet o ett besök i Capadocia! Resebrev nr 6, 2013 Hösten i södra Turkiet o ett besök i Capadocia! Sedan sista brevet har vi sett resten av Datca halvön, vi var också på en tur över till Grekland. När vi kom in till marinan (den 10

Läs mer

En helande Gud! Av: Johannes Djerf

En helande Gud! Av: Johannes Djerf En helande Gud! Av: Johannes Djerf Jag tänkte att vi idag skulle läsa ifrån Mark.7:31 32. Vi läser Det här är en fantastisk berättelse tycker jag om en man, vars öron fick nytt liv. Vi vet inte riktigt,

Läs mer

PROTOKOLL fört vid möte med styrelsen för Askrike Segelsällskap

PROTOKOLL fört vid möte med styrelsen för Askrike Segelsällskap Sid 1 (8) Närvarande: Frånvarande: Ulf Haraldsson, ordförande Janne Björck, sekreterare vid protokollet Fredrik Söderholm, varvschef Lars-Erik Thorell, klubbmästare Paul-Lando Matiesen, hamnkapten Björn

Läs mer

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Möt konsten i en visning

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

RÖdens kartongskola hade varit stängd länge. Dels hade hans elever tröttnat på att lära sig hundsaker, dels orkade han inte slicka läroböckerna lika

RÖdens kartongskola hade varit stängd länge. Dels hade hans elever tröttnat på att lära sig hundsaker, dels orkade han inte slicka läroböckerna lika RÖdens kartongskola hade varit stängd länge. Dels hade hans elever tröttnat på att lära sig hundsaker, dels orkade han inte slicka läroböckerna lika noga längre. Och sedan Pricknallen flyttat in fanns

Läs mer

ABC klubben. Historiestund med mormor Asta. Av Edvin Bucht. Djuptjärnsskolan Kalix

ABC klubben. Historiestund med mormor Asta. Av Edvin Bucht. Djuptjärnsskolan Kalix ABC klubben Historiestund med mormor Asta Av Edvin Bucht 3a Djuptjärnsskolan Kalix Nu är Lea, Jacob och Dennis på väg till sin mormor, Asta som hon heter. Dom körde från orten Kalix, till deras mormor,

Läs mer

MEDLEMSBLAD 3/2015 JUNI-AUGUSTI

MEDLEMSBLAD 3/2015 JUNI-AUGUSTI MEDLEMSBLAD 3/2015 JUNI-AUGUSTI Eriksgatan 8 IV våningen Verksamhetsledare Miivi Selin-Patel; 050 446 2974 00100 Helsingfors Ordförande Riitta Aarrevuo; 050 4634 4746 Telefon till kansliet; 045 863 7800

Läs mer

PROTOKOLL fört vid möte med styrelsen för Askrike Segelsällskap

PROTOKOLL fört vid möte med styrelsen för Askrike Segelsällskap Sid 1 (6) Närvarande: Frånvarande: Ulf Haraldsson, ordförande Ulf Kraepelien, kassör Björn Littorin, seglings- och ungdomsledare Tomas Grut, hamnkapten Jan Tottie, intendent Erik Frykfeldt, varvschef Lars-Erik

Läs mer

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han huvudet längre och nästan dubbelt så bred. Springer Med

Läs mer

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en Den magiska sjön. (Saga från Chile) Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en dag få ärva hela kungariket, men han var så sjuklig och svag att kungen undrade om

Läs mer

OPTIMISTJOLLE SÄSONGEN 2006

OPTIMISTJOLLE SÄSONGEN 2006 Båtmässa Hollandsförläger Öckerö Regelkurs med Tom Easter Regatta Holland Upptaktsläger Team Östergötland Ostcupar LJS MTSS NSS WSK BRSS LJS Träningar inför Ostcup med Team Östergötland LJS Cup Vår/Höst

Läs mer

HELSINGFORS MARIEHAMN STOCKHOLM GÖTEBORG MALMÖ

HELSINGFORS MARIEHAMN STOCKHOLM GÖTEBORG MALMÖ Välj båtförsäkring med omsorg Vi vet vad som krävs HELSINGFORS MARIEHAMN STOCKHOLM GÖTEBORG MALMÖ Robert Rostedt Dags att lära gammal hund sitta Så fort det ges tillfälle till lite ledighet beger jag mig

Läs mer

ESS Jolle Edsvikens Seglarskola Jolle Senast uppdaterat 2015-03-09

ESS Jolle Edsvikens Seglarskola Jolle Senast uppdaterat 2015-03-09 ESS Jolle Edsvikens Seglarskola Jolle Senast uppdaterat 2015-03-09 VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR EDSVIKENS SEGLARSKOLA JOLLE (ESS Jolle) 2014 1 Medlemmar Vid årets slut hade föreningen 206 registrerade medlemmar

Läs mer

Hon går till sitt jobb. Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då

Hon går till sitt jobb. Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då Hon går till sitt jobb Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då mer än att älska henne så, som jag gör Hon går på café och sätter sig ner men ingenting

Läs mer

Jóhann F ś Ridresor. Jóhann Fri geirsson inbjuder dig att vara med om en exklusiv Islandshästupplevelse.

Jóhann F ś Ridresor. Jóhann Fri geirsson inbjuder dig att vara med om en exklusiv Islandshästupplevelse. Jóhann F ś Ridresor Jóhann Fri geirsson inbjuder dig att vara med om en exklusiv Islandshästupplevelse. Nu välkomnar han alla oss, som han har lärt känna under sina år i Sverige, att komma hem till honom

Läs mer

vattnets väg med VICKE VATTENDROPPE

vattnets väg med VICKE VATTENDROPPE Guida dig själv! 1 km vattnets väg med VICKE VATTENDROPPE Kontakta oss telefon: 0435-44 21 20 e-post: naturum.soderasen@lansstyrelsen.se Mer info på vår hemsida: www.soderasensnationalpark.se Bra att veta

Läs mer

Gäddfiske på vättern (Fest eller Pest)

Gäddfiske på vättern (Fest eller Pest) Gäddfiske på vättern (Fest eller Pest) Så kom den äntligen, min drömgädda! Det hela började på ett rödingpass i en båt ute på vättern, där vi så när som på avfärdstid spikade en helg tillägnad norra vätterns

Läs mer

Styrelsens verksamhetsberättelse för 2014

Styrelsens verksamhetsberättelse för 2014 Styrelsens verksamhetsberättelse för 2014 Inledning Målsättningen enligt stadgarna för Rekekrokens Byaförening är att främja byn och dess invånare för en ökad trivsel och samhörighet. Vidare skall föreningen

Läs mer

Pampig villa i original

Pampig villa i original Pampig villa i original Strax söder om Malmö ligger området Bellevue. På en av gatorna står en charmig 20-tals villa. Här har Per och Cecilia Bertland bott sedan augusti 2006 men huset köpte de redan i

Läs mer

Prov svensk grammatik

Prov svensk grammatik Prov svensk grammatik Markera det alternativ som du anser vara rätt i meningarna nedan. Det är bara ett av alternativen som är rätt i varje mening. 1. När farfar hade ätit åt har ätit, sov han middag.

Läs mer

Norgeresa med Hurtigrutten till Lofoten och på Motorcykel hem till Karlstad 2015-06-27 2015-07-07

Norgeresa med Hurtigrutten till Lofoten och på Motorcykel hem till Karlstad 2015-06-27 2015-07-07 Norgeresa med Hurtigrutten till Lofoten och på Motorcykel hem till Karlstad 2015-06-27 2015-07-07 27 Juni Första stopp i Årjäng, fint väder. 13:20 Nu är vi i Kongsberg, mat dags det är 23 grader varmt

Läs mer

Uttern är sjösatt! Nästa steg är att kontrollera familjens flytvästar. För Kennet och familjen är det viktigt att färdas tryggt och säkert på havet.

Uttern är sjösatt! Nästa steg är att kontrollera familjens flytvästar. För Kennet och familjen är det viktigt att färdas tryggt och säkert på havet. Uttern är sjösatt! Nästa steg är att kontrollera familjens flytvästar. För Kennet och familjen är det viktigt att färdas tryggt och säkert på havet. 40 TROSSEN 3 2012 jag och min båt kennet andersson allt

Läs mer

istället, och reser än hit och än dit i tankarna. På en halv sekund kan han flyga iväg som en korp, bort från

istället, och reser än hit och än dit i tankarna. På en halv sekund kan han flyga iväg som en korp, bort från Reslust Tulugaq tycker att det är tråkigt att öva bokstäverna på tavlan. De gör det så ofta. Varje dag faktiskt! Så han ser ut genom fönstret istället, och reser än hit och än dit i tankarna. På en halv

Läs mer

Specialtidning för BestKust Feskarna, Grovfjord 04. BestKust Feskarna 04. Sponsored by

Specialtidning för BestKust Feskarna, Grovfjord 04. BestKust Feskarna 04. Sponsored by Specialtidning för BestKust Feskarna, Grovfjord 04 BestKust Feskarna 04 Bra fiske efter havskatt och torsk Sponsored by Innehåll BestKust Feskarna 04, 2:a resan till Grovfjord Nord-Norge Uppresan till

Läs mer

ALLMÄNNA ORDNINGSFÖRESKRIFTER

ALLMÄNNA ORDNINGSFÖRESKRIFTER ALLMÄNNA ORDNINGSFÖRESKRIFTER Godkända av årsmötet 1991-03-25. Uppdaterade 2013 1. Byggnader på arrenderad lott skall vara uppförda enligt gällande bestämmelser i arrendekontraktet och vårdas väl. 2. Spaljéer

Läs mer

Han som älskade vinden

Han som älskade vinden Draken är färdig hos smeden Torbjörn Nilsson i Råby. Jörgens lilla blå MG Midget får också vara med på bild. Han som älskade vinden Det var en gång en man som tyckte om det som rörde sig. Han älskade vinden

Läs mer

Göteborgs. Scoutdistrikts

Göteborgs. Scoutdistrikts Göteborgs Scoutdistrikts Arrangemang Hösten 2013 2 KALENDARIET September Oktober 1 S 1 T 2 M Mandalay kv.segl. 2 O 3 T 3 T 4 O 4 F Vandringen 2013 5 T 5 L Vandringen 2013 6 F Mandalay ny.segl. 6 S Vandringen

Läs mer

Styrelsens verksamhetsberättelse för 2012

Styrelsens verksamhetsberättelse för 2012 Styrelsens verksamhetsberättelse för 2012 Inledning Målsättningen enligt stadgarna för Rekekrokens Byaförening är att främja byn och dess invånare för en ökad trivsel och samhörighet. Vidare skall föreningen

Läs mer

Ordföranden har ordet december 2011

Ordföranden har ordet december 2011 Ordföranden har ordet december 2011 SWE 11, Daniel Birgmark rundar upp under medaljracet EM i Helsingfors 2011 Tonny Nyrén Finnjolletrimmaren i Karlstad! Foto: Erik Åberg Foto: Torsten Jarnstam När en

Läs mer

Nov 2008. Alla ombord

Nov 2008. Alla ombord Nov 2008 Alla ombord 10 ord från Vasamuseet I denna mapp finns konstiga ord. De handlar om skeppet Vasa. Förbered dig på att komma till museet genom att lära dig några av orden. Varje ord förklarar vi

Läs mer

Umara. Indie Bars Löpex Sport. Örebro Kommun. Örebro XChallenge

Umara. Indie Bars Löpex Sport. Örebro Kommun. Örebro XChallenge Vi hoppas ni kommer ha en trevlig dag och en bra tävlingsupplevelse! Kom gärna med synpunkter på både förbättringsområden och sådant som är bra. Vårt mål är att utveckla tävlingen i positiv riktning varje

Läs mer

Bojen Nr 2 2012 Utgiven 2012-08-01 Stegeborgs båtklubbs medlemsblad

Bojen Nr 2 2012 Utgiven 2012-08-01 Stegeborgs båtklubbs medlemsblad Sommarfest 2012 Årets sommarfest kom av sig totalt, trots att flertalet båtar letat sig ut till klubbholmen redan på fredagskvällen. På lördagsförmiddagen fick vi flytta på oss p.g.a. SMHI utlovade ogynnsamma

Läs mer

Till vattenskidskolans elever och föräldrar.

Till vattenskidskolans elever och föräldrar. Till vattenskidskolans elever och föräldrar. Då har vi bara några veckor kvar med dragbåten i sjön för detta år men jag vill passa på att tacka för gott samarbete och önskar alla tillbaka i vår och på

Läs mer

Vänersborg Samlevnadskurs 2001-10-04

Vänersborg Samlevnadskurs 2001-10-04 Detta var bra 1 Precis allting! Det har verkligen varit två perfekta dagar 2 Bra övningar. Trevliga och berikande diskussioner. 4 Allting. Bra med möte ungdomar och vuxna. 5 Både föreläsningarna och de

Läs mer

5 Skjulregler 4. 6 Container och mastskjul 5. 7 Bilagor 5

5 Skjulregler 4. 6 Container och mastskjul 5. 7 Bilagor 5 Regelverket fastställdes på styrelsemötet 2015-03-02 Förra uppdateringen gjordes 1998 Innehåll Sid 1 Generella hamnregler 2 2 Säkerhet 3 3 Miljöregler 3 4 Sjö- och torrsättning 3 5 Skjulregler 4 6 Container

Läs mer

Lunk nr 5 Söder, Zum Franziskaner och Fotografiska, 2013-04-05

Lunk nr 5 Söder, Zum Franziskaner och Fotografiska, 2013-04-05 Lunk nr 5 Söder, Zum Franziskaner och Fotografiska, 2013-04-05 Med alla 11 Lunkare samlade strax efter kl 12 avtågade vi från Södra och med en ny Lunkare, Kerstin, i vår grupp. Efter Swedenborgsgatan styrdes

Läs mer

Rita och Krokodil IGELKOTTEN

Rita och Krokodil IGELKOTTEN Rita och Krokodil IGELKOTTEN af SIRI MELCHIOR ANDERS SPARRING JANNE VIERTH Version 20 April 2011 Director Siri Melchior Kontakt Producer Lennart Ström Auto Images AB Monbijougatan 17E SE-21153 Malmö E-post.

Läs mer

Ett. j a g s i t t e r e n stund med pennan mot papperet innan det

Ett. j a g s i t t e r e n stund med pennan mot papperet innan det Ett Jag har älskat tre män. Tobias var den förste. Han gav mig Gud. Den andre, Christer, gav mig kärlek. Och ett barn han aldrig ville veta av. Den tredje mannen heter Bengt. Han kom med döden. j a g s

Läs mer

Efter båtens avgång väntade oss en buffé med så mycket gott att äta. Efter kvällens underhållning väntade så hytterna på oss för nattvila

Efter båtens avgång väntade oss en buffé med så mycket gott att äta. Efter kvällens underhållning väntade så hytterna på oss för nattvila Reseberättelse från Riga resan 11 13 sept. 2013 Onsdagen den 11 september kl. 13.00 möttes 17 st. förväntansfulla flygplatsseniorer Arlanda/Bromma i Tallink/Silja s frihamns terminal för att med båten

Läs mer

Hamnordning. Sandvikens Båtsällskap Hemsida: www.sandvikensbatsallskap.se Bankgiro: 5709-7701. e-post: info@sandvikensbatsallskap.se 618 21 KOLMÅRDEN

Hamnordning. Sandvikens Båtsällskap Hemsida: www.sandvikensbatsallskap.se Bankgiro: 5709-7701. e-post: info@sandvikensbatsallskap.se 618 21 KOLMÅRDEN 1(5) Hamnordning För att säkerställa ordningen och den allmänna trevnaden vid Sandvikens Båtsällskaps (SBS) anläggning har följande ordningsföreskrift fastställts av SBSs styrelse den 13 september 2011.

Läs mer

Vikingen nr 3 2006 -------------------------------------------------------------------------------------------------

Vikingen nr 3 2006 ------------------------------------------------------------------------------------------------- Vikingen nr 3 2006 Tidningen Vikingen utkommer med 4-6 nummer per år. Alla kårens medlemmar kan skicka in bidrag till kårtidningen. Du som har varit med om någonting skoj som du vill berätta om, kom in

Läs mer

Utforskarna. ålder 4-5 år

Utforskarna. ålder 4-5 år Utforskarna ålder 4-5 år I våra mål satte vi upp att vi ville ha mer drama, konstruktion och berättelse. Detta gjorde att vi delade upp utforskarna i tre grupper med dessa områden som fokus. Barnen fick

Läs mer

1 Mötets Ordföranden förklarade mötet öppnat och noterade att kallelsen skett korrekt.

1 Mötets Ordföranden förklarade mötet öppnat och noterade att kallelsen skett korrekt. Närvarande: Ulf Haraldsson, ordförande Fredrik Söderholm, varvschef Lars-Erik Thorell, klubbmästare Johan Mandelius, kassör Janne Björck, sekreterare vid protokollet Björn Littorin, särskild ledamot Magnus

Läs mer

Enkät om F18. I samband med F18-förbundets årsmöte 2014-01-16. 2014-01-15 Lars Linder 1

Enkät om F18. I samband med F18-förbundets årsmöte 2014-01-16. 2014-01-15 Lars Linder 1 Enkät om F18 I samband med F18-förbundets årsmöte 2014-01-16 2014-01-15 Lars Linder 1 Om enkäten Enkäten gick ut via facebook till alla medlemmar på gruppen F18 seglarkompisar. 41 personer svarade på enkätens

Läs mer

Båten. Våran båt modell

Båten. Våran båt modell Båten Våran båt modell Vassbåten är bland dom äldsta båtarna som funnit tillsammans med flottar och kanoter. Båtar är inte den första farkost som människan konstruerat för att färdas över vatten. Det var

Läs mer