Delårsbokslut och helårsprognos. (Version till KF)

Transkript

1 Delårsbokslut och helårsprognos (Version till KF)

2 Verksamhetsberättelse delårsbokslut (91)

3 Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse kommunen... 5 Personalredovisning Kommunens samlade verksamhet Ekonomi Tillämpade redovisningsprinciper Kommunledningsstab Viktiga händelser Måluppfyllelse Ekonomiskt utfall Investeringar Personal Nyckeltal Framtiden Kommunteknik och service Viktiga händelser Måluppfyllelse Ekonomiskt utfall Investeringar Personal Nyckeltal Framtiden Kultur, fritid och näringsliv Viktiga händelser Måluppfyllelse Ekonomiskt utfall Investeringar Personal Nyckeltal Framtiden Barn och utbildning Viktiga händelser Måluppfyllelse Ekonomiskt utfall Investeringar Personal Nyckeltal Verksamhetsberättelse delårsbokslut (91)

4 Framtiden Miljö- och bygg Viktiga händelser Måluppfyllelse Ekonomiskt utfall Investeringar Personal Nyckeltal Framtiden Vård och omsorg Viktiga händelser Måluppfyllelse Ekonomiskt utfall Investeringar Personal Nyckeltal Framtiden Lärande och arbete Viktiga händelser Måluppfyllelse Ekonomiskt utfall Investeringar Personal Nyckeltal Framtiden Överförmyndarnämnden Viktiga händelser Måluppfyllelse Ekonomiskt utfall Investeringar Personal Nyckeltal Framtiden Verksamhetsberättelse delårsbokslut (91)

5 Förvaltningsberättelse kommunen Inledning Delårsbokslutet ska enligt den kommunala redovisningslagen innehålla en översiktlig redogörelse för utvecklingen av verksamheten och resultat sedan föregående års utgång (årsredovisningen 2013). Dokumenten resultaträkning, redovisning av kassaflöden och balansräkning ingår. I delårsbokslutet görs också en helårsprognos mot budget och en jämförelse med föregående års delårsrapport. Upplysningar ska lämnas om förhållanden som inte redovisas i balans- och resultaträkningen men som är viktiga för bedömningen av kommunens resultat och ställning. Det ska även framgå händelser av väsentlig betydelse för kommunen som inträffat under rapportperioden eller efter dennas slut. Delårsbokslutet tillsammans med uppföljningen under året har som huvudsyfte att informera beslutsfattarna om kommunens faktiska finansiella utveckling under året. Delårsbokslutet är också en del av kommunstyrelsens och övriga nämnders rapport till kommunfullmäktige över verksamhetsåret. Budgetuppföljningar redovisas månadsvis till kommunstyrelsen och rapporteras sedan vidare till kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige har bestämt att delårsbokslutet skall behandlas senast i oktober. Revisorerna ska göra en skriftlig bedömning om resultatet i delårsrapporten är förenligt med de mål fullmäktige beslutat om i budget och plan. Bedömningen skall biläggas delårsrapporten. Övergripande finansiella mål Förvaltningsberättelsen ska innehålla en utvärdering om målen för en god ekonomisk hushållning har uppnåtts. God ekonomisk hushållning Kommunens resultat ska långsiktigt uppgå till 2 % av skatteintäkter och skatteutjämning. Målet uppnås inte. Per delåret uppgår resultatet till 0,7 % av skatteintäkterna och per helåret är prognosen 0,1 %. Sett över senaste femårsperioden med denna prognos uppgår resultatet till 1,9 % av skatteintäkterna. Samtliga investeringar utom återvinningscentral Kvarntorp, konvertering oljepannor och membranfilter VA-verk ska skattefinansieras Målet uppnås i delåret och bedöms även uppnås per helåret. Kommunens soliditet ska uppgå till minst 60 %. Bedömningen är att målet kommer att uppnås. Soliditeten visar hur stor andel av de totala tillgångarna som kommunen själv äger, det vill säga det egna kapitalet i förhållande till de totala tillgångarna. Soliditeten per delåret uppgår till 61 % och prognosen för helåret är 60 %. Nämnder och styrelse ska hålla sig inom sin ekonomiska ram och därmed bidra till att kommunens övergripande finansiella mål kan nås. Målet kommer inte att uppnås varken per delåret eller helåret. Balanskravet Kommunallagen stadgar att kommunen ska ha en god ekonomisk hushållning. Balanskravet innebär att kostnaderna inte får överstiga intäkterna. Om ett negativt resultat uppstår skall detta täckas inom en treårsperiod. En redogörelse över avstämning av balanskravet per visar att resultatet enligt resultaträkningen 2,8 mnkr, avräknat samtliga realisationsvinster på 0,2 mnkr (Försäljning bostadsrätt Ängen) uppgår till 2,6 mnkr. Enligt prognosen för helåret 2014 blir resultatet 0,6 mnkr, avräknat 0,2 mnkr vilket ger ett balanserat resultat på 0,4 mnkr. Balanskravet uppnås i delårsbokslutet 2014 och bedöms också uppnås enligt prognosen på helårsbasis. Medborgare Alla har en god uppväxt Målet är delvis uppnått Kommunteknik och service Kommunens lekplatser har fått mycket klagomål från allmänheten. Målet med välskötta lekplatser uppnås ej pga. bristande ekonomi och tidsbrist. Tack vare extra investeringsmedel har upprustning påbörjats med att 4 st. raserade Verksamhetsberättelse delårsbokslut (91)

6 lekparker bytts ut. Vi erbjuder alla bra möjligheter till motion på våra motionsspår som sköts på ett bra sätt. Konstsnö kunde tyvärr inte läggas ut vid Sisugården pga. mild vinter Kultur, fritid och näringsliv Simhallen erbjuder planlagd simundervisning för skolan och kommunen har en fortsatt hög simkunnighet vilket ger en god trygghet. Arbetet med att skapa trygga och välkomnade miljöer runt om i Forshaga kommun fortsätter genom den förvaltningsövergripande gruppen "Intryck Forshaga". Vidare uppmuntras arrangörer som står bakom mötesplatser där olika människor möts. Biblioteken erbjuder läse klubb för barn, genomför och planerar författarveckan. Kulturskolan genomför orkesterklass i alla åk 2 eller 3. Fler ämnen erbjuds som dans, teater, cirkus och teknik. Kulturskolan har tyvärr långa köer på alla instrument, framförallt på gitarr och piano. Gruppkurser har därför startats i gitarr. Verksamheten har nu nått max vad budgeten klarar och kommer därför inte att kunna erbjuda fler elever att delta eller fler ämnen. Kultur i skolan har en planlagd verksamhet och erbjuder ett brett utbud av olika aktiviteter och projekt. Eleverna har nu gått igenom hela Wermland Operas utbud och under våren kommer annan verksamhet att erbjudas på grund av att det inte finns några nya uppsättningar att köpa in. Arbetet med att utveckla föreningarna i kommunen har påbörjats. De har varit god uppslutning och siktet är inställt på det första delmålet som är att göra en "Skattning & analys" av föreningens nuläge. Idrottsskolan har erbjudit flera läger på lov och utbildat unga ledare samt haft verksamhet en eftermiddag i veckan på skolan för åk 2. Utedagar i Dömle och på hembygdsgården har utökats och utvecklats med många deltagare. Barn- och utbildning Barn och familjs implementering av regional samverkansrutin gällande familjehemsplacerade barn och ungdomar har varit framgångsrikt. Alla verksamheter arbetar med normer och värden och ser att förhållningssätt som att vara nära, lyhörda, intresserade av och bekräftande främjar både barn/elevers trivsel samt deras förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt att vilja hjälpa andra. Förskoleverksamheten har påbörjat ett processdokument "barnhälsan" med avsikt att ha en gemensam barnhälsa dit barnhälsovård och skolpsykolog inbjuds för att lyfta övergripande frågor tillsammans. Elevhälsogrupperna följer ständigt upp elevernas mående och resultat. Det förebyggande arbetet har utökats med familjecoach. Förebyggandearbetet har utvecklats under våren, familjecoach, familjepedagog och familjebehandlare har öppen ingång och möter barn/elever och föräldrar på ett förebyggande sätt med bland annat samtal och stöd i hemmet. De allra flesta föräldrar i kommunen klarar av föräldrarollen. Psykologer, kuratorer, skolsköterskor, socialsekreterare, övrig personal erbjuder stöd genom möten med vårdnadshavare för att stärka och inspirera. En markant ökning av anmälningar till socialtjänsten har skett under våren Två psykologer arbetar på barn- och utbildning med stöd och utbildning till lärare, socialsekreterare, enskild elev, vårdnadshavare, arbetslag på förskolan och familjepedagoger. Miljö- och byggnämnden I det pågående arbetet med detaljplan för området vid Lyckan-Acksjön finns planer för en gång och cykelväg. Arbete med säkrare vägkorsningar har skett genom ett aktivt tillsynsarbete. Skapande/bevarande av bilfria promenad- och cykelstråk intill bostadsområden har beaktats vid all planläggning. Lärande- och arbete HVB Fridhem har mottagit och integrerat barn/ungdomar enligt avtal. Alla ungdomar, födda -98, som sökte sommarjobb vid kommunen fick arbete. Valmöjligheterna för livslångt lärande har ökat under året, främst genom samverkan med Karlstads universitet och Molkoms Folkhögskola. Allas delaktighet genom information och en öppen dialog med medborgarna. Målet är delvis uppnått Kommunledningsstaben Medborgarnas tillgång till snabb och aktuell information har förändrats väsentligt med sociala medier. Kontakten har distribuerats enligt plan. Lättläst information om kommunens verksamheter presenterades på webben. Genom lättillgänglig information har alla möjligheter att följa kommunens arbete, och även komma in med upplysningar och felanmälningar, som kan åtgärdas på ett effektivt sätt. Verksamhetsberättelse delårsbokslut (91)

7 Kommunens deltagande i SKL:s projekt om medborgardialog som en del av styrningen har öppnat upp för nya arbetsformer och processer i kommunfullmäktige. Det ger politiken en god förståelse för sitt uppdrag samt att dialogen med medborgarna ger politiken ett bredare beslutsunderlag. Projektet har medfört ökad samverkan mellan verksamheterna. Politiker på plats har ökat dialogen och politikernas synlighet. Kommunen har fortsatt samarbete med övriga värmlandskommuner vad gäller arbetet med e-tjänster. Kommunens reception och telefonväxel är bemannad måndag till fredag under kontorstid. Övrig tid görs hänvisning till de som ringer kommunen. Personalen jobbar utifrån kommunens värdegrund och skapar dagligen goda möten. Personalen lämnar information och slussar vidare de som ringer och de som besöker kommunen så att de får svar på sina frågor. Kommunteknik och service Målet med att lägga ut information på hemsida och nu även facebook uppfylls med god marginal. Kommuntekniks kommunikatör bevakar detta och information läggs ut dygnet runt vid större händelser till exempel vattenläckor med mera. Kommunteknik och service är den förvaltning som får in mest synpunkter och frågor om främst yttre miljön. Kommuninvånarna påverkar främst genom facebookinlägg. Kommunen kan där delvis föra en dialog. Målet med en enkät om Kommuntekniks verksamhet är ej genomförd. Däremot fanns det frågor i kommunens övergripande enkät som har utförts. Kultur, fritid och näringsliv Förvaltningens informationsspridning har ökat markant med en egen kommunikatör som kan bevaka, utforma och sprida marknadsföringsmaterial till alla de olika arrangemang som erbjuds genom förvaltningens försorg. Ungdomsrådet har haft möte med KSAU under våren enligt plan. Ett dialogcafé är genomfört. Ungdomsrådet har genomfört och planerat aktiviteter för andra unga i kommunen. Småföretagarrådet fortsätter sitt arbete enligt plan och inkommer med synpunkter och förslag till näringslivsenhetens arbete. Andra samhällsgrupperingar jobbar vidare med sina projekt så som fiber till byn, besöksnäring eller infrastruktur. Barn- och utbildning Aktuella kartläggningar visar på ett ökat inflytande från eleverna, men arbetet fortsätter och utvecklas. Föräldrar är alltid välkomna att delta i våra verksamheter och blir också inbjudna till olika möten. Ibland är det en balansgång mellan vad vårdnadshavare kan ha inflytande över och vad de inte ska ha inflytande över. De små barnen utan verbala möjligheter att uttrycka sig har personal runt omkring sig som hjälper dom att förmedla och sätta ord på det som barnet önskar uttrycka. Modersmålsundervisningen och studiehandledning är en viktig del i att barn/elever ges möjlighet till delaktighet. Vård- och omsorg Resultat från öppna jämförelser, i fråga om möjligheter att påverka sin egen livssituation, inkommer senare, kan inte analyseras ännu. En aktuell genomförandeplan gör det möjligt för den enskilde att i hög grad kunna påverka hur beviljade insatser utförs. De flesta brukare inom förvaltningen har en genomförandeplan som följs upp regelbundet. Ytterligare arbete med utformandet och delaktigheten behövs. Lärande- och arbete Förvaltningen har under året aktualiserat information om verksamheterna och former för klagomålshantering. Klagomål redovisas regelbundet inför nämnden. God hälsa bland medborgarna. Målet är delvis uppnått per delåret. Kommunledningsstaben Forshaga kommun köper tjänst gällande konsumentupplysning av Karlstads kommun, Rådrummet. Där får medborgarna juridisk vägledning. Forshaga kommun har ett avtal med Karlstads kommun gällande konsumentupplysning som gäller fram till och med 31/ Konsumentverket inrättar fr.o.m en första linje för konsumenter att vända sig till, vilket innebär att Rådrummet i Karlstad kommer att få en annan roll. Under hösten 2014 ska det utredas hur en sådan omstrukturering kan se ut och där Forshaga kommun ska vara delaktiga. Karlstads kommun kommer också senast i november 2014 bjuda in till samtal och dialog kring framtida konsumentrådgivning. Kommunteknik och service Vattenkvaliteten varierar under året. Det handlar om att vattnet tidvis blir brunare och är godkänt med anmärkning. OBS! inga bakterier har påträffats. För att nå målet måste en investering med nytt reningsfilter utföras i vattenverket vilket tidigare upphandling avbrutits pga. överklagande. Ny upphandling är ute nu. Utsläppsvatten från reningsverket är bra. Kostenheten bidrar till att kostpolicyn från jan -12 följs. Kostenheten har kvalitetssäkrat hela måltidsverksamheten med hjälp av Karolinska institutets verktyg "skolmat Sverige". Enligt skollagen ska skolans måltider vara näringsriktiga. Vid bedömning av vad som är näringsriktig måltid ska de svenska näringsrekommendationerna, SNR följas. Verksamhetsberättelse delårsbokslut (91)

8 70 % av skolans måltider samt 90 % av äldrevårdens mat lagas från grunden. Enkätundersökning har utförts bland skolelever som pekar på nöjda kunder. Supéer har erbjudits vid högtiderna på året inom äldrevården. I studien, Riksmaten SLV, har man sett att intaget av bra fettkvalitet, mängden av fibrer/fullkorn, järn och D-vitamin brister hos svenska barn. Vid utvärdering av måltidsverksamheten har bl. a. dessa ämnen värderats. Barn- och utbildning Skolsköterskorna gör hälsosamtal i ELSA och där fås en bra kontroll på elevers mentala och fysiska hälsa. Det är mycket som är bra i Forshaga, men något som fortfarande sticker ut är att det är många barn som är överviktiga. Kostpolicy för förskola- och skola ska revideras under hösten 2014, inför denna revidering är det viktigt att en diskussion förs utifrån strategidokumentet "Att förebygga övervikt samt främja goda matvanor och fysisk aktivitet hos barn och ungdomar i Värmland". Skolområdenas elevhälsa och samverkan med socialtjänsten är en viktig förutsättning för framgång. Kampanjen tillsammans med Länsstyrelsen för att motverka att barn/unga börjar att röka har startat i samverkan med andra förvaltningar inom kommuner och arbetet är i full gång. Tydliga skyltar med rökförbud på skolområden har satts upp. Miljö- och bygg Fattade beslut inom miljöområdet har skett i enlighet med de nationella miljömålen. Anpassning av planfrågorna har skett kontinuerligt till de många nya regler som kommit under året från Boverket. För att effektivisera och utveckla verksamheten har möjligheterna till anpassning av Stratsys till SIS ledningssystem gällande sociala och miljömässiga krav undersökts. Lärande och arbete Budget för institutionsvård håller inte Kommunens kostnader för hela missbruksvården var kr/invånare. Jämförbara kommuner kostade 2013 ca 635 kr/invånare. I kommunens behandlingskedja saknar vi boendeformer för missbrukare. Situationen för flyktingmottagande i kommunen har varit ansträngd under första halvåret. Medarbetare God förståelse för uppdraget. Målet är delvis uppnått per delåret Kommunledningsstab Alla medarbetare i kommunen har medarbetarsamtal med sin chef. De använder sig utifrån en gemensam mall för dessa medarbetarsamtal, vilket sedan används till individuella alt. gruppgemensamma utvecklingsplaner. Värdegrundsdokument har antagits och implementeringsarbetet har påbörjats. Kommunen fortsätter arbetet med ledardagar för alla chefer men har senarelagt dessa till hösten med 2 halvdagar inplanerade. Fokus vid dessa dagar kommer vara att jobba färdigt med värdegrunden för medarbetarna. Introduktionsdagarna för nyanställda har utvecklats utifrån värdegrundsarbetet att även omfatta lunch mellan information och brandskyddsutbildning. Genom intranät finns förutsättningar för medarbetare att ta del av sina rättigheter och skyldigheter som anställd, såväl som nyheter. Kommunteknik och service Alla medarbetare erbjuds vidareutbildning i form av kortare kurser eller mässor i mån av ekonomi och tid. Ett stort behov finns just nu så prioriteringar måste ske vilket medför att målet med fullgod kompetens släpar något. Detta bevakas av respektive ansvarig chef. Vid nyrekrytering eftersöks rätt kompetens noggrant. Information läggs ut på intranätet. Ksau- och Ks- protokoll mailas ut. Övergripande förvaltningsorganisation sker vid APTträffarna. Svårt att få alla att informera sig själva via intranät. Bearbeta personalen ytterligare för att nå ut på intranätet. Kultur, fritid och näringsliv Personalen är viktiga ambassadörer för Forshaga kommun och genom ett kontinuerligt lärande ökar kompetensen och därmed förmågan att lösa situationer som uppkommer under en arbetsdag. Under året har enheten utvecklat mötesstrukturen och ansvarsfördelningen inom vissa enheter. Alla medarbetare har egna ansvarsområden som följs upp fortlöpande. Vidare har förvaltningen påbörjat ett förvaltningsövergripande arbete som syftar till att förstärka förståelsen för uppdraget och kopplingen till Forshaga kommuns tillväxtstrategi. Minnesanteckningar förs och skickas ut efter varje APT. Intranätet går att använda mer än det görs idag. Verksamhetsberättelse delårsbokslut (91)

9 Barn- och utbildning Barn och familj har utbildat två socialsekreterare i analys i barnavårdsutredningar på KAU. Förskoleverksamheterna har till exempel haft samarbetsbaserad problemlösning (CPS) och anknytningsteori med våra skolpsykologer. Utveckling pågår inom småbarnspedagogik och pedagogisk dokumentation. Fritidshemmen har fortsatt sina gemensamma utvecklingsträffar och det ger erfarenhetsutbyte, samarbete och utveckling över skolområdena. Värdskapsutbildning har erbjudits till alla och har varit mycket uppskattat med en gemensam värdegrund i kommunen. Inom skolan har mycket av kompetensutvecklingen kretsat kring utveckling av kompetenser runt betyg och bedömning. Några andra kompetensområden har varit; Matematiklyftet, ämnesgrupper, It mässa gemensamt med Karlstad med mera. Miljö- och bygg För att upprätta en god uppdragsförståelse har regelbunden resultatuppföljning genomförts via veckomöten, APT, VPdagar och utvecklingssamtal. En uppdragsbeskrivning har tagits fram för respektive tjänst. Kompetensutveckling uppmuntras och registreras i ett utbildningsregister. Utvecklingsplaner har tagits fram och uppdaterats för samtliga tjänster. Vård och omsorg Arbetet med utbildningsplanen hann aldrig påbörjas innan stora sparkrav, på grund av förvaltningens ekonomiska läge, upprättades. Viss utbildning har kunnat genomföras inom ram för prestationsersättningar och projektpengar. Målet kommer ej att uppnås helt. All personal har erbjudits och deltagit i den kommungemensamma föreläsningen kring värdskap. Etik och värdegrund har varit ständigt återkommande frågor i förvaltningen. Vi inväntar resultat från öppna jämförelser i bemötande och respekt. Lärande och arbete Planerad kompetensutveckling är inte genomförd fullt ut då kommunen har begränsat kostnaderna för kompetensutveckling Nya lagar, styrdokument och förutsättningar gör att verksamheterna systematisk arbetar med att revidera och klargöra nya rutiner. Detta är ett mödosamt arbete som omfattar både analyser, erfarenhetslärande, samverkan, beslut och förankring. Vi upptäcker regelbundet brister genom vår internkontroll som får uppmärksamhet i våra förbättringsplaner. En god hälsa bland medarbetarna. Målet delvis uppfyllt. Kommunledningsstaben Sjukfrånvaron för hela kommunen har under perioden 1 januari till 31 juli 2014 sjunkit till 4,81 %. Denna minskning från 5,07 % jämfört under samma period 2013 har flera olika förklaringar. En av dem är att kommunens nya företagshälsovård har genomfört personalvårdsronder till att gälla först och främst de förvaltningar som har störst andel medarbetare i kommunen, VON och BUN. Här har medarbetare snabbt kunnat fångas upp så det inte har lett fram till sjukskrivningar alternativt förkortat sjukskrivningar. Kultur, fritid och näringsliv Regelbundna trivselaktiviteter genomförs, under våren besökte vi Wermland Opera och såg Shrek. Ett lag från Kultur och fritid deltog i stadsloppet. Vidare har en förvaltningsövergripande träff genomfört med temat Friskvård och hälsa. Barn och utbildning Framförallt inom förskolan finns en hög sjukfrånvaro. Åtgärder: Uppmärksamma och fokusera på friskfaktorer. Se över personalscheman så att de har tydliga raster och tid för planering. Ny företagshälsovård, tydligare kartläggning av sjukfrånvaro. Samarbete sker med personalkontoret och företagshälsovården. Miljö- och bygg Friskvårdsaktiviteter och utnyttjande av friskvårdstimmen uppmuntras. APT-möten kopplas när så ges tillfälle till friskvård, t.ex. cykling utmed klarälvsbanan Vård och omsorg Arbetet tillsammans med personalkontoret och Clarahälsan, med att minska antalet sjukskrivna i framförallt äldreomsorgen, har påbörjats och fortsätter under hösten. Ännu kan vi inte se några tydliga resultat. Verksamhetsberättelse delårsbokslut (91)

10 Ekonomi Hållbar utveckling Målet är delvis uppnått per delåret. Kommunteknik Målet med samverkan inom renhållning är uppnått. Beslut om matavfallssortering ska tas gemensamt i slutet av Även beslut om fastighetsnära insamling av förpackningar ska tas. Under 2014 har kommunen ökat inköpen av ekologiska varor till 15 % av den totala livsmedelsbudgeten. Köpen av fairtradevaror fortgår och är oförändrat. Förarbete pågår med upphandling av entreprenör för bergvärme till Activum och till Kommunförrådet i Deje. Även gamla brandstationen avyttras vid årsskiftet i Deje. Utförs år Totalt förbrukas 51 m3 olja på dessa tre ställen. Därefter är all oljeeldning avslutad i kommunala fastigheter. Barn- och utbildning Då inte alla fakta när det gäller analys av resultat är sammanställda än redovisas detta i bokslutet. Ett trendbrott kan anas då Forshaga kommuns ungdomar även läsåret 2013/2014 uppvisar ett gott resultat. Lärande- och arbete Sett ur ett länsperspektiv så är kommunens försörjningsstödskostnader något lägre än genomsnittet. Ungdomsarbetslösheten ligger på 28,7% ( %) i kommunen och är i jämförelse med andra kommuner mycket hög. Nya arbetstillfällen har skapats i samverkan med Af och Migrationscenter. Kommunen arbetar målmedvetet med attityder till jobb och utbildning men har svårt att nå de som behöver påverkas allra mest. Främst är det medborgarnas gymnasiekompetens som behöver utvecklas. Utbildningsnivån ligger på riksgenomsnittet men under länsgenomsnittet. Från hösten 2014 erbjuds Folkhögskola i Forshaga kommun. Tillväxt Målet är uppnått per delåret. Kommunens folkmängd uppgick till personer per , vilket är en ökning med 76 personer sedan årsskiftet då invånarantalet uppgick till personer. Kommunen har inget födelseöverskott under dessa månader utan ökningen beror på inflyttning. Nyföretagandet i Forshaga kommun slår nya rekord år efter år. Det är ett resultat av långsiktig arbetet med bra samarbetspartners som bidragit med kompetens till organisationen. God ekonomisk hushållning Målet gällande god ekonomisk hushållning är delvis uppnått. God ekonomisk hushållning innebär inte enbart att räkenskaperna är i balans. Enligt kommunallagen och lagen om kommunal redovisning ska kommunfullmäktige besluta om finansiella mål samt om mål och riktlinjer för verksamheten som har betydelse för god ekonomisk hushållning. Förvaltningsberättelsen ska innehålla en utvärdering av om målen har uppnåtts. Kommunfullmäktige har antagit sådana mål. Verksamhetsmål syftar till att staka ut den politiska färdriktningen, att ge stöd för att resurserna används till rätt saker och på ett kostnadseffektivt sätt samt att tydliggöra för intressenter vad pengarna räcker till. Enheten för kultur/fritid/näringsliv har förstärkts med en företagslots. Uppfyllelsen av de finansiella målen kommenteras nedan. God ekonomisk hushållning Kommunens resultat ska långsiktigt uppgå till 2 % av skatteintäkter och skatteutjämning Målet uppnås inte. Per delåret uppgår resultatet till 0,7 % av skatteintäkterna och per helåret är prognosen 0,1 %. Sett över senaste femårsperioden med denna prognos uppgår resultatet till 1,9 % av skatteintäkterna. Samtliga investeringar utom återvinningscentral Kvarntorp, konvertering oljepannor och membranfilter VA-verk ska skattefinansieras Målet uppnås i delåret och bedöms även uppnås per helåret. Kommunens soliditet ska uppgå till minst 60 %. Bedömningen är att målet kommer att uppnås. Soliditeten visar hur stor andel av de totala tillgångarna som kommunen själv äger, det vill säga egna kapitalet i förhållande till de totala tillgångarna. Soliditeten per delåret uppgår till 61 % och prognosen för helåret är 60 %. Verksamhetsberättelse delårsbokslut (91)

11 Nämnder och styrelse ska hålla sig inom sin ekonomiska ram och därmed bidra till att kommunens övergripande finansiella mål kan nås. Målet kommer inte att uppnås varken per delåret eller helåret. Vård- och omsorgsnämnden lämnade redan tidigt 2014 en prognos om ett underskott på 8,9 mnkr jämfört med sin budget. Kommunstyrelsen fattade då beslut om besparingsåtgärder motsvarande 6,4 mnkr totalt inom alla nämnder. Under våren har kommunledningskontor, ekonomikontor, personalkontor, kommunalråd samt politiker och tjänstemän inom Vård- och omsorgsnämnden arbetat tätt och intensivt med uppföljning och åtgärder för att minska nivån på aviserat budgetunderskott Extern konsult deltar också och arbetsgrupper kommer under hösten redovisa resultat vad gäller heltidsprojektet, sjukskrivningar, resursfördelningsmodell, valfrihet, nya tekniker och konkretisering av skälig levnadsnivå. Avvikelser mot budget kommenteras i respektive nämnds avsnitt "Ekonomiskt utfall". Omvärldsanalys/ Samhällsekonomins utveckling OMVÄRLDSANALYS En omvärldsanalys har till uppgift att spegla hur yttre omständigheter påverkar eller kan påverka Forshaga kommuns verksamheter och ekonomi. Samhällsekonomins utveckling Den svenska ekonomin har under det senaste året utvecklats ryckigt. Fjolåret avslutades starkt samtidigt som utvecklingen under innevarande år hittills varit svagare än beräknat. Trots förbättrad tillväxt i omvärlden har den svenska exportens utveckling varit förhållandevis svag under början av året. Men optimism präglar bland annat konjunkturinstitutets Konjunkturbarometer, man tror på en allt starkare tillväxt i omvärlden och den försvagning som skett under året av den svenska kronan gör det troligt att exporten får bättre fart under årets andra hälft. Det skulle ge att den svenska exporten kommer att växa betydligt snabbare nästa år jämfört med i år. Tillväxten i svensk ekonomi under första halvåret kan till mycket stor del återföras på inhemsk efterfrågan. Såväl hushållens konsumtionsutgifter som investeringarna har vuxit i relativt snabb takt. En bidragande orsak till den snabbare tillväxten i inhemsk efterfrågan är den omsvängning som skett i bostadsbyggandet. Sänkta skatter, låg inflation, låga räntor och växande sysselsättning medverkar till att hushållens reala inkomster stiger i snabb takt. Hushållens sparande ligger nu på en historiskt mycket hög nivå. Det förutses att hushållens konsumtionsutgifter framöver växer i snabbare takt och att nivån på sparandet efterhand reduceras. Det ger ytterligare draghjälp till tillväxten i den svenska ekonomin. En högre inflation i kombination med ett förbättrat arbetsmarknadsläge i form av vikande arbetslöshet beräknas leda fram till att Riksbanken i två steg nästa år höjer styrräntan till 0,75 %. Man räknar dock med att arbetslösheten sjunker mer markant under Den fortsatt höga arbetslösheten håller tillbaka pris- och löneutvecklingen. Den låga inflationen begränsar skatteunderlagets nominella tillväxt. I reala termer, dvs. efter avdrag för pris- och löneökningar, är däremot skatteunderlagets tillväxt fortsatt stark, runt 2 procent både i år och nästa år. För kommunerna är utvecklingen på arbetsmarknaden viktig. Hur skatteunderlaget förändras beror i stor utsträckning på hur antalet arbetade timmar utvecklas. Bedömningen av 2013 års skatteintäkter i 2013 års bokslut var en ökning med 3,6 %. Sveriges kommuner och landstings (SKL) bedömning per augusti 2014 är en ökning med 3,5 % och det medför en korrigering av avräkningen med -38 kronor per invånare års bokslut kommer alltså påverkas negativt med -0,4 mnkr utifrån 2013 års skatteintäkter. För skatteintäkterna 2014 fastställde regeringen uppräkningsfaktorer för 2013 och 2014 till 3,9 % respektive 2,7 %, enligt Budgetpropositionen för år Förbundets senaste prognos innebär en högre uppräkning. Det gör att prognos på slutavräkningen 2014 blir positiv med 158 kr per invånare den Det innebär i årets bokslut en preliminär skatteavräkning på 1,8 mnkr högre skatteintäkter för Forshaga kommuns räkning. Forshaga kommuns folkmängd har ökat med 76 personer under januari- juli och uppgår till personer. En ökad folkmängd är positiv ur ekonomisk utveckling eftersom nivån på det generella statsbidraget och skatteutjämningen bygger på antalet invånare och 100 personer innebär ca 5 mnkr för kommunen. I budgeten räknade kommunen med ett resultat på 4,6 mnkr och bedömningen är nu ett resultat på endast 0,6 mnkr. Den post som påverkar resultatet mest jämfört med budget är nämndernas budgetavvikelse på -10,2 mnkr. Ett av kommunens lån på 30 mnkr hos Kommuninvest förföll och konverterades i augusti, för att dra nytta av de historiskt låga räntenivåerna, reporäntan ligger i dagsläget på 0,25 %, och så småningom kommer räntenivåerna att höjas. Kommunen kommer under flera år att ha en större känslighet för ränteförändringar på grund av en högre låneskuld avseende investeringen i Lärcenter. Räntenivåerna har också betydelse för kommunens pensionsåtagande. Vid beräkningen av pensionsskulden så har förändringar av kalkylränta stor betydelse. Stora förändringar i marknadsräntenivåer (upp eller ned) över en femårsperiod innebär justeringar av kalkylräntan. RIPS-kommittén övervakar och föreslår förändringar utifrån "Riktlinjer för beräkning av pensionsskuld (RIPS). Verksamhetsberättelse delårsbokslut (91)

12 Befolkningsutveckling uppgick befolkningen till personer, vilket är en ökning med 76 personer sedan årsskiftet då invånarantalet uppgick till personer. Kommunen har inget födelseöverskott under dessa månader utan ökningen beror på inflyttning. Tillgången på bostäder är en viktig faktor för folkmängdsutvecklingen. Bostadsmarknaden Efterfrågan på bostäder är fortsatt stor i centrala lägen, främst i tätorten Forshaga. Vakansläget för samtliga lägenheter har under året pendlat mellan 0-2 % vilket är mycket tillfredsställande, men trycket är hårt på de lägenheter som är lediga för uthyrning. Utvecklingen i Forshaga kommun kommer framöver i stor utsträckning att vara beroende av hur nya bostäder kan skapas till kostnader som människor kan efterfråga, samt hur vi lyckas bygga om kommunens befintliga bestånd till dagens krav på t ex tillgänglighet. Det finns troligtvis ingen annan aktör på den lokala marknaden än Forshagabostäder AB som kommer att ta ansvar för denna utveckling. Finansiell analys/ Årsresultat/ Balanskrav Periodens resultat Delårsbokslutet för perioden januari - augusti 2014 visar ett resultat på 2,8 mnkr, vilket är en försämring med 5,6 mnkr i förhållande till samma period 2013 då resultatet var 8,4 mnkr års resultat per augusti påverkades positivt med 7,3 mnkr som avsåg AFA-pengar, borträknat AFA-pengar är resultatet per delåret 2014 bättre än delåret Årets resultat Årets resultat på helårsbasis för 2014 enligt upprättad prognos redovisas till 0,6 mnkr. Budgeterat resultat uppgår till 4,2 mnkr (ursprunglig budget 4,6 mnkr) och prognosen är 3,6 mnkr sämre än budget. Resultatet beror på följande poster: Budgeterat resultat 4,2 Sämre nämndresultat -10,3 Förändrad kapitalkostnad 0,3 Pensionsutgifter -1,2 Borgensåtaganden 0,2 KF:s förfogande inklusive besparingsposter 3,9 Ökad semesterlöneskuld -0,8 Prel slutavräkn kommunalskatt bättre än prognos 3,2 Bättre finansnetto 1,1 Årets resultat 0,6 Den post som påverkar resultatet mest jämfört med budget är nämndernas budgetöverskridande med 10,3 mnkr. Den preliminära slutavräkningen av kommunalskatten för 2013 och 2014 beräknas bli 3,2 mnkr bättre än vad som bedömdes vid budgettillfället inför Verksamhetsberättelse delårsbokslut (91)

13 Driftredovisning med nämndresultat Driftredovisning (mnkr) Utfall Utfall Prognos 2014 Prognos Avvikelser mot mot budget Kostn Intäkt Kostn Intäkt Kostn Intäkt Kostn Intäkt Kommunstyrelsen 151,9 88,5 151,3 89,3 226,5 130,6-4,0 3,9 Valnämnd 0 0 0,2 0,4 0,5 0,0 0 0 BUN 190,7 11,2 192,6 12,7 282,5 14,1-3,7 0,7 VON 144,9 36,3 146,1 32,1 214,9 45,0-7,2 0,7 LAN 50,9 27,2 53,3 28,6 74,8 37,7-1,5 0,8 MBN 5,1 1,9 5,9 2,5 8,1 2,9-0,2 0 ÖFN 3,5 2,6 2,2 1,3 3,2 1,9 0,2 0 Summa 547,0 167,7 551,6 166,9 810,5 232,2-16,4 6,1 Netto 379,3 384,7 578,5-10,3 Nämndernas driftredovisning per och prognos över avvikelse mot budget helår 2014 framgår av tabellen. För jämförelse återfinns även delårsbokslut , belopp i mnkr. En grundläggande förutsättning för att uppnå god ekonomisk hushållning är att kommunens nämnder klarar av att bedriva verksamheterna inom den av fullmäktige angivna budgeten. Sammantaget prognostiseras en negativ avvikelse mot budget med -10,3 mnkr. Avvikelser och de åtgärder som vidtagits beskrivs i nämndernas rapporter. Skatteintäkter, generella stadsbidrag och utjämning För kommuninvånarna i Forshaga kommun gäller följande skattesats: Landsting 10,75 Kommun 22,35 TOTALT 33,10 Kommunens skatteintäkter inklusive skatteutjämning uppgår till 387,0 mnkr per I upprättad prognos, där hänsyn tagits till de senaste bedömningarna, förväntas totala skatteintäkter inklusive skatteutjämning redovisa ett överskott mot budget med 3,1 mnkr (budget 577,3 och prognos 580,4 mnkr). Detta förklaras främst av Sveriges Kommuner och Landstings bedömningar om preliminära slutavräkningar för 2013 och Finansnetto Kommunen redovisar ett negativt finansnetto på 0,8 mnkr per , d v s de finansiella kostnaderna överstiger intäkterna (ränta på likvida medel). På årsbasis prognostiseras ett finansnetto på 1,3 mnkr vilket är 1,1 mnkr bättre än budget. Förklaringen är ett historiskt lågt ränteläge. Nettokostnader och skatteintäkter Skatteintäkterna (netto) ska räcka till att finansiera den löpande verksamheten, då menas verksamhetens nettokostnader, räntor, investeringar och till amorteringar på lån. En långsiktig balans i ekonomin kräver alltså att nettokostnadsutvecklingen inte ökar snabbare än skatteintäkterna. Ett sätt att mäta en kommuns ekonomiska ställning är att ställa nettokostnaderna exkl. avskrivningar i förhållande till skatteintäkter och finansnetto. En målsättning på sikt bör vara att nettokostnaderna inte ska överstiga 90 %. I kommande tabell framgår utvecklingen av detta mål: Verksamhetsberättelse delårsbokslut (91)

14 Nettokostnader och skatteintäkter Delår Bokslut Delår prognos 93,2% 93,1% 94,6 95,1% Pensionsmedelsförvaltning Avsättningar till pensionsförpliktelser har ökat med 0,3 mnkr sedan årsskiftet och uppgår i delårsbokslutet till 10,2 mnkr. På helårsbasis beräknas avsättningen uppgå till 10,4 mnkr. Som ansvarsförbindelse finns upptaget pensionsförpliktelser intjänade före Dessa uppgår till 314,2 mnkr per och har minskat med 7,6 mnkr i förhållande till bokslutet 2013 då skulden uppgick till 321,8 mnkr. Ansvarsförbindelsen prognostiseras till 311,1 mnkr per helåret Kommunens totala pensionsåtagande beräknas till 321,5 mnkr vid årsskiftet Vid beräkningen av pensionsskulden så har förändringar av kalkylränta stor betydelse. Stora förändringar i marknadsräntenivåer (upp eller ned) över en femårsperiod innebär justeringar av kalkylräntan. RIPS-kommittén övervakar och föreslår förändringar utifrån "Riktlinjer för beräkning av pensionsskuld (RIPS). Eget kapital/skuldsättning och soliditetsutveckling Eget kapital Kommunens egna kapital uppgår till 363,2 mnkr i delårsbokslutet. För bokslutet 2013 redovisades ett eget kapital på 360,4 mnkr. Enligt helårsprognosen beräknas det egna kapitalet till 361,1 mnkr per Skuldsättning och soliditetsutveckling Kommunens långfristiga upplåning beräknas enligt helårsprognosen till 95,0 mnkr per , vilket är en ökning jämfört med Kommunen planerar enligt budget 2014 att låna till återvinningscentral Kvarntorp, konvertering oljepannor och membranfilter VA-verk. Långfristiga lån som hittills upptagits finns hos Kommuninvest och avser investering Lärcenter. Inga nya långfristiga lån har tagits under delårsperioden 2014, men ett lån hos Kommuninvest på 30 mnkr som löpte ut i augusti har konverterats till nytt lån. Kommunen har istället utnyttjat koncernvalutakontot och lånat inom kommunkoncernen samt utnyttjat checkräkningskrediten hos Nordea (4,1 mnkr utnyttjat av beviljad kredit på 70 mnkr per ), som har klassificerats som kortfristiga skulder. Kommunen har också lånat 29,0 mnkr internt i kommunkoncernen per delåret och det förklaras främst av att kommunen har en fordran på staten per delåret som avser avräkning Kommunalskatt och Fastighetsavgift på totalt 9,7 mnkr och av att kommunen ännu inte tagit upp nya långfristiga lån på 13,0 mnkr. Soliditeten visar hur stor andel av de totala tillgångarna som kommunen själv äger, d v s egna kapitalet i förhållande till de totala tillgångarna. Soliditeten visar kommunens ekonomiska styrka på lång sikt. Ju högre soliditet kommunen redovisar, desto stabilare ekonomi. Soliditet Delår Bokslut Delår Prognos 63 % 62 % 61 % 60 % Skuldsättningsgraden, som visar hur den del av tillgångarna som ej är finansierat med eget kapital, d v s lånade pengar, uppgår till 39 % per och förväntas uppgå till 40 % per , d v s en försämring med 2 % jämfört med bokslutet Ju högre skuldsättningsgrad som redovisas, dess osäkrare ekonomi. Verksamhetsberättelse delårsbokslut (91)

15 Likviditet och rörelsekapital Rörelsekapitalet är skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder (belopp i mnkr). Rörelsekapital ,5-64,4-85,5-74,2 De likvida medlen uppgår till 0,9 mnkr vid delårsbokslutet Enligt prognosen per väntas de likvida medlen uppgå till 1,0 mnkr. Kommunen har ett negativt rörelsekapital, men klarar sin likviditet genom att utnyttja koncernvalutakontot. Som förstärkning av de likvida medlen vid tillfällig brist har kommunen beviljad checkräkningskredit på 70 mnkr. Borgensåtagande Kommunen har inte infriat några borgensåtaganden per delåret. Kommunens åtagande ligger på samma nivå som 2013 och uppgår till 318,8 mnkr. Efter omstrukturering av kommunens ägande av bolagen där alla kommunägda bolag är direktägda av kommunen, så har kommunen beslutat att ställa ut borgen för respektive bolag. Avgiftsfinansierad verksamhet Avgiftsfinansierad verksamhet VA-verksamhet I den nya VA-lagen finns en paragraf om VA-verksamhetens redovisning. I 42 skriver man: För VA-verksamheten skall redovisas en särskild resultat-och balansräkning. Av tilläggsupplysningar skall framgå hur huvudman fördelat kostnader som varit gemensamma med annan verksamhet som huvudmannen drivit. VA-verksamheten särredovisas fr.o.m. årsredovisning Det affärsmässiga resultatet för VA-verksamheten redovisar ett resultat på 1,3 mnkr på delåret och en prognos på 0,7 mnkr på helåret och en negativ avvikelse mot budget på 0,3 mnkr på helårsprognosen. I nedanstående tabell presenteras den avgiftsfinansierade VA-verksamheten åren samt prognos för helåret VA-verksamhet Resultaträkning Mnkr, Helår 2008 Helår 2009 Helår 2010 Helår 2011 Helår 2012 Helår 2013 Delår 2014 Verksamhetens 18,8 19,9 21,2 20,4 20,7 20,7 14,2 20,7 intäkter Verksamhetens -20,7-19,2-21,4-18,9-20,0-19,4-12,9-20,0 Kostnader Resultat -1,8 0,6-0,2 1,5 0,7 1,3 1,3 0,7 Prognos 2014 Verksamhetens -1,8 0,7 1,5 1,2 1,2 1,1 1,0 1,0 Budget Verksamhetens 0,0-0,1-1,7 0,3-0,5 0,2 0,3-0,3 avvikelse mot budget Tilläggsupplysningar: Kostnaderna har särredovisats för VA-verksamheten på egen verksamhetskod. Gemensamma kostnader har fördelats genom interndebitering. Ett försök att ta fram en balansräkning för VA-verksamheten har gjorts from 2006 års redovisning. Det har inte gått att få fram samtliga poster. För vidare kommentarer se noter. Siffrorna har justerats mot underlaget i 2006 års redovisning. I kommande tabell presenteras balansräkning för den avgiftsfinansierade VA-verksamheten för Verksamhetsberättelse delårsbokslut (91)

16 Balansräkning för VA (Mnkr) Helår 2009 Helår 2010 Helår 2011 Helår 2012 Helår 2013 Delår 2014 Prognos 2014 Tillgångar Anläggningstillgångar Anläggningstillgångar, Not 1 71,0 70,6 73,3 73,3 72,9 70,0 70,0 Omsättningstillgångar Kundfordringar, Not 2 0,2 4,4 4,7 4,6 4,6 1,1 4,6 Periodiseringsposter Summa tillgångar 71,2 75,0 78,0 77,8 77,5 71,1 74,6 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital, Not 3 0,3 1,4 2,9 3,6 4,9 6,1 5,6 varav åretsresultat 0,6-0,2 1,5 0,7 1,3 1,3 1,2 Avsättningar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Anläggningstillgångarna uppgår vid delåret till 70,0 mnkr och vid helåret 70,0 mnkr. Kundfordringarna till 1,1 mnkr vid delåret och 4,6 mnkr vid helåret. Eget kapital på 6,1 mnkr vid delåret, består av anslutningsavgifterna samt årens resultat. Semesterlöneskulden är oförändrad mot 2013 och uppgår vid utgången av till 0,1 mnkr. From 2011 års bokslut periodiseras anslutningsavgifterna och redovisas som kortfristig skuld. En restpost på poster som inte kunnat specificeras redovisas som långfristig skuld till kommunen 61,5 mnkr vid delåret och 65,1 mnkr vid helåret. Noter: 1. Enligt anläggningsredovisningen 2. Enligt utdrag från kundreskontran 3. Summa anslutningsavgifter samt resultatet Restpost (beräknad mellanskillnad kända poster) 5. Enligt bokslutsuppgifter för VA-personalen. 6. From år 2007 kan uppgifterna särredovisas i ekonomisystemet. 7. Periodisering av anslutningsavgifter. From 2011 redovisas anslutningsavgifterna som kortfristig skuld. Avgiftsfinansierad verksamhet - fastighetsförvaltning & renhållning (exkl. VA-verksamhet) Avgiftsfinansierad verksamhet Resultaträkning, Mnkr Helår 2008 Helår 2009 Helår 2010 Helår 2011 Helår 2012 Helår 2013 Delår 2014 Prognos 2014 Fastighetsförvaltning Verksamhetens 2,7 2,4 2,7 2,6 2,6 2,6 1,8 2,7 intäkter Verksamhetens -3,7-2,9-2,9-2,7-2,6-2,5-1,8-2,9 kostnader Resultat -1,0-0,5-0,3-0,1 0,0 0,1 0,0-0,2 Verksamhetens -0,3 0,0 0,2 0,2 0,1 0,4 0,4 0,4 budget Verksamhetens resultat gentemot budget -0,3-0,3-0,3-0,2 0,1-0,3-0,4-0,6 Verksamhetsberättelse delårsbokslut (91)

17 Fastighetsförvaltningen redovisar ett resultat på - 0,2 mnkr för Avvikelsen mot budgeten är 0,6 mnkr. Renhållningen redovisar ett positivt resultat på 0,7 mnkr och en positiv avvikelse mot budget på 0,7 mnkr vid delåret och 0,8 mnkr på helåret. Utrymme finns i taxan för kommande matavfallssortering vilket planeras införas En stor investering sker 2014/2015 vilket innebär ökade kapitalkostnader. Då byggs en ny återvinningscentral som även medför ökade driftskostnader. Överuttaget i taxan har bokförts som en förutbetald intäkt från renhållningskollektivet. I kommande tabeller presenteras den avgiftsfinansierade verksamheten exkl. VA-verksamheten åren utifrån budget. Avgiftsfinansierad verksamhet Resultaträkning, Mnkr Renhållning Helår 2008 Helår 2009 Helår 2010 Verksamhetens 8,0 8,8 9,2 8,7 8,5 8,7 5,8 8,5 Intäkter Verksamhetens -8,0-7,7-7,6-7,6-8,2-7,8-5,1-7,7 Kostnader Resultat 0,0 1,1 1,6 1,1 0,4 0,9 0,7 0,8 Helår 2011 Helår 2012 Helår 2013 Delår 2014 Prognos 2014 Verksamhetens 0,0 0,1 0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Budget Verksamhetens 0,0 1,0 1,4 1,1 0,3 0,9 0,7 0,8 avvikelse mot budget Investeringsredovisning Investeringsredovisning nämnd Prognos 2014 Prognos 2014 Budgetavvikelse Utgift Inkomst Utgift Inkomst Utgift Inkomst Netto Kommunstyrelsen 13,8 0,5 28,5 0,9 33,2 1,1 9,6 BUN 1,0 0,0 0,5 0,0 3,2 0,0 0,0 VON 1,6 0,0 0,4 0,0 0,7 0,0 3,0 LAN 0,04 0,0 0,2 0,2 1,4 0,0 0,0 MBN 0,0 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 ÖFN 0,0 0,0 0,0 0,0 0,1 0,0 0,0 Summa 16,4 0,5 29,7 1,1 38,6 1,1 12,6 Netto 15,9 28,6 37,5 12,6 Nämndernas investeringar per , (utgifter och inkomster) samt avvikelse mot budget framgår av tabellen. För jämförelse återfinns även uppgifter från delårsbokslutet , belopp i mnkr. Vid tidpunkten för delårsbokslutet har det nettoinvesterats för 28,6 mnkr. Vid samma tidpunkt 2013 hade investeringar genomförts för 15,9 mnkr. Verksamhetsberättelse delårsbokslut (91)

18 Nettoinvesteringar per (mnkr netto): Nettoinvestering mnkr netto Ombyggnad Dejeskolan 18,8 Skivedsskolan, Gammelgården 2,7 Skredriskåtgärder 2,1 Sanering gamla områden 1,2 Upprustning lekplatser 0,4 Parkering Skivedsskolan 0,3 Nya arbetsfordon Tekniska 0,3 Ny trappa ICA-Konsum Deje 0,3 Elevarbetsplatser Barn- och utbildning 0,3 Allmänmedicinsk mottagning 0,2 Infrastruktursatsningar 0,2 Membranfilter Forshaga Vattenverk 0,2 Grusvägar 0,2 Hjälpmedel Vård och omsorg 0,2 Medicinskåp särskilt boende 0,1 Styr- och reglerutrustning 0,1 Servisledningar 0,1 Pumpstationer 0,1 Friluftsanläggningar 0,1 Turismenheten camping 0,1 Intranät 0,1 Utemiljö - lärcenter 0,1 Deje simhall renovering 0,1 Övriga investeringar 0,3 Summa nettoinvesteringar per ,6 Prognostiserad avvikelse hänger samman med investeringsprojekt som inte beräknas färdigställas 2014 utan kommer att föreslås att ombudgeteras till Verksamhetsberättelse delårsbokslut (91)

19 Personalredovisning Antal anställda Den 31 augusti hade kommunen 900 personer tillsvidareanställda. Omräknat till heltider motsvarar dessa 854 årsarbetare. Antalet anställda har ökat inom BUN sedan årsskiftet. Inom LAN och VON har antal tillsvidareanställda minskat. Förv BUN KS MBN LAN VON Överförmyndarkontoret redovisas här tillsammans med Administrativt kontor, Ekonomikontor, Kommunteknik o service, Näringsliv, Turism och fritid samt Personalkontor under KS. Enligt Lagen om anställningsskydd, ska vikariat och allmän visstidsanställning övergå till tillsvidareanställning efter mer än 2 års anställning (i resp. anställningsform) under en 5-årsperiod. Detta innebär att en tillsvidareanställd ytterligare, inte alltid påverkar bemanningen, eftersom han/hon kan ersätta någon annan som är frånvarande. Jämställdhet/mångfald De jämställdhetsfaktorer som kan mätas är kön och sysselsättningsgrad. Antal anställda med annan etnisk bakgrund mm kan inte redovisas eftersom vi inte kan ha sådana uppgifter registrerade. Kön Antal tillsvidareanställda män har minskat med 3 personer sedan årsskiftet. Andelen män har minskat något, 17,3 % av de tillsvidareanställda är män , vid årsskiftet var det 17,6 %. Antal tillsvidareanställda män BUN KS MBN LAN SOC/VON Totalt Sysselsättningsgrad Till följd av att undersköterskor inom äldreomsorgen sedan 20 januari 2013 år har fått heltidstjänster är skillnaden mellan könen mindre när det gäller genomsnittlig sysselsättningsgrad. Män har i genomsnitt 96,2 % i ssgr Kvinnor har i genomsnitt 94,6 % i ssgr. Skillnaden vid samma tidpunkt 2012 var 6 %. Inom VON finns 338 tillsvidareanställda fördelade på 317 årsarbetare. Om man tar hänsyn till att 51 personer inom äldreomsorgen har önskat annan sysselsättningsgrad än heltid, så är antal årsarbetare inom VON 305 årsarbetare. Detta kan jämföras med 305 tillsvidareanställda årsarbetare inom VON vid samma tidpunkt 2012, dvs. samma antal årsarbetare som innan alla tillsvidareanställda inom äldreomsorgen fick rätt till heltid. Anställda med deltidstjänster väljer ibland att arbeta på annan befattning/sysselsättningsgrad, vid annan persons frånvaro. Detta förekommer, framför allt inom VON/LSS, där 34 personer arbetar på annan befattning/sysselsättningsgrad. Tidigare, innan heltidstjänster infördes, var det vanligt även bland äldreomsorgens undersköterskor. Den förvaltning som har lägst genomsnittlig sysselsättningsgrad är Näringsliv, kultur o fritid, det är främst musiklärare som har låg eller mycket låg sysselsättningsgrad. Verksamhetsberättelse delårsbokslut (91)

20 Mer- och övertid Antal arbetade mer och övertidstimmar i kommunen uppgår under perioden 1 jan 31 juli till Det är en minskning med 2395 timmar jämfört med samma period Jämförelse: En årsarbetare kan räknas till timmar (inklusive semesterperioden). Övertid och mertid i timmar (Forshaga kommun, Totalt) Prognos Prognosen för hela året utgår från att antal arbetade mer och övertidstimmar under den återstående delen av året sker i samma omfattning som under den första delen av året. Antal timmar mer och övertid per förvaltning Förv BUN KS LAN MBN VON Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron i % av möjlig arbetstid i kommunen var under perioden 1 jan- 31 juli 4,81 %. Det innebär att sjukfrånvaron har sjunkit jämfört med samma period förra året då den var 5,07 %. Sjukfrånvaron inom KS har ökat, inom LAN har den minskat, sjukfrånvaron inom BUN och VON är relativt oförändrad. Sjukfrånvaro i % av den möjliga arbetstiden ,39 4,18 4,77 5,02 4,81 Sjukfrånvaro i % av den möjliga arbetstiden juli 2014 År BUN KS LAN VON ,11 3,60 2,61 5, ,13 3,28 4,92 5, ,62 4,30 3,53 5, ,77 3,00 3,59 4, ,73 4,7 4,58 4,24 Verksamhetsberättelse delårsbokslut (91)