BSS2 70. Bällstavikens Segel Sällskap 70 år

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BSS2 70. Bällstavikens Segel Sällskap 70 år"

Transkript

1 BSS Bällstavikens Segel Sällskap 70 år

2 LÄNGST UPP i Bällstaviken mellan Sundbyberg och Bromma ligger Bällstavikens segelsällskap. Där, på en grusplan söder om Bällsta bro, har våra båtar sitt vinterhem. Marken vibrerar av den tunga trafiken på Karlsbodavägen, luften är sotig, det svarta dammet kryper in under presenningarna och tvingar oss till tunga tvättar av skroven varje vår. Och när de nyrustade flytetygen glänsande går ner i Marabou river så målar ån feta smutsränder i vattenlinjen. Vi älskar den här skitiga platsen. För här är ändå ett litet paradis för oss som året runt är fulla av förhoppningar inför segelsommaren. Så visst är den dammiga luften skön att andas; och visst glittrar det i Bällstaåns sega vattenflöde. Man blir ett gäng med åren. Det här gänget är sjuttio år och även om ingen av oss varit med så länge är det faktiskt samma gäng. Efter hand lär man känna det. Man snappar ett namn här och kopplar ihop ett ansikte med en båt där. Någon hjälper en att lyfta in masten under tak och nästa gång känner man igen varandra där man går och knuffar båtvagnen av alla sina krafter. Våra vanor och inställning till båtlivet är helt annorlunda än förr, då båten var det enda fritidsintresset för sällskapets medlemmar. De gamla klagar med viss rätt på att klubben blivit en båtuppläggningsplats * Vi älskar den här skitiga platsen * och att klubbkänslan minskat. Visst, men vi kämpar för att få upp och i våra båtar och nästan mangrant ställer vi upp för att städa varvsplan varje vår. För att inte tala om vilket samarbete som krävs för att flytta Peter Ålunds gigantiska skapelse, vårt fikabord med fasta bänkar. Det kan ingen ensamseglande individualist rubba. Kanske blir detta bord varvets räddning det är så besvärligt att flytta att ingen kommer att vilja överta tomten. När en gammal ordförande och slipbas som Olle Lindström berättar om gamla klubblegender tänker han kanske inte på alla nya. Han själv har blivit legendarisk för oss som inte varit med lika länge. Han var barnens stora attraktion vid upptagningarna och sjösättningarna varje år. En farbror som skrek och domderade med ens pappor väckte munter förtjusning. Det är klart att ungarna sökte sig till varvet då. Hans efterträdare försöker nog höja rösten ibland, men än lyckas de inte sätta samma pli på manskapet. Lasse Roxströms lågmälda stil kan ändå försätta tonvis med båtar i rörelse. Fortfarande är vi en skara dominerad av manfolk, skillnaden mot förr är dock att en kvinna i gänget inte längre betraktas som en raritet och hon slipper dumma kommentarer. De tog slut redan när Margó Ingvardsson var ordförande. Klubben är full av profiler, ansikten man skulle sakna om klubben upplöstes. Där går Martin Sörinder och knyter fast ett presenningshörn som blåsten slitit loss från någons täckning, i skjulet förnyar Per-Åke Borgman någon del av sin Mandarin, ständigt med lika vänlig uppsyn, och borta vid kanotskjulet har Erik Axén varje år funderat på att sälja sin blekingseka, klubbens minsta båt som vi klarat att lyfta i och upp för hand, bara vi varit några stycken. Nisse Larsson - 2 -

3 Klubben som vill leva vidare Ordföranden vid tangentbordet BÄLLSTAVIKENS Segel Sällskap föddes På den tiden var det mer fokus i klubben på kappsegling än idag. Många av den tidens båtar var inte så beboeliga; det skulle dröja nio år innan folkbåten ritades 1942, en beboelig båt för en familj. Idag kallas denna båttyp ofta träfolka. Under tidigt sextiotal kom plastbåten; Albin Vega massproducerades. I början av sjuttiotalet kom Maxi 77 - en prissensation. Expansionen av båtbeståndet under denna period har gjort att det idag går att skaffa en beboelig segelbåt till en måttlig summa. I takt med dessa förändringar har klubbens stadgar ändrats till: att genom kollektivt arbete ombesörja sjösättning och upptagning av segelbåtar. TYVÄRR SÅ LIGGER segelsällskapet, som nu fyller jämnt, inför döden. Och detta beror inte på ålderssvaghet. Snarare tvärt om; genom åren har ett gott antal unga anslutit sig till klubben, återväxten är inte något problem. Ej heller beror det på någon bristande livsvilja; klubbens medlemmar är engagerade och lägger tid och energi på denna ideella verksamhet. Gamla bryggan år 2003 Vad som hänt är att Sundbyberg berövat klubben dess grundläggande betingelse för att kunna leva; man har sagt upp arrendet för varvsmarken - utan att erbjuda ersättningsmark. Vintervarvet är kärnan i varje båtklubb; det är vid upptagning med enkla medel, vårrustning och sjösättning som den sociala gemenskapen som finns i klubben föds. Utan vintervarv är det risk att klubben snabbt tynar bort. I 70 ÅR HAR KLUBBEN gett seglingsintresserade främst i Sundbyberg, möjlighet att utöva segelsporten - genom bryggor och varvsplats för medlemmarnas segelbåtar. BSS har fostrat seglare i generationer; det finns flera exempel där medlemmar är av tredje generationen BSS-are i rakt nedstigande led. BSS har även skolat många i att driva föreningsverksamhet; då klubben är liten får alla räkna med att ställa upp som funktionär under någon period av sin tid som medlem i klubben. Att en kommun vill omsätta marken där en båtklubb ligger till klingande och prasslande penningar är tyvärr inget nytt. Men veterligt, så har till exempel Stockholm eller Västerås alltid erbjudit ersättningsmark för klubbarnas vintervarv. Men vi arbetar för att hitta en lösning så att Bällstavikens Segel Sällskap skall kunna leva vidare. I skrivande stund är det oklart om det lyckas. Men det är ännu allt för tidigt att ge upp. AVSLUTNINGSVIS - jag ser det som en stor förmån att få vara medlem i BSS; ett lagom stort sällskap för att vi fortfarande skall kunna känna varandra. Och jag hoppas att Bällstavikens Segel Sällskap skall kunna fortleva! Gunnar Aste Innehåll Kåseri Ordförandes spalt Historia genom 70 år Sjösättning förr & nu Kappseglingar Bildgalleri Flaskposten Björkskär Shetlandssegling Gustaf Dahlström Vladislav Savinov Bror & Laila Sandholm Tre generationer seglare Margó Ingvardsson Åke & Siv Hedenskog Ordförande & utmärkelser Foto: Gunnar Jonsson Sida Bällstavikens Segel Sällskaps 70-årsskrift Omslagsfoton: Gunnar Jonsson. Copyright: respektve författare och fotograf. Dia-scanning: Bo Sandström. Övrig scanning: Gunnar Jonsson. Layoutidé: Olle Ceder. Digitalt original: Gunnar Jonsson. Tryck: Exakta, Hässleholm januari

4 Ett gäng seglare bröt sig ut Sommaren 1933 var till ända. Seglarna i Sundbybergs Båtklubb (SBK) var besvikna. Klubben, som rymde både motorbåtar och segelbåtar, hade sagt nej till två krav från seglarna. Det gällde en ny och högre mastkran och det gällde medlemskap i Mälarens Seglarförbund, två för seglarna viktiga frågor. FREDAGSKVÄLLEN den 6 oktober 1933 samlades arton män på Café Hwilan i Sundbyberg. Det var så gott som samtliga av seglarna i SBK. Innan man skildes åt vid elvatiden på kvällen hade man bildat eget sällskap enbart för segelbåtar. Eller som det senare kom att formuleras i stadgarna: Sällskapets ändamål är att befordra konsten att rigga och hantera segelfartyg samt genom kappsegling befordra skickligheten att manövrera detsamma och höja intresset för segelsporten. I syfte att försöka samla seglare från båda stränderna under samma flagg valde man namnet Bällstavikens Segelsällskap (framför det kanske naturligare Sundbybergs Segelsällskap). Senare ändrades namnet till dess nuvarande skrivning: Bällstavikens Segel Sällskap. En interimsstyrelse ledde arbetet fram till ett möte den 6 november 1933 då Lars Wahlholm valdes till sällskapets förste ordinarie ordförande. Han behöll uppdraget fram till 1938 för att sedan återkomma i många olika funktioner inom sällskapets styrelse. Sammanlagt deltog han i styrelsearbetet i över 20 år. DE ARTON MEDLEMMARNA stod nu inför ett drygt arbete. Man skulle bygga ett varv med slip och en brygga för sina båtar. Mastskjul, toaletter och slipskjul skulle byggas. Man fick hyra ett område på 30x50 meter av kapten Vibom på Huvudsta gård. Varvsmarken låg vid Ekmans brädgård syd om Tritonfabriken (strax väster om dagens värmeverk). Med Viboms medgivande byggdes en brygga som en utbyggnad åt syd från en befintlig kaj av trä. Bryggan kallas idag Gamla bryggan. Av denna kaj återstår numera endast den plattform där flaggstången står. En mastkran (stor nog för seglarna!) restes på kajens norra sida. Den tillverkades av två telegrafstolpar, som var hopfogade i toppen. Vajrar dragna från toppen säkrade den enkla kranen bakåt. Denna mastkran var i bruk ända fram till 1970, då dagens varv togs i bruk. Ett av den gamla mastkranens toppbeslag finns bevarat i klubbhuset. Årshyran för marken sattes till 400 kronor och kontraktstiden var 10 år. Man köpte spårvägsräls för åtta öre metern och Det första varvet och den första uppdragningen Einar Askfors SK 22 står på land och Nisse Sjögren är på väg upp (utanför bild) dragen av starka armar. Man sprang upp båtarna för hand - det gick fortare än att dra med spelet. När båten nått vattenbrynet drogs den på plats i såpade rännor. Tritonfabriken skymtar i bakgrunden. så småningom ett spel för handkraft för 50 kronor. Ett motordrivet spel hade kostat 125 kronor. Så det blev ett handdrivet... Hanteringen av båtarna vid sliptagningen var tung och krävde mycket folk. Båtarna drogs upp till vattenbrynet ; det var så mycket man orkade, och sedan drogs de på en sloda i såpade rännor till sina uppställningsplatser. Metoden användes ända fram till 1970 då man kunde flytta in på det nuvarande varvet nedanför Bällsta bro. Medlemsavgifterna detta första år sattes till 5 kronor i årsavgift, 10 kronor i hamnavgift. Varvsavgiften blev 10 kr i grundavgift och en krona per kvadratmeter utöver tio kvadratmeter. Ekonomin klarades med hjälp av femåriga amorteringsavtal med trävaruhandlare och järnaffärer, och så småningom även genom obligationslån. Liksom många andra segelsällskap försökte BSS bättra på finanserna med båtlotterier.under lottade man ut en Långedragsjulle och två Neptunkryssare. Lotterierna gav till en början god behållning. Från 1944 redovisas en behållning på 2354 kronor och ett öre, när utgifterna för båt och lotteri kr - räknats av. Det tredje året blev emellertid resultatet inte så bra att det uppmuntrade till en fortsättning. Den tredje lottbåten blev inte utlöst utan såldes till en medlem i sällskapet, vilket kanske räddade den affären... Numerärt utvecklades sällskapet ganska långsamt till en början, men under och 50-talen sköt utvecklingen fart. Anordningarna på varvet förbättrades successivt, och på båtsidan skedde en utveckling mot allt bättre båtar. Gamla bryggan; landdgång vid flaggstången

5 Bällstavikens norra strand, maj Det tredje varvet kan ses i högra halvan av bilden. Notera även de halvsjunkna vraken till vänster. Det är troligen dessa vrak som har blivit en liten ö i åmynningen. Betecknande nog så kallas ön för Vraket av Bällstaseglarna. Foton (två bilder): Sundbybergs museum Datormontage: Gunnar Jonsson 1944 startade sällskapet en en juniorsektion på förslag av Lars Löfgren. Samma år dök så de första segelkanoterna upp i klubben. Det var B-, C- och E-kanoter. ETT ÅTERKOMMANDE problem för Bällstavikens Segel Sällskap, liksom för många andra båtklubbar, är frågan om varvsmark. I slutet av 1940-talet blev klubben uppsagd från den första varvsplatsen vid Ekmans brädgård, då Rotogravyr hade köpt marken. Nytt varvsområde fick man år 1948 på den plats där nya elverket nu ligger på östra sidan av Bällstaviken. Man övertog den mark som SBK tidigare haft innan de flyttade till marken innanför Bällsta Bro nedanför Marabou. Man fick även överta SBK:s slip, men vinschen var fortfarande handvevad klubben fick inte ha el på området. Marken var inte inhägnad, men det var inga större problem på den tiden. Lilla Alby tillhörde Solna stad fram till Segelsällskapet skrev 1952 till Solna drätselkontor och klagade på att medlemmarna med en hyra på 2:-/kvm fick betala mer än dubbelt så mycket som andra klubbar runt Stockholm: kan nämnas att det område som Sthlm:s stad upplåter åt Sthlm:s Segelklubb vid Johannelund betingar ett pris på 0:75/kvm. Klubben skrev även:...ovisshet angående vinterplats för våra båtar - ställts inför utsikt att få den frågan löst, genom Solna stads erbjudande om förhyrning av det redan förut disponerade området. Staden framhöll i sitt svar att arrendet kunde sägas upp med tre månaders uppsägningstid, samt att: I fråga om arrendeavgiften fann sig avdelningen icke kunna medgiva jämkning av denna.. Arrendeavgiften löste sig när Sundbyberg köpte marken något år senare, och även gav bidrag till BSS. KLUBBEN FICK BYGGA ett mastskjul i en trädgård norr om Hamngatan. Det skjul som byggdes används än i dag för master under 12 meter. Mellan ca 1949 och 1969 fick man alltså frakta masten fyra-fem hundra meter till och från mastkranen. En del lastade masten över styret på två cyklar, vilka leddes utmed strandstigen. Lilla mastskjulet skymtar bakom masterna. EN GAMMAL POSTBUSS hade från klubbens födelse fått tjäna som klubblokal. Runt år 1948 byggde Rotogravyr en portvaktstuga just i närheten av gamla bryggan. Efter några år började denna stuga att luta - grunden sviktade fick segelsällskapet hyra stugan som klubbhus; och postbussen hade sålunda gjort sitt. Portvaktstugan tjänade som klubblokal fram till ca 1978, efter ombyggnad av det nuvarande klubbhuset som påbörjades vid hösten År 1969 uppgick hyran av portvaktstugan till kr per år. SÄLLSKAPET kom att ligga kvar på varvsområde nummer två till 1958, då det var dags igen; man fick ta och flytta meter närmare Bällsta Bro. Denna mark var ojämn och strulig; när de såpade rännorna skulle läggas ut fick man palla under med klossar här och var Här fick man ha elektricitet, och ett elektriskt spel kunde inskaffas. Men brandkåren tillät endast 110-volts spänning. Man byggde en ny slip; den gamla kunde inte tas med. Nya slipen byggdes av spårvägsräls och trästockar. Den släpades ut på isen för att den på våren skulle sjunka. Men den sjönk ej, så man måste belasta den med sten. En ytterligare brygga anlades. I sällskapet fanns då 45 registrerade segelbåtar. Medlemmarna uppgick till 132, varav 27 damer, 89 herrar och 16 juniorer. Det var alltså trångt på varvet och anordningarna för båtuppdragning blev alltmer underdimensionerade i takt med att båtarna växte i deplacement. För att till exempel få upp de tyngsta båtarna gick det åt 17 man på varje sida för att stötta. Och det blev allt tyngre att dra båtarna på sloda i de såpade rännorna. Arbetet krävde en mangrann uppställning - även av sjöscouterna som fick såpa rännorna. KONTRAKTET MED Sundbyberg på det gamla varvet löpte på ett år i taget och framtiden var otrygg. Mot den bakgrunden ville man inte satsa pengar på förbättringar trots enträgna krav från medlemmarna. Sven Sjöblom valdes till ordförande På den posten verkade han i 23 år fram till Det blev Sven som tillsammans med Herbert Jansson, Olle Lindström och Bertil Strömsäter drev arbetet att lösa sällskapets varvsfråga. Förhandlingarna med Sundbyberg skulle pågå i 18 år innan kontraktet på det nuvarande varvet skulle ligga klart. Så småningom fick Sven Sjöblom under tysthetslöfte veta kommunens planer. Sundbyberg beslutade redan 1966 att BSS skulle få arrendera det område söder om Bällstaån som, som det ligger på idag. Kommunen iordningställde marken och byggde båtskjul och klubbhus. Sjöfartsverket bestod BSS med slipvagn, mastkran samt en flytbrygga.

6 Glimtar ur Bällstavikens Segel Sällskaps historia På överskottslagret köptes en traktor in för kronor. Olle Lindström köpte in ett handdrivet spel från Skrot-Carlsson. Så sent som mars 1969 var tanken att BSS skulle bekosta skjulen själva, och alltså äga dem. BSS beräknade att en plats i stort skjul skulle betinga kronor i material, plus en skyldighet att delta i byggandet. Vinter. Y-bommarna upplagda på flytbryggan. Det blev slutligen så att kommunen stod för bygget av skjulen - kanske för att säkra att de blev enhetliga. Staden gjorde 1968 en kalkyl på materialkostnaderna för skjulen på kr plus moms. I arrendeavtalet för nya varvet, som skrevs 1970, sattes hyran för skjulen till kronor per år. Hyran för själva området samt övriga byggnader sattes till kronor. Medlemmarnas avgifter blev 570 kr för stort skjul, 470 kr för litet skjul, plats på varvsplan 6 kr/kvm, slipavgift 30 kr, samtidigt som bryggplats kostade 45 kr. DEN 28 SEPTEMBER 1970 invigdes varvet av Sundbybergs fullmäktiges ordförande Helmi Samuelsson och fritidsnämndens John Rosander. Efter bandklippning kunde den första Bällstabåten glida uppför slipen på det nya varvet. Enligt ett tidningsklipp sade Helmi Samuelsson att segelbåtshamnen fyllde ett stort behov trots att Sundbyberg inte är en marin stad i egentlig bemärkelse. DET NYA VARVET innebar materiellt ett jättekliv framåt för BSS. Permanenta båtskjul och en väl dränerad varvsplan för dem som valde att täcka själva. Klubbhus med omklädningsrum, toaletter och snickarbod. Nya bryggor, och en stadig mastkran. För upptagning och sjösättning av båtarna valde man mellan kran och slipvagn. Till slut stannade man för slipvagn. De första åren var gamla bryggan mer populär än den nya flytbryggan vid varvet; man fick till och med tillgripa att hänvisa de nya medlemmarna dit. En orsak kan ha varit depositionsavgiften på 380 kronor för en Y-bom. Men detta svängde mycket fort, och idag krävs en lång tids medlemskap för att få plats vid varvsbryggan. Ett av stadens krav var att BSS skulle satsa på ungdomsverksamhet och propagera för sin verksamhet. Detta skedde också. I sällskapet växte antalet juniorer stadigt intresset för jollesegling hade nu ersatt de gamla kanoterna. Sällskapet genomförde också ett par segelsportutställningar i Ängskolan i Sundbyberg, där man visade upp klubbens verksamhet. UNGEFÄR SAMTIDIGT med flyttningen till nya varvet drabbades klubben av en motgång. Jolleseglarna bröt sig ur sällskapet och bildade Sundbybergs Segelsportklubb. Enligt styrelseprotokollet från 1969 anges samarbetssvårigheter och skilda målsättningar inom segelsporten som orsak. Detta var andra gången klubben förlorade medlemmar genom en utbrytning. Tidigare hade ett antal kanotseglare gått över till Huvudsta Kanotklubb. I BÖRJAN PÅ 1970-talet expanderade BSS i fråga om antalet medlemmar och båtar. 69 båtar togs upp det första året på varvet, redan tre år senare var antalet båtar uppe i 90. Verksamhetsberättelsen från 1973 visar att man var 139 medlemmar, varav 30 damer och 7 juniorer. I sällskapet var 90 segelyakter inregistrerade. I början av maj. Få båtar har mastat på För att kunna bekosta ett nytt slipspel fick man göra en uttaxering. Detta år skrev BSS, SBK & BMK till Sundbyberg och begärde muddring under Bällsta bro, borttagande av sjunkna pråmar & vrak, samt en trätrumma vid elverket. Dessutom ville man ha inseglingsljus som visar var djuprännan går under Bällsta bro. Slipskadefonden, med syfte att kunna täcka försäkringens självrisk stiftades Vid årsmötet februari 1974 lämnade Sven Sjöholm, ordförande sedan 23 år, över klubban till Olle Lindström, som tackade Sven för det enorma arbete och intresse som han som ordförande skänkt klubben. Årsmötet avslutades med fyrfaldigt leve för den avgående ordföranden. Slipvagnen i ursprungligt skick. KLUBBLOKALEN BYGGDES OM efter ett beslut taget hösten Ett halvt båtfack i lilla skjulet byggdes om till förråd för sjöscouterna. På så sätt kunde deras gamla förråd i klubbhuset slås ihop med klubblokalen och ytan fördubblades därmed. Sundbyberg bidrog med 2500 kronor till ombyggnaden. Verksamhetsberättelsen berättar att medlemsantalet var 213, varav 57 damer och 20 juniorer. 86 båtar togs upp på varvet. Alla klubbens 68 bryggplatser användes. På årsmötet 1983 beslöts om en definition av begreppet segelbåt. Som segelbåt räknas den båt med mast och segel, vars segelyta i m 2 är större än dubbla löa i m, och vars motorstyrka i hk inte överstiger segelytan i m 2. Alltså är i princip en båt som kan försäkras som motorseglare i Svenska Sjö inte att betrakta som segelbåt i BSS ögon.

7 BSS Från Bällsta bro; BSS skymtar mellan bladen. BSS HAR SAKTA fjärmat sig från sällskapets ursprungliga ändamål så som det formulerades av våra föregångare: att genom kappsegling befordra skickligheten att manövrera segelbåtar. I takt med tiden har BSS även reviderat sina stadgar. Från början av 1980-talet inleds de så här. 1. Sällskapets ändamål är att för seglingsintresserade medlemmar göra det möjligt att utöva segelsporten genom segling, kappsegling, byggande av båtar, riggning och underhåll samt att allmänt höja intresset för segling. 2. Sällskapet har också till uppgift att genom kollektivt arbete ombesörja sjösättning och upptagning av segelbåtar. OM DAGENS VARVSOMRÅDE skrev sällskapet 1983 följande i 50-årsskriften: målet var nått - en viktig förutsättning för klubbens framtid var säkrad. Man noterade inte att avtalen med staden fortfarande var ettåriga, inte 25-åriga, med 5 års uppsägningstid, vilket rekommenderas för båtklubbar. Sundbybergs engagemang för klubben måste upplevts som stort, och ingav trygghet. Och kontakten med fritidsförvaltningen var god. Men tiden gick, Sundbyberg lade ned fritidsförvaltningen.under senaste åren har 1 Ungefärlig placering av BSS fyra vintervarv genom de år som gått sedan sällskapet vid flera tillfällen begärt att man skulle få längre avtalstid. Till slut, år 2000 fick BSS ett treårigt avtal, dock med bara 9 månaders uppsägningstid inför var 3- årsperiod. EN SEPTEMBERKVÄLL 2002 föll slaget. Sällskapets ordförande fick hembesök från staden. Ärendet var att klubbens arrendeavtal sades upp; BSS skulle bort. Staden ville försäkra sig om att avtalet inte förlängdes till Därav hembesöket, väl före den sista september... Under det dryga år som gått har klubben kämpat för sin existens. Vi ger inte upp. I skrivande stund är det oklart hur detta slutar, men man får hoppas att det kommer att skrivas en 80-års, 90-års, ja självklart även en 100-årsskrift om Bällstavikens Segel Sällskap Karta Publiceras med tillstånd av Stockholms stadsbyggnadskontor. Så vi utropar ännu, såsom vid den flagghissningscermoni som varit tradition vid 1:a maj under många år: Leve Bällstaviken; hurra, hurra, hurra, hurra!! Text & färgfoto: Gunnar Jonsson Källor: Flaskposten 1/1958, BSS 50-års skrift, Sven Sjöblom, Gustav Dahlström, Olle Lindströms tal 2003, samt Solna Stad Karta: Solna Museum Sv-vita Foton: Sida 4: BSS 50-års skrift Sida 5: Sundbybergs museum Sida 6: Nils Ocka Pettersson

8 Sjösättning och upptagning förr och nu Sjösättning och upptagning i BSS har alltid varit ett lagarbete där alla måste hjälpas åt. Detta gäller än idag, trots de hjälpmedel som står till buds på dagens klubbvarv. En koster släpas i den såpade rännan. Slipvagnen rullas in mot båten. Hamnplaneringstavlan. Gustaf Dahlström visar slodan. Traktorn bogserar slipvagn och båt. En tung 6:a krävde 17 man på var sida Kölen har lyfts, pallvirket tas bort. Lyft med kranbil, Foto: Åke Hedenskog Elvinschen. Foto: Staffan Jonsson Slipvagnen knuffas mot slipen

9 Sjösättning förr Ett mangrant deltagande var nödvändigt förr. Vinschen vevades tidvis för hand. Då krävdes verkligen kollektiv muskelkraft. Sjösättning nu Sjösättning och upptagning i BSS är fortfarande ett lagarbete. Och dagens metod har ännu fler moment. FÖRST LADE MAN UT trärännor från båten som skulle sjösättas bort till slipen. Trärännorna var gjorda av tre plankor som bildade en U-profil. Denna U-profil skulle sedan såpas, och i den lade man den så kallade slodan, på vilken båtarna släpades. Slodan var en grov planka, klädd med plåt på undersidan, och med ett fäste för ett dragrep i ena änden. Stöttningen demonterades medan två lag höll båten i lod. Pallbockarna under för och akter togs bort. NU BÖRJADE EN balansakt. Utan att tappa balansen på båten så saxades kölen via klotsar till slodan, som lagts på plats i trärännan. Detta gjordes genom att växelvis lyfta på för eller akter, och sedan vrida båten något. Och samtidigt tillsågs att balansen hölls. Därefter skulle båten flyttas till slipen. Fortfarande ett gäng karlar på ömse sidor för att hålla båten upprätt, samt ett gäng som släpade båten i den såpade rännan. Ytterligare folk fick hälla såpa i rännan. TVÅ HJÄLPSTÖTTOR SÄTTS på varje sida av båten, och den förliga delen av vaggan demonteras. Slipvagnen knuffas sakta in under båten. Vagnens sidostöttor sätts an löst mot båtens sidor. En balk läggs under kölen, och hakas i sina fästen på vagnen. Med domkrafter på ömse sidor lyfts balken tills den ligger an mot kölen. Sidostöttorna sätts an, och säkras med kätting, balken under fören hissas upp tills den ligger an under båtens för. HJÄLPSTÖTTORNA kan nu tas bort. Med domkrafternas hjälp lyfts båten i kölen ytterligare, så att pallvirket under kölen kan tas bort. En säkring i var sida i akterkant av vagnen sätts i, och båten sänks tills vikten ligger på säkringarna. Ett gummiklätt rör läggs i läge framför kölen och balken under fören hissas ned så att båten niger framåt i vagnen. Linor sträcks på ömse sidor från vagnens framkant till båtens akter. Dessa linor är till för att säkra båten framåt. ROPEN SKALLADE båten åt land! - båten åt sjön! under båtens färd mot slipen. Gustaf Dahlström, som var slipbas en period berättar: Jag sorterade obönhörligt ut dem som visade bristande balanssinne; de fick dra slodan i stället. Någon olycka har dock aldrig hänt enligt Gustaf. När båten nått slipen upprepades manövern att saxa kölens fram- och bakkant via klotsar från slodan och vidare över till slipen. Sakta glider båten ned i sitt rätta element. ALLA TAR I FÖR att knuffa vagn med båt till traktorn! Tungt om det är en av de större båtarna. Har man tur, så kan traktorn dra ut hela ekipaget direkt. Traktorn bogserar vagnen till varvsgrinden. Vagnen kopplas loss, och knuffas till rampen, elvinschens vajer krokas på. Höjden på balken under fören korrigeras så att båten niger lagom inför doppet. Sidostöttornas säkringskättingar lossas. En eller två man klättrar ombord. METODEN PASSADE främst forna tiders båtar, typ mälarkryssare, med måttligt lång köl, måttlig höjd, och långa överhäng i för och akter. I och med att båtarna blev allt större, och ofta utan överhäng i för och akter, så blev hanteringen besvärlig - och ibland farlig. Undervattenskroppen kunde också ställa till problem. Det gällde inte bara för moderna båtar med trasigt underliv. TILL SLUT BLEV DET alltför farligt. Olle Lindström, som var slipbas sista tiden före 1970 (och även senare) berättar: Båtarna blev hela tiden större och tyngre och det började bli farligt. Några svåra båtar var klippern, 6:an och Tanja. Och när Nisse kom med sin stora Ballerina på uppåt 5 ton, ja då var måttet rågat; jag ville inte ta riskerna längre. På hösten tog jag ner en kran men det var med högljudda protester från många; man riskerade skador på båtarna. Det var träbåtar. Men allt gick bra. NU SKER DET! Vagn med båt får en knuff ned mot vattnet. Elvinschen matar ut vajer; och ekipaget rullar nedför rampen, och ner i vattnet. När båten flyter fritt, så kan de ombordvarande lossa på linor och sidostöttor, så att båten kan backa fri från vagnen. Vagnen vinschas tillbaks upp, för att kopplas till traktorn, som bogserar vagnen till nästa båt för sjösättning. Text: Gunnar Jonsson Färgfoton: Gunnar Jonsson (där ej annat anges) Svart-vita foton: BSS 50-årsskrift (scanning Gunnar Jonsson) Källor: BSS 50-års skrift, intervjuer med Sven Sjöblom och Gustav Dahlström, tal av Olle Lindström vid vårstädningen

10 Håll för öronen - snart smäller det Att kappsegling är och har varit en viktig aktivitet för många medlemmar finns dokumenterat och protokollfört i ett flertal skrifter i klubben. Slandö Kalv, i väntan på vind. Kappseglare måste klara av allt ifrån stiltje till kuling. UR EN MÄNGD kappseglingsresultat och notiser så framgår det: de första tre kappseglingarna inom Bällstavikens Segelsällskap var på kvällar år 1934 med nio deltagande båtar i varje. Dessutom gjordes då den första Avslutningsseglingen som en distanssegling. Under åren ökade antalet deltagare och antalet kappseglingsarrangemang. De var alla Mälarkappseglingar som i huvudsak gick på Ulvsundasjön, Lövstafjärden eller på Södra Björkfjärden. ÅR 1942 ORDNADE Bällstavikens Segelsällskap en första öppna kappsegling vid Slagsta. Året därpå arrangerades den öppna kappseglingen, benämnd Pokalseglingen istället på Södra Björkfjärden. Kappseglingen på Södra Björkfjärden blev mycket populär så att år 1948 var det 93 deltagande båtar. År 1949 och alla år senare sköttes arrangemangen tillsammans med Södertälje Båtklubb. Denna kappsegling fick senare namnet Slandöregattan. Tävlingen var uppdelad i entypsklasser ca tio st varje gång. Neptunkryssare, C-kanoter och E- kanoter var övervägande, men även många Mälarbåtar (M22 och M30) och skärgårdskryssare (SK15, SK22 och SK 30) deltog. Varje år deltog mer än 50 båtar upp till ca 100 från olika klubbar. Senare kom andra klasser, IF, H-båt, Passad, Smaragd med mera. År 1982 finns noterat 101 deltagande båtar. Därefter minskade antalet deltagare så att år 1994 var det bara 20 båtar och året efter så blev det helt inställt. Varför denna minskning skett har diskuterats, men en orsak är att Mälaren ofta har bleke på försommaren. DE INTERNA kappseglingarna i Bällsta har haft olika omfattning, men som oftast har det varit mellan tio till tjugo deltagare och något mindre de sista åren. Främst är det de traditionella seglingarna: 7-timmars, kräftsegling, ärtsegling och avslutningssegling som gått genom åren nästan ifrån segelsällskapets bildande. Även om Bällsta är en Mälarklubb Avslutningssegling på 40-talet årsskriften så ordnades det 7-timmars och Augustisegling även i Saltsjön. GENOMFÖRANDET AV kappseglingar görs på olika sätt. En typ är med rundningsmärken, såsom triangelbana, eller distanssegling ofta fram och åter såsom Bällsta till Stockholms stadshus. För 7- timmars kappseglingarna gäller det att segla så långt som möjligt med gemensam målgång. Efter de flesta kappseglingar så har det varit samling och fest efteråt. Några av de traditionella platserna kan nämnas: Herrestaviken, Slandö Kalv, Rödskär samt Ladviken i Saltsjön, men inte att förglömma vårt eget varv i Bällsta. MED BERÄKNAD korrigering så kan väldigt olika båtar tävla mot varann på ett något så när rättvist sätt, och i regel vinner bästa besättning. För denna beräkning har under åren olika handikappregler använts; NL, senare OSCR, under kort tid Scandi-cap, och från 1976 har nu Bällsta använt LYS-regeln. MÅNGA MEDLEMMAR i segelsällskapet. har varit mer aktiva i kappseglingar än andra och många namn kan nämnas förutom dessa: Erik Andersson, Einar Askefors, Bertil Hultman, Herbert Jansson, Nils Johansson,

11 Collage av sidor frånbss kappseglingsprogram år Grafik: Gunnar Jonsson Sven Sjöblom, Bertil Strömsäter, Lars Wahlholm, Alf Wågberg och Georg Öqvist. Några mycket aktiva var Sascha Scheierman som har summerat seglat 554 distansminuter på 7-timmarskappseglingar förutom deltagande i andra seglingar och Olle Lindström som seglat nästan 500 distansminuter på 7-timmars. En stark representant för Bällsta har varit Stefan Persson som deltagit i en mängd öppna kappseglinger med SM resultat. HELT ANNAT ÄN dessa torra faktarader från olika protokoll är det på kappseglingarna själva, speciellt när vinden friskar i. Läs här hur det går till på startfartyget just före start med rop och kommandon: 30 sekunder kvar. Är du beredd att ta ner första klassflaggen och sätta nästa? Jorå. Det ser ut som att båt 203 håller på att krocka med 34, undrar om det blir protest? 20 sekunder kvar. Har du bra öga på start-linjen för att kolla tjuvstart? 15 sekunder kvar. Håll för öronen, snart smäller det! Tio sekunder, nio, - Båt 117 har tjuvstartat - fem, fyra, tre, två ett, PANG!! De kom iväg bra. Upp med flagga X och tut-signalera så att 117 gör omstart. Tjut-tjut-tjut-tjut. Rosita, har du skrivit upp alla tolv som startat i denna klass? Ett stilla nickande. Det krävs en stor besättning för att få Slandöregattan att att fungera. Bland BSS medlemmar ombord på Södertälje BK s startfartyg fanns bl.a. Rosita Holtz och Anders Ihregren. Radion skräller till ifrån banbåten vi har nu gått enkommafem distans, men det ser ut som att vinden vrider österut. Skall vi lägga bojen här eller gå lite längre, vad tycker du Bengt? Riktningen är redan angiven, ni är rätt på kompassen, så lägg ut bojen. Ja nu kan vi notera att 117 omstartat rätt. Det är nog bäst att börja kolla M-22orna som är nästa klass som startar om tre minuter. Och så går ena klassen efter den andra iväg var femte minut. Därefter breder det allmänna lugnet ut sig på start fartyget såsom på bilden, ty det tar drygt timmen innan första båt kommer i mål. Under tiden blir det då historieberättande, fika, gång till målområdet innan det blir hektiskt igen med målgångar, skott för första i varje klass, tidtagning mm. Ja, helt avslappat är det inte: Kan jag få låna kikaren? Vem är det som först rundar andra märket? Nu är det bara ett kryssben kvar innan första målgång. FÖR DE TÄVLANDE är det ett ständigt passande på: vindriktning och vindstyrka, konkurrerande båtar både strategiskt och för väjningsplikt, kompassriktning till nästa märke, signaler från startfartyg och banbåt, bästa skotning, byte av segel, att hålla sig torr och varm... Hur kan man tycka att detta är roligt? Ja, har man inte varit med och tävlat så kan det vara svårt att förstå. Visst är det spänningen, men ändock så mycket mer. Samarbete, logiskt tänkande, en enormt uppövad känsla för att anpassa sig efter naturens krafter mm. Att det sen efter målgång, i hamn, kommer de mest fantastiska bortförklaringar, glädje, fest, vila och uppsluppenhet, så är det allt tillsammans slutligen som gör segling till en upplevelse som man inte kan vara utan. Text & foto: Hans Strandberg

12 Bildgalleri med glimtar från BSS Fotografer Åke Hedenskog: bild 13, 18. Gunnar Jonsson: bild 7, 8, 10, 12, 15, 19, 22, 23. Staffan Jonsson: bild 5. Nils Ocka Petersson: bild 1, 4, 6, 11, 14, 17, 20, 21. Bo Sandström: bild 2, 9. Peter Ålund: bild 3, 16. Numren räknas från vänster till höger genom uppslagets 4 bildrader

13 Bällstavikens Segel Sällskap

14 Flaskposten Flaskposten hette tidningen som en gång spred information och inte minst gott humör i Bällstavikens Segelsällskap. För 60 år sedan fann klubben att det var för dyrt att trycka en årsbok. I stället satsade man på en medlemstidning. Här är några nedslag genom Flaskpostens årgångar. Grafik: Gunnar Jonsson UNDER rubriken Gubbseglingen 1943 genom Gubb-j...lns glasögon så kunde man bland annat läsa om första etappens segling i halv motvind från Bällstaviken till Vällinge: Nu vart det brådska att brassa käk, ty magarna började göra sig påminta sjön suger sa käringen när hon stod vid tvättbaljan. Ett flitigt festliv inom klubben skymtar i spalterna. Där är damernas afton, recenserad som succé av Flaskpostens redaktör Klas Öquist i nr I samma nummer bjuds sällskapets Damer till en Herrarnas afton. som avslutas med att var och en går hem till sig och försöker bota skrattkramp och spräckta mungipor. Till novembermöte kallades med en dikt: Höstlöven falla, vindilar kalla, svepa över fjärd och vik. Medlemmar alla, styrelsen kalla, till möte och fik. Och en varning utfärdades för att inte delta i sällskapets klubbaftnar, varje tisdag: Varningen innebär icke att Du skall få ett kok stryk om Du icke är närvarande utan att Du lätt skulle kunna gripas av melankoli ock grämelse över att Du icke var närvarande vid den föregående träffen, när Du får höra Dina förståndigare kamrater berätta om hur trevligt det var på den första klubbaftonen. Flaskposten är fylld av kallelser till årsfester och av seglarminnen, som 1949 års utförliga semesterloggbok för E-kanoten Krafs, förd av Bengt och Åke. Fler segelkanotister anslöt under färden, som gick ut genom Södertälje. På femte dagen, onsdagen den 13 juli, nådde de Tottnäs: Vi komma till Dragets kanal. Det var en syn för gudar att se när vi gick genom kanalen en och en. Mellan de stora texterna smyger roliga historier, ibland med seglaranknytning, och under vinjetten Slaskspalten i nr meddelas stora som små klubbnyheter: Gamla skepparn på E-kanoten Krafs tänker visst bygga en stare. BSS lider av renskrapningspsykos. Var man vrider huvudet ligger det båtar avskrapade in på bara skinnet. Hamn och varvsbasen Svenne efterlyser någon som kan åtaga sig utrustningen av bojekan. Ibland kostade man på sig fina bildnummer med foton från sommarens seglingar, muntert kommenterade i stil med: Kan någon se mera välmående ut än Svenne Jultomte? Den dagen när det här foto tog hade han väl seglat om både Lasse och Nisse- Tanja? I nummer kan man läsa den spännande nyheten om Glasfiberlaminat - framtidens melodi? Enligt expertis lär det vara jämförbart med klenare aluiminiumplåt. Här rörde det sig om att byta ut den traditionella bomullsduken på segelkanoterna. Men i backspegeln ser vi att plastbåtarna var i antågande. Inför klubbens 25-årsfirande 1958 kvicknade en avsomnad Flaskposten till och kom ut med ett jubileumsnummer. Omslaget pryddes av Olle Dahlströms Isabella. Att vara en smårolig blandning av saklighet, rapporter och inside information har varit det som Flaskposten ställt in siktet på, deklarerade redaktören Hasse Almberg och hoppades att tidningen skulle leva än ett tag. Det gjorde den, men mer sporadiskt. Först 1964 kom nästa nummer ut, då med Folke Persson och Bertil Strömsäter som redaktörer. Och utgivningen glesnade än mer. Det dröjde sju år innan ytterligare en Flaskpost sjösattes. Gubbseglingarna hade dock pågått genom alla år, berättar en fyllig rapport i detta nummer , som också förmäler om årsfest och surströmmingsskiva. Under 1977 blåste Anders Iregren och Annika Reinholdson nytt liv i Flaskposten, men nu har snart 25 år gått utan något nytt nummer av klubbens sammanhållande och roliga publikation. Nisse Larsson

15 Björskskär, ett fint färdmål Den flikiga viken vid Kråkvilan på Björkskär är ett fantastiskt ställe. Långt ute i ytterskärgården. Men väl skyddad mot vind och sjö, och med fina bryggor på vikens norra sida. Sillunchen avnjutes vid långbordet BJÖRKSKÄR HAR BLIVIT ett av mina favoritmål. De senaste fyra åren har jag även firat midsommar där. Populärt ställe - för att få plats vid bryggan bör man komma senast på torsdagskvällen... TRADITIONEN BJUDER att det dukas långbord på bryggan till midsommaraftonens sillunch. När mat och dryck avnjutits, så kläds midsommarstången med blommor och grönt. Om några har instrument med sig spelas folkmusik medan stången bärs ner till bryggan. Efter danslekarna följer sedan en tipspromenad. Allt detta bygger förstås helt på deltagarnas medverkan. Till kvällen tänder folk sedan en mängd grillar, och doften av olika gastronomiska kreationer fyller viken. Många av midsommarfirarna återkommer år efter år. Och Bertil och Britt-Marie Öster, som är tillsynsmän för Björkskärs skärgård - de har varit där ute varje säsong sedan 1976! DET ÅRET BLEV de till frågade av Lidingö om de kunde ta tillsynsjobbet för ett år Bertil Öster (Lidingö stad som är ägare till arkipelagen kände till att Britt-Marie ofta besökt Björkskär från början av 60- talet). Och på den vägen är det,säger Bertil. Det är inte lätt att hitta någon som vill ta över - det är ju få som vill jobba gratis. De kommer ut till Björkskär till påsk, och återvänder i november. I sysslan som tillsynsman ingår reparationer, sopor och toa (komposteras), hjälp till sjöräddningen, med mera. Perioden hade de får med lamm, och hönsgård samt ankor; för att det skulle vara kul för ungar. Området är inte fågelskyddat, men om Bertil ser folk närma sig fåglar på rede, så kör han bort dem. HUSET PÅ KRÅKVILAN uppfördes i början av 20-talet av dåvaradne arrendatorn Kurt Heinecke. Under andra världskriget var ytterskärgården avstängd för civila, och militären nyttjade huset. Stugan, östra flygeln står öppen året om som nödbostad. Tyvärr används den ofta fel; många av besökarna städar inte efter sig... Vidare finns ett uthus med soprum och fyra mycket väl skötta dass; de är till och med utsmyckade med plastblommor. Slutligen finns en berömd vedeldad bastu. Grabbiga gäng kommer ut på höstarna, med vedklabbar surrade på rufftaken. DEN LÅNGA bryggan som sträcker sig utmed berget på vikens norra strand lät Lidingö stad bygga 1970 den period då båtlivet tog fart. Dagens midsommartraditioner etablerades under 70-talet. NÄR JAG slutligen frågar Bertil Du har väl SSRS kommer till assistans dragit loss några båtar under åren? - då skrattar han. Det är fler än jag kan räkna. Men det de senaste åren har det blivit färre; numera är många medlemmar i SSRS trossen. Vilket vi, stående på berget kunde se på midsommardagen, då en 40-fotare hade strulat till det. Sådana händelser väcker stort intresse bland seglare! Text & foto: Gunnar Jonsson

16 Shetland tur & retur Utdrag ur en Bällstaviks-seglares loggbok från en segling till Shetlandsöarna år DENNA SEGLING startade den 21/5 från Bällstavikens Segel Sällskap i Sundbyberg. Dorinda var nerlastad med sjökort, proviant, huvudsakligen Soldatens ärtsoppa och pilsner. Resan gick genom Kielkanalen via Helgoland ut i Nordsjön... Doridna i god gång över Nordsjön. 19/6, kl 1555 passerade jag Greenwichmeridianen på lat N 56-27,3. För första gången på västlig longitud med Dorinda, Frisk vind, 15 m/s i byarna, bottenrevat och bara ett frimärke kvar av genuan. Signifikant våghöjd 3 mtr enligt rapporten. Överspolning och hårda bottenslag, men jag satt torrt och skyddat under mitt hemslöjdade doghouse. Svag känning av sjösjuka. Framåt sena eftermiddagen avtog vinden, för att under kvällen vrida mot NV och åter tillta. 20/6: 0150 vaknade jag till av en våldsam knall och tänkte att nu gick nog riggen. Upp i sittbrunnen. Havet var alldeles vitt i en regn/stormby. Vågade inte ens gissa hur mycket det kunde blåsa. Riggen stod i alla fall. Däremot hade jollen, en sport-yak, farit sin väg. Jag meddelade MRCC (sjöräddningen) i Aberdeen vad som hänt så att dom inte skulle dra igång nå n sökoperation om jollen skulle siktats och bestämde mig sedan för att gå in till Aberdeen i stället för att riskera vind och ström runt Ratray Hd. Drog i gång motorn för att göra pinan så kort som möjligt, och vid sjutiden på morgonen hade jag förtöjt i fiskehamnen. Väl där gjorde jag mitt bästa för att anmäla mig för immigration i bästa Schengenanda. Jag hade ju läst i På Kryss hur viktigt det var, då England inte var med i Schengen-avtalet. Men engelsmännen var helt ointresserade. Detsamma kom att gälla i Thyborön i Danmark, där jag gjorde ett försök över Lyngby Radio. Äh, va ska det vara bra för, vi är väl med i EU allihopa var deras kommentar. 22/6: Vid 11-tiden på förmiddagen seglade jag vidare i svag nordlig vind. Till slut kom jag till Inverness, i rätt tid vid slackvatten då McMillans (seglingsbeskrivningen) varnar för kraftiga strömvirvlar på flera ställen vid inloppet till Inverness. 23/6: Slussat in i Caledonian Canal... 24/6: Vid 13-tiden fortsatte jag resan genom att slussa vidare uppåt mot Loch Ness. Totalt 5 slussar. Överallt var slussvakterna maximalt hjälpsamma och att slussa ensam var inga som helst problem. Väl ute i sjön satte jag segel och hade en perfekt plattläns i 3-4 m/s och massor med sol. Skönt som omväxling till allt tidvatten och blåsande. Kikare och laddade kameror låg stand by om Nessie skulle dyka upp. (Fast det gjorde hon inte) hade jag förtöjt nedanför Urquart Castle, som hade sin storhetstid vid slutet av 1500-talet. Stilla solig kväll. Den 25:e fortsatte jag mot Fort Augustus i solsken efter att ha tittat på slottet. Fort Augustus var en litet, turistiskt samhälle utmed kanalen där i stort sett varje hus skyltade med Bed&Breakfast. Slusstrappan som bestod av fem slussar i följd. Den 27:e blev det en tidig start mot Corpach och Neptune s Staircase, en slusstrappa på åtta slussar. Trist väder, men kanalen och sjöarna med sin fantastiska natur gjorde att det aldrig hann bli långtråkigt. Efter fem timmars motorgång genom kanaler och slussar förtöjde jag på insidan av Corpach Sea Lock. 28/6, busväder och ännu sämre rapport. Så efter mycken vånda beslöt jag mig för att vända tillbaks till Inverness. Safety first. Det kändes inget vidare att behöva slussa uppför Neptune s Staircase igen, men som vädret utvecklade sig visade det sig vara ett riktigt beslut. Det blev väldigt byigt med kraftigt regn. Väl ute på Loch Ness, nästa dag började det blåsa på allvar. Jag loggade långa stunder över 8 knop med enbart genuan. På västkusten var det varnat för SV styrka 8 till 9 (Beaufort). Glad att jag inte var där. Den 30:e på förmiddagen slussade jag ut i Inverness Firth och satte bottenrevad stor och halva genuan i SV-lig vind c:a 10 m/s. Soligt, perfekt läge att fortsätta mot Shetland.1/7. Kl 2230 låg jag väl förtöjd vid kaj i Lerwick s södra hamnbassäng efter en ganska omväxlande segling. En kall pilsner och jag sov som stocken till nästa dag Vid kaj i Aberdeen, vid lågvatten. 2/7. Tillbringat dagen i Lerwick cyklat och promenerat och tittat på sta n. Bland det första som slår en är avsaknaden av klotter, befriande skönt att slippa se det. Nåväl, här skulle köpas shetlandströjor, handstickade, tjocka som bara finns på Shetland och kanske Hebriderna. Men efter att ha kollat alla affärer i och runt Lerwick var det bara att konstatera att shetlandströjor köpte man på H&M i Stockholm. Shetländarna hade övergått till fleece! Dagen efter tog jag en buss ner till Sumburgh, som var sydspetsen på Shetland, för att titta på natur och fågelliv. Shetland tycks bestå av torvmossar och stengärsgårdar, men inte mindre vackert för det. Får överallt samt en del hästar. Det blev en lång vandring från bussen till Sumburgh Head, fyrplatsen på sydspetsen. Väl där låg landskapet insvept i en tjock blöt dimma, men det klarnade upp emellanåt och jag såg några lunnefåglar, puffins på lokalspråket. Här nere låg även flygplatsen och den shetländare som skulle på charterresa till solen fick åka i väg till Aberdeen några dagar tidigare för att vara säker på att det skulle gå något plan. Risken att det skulle vara inställt pga tjocka var överhängande. 4/7 Hyrbil och start 0800 för färd norrut till Unst (den nordligaste ön) och Muckle Flugga, en fyrplats som utgör nordspetsen på Shetland och hela Storbritannien.

17 BSS Muckle lär betyda stor och Flugga ö med branta klippväggar. Det blev varierande sol och dimma på vägen upp till Hermaness, där jag skulle följa med en guidad tur till fågelbergen. Det blev en ganska jobbig vandring igenom blöta torvmossar innan vi kom fram. Här fanns gott om sulor, labb och lunnefåglar. Som väl var, var det ganska god sikt ända till vi skulle vända tillbaks igen, då lade sig tjockan på nytt. Nästa dag blev det lokalbuss till Scalloway för sightseeing. Sedan jättegod middag på kinakrogen som låg ovanpå Viking Buss-Terminal i Lerwick. Rekommenderas. Inte ofta att man kan göra det i Storbritannien. Dorinda förtöjd nedanför Urquart Castle. Tillbringade kvällen tillsammans med ett par danska sättningar på en musikpub som hadelevande folkmusik. Mäkta trevligt. Men det blev en tidig kväll eftersom jag bestämt mig för att avgå nästa morgon. 6/7: 0915 avgått Lerwick i tät tjocka och svag NO-lig vind. Hade funderingar på att gå till Fair Isle, mellan Orkney och Shetland men god sikt var en förutsättning för att komma in där så jag fick slå det ur hågen och därför satte jag i stället min kurs mot Thyborön i Danmark... 27/7: kl 1242 har jag åter förtöjt vid Bällstavikens Segelsällskap i Sundbyberg. Ungefär två månader och en vecka sedan starten. Sammanfattningsvis kan jag bara konstatera att det, trots diverse missöden och hårt väder, blev en riktig toppensegling som gav mersmak. Text & foto: Staffan Jonsson Gustaf ritade & byggde sin ketch själv Gustaf Dahlström ombord på Isabella II. GUSTAF DAHLSTRÖM har haft samma båt i 45 år. Och har varit så nöjd sin koster att han inte velat byta. Nu skiljs han från båten och stiger iland, men inte på grund av att klubben riskerar läggas ner. Man måste veta när kroppen säger att det är dags att lägga av. Jag har fått säga till flera äldre medlemmar som inte velat inse det själva säger Gustaf när jag småpratar med honom vid slipvinschen. Gustafs första båt i BSS var en SK15 byggd av Estlander. Denna skärgårdskryssare hade Estlanders kännetecken; bordläggningen var så tunn att båten sakta skjuvades sönder av vridkrafterna runt hjärtstocken. Detta ledde till beslutet att bygga nästa båt själv, och att bygget skulle bli rejält. Gustaf även ritade den nya båten själv. Det var solklart att det skulle vara en spitsgatter; en sådan går bättre i sjön. Han började med att göra en seglande modell i skala 1:10. Hans planer var att bygga en 9.5 m båt med 50 m 2 segelyta. Modellen fick honom att inse det skulle bli för stort och dyrt. En nerskalning resulterade i måtten 7.55*1.90 med ett djupgående på Segelstället blev 19.5 m 2. Båten byggdes under semestrarna åren och gick sedan i sjön den 11:e maj Gustaf valde ketchrigg, med en för oss i plaståldern udda lösning; förstaget är i trä det saggar inte, och ger en speciell aerodynamik. Han har även en Pieterbom för focken. Gustav anser att kombinationen gör att förseglet drar bra även i svag vind. Båten är flushdäckad, med valdäck. Alla skot är dragna till en liten sittbrunn akter om ketchmasten. En Albin O11 är installerad mellan sittbrunnarna. I den djupa huvudsittbrunnen finns fotogenkök och pentrylådor under skarndäck. I ruffen finns en brits på vardera sidan. En extra koj går att anordna för om stormasten. Jag tittar på förstäven; ett vackert träarbete. På min fråga om detta säger Gustav att han jobbat i mekanisk verkstad. Sedan kryper det fram att han även har byggt timmerhus. Så nog har han lärt sig det där med trä ändå... Anförvanter tar nu hand om båten. Det hängde på fjorton dagar jag hade redan sett vilken motorsåg jag skulle köpa på Ekesiöö, för att sedan hugga upp båten. En sådan här båt kan man ju bara inte sälja vidare menar Gustaf. Text & foto: Gunnar Jonsson

18 Vladislav seglar jorden runt för fjärde gången Är Vladislav Savinov den första svensk som ensamseglat till Antarktis? Den 12:e januari 2003 kom han fram til King George island, en liten ö på Antarktis nordspets. Sista sträckan segladeseglde han förbi Kap Horn över Drakesundet, som är ökänt för sina häftiga västliga stormar. Det tog honom tre och en halv månad från Bällstaviken i Sundbyberg att nå Antarktis. Mot nya äventyr på världshaven.vladislav lämnar hemmahamnen vid BSS i Sundbyberg. I JUST MET YOUR friend here near our station at Antarctica ; jag har just träffat er vän här nära vår station i Antarktis, löd det enkla e-postmeddelandet som Bällstavikens segelsällskap fick från den brasilianska forskningsstationen. Där var geologerna nyfikna och undrade vem som kom seglande i en röd segelbåt alldeles själv. Vladislav blev bjuden på mat, varm dusch och bastu och bestämde sig för att stanna en tid innan färden går vidare till Polynesien och Australien. Vladislav Savinov är en erfaren världsomseglare som inte gör mycket väsen av sig. Han bor i en billig etta och jobbar i byggsvängen med allt möjligt. Lågbudget är bara förnamnet på hans vardagsliv. Alla pengar plöjer han ner i nya båtar och lägger undan för långseglingarna. En äkta kosmopolit är han, född i Tyskland, uppvuxen i Brasilien och Ryssland och bosatt i Sverige sen 25 år. Han talar en rad språk tyska, portugisiska, ryska, engelska, svenska, franska och spanska. DET HÄR ÄR Vladislavs fjärde jordenruntsegling. Han noterar att det nu är fler seglare som väljer att runda Kap Horn. Panama-kanalen har infört regler om extra bemanning ombord på segelbåtar och en rejäl avgiftshöjning till runt SEK. Det gör att många seglare inte tar kanalvägen. King George, Antarktis ETT STÅLSKROV på 11 meter köpte han färdigsvetsat för fyra år sedan av några entusiaster som tröttnat. Det hade en 50 hk diselmotor men saknade inredning och mast. Det första som behövde göras var att kallförzinka skrovet, måla väggar, tak, botten och köl med zinkfärg i flera lager, ett jättejobb. Båten fick en ny fyrbladig foldingpropeller för kronor som inte bromsar farten på långa oceanseglingar Foto: Luiz A P Sourza MASTEN NITADE och skruvade han ihop själv, mastprofiler köptes hos riggmakare. Så isolerade han skrovet och klädde tak och väggar med teakpanel. Vladislav arbetade kvällar och helger för att få båten beboelig. Slutligen sprutlackerades bordläggningen signalröd och däcket målades vitt med halkskydd. För att ekonomiskt klara jordenruntseglingar på den här nivån måste man vara mångkunnig, envis och sparsam, inte vara rädd för att plocka sönder en dieselmotor i småbitar och laga, och det kan Vladislav. Vladislav testseglade båten till Västindien år 2000 och fortsatte inredningsarbetet ett par år till innan han i hösten 2002 åter sa upp sig från jobbet och gav sig iväg igen. Ur Vladislavs rutt: : Start från BSS, Sundbyberg : England (en veckas stopp) : Las Palmas (en veckas stopp) : Mar del Plata, Argentina : King George, Antarktis : Påskön : Tahiti : Sydney, Australien : Madagaskar : Godahoppsuddan, Sydafrika Läs mer på: Text & foto: Bengt Engström

19 Båten blev deras sommarstuga När BSS-medlemmen Bror Sandholm var 64 år tyckte han och hustrun Laila att det nog var dags att sluta segla. Så de sålde båten. Men den nya ägaren hade inte mer än hunnit sjösätta förrän de köpt en ny båt. Först nu efter mer än 20 år till har de slutat segla. Deras sista båt var Vindö 32:an Koj-Koj. - DET ÄR med blandade känslor vi sätter punkt för vårt båtliv efter alla dessa år. Det var inget lätt beslut, säger de. BROR SANDHOLM har varit både sekreterare, kassör, vice ordförande och revisor i Bällstavikens segelsällskap. Han kom med 1961 och har fått förtjänstmärke och diplom för sina insatser i klubben. Då hade han redan fått det samma för sin tid i styrelsen i grannklubben Bällstavikens motorbåtsklubb, där han gick med redan De senaste åren dröjde jag med att komma i gång med vårrustningen. Förr sjösatte vi ofta i slutet av april, men sen blev det inte lika bråttom längre. Ett plastskrov måste ju heller inte i sjön så tidigt som en träbåt som riskerar att torka isär och bli otät om den får stå kvar för länge på land i vårvärmen. BROR BÖRJADE TA hjälp av sin brorson och kunde därför också ta det lite lugnare. Men när rustandet väl börjat så höll han till mycket på klubbvarvet. - När värmen infunnit sig och solen ligger på, då kommer också vårens alla dofter från naturen och båtarna, och då trivs jag nere på varvet. Vi bor också så pass nära att det är lätt att ta sig hit. LAILA VÄNTADE lite längre. - Min tid kom egentligen först efter sjösättningen. Då var det dags att städa. Dynor och husgeråd skulle i ordning efter vintern och ruffen göras hemtrevlig igen. Hon har alltid ägnat mycket tid åt att få allt i ordning ombord. När Bror ännu jobbade förberedde hon allt inför helger och semestrar. På fredagskvällarna kunde han fara direkt från jobbet till bryggan, där all proviant redan var stuvad, segel och kläder framlagda och det bara återstod att göra loss den sista förtöjningstampen. När Bror gick i pension kunde de disponera somrarna som de ville. - Så det är klart att vi använde båten annorlunda då. Livet är ju föränderligt och långseglingarna lämnade vi bakom oss. Bror instämmer: - Förr jagade man för att hinna så långt söderut som möjligt längs kusten. När Bror och Laila Sandholm tillbringade mer än 20 somrar ombord på sin sista båt Koj-Koj. halva semestern hade gått fick man vända i Kalmarsund. Eller så hade vi jäktat över till finska sidan. Efter pensionen tyckte de att det var det dumdristigt att ge sig i väg ut till havs. De gjorde kortare turer och bodde ombord under de perioder vädret var bra. Båten blev mer som en sommarstuga, säger de. En bukt på Lovön blev deras uthamn, som de nådde på någon timme. BROR BESKRIVER varför det är nödvändigt att segla. - Att ha båt är en del av livet, en nödvändighet för mig. Människor trivs vid vatten och allt som har med vatten att göra, det är den öppna himlen, ljuset och glittret. Där det finns vatten finns också en strand, där vill man förtöja sin båt och bara få vara, säger han och tillfogar med skämtsam självkritik: - Men det är klart, det kan ju jag säga som inte känner till något annat. I själva verket kan det ju vara väldigt inskränkt att bara bry sig om att vara ute i båt. Bror har prövat på andra vatten än de nordiska också. För snart trettio år sedan hyrde han en båt i Västindien tillsammans med några arbetskamrater. - Det var mycket som var annorlunda, inte minst värmen och färgen på vattnet. Visst var det härligt, men det går ändå inte upp mot vår skärgård, menar han. BROR HAR HAFT båtlivet som fritidsintresse hela livet. Hans pappa tog alltid ut honom på sjön. - Från början var pappa seglare, men hans båt var så ostadig och välte så ofta att den kallades Tipp-droskan, så den fick han inte ha kvar för mamma när jag föddes. Då skaffade han en gammal tysk livbåt av plåt med tändkulemotor. - Mina äldre halvbröder seglade i Sundbybergs båtklubb och de tog med mig så snart jag var tillräckligt gammal för att kunna hjälpa till ombord. Jag fick sitta framme vid masten och häkta loss fockskotet när det fastnade vid stagvändningarna. BARA 15 ÅR gammal navigerade han över till Åland, utan att egentligen veta hur det skulle gå till. Mitt ute i Ålands hav passade han på att ta ett dopp: - Jag slog av motorn och dök i framme i fören. När båten gled förbi mig hann jag precis få tag i rodret där bak. Värst var att det var så kallt i vattnet, bara sju grader, jag kunde inte föreställa mig vilken chock kylan skulle bli. Men överfarten gick bra och Bror kunde efter ytterligare några timmar förtöja i Mariehamn. Då var där en vanlig naturlig strand och uppe i viken bildade segelfartygens master en hel skog, minns han. LAILA DÄREMOT hade inte varit ute i båt innan hon var 37 år och mötte Bror. - Men då blev jag sjösatt. Min bror hade visserligen haft kanot, men den kom aldrig jag ut i, berättar hon. Flera gånger lovade Laila sig själv att aldrig mer sätta sin fot ombord. Värst var det en gång när de överraskades av hårt väder på väg hem över Ålands hav. Då hade hon en slitsam stund med att försöka få ner den piskande focken medan vågorna slog över fördäck. Åskväder har varit ett annat skäl att stanna kvar på land. - Men sedan har jag väl glömt vad jag lovat mig själv för jag har alltid längtat ut igen. Och när man sjösatt och fick äta årets första lunch i båten - då var det mysigt. Text: Nisse Larsson

20 Tre generationer seglare En av de personer som var med när BSS bildades var Nils Sjögren. Han var född 1911 och alltså 22 år gammal vid sällskapets tillkomst men redan då båtägare. Familjen Sjögren 1934: Albin, Ernst, Ernst j:r och Nils DET VAR VÄL egentligen Nisses far Ernst Sjögren som var den första generationen seglare och på sätt förde intresset vidare till sonen Nils och hans två bröder Ernst och Albin. Pappan Ernst seglade i hela sitt liv, men på slutet så blev det motorbåt då krafterna inte räckte till, och en av hans segelbåtar Turne finns idag på museum. För Nisse blev seglandet en livsform och att skaffa bil och körkort föll honom aldrig in utan båten var för honom det viktigaste. Nisse var ingen blygsam person och det kanske hade att göra med att han var en duktig seglare, bl a var han med och gastade på kappseglingsbanorna åt Yngve och Lars Thörn. När jag träffade Nisses dotter Britt-Marie i mitten av sextiotalet så blev det ju så att jag hjälpte honom med rustning av båten. Vi var även med och seglade och på så sätt lärde jag känna en del av de original, av vilka Nisse var ett, som fanns i sällskapet. I slutet på sextiotalet köpte så Britt-Marie och jag en egen segelbåt, en Iversenritad Pingvin som var cirka 9 meter lång, och började segla på egen hand. På den tiden lades båtarna upp på gamla varvet (där elverket ligger idag) med hjälp av såpade rännor och till våren 1970 skulle det nya varvs- och hamnområdet stå klart. ETT SPECIELLT minne har jag då vi skulle sjösätta första säsongen på nya varvet. Det var nämligen så att det elektriska spel som då fanns hade en trumbroms med utanpåliggande bromsband som skulle knipas åt medels en hävarm då båt och vagn behövde bromsas på väg nerför sliprampen. Nils Sjögren med dottern Britt-Marie. NÅVÄL, ÄVEN Nisse blev gammal, och sålde sin havskryssare i hondurasmahogny, som när den sjösattes 1964 var sällskapets största båt. Han köpte en Albin 25 och fick i och med detta även byta båtklubb till SBK. Den hade han fram till avled han och i med detta kan man säga att han varit båtägare i Sundbyberg hela sitt liv. Britt-Marie (och jag) är kvar och är ju den tredje Sjögren-generationen seglare inom Bällstavikens Segel Sällskap. För oss känns det konstigt att kanske vara med om att lägga ned en verksamhet som startade tre generationer tillbaks. Lars och Britt-Marie Roxström Detta funkade ju naturligtvis inte och tre fyra av de nyss nämnda originalen diskuterade högljutt vad man skulle göra åt problemet. Bromsolja sa man, åk och BSS2 köp bromsolja. Jag som jobbade med bilar 70 försökte protestera men det var lönlöst. 0 Håll k-ten det hörs väl för f-n på namnet att man skall hälla på bromsolja. Efter det byttes spelet till det nuvarande

Anandra utan gennakertrassel på Ornö Runt i maj 2012

Anandra utan gennakertrassel på Ornö Runt i maj 2012 Vi har tyvärr inte av olika orsaker hunnit segla så mycket i sommar med vår nyinköpta Omega 42 Anandra som vi hade tänkt oss. Vad gäller kappsegling så blev det bara Ornö Runt i maj och sen sista onsdagsseglingen

Läs mer

26/8 Sjötorp Töreboda, 18 slussar, 9,9 nm

26/8 Sjötorp Töreboda, 18 slussar, 9,9 nm Efter 17 år med Rival 22 hade vi börjat se oss om efter något större. Vi ville framförallt ha ståhöjd ruffen men är man frälst på långa och smala båtar finns inte så mycket att välja på. Vi tittade lite

Läs mer

Ha en tamp fäst på knap i fören och en i aktern på båten. De behövs när man ska hitta rätt läge på slipvagnen.

Ha en tamp fäst på knap i fören och en i aktern på båten. De behövs när man ska hitta rätt läge på slipvagnen. VBS-upptagning för nybörjare. En enkel guide för dig som är ny i klubben. Upptagningen är något mer avancerad än sjösättningen, men fortfarande ganska lätt och riskfri. Det som i huvudsak skiljer från

Läs mer

Från Grossenbrode till Väsbyviken

Från Grossenbrode till Väsbyviken Från Grossenbrode till Väsbyviken Lördagen den 17 april kl. 06:00 klev vi av båten i Rostock Tyskland. Från början var tanken att vi skulle flyga ner från Nyköping till Lübeck under fredagseftermiddagen

Läs mer

Till Arkösund juli 2015 med SOFIA

Till Arkösund juli 2015 med SOFIA Till Arkösund juli 2015 med SOFIA En sjöresa efter tjugo års väntan. Sommaren 1995 seglade jag, Sofia och ett par vänner till Arkösund. Nu skall jag och Maggie göra samma resa - äntligen. Och det kommer

Läs mer

Bosses Trimguide 1. Kolla mastkurvan

Bosses Trimguide 1. Kolla mastkurvan Bosses Trimguide Guiden bygger på mitt eget gamla valspråk ungefär rätt är alltid bättre än exakt fel! Med det menar jag att man skall se till att kunna få till ett skapligt bra trim snabbt och säkert

Läs mer

BS -nytt SJÖSÄTTNING I TORSBY 2009

BS -nytt SJÖSÄTTNING I TORSBY 2009 Värmdö båtsällskaps nyhetsblad, hösten SJÖSÄTTNING I TORSBY 2009 Foto: Skutbilder Eva Nikkar-Larsson. / Sjösättning: Gunnar Etzell I riktigt Aprilväder gick skutornas sjösättning av stapeln lördagen den

Läs mer

Resebrev nr 7, 2011, 13 juni 2 juli. Igenom hela Eseiska havet o bort mot Kos o Rhodos, som tillhör ögruppen Dodekaneserna.

Resebrev nr 7, 2011, 13 juni 2 juli. Igenom hela Eseiska havet o bort mot Kos o Rhodos, som tillhör ögruppen Dodekaneserna. Resebrev nr 7, 2011, 13 juni 2 juli. Igenom hela Eseiska havet o bort mot Kos o Rhodos, som tillhör ögruppen Dodekaneserna. Efter Egina stad så tar vi os söder ut på ön o kommer till Perdika, en mycket

Läs mer

Har farten men inte turen

Har farten men inte turen Har farten men inte turen Nu har vi varit i granlandet i väster och tävlat, denna gång var det i Padborg Park i mellersta Jylland. Det var en riktigt rolig bana med mycket dolda krön och branta upp och

Läs mer

Motion 2014-01-11. Inköp av IF-båt för att stimulera kappsegling

Motion 2014-01-11. Inköp av IF-båt för att stimulera kappsegling Motion 2014-01-11 Inköp av IF-båt för att stimulera kappsegling Sida 1 av 2 Motion 2014-01- 11 Inköp av IF- båt för att stimulera kappsegling Bakgrund historik: 2013 startade ett unikt initiativ i Gäddvikens

Läs mer

Resebrev nr 9, 12 juli 11 augusti 2011. Rekresa till Kos o mötet med Emma o Andreas med resp, plus Familjen Sturesson som var på besök i 2 veckor.

Resebrev nr 9, 12 juli 11 augusti 2011. Rekresa till Kos o mötet med Emma o Andreas med resp, plus Familjen Sturesson som var på besök i 2 veckor. Resebrev nr 9, 12 juli 11 augusti 2011. Rekresa till Kos o mötet med Emma o Andreas med resp, plus Familjen Sturesson som var på besök i 2 veckor. Efter att Elin o Larsa lämnat oss så tog vi en seglig

Läs mer

FEBRUARI 2012. JVM-Distans. den 22 februari 2012

FEBRUARI 2012. JVM-Distans. den 22 februari 2012 FEBRUARI 2012 JVM-Distans den 22 februari 2012 Då var första tävlingen avklarad för oss äldre igår, resultatet från min egen sida var inte alls suveränt, faktiskt inte ens i närheten.. Men med tanke på

Läs mer

med mig lite grejer som jag kunde använda till att bygga en hydda med. Jag hittade löv några stockar och träd.

med mig lite grejer som jag kunde använda till att bygga en hydda med. Jag hittade löv några stockar och träd. Kapitel 1 Resan Jag har väntat länge på att göra denna resan. Jag heter Hanna och är 23 år. Jag ska åka båt till en Ön Madagaskar. Jag kommer ha med mig en hel besättning. Vi tog med oss väldigt mycket

Läs mer

Tackel. Illustration av J Hägg ur Lärobok i sjömanskap, Vilhelm Linder, 1896.

Tackel. Illustration av J Hägg ur Lärobok i sjömanskap, Vilhelm Linder, 1896. 170 Tackel. Illustration av J Hägg ur Lärobok i sjömanskap, Vilhelm Linder, 1896. kapitel 14. mälarens båtklubbar a ö 171 14. MÄLARENS BÅTKLUBBAR A Ö Detta kapitel är en sammanställning av fakta avseende

Läs mer

Kapitel 3. Här är en karta över ön

Kapitel 3. Här är en karta över ön Kap 1 Skeppet Jag var på en färja och jag skulle över till Danmark och spela Champions League finalen som är det bästa man kan vinna i fotbollsvärlden. Jag spelar i FC Liverpool och vi ska möta Bayern

Läs mer

Välkommen till Oaxens Båtklubb! (utg 20120319)

Välkommen till Oaxens Båtklubb! (utg 20120319) Välkommen till Oaxens Båtklubb! (utg 20120319) Hej! Hjärtligt välkommen till OBK. Syftet med det här brevet är att ge dej som ny i klubben en snabb information om OBK, vad du behöver veta och vad klubben

Läs mer

BS -nytt. Boat Show i Nynäshamn den 22-24 juli. Lite ljusglimtar fanns dock, som t.ex midsommarhelgen på vår klubbholme, Norrgårdsön.

BS -nytt. Boat Show i Nynäshamn den 22-24 juli. Lite ljusglimtar fanns dock, som t.ex midsommarhelgen på vår klubbholme, Norrgårdsön. Värmdö båtsällskaps nyhetsblad, hösten 2012 Sommaren 2012 går inte till historien som en av de bättre. Säsongens första veteranbåtsträff i Wasahamnen, första helgen i juni, blev en blöt historia med oavbrutet

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 4 Friluftsdagen. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 4 Friluftsdagen. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 4 Friluftsdagen En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 Det

Läs mer

Resebrev norra Spanien och en bra bit av Portugal

Resebrev norra Spanien och en bra bit av Portugal Resebrev norra Spanien och en bra bit av Portugal När vi kom till den lilla viken Ria De Cedeira den 18 aug så blev vi liggande många nätter på svaj, vilket är det bästa vi vet (helt gratis och inga grannar

Läs mer

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Hej jag heter Felicia och är tio år. Jag bor på en gård i södra Sverige och jag har ett syskon som heter Anna. Hon är ett år äldre än mig. Jag har även en bror som är ett år, han

Läs mer

Bra Du svarar grundligt på frågorna. Du motiverar och förklarar dina egna tankar.

Bra Du svarar grundligt på frågorna. Du motiverar och förklarar dina egna tankar. Instuderingsfrågor Bibeln och kristendomen - Läs följande sidor i läroboken 30-38 (om Bibeln) och 55-60, 62, 67-68 (om kristendomen) - Läs följande stenciler: Jesu under, äktenskapsbryterskan och Jesu

Läs mer

Stockholm, vårt mål.

Stockholm, vårt mål. 2013-07-13 Stockholm, vårt mål. Vi har varit för första gången med egen båt i vår huvudstad, en fin upplevelse att komma via södertörn och Dalarö in genom det vackra Stäket och Skurusundet ända in till

Läs mer

Segling till Shetland 2015

Segling till Shetland 2015 Segling till Shetland 2015 Kryssarklubbens solister ordnade en eskadersegling 2015 till Shetland vilket passade mig bra. Jag har aldrig seglat eskader förut, men det lät trevligt. Vi skulle bli 4 båtar

Läs mer

Resebrev nr 5 2014. Några slöa veckor i Datca-området o sedan ett besök av Pelle o Dan i Götcek!

Resebrev nr 5 2014. Några slöa veckor i Datca-området o sedan ett besök av Pelle o Dan i Götcek! Resebrev nr 5 2014. Några slöa veckor i Datca-området o sedan ett besök av Pelle o Dan i Götcek! Äntligen har vi fått tummen ur och beskriva vår sista månad i Turkiet, det blir lättar o lättare att dra

Läs mer

Uddevalla Motorbåtsklubb

Uddevalla Motorbåtsklubb Här hittar du oss Klubblokalen ligger på Föreningsgatan 7 451 52 Uddevalla Telefon: 0727 22 23 23 E-Post: umk@uamotorbatsklubb.com MIDSOMMAR PÅ HOLMEN AktiviteterSkapad av Annika 2011-06-30 21:15:05 Midsommar

Läs mer

På grund igen. Ny olycka Även Vale på grund!

På grund igen. Ny olycka Även Vale på grund! 1980 På grund igen OJ, Oj, OJ... När marinen övar så går dom grundligt till väga. Bokstavligt talat, alltså. För gårdagens övningar hann knappt börja förrän patrullbåten P 154 Mode rände upp på grund.

Läs mer

SKOTTLANDSRESAN. Vi som skulle åka var jag Thomas på en Moto Guzzi 650 årsmodell 84. Anders på en Yamaha 400 enstånka.

SKOTTLANDSRESAN. Vi som skulle åka var jag Thomas på en Moto Guzzi 650 årsmodell 84. Anders på en Yamaha 400 enstånka. SKOTTLANDSRESAN Året var 1984 och vi var 4 st. killar som för första gången skulle åka på Mc-semester. Hela våren hade gått åt till att planera resan, beställa färjebiljetter med hjälp av resebyrån i Mariestad,

Läs mer

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson Insekternas värld Jorden i fara, del 1 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-31-6 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

Ombyggnad av en S30. - separat matplats/salong, dvs i praktiken minst 6 kojplatser

Ombyggnad av en S30. - separat matplats/salong, dvs i praktiken minst 6 kojplatser Ombyggnad av en S30 Nedanstående beskrivna renovering torde vara den mest genomgripande som har gjorts på en S30. Jag har inte sett båten själv, men har hört den lovordas av andra och med med vetskap om

Läs mer

Runt sjön Lago Nahuel Huapi

Runt sjön Lago Nahuel Huapi Runt sjön Lago Nahuel Huapi Villa la Angostura är en liten turistort på Lago Nahuel Huapi s norra strand. På riktig spanska uttalas Villa vijja, men här uttalas det vicha. Vi kom dit på nyårsdagen vid

Läs mer

Årsmötet drog som vanligt fullt hus hos

Årsmötet drog som vanligt fullt hus hos VBS -nytt Värmdö båtsällskaps nyhetsblad, våren 2013 REDAKTÖR KENNETH JACOBSON Den gångna vintern var den kallaste på 100 år. Den var även ovanligt nederbördsrik och både truck- och mastskjul fick snöskador.

Läs mer

BARN, BAD OCH VAtten.

BARN, BAD OCH VAtten. BARN, BAD OCH VAtten. ingen ska drunkna Varje år drunknar nio barn i Sverige. Många av olyckorna i vatten händer nära barnens hem. Alla vuxna tänker inte på att det kan finnas farliga platser för barn

Läs mer

Vattnet finns överallt även inuti varje människa.

Vattnet finns överallt även inuti varje människa. Bygg en karusell tillsammans. Ställ er i en ring och kroka fast i varandras armar. När karusellen inte får energi står den still. En av er låtsas sätta i kontakten. Karusellen börjar snurra. Dra ut kontakten.

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

Babysång Öppna förskolan Sävsjö

Babysång Öppna förskolan Sävsjö Babysång Öppna förskolan Sävsjö 1. Hej, hej på dej Hej, hej på dej, hej, hej på dej, jag kan klappa händerna hela da n. Hej, hej på dej, hej, hej på dej, jag kan klappa händerna hela da n 2. Jag kan klappa

Läs mer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer 2009-04-16 Sid: 1 (7) Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer Det var en gång en kanin som hette Kalle. Han bodde på en grön äng vid en skog, tillsammans med en massa andra kaniner. Kalle hade

Läs mer

Mamma Mu gungar. Det var en varm dag på sommaren. Solen sken, fåglarna kvittrade och flugorna surrade. Alla korna gick och betade i hagen.

Mamma Mu gungar. Det var en varm dag på sommaren. Solen sken, fåglarna kvittrade och flugorna surrade. Alla korna gick och betade i hagen. 1 Mamma Mu gungar Det var en varm dag på sommaren. Solen sken, fåglarna kvittrade och flugorna surrade. Alla korna gick och betade i hagen. Utom Mamma Mu. Mamma Mu smög iväg och hoppade över staketet.

Läs mer

Varvsektionen. Sen ses vi igen till våren både på Herstaberg och vid den nya bryggan. Härligt! För varvsektionen Daniel Johansson, ordf

Varvsektionen. Sen ses vi igen till våren både på Herstaberg och vid den nya bryggan. Härligt! För varvsektionen Daniel Johansson, ordf GLIMTEN hösten 2012 Återigen höst och årets båtsäsong är över. De flesta har nu sina båtar torrsatta. Inte blev årets säsong vädermässigt vad vi hoppades på. Men trots allt så finns det en del glädjeämnen.

Läs mer

Klubbafton torsdag 26 mars kl 19:00. Bildtittartra ff. Rorkulten. Medlemsblad för Väster Mälarkretsen, Svenska Kryssarklubben Årgång 20 nr 1 mars 2015

Klubbafton torsdag 26 mars kl 19:00. Bildtittartra ff. Rorkulten. Medlemsblad för Väster Mälarkretsen, Svenska Kryssarklubben Årgång 20 nr 1 mars 2015 Medlemsblad för Väster Mälarkretsen, Svenska Kryssarklubben Årgång 20 nr 1 mars 2015 Rorkulten. Ett nytt båtår med en ny seglingssäsong står för dörren. Det är dessutom jubileumsår för Väster Mälarkretsen

Läs mer

FAQ. Här får du svar på några av de vanligaste frågorna om MBK. Båtplats sommartid?

FAQ. Här får du svar på några av de vanligaste frågorna om MBK. Båtplats sommartid? FAQ Här får du svar på några av de vanligaste frågorna om MBK Båtplats sommartid Jag väntar besök av en båtkompis från Örebro en vecka i juli. Kan hon då få ligga i MBK Och i så fall, vad kostar det Ja,

Läs mer

Upwind beating med Celeste. foto Max Alm-Norell. Färöarna. foto Bengt Tarre

Upwind beating med Celeste. foto Max Alm-Norell. Färöarna. foto Bengt Tarre search 18 Med lust att upptacka Bengt Tarre har seglat sedan barnsben och alltid lockats av långa distanser och nya platser. Längtan efter äventyr och öppna hav resulterade så småningom i några längre

Läs mer

Att styra efter kompassen

Att styra efter kompassen Att styra efter kompassen Om du tittar på båtens kompass kan du se ett styrstreck. Ser du styrstrecket på er kompass? Svänger du med båten så snurrar skivan med de olika gradtalen, siffrorna, på kompassen.

Läs mer

Lommabuktens Seglarskola 2016

Lommabuktens Seglarskola 2016 ! Lommabuktens Seglarskola 2016 Målet med LBS seglarskola är att alla ska tycka att segling är roligt och känna sig trygga och vilja fortsätta segla! På seglarskolan lära du dig grunderna i segling och

Läs mer

Lissabon Porto Santo Madeira 2009 09 16 2009 09 27

Lissabon Porto Santo Madeira 2009 09 16 2009 09 27 Lissabon Porto Santo Madeira 2009 09 16 2009 09 27 Nu var det dags att lämna fastlandet för att segla mellan öar i ca 7 månader framåt. Efter att ha fyllt diesel och sett till att passa in tidvattnet åkte

Läs mer

bladet Årsberättelse Inbjudan Årsmöte Vintertäckning Utan bottenfärg erade aktiviteter 2013 Medlemstidning för Svenska S-30-förbundet förbundet

bladet Årsberättelse Inbjudan Årsmöte Vintertäckning Utan bottenfärg erade aktiviteter 2013 Medlemstidning för Svenska S-30-förbundet förbundet S - -bladet bladet Årsberättelse Inbjudan Årsmöte Vintertäckning Utan bottenfärg Planerade erade aktiviteter 2013 Nr 1 Feb 2013 Medlemstidning för Svenska S-30-förbundet S förbundet Insidan Svenska S30

Läs mer

MEDLEMSBLAD 3/2015 JUNI-AUGUSTI

MEDLEMSBLAD 3/2015 JUNI-AUGUSTI MEDLEMSBLAD 3/2015 JUNI-AUGUSTI Eriksgatan 8 IV våningen Verksamhetsledare Miivi Selin-Patel; 050 446 2974 00100 Helsingfors Ordförande Riitta Aarrevuo; 050 4634 4746 Telefon till kansliet; 045 863 7800

Läs mer

Resebrev från Gran Canaria o Teneriffa och med besök av Astrid o Cato samt Ninni o Roy. Före det så hann vi med en båtupptagning på land

Resebrev från Gran Canaria o Teneriffa och med besök av Astrid o Cato samt Ninni o Roy. Före det så hann vi med en båtupptagning på land Resebrev från Gran Canaria o Teneriffa och med besök av Astrid o Cato samt Ninni o Roy. Före det så hann vi med en båtupptagning på land Under denna period började med att PEGASUS skulle upp på land (den

Läs mer

ASMK s Seglarskolehandbok

ASMK s Seglarskolehandbok ASMK s Seglarskolehandbok Målet med ASMK s seglarskola är att alla ska tycka segling är roligt och att alla känner sig trygga på sjön. Vi jobbar för att alla vill fortsätta att segla efter seglarskolan!

Läs mer

UNDERVISNINGSMATERIAL

UNDERVISNINGSMATERIAL UNDERVISNINGSMATERIAL LÄRARDOKUMENT UNDERVISNINGSMATERIAL 3: JABALI TILLVERKAR LEKSAKER ÄVENTYRSPAKET UPPFINNARNA I AFRIKA Copyright De Uitvinders Utgåva 2012 Version 2.0 EN BERÄTTELSE UPPFINNARNA IN AFRIKA

Läs mer

Spöket i Sala Silvergruva

Spöket i Sala Silvergruva Spöket i Sala Silvergruva Hej! Jag har hört att du jobbar som smådeckare och jag skulle behöva hjälp av dig. Det är bäst att du får höra vad jag behöver hjälp med. I Sala finns Sala Silvergruva, den har

Läs mer

Resebrev från Gran Canaria, Tenneriffa, La Gomera, El Hierro och med besök av Lisa o Sivert, Anette o Kenneth, Monica o Peter o Inger o Hasse

Resebrev från Gran Canaria, Tenneriffa, La Gomera, El Hierro och med besök av Lisa o Sivert, Anette o Kenneth, Monica o Peter o Inger o Hasse Resebrev från Gran Canaria, Tenneriffa, La Gomera, El Hierro och med besök av Lisa o Sivert, Anette o Kenneth, Monica o Peter o Inger o Hasse Under denna period har vi hunnit besöka Gran Canaria, Teneriffa;

Läs mer

Den nordiska Folkbåten

Den nordiska Folkbåten Den nordiska Folkbåten Foton: Berth Höjer Kappsegling Den Nordiska Folkbåten är idag en av Europas mest aktiva kölbåtsklasser när det gäller kappsegling Folkbåten har blivit en klassiker som de senaste

Läs mer

SKOTTLAND 2007. 4 - Längs skotska väst- & nordkusten 27 juli 9 augusti

SKOTTLAND 2007. 4 - Längs skotska väst- & nordkusten 27 juli 9 augusti SKOTTLAND 2007. 4 - Längs skotska väst- & nordkusten 27 juli 9 augusti Från Port Ellen kom vi inte iväg förrän mitt på dagen och fick då en härlig segling upp genom Sound of Jura i västlig vind 10-16 m/s,

Läs mer

h ä x folk et magisk a kr after Jo Salmson Illustrationer av Natalia Batista

h ä x folk et magisk a kr after Jo Salmson Illustrationer av Natalia Batista h ä x folk et magisk a kr after Jo Salmson Illustrationer av Natalia Batista Kapitel 1 I full galopp Sol Hästarna galopperade så snabbt att Sol fick tårar i ögonen. Hon hann knappt ducka för ett par lågt

Läs mer

Fbk Visionsgrupp har begränsat sitt arbete till västra hamnplan och västra pirarmarna.

Fbk Visionsgrupp har begränsat sitt arbete till västra hamnplan och västra pirarmarna. Vision Falsterbokanalen. Bakgrund Sjöfartsverkets och Vellinge kommuns avsiktsförklaring att utveckla området kring Falsterbokanalen kommer att påverka Falsterbokanalens båtklubbs framtid. Kommunen gav

Läs mer

Informationsblad för medlemmarna i Lidköpings Fågelklubb Nummer 1 år 2001. Förenings information

Informationsblad för medlemmarna i Lidköpings Fågelklubb Nummer 1 år 2001. Förenings information UVEN Informationsblad för medlemmarna i Lidköpings Fågelklubb Nummer 1 år 2001 FÖRENINGS INFORMATION 1 FÖRENINGS FUNKTIONÄRER 2 VERKSAMHETSRAPPORT 2000 2 KORTA NOTERINGAR 3 JUBILEUMSFEST 3 PROGRAM 2001

Läs mer

FEBRUARI 2013. Kvar i Östersund. den 23 februari 2013. VM stafett. den 15 februari 2013

FEBRUARI 2013. Kvar i Östersund. den 23 februari 2013. VM stafett. den 15 februari 2013 FEBRUARI 2013 Kvar i Östersund den 23 februari 2013 Har nu hunnit vara hemma några dagar efter VM som var en stor upplevelse för min del, tiden hemma har bestått till största delen av vila och återhämtning

Läs mer

Resebrev nr 11, 3 oktober 11 november 2011. Resan runt Leros, Kalymnos, Lipsi, o Patmos!

Resebrev nr 11, 3 oktober 11 november 2011. Resan runt Leros, Kalymnos, Lipsi, o Patmos! Resebrev nr 11, 3 oktober 11 november 2011. Resan runt Leros, Kalymnos, Lipsi, o Patmos! Efter att vi lämnat av Torpagojorna o båten Hero på Kos, tog vi en segling ner på södersidan av Kos. Som vanligt

Läs mer

Både VM och SM till Mollösund i sommar!

Både VM och SM till Mollösund i sommar! Både VM och SM till Mollösund i sommar! Det er med stor glädje Mollösunds Båtförening nu kan sätta Mollösund på Sveriges kappseglingskarta. I konkurrens med andra segelklubbar har MBF fått äran att arrangera

Läs mer

Nummer 3-4 2010 ORDFÖRANDEN HAR ORDET

Nummer 3-4 2010 ORDFÖRANDEN HAR ORDET Nummer 3-4 2010 ORDFÖRANDEN HAR ORDET Nu har vi varit i Sjötorp på varv med Polstjärnan. Vi hade fina resor både dit och hem. Måndagen den 19 september på morgonen gick vi in torrdockan och blev kvar där

Läs mer

10 september. 4 september

10 september. 4 september I AM GREGER PUTTESSON 4 september Hej dumma dagbok jag skriver för att min mormor gav mig den i julklapp! Jag heter Greger förresten, Greger Puttesson. Min mamma och pappa är konstiga, de tror att jag

Läs mer

Felix och gammelgäddan

Felix och gammelgäddan Felix och gammelgäddan Tycker du om den här sagan? Surfa in på www.smasagor.se Där kan du hitta fler sagor Har du funderingar, kommentarer eller frågor skicka ett epostmeddelande till jonny_carlsson@passagen.se

Läs mer

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo!

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! Det började för många år sedan när jag och min fd fru, mina föräldrar och min farmor åkte till Oppdal i Norge. Vi skulle besöka farmors syster mm. Farmor

Läs mer

SSÅV medlemsenkät 2003.

SSÅV medlemsenkät 2003. 1 SSÅV medlemsenkät 2003. SSÅV upplever en period med mycket aktiviteter inom både kölbåtssegling och jollesegling (ungdomsverksamhet). Vad vi ser är en svacka i deltagandet inom kölbåtsverksamheten, samtidig

Läs mer

OTTSJÖ fjällflygläger 2003 av Lennart Jonsson

OTTSJÖ fjällflygläger 2003 av Lennart Jonsson OTTSJÖ fjällflygläger 2003 av Lennart Jonsson 5/3 Onsdag. Startar resan genom att plocka upp ASK 21:an på Vängsö Klockan 13:00. 18:30 kommer jag till vandrarhemmet vid Iggesund där jag övernattar. 6/3

Läs mer

Resebrev 14 september - 15 oktober, Sicilien runt

Resebrev 14 september - 15 oktober, Sicilien runt Resebrev 14 september - 15 oktober, Sicilien runt Från Malta o till Sicilien är det bara en Skagen resa i våra mått, det skuttet tog vi den 14 september o hamnade i viken Rada Di Portopalo på södra delen

Läs mer

OBS! seglarskola för Feva kan ha andra tider, se hemsidan och detta gäller även prova-på-kursen.

OBS! seglarskola för Feva kan ha andra tider, se hemsidan och detta gäller även prova-på-kursen. SEGLARSKOLEHANDBOK VÄLKOMMEN TILL RÖSS SEGLARSKOLA/PROVA-PÅ! Målet med RÖSS seglarskola är att alla ska tycka att segling är roligt och känna sig trygga och vilja fortsätta segla! På seglarskolan lära

Läs mer

Sommar i Träslövsläge o tillbaks i Turkiet, besök av Malin o Germos!.

Sommar i Träslövsläge o tillbaks i Turkiet, besök av Malin o Germos!. Resebrev nr 5, 2013 Sommar i Träslövsläge o tillbaks i Turkiet, besök av Malin o Germos!. Nu var det länge sedan vi skrev ett resebrev o detta kan ju bero på att vi varit hemma i Sverige en hel del i sommar.

Läs mer

Båtklubbarnas. Båtklubbarnas Dag 2010

Båtklubbarnas. Båtklubbarnas Dag 2010 PARADEN B Å T K L U B B A R N A S D A G 2 0 No 1 1 0 i STA D E N NM S T O C K H O L Båtklubbarnas Dag p r e m i ä r f ö r e n n y t r a d i t i o n Konceptet Vi inviterade Stockholms alla ideella båtklubbar

Läs mer

Har du saknat mig? Prolog Nu är det 12 år sedan och jag tänker fortfarande på det. Hur mamma skriker på pappa att han ska gå medan han skriker tillbaka, det var då han lämnade oss och tillbaka kom han

Läs mer

JULI 2012. Storsjöyran. den 28 juli 2012

JULI 2012. Storsjöyran. den 28 juli 2012 JULI 2012 Storsjöyran den 28 juli 2012 Nu har det gått några dagar sen sist och jag har haft en vecka med lugnare träning, vilket har varit ganska skönt då det är Yran-vecka i stan och fullt med folk.

Läs mer

Trimguide CB 66. Trimguiden består av: 1 Förberedelser 2 Segeltrim 2.1 Under 4 m/s 2.2 4-7 m/s 2.3 Över 7 m/s

Trimguide CB 66. Trimguiden består av: 1 Förberedelser 2 Segeltrim 2.1 Under 4 m/s 2.2 4-7 m/s 2.3 Över 7 m/s Trimguide CB 66 Trimguiden består av: 1 Förberedelser 2 Segeltrim 2.1 Under 4 m/s 2.2 4-7 m/s 2.3 Över 7 m/s Trimguiden är skriven av Fredrik Åstrand, North Sails. fredrik@se.northsails.com 1. Förberedelser

Läs mer

Vikingen nr 3 2006 -------------------------------------------------------------------------------------------------

Vikingen nr 3 2006 ------------------------------------------------------------------------------------------------- Vikingen nr 3 2006 Tidningen Vikingen utkommer med 4-6 nummer per år. Alla kårens medlemmar kan skicka in bidrag till kårtidningen. Du som har varit med om någonting skoj som du vill berätta om, kom in

Läs mer

Klubblad. Nr 4 Årgång 26 2003-09-01. Södra hamnen en Augustikväll

Klubblad. Nr 4 Årgång 26 2003-09-01. Södra hamnen en Augustikväll Klubblad Nr 4 Årgång 26 2003-09-01 Adress styrelse: Adress hamnen: Kungälvs Motor- och Segelbåtsällskap Nordöhamnen Nordön 310 442 75 LYCKE Box 511 442 15 KUNGÄLV Telefon hamnkontor 0303-22 57 23 kontor

Läs mer

GISEKVARNS HISTORIA. En samling berättelser om tiden som varit. Berättat av medlemmar i Gisekvarns Tomtägareförening och andra

GISEKVARNS HISTORIA. En samling berättelser om tiden som varit. Berättat av medlemmar i Gisekvarns Tomtägareförening och andra GISEKVARNS HISTORIA En samling berättelser om tiden som varit Berättat av medlemmar i Gisekvarns Tomtägareförening och andra sid 1 (Fakta kring Gisekvarn berättat vid Gisekvarns tomtområdes 30-årsjubileumsfirande

Läs mer

I SKOLAN PÅ EGEN HAND. Skolmaterial från Marinmuseum

I SKOLAN PÅ EGEN HAND. Skolmaterial från Marinmuseum I SKOLAN PÅ EGEN HAND Skolmaterial från Marinmuseum Örlogsstaden Karlskrona och Marinmuseum Karlskrona var i flera hundra år en viktig plats för Sveriges flotta, den del av militären som har ansvar för

Läs mer

FK Stigens fjälltur påsk 2013

FK Stigens fjälltur påsk 2013 FK Stigens fjälltur påsk 2013 Efter en utsökt lunch på Grövelsjöns Fjällstation startade turen den 1:a april med 3 km uppförsbacke. Med stighudar gick det utmärkt, och efter en knapp timme var det dags

Läs mer

Till vägs ände, Norge. 21-30/7 2010

Till vägs ände, Norge. 21-30/7 2010 Till vägs ände, Norge. 21-30/7 2010 Dag 1: Så är det då dags. Marcus och jag är först på plats, en dag innan till och med. Allt för att kunna tvätta underkläder. Vi har redan varit ute och kört motorcykel

Läs mer

Hasse Andersson - Avtryck i naturen

Hasse Andersson - Avtryck i naturen Hasse Andersson - Avtryck i naturen En i gänget Efter nio timmar i bil anländer jag till Kongsvold fjällstation i Norge. Klockan är halv fyra och solen står fortfarande högt på himlen. Det är september

Läs mer

KAMRATSKAP ÖRLOGSTRADITION SJÖFÖRSVAR

KAMRATSKAP ÖRLOGSTRADITION SJÖFÖRSVAR Flaskposten KAMRATSKAP ÖRLOGSTRADITION SJÖFÖRSVAR Ordförandens spalt Jag och min fru Jane, köpte en liten segelbåt under senare delen av denna sommar och jag tror vi fått en något skev bild av båtlivet.

Läs mer

RUTTFÖRSLAG FÖR EN VECKAS SEGLING NORR OCH SÖDER FRÅN SPLIT

RUTTFÖRSLAG FÖR EN VECKAS SEGLING NORR OCH SÖDER FRÅN SPLIT RUTTFÖRSLAG FÖR EN VECKAS SEGLING NORR OCH SÖDER FRÅN SPLIT 7 DAGAR SÖDER UT: Dag 1 - Trogir Vi rekommenderar er att segla norr ut er under första dag till staden Trogir. Trogir är en riktig pärla och

Läs mer

Före Start Var ute i god tid Lämna hamnen först psykar konkurrenter Kolla vädret Gör en bedömning om hur vinden kommer vara över dagen Riktning kommer

Före Start Var ute i god tid Lämna hamnen först psykar konkurrenter Kolla vädret Gör en bedömning om hur vinden kommer vara över dagen Riktning kommer Starten! Före Start Var ute i god tid Lämna hamnen först psykar konkurrenter Kolla vädret Gör en bedömning om hur vinden kommer vara över dagen Riktning kommer den vara stabil eller kommer det vrida Styrka

Läs mer

Innehållsförteckning. Kapitel 1

Innehållsförteckning. Kapitel 1 Innehållsförteckning Kapitel 1, Zara: sid 1 Kapitel 2, Jagad: sid 2 Kapitel 3, Slagna: sid 3 Kapitel 4, Killen i kassan: sid 5 Kapitel 5, Frågorna: sid 7 Kapitel 6, Fångade: sid 8 Kapitel 1 Zara Hej, mitt

Läs mer

Gijon La Coruna - Porto 2009-08-01 2009-09-01

Gijon La Coruna - Porto 2009-08-01 2009-09-01 Gijon La Coruna - Porto 2009-08-01 2009-09-01 När vi lägger till i Gijon hör vi ett himla oväsen ifrån staden. Självklart är det ca 15 säckpipeblåsare som håller på att stämma sin instrument. Det roliga

Läs mer

Kurt qvo vadis? 2007-01-11. Av Ellenor Lindgren

Kurt qvo vadis? 2007-01-11. Av Ellenor Lindgren qvo vadis? 2007-01-11 Av Ellenor Lindgren SCEN 1 HEMMA Publikinsläpp. tar emot publiken och förklarar att slagit huvudet. har bandage runt huvudet och ligger och ojar sig på scenen. leker och gör skuggspel.

Läs mer

SJÖODJURET. Mamma, vad heter fyren? sa Jack. Jag vet faktiskt inte, Jack, sa Claire, men det bor en i fyren.

SJÖODJURET. Mamma, vad heter fyren? sa Jack. Jag vet faktiskt inte, Jack, sa Claire, men det bor en i fyren. SJÖODJURET Klockan var 10 på förmiddagen en solig dag. Det var en pojke som letade efter stenar på stranden medan mamma solade. Stranden var tom. Vinden kom mot ansiktet. Det var skönt. Pojken hette Jack.

Läs mer

ABC klubben. Historiestund med mormor Asta. Av Edvin Bucht. Djuptjärnsskolan Kalix

ABC klubben. Historiestund med mormor Asta. Av Edvin Bucht. Djuptjärnsskolan Kalix ABC klubben Historiestund med mormor Asta Av Edvin Bucht 3a Djuptjärnsskolan Kalix Nu är Lea, Jacob och Dennis på väg till sin mormor, Asta som hon heter. Dom körde från orten Kalix, till deras mormor,

Läs mer

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige.

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Är det inte meningen att samhället ska hjälpa de som har det mindre bra? Är det inte meningen att man ska få stöd till ett bättre mående och leverne? Är det

Läs mer

Min andra vandring genom Sarek, del 1

Min andra vandring genom Sarek, del 1 Min andra vandring genom Sarek, del 1 Min andra ensamvandring skulle egentligen leda från öst till väst genom Sarek: från Saltoluokta längs Pietsaure, över Guhkesvákkjåhkå, Skarja, Guophervágge till Padjelantaleden

Läs mer

De gröna demonerna. Jorden i fara, del 2

De gröna demonerna. Jorden i fara, del 2 De gröna demonerna Jorden i fara, del 2 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-35-4 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

Hajkrapport Gnagarhajken 2-3 juni 2012 av Pliiiggis

Hajkrapport Gnagarhajken 2-3 juni 2012 av Pliiiggis Hajkrapport Gnagarhajken 2-3 juni 2012 av Pliiiggis Jag får väl börja med att tack för förtroendet att ni vågade skicka ut era scouter med Lillen och mig i den kallaste och regnigaste junihelg i mannaminne.

Läs mer

Välkommen till Sandöarna!

Välkommen till Sandöarna! Välkommen till Sandöarna! Sandöarna förvaltas av Svinninge Marina Klubb. Bryggorna är avsedda för klubbens medlemmar som för klubbens vimpel. Icke medlemmar kan, i mån av plats, disponera hamnen mot erläggande

Läs mer

Dessa punkter tar upp sådant som kan skada personer, båtar, byggnader, bryggor eller annan utrustning.

Dessa punkter tar upp sådant som kan skada personer, båtar, byggnader, bryggor eller annan utrustning. Sid 1 (5) A1 A2 A. SÄKERHETSREGLER Dessa punkter tar upp sådant som kan skada personer, båtar, byggnader, bryggor eller annan utrustning. Den medlem som inte följer dessa regler, kan bli av med båtplatsen.

Läs mer

Riksgränsen Björkliden

Riksgränsen Björkliden Riksgränsen Björkliden 16 22 april 2016 Lapporten i månljus den 21 april 2016 Tåget var det naturliga valet till Katterjåkk invid Riksgränsen. Ännu så sent som 1981 var tåget det enda sättet att ta sig

Läs mer

SÖDERARMS SKÄRGÅRD torsdag till söndag 12-15 juli 2012

SÖDERARMS SKÄRGÅRD torsdag till söndag 12-15 juli 2012 SÖDERARMS SKÄRGÅRD torsdag till söndag 12-15 juli 2012 Vi är åtta personer, varav två är ledare, Mats och Heléne. Inför paddlingen har vi önskningar att vädret ska tillåta oss besök på Håkansskär och Torskär

Läs mer

Kapitel 1 Resan. - Oj nu börjar det bli mörkt sa jag till Sergio.

Kapitel 1 Resan. - Oj nu börjar det bli mörkt sa jag till Sergio. Kapitel 1 Resan. Äntligen är jag på väg till Spanien för att spela min första match med Real Madrid. Jag heter Marko och jag är 19 år gammal. Jag och min kompis Sergio är på väg med ett jätte stort kryssnings

Läs mer

Vykort från Cucao, Isla de Chiloé

Vykort från Cucao, Isla de Chiloé Vykort från Cucao, Isla de Chiloé Vi längtade ut till havet Océano Pacífico där vi trodde att vi kunde idka lite beach walking, dvs. vandring på stranden. Har man en gång provat detta vill man alltid tillbaka.

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Endags träningstävling i Basic!

Endags träningstävling i Basic! Endags träningstävling i Basic! Tips och råd för arrangörer av Patrick Roos 1 Syfte med endags träningstävling i Basic Att tävla eller arrangera tävling är ett stort steg för många R/C-flygare och klubbar.

Läs mer

40-årskris helt klart!

40-årskris helt klart! 40-årskris helt klart! Oj, det kom som ett brev på posten! En stor och enorm hemsk känsla! Det var krisdags igen! Jag ville helst inte vara med, jag kände mig så totalt misslyckad mitt i mitt liv! Så här

Läs mer