Hur gick det sen? Nordiska museets forskarskola efter tio år. Mats Rolén

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hur gick det sen? Nordiska museets forskarskola efter tio år. Mats Rolén 2012-05-10"

Transkript

1 Hur gick det sen? Nordiska museets forskarskola efter tio år Mats Rolén

2 2 Hur gick det sen? Nordiska museets forskarskola efter tio år Förord Idén om en forskarskola för museianställda föddes, eller rättare sagt, konkretiserades i slutet av talet. Den utlösande faktorn hos initiativtagaren Sten Rentzhog och hans medarbetare Janken Myrdal och Ulrich Lange var att de var mycket bekymrade över att forskarkompetensen vid museer och kulturmiljövård blivit alltför låg, vilket innebar ett hot mot verksamhetens kvalitet. Alla tre hade i sin respektive yrkesverksamhet rört sig mellan universiteten och sektorns myndigheter eller institutioner. De hade kunnat vidmakthålla sina kontaktnät till gagn för dessa båda sidor av egentligen samma verksamhet. Gick det att befrämja sådan rörlighet och säkerställa kompetens genom att forskarutbilda redan anställda vid museer och kulturmiljövård? Initiativtagarna ansåg vidare att museernas samlingar i allt för liten grad utnyttjades för forskning, vilket hotade kunskaperna om vad dessa innehöll och kompetensen om hur de skulle dokumenteras och vårdas. Detta var de viktigaste utgångspunkterna i den ansökan om finansiering, som initiativtagarna ingav till Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) år RJ beviljade samma år 25 milj. kr till det föreslagna forskarutbildningsprogrammet för museianställda, som namnet då var, vilket kom att lokaliseras till Nordiska museet. Kompletterande finansiering i form av en doktorandtjänst erhölls sedan från Kungl. Vitterhetsakademien. Nordiska museets forskarskola som blev satsningens namn mötte stort intresse från sin tänkta målgrupp på museerna och startade år Verksamheten har utan tvekan varit framgångsrik. Detta vitsordas i den externa utvärdering som gjordes av professor Nils Erik Villstrand och fil.dr. Lene Otto år 2008, och illustreras vidare av det faktum att snart 12 av 13 antagna doktorander numera avlagt doktorsexamen. Inför forskarskolans tioårsjubileum beslutade Riksbankens Jubileumsfond och Nordiska museet att anordna en workshop med forskarskolans deltagare: doktorander, styrgrupp, handledare och arbetsgivare. Idén bakom återsamlingen var att vi ville söka få en bild av forskarskolans betydelse för de enskilda deltagarnas karriärer. Hur hade det gått för deltagarna? Vidare ansåg vi det viktigt att få en bild av om satsningen haft någon påverkan på verksamheten vid kulturarvsinstitutionerna och på forskning och forskarutbildning vid universitet och högskolor. Och har forskarskolan lett till ökad rörlighet och nya professionella nätverk? Riksbankens Jubileumsfond och Nordiska museet uppdrog åt undertecknad docent Mats Rolén, senior advisor och professor Birgitta Svensson, innehavare av den Hallwyhlska professuren vid Nordiska museet och Stockholms universitet, att planera workshopen, som gavs titeln: Forskare i museet Nordiska museets forskarskola tio år. Vi båda enades om att jag skulle dokumentera vår workshop i en kort sammanfattande skrift, vilken härmed presenteras. Jag tackar Birgitta för gott och stimulerande samarbete! De referat, slutsatser och reflektioner som jag gör är mina egna, och bottnar naturligtvis i mitt engagemang för forskning om kulturarvsfrågor och forskarskolan via min tidigare anställning som forskningsdirektör vid RJ, och av att jag ingått i forskarskolans styrgrupp. Uppsala den 10 maj 2012 Mats Rolén

3 3 Inledning Workshopen öppnades av Christina Mattsson, styresman vid Nordiska museet. Hon underströk att museiverksamhet kräver kunskap för att den ska kunna möta alla krav som ställs. Det gäller inte minst den idag så omhuldade digitaliseringen, menade hon. Det blir lätt så att regeringssatsningar som Kulturarvslyftet inte beaktar behovet av kompetens digitalisering ställer utomordentligt stora krav. Detta gäller inte minst för en institution som Nordiska museet som har väldiga samlingar. Därför är det av stort intresse att som vid denna återsamling av forskarskolan få veta hur det har gått för deltagarna, hur de tagits emot som återvändande doktorer och hur arbetsgivarna sett på dem och deras stärkta kompetens, avslutade Christina Mattsson. Göran Blomqvist, VD för Riksbankens Jubileumsfond, framhöll att RJ:s samverkan med Vitterhetsakademien i satsningen på forskarskolan är en del i ett större sammanhang. Där ingår en satsning på postdoktorala tjänster inom ABM-sektorn, men också ett initiativ för att länka disputerade humanister till näringslivet (FLEX-IT). Blomqvist menade sig också ha funnit att RJ numera får flera forskningsansökningar från ABM-sektorn. Det rör sig om vanliga probleminriktade projekt, men där finns även ansökningar som tar upp meta-frågor. Hur påverkar digitaliseringen forskningsprocessen? Det finns även ett ökat intresse för föremål, vi ser a material turn. RJ har t.ex. över åren satsat stort på Nationalmuseums forskningsavdelning, och Det Medeltida Sverige (DMS) ska nu tas om hand av Riksarkivet med hjälp av anslag från Vitterhetsakademien och RJ. RA får därmed den största medeltidskompetensen i Sverige. Göran Blomqvist avslutade med att nämna att RJ hösten 2011 beviljade 35 milj. kronor till ett nytt forskningsprogram vid Silvermuseet i Arjeplog. Aktuella trender och omvärldsförändringar Birgitta Svensson inledde med att reflektera över om och hur situationen förändrats inom forskning och forskarutbildning med anknytning till forskarskolans verksamhetsområden sedan idén föddes och konkretiserades för mer än ett decennium sedan. Hon menade kulturhistoria betraktades som mer eller mindre mossigt vid universiteten i slutet av 1990-talet, vilket också hindrat kompetensuppbyggnaden inom sektorn. Sedan dess har de kulturhistoriska ämnena fått ett starkt uppsving. Inte bara inom traditionella discipliner, utan även hantverksinriktade ämnen har inrättats, t.ex. modevetenskap och textilforskning. Kulturhistoria har numera blivit en samhällsangelägenhet, gärna med ekonomiska förtecken, t.ex. när kommuner vill locka turister till kulturhistoriskt intressanta miljöer. När Nordiska museets forskarskola utvärderades 2008 gavs den i allt väsentligt goda vitsord. Utvärderarna föreslog bl.a. en fortsättning av satsningen, gärna vid universiteten. Inom forskarskolan och Nordiska museet hade redan gjorts stora ansträngningar för att åstadkomma en fortsättning, och museerna hade enats om att bidra med 20 % av kostnaderna. Men Utbildningsdepartementet visade sig kallsinnigt till förslaget. Birgitta Svensson konstaterade med glädje att Stockholms universitet med forskarskolan som förebild satsat inte mindre än 45 mkr på en forskarskola i kulturhistoriska studier. 19 doktorander deltar och verksamheten bedrivs i nära samverkan mellan Stockholms universitet och museer i Stockholmsområdet. Det har även tagits liknande initiativ vid Institutionen för Kulturvård vid Göteborgs universitet. Även om forskarskolan trots ansträngningarna inte fått en direkt fortsättning enligt ursprungsmodellen i form en andra våg antalet potentiella sökande hade sannolikt fortfarande varit stort måste likväl de nya programsatsningar som gjorts vid universiteten ses som en framgång för

4 4 sakfrågan. Samma gäller den satsning på kulturforskning, som Vetenskapsrådet (VR) genomförde på regeringens uppdrag åren Även denna tillkom delvis som resultat av RJs och Vitterhetsakademiens insatser dels i form av forskarskolan, dels samma finansiärers postdoktorala satsning inom ABM-området. Utbildning och forskning inom det kulturhistoriska området har enligt Birgitta Svensson därför idag en bättre situation, än vid slutet av 1990-talet. Hur var det tänkt? Hur gick det sen? Forskarskolans deltagare berättar Forskarskolans initiativtagare Sten Rentzhog inledde denna session med orden: Är det inte fantastiskt att det blev så bra. För tänk hur det började. Så snart som Forskarskolan hade utsett de första doktoranderna överfölls vi av en storm av kritik med rubriker som Ny forskarskola osar 50-tal, de ansvariga förda bakom ljuset, Var är den nya museologin? Men Sten menade att man kom stärkta och sammansvetsade ur debatten. Ledningen klargjorde att inriktningen handlade om ämneskunskap och inte museiteori, att vi ville återuppta och förnya forskningen inom för museerna viktiga men länge mer eller mindre försummade områden, att vi ville slå en brygga mellan universitet och museer, öka intresset för vetenskap inom museerna, och för museerna inom forskningsvärlden. Sten ansåg att en orsak till att kritiken snabbt tystnade och skolans anseende växte var, att det gick så bra för doktoranderna. Vi fick höra att ni tillförde något viktigt. Genom er större erfarenhet var ni mer motiverade och bättre rustade att komma i gång än många av de yngre doktorandkollegorna. De flesta har blivit klara på utsatt tid och flera avhandlingar har blivit prisbelönta och börjat citeras i andras forskning och översiktsverk som de senaste delarna av Norstedts Sveriges historia, vilket är mycket glädjande. En följd av denna framgång är att flera deltagare erbjudits att fortsätta inom universiteten, vilket på ett sätt fyllde Sten med en viss oro, eftersom målet varit att tillföra museerna kompetens. Men det kan också vara något väldigt positivt: han hoppades att de nya doktorerna en dag skulle kunna se eller få möjligheter att kanske återvända till museerna, så att vi kan få tillbaka det system med ett ben i vardera lägret som vi en gång hade - att forskarskolans deltagare fortsätter att betrakta sig som museiföreträdare när de arbetar inom universiteten, och som universitetsföreträdare när de arbetar inom museerna. Men Sten såg ett stort orosmoment i att vi misslyckades att få en fortsättning. Detta hade tidigt funnits med i hans långsiktiga förväntningar på vad starten av forskarskolan skulle kunna leda till. Han ansåg att museernas kompetensbrist är värre än den ser ut. Museerna har länge kunnat leva på gamla lagrar, men att nu allt fler kompetenta fasas ut genom pensioneringar. Forskarskolans tolv utexaminerade doktorer är närmast en droppe i havet, ansåg Sten. Så länge nuvarande svårigheter att bli antagen till doktorandutbildning i humanistiska ämnen kvarstår, finns enligt Sten, ingen lösning i sikte. Även inom universiteten kommer antalet forskare att fortsätta att krympa. Antalet forskarstuderande är redan så litet, att många ämnen saknar underlag för traditionella högre seminarier. På sikt är inte bara museernas, utan även universitetens och den humanistiska forskningens framtid, hotad. Även här hade Sten ju hoppats att forskarskolan och dess verksamhet skulle kunna göra en insats, genom att bidra till att visa, att det finns en arbetsmarknad för humanistiska forskare, så att utbildningen måste dimensioneras för något vida mer, än universitetens eget behov. Sten lämnade sedan ordet till forskarskolans deltagare, som ombetts reflektera över dessa frågor:

5 5 Har det närmande mellan museer och universitet som vi fick till stånd lett till några bestående resultat, eller är klyftan lika stor som när vi började frånsett de band som skapats genom er som utbildades genom skolan? Har museerna visat intresse för att ta vara på er kompetens? Har ni fått nya uppgifter, mer ansvar eller högre lön? Har ni fått en ändrad syn på vad ni vill göra inom museet? Har ni fått större intresse för museernas totala verksamhet eller enbart ökad lust att utveckla ert eget specialområde? Hur har utbildningen påverkat era framtidsambitioner? Hur upplever ni det kunskapsmässiga värdet av forskarutbildningen? De deltagande doktoranders reflektioner över forskarutbildningens betydelse för dem personligen och deras karriär innehöll mycket tänkvärt för oss lyssnare. Jag har för tydlighetens skull och av respekt för deras integritet valt att inte redovisa enskilda deltagares svar på de ställda frågorna, utan försökt sammanfatta det som framfördes. Jag fäste mig särskilt att de flesta menade att deras nya kompetens inneburit en kvalitativ stimulans för de arbetsplatser där de verkat. Satsningen gav avhandlingar som inte annars hade kommit, vilket varit till stor nytta både för museer, arkiv och kulturmiljövård. Sektorn behöver impulser av detta slag, som en av deltagarna uttryckte det. Doktorstiteln har även givit status när det gällt att söka anslag hos finansiärer, både för dem själva och deras arbetsplatser. I några fall hade doktorsexamen lett till befordran på den gamla arbetsplatsen, flytt inom sektorn till tjänst vid annan institution eller till ett universitet. Flera av deltagarna menade att doktorandutbildningen märkbart gjort dem vassare när det gäller att formulera projekt, analysera och skriva rapporter. Doktorsexamen har dock inte lett till högre lön; flera närvarande museichefer betonade att löneutvecklingen förutom skicklighet även beror på tillgången på tjänster och organisationsstruktur. Det går inte att med automatik inrätta nya forskartjänster. Och få museer har idag forskningsavdelningar, och även där sådana finns, är det mycket ovanligt att tjänstemän har möjlighet att forska i tjänsten, ens på deltid. Just svårigheterna att förena egen forskning med ordinarie arbetsuppgifter om man så vill praktisera sin nya identitet förefaller även ha spelat in för de nydisputerade, som sökt sig till universiteteten för att forska och undervisa. Någon menade att universiteten varit mycket mer välkomnande än museerna, och dessutom erbjudit betydligt högre lön. Forskarutbildningen hade för ett par av deltagarna lett till chefsposter. Men denna bana verkade inte av de utsagor som gjordes, vara särskilt lockande för dem som genomgått forskarskolan. Sten Rentzhog hade på sin tid en vision om att detta borde bli ett resultat (på sikt) av forskarskolan. Men forskarutbildning genererar inte chefskompetens, menade flera av deltagarna, vilket även framfördes från auditoriet. Däremot var de flesta eniga om att en museichef/motsv. måste ha intresse och förståelse för betydelsen av att ha vetenskaplig kompetens i sin verksamhet. Enligt forskarskolans deltagare kvarstår i huvudsak behoven av ökad vetenskaplig kompetens inom museerna och kulturmiljövården. Ett vanligt argument mot att anställa (fler) forskare är enligt dem, att det inte finns budget för att rekrytera forskare till verksamheten. Forskning i tjänsten är i praktiken inte möjlig. Det finns dock exempel på hur detta dilemma (med bristande resurser) har hanterats, t.ex. av Upplandsmuseet. Där har man systematiskt byggt upp ett samarbete med de båda universiteten i Uppsala, vilket gjort det möjligt, att gemensamt formulera projekt, som ofta lyckats få anslag från stora forskningsfinansiärer, som VR och Formas. Museet har idag sju disputerade och två doktorander knutna till verksamheten. Flera deltagare, liksom närvarande museichefer, underströk att forskning vid museer i praktiken är beroende av externfinansiering av denna typ. Eftersom konkurrensen om dessa externa anslag är mycket hård, innebär en framgångsrik ansökan ett tydligt tecken på kvalitet. Till

6 6 bilden hör även att finansiärer som t.ex. Vetenskapsrådet, Formas och RJ kräver att den sökande har disputerat, vilket redan det innebär en kvalitetsgräns. I de diskussioner som följd efter deltagarnas presentationer underströk flera att vi måste bli bättre på att ta reda på hur kulturarvsinstitutionernas efterfrågan på kompetens ser ut. Hur ska vi hålla liv i dialogen mellan teori/utbildning och praktik? Och hur ska vi hantera den bortstötningsmekanism, som tycks ha mött några av forskarskolans deltagare, när de återvänt till sin ursprungliga arbetsplats? Det kan också ligga ett problem i den politiska styrningen av de regionala museerna. Vad vill politikerna med museerna? Är det endast besökssiffror och, frestas man lägga till, turismintäkter till staden eller kommunen som räknas? Uppdragsgivarna huvudmännen liksom andra beställare borde ställa krav på kvalitet. När det gäller kompetensen inom humaniora har nästan 2000 nya doktorer examinerats under de senaste tio åren. Här finns en potential, att utnyttja för kulturarvssektorn, men detta gör sig inte själv. Vi måste vara aktiva påtryckare, som någon uttryckte det. En väg är att bygga nätverk mellan universitetsforskning och sektorn, t.ex. genom att hålla liv i de kontakter som skapats under forskarskolan. Här finns goda möjligheter att bygga vidare, kanske i form av tematiska samarbeten, som utgår från en gemensam forskningsfråga. RJ har en stödform som avser just nätverk, vilken skulle passa denna typ av initiativ, berättade Göran Blomqvist. Sten Rentzhog avslutade sessionen med att konstatera att det varit stor efterfrågan på Nordiska museets doktorer, vilket bekräftar att det funnits och fortfarande finns ett stort behov. Många av deltagarna har skapat kontakter som leder framåt. Men museerna måste ha självförtroende, en egen kunskapsbas och initiativförmåga, underströk Sten. Ge dem som arbetat med museimaterial chansen att gå vidare. Så att inte kunnandet stannar i huvudena! Han menade att det är för mycket gnäll på museichefsmötena! Tag initiativ istället! Nätverksidén som diskuterades under sessionen var enligt Sten värd att gå vidare med. Han avslutade med uppmaningen: Bygg nätverk av likasinnade. Gör något litet, och driv sedan detta vidare. Politikerna är mottagliga för initiativ! Kompetensbehov och karriärvägar inom museivärlden och kulturmiljövården: forskarkompetens eller specialisering? Andra dagen inleddes med ett panelsamtal mellan några av de forskare/handledare och museichefer/motsvarande, som varit involverade i Nordiska museets forskarskola. Jag hade bett deltagarna att särskilt fundera över dessa frågor: Hur ser ni på forskarkompetensens betydelse i det praktiska arbetet vid kulturarvsinstitutionerna? Är denna ett val mellan bredd eller specialisering? Vilka karriärvägar finns för forskarutbildade? Vad har ni för tankar om samspelet/kommunikationen/dialogen mellan kulturarvsinstitutionerna och universiteten? Vilka erfarenheter från Nordiska museets forskarskola bör vi särskilt ta fasta på? I panelsamtalet deltog professor Maths Isacson, Ekonomiskhistoriska institutionen, Uppsala universitet, museichef Barbro Mellander, Länsmuseet i Kristianstad, avdelningschef Christina Wistman, Jamtli, museichef Ann-Charlotte Backlund, Kulturförvaltningen i Stockholm/Stadsmuseet, universitetslektor Ulrich Lange, Institutionen för kulturvård, Göteborgs universitet och professor Tomas Germundsson, Kulturgeografiska institutionen, Lunds universitet. Maths Isacson menade att forskautbildning lägger en grund för ett kritiskt förhållningssätt och en förmåga att förhålla sig till och att hantera och analysera stora faktamängder. Och under vägen fram

7 7 till disputationen får doktoranden ett vetenskapligt nätverk nationellt och internationellt, i bästa fall. Det gäller sedan för den enskilde nydisputerade att upprätthålla dessa kontakter. Men här är det individen som måste ta ansvaret och göra sina val. Doktorsexamen ger även, som framhölls under föregående dags presentationer, status i vissa kretsar och möjligheter att söka externa forskningspengar, menade Maths. När det sedan gäller museernas möjligheter att stärka sin vetenskapliga kompetens, är detta naturligtvis till stor del beroende av ett museums storlek och organisation, ansåg Maths. Men även den enskilde forskare, som finns vid ett museum (t.ex. de som disputerat inom Nordiska museets forskarskola) måste kunna och vilja ta initiativ. Där är det nödvändigt att försöka hålla kontakten med sitt gamla eller annat lärosäte; att försöka vara en brygga. Maths insåg att detta kan vara svårt i det dagliga arbetet. När det gäller tid att forska i tjänsten vore 20 % ett minimum, menade han. Och beträffande löneutvecklingen kunde han inte förstå, varför det skulle vara svårare att åstadkomma en liknande utveckling som den vid gymnasieskolan, där man nu börjat anställa disputerade lärare som lektorer med högre löner. Barbro Mellander var helt enig med Maths om betydelsen av forskarkompetens vid ett museum som hennes. Vi behöver ett kritiskt förhållningssätt: Vi arbetar med urval och tolkningar auktoritetens utsagor får spridning. Men museets samlingar skriker efter att bli beforskade. Enligt Barbros erfarenheter är kulturmiljövårdens kunskapsunderlag föråldrat. Men den stora frågan är hur vi kan åstadkomma en förändring på denna punkt. Forskarskolan var utan tvekan ett lyckosamt svar på denna önskan, men annars visar universitet och högskolor i hennes region inget intresse för museets material. Inga doktorander nyttjar samlingarna, trots närheten till exempelvis Lunds universitet. När det gäller karriären går det inte med automatik att återvända till en forskartjänst vid sitt gamla museum. Som fallet var med Nordiska museets forskarskola, har arbetsgivaren redan gjort en satsning genom att ge tjänstledighet för kompetenshöjningen. På kort sikt är det naturligt att man går tillbaka till sin gamla tjänst/avdelning, men detta betyder samtidigt mycket för institutionen. Detta höjer kompetensen och inspirerar verksamheten. På sikt kan forskarutbildning ge mycket tillbaka för doktorander i form av karriär, ibland kanske på en annan arbetsplats. Men deras verksamhet är fortsatt till gagn för sektorn, menade Barbro. Christina Wistman, chef för vård och samlingar vid Jamtli, och har genomgått forskarutbildning. I sin tjänst har hon ibland känt sig befinna sig mitt emellan museet och universitetsvärlden. Naturligtvis finns stora behov på att forska på samlingarna även vid hennes museum. Men samtidigt efterfrågar ett länsmuseum av Jamtlis typ många andra typer av kompetens. Men som museianställd med praktisk erfarenhet och forskarutbildning har man en bredd, som är mycket värdefull för verksamheten, även om man inte hinner forska själv. Och blir man sedan chef, är det inte det vetenskapliga kunnandet som efterfrågats, ansåg Christina. Från Jamtlis sida har emellertid idag alla antikvarier möjlighet att bedriva forskning på 10 %. I likhet med Barbro menade Christina att man från det regionala universitetet Mittuniversitet visar lite intresse för Jamtlis samlingar och verksamhet. Ann-Charlotte Backlund är avdelningschef vid Kulturfövaltningen i Stockholms stad och chef för Stadsmuseet med Medeltidsmuseet och Stockholmsforskningen. I verksamheten ligger bl.a. att sprida forskningsresultat och att stimulera till forskning om Stockholm. Detta gäller inte bara historia, utan alla samhällsområden. Till Stadsmuseet är idag sju disputerade forskare anknutna, varav två har egen finansiering med sig. Hon menade att forskning är centralt i verksamheten, men hade svårt att se hur man kan påverka forskarvärldens intresse för samlingarna.

8 8 Beträffande karriärvägarna menade Ann-Charlotte att forskarutbildning inte är med självklarhet en resurs i ett chefskap. I många fall skulle detta t.o.m. vara slöseri med kompetens. Samma gäller möjligheterna att forska i tjänsten, vilket inte är ekonomiskt möjligt. Däremot ger forskarutbildad personal möjligheter att formulera och erhålla externfinansierade projekt. I dessa kan forskarutbildade från båda sektorerna ingå. Verksamheten främjas i hög grad av en rörlighet mellan universiteten och sektorn, ansåg Ann-Charlotte. Hon avslutade med att fråga om man inte kunde knyta små forskningsråd till museerna? Detta vore ett sätt för muserna att få stöd från forskarvärlden. När det gäller arkeologiska projekt vid museerna och kulturmiljövården finns ofta referenspersoner från forskarvärlden. Christina Mattsson underströk i en kommentar, att Nordiska museet genom sin storlek och hävdvunna roll har en särskild position. Professor Birgitta Svensson, som delar sin tid mellan museet och Stockholms universitet, sköter sålunda i samverkan med museets forskningsråd alla forskningsrelaterade frågor. Birgitta Svensson å sin sida framhöll vikten av att mindre museer ingår i ett nätverk, såsom t.ex. museiforum Syd. Detta är mer realistiskt än att varje museum har sitt eget forskningsråd. Maths Isacson har alltid gillat idén med forskningsråd. De stora museerna borde ha sådana, ansåg han. Men forskningsråden måste vara så utformade så att de är integrerade i verksamheten: inte flyta omkring ovanför. Ulrich Lange försöker som universitetslektor vid Institutionen för kulturvård att anknyta grundutbildning och forskarutbildning till museerna. Men det är utan tvekan så, att universiteten kan inrymma både protektionism och regionalism. Genom sin egen bakgrund från både musei- och universitetsvärlden försöker han bygga de broar, som så ofta varit på tal under denna workshop. Han har idag bra kontakter med stadsmuseerna i Göteborg och Stockholm. Men till bilden hör kanske att Institutionen för kulturvård är mer inriktad mot museerna. Mycket av det man ägnar sig åt är professionsutbildning. Institutionen är kanske mer känd på museerna i Sverige, än de vanliga universitetsinstitutionerna. Det gäller hela tiden att komma ihåg varandra ömsesidigt mellan universiteten och museerna. Om forskning ska kunna bedrivas av museernas personal, måste detta ske under mer ordnade former. Modellerna med 10 % fungerar inte, ansåg Ulrich. Han avslutade med att uppmana museerna att involvera universiteten. Det räcker inte med att beklaga att samlingarna inte utnyttjas! Tomas Germundsson instämde utifrån sin verksamhet som professor vid en universitetsinstitution i mycket av det som anförts av Maths och Ulrich. Han illustrerade detta med ett konkret exempel i form av en nyligen framlagd avhandling av Maja Lagerqvist (2011) om torpen under Krusenbergs herrgård. Denna avhandling visade enligt Tomas tydligt hur man genom en teoretisk anknytning kunde ställa nya frågor och få andra svar kring ett synnerligen väl genomforskat område: torpsystemet i herrgårdsjordbruk i Mälardalen. Denna typ av forskning hjälper oss förstå ursprunget till dagens kulturlandskap och levnadsvillkoren för de människor som genom sitt arbete format detta. Ett forskningsarbete av denna typ, ger en kompetens av betydelse både inomvetenskapligt och för praktiker t.ex. inom kulturmiljövården. När det gäller erfarenheterna av forskarskolan är det viktigt att de kontakter som byggdes upp hålls vid liv. Även om Tomas gärna skulle se att det kommer ytterligare initiativ av denna typ, menade han att det nu gäller att bygga vidare på de kontakter som skapats och etablera nätverk. Eller t.o.m. att försöka fånga likasinnade i ett nät, som han uttryckte det. Om man formulerar en bra idé, kan man ge en

9 9 struktur för dem, som är lockade, att komma in i ett forskningssammanhang. Och då bör man blanda folk med olika kompetens och arbetsgivare i de projekt som drivs. Birgitta Svensson, som varit opponent på den nyss nämnda avhandlingen om torpen under Krusenberg, underströk den kompetens som forskarna kan bidra med till kulturarvssektorn. Forskarna kan bidra med teori, materialitet (etnologernas kompetens) och uppmanade museerna att fånga forskarna i näten. Dessa måste säga ifrån, inte bara vänta och klaga. Sten Rentzhog instämde i behoven av att bygga nätverk. Men dessa ska inte ses som permanenta, utan skapas för akuta och tematiska behov. Beträffande chefskapet vid museerna underströk han ånyo att chefen borde vara forskarutbildad, eller åtminstone själv eller i sin ledningsgrupp ha personer som har förståelse av betydelsen av vetenskaplig kompetens. När det gäller status, som också återkommit flera gånger, menade Sten att detta är något som museiledningarna behöver. Då kan klimatet ändras, menade han. Han lanserade också tanken på en trainee-utbildning till unga människor inom det kulturhistoriska området, alltså med syfte att identifiera och utbilda dem som ska bli chefer. Detta kunde kombineras med forskarutbildning. Kanske vore detta nästa stora projekt? Christina Mattsson underströk att det sällan är museerna ensamma som tillsätter chefer. Och idag är det en helt annan sak att vara chef! Arbetslivet är fyllt av alla möjliga frågor vid sidan om museets egentliga verksamhet. Håkan Liby, chef för Upplandsmuseet, ansåg att det är svårt att vara länsmuseum i en stad med två universitet och 22 museer. Man har därför insett vikten av att ha en profil som har stor prägel av forskning och kunskapsuppbyggnad. Detta har hanterats som en organisationsfråga. Upplandsmuseet har därför fått en forskningschef och en forskningsavdelning. Detta bygger i sin tur på en betydande externfinansiering, men de projekt som initieras måste ha bäring på museets verksamhet. Och forskningsverksamheten måste integreras i hela verksamheten. Huvudmännen måste få lära sig vad kompetens betyder, och detta har hans museum lyckats att tydliggöra. Ett tecken på status, ansåg Håkan. Det saliggörande nätet: Hur digitala kan och bör museerna bli? Resurser, prioriteringar och kvalitetsarbete Sven Rentzhog är chef för Nordiska museets avdelning Nya medier. Han konstaterade att hans avdelning inrättats därför att museerna (liksom ABM-sektorn i stort) idag har att verka i en värld som fylls av ett allt snabbare växande informationsflöde och ökade krav på att allt ska vara tillgängligt digitalt. Detta ställer museerna och kulturarvsinstitutionerna inför stora utmaningar. Många är idag vana vid att hitta information genom ett enkelt klick på sin datamus, sin smarta telefon eller läsplatta. Snabbheten och i många fall frånvaron av kontroll, innebär stora utmaningar för ABMinstitutionerna när dessa går in i den digitala eran. Sven konstaterade att en växande del av museernas föremålssamlingar är digitaliserade och sökbara på internet, medan man inte alls nått lika långt beträffande museernas arkiv. Nordiska museet ser sig som en nod i detta kommande arbete. Ett museum med Nordiska museets väldiga samlingar har givetvis en stor potential när det gäller att tillgängliggöra material digitalt, men vilket material ska väljas? Och hur hanteras avnämarna? Hur tillgodoses behoven hos breda användargrupper (museibesökare via internet) samtidigt som materialet ska ge ingångar för akademisk forskning? Andra frågor gäller kommunikation och delaktighet. Detta är centralt inom de sociala medierna. Kan även ett museum i sin egenskap av professionell

10 10 kunskapsinstitution vara öppet för dialog med användare om t.ex. tolkningar och beskrivningar? Sven menade att museerna bör utnyttja de nya kanaler och webb-tjänster som finns, men sedan göra detta så att det passar deras behov och kvalitetskrav. Detta fordrar planering och eftertanke, men också praktiska försök. Han berättade att Nordiska museet bl.a. provat tekniken med att publicera 1000 bilder via Wikimedia Commons, länkade till Wikipedia, vilket fått stort genomslag. Beträffande den nya teknikens potential, menade Sven, att det på sikt t.o.m. kan bli vanligt att museerna gör insamling ( frågelistor eller minnen ) via internet. Sven betonade starkt att museerna noga måste överväga sina strategier beträffande digitalisering. Resurstillskott via arbetsmarknadsprojekt fordrar kompetens och noggrann planering för att ge relevanta resultat. Trots att digitaliseringen har stor teknisk potential, väcker den många frågor. Sven lyfte särskilt fram dessa: Avsaknad av gemensam infrastruktur Avsaknad gemensamma begrepp och definitioner Avsaknad av strategiska digitaliseringsplaner Avsaknad av resurser Sven tryckte hårt på behovet av gemensam standard för informationshanteringen. Museernas samlingar måste digitaliseras och paketeras och förädlas via en gemensam plattform. Alla ska inte, som det ofta varit hittills i museivärlden, bygga sitt eget system. I Norge byggs nu ett standardsystem för hela kulturarvet. Digitaliseringarna måste göras strategiskt, i nära samverkan med forskare. Och när det gäller t.ex. kunskapsproduktion på Wikipedia, måste museerna aktivt bidra med sina expertkunskaper. Slutord Det var utan tvekan intressant och lärorikt att möta Nordiska museets forskarskola drygt tio efter starten. Mycket har naturligtvis förändrats sedan slutet av 1990-talet när Riksbankens Jubileumsfond i en workshop hösten 1996 uppmärksammade forskningens roll i vad man kallade en offensiv kulturarvsvård ; en rapport från workshopen utgavs följande år. I slutet av 1990-talet ansågs kulturhistoria och museibaserad forskning närmast som mossigt, enligt vad Birgitta Svensson sade vid vår workshop. Här har det dock sedan dess skett en nytändning och ett uppsving för kulturhistoria. Nya forskningsfält har fötts och etablerats. Forskarskolans 12 nyutexaminerade doktorer har genom sina avhandlingsprojekt spelat en förebildlig roll i detta sammanhang, trots att dessa nya doktorer av naturliga skäl inte i någon högre grad har påverkat statistiken över andelen disputerade inom museisektorn och kulturmiljövården. Deras forskning har inneburit att museernas samlingar använts på ett sätt som annars inte skulle ha skett. Den andra våg eller en fortsättning av forskarskolan som inte minst Sten Rentzhog saknade, och som det lobbades för av Nordiska museet och forskarskolan 2007/08, hade säkert varit efterfrågad, men här ville inte staten bidra med finansiering. Jag kan dock inte se utfallet i form av hittills 12 nya doktorer som en droppe i havet när det gäller det lovvärda målet, att stärka den vetenskapliga kompetensen inom sektorn. Jag vill istället framhålla att forskarskolans inriktning och genomförande har varit en utmärkt förebild, som haft spinn-off-effekter i form av forskarutbildningsprogram vid åtminstone universiteten i Stockholm och Göteborg. För finansiärerna RJ och Vitterhetsakademien är detta också ett viktigt resultat, vilket också ligger i linje

11 11 med deras satsningar på postdoktorala tjänster inom ABM-sektorn och lobby-arbete för statliga satsningar på kulturforskning. Återsamlingen på Krusenberg gav rika vittnesbörd om hur forskarskolan lagt grunden till nya eller förändrade karriärer för doktoranderna/doktorerna. Deras nya kompetens med tillhörande personliga nätverk, har varit mycket värdefulla för dem personligen, men även för hemmainstitutionerna. Det kritiska förhållningssätt, som är ett centralt moment i en forskarutbildning, har i hög grad utvecklat förmågan till analys och omvärldsorientering. Begreppet höjd status användes flera gånger under workshopen, vilket naturligtvis är till gagn för den enskilde, men också för det museum eller den institution där vederbörande arbetar. De nya doktorerna kan genom sina kunskaper och kontakter göra det möjligt att söka och erhålla externfinansierade forskningsanslag, vilka kan lägga en grund för en forskningsverksamhet vid t.ex. ett museum, där detta annars inte är möjligt av budgetskäl. Härom vittnade de museichefer som deltog i workshopen. När det gäller de nya doktorernas individuella karriärer är bilden naturligtvis mångfacetterad. Generellt sett har dock inte utbildningen med automatik lett till befordran och (avsevärt) högre lön eller möjlighet att forska i tjänsten. Ett par av doktorerna har avancerat till avdelningschefer, några har sökt sig till universitetsvärlden, medan halvparten har återvänt till (i stort sett) sina grundtjänster. Eftersom ett museum, enligt de närvarande chefernas utsagor, inte har ekonomiska möjligheter att tillskapa forskartjänster (vare sig på del- eller heltid), gäller det för dem som vill fortsätta att forska, att söka sig andra vägar. En väg är naturligtvis att söka sig till ett universitet, att söka forskningsanslag från t.ex. VR, Formas eller RJ, eller att söka sig till någon annan institution inom sektorn. Min slutsats av detta är att karriärvalet här, liksom överallt i samhället, är individens eget ansvar. Men samtidigt så är verksamheten vid ett museum eller kulturmiljövården i hög grad beroende av vetenskaplig kompetens återigen vitsordat av närvarande museichefer och universitetsföreträdare varför museerna mer aktivt borde ta nya initiativ för att säkerställa detta. Jag har ingen överblick över hur detta sker inom sektorn som helt, men jag anser att den modell som Upplandsmuseet valt kan tjäna som en förebild. (Även Stockholms Stadsmuseum erbjuder en bra modell, och Nordiska museet har en särställning genom en egen professur m.m.) Med basen i ett antal disputerade anställda, som har kontakt med eller uppmanas att kontakta relevanta universitetsinstitutioner, går det uppenbarligen att bygga upp forskningsanknytning genom externfinansierade projekt. Även om de stora museer som har nära till universitet och högskolor har en fördel, tror jag även andra museer mer aktivt skulle utmana närliggande universitet och högskolor. Flera av de seniora forskarna som Maths Isacson och Birgitta Svensson uppmanade sektorns företrädare att driva på universiteten. Ett par av forskarskolans deltagare hade blivit avdelningschefer en tid efter sin återkomst. Chefskap var dock inte att döma av vad deltagarna sade i plenum något man eftertraktade eller såg som en naturlig karriär eller följd av forskarutbildningen. Sten Rentzhog hade för sin del bl.a. lagt stor vikt just detta inslag, när han en gång tog initiativ till forskarskolan. Det måttliga intresset för chefskarriär stimulerade till diskussion om huruvida chefer inom sektorn som det enligt Sten gång var måste besitta egen vetenskaplig kompetens. Återigen fördes faktorer som individens val, intresse och fallenhet på tal, liksom naturligtvis vad som idag ligger i ett chefskap, där kärnverksamheten endast är ett inslag. Här ådagalades skillnader såväl mellan generationer som mellan stora och små institutioner. För min egen del tar jag dock med mig att det rådde konsensus om att det i ett museums ledning måste finnas insikt och förståelse för forskningens roll i deras verksamhet. Att säkerställa detta är sedan som vi numera lite undflyende brukar säga en organisationsfråga. Men under workshopen gavs flera exempel på hur detta faktiskt kan lösas: externfinansierade forskningsprojekt, forskningsråd, nätverk mellan mindre museer etc.

12 12 Återsamlingen av forskarskolans deltagare och vänner var en god illustration av vad som kan betecknas med det idag nästan överutnyttjade ordet nätverk. Det rådde stor samstämmighet om att det var angeläget att hålla detta vid liv, i synnerhet eftersom de personer som samlades på Krusenberg i sig utgör de komponenter, som gör det möjligt att bygga ännu fler av de eftertraktade broarna mellan kulturarvssektorn och universiteten. Jag hoppas att deltagarna tar fasta på detta och satsar på att etablera tematiska forskarnätverk av likasinnade, där man kan utbyta forskningsidéer och generera nya projekt. Och jag påminner ånyo om att det finns möjligheter att söka nätverksstöd hos RJ och kanske även andra finansiärer.

13 13 Deltagare Arbetsgivare/handledare Backlund, Ann-Charlotte Elgh, Stefan Flygare, Irene Germundsson, Tomas Isacson, Maths Liby, Håkan Mellander, Barbro Ternhag, Gunnar Wistman, Christina Forskarskolan Franzén, Anders Jonsson, Kristina Larsson, Bo Larsson, Jesper Larsson, Marianne Olofsson, Björn Olsson, Patrik Palmsköld, Anneli Rasmussen, Pernilla Åkesson, Ingrid Styrgruppen Englund, Karin Lange, Ulrich Rentzhog, Sten Svensson, Birgitta Arrangörer/medverkande Blomqvist, Göran Mattsson, Christina Rolén, Mats Rentzhog, Sven Organisation Museichef, Stockholms Stadsmuseum Stiftelsechef, Stiftelsen Kulturmiljövård Forskningschef, Upplandsmuseet Professor, Lunds universitet Professor, Uppsala universitet Landsantikvarie, Upplandsmuseet Museichef, Regionmuseet i Kristianstad Professor, Högskolan Dalarna Avdelningschef, Jamtli, Östersund Avdelningschef, Jönköpings läns museum Stiftelsen Kulturmiljövård Vetenskaplig redaktör, Stockholms Stadsmuseum Post.doc-forskare, Indiana University Forskare, Nordiska museet Antikvarie, Jamtli, Östersund Kulturgeograf, Regionmuseet Kristianstad Forskare, Göteborgs universitet Forskare, Uppsala universitet Forskare, Umeå universitet Ekonomidirektör, Nordiska museet Universitetslektor, Göteborgs universitet Docent, Styrgruppens ordförande Professor, Nordiska museet och Stockholms universitet VD, Riksbankens Jubileumsfond Styresman, Nordiska museet Docent, Senior advisor, Riksbankens Jubileumsfond Avdelningschef, Nordiska museet

Sammanfattning. 1. Inledning

Sammanfattning. 1. Inledning Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation 2012 2015 Sammanfattning Den nationella strategin för arbetet

Läs mer

En färdplan för svensk forskarutbildning

En färdplan för svensk forskarutbildning Agenda för forskning En färdplan för svensk forskarutbildning Agenda för forskning har granskat svensk forskarutbildnings utformning och dimensionering. Vi finner att det är rimligt att ställa högre krav

Läs mer

3. Gunilla Herdenberg berättar om KB:s inflytandestruktur

3. Gunilla Herdenberg berättar om KB:s inflytandestruktur Minnesanteckningar Möte 1 Mötesdatum 2012-03-16 Minnesanteckningar - Expertgruppen för digitalisering, 2012-03-16 Närvarande: Erik Siira, Göteborgs universitetsbibliotek (ordförande) Göran Konstenius Kungl

Läs mer

Masterprogram i ABM 2015/2016

Masterprogram i ABM 2015/2016 Masterprogram i ABM 2015/2016 120 HP UPPSALA DISTANS 100%, CAMPUS 100% ABM är en förkortning för arkiv, bibliotek och museer. Masterprogrammet i ABM förbereder dig för en karriär inom dessa verksamheter.

Läs mer

MEDICINSKA FAKULTETEN, LUNDS UNIVERSITET RIKTLINJER VID ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR

MEDICINSKA FAKULTETEN, LUNDS UNIVERSITET RIKTLINJER VID ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR MEDICINSKA FAKULTETEN, LUNDS UNIVERSITET RIKTLINJER VID ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR Anställning och befordran av lärare vid högskolor och universitet regleras i Högskoleförordningen. Behörig att anställas

Läs mer

Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA)

Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA) Framtid i Access Projektplan Fastställd av styrgruppen 2006-11-28 Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA) Bakgrund ABM-centrum är ett samarbetsprojekt mellan Kungl. biblioteket, Statens ljud-

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Utbildningspolitiskt program

Utbildningspolitiskt program Utbildningspolitiskt program Innehållsförteckning Skolan 4 Högre utbildning 5 Forskning och forskarutbildning 6 Kompetensutveckling 7 Utbildningspolitiska programmet / 2008-05-09 Skolan Allt börjar i skolan.

Läs mer

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Forskningsnämnden Dnr: 2012-114-77 Fastställda: 2012-02-07 Reviderat 2014-03-18 Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Bedömningskriterierna syftar till att säkerställa kvalitet och

Läs mer

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2 Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2 Sidan 2 av 8 Innehåll universitetslektor samt biträdande universitetslektor

Läs mer

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2015-06-11 Bilaga 2

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2015-06-11 Bilaga 2 Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad Sidan 1 av 8 2015-06-11 Bilaga 2 Sidan 2 av 8 Innehåll Övergripande bedömningsgrunder... 3 universitetslektor

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Handlingsplan till Mål och strategisk plan samt verksamhets- och kvalitetsplan 2010 med inriktning 2011-2013

Handlingsplan till Mål och strategisk plan samt verksamhets- och kvalitetsplan 2010 med inriktning 2011-2013 Handlingsplan till Mål och strategisk plan samt verksamhets- och kvalitetsplan 2010 med inriktning 2011-2013 1 Handlingsplan Utifrån mål och strategier har denna handlingsplan fastställts utifrån samma

Läs mer

Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap

Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap STOCKHOLMS UNIVERSITET Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i barn- och ungdomsvetenskap, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga

Läs mer

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 2011-09-15 kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 1 (5) Närvarande: Representanter från kraftsamling@mdh: Thomas Wahl (HST), Jan Gustafsson (IDT) och Anna Andersson Ax (INFO). Representanter

Läs mer

Rörligheten mellan svenska lärosäten bland professorer, lektorer och adjunkter

Rörligheten mellan svenska lärosäten bland professorer, lektorer och adjunkter Statistisk analys Per Gillström Analysavdelningen 08-563 085 16 per.gillstrom@hsv.se www.hsv.se 2011-12-09 2012/1 Rörligheten mellan svenska lärosäten bland professorer, lektorer och adjunkter I analysen

Läs mer

Hotet mot den svenska befolkningsstatistiken

Hotet mot den svenska befolkningsstatistiken Hotet mot den svenska befolkningsstatistiken I Sverige brukar vi prisa oss lyckliga för vår befolkningsstatistik, med dess möjligheter till detaljerade jämförelser i tid och rum. Förutsättningen är en

Läs mer

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle FULLMÄKTIGE 2011 2(5) Antaget av fullmäktige Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomers specifika

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Dnr: L 2015/93 Fastställd av FUN: 2015-06-04 Versionsnr: 3 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Området och ämnet Området Examensområdet informationsteknologi definieras

Läs mer

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014.

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014. 110218_KMH_strategi_2011_2014.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Strategi 2011-2014 Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18 Dnr 11/75 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Besöksadress: Valhallavägen

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 1 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 Studieplanen är fastställd av Fakultetsstyrelsen för Lunds Tekniska Högskola, LTH, 2007-09-24 och senast ändrad 2014-03-10

Läs mer

Information till dig som söker läraranställning eller ansöker om befordran som lärare vid X-högskolan

Information till dig som söker läraranställning eller ansöker om befordran som lärare vid X-högskolan Information till dig som söker läraranställning eller ansöker om befordran som lärare vid X-högskolan MERITPORTFÖLJ En meritportfölj är en sammanställning av dina kunskaper och erfarenheter. I detta dokument

Läs mer

Välkommen som doktorand vid LTH. Lunds TEkniska Högskola

Välkommen som doktorand vid LTH. Lunds TEkniska Högskola Välkommen som doktorand vid LTH Lunds TEkniska Högskola 2 Välkommen som doktorand vid LTH Utgåva: höst 2013 Välkommen som doktorand vid LTH 3 Välkommen som doktorand vid LTH Jag är väldigt glad över att

Läs mer

Möte, Ung Kommunikation i halvtid med KK-stiftelsen den 21 oktober på Växjö universitet Minnesanteckningar

Möte, Ung Kommunikation i halvtid med KK-stiftelsen den 21 oktober på Växjö universitet Minnesanteckningar 1 Möte, Ung Kommunikation i halvtid med KK-stiftelsen den 21 oktober på Växjö universitet Minnesanteckningar Program Gemensam diskussion: KK-stiftelsen, Apel, universitets- och högskoleledning, dekaner,

Läs mer

Doktorandprogram. Tjänsteinnovation i kollektivtrafik

Doktorandprogram. Tjänsteinnovation i kollektivtrafik Doktorandprogram Tjänsteinnovation i kollektivtrafik Som Excellence Center har vi ett särskilt ansvar att föra praktik och akademi närmare varandra och som ett led i att hitta nya former för kunskapsutveckling

Läs mer

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt!

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Lena-Pia Carlström Hagman Högskolan Kristianstad har som mål att bli nationellt erkänd för sin pedagogiska utveckling. Skriftserien

Läs mer

Allmän studieplan för forskarutbildningen i analytisk sociologi (Analytical Sociology)

Allmän studieplan för forskarutbildningen i analytisk sociologi (Analytical Sociology) Allmän studieplan för forskarutbildningen i analytisk sociologi (Analytical Sociology) Fastställd av Fakultetsstyrelsen för filosofiska fakulteten 2015-06-09. Studieplanen gäller för utbildning som avslutas

Läs mer

Minnesanteckningar - Expertgruppen för digitalisering, 2012-05-04

Minnesanteckningar - Expertgruppen för digitalisering, 2012-05-04 Minnesanteckningar Möte 2 Mötesdatum 2012-05-04 Minnesanteckningar - Expertgruppen för digitalisering, 2012-05-04 Närvarande: Erik Siira, Göteborgs universitetsbibliotek (ordförande) Göran Konstenius Kungl.

Läs mer

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Kommunikationsplan Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Bakgrund Uppdraget för Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa (SWEAH) är att under de kommande åren utveckla ett effektivt, framgångsrikt

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

ProSpekt 15 Forskningsprojekt för nydisputerade

ProSpekt 15 Forskningsprojekt för nydisputerade Sida 1 (9) UTLYSNING ProSpekt 15 Forskningsprojekt för nydisputerade KK-stiftelsen inbjuder nydisputerade forskare att ansöka om finansiering av forskningsprojekt vid Sveriges nya universitet och högskolor.

Läs mer

Mål inom forskarutbildning hur gör vi?

Mål inom forskarutbildning hur gör vi? Mål inom forskarutbildning hur gör vi? Ingeborg van der Ploeg, Central studierektor / koordinator för utbildning på forskarnivå Karolinska Institutet, Stockholm Ingeborg.Van.Der.Ploeg@ki.se November 25,

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

Rekryteringsplan för fakulteten för konst och humaniora 2015 2020

Rekryteringsplan för fakulteten för konst och humaniora 2015 2020 Dnr: 2013/281-2.2.4 Rekryteringsplan för fakulteten för 2015 2020 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för Gäller från 2015-01-0 Inledning För att kunna locka attraktiv kompetens har fakultetsstyrelsen för beslutat

Läs mer

Riksförbundet Sveriges museer Vasamuseet 2010-04-21

Riksförbundet Sveriges museer Vasamuseet 2010-04-21 Riksförbundet Sveriges museer Vasamuseet 2010-04-21 Facilitator: www.toglow.se Program Vad ska vi göra idag? Riksförbundet Sveriges museers styrelse har bjudit in samtliga medlemmar Dagens program RSM:s

Läs mer

Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet

Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet BESLUT 2008-09-18 Dnr G213 3740/08 Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet Studieplanen är fastställd av IT-universitetets fakultetsnämnd vid Göteborgs

Läs mer

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj?

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? 2. Med samverkan i fokus Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? Rapport från lärprojektet Formaliserad samverkan mellan akademi och

Läs mer

Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra.

Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra. Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra. Vi erbjuder möten som kan utveckla ditt företag. Och dig. Att samverka med forskare sätter igång kreativa processer och lyfter frågan

Läs mer

NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering

NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering Sida 1 (8) UTLYSNING NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering PLANERINGSBIDRAG FÖR STRATEGIUTVECKLING Programmet Nätbaserad utbildning för internationell positionering syftar till

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 2013-06-07 Inom ämnet ges

Läs mer

Ansökningsblankett för projekt inom Kulturarvslyftet

Ansökningsblankett för projekt inom Kulturarvslyftet Ansökningsblankett för projekt inom Kulturarvslyftet Anvisningar till ansökningsblanketten finns i Bilaga 1. Sökande/anordnare 1. Namn på anordnaren/arbetsgivaren 2. Anordnarens verksamhet inom kulturarvsområdet

Läs mer

Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT

Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT 2 Tryggare omställning ökad rörlighet TRYGGHETSRÅDET TRS har, med stöd från Vinnova, genomfört projektet Tryggare omställning ökad rörlighet. Projektet

Läs mer

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA En guide till dig som ska ha en LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA 1 INNEHÅLL 2 Hur guiden kan användas... 2 3 Mentorprogrammets upplägg... 3 3.1 Mål med mentorprogrammet... 3 3.2 Utformning av mentorprogrammets...

Läs mer

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND.

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. 1 OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. VARFÖR REGELBUNDNA UTVECKLINGSSAMTAL? Att förena olika krav Att förena kraven på kvalitet, effektivitet, kreativitet och arbetstillfredsställelse

Läs mer

Ett starkt MDH 2010-2012 - arbete och resultat

Ett starkt MDH 2010-2012 - arbete och resultat Ett starkt MDH 2010-2012 - arbete och resultat Karin Axelsson, projektledare & vicerektor för samverkan 15 november 2012 Högskolan i siffror 1977 grundas Mälardalens högskola (MDH) 30 utbildningsprogram

Läs mer

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Dnr: UmU 100-394-12 Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Umeå universitet 2020 Vision och mål Fastställd av universitetsstyrelsen den 8 juni 2012 Umeå universitet 2020 Vision och mål Umeå

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ÖREBRO UNIVERSITET Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i HANDIKAPPVETENSKAP Disability Science Studieplanen har fastställts av Fakultetsnämnden för humaniora och socialvetenskap den 3 maj 2007

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ÖREBRO UNIVERSITET Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i RETORIK Rhetoric Studieplanen har fastställts av Fakultetsnämnden för humaniora och socialvetenskap den 14 juni 2007 (dnr CF 62-246/2007).

Läs mer

Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL

Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL Bakgrunden till programmet Förändrad forskningspolitik mot allt större och långsiktiga

Läs mer

Hållbar utbildning vid LTU

Hållbar utbildning vid LTU Hållbar utbildning vid LTU Loka brunn, 2014-02-06 space main campus art/media wood science o 1 Fakta LTU 46 % Utbildning Grundat 1971 5:e tekniska högskolan Omsättning 1,6 miljarder SEK 19 200 studenter

Läs mer

Chalmers Pedagogiska Portfölj

Chalmers Pedagogiska Portfölj Chalmers Pedagogiska Portfölj Nedan är ett utdrag ur Chalmers arbetsordning vad gäller definition och föreskrifter om pedagogisk skicklighet ( 4.2.2). Därefter följer instruktioner för utformning av den

Läs mer

Mentorskapsprogram 2013/2014. i samarbete med

Mentorskapsprogram 2013/2014. i samarbete med Mentorskapsprogram 2013/2014 i samarbete med REDIRE - att återvända och avkastning Mentor - handledare och förebild med uppdrag att vägleda en yngre person i dennes personliga och professionella utveckling

Läs mer

Skånes färdplan för biogas

Skånes färdplan för biogas Minnesanteckningar workshop med färdplanens arbetsgrupper Eslöv den 25 januari 2012 Närvarande Se separat deltagarlista längst bak i dokumentet. Totalt 33 personer Dagordning Kort sammanfattning av färdplansarbetet

Läs mer

Digikult, Göteborg 2015-03-25. Digisam Johanna Berg

Digikult, Göteborg 2015-03-25. Digisam Johanna Berg Digikult, Göteborg 2015-03-25 Digisam Johanna Berg Digisam ska Presentera allmänna råd för digitalisering och tillgängliggörande av samlingar och arkiv som ska främja prioriteringar inom digitaliseringsarbetet

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Fallskyddskampanj 1999

Fallskyddskampanj 1999 Fallskyddskampanj 1999 Byggbranschens fallskyddskampanj genomförd av Galaxens ByggPiloter Ett samarbete mellan branschens parter, Arbetarskyddsnämnden, AMF Försäkring och Galaxen Innehåll 1. Uppdraget

Läs mer

Utvärdering av Blivande Ledare 2. En sammanfattning

Utvärdering av Blivande Ledare 2. En sammanfattning Utvärdering av Blivande Ledare 2 En sammanfattning Utvärdering av Blivande ledare 2 Utvärderingen bygger på 22 enkätsvar. Nedan redovisas en sammanfattning av deltagarnas svar. Anser du att programmet

Läs mer

Forskning ger bättre resultat i skolan

Forskning ger bättre resultat i skolan Forskning ger bättre resultat i skolan Programförklaring Vi Sveriges Kommuner och Landsting, Friskolornas riksförbund, Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, Sveriges Skolledarförbund och Svenskt Näringsliv

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ÖREBRO UNIVERSITET Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i PSYKOLOGI Psychology Studieplanen har fastställts av Fakultetsnämnden för humaniora och socialvetenskap den 3 maj 2007 (dnr CF 62-240/2007).

Läs mer

Forskningsfinansiärers perspektiv på open access - problem och möjligheter? Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond Britta Lövgren

Forskningsfinansiärers perspektiv på open access - problem och möjligheter? Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond Britta Lövgren Forskningsfinansiärers perspektiv på open access - problem och möjligheter? Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond Britta Lövgren Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond Fristående stiftelse vars ändamål är

Läs mer

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020 utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland 1 Innehåll Förord... 3 Biblioteksstrategi för Halland...4 Huvudmän och uppdrag... 5 Samarbetsparter...8

Läs mer

Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018

Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018 2012-02-24 Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018 Forskningsplanen är framtagen i enighet mellan representanter för Region Skåne, Folktandvården Skåne, Privattandläkarna Skåne, Odontologiska

Läs mer

Genusmedveten kompetensförsörjning vid Luleå tekniska universitet

Genusmedveten kompetensförsörjning vid Luleå tekniska universitet Genusmedveten kompetensförsörjning vid Luleå tekniska universitet Ylva Fältholm Eira Andersson Eva Källhammer Avdelningen för arbetsvetenskap Luleå tekniska universitet Syfte Påverka den ojämna könsfördelningen

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Ansvar för studiefinansiering för en s.k. industridoktorand (universitetets reg.nr IA31 419/2005)

Ansvar för studiefinansiering för en s.k. industridoktorand (universitetets reg.nr IA31 419/2005) Lunds universitet Rektor Box 117 221 00 Lund Juridiska avdelningen Teresa Edelman Ansvar för studiefinansiering för en s.k. industridoktorand (universitetets reg.nr IA31 419/2005) Anmälan Lunds Doktorandkår

Läs mer

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC)

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Sida 1 (6) Bilaga till RUC:s verksamhetsplan 2010-2013 Dnr: FAK 2011-366 Fastställd av RUC-styrelsen 2012-06-18 Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Inledning Handlingsplanen

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan.

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. STRATEGI 1 (6) Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. Inledning Försäkringskassan mål är att vara en organisation som har medborgarnas fulla förtroende när det gäller service, bemötande och

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i specialpedagogik, 240 högskolepoäng 1. Allmänt

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i specialpedagogik, 240 högskolepoäng 1. Allmänt Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i specialpedagogik, 240 högskolepoäng Studieplanen för utbildning på forskarnivå i specialpedagogik är fastställd av Fakultetsnämnden vid Stockholms universitet

Läs mer

Minnesanteckningar förda vid möte med ABM-IT/tekniska gruppen Fredagen den 19 november 2004

Minnesanteckningar förda vid möte med ABM-IT/tekniska gruppen Fredagen den 19 november 2004 Minnesanteckningar förda vid möte med ABM-IT/tekniska gruppen Fredagen den 19 november 2004 Närvarande: Christian Bajomi, Länsmuseet Västernorrland Olle Burlin, Länsmuseet Västernorrland Märta Molin, ABM

Läs mer

Allmän studieplan för forskarutbildning i industriell ekonomi och organisation vid Mälardalens högskola

Allmän studieplan för forskarutbildning i industriell ekonomi och organisation vid Mälardalens högskola Allmän studieplan för forskarutbildning i industriell ekonomi och organisation vid Mälardalens högskola Studieplanen är fastställd av fakultetsnämnden för NT vid MdH, 2002-02-00, reviderad 2007-06-14.

Läs mer

Yttrande över ÅA/VR lärarutbildning ABs ansökan om tillstånd att utfärda ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan i engelska

Yttrande över ÅA/VR lärarutbildning ABs ansökan om tillstånd att utfärda ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan i engelska 1(5) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Tomas Egeltoft 08-563 088 28 tomas.egeltoft@uk-ambetet.se Reg.nr 2013-01-29 641-2691-12, 42-42-13 Regeringen Utbildningsdepartementet Yttrande över ÅA/VR

Läs mer

en rapport från kk-stiftelsen och mdh Näringslivet om forskningsklimatet Baserat på undersökning av Novus

en rapport från kk-stiftelsen och mdh Näringslivet om forskningsklimatet Baserat på undersökning av Novus en rapport från kk-stiftelsen och mdh Näringslivet om forskningsklimatet Baserat på undersökning av Novus 2 Näringslivet om forskningsklimatet Innehåll Om undersökningen... 5 Undersökningens syfte... 5

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

Allmän studieplan för forskarutbildningen inom institutionell ekonomi (Institutional Economics)

Allmän studieplan för forskarutbildningen inom institutionell ekonomi (Institutional Economics) Allmän studieplan för forskarutbildningen inom institutionell ekonomi (Institutional Economics) Fastställd av filosofiska fakultetsstyrelsen 2007-11-15. Studieplanen gäller för studerande som avslutar

Läs mer

KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009.

KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009. Karriärrapport 2011 KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009. Syftet med undersökningen är att undersöka

Läs mer

samverkan i fokus Med Med strategisk och formaliserad samverkan kan högskolor och andra offentliga aktörer tillsammans både möta samhällsutmaningar

samverkan i fokus Med Med strategisk och formaliserad samverkan kan högskolor och andra offentliga aktörer tillsammans både möta samhällsutmaningar 1. Med samverkan i fokus Med strategisk och formaliserad samverkan kan högskolor och andra offentliga aktörer tillsammans både möta samhällsutmaningar och långsiktigt utveckla lärosätenas forskning och

Läs mer

Kommittédirektiv. En förändrad polisutbildning. Dir. 2015:29. Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015

Kommittédirektiv. En förändrad polisutbildning. Dir. 2015:29. Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015 Kommittédirektiv En förändrad polisutbildning Dir. 2015:29 Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015 Sammanfattning En särskild utredare, biträdd av en referensgrupp med företrädare för riksdagspartierna,

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Tillväxtföretag får chansen att växa på nya arenor!

Tillväxtföretag får chansen att växa på nya arenor! Tillväxtföretag får chansen att växa på nya arenor! Var finns prylarna? Med milslånga lagerytor hos många företag är den frågan idag dessvärre alldeles för vanlig. Utan ett snabbt och korrekt svar blir

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Ekonomisk historia

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Ekonomisk historia Sid 1 (8) för utbildning på forskarnivå i Ekonomisk historia Syllabus for the PhD program in Economic History Omfattning: 240 högskolepoäng/120 högskolepoäng Examen: Filosofie doktorsexamen/ filosofie

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

Projekt Kulturarvsportal Västmanland. Projektpresentation Västmanlands läns museum, 2013-09-13

Projekt Kulturarvsportal Västmanland. Projektpresentation Västmanlands läns museum, 2013-09-13 Projekt Kulturarvsportal Västmanland Projektpresentation Västmanlands läns museum, 2013-09-13 Projektet i korthet Namn Period Parter Beskrivning av projektet Projektägare Projektledare Mer information

Läs mer

Utlysning av stipendium

Utlysning av stipendium Delegationen för militärhistorisk forskning Datum 2014-06-11 Bilaga till FHS Ö 348/2014 Sida 1 (1) Utlysning av stipendium Delegationen för militärhistorisk forskning utlyser härmed ett stipendium för

Läs mer

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland 2013 Innehåll 1. Bakgrund och uppdrag... 2 2. Varför en lärandeplan för tillväxtarbetet i Halland?... 2 3. Utgångsläget... 3 4. Förutsättningar

Läs mer

Umeå universitets chefs- och ledarskapspolicy

Umeå universitets chefs- och ledarskapspolicy Umeå universitets chefs- och ledarskapspolicy Fastställd av rektor 2013-09-03 1 INNEHÅLL Inledning ledarskapets strategiska roll 3 En policy för alla chefer och ledare 4 Ditt uppdrag 5 Förhållningssätt

Läs mer

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN!

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! OM ATT TRO PÅ FRAMTIDEN Fotbollen har en fantastisk förmåga att sammanföra

Läs mer

Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå

Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå Beslut: Högskolestyrelsen 2013-04-22 Revidering: 2015-04-16 Dnr: DUC 2013/639/10 Gäller fr.o.m.: 2013-04-22 Ansvarig för uppdatering: Ordförande

Läs mer

Rapport från arbetsgruppen om digital arbetsmiljö

Rapport från arbetsgruppen om digital arbetsmiljö Rapport från arbetsgruppen om digital arbetsmiljö Bakgrund DIK-medlemmarna förenas av att de har hög kompetens inom digitala medier och att de arbetar i en digital arbetsmiljö. DIK-medlemmarnas kompetens

Läs mer

Avsnitt i vanlig text är avsedda att ingå i planen och avsnitt i kursiverad text är kommentarer till ledning för institutionerna.

Avsnitt i vanlig text är avsedda att ingå i planen och avsnitt i kursiverad text är kommentarer till ledning för institutionerna. 1(6) 2015-04-07 Diarienummer: STYR 2015/323 Ersätter: U 2014/882 LTHs kansli Camilla Hedberg Chef, utbildningsavdelningen Föreskrifter om allmänna studieplaner för utbildning på forskarnivå vid Lunds Tekniska

Läs mer

Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering

Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering FRAMTAGET I SAMRÅD MED NATIONELLT FORUM FÖR SKOLANS DIGITALISERING, 2014 Innehåll Nuläge... 2 Vision 2020... 4 Elevernas lärande... 4 Professionens

Läs mer

Samlad expertis för bästa finansieringsutfall. Birgitta Larsson Forskningsservice Lunds Universitet

Samlad expertis för bästa finansieringsutfall. Birgitta Larsson Forskningsservice Lunds Universitet Samlad expertis för bästa finansieringsutfall Birgitta Larsson Forskningsservice Lunds Universitet Disposition Forskningsfinansiering Lunds universitet Vad gör Forskningsservice? Strategiska forskningsområden

Läs mer

Samarbetsrådet för enskilda arkiv Dnr RA 04-2015/754. Mötesprotokoll

Samarbetsrådet för enskilda arkiv Dnr RA 04-2015/754. Mötesprotokoll 1 Samarbetsrådet för enskilda arkiv Dnr RA 04-2015/754 Mötesprotokoll Mötesdatum: 2015-01-30 Plats: Riksarkivets styrelserum Närvarande: Ordförande: Ledamöter: Inbjudna gäster: Förhinder: Björn Jordell,

Läs mer

Allmän studieplan för forskarutbildning i psykologi (Psychology)

Allmän studieplan för forskarutbildning i psykologi (Psychology) Allmän studieplan för forskarutbildning i psykologi (Psychology) Fastställd av Fakultetsstyrelsen för filosofiska fakulteten 2008-09-10. Reviderad 2010-03-11: punkt 2.3. Reviderad 2010-10-28: p 2.3 och

Läs mer

STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016

STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016 STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016 Inledning Våren 2013 fastställdes Strategi 2020 en strategisk plattform för Malmö högskola. Som ett led i att nå den målbild för

Läs mer

IT och. lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

IT och. lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 2005 Pressmaterial 2005-10-30 IT och lärarstuderande Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN KK-stiftelsen arbetar för att stärka Sveriges konkurrenskraft genom att stödja: forskning

Läs mer

HÖG 15 - Forskningsprojekt

HÖG 15 - Forskningsprojekt Sida 1 (8) UTLYSNING HÖG 15 - Forskningsprojekt KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya universitet och högskolorna att ansöka om finansiering av forskningsprojekt. Forskningsprojekten ska bedrivas i samproduktion

Läs mer

Intresserad av framtiden? Vi har ditt drömjobb

Intresserad av framtiden? Vi har ditt drömjobb Avdelningschef Koncerngemensamma projekt Nationella projekt Gruppledare Gruppchef Projektledare Internationella projekt Forskare Seniorforskare Labbingenjör Specialist Doktorand Tekniker Forskningsledare

Läs mer