Miljöredovisning 2013

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Miljöredovisning 2013"

Transkript

1 Miljöredovisning Östersunds kommun Kommunfullmäktige 20 mars 2014

2 INLEDNING...3 VÅR MILJÖPOLICY...4 VÅRT MILJÖARBETE...5 Så är miljöarbetet organiserat...5 Så sätter vi mål för miljöarbetet...6 MÅL I MILJÖARBETET Prioriterade miljöaspekter...7 Inriktningsmål Effektmål och handlingsplaner Övergripande resultat för MILJÖLÄGET I KOMMUNEN...9 Klimatförändringar...9 Luftföroreningar...9 Utsläpp av växthusgaser...10 Energianvändning...11 Vatten...12 AKTIVITETER, HÄNDELSER OCH GODA EXEMPEL Klimat...15 Cykling...15 Hållbar trafik...16 Energi...16 Miljöpris...17 Miljötillsyn...17 NÄMNDERNAS EFFEKTMÅL OCH RESULTAT Uppföljning av effektmål tillhörande inriktningsmål 1 - Fossilbränslefritt Östersund Uppföljning av effektmål tillhörande inriktningsmål 2 - Vattenförsörjning /3 MILJÖASPEKTREGISTER ÖVRIGA BETYDANDE MILJÖASPEKTER Bureau Veritas Certification Bo Sundwall Swedac ackreditering 1236 EMAS KÄRNINDIKATORER ORDLISTA BILAGOR Grafisk mall: Blacke Formgivning: Östersunds kommun Östersund

3 Inledning Det är en utmaning att på sikt bli klimatneutrala Östersund är Vinterstaden och vi värnar om vår vinter. Därför är arbetet med att minska utsläppen av de klimatpåverkande föroreningar som leder till global uppvärmning det som vi tycker är allra viktigast. I det globala perspektivet går klimatarbetet snarare bakåt än framåt. Forskare är överens om att vi ser ut att överskrida de klimatscenarion och prognoser som tidigare presenterats. Bland annat ser vi en temperaturhöjning globalt sett på fyra grader och inte två. Trafiken orsakar huvuddelen av de klimatpåverkande utsläppen i Östersunds kommun och vi kan dessutom konstatera att försäljningen av diesel återigen ökat. Därför kvarstår det viktiga arbetet med att förändra medborgarnas korta resvanor så att färre tar bilen och fler cyklar eller åker kollektivt. Trenden från många andra städer är, enligt en rapport från Trafikverket, en ökning av cyklandet och det är viktigt att Östersund följer med i denna trend. medborgare och företag, under lång tid och med framgång arbetat för att minska miljöbelastningen i Östersund. Trots detta har Östersund tappat placeringar i viktiga jämförelser som görs inom miljöområdet, till exempel i Miljöaktuellts kommunranking. Om miljöredovisningen Miljöredovisningen beskriver hur kommunen arbetat med våra satta miljömål under det föregående året och hur vi följt upp dessa mål. Miljöredovisningen beskriver också mer detaljerat resultatet av kommunens praktiska miljöarbete och fungerar även som underlag för det fortsatta miljöarbetet. För att kommunen ska få behålla sin EMAS-registrering krävs en offentlig redovisning av miljöarbetet och miljöprestandan i kommunen. Redovisningen ska granskas av en oberoende revisor. Miljöredovisningen publiceras på kommunens webbplats och i sammandrag i kommunens årsredovisning. Östersunds kommun har, tillsammans med enskilda 3

4 Vår miljöpolicy Vinterstaden Östersund tänker, genomför och kommunicerar smarta miljölösningar på kort och lång sikt. Det innebär att: Användningen av energi och material ska vara effektiv i relation till nyttan där fossilfria lösningar systematiskt genomförs. Kommunens verksamhet bygger på ett kretsloppstänkande och på att bidra till en ökad miljömedvetenhet hos kommunens invånare. Nyttjande av mark och vatten är en långsiktig hushållning som ger en rik variation av naturtyper, biotoper och arter. Kommunen ska i all sin verksamhet sträva efter att minimera sin negativa inverkan på omgivningen i form av utsläpp till luft, mark och vatten. Kommunen använder inte kemiska bekämpningsmedel i den egna verksamheten och på kommunal mark. Kommunen arbetar med att förbättra och utveckla sitt miljöarbete inom alla områden och med att förebygga föroreningar. Kommunen informerar leverantörer och entreprenörer om kommunens miljöarbete. Kommunen motsätter sig all prospektering, provbrytning och brytning av uran i kommunen. Kommunen ska i all verksamhet klara alla gällande lagkrav inom miljöområdet Vår miljöpolicy ska öppet kommuniceras med alla anställda och i tillämpliga delar med personer som arbetar för eller på uppdrag av kommunen samt övriga intresserade. 4

5 Vårt miljöarbete Östersunds kommuns nuvarande miljöarbete grundar sig i kommunens miljöutredning, samt i de betydande miljöaspekter man identifierat i samband med miljöutredningen. Östersunds kommun arbetar med miljöledningssystem. Hela förvaltningsorganisationen miljöcertifierades enligt den internationella standarden ISO redan 2007, då man också registrerades i EMAS, som är EU:s miljöstyrnings- och revisionsordning. EMAS ställer bland annat krav på en offentlig redovisning av miljöarbetet och ett redovisande av olika kärnindikatorer (se sid 35), vilket gör det till ett verktyg för att effektivisera och ständigt förbättra miljöarbetet. Det är också ett verktyg för att förmedla ett trovärdigt budskap om resultatet. Syftet med miljöledningssystemet är att kommunen ska minska sin miljöbelastning och kvalitetssäkra arbetssättet. Externa revisorer genomför varje år uppföljande revisioner av kommunens miljöledningssystem konstaterade revisorerna endast sex mindre avvikelser, vilket innebar att Östersund kunde behålla sin ISO certifiering. Östersunds kommun deltar aktivt i föreningen Klimatkommunerna, som har 34 medlemmar. Under 2013 valdes Karin Thomasson, kommunalråd i Östersunds kommun, till ordförande i föreningen. Så är miljöarbetet organiserat Östersunds kommun beslutade 1999 att införa ett miljöledningssystem för att på ett organiserat sätt arbeta med miljöfrågor. Miljöledningssystemet ISO certifierades Syftet med miljöledningssystemet är att ständigt förbättra organisationens eget miljöarbete och minska miljöbelastningen i de egna verksamheterna. Politiskt och operativt ansvar Kommunstyrelsen har det politiska ansvaret för miljöledningsarbetet, medan kommunledningsgruppen (bestående av kommundirektör, förvaltningschefer, personalchef och informationschef) har det operativa ansvaret. Den operativa ledningen följer upp det praktiska miljöarbetet årligen och redovisar till den politiska ledningen. Man granskar också vilka miljöresultat man uppnått under året. Ledningen tar också ställning till 5

6 om man behöver revidera miljöpolicyn eller miljömålen. Man tittar också bland annat på hur lagen efterlevs, ny eller förändrad verksamhet, behov av nya rutiner eller utbildning, resultat från revisioner samt avvikelser som inträffat under året. Miljöforum Arbetet med miljöfrågor i organisationen samordnas i kommunens Miljöforum, i vilket central processansvarig och lokala processansvariga planerar och följer upp miljöledningsarbetet. Utöver detta finns i de kommunala verksamheterna drygt 250 miljöombud som ska fungera som stöd till ledningen i det praktiska miljöarbetet. För att styra verksamheten har man tagit fram ett antal kommungemensamma rutiner. Dessa finns, tillsammans med tillämplig lagstiftning, tillgängliga i Miljöhandboken på kommunens webbplats. På webbplatsen finns också miljöpolicy, miljömål samt information om bland annat miljöombuden, miljöforum och internrevisioner. Internrevision Kommunen har utbildat ett antal internrevisorer som regelbundet gör internrevisioner för att se hur väl det införda miljöledningssystemet fungerar. Så sätter vi mål för miljöarbetet För att säkerställa att kommunen arbetar med rätt områden och lägger resurser där de ger bäst miljöförbättring behövs en kartläggning av hur den egna verksamheten påverkar miljön. För att kartlägga detta har kommunen gjort en miljöutredning, senast uppdaterad och reviderad I miljöutredningen har kommunen granskat miljötillståndet i kommunen med utgångspunkt i Agenda 21, de nationella miljömålen (undantaget Hav i balans och Storslagen fjällmiljö) samt ytterligare fyra områden upphandling, utbildning och medvetenhet, brand och olycka, samt tillsyn. Miljöaspekter och inriktningsmål Miljöutredningen går ytterst ut på att identifiera miljöaspekter. Miljöaspekter är de förhållanden och aktiviteter som orsakar miljöpåverkan. Miljöaspekterna kan klassas som ej betydande eller betydande, beroende på om de orsakar ringa, liten, medelstor eller stor miljöpåverkan. Kommunen beslutar vilka miljöaspekter som är betydande, och vilka av dessa som ska prioriteras under det kommande året. De prioriterade miljöaspekterna utgör sedan grund för de inriktningsmål för miljöarbetet som kommunfullmäktige fastställer. I samband med budgetuppföljningarna och årsredovisningen följer kommunfullmäktige upp hur organisationen lyckats nå målen. När kommunen arbetar med budgeten ingår det att styra och följa upp miljömålen. Effektmål och handlingsplaner Inför varje års budgetdirektiv fastställer kommunfullmäktige inriktningsmål för miljöarbetet, med utgångspunkt i årets prioriterade miljöaspekter. Utifrån de fastslagna inriktningsmålen föreslår och beslutar varje nämnd vilka effektmål som behövs för att nå inriktningsmålen. Kommunfullmäktige fastställer effektmålen när man antar budgeten för det kommande året. Inriktningsmålen ses över i samband med att man reviderar miljöaspekterna. 6

7 Mål i miljöarbetet 2013 Det här avsnittet handlar om hur kommunen, utifrån resultaten av miljöutredningen och prioriteringen av miljöaspekter, tagit fram inriktnings- och effektmål för miljöarbetet Prioriterade miljöaspekter När kommunen 2010 uppdaterade och reviderade miljöutredningen, identifierade man ett antal miljöaspekter. För varje år prioriterar man ett antal miljöaspekter som ska vara vägledande för att ta fram årets inriktningsmål. Syftet med prioriteringen är att lägga resurser där de bedöms göra störst miljönytta. De prioriterade miljöaspekterna för 2013 är åtta till antalet. Utsläpp från vägtrafik, godstransporter och arbetsmaskiner Utsläpp av växthusgaser Förnyelsebara bränslen till transporter Energianvändning Skydd av kommunala grundvattentäkter Ytvattentäkter Miljöpåverkan från dagvatten Användande av Storsjön som resurs Inriktningsmål 2013 Med utgångspunkt i de åtta prioriterade miljöaspekterna beslutade kommunfullmäktige om två inriktningsmål för Östersund är fossilbränslefritt och energieffektivt 2030 Målet innebär att fossila koldioxidutsläpp helt upphör till 2030 och att energiförbrukningen minskar med 20 % jämfört med Inom ramen för en hållbar, trygg och säker livsmiljö minimeras risker för föroreningar av vattendrag och sjöar av betydelse för dricksvattenförsörjning, och åtgärder för minskad sårbarhet för vattenförsörjning vidtas. Ett register över samtliga miljöaspekter 2013 finns på sidan 27. 7

8 Inriktningsmålet fossilbränslefritt och energieffektivt Östersund 2030 formulerades med utgångspunkt i följande fyra prioriterade miljöaspekter: Utsläpp från vägtrafik, godstransporter och arbetsmaskiner Utsläpp av växthusgaser Förnyelsebara bränslen till transporter Energianvändning Det andra inriktningsmålet, som berörde föroreningar av vattendrag och sjöar av betydelse för dricksvattenförsörjningen, utgick från följande miljöaspekter: Skydd av kommunala grundvattentäkter Ytvattentäkter Miljöpåverkan från dagvatten Användande av Storsjön som resurs De övergripande inriktningsmålen är styrande när varje nämnd sedan ska ta fram de effektmål som ska hjälpa till att förverkliga inriktningsmålen. Effektmål och handlingsplaner 2013 Kommunstyrelsen samt de kommunala nämnderna har, utifrån de fastslagna inriktningsmålen, tagit fram effektmål för att nå inriktningsmålen. Respektive nämnd ansvarar för att föreslå, besluta och följa upp effektmålen. Effektmålen ligger sedan till grund för de handlingsplaner som varje förvaltning och enhet upprättar. Handlingsplanerna innehåller fördelning av ansvar och resurser, samt en tidplan för året. Uppföljning av arbetet sker löpande under året. Kommunfullmäktige följer upp hur nämnderna arbetar med effektmålen vid budgetuppföljningarna och i årsredovisningen. Effektmålen för 2013 var 51 till antalet. Av dessa uppfylldes 39. Fem effektmål uppfylldes inte alls och sju endast delvis. Ett av effektmålen mättes inte. En fullständig redogörelse av effektmål och resultat för varje nämnd finns på sidan 19. Övergripande resultat för 2013 Inriktningsmål 1 Östersund är fossilbränslefritt och energieffektivt 2030 Målet innebär att fossila koldioxidutsläpp helt upphör till 2030 och att energiförbrukningen minskar med 20 % jämfört med Resultat Mellan 1998 och 2012 har de fossila koldioxidutsläppen i kommunen minskat med 33 %. Under perioden 1990 till 2011 har utsläppen av växthusgaser minskat med 45 %, där minskningen från 2010 till 2011 var 5 procentenheter. Energiförbrukningen har minskat med 8 % mellan 2010 och Inriktningsmål 2 Inom ramen för en hållbar, trygg och säker livsmiljö minimeras risker för föroreningar av vattendrag och sjöar av betydelse för dricksvattenförsörjning och åtgärder för minskad sårbarhet för vattenförsörjning vidtas. Resultat Kommunens provtagning av dricksvatten, både i egenkontrollen hos Vatten Östersund och den offentliga kontrollen hos tillsynsmyndigheten Miljö och Hälsa, visar på ett säkert vatten. Lugnviks industriområde drabbades av ett ledningsbrott som ledde till ett kokningspåbud i ett begränsat område. Inga privatpersoner berördes av detta. Resultatet av kommunens miljöövervakning i utvalda sjöar visar på vatten av förväntat god kvalitet. Miljö och Hälsa har genomfört tillsynsinsatser för att belysa risker i kommande och befintliga vattenskyddsområden. Kommunen har även tagit fram ett förslag till vattenskyddsområde för Minnesgärde vattenverk. Vattenverket vid Minnesgärde försörjer drygt invånare med dricksvatten. Förslaget är inlämnat till länsstyrelsen för fastställande Kommunen har dessutom tagit fram en sektorplan för vatten- och avloppsförsörjning. 8

9 Miljöläget i kommunen I detta avsnitt tar vi upp hur det ser ut inom olika miljöområden i kommunen, samt övergripande händelser på miljösidan under året. Klimatförändringar En samlad forskarkår bedömer att klimatförändringarna utvecklas snabbare och kraftigare i den norra delen av världen. För Jämtlands del visar sammanställningar av klimatscenarioberäkningar (Sweco, 2008) på en ökad uppvärmning med 4,5 grader till år 2070, i jämförelse med perioden Sammanställningarna indikerar också en nederbördsökning på 30 % med intensivare regn, minskning av snönederbörden med 25 % och ökad avrinning. Vegetationsperioden blir enligt beräkningarna 50 dagar längre. Förändringar i temperatur och nederbörd påverkar såväl samhället som miljön. Det framtida vädret påverkar till exempel dimensionering av anläggningar, fysisk planering, räddningstjänstens arbete samt beredskapsbehovet i övrigt. Klimatförändringarna påverkar förutsättningarna för näringar som jord- och skogsbruk samt turism, med till viss del positiva eller osäkra konsekvenser, men till stor del med negativa. Mätningar av årsmedeltemperatur på Frösön och av antal isdagar på Storsjön tyder på klimatförändringar även i Östersunds kommun. Årsmedelstemperaturen på Frösön har enligt data från SMHI stigit med drygt 1,5 grader de senaste 20 åren, medan antalet isdagar på Storsjön minskat från 150 till 130 sedan Figur 2. Antalet dygn med is på Storsjön har minskat med ungefär en halv månad sedan mitten av förra seklet. Källa: SMHI Luftföroreningar Östersund har ren luft i den urbana bakgrundsmiljön, det vill säga i de områden som människor i huvudsak vistas i. Periodvis kan dock luftkvaliteten vara sämre, främst under kalla vinterdagar då luftföroreningarna stannar vid marknivå istället för att spridas uppåt i lufthavet. Vid hårt trafikerade vägar och gator är halterna av partiklar och avgaser alltid högre än i bakgrundsmiljön. Östersunds kommun kontrollerar sedan slutet av 1980-talet luftmiljön i den urbana bakgrundsmiljön genom luftmätningar under vinterhalvåret. Mätstationen finns på Zätagränd, mitt i centrala Östersund. Ämnen som undersöks är bland annat kvävedioxid, grova partiklar (PM10) samt flyktiga organiska kolväten (bland annat bensen och toluen). Luften i den urbana bakgrundsmiljön i Östersund uppnår gällande miljökvalitetsnormer, och i vissa fall även gällande miljömål, för de undersökta ämnena. Luften vid hårt trafikerade vägar i Östersund uppnår i huvudsak gällande miljökvalitetsnormer, tack vare relativt begränsade trafiknivåer, breda gaturum och god omsättning av luften. Figur 1. Årsmedeltemperatur på Frösön under perioden De senaste 20 åren har årsmedeltemperaturen stigit med ca 1,5 C. Källa: SMHI Sedan mätningarna startade har halterna av flera av de undersökta ämnena minskat drastiskt. Halterna av kvävedioxid i den urbana bakgrundsmiljön i Östersund har minskat med mer än 50 % sedan slutet på 1980-talet och halterna under de senaste tio åren ligger väsentligt lägre än gällande miljökvalitetsnorm för kvävedioxid (10 µg/m³ luft, MKN 60 µg/m³, se bilaga 4). Kvävedi- 9

10 oxid anses allmänt som en bra indikator på även andra avgaser och partiklar som uppkommer från trafiken. Även partikelhalterna är låga i den urbana bakgrundsmiljön i Östersund. Halterna av grova partiklar (PM10) har inte förändras väsentligt under 2000-talet. Antalet dygn med höga halter har dock minskat något (se bilaga 4). Under mätsäsongen ökade partikelhalten tillfälligt, detta som följd av rivningsarbetet vid före detta Centralpalatset, som ligger bredvid mätstationen. Bygg- och projekteringsarbetet vid Centralpalatset fortsätter under vinterhalvåret 2013/2014, vilket sannolikt kommer att innebära fortsatt påverkan på mätresultaten. De flyktiga organiska kolvätena har minskat totalt sett under hela mätperioden, och den urbana bakgrundsmiljön i Östersund uppfyller idag både gällande miljökvalitetsnormer och gällande miljömål för flyktiga organiska kolväten. Utsläpp av växthusgaser Utsläppen av växthusgaser bidrar till den globala uppvärmningen, och koldioxid från förbränning av fossila bränslen är den dominerade växthusgasen i Sverige. Utsläppen av växthusgaser i Östersunds kommun har minskat med 45 % under perioden (se bilaga 1). Transportsektorn står för huvuddelen av alla utsläpp (46 %), följt av energiförsörjning (18 %) och jordbruk (15 %). Utsläpp per invånare i Östersund är 3,8 ton koldioxidekvivalenter per år, en minskning med 4,9 % sedan föregående år är minskningen av de totala fossila koldioxidutsläppen 33 %. Mellan 2011 och 2012 ökade de fossila koldioxidutsläppen i den geografiska kommunen med 4 % (4 883 ton). Den största anledningen till ökningen är att koldioxidutsläpp från torv ökat med 41 % under perioden, detta på grund av ökad torvanvändning vid el- och fjärrvärmeproduktion. Även dieselanvändningen tilltog, vilket ökade utsläppen med 5 % (3 664 ton). Även utsläpp från flyg har ökat något. De största förbättringarna på utsläppssidan jämfört med föregående år finner vi i utsläpp från elförbrukning, som minskade med 33 % (1 428 ton). Detta trots att elförbrukningen ökade med 3 % från 2011 till Att utsläppen ändå minskade beror på att den el som såldes inom kommungränsen hade lägre emissionsfaktor 2012 än Även leverans av eldningsolja (minskning med 36 %, ton) samt utsläpp från bensin (minskade med 4 %, ton) står för de större förbättringarna på utsläppssidan. Minskad förbrukning av E85 (bensinfraktionen) med 17 % gör att även dessa utsläpp minskat under perioden. Transporter och resor i Östersunds kommun När det gäller kommunala resor och transporter 2012 jämfört med 2011 kan vi konstatera att tågresandet (inklusive Arlanda Express) ökat vad gäller såväl antal (+ 31 %) och resesträcka (+ 27 %), vilket medför en ökning av fossila koldioxidutsläpp med 19 %. Samtidigt har körsträckan med egen bil minskat med 38 %, trots fler bilavtal. Utsläppen från flygresor ökar med 37 % från 2011 till 2012, och ökningen gäller både antalet flygresor och resesträckan (upp 34 respektive 30 %). Klimateffekten från flygresor är högre än beräknat på grund av utsläpp från kväveoxider, vattenånga och liknande på hög höjd. Figur 3. Totalt antal utsläpp av växthusgaser i kommunen som geografisk enhet, räknat i antal ton koldioxidekvivalenter. Källa: SMED Transportsektorns utsläpp av växthusgaser De största utsläppen av växthusgaser inom transportsektorn kommer från personbilar, som står för 63 % av utsläppen. Tunga lastbilar och bussar står för 22 % och lätta lastbilar för 8 %. Östersunds kommun hade som mål att minska utsläppen från fossila bränslen med 25 % från 1998 till 2010, vilket man också lyckades med. Räknat från 1998 till Både antalet tjänsteresor med buss och uthyrning av cyklar i Rådhusets cykelpool har ökat (105 % respektive 45 %). Antalet tjänsteresor med buss är dock fortfarande mycket få, vilket gör att små förändringar i antal orsakar stora procentuella förändringar. På bränslesidan har tankning av bensin minskat med 17 % ( liter), vilket medfört minskade koldioxidutsläpp med 79 ton, medan dieseltankningen ökat med 3 % ( liter) och koldioxidutsläppen därifrån med 5 % (3 664 ton). För den upphandlade färdtjänsten ökade användningen av biogas med 14 % och användningen av E85 med 89 %. Även för skolskjutsar ökade användningen 10

11 av biogas och E85 något (se bilaga 3). Östersunds kommuns fordonsflotta Östersunds kommun som organisation, tillsammans med de kommunala bolagen Östersundshem och Jämtkraft, har 446 fordon i trafik (287 inom den kommunala förvaltningen). Andelen miljöfordon ökar stadigt och uppgår nu till 61 % inom den kommunala förvaltningen, och 44 % inom den kommunala förvaltningen tillsammans med de kommunala bolagen (data per 31 oktober 2013, se bilaga 2). De vanligaste miljöfordonen i kommunförvaltningen är fordon som drivs med biogas respektive etanol. Trenden för fordonsinköp i kommunen är en minskning av inköpta bensin- och dieselfordon och en ökning av fordon som drivs med el eller biogas. Energianvändning EU har antagit paketet En energipolitik för Europa, där man åtar sig att minska utsläppen av koldioxid med 20 % senast 2020, jämfört med 1990 års nivå. Detta ska ske genom att man ökar energieffektiviteten med 20 % och genom att man ser till att förnybara energikällor står för 20 % av energimixen. I Östersunds kommun som geografisk enhet har energianvändningen minskat med 8 % från 2010 till 2012 (se bilaga 5) Elförbrukning i den geografiska kommunen Elförbrukningen i hela kommunen ökade med 2,8 % från 2011 till 2012, anledningen till detta bedöms vara att 2012 var ett kallare år än Ökningen är relativt jämn över alla sektorer. Sedan 1996 har elförbrukningen minskat med 18,3 %. Den minskade elförbrukningen beror främst på att fler är anslutna till fjärrvärme, kraftvärme och Arctura samt på ökad pelletseldning. Elförbrukning i kommunen som organisation Totalt använde man i de kommunala verksamheterna 98 GWh energi 2012, jämfört med 94 GWh 2011 (se bilaga 5). Elförbrukningen ökade med 1 % under denna tidsperiod, trots detta minskade utsläppen från el något på grund av en minskad emissionsfaktor för lokalpris-el. Fjärrvärmeanvändningen ökade med 8 %, vilket är positivt men de fossila koldioxidutsläppen från fjärrvärmeanvändning ökade med 35 % på grund av ökad användning av torv. För eldningsolja ökade både leveranser och utsläpp med 14 %, vilket är mycket i sammanhanget. Leveranser av flis och pellets ökade med 9 %. En stor del av ökningarna på uppvärmningssidan kan kopplas till att det var kallare under 2012 än under

12 Kommunens belysningsprogram har resulterat i en minskad förbrukning på mellan 250 och 450 MWh varje år sedan Dessutom tillkommer minskad elförbrukning även i belysningsföreningar, dessa på drygt MWh varje år. I och med detta uppnår Östersunds kommun med viss marginal det uppsatta Agenda 21-målet på minskad elförbrukning med 14,9 % från 1996 till Elenergi från Jämtkraft Det kommunägda elbolaget Jämtkraft producerar årligen drygt GWh energi, majoriteten från vattenkraft. Andelen förnyelsebar el i Jämtkrafts samlade försäljning har minskat till 92 % 2012 (se bilaga 5). Jämtkraft garanterar dock 100 % förnyelsebar el till sina lokala privatkunder, samt till företagskunder med Lokalpris eller Jämtpris i det egna nätområdet. Jämtkrafts företagskunder har möjlighet att välja miljömärkt el som tillval, vilket också de flesta gör. Ytterligare information finns på Jämtkrafts webbplats. Vattenkraft är stommen i Jämtkrafts elproduktion och utgör 75 % av bolagets totala produktion. Jämtkraft har 17 vattenkraftstationer totalt i Jämtland, varav en i Östersunds kommun. En stor del av länets större sjöar och vattendrag har påverkats av vattenkraftsutbyggnaden, och de återstående oreglerade vattendragen och vattendragsavsnitten är få och har stora naturvärden. Vattenkraft påverkar växt- och djurlivet negativt och ändrar vattenytorna. Idag utgör vindkraft drygt 8,5 % av Jämtkrafts totala elproduktion. Den översiktsplan för vindkraft som antogs av kommunfullmäktige i mars 2011 syftar till att ange lämpliga områden för storskalig vindkraftsutbyggnad för att möjliggöra en ökad produktion av el från vindkraft. Planen ska dock också ange områden där vindkraft inte ska tillåtas på grund av andra intressen. Vatten Utbrottet av parasiten Cryptosporidium i Östersunds dricksvatten 2010 har lett till en rad åtgärder för att säkra dricksvattenförsörjningen i kommunen i framtiden. De prover som kommunen tagit, både inom ramen för Vatten Östersunds egenkontroll och i den offentliga kontroll som tillsynsmyndigheten Miljö och Hälsa utfört, visar dock på ett säkert vatten. Vidare visar kommunens miljöövervakning av utvalda sjöar på ett vatten av förväntat god kvalitet. Kommunen har dessutom genomfört tillsynsinsatser för att belysa risker i befintliga och kommande vattenskyddsområden, samt tagit fram ett förslag till vattenskyddsområde för Minnesgärde vattenverk, som försörjer drygt invånare med dricksvatten. Förslaget är inlämnat till länsstyrelsen för fastställande. Kommunfullmäktige beslutade i januari 2013 att godkänna sektorplanen för vatten och avlopp. Detta innebär att varje nämnd kan börja ta fram aktiviteter för att nå de i planen fastställda inriktningsmålen, samt arbeta enligt de övergripande strategierna för att säkra en trygg dricksvattenförsörjning även i framtiden. Kommunen deltar också i forskningsprojekt för att kartlägga förekomsten av föroreningar i dagvatten. Resultaten från provtagningarna har sammanställts och redovisats under 2013, och så snart resultaten är kvalitetssäkrade kommer man att gå vidare med att ta fram eventuella åtgärdsförslag. Indikatorer, nyckeltal och resultat för vattenmålet Grundvatten av god kvalitet (nationellt miljömål) Miljöaspekt: Skydd av kommunala grundvattentäkter Miljöaspekt: Miljöpåverkan från grundvatten Resultat Antal kommunala grundvattentäkter/ Antal kommunala grundvattentäkter med skyddsområde: 4 st/4 st Miljö och Hälsa har genomfört tillsynsinsatser på skyddsområdena för grundvattentäkter Nyckeltal: Antal dricksvattenanläggningar med vattenkvalitetsproblem (andel anläggningar som vid provtagning överskrider ett eller flera riktvärden, det vill säga har provresultat sämre än utan anmärkning ) Kommentar Viktigt för dricksvattenförsörjningen att grundvattentäkterna är väl skyddade för att minska risken för att vattentäkterna påverkas. 2013: Tre anläggningar av fyra har haft anmärkning på något vattenprov under året. (Häggenås 3 anmärkningar, Lit 1, Tandsbyn 1 och Lillsjöhögen 0) 12

13 Grundvatten av god kvalitet (nationellt miljömål) Miljöaspekt: Ytvattentäkter Miljöaspekt: Användande av Storsjön som resurs Resultat Dricksvattenkvalitet i ytvattentäkter Nyckeltal: Andel prov med ej tillfredsställande vattenkvalitet i dricksvattenanläggningar Skyddsområde ytvattentäkt: förslag inlämnat till länsstyrelsen. Beviljats pengar från Boverket för att ta fram en vattenanvändningsplan för Storsjön. Miljökvalitetsnormer: Status 2009: måttlig ekologisk status Status 2009: god kemisk ytvattenstatus Recipientprovtagning och utsläpp av näringsämnen i Storsjön: Näringsfattig, god vattenkvalité enligt provtagning via Indalsälvens vattenvårdsförbund Dagvattenpåverkan: - Tillsynsprojekt pågår på Miljö och Hälsa - Vatten Östersund deltar i projekt för att karaktärisera föroreningar i dagvatten, resultatet kommer att redovisas i en rapport efter genomfört projekt. Kommentar 2013: Näs Näs: 3 st av 19 prov, Minnesgärde: 8 st av 210 prov 2012: Näs: 3 st av 19 prov Minnesgärde: 11 st av 210 prov 2011: Anmärkningar vid Näs (8 st av 19 provtagningar) och Minnesgärde (44st av 270 provtagningar) Storsjön är en skyddsvärd del av kommunens naturmiljö och en viktig resurs för dricksvattenförsörjning och recipient för spill- och dagvatten i Östersunds kommun. Större delen av kommuninvånarna får dricksvatten från Storsjön. Under 2010 inträffade ett utbrott av vattenburen smitta. Orsaken var en parasit, Cryptosporidium. EU:s vattendirektiv har målet en god vattenstatus. Vattenmyndigheten har tagit fram förvaltningsplan och åtgärdsprogram för distriktet under Badvattenprover resultat: 2009: 15 prover varav två tjänliga med anmärkning 2010: 16 prover alla tjänliga 2011:18 prover varav 3 med anmärkning 2013: 58 prov varav 4 dålig kvalitet (Månstabadet). Övriga bra eller utmärkt kvalitet. Badvattnets kvalité kan påverkas av olika faktorer, och resultatet tjänligt med anmärkning leder till förnyad provtagning eller utredning av om det kan finnas föroreningskällor. Provtagning inom Indalälvens vattenvårdsförbund. Status och eventuella trender i provtagning från Brunfloviken och Åssjön. Avser provtagning år Inga avvikande skillnader från tidigare års mätningar. Mycket låga bakteriehalter och närsaltskoncentrationer. 13

14 14

15 Aktiviteter, händelser och goda exempel inom miljöområdet 2013 I detta avsnitt presenteras några av det senaste årets händelser inom miljöområdet i Östersunds kommun. Klimat Östersunds kommun, i samverkan med Länsstyrelsen och Energikontoret, arrangerade under 2013 ett klimatseminarium med temat På väg mot fossilbränslefrihet, möjligheter och farthinder under färden. Östersunds kommun har vidare deltagit i arbetet med nätverket Klimatkommunerna, genom att bland annat delta på nätverksmöten, skriva debattartiklar och uppvakta utredare av byggkrav och fossilfri fordonstrafik, samt genom att ge inspel till Färdplan För femte året i rad deltog Östersund i mars 2013 i Världsnaturfondens årliga internationella klimatkampanj Earth Hour. Under Earth Hour släcks all belysning ner under en timme för att uppmärksamma klimatfrågan. I klimatmiljonen har Länsstyrelsen i Jämtlands län fördelat projektmedel. Grön Trafik fick under 2013 medel till fyra projekt: Lånecyklar Förstudie och seminarium om samordnad varudistribution Uppgradering av resejämföraren till att även kunna jämföra med bussresor Stöd till att utöka vintertramparprojektet med 50 trampare Åre Östersund Airport är klimatmärkt Åre Östersund Airport är sedan april 2013 certifierad på den högsta nivån, 3+. Flygplatsen har genomfört kartläggningar, formulerat mål samt minskat sina utsläpp av koldioxid. För de utsläpp som man har kompenserar man genom att köpa andelar i projekt som syftar till att minska utsläppen av klimatpåverkande gaser. Bakom certifieringen, som kallas Airport Carbon Accreditation, står ACI, Airport Council International Europe, och WSP Environmental. Airport Carbon Accreditation följer den internationella standarden World Resources Institute (WRI) Greenhouse Gas Protocol. Cykling Enligt Cykelfrämjandets rapport Cykling i Sverige, som publicerades i september 2013, är Östersund femte bästa kommun i landet på att ta cykeln vid huvudresor. Året har även inneburit ett flertal cykelrelaterade projekt och händelser i kommunen. Det har exempelvis tillkommit meter gång- och cykelväg, bland annat vid Fagervallskolan på Brunflovägen, i Brittsbo samt vid Storfjällvägen, Hagvägen, Växthusvägen och Fågelkullevägen. Dessutom har kommunen byggt nya cykelparkeringar på tre platser i Östersunds centrum (vid Samuel Permans gata, gamla polishuset och på Stjärntorget) samt ordnat en cykelparkering för elcyklar i parkeringshuset vid Färjemansgatan. Grön Trafik har tagit fram en ny cykelkarta och ett förslag till nytt cykelprogram (förslaget har varit ute på remiss under året) samt gjort en undersökning för att identifiera de farligaste cykelkorsningarna. Grön Trafik driver även ett mindre elcykelprojekt, där man lånar ut elcyklar till både privatpersoner och företag. Kommunen har vidare även förberett ett lånecykelpro- 15

16 jekt som är tänkt att starta i april 2014, med lånecykelstationer vid Centralstationen, polishuset, GIII, Jamtli och Mittuniversitetet. Till lånecykelsystemet har man köpt in mobila cykelställ till GIII och Jamtli/Miun, vilket ger 100 nya cykelparkeringsplatser. Dessutom har kommunen, inom ramen för projektet Parkera och Res, bygg 40 nya cykelplatser samt installerat en cykelpump vid Centralstationen, samt byggt 18 nya cykelparkeringar vid järnvägsstationen i Brunflo. Grön Trafiks projekt Vintertramparna har avslutats under året. Projektet startade 2012 med 55 deltagare men utökades till 100 deltagare inför vintern 2013/2014. Dessutom arrangerade kommunen, tillsammans med Korpen, en sommarcyklingskampanj, Utmaningen, med 222 deltagare. Kampanjen ledde till att deltagarna minskade sina koldioxidutsläpp med totalt kilo. För att ytterligare göra cyklandet säkrare och därigenom främja cykling som transportsätt så har de gamla järnvägsspåren längs Bangårdsgatan tagits bort under året. Järnvägsspåren har tidigare orsakat flera cykelolyckor. För att få mer tillförlitliga data över cykeltrafiken har kommunen satt upp nya radarräknare vid Krematoriet, Statoil samt Havremagasinet. Mätningarna går att följa via kommunens webbplats. Hållbar trafik Under 2013 arrangerade Östersunds kommun, tillsammans med 59 samarbetspartner, Europeiska trafikantveckan. För detta arbete är Östersund, för andra året i rad, en av tre finalister i European Mobility Award I förra årets final kom Östersund på delad andraplats. Årets pris delas ut av EU:s vicepresident och transportkommissionär i Bryssel den 24 mars Elfordon Antalet elbilar har ökat under året. Vid årsskiftet fanns totalt 47 elbilar i kommunen, varav 25 inom den kommunala förvaltningen. 14 nya laddplatser för elbil har också tillkommit under året, både utanför kommungränsen (bland annat i Svenstavik, Sveg, Mörsil, Järpen, Duved och Storlien) samt inom kommunen (i parkeringshuset vid Färjemansgatan, Lugnvik och vid Mittuniversitetet). Green Highway driver även ett projekt där företag och organisationer får möjlighet att prova elbil under en vecka. Under 2013 har Jämtkraft invigt sin nya solenergianläggning. Den förnybara energi som produceras i anläggningen gör att Jämtkraft kan köra sina elbilar drygt mil per år. Biogasfordon Under 2013 har kommunen byggt om biogasanläggningen i Göviken i syfte att öka försäljningsvolymen och för att anläggningen ska fungera bättre med bland annat minskad fackling. Trots stopp i försäljningen under ombyggnationen har försäljningen av biogas ökat med 6,3 % från 2012 till Den totala försäljningsvolymen biogas ligger för 2013 på Nm Green Highway har också arrangerat ett biogasseminarium under Renhållning kör insamlat kompostmaterial till Skellefteå för biogasproduktion i avvaktan på ny kompostmaskin. Miljöbilsparkering Elbilar och pluginhybrider har haft möjlighet att söka kostnadsfritt parkeringstillstånd för miljöbil. Övriga fordon som är klassade som miljöbilar har också haft möjlighet att ansöka om parkeringstillståndet, men då till en kostnad av 500 kronor. Under 2013 trädde en ny miljöbilsdefinition i kraft, vilket har medfört att kraven för att få miljöbilstillstånd blivit striktare. Totalt beviljades 147 parkeringstillstånd för miljöbilar i Östersunds kommun, varav majoriteten (91 stycken) för biogasbilar. Hållbart resande och hållbara transporter Grön Trafik har, i samarbete med Länstrafiken och Lunds kommun, uppgraderat en resejämförare i Östersunds kommun med bussresor. I resejämföraren är att det möjligt att se hur de egna resvanorna påverkar plånbok, tid, klimat samt kaloriförbrukning. En förstudie om samordnad varudistribution, där transporterna till den kommunala förvaltningen loggats och bearbetats av en konsult, har genomförts under 2013 och avslutades med ett seminarium den 28 januari Energi Biogasförsäljning Göviken (nm3) Östersunds kommun har under 2013 gjort en ny upphandling och köper nu enbart förnyelsebar el. 16

17 Teknisk förvaltning Fastighet (TF Fastighet), som äger och förvaltar drygt 130 kommunala fastighetsobjekt med en total bruksarea på cirka kvadratmeter, arbetar med målsättningen att sänka energianvändningen per kvadratmeter i sina fastigheter med 25 % till 2020, jämfört med 1995 års nivå hade man minskat sin energianvändning med 22 %, samtidigt som fastighetsbeståndet, och därmed bruksarean, ökat med 32 % under samma period. TF Fastighet arbetar kontinuerligt med åtgärder för att minska energianvändningen i kommunens skolor, förskolor, äldreboenden och övriga byggnader. Energieffektiviseringen under de senaste åtta åren ( ) har sänkt energikostnaden med 37 miljoner kronor. Genom att månadsvis kontrollera energianvändningen och bearbeta insamlad data kan TF Fastighet snabbt rätta till avvikelser, samtidigt som det ger personal inom skolor, förskolor och äldreboenden möjlighet att hämta statistik över energianvändningen i sin verksamhet och få energispartips. TF Fastighet införde 2011 ett certifierat energiledningssystem, och har efter gjorda revisioner kunnat behålla sin certifiering. Energi- och klimatrådgivning Kommuner får ett statligt bidrag på kr (motsvarande en halvtidstjänst) för att tillhandahålla tjänsten Energi- och klimatrådgivning. Energi- och klimatrådgivningen är till för att informera om samt hjälpa allmänhet, företag och organisationer att minska sin energianvändning och därigenom sin miljöpåverkan. Energi- och klimatrådgivaren medverkar även vid mässsor och större evenemang, (3 tillfällen under 2013) samt vid föreläsningar och liknande (3 tillfällen under 2013). Jämtlandskommunerna samverkar genom Energikontoret vad gäller bland annat informationsarbete och deltagande i exempelvis mässor. Energikontoret driver även projektet Bli din egen elproducent. Hållbart byggande är ett samverkansprojekt mellan Östersunds kommun, Energikontoret i Jämtland, Mittuniversitetet samt företag och andra intresserade i frågan. Uppgiften är att förmedla hur man kan bygga energisnåla hus med material som har liten miljöbelastning. Arbetsmaterial och kurser berör alla, från privatpersoner till stora entreprenörföretag, som är intresserade i dessa frågor. Det pågår även ett arbete för att ta fram ett Energiscenario Energiscenariot ska beskriva energiförsörjningen, identifiera svårigheter och möjligheter, samt beskriva vilka beslut som behöver fattas. EES Energieffektiviseringsstöd För att förstärka det lokala energi- och klimatarbetet har regeringen avsatt ekonomiskt stöd till de kommuner som arbetar aktivt med energieffektivisering. Stödet gäller för åren och hanteras av Energimyndigheten. Arbetet omfattar hela kommunförvaltningen samt Jämtkraft och Östersundshem. Kommunen genomför energieffektiviseringsåtgärder i de byggnader man äger och upphandlar energieffektiva produkter och tjänster enligt Miljöstyrningsrådets kriterier. Under året har kommunen anordnat utbildningar i Systematiskt energiarbete, Energioptimering utan investering samt LCC som verktyg för energieffektiv upphandling. Miljöpris Östersunds kommun delar varje år ut ett miljöpris på kronor till företag, privatpersoner, organisationer eller andra som gjort en insats för hållbar utveckling i Östersunds kommun. Miljöpriset 2013 gick till restaurangen Jazzköket för dess fokus på ekologisk, närproducerad mat med stark säsongsbetoning. Hedersomnämnande 2013 fick Hållbarhetsfestivalen och dess initiativtagare Katja Kristoferson och Nina Österlöf på Naturskyddsföreningen. Miljötillsyn Kommunen bedriver målstyrd tillsyn och planerar sin tillsynsverksamhet utifrån en mål- och riskbaserad modell. Verksamheten tar fram prioriterade tillsynsområden med utgångspunkt i årets betydande miljöaspekter. Utöver detta utgår man även från miljömål på lokal, regional och nationell nivå, folkhälsomål samt verksamhetens omvärldsbevakning och erfarenhetsgrund i arbetet med att ta fram prioriterade tillsynsområden. Prioriterade tillsynsområden för verksamheten år 2013 var vattenrelaterade miljöaspekter, avfallshantering, samhällsbyggnad samt markanvändning. Tillsynsprojekt 2013 var: Egenkontroll i B- och C-verksamheter Vattenskyddsområden vid grundvattentäkter Vattenhantering i verksamheter vid Storsjön Miljötillsyn inom lantbruk Avfallshantering vid livsmedelverksamheter Energikartläggning i verksamheter De projektorienterade insatserna som genomfördes under året var Naturvård och ekologi samt Miljöövervakning. 17

18 För mer information och kontakt Mer information om kommunens miljöarbete finns på Ulla Nordin Christina Breding

19 Nämndernas effektmål och resultat I detta avsnitt följs varje nämnds respektive effektmål samt resultat av dessa upp. Uppföljningen avser perioden 1 november 2012 till 31 oktober Uppföljning av effektmål tillhörande inriktningsmål 1 - fossilbränslefritt Östersund Prioriterade miljöaspekter Utsläpp från vägtrafik, godstransporter och arbetsmaskiner Utsläpp av växthusgaser Energianvändning i Östersunds kommun Förnyelsebara bränslen till transporter Inriktningsmål Östersund är fossilbränslefritt och energieffektivt 2030 Målet innebär att fossila koldioxidutsläpp minskar med 100 % och att energiförbrukningen minskar med 20 % jämfört med Effektmål Kommunstyrelsen Planering av nya bostäder sker med utgångspunkt i ett energieffektivt tänkande. Planering av nya bostäder sker inom en radie av 5 km från centrum eller högst 300 meter från planerad eller befintlig kollektivtrafik. Östersunds kommun bedriver ett offensivt miljöarbete och är ISO-certifierad och EMAS-registrerad. Godkänd vid samtliga tillfällen vid miljörevisorernas årliga granskning. Kommunens personal ska aktivt påverka genom att informera medborgare, företagare, studenter och elever om miljöarbetet. -Antal miljöfrukostmöten med företagare uppgår till minst 3 st -Antal informations- och utbildningstillfällen för miljöombud uppgår till minst 2 st. -Minst 2 st informationsblad distribueras till miljöombuden. Samtliga anställda inom förvaltningen får information om kommunens övergripande miljöarbete och förståelse för sin roll som inspiratör för andra. Antal informationstillfällen uppgår till minst 2 per år. Gods transporteras på järnväg till och från Östersund. Byggande av kombiterminal är påbörjad Resultat Målet uppfyllt MEX: Målet uppnått. För Storsjö Strand ställs krav på Miljöbyggnad Guld. Samtliga planuppdrag når målet. Östersunds kommun fick behålla ISO-certifieringen och EMAS-registreringen vid systemrevisionen i februari Målet delvis uppfyllt. Antal informations- och utbildningstillfällen för miljöombud: 3 st, uppfyllt. Antal informationsblad till miljöombuden: 0 st, ej uppfyllt. Antal miljöfrukostmöten med företagare: 1 st Grön Trafik, ej uppfyllt. Klart. 2 KLF-träffar Målet ej uppfyllt. Klaras inte. Utredning planeras dock. 19

20 Effektmål Kommunen medverkar till ett miljömässigt hållbart och tryggt resande genom utveckling av olika reseslag, såsom flyg och tåg. 20 informationsträffar med företag om mötes- och reseplanerare är genomförda. Green Highway är ett av kommunens miljöbudskap för den fossilbränslefria kommunen. Alla biogas- och elladdningsstationer är marknadsförda som en del av Green Highway. Målet ej mätt. Resultat Målet är inaktuellt och skulle tagits bort ur budgeten. Alla biogas- och elladdningsstationer är marknadsförda som en del av Green Highway. Åre Östersund Airport, SJ centralstation samt bussstationen är marknadsförda som en del av Green Highway. Kommunen har god försörjning av biogas för fordon. Biogasstrategi framtagen under året. Åre Östersund Airport, SJ centralstation samt bussstationen är marknadsförda som en del av Green Highway. Biogasstrategi är framtagen. Inom ramen för Green Highway ökar andelen fordon som drivs med fossilfria bränslen. 25 elfordon finns i kommunen som geografiskt område. 320 fordon som kan drivas med biogas finns i kommunen som geografiskt område. 10 elfordon finns i kommunen. 35 elbilar i hela kommunen som geografisk enhet. Målet delvis uppfyllt. 98 biogasfordon finns i kommunen. 285 tankande gasbilar totalt. Samtliga anställda använder i möjligaste mån kommunens miljöbilar, buss eller cykel i tjänsten. Högst 15 avvikelser per år. Avvikelser för samtliga enheter: Info 0, LärC 0, HR - 1 avvikelse (rapporterad till UN), MEX - 0. Kommunledningsförvaltningen påverkar andra och genomför i större omfattning möten i form av telefoneller videokonferenser. Minst 50 telefon-, video- eller webbkonferenser per år. Miljö- och samhällsnämnden Antalet elbilar ska öka i Östersunds kommun. Elförbrukningen för gatubelysning ska minska med 2 % Genom rådgivning och information verka för att antalet lågenergihus och passivhus ska öka. De tio första passivhusen befrias från bygglovavgifter. Antal telefon-, video- eller webbkonferenser per enhet: Info 5, LärC (ordnat för andra), Team C - B1, CW1, HR 6, Eva RS - 15 Antalet elbilar har ökat från 30 till 35 st. Elförbrukningen beräknas till kwh, en minskning med 3,8 %. Trots information och rådgivning har inga hus redovisats som passivhus. En anledning är att kostnaderna för att mäta energiåtgång och liknande för redovisning är högre än den bygglovsavgift man får tillbaka. 20

21 Effektmål Miljö- och samhällsnämnden (forts.) I detaljplaner och förhandsbesked med nyproduktion av bostäder ska lokalisering väljas så att god tillgänglighet finns till kollektivtrafik. Detta ska uppnås för minst hälften av bostäderna. Resultat Av 150 bostäder klarar 149 stycken målet gällande tillgång till kollektivtrafik. Andel Stadsbussar som drivs med förnyelsebara bränslen ska vara 100 %. Cykeltrafik ska öka med 2 % 2013 jämfört med 2012 enligt mätpunkt Badhusparken. 100 %. Av 30 bussar drivs 23 med RME (biodiesel) och 7 med etanol. ³ Cykeltrafiken har ökat med 2,9 %. 1 nov okt 2012 = passagerare 1 nov okt 2013 = passagerare Socialnämnden Minst 70 % av all tankning ska bestå av förnyelsebart drivmedel. Målet ej uppfyllt. 56 % av all tankning består av förnyelsebart drivmedel. Sänkt elförbrukning med 1 %. Elförbrukningen ska vara 1 % lägre i jämförelse med 2012 års förbrukning. Nyckeltalet avser Nejonögats lokaler. Elförbrukningen har minskat med 4,69 %. Barn- och utbildningsnämnden Alla anställda inom barn- och utbildningsförvaltningen har kunskaper om energianvändning och hur den ska minska. Dessutom har alla barn och elever, utifrån sin mognad, dessa kunskaper. Alla förskolor och skolor har en fungerande handlingsplan inom miljö med fokus på energianvändning. Miljöhandlingsplanen har årligen reviderats. Minst en tredjedel av antalet längre resor ska ske med tåg i stället för flyg. Målet delvis uppfyllt. 91 % har en fungerande och reviderad miljöhandlingsplan. Alla medarbetare har informerats om kommunens resepolicy samt barn- och utbildningsförvaltningens mål. Antal resor med tåg: 645 Antal resor med flyg: % av andelen längre resor har skett med tåg. Representanter för barn- och utbildningsförvaltningen deltar i byggprojektmöten i syfte att bevaka frågor kring att energianvändningen ska minska när det gäller det befintliga beståndet och nybyggnationer. Representanter för barn- och utbildningsförvaltningen deltar aktivt, med fokus på energianvändning, i de planeringsmöten som man blir kallade till. 21

22 Effektmål Vård- och omsorgsnämnden Vid all nybyggnation som nämnden beställer ska man sträva efter att uppnå Guldnivå enligt normen Bygga Bo. Bilar som nyanskaffas ska vara miljöbilar. Alla undantag ska motiveras. Kultur- och fritidsnämnden EcoDriving ska användas vid skötsel av nämndens anläggningar. Resultat En nybyggnation (LSS-Boende, Opebacken) har beställts av nämnden under året. Under 2013 har 15 fordon beställts inom Vård- och omsorgsförvaltningen. Fyra av dessa är avsteg från rutinen och avstegen har motiverats i avvikelserapport och godkänts av förvaltningschef. Målet delvis uppfyllt. 100 % av den fast anställda personalen har genomgått utbildning i EcoDriving för personbil. Det som kvarstår är utbildning i EcoDriving för pistmaskin och 2 av 6 fast anställda kommer att genomföra utbildning via SLAO säsongen 2013/2014. Den totala elförbrukningen vid Z-hallen, Sporthallen (exklusive tillagningskök) och biblioteket minskar. För biblioteket gäller minst 1 % jämfört med föregående år. Jämförelsen sker mellan perioden och perioden Z-hallen redovisar en sänkning av elförbrukningen med 1,6 %. Sporthallen redovisar en sänkning av elförbrukningen med 2,4 %. Biblioteket redovisar en sänkning av elförbrukningen med 2,2 %. Den totala elförbrukningen per besökare vid Storsjöbadet minskar med 1 % jämfört med år Utförarstyrelsen, TF Gatukontoret: Bränsleförbrukningen i liter/mil samt liter/timme mätt i bensinekvivalenter* ska minska med 1 % år 2013 jämfört med Utfall 2011: sparat 5,3 m³ (basår 2006) Utfall 2010: sparat 4,4 m³ (basår 2006) Gatukontoret: Vår äldre maskinpark ska drivas med mindre miljöbelastande alternativ 80 % av drifttimmarna under Utfall: saknas Storsjöbadet redovisar en sänkning av elförbrukningen per besökare med 7,6 % jämfört med Den snittförbrukning Gatukontoret haft under 2013 har minskat bränsleförbrukningen med 3,4 m³ bränsle jämfört med om de kört med 2010 års snittförbrukning under Detta motsvarar en bränslebesparing på 5,9 %. Målet ej uppfyllt. Cistern med Ecopar finns nu på Fagerbacken. Troligen kommer inte tankningen igång förrän * Bensinekvivalenter är ett sätt att jämföra olika bränsleslag energimässigt. Exempelvis motsvarar 1 liter bensin 1,35 liter etanol. 22

23 Effektmål Utförarstyrelsen, TF (forts.) Renhållning: Bränsleförbrukningen i liter/mil samt liter/timme mätt i bensinekvivalenter ska minska med 5 % år 2013 jämfört med Utfall : saknas på grund av tekniska problem. Målet delvis uppfyllt. Resultat Den snittförbrukning Gräfsåsens avfallsanläggning haft har ökat bränsleförbrukningen med cirka 2,1 m³ bränsle jämfört med om de kört med snittförbrukningen samma period under basåret. Detta motsvarar en bränsleökning på 4,3 %. Bränsleökningen antas bero på bearbetning av stora mängder sluttäckningsmassor under perioden. Observera att Gräfsåsens bränslestatistik baseras på endast några få fordon med basår Resterande fordon har basår 2013 pga tidigare tekniska problem med statistiken. Den snittförbrukning insamlingen haft har minskat bränsleförbrukningen med cirka 6,0 m³ bränsle jämfört med om de kört med snittförbrukningen samma period under basåret. Detta motsvarar en bränsleminskning på 5,7 %. Fastighet: Energianvändningen per kvadratmeter i våra fastigheter ska 2020 vara minst 25 % lägre än år Delmål 2013: 22,5% Utfall 2011: -20 % Utfall 2010: -12 % (basår 2004) ÅVC:s personbil har minskat bränsleförbrukningen med 5,7 %, vilket motsvarar 28 l. Delmålet delvis uppfyllt. Energianvändningen har minskat med 22,1 %. Räknar man bort Storsjöbadet är minskningen ~23,5 %. Ökningen beror på att Storsjöbadet har högre spädvattendos än tidigare, samt att man blivit tvungen att tömma bassängen en gång mer än vanligt. Fastighet: Vid nybyggnad ska energiprestandan uppgå till maximalt 80 kwh/m2 och år. Östersunds camping: Under 2013 ska andelen fjärrvärmeanslutningar på Campingen öka. Utfall 2011: 13 % (antal anslutna byggnader) Utfall 2010: 4 % (antal anslutna byggnader) Målet delvis uppfyllt. Teoretiskt klarar vi målet, samt att Åkermannen klarar målet ett par år efter den energideklarerats, men de två byggnader som nu energideklareras klarar inte målet. Årets fjärrvärmeanslutningar är genomförda. Antal anslutna byggnader till fjärrvärme på Östersunds camping uppgår nu till 22 %. Förvaltningsgemensamt: TF ska 2013 köpt in/ha i drift/ha referensmiljö av minst en miljöinnovativ produkt där Jegreliusinstitutet gjort miljöbedömning. Kleenoilfilter renar olja så oljebytesintervallen blir längre. Renhållningen utvärderar ett sådant filter på två sopbilar. Gatukontoret ska under året prova oljefiltret på en maskin. Campingen har redan monterat filtret på en maskin. 23

24 Effektmål Utförarstyrelsen, TF (forts.) Förvaltningsgemensamt: Under 2013 ska det på alla arbetsplatser och personalutrymmen, där minst tre anställda vistas dagligen, finnas förutsättningar för sortering av alla sopor som personalen genererar. Förutsättningarna innefattar kunskaper, tillgängliga sorteringsbehållare, tydlig skyltning samt bortskaffande av soporna. Förvaltningsgemensamt: Vi ska ersätta 1000 bilresor kortare än 5 km tur och retur i tjänsten eller till och från arbetet genom att välja miljövänligt alternativ t.ex. buss, cykel eller gång under Utfall 2011: 885 st (exkl resor till och från arbetet) Utfall 2010: 888 st (exkl resor till och från arbetet) Resultat Fastighet har använt Organowood, en mindre miljöbelastande form av tryckimpregnerat virke som även är brandklassat i en byggnation på Österängsskolan. Fritid har testat en rengöringsprodukt. Bygg & Projektering ska under året undersöka en byggprodukt. Alla enheter har inventerat sin källsortering samt kompletterat vid behov. Vi har ersatt tjänsteresor samt resor till och från arbetet med bil med mindre miljöbelastande alternativ enligt nedan: Cykel Promenad Buss Ersatta bilresor Utförarstyrelsen, SF All städpersonal ska ha genomgått utbildning i källsortering. Under ledning av TF Renhållning har all städpersonal genomgått utbildning Minst tre nya och mer energieffektiva IT-lösningar ska testas och införas på förvaltningens datorarbetsplatser. Energiförbättrande insatser kring såväl datorer och skärmar, telefoni och servermiljön har genomförts. Bland annat har en ny, mer energieffektiv, lösning för backup införts. 24

25 Uppföljning av effektmål tillhörande inriktningsmål 2 - Vattenförsörjning Skydd av kommunala grundvattentäkter Användande av Storsjön som resurs Miljöpåverkan från dagvatten Ytvattentäkter Prioriterade miljöaspekter Inriktningsmål Inom ramen för en hållbar, trygg och säker livsmiljö minimeras risker för föroreningar av vattendrag och sjöar av betydelse för dricksvattenförsörjningen och åtgärder för minskad sårbarhet för vattenförsörjningen vidtas. Kommunstyrelsen Effektmål Kommunstyrelsen genomför en informationssatsning mot medborgare och företag i samband med att Plan för vatten- och avloppsförsörjningen samt Plan för naturvård och park beslutas. Miljö- och samhällsnämnden Vattnets kvalité ska ha en god ekologisk och kemisk status enligt vattendirektivet. Tillsammans med Länsstyrelsen ta fram ett åtgärdsprogram för nuvarande vattencykel. Resultat Kommunens medborgare bjöds in till ett offentligt möte under januari Information finns på webben. Gemensam EU-ansökan med Länsstyrelsen för Näkten och Lockne har gjorts för att bibehålla sjöarnas vattenkvalitet och ekologiska liv. Arbetet med att ta fram en vattenanvändningsplan för Storsjön är påbörjat. Åtgärdsprogram kommer att vara klart under God kvalité vad avser dricksvatten ska säkerställas. Vattenledningsnätet ska finnas med i Vatten Östersunds egenkontrollplan för dricksvatten. Socialnämnden Minst 80% av förvaltningens personal ska ha fått information om den Plan för natur och park och den Plan för vatten och avloppsförsörjning som kommunen upprättat. Barn- och utbildningsnämnden Alla anställda inom barn- och utbildningsförvaltningen har kunskaper om Plan för naturvård och park och Plan för vatten och avloppsförsörjning. Vård- och omsorgsnämnden Användningen av märkningspliktiga kemikalier inom verksamheten ska minska med minst 30 % (kan gälla både använd mängd och antal produkter) genom att öka medvetenheten. Miljö och Hälsa har ställt krav på Vatten Östersund, och åtgärdsprogrammet finns med i Vatten Östersunds budget. Vatten Östersund har grundläggande rutiner för egenkontroll av ledningsnätet. Målet ej uppfyllt. 57 % av förvaltningens personal har fått information. Målet ej uppfyllt. Kemikalieförteckningar har begärts in från enheterna för mätning av målet. Varje enhet har under året ansvarat för att föra diskussioner och hålla utbildningar i sina personalgrupper. Mätbarhet har inte kunnat säkerställas då för få enheter skickat in kemikalieförteckningen. 25

26 Effektmål Kultur- och fritidsnämnden 100 % av de idrottsföreningar som får arrangemangsstöd ska upprätta en miljöplan (nämnden har det som krav). Resultat Andel arrangemang på hög nivå med miljöplan är för %. Utförarstyrelsen, TF Vatten Östersund: Summan av läckvatten från distributionsnätet vid alla vattenverk uttryckt i procent ska fr.o.m minska jämfört med Delmål 2013: Förstudie slutförd Utfall 2011: 32 % Utfall 2010: 26 % Planerade förstudien 2012 flyttas till 2013 på grund av tids- och resursbrist. Delmålet uppfyllt. Förstudien är klar. Om vi kommer att minska mängden läckvatten i år är osäkert, kan inte beräknas förrän i början på Vatten Östersund: Inom en överskådlig tidsperiod ska inga bräddningar på grund av hydraulisk överbelastning inträffa på rörnät och pumpstationer tillhörande Vatten Östersund anslutna till Gövikens avloppsreningsverk. Delmål 2013: Ledningssträckan för spillvatten mellan Brunflo-Göviken ska 2013 vara färdigutredd med avseende på eventuella stora källor av tillskottsvatten. Bräddflödesmätning på sträckan Brunflo-Stadsgränsen vid pumpstationer och bräddpunkten i Optand ska vara genomförd senast 2013 Utfall 2011: 408 st (exklusive 11 st övriga, t.ex. strömavbrott, drifthaveri) Utfall 2010: 459 st (exklusive 54 st övriga, t.ex. strömavbrott, drifthaveri) Utförarstyrelsen, SF Genomgång av förvaltningens samtliga diskmaskiner ska göras varmed en plan för byte till mer miljövänliga alternativ ska tas fram (målet ändrades i apriluppföljningen) Delmålet uppfyllt. Ledningssträckan för spillvatten mellan Brunflo-Göviken är färdigutredd med avseende på eventuella stora källor av tillskottsvatten. Bräddflödesmätningar på samtliga pumpstationer Brunflo-Stadsgränsen är införda. Antal bräddningar på grund av hydraulisk överbelastning är 83 st (exklusive 12 st övriga, t.ex. strömavbrott, drifthaveri). Genomgång och klassificering av diskmaskiner har gjorts och översiktlig plan för byte till mer miljövänliga alternativ har tagits fram. 26

27 Miljöaspektregister 2013 Med miljöaspekt avses verksamhet, aktivitet, produkter eller tjänster som kan påverka miljön. Värdering görs kvalitativt i en skala från 0-3 och de miljöaspekter som bedöms vara viktigast prioriteras. Miljöaspekt Frisk luft Marknära ozon VOC PM Kväve- och svaveloxider Utsläpp från snöskoteranvändning 2 Värdering Prioriterad Utsläpp från vägtrafik, godstransporter och arbetsmaskiner 3 Prioriterad Utsläpp från flyget Utsläpp från enskilda anläggningar för uppvärmning Utsläpp från fjärrvärmeproduktion och närvärmeanläggningar Utsläpp från oljepannor >50 kw som inte ingår i fjärrvärmen 1 Grundvatten av god kvalitet Radon i vatten Uran i vatten Skydd av kommunala grundvattentäkter 3 Prioriterad Vattenföreningar och enskilda vattentäkter Vägsalt 1 Levande sjöar och vattendrag Användande av Storsjön som resurs 3 Prioriterad Miljöpåverkan från dagvatten 3 Prioriterad Miljöpåverkan från snöupplag Vattenkvalitet i sjöar Ytvattentäkter 3 Prioriterad Strandnära byggande vid sjöar och vattendrag 2 Myllrande våtmarker Våtmarker i kommunen Torvtäkter i kommunen Våtmarker som ingår i kommunens skogsinnehav 3 Ingen övergödning Användande av konstgödsel Näringsstatus i sjöar Läckage från kommunens skogsmark 0 Bara naturlig försurning Biologiska skador i sjöar och vattendrag på grund av antropogen (mänsklig) försurning. 0 27

28 Miljöaspekt Bara naturlig försurning Utsläpp av svavel och kväveoxider från kommunens industri och transportsektor Försurning av mark och vatten på grund av skogsbruk 1 Levande skogar Skogsinnehav och skogsbruk Skydd av känslig natur 1 Ett rikt odlingslandskap Åker-, ängs-, och betesmarker Ekologisk odling 2 God bebyggd miljö Samhällsbyggande och fysisk planering Radon i byggnader Avfall Buller Naturgrus Prospektering, provbrytning och brytning av uran 3 Giftfri miljö Avfallsdeponier Avloppsvatten Slam från enskilda avlopp och kommunala reningsverk Användning/återvinning av miljöstörande ämnen Förekomst av tungmetaller ex kadmium, kvicksilver, bly, cesium och PCB Bekämpningsmedel Förorenade områden 2 Säker strålmiljö Bakgrundsstrålning i referenspunkter 0 Skyddande ozonskikt Köldmedieanvändning 1 Begränsad klimatpåverkan 28 Värdering 1 2 Prioriterad Utsläpp av växthusgaser 3 Prioriterad Utvinning av biogas Energianvändning 3 Prioriterad Fjärrvärme Förnyelsebara bränslen till transporter 3 Prioriterad Vindkraft Vattenkraft 2 Ett rikt växt- och djurliv Bevarande av skyddsvärda landskaps- och naturtyper Bevarande av ansvarsarter 3 Indirekta miljöaspekter 4.1 Upphandling Utbildning och medvetenhet Brand och olycka Tillsyn 3

29 Övriga betydande miljöaspekter 2013 God bebyggd miljö (nationellt miljömål) Miljöaspekt Våtmarker i kommunen Nyckeltal Resultat Kommentar - Natura 2000-områden med våtmarker. Antal - Ramsarområden. Antal 2013: : : : 1 28 Natura 2000-områden, varav 13 med våtmark Tysjöarna, kalkblekeområde, även höga ornitologiska värden Miljöaspekt Våtmarker som ingår i kommunens skogsinnehav Restaureringsåtgärder kopplade till våtmarker inom kommunens skogsinnehav 2013: 0 st 2012: 0 st 2011: 0 st Inga direkta åtgärder planerade som rör våtmarker. Miljöaspekt Skogsinnehav och skogsbruk Andel skog avsatt för NO/NS Procentuell andel av kommunens totala skogsinnehav. 2013: 543 ha/11,1 % 2012: 483ha/ 9,9 % Miljöaspekt Samhällsbyggande och fysisk planering Aktiva åtgärder för naturvård NS-skötsel (antal åtgärder) inom kommunal skog. Andel bostäder i nya detaljplaner lokaliserade inom 300 m (fågelvägen) från hållplats som trafikeras med minst 15/8/6 turer per vardag/ lördag/söndag i vardera riktningen. Antal nya detaljplaner som innehåller skydd- eller varsamhetsbestämmelser för kulturhistoriskt intressanta miljöer Antal aktuella undersökningstillstånd (med uran ingående) 2013: av 7 planer för nya bostäder uppfyller 5 helt kravet på god kollektivtrafik. Av totalt 347 möjliga bostäder uppfyller 316 kravet. 2012: Detaljplaner; av 127 bostäder uppfyller 126 bostäder kravet 2013: 2 st Inga undersökningstillstånd utfärdat för uran inom Östersunds kommun. 2013: 6 Man tar alltid hänsyn till naturvård vid alla åtgärder som då inte beskrivs specifikt i planen. Kommunen är certifierad och tar all hänsyn som krävs där, man lämnar alltid träd, högstubbar, vindfällen, lövträd och så vidare. Den fysiska planeringen är viktig när det gäller de fysiska villkoren för markanvändning och boende, drift av tekniska system, transportbehov, industriverksamhet, och resurshushållning. 29

30 God bebyggd miljö (nationellt miljömål) Miljöaspekt Avfall Beskrivning indikator/ nyckeltal Hushållsavfall (ton/år) 2013 Totalt insamlat hushållsavfall: Brännbart avfall: Kompost: Deponirest: 704 Resultat Ökning/minskning 2013 jmf 2012: Kommentar Vår konsumtion medför restprodukter. En hållbar avfallshantering innebär minskat resursutnyttjande och ökad grad av återanvändning/återvinning. Farligt avfall: Insamlat återvunnet material från hushållen (ton/år) 2013 Tidningar: Papper: 850 Glas: Plast:501 Metall: Miljöaspekt Prospektering, provbrytning och brytning av uran Giftfri miljö (nationellt miljömål) Miljöaspekt Avfallsdeponier Miljöaspekt Avloppsvatten 37,40% 2,10% 0,80% 0,40% 21,30% 37,90% matavfall förpackningar och tidningar sopor till soptipp sopor till förbrännning metallskrot miljöfarligt avfall Antal utfärdade undersökningstillstånd av Bergsstaten 2013: 0 st 2012: 1 st. Kallsta 1 Den senaste plockanalysen av utsorterat brännbart hushållsavfall gjordes 2011 och visar att hushållens avfallssortering kan förbättras. 60 % av avfallet består av felsorterat material; matavfall, förpackningar, deponirest. Uppgift från Nyckeltal Resultat Kommentar Årsmedelhalter av metaller/ föroreningar i grundvatten vid Gräfsåsens avfallsanläggning Provtagningsresultat i jämförelse med provtagningshistorik Inläckage av vatten till avloppsledningsnät. Andel ovidkommande vatten i avloppsledningsnätet (%). Al 15,5 (88,2), Sb 0,23 (0,696), As 0,343 (1,53), Ba 123 (101), PB 0,70 (3), Fe 47,2 (1 600), Cd 0,0472 (0,103), Ca (94 700), Co 1,37 (1,47), Cu 4,19 (5,09), Cr 0,93 (2,86), Hg < 0,1 (0,0027), Mg (17 022), Mn 557,9 (1 523,8), Na (77438), Ni 9,34 (8,5), Ag <0,1 (<0,1), V 0,876 (1,76), Zn 8,0 (26,6). 2012: 49% för Gövikens avloppsreningsverk 2011: 46 % 2013 års analysvärden för metaller redovisas med halter i µg/l. Inom parentes finns medelvärde för metaller mellan 1993 och Metallhalterna har ökat jämfört med medelvärdet för antimon, barium, kadmium, kalium, magnesium, natrium och nickel. För övriga metaller är halterna lägre. 30

31 Giftfri miljö (nationellt miljömål) Miljöaspekt Avloppsvatten Miljöaspekt Användning/ återvinning av miljöstörande ämnen Miljöaspekt Bekämpningsmedel Nyckeltal Resultat Kommentar Tillsyn av enskilda avlopp Antal inventerade enskilda avlopp samt andel avlopp med ej tillfredsställande reningsfunktion. Bräddningar av avloppsvatten Antalet bräddningar, gäller hela avloppsnätet. Slamanalyser från avloppsreningsverket Provtagning av slamanalyser från Gövikens avloppsreningsverk. Jämförelse med gällande rikt- och gränsvärden. Mängd insamlat farligt avfall från hushåll/ per invånare MIFO-objekt Antal objekt inom kommunen i MIFO-databasen Användning av bekämpningsmedel Antal anmälningar år 2013 om spridning av kemiska bekämpningsmedel på kommunal mark Tillstånd för spridning av kemiska bekämpningsmedel (privata aktörer) Antal beviljade tillstånd (anmälningsärenden) angående spridning av kemiska bekämpningsmedel på privat mark 2013: 60 inventerade, 3 förelägganden 2012: Under året har ca 200 enskilda avlopp inventerats. Ca 40 st har förelagts med åtgärdskrav. 2012: Göviken 118 st ledningsnätet 63 pumpstationer : För de parametrar som har riktvärden så visar slamanalyserna värden under dessa. För resultat se fil. 2012: samtliga parametrar under gällande riktvärden 2011: samtliga parametrar under gällande riktvärden 2013: 5,8 kg 2012: 10 kg/inv 2011: 26,7 kg/inv 2010: 21,4 kg/inv 2013: Totalt 77 riskklassade objekt (plus ett flertal ej riskklassade objekt). 2011: Klass 1: 0 Klass 2:17 Klass 3: 140 Klass 4: : : 1 st 2011: 0 st 2013: : 0 st 2011: 1 st Användningen av miljöstörande ämnen medför en risk att de sprids och orsakar påverkan på hälsa och miljö. Viktigt att minska den totala användningen av miljöstörande ämnen och att minska risken för utsläpp och spridning. Avfallet ska samlas in och tas om hand säkert. 31

32 Giftfri miljö (nationellt miljömål) Miljöaspekt Bekämpningsmedel Miljöaspekt Bevarande av skyddsvärda landskaps- och naturtyper Miljöaspekt Bevarande av ansvarsarter Nyckeltal Resultat Kommentar Förekomst av miljöstörande ämnen i dricksvatten Antal planerade eller genomförda projekt med LONA-stöd. Kommunala biotopsskyddsområden, naturreservat eller annan formell skyddsbildning utförd av kommunen. 2012: ingen förekomst av bekämningsmedel (5 prover Kvicksilver <0,1, Bly 0,12) 2011: ingen förekomst av bekämpningsmedel (5 prover Kvicksilver <0,1, Bly 0,10) 2012/ 2013: Kommunen medverkade till att 3 st LONA-projekt genomfördes Kommunen har än så länge aldrig instiftat ett formellt skyddat område för naturmiljö- eller rekreationsvärden. Utgår från Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten. Övriga Nyckeltal Resultat Kommentar Miljöaspekt Upphandling KF beslut om 20 % ekologisk mat i skolrestauranger Resultat i andel av totalt inköpt mat (kr) Inköp av ekologiska livsmedel i kommunförvaltningen Andel i kronor Miljökrav i upphandlingar Andel ramavtalsupphandlingar med miljökrav 2013: 19.2 % (1 jan-31 okt) 2012: 20 % 2011: 22 % 2013: 15 % 2012: 15 % 2011: 14 % 2013: Andelen upphandlingar med miljökrav i någon form uppgår till ca 90 % för året. Andelen upphandlingar med miljökrav kan naturligtvis variera från år till år beroende på bl.a. föremålen för upphandling under just denna period. (gäller Upphandlingskontoret) Kommunen upphandlar varor och tjänster för stora summor årligen. Upphandlingspolicyn säger att hänsyn ska tas till kvalitets- och miljökrav i varje upphandling. Kommunledningen har mål för ramavtalstrohet.uppföljning av levererade varor och tjänster och återkoppling till upphandlaren är nödvändigt för att förbättra upphandlingsförfarandet ur miljö- och hälsosynpunkt. Rutiner kring detta bör därför upprättas. 32

33 Övriga Nyckeltal Resultat Kommentar Miljöaspekt Upphandling Miljöaspekt Utbildning/Medvetenhet Andel förnyelsebar el 100 % Under 2013 har en elupphandling gjorts och avtalet säger att inköpt el ska vara 100 % förnyelsebar. Detta innebär att leveransen kan utgöras av 100 % vattenkraft eller av olika andelar vatten, vind, bioenergi eller annat som klassas som förnyelsebart (inte kärnkraft). Ursprunget (produktionskällorna) skall kunna härledas och verifieras. Leverantören ska årligen Medborgarförslag/motioner med miljö Antal inkomna under året Antal skolor med miljödiplomering eller certifiering Miljöombudsverksamhet: Antal utbildningstillfällen: Informationsträffar: redovisa energiursprunget. 2013: 9 st Påverkan på miljön beroende på invånarnas medvetenhet och utbildning inom miljöområdet är betydande. Skolan har ett tydligt uppdrag att bidra till en socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling. Uppdraget formuleras i nationella styrdokument som skollag, läroplaner och kursplaner. Kommunen är också en stor arbetsgivare, vilket ger stor effekt när den egna personalen utbildas. Antal skolor med Grön Uppgift från: Flagg: 2013: Skolor: 4 st, förskolor: 2 st 2012: 6 st 2011: 4 st, 2010: 4 st, 2009: 6 st, 2007:9 st 2 2 Målgrupp är kommunens ca 250 miljöombud. Antal miljöfrukostar för företagen: Antal miljöcertifierade företag i kommunen 1 st 2013: 51 st 2012: 75 st 2011: 50 st Uppgifter från databas: 33

34 Övriga Nyckeltal Resultat Kommentar Miljöaspekt Utbildning/Medvetenhet Miljöaspekt Brand och olycka Miljöaspekt Tillsyn Fairtrade Antal kampanjer, seminarier Antal rapporterade tillbud och bränder Verksamhetsplanering för innevarande år Inriktning på tillsyn och planerade åtgärder Företagens lagefterlevnad Andel förelägganden jmf med totalt antal inspektioner 2013: det har varit två stora informationssatsningar, en under Storsjö-cupen och en under Yran. Dessutom har en lunchträff för kommunanställda genomförts. 2012: Östersunds kommun diplomerades som en Fairtrade City. Totalt antal rapporterade Brand och olika olyckor, brandtillbud och brandolyckor i marsh plus kemikalier, påverkar mil- exempelvis utsläpp av 2013: 21 st. jön genom utsläpp till 2012: 20 tillbud, 10 bränder hjälp av riskanalyser och luft, mark och vatten. Med 2011: 8 tillbud, 6 bränder förebyggande arbete kan 2010: 19 tillbud, 5 bränder risken för olyckor minskas. 2013: Prioriterade tillsynsområden var vattenrelate- har följts och därmed har Verksamhetsplan för 2013 rade miljöaspekter, avfallshantering, samhällsbyggnad risker som bedöms som tillsynen bedrivits mot de och markanvändning. störst och mot de nationella mål som prioriterats i tillsynsplaneringen. Företagens lagefterlevnad Andel förelägganden jmf med totalt antal inspektioner 34

35 Kärnindikatorer Enligt EMAS Om en eller flera kärnindikatorer bedöms vara irrelevanta får organisationen välja att inte rapportera dessa. Organisationen måste då motivera detta. Energieffektivitet (2ai) Total direkt energianvändning i MWh eller GJ För hela kommunförvaltningen: El MWh och värme MWh år 2012, senast tillgängliga uppgifter (källa: Grön Trafik). Total förnybar energianvändning Fjärrvärme, huvudsakligen biobränslebaserad, MWh Elvärme, lokal mix från Jämtkraft, 733 MWh* Fastbränsle, pellets, MWh *Här har all elvärme redovisats som förnybar Uppgift från Energibokslut Teknisk förvaltning Fastighet som förvaltar skolor, förskolor, äldreboenden och kontorslokaler. Kommentar: Svårt att ta fram uppgifter för hela kommunförvaltningen. Inhyrda lokaler, lokaler som förvaltas av annan än Fastighet har ej inventerats. Materialeffektivitet (2aii) Kommentar: Vår bedömning är att denna kärnindikator inte är relevant för kommunens verksamhet. Kommunen är ett tjänsteföretag. Materialeffektivitet är inte någon identifierad miljöaspekt i vårt miljöledningssystem. Vatten (2aiii) Sammanlagd årlig vattenförbrukning Kommentar: Vår bedömning är att denna kärnindikator inte är relevant i sin utformning för kommunens verksamhet. Sammanlagd årlig vattenförbrukning är inte någon betydande miljöaspekt i vårt miljöledningssystem. Däremot är skydd av vattentäkter och användande av Storsjön betydande miljöaspekter. Kommunen levererar drickvatten till ca 90 % av kommunmedbor-garna. Total mängd levererat vatten från kommunens vattenverk: Vatten Östersund producerar dricksvatten i sex vattenverk, fyra är grundvatten- och två är ytvattenverk, som tillsammans försörjer drygt personer med vatten. Varje år produceras ca 6,5 miljoner m³ vatten. Avfall Sammanlagd årlig produktion i ton, fördelat på typ (se diagram på nästa sida) Kommentar: I miljöredovisningen finns uppgifter om: - insamlat hushållsavfall, brännbart, kompost, deponirest - Producentansvar förpackningar och tidningar - Industri- och byggavfall som levereras till kommunen avfallsanläggning Gräfsåsen 35

36 Insamlat hushållsavfall ton Deponi Brännbart Kompost år Sammanlagd årlig produktion farligt avfall i ton Kommentar: Totalt samlades ton farligt avfall in från hushållen via återvinningscentralerna och i flerbostadshus. Insamlat farligt avfall från kommunens verksamhet uppgick till ton Biologisk mångfald Markanvändning i m² bebyggt område Kommentar: Vår bedömning är att denna kärnindikator inte är relevant. Vid samhällsplanering tas hänsyn till biologisk mångfald. Av kommunens yta är ca 2% bebyggd. Utsläpp Växthusgaser (CO², CH4, N2O, hydrofluorkarboner, perfluorkarboner, SF 6) i ton koldioxidekvivalenter Kommentar: I miljöredovisningen finns dessa uppgifter redovisade. Årliga utsläpp till luft av SO2, NOx, PM i kilo eller ton Kommentar: I miljöredovisningen redovisas NO2 och PM 10 mot bakgrund av miljökvalitetsnormerna. Då redovisade i halter eftersom miljökvalitetsnormerna anges så. SO2 redovisas inte på grund av att halterna har varit försumbara under många år. 36

37 Ordlista Agenda 21 Ett globalt handlingsprogram för hållbar utveckling med betoning på lokalt engagemang. B- och C-verksamheter B-verksamheter är tillståndspliktiga enligt miljöbalken, C-verksamheter är anmälningspliktiga. Dagvatten Regn-, dränerings- och smältvatten som rinner av från hårda ytor, till exempel tak och gator. Går oftast ut orenat i sjöar och vattendrag. Elmix, energimix Blandning av olika energikällor EMAS Eco Management and Audit Scheme. EU:s miljöstyrnings- och miljörevisionsordning. Emission Utsläpp från fabriker, bilar eller andra produkter och materiella ting Energideklaration Statuskontroll av föremåls energiprestanda. Kan också gälla byggnaders redovisning av energianvändning. Energieffektivitet Energieffektivitet blir resultatet av ändring i sättet elektricitet används så att totala kostnader minskar medan mängden arbete förblir detsamma eller ökar. Flyktiga organiska kolväten Organiska föreningar som lätt förångas i rumstemperatur och som har effekter på miljön och hälsa. Fossila bränslen Energikällor i form av kolväten, främst naturgas (mest metan), petroleum (råolja) och kol. Förnybara energikällor Energikällor som inte kommer att ta slut inom en överskådlig framtid, exempelvis sol-, vind-, vatten- och bioenergi. Grova partiklar, PM 10 Partiklar mindre än 10 mikrometer. ISO Internationellt accepterat standard som utgör grunden för fastställande av miljöledning. Koldioxidekvivalent Mått på utsläpp av växthusgaser. Kvävedioxid Giftig gas som bildas vid förbränning eller oxidation av kväveoxid, som i sin tur bildas vid förbränning i luft. Materialeffektivitet Att utnyttja material så att konkurrenskraftiga varor och tjänster kan produceras med så små insatser som möjligt. Miljöaspekt De delar av verksamheten, produkter och tjänster som kan påverka miljön. Miljöfordon Fordon med lägre miljöbelastning jämfört med motsvarande konventionella fordon. Miljökonsekvensbeskrivning Helhetsbeskrivning av den miljöpåverkan som en planerad verksamhet kan medföra. Miljökvalitetsnorm Föreskrift om lägsta godtagbara miljökvalitet inom ett geografiskt område Miljöledningssystem Verktyg för att effektivisera och rationalisera företags och organisationers miljöarbete. Kan certifieras. Miljötillsyn Myndighetsutövning i form av tillsyn enligt miljöbalken. Vegetationsperiod Tid på året då växter växer. Växthuseffekten Uppvärmning av jordytan som sker när värme som strålar ut från jordytan värmer upp luften i atmosfären. Växthusgaser Naturliga och konstgjorda gaser som utgör grunden till växthuseffekten genom att absorbera och utstråla infraröd strålning. 37

38 Bilagor Bilaga 1 - Data över utsläpp av växthusgaser Källa: SMED (OBS: SMED räknar om dessa data retroaktivt för varje år) Växthusgaser fördelat på sektorer i Östersund 2011 Transportsektorns utsläpp av växthusgaser i Östersunds kommun 2011 Energiförsörjning 18% Industriprocesser 2% Transporter 46% Arbetsmaskiner 10% Lösningsmedelsanvändning 1% Jordbruk 15% Avfall och avlopp 8% Internationell luftfart och sjöfart 0% Personbilar 63% Lätta lastbilar 8% Tunga lastbilar och bussar 22% Mopeder och motorcyklar 1% Inrikes civil sjöfart 1% Inrikes flygtrafik 2% Övriga transporter 3% 38

39 *Lokal elmix (Jämtkraft, ** LTO och motorprov, ***Uppgifter har ej erhållits fr o m 2005 och framåt. (källa: Grön Trafik) (OBS! På grund av ett misstag saknas motsvarande diagram i förra årets miljöredovisning) (källa: Grön Trafik) 39

40 Bilaga 2 - Data över transporter och fordonsflotta i kommunen Andel miljöfordon i kommunförvaltningen och kommunala bolag per Antal fordon (personbilar + lätta lastbilar och lätta bussar Antal miljöbilar + lätta lastbilar med alternativbränsle/drivlina Östersunds kommun % Östersundshem % Jämtkraft % Totalt kommun + bolag % Andel miljöbilar + lätta lastbilar/bussar med alternativbränsle/drivlina Fordon i kommunförvaltningen, fördelat på bränsleslag Drivmedel Antal Bensin 78 Diesel 117 El 4 Etanol 64 Biogas 98 Diesel miljö 8 Elhybrid 5 Totalt 287 Inköp av personbilar och lätta lastbilar till kommunförvaltningen Drivmedel Inköp 2010 Inköp 2011 Inköp 2012 Totalt antal (personbilar + lätta lastbilar/bussar) 2012 Bensin Diesel El Elhybrid Etanol Biogas Miljödiesel Totalt Fordonsflotta i kommunförvaltningen samt i kommunförvaltningen tillsammans med kommunala bolag per den 31 oktober Antal fordon (personbilar + lätta lastbilar och bussar) Antal miljöbilar + små lätta lastbilar/bussar med alternativt bränsle/ drivlina Andel miljöbilar + små lätta lastbilar/bussar med alternativt bränsle/ drivlina Östersunds kommun 2009: 300 st 2010: 305 st 2011: 315 st 2012: 316 st 2013: 287 st 2009: 157 st 2010: 155 st 2011: 170 st 2012: 178 st 2013: 175 st 2009: 52 % 2010: 50 % 2011: 54 % 2012: 56 % 2013: 61 % Östersunds kommun + kommunala bolag 2009: 452 st 2010: 442 st 2011: 472 st 2012: 479 st 2013: 446 st 2009: 165 st 2010: 163 st 2011: 184 st 2012: 195 st 2013: 197 st 2009: 37 % 2010: 37 % 2011: 39 % 2012: 41 % 2013: 44 % 40

41 Bilaga 3 - Data över drivmedel i skolskjutsar samt färdtjänst (källa: Grön Trafik. OBS! Data om drivmedel i upphandlad färdtjänst i förra årets miljöredovisning är felaktigt angivna som tio gånger mer) (källa: Grön Trafik) 41

42 Bilaga 4 - Data över luftföroreningar och luftmätningar NO2 µg/kbm Kvävedioxid NO2 Vinterhalvårsmedelvärden Z-gränd Antal dygn med NO2 över gränsvärden Vinter 00/01 Vinter 08/09 Miljökvalitetsnorm Övre utvärderingströskel Nedre utvärderingströskel Vinter 09/10 Vinter 010/11 Vinter 11/12 Vinter 12/13 Till vänster: Kvävedioxidhalten mätt som vinterhalvårsmedelvärde i urban bakgrund i Östersund under perioden 1983 till 2012/13. Kvävedioxidhalterna korrelerar starkt till rådande vintertemperaturer. Under två relativt kalla vintrar 2009/10 och 2010/11 steg halterna något. Till höger: Antalet dygn med dygnsmedelhalter som överstiger mil-jökvalitetsnorm eller övre respektive undre utvärderingströskel. Överstigande av trösklarna medför att kommunen blir skyldig att genomföra mätningar. Källa: Miljö och Hälsa, Samhällsbyggnad. PM10 µg/kbm PM10 Vinterhalvårsmedelvärden Z-gränd Miljömål Antal dygn med halt PM10 över gränsvärden Vinter 00/01 Vinter 08/09 Miljökvalitetsnorm Övre utvärderingströskel Nedre utvärderingströskel Vinter 09/10 Vinter 10/11 Vinter 11/ Vinter 12/13 Till vänster: Halten grova partiklar (PM10) mätt som vinterhalvårsmedelvärde i urban bakgrund under peri-den 2000/01 till 2012/13. Partikelhalten ökade under föregående vinter som följd av rivningsarbetet vid f.d. Centralpalatset. Till höger: Antalet dygn med dygnsmedelhalter av grova partiklar som överstiger norm eller övre respektive undre utvärderingströskel. Tillåtna dygn där utvärderingströskeln överskrids är 35 st. Bensen µg/kbm Bensen Vinterhalvårsmedelvärden Z-gränd 0 93/94 98/99 04/05 09/10 Toluen µg/kbm Toluen Vinterhalvårsmedelvärden 18 Z-gränd /94 98/99 04/05 09/10 Till vänster: Halten av bensen i urban bakgrundsmiljö i Östersund under vinterhalvåren 1993/94 till 2012/13. Miljömålet 1 µg bensen per m3 luft har uppnåtts under den senaste tioårsperioden. Till höger: Halten av toluen i urban bakgrundsmiljö i Östersund under vinterhalvåren 1993/94 till 2011/12. Källa: Miljö och Hälsa, Samhällsbyggnad. 42

43 Bilaga 5 - Data över energianvändning Energianvändning i Östersunds kommun som geografisk enhet, jämförelse Energi (MWh) Förändring Bensin % E % ED % Biogas % Diesel % EO % EO % El % Flyg % Kol 0 0 Torv, fjärrvärmeproduktion % Gasol sekretess sekretess Träbränsle, industri och byggverksamhet sekretess sekretess Träbränsle, fjärrvärme % Fastbränsle förnybara slutanv. småhus Summa % Elförbrukning i Östersunds kommun. Källa: Grön Trafik 43

Miljöredovisning - EMAS

Miljöredovisning - EMAS Miljöredovisning - EMAS Övergripande politisk vision för Östersunds kommun Ett demokratiskt, socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart Östersund är den gemensamma, grundläggande visionen för Östersunds

Läs mer

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås.

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås. Fossilbränslefritt och energieffektivt Borås Borås Stad minimerar utsläpp av växthusgaser. Förnybara energislag används till kollektivtrafik, person- och godstransporter, uppvärmning och el. Genom resurssnålhet,

Läs mer

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till

Läs mer

Miljöredovisning 2012

Miljöredovisning 2012 Miljöredovisning 2012 1 Östersunds kommun INLEDNING...3 Inriktningsmål...3 Goda exempel...4 Uppföljning av miljömålen...5 KOMMUNENS MILJÖMÅL OCH RESULTAT...6 Luft och klimat...6 Energi...17 Säker dricksvattenförsörjning...21

Läs mer

Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006

Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006 1 BESLUT 2003-12-18 Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006 Malmö högskolas miljöråd har under hösten tagit fram ett förslag till Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola.

Läs mer

Miljöpolicy och miljömål 2009-2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna 2009-03-11

Miljöpolicy och miljömål 2009-2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna 2009-03-11 Miljöpolicy och miljömål -2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna -03-11 Stadsbyggnadsförvaltningen är miljöcertifierad Stadsbyggnadsförvaltningen är

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

Handlingsplan för minskade utsläpp till luft

Handlingsplan för minskade utsläpp till luft PLAN 2012-11-08 04.00 D-LFV 2007-035287 1(6) 1 BAKGRUND 1.1 Swedavia Handlingsplan för minskade utsläpp till luft Klimatfrågan är av central betydelse för det civila flygets utveckling. Swedavia arbetar

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015. Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar

KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015. Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015 Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar Inledning I den här rapporten redovisas inrapporterade indikatorer från

Läs mer

Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Sekretess HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT

Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Sekretess HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT Ton CO2 LFV D-LFV 2009-035287 1(7) HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT Klimatfrågan är av central betydelse för det civila flygets utveckling och LFV arbetar kraftfullt med att minska verkets

Läs mer

Byråns interna miljöarbete

Byråns interna miljöarbete Byråns interna hållbarhetsarbete Byråns interna miljöarbete För Mannheimer Swartling innebär en hållbar affärsmodell dels att föregå med gott exempel när det gäller att bidra till en bättre miljö genom

Läs mer

Miljöpolicy. Krokoms kommun

Miljöpolicy. Krokoms kommun Miljöpolicy Krokoms kommun Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-06-11 Innehåll 1 Inledning... 7 2 Övergripande miljömål för Krokoms kommun... 8 2.1 SamhäIlsplanering och byggande... 8 2.2 Energi...

Läs mer

10. Kommuniceras resultatet av miljöledningsarbetet till de anställda?

10. Kommuniceras resultatet av miljöledningsarbetet till de anställda? SMHIs redovisning av miljöledningsarbete 2009 Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Ja ISO14001 Ja EMAS Nej 2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64 Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 1 Effektmål för kommunorganisationen Mål att uppnå till och med år 2014 År 2014 skall energiförbrukningen

Läs mer

Bräcke kommun 2008-2012

Bräcke kommun 2008-2012 Målsättningar for Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun 2008-2012 Antagen av Bräcke kommunfullmäktige 118/2007 Energi- och klimatstrategi for Bräcke kommun 2008 2012 2 1. I n l e d n i n g Föreliggande

Läs mer

Trafikfall Flygrörelser Milj. passagerare År. Sökt trafikvolym ca 350 000 ca 36 2038. Tillståndsgiven trafikvolym 372 100 ca 34 2004

Trafikfall Flygrörelser Milj. passagerare År. Sökt trafikvolym ca 350 000 ca 36 2038. Tillståndsgiven trafikvolym 372 100 ca 34 2004 Maria Sandström 1 Beaktade trafikfall Trafikfall Flygrörelser Milj. passagerare År Sökt trafikvolym ca 350 000 ca 36 2038 Tillståndsgiven trafikvolym 372 100 ca 34 2004 Nuvarande trafikvolym ca 220 000

Läs mer

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Denna folder presenterar kort hur utsläppen av växthusgaser m.m. har utvecklats under senare år. Klimatredovisningen i sin helhet kan läsas på www.kristianstad.se

Läs mer

Energi- och miljöplan

Energi- och miljöplan Energi- och miljöplan för Lessebo kommun 2014-2020 Energi- och miljöplan för Lessebo kommun 2014-2020 Lessebo kommuns energi- och miljöplan innefattar fem områden: Avfall Byggnation, underhåll och inneklimat

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering

Läs mer

Miljömål för Högskolan Dalarna 2013 2015

Miljömål för Högskolan Dalarna 2013 2015 2013-03-11 Miljömål för Högskolan Dalarna 2013 2015 Bakgrund Som en viktig del av miljöarbetet ska Högskolan ha miljömål som: Är mätbara, tidsatta och möjliga att följa upp Har en klart uttalad ansvarig

Läs mer

Hälsofrämjande miljöarbete. TioHundra AB värnar om ett hållbart samhälle

Hälsofrämjande miljöarbete. TioHundra AB värnar om ett hållbart samhälle 2014 Hälsofrämjande miljöarbete TioHundra AB värnar om ett hållbart samhälle Det finns en stark koppling mellan hälsa och miljö. I TioHundra AB jobbar vi med båda. Redan 2007 miljöcertifierades hela TioHundra

Läs mer

Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2011

Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2011 Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2011 FÖRETAGET verksamheten Hr Björkmans Entrémattor AB är ett privatägt företag som är till största del inriktat på uthyrning samt bytesservice

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

Postadress: Mölnlycke

Postadress: Mölnlycke MILJÖBERÄTTELSE Miljöberättelse för år 2013 Företag/verksamhet: Härryda Energi AB Gatuadress: Kabelvägen 2 Postadress: Mölnlycke Miljösamordnare: Mats Fredriksson Telefon: 031-7246470 Sammanfattning Översikt

Läs mer

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling Eskilstunas klimatplan Så skapar vi en hållbar utveckling Vi tar ansvar för framtiden I Eskilstuna är vi överens om att göra vad vi kan för att bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Eskilstuna är

Läs mer

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem Fastställda av kommunfullmäktige 2002-12-18/ 111 Sid 1 Innehåll Sid Allmänt om dessa riktlinjer 3 Varför miljöledningssystem?. 3 Miljöledningsnivåer 3 Beskrivning

Läs mer

Miljöplan 2014-2020. Inledning

Miljöplan 2014-2020. Inledning Miljöplan 2014-2020 Inledning Timrå kommunkoncern profilerade sig tidigt som ekokommun och har som övergripande mål att skapa en god livsmiljö för nuvarande och framtida invånare i kommunen. För att fortsätta

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Arbetsmiljöverket

Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Arbetsmiljöverket 2012-02-16 Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Arbetsmiljöverket Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering Myndigheten är inte

Läs mer

Miljöprogram 2013-2016

Miljöprogram 2013-2016 Datum 2012-10-04 Version 12 Upprättare Susanna Andersson, miljöchef Miljöprogram 2013-2016 Miljöpolitiskt måldokument Miljöpolitiskt måldokument för Landstinget Gävleborg Förord Denna skrift utgör ett

Läs mer

Vad hände i Östersund? och vad har vi lärt oss. 26/11 2010 18/2 2011. Jari Hiltula. Miljöchef Östersunds kommun

Vad hände i Östersund? och vad har vi lärt oss. 26/11 2010 18/2 2011. Jari Hiltula. Miljöchef Östersunds kommun Vad hände i Östersund? 26/11 2010 18/2 2011 och vad har vi lärt oss. Jari Hiltula Miljöchef Östersunds kommun Östersunds kommun i täten mot ett hållbart samhälle Först i landet med miljöcertifiering enligt

Läs mer

Strategi för energieffektivisering 2011-2020

Strategi för energieffektivisering 2011-2020 Samhällsbyggnadsförvaltningen Strategi för energieffektivisering 211-22 Förslag 211-3-31 Innehållsförteckning Inledning... 3 Nulägesanalys... 4 Byggnader... 4 Area... 4 Energianvändning... 5 Kostnad...

Läs mer

Klimatstrategi för Mörbylånga kommun

Klimatstrategi för Mörbylånga kommun 1 (10) Klimatstrategi för Mörbylånga kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2011-06-22 Klimatstrategi för Mörbylånga kommun 2 (10) Innehållsförteckning KLIMATSTRATEGI...3 Vision... 3 Strategi... 3 KLIMATMÅL...5

Läs mer

Ernst Roséns verksamhet styrs såväl av egna klart uttalade målsättningar och ambitioner som av lagstiftning och för. Verksamheten i korthet

Ernst Roséns verksamhet styrs såväl av egna klart uttalade målsättningar och ambitioner som av lagstiftning och för. Verksamheten i korthet 29 M I L J Ö R E D O V I S N I N G MILJÖ- OCH arbetsmiljöredovisning 24 Ernst Rosén är ett stabilt familjeägt bolag som varit verksamt i fastighetsbranschen i snart 6 år. Vår affärsidé är att tillhandahålla

Läs mer

Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013

Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013 2012-10-15 1 (4) Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013 Landstingets miljövision Landstinget ska medverka till en hållbar utveckling som innebär att östgöten, i nuvarande och kommande generationer,

Läs mer

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Var kommer de lokala utsläppen ifrån? Dikväveoxid 16% HFC 0,4% Metan 17% Koldioxid 67% Utsläpp av växthusgaser per invånare: år 1990 9,7 ton år 2006 6,5 ton Lokala

Läs mer

100 % Fossilbränslefritt Skåne 2020 2014-11-07

100 % Fossilbränslefritt Skåne 2020 2014-11-07 Företaget Malmö Airport Kund Social utveckling Miljö 100 % Fossilbränslefritt Skåne 2020 2014-11-07 Maria Bengtsson Chef Miljö och Infrastruktur Swedavia Malmö Airport Vår uppgift I korthet Våra tjänster

Läs mer

Cykeltrafik i Östersund. Anne Sörensson & Maria Olsson Grön Trafik, Östersunds kommun

Cykeltrafik i Östersund. Anne Sörensson & Maria Olsson Grön Trafik, Östersunds kommun Cykeltrafik i Östersund Anne Sörensson & Maria Olsson Grön Trafik, Östersunds kommun Östersund är en vinterstad Målsättning om att vara fossilbränslefri och energieffektiv 2030 Sjätte bästa kommun i Cykelfrämjandets

Läs mer

Intern klimatrapport Sala Sparbank

Intern klimatrapport Sala Sparbank Intern klimatrapport Sala Sparbank FÖRETAGSUPPGIFTER Webadress www.salasparbank.se Verksamhetsområde Sala och Heby Beräkningsperiod Januari-december 2014 Kontaktperson Annika Nelson Berg NYCKELTAL Antal

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB 2008-01-01, reviderad 2011-08-01 Miljöledningssystem FC. AB Organisation och ansvar Ledningsgrupp Verkställande direktör Dan-Henrik Eriksson Ekonomi/ administration

Läs mer

Region Skånes Miljöbevis - checklista

Region Skånes Miljöbevis - checklista Region Skånes Miljöbevis - checklista Denna checklista består av kriterier som ni som mottagare av bidragsfinansiering från Region Skåne ska fylla i om ni får minst sex prisbasbelopp eller mer per tolvmånadersperiod.

Läs mer

På väg mot en hållbar framtid

På väg mot en hållbar framtid På väg mot en hållbar framtid Foto: Christiaan Dirksen % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Region Skåne blir fritt från fossila bränslen

Läs mer

Heini-Marja Suvilehto

Heini-Marja Suvilehto MILJÖANPASSAD UPPHANDLING AV TRANSPORTER Heini-Marja Suvilehto BEHOVS- ANALYS UPPHANDLING VILKA KRAV KAN MAN STÄLLA HÅLLBAR UPPHANDLING AV FORDON OCH TRANSPORTER UPPFÖLJNING BEHOVSANALYS FORDON Kan ni

Läs mer

Klimatstrategi och energiplan

Klimatstrategi och energiplan Klimatstrategi och energiplan för Färgelanda kommun BESLUTAD I FULLMÄKTIGE 2008-12-29 Innehållsförteckning 1. Inriktningsmål och uppdrag / direktiv 2. Bakgrund 3. Klimatfrågan samt energiläget i Färgelanda

Läs mer

HANDLINGSPLAN 2013 Samt uppföljning 2012

HANDLINGSPLAN 2013 Samt uppföljning 2012 Bilaga 1 till Energi- och klimatstrategi 2009-2015. Sid 1 (7) HANDLINGSPLAN 2013 Samt uppföljning 2012 Beskrivning av åtgärder Under arbetet med energi- och klimatstrategin har identifierats en stor mängd

Läs mer

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej 1(6) Riktlinjer för statliga myndigheters redovisning av miljöledningsarbete 2009 Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Ja ISO14001 Ja EMAS Nej 2. Har myndigheten gjort en miljöutredning

Läs mer

Miljöstrategi. En färdplan för ett långsiktigt företagande med miljömål på kort och lång sikt.

Miljöstrategi. En färdplan för ett långsiktigt företagande med miljömål på kort och lång sikt. Miljöstrategi En färdplan för ett långsiktigt företagande med miljömål på kort och lång sikt. Fastigheter påverkar miljön under hela sin livscykel, från projektering, byggande och förvaltning till ombyggnad

Läs mer

Energi- och klimatarbete i Stockholms stad 2013-09-10

Energi- och klimatarbete i Stockholms stad 2013-09-10 Energi- och klimatarbete i Stockholms stad The Capital of Scandinavia Styrdokument Sida 2 Vision 2030 Ett övergripande dokument som stakar ut huvudriktningen inom stadens alla verksamhetsområden. Målinriktningen

Läs mer

Fossilbränslefri kommun 2025

Fossilbränslefri kommun 2025 4131 eller 12 år, 3 mån, 3 veckor Fossilbränslefri kommun 2025 20130917 Elvira Laneborg, miljö- och klimatstrateg Övergripande mål Mörbylånga är en fossilbränslefri kommun som är självförsörjande med trygg

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030 en översiktlig presentation Tre ben på väg mot målet Allt som inte har med val av fordon och drivmedel att göra: Energieffektivare

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Miljöredovisning 2011

Miljöredovisning 2011 Miljöredovisning 2011 Östersunds kommun INLEDNING...3 Inriktningsmål...3 Goda exempel...4 Uppföljning av miljömålen...4 KOMMUNENS MILJÖMÅL OCH RESULTAT...5 Luft och klimat...5 Energi...16 Miljön i Östersund...20

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2014 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Redovisning av miljöledningsarbetet 2014 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Redovisning av miljöledningsarbetet 2014 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering

Läs mer

1. Redovisning av resultatet från miljöutredningen, miljöpolicy och övergripande miljömål

1. Redovisning av resultatet från miljöutredningen, miljöpolicy och övergripande miljömål 1(7) Rektor 2004-03-14 Leif Svensson Dnr Redovisning av miljöledningssystemarbetet under år 2003 vid Högskolan i Gävle Arbetet med att integrera miljöledningssystem allt bättre i den ordinarie verksamheten

Läs mer

KRAVSTANDARDEN. Svensk Miljöbas 2006-01-01

KRAVSTANDARDEN. Svensk Miljöbas 2006-01-01 KRAVSTANDARDEN Svensk Miljöbas 2006-01-01 Svensk Miljöbas Kravstandard Publicerad: 2005-12-05 Status: Gällande Gäller from: 2006-01-01 Dokumenttyp: Systemdokument Innehållsförteckning 1. Krav på verksamheter

Läs mer

Miljöhandlingsplan 2014. Institutionen för data- och systemvetenskap

Miljöhandlingsplan 2014. Institutionen för data- och systemvetenskap Miljöhandlingsplan 2014 Institutionen för data- och systemvetenskap Fastställd av prefekten 2014 02 17 2 Miljöhandlingsplan 2014 Bakgrund Rektor vid har den 5 mars 2009 beslutat att ska miljöcertifieras

Läs mer

Intern klimatrapport Sala Sparbank

Intern klimatrapport Sala Sparbank Intern klimatrapport Sala Sparbank FÖRETAGSUPPGIFTER Webadress www.salasparbank.se Verksamhetsområde Sala och Heby Beräkningsperiod Januari-december 2013 Kontaktperson Annika Nelson Berg NYCKELTAL Antal

Läs mer

Klimat- och energiplan - 2014-2016. Motala kommun

Klimat- och energiplan - 2014-2016. Motala kommun Klimat- och energiplan - 2014-2016 Motala kommun Beslutsinstans: KF Diarienummer: 13/KS 0064 Datum: 2013-12-16 Paragraf: KF 120 Reviderande instans: Datum: Gäller från: 2013-12-16 Diarienummer: Paragraf:

Läs mer

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 KLOKA VAL ENERGI STAD HÅLLBAR GRÖN KORTVERSION LIDINGÖS MILJÖPROGRAM 2011 2020 1 Lidingö tar ställning för miljön På Lidingö tar vi ställning för miljön och för en hållbar utveckling.

Läs mer

Klimatrapport 2013. IFL Kämpasten AB. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se

Klimatrapport 2013. IFL Kämpasten AB. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se Klimatrapport 2013 IFL Kämpasten AB Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se Företagsuppgifter IFL Kämpasten AB (www. kampasten.se) Kontaktperson är Margareta Axelsson Denna rapport

Läs mer

Värt att veta miljöarbete inom SLU i Alnarp 2014

Värt att veta miljöarbete inom SLU i Alnarp 2014 Värt att veta miljöarbete inom SLU i Alnarp 2014 Rektor har beslutat att hela universitet ska miljöcertifieras innan utgången av 2016. ISO 14001 Internationell standard för miljöledningssystem Grundkravet:

Läs mer

Biogasstrategi för Östersund kommun

Biogasstrategi för Östersund kommun Biogasstrategi för Östersund kommun 2 1.1 Biogasstrategi I majoritetens budgetdirektiv som antogs av fullmäktige den 27 mars 2012 anges att kommunen ska arbeta fram en biogasstrategi för att långsiktigt

Läs mer

Innehållsförteckning. Strategi. Kommunens övergripande policy 4-6 Planering Konsumtion Transporter Energi Avfall Kemikalier Utbildning

Innehållsförteckning. Strategi. Kommunens övergripande policy 4-6 Planering Konsumtion Transporter Energi Avfall Kemikalier Utbildning version 22 jan 2004 2 Innehållsförteckning Sida Bakgrund 3 Strategi Kommunens övergripande policy 4-6 Planering Konsumtion Transporter Energi Avfall Kemikalier Utbildning Miljöledningssystem för kommunens

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2010 Arbetsmiljöverket

Redovisning av miljöledningsarbetet 2010 Arbetsmiljöverket 2011-02-04 AKS 2011/1001 188 1 (8) Enheten för statistik Helene Swartz, 08-730 93 06 arbetsmiljoverket@av.se Redovisning av miljöledningsarbetet 2010 Arbetsmiljöverket Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är

Läs mer

Läkemedelsverkets miljöarbete 2009

Läkemedelsverkets miljöarbete 2009 Läkemedelsverkets miljöarbete 2009 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting address: Dag Hammarskjölds väg 42, Uppsala Telefon/Phone: +46 (0)18 17 46 00 Fax:

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Elsäkerhetsverket

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Elsäkerhetsverket Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Elsäkerhetsverket Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering Myndigheten är inte miljöcertifierad.

Läs mer

LANDSTINGET OCH MILJÖARBETET. Åsa Paletun - Miljöstrateg

LANDSTINGET OCH MILJÖARBETET. Åsa Paletun - Miljöstrateg LANDSTINGET OCH MILJÖARBETET Åsa Paletun - Miljöstrateg ÄR VÅR MILJÖ VÄRD ATT VARA RÄDD OM? Bilder från WWF och eget foto HUSHÅLLNING MED NATURRESURSER Tecknare: Max Gustafsson Vi har den planet vi har

Läs mer

MILJÖKRAV VID TRAFIKUPPHANDLING - SPÅRTRAFIK. En bilaga till Avtalsprocessen inom Partnersamverkan för en fördubblad kollektivtrafik

MILJÖKRAV VID TRAFIKUPPHANDLING - SPÅRTRAFIK. En bilaga till Avtalsprocessen inom Partnersamverkan för en fördubblad kollektivtrafik MILJÖKRAV VID TRAFIKUPPHANDLING - SPÅRTRAFIK En bilaga till Avtalsprocessen inom Partnersamverkan för en fördubblad kollektivtrafik Beslutad av styrgruppen för Partnersamverkan för en fördubblad kollektivtrafik

Läs mer

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal Miljöbokslut 26 Miljöbokslutet är en redovisning av miljötillståndet i kommunen. Det är också ett sätt att följa upp kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som

Läs mer

Klimatrapport 2014. IFL Kämpasten AB. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se

Klimatrapport 2014. IFL Kämpasten AB. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se Klimatrapport 2014 IFL Kämpasten AB Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se Företagsuppgifter IFL Kämpasten AB (www. kampasten.se) Kontaktperson är Margareta Axelsson Denna rapport

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Källa: Naturvårdsverkens rapport Konsumtionens klimatpåverkan, nov 2008 Transporter

Läs mer

Göteborgs universitets klimatstrategi 2010-2015

Göteborgs universitets klimatstrategi 2010-2015 Göteborgs universitets klimatstrategi 2010-2015 Uppföljning 2012 Agneta Bergman, Klimatsamordnare Miljöenheten April 2013 2 / 8 Målsättning Göteborgs universitets klimatstrategi 2010-2015, antogs i juni

Läs mer

Vägval för energi och klimat

Vägval för energi och klimat Vägval för energi och klimat Underlag för vägledande debatt i KF 2014-01-07 U N D E RL A G F Ö R V Ä G L E D A N D E D E B A T T I K F Vägval för energi och klimat Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon

Läs mer

Återrapportering från Uppsala kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Uppsala kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 2013 1 (5) Återrapportering från Uppsala kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Avsnitt 1 - Generella frågor A) Vilket vattendistrikt

Läs mer

Miljökravsbilagor. Leif Magnusson, Projektgruppen för Miljökravsbilagan

Miljökravsbilagor. Leif Magnusson, Projektgruppen för Miljökravsbilagan Miljökravsbilagor Leif Magnusson, Projektgruppen för Miljökravsbilagan Miljöprogram inom Partnerskapet Förändringar dec 2013 Uppdatering från 2010 års version Omarbetade mål från km-andelar förnybart Till

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Strategi för Energieffektivisering 2010-2020. Ljusdals kommun

Strategi för Energieffektivisering 2010-2020. Ljusdals kommun 2010-2020 Ljusdals kommun Lennart Wing Bengt Gustafsson 2011-03-24 2 (14) Sammanfattning Denna strategi utgör kommunens övergripande riktlinjer för ett gemensamt strategiskt arbete med energieffektivisering

Läs mer

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej Riktlinjer för statliga myndigheters redovisning av miljöledningsarbete 2009 Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Ja ISO14001 Ja EMAS Nej 2. Har myndigheten gjort en miljöutredning

Läs mer

Stadens utveckling och Grön IT

Stadens utveckling och Grön IT Vi lever, arbetar, reser, transporterar saker, handlar och kommunicerar. För utvecklingen av den hållbara staden fyller smarta IT-lösningar en viktig funktion. Stadens utveckling och Grön IT Malmö en Green

Läs mer

Miljöanpassade transporter för minskad växthuseffekt

Miljöanpassade transporter för minskad växthuseffekt Miljöprestanda GRÖNA TON. Miljöanpassade transporter för minskad växthuseffekt I förarsätet för miljön Växthuseffekten kan allmänt ses som det enskilt största miljöhotet i världen. Det är bakgrunden till

Läs mer

Bilaga till energiplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016

Bilaga till energiplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016 Bilaga till energiplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016 Del 1. Exempel på åtgärder för att uppnå energiplanens detaljmål. Bilaga del 1 till energiplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016 Transporter i hela

Läs mer

1 INLEDNING 3 2 NULÄGESBESKRIVNING 4 3 MÅL 7 4 ÅTGÄRDER OCH HANDLINGSPLAN 8 5 UPPFÖLJNING 10

1 INLEDNING 3 2 NULÄGESBESKRIVNING 4 3 MÅL 7 4 ÅTGÄRDER OCH HANDLINGSPLAN 8 5 UPPFÖLJNING 10 1 INLEDNING 3 2 NULÄGESBESKRIVNING 4 2.1 Byggnader 4 2.2 Transporter 5 3 MÅL 7 3.1 Byggnader 7 3.2 Transporter 7 4 ÅTGÄRDER OCH HANDLINGSPLAN 8 5 UPPFÖLJNING 10 1 Inledning Denna strategi syftar till att

Läs mer

Goda exempel på miljöledning

Goda exempel på miljöledning Goda exempel på miljöledning Nedan har vi tagit fram några goda exempel på miljöpolicy, miljömål och miljöuppfyllelse från redovisningen Miljöledning i staten. Exemplen är hämtade från Försvarets materielverk,

Läs mer

Inga krav utöver ISO 14001

Inga krav utöver ISO 14001 Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS utgår från kraven i ISO 14001. Dessutom

Läs mer

Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi

Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi 2 Energihushållning är allas ansvar Energieffektiviseringar leder till minskad användning av energi och därmed indirekt till minskade utsläpp av växthusgaser

Läs mer

Kravstandarder för: 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter 2010-11-15

Kravstandarder för: 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter 2010-11-15 Kravstandarder för: 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter 2010-11-15 Innehåll kravstandarder... 3 Inledning... 3 Utfärdare... 3 Revisorer... 3 Verksamheter... 3 Definitioner... 3 1. Krav på utfärdare...

Läs mer

Svar till Kommunvelometer 2011

Svar till Kommunvelometer 2011 Svar till Kommunvelometer 2011 Del 1. Inledande frågor Kommunens namn Östersunds kommun Antal invånare 59373 År siffran gäller 2011 Kontaktperson Petter Björnsson Titel Trafikrådgivare, Cykelsamordnare

Läs mer

Stadens utveckling och Grön IT

Stadens utveckling och Grön IT Vi lever, arbetar, reser, transporterar saker, handlar och kommunicerar. För utvecklingen av den hållbara staden fyller smarta IT-lösningar en viktig funktion. Stadens utveckling och Grön IT Malmö en Green

Läs mer

Regionalt mobilitetsarbete i Region Mitt

Regionalt mobilitetsarbete i Region Mitt Regionalt mobilitetsarbete i Region Mitt Lars Nord Projektledare Hållbara Resor och Transporter Vägverket Överenskommelse som metod Region Mitt har överenskommelser med de sex stora kommunerna i regionen

Läs mer

Miljöarbete i Eskilstuna

Miljöarbete i Eskilstuna Miljöarbete i Eskilstuna SKL ledningssystem för hållbar utveckling Magnus Johansson (MP) Kommunalråd Eskilstuna Eskilstuna - en ekokommun Översikt Industristad med anor Nedgång 1970-1998 Svealandsbanan

Läs mer

Gemensamma miljökrav för entreprenader

Gemensamma miljökrav för entreprenader Gemensamma miljökrav för entreprenader 2012 Gemensamma miljökrav för entreprenader Förutsättningar och tillämpning Dessa krav syftar till att åstadkomma miljönytta på ett kostnadseffektivt sätt vid genomförandet

Läs mer

Oskarshamns Kommun. Roger Gunnarsson Box 706 572 28 OSKARSHAMN. Strategi 1(9) 2010-002757 33657-1. Olov Åslund. Kommun/Landsting. Oskarshamns Kommun

Oskarshamns Kommun. Roger Gunnarsson Box 706 572 28 OSKARSHAMN. Strategi 1(9) 2010-002757 33657-1. Olov Åslund. Kommun/Landsting. Oskarshamns Kommun 1(9) Handläggare Olov Åslund Oskarshamns Kommun 21-2757 Roger Gunnarsson Box 76 572 28 OSKARSHAMN Strategi Kommun/Landsting Oskarshamns Kommun Antal årsarbetskrafter: 2496 Antal invånare: 26131 Målsättning

Läs mer

Statens energimyndighets författningssamling

Statens energimyndighets författningssamling Statens energimyndighets författningssamling Utgivare: Fredrik Selander (verksjurist) ISSN 1650-7703 Statens energimyndighets föreskrifter och allmänna råd om statligt stöd till energieffektivisering i

Läs mer

Verksamhetsåret 2014

Verksamhetsåret 2014 Klimatredovisning AB Svenska Spel Verksamhetsåret Utförd av Rapport färdigställd: 2015-03-05 Sammanfattning klimatpåverkan Svenska Spel Tricorona Climate Partner AB (Tricorona) har på uppdrag av AB Svenska

Läs mer

Gröna exempel från Växjö kommun

Gröna exempel från Växjö kommun Gröna exempel från Växjö kommun Jönköping 27 september 2013 Jan Johansson, energiplanerare Fossila koldioxidutsläpp i Växjö, ton/inv 5,0 4,5 4,0-41 % 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 TOTALT Transporter Uppvärmning

Läs mer

Framtidens transporter sker med biogas och el

Framtidens transporter sker med biogas och el E.ON Sustainable Mobility Framtidens transporter sker med biogas och el Hållbara transporter kräver ett helhetsgrepp Sustainable Mobility är vår satsning på hållbara transportlösningar. De utgörs av de

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.

Läs mer