Lasersäkerhet. Forskningsingenjör Bengt Ragnemalm Department Biomedical Engineering

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lasersäkerhet. Forskningsingenjör Bengt Ragnemalm Department Biomedical Engineering"

Transkript

1 Lasersäkerhet Forskningsingenjör Bengt Ragnemalm Department Biomedical Engineering

2 Strålskyddslagen Strålskyddslag SFS 1988:220 med ändringar t.o.m. SFS 2000: Syftet med denna lag är att människor, djur och miljö skall skyddas mot skadlig verkan av strålning. 2 Lagen gäller såväl joniserande som icke-joniserande strålning. Med joniserande strålning avses gammastrålning, röntgenstrålning, partikelstrålning eller annan till sin biologiska verkan likartad strålning. Med icke-joniserande strålning avses optisk strålning, radiofrekvent strålning, lågfrekventa elektriska och magnetiska fält och ultraljud eller annan till sin biologiska verkan likartad strålning

3 Anvädning av ljus inom medicinen Diagnostisk användning av ljus X-ray Medical infrared imaging Contrast microscopy Blood gas analysis Temperature Spectral imaging Fluorescent imaging Ballistic photon imaging Optical coherence tomography Multiphoton imaging Optoacoustic imaging Blood flow Terapeutisk användning av ljus Fotofysikaliska Behandling av vattenkoppor Fotokemisk Oxygen radikaler Fotokoagulation Fotonenergi övergår till mekanisk energi Fotodynamisk terapi Fotobiologi strålning

4 Vad är ljus? X-rays Visible light Microwaves Ultraviolet nm nm Infrared nm Wavelength l nanometers

5 Korta våglängder CIE: UV-C UV-B UV-A ( nm) (280- ( nm) 315 nm) Definitions based on biological effects. * UV-C* UV-B* UV-A* Ozoneproducing Germicidel Erythemal Far UV Near UV ( Black light )

6 LASER-definitioner Beroende på vilken del av det elektromagnetiska spektrat: Infrarött Synliga spektrat Ultraviolett Tiden som radiansen är aktiv: Kontinuerlig våg Pulsad Ultra-kort pulsad

7 Olika typer av Lasrar Solid-state-lasrar har lasermaterialet i en fast matris (t.ex. rubin eller neodym: yttrium-aluminium-granat "YAG"). Blixtlampor är den vanligaste strömkällan. Nd: YAG-laser emitterar infrarött ljus vid 1064 nm (1.064 mm). Halvledarlasrar, som ibland även kallas diodlasrar, består av pn-övergångar. Strömkällor utgör pumpningsmekanismeen. Användningsområden: laserskrivare eller CD-spelare men numera i många medicinska tillämpningar. Färgämneslasrar använder komplexa organiska färgämnen, såsom rhodamin 6G, i flytande lösning eller suspension som lasrande medium. De kan göras extremt smalbandiga och är avstämbara över ett brett spektrum av våglängder. Gas-lasrar pumpas av en strömkälla. Helium-Neon lasrar i det synliga och IR. Argon lasrar i det synliga och UV. CO2-lasrar avger ljus i infraröd (10,6 mm), och används för att skära i hårda material. Excimer-lasrar använder reaktiva gaser, såsom klor och fluor, blandat med inerta gaser såsom argon, krypton eller xenon. Gasen stimuleras elektriskt, och en pseudo-molekyl (dimer) produceras. Excimers lasrar i UV.

8 Violet Helium cadmium 441 nm Blue Krypton Argon 476 nm 488 nm Copper vapor 510 nm Argon 514 nm LASER synliga Green Krypton Frequency doubled Nd YAG Helium neon 528 nm 532 nm 543 nm Krypton 568 nm Yellow Copper vapor Rohodamine 6G dye (tunable) 570 nm 570 nm Helium neon 594 nm Orange Helium neon 610 nm Gold vapor 627 nm Helium neon 633 nm Red Krypton 647 nm Rohodamine 6G dye 650 nm Ruby (CrAlO 3 ) 694 nm

9 Ögats känslighetskurva

10 Ögat nm <400, >1400 nm Retinal damage <400, >1400 nm Burns, cataracts

11 Ögonskador

12 Öga skadat av en pulsad Laser

13 Absorptionsspektrum för human vävnad 650 nm 1.3mm

14 Brännskador på hud CO2 laser reflekterad i en metallyta

15 Farliga ljusreflektionsproblem Olika typer av reflektion Spekulär reflektion är en reflektion från en spegelblank yta. En laserstråle kommer att behålla all sin ursprungliga energi när den reflekteras på detta sätt. Observera att ytor, som är matta för ögat kan vara spegel-reflektorer för IR-våglängder. Diffus reflektion är en reflektion från en matt yta. Observera att ytor som visas glänsande för ögat kan vara diffusa reflektorer för UV-våglängder. Diffust laserljus som reflekteras av en laser med hög effekt kan orsaka en ögonskada.

16 Olika typer av ögonexponering

17 17 Påverkan av ögat vid olika våglängder

18 Ögats genomsläpplighet

19 19 Känslighet för skador: ögats transmission

20 Effekter av optisk strålning Photobiological Spectral Domain (CIE Band) Ultraviolet C ( nm) Ultraviolet B ( nm) Ultraviolet A ( nm) Visible ( nm) Infrared A ( nm) Infrared B ( nm) Infrared C ( million nm) Eye Effects Photokeratitis Photokeratitis Photochemical UV Cataract Photochemical and Thermal Retinal Injury Color and Night Vision Degradation Retinal Burns Cataract Corneal Burn Aqueous Flare IR Cataract Corneal Burn Skin Effects Erythema (Sunburn) Skin Cancer Erythema (Sunburn) Accelerated Skin Aging Increased Pigmentation Pigment Darkening Skin Burn Skin Burn Photosensitive Reactions Skin Burn Skin Burn Skin Burn

21 Maximalt tillåten exponering (MTE) Exponeringsgränserna säkerställer, enligt tillgängliga undersökningsresultat, att skador inte uppstår. Gränserna har inbyggda säkerhetsfaktorer och skall därför inte uppfattas som skarpa gränser mellan farliga och ofarliga exponeringar. Ögat är det känsligaste organet för laserstrålning, särskilt vid exponering för strålning med sådana våglängder som når in till näthinnan, dvs. inom våglängdsområdet nanometer (nm). Näthinnan i sig är inte känsligare än annan biologisk vävnad, men ögats optik bryter ihop strålen till näthinnan så att effekttätheten kan ökas med en faktor 10 5 jämfört med effekttätheten framför ögat. MTE-värdena tar hänsyn till fokuseringseffekten och gäller mätt framför ögats hornhinna.

22 Maximalt tillåten exponering (MTE) Maximal tillåten exponering (MPE) är den högsta nivån av strålning som en person kan exponeras utan skadliga effekter. Det största tillåtna felet är specificerad i W/cm 2 för kontinuerlig våg lasrar och i J/cm 2 för pulsad laser. Värdet är beroende av våglängden, exponeringstid och pulsrepetitionsfrekvens. Exponering för strålningsnivåer som överskrider den största tillåtna fel kommer att resultera i negativa biologiska effekter, såsom skada på huden och / eller ögonen. För jämförelse med MTE-värdena mäts eller beräknas effekttätheten (W/m 2 ) eller energitätheten (J/m 2 ) vinkelrätt mot strålbanan som medelvärden över cirkulära areor med de diametrar som anges

23 Klass 1 Klass 1 Lasrar i klassen är ofarliga även vid lång tids exponering. Antingen är lasrarna så svaga att de inte kan ge några skaderisker oavsett hur de hanteras, eller också rör det sig om apparater som innehåller lasrar som i sig kan vara av en farligare klass men som är inbyggda och förseglade så att ingen farlig strålning kommer ut. Den maximalt tillåtna strålningseffekten eller pulsenergin för lasrar i klassen är direkt kopplad till exponeringsgränsvärdena. Den övre klassgränsen är naturligtvis rigoröst definierad, men låter sig inte beskrivas enkelt.

24 Klass 1M Klass 1M Lasrar vars totala effekt eller pulsenergi överskrider vad som tillåts i klass 1 (gäller såväl ultraviolett strålning, synlig strålning som infraröd strålning), men där strålen inte är smal utan utbredd. På så sätt kan exponeringsgränserna för ett oskyddat öga eller oskyddad hud inte överskridas. Om strålknippet samlas t.ex. med en kikare eller en fiberände och betraktas med en lupp, kan dock säkerheten inte garanteras. M står för "magnifyer".

25 Klass 2 Klass 2 Klassen innehåller bara lasrar som avger synlig strålning varmed i laserstandarden menas strålning inom intervallet nm. Exponering av ett oskyddat öga ger upphov till bländning och ögonlocket sluts reflexmässigt. Den naturliga avvärjningsreaktionen är tillräckligt snabb för att hindra överexponering av näthinnan. För cw-lasrar, dvs. sådana som kan lysa med konstant strålningseffekt, är den övre klassgränsen 1 mw.

26 Klass 2M Klass 2M Klassen omfattar bara lasrar som avger synlig strålning ( nm), Klass 2-gränsen får överskridas totalt, om strålknippet är utbrett enligt samma principer som för klass 1M. Genom pupillen i ett skyddat öga får det inte passera mer än 1 mw. Om strålknippet inte fokuseras med hjälp av någon optik gäller alltså samma riskbedömning som för klass 2, dvs blinkreflexen skyddar näthinnan.

27 Klass 3 Klass 3R Klassen omfattar lasrar som avger upp till 5 gången klassgränsen för klass 1 vid motsvarande våglängder eller pulstider, om strålningen är osynlig. För synlig strålning tillåts upp till 5 gånger gränsen för klass 2. Här finns inget krav på utbredd stråle utan gränsvärdena för exponering av oskyddade ögon kan överskridas, men de innehåller sådana säkerhetsmarginaler att skador i praktiken inte uppstår. R står för "restricted".

28 Klass 3B Klass 3B Om strålen är smal och har högre effekt eller pulsenergi än vad som tillåts i klass 3R är nästa högre klass 3B. Sådana lasrar betraktas som riskabla vid direkt exponering, även för hud närmare den övre klassgränsen. Reflexer från en matt yta är dock ofarlig att betrakta. För cw-lasrar är den övre klassgränsen 0,5 watt.

29 Klass 4 Omfattar alla lasrar som är starkare än klass 3B. Här kan det även vara farligt att oskyddad betrakta en upplyst fläck på en matt yta, åtminstone i något möjligt exponeringsfall. Klassen saknar övre gräns. Lasrar är av hög effekt (vanligtvis upp till 500 mw eller mer om CW, eller 10 J cm -2 om pulsad). Kan orsaka kronisk ögonskada, kan ha tillräcklig energi för att antända material, och kan orsaka betydande skador på huden. Exponering av ögat eller huden för både de direkta laserstrålen och att spridda strålar, även de som produceras genom reflektion från att diffundera ytor, måste undvikas vid alla tidpunkter.

30 Potentiella ögonskador De biologiska skador som orsakas av lasrar består i termiska, akustiska och fotokemiska processer. Termiska effekter orsakas av en temperaturhöjning efter absorption av laserenergi. Hur allvarlig skadan är beroende av flera faktorer, bland exponeringens varaktighet, våglängd hos strålen, energi av strålen, och området och typ av vävnad utsätts för strålen. Akustiska effekter uppstår när laserpulser med en löptid kortare än 10 ms framkallar en chockvåg i näthinnans vävnad. Permanent skada. Akustiska skador är mer destruktiva än en termisk brännskada. Akustisk skada påverkar vanligen en större del av näthinnan, och tröskelenergi för denna effekt är väsentligen lägre. Fotokemiska effekter uppstår när fotoner interagerar med vävnadsceller. Fotokemiska effekter är starkt beroende av våglängden. 30

31 Risker vid laserbestrålning av hud Huden kan tolerera en mycket större exponering för laserstrålens energi än vad ögat kan utsättas för. Den biologiska effekten av bestrålning av huden med laser som verkar i de synliga och infraröda spektrala regionerna kan variera från en mild hudrodnad till svåra blåsor. En askgrå förkolning är vanliga i vävnader där absorptionen är stor efter exponering för mycket korta pulsade, hög toppeffekts lasrar. Pigmentering, sår och ärrbildning i huden och skador på underliggande organ kan uppstå från extremt hög irradians. Våglängdsområdet 1500 nm till 2600 nm. Biologiska studier av tröskelvärdet tyder på att risken för hudskada följer ett liknande mönster som i ögat. 31

32 Intern hantering av risker och lagkrav Hur kan en institution uppfylla arbetsgivarkraven? IMT har valt att göra en intern prövning av labutrustningar. Syftet? Att tvinga ansvariga att tänka igenom riskerna. Sätter också upp ett regelverk kring användningen. Plats, personal etc. Innehåll: - Ljuskälla - Maximal effekt - Utnyttjad effekt - Ljuskällans utbredning (diffuse/fokuserad) - Risk för exponering - Andvändning - Restriktioner Efter ifylld beskrivning ges tillstånd med ev ytterligare restriktioner. 32

33

E. Göran Salerud Department Biomedical Engineering. Strålskyddslagen. Strålskyddslag SFS 1988:220 med ändringar t.o.m.

E. Göran Salerud Department Biomedical Engineering. Strålskyddslagen. Strålskyddslag SFS 1988:220 med ändringar t.o.m. Lasersäkerhet E. Göran Salerud Department Biomedical Engineering Strålskyddslagen Strålskyddslag SFS 1988:220 med ändringar t.o.m. SFS 2000:1287 1 Syftet med denna lag är att människor, djur och miljö

Läs mer

Lasersäkerhet Linköpings universitet 1. Regulatoriska krav. Användning av ljus inom medicinen. Diagnostisk användning av ljus

Lasersäkerhet Linköpings universitet 1. Regulatoriska krav. Användning av ljus inom medicinen. Diagnostisk användning av ljus Lasersäkerhet Forskningsingenjör Malcolm Latorre Department Biomedical Engineering Regulatoriska krav Strålskyddslag SFS 1988:220 med ändringar t.o.m. SFS 2000:1287 1 Syftet med denna lag är att människor,

Läs mer

KOMMENTARER TILL STATENS STRÅLSKYDDSINSTITUTS FÖRESKRIFTER (SSI FS 2005:4) OM LASRAR

KOMMENTARER TILL STATENS STRÅLSKYDDSINSTITUTS FÖRESKRIFTER (SSI FS 2005:4) OM LASRAR KOMMENTARER TILL STATENS STRÅLSKYDDSINSTITUTS FÖRESKRIFTER (SSI FS 2005:4) OM LASRAR I denna information återges de värden och regler som utgör exponeringsgränser för laserstrålning enligt svensk standard

Läs mer

Statens strålskyddsinstitut föreskriver med stöd av 7, 9 och 12 strålskyddsförordningen (1988:293) följande.

Statens strålskyddsinstitut föreskriver med stöd av 7, 9 och 12 strålskyddsförordningen (1988:293) följande. SSI FS 1993:1 Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om lasrar; beslutade den 16 september 1993. Statens strålskyddsinstitut föreskriver med stöd av 7, 9 och 12 strålskyddsförordningen (1988:293) följande.

Läs mer

Exponering för grön laser. Light? Per Söderberg

Exponering för grön laser. Light? Per Söderberg Exponering för grön laser Per Söderberg, Ögonkliniken Inst. för Neurovetenskap Uppsala universitet http://www2.neuro.uu.se/ophthalmology/teaching/index.html Budskap Skademekanism beror av relationen mellan

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN:

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens allmänna råd om hygieniska riktvärden för ultraviolett

Läs mer

BILAGA I. Icke-koherent optisk strålning. λ (H eff är endast relevant i området 180-400 nm) (L B är endast relevant i området 300-700 nm)

BILAGA I. Icke-koherent optisk strålning. λ (H eff är endast relevant i området 180-400 nm) (L B är endast relevant i området 300-700 nm) Nr 146 707 BILAGA I Icke-koherent optisk strålning De biofysiskt relevanta värdena för exponering för optisk strålning kan fastställas med hjälp av nedanstående formler. Vilka formler som skall användas

Läs mer

Stoft. Flisor. Spån. Per Söderberg. Ögonskydd, några tumregler. PCR_10_4, Smärgelspån. PCR_9_1, Perforation

Stoft. Flisor. Spån. Per Söderberg. Ögonskydd, några tumregler. PCR_10_4, Smärgelspån. PCR_9_1, Perforation Ögonskydd, några tumregler Per Söderberg, Ophthalmology, Dept. of Neuroscience, UPALA Uppsala university, Sweden UPALA UPALA Pcn_3 ConjunctivitisVirusAde nofollicular Stoft UPALA UPALA PCR 4, Smärgelspån

Läs mer

Gränsvärden och åtgärdsnivåer för exponering för elektromagnetiska fält. Gränsvärdet för exponering fastställs som extern magnetisk flödestäthet.

Gränsvärden och åtgärdsnivåer för exponering för elektromagnetiska fält. Gränsvärdet för exponering fastställs som extern magnetisk flödestäthet. Bilaga 1 Gränsvärden och åtgärdsnivåer för exponering för elektromagnetiska fält Statiska magnetfält i frekvensområdet 0 1 Hz Gränsvärde för exponering Gränsvärdet för exponering fastställs som extern

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN: 2000-0987 SSMFS 2014:4 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om laser, starka laserpekare och intensivt pulserat ljus Konsoliderad

Läs mer

4. Allmänt Elektromagnetiska vågor

4. Allmänt Elektromagnetiska vågor Det är ett välkänt faktum att det runt en ledare som det flyter en viss ström i bildas ett magnetiskt fält, där styrkan hos det magnetiska fältet beror på hur mycket ström som flyter i ledaren. Om strömmen

Läs mer

ANDREAS REJBRAND NV1A 2004-06-09 Fysik http://www.rejbrand.se. Elektromagnetisk strålning

ANDREAS REJBRAND NV1A 2004-06-09 Fysik http://www.rejbrand.se. Elektromagnetisk strålning ANDREAS REJBRAND NV1A 2004-06-09 Fysik http://www.rejbrand.se Elektromagnetisk strålning Innehållsförteckning ELEKTROMAGNETISK STRÅLNING... 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 SPEKTRET... 3 Gammastrålning...

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN: 2000-0987 SSMFS 2014:4 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om laser, starka laserpekare och intensivt pulserat ljus Strålsäkerhetsmyndighetens

Läs mer

Ljuskällor. För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla

Ljuskällor. För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla Ljus/optik Ljuskällor För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla En ljuskälla är ett föremål som själv sänder ut ljus t ex solen, ett stearinljus eller en glödlampa Föremål som inte själva

Läs mer

Strömning och varmetransport/ varmeoverføring

Strömning och varmetransport/ varmeoverføring Lektion 8: Värmetransport TKP4100/TMT4206 Strömning och varmetransport/ varmeoverføring Den gul-orange färgen i den smidda detaljen på bilden visar den synliga delen av den termiska strålningen. Värme

Läs mer

Innehåll. Kvantfysik. Kvantfysik. Optisk spektroskopi Absorption. Optisk spektroskopi Spridning. Spektroskopi & Kvantfysik Uppgifter

Innehåll. Kvantfysik. Kvantfysik. Optisk spektroskopi Absorption. Optisk spektroskopi Spridning. Spektroskopi & Kvantfysik Uppgifter Kvantfysik Delmoment i kursen Experimentell fysik TIF090 Marica Ericson marica.ericson@physics.gu.se Tel: 031 786 90 30 Innehåll Spektroskopi & Kvantfysik Uppgifter Genomförande Utrustning Assistenter

Läs mer

Arbetsplatsoptometri för optiker Optisk strålning & strålskydd

Arbetsplatsoptometri för optiker Optisk strålning & strålskydd Arbetsplatsoptometri för optiker Optisk strålning & strålskydd Peter Unsbo KTH Biomedical and x-ray physics Visual Optics Del I: Optisk strålning Elektromagnetisk och optisk strålning Växelverkan ljus

Läs mer

ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING. AFS 1994:8 Utkom från trycket den 29 juli 1994 LASER

ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING. AFS 1994:8 Utkom från trycket den 29 juli 1994 LASER ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 1994:8 Utkom från trycket den 9 juli 1994 LASER Beslutad den 10 maj 1994 AFS 1994:8 LASER Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse med föreskrifter om laser samt

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2010 Utgiven i Helsingfors den 5 mars 2010 Nr 145 146 INNEHÅLL Nr Sidan 145 Republikens presidents förordning om Finlands anslutning till det internationella COSPAS- SARSAT-programmet

Läs mer

Två typer av strålning. Vad är strålning. Två typer av strålning. James Clerk Maxwell. Två typer av vågrörelse

Två typer av strålning. Vad är strålning. Två typer av strålning. James Clerk Maxwell. Två typer av vågrörelse Vad är strålning Två typer av strålning Partikelstrålning Elektromagnetisk strålning Föreläsning, 27/1 Marica Ericson Två typer av strålning James Clerk Maxwell Partikelstrålning Radioaktiva kärnpartiklar

Läs mer

LÄRAN OM LJUSET OPTIK

LÄRAN OM LJUSET OPTIK LÄRAN OM LJUSET OPTIK VAD ÄR LJUS? Ljus kallas också för elektromagnetisk strålning Ljus består av små partiklar som kallas fotoner Fotonerna rör sig med en hastighet av 300 000 km/s vilket är ljusets

Läs mer

Växelverkan ljus materia. Biologiska effekter i huden Radiometri. Beräkningsexempel

Växelverkan ljus materia. Biologiska effekter i huden Radiometri. Beräkningsexempel Optisk strålning Innehåll Elektromagnetisk och optisk strålning Växelverkan ljus materia Biologiska i effekter i ögat Biologiska effekter i huden Radiometri Gränsvärden Beräkningsexempel Vad är optisk

Läs mer

Kursiverade ord är viktiga begrepp som skall förstås, kunna förklaras och dess relevans i detta sammanhang skall motiveras.

Kursiverade ord är viktiga begrepp som skall förstås, kunna förklaras och dess relevans i detta sammanhang skall motiveras. Holografilab I denna lab kommer ett dubbelexponerat, transmissions hologram göras genom att bygga en holografiuppställning, dubbelexponera och framkalla en holografisk film. Dubbelexponerade hologram används

Läs mer

Instuderingsfrågor extra allt

Instuderingsfrågor extra allt Instuderingsfrågor extra allt För dig som vill lära dig mer, alla svaren finns inte i häftet. Sök på nätet, fråga en kompis eller läs i en grundbok som du får låna på lektion. Testa dig själv 9.1 1 Vilken

Läs mer

Vad skall vi gå igenom under denna period?

Vad skall vi gå igenom under denna period? Ljus/optik Vad skall vi gå igenom under denna period? Vad är ljus? Ljuskälla? Reflektionsvinklar/brytningsvinklar? Färger? Hur fungerar en kikare? Hur fungerar en kamera/ ögat? Var använder vi ljus i vardagen

Läs mer

Ljusflöde, källa viktad med ögats känslighetskurva. Mäts i lumen [lm] Ex 60W glödlampa => lm

Ljusflöde, källa viktad med ögats känslighetskurva. Mäts i lumen [lm] Ex 60W glödlampa => lm Fotometri Ljusflöde, Mängden strålningsenergi/tid [W] från en källa viktad med ögats känslighetskurva. Mäts i lumen [lm] Ex 60W glödlampa => 600-1000 lm Ögats känslighetsområde 1 0.8 Skotopisk V' Fotopisk

Läs mer

Arbetsplatsoptometri för optiker

Arbetsplatsoptometri för optiker Arbetsplatsoptometri för optiker Peter Unsbo KTH Biomedical and x-ray physics Visual Optics God visuell kvalitet (Arbets-)uppgiftens/miljöns visuella krav

Läs mer

DE VANLIGAST FÖREKOMMANDE RISKERNA

DE VANLIGAST FÖREKOMMANDE RISKERNA ÖGONSKYDD 1 DE VANLIGAST FÖREKOMMANDE RISKERNA Är du utsatt för följande risker i din arbetsmiljö? Stora flygande partiklar eller föremål Damm, rök, dis, små partiklar Heta vätskor, smält material Gaser,

Läs mer

Optik. Läran om ljuset

Optik. Läran om ljuset Optik Läran om ljuset Vad är ljus? Ljus är en form av energi. Ljus är elektromagnetisk strålning. Energi kan inte försvinna eller nyskapas. Ljuskälla Föremål som skickar ut ljus. I alla ljuskällor sker

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Olof Hallström Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om lasrar; 1 beslutade den 1 december

Läs mer

Strömning och varmetransport/ varmeoverføring

Strömning och varmetransport/ varmeoverføring Lektion 9: Värmetransport TKP4100/TMT4206 Strömning och varmetransport/ varmeoverføring Värme kan överföras från en kropp till en annan genom strålning (värmestrålning). Det är därför vi kan känna solens

Läs mer

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering.

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering. Är Bioptron-metoden samma som laserbehandling? Nej, det är inte samma som laserbehandling. Biopron sänder ut ljus med en mycket bred våglängd. Bioptron genererar ett lågenergiljus, vilket gör att man får

Läs mer

Vågrörelselära och optik

Vågrörelselära och optik Vågrörelselära och optik Kapitel 33 - Ljus 1 Vågrörelselära och optik Kurslitteratur: University Physics by Young & Friedman (14th edition) Harmonisk oscillator: Kapitel 14.1 14.4 Mekaniska vågor: Kapitel

Läs mer

Vårda väl Riksantikvarieämbetet april 2014

Vårda väl Riksantikvarieämbetet april 2014 Vårda väl Riksantikvarieämbetet april 2014 Ljusets påverkan på museiföremål Vi behöver ljus för att se och uppleva museiföremål men ljuset har samtidigt en nedbrytande effekt på många material. Det finns

Läs mer

LED lamper for UV-lys. Labino AB Magnus Karlsson Teknisk Chef Maj 2011

LED lamper for UV-lys. Labino AB Magnus Karlsson Teknisk Chef Maj 2011 LED lamper for UV-lys Labino AB Magnus Karlsson Teknisk Chef Maj 2011 Labino Labino utvecklar och tillverkar UV- and vitljuslampor för industri och offentlig sektor Lamporna är baserade på MPXL och LED

Läs mer

Experimentell fysik 2: Kvantfysiklaboration

Experimentell fysik 2: Kvantfysiklaboration Experimentell fysik 2: Kvantfysiklaboration Lärare: Hans Starnberg Assistenter: Mikael Svedendahl Martin Wersäll Kurshemsida: Spektroskopi Studier av växelverkan

Läs mer

En ungersk forskargrupp såg möjligheterna att använda det polariserade laserljuset för en komplett biostimulerande behandling.

En ungersk forskargrupp såg möjligheterna att använda det polariserade laserljuset för en komplett biostimulerande behandling. Bioptrons forskning Den fascinerande forskningen har lett till att två olika grupper medicinska lasrar utvecklats. Högenergilasrarna omvandlar energin till värme och används inom kirurgin for att förånga

Läs mer

Vågfysik. Geometrisk optik. Knight Kap 23. Ljus. Newton (~1660): ljus är partiklar ( corpuscles ) ljus (skugga) vs. vattenvågor (diffraktion)

Vågfysik. Geometrisk optik. Knight Kap 23. Ljus. Newton (~1660): ljus är partiklar ( corpuscles ) ljus (skugga) vs. vattenvågor (diffraktion) Vågfysik Geometrisk optik Knight Kap 23 Historiskt Ljus Newton (~1660): ljus är partiklar ( corpuscles ) ljus (skugga) vs. vattenvågor (diffraktion) Hooke, Huyghens (~1660): ljus är ett slags vågor Young

Läs mer

Fysik. Laboration 3. Ljusets vågnatur

Fysik. Laboration 3. Ljusets vågnatur Fysik Laboration 3 Ljusets vågnatur Laborationens syfte: att hjälpa dig att förstå ljusfenomen diffraktion och interferens och att förstå hur olika typer av spektra uppstår Utförande: laborationen skall

Läs mer

Photometry is so confusing!!!

Photometry is so confusing!!! Photometry is so confusing!!! footlambert cd lux lumen stilb phot footcandle nit apostilb Don t Panic! There is The Hitchhiker s Guide to Radiometry & Photometry Finns på kurswebben. Utdelas på tentamen.

Läs mer

Konsekvensutredning med anledning av förslag om ändring av föreskrifter

Konsekvensutredning med anledning av förslag om ändring av föreskrifter REMISS Datum Vår referens Avdelningen för strålskydd 2008-10-27 SSM 2008/2161 Martin Lindgren Se sändlista Ert Datum Er referens Konsekvensutredning med anledning av förslag om ändring av föreskrifter

Läs mer

SPEKTROSKOPI (1) Elektromagnetisk strålning. Synligt ljus. Kemisk mätteknik CSL Analytisk kemi, KTH. Ljus - en vågrörelse

SPEKTROSKOPI (1) Elektromagnetisk strålning. Synligt ljus. Kemisk mätteknik CSL Analytisk kemi, KTH. Ljus - en vågrörelse Kosmisk strålning Gammastrålning Röntgenstrålning Ultraviolet Synligt Infrarött Mikrovågor Radar Television NMR Radio Ultraljud Hörbart ljud Infraljud SEKTROSKOI () Kemisk mätteknik CSL Analytisk kemi,

Läs mer

Bareko Pantone Matching System Color Chart (PMS färger)

Bareko Pantone Matching System Color Chart (PMS färger) Bareko Pantone Matching System Color Chart (PMS färger) Använd denna sida som en hjälp för att välja färg. Tänk på att ditt grafikkort och skärm inte visar exakt den rätta nyansen, för att vara säker bör

Läs mer

Experimentell fysik 2: Kvantfysiklaboration

Experimentell fysik 2: Kvantfysiklaboration Experimentell fysik 2: Kvantfysiklaboration Lärare: Hans Starnberg Assistenter: Anna Martinelli Christoph Langhammer Mer info: Klicka er fram till kurshemsidan via Chalmers studieportal Spektroskopi Studier

Läs mer

LJUS FRÅN NOBLE LIGHT

LJUS FRÅN NOBLE LIGHT Noble Light..... the best for your sight! Elektromagnetisk strålning nm 10 13 MIL FUNK KM 10 11 MW KW 10 9 METER UKW 10 7 TV RADAR 10 5 IR-STRÅLNING 10 3 SYNLIGT LJUS 10 UV-STRÅLNING SOLEN 10-1 RÖNTGENSTRÅLNING

Läs mer

3 års begränsad garanti. Se användarhandboken för full garanti.

3 års begränsad garanti. Se användarhandboken för full garanti. 6R, 6G Point and Line Laser Levels 180R, 180G Line Laser Levels Säkerhetsinformation 3 års begränsad garanti. Se användarhandboken för full garanti. Registrera din produkt genom att gå till www.plslaser.com.

Läs mer

Föreläsning 7: Antireflexbehandling

Föreläsning 7: Antireflexbehandling 1 Föreläsning 7: Antireflexbehandling När strålar träffar en yta vet vi redan hur de bryts (Snells lag) eller reflekteras (reflektionsvinkeln lika stor som infallsvinkeln). Nu vill vi veta hur mycket som

Läs mer

Statens strålskyddsinstituts författningssamling

Statens strålskyddsinstituts författningssamling Statens strålskyddsinstituts författningssamling ISSN 03475468 Statens strålskyddsinstituts allmänna råd om begränsning av allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält; SSI FS 00:3 Sakbeteckning

Läs mer

Riskkällor. Systematiskt arbetsmiljöarbete. Riskbedömning. Löpande, förebyggande arbete Riskbedömning Uppföljning

Riskkällor. Systematiskt arbetsmiljöarbete. Riskbedömning. Löpande, förebyggande arbete Riskbedömning Uppföljning 1 Riskkällor Ingår i delkursen Arbetsmiljö och säkerhet i kurspaketet Arbetsmiljöingejörsutbildningen Department of Chemistry Systematiskt arbetsmiljöarbete Löpande, förebyggande arbete Riskbedömning Uppföljning

Läs mer

Kvantfysik - introduktion

Kvantfysik - introduktion Föreläsning 6 Ljusets dubbelnatur Det som bestämmer vilken färg vi uppfattar att ett visst ljus (från t.ex. s.k. neonskyltar) har är ljusvågornas våglängd. violett grönt orange IR λ < 400 nm λ > 750 nm

Läs mer

Ögontrauma. Per Söderberg UPPSALA UNIVERSITET.

Ögontrauma. Per Söderberg UPPSALA UNIVERSITET. Ögontrauma http://extw.ophthalmology.uu.local/teaching/diseaserepairneuroophthalmology/index.html UPALA Per Söderberg UPALA Mekanisk skada Trubbigt våld Penetrerande våld UPALA Trubbigt slag mot ögat Trubbig

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 0000987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 0000987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens allmänna råd om begränsning av allmänhetens exponering

Läs mer

Kapitel 33 The nature and propagation of light. Elektromagnetiska vågor Begreppen vågfront och stråle Reflektion och brytning (refraktion)

Kapitel 33 The nature and propagation of light. Elektromagnetiska vågor Begreppen vågfront och stråle Reflektion och brytning (refraktion) Kapitel 33 The nature and propagation of light Elektromagnetiska vågor Begreppen vågfront och stråle Reflektion och brytning (refraktion) Brytningslagen (Snells lag) Totalreflektion Polarisation Huygens

Läs mer

Föreläsning 7: Antireflexbehandling

Föreläsning 7: Antireflexbehandling 1 Föreläsning 7: Antireflexbehandling När strålar träffar en yta vet vi redan hur de bryts (Snells lag) eller reflekteras (reflektionsvinkeln lika stor som infallsvinkeln). Nu vill vi veta hur mycket som

Läs mer

Tentamen i Fotonik , kl

Tentamen i Fotonik , kl FAFF25 FAFA60-2016-05-10 Tentamen i Fotonik - 2016-05-10, kl. 08.00-13.00 FAFF25 Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik FAFA60 Fotonik för C och D Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling

Läs mer

OPTIK läran om ljuset

OPTIK läran om ljuset OPTIK läran om ljuset Vad är ljus Ljuset är en form av energi Ljus är elektromagnetisk strålning som färdas med en hastighet av 300 000 km/s. Ljuset kan ta sig igenom vakuum som är ett utrymme som inte

Läs mer

Ljus? Övergripande mål. Ljus är strålar Geometrisk optik. ReflectionLawIncident. Beskrivna av grekiska filosofer 1000-500. fkr

Ljus? Övergripande mål. Ljus är strålar Geometrisk optik. ReflectionLawIncident. Beskrivna av grekiska filosofer 1000-500. fkr Praktisk optik för ST-läkare Hjärtligt välkomna! Wireless finns tillgängligt plan 3, Ögonklinikens administrativa område WEP-nyckel finns på visitkort i fönstret till kursadministratörerna Kursmiddagen

Läs mer

Lunds universitets skyddsföreskrifter för laser

Lunds universitets skyddsföreskrifter för laser BESLUT 2017-06-22 Dnr STYR 2017/941 1 (2) Rektor Lunds universitets skyddsföreskrifter för laser Bakgrund För verksamhet som arbetar med lasrar, är rektor tillika ytterst ansvarig företrädare för universitetets

Läs mer

2.6.2 Diskret spektrum (=linjespektrum)

2.6.2 Diskret spektrum (=linjespektrum) 2.6 Spektralanalys Redan på 1700 talet insåg fysiker att olika ämnen skickar ut olika färger då de upphettas. Genom att låta färgerna passera ett prisma kunde det utsända ljusets enskilda färger identifieras.

Läs mer

1. Elektromagnetisk strålning

1. Elektromagnetisk strålning 1. Elektromagnetisk strålning Kursens första del behandlar olika aspekter av den elektromagnetiska strålningen. James Clerk Maxwell formulerade lagarnas som beskriver strålningen år 1864. 1.1 Uppkomst

Läs mer

3. Ljus. 3.1 Det elektromagnetiska spektret

3. Ljus. 3.1 Det elektromagnetiska spektret 3. Ljus 3.1 Det elektromagnetiska spektret Synligt ljus är elektromagnetisk vågrörelse. Det följer samma regler som vi tidigare gått igenom för mekanisk vågrörelse; reflexion, brytning, totalreflexion

Läs mer

Bohrs atommodell. Uppdaterad: [1] Vätespektrum

Bohrs atommodell. Uppdaterad: [1] Vätespektrum Bohrs atommodell Uppdaterad: 171201 Har jag använt någon bild som jag inte får använda? Låt mig veta så tar jag bort den. christian.karlsson@ckfysik.se [1] Vätespektrum [15] Superposition / [2] Bohrs atommodell

Läs mer

Gauss Linsformel (härledning)

Gauss Linsformel (härledning) α α β β S S h h f f ' ' S h S h f S h f h ' ' S S h h ' ' f f S h h ' ' 1 ' ' ' f S f f S S S ' 1 1 1 S f S f S S 1 ' 1 1 Gauss Linsformel (härledning) Avbilding med lins a f f b Gauss linsformel: 1 a

Läs mer

Synsystemet. Synergonomi. Per Nylén 08-730 97 74 per.nylen@av.se. Visible stars. - ett uråldrigt organ i modern miljö

Synsystemet. Synergonomi. Per Nylén 08-730 97 74 per.nylen@av.se. Visible stars. - ett uråldrigt organ i modern miljö Gas station with hanging globe fixtures Synergonomi FTF Syd:s temadag belysning 2010-10-11 Per Nylén 08-730 97 74 per.nylen@av.se Gas station with hanging globe fixtures Visible stars In the future, seeing

Läs mer

SSMFS 2012:5. Bilaga 1 Ansökan om tillstånd

SSMFS 2012:5. Bilaga 1 Ansökan om tillstånd Bilaga 1 Ansökan om tillstånd En ansökan om tillstånd ska ställas till Strålsäkerhetsmyndigheten och innehålla uppgifter om: 1. Sökandens namn, adress, telefonnummer, person- eller organisationsnummer

Läs mer

Strömning och varmetransport/ varmeoverføring

Strömning och varmetransport/ varmeoverføring Lektion 10: Värmetransport TKP4100/TMT4206 Strömning och varmetransport/ varmeoverføring Värmestrålning är en av de kritiska komponent vid värmeöverföring i en rad olika förbränningsprocesser. Ragnhild

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET ***II EUROPAPARLAMENTETS STÅNDPUNKT. Konsoliderat lagstiftningsdokument EP-PE_TC2-COD(1992)0449B

EUROPAPARLAMENTET ***II EUROPAPARLAMENTETS STÅNDPUNKT. Konsoliderat lagstiftningsdokument EP-PE_TC2-COD(1992)0449B EUROPAPARLAMENTET 2004 2009 Konsoliderat lagstiftningsdokument 7.9.2005 EP-PE_TC2-COD(1992)0449B ***II EUROPAPARLAMENTETS STÅNDPUNKT fastställd vid andra behandlingen den 7 september 2005 inför antagandet

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Sammanträdeshandling

EUROPAPARLAMENTET. Sammanträdeshandling EUROPAPARLAMENTET 2004 Sammanträdeshandling 2009 C6-0129/2005 1992/0449B(COD) 12/05/2005 Gemensam ståndpunkt Gemensam ståndpunkt antagen av rådet den 18 april 2005 inför antagandet av Europaparlamentets

Läs mer

SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE.

SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE. SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE. Vad gjorde vi förra gången? Har du några frågor från föregående lektion? 3. titta i ditt läromedel (boken) Vad ska vi göra idag? Optik och

Läs mer

The nature and propagation of light

The nature and propagation of light Ljus Emma Björk The nature and propagation of light Elektromagnetiska vågor Begreppen vågfront och stråle Reflektion och brytning (refraktion) Brytningslagen (Snells lag) Totalreflektion Polarisation Huygens

Läs mer

Föreläsning 3: Radiometri och fotometri

Föreläsning 3: Radiometri och fotometri Föreläsning 3: Radiometri och fotometri Radiometri att mäta strålning Fotometri att mäta synintrycket av strålning (att mäta ljus) Radiometri används t.ex. för: Effekt på lasrar Gränsvärden för UV Gränsvärden

Läs mer

för M Skrivtid i hela (1,0 p) 3 cm man bryningsindex i glaset på ett 2. två spalter (3,0 p)

för M Skrivtid i hela (1,0 p) 3 cm man bryningsindex i glaset på ett 2. två spalter (3,0 p) Tentamen i tillämpad Våglära FAF260, 2016 06 01 för M Skrivtid 08.00 13.00 Hjälpmedel: Formelblad och miniräknare Uppgifterna är inte sorteradee i svårighetsgrad Börja varje ny uppgift på ett nytt blad

Läs mer

Ljusets interferens. Sammanfattning

Ljusets interferens. Sammanfattning HERMODS DISTANSGYMNASIUM Naturvetenskapsprogrammet Emilia Dunfelt Fysik 2 2017-05-06 Ljusets interferens Sammanfattning I försöket undersöks ljusets vågegenskaper med hjälp av gitterekvationen. Två olika

Läs mer

Tentamen i Fotonik - 2015-08-21, kl. 08.00-13.00

Tentamen i Fotonik - 2015-08-21, kl. 08.00-13.00 Tentamen i Fotonik - 2015-08-21, kl. 08.00-13.00 Tentamen i Fotonik 2011 08 25, kl. 08.00 13.00 FAFF25-2015-08-21 FAFF25 2011 08 25 FAFF25 2011 08 25 FAFF25 FAFF25 - Tentamen Fysik för Fysik C och i för

Läs mer

Artificiell optisk strålning

Artificiell optisk strålning AFS 2009:7 Artificiell optisk strålning Arbetsmiljöverkets föreskrifter om artificiell optisk strålning och allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna (Ändringar införda t.o.m. 2014-03-25) 2 Innehåll

Läs mer

Vårda väl. Ljusets påverkan på museiföremål

Vårda väl. Ljusets påverkan på museiföremål Vårda väl Riksantikvarieämbetet april 2013 Ljusets påverkan på museiföremål Vi behöver ljus för att se och uppleva museiföremål men ljuset har samtidigt en nedbrytande effekt på många material. Det finns

Läs mer

Sammanfattning: Fysik A Del 2

Sammanfattning: Fysik A Del 2 Sammanfattning: Fysik A Del 2 Optik Reflektion Linser Syn Ellära Laddningar Elektriska kretsar Värme Optik Reflektionslagen Ljus utbreder sig rätlinjigt. En blank yta ger upphov till spegling eller reflektion.

Läs mer

VIDVINKELOFTALMOSKOP BRUKSANVISNING

VIDVINKELOFTALMOSKOP BRUKSANVISNING VIDVINKELOFTALMOSKOP BRUKSANVISNING LÄS IGENOM ANVISNINGARNA OCH FÖLJ DEM NOGA Innehåll 1. Symboler 2. Varningar och försiktighetsåtgärder 3. Beskrivning av produkten 4. Komma igång 5. Apertur och filter

Läs mer

Arbetsplatsoptometri för optiker

Arbetsplatsoptometri för optiker Arbetsplatsoptometri för optiker Peter Unsbo KTH Biomedical and x-ray physics Visual Optics God visuell kvalitet (Arbets-)uppgiftens/miljöns visuella krav

Läs mer

Icke joniserande icke optisk strålning. Belysning. Ljus och belysning

Icke joniserande icke optisk strålning. Belysning. Ljus och belysning Ljus Hur vi upplever vår omvärld är till stor del upp till 80 %, beroende på de synintryck vi tar emot. Ljus är elektromagnetisk strålning liksom radiovågor och röntgenstrålning. Ljus och belysning 10-9

Läs mer

DIGITAL FÄRGRASTRERING

DIGITAL FÄRGRASTRERING DIGITAL FÄRGRASTRERING Sasan Gooran (HT 2003) 2006-08-18 Grafisk teknik 1 FÄRG Det mänskliga ögat kan uppfatta ljus, elektromagnetiska strålningar, med vågländer mellan 380 till 780 nm. Ett exempel: Spectral

Läs mer

I detta arbetsområde ska eleven utveckla sin förmåga att:

I detta arbetsområde ska eleven utveckla sin förmåga att: PP för arbetsområde: Ljud & Ljus Ur kursplanen för ämnet fysik I detta arbetsområde ska eleven utveckla sin förmåga att: diskutera, granska och ta ställning i frågor som handlar om ljud och buller planera

Läs mer

DIGITAL FÄRGRASTRERING FÄRG. SPD Exempel. Sasan Gooran (HT 2003) En blåaktig färg

DIGITAL FÄRGRASTRERING FÄRG. SPD Exempel. Sasan Gooran (HT 2003) En blåaktig färg DIGITAL FÄRGRASTRERING Sasan Gooran (HT 2003) 2006-08-18 Grafisk teknik 1 FÄRG Det mänskliga ögat kan uppfatta ljus, elektromagnetiska strålningar, med vågländer mellan 380 till 780 nm. Ett exempel: Spectral

Läs mer

Hur påverkas vi av belysningen i vår omgivning?

Hur påverkas vi av belysningen i vår omgivning? Hur påverkas vi av belysningen i vår omgivning? Strålning Elektromagnetiska spektrumet Synlig strålning IR UV Våglängdsområden 100-280nm UV-C 280-315nm UV-B 315-400nm UV-A 400-780nm 780-1400nm 1400-3000nm

Läs mer

Figur 2. Emission av ljus i en p-n övergång i ett halvledar-material är grunden för diodlasertekniken.

Figur 2. Emission av ljus i en p-n övergång i ett halvledar-material är grunden för diodlasertekniken. Diodlasern- en laser i tiden av Hans Engström, Luleå tekniska universitet Diodlasrar används allmänt inom kommunikation, datorteknik (optisk lagring och läsning) och hemelektronik och bildar en av grundstenarna

Läs mer

BANDGAP 2013-02-06. 1. Inledning

BANDGAP 2013-02-06. 1. Inledning 1 BANDGAP 13--6 1. Inledning I denna laboration studeras bandgapet i två halvledare, kisel (Si) och galliumarsenid (GaAs) genom mätning av transmissionen av infrarött ljus genom en tunn skiva av respektive

Läs mer

Föreläsning 6: Opto-komponenter

Föreläsning 6: Opto-komponenter Föreläsning 6: Opto-komponenter Opto-komponent Interaktion ljus - halvledare Fotoledare Fotodiod / Solcell Lysdiod Halvledarlaser Dan Flavin 2014-04-02 Föreläsning 6, Komponentfysik 2014 1 Komponentfysik

Läs mer

Miljöfysik. Föreläsning 2. Växthuseffekten Ozonhålet Värmekraftverk Verkningsgrad

Miljöfysik. Föreläsning 2. Växthuseffekten Ozonhålet Värmekraftverk Verkningsgrad Miljöfysik Föreläsning 2 Växthuseffekten Ozonhålet Värmekraftverk Verkningsgrad Två viktiga ekvationer Wiens strålningslag : λ max max = 2.90 10 4 3 [ ] σ = Stefan-Boltzmanns konstant = 5.67 10 mk = våglängdens

Läs mer

FÄRG. Färg. SPD Exempel FÄRG. Stavar och Tappar. Ögats receptorer. Sasan Gooran (HT 2003) En blåaktig färg

FÄRG. Färg. SPD Exempel FÄRG. Stavar och Tappar. Ögats receptorer. Sasan Gooran (HT 2003) En blåaktig färg FÄRG Färg Sasan Gooran (HT 2003) Det mänskliga ögat kan uppfatta ljus, elektromagnetiska strålningar, med vågländer mellan 380 till 780 nm. Ett exempel: Spectral Power Distribution (SPD). Se nästa bild.

Läs mer

Fotoelektriska effekten

Fotoelektriska effekten Fotoelektriska effekten Bakgrund År 1887 upptäckte den tyska fysikern Heinrich Hertz att då man belyser ytan på en metallkropp med ultraviolett ljus avges elektriska laddningar från ytan. Noggrannare undersökningar

Läs mer

Kurs Experimentell kvantfysik. Stockholms Universitet HT 2014

Kurs Experimentell kvantfysik. Stockholms Universitet HT 2014 Kurs Experimentell kvantfysik Stockholms Universitet HT 2014 Plan för idag Tid Änme 09:15-10:00 Allmän föreläsning (kursens upplägg, säkerhet, betyg) 10:00-10:15 Paus 10:15-10:55 Presentation av kurslaborationer

Läs mer

Vågrörelselära och optik

Vågrörelselära och optik Vågrörelselära och optik Kapitel 32 1 Vågrörelselära och optik Kurslitteratur: University Physics by Young & Friedman (14th edition) Harmonisk oscillator: Kapitel 14.1 14.4 Mekaniska vågor: Kapitel 15.1

Läs mer

Tentamen i Fotonik - 2014-04-25, kl. 08.00-13.00

Tentamen i Fotonik - 2014-04-25, kl. 08.00-13.00 FAFF25-2014-04-25 Tentamen i Fotonik - 2014-04-25, kl. 08.00-13.00 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.

Läs mer

Föreläsning 6: Opto-komponenter

Föreläsning 6: Opto-komponenter Föreläsning 6: Opto-komponenter Opto-komponent Interaktion ljus - halvledare Fotoledare Fotodiod / Solcell Lysdiod Halvledarlaser 1 Komponentfysik - Kursöversikt Bipolära Transistorer pn-övergång: kapacitanser

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN: 2000-0987 SSMFS 2012:4 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om laser och intensivt pulserat ljus Strålsäkerhetsmyndighetens allmänna råd om tillämpningen

Läs mer

Färglära. Ljus är en blandning av färger som tillsammans upplevs som vitt. Färg är reflektion av ljus. I ett mörkt rum inga färger.

Färglära. Ljus är en blandning av färger som tillsammans upplevs som vitt. Färg är reflektion av ljus. I ett mörkt rum inga färger. Ljus är en blandning av färger som tillsammans upplevs som vitt. Färg är reflektion av ljus. I ett mörkt rum inga färger. Människans öga är känsligt för rött, grönt och blått ljus och det är kombinationer

Läs mer

FÄRG DIGITAL FÄRGRASTRERING FÄRG. Ögats receptorer. SPD Exempel. Stavar och Tappar. Sasan Gooran (HT 2003) En blåaktig färg

FÄRG DIGITAL FÄRGRASTRERING FÄRG. Ögats receptorer. SPD Exempel. Stavar och Tappar. Sasan Gooran (HT 2003) En blåaktig färg FÄRG DIGITAL FÄRGRASTRERING Sasan Gooran (HT 2003) Newton: Indeed rays, properly expressed, are not colored. Han hade rätt. SPD existerar i den fysiska världen, men färg existerar bara i ögat och hjärnan.

Läs mer

Infektion Ärrbildning Brännskador

Infektion Ärrbildning Brännskador INFORMERAT SAMTYCKE LASERBASERADE BEHANDLINGAR INSTRUKTIONER Detta är ett dokument om informerat samtycke som har förberetts för att hjälpa din kirurg att informera dig om laserbehandlingar, dess risker

Läs mer

Copyright 2001 Ulf Rääf och DataRäven Elektroteknik, All rights reserved.

Copyright 2001 Ulf Rääf och DataRäven Elektroteknik, All rights reserved. Ver 2001-03-31. Kopieringsförbud. Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! OBS! Kopiering i skolar enligt avtal ( UB4 ) gäller ej! Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare

Läs mer