AKTIE- OCH FONDHANDBOKEN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "AKTIE- OCH FONDHANDBOKEN"

Transkript

1 AKTIE- OCH FONDHANDBOKEN

2

3 BJÖRN WILKE Aktie- och fondhandboken Lär dig spara i aktier och fonder för en bättre privatekonomi AKTIESPARARNA KUNSKAP

4 Aktiespararna Kunskap Besöksadress: Rådmansgatan 70A, Stockholm Postadress: Stockholm Telefon: E-post: Hemsida: Vi tackar familjen Lundin-Nierenburg för att de välvilligt ställde upp för fotografering. Aktiespararna Kunskap Grafisk form: Tidning&Form Helena Åberg AB Omslagsfoto: Peter Nordahl, Nordahl Bild Tryckt hos: Kristianstads Boktryckeri AB, Kristianstad augusti 2007 Andra upplagan ISBN

5 Innehåll 1. INLEDNING AKTIER ELLER FONDER? VAD ÄR EN AKTIE? AKTIER SOM KAPITALPLACERING RISKER OCH MÖJLIGHETER FÖRETAGSEKONOMI AKTIEMATEMATIK OLIKA LISTOR OCH INDEX AKTIEVÄRDERING SÅ FUNGERAR BÖRSEN ATT KÖPA OCH SÄLJA AKTIER ATT ÄGA OCH FÖRVALTA AKTIER ATT FATTA BESLUT OM ATT KÖPA AKTIER ATT FATTA BESLUT OM ATT SÄLJA AKTIER AKTIEAFFÄRER ÖVER INTERNET BÖRSINTRODUKTIONER VAD ÄR EN FOND? OLIKA FONDER OCH ANDRA PLACERINGAR HUR VÄLJER MAN FONDER? BESKATTNING AV AKTIER OCH KAPITAL ORDLISTA SÖKORDSREGISTER A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N 5

6 6 A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N

7 Förord Många svenskar har sett det nödvändigt att spara kapital för att säkra försörjningen när vi slutat arbeta. Detta har blivit mer påtagligt på senare år då landets inkomsttagare får ett pensionsbesked från PPM där det framgår hur stort kapital som samlats på det personliga pensionskontot. Men många sparar mer aktivt och för andra ändamål än pensionen. Sparande görs i olika former av tillgångar. Aktier och aktiefonder är samma form av tillgång, det är bara organisationen av ägandet som skiljer dem åt. Aktier och aktiefonder är den bästa sparformen för den som vill skapa tillväxt för sitt kapital. Det finns dock en del risker med ägande i aktier och fonder. Riskerna är emellertid inte svåra att identifiera, och för den som är beredd att lägga ned lite tid på sitt sparande finns alla möjligheter till en god avkastning. Bara man undviker de värsta fallgroparna. Inför framtiden är vi jämställt lika okunniga, vi får lita det egna omdömet och de egna kunskaperna. Den svenska börsen är ovanligt väl försedd med stora internationella företag, som samtidigt ger ekonomisk information i världsklass. Kring dessa företag växer underleverantörer, tjänsteföretag och andra som har ambitioner att bli nästa storföretag. Mäter man i samlat börsvärde tillhör faktiskt Stockholmsbörsen en av de större i världen. Med en försiktig inställning och en smula kunskaper har vi svenska aktieplacerare goda möjligheter att hitta bra placeringar. Syftet är att den här boken ska vara en grundläggande handledning för dig som står i begrepp att börja spara i aktier och fonder. Det är också vår förhoppning att det finns en del matnyttigt även för dig som har sparat i aktier och fonder en längre tid. Förbundet vill tacka Björn Wilke, författare till boken, för en fin och gedigen insats. Stockholm i augusti 2007 Sveriges Aktiesparares Riksförbund Christophe Génetay utbildningschef A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N 7

8 FOTO: PETER NORDAHL Det blir allt viktigare att välja strategi och inriktning för ditt sparande. Att spara i aktier och aktiefonder är ett sätt att spara kapital till din pension eller för andra ändamål. 8 A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N

9 1 1 Inledning Kapitalplaceringar och ekonomi är två begrepp som är sammanlänkade med varandra på flera sätt. Ekonomi är främst att handskas med resurser som inte är oändliga. Men ekonomi innebär också att vi tvingas att göra val, till exempel att avstå från att förbruka resurser i dag för att kunna använda dem senare alltså att spara. Samhället, det vill säga vi själva, har ansett det nödvändigt att spara kapital för att försörja oss när vi slutar arbeta. Så gott som alla svenskar sparar därför och detta har blivit tydligare på senare år då alla inkomsttagare får ett pensionsbesked där det framgår hur stort kapital som samlats på det personliga pensionskontot. Genom införandet av premiepensionen har vi dessutom fått möjlighet att göra egna val för placering av delar av pensionskapitalet. För yngre personer kommer en växande del av pensionssparandet ske inom ramen för premiepension. Det blir därför allt viktigare att välja strategi och inriktning för sparandet. Många av oss sparar mer aktivt och för andra ändamål än pensionen. Även där ställs krav på oss att träffa val, att värdesäkra kapitalet, få avkastning eller tillväxt. Hur vi än beter oss ställs vi inför valsituationer som är förknippade med sparande. Hanterar vi sparandet framgångsrikt behöver vi inte avstå en lika stor del av dagens resurser. Kapitalet växer av sig självt, eller bevarar sitt värde, utan nya tillskott. Sparande görs i olika former av tillgångar. De viktigaste grupperna är aktier, räntebärande placeringar eller fastigheter. Andra typer av tillgångar kan vara kontanter, råvaror, konst eller samlarobjekt, men de senare är oftast förknippade med något personligt intresse. En konstintresserad betraktar kanske inte i första hand objekten som en placering. Även pengar i madrassen är en form av placering, sedlarna är inget annat än skuldförbindelser från svenska staten. Skuldsedlar som innebär att vi lånar ut pengar räntefritt till svenska staten. I denna grova uppdelning är aktier och aktiefonder samma slags tillgång, det är bara organisationen av ägandet av aktierna som skiljer sig åt. Vad spararen vill åt är aktiemarknadens egenskaper, eller snarare de börsnoterade företagens egenskaper. Med aktier blir vi delägare i företagen. Företagande innebär en konkurrens och konkurrensen vässar företagen eller får dem att misslyckas. Företagen ska konkurrera med andra företag om kunder, det är det mest uppenbara. Inte minst märker vi detta på all den reklam som sköljer över oss. Men företagen ska också konkurrera om placerarnas kapital och det är alla gånger inte lika uppenbart. När du har läst igenom boken har du förhoppningsvis fått en smula insikt om företagens roll på aktiemarknaden och deras aktiers beteende. De svenska hushållen (privatpersoner) hade en sammanlagt finansiell förmögenhet på miljarder kronor vid slutet av Fördelningen framgår av diagrammet på nästa sida. A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N 9

10 1 INLEDNING Hushållens förmögenhet mdr Hälften av de svenska hushållens förmögenhet är beroende av aktiemarknadens utveckling. Källa: SCB Aktiespararnas Gyllene Regler för sparande i aktier och aktiefonder 1. Sätt mål för ditt sparande i aktier och aktiefonder var långsiktig Det är du som sätter målet för ditt aktiesparande. Ha realistiska förväntningar. Historiskt sett har aktier och aktiefonder gett en genomsnittlig totalavkastning på procent per år. På kort sikt kan aktiers och aktiefonders värde fluktuera kraftigt. Aktier och aktiefonder är därför en långsiktig sparform. 2. Investera regelbundet Investera inte hela kapitalet som du avsatt för ditt sparande i aktier och aktiefonder vid ett enda tillfälle. Då riskerar du att köpa dyrt. Återinvestera utdelningar och avstå från att hoppa ut och in i marknaden det medför ofta stora omkostnader. 3. Kontrollera riskerna Satsa inte allt på en eller ett fåtal aktier. Köp 10 till 15 aktier i 5 till 6 olika branscher. Då är du mindre exponerad för svängningarna i både bolag och branscher. En ordentlig riskspridning ger ett visst skydd om några enstaka aktier i portföljen faller i värde. Satsa inte heller allt på en fond eller ett fåtal fonder, med alltför snäv inriktning. En spridning mellan branscher och länder ger en minskad exponering mot marknadens risker. Tänk dock på att för många fonder inom en och samma kategori oftast är sämre än en indexfond. 4. Var försiktig med belåning Att köpa aktier och aktiefonder för lånade pengar kan leda till stora vinster snabbt, men kan också innebära privat ekono - 10 A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N

11 INLEDNING 1 1 En viss del av sparandet i tra ditionella försäkringar (pensionsförsäkringar) är i form av aktier, och huvuddelen av fondsparan det är i aktiefonder. Ungefär hälften av hushållens förmögenhet finns placerade i tillgångar som är beroende av aktiemarknadens utveckling. Aktiemarknaden är företagens motsvarighet till elitserie. Bara ett fåtal av alla företag når en sådan storlek att en börsnotering är motiverad eller önskvärd. Det krävs anpassning av företagen för att möta ny konkurrens, utveckla nya produkter eller idéer. I det sammanhanget kan företag ha behov av nytt kapital och då är en börsnotering ett alternativ. Företagen måste då Det är just tillväxten i före- tagens vinster som har gjort att aktier som tillgångsslag har utvecklats vida bättre än de andra typerna av tillgångar. konkurrera om vårt kapital, villkoren för att vi ska skjuta till vårt kapital måste vara attraktiva. Företagen ska klara att hantera ökade kostnader eller sämre tider, men de ska också ha förmåga att dra nytta av goda tider och ta till vara på nya möjligheter. Allt detta skapar dynamik på aktiemarknaden och ger totalt sett en tillväxt. Och det är just tillväxten i företagens vinster som har gjort att aktier som tillgångsslag har utvecklats vida bättre än de andra typerna av tillgångar. Så har det varit de senaste hundra åren. Aktier som tillgång har varit det främsta tillgångsslaget när det gäller värdeutveckling. Eftersom börsnoterade företag i allmänhet tillhör eliten har de utvecklats bättre än samhällsekonomin i stort. Detta gäller alltså börsnoterade företag i allmänhet och på lång sikt. Men det gäller inte för alla företag och inte under vilken period som helst. En annan betydelsefull egenskap med börsnoterade aktier är nämligen att värderingen är föränderlig och speglar företagens misk katastrof. Aktiespararna avråder inte helt från belåning men vill starkt betona att det krävs stor erfarenhet av aktiemarknaden för att köpa aktier och aktiefonder för lånade pengar. 5. Håll dig välinformerad och följ inte råd okritiskt Det krävs kunskap för att lyckas med placeringar i aktier och aktiefonder. Sträva därför alltid efter att hålla dig informerad om de bolag/aktiefonder du äger aktier/andelar i. Följ med vad som rapporteras om bolagen/ aktiefonderna. Läs årsredovisningar och delårsrapporter. Lyssna gärna på råd som andra ger men följ inte råden okritiskt. Bilda dig alltid en egen uppfattning. Det är bara du själv som får stå för konsekvenserna av att ha följt dåliga råd. 6. Gör din egen analys Köp inte aktier i bolag du inte har undersökt närmare och känner väl till. Detsamma gäller vid köp av aktiefonder. Gör din egen analys av såväl bolaget som aktiefonden du avser att köpa aktier/andelar i. Använd Aktiespararnas analysverktyg. 7. Sätt upp regler för när du ska omplacera Omplacera när någon av dina aktier/aktiefonder har kommit att utgöra en för stor andel av din portfölj, eller när bolaget/aktiefonden inte längre lever upp till de förutsättningar som gällde vid förvärvstidpunkten. Att alltför ofta ompröva dina investeringar kan skapa onödig stress och leda till felaktiga beslut. Vid omplacering, planera så att du inte betalar skatt i onödan. A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N 11

12 1 INLEDNING utveckling och/eller placerarnas förväntan på företagen. Det är just föränderligheten på aktiemarknaden som vi måste lära oss att hantera och det gäller oavsett om placeringarna sker i enskilda aktier eller via aktiefonder. Genom att följa de enkla regler som Aktiespararna har formulerat kan man minimera de olägenheter som uppstår i placeringar där värdet kan fluktuera. Dessa regler avser hanteringen av aktier eller fonder, alltså inte direkta råd om vilka aktier eller fonder som man bör äga. Dessa val är upp till var och en att göra. Föränderligheten av aktiers och andra tillgångars värde gör också att vi måste ha en helhetssyn på vårt sparande. Det finns inget enkelt svar på frågan om hur stor del av vårt sparande som ska fördelas på aktier, hur stor del som bör bestå av räntebärande tillgångar eller andra tillgångsslag. Din egen syn på risk och möjlighet är den viktigaste faktorn där. I kapitlet Risker och möjligheter diskuteras detta mer ingående. I helhetssynen på den egna ekonomin måste också hänsyn tas till hur stora lån man har, eller andra fasta åtaganden som begränsar handlingsutrymmet. Inriktningen i denna bok är aktier som tillgångsslag, oavsett om ägandet sker direkt i enskilda aktier eller via aktiefonder. Fonder som innehåller räntebärande värdepapper kan vara ett värdefullt komplement i den totala fördelningen av sparkapital, dessa fonder behandlas därför också. Det finns många fackuttryck som kan vara betydelsefullt att känna till. De viktigaste begreppen går vi därför igenom. Den viktigaste egenskapen för en aktie- eller fondsparare är ändå en god portion sunt förnuft. Värdetillväxt skapas inte ur luften. I grunden bygger detta på att företag lyckas. Tidvis förekommer emellertid överdrifter när sambanden mellan aktiers värde och företagens prestationer sätts ur spel. De senaste hundra åren har det inträffat tre stora ras, eller börskrascher, när felvärderingar som byggts upp under några år snabbt har korrigerats. Felvärderingar förekommer även åt andra hållet. Aktier (eller företag) som har ett högre värde än vad aktiemarknaden är beredd att betala och således är undervärderade. Felvärderingar, för höga eller för låga värderingar, är också en del av marknadens funktion. Man kan antingen utnyttja dessa felvärderingar och hoppa från tuva till tuva för att åstadkomma extra god avkastning. Detta innebär å andra sidan en ökad risk om man hamnar bredvid tuvorna. En annan strategi är att lära sig att förstå sambanden mellan marknadens värderingar och företagens prestationer och långsiktiga förutsättningar. Med den inriktningen kan man lugnt invänta att felvärderingar rättar till sig, eller ännu bättre att inte dras med i yran när felvärderingarna grasserar som värst. Märkligt nog kan man ofta lyckas med sina placeringar genom att göra så lite som möjligt. Aktiespararnas Gyllene Regler för sparande i aktier och aktiefonder ger dig en bra vägledning för hur du kan få en bättre avkastning och hur du kan minska riskerna i ditt sparande. I senare kapitel i boken beskrivs mer detaljerat innebörden i de Gyllene Reglerna. 12 A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N

13 INLEDNING 1 A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N 13

14 FOTO: PETER NORDAHL Lördagsgodis, ska det vara gott och blandat i en skål eller utvalda favoriter? Ska jag välja att spara i enskilda aktier eller i en aktiefond med upp till 100 olika företag? 14 A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N

15 2 Aktier eller fonder? I slutet av 1970-talet ägde svenska privatpersoner en tredjedel av de börsnoterade aktierna på Stockholmsbörsen, i dag är privatpersonernas ägarandel mindre än 15 procent. Det betyder emellertid inte att svenskarna har övergett aktier som placeringsform, en växande del av ägandet sker i stället via fonder. Det direkta aktieägandet har således ersatts av, eller kompletterats med, ett indirekt ägande via fonder. Det finns för- och nackdelar med att äga aktier direkt, liksom det finns för- och nackdelar med att lägga sparkapitalet i fonder. Oavsett i vilken form man väljer att ta del av aktiemarknadens långsiktiga tillväxt, aktier eller fonder, bör man ha en strategi för att hantera risker och möjligheter. I förra kapitlet beskrevs Aktiespararnas Gyllene Regler, och dessa regler kommer att behandlas mer i detalj längre fram i boken. Det kan emellertid vara på sin plats att jämföra aktieägande och fondägande och peka på respektive sparforms egenheter. Fondägande är ett bekvämt sätt att ta del av utvecklingen på aktiemarknaden. Man får riskspridning från den första investerade hundralappen, professionella förvaltare sköter omplaceringen av aktierna och de har omfattande stöd av experter för att fatta sina placeringsbeslut. Hanteringen av utdelningar, emissioner, uppköpsbud eller andra förändringar sköter fonden och det leder inte till deklarationsbekymmer för fondandelsägare. Bekvämligheten är den stora attraktionskraften hos fonderna. Bekvämligheten har emellertid ett pris och den som har ett stort kapital placerat i fonder betalar höga avgifter i kronor räknat. Vad har då en privatperson för möjligheter att hålla jämna steg med en aktiefonds utveckling, eller till och med överträffa den? Det går naturligtvis inte att lämna några garantier för att egna direktägda aktier ska utvecklas bättre än en aktiefond. Däremot kan man studera inom vilka områden en privatperson har möjlighet att skaffa sig fördelar. Kostnaderna Den som äger fondandelar betalar en avgift varje år och avgiften tas ut som en procentsats på andelsvärdet. Den som har en miljon placerad i en genomsnittlig svensk aktiefond betalar årligen kronor i förvaltningsavgifter. Den som har kronor betalar 150 kronor. Stora fondandelsägare subventionerar små och olönsamma kunder till fondbolagen. Den stordriftsfördel som ett stort fondsparande borde innebära kommer inte fondspararen till del. De flesta fonder tar inga avgifter vid köp och försäljning av andelar, men det är en sanning med modifikation. Även en fond har kostnader för att köpa och sälja aktier, dessa kostnader belastar hela fondens värde och minskar andelens värde. Aktieutdelningarna läggs in i fonden och större delen av dessa brukar normalt sett gå åt för att täcka fondens kostnader. En aktie ägare får aktieutdelningarna själv, som ett genomsnitt har de årliga aktieutdelningarna legat kring 2 procent av aktiernas börsvärde. A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N 15

16 2 AKTIER ELLER FONDER? Placeringsregler Det finns flera begränsningar för hur en fond får placera spararnas kapital. Dessa regler har tillkommit för att skydda spararna, reglerna är alltså inte negativa i sig själva. För en normal aktiefond gäller att högst 5 procent av fondkapitalet kan placeras i ett företags aktier, i några fall får ägandet omfatta 10 procent av fondkapitalet. Även om en fond vill koncentrera ägandet måste fonden ha aktier i minst sexton företag. De flesta aktiefonder har aktier i olika företag. Antal stora och små företag noterade på Stockholmsbörsen De små bolagen dominerar i antal på aktiemarknaden. Källa: Stockhholmsbörsen Urvalsmöjligheter Det finns praktiska begränsningar för hur fonderna kan placera sitt kapital. En förvaltare kan inte hålla reda på hundratals olika aktier och skulle kapitalet vara spritt på så många aktier ger en framgång för en viss aktie endast en minimal påverkan på hela fondens värde. Olika fonder har därför skapat interna regler för placeringar. Dessa regler gör att aktiefonder i allmänhet lägger den absoluta tyngdpunkten på de stora bolagen på börsen. Småbolagsfonder, som specialiserar sig på att investera i småbolag, undviker i allmänhet aktier i företag med ett börsvärde under ett par miljarder kronor. Ibland kan aktiefonderna bli ägare till aktier i mindre företag utan ett aktivt agerande. När större företag gör avknoppningar av dotterbolag delas aktierna ut till aktieägarna, däribland aktiefonderna. Ofta är de utdelade (avknoppade) företagen ganska små och passar inte in i aktiefondernas portföljer. För en fond kan det vara rationellt att sälja dessa aktier, trots att det kan ge negativa kurseffekter när många stora förvaltare vill sälja aktierna. Investeringstid En aktiefond ska alltid ha hela kapitalet placerat i aktier. Det är ju huvudanledningen till att vi köper andelar i fonderna. Går börsen upp stiger fondandelen i värde, går börsen ner sjunker andelens värde. En fondförvaltare i en aktiefond kan aldrig välja att stå utanför börsen. Anseende Det kan finnas vissa aktier som en fond inte vill bli förknippad med. Det gäller inte bara etiska fonder eller miljöfonder som har en uttalad strategi att undvika vissa typer av aktier. Ibland kan ett företag eller en företagsledning ha ett solkat anseende som en fondförvaltare inte vill bli förknippad med. Ibland kan företagets rykte vara sämre än vad aktien är. Stort eller litet kapital De uppräknade restriktionerna som stora förvaltare har, gäller inte alls för privatpersoner som ska bygga upp en egen aktieportfölj. En privatperson kan skapa egna regler med betydligt friare ramar. Den viktigaste begränsningen för en privatperson är i stället hur stort kapital som ska placeras i aktier. Genom att välja en placeringsinriktning som skiljer sig från fonderna vill man få en värdeutveckling som skiljer sig från fondernas. Bättre än fonderna är nog målet för de flesta. Till saken hör ju också att endast en liten del av aktiefonderna når upp till den genomsnittliga börsutvecklingen (OMXS-index). Med egna placeringar kan man tävla mot fonderna inom alla områden: 1. Lägre totalkostnad. 2. Inga placeringsbegränsningar. 3. Möjlighet att välja aktier i mindre företag. 4. Möjlighet att stå utanför aktiemarknaden tidvis och delvis. 5. Ingen offentlig redovisningsplikt för de aktier man äger (men mot skattemyndigheterna förstås). 16 A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N

17 AKTIER ELLER FONDER? 2 Den som har ett mindre kapital och vill placera detta i aktier har samma möjligheter som den som har ett större kapital. Men på en väsentlig punkt skiljer det sig. Med ett mindre kapital har man inte någon tydlig kostnadsfördel. Vid köp av aktier för mindre belopp måste man väga in att man får betala ett visst minimicourtage (avgift vid köp av aktier) per aktieaffär. Minimicourtaget kan vara så lågt som cirka 10 kronor, och gå upp till cirka 200 kronor, hos olika banker och fondkommissionärer. Ska man ändå försöka överträffa en genomsnittlig aktiefond tänk på följande: 1. Gör endast ett fåtal omplaceringar, var noggrann med urvalet från början. 2. Välj en helt annan placeringsstrategi än fonderna, även om det ökar risken. 3. Den tredje möjligheten, lägre transaktionskostnader för våra omplaceringar, är troligen stängd på grund av minimicourtaget. Skattefördelar? En vanlig uppfattning är att det är skattemässigt fördelaktigt att spara i aktiefonder jämfört med egna direktägda aktier. Det är inte alls säkert och de even tuella fördelar som finns är ganska små. När fondandelarna säljs får vi betala skatt på hela vår reavinst (30 procents skattesats). Om vi löpande byter ut aktier och betalar skatt på de reavinster som uppstår så har vi en mindre latent skatt i vår aktieportfölj när Oavsett i vilken form man väljer att ta del av marknadens långsiktiga aktietillväxt, aktier eller fonder, bör man ha en strategi för att hantera risker och möjligheter (eller om) den säljs i framtiden. I verkligheten brukar kloka placerare låta de aktier som stiger i värde ligga kvar i portföljen. Beskattningen skjuts på framtiden precis som med fond andelarna. Reavinster på aktier är kvittningsbara mot t ex låneräntor, den verkliga skattekostnaden kan lättare hanteras med mind re reavinster varje år. Aktier kräver bevakning Man ska inte sticka under stol med att ett aktieägande kräver en del åtgärder från ägarens sida. Stora, stabila och vinstgivande företag ger aktieägaren en tillvaro som ger små arbetsinsatser. Aktieutdelningar skickas med automatik och deklarationsuppgifter är oftast ifyllda i förväg på blanketterna. Andra företag befinner sig i förändring, behöver göra nyemissioner (få in mer kapital) eller delar ut dotter bolag (så kallade avknoppningar). Andra företag kan råka ut för ett uppköpserbjudande, något som kräver att aktieägaren tar ställning till erbjudandet. Ett aktieägande kan tidvis kräva vissa insatser från aktieägarens sida, man ska emellertid inte överdriva svårigheterna med detta. Både aktier och fonder Oavsett om aktieplaceringarna gäller ett stort eller litet kapital kommer det att krävas vissa insatser från vår sida, till exempel att skaffa vissa kunskaper. I början av sin bana som aktie ägare har man förstås inte skaffat sig alla färdigheter och den rutin som gör att man kan sortera viktiga händelser från mindre viktiga. Det vore i ett sådant läge mind re lyckat att sälja alla sina fondandelar för att satsa på att bli en bättre aktieplacerare än de professionella förvaltarna som hanterar aktiefonderna. Det kan då vara en bra metod att gradvis skifta över sina placeringar. Nya placeringar kan göras i aktier. Men genom att man har riskspridningen i botten, tack vare aktiefonden, kan man välja lite friare bland aktierna. Vart efter kapitalet och kunskaperna växer kan man flytta över en större del av sparkapitalet till enskilda aktier. A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N 17

18 FOTO: PETER NORDAHL På tidningarnas börssidor kan du följa börskurserna för mer än trehundra svenska aktiebolag vars aktier är noterade på aktiemarknaden. 18 A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N

19 3 Vad är en aktie? Alla företag har ett gemensamt mål, de måste tjäna pengar och de bör kunna visa vinst. Betraktar man företaget som en levande organism är vinsterna att jämställa med syresättningen av blodet. Vinsterna behövs både för att driva företagen vidare, men även för att ge avkastning till de personer som har satsat pengar i företaget. Att bedriva verksamhet med lönsamhet är företagandets grundidé. All företagsverksamhet innehåller ett visst moment av risk, det går inte att förutse allt som kan hända inom eller utanför företaget många år framåt. Den som satsar pengar i ett företag riskerar därför sitt kapital. Att få ersättning för att man satsar pengar i ett företag är en grundläggande förutsättning för ägarna. Detta gäller oavsett vilket företag man är delägare i. De flesta företag i Sverige är mycket små, oftast med endast en eller ett par personer anställda. Alla företag är dock så kalllade juridiska personer, vilket bland annat betyder att de kan träffa avtal och genomföra olika transaktioner. De juridiska personerna kan ha olika företagsformer, till exempel enskild firma, handelsbolag, kommanditbolag, ekonomisk förening eller aktiebolag. De olika företagsformerna skiljer sig åt i olika avseenden, viktigast är hur delägarna och deras kapital hör samman med, eller knyts till, företaget. Aktiebolaget har en speciell ställning bland företagsformerna, inte enbart på grund av att aktiebolag är de enda som har aktier. Det kapital som delägarna har betalat in, aktiekapitalet, stannar kvar i företaget och ska (i princip) svara för att företaget ska kunna fullgöra sina åtaganden och förpliktelser. Aktiebolaget ska sköta redovisning av intäkter och kostnader, avge årsredovisning, deklarera och betala skatt. Aktieägarna och aktiebolaget är åtskilda, det är till exempel aktiebolaget som ansvarar för att skulder som företaget har betalas. Men aktieägarna är ändå delägare i aktiebolaget genom sitt aktieinnehav och har intresse av att verksamheten går bra. En aktie är således en ägarandel i ett aktiebolag. Vilka skyldigheter som ett aktiebolag har finns reglerat i Aktiebolagslagen och där finns även upptaget vilka rättigheter som en aktieägare har. Som alltid, när det är flera personer som äger någonting gemensamt, finns det behov av att reglera hur samägandet ska fungera. Detta regleras i Bolagsordningen som alla aktiebolag ska upprätta. Ett par tusen svenska aktiebolag har en stor och omfattande verksamhet, något som kräver att de skaffar ett stort kapital. Allt kapital behöver givetvis inte komma från aktieägarna, företagen lånar även pengar för att kunna göra sina investeringar. Långivarna, banker och andra företag, kräver dock att aktiebolagets ägare svarar för en viss del av finansieringen. Det är inte olikt finansieringen av egna hem, en viss del av kapitalet måste husägaren/företagsägaren stå för. Om företaget skulle försättas i konkurs och tvingas upphöra med verksamheten ska lånen återbetalas till långivarna. Aktieägarna får tillbaka sitt satsade kapital (aktiekapitalet) i sista hand. Aktiekapitalet står för den yttersta risken, aktieägarna riskerar att förlora sina satsade pengar men inte mer. Av den anledningen säger man att aktiekapital är riskkapital. A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N 19

20 3 VAD ÄR EN AKTIE? Börsnoterade företag För närvarande finns mer än trehundra svenska aktiebolag, vars aktier är noterade på aktiemarknaden. Den främsta anledningen till marknadsnotering är att företagen vid en viss tidpunkt har behövt tillskott av nytt aktiekapital. De ursprungliga aktie ägarna har kanske inte haft egna ekonomiska resurser för att öka aktiekapitalet, i stället har man vänt sig till aktiemarknaden och bjudit Aktiebolaget får kapital och aktie- ägaren får aktier, som kan liknas vid ett slags ägarbevis. Det är dessa ägarbevis som byter ägare på börsen. in nya personer att teckna sig för nya aktier. Företaget får ett ut ökat aktiekapital, men samtidigt får de ursprungliga aktie ägarna en ut ökad krets av personer som också blir delägare i företaget. Marknadsnoteringen, eller börsnoteringen, ställer nya krav på företaget och aktieägarna. De ursprungliga aktieägarna, ofta grundarna av företaget, har genom sina idéer drivit fram företaget. De behöver börsno- Olika aktieslag Varje aktie i ett företag har samma värde och aktierna har samma rätt till del i företagets vinst. Det är en grundläggande regel i Aktiebolagslagen, att alla aktier ska behandlas lika. En annan grundregel är att ingen aktieägare får fatta beslut som missgynnar andra aktieägare i företaget. Till varje aktie finns en rätt att rösta på företagets bolagsstämma, rösträtt. Denna rösträtt kan dock vara olika för olika aktieslag. Den nuvarande Aktiebolagslagen har satt en gräns för skillnaden i rösträtt, ingen aktie får ha mer än 10 gånger högre rösträtt än andra aktieslag som företaget har. Äldre företag, som infört aktieslag med olika rösträtt före 1948, kan ha aktieslag med ännu större skillnad i rösträtt. Ericsson var det mest kända exemplet på stor skillnad i rösträtt, A-aktierna hade gånger högre röstvärde än B- aktierna. Detta förhållande har emellertid förändrats så att skillnaden i rösträtt mellan A och B-aktier numera är 10. Anledningen till att det finns aktier med olika rösträtt är att grundarna till företagen ofta har haft begränsade ekonomiska resurser men ändå velat behålla inflytandet. När företagen söker nytt kapital, emitterar nya aktier, sjunker grundarnas andel av ägandet. Om alla aktier skulle ha samma röstvärde skulle grundarnas möjlighet att driva igenom beslut på bolagsstämman minska. De olika röstvärdena har främst tillkommit för att skydda och tillgodose grundarnas intressen och inflytande. Nytillkommande aktieägare som tecknar aktier med lägre röstvärde går in i detta förhållande med öppna ögon. De nya aktieägarna anser att det är bra att grundarna behåller ett stort intresse i företaget och driver detta vidare framgångsrikt. A-aktier brukar vanligen ha 10 gånger högre röstvärde än B-aktier. Om A-aktien har 1 röst så har företagets B-aktier 0,1 röst. Om A-aktien har 10 röster så har B-aktien i samma företag 1 röst. Det är förhållandet i röstvärde som maximalt får vara 10 gånger. B-aktier brukar vanligen ha lägre röstvärde. Det finns dock inget krav på att röststarka aktier ska ha beteckningen A, de kan lika gärna ha beteckningen C eller D eller något annat. Det vanligaste är dock att A-aktier har ett högre röstvärde. 20 A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N

21 VAD ÄR EN AKTIE? 13 teringen för att anskaffa nytt kapital, inte för att få nya företagsidéer. De nytillkommande aktieägarna kan acceptera att de får ett mind re inflytande i företaget. Det betyder emellertid att de befinner sig i ett betydande underläge gentemot de ursprungliga aktieägarna. Inte minst gäller det informationsmässigt. Därför har det skapats ett omfattande regelverk kring de börsnoterade företagens informationsgivning. Dessa regler finns bland annat i lagstiftning och i det inregistreringskontrakt som alla börsnoterade företag på Stockholmsbörsen måste skriva på och följa. Reglerna är minimikrav och inget hindrar att informationen är bättre. Tävlingar om bästa årsredovisning etc, som bland annat Aktiespararna anordnar, hjälper till att höja standarden på företagens information till aktieägarna. Affärer mellan aktieägare Aktiebolaget får således sitt kapitaltillskott när (nya eller gamla) aktieägare tecknar sig för nya aktier i en nyemission. Aktiebolaget får kapital och aktieägaren får aktier, som kan liknas vid ett slags ägarbevis. Det är dessa ägarbevis som byter ägare på börsen. Företaget har således ingen del i detta, handeln med aktierna på börsen är till för att aktieägarna ska kunna sälja sina aktier, och A-aktier B-aktier Andel av röster Andel av kapital Grundarna ,7 % 60 % Nya aktieägare ,3 % 40 % Summa % 100 % Nya aktieägare får 40 procent av kapitalet, men endast 14,3 procent av rösterna. I exemplet har A-aktierna 10 röster och B-aktierna 1 röst vardera. Många företag har endast ett aktieslag och alla aktier har då samma röstvärde. Skillnaden i röstvärde är en möjlighet som företagets grundare kan välja att använda eller avstå från. När väl företaget är börsnoterat är det i praktiken omöjligt att införa aktier med högre röstvärde än de befintliga. En sådan förändring skulle kräva samtycke från alla de aktieägare som får en försämring av sina rättigheter. Aktieägare kan inte förbättra sina rättigheter utan vidare, däremot kan de fatta beslut som försämrar de egna rättigheterna. En grupp A-aktieägare kan få bolagsstämmans tillstånd att omvandla en del av A-aktierna till B-aktier, så kallad omstämpling. Orsaken till omstämpling kan vara att ägarna vill sälja en del av sitt aktieinnehav utan att alltför mycket påverka det röstmässiga inflytandet över företaget. Rösträtten för aktier har betydelse vid röstning om be slut på bolagsstämman. För vissa förändringar av ett företags verksamhet krävs majoritet (över 50 procent) eller kvalificerad majoritet (mer än 66 pro cent) och vissa beslut kräver mer än 90 procents anslutning. För vanliga aktiesparare har skillnaden i rösträtt ringa betydelse, endast i undantagsfall avgörs väsentliga beslut genom omröstning på bolagsstämmorna. Av större betydelse i den vardagliga hanteringen av aktier är att olika aktieslag hos ett företag har olika god likviditet. Electrolux röstsvaga B-aktie omsätts i mycket stort antal varje dag på börsen, medan handeln i den röststarka A-aktien är mycket sporadisk. Alla stamaktier (A- och B- aktier) har lika rätt till företagets vinst och kapital, samma utdelning ska lämnas på alla stamaktier. Skulle företaget gå under förlorar alla stamaktier lika mycket, ingen har bättre rätt till företagets kapital. A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N 21

22 3 VAD ÄR EN AKTIE? för att nya placerare ska kunna köpa de befintliga aktierna från andra aktieägare. Företaget har ingen del av värdestegringen om aktier som givits ut (emitterats) för 100 kronor senare stiger och noteras till 200 kronor på börsen. Den senare försäljningen är en affär mellan aktieägarna. Om ett annat företag emitterat aktier till kursen 100 kronor och dessa senare noteras till 50 kronor på börsen, påverkar inte företaget (som redan fått in 100 kronor i kapital för varje aktie). Det är aktieägarna som får se värdet på sina aktier minska. Som senare kommer att beskrivas, hänger värderingen av aktierna på börsen samman med företagets resultatutveckling. Kursförändringarna för aktierna påverkar dock inte företagets resultat. På börsen är det aktier som noteras, inte företag. Företagen svarar dock för att alla uppgifter är korrekta och de måste skriva på ett inregistreringskontrakt med börsen. I detta kontrakt finns det noggranna bestämmelser om hur företagets information och andra kontakter med aktiemarknaden ska skötas. I dagligt tal gör man ingen skillnad på noteringen, vi säger att företaget är börsnoterat. Eftersom det är aktierna som är börsnoterade betyder det emellertid att ett företag inte behöver ha alla sina aktieslag börsnoterade. Aktiekapital med andra egenskaper Ett företag behöver ibland skaffa nytt kapital och för att attrahera nya aktieägare att satsa pengar i företaget kan man behöva göra vissa anpassningar, förbättra villkoren. Det går dock inte att hur som helst ändra villkoren för de existerande aktieslagen (A- och B-aktier). Däremot kan man införa nya aktieslag, det är ägarna till A- och B-aktier som kan fatta ett sådant beslut. Vanliga aktier kallas för stamaktier, men det finns ytterligare ett aktieslag som numera sällan kommer till användning. Detta aktieslag kallas preferens aktier. Preferensaktien har rätt till utdelning före stamaktier, om utdelningen är begränsad till en viss nivå kallas aktierna för limiterade preferensaktier. Om företaget går i konkurs har preferensaktierna vanligen rätt till återbetalning av kapitalet före stamaktierna. Endast ett fåtal preferensaktier finns i dag tillgängliga på Stockholmsbörsen, de är på väg att förpassas till avdelningen för kuriosa. Konvertibla förlagslån var ett instrument som vann popularitet under 1980-talet, vanligen kallat konvertibler. Ett företag som tar upp ett lån kan samtidigt ge långivarna möjlighet, men inte skyldighet, att teckna en ny aktie till en i förväg fastställd teckningskurs. Eftersom detta inkräktar på stamaktieägarnas rättigheter krävs givetvis beslut om utgivande av konvertibler på en bolagsstämma. Senast när lånet förfaller har långivaren möjlighet att välja mellan att få tillbaka lånebeloppet eller teckna nya aktier. Lånebeloppen motsvarar ofta det belopp som 100 eller 200 aktier kostar att teckna. Villkoren för olika konvertibler kan skilja sig åt, de flesta konvertibler ger långivaren möjlighet att byta ut sina konvertibla lån till aktier redan innan lånet förfaller. Innehavaren av en konvertibel är långivare till företaget fram tills han/hon beslutar sig för att bli aktieägare, eller kräva återbetalning av lånebeloppet. Om huvudintresset från början är att bli aktieägare, blir utlånings momentet ett betungande led. Därför har ett annat instrument tagits fram, förlagslån med avskiljbara teckningsoptioner, vanligen kallat för tecknings optioner. Funktionen är densamma som för konvertibeln, men medan en traditionell långivare tar hand om förlagslånet (lån med säkerhet i företagets tillgångar) är det andra personer som blir ägare till teckningsoptionerna. Teckningsoptioner är fortfarande en vanlig metod att erbjuda anställda möjlighet att bli delägare i företaget. De börsnoterade teckningsoptionerna, som är möjliga att köpa över börsen, krymper dock i antal. Innehavaren av en teckningsoption har möjlighet att teckna en ny aktie i företaget till ett i förväg fastställt pris (teckningskurs). 22 A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N

23 VAD ÄR EN AKTIE? 3 Teckningsoptionen har en begränsad giltighetstid, om innehavaren inte tecknar nya aktier inom denna tid förfaller teckningsoptionen och är värdelös. Detta kan till exempel inträffa om den fastställda teckningskursen är högre än den aktuella börskursen för aktien när optionens giltighetstid löper ut. Värdepapper som inte ger nytt kapital till företagen Stamaktier och preferensaktier är delar av företagets aktiekapital. Konvertibler och teckningsoptioner kan komma att öka företagets aktiekapital om dessa utnyttjas för nyteckning av aktier. På aktiemarknaden förekommer dessutom en mängd värdepapper som har samband med ett företags aktiekurser, dessa värdepapper kommer emellertid inte att påverka aktiekapitalet. Aktieoptioner och warranter är de vanligaste. Aktieoptioner och warranter är så kallade derivatinstrument. Dessa värdepapper är konstruktioner mellan olika aktörer utanför företaget och ändrar inte företagets aktiekapital. I kapitlet om andra placeringar finns en kort beskrivning om optioner och warranter. Mer om optioner och warranter kan man läsa till exempel i Optionshandboken (Johan Tjeder) och i Warranthandboken (Jonas Siljeström). A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N 23

24 FOTO: PETER NORDAHL Du kan spara i olika typer av tillgångar. De viktigaste är aktier, räntebärande placeringar eller ditt eget boende. 24 A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N

25 4 Aktier som kapitalplacering När vi sparar pengar avstår vi från att konsumera, vi skjuter upp detta till ett senare tillfälle. Vi vill ha ersättning för den tid som vi avstår våra pengar, men vi vill även ha kompensation för inflationen som gröper ur köpkraften på de pengar som vi får tillbaka. För att placera pengar i ett riskfritt sparande bör vi få en real ränta och ovanpå detta en ersättning för inflationen. Den reala räntan är således ersättning för att vi avstår pengarna under en viss tid. Vissa placeringar innehåller mer risk, aktier är en sådan placeringsform. Om vi placerar våra sparade pengar i aktier vill vi även ha ersättning för denna extra risk, den ersättningen kalllas för riskpremie och har historiskt sett legat kring 4 5 procent. Realränta + Ersättning för inflation + Riskpremie = Avkastningskrav De senaste åren har inflationen legat kring 2 procent om året, vilket även är regeringens och Riksbankens mål, liksom EU-ländernas målsättning. Summerar vi alla komponenter får vi fram ett avkastningskrav på 9 10 procent för aktieplaceringar i allmänhet. Även om vi inte tänker på avkastningskrav är detta vad som styr värderingen av aktiemarknaden och värdeutvecklingen för den. I klartext betyder ett avkastningskrav på 9 10 procent att aktier (i allmänhet och i genomsnitt) bör växa i värde med 9 10 procent om året. Om aktierna håller denna värdetillväxt har spararen blivit kompenserad för den extra risken. Spararen har fått samma utväxling på sitt kapital som om han/hon valt ett helt riskfritt alternativ som gett 4 5 procents ränta. Ungefär 10 procents tillväxt per år är därför ett vanligt önskemål från aktieägarnas sida. Det finns naturligtvis olika uppfattningar om vad som är ett realistiskt mål för tillväxt på aktiemarknaden. Några bedömare anser att 7 procents långsiktig tillväxt är mer rimligt att vänta sig. Trenden för aktiemarknadens tillväxt har emellertid legat kring procent under lång tid. Utom under de två senaste decennierna då den genomsnittliga tillväxten per år ökat till Värdetillväxt från två håll Värdetillväxt för en aktieägare kan komma från två källor. Dels kan aktiekurserna stiga, dels kan aktierna ge utdelning. Som ett genomsnitt för börsen har utdelningarna i förhållande till börsvärdena legat kring två procent om året. Relationen utdelning mot aktiekurs kallas direktavkastning. Utdelningen är vad aktier avkastar direkt som en utbetalning. Variationen för direktavkastning mellan olika aktier är stor, många aktier ger ingen utdelning alls. Det betyder inte att aktieägarna i all framtid kommer att avstå från utdelning. Men under en viss tid prioriterar aktieägarna att företaget behåller eventuella vinster för att kunna växa snabbare. A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N 25

26 4 AKTIER SOM KAPITALPLACERING Stockholmsbörsen Utveckling för Stockholmsbörsen sedan januari 1980 (index = 100 den 1 januari 1980). Källa: JCF Factset Stockholmsbörsen logaritmisk skala Med en logaritmisk skala blir varje procentuell förändring lika stor. Detta diagram visar också en riktig bild av Stockholmsbörsen men med mindre dramatik. Källa: JCF Factset 26 A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N

27 AKTIER SOM KAPITALPLACERING 4 Stockholmsbörsen exklusive it- och telekomaktier Den kraftiga övervärderingen av IT-, Internet och telekomaktier påverkade hela Stockholmsbörsen. Resten av börsen har visat en mer normal uppgång och nedgång till år 2003 för att därefter återhämta sig. Källa: JCF Factset 15 procent om året. Genomsnittssiffror brukar också vara svåra att upptäcka om man inte letar speciellt efter dessa. Studera diagrammen på föregående sida som visar OMXSindex utveckling sedan Diagrammen visar en dramatisk kursuppgång sedan Den beryktade börskraschen 1987 syns bara som ett hack i kurvan och så är det när man ser på utvecklingen i ett långt perspektiv. Vissa år har aktier inte alls levt upp till avkastningskravet (cirka 10 procent om året), andra år har tillväxten överträffat kraven med råge. De senaste decenniernas snabbare genomsnittliga tillväxt är inte självklart en ny trend, mätperioden är allt för kort. Det kan vara en tillfällig avvikelse från den långsiktiga trenden på procent. Klart är emellertid att aktiemarknaden är prissatt på ett sådant sätt att aktiernas värde ska kunna växa med 10 procent om året. Men det gäller om aktiemarknaden är korrekt prissatt i utgångsläget. Den högre tillväxten för aktier än för Årlig förändring i procent räntebärande placeringar hänger alltså ihop med att det finns en risk, aktiers värde kan fluktuera. Denna risk är invägd i priset på aktier. Hur man kan hantera och minimera denna risk kommer vi att gå igenom i nästa kapitel. Avkastningen på aktier avviker vissa år markant från den långsiktiga trenden som är procent. Källa: Stockholmsbörsen A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N 27

28 FOTO: PETER NORDAHL Det finns risker med nästan allt du gör. Men det finns kloka sätt att hantera risker, som till exempel att bära hjälm när man ska på cykelutflykt, eller lära sig förstå riskmomenten när man placerar i aktier och fonder. 28 A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N

29 5 Risker och möjligheter Det finns en risk förknippad med aktieplaceringar, den går inte ta bort eller att bortse från. Risken med aktieplaceringar är att värdet på aktien kan sjunka, en aktie kan till och med bli värdelös om företaget går i konkurs. Men även framgångsrika företag kan ha aktier vars värde fluktuerar över tiden. eftersom inget nytt har hänt med bolaget, endast aktiekursen har sjunkit. Vi tror att kursen kan nå 230 kronor inom två år. Skulle detta inträffa har investeringen gett en avkastning på 35 procent, eller 17,5 procent per år. Det är en avkastning som ligger över aktiemarknadens genomsnitt och som kan kompensera den högre risken. Pris i dag Högsta troliga värde Värdet på aktien beror inte enbart på hur lyckosamt företaget är, det finns faktorer utanför företaget som påverkar aktiekursen. Att förstå riskerna med aktieplaceringar är därför ett centralt begrepp. Det går aldrig att eliminera alla risker med aktier. Det är heller inte önskvärt. I priset på aktier finns nämligen ett riskavdrag gjort, det är så prissättningen fungerar på aktiemarknaden. Skulle det inte finnas en risk med aktier så skulle priset på alla aktier vara betydligt högre än i dag. Genom att hantera de risker som finns på ett klokt sätt kan man få en god avkastning på sina aktier samtidigt som risknivån hamnar inom en acceptabel nivå. En grundläggande princip för all form av kapitalplacering är att en rationell placerare kräver ersättning för risk. Ju högre risken är, desto högre ersättning kräver placeraren. Kompensationen för en högre risk kan bara lämnas genom att priset på investeringen sänks. Följande exempel visar en del av beslutsunderlaget för en investering i en aktie. Bedömningen som gjorts är att aktien kan nå kursen 230 kronor om två år. Risknivån i aktien och företaget är högre än börsens genomsnitt. Betalar vi 200 kronor för aktien ger detta en avkastning på 15 procent, dvs 7,5 procents årlig avkastning. Trots att aktien har en högre risk än aktiemarknaden i genomsnitt skulle detta inköpspris ge en lägre avkastning än börsens genomsnitt. Ersättningen (avkastningen) är inte tillräcklig för att kompensera för risken. Vi får ett nytt tillfälle att köpa aktien, till kursen 170 kronor. Bedömningen är den samma Avkastning på investeringen 15 % 35 % Exemplet är givetvis förenklat, men visar att högre risk kräver högre avkastning för att aktieägaren ska bli kompenserad. Men risk är inget entydigt begrepp. Vissa människor upplever risk starkare än andra människor trots att de ställs inför samma val. Vi har olika stor riskaversion. Dessa personliga egenskaper är inget som låter sig fångas in i aktievärderingar. I stället brukar man föreslå att placeraren ska välja en sammansättning för sina placeringar så att denne känner sig lugn. I aktiesammanhang är risk ett mått på aktiers rörlighet, en aktie vars kurs svänger kraftigt sägs vara volatil. Eftersom alla aktier rör sig vill man relatera denna rörlighet till något som A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N 29

30 5 RISKER OCH MÖJLIGHETER 1. Sätt mål för ditt sparande i aktier och aktiefonder var långsiktig 2. Investera regelbundet 3. Kontrollera riskerna 4. Var försiktig med belåning 5. Håll dig välinformerad och följ inte råd okritiskt 6. Gör din egen analys 7. Sätt upp regler för när du ska omplacera Aktiespararnas Gyllene Regler är normalt. Detta normala är vanligen Stockholmsbörsens OMXS-index, hur detta genomsnittsmått är konstruerat kan man läsa i kapitlet om Index. Aktiespararnas Gyllene Regler ger en bra vägledning om hur man kan minska riskerna med aktieägandet. 1. Sätt ett mål för ditt sparande i aktier och aktiefonder var långsiktig Innan man investerar bör man ha ett mål för sparandet. Målsättningen avgör hur man bör placera för att kunna nå sina mål. Men målen ska vara realistiska och ta hänsyn till de personliga omständigheterna. En ung person som börjar spara i aktier har i allmänhet längre tids sparande framför sig. En yngre sparare kan därför ta högre risker, ha en större andel aktier i sitt totala sparande. Över den längre tidsperioden kommer aktiemarknadens svängningar att betyda mindre än de gör under en kortare spartid. De vanligaste målen för att spara i aktier är för att få kapital till en större investering i framtiden, till exempel en bostad, eller för att skapa en ekonomisk buffert eller för att trygga ålderdomen. Olika människor har olika attityd till risk, vilket också ska vägas in både i målsättningen och vid valet av metod. Några prioriterar en hög kapitalttillväxt och är villiga att ta en högre risk i sina investeringar. De är kanske inte beroende av löpande inkomster från sina investeringar. Som placerare brukar sådana personer betecknas som aggressiva (något som inte har med humöret att göra, endast en beteckning på placeringsfilosofin). Andra ser hellre att sparkapitalet ger en löpande avkastning. Ränteinkomster och aktieutdelningar är då viktiga. Tillväxten av kapitalet är inte ett prioriterat mål. Sådana placerare brukar benämnas försiktiga. Det stora flertalet placerare vill ha ett mellanting, både kapitaltillväxt och en viss årlig avkastning. Personer med denna inriktning brukar kallas för balanserade. På lång sikt stiger aktier i värde. All statistik visar detta, men det finns även gott om rationella skäl för detta. Alla börsföretag (med få undantag) har som målsättning att expandera, vilket också aktieägarna kräver. För att visa tillväxt måste ett företag till att börja med växa snabbare än landets ekonomi, dvs BNP som växer med 2 4 procent om året. Riktig tillväxt innebär en expansion utöver detta. Alla framgångsrika aktieägare, med få undantag, har haft en mycket långsiktig inställning till sina placeringar. Det är genom att äga aktier i bra företag under lång tid som de största förmögenheterna har skapats. 30 A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N

31 RISKER OCH MÖJLIGHETER 5 1 Årlig avkastning 2. Investera regelbundet Naturligtvis vore det bäst om man kunde investera ett större belopp när aktiemarknaden var i ett bottenläge och sedan sälja när marknaden vänder uppåt igen. Därefter inväntar man ett nytt bottenläge för att köpa tillbaka aktierna för att vara med på nästa uppgång. Det är en taktik som många professionella förvaltare har försökt sig på, utan att lyckas någon längre tid. För att kunna avgöra om framgången beror på tur eller skicklighet krävs en lång undersökningsperiod, 20 år eller mer. Den som kan lyckas fullt ut med denna timing besitter egenskaper som inte tillhör de vanliga, jämförbara med Björn Borgs respektive Ingemar Stenmarks talanger inom sina områden. Ju längre tid aktierna ägs, desto högre är sannolikheten att den årliga avkastningen närmar sig marknadens genomsnittliga avkastning på procent om året. En betydligt enklare metod är därför att investera regelbundet över en längre tidsperiod, över flera år. Ibland köper man aktier till högre kurser, ibland kan man köpa till lägre kurser. Över en lång tidsperiod kommer detta inte att ge så stor skillnad på det totala kapitalet. 3. Kontrollera riskerna Det finns två viktiga riskmoment i aktieplaceringar. Den ena risken är att en enskild aktie utvecklas dåligt på börsen, detta kallas för bolagsrisk. I all företagsamhet finns mängder av osäkerhetsmoment och risker, företagen själva kan inte gardera sig för allt vad som kan hända. Konkurrenterna kan ha, hittills för oss okända, planer som kan rubba positionen för det företag som vi äger aktier i. Ny lagstiftning, ändrade konjunkturer, räntor eller nya skatteregler kan påverka företaget. Riskerna finns på många håll runt omkring företaget. För framgångsrika företag finns vanligen även rader av nya möjligheter. Så är verkligheten för företagen och detta smittar av sig på aktierna. Bolagsrisken kan vi hantera genom att äga flera olika aktier. Placera därför i företag av olika storlek fördelat på åtminstone 5 6 branscher. Att spara i fler aktier än 20 minskar inte bolagsrisken i någon nämnvärd utsträckning. Det är emellertid viktigt att tänka på att sprida placeringarna mellan olika branscher. Med 20 IT-aktier i portföljen har man till exempel inte åstadkommit någon riskspridning, IT-aktierna är i grunden beroende av samma faktorer. Den andra risken är att hela aktiemarknaden utvecklas dåligt under en period. Detta kallas för marknadsrisk. Den risken hanterar vi genom att ha placeringar på flera olika håll, inte enbart aktier. Hur fördelningen av sparkapitalet ska vara finns inget entydigt svar på, det är upp till en själv att avgöra. I diagrammen på nästa sida visas exempel på vad som kan vara en lämplig mix för olika placeringar. Uppdelningen har gjorts efter investerarnas personlighet, dvs inställning till risk. Alltså samma faktorer som bestämmer målsättningen. För- A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N 31

32 5 RISKER OCH MÖJLIGHETER Personlig inställning till risk Diagrammet visar lämplig placceringsmix utifrån investerarens personlighet, dvs personens inställning till risk. delningen av tillgångsslag visar hur målsättningen ska omsättas i praktiken. Procentsatserna ska tas som ungefärliga angivelser, det finns ingen absolut sanning som är den rätta. Det är egentligen endast yngre sparare (20 40 år) och som har en aggressiv syn på sina placeringar, som kan vara helt inriktade på aktier. Den långa återstående spartiden kommer att kompensera en stor del av den ökade risken, en risk som de är beredda att ta. Riskspridning innebär att man samtidigt tar hänsyn till bolagsrisken (äger flera olika aktier) och marknadsrisken (har flera olika tillgångsslag). Bolagsrisk Marknadsrisk Risk Risken att enskilda aktier ska utvecklas dåligt kan man gardera sig mot genom att äga fler aktier. Marknadsrisken, att hela aktiemarknaden ska utvecklas dåligt, garderar man sig mot genom att ha sparkapitalet fördelat på flera tillgångsslag. Bolagsrisk Marknadsrisk Antal olika aktier 4. Var försiktig med belåning Aktieplaceringar är ett alternativ för att få tillväxt på sitt sparkapital, alltså en sparform. Att låna pengar för att spara är en logisk kullerbytta. Den ränta som man får betala för att låna är högre än 32 A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N

33 RISKER OCH MÖJLIGHETER 5 1 Belåning vid aktieköp Totalt innvesterat kapital Procentuell förändring När man lånar till aktier vill man utnyttja den så kallade hävstångseffekten för att nå en bättre utväxling på det placerade kapitalet. Men hävstångseffekten ger också dramatiska konsekvenser om placeringarna sjunker i värde. den ränta man kan få om man placerar pengarna i räntebärande papper (obligationer) eller på ett högavkastande räntekonto. För att få en avkastning som är högre än låneräntan måste man vara beredd att öka risknivån. Det är en grundregel. För den enskilde aktieägaren kan det emellertid finnas tillfällen då det kan kännas befogat att ta upp lån för att köpa aktier. Det är en individuell fråga. Lånets storlek ska naturligtvis avpassas efter ens egna ekonomiska förutsättningar, inkomst, andra tillgångar och attityd till risk. När man lånar pengar till aktieköp vill man utnyttja den så kallade hävstångseffekten och få bättre utväxling på de egna sparpengarna man placerar. I diagrammet visas effekten när man lånar kronor och satsar i egna pengar för att köpa aktier för sammanlagt kronor. Om placeringarna ökar med 30 procent blir det totala värdet kronor, medan lånet fortfarande är kronor. Den egna andelen av det totala värdet är kronor jämfört med de satsade kronorna, dvs. en värdestegring på 100 procent. Hävstångseffekten verkar även åt andra hållet. Om placeringarna sjunker med 30 procent i värde från har man totalt kronor i aktier. Lånet påverkas inte av kursnedgången utan är fortfarande kronor. Den egna insatsen på kronor är borta. 5. Håll dig välinformerad och följ inte råd okritiskt Som aktieägare är man delägare i ett företag och som delägare bör man följa med vad som händer med företaget och dess omvärld. På aktiemarknaden premieras de aktieägare som har kunskap och intresse. Följ med vad som händer, i synnerhet i de bolag som du äger aktier i, läs årsredovisningar och delårsrapporter. Det är aldrig fel att lyssna på råd, inte om aktier heller. Och det finns många som ger råd om aktier, i tidningar, på banker och fondkommissionärer. Alla råd är inte lika bra, vilket man upptäcker med tiden. En stor del av alla råd är rekommendationer att köpa en viss aktie. Det är lönsammare för en bank A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N 33

34 5 RISKER OCH MÖJLIGHETER eller fondkommissionär att ge en köprekommendation än en säljrekommendation. Om köprådet avser en aktie som inte är allmänt spridd hos kundkretsen kommer köprådet att ge många nya affärstillfällen när kunderna ska köpa dessa aktier. Om säljrådet avser en aktie som bara ett fåtal av kunderna har, så ger detta inte några affärer. Man kan inte sälja något man inte äger. Även om man inte lyder alla råd (och det ska man inte) kan det vara lärorikt att se på de motiveringar och antaganden som ligger bakom rådet. 6. Gör din egen analys Ingen människa går till sin matbutik och plockar ner varor i korgen helt på måfå, utan att bry sig om pris eller innehåll. Aktier ska inte heller köpas helt på måfå. När man satsar pengar i ett företag (som man gör när man köper aktier) bör man kunna svara på följande frågor: Vad gör företaget? Hur ser affärsmodellen ut? Tillverkar man något, är man återförsäljare, säljer man tjänster eller annat? Vilken bransch finns före - taget i? Hur ser framtiden ut för branschen? Är branschen i tillväxt, mogen eller på nedåtgående? Varför köpte jag aktier i just det företaget? Hade företaget någon specialitet som det var ensamt om? Det är genom att äga aktier i bra företag under lång tid som de största förmögenheterna har skapats. Ovanstående frågor är knappast analys, bara några ganska självklara fakta som man bör veta om ett företag som man är aktieägare i. En analys innebär att man väljer uppgifter och nyckeltal så att aktier i olika företag kan jämföras. Använd Aktiespararnas analysverktyg. För analys av aktier har Aktiespararna tagit fram ett unikt analysprogram som heter Hitta kursvinnare. Programmet och analysmodellen finns beskrivna i en särskild bok, Hitta Kursvinnare, av Anders Haskel. För fonder har Aktiespararna tagit fram Råd för sparande i aktiefonder, se kapitlet om hur man väljer fonder. 7. Sätt upp regler för när du ska omplacera Som aktieägare är du visserligen delägare, men du måste inte alltid följa bolagets upp- och nedgångar. Aktiekurser kan utvecklas på ett sätt som vi inte har räknat med. I stället för att passivt bara följa med i värdeförändringarna kan man skapa egna regler för att göra omplaceringar. En aktie som utvecklats mycket starkt kan till exempel bli din portföljs helt dominerande innehav. Risken för portföljens totala värde har ökat eftersom den är starkt beroende av utvecklingen för ett enda företags aktier. En regel kan till exempel vara att sälja en del aktier så att ett aktieslag inte utgör mer än procent av hela värdet. I många aktieportföljer finns aktier som sjunkit kraftigt i värde och i de flesta fall ligger de kvar som surdegar. Genom att skapa regler (och följa dessa), till exempel sälja en aktie så fort den sjunkit med 25 procent i värde, kan man minimera förlusterna. De frigjorda pengarna efter försäljningen kan placeras i någon/ några andra aktier som har bättre förutsättningar. Fördelarna med portföljtänkandet, flera olika aktieslag, gör sig åter gällande vid omplaceringar eftersom reavinster och reaförluster kan kvittas så att man därigenom inte betalar skatt i onödan. 34 A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N

35 RISKER OCH MÖJLIGHETER 5 A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N 35

36 FOTO: PETER NORDAHL Med olika lönsamhetsmått kan du jämföra börsföretagen med varandra. 36 A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N

37 6 Företagsekonomi En aktie är en ägarandel i ett företag. Alla aktieägare är delägare i företaget och företagets ekonomiska ställning och resultat har betydelse för aktiens värde. Några grundläggande företagsekonomiska begrepp är därför bra att känna till. Den ekonomiska ställningen Aktiekapitalet är den insats som aktieägarna har tillfört företaget. Aktiekapitalet tillhör företagets egna kapital, men andra medel kan också hänföras hit. Ett företag som redovisar vinst kan behålla delar av vinsten för att utveckla verksamheten. Det egna kapitalet kan således vara större än aktiekapitalet, i synnerhet om företaget visat vinst under många år. För att göra investeringar i anläggningar, bygga upp ett varulager eller genomföra andra åtgärder kan företaget också ta upp lån. Balansräkning Företagets balansräkning består av två delar. På den ena sidan finns de tillgångar som företaget har, på den andra sidan visas hur företaget har fått kapital för att kunna skaffa dessa tillgångar. De båda sidorna av balansräkningen är på öret lika stora, de balanserar varandra, därav namnet balansräkning. Det egna kapitalet är således ingen skuld bara för att det finns tillsammans med skulderna, det visar att en del av kapitalet för att skaffa tillgångarna har kommit från aktieägarna eller från företagets egna vinster. För långivare till företaget är det intressant att se relationen Tillgångar Mkr Skulder och eget kapital Mkr Anläggningstillgångar 500 Eget kapital 300 Omsättningstillgångar 200 Långfristiga skulder 200 Kortfristiga skulder 200 Balansomslutning 700 Balansomslutning 700 mellan företagets egna kapital och de lån som företaget har. I tabellen nedan är det egna kapitalets andel av den totala finansieringen (balansomslutningen) 300/700 eller knappt 43 procent. Det kallas för soliditet. Det egna kapitalet består i exemplet av aktiekapital på 100 Mkr och balanserade (kvarhållna) vinster på 200 Mkr. Företaget har 1 miljon aktier med ett nominellt värde på 100 kronor, men varje aktie har 300 kronor av företagets egna kapital. Som aktieägare är vi intresserade av att se värdet per aktie. Lönsamhet Vi använder olika lönsamhetsmått för att kunna följa utvecklingen under en längre period för ett visst företag. Lönsamhetsmåtten kan också användas för att jämföra olika företag med varandra. Grundprincipen är enkel, aktieägare är villiga att betala ett högre pris för aktier i ett företag med hög lönsamhet än för aktier i ett företag med lägre lönsamhet. Detta gäller om företagen i övrigt är likvärdiga. Ett ofta använt mått är marginal, som visar relationen mellan vinsten före skatt och företagets försäljning. Använder man vinsten efter skatt som mått kallas det för nettomarginal. Ett annat intressant lönsamhetsmått för aktieägare är avkast- A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N 37

38 6 FÖRETAGSEKONOMI Resultat Företagets resultat kan mätas på många nivåer och olika resultatmått används för skilda ändamål. En förenklad resultaträkning ser ut på följande sätt: Mkr Försäljning 600 Kostnad för sålda varor 300 Bruttovinst 300 Rörelsens kostnader 150 Rörelseresultat 150 Avskrivningar 50 Rörelseresultat efter avskrivningar 100 Finansnetto 24 Resultat efter finansnetto 76 Skatt 21 Resultat efter skatt 55 Som aktieägare är vi intresserade av resultatet efter skatt, det är den vinst som företaget disponerar och kan dela ut till aktieägarna eller behålla i företaget. Resultaträkningen i exemplet ger oss en hel del information om företaget. Vi får veta att kostnaden för varorna som säljs är 50 procent av försäljningen (300/600) och att när företaget har betalat löner och andra kostnader (för försäljning, administration och annat) har det förbrukat 75 procent av försäljningsintäkterna (450/600). De fasta tillgångar (maskiner, fastigheter etc) som företaget har, förslits och måste senare ersättas. Detta fångas upp i avskrivningarna. Vidare måste företaget betala räntor för de lån som tagits upp, vilket syns i finansnettot som är nettot av de räntor som företaget betalar och de räntor som företaget får in (på bankkonton eller andra placeringar). När alla kostnader är betalda har företaget kvar 76 Mkr innan skatten ska betalas och efter skatt blir resultatet 55 Mkr. Om företaget har 5 miljoner aktier blir vinsten per aktie 11 kronor (55/5 = 11). ningen på eget kapital. Då jämförs resultatet efter skatt med det egna kapitalet. Om resultatet är 55 Mkr och det egna kapitalet är 500 Mkr ger resultatet en avkastning på det egna kapitalet på 11 procent. En avkastning på 11 procent är betydlig högre än vad en aktieägare skulle få om pengarna placerades på banken. Så här kan marginalen användas som mått för att uppskatta ett företags vinster de kommande åren, se tabellen nedan. Genom att studera hur marginalerna varit ett antal år bakåt i tiden kan Marginal visar lönsamhet i förhållande till försäljning p 2001 p Försäljning Mkr Resultat efter finansnetto Mkr Marginal % , ,2 10,3 Vinst/aktie kr 6,00 6,00 7,50 8,00 9,00 10,00 man få en uppfattning om vad som är en normal marginal för företaget eller branschen. Om inget speciellt inträffat kan man i vissa fall anta att marginalerna kommer att ligga kvar i ungefär samma nivå. Återstår då att beräkna hur försäljningen kommer att utvecklas de kommande åren. I exemplet har företaget haft en stabil försäljningstillväxt på 10 procent varje år. Antalet aktier är 10 miljoner, vinsten per aktie framgår av tabellen. Genom att bryta ned olika företagsuppgifter och redovisa dessa per aktie kan vi jämföra 38 A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N

39 FÖRETAGSEKONOMI 6 Lönsamhet i förhållande till kapital Företag A Företag B Per aktie i A Per aktie i B Försäljning Mkr 500 Mkr 1000 kr kr Vinst efter skatt Mkr 100 Mkr 60 kr 200 kr Nettomarginal % Eget kapital Mkr 250 Mkr 600 kr 500 kr Avkastning på eget kapital % företag av olika storlek med varandra. Som aktieägare är vi intresserade av hur det ser ut på aktienivå. Vi jämför två företag. Företaget A omsätter 25 miljarder kronor per år, företag B omsätter 500 miljoner kronor per år. I företag A finns 25 miljoner aktier och i företag B finns aktier. Mätt per aktie visar det sig att företag B inte alls är mindre än företag A, och lönsamheten mätt som marginal och avkastning på eget kapital är väsentligt högre. Hur skillnader i lönsamhet påverkar värderingen av aktierna på börsen återkommer vi till i kapitlet om Aktievärdering. Grundprincipen är enkel, aktie- ägare är villiga att betala ett högre pris för aktier i ett företag med hög lönsamhet än för aktier i ett företag med lägre lönsamhet. A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N 39

40 FOTO: PETER NORDAHL Är en nyemission till lägre kurs än aktuell börskurs alltid förmånlig? 40 A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N

41 7 Aktiematematik Ett företags egna kapital är ständigt föremål för förändringar, nya vinster fyller på det egna kapitalet och förluster minskar det. Det är en naturlig följd av företagets verksamhet. Det finns andra tillfällen då företagets ägare fattar beslut om förändringar och det måste alltid göras av en bolagsstämma. Vanligast är beslut om aktieutdelningar. En aktieutdelning innebär att företaget för över en del av de intjänade vinsterna till aktieägarna. Man kan säga att aktieutdelningar är det slutliga målet med all företagsamhet, ägarna till företaget ska ta del av de vinster som företaget gör. Det var ju av den anledningen som ägarna en gång i tiden sköt till riskkapital (aktiekapital) till företaget. Alla aktier ska ha samma rättigheter, det är en av grundpelarna i Aktiebolagslagen. Undan taget är röstvärdet som kan skilja sig åt. Aktiernas lika rättigheter innebär att alla beslut som fattas om förändringar i företagets kapital ska gälla för samtliga aktier. Lika viktigt är det att bestämma vilka som är ägare till aktierna, om aktierna omsätts i stora mängder varje dag kan det uppstå problem med detta. Därför bestäms en avstämningsdag när en förändring ska genomföras. Det betyder att de som är aktieägare en viss dag har rätt till utdelning eller annan rättighet. Men egentligen tillhör rättigheten aktien (och indirekt ägaren till aktien). Efter avstämningsdagen se pareras rättigheten (utdelningen eller annan förmån) från aktien. Efter avstämningsdagen noteras aktien på börsen exklusive utdelning, om aktieägaren säljer aktien därefter kommer han/hon ändå att få utdelningen utbetald till sig eftersom han/hon var ägare på avstämningsdagen. Att vissa rättigheter är förknippade med aktien har betydelse när vi ska beräkna värdet av våra aktieinnehav. De två minst komplicerade förändringarna är split och fondemission. Split En split innebär att antalet aktier i företaget ökar, i övrigt ändras ingenting. Om ett företag som har 1 miljon aktier gör en split 2:1 blir antalet nya aktier 2 miljoner. En aktieägare som innan splitten hade 100 aktier får efteråt 200 aktier. Om aktiekursen innan splitten var 250 kronor bör aktiekursen efteråt vara 125 kronor, om inget annat har inträffat som bör orsaka en ändring av aktiekursen. Anledningen till varför företag genomför split kan vara att aktien har nått en hög kursnivå och värdet av en normal börspost om till exempel 100 aktier har nått ett högt belopp. Handeln med hela börsposter kan försvåras på grund av detta. Ett exempel på sådana splittar är Nokia-aktien som delats i 4 aktier både 1999 och Den som ägde 100 aktier i Nokia 1997 har numera aktier i Nokia. Split är mycket vanligt förekommande på den amerikanska aktiemarknaden och brukar betecknas som bonusaktier. Det är dock svårt att inse var bonuseffekten ligger i en split 4:1, i stället för en aktie har aktieägaren fått fyra aktier som vardera är värd en fjärdedel av den gamla aktien. En sammanläggning av aktier kan också ske, vilket brukar kalllas för omvänd split. Bolagsstämman kan besluta till exempel att A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N 41

42 7 AKTIEMATEMATIK Split Före split 2:1 Efter split 2:1 Totalt eget kapital 100 Mkr Totalt eget kapital 100 Mkr Varav aktiekapital 50 Mkr Varav aktiekapital 50 Mkr Antal aktier Antal aktier aktier ska läggas samman till 1 aktie. En vanlig anledning är att aktiekursen noteras i mycket låga nivåer, en börspost i aktien (vanligen 100 eller 200 aktier) har ett lågt värde. Fondemission Har stora likheter med split, aktieägaren får sitt innehav fördelat på fler aktier. En del av företagets intjänade vinstmedel omvandlas dock samtidigt till aktiekapital. I praktiken innebär detta ingen skillnad för aktieägaren som ändå har tillgodoräknat sig sin andel av det totala egna kapitalet. Om en fondemission genomförs till villkoren 1:2 betyder det att för två gamla aktier får aktieägaren en ny aktie, dvs två aktier blir tre. Anledningen till att fondemissioner genomförs kan vara att företaget önskar knyta en del av kapitalet fastare. Split och fondemission är Fondemission okomplicerade så till vida att aktieägarna inte behöver ställa upp med nytt kapital. Antalet aktier på deras VP-konton (eller depåer) ökar utan att någon speciell bevakning eller åtgärd behöver vidtas. Ibland inträffar det att aktieägaren inte har aktier som är jämnt delbara med villkoren för fondemissionen, då uppstår delrätter. Exempel: Aktieägaren har 37 aktier och aktien ska delta i en fondemission där en ny aktie ges för två gamla (fondemission 1:2). För 36 aktier får aktieägaren 18 nya aktier och har totalt 54 aktier. Den 37:e aktien räcker inte för en ny aktie i fondemissionen. Den 37:e aktien ger en delrätt i fondemissionen som aktieägaren kan sälja. Alternativt kan aktieägaren köpa ytterligare en delrätt och få en aktie till i fondemissionen. Handel med enstaka delrätter är kostsamma för de flesta aktieägare eftersom banker och Före fondemission 1:2 Efter fondemission 1:2 Totalt eget kapital 100 Mkr Totalt eget kapital 100 Mkr Varav aktiekapital 50 Mkr Varav aktiekapital 75 Mkr Antal aktier Antal aktier fondkommissionärer tar ut ett minimicourtage vid varje transaktion. För att underlätta hanteringen av udda antal aktier brukar bolagsstämman, samtidigt med beslutet om emissionen, besluta att udda delrätter säljs på marknaden och likviden för dessa sätts in på aktieägarens avkastningskonto (eller den depå som aktieägaren angivit). Nyemission En nyemission innebär att aktieägarna skjuter till nytt kapital till företaget i utbyte mot nya aktier. Aktiekapitalet ökar genom ny emissionen samtidigt som antalet aktier ökar. En ny emission innebär att aktieägaren måste fatta beslut, satsa nya pengar eller på annat sätt bevaka sina intressen. En nyemission skulle vara en tämligen okomplicerad företeelse om de nya aktierna tecknades till exakt den börskurs som de gamla aktierna står i. Då skulle det handla om att övertyga aktieägarna att öka sitt placerade kapital i ett visst företag till samma villkor som om de hade köpt fler aktier över börsen. Men för att förmå aktieägarna att satsa nya pengar måste man motivera tydligt varför mer kapital behövs. Ett prospekt som beskriver nyemissionen måste tas fram och presenteras för bolagets aktieägare. Det förflyter av praktiska skäl en tid från beslutet om ny emission har fattats, tills den 42 A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N

43 AKTIEMATEMATIK 7 1 är genomförd och under den tiden kan aktiekursen sjunka. Om teckningskursen för nyemissionen satts till 100 kronor per ny aktie, medan kursen på de befintliga aktierna är 80 kronor, skulle knappast någon aktie ägare teckna nya aktier. Det skulle vara mer förmånligt att köpa flera aktier över börsen om man ville öka sitt ägande. Teckningskursen kan inte heller sättas lägre än aktiens nominella värde (det belopp som ingår i företagets aktiekapital). Teckningskursen vid en ny - emis sion sätts nästan undantagslöst lägre än den aktuella börskursen och man vill ha en god marginal. Det innebär att det uppstår en förmån, nya aktier kan tecknas till en lägre kurs än vad man får betala för aktien vid köp över börsen. Denna förmån, rätten att teckna aktier, knyts till de befintliga aktierna (och gynnar ägarna av dessa aktier). Beslut på bolagsstämman När bolagsstämman fattar beslut om en nyemission finns det en rad frågor som ska besvaras. Viktigast är hur stort kapitalbehovet är. Därefter ska man ta ställning till hur många aktier som ska emitteras. Antalet nya aktier sätts i relation till samtliga befintliga aktier i företaget. En nyemission till villkoren 1:5 betyder att för varje femtal aktier man äger har man rätt att teckna en ny aktie till den fastställda teckningskursen. Aktieutdelningar är det slutliga målet med all företagsamhet, ägarna till företaget ska ta del av de vinster som företaget gör. Villkoret 1:3 innebär att man för varje tretal aktier har rätt att teckna en ny aktie. Bolagsstämman ska fatta beslut om: Hur stort nytt kapital som ska anskaffas genom ny emissionen. Till vilken kurs de nya aktierna ska tecknas och därmed hur stort antal nya aktier som måste ges ut (emitteras). Till vilka villkor som de gamla aktieägarna ska delta i nyemissionen. Teckningstiden ska fastställas, den tid som aktieägarna har på sig att avgöra om man vill teckna nya aktier eller inte. Likviddagen ska bestämmas, den dag då betalning av de nya aktierna ska ha gjorts. Vidare ska en avstämningsdag bestämmas, de aktieägare som är registrerade ägare på denna dag har rätt att delta i nyemissionen. Eftersom en nyemission regelmässigt sker till lägre kurs än aktuell börskurs är det en förmån att delta i nyemissionen. Förmånen knyts till aktien, men efter avstämningsdagen separeras den och kallas teckningsrätt. Om aktieägaren säljer sina aktier efter avstämningsdagen men behåller teckningsrätterna kan han eller hon ändå delta i nyemissionen till de beslutade villkoren. En aktieägare kan även besluta att sälja teckningsrätterna, men behålla de gamla aktierna. Efter avstämningsdagen lever aktien och teckningsrätten sida vid sida. Värdet på teckningsrätterna noteras också på börsen och i tidningarnas börstabeller kan man återfinna dessa bland övriga noteringar. Om teckningsrätten inte har utnyttjats senast på likviddagen förfaller den och är värdelös. Ett nytt värdepapper uppstår teckningsrätt Om deltagandet i nyemissionen är en fördel, måste det inverka negativt på de gamla aktiernas värde. Så är det också. Men eftersom alla aktier ger rätt att delta i nyemissionen har detta ingen betydelse för aktieägaren. Den negativa inverkan på de gamla aktierna uppvägs av fördelarna med de nya aktierna. På aktiemarknaden sker en direkt anpassning av aktiekurserna när nyemissionen genomförs, när teckningsrätterna frånskiljs A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N 43

44 7 AKTIEMATEMATIK från aktierna efter avstämningsdagen sjunker värdet på de noterade aktierna (om nyemissionsvillkoren innebär en fördel). Ett värde på teckningsrätten noteras separat efter avstämningsdagen. Summan av värdet för teckningsrätten och den gamla aktien bör vara detsamma som värdet på den gamla aktien före ny emissionen, om alla förutsättningar i övrigt är desamma. Skulle värdet av teckningsrätterna noteras för lågt finns det möjligheter till arbitrage (riskfri vinst) och det utnyttjas av aktiemarknaden. Risken för felprissättningar av de gamla aktierna och teckningsrätterna är därför ganska små, så vida det inte berör en aktie där handeln är mycket sporadisk eller där framtidsutsikterna är ovissa. Då är det kanske andra frågor än värdet på teckningsrätterna som aktieägarna i första hand ska ställning till. Det kan ändå vara bra att känna till hur värdet beräknas för de gamla aktierna och teckningsrätterna i en nyemission. Följande exempel får illustrera effekterna av en nyemission om vi antar att inga andra händelser påverkar aktiekursen. Exemplet Teledata Företaget Teledata vill genomföra en nyemission för att få in 400 Mkr till att expandera. Teledata har innan nyemissionen 5 miljoner aktier som noteras till 220 kronor på börsen. Teledatas börsvärde är således Mkr (220 kr x 5 miljoner aktier). Teledata beslutar om en nyemission där varje tvåtal aktier ger rätt att teckna en ny aktie till kursen 160 kronor. Teckningskursen är således satt med en marginal till börskursen som var 220 kronor. Nyemissions - vill koren anges som: Nyemission 160 kronor 1:2. Antalet aktier i Teledata kommer att öka till = aktier. Så här ser ställningen ut för en aktieägare som hade 200 aktier och som deltar i nyemissionen. Antal aktier Kurs Värde Gamla aktier Nytecknade aktier Totalt Efter deltagande i nyemissionen har aktieägaren 300 aktier till ett värde av kronor, det genomsnittliga värdet för dessa aktier är således 200 kronor (60 000/300). Förutsatt att aktieägaren är villig att öka sin insats i företaget, har värdet av Formel: Börsvärdet av innehavet före emissionen (44 000) + insatsen vid nyemissionen (16 000) dividerat med det totala antalet aktier som ägs efter nyemissionen. hans investering bevarats om aktiekursen efter nyemissionen är 200 kronor. Det rimliga värdet efter en nyemission är enklast att beräkna enligt formeln nedan till vänster: BTA, ännu ett värdepapper Efter en genomförd nyemission registreras inte de nya aktierna omedelbart på VP-kontot eller aktiedepån. När man utnyttjat sina teckningsrätter för att teckna en ny aktie registreras först aktierna med beteckningen BTA, vilket betyder Betald Tecknings- Aktie. Det är av formell karaktär, PRV ska godkänna att emissionen gått riktigt till. BTA-aktierna byts sedan ut till vanliga aktier. Beteckningen BTA för aktierna har ingen praktisk betydelse för aktieägaren, BTA-aktier kan säljas på samma sätt som vanliga aktier men ur skattesynpunkt är BTA ett eget värdepapper. Formeln för att beräkna teckningsrättens värde: Aktiens värde efter ny emission emissionskursen (teckningskursen) /dividerat med antalet teckningsrätter som krävs för att teckna aktien. 44 A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N

45 AKTIEMATEMATIK 7 Nyemission 1:3 Om aktieägaren inte vill delta i nyemissionen (han har kanske inte kapital till detta) uppstår andra frågor. För att få aktieägarna att teckna aktier sätts emissionskursen nästan undantagslöst lägre än aktuell börskurs. Genom att teckna nya aktier kan man således få nya aktier till ett lägre pris än aktuell börskurs, det vill säga det finns en förmån inbakad i nyemissionen. Denna förmån kallas teckningsrätt och tillhör var och en av de tidigare utgivna aktierna. Aktieägaren kan välja mellan att använda teckningsrätterna för att teckna nya aktier eller att sälja sina teckningsrätter på marknaden (återfinns under Övriga noteringar i de flesta börstabeller). Givetvis kan aktieägaren utnyttja en del av teckningsrätterna och sälja resten. I detta exempel behövs tre gamla aktier för att få teckna en ny aktie. Var och en av de gamla aktierna får en teckningsrätt och det behövs tre teckningsrätter för att teckna en ny aktie. Aktieägaren som har 300 aktier får 300 teckningsrätter som ger rätt att teckna 100 aktier. Vad är då teckningsrätten värd? Det blir en uträkning i två steg. Först beräknar man vilket matematiskt värde som tre gamla aktier (kurs 150 kronor) och en nytecknad (teckningskurs 110 kronor) får, vilket är 140 kronor (se beräkningarna nedan). För 110 kronor i teckningskurs får således aktieägaren en aktie som är värd 140 kronor, förmånen är 30 kronor och är värdet av de tre teckningsrätter som krävdes för att delta. Var och en av teckningsrätterna är då värda 10 kronor. Om aktieägaren säljer sina teckningsrätter bör han få 300 x 10 kronor, dvs kronor. Det är aktieägarens kompensation A = antalet aktier före en nyemission C = antalet nyemitterade aktier Y = aktiens värde (aktiekurs) före nyemission X = aktiens (teoretiska kurs) värde efter nyemissionen Z = nyemissionskursen för att avstå från att vara med på nyemissionen. Det kan tyckas förmånligt att få betalt för att inte vara med på en nyemission. Man ska då betänka att aktieägaren som inte deltar får en mindre andel av bolagets framtida vinster, vilket kallas utspädning. Företagets vinst ska ju fördelas på samtliga aktier, även de nya. Den som vill ställa upp formler behöver ett antal variabler för att beräkna värdet på aktien efter nyemissionen och teckningsrättens värde. Värdet av aktien efter nyemissionen till villkor 1:3 (tre gamla aktier ger rätt att teckna 1 ny) X = A x Y + C x Z A + C Om teckningskursen är 110 kronor och aktiekursen är 150 kronor får man: X = 3 x x 110 = 560 = 140 kr Efter nyemissionen ska var och en av de fyra aktierna vara värda 140 kronor. För att beräkna teckningsrättens värde (se den högra formeln på föregående sida) behöver vi veta hur många teckningsrätter som krävs för att teckna en aktie. T = teckningsrättens värde D = antalet teckningsrätter för att teckna aktien T = X Z D I ovanstående exempel kan vi föra in värdena och får då följande beräkning: Teckningsrättens värde = = 30 = Teckningsrätten är värd 10 kronor. 3 3 A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N 45

46 FOTO: PETER NORDAHL På Stockholmsbörsens A-lista hittar du de mest omsatta aktierna. 46 A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N

47 8 Olika listor och index I dagligt tal kallar vi alla företag med noterade aktier för börsnoterade, men det är ett samlingsbegrepp på alle handa noterade aktier och ingen korrekt beskrivning. Det är endast företag med aktier noterade på en börs som bör kallas börsnoterade. Det finns nämligen flera marknadsplatser där man kan handla med aktier. Viktigaste och äldsta handelsplatsen är givetvis Stockholmsbörsen som ägs av OMX, ett bolag som själv är börsnoterat och dessutom äger börserna i Finland, Danmark, Island och de baltiska börserna. Ett börsnoterat företag har tecknat ett avtal (inregistreringskontrakt) med Stockholmsbörsen och därigenom förbundit sig att följa vissa regler beträffande redovisning, information och annat. Inregistreringskontraktet ställer betydligt strängare krav på företaget än de lagar och förordningar som företaget givetvis också måste följa. Ett företag som bryter mot inregistreringskontraktet kan få böta (till börsen) eller i värsta fall avnoteras från börsen. Branscher När ett företag börsnoteras placeras de i någon av de tio branscherna som börsen är indelad i. Stockholmsbörsen följer en internationell indelning av branscher. Anledningen är att många av de stora internationella placerarna väljer bolag efter deras branschtillhörighet, snarare än vilket land som de är börsnoterade i. Indelningen är således till för att underlätta för placerarna och det gäller även svenska förvaltare som vill placera på utländska börser. Branschindelade börslistor finns främst i specialtidningar som Aktiespararen, Affärsvärlden, Veckans Affärer med flera och i vissa av morgontidningarna. Branscherna är indelade i flera undernivåer. Till exempel är huvudbranschen Finans indelad i bank- och försäkring, investment- och förvaltningsbolag, övriga finansiella tjänster och fastigheter. Den stora branschen Industri med många representanter har flera undergrupper som byggföretag, fordon och maskiner, industrigrossister, tryckerier, transport, tekniska konsulter och så vidare. Den gemensamma nämnaren är att de har företag som huvudsakliga kunder. Sedan Sydkraft, Graninge och Gullspång blivit uppköpta saknas bolag i branschen Kraft på Stockholmsbörsen. Branscher Viktiga bolag Värde miljarder kronor Energi Lundin Petroleum, Vostok Nafta 60 Material (råvaror) SCA, SSAB, Holmen, Boliden 250 Industri Volvo, Sandvik, Atlas Copco, SKF 1325 Sällanköpsvaror och tjänster Electrolux, H&M, Autoliv 545 Dagligvaror Hakon Invest, Sw Match, Axfood 105 Hälsovård AstraZeneca, Meda, Getinge 250 Finans Banker, Investment, fastighetsbolag 1250 Informationsteknologi Ericsson, Nokia, 530 Teleoperatörer TeliaSonera, Tele2, Millicom 310 Kraft - - Källa: Stockholmsbörsen, Affärsvärlden A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N 47

48 8 OLIKA LISTOR OCH INDEX Uppdelning efter storlek En annan uppdelning är efter företagens storlek, det vill säga börsvärdet. Börsvärdet får man fram genom att multiplicera antalet aktier med aktuell börskurs för respektive företag. På Stockholmsbörsen, och andra börser gör man samma indelning, allt för att underlätta för internationella placerare. Large Cap (Stora bolag) Listan upptar de största börsföretagen, med ett börsvärde över 1 miljard Euro. Mid Cap (Medelstora bolag) Företag med ett börsvärde mellan 150 miljoner Euro och 1 miljard Euro finns på denna lista. Small Cap (Små företag) Listan innehåller de företag som har ett börsvärde lägre än 150 miljoner Euro. Även utländska företag kan noteras på Stockholmsbörsen. Brittiska AstraZeneca är till exempel sekundärnoterat på Stockholmsbören, men har sin primärnotering i London. I vissa fall händer det att ett utländskt företag har fått många svenska aktieägare. När till exempel amerikanska Pfizer köpte Pharmacia betalade man med egna aktier och även Pharmacias många svenska aktieägare blev ägare i Pfizer. Pfizer har emellertid inte velat notera sin aktie på Stockholmsbörsen, de svenska ägarna var mindre än en procent av det totala antalet. Index är skapat för att man ska kunna få en jämförelse. Man ska kunna jämföra en enskild akties utveckling, en aktiefonds eller en egen aktieportföljs utveckling. Sådana aktier redovisas i tidningarna under beteckningen Xterna listan. Banker och fondkommissionärer förmedlar handel även i dessa aktier. Krav för notering Bolaget ska ha en tillräcklig historik, bedrivit verksamhet i minst tre år. Minst 25 procent av aktierna ska finnas i allmän ägo, vilket kan ske genom aktiespridning i samband med börsnoteringen. Börsvärdet måste minst uppgå till en miljon Euro. Bolaget ska kunna visa att det har en intjäningsförmåga, det vill säga det ska gå med vinst. Om bolaget inte går med vinst måste man kunna visa att man har finansiella resurser för att driva verksamheten i minst ett år. Om handeln i bolagets aktier är för låg kan börsen kräva att bolaget skaffar en likviditetsgarant, en bank eller fondkommissionär som åtar sig att ställa kurser och köpa och sälja aktier från eget lager. Det finns en mängd ytterligare krav, till exempel på styrelsens arbete, hur informationen ska skötas och så vidare. Slutligen kan börsen bevilja undantag från vissa av kraven och genom en generalklausul kan börsen även neka ett företag notering om det skulle skada allmänhetens förtroende för aktiemarknaden. Börsstopp Handeln med aktier på Stockholmsbörsen sker i börsens SAXsystem (Stockholm Automated Exchange) och det sker en aktiv kursövervakning av handeln. En börsnotering ska ge företagens aktieägare möjlighet att handla med aktierna på ett så rättvist sätt som möjligt. Om ett företag tänker presentera ny information som kan påverka aktiekursen kraftigt, kan företaget begära att handeln i aktierna stoppas, så kallat Börsstopp. Först sedan den viktiga informationen har spritts på aktiemarknaden släpps handeln med aktierna fri igen. Skulle kursövervakaren på Stockholmsbörsen finna omotiverat stora kursrörelser i en viss aktie kan även börsen på eget initiativ begära att en aktie börsstoppas under den tid en närmare utredning görs av orsakerna. Observationslista Om det finns frågetecken beträffande ett visst företag kan aktien placeras på en observationslista medan en utredning företas. Det kan vara ett företag som inte 48 A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N

49 OLIKA LISTOR OCH INDEX 8 1 fullgjort sina informationsplikter, företaget kan ha allvarliga ekonomiska problem, det kan ha genomfört mycket stora förändringar av sin verksamhet, kravet på ägarspridning kan ha underskridits eller det kan vara andra skäl. En notering på observationslistan är en tydlig varningssignal till aktiemarknaden. Om inte företaget inom en viss tid kan reda ut frågetecknen kan det komma att avregistreras från börsen. Andra noteringar Företag kan givetvis söka nytt aktiekapital utan att detta arrangeras genom en notering på Stockholmsbörsen. Den absoluta majoriteten bland landets småföretag får nytt aktiekapital genom insatser från släktingar eller bekanta till företagens huvudägare. Många företag har i ett tidigt skede i utvecklingen emellertid större kapitalbehov än vad vanligtvis den närmaste kretsen runt företagarna kan ställa upp med. Dessa företag söker aktiekapital, riskkapital, via andra kanaler. Vid större kapitalanskaffningar, riktade till allmänheten, är det vanligt att banker eller fondkommissionärer deltar. Det finns därefter ett legitimt behov att skapa en handel i dessa företags aktier. Behovet av handel med aktierna finns trots att företagen inte uppfyller de krav som Stockholmsbörsen ställer. NGM Equity NGM står för Nordic Growth Market NGM är en av Finansinspektionen auktoriserad marknadsplats, det vill säga en börs. Företag som noteras på NGM måste också teckna ett inregistreringskontrakt och följa regler för hur information ska lämnas. Handeln sker i ett elektroniskt system som liknar Stockholmsbörsens, handel med NGMaktier kan alltså göras på samma sätt. Under NGMs system sker även handel med vissa andra aktier som inte står under NGMs övervakning. Även NGM har en observationslista där bolag placeras som står under särskild övervakning en tid. För mindre och nystartade företag har en notering på NGM Equity varit ett sätt att göra nyemissioner för att få in nytt kapital och hålla en handel i aktierna. Till sakens natur hör att just nystartade och mindre företag är mer sårbara för misstag eller förändringar som de inte rår över själva. Generellt sett har därför NGM noterade aktier en högre risk, vilket även gäller för aktier noterade på de andra marknadsplatserna. Aktietorget, First North Behovet av att tillgodose handel i mindre företags aktier uppmärksammades även av Stockholmsbörsen, som beslöt att upplåta sitt handelssystem, SAX, för Aktietorget och First North. Det är dock endast handelssystemet som är detsamma, Stockholmsbörsen har ingen egentlig övervakning av företagen och deras informationsgivning. Aktietorget har inregistreringskontrakt och ett regelverk som företagen måste följa. De noterade bolagen är små och ofta med kort historik, det vill säga har ett högre innehåll av risk. Aktier noterade på First North har inget kontrakt med Stockholmsbörsen och behöver inte följa alla de regler som gäller för ett företag noterat på Stockholmsbörsen. Företaget måste däremot ha ett avtal med en rådgivare som Stockholmsbörsen har godkänt. Det är rådgivaren, oftast en bank eller fondkommissionär, som ska se till att bolaget följer god sed på aktiemarknaden. Övriga inofficiella noteringar Under denna rubrik i dagstidningarnas börsmaterial sammanförs allehanda prisuppgifter kring den handel som sker hos banker och mäklarfirmor. Handeln med dessa aktier är uppdelad och sker hos banken eller mäklarfirman som håller handel i en viss aktie. Den inofficiella handeln med aktier har en betydligt högre risknivå än handeln med aktier som finns på Stockholmsbörsen. Företagen är oftast mindre A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N 49

50 8 OLIKA LISTOR OCH INDEX och därmed mer sårbara ekonomiskt. De befinner sig ofta i en tidig fas och är därför mer sårbara. Handeln med aktierna är mer sporadisk, vilket ger en osäkrare kurssättning. Kravet på information från företagen är lägre och ibland oklara, vilket ökar osäkerheten för en aktieägare. Ägarspridningen av företagets aktie är ofta lägre, en stark huvudägare kan driva igenom beslut. Rapporteringen i media om dessa små företag är ofta obefintlig. Det kan vara svårt för en aktieägare att hålla sig ajour med vad som händer med företaget. Under vissa tider finns dock ett starkt intresse bland allmänheten att investera i inofficiellt noterade aktier. Förhoppningen är att man, genom att bli ägare i ett tidigt skede, får vara med på förmånliga villkor i bolagets fortsatta utveckling. En inofficiell notering är oftast ett förberedande steg inför en senare börsnotering. Det kan vara värt att påpeka att en inofficiell handel i en viss aktie kan ordnas oavsett om företaget finner det önskvärt eller inte. En aktieägare har rätt att finna en köpare till aktier han äger även om andra aktieägare i företaget ogillar det. Många företag med inofficiellt noterade aktier kommer aldrig så långt som till en börsnotering. Det är en viktig faktor att väga in innan en placering görs i en inofficiellt noterad aktie. Index Index används för att mäta förändringar av en grupp aktier. Vill man mäta hur hela börsen förändras mellan två dagar, eller under någon annan period, använder man OMXS-index (OMX Stockholm All share) eller Totalindex. Det finns flera olika index som mäter hela börsen. Det som vanligen används i media är Stockholmsbörsens OMXS-index, men även Veckans Affärers Totalindex används eller Affärsvärldens Generalindex. Det spelar mindre roll vilket absolut tal som dessa OMXS eller Totalindex visar, beräkningarna sker på samma sätt. De olika talen som index refererar till beror på att mätningarna började olika årtal, men de dagliga förändringarna ger samma procentuella värden. Och det är de procentuella förändringarna man vill mäta. Ett annat vanligt index är OMXS30-index, det är ett index för de största aktierna på Stockholmsbörsen. När OMXS-index beräknas tar man hänsyn till företagens börsvärde, ett företag med högre börsvärde har en större vikt (högre andel) i index. En förändring av aktiekursen i ett stort företag ger större utslag på OMXS-index än en kursförändring i ett mindre företag. Beräkningen av index görs genom att aktiekurserna multipliceras med antalet aktier i alla börsnoterade företag så att det totala börsvärdet ges. När samma beräkning görs efter en timme, en dag eller en månad, kan man beräkna den procentuella förändringen. Börsföretagens aktieutdelningar är i genomsnitt knappt två procent av börsvärdet. När ett företag har lämnat aktieutdelning sjunker aktiekursen med samma belopp som utdelningen var på aktien. Aktieägaren får utdelningen utbetalad och har inte fått någon förändring av sitt värde totalt sett. Om aktiekursen sjunker med två kronor och utdelningen var två kronor har det gått jämnt upp för aktieägaren. För indexberäkningen ger dock aktieutdelning utslag då beräkningen utgår från aktiekursen multiplicerat med antalet aktier i företaget. En aktieägare som vill jämföra sin aktieportfölj med utvecklingen för OMXS-index har därför en fördel. Utdelningarna sänker OMXS-index, medan aktieägaren kan använda sina utdelningar t ex för att köpa nya aktier. Därför har ännu ett index skapats, Avkastningsindex, som tar hänsyn till utdelningarna. Utdelningarna antas i Avkastningsindex ha använts till att köpa nya aktier i just det företag som lämnade utdelningen, så kallade återlagda utdelningar. Stora aktieägare, som fonder, pensionsförvaltare m fl har på 50 A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N

51 OLIKA LISTOR OCH INDEX 8 grund av ett stort förvaltat kapital svårt att placera i mindre företags aktier. Dessa restriktioner har inte privatpersoner, de kan välja vilken fördelning av aktier som helst. För att ta hänsyn till detta, och skapa ett mått att jämföra mot, finns ännu ett index: placerarindex. I detta index har alla företag, oavsett börsvärde, samma vikt i index. En förändring med 1 procent i aktiekursen för Ericsson ger inte större utslag än samma förändring av aktiekursen för Boliden, vars börsvärde endast är en tiondel av Ericssons. Placerarindex är således ett ovägt index, ett index som inte tar hänsyn till företagens andel av hela börsens värde. Index är, som redan nämnts, skapat för att man ska kunna få en jämförelse. Man ska kunna jämföra en enskild akties utveckling, en aktiefonds eller en egen aktieportföljs utveckling. Det är dock inte alltid man vill jämföra mot hela börsens utveckling, därför finns också speciella branschindex där endast företag inom en viss bransch finns representerade. Beräkningen av dessa branschindex sker dock på samma sätt som för OMXSindex, dvs vägda index. Datoriseringen har gjort att det går snabbt och smidigt att beräkna index. Man kan utgå ifrån att Stockholmsbörsens olika index är sofistikerat beräknade. Det är inte bara Stockholmsbörsen och övriga börser som beräknar index, även banker och andra aktörer presenterar olika index. Det finns flera gånger fler index än aktier om man är intresserad av detta. Huvudprincipen är emellertid densamma för dessa index, det är värdeförändringar som mäts. Index mäter således förändringarna av det totala värdet för hela börsen eller en grupp aktier. Men vad händer när ett stort företag börsnoteras och höjer det totala värdet på hela Stockholmsbörsen? Indexet ska inte påverkas alls den dagen, istället görs en omräkning av index bakåt i tiden där man tar hänsyn till vad som skulle ha visats om bolaget varit börsnoterat då. På samma sätt görs justeringar bakåt i tiden om ett bolag slutar att vara noterat på Stockholmsbörsen. Ytterligare en sak att notera är hanteringen av utländska aktier på Stockholmsbörsen. När index beräknas är det endast de aktier som är registrerade i Stockholm som räknas in. För till exempel AstraZeneca ingår cirka 20 Stockholmsbörsen logaritmisk skala procent av bolagets totala antal aktier när OMXS-index beräknas. För Autoliv som är ett amerikanskt bolag med många svenska aktieägare, är andelen högre. Stockholmsbörsen stämmer av månadsvis hur många av de utländska bolagens aktier som finns på Stockholmsbörsen och justerar börsvärdet som ingår i index efter detta. Det omvända sker emellertid inte. Swedish Match har sin primärnotering på Stockholmsbörsen, men utlänningar äger en större andel av aktierna än svenskar. När index beräknas ingår hela börsvärdet för Swedish Match. I en logaritmisk skala är procentuella förändringar lika stora. Ovanstående diagram är således också en korrekt beskrivning av utvecklingen på Stockholmsbörsen. Källa: JCF Factset A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N 51

52 FOTO: PETER NORDAHL Vi värderar våra personliga saker på vårt eget sätt. Men hur ska man värdera en aktie? 52 A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N

53 9 Aktievärdering Aktievärdering innebär att man använder olika analysmodeller för att försöka fastställa ett rimligt värde för en viss aktie, alltså ett objektivt eller riktigt värde på aktien. När detta värde jämförs med den aktuella börskursen kan man avgöra om aktien är köpvärd eller inte. Om aktiens rimliga värde enligt analysmodellen är 150 kronor och den aktuella börskursen är 117 kronor, har man funnit en aktie som bör vara köpvärd. Riktigt så enkel är emellertid inte aktievärdering. Olika analysmodeller kan ge olika besked om vilket som är det rimliga värdet och i flera modeller ska bedömningar om framtiden vägas in. Med olika antaganden om framtiden kan man få olika svar på vilket som är det rimliga värdet. De olika värderingsmodellerna siktar in sig på olika delar av företagens ekonomiska redovisning, t ex utdelningar, avkastning på eget kapital, framtida vinster eller kassaflöden. Direktavkastning När aktieutdelningen för en aktie sätts i relation till den aktuella börskursen får man direktavkastningen, som anges i procent. En aktieutdelning på 5 kronor för en aktie som värderas till 100 kronor på börsen ger en direktavkastning på 5 procent. Om samma utdelning (5 kronor) lämnas för en aktie som värderas till 200 kronor är direktavkastningen 2,5 procent. Grundtanken är att förr eller senare kommer företagets vinster aktieägaren till del i form av aktieutdelningar. Till skillnad från en obligation, som lämnar samma avkastning år efter år, bör aktieutdelningen stiga i takt med att företagets vinster ökar. En aktie med kursen 200 kronor ger ett år 5 kronor i utdelning, vilket innebär 2,5 procents direktavkastning. Nästa år ökar utdelningen till 6 kronor, med bibehållen direktavkastning bör aktiekursen öka till 240 kronor (6/240 = 0,025). Avkastning på justerat eget kapital Lönsamma företag bör värderas högre än mindre lönsamma, en princip som är lätt att förstå. Lönsamheten mäts i förhållande till det kapital som är aktieägarnas, inte enbart aktiekapitalet utan även annat kapital som tillhör aktieägarna. Det kan vara tidigare års vinster och övervärden i placeringar som företaget har gjort. När man justerar för alla dessa övervärden får man fram det justerade egna kapitalet, ett mått som finns i de flesta affärstidningarnas börstabeller. Ofta fördelas detta kapital på alla aktier som finns i företaget och i börstabellerna finns angivet justerat eget kapital per aktie. Mot detta ställs vinsten per aktie (hela företagets vinst fördelat på samtliga aktier). I tabellerna på nästa sida finns noteringar för tre olika företag. Företagens vinst och det justerade egna kapitalet (JEK) har fördelats på varje aktie i de tre företagen. När vinsten per aktie sätts i förhållande till JEK (justerat eget kapital) ser man att varje krona som aktieägarna ägde (JEK) i Volvo gav en sämre avkastning än för aktieägarnas pengar i Autoliv eller Electrolux. A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N 53

54 9 AKTIEVÄRDERING Avkastning på eget kapital Aktie Vinst/ JEK/ Avkastaktie Aktie ning/jek Autoliv 23, % Electrolux 13, % Volvo 14, % De flesta aktieägare har valfrihet, de kan välja andra aktier att placera pengarna i eller helt andra alternativ. Tidigare har vi berört aktieägarens avkastningskrav som långsiktigt har legat kring 9 10 procent om året. Om kapitalet har en lägre avkastning än detta avkastningskrav vill nya aktieägare inte betala fullt ut för kapitalet. Skulle avkastningen vara högre är nya aktieägare villiga att betala mer. Låt oss se på samma tre aktier och deras aktiekurser. Aktiekurserna är anpassade till de skilda nivåerna på avkastningen för det justerade egna kapitalet. En placering i någon av de tre aktierna skulle ge aktieägarna del i respektive företags vinster motsvarande cirka 10 procent av det satsade kapitalet. Avkastningsmåttet ska an - vändas med förnuft (precis som alla modeller för övrigt). Ett företag kan ha en tillfällig svacka i vinsten och redovisa en låg Avkastning i förhållande till aktiekursen P/e-tal Price earnings ratio eller vinstmultipel är ett av de vanligast förekommande nyckeltalen. Det beror på att det är lätt att räkna fram och lätt att göra jämförelser med. För att räkna ut p/e-talet måste man veta vinsten per aktie (något som framgår i de flesta börstabeller). Den aktuella aktiekursen divideras med vinsten per aktie och ger då p/e-talet. Börskurs Vinst per aktie P/e-tal , , , , I tabellen ovan finns sju olika aktier, alla har samma börskurs (100 kronor). Den avkastning på JEK (justerat eget kapital), i ett längre perspektiv kan avkastningen bli betydligt högre. Avkastning på justerat eget kapital är en lämplig modell för att bedöma stora och stabila företag där utvecklingen lättare kan förutses. Aktie Vinst/aktie Aktiekurs Avkastning/Aktiekurs Autoliv 23, ,2 % Electrolux 13, ,3 % Volvo 14, ,7 % beräknade vinsten per aktie skiljer sig för alla aktierna, från 20 kronor per aktie till 5 kronor. Följaktligen skiljer sig p/e-talen för de sju aktierna. P/e-tal för ett moget företag kan ligga kring En aktieplacerare betalar 10 till 12 gånger årsvinsten för en aktie, vilket skulle ge en avkastning på 8 10 procent (100/12 = 0,083). Men när företagens vinster stiger så sjunker p/e-talen. För en aktie i ett snabbväxande företag är därför aktieplacerarna villiga att acceptera ett högre p/e-tal när aktien köps. Efter några år har p/etalen sjunkit till en lägre nivå (om aktiekursen inte stiger i samma utsträckning). Kassaflödesmodeller I kassaflödesmodeller vill analytiker se på de kapitalströmmar som ett företag kan använda sig av. Inte enbart företagets vinst ingår utan även t ex avskrivningar (en kostnad som inte ger företaget utbetalningar). Tanken är att företaget kan dra nytta av hela kapitalflödet för sin utveckling. Vanligen görs en uppskattning på hur stora kassaflödena kommer att vara under en följd av år framåt i tiden. Dessa kassa flöden räknas sedan om till dagens värde. Ju längre in 54 A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N

55 AKTIEVÄRDERING 9 Hög värdering, snabb tillväxt Låg värdering, låg tillväxt Den höga värderingen idag blir mindre utmanande när man ser de snabbt stigande vinsterna kommande år. Eftersom kommande års vinster inte ökar så mycket vill aktiemarknaden ha en låg värdering av aktien. Vinstutveckling Mkr i framtiden som kassaflödena kommer, desto lägre värde har de när de räknas om till dagens värde (nuvärde). Den som har gjort en investeringskalkyl för t ex ett maskinköp, kan lättare förstå uppbyggnaden av en kassaflödesmodell. Be räkningarna blir ganska omfattande och kräver ingående Nuvärdesberäkning av framtida vinster eller kassaflöden. Ju längre in i framtiden vinsterna kommer, desto lägre värde har dessa i dag (nuvärde). Företagets värde är beroende av de sammanlagda framtida vinsterna omräknade till ett värde i dag. Summan av vinsterna för 10 år i diagrammet är Mkr, men nuvärdet av dessa är Mkr om de beräknas med 10 procents ränta (avkastningskrav). kunskaper för att ta fram värden på det enskilda företaget. I analyser från banker och mäklarfirmor kan hänvisningar förekomma till kassaflödesmodeller, eller DCF (discounted cash flow). Teknisk analys Teknisk aktieanalys försöker att förutse en akties framtida rörelser med hjälp av historiska kursförändringar. De som förespråkar teknisk analys säger att all information ligger inbakad i aktiekursen. Viktiga begrepp är stöd och motstånd, alltså kursnivåer där aktien har svårt att bryta igenom av olika skäl. Utöver kursrörelserna ser man på hur stora volymer som omsatts av aktien i samband med kursförändringar. Värdet av teknisk analys är ifrågasatt, men många som använder teknisk analys anser sig ha nytta av metoden. A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N 55

56 FOTO: PETER NORDAHL Globala ekonomiska faktorer kan påverka aktiekurserna lika mycket som händelser inom ett visst företag. 56 A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N

57 10 Så fungerar börsen De teoretiskt rätta värdena på aktierna eller deras rimliga värde, som vi behandlade i förra kapitlet, är bara en av flera komponenter som bestämmer kursen på aktierna. Det är inte så ofta som det kommer fram ny information om ett företag som gör att analytikerna behöver räkna om siffrorna för att få fram nya rimliga värden för aktierna. Om det endast var teoretiska värderingar som styrde aktiekurserna skulle de inte röra sig varje dag, åtminstone inte med några större förändringar. I verkligheten sker det dock stora kursförändringar varje dag, ibland dramatiskt stora förändringar. Det finns en mängd faktorer som påverkar aktiekurserna och i figuren här intill har gjorts ett försök att sammanfatta de viktigaste av dessa. Det är inte enbart vad som händer inom ett visst företag som påverkar aktiekursen. Det allmänna ränteläget, konjunkturen eller valutaförändringar är exempel på andra faktorer som inverkar och som alla ligger utanför företagets kontroll. Nästan lika omöjligt kan det vara för företaget att motverka effekterna av vad konkurrenter gör, eller att förutse myndighetsbeslut som kan påverka en hel bransch. I det kortare perspektivet är utbud och efterfrågan av en viss aktie (eller för aktier över huvud taget) något som kan ge stora kursförändringar. Bakom beslutet att köpa eller sälja en aktie finns krafter som påverkar aktieägarna snarare än det aktuella företaget. Nyheter, analyser och till och med rykten eller skvaller kan påverka, liksom psykologiska faktorer som rädsla och girighet. Det är också viktigt att inse att aktier är endast ett bland Några faktorer som påverkar aktiekursen Omvärldsfaktorer Ränta, konjunkturen Företagets situation Lönsamhet, branschtillhörighet, ledningen, konkurrrenterna Värderingsmodeller AKTIE- KURSEN Utbud och efterfrågan Förväntningar på företaget Analyser, publicitet, rykten Placerarpsykologi Rädsla, girighet Alternativa Investeringsmöjligheter i förhållande till aktien Faktorer som rör företaget och dess omvärld påverkar aktiekursen. Men även faktorer som rör aktieägaren spelar in. A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N 57

58 10 SÅ FUNGERAR BÖRSEN flera placeringsalternativ. Om något av alternativen blir mer eller mind re förmånligt kan detta påverka hela aktiemarknaden. Ofta hör man uttalanden om att börsen är högt eller lågt värderad. Det är egentligen en felsyn. Börsen är aldrig för högt eller för lågt värderad! Den befinner sig alltid i ett slags jämviktsläge. Börsen lever inget isolerat liv utan ställs alltid i relation mot andra placeringsalternativ. Om ett kraftigt börsfall skulle utlösas kan det bero på att aktieplacerarna haft felaktig uppfattning om företagens vinsttillväxt, konjunkturförloppet eller något helt annat. Men vid varje tillfälle är börsen rätt värderad med hänsyn till vad som är känt. 1. Aktier är ett placeringsalternativ bland flera och för de stora placerarna är det räntebärande placeringar som är huvudalternativet. 2. Det är förändringar som utlöser rörelser på aktiemarknaden, jämviktsläget rubbas på grund av ändrade förutsättningar och börsen intar ett nytt jämviktsläge. 3. Stora placerare har alltid både aktier och obligationer (eller andra räntebärande placeringar). 4. Om räntan stiger blir det förmånligt för de stora placerarna att flytta över kapital från aktiemarknaden till räntebärande placeringar. När pengar dras från aktiemarknaden sjunker aktiekurserna. Ändring av obligationens värde Pris på Fastställd ränta Faktisk obligation = kupongränta avkastning /år % 5 % % 4,5 % % 4,16 % 5. Om företagens vinster stiger ger aktier högre avkastning än tidigare (som var ett jämviktsläge). När de stora placerarna flyttar över mer kapital till aktiemarknaden ökar efterfrågan på aktier och börsen stiger. 6. När efterfrågan driver upp priset på en tillgång (aktier eller obligationer) med en fastställd avkastning i kronor, sjunker avkastningen procentuellt. Eftersom räntan är bestämd i förväg ger ett högre pris på obligationen en lägre avkastning än tidigare. Ett mått som används för aktier är p/e-tal. Price-earnings ratio är priset i förhållande till vinsten (avkastningen). För aktierna mäter man alltså tvärtom, jämfört med obligationen. Men inget hindrar att vi sätter p/e-tal även på obligationer. Den Samband ränta och p/e-tal faktiska avkastningen i tabellen är ju avkastning (earnings) i förhållande till pris, alltså earnings/ price-ratio. Vänder vi på bråket får vi p/e-tal. Ett högre p/e-tal innebär således att avkastningen på obligationen är lägre, det är bara ett annat sätt att uttrycka förhållandet mellan pris och avkastning. Medan avkastningen (räntan) för obligationen är någorlunda förutsägbar finns det inga garantier för aktiernas värdeutveckling. För att kunna bedöma ett företags värde och möjliga värdeutveckling gör man prognoser över framtida vinster. Efterfrågan på aktier kan under olika perioder vara olika stark. Vid sidan av vinstprognoser och räntenivå kan det således finnas andra faktorer som påverkar börsens värde totalt sett. I ännu högre grad påverkar detta enskilda aktier förstås. Pris på Avkastning/ Pris/avkastobligation pris (e/p) ning (p/e-tal) 100 5/100 = 5 % 100/5 = /110 = 4,5% 110/5 = /120 = 4,16% 120/5 = A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N

59 SÅ FUNGERAR BÖRSEN 10 Det är viktigt att komma ihåg att Stockholmsbörsen ingår som en liten del i den globala aktiemarknaden och utgör knappt 2 procent av världens samlade börsvärde. De amerikanska börserna svarar för drygt 50 procent av det totala värdet. Amerikaner, såväl som svenskar, vill ha en viss riskspridning på sina placeringar. Utländska placerare äger numera en tredjedel av alla aktier på Stockholmsbörsen och deras ägande är koncentrerat till de verkligt stora svenska börsföretagen. Utlänningars intresse för svenska aktier beror således på enskilda företag, inte på Stockholmsbörsen i sig självt. Förändringar i valutakurser kan dock påverka intresset, positivt eller negativt, för placeringar som noteras i svenska kronor. Två trender Två viktiga och långsiktiga trender gäller för Stockholmsbörsen och alla världens övriga börser. Dessa trender kommer att påverka utvecklingen starkt de närmaste decennierna. Sektorisering Stora kapitalförvaltare har av tradition gjort sina placeringar på sina hemmamarknader som de har haft bäst kännedom om. Det blir dock allt vanligare att de koncentrerar sig på vissa branscher eller sektorer och gör sitt val av aktier inom en sektor oavsett vilket land som bolaget Bakom beslutet att köpa eller sälja en aktie finns krafter som påverkar aktieägarna snarare än det aktuella företaget. Nyheter, analyser och till och med rykten eller skvaller kan påverka, liksom psykologiska faktorer som rädsla och girighet. är noterat i. De stora företagen har ju ofta en närvaro i många länder, ett italienskt företag är inte mer italienskt än det svenska Atlas Copco som har mer än 90 procent av sin verksamhet utanför Sverige. Sektoriseringen och globaliseringen innebär att framgångsrika och uppmärksammade företag kommer att tilldra sig ännu större intresse från utländska förvaltare. Befolkningsstrukturen Befolkningsstrukturen är snedvriden i Europa. De närmaste decennierna kommer det att råda en ökad efterfrågan på aktier (och räntebärande placeringar) när bland annat 40-talisterna ska spara till pensionerna. Babyboomen efter andra världskriget ledde till en förvriden åldersstruktur i Europa, de stora kullarna efterkrigsbarn når pensionsåldern de närmaste decennierna. Den växande medelklassen i Asien, och på andra håll, ökar också sitt sparande och en del av detta placeras i aktier. A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N 59

60 FOTO: PETER NORDAHL Ett par dagar efter att du har köpt eller sålt aktier får du en avräkningsnota i brevlådan. Det är ett kvitto på en genomförd affär. 60 A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N

61 11 Att köpa och sälja aktier För att köpa aktier måste man anlita en bank eller en fondkommissionär. För att få köpa och sälja aktier måste man vara myndig. Man behöver emellertid inte vara myndig för att äga aktier. VP-kontot Innan man gör sitt första aktieköp måste man öppna ett VP-konto hos VPC (Värdepapperscentralen). VPC sköter folkbokföringen av marknadsnoterade aktier och aktieägare. VPC fungerar som en clearinginstans mellan alla aktieägare och alla noterade företag. En blivande aktieägare måste alltså registrera sig hos VPC, ange sitt personnummer, namn och adress så att denne kan identifieras som ägare till en viss aktie. Det gamla systemet med fysiska aktiebrev har upphört och ersatts med ett kontosystem. De gamla aktiebreven är numera omtyckta samlarobjekt men inget bevis på ägande i börsnoterade företag. Varje aktieägare har ett eget konto hos VPC och så fort det har skett någon förändring på kontot, när aktier har köpts eller sålts, får aktieägaren en uppdaterad sammanställning av innehavet på sitt VP-konto, en så kallad VP-avi. Till VP-kontot ska det även finnas ett avkastningskonto, ett bankkonto dit VPC kan skicka aktieutdelningar etc som aktieägaren har rätt till. Innehavet på VP-kontot ligger även till grund för de uppgifter som VPC skickar till skattemyndigheterna inför deklarationen. Till skattemyndigheterna rapporteras även de kapitalinkomster som aktieägaren fått under året, samt de förändringar som har skett med aktieinnehaven under året. VP-konto öppnar man en gång. Därefter är man registrerad aktieägare, köper man nya aktier adderas dessa till VP-kontot. Aktieboken Alla aktiebolag är skyldiga att föra en aktiebok som visar vilka som är ägare till aktierna. För ett börsnoterat företag kan förändringarna i aktieboken vara omfattande. I genomsnitt byter cirka 80 procent av alla aktier ägare under ett år. Då detta är ett genomsnitt för Stockholmsbörsen innebär det att frekvensen är betydligt högre för vissa företag. De större ägarna i ett företag gör sällan större förändringar i sina innehav. Det betyder att vissa aktier i ett företag omsätts många gånger under ett år. Att föra en aktiebok i ett börsnoterat företag kan således vara en omfattande syssla. Därför har de börsnoterade företagen överlåtit detta arbete på VPC. Det är VPC som vidarebefordrar de utdelningar som företagen lämnar, VPC kvarhåller källskatten (30 procent) för de aktieägare som är redovisningsskyldiga. VPC tillhandahåller adresser för årsredovisningar och andra ekonomiska rapporter till de aktieägare som har begärt att få dessa. Företaget begär en utskrift av aktieboken vid behov, till exempel inför en ordinarie eller en extra bolagsstämma. Köpet Ett aktieköp måste förmedlas av en bank eller en fondkommissionär. Det är endast börsombud som kan genomföra ett aktieköp eller en aktieförsäljning på börsen. En köporder måste lämnas till något av börsombuden. Köpordern kan utformas på olika sätt hos de olika börsombuden. Eftersom man måste ha ett VPkonto och ett avkastningskonto A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N 61

62 11 ATT KÖPA OCH SÄLJA AKTIER är det naturligt att man vänder sig till den bank där man har avkastningskontot, men det är inget krav. På ett bankkontor fyller man i köpordern. Vissa bankkontor har speciella avdelningar som hanterar aktieaffärer, den som är känd kund har möjlighet att ringa in sina köporder. Det är en förtroendefråga precis som vid vanliga banktransaktioner, frekventa kunder kan sköta sina ärenden via telefon. Den som är känd kund hos en fondkommissionär har vanligen möjlighet att ringa till en speciell kontaktperson och lämna sin köporder. De som köper aktier via Internet fyller själva i sina uppgifter avseende köpordern och förmedlar dessa till banken eller fondkommissionären. En köporder ska alltid innehålla uppgifter om: Vilka aktier som avses, till exempel Ericsson B. Antal aktier som köpordern avser. Till vilket pris som köpet ska göras. Hur länge köpordern gäller. Bäst möjligt eller limit När en köporder lämnas kan instruktionen vara att köpet ska göras bäst möjligt, affären genomförs då till det pris som gäller på marknaden. Det betyder alltså inte att affären görs till dagens bästa/förmånligaste kurs. Ett annat alternativ är att ordern limiteras. Då anger man det högsta pris till vilket man är villig att köpa de aktier som köpordern avser. Om inte aktierna kan köpas till det pris man angett (eller lägre) genomförs inte köpet alls. Aktier som har stor rörlighet i priset (hög volatilitet) bör man vara försiktig med när man lämnar en köporder. En order till bäst möjligt kan innebära att man får betala ett väsentligt högre pris än vad man hade räknat med. Å andra sidan kan en limitering i närheten av den aktuella kursen innebära att man inte får köpa aktierna om kursen passerar limitpriset. För att köpa (och sälja) aktier med stor rörlighet (hög volatilitet) bör man ha uppsikt på aktiens orderbok. För en privatperson kan detta lättast ske via Internet. Orderbok beskrivs i kapitel 15 om Internethandel med aktier. Slutligen ska köpordern innehålla uppgift om hur länge ordern ska gälla. Om inte det önskade priset kan uppnås under dagen kan banken eller fondkommissionären bevaka köpordern och genomföra köpet senare om aktiekursen skulle hamna under eller på limitpriset. Företag kan ha flera olika aktieslag noterade, en köporder måste precisera vilket av aktieslagen man vill köpa. Ericsson har till exempel både A-aktien och B-aktien noterade. Såvida man inte har speciella avsikter med sitt aktieköp bör man välja att köpa det aktieslag där omsättningen är störst. En hög aktieomsättning gör att det är lättare att få sitt köp genomfört till det pris man har tänkt sig och inom rimlig tid. Handeln med aktier på börsen sker i börsposter, vanligen 50, 100 eller 200 aktier. Antalet aktier i en börspost kan således variera. Företagens målsättning är att en börspost ska vara värt ett halvt basbelopp eller cirka kronor. Detta anses vara en lagom storlek för handel med aktierna när det hanteras via Stockholmsbörsens SAXsystem. Det går naturligtvis att köpa ett mindre antal aktier än en hel börspost, handeln med udda aktier (inte hela börsposter) läggs då in i den så kallade småorderboken. För flitigt omsatta aktieslag kan order med de udda aktieposterna effektueras lika snabbt och smidigt som hela börsposter. Mindre frekvent omsatta aktier som köps och säljs i udda poster kan däremot ta längre tid att omsätta. 62 A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N

63 ATT KÖPA OCH SÄLJA AKTIER 11 1 I genomsnitt byter cirka 80 procent av alla aktier ägare under ett år. Då detta är ett genomsnitt för Stockholmsbörsen innebär det att frekvensen är betydligt högre för vissa företag. Försäljningen Ett säljuppdrag, en säljorder, ska lämnas enligt samma mall som vid aktieköpet och visa: Vilket bolag och aktieslag försäljningen avser. Hur många aktier som ska säljas. Till vilket pris försäljningen ska ske eller andra villkor. Hur länge försäljningsuppdraget ska gälla. Man behöver givetvis inte sälja hela sitt innehav av ett visst aktieslag, därför ska antalet aktier anges. Det är samma saker att tänka på vid en försäljning som vid ett köp, hela börsposter går vanligtvis snabbare och enklare att sälja. Om försäljningen avser ett större antal aktier kan flera olika köpare vara ens motparter och försäljningen av de olika posterna kan komma att ske till olika priser och under flera dagar. Information om dagens handel Aktieslag Ändring Senast Slutkurs Slutkurs Betalt Betalt Omsatt Betalt Köp Sälj Högst Lägst Antal Investor B 0, ,5 140, Scania B En limitering av priset kan göras även vid försäljning, limiten anger då det lägsta pris till vilket man är beredd att sälja aktien. Det går att sälja aktier utan att anlita bank eller fondkommissionär, men det är flera saker som man ska tänka på i så fall. Ofta görs försäljning av aktier inom en familj, av olika skäl. Skatteskäl brukar vara vanligast. En omregistrering av aktierna på köparens VP-konto måste ske. Betalning ska ske och kvitto på transaktionen ska kunna visas för skattemyndigheterna om de begär detta. Försäljningen ska göras till det faktiska marknadspriset, ett pris under marknadspriset kan ge andra skattemässiga konsekvenser. Avslutet När en köpare och en säljare har enats om ett pris, sker ett avslut. I SAX-systemet sker detta med automatik, köparen och säljaren är okända för varandra och förblir okända. Det pris till vilket avslutet sker kallas för betalkurs. Priset som säljaren vill ha för aktien kallas säljkurs, den kurs till vilken han är villig att sälja. Priset som köparen är villig att betala för aktien kallas köpkurs. Efter börsdagens slut finns det vanligen köporder och likaså säljorder som inte lett fram till avslut. I börstabellerna i dagstidningar och andra media finns uppgifter om den högsta respektive lägs ta betalkursen som avslut gjorts till under dagen. En särskild notering görs om den kurs till vilken dagens sista avslut har gjorts, det kallas Senast betalt. När man rapporterar om förändringar av ett företags aktiekurs jämförs Senast betalt med samma notering för någon tidigare dag. Av tabellen ovan framgår följande: Dagens sista avslut i handeln med aktier i Investor B gjordes till kursen 139 kronor. När handeln slutade var det högsta pris som någon köpare var villig att betala 139 kronor medan det lägsta pris som någon säljare var villig att sälja till var 139,50 kronor. Under dagen hade affärer (avslut) med aktien gjorts till priser mellan 138 kronor och 140,50 kronor. När handelsdagen var slut visade det sig att dagens sista A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N 63

64 11 ATT KÖPA OCH SÄLJA AKTIER avslut gjordes till en kurs som var 0,50 kronor lägre än sista avslutet dagen innan. Avräkningsnota På avräkningsnotan framgår om banken eller fondkommissionären köpt eller sålt från eget lager eller genomfört affären på den öppna marknaden. En bank eller fondkommissionär kan bedriva egen handel med aktier. Lämnas en köporder kan banken eller fondkommissionären ta dessa aktier ur det egna lagret och leverera till kunden. På avräkningsnotan står det då i fast räkning. Affären ska dock genomföras till det pris som gäller på aktiemarknaden vid det tillfället. Om aktien köps över börsen för kundens räkning står det i kommission på avräkningsnotan. Om köpordern avser 200 aktier kan det inträffa att flera köp görs för att fylla upp till det önskade antalet. De olika köpen kan ha gjorts till olika kurser, vilken även ska framgå av avräkningsnotan. En avräkningsnota är ett kvitto på en genomförd affär (köp eller försäljning), handlingen ska sparas inför kommande deklarationer. När man får en avräkningsnota, ett par dagar efter transaktionen, ska man se efter om alla villkor stämmer. Att transaktionen avser rätt aktieslag, rätt antal aktier och att priset överensstämmer med de instruktioner som lämnats i köp- eller säljordern. En lyckosam affär Assa Abloy Aktiekurs Värde Courtage Betalt courtage Köp 200 aktier ,5 % 70 kronor Sålt 200 aktier ,5 % 175 kronor I december 1997 köptes 200 aktier i Assa Abloy för 70 kronor styck. Hösten år 2000 såldes aktier efter en värdestegring på 250 procent. Reavinst på aktieplaceringen blir kronor ( = ). Avgifter På avräkningsnotan framgår också den avgift man får betala för en aktietransaktion. Avgiften kallas courtage eller kurtage och utgår i procent (eller promille) av transaktionsbeloppet. När en aktie stiger i värde blir avgiften (courtaget) för att köpa eller sälja aktien högre. Man får betala courtage både vid köp och vid försäljning av aktierna. Dessa kostnader får dock frånräknas när man beräknar den skattepliktiga reavinsten eller reaförlusten. På den svenska marknaden råder starkt konkurrens mellan banker och fondkommissionärer och avgifterna har de senaste åren sjunkit kraftigt. I synnerhet gäller detta för Internethandeln med aktier. En aktieaffär är förknippad med vissa fasta kostnader för den bank eller fondkommissionär som förmedlar affären. Ett visst minimicourtage brukar därför tas ut för varje transaktion. Beloppet kan variera mellan 50 och 200 kronor, minimiavgiften kan göra det oförmånligt att handla med små aktieposter. Fel vid köp eller försäljning I alla affärstransaktioner kan det uppstå fel, det gäller även aktieaffärer. Den som beordrat affären ska därför granska avräkningsnotan, och om fel upptäcks ska man ta kontakt med banken eller mäklarfirman. Om inte felet kan rättas till direkt, eller om det uppstår en tvist kan man vända sig till den klagomålsansvarige. En sådan person ska finnas på varje bank eller hos varje fondkommissionär. Vid tvister som rör order som lämnats per telefon finns bandinspelningar av samtalen tillgängliga för kontroll. Om tvisten fortfarande inte kan lösas kan man vända sig till Allmänna Reklamationsnämndens bankavdelning. Anmälan måste göras inom sex månader och kan bara göras om tvisten gäller ett belopp över kronor. I sista hand kan man vända 64 A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N

65 ATT KÖPA OCH SÄLJA AKTIER 11 Rådgivaransvar Den 1 juli 2004 trädde en ny lag i kraft, lag om finansiell rådgivning till konsumenter. Den svenska lagen är tvingande, vilket betyder att en friskrivning från rådgivaren inte är giltig (även om kunden skrivit på ett avtal med den passusen). Rådgivaren är skyldig att ta reda på kundens förkunskaper och ekonomiska förhållanden, kundens syfte med placeringen och inställningen till risk. Rådgivaren ska dokumentera uppgifterna och kunden ska få en kopia. Därigenom kan det fastställas att det har handlat om en rådgivning. Rådgivaren har också en skyldighet att avråda från placeringar som är olämpliga med hänsyn till kundens situation. De svenska bankerna och de större finansiella företagen har redan genom självreglering tillgodosett de krav som lagen ställer. Med lagen kommer dock alla finansiella råd givare att omfattas av kraven. Om kunden ger en felaktig bild av sin situation för rådgivaren och denne ger råd utifrån detta kan inte rådgivaren lastas. En rådgivare kan inte ställas ansvarig för om en viss aktie eller fond utvecklas i ej önskvärd riktning, ingen kan med säkerhet förutsäga kursrörelser. Det är lämpligheten i fördelningen mellan olika placeringsinstrument som ansvaret gäller, till exempel aktier, räntebärande, derivatinstrument, försäkringsprodukter med mera. Det är Konsumentverket som är övervakande myndighet, men hanterar inte enskilda ärenden. Om det finns ett principiellt intresse för frågan/ tvisten kan KO (Konsumentombudsmannen) biträda i frågan. ARN kommer även i fortsättningen att hantera enskilda tvister, men inte i sådana där det krävs muntlig bevisning (ord mot ord). I och med kravet på dokumentation från rådgivaren bör ARNs möjligheter öka att ta sig an enskilda fall. En god början är att ta kontakt med Konsumenternas Bank och Försäkringsbyrå, eller kommunens konsumentvägledare, som kan ge råd hur man ska gå vidare i tvisten. Med beaktande av den stora mängd aktietransaktioner som årligen sker, kan man konstatera att tvister är ovanliga. De flesta tvister löses direkt med banken eller fondkommissionären som vill upprätthålla ett gott kundförhållande. sig till domstol med en stämningsansökan. Finansinspektionen är däremot fel instans. Finansinspektionen behandlar inte enskilda konsumentärenden, deras uppgift är att övervaka banker och fondkommissionärer. A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N 65

66 FOTO: PETER NORDAHL Det finns skäl att se över dina aktieplaceringar regelbundet. Företagen och deras omvärld förändras ständigt. 66 A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N

67 12 Att äga och förvalta aktier Den fysiska förvaltningen av aktier är numera mycket enkel. Aktiebreven och de kuponger för aktieutdelningar som fanns förr i tiden är blott ett minne. Aktieinnehaven är numera noterade på ett personligt konto hos Värdepappercentralen, VPC, och företagens aktieägarförteckning (aktiebok) sköts vanligen även den av VPC. Aktieägarens rättigheter Som aktieägare är man delägare i företaget och med detta följer vissa rättigheter. Rätten till aktieutdelning är en sådan. Men hur stor aktieutdelningen ska bli beslutas på företagets bolagsstämma. Som aktieägare har man rätt att närvara på bolagsstämman och vara med och fatta beslut. Innan man kan delta på bolagsstämman är det vissa åtgärder som man måste vidta. Bortglömda aktiebrev och outtagna aktieutdelningar förekommer knappast längre. Som tidigare nämnts, måste det finnas ett avkastningskonto knutet till det personliga VP-kontot. Det är till detta konto som utbetalningen av aktieutdelningarna görs. Man ska vara införd i företagets aktiebok. Om aktierna finns registrerade på ett VP-konto är man per automatik med i företagets aktiebok. Om aktierna Aktiedepå I stället för att ha aktierna registrerade på sitt VP-konto kan man öppna en depå hos en bank eller fondkommissionär. Det är ett smidigt sätt att hantera sin aktieportfölj, i synnerhet om man är mer aktiv och gör flera transaktioner varje år. På VPC finns då en notering om att aktierna är förvaltarregistrerade hos en viss bank eller fondkommissionär för ägarens räkning. Utdelning på aktierna skickas till banken eller fondkommissionären som vidarebefordrar beloppet till kundens depå. Utöver förvaringen av aktier och hjälp med aktietransaktioner lämnar de flesta banker och fondkommissionärer en utökad service till sina depåkunder. Det är vanligt med marknadsbrev, aktieråd och erbjudanden om att delta i börsintroduktioner. Vissa banker och fondkommissionärer tar en årlig avgift för depån, hos andra är tjänsten gratis. Banken eller fondkommissionären som tillhandahåller depån är skyldig att lämna uppgifter om utdelningar och aktieinnehav till skattemyndigheterna varje år. Depåinnehavaren får varje år en sammanställning av de transaktioner som gjorts på kontot. Inget hindrar att man har flera depåer hos olika banker eller fondkommissionärer och man kan ha vissa aktier registrerade på sitt VP-konto samtidigt som man har en depå. A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N 67

68 12 ATT ÄGA OCH FÖRVALTA AKTIER ligger i en depå där emot är de förvaltarregistrerade och de verkliga ägarna är inte kända för företaget. De förvaltarregistrerade aktierna måste anmälas till företaget och föras in i aktieboken. Denna anmälan hjälper banken eller fondkommissionären till med. Aktieboken skrivs ut cirka tio dagar före bolagsstämman och det är endast aktieägare som är införda i aktieboken som har rätt att delta på bolagsstämman. Man måste också anmäla att man vill komma på bolagsstämman så att man tas upp i röstlängden som upprättas. Det är endast aktieägare som är närvarande på bolagsstämman, och i förväg anmälda, som har rätt att rösta på bolagsstämman. En aktieägare som inte kan närvara kan dock ge en fullmakt till någon annan att företräda honom på bolagsstämman. På bolagsstämman fattas majoritetsbeslut där antalet aktier och aktiernas röstvärde avgöra aktieägarens möjlighet att påverka beslutet. Några av de beslut som fattas på bolagsstämman kan vara: Beslut om hur bolagets vinst ska fördelas, hur mycket som ska delas ut till aktieägarna och vad som ska stanna kvar i företaget för att utveckla detta. Beslut om ökning av kapitalet (nyemission). Att äga aktier indirekt via aktie- fonder kan liknas vid att bo i hyreslägenhet. En förvaltare sköter de praktiska frågorna runt aktieägandet. Andra beslut, som till exempel berör bolagsordningen för att ändra inriktning av verksamheten. Aktieägarna har möjlighet att ställa frågor till styrelse och företagsledning på bolagsstämman och få dessa besvarade. Frågorna ska vara anmälda i förväg för att aktieägaren ska kunna kräva att få ett svar. Även spontana frågor kan dock besvaras på bolagsstämman. Allt under förutsättning att frågorna är relevanta och av allmänt intresse och att svaret kan lämnas utan skada för tredje part. En underleverantör till Volvo som håller bolagsstämma kan till exempel inte uttala sig om hur försäljningen av en viss bilmodell går, även om detta innebär viktiga leveranser för underleverantören. Styrelsen och företagsledningen är inte heller skyldiga att ge vinstprognoser, även om frågan har ställts skriftligen i förväg. Avstämningsdag bestäms, den dag som den registrerade aktieägaren till en aktie har rätt till utdelning (eller rätt att delta vid nyemission etc). Detta är exempel på viktiga beslut som kan fattas och frågor som kan behandlas på den ordinarie bolagsstämman. Ibland kan styrelsen kalla till en extra bolagsstämma om beslut inte kan vänta till dess den ordinarie bolagsstämman hålls. Även aktieägare kan kräva att en extra bolagsstämma hålls om man lyckas samla tillräckligt stor anslutning för detta. Det senare är ett mycket ovanligt steg och i så fall ett uttryck för utbrett missnöje. Rätt till information En aktieägare har rätt att få ekonomisk information från företaget som han är delägare i. Den viktigaste informationen finns i företagets årsredovisning. De svenska börsföretagens årsredovisningar håller en hög standard i en internationell jämförelse. Detta gäller såväl för den ekonomiska redovisningen som för de beskrivande delarna av årsredovisningen. Svenska börsnoterade företag ska även lämna ekonomisk redovisning varje kvartal. Alla aktieägare har rätt att få dessa rapporter, årsredovisningen och kvartalsrapporterna. Även utomstående personer 68 A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N

69 ATT ÄGA OCH FÖRVALTA AKTIER 12 1 kan beställa dessa rapporter och de flesta företag ser rapporterna som en kanal att intressera potentiella nya aktieägare för företaget. Med Internet öppnas fler möjligheter att få information från företagen. Börsföretagen lägger ut sina årsredovisningar, rapporter och pressmeddelanden på sina hemsidor. Där kan man läsa dessa och skriva ut kopior av dem. Flera börsföretag sänder även sina bolagsstämmor på Internet, vilket kan liknas vid en TV-sändning av stämman över Internet. Det behövs en speciell programvara för att kunna se dessa utsändningar. Programmet kan laddas ned över Internet kostnadsfritt, anvisningar om hur det går till finns nästan alltid intill erbjudandet att se sändningarna. Utan tvivel kommer Internet i framtiden att förändra bolagsstämmorna. Många av företagens aktieägare har ju inte möjlighet att delta i stämmorna, men via Internet får de nya möjligheter. Tekniken är dock i sin linda och det återstår viktiga frågor att lösa, till exempel hur rösträtt ska kunna utövas över Internet. Som informationskanal för aktieägarna kan Internet dock redan inom den nära framtiden bli viktig, en av de stora fördelarna är bland annat att informationen lagras. Man kan se sändningarna från bolagsstämmor vid en tidpunkt som passar en själv. Den passiva aktieägarens valmöjligheter Många aktieägare ägnar inte sina aktier en tanke under flera år, utan noterar endast att aktieutdelningarna flyter in årligen. Den som äger aktier i stora välkända företag har under de senaste år tiondena haft en gynnsam epok även om de förhållit sig passiva. Att vara aktieägare är i många avseenden jämställt med t ex att vara fastighetsägare. Vissa skyldigheter, som att betala skatt, kan man inte förbigå. Önskvärda förbättringar är frivilliga, till exempel måla om fasaden, renovera ett badrum eller göra nya trädgårdsanläggningar. Ingen kan tvinga en fastighetsägare att klippa gräsmattan eller ha snygga möbler inomhus. På samma sätt är det med den personliga aktieportföljen. Ingen kan tvinga någon att äga vissa aktier eller att vara aktiv i ägandet. Ett passivt ägande kan emellertid medföra att aktieportföljen får en sammansättning som inte alls längre uppfyller de mål man har satt upp eller att risknivån är en helt annan än vad man från början hade tänkt sig. Företagen och deras aktier förändras nämligen över tiden. Den som inte vill ägna tid och tankemöda åt aktieägandet, men ändå vill få del av aktiemarknadens gynnsamma utveckling och ha kontroll, har goda möjligheter till detta genom att anlita professionella förvaltare. Aktiefonder är en sådan placeringsmöjlighet, och fonderna beskrivs närmare på annan plats i boken. Att köpa aktier i Investmentbolag är ytterligare en möjlighet att bli delägare i många olika företag samtidigt. Investmentbolagen vill precis som aktiefonderna se till att värdet på aktieinnehaven stiger i värde. Investmentbolagen är emellertid mer aktiva och är ofta med och fattar beslut om större förändringar i de företag som de äger aktier i, de vill utöva makt. Det största investmentbolaget på Stockholmsbörsen är Investor, som är maktcentrum för Wallenbergsfären. Några exempel på större bolagsförändringar som de medverkat i är ASEA:s samgåenden med Brown Boveri till ABB och Astras samgående med Zeneca. Handelsbanksfärens investmentbolag heter Industrivärden. Den som har ett större kapital (vanligen över kronor) kan få hjälp med en personligt utformad förvaltning av en bank eller fondkommissionär. Mest omfattande är diskretionär förvaltning då hela förvaltningen överlåts till banken, sedan vissa riktlinjer beträffande risker och målsättning fastställts. Att äga aktier indirekt via aktiefonder (det är ju fonden som är ägare till aktierna) kan liknas vid att bo i hyreslägenhet. En förvaltare sköter de praktiska frågorna runt aktieägandet. Den diskretionära förvaltningen är då som att ha en egen fastighets- A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N 69

70 12 ATT ÄGA OCH FÖRVALTA AKTIER Värdeförändring i en portfölj Värdeförändringarna för aktierna kan göra att den från början väl balanserade portföljen får en kraftig slagsida. skötare. Bekvämligheten har dock alltid ett pris, de som förvaltar kapitalet vill ha ett arvode för detta. Vanligen sätts arvodet som en procentsats på det förvaltade kapitalet. Ett genomsnitt för svenska aktiefonders årliga arvode är en (1,25) procent av fondspararens andelsvärde. Den aktiva aktieägarens åtgärder Vill man vara en aktiv aktieägare finns det mycket man kan göra. Genom att följa med i vad som händer på aktiemarknaden och förändringarna av den allmänna ekonomiska miljön har man goda möjligheter att skaffa sig en bättre förståelse om aktier. Aktiekunskap, helt enkelt. Det behöver inte vara tidskrävande att vara en aktiv aktie ägare. Det är både roligt och lärorikt att följa med i sitt företags utveckling. Äger man aktier i de stora välkända företagen räcker vanligen den nyhetsrapportering som sker i radio, TV och på dagstidningarnas ekonomisidor. Den som har en mer kortsiktigt inriktning för sina aktieplaceringar ställs inför en betydligt mer krävande uppgift. På kort sikt finns det många faktorer som kan påverka en aktiekurs, faktorer som inte alltid ser fullt logiska ut, eller i vart fall inte kan hänföras till förändringar i ett visst företag. Den som äger aktier i mindre företag får också lägga ned lite 70 A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N

71 ATT ÄGA OCH FÖRVALTA AKTIER 12 1 mer egen möda för att hålla sig informerad. Av utrymmesskäl tvingas media att sovra när de ska rapportera om händelser i företag eller referera deras ekonomiska rapporter. Som aktie ägare i dessa mindre företag kan man således inte räkna med att kunna följa vad som händer enbart genom radio, TV eller de stora dagstidningarna. En tidning skriver hellre om en aktierelaterad nyhet i ett företag med hundratusentals aktieägare än i ett företag med tusen aktieägare. Aktieägare är ju samtidigt tidningsköpare. Valet av aktier i aktieportföljen styr således till vissa delar hur mycket tid man vill lägga ned på att samla information. All kunskap och information behöver givetvis inte komma från media eller från börsföretagen. Egna kunskaper och erfarenheter är en viktig komponent. Man kan genom sin utbildning, anställning eller fritidsintresse ha avsevärda kunskaper om vissa områden eller om vissa företag. Det finns knappast någon svensk som inte har kontakt med ett börsnoterat företag, som kund, anställd, leverantör, konkurrent eller på andra sätt. Genom att koppla ihop de egna erfarenheterna med det allmänna nyhetsflödet om aktier och företag kan man skaffa sig ett eget beslutsunderlag. Det finns också information som man inte får använda sig av när man gör aktieaffärer. Den som sitter inne med viktiga uppgifter som kommer att påverka ett företags aktiekurs är insider och får inte köpa eller sälja aktier innan den informationen är känd på aktiemarknaden. Företagsledning och anställda med speciell insyn är tydliga insiders. Men även affärskontakter och andra personer kan få vetskap i förväg om speciella förhållanden och betraktas då som insiders. Den som får information från en insider får inte heller utnyttja detta för att köpa eller sälja aktier i det specifika företaget. Företagen förändras och påverkar aktieportföljen Företagen förändras ständigt och det gäller också deras ekonomiska omvärld. Allt detta påverkar aktiekurserna och därmed våra aktieportföljer och deras sammansättning, även om vi inte har gjort några köp eller försäljningar av aktier under en period. Det finns alltså skäl att se över aktieportföljen regelbundet, minst en gång om året och gärna oftare. Den samling aktier som vi en gång köpte kanske inte alls längre motsvarar den målsättning som vi hade. En aktieportfölj behöver förnyas regelbundet, vissa aktier bör kanske säljas och ersättas med andra. Hur man kan tänka när man fattar säljbeslut tas upp i ett eget kapitel i boken. Hur man väljer köpvärda aktier behandlas i ett annat kapitel. Köp- och säljbeslut är aktiva val som aktieägaren bör göra. Oavsett om vi vill det eller inte, kommer vi att tvingas till ställningstaganden lite då och då. Andra större aktieägare i företaget kan komma med förslag som kräver åtgärder från oss. Andra aktieägares önskemål påverkar även oss En nyemission som riktas till de befintliga aktieägarna, innebär att vi kan satsa nya pengar i företaget. Ingen aktieägare är tvungen att satsa nya pengar, men vi är tvungna att ta ställning till förslaget. Anser vi att förslaget är rimligt, att vi har ekonomiskt utrymme att vara med och att inga bättre placeringsalternativ finns just nu då kan vi vara med i nyemissionen. Väljer vi att avstå bör vi annars sälja de teckningsrätter som tillfaller oss som ägare av de befintliga aktierna. Säljer vi inte dessa teckningsrätter förfaller de som värdelösa. Ett förslag om avknoppning av ett dotterbolag kan komma. Mer om detta i kapitlet Börsintroduktioner. Om det är en ren avknoppning får vi aktier i ett nytt bolag utan särskilda åtgärder. Men vi ska ändå ta ställning till om det nya innehavet uppfyller våra krav. Ett exempel var läkemedelsföretaget AstraZenecas utdelning av aktier i Syngenta, ett bolag som är verksamt inom agrokemi. När vi köpte aktier en gång i Astra eller Zeneca var det kanske inte jordbrukskemi som lockade oss. Vi kan då välja att sälja aktierna i det avknoppade bolaget. En avknoppning (egentligen A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N 71

72 12 ATT ÄGA OCH FÖRVALTA AKTIER börsnotering av dotterbolag) ska föregås av ett prospekt och där ska villkoren för aktieägarna framgå. Varje aktie i det avknoppande bolaget (moderbolaget) får en utdelningsrätt. En avknoppning behöver inte vara helt gratis för aktieägarna i moderbolaget. Det är vanligt att moderbolagets aktieägare erbjuds att teckna aktier till ett förmånligt pris när ett dotterbolag ska börsnoteras. Vi aktie ägare ska ta ställning till om vi vill skjuta till nya pengar och om det avknoppade bolaget är tillräckligt intressant att vara delägare i. Ibland kan det vara så att det avknoppade bolaget intresserar oss mer än moderbolaget, då kan vi efter att vi fått de nya aktierna, sälja aktierna i moderbolaget (som knoppade av dotterbolaget). Ägandet i moderbolaget var kanske i själva verket en planerad väg för oss att bli delägare i det nya börsföretaget? Förslag från styrelsen om samgående med ett annat företag kräver också aktieägarnas samtycke, åtminstone om det innebär att nya aktier ska emitteras. Ett vanligt företagsköp som finansieras med lån kräver inte aktieägarnas godkännande. Uppköpsbud på aktierna En helt utomstående part kan komma med erbjudande som kräver aktieägarnas godkännande. Ett uppköpsbud kan komma på samtliga utestående aktier i det företag vi är aktieägare i. Ofta är budet redan förankrat bland företagets stora aktieägare, förhandlingar har ägt rum i det tysta och man har enats om villkor som verkar rimliga. Då kan styrelsen rekommendera aktieägarna att anta uppköpsbudet. Det är dock inte alltid som köparen erbjuder kontant betalning för aktierna, ofta kan köpeskillingen vara nyemitterade aktier i det uppköpande bolaget som erbjuds. Som aktieägare tvingas vi ta ställning till budet. 1. Erbjuds kontant betalning ska vi avgöra om priset är rimligt. Ter sig priset för lågt kan det inträffa att ytterligare en budgivare ger sig till känna, som är villig att erbjuda ett högre pris för aktierna. Som aktieägare har vi hamnat i en budstrid där flera köpare tävlar om att få köpa våra aktier. 2. En köpare vill äga hela företaget, dvs samtliga aktier när denne riktar ett bud på aktierna. När köparen når över 90 procents ägande kan denne begära att resterande aktier tvångsinlöses. Har vi ännu inte sålt våra aktier tvingas vi att göra det vid tvångsinlösen. 3. Om köparen erbjuder betalning med aktier i det egna företaget står vi inför samma beslut som vid en börsintroduktion. Vill vi ha de nya aktierna i ut byte mot de som vi äger? Gillar vi det köpande företagets affärsidé och är det ett rimligt pris vi får för våra aktier? Ett uppköp tar tid att genomföra, det finns till exempel krav på att köparen tar fram ett prospekt. Köparen ska inte kunna undanhålla viktig information om värden i det företag denne vill köpa. Ett gruvföretag som lägger ett bud på ett annat gruvföretag ska till exempel inte kunna utnyttja att det uppköpshotade företaget gjort ett viktigt mineralfynd som de egna aktieägarna ännu inte fått vetskap om, medan köparen har vetskap om fyndet. Det vore att lura aktieägarna att sälja sina aktier för billigt. Under tidsrymden från det att budet lagts till dess svarstiden löpt ut för aktieägarna kan man som aktieägare välja att sälja sina aktier direkt över börsen. Aktiekursen i det uppköps hotade företaget brukar stiga redan när budet presenteras. Som aktieägare behöver man inte vänta i flera veckor utan kan sälja sina aktier över börsen innan uppköpet slutförts. Till aktieägandets uppgifter hör även skattefrågorna, i ett eget kapitel behandlas en del av dessa. En klok inställning är att välja och hantera aktier på aktiernas egna meriter, skattefrågorna får hanteras för sig. 72 A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N

73 ATT ÄGA OCH FÖRVALTA AKTIER 12 A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N 73

74 FOTO: PETER NORDAHL Att bygga upp en aktieportfölj är som att bygga ett eget hus. Att bara köpa aktier inom en viss bransch är som att bygga ett hus med flera kök eller flera vardagsrum men inget mer. 74 A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N

75 13 Att fatta beslut om att köpa aktier Det finns otaliga metoder att välja aktier och många har visat sig vara lyckosamma. I en gynnsam omgivning, som den stigande kursutvecklingen de senaste decennierna, har det funnits gott om tillfällen att göra bra aktieplaceringar. För en vanlig aktieägare är det rimligast att ha ett portföljtänkande på sina aktieplaceringar. Då kan man gardera sig mot missräkningar. Det finns således goda anledningar att följa de gyllene råden som tidigare har beskrivits. När man bygger upp en aktieportfölj kan man likna det vid att bygga ett eget hus. Det behövs flera olika slags rum för att vardagen ska fungera. Köper man bara aktier inom en viss bransch kan det liknas med att bygga sju kök eller nio vardagsrum, men inget mer. Ett portföljtänkande innebär att: Vi har en målsättning med vårt totala aktieinnehav och en uppfattning om hur lång tid vi ska ha aktieportföljen. Vill vi i första hand ha tillväxt eller är det säkra inkomster som är viktigast? Vi har en uppfattning om den egna riskvilligheten. Kan vi tåla att värdet på våra aktier sjunker ibland? Vi gör en grov fördelning och ser vilka olika typer av aktier, eller branscher/sektorer som vi bör placera i för att det ska motsvara målen och riskprofilen. Därefter väljer vi aktier från de olika sektorerna, till exempel med hjälp av nyckeltal, råd från andra eller egna analyser. Det är precis dessa frågor som de professionella förvaltarna ägnar sin tid åt. Placeringshorisonten (tiden för hela ägandet) är nog den enda fråga som är enkel att avgöra för dem, för en aktiefond eller förvaltare av pensionsmedel är det evigheten som gäller. Fondens riskprofil bestäms genom jämförelse mot något index. Vi kan också jämföra vår aktieportfölj mot ett index, men vi behöver förstås inte göra det. Innan vi väljer aktier kan vi bekanta oss med de olika branscherna eller sektorerna på börsen. Man kan dela in börsens företag på flera olika sätt. Det vanligaste är att sammanföra företag inom samma bransch till en avdelning eller grupp. När man har en grupp jämförbara företag är det lättare att välja den aktie som har bäst nyckeltal eller de (enligt vår åsikt) bästa framtidsutsikterna. Tidigare indelades börsen i branscher som verkstad, skogsindustri, investmentbolag etc. Den branschindelningen kan man fortfarande se i vissa börstabeller, men det blir allt vanligare att man använder den nya indelningen som visas i tabellen på nästa sida, en internationell indelning. För stora förvaltare, svenska och utländska, blir det allt vanligare att välja aktier från en viss bransch och man vill kunna välja aktier i olika länder. Då vill man också ha aktierna grupperade på samma sätt. Den internationella indelningen ger i vissa fall en märklig fördelning när man ser på de börsvärden som branschen har på Stockholmsbörsen. Branschen Energi omfattar energiutvinnande företag som knappast finns på Stockholmsbörsen. Det samma gäller Kraftförsörjning A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N 75

76 13 ATT FATTA BESLUT OM ATT KÖPA AKTIER Stockholmsbörsens branschindelning och nyckeltal våren 2007 Bransch Värde mdr Andel av börsens värde % Direktavkastning % P/E-tal Kurs/JEK % Energi Material , Industrivaror och tjänster , Sällanköpsvaror och tjänster , Dagligvaror , Hälsovård , Finans , Informationsteknik , Telekom , Totalt , Våren 2007 hade Stockholmsbörsen ett totalt värde på drygt miljarder. Av tabellen kan man utläsa att företagen hade ett eget kapital på 1285 miljarder kronor (4719 miljarder dividerat med 367 procent). Aktieägarna får aktieutdelningar på 137 miljarder (4719 miljarder multiplicerat med 2,9 procent). Innevarande år (2007) väntas företagen redovisa en nettovinst efter skatt på 337 miljarder (4719 miljarder dividerat med p/e-talet 14). Källa Affärsvärlden maj som saknar representanter på Stockholmsbörsen. I andra länder är emellertid båda branscherna tämligen stora och viktiga. Branschen Material innefattar stål- och metallföretag samt skogsföretagen. Branschen Industrivaror och tjänster innefattar de stora verkstadsbolagen, men även byggföretag, transportföretag och tjänsteföretag. Den gemensamma nämnaren är att de i huvudsak har företag som kunder. Sällanköpsvaror är, precis som hörs på namnet, tillverkare av varor som man inte köper varje dag. Electrolux, H&M och Clas Ohlson finns till exempel i den branschen. I branschen Dagligvaror finns däremot Axfood, Swedish Match, Cloetta Fazer och Sardus (smörgåspålägg). Hälsovård är förutom Astra Zeneca även företag inom medicinsk teknik, vårdbolag och forskningsföretag. I branschen Finans och fastighet finns även investmentbolagen, fondkommissionärer och de som sysslar med finansiella tjänster, till exempel Carnegie. Informationsteknik innefattar IT-konsulter, programvaruföretag och sådana som tillverkar viss utrustning, till exempel Ericsson och Nokia. I branschen Telekomoperatörer finns bland annat Telia Sonera och Tele2. På Stockholmsbörsen finns även vissa utländska företags aktier noterade, till exempel AstraZeneca, TietoEnator, Stora Enso, ABB och Autoliv. När Stockholmsbörsens värde beräknas ingår endast de aktier som är registrerade i Sverige. Detta är viktigt då man beräknar förändringar totalt (OMXSindex) eller för bransch index (se kapitel om index). Svenska företag kan ha en stor andel utländska ägare, men eftersom företaget är registrerat i Sverige ingår värdet av samtliga företagets aktier när börsvärdet beräknas på Stockholmsbörsen. Detta gäller till exempel för Telia Sonera och Nordea, som båda har många finländska aktieägare. Branschindelningen har ändrats för att man lättare ska kunna jämföra företag sinsemellan och i synnerhet med utländska alternativ. En komplikation när man ser på nyckeltal för en viss bransch är att några företag är mycket stora (i börsvärde). Förändringar för något av de stora företagen påverkar kraftigt siffrorna för hela branschen. Så här såg de allra största företagen ut vid samma tidpunkt, se ovan till höger. 76 A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N

77 ATT FATTA BESLUT OM ATT KÖPA AKTIER 13 1 De tolv största börsbolagen Börsvärde mdr Bransch Direktavkastning % P/E-tal Kurs/JEK % Ericsson 419 Informationsteknik 2,12% 14,6 300 Hennes & Mauritz 357 Sällanköpsvaror 3,12% 27, Volvo 318 Industri 3,51% 18,3 350 Nordea 298 Finans 4,01% 11,8 200 Teliasonera 242 Teleoperatörer 7,53% 13,6 210 Atlas Copco 166 Industri 2,04% 20, S E Banken 155 Finans 2,88% 12,0 200 Sandvik 150 Industri 3,01% 16,3 540 Scania 141 Industri 2,50% 17,6 570 Svenska Handelsbanken 131 Finans 4,07% 10,9 180 Investor 130 Finans 2,92% 80 AstraZeneca 129 Hälsovård 3,43% 13,1 520 Dessa tolv börsbolag svarade för mer än hälften av Stockholmsbörsens totala börsvärde. Förändringar i dessa aktiers kurser påverkar nyckeltalen för hela börsen och i ännu högre grad de branscher som bolagen placerats i. Observera att Astra Zenecas börsvärde bara avser de knappt 25 procent av aktierna som finns noterade på Stockholmsbörsen. Källa JCF Företagen i tabellen finns både inom tillväxtbranscher och i mer mogna branscher. Detta för oss in på tanken att dela in företagen efter deras karaktär, snarare än branscher. Det är lättast att förstå karaktären om man sätter motsatspar mot varandra. Fokuserade företag eller med bred verksamhet Specialisering är en tydlig och långsiktig trend, som har accelererat det senaste decenniet. Grundtanken är att det är lättare att vara bra på en eller ett par saker, än att vara världsmästare på allting. Många företag knoppar därför av sidoverksamheter till aktieägarna och koncentrerar sig på kärnverksamheten, det som de är riktigt bra på. Biltillverkarna är tydliga exempel på detta. Världens största biltillverkare, General Motors, tillverkade förr i tiden även skruvar och glödlampor som skulle användas i bilarna. Numera läggs allt mer av konstruktionsarbetet och tillverkningen ut på underleverantörer och för vissa bilmodeller sköts sammansättningen (biltillverkningen) av fristående företag. GM koncentrerar sig på design, marknadsföring och finansiering. Den svenska biltillverkaren Volvo koncentrerar verksamheten till ett fåtal områden (lastvagnar, entreprenadmaskiner och flygunderhåll). På den svenska börsen blir allt fler företag fokuserade. Inte minst på grund av att ett flertal av de avknoppade bolagen börsnoteras. Det är ett önskemål från de stora aktieägarna att företagen ska renodla verksamheten. De stora aktieägarna kan själva komponera en portfölj med aktier från olika branscher, precis med den sammansättning som de önskar. De fokuserade företagen finns inom många olika branscher och har inga speciella nyckeltal som gör att en aktieplacerare kan se att företaget är fokuserat. Det är en egenskap som man får lista ut på annat håll. Riskerna med en fokuserad verksamhet är att resultatet blir beroende av ett fåtal faktorer. Flera företag vill därför ha flera grenar som sinsemellan kan balansera varandra. En stark huvudägare kan till exempel tycka att ett jämnt resultat är värt att eftersträva. Två grupper företag har som affärsidé att äga andra företag, Investmentbolag och Förvaltningsbolag (bolagen har främst skatteskillnader), och har därför av naturen en bred inriktning. De äger aktier i andra företag och har vanligen små egna vin- A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N 77

78 13 ATT FATTA BESLUT OM ATT KÖPA AKTIER Tillväxtaktier eller inkomstaktier Tillväxtföretag befinner sig vanligen på marknader som växer. I dag är det IT, Telekom och bioteknik som pekas ut som de stora tillväxtsektorerna. Men det är inte alldeles självklart att ett tillväxtföretag finns i en växande bransch. Hennes & Mauritz växer till exempel trots att konfektionshandeln inte är någon uttalad tillväxtbransch, det är knappast någon brist på kläder. Förändringar i omvärlden kan också medföra att branscher och bolag som betraktades som närmast stillastående får ett uppsving. Det gäller till exempel gruv- och råvarusektorn som gynnats av en kraftigt stigande efterfrågan från Asien. Det kan således finnas tillväxtnischer här och var, även i branscher som är mer mogna. Andra företag kan skapa tillväxt genom att köpa upp branschkollegor, Securitas var ett exempel på detta, liksom Securitas tidigare dotterbolag Assa Abloy. Vad aktieplacerare letar efter hos tillväxtaktier är ganska självklart, tillväxt i omsättning men först och främst tillväxt i vinst per aktie. Att företagen ska öka sina vinster är önskemålet, åtminstone inom överskådlig framtid. Placerarna kan ha överseende med en svagare vinsttillväxt inom en nära framtid, bara vinsten ökar senare. Kassaflödesanalyser är den vanligaste värderingsmetoden för tillväxtföretag, men även p/e-talen ger vägledning om aktierna. Placerare som vill ha in komster (aktieutdelningar) hellre än stora kursökningar studerar nyckeltalet som visar aktiens direktavkastning. Höga aktieutdelningar brukar företag lämna som inte har stora expansionsmöjligheter, de är mer mogna företag. De vinster som de mogna företagen redovisar delas i högre utsträckning ut till aktieägarna som får möjlighet att placera det frigjorda kapitalet på annat håll. ster och bedöms därför inte med ledning av p/e-tal eller andra vinstbaserade nyckeltal. I stället är det substansvärdet som aktieplacerarna ser på, alltså summan av deras aktieinnehav dividerat med antalet aktier i Investmentbolaget. Stiger kurserna på Investmentbolagets aktieinnehav så stiger substansvärdet. På aktiemarknaden sätter man en rabatt på substansvärdet. Orsaken till denna rabatt är flitigt omdiskuterad, men den vanligaste förklaringen är att aktiemarknaden inte riktigt litar på att investmentbolagen ser till värdetillväxten i första hand. Många av investmentbolagen är samtidigt maktcentrum för olika företagssfärer och kan ha andra intressen att bevaka än värdetillväxten på kort sikt. Cykliska eller stabila De flesta företag påverkas av konjunkturen, men i olika hög grad. De cykliska företagen har stora fasta kostnader medan efterfrågan på deras produkter följer konjunkturen. Det betyder i sin tur att priserna på produkterna varierar kraftigt, men kostnaderna varierar inte lika mycket. De cykliska företagens resultat svänger mycket kraftigt av den anledningen. Skogsindustrin, stål- och annan basindustri räknas till de cykliska. Men även flera företag inom den tunga verkstadssektorn kan räknas dit. På börsen reagerar de cykliska aktierna 6 9 månader innan resultaten börjar att svänga, vilket beror på att aktieplacerarna håller utkik efter andra signaler än företagens resultat. Det kan vara förändringar av råvarupriser eller andra indikatorer som förebådar en omsvängning. I ett längre perspektiv kan man naturligtvis beräkna ett någorlunda korrekt värde även för en cyklisk aktie, ofta finns företagen 78 A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N

79 ATT FATTA BESLUT OM ATT KÖPA AKTIER 13 1 i ganska mogna branscher med lägre tillväxt. På aktiemarknaden reagerar man kraftigare och de cykliska aktierna är ofta antingen övervärderade eller undervärderade. Motsatsen är de stabila aktierna, som vanligen hittas i branscher där efterfrågan inte varierar speciellt mycket. Företag som förser oss med livets nödtorft är vanligen stabila. Livsmedelsföretag och läkemedelsbolag är bra exempel, fastighetsbolag med en stor andel bostäder kan vara ytterligare exempel. Stora eller små Det är lättare för ett litet företag att växa än för ett stort. Små företag är vanligen mycket mer fokuserade än stora företag. Det finns således flera fördelar som småbolagen har, nästan oavsett i vilken bransch de befinner sig i. Till de negativa sidorna hör att efterfrågan på aktier i småbolag tidvis är svag. De stora placerarna undviker de små bolagen och småbolagen kan av den anledningen få svårt att få in nytt kapital för att expandera. Generellt sett är aktier i småbolag lägre värderade jämfört med betydligt större branschkollegor. Såvida inte det lilla företaget råkar ha någon unik produkt eller något annat som är unikt. Bevakningen från media och analytiker av småbolag är sämre, det kan därför vara svårare att få information om vad som händer. Ofta finns det en eller flera När en person tycker att aktien är köpvärd finns det en annan som tycker att det är ett bra tillfälle att sälja aktien. Som stöd för sina beslut har de gjort olika analyser och kommit fram till olika slutsatser. huvudägare i småbolagen och de kanske inte driver företagen lika professionellt som ledarna i de stora företagen gör. Det är inte alltid som aktiemarknaden är negativ till de små företagen, i synnerhet inte till företag som befinner sig i snabbväxande branscher. Och även stora företag har börjat som små, det kan ske en omvärdering av ett litet bolag som är på väg att växa upp. Hennes & Mauritz (H&M) betraktades ännu i mitten av 1990-talet som alldeles för litet för att stora aktieplacerare skulle köpa aktier. I mitten av 1990-talet ändrades synen på H&M och sedan dess har aktien stigit med flera tusen procent. Projektbolag eller vinstgivande företag Projektbolag är en sammanfattande benämning på företag som finns inom flera olika branscher, vanligen forskningsintensiva verksamheter eller åtminstone under uppbyggnad. På senare tid har flera projektbolag inom IT, Internet, Telekom och bioteknik börsnoterats. Den gemensamma nämnaren är att företagen går med förlust eller visar en blygsam vinst i dag, men i framtiden hägrar större vinster. På den gamla goda tiden (för flera år sedan) fick ett företag vänta med att börsnoteras till dess man kunde visa vinst. Aktiemarknaden var inte beredd att ta de stora risker som finns med projektbolag. Projekt har alltid bedrivits, det är inget nytt. Fortfarande drivs de flesta projekt inom de stora företagen och blir till nya produkter eller tjänster som förnyar de stora företagen. Och massor av projekt läggs ned då förutsättningarna för lönsamhet aldrig kommer att uppnås. Ibland finns det gott om riskvilligt kapital på aktiemarknaden. Många entreprenörer får då möjlighet att finansiera uppbyggnaden av företaget via börsen. För vinstgivande företag måste aktieägaren ställa sig följande frågor: Hur snabbt kommer företaget att växa? Kommer lönsamheten att bestå, eller rentav förbättras? A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N 79

80 13 ATT FATTA BESLUT OM ATT KÖPA AKTIER En aktieägare i ett projektbolag får dessutom ställa följande frågor: Får företaget fram sin produkt eller tjänst? Finns det en marknad för den? Har företaget försäljningskanalerna för att få ut produkten på marknaden? Räcker finansieringen till för att företaget ska nå hela vägen fram till färdig produkt och lansering på marknaden? Det finns alltså betydande osäkerheter i ett projektföretag. Som vi tidigare har behandlat är osäkerhet (risk) något som en aktieägare vill ha ersättning för, dvs rabatt på aktiens pris. Att fastställa rabatten ställer till problem då företagen visar förlust och de vanliga nyckeltalen inte är anpassade till att värdera förlustbolag. För att få en rabatt måste man först ha ett värde att utgå från. Aktiekurserna för projektbolag blir därför osäkra och mer styrda av utbud och efterfrågan än för andra börsbolag. De stora aktieplacerarna på börsen är endast i undantagsfall engagerade i projektbolag och bevakningen av företagen är sporadisk från media och analytiker. Den stora lockelsen i ett projektbolag är förstås att en produkt kan bli en framtida succé, att dagens förlust ska kunna vändas till enorma vinster längre fram. Professionella investerare vet att flertalet projekt kommer att gå under i olika utvecklingssteg. Deras metod för riskspridning är en omfattande branschkunskap och ett flertal aktieplaceringar angränsande till den verksamhet som projektbolaget har. Hagelskott snarare än precisionsskytte, således. Aktieråd Det är klokt att lyssna på råd, det gäller även vid aktieköp. Ännu klokare är att försöka få råd från flera olika rådgivare om en viss aktie. Finns det flera samstämmiga råd från analytiker, som ägnar sin tid åt att följa vissa bolag eller branscher, är det bra. Råden ska avse ungefär samma aktiekurs. Om ett köpråd ges när aktien står i 100 kronor och den går upp till 150 kronor är det knappast troligt att samma omdöme ges. Aktieråd kan vara en färskvara. Till saken hör dock att de flesta råd som kommer allmänheten tillgodo är köpråd. Detta skapar mer affärer för banker och mäklarfirmorna och det är på aktieaffärerna de lever, inte på att ge aktieråd. De verkligt initierade och exklusiva råden får vi inte ta del av. Det finns stora placerare som betalar för dessa råd, eller så har de egna experter som följer vissa aktier och branscher. Råden vi får kan vara följande: Starkt köp Kunderna uppmanas starkt att köpa aktien Köp Aktien är köpvärd Öka/ackumulera Fyll på portföljen med aktien, fördelat över en period Behåll Gör ingenting (vissa uppfattar detta som ett säljråd) Minska Sälj en del av aktieinnehavet fördelat över en tid Sälj Aktien är inte värd sitt pris och bör säljas En analys ska motivera ställningstagandet och helst förklara på ett bra sätt hur analytikern kommit fram till sin slutsats. Även om man inte håller med om slutsatserna är det lärorikt att läsa analyser, det skapar ökad förståelse för bolaget och aktien. Det är aktien som värderas, inte företaget i sig självt. Även aktieägare som placerat i ett bra och välskött företag kan få en säljrekommendation. Aktien kan vara för högt prissatt i förhållande till de förutsättningar som annars råder. Varför fungerar slumpen? Apor, hundar, pilkastare och andra aktieplacerare lyckas ofta överträffa experter i olika tävlingar som gäller korta aktieplaceringar. Hur kommer det sig? Det finns två huvudskäl: Alla aktier är från början rätt prissatta. Varje gång någon köper en aktie finns det en annan part som säljer aktien. Köparen och säljaren drar precis motsatta slutsatser. När en person tycker att aktien är köpvärd finns det en annan som tycker att det är ett bra tillfälle att sälja aktien. Som stöd för sina beslut har de gjort olika analyser, men kommit fram till olika slutsatser. Så 80 A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N

81 ATT FATTA BESLUT OM ATT KÖPA AKTIER 13 fungerar en marknadsekonomi, det gäller inte bara aktier. Kortsiktiga svängningar är näst intill omöjliga att förutspå. Ju kortare tidshorisont, desto mer slumpartade kan utfallen bli. Det finns knappast några experter som kan förutsäga vilken kurs en viss aktie kommer att ha nästa dag, såvida han inte sitter inne med någon speciell och kurspåverkande information. Experterna ställer alltså upp i fel slags tävling. Deras kunskaper ger inga reella fördelar på kort sikt. Kan man använda slumpen när man väljer aktier? Eftersom alla aktier är rätt prissatta behöver man inte ta alltför stora risker även om slumpen får sköta urvalet, kanske man kunde tro. Men som ni minns från föregående kapitel är det stora flertalet av de noterade företagen mycket små. I ett slumpmässigt urval har de små företagen samma chans att bli valda som ett stort företag. En slumpmässigt utvald aktieportfölj får därför en överrepresentation av små företag. Det behöver i sig självt inte vara dåligt, men portföljen kommer att skilja sig från börsens genomsnitt (index). Sammansättningen av aktier, olika branscher etc, har man ingen kontroll över när slumpen får råda. Och som tidigare beskrivits finns det mycket stora skillnader mellan olika företag och skilda branscher. A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N 81

82 FOTO: PETER NORDAHL Låt inte din aktieportfölj bli beroende av ett enda bolags aktie. Det ökar portföljens totala risk. 82 A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N

83 14 Att fatta beslut om att sälja aktier Det är normalt att ompröva sitt ägande av aktier med jämna mellanrum. Det som vanligen får oss att reagera är om företagets resultat försämras. Det kan även vara andra förändringar som ut löser säljbeslutet, företaget kan ha fått nya huvudägare eller ändrat inriktning sedan vi köpt aktien för en tid sedan. Konkurrenternas agerande kan också ha försvårat för företaget eller andra viktiga förändringar kan ha inträffat på företagets marknad. Ett säljbeslut är många gånger svårare att fatta än ett köpbeslut. När vi köper en aktie gör vi vissa antaganden, analyser eller framtidsbedömningar i övrigt. Vi har lagt ned tankemöda på att fatta ett bra beslut och en del har kanske berättat för vänner och bekanta om sitt aktieköp. Ett säljbeslut kan bli lite av en prestigefråga. Då kan det vara en jobbig process att komma fram till att aktien bör säljas, många duckar för frågan och väntar på att det ska rätta till sig. De hoppas att en aktie som sjunkit i värde ska vända uppåt igen och täcka den potentiella förlusten. Det är ett vanligt misstag som många aktieägare gör, att låta förlustaktier ligga kvar i portföljen i avvaktan på att turen vänder. Men det är inte bara aktier som sjunkit i värde som kan kräva ett säljbeslut. Stigande stjärnor Ska man verkligen sälja aktier som stigit i åratal och som vi tror ska fortsätta uppåt? Normalt sett är det en bra strategi att låta de framgångsrika aktierna växa vidare. Så länge de behålls ut löses ingen skatt på reavinsten. Det kan dock finnas tillfällen då man kan överväga försäljning av en del av de framgångsrika aktierna. Efter flera års uppgång kan det finnas en aktie som väger mycket tungt i portföljen. Portföljen kan ha fått en kraftig slagsida och därigenom ökat portföljens totala risk genom sitt stora beroende av ett enda bolags aktier. Aktieägande är inte digitalt, antingen eller, det går att sälja en del av aktieinnehavet. Behåller man en stjärna som svarar för mer än procent av hela aktieportföljens värde ska man vara medveten om att man valt en högre risknivå. Det behöver inte vara fel, men man ska som sagt vara medveten om det. Aktier som det aldrig händer något med Det är tyvärr vanligt att vi samlar på oss aktier som inte visar den utveckling som vi hade hoppats på. Om vi bara jämför dagsvärdet på aktierna med det pris vi betalade en gång i tiden är det lätt att missa att aktiens utveckling har stått stilla. För att upptäcka de stillastående aktierna bör vi göra en genomgång, minst en gång varje år, och se på de olika aktiernas procentuella förändringar. Stillastående aktier bromsar hela aktieportföljens tillväxt och det är den totala tillväxten som är intressant. Genom att föra statistik och se på de procentuella förändringarna får vi ett beslutsunderlag. Även om vi väljer att behålla aktien får vi tillfälle att fundera A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N 83

84 14 ATT FATTA BESLUT OM ATT SÄLJA AKTIER igenom det. Vi får möjlighet att göra en förändring i lugn och ro, inte under press eller panik. Aktier som sjunker till botten Det är lätt att säga att vi aldrig skulle ha köpt dessa aktier. Alla aktieplacerare, professionella och privatpersoner, gör misstag och det tillhör verkligheten på aktiemarknaden. En sak skiljer dock proffsen från andra: redan när de köper en aktie sätter de upp en gräns för hur mycket aktien får sjunka. Skulle aktien nå den gränsen säljer de den snabbt. Inget hindrar oss från att använda proffsens strategi, den är fri för alla att använda och inte särskilt svår att tillämpa. Men det gäller att besluta sig. Om vi trots allt skulle ha en aktie som sjunkit mycket kraftigt, kanske 70, 80, 90 procent. Då vill vi kanske helst glömma aktiens existens. Men att glömma bort aktien är den sämsta strategin, dvs att inte göra någonting alls. Det finns två alternativa vägar att gå: 1. Bita i det sura äpplet och ta förlusten Då kan vi samtidigt passa på att sälja några av de vinstgivande aktierna och få fram en reavinst som vi kan kvitta mot reaförlusten. De framgångsrika aktierna som vi sålde kan vi köpa tillbaka, men vi får då ett högre anskaffningsvärde på dessa och därmed en lägre reavinst när de slutgiltigt Det är ett vanligt misstag som många aktieägare gör, att låta förlustaktier ligga kvar i portföljen i avvaktan på att turen vänder. säljs någon gång i framtiden. Att sälja en aktie och köpa tillbaka den kallas för att vända aktien. 2. Vänta på en kursuppgång Vi kan dock passa på att ta fram reaförlusten, sälja aktien och köpa tillbaka den. Samtidigt säljer vi aktier med reavinst så att reaförlusten kan kvittas, för att därefter köpa tillbaka aktien (om vi tror på den lika starkt). Vi gör två vändningar, en för förlustaktien och en för vinstaktien. Det viktiga är att vi gör affären med reaförlust och affären med reavinst samma år eftersom skattemässig kvittning måste göras under samma år. Se även kapitlet Beskattning av aktier och kapital. 84 A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N

85 ATT FATTA BESLUT OM ATT SÄLJA AKTIER 14 A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N 85

86 FOTO: PETER NORDAHL Att handla aktier över Internet är billigare och kan också vara roligare. 86 A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N

87 15 Aktieaffärer över Internet Vi gör inte bättre aktieaffärer bara för att vi använder Internet, men vi får tillgång till en rad hjälpmedel och nya informationskanaler. Kostnaderna för våra aktieaffärer blir också lägre och många tycker att aktieaffärerna blir roligare. Vi kan också följa hur vår köp- eller säljorder förlöper och när avslut görs. De tekniska förutsättningarna är att vi har tillgång till dator, modem, Internetförbindelse och ett avtal med en Internetmäklare. Det är samma typ av Orderläggning och orderdjup avtal som måste träffas med Internetmäklaren som med en bank eller vanlig fondkommissionär. Utöver själva kundavtalet ska ett särskilt avtal tecknas om Orderdjupet visar vad köpare respektive säljare just nu anser vara ett riktigt, eller rimligt, pris för aktien. man vill ha möjlighet att belåna aktierna som finns i depån, vill man handla med optioner krävs ytterligare ett avtal. Internetmäklaren förser oss med ett användarnamn och ett lösenord. Lösenordet kan vi i allmänhet senare ändra och det är viktigt att hålla sitt lösenord skyddat. Via Internet kan mäklaren inte identifiera oss på annat sätt än med lösenordet. Bankerna och Internetmäklarna har omfattande säkerhetsrutiner som kringgärdar handeln, det är närmast en myt att det skulle vara mer osäkert att göra aktieaffärerna över Internet jämfört med hos en traditionell mäklare. Pengar som du vill ta ut från ditt konto hos Internetmäklaren kan bara föras till ett i förväg anvisat konto (ditt eget). Finansinspektionen som övervakar alla mäklare och banker kräver att alla transaktioner som görs ska kunna spåras och att man ska kunna göra en rekonstruktion om något inträffar. Ingen ska kunna göra intrång hos en Internetmäklare och förbli anonym. Precis som andra banker och mäklare måste Internetmäklarna ha försäkringar som håller kunderna skadeslösa. Det är samma beslut om köp och försäljning som ska fattas när man gör aktieaffärerna över Internet. Det är inte där skillnaden ligger. Skillnaden ligger i den A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N 87

88 15 AKTIEAFFÄRER ÖVER INTERNET så kallade orderläggningen (som snart förklaras) och framför allt i möjligheterna att hämta in information. Direkt på din dator fyller du i alla uppgifter kring aktieköpet eller försäljningen, aktieslag och antal och den limit som du sätter för affären. Limiten är alltså det högsta pris du vill betala om du är potentiell köpare till en aktie, respektive det lägsta pris du kan tänka dig att sälja en aktie för. Fyller du inte i uppgifter om limit utförs ordern till den aktiekurs Det är närmast en myt att det skulle vara mer osäkert att göra aktieaffärerna över Internet jämfört med hos en traditionell mäklare. som råder för tillfället (bäst möjligt). Du anger också hur länge din order ska gälla och genomförs inte affären inom den tiden förfaller ordern. Vi lägger ordern själva, men affären förmedlas fortfarande av en bank eller fondkommissionär och själva affären (avslutet) görs automatiskt i börsens system. Hos Internetmäklaren har vi tillgång till färska börskurser, och vi kan även se orderdjupet innan vi lägger vår order. Orderdjupet visar hur många aktier som finns till salu just nu och till vilka kurser säljarna är beredda att sälja dessa. Orderdjupet visar också hur många aktier köparna är villiga att köpa just nu och till vilka kurser. Information på Internet Det finns hur mycket information som helst att hämta via Internet, den ligger lagrad på miljontals servrar runt om i världen. Information om aktier och företag är högintressant för aktieplacerare och det finns otaliga webbsidor att utforska. Det verkliga problemet ligger i att sovra bland all information och att få bra och användbar information. En del av aktieinformationen finns på sidor som kräver lösenord, det är betaltjänster eller till för vissa kunder eller medlemmar. Det finns dock gott om information om företag och aktier som är gratis och allmänt tillgängliga. Alla svenska börsföretag har egna hemsidor där man kan läsa årsredovisningar, delårsrapporter och pressmeddelanden som skickats ut. Från hemsidan kan man oftast också beställa ett tryckt exemplar av årsredovisningarna och annat informationsmaterial. Hemsidan brukar ha samma adress som företagsnamnet, med tillägget.se eller.com. Lyckas man inte hitta företagets hemsida kan man via en sökmotor ( Altavista, Google, Alltheweb med flera) söka på företagsnamnet i klartext och få hänvisning till hemsidan. På Stockholmsbörsens hemsida (www.omxgroup.com) finns, förutom kursnoteringar, intressant statistik för den aktieintresserade. NGM (Nordic Growth Market) motsvarande hemsida har adressen Samlingssidor, eller portaler, är bra ingångar för vårt sökande (därav beteckningen portal). Den största, och mest besökta för finansiell information är Dagens Industris portal www. di.se, som egentligen är två olika, en för tidningens prenumeranter, en som är öppen för alla. Den allmänna avdelningen innehåller mängder av information: nyheter, aktiekurser, statistik, nyckeltal, hänvisningar till artiklar och analyser om varje bolag, information om insiders handel i en viss aktie med mera. Andra större dagstidningar och affärstidningar har liknande funktioner. Tidningarnas hemsidor är således en bra ingång för att söka information om ett bolag eller en aktie. De flesta tidningar tillhandahåller också sökfunktioner där man kan söka artiklar om en person eller 88 A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N

89 AKTIEAFFÄRER ÖVER INTERNET 15 1 Framtiden för Internetkunder Internetmäklarna kommer att tävla om att erbjuda kunderna nya tjänster, i första hand inom information och teknik. Personlig (men elektroniskt förmedlad) rådgivning, analyser, placeringsråd, nyheter och aktieinformation. Säljorder som utlöses automatiskt vid en viss kursnivå (stop-loss funktion), bevakning av nyheter och aktiekurser och direktkontakt (elektroniskt) med kunden. Det är några av de nya funktionerna, men fler är på väg. Andra vägar att kontakta Internetmäklaren än via en dator utvecklas. Handel via mobiltelefon, interaktiv TV och annat. Redan i dag finns möjligheter att prenumerera på information kring vissa bolag där vi vill ha reda på en viss kursnivå eller nyheter som berör företagen. Chat Aktieplacerare har i alla tider velat utbyta erfarenheter och ställa frågor, kommentera vissa händelser eller lufta sina åsikter i största allmänhet. På chatsidorna (Internetsidor där läsarna kan publicera egna inlägg eller kommentera andras) finns alla möjligheter. Avsändarna uppträder oftast under psedonymer som de väljer själva. Under denna anonymitetens täckmantel kan ibland nyheter dyka upp innan de fångas upp av någon nyhetsbyrå och förmedlas till resten av aktiemarknaden. Det hänbolag flera år bakåt i tiden. Tillförlitligheten för tidningarnas hemsidor är också tillfredställande, samma regler gäller för hemsidorna som för den tryckta tidningen. En ansvarig utgivare garanterar innehållet. Andra portaler innehåller länkar till sidor som kan vara av intresse för aktieintresserade (t ex Mängden information om svenska aktier ökar snabbt. Trots detta är det bara en bråkdel av den information som finns att tillgå för utländska aktier, i synnerhet amerikanska. Den dagen det blir möjligt att köpa utländska aktier till rimliga priser så är det inte brist på information som är det största hindret. Aktieråd och analyser kommer att vara ett av de viktigaste konkurrensmedlen för Internetmäklare och banker i framtiden. Är man kund med tillgång till Internet kommer man inte att sakna råd. Som vanligt är det upp till det egna omdömet att avgöra om råden är värda att följa eller inte och om de föreslagna placeringarna passar ihop med ens övriga portfölj. TV-utsändningar via Internet väntas bli nästa stora våg, det är bland annat därför som intresset för bredband är så stort. Börs företagen kommer att ta till vara på denna möjlighet att informera sina aktieägare. De får en möjlighet att informera alla aktieägare samtidigt. Många aktieägare föredrar ju att göra egna bedömningar genom att lyssna på företagens presentationer. Om vd darrar på manschetten eller är optimistisk framgår inte alltid av referat i tidningar, sinnesstämningar kan annars vara intressanta pusselbitar i en bedömning. Via Internet erbjuder allt fler företag (på sina hemsidor) möjlighet att se och höra bolagsstämmor och andra presentationer. Vid sidan av ljudet och de rörliga bilderna brukar det finnas möjlighet att ladda hem skriftligt material som delas ut på mötena, mer detaljerad information för analytiker och press som nu blir tillgängligt för alla. Analytikermöten för många svenska företag kan även följas på och på finns intervjuer. I arkiv finns presentationerna lagrade i flera år. A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N 89

90 15 AKTIEAFFÄRER ÖVER INTERNET der, som sagt. Men ännu oftare kan det vara ett försök att få upp intresset för en aktie som chattaren redan äger och vill sälja sedan nya köpare rusat till. Det finns all anledning att ta råd på en chatsida med en stor portion skepsis. Avsändaren kan ju vara mer intresserad av att berika sig själv snarare än just dig? Daytraders Det finns personer i Sverige som slutat sina arbeten för att hålla på med daytrading av aktier. De vill utnyttja sin förmåga att förutse kortsiktiga rörelser för vissa aktier, oftast under en tidsrymd mindre än en dag. Deras huvudsakliga analysverktyg är teknisk aktieanalys. I USA har företeelsen florerat längre och det har gjorts flera vetenskapliga undersökningar om utfallet. Forskare har fått tillgång till intern statistik från flera mäklarfirmor för undersökningarna. Forskningsresultaten bygger således inte på intervjuer med daytraders utan de verkliga utfallen i deras affärer. En absolut majoritet slutar med daytrading efter några år, antingen helt utan kapital eller med ett kraftigt reducerat kapital. Låt oss anta att en person har kronor att placera. Alternativ nummer 1 är att sätta pengarna i en indexfond, vi antar att börsen stiger med 15 procent detta år. Efter årets slut har kapitalet vuxit till kronor. Alternativ nummer 2 är att Svårt för daytraders Årets början Årets slut Indexfond Daytrading Kostnader daytrading Summa daytrading Många transaktioner ger höga kostnader för en daytrader. Dessa kostnader måste täckas av ännu högre avkastning för att utvecklingen ska hålla jämna steg med en vanlig indexfond. ägna sig åt daytrading med kapitalet. Daytradern lyckas få ett courtage på 0,1 procent. Varje dag köper han aktier för hela kapitalet, aktierna säljs när dagen är slut. Daytradern betalar 0,1 procent på kronor (200 kronor) vid köpet och lika mycket vid försäljningen, summa 400 kronor om dagen. Han (nästan alltid en man) håller på 250 dagar under året och betalar 250 x 400 kronor, summa kronor. För att hålla jämna steg med en vanlig indexfond måste daytradern ha en avkastning på 65 procent under året ( / = 65%). Det är orimligt att räkna med att uppnå en så kraftig överavkastning jämfört med börsens genomsnitt. Det kan bara åstadkommas genom ett extremt ökat risktagande eller en utomordentlig skicklighet. En bagatell i sammanhanget är att personen skulle kunna ha ett avlönat arbete vid sidan av sitt ägande av indexfonden. En äkta daytrader hinner inte med ett vanligt arbete. 90 A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N

91 AKTIEAFFÄRER ÖVER INTERNET 15 A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N 91

92 FOTO: PETER NORDAHL En börsintroduktion är en försäljningsprocess där villkoren inte alltid är förmånliga. 92 A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N

93 16 Börsintroduktioner Företag har ibland anledning att söka nytt kapital och vänder sig då ofta till aktiemarknaden. Börsens roll som källa till företagens kapitalförsörjning tillgodoses via börsintroduktioner. Men börsen är också en exit för vissa ägare, en börsnotering ger företagets gamla ägare en möjlighet att sälja en del av sina aktier. Det finns således flera skäl varför ett företag söker sig till börsen. Med börsen menas i detta fall aktiemarknaden generellt. Flera kontrollinstanser Ett företag som söker kapital från allmänheten måste registrera ett prospekt hos Finansinspektionen och få detta godkänt. De flesta företag anlitar en bank eller en fondkommissionär för att få hjälp med börsintroduktionen. Detta är emellertid inget krav. Som presumtiv köpare till aktien är det dock bra att veta att banken eller fondkommissionären har ett ansvar beträffande innehållet i prospektet. Utöver de legala kraven har givetvis banken eller fondkommissionären ett kommersiellt intresse att deras egna kunder, som ofta får tilldelning av aktier vid börsintroduktionen, gör en affär till rimliga villkor och till ett rimligt pris. Banken eller fondkommissionären gör en omfattande genomgång av företagets redovisning och andra sakuppgifter, samt bedömer företagets framtidsutsikter. Ytterst har bolagets styrelse ett ansvar för uppgifterna i prospektet och det är styrelsen som är avsändare av prospektet. Börsens bolagskommitté genomför till sist en granskning av företaget och lämnar sitt godkännande för en börsnotering om alla formella krav är uppfyllda. Innan ett företag kan få sina aktier noterade på Stockholmsbörsen är det således ett flertal kontrollinstanser som ska passeras. Aktietorget och NGM har liknande kontrollförfarande. Bolag noterade på First North ska ha en rådgivare som Stockholmsbörsen utser och denne ansvarar för bolagets uppgifter. För en köpare av aktier i ett företag som håller på att börsnoteras är det således av stor vikt att ta reda vilken lista som aktien kommer att noteras på. En notering på någon av Stockholmsbörsens listor ger en kvalitetsstämpel. En börsintroduktion är en försäljningsprocess Börsen och Finansinspektionen har inga synpunkter på om priset är det rätta eller om affärsidén är klok eller inte. Deras uppgift är att granska om de formella kraven är uppfyllda. Styrelsen har intresse av att sätta en så hög aktiekurs som möjligt. Det är företagets kapitalbehov som ska avgöra emissionens storlek. Emissionskursen avgör hur många aktier som företaget måste emittera för att få in det önskade kapitalet. Antalet nya aktier avgör i sin tur hur stor andel av det totala kapitalet som de tidigare ägarna kontrollerar. De gamla ägarna har ett intresse av att emittera så få aktier till en så hög kurs som möjligt. Nedanstående exempel illustrerar hur gamla ägares utspädning kan variera. Anta att ett A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N 93

94 16 BÖRSINTRODUKTIONER företag önskar få in cirka 100 miljoner kronor i en nyemission. Om teckningskursen är 33 kronor per aktie måste nya aktier emitteras. Om teckningskursen i stället är 10 kronor per aktie måste antalet nya aktier ökas till I det andra alternativet sjunker de gamla aktieägarnas ägarandel till 50 procent. De gamla aktieägarna har ett intresse av att emissionskursen är så hög som möjligt. Banken eller fondkommissionären har å andra sidan ett ansvar mot sina kunder att de kan göra en bra affär och att aktierna har möjlighet att stiga i värde. Om aktien är för högt värderad vid börsintroduktionen och faller kort därefter, försvåras bankens eller fondkommissionärens möjligheter att övertyga sina kunder att delta i nya börsintroduktioner som man erbjuder längre fram. Men som delaktiga i börskandidatens introduktion har banken eller fondkommissionären även ett intresse av att hjälpa företaget. Banken eller fondkommissionären har således dubbla roller vid en börsintroduktion, både att hjälpa ett företag att skaffa kapital och att förse de egna kunderna med attraktiva nya placeringar. Av denna anledning ska de olika funktionerna hållas åtskilda inom banken eller fondkommissionären. Det ska finnas en kinesisk mur mellan mäklarna och corporate finance-avdelningen som handlägger börsintroduktioner. Utspädningseffekter Alternativ A Alternativ B Befintliga aktier Nyemission aktier Gamla ägares andel 77 % 50 % Tidspress och brist på objektiva analyser Andra banker och fondkommissionärer som inte deltar i introduktionen har inte resurser att granska erbjudandet. Deras analytiker har inte tid eller möjlighet att uttala sig om priset för aktierna är korrekt eller rent av förmånligt. Det kan därför vara svårt att få tillgång till oberoende bedömningar före introduktionen. Det är en försvårande faktor för allmänheten. Vid en börsintroduktion gäller en viss tidsperiod inom vilken man kan anmäla sitt intresse för att teckna aktier. Denna teckningstid kan vara kort, man riskerar att få fatta beslut under tidspress. När intresset för nya börsbolag är stort kan det dessutom vara svårt att få tilldelning i en börsintroduktion. Banken eller fondkommissionären som arrangerar introduktionen har ofta rätt att fördela aktierna bland de egna kunderna. Det blivande börsföretaget vill vanligen också gynna de anställda och affärskontakter genom att fördela aktier bland dessa. Det tillhörs spelets regler. Prospektet som företaget är skyldigt att upprätta innehåller till stora delar de uppgifter som står att finna i en årsredovis ning (förvaltningsberättelse, resultatoch balansräkningar etc.). I bra och klargörande prospekt finns oftast även en redogörelse för den bransch som företaget befinner sig i. Där beskrivs de trender som råder och vad man kan vänta sig av framtiden. Det finns inget krav på att företaget ska redovisa resultatprognoser. Varför görs börsnoteringen? En viktig del i prospektet är den del som vanligen kallas bakgrund och motiv. Här ska företaget motivera varför man vill ha aktien noterad och vad det kapital som tas in ska användas till. De vanligaste skälen att börsnotera (eller marknadsnotera) en aktie är: För att få nytt kapital till verksamheten. Med en marknadsnoterad aktie kan man lättare köpa andra företag och använda aktien som en del av betalningen (apportemission). 94 A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N

95 BÖRSINTRODUKTIONER 16 1 För att ge anställda möjlighet att bli delägare. För att göra företaget mer känt hos allmänheten och öka trovärdigheten gentemot leverantörer, kunder och andra affärsintressenter. Men det finns också andra skäl för att börsnotera ett företag. Ett större företag som vill renodla sin verksamhet kan välja att sälja, eller dela ut aktier, till det ägande företagets egna aktieägare. Genom renodlingen hoppas det utdelande företaget att värdet ska bli högre för aktieägarna. De äger efter utdelningen aktier såväl i det utdelande som i det utdelade företaget. En sådan utdelning till egna aktieägare brukar kallas avknoppning. De svenska storbankerna delade till exempel ut aktier i fastighetsbolag till ägarna av bankaktierna. Bankerna hade blivit ägare till stora fastighetsbestånd efter finanskrisen i början av 1990-talet. Fastigheterna ägdes av bankerna för att de skulle skydda sina fordringar. När krisen var överstånden fanns det inga behov för bankerna att äga fastigheter och detta ligger inte heller inom bankernas verksamhetsområde. Därför var det naturligt att bankernas ägare, dvs aktieägarna, blev direkta aktieägare i fastig hetsbolagen genom att de fick överta aktierna. Ytterligare ett skäl för börsnotering är att ett företags gamla Banken eller fondkommissio- nären har således dubbla roller vid en börsintroduktion, både att hjälpa ett företag att skaffa kapital och att förse de egna kunderna med attraktiva nya placeringar. aktieägare vill minska sina aktieinnehav. Då är det aktieägarna som säljer sina aktier vid börsnoteringen, de nya aktieägarna betalar till de gamla aktieägarna. Pengarna tillförs inte företaget. Utförsäljningen av Telia-aktier är ett sådant exempel, en stor del av likviden för aktierna tillfördes staten, inte Telia. Det är mycket vanligt att det finns flera olika skäl att börsintroducera ett företag. Vid en börsintroduktion kan det samtidigt göras en nyemission (där pengarna tillförs företaget) och en utförsäljning (där pengarna tillförs de gamla aktieägarna). En sådan kombination ska också redovisas och motiveras i prospektet. Ett vanligt skäl kan vara att nyemissionen inte ger ett tillräckligt stort antal aktier på marknaden. Alltför få aktier på marknaden skulle försvåra för stora placerare att bygga upp ett aktieinnehav i ett nytt börsföretag. För att öka likviditeten i aktien kan de gamla aktieägarna sälja en del av sitt innehav i samband med börsnoteringen. Prospektet är ett viktigt dokument och ett beslutsunderlag för en blivande aktieägare. Prospektet ger dock ingen rekommendation om aktien är prisvärd eller inte. Styrelsen och den bank eller fondkommissionär som hjälper företaget anser i vart fall att aktien är värd ett visst pris. Men det är alltså ett erbjudande, eller en offert. Mottagaren kan välja att förkasta budet, inte teckna sig för aktierna, eller att anta budet genom att teckna sig för aktierna. Ibland är inte priset fastställt för aktien. I stället låter man större placerare lägga bud på aktierna, så kallad book-building. Priset sätts då inom ett förväg fastställt intervall (till exempel lägst 80 kronor, men högst 100 kronor) och man låter placerarnas köpintresse styra priset. Allmänhetens pris för aktierna sätts först efter det att de stora placerarna har angett vad som är ett rimligt pris. Att priset inte är fastställt behöver inte innebära någon nackdel för privatpersoner. Osäkerheten beträffande det exakta priset kan mer än väl uppvägas av att professionella placerare har gjort en bedömning av det rimligaste priset för aktien. A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N 95

96 16 BÖRSINTRODUKTIONER Vad ska man veta om företaget? Man ska inte behöva vara civilekonom för att kunna läsa ett prospekt. Det ska vara så begripligt att allmänheten ska kunna fatta beslut om att bli delägare. Det är därför rimligt att man ska kunna svara på dessa tio frågor efter att ha läst igenom prospektet. Först därefter ska man fatta beslut om att vara med eller inte. 1. I vilken bransch finns företaget och hur ser branschens utsikter ut? 2. Vilka fördelar har företaget jämfört med andra företag i branschen? 3. Finns det andra likvärdiga företag som går att jämföra företaget mot? 4. Är det företaget som behöver nya pengar, eller är det gamla aktieägare som vill sälja? 5. På vilken lista kommer aktien att noteras? 6. Är det en välrenommerad bank eller fondkommissionär som har hand om introduktionen? 7. Kommer företaget att behöva nytt kapital inom en nära framtid? 8. Finns det starka ägare som kan tillföra kapital och kunskaper i så fall? 9. Är företaget lönsamt eller kommer det att bli det inom en nära framtid? 10. Tror du på företagets affärsidé? I prospektet ska även finnas en genomgång av de riskfaktorer som finns beträffande företaget, den bransch man verkar inom eller andra risker som är förknippade med verksamheten. Det är lärorikt att läsa igenom de riskfaktorer som företaget räknar upp. Samma riskfaktorer kan finnas för andra företag som redan är börsnoterade, men i en vanlig årsredovisning ges ingen förteckning på de risker som företaget möter. Ibland kan man se en formulering som: En investering i företagets aktier är förknippat med hög risk. Placeraren ska vara medveten om att hela det investerade kapitalet kan gå förlorat. En sådan varning ska inte ignoreras. Det är inte så att en hög risk med automatik innebär en chans till hög avkastning. Personer som tar en hög risk i en investering vill däremot ha chansen till en hög avkastning som kompensation för den höga risken. En hög avkastning åstadkommes främst genom ett lågt pris på investeringsobjektet (aktien). Huvudfrågan vid en högriskinvestering är således att avgöra om priset är tillräckligt lågt för att det ska vara möjligt att få en hög avkastning. Börsintroduktioner är inte alltid förmånliga Under vissa tidsepoker är intresset mycket stort att teckna aktier i nyintroduktioner. En tids stora kursuppgångar inom en viss bransch gör att många företag från den branschen vill söka pengar från aktiemarknaden. Samtidigt har aktiemarknadens intresse sporrats av branschens tidigare kurslyft. Vad som attraherar många i en börsintroduktion är möjligheten att få bli aktieägare i ett tidigt skede. Den som är med som aktieägare vid starten för ett blivande storföretag har förvisso gjort en bra affär. Men det är långt ifrån alla nya börsföretag som får en succéartad utveckling på börsen. Det finns faktiskt inga statistiska belägg för att det ger bättre avkastning att placera kapital i introduktioner än i redan börsnoterade företag. Vad man däremot kan konstatera är att börsintroduktioner följer de vanliga marknads lagarna, sambandet mellan utbud och 96 A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N

97 BÖRSINTRODUKTIONER 16 efterfrågan. I tider när efterfrågan på nya börsföretag är hög så har säljarna av aktierna (det blivande börsföretaget som gör emissionen) tillfälle att sätta ett högre pris på aktierna än annars. Det omvända gäller när efterfrågan på nya börsföretag är låg från placerarna. Helt oprövade bolag Det är särskilt svårt för aktieplacerarna att värdera ett erbjudande om att få teckna aktier i ett företag som befinner sig i ett tidigt skede av sin utveckling. Det är vanligt när det gäller företag som bedriver forskning eller annan utvecklingsverksamhet, med stora kostnader och intäkter som ännu inte inträtt. Det är den typen av företag som har kapitalbehov och eftersom kapital finns tillgängligt via aktiemarknaden söker de sig dit. Som köpare av aktier i dessa företag bör man vara extra observant. Erfarna större placerare lägger stor vikt vid företagsledningens erfarenhet och dokumenterade förmåga att driva forsknings- eller utvecklingsprocesser. Om det finns kvalificerade större aktieägare i företaget har en privatperson en viss garanti. Man får lita på att de kvalificerade ägarna har gjort en grundlig bedömning av företaget innan de blev aktieägare tidigare. Företag som befinner sig i ett tidigt skede av sin utveckling har ofta svårt att bedöma Private placements det totala kapitalbehovet för att få ut produkten på marknaden. Det kan även vara svårt att ta in allt kapital vid ett tillfälle, större placerare vill avvakta med nya kapitalinsatser till dess att vissa stadier har passerats. När, eller om, nya kapitalinsatser ska göras måste de gamla aktieägarna vara beredda att skjuta till mer kapital i en (eller flera) nyemissioner. De aktieägare som inte skjuter till nytt kapital får en mindre andel i företagets framtida vinster. Private placement är ofta förekommande i tider av starkt intresse för en viss bransch. Det är ett erbjudande att delta i en nyemission (eller köpa befintliga aktier) utan att det kommer att ske en notering av företagets aktier. Den som köper aktierna har förstås en förhoppning om att det senare ska ske en börsnotering, i annat fall kan det uppstå svårigheter att sälja aktierna. Antalet private placement ökar efter en långvarig börsuppgång då placerare har tillgång till mer riskvilligt kapital. Även om det förekommer noteringar av aktiekurserna och det sker en handel med företagets aktier, så är aktien inte börsnoterad. Det är en inofficiell handel som arrangeras av någon bank eller fondkommissionär. Det behöver knappast understrykas att risknivån för private placement är väsentligt högre än för en börsintroduktion. Lock-up Om stora aktieägare i ett nyligen börsnoterat företag skulle sälja av stora mängder aktier kan aktiekursen sjunka. Anledningarna är flera. Ett större utbud av aktier ger en press på aktiekursen. På aktiemarknaden skulle man uppfatta huvudägarnas utförsäljningar av aktier som ett svaghetstecken. Om huvudägarna föredrar kontant betalt i stället för att vara kvar som ägare kan även nyblivna aktieägare komma att ompröva sin placering. För att skapa förtroende för aktien brukar huvudägarna, i samband med en börsintroduktion, frivilligt förbinda sig att inte sälja några aktier på marknaden under en viss period. Detta går under beteckningen lock-up, en tidsperiod när huvudägarnas innehav är inlåst. A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N 97

98 FOTO: PETER NORDAHL Flera sorters godis på ett bräde. Som fondsparare får du en riskspridning och du blir delägare i fonden du sparar i. 98 A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N

99 17 Vad är en fond? En investeringsfond definieras som en fond bestående av fondpapper och andra finansiella instrument, och som ägs av dem som skjutit till kapital. Grundläggande för investeringsfonder, eller fonder i dagligt tal, är att de innehåller olika typer av värdepapper och att spararna äger fonden. Den som köper andelar i en fond blir delägare i fondens hela förmögenhet. Fonderna ägs således av fondandelsägarna. Hanteringen av fonden görs däremot av ett fondförvaltande bolag (fondbolag), som tar placeringsbeslut och sköter administrationen. För att en fond ska få marknadsföras i Sverige krävs att fondbolaget har fått tillstånd av Finansinspektionen. Det är också Finansinspektionen som över vakar att fonden och fondbolaget följer de regler som ställts i Lag om investeringsfonder. Eftersom det råder fri rörlighet av tjänster och kapital inom EU kan även fondförvaltare inom EU (EES, det vill säga Europeiska ekonomiska samarbetsområdet) också marknadsföra sina fonder i Sverige, förutsatt att fond förvaltaren har tillstånd i sitt hemland och följer EU-direktiven för fondverksamhet. Finansinspektionen övervakar således de fondförvaltare som erbjuder sparare att placera kapital i deras fonder. Det finns bland annat krav på riskspridning för fonderna, dessa krav har tillkommit för att skydda spararna från alltför kraftiga värde förändringar. Rättare sagt ska kraftiga värdeförändringar inte orsakas av att fondförvaltaren har tagit högre risker än vad som utlovats, värdeförändringar på marknaden rår varken fondförvaltaren eller lagstiftaren på. Andelarna i en fond ska vara lika stora och medföra lika rätt till den egendom som ingår i fonden. Det är gällande marknadsvärde på värdepapperen som ska styra värderingen av fondens förmögenhet och dividerat med antalet fondandelar visa värdet per fondandel. Värdet ska offentliggöras minst varje vecka. På begäran av en fondandelsägare måste fonden lösa in andelarna och vid behov sälja värdepapper så att disponibelt kapital tas fram. För varje fond måste det finnas ett faktablad som lättbegripligt redogör för fondens inriktning och vilken riskprofil som förknippas med fonden. På begäran av fondandelsägare ska fonden lämna kompletterande information om riskhantering, metoder som valts för förvaltningen och utveckling för de viktigaste kategorierna tillgångar som fonden placerar i. Upplysningar ska även lämnas årsvis om de totala kostnader som fonden har haft. Riskspridning Beträffande riskspridning får högst 5 procent av fondens tillgångar placeras i ett och samma värdepapper. En aktiefond skulle då kunna bestå av 20 olika aktier. Det minsta antal bolag som en fond kan innehålla är16. Då har fonden utnyttjat möjligheten att ha 10 procent av kapitalet i fyra aktier och 5 procent vardera i de övriga 12 aktierna. Detta är den lägsta teoretiska riskspridning en fond kan ha. I praktiken förekommer ofta mellan 50 och 100 olika värdepapper A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N 99

100 17 VAD ÄR EN FOND? i en större aktiefond. Finansinspektionen sköter övervakningen av att dessa regler följs, den vanlige fondandels ägaren ska inte behöva sätta sig in i detaljerna. Specialfonder Vissa fonder har skapats för speciella inriktningar på investeringarna och själva inriktningen gör att urvalet av värdepapper begränsas. En teknikfond har till exempel som mål att endast placera i en viss typ av företags aktier. Ett begränsat urval av aktier innebär samtidigt att risknivån har höjts. Samtidigt är det denna högre risk (rörlighet uppåt och nedåt) som spararen vill eftersträva. Efter godkännande från Finansinspektionen får en specialfond göra vissa undantag från kravet på riskspridning, till exempel tillåta att mer 10 procent av fondens förmögenhet placeras i ett och samma värdepapper. Fondbolaget ska dock beräkna och redovisa fondens risknivå. Utlandsregistrerade fonder På den svenska marknaden finns såväl fonder som är registrerade i Sverige som fonder med juridisk hemvist på annat håll. Förmånliga skatteregler i Luxemburg har medfört att många fonder är registrerade där. Det är således skatteskäl som gör att fonden registreras i ett visst land, spararen har nytta av detta då fondens kapital växer snabbare när skattekostnaderna är lägre. Utdelande eller återinvesterande fonder I praktiken förekommer ofta mellan 50 och 100 olika värdepapper i en större aktiefond. Som ägare till aktier eller andra värdepapper får fonderna årligen aktieutdelningar och/ eller ränteinkomster. Dessa inkomster tillhör spararna som ju är ägare till fonden. Som de svenska skattereglerna är utformade är dessa inkomster skattepliktiga för fonden, det är därför mer förmånligt för fonden att dela ut dessa inkomster till andels ägarna som också betalar skatt för dessa. Utdelning från fonden kan antingen ske i form av pengar eller i nya fondandelar. Andelsägarnas utdelningar behandlas på samma sätt som nyinsatt kapital i fonden och nya andelar ges ut. Oavsett om utdelningen sker i pengar eller i andelar ska andelsägaren ta upp utdelningen som kapitalinkomst. Vissa fonder, främst sådan som är registrerade i utlandet, återinvesterar de utdelningar som fonden får. Skattereglerna för utdelningar som fonderna får kan vara mer förmånliga och därför behåller fonden utdelningsinkomsterna. Fondens förmögenhet ökar och värdet på fondandelarna stiger. Vill du ha en årlig kontant inkomst från dina fonder är det viktigt att du studerar hur fonden behandlar de utdelningar som fonden får. En del fondbolag ger andelsägarna möjlighet att välja om de vill ha utdelningen i kontanter eller i nya fondandelar. Den utlandsregistrerade fonden behöver inte innebära större valutarisk för en svensk sparare, fonden kan ju till exempel uteslutande placera i svenska värdepapper. Inget hindrar en svensk sparare att köpa andelar i en aktiefond som en utländsk fondförvaltare har, även om fonden inte marknadsförs i Sverige. Viktigt att tänka på i det sammanhanget är möjligheterna att få information om fondens utveckling. En sär- 100 A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N

101 VAD ÄR EN FOND? 17 skild kontroll av fondförvaltarens renommé kan då vara viktigt, i synnerhet om det rör sig om ett okänt fondförvaltande bolag. Statistik från Fondbolagen I mars 2007 hade svenska privatpersoner och företag/organisationer miljarder kronor sparade i fonder. Den dominerande delen sparas i aktiefonder, vilket framgår av tabellen. Av det totala sparbeloppet svarade privatpersoner för 85 procent och deras sparande i fonder var fördelat på direktägda aktiefonder, fondförsäkringar, PPM (premiepension) och IPS-sparande (individuellt Pensionssparande). Värdet av svenska fonder mars 2007 Typ av fond Värde mdr kronor Andel % Svensk aktiefond Svenska o utländska aktier Aktiefond utland Räntefonder Blandfonder Hedgefonder 88 5 Totalt Källa: Fondbolagens förening Aktiefonder dominerar i värde. Fördelningen har varit ganska lika sedan 2002, andelen räntefonder har sjunkit något och andelen av värdet i aktiefonder som placerar i utländska aktier har ökat något. A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N 101

102 FOTO: PETER NORDAHL De finns många sorters godis, och var och en kommer fram till sina val. I det här kapitlet kan du läsa om några av de vanligaste fondtyperna och vilka alternativ som finns. 102 A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N

103 18 Olika fonder och andra placeringar Det finns goda förklaringar till det stora intresset som fonderna har rönt. När du köper andelar i en fond blir du delägare i hela fondens förmögenhet. Du får riskspridning från den första investerade hundralappen, professionella förvaltare sköter fonden, köper, säljer och byter ut aktier. Riskspridningen och experterna är mycket stora fördelar för dig. och begrepp för att göra val av fonder. Det finns emellertid vissa generella egenskaper som vissa typer av fonder har och det är önskvärt att de olika fondtyperna har dessa olika egenskaper. Spararen vill utnyttja fondernas egenskaper som byggstenar i sin totala portfölj av placeringar. På kommande sidor ges en beskrivning av egenskaperna hos olika typer av fonder. Den absolut vanligaste formen av aktiefonder i Sverige är av typen open end. Det betyder att fonden kan fortsätta att växa även om tillströmningen av nya pengar blir stor. De nya pengarna placeras i samma proportioner i samma aktier som redan finns i fonden och man ger ut nya fondandelar. Skulle många lösa in sina fondandelar betalar fonden tillbaka pengar och säljer aktier ur fondens totala portfölj. Det spelar ingen roll om fonden har tusen personer som äger andelar eller om det är en miljon andelsägare. Har fonden beslutat sig för att ha 5 procent av förmögenheten i Volvo-aktier så kommer den att ha det, det är bara antalet Volvo-aktier som skiljer sig åt. Fonder kan ha olika risk. Ingen kan förstås räkna ut vilken risk en viss fond kommer att ha i framtiden. I kapitlet om hur man väljer fonder diskuteras olika metoder NAV net asset value Penningmarknadsfonder Dessa fonder innehåller räntebärande värdepapper med kort löptid. NAV ska inte påverkas speciellt mycket vid ränteförändringar, däremot kan avkastningen påverkas. Penningmarknadsfonder kan ses som ett alternativ till bankboken, i synnerhet I fondtabeller kan du stöta på begreppet NAV, som betyder net asset value. NAV får man fram genom att ta hela fondens samlade värde (alla aktier och andra placeringar) och dividera med antalet fondandelar som finns. Om fondens förmögenhet är 10 miljarder kronor och antalet andelar är 1 miljard, så är NAV 10 kronor per andel. Skulle antalet fondandelar bara vara 500 miljoner så är NAV 20 kronor per andel om förmögenheten är densamma. Det är den procentuella värdetillväxten (eller värdeminskningen) som är det viktiga för dig. Och det är på samma sätt som du ska se på dina aktier, den procentuella värdetillväxten är viktigare än antalet aktier du får för en viss summa. A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N 103

104 18 OLIKA FONDER OCH ANDRA PLACERINGAR under tider när räntan på vissa bankkonton är mycket låg. Obligationsfonder Dessa fonder innehåller räntebärande placeringar som har längre löptid och därigenom får de en högre ränta. Den högre räntan betyder att fondens kapital växer snabbare. Men större ränteförändringar kan slå mot fondens förmögenhet. Höjd ränta betyder ett sänkt värde på obligationerna, sänkt ränta ger en högre förmögenhet och ett högre NAV. En obligation har en fast förutbestämd ränta till förfallodagen. När obligationen byter ägare vill köparen ha den ränta som råder på marknaden, vilket bara kan åstadkommas om priset på obligationen förändras. Blandfonder Dessa fonder har både aktier och räntebärande placeringar, allt i samma fond. Det är viktigt att veta hur proportionen aktier och räntepapper ser ut. I olika fondjämförelser är det vanligt att proportionen aktier och räntebärande placeringar anges. De som sparar i privata pensionsförsäkringar har egentligen sina pengar placerade som i en blandfond. Globalfonder Placeringarna sprids över hela världen och följer ofta något världsindex. I så fall är troligen hälften av placeringarna i amerikanska aktier då den amerikanska aktiemarknaden utgör hälften av världens samlade börsvärde. För att kunna följa världsindex bör fondens placeringar också följa fördelningen på börsvärdet. Andelen svenska aktier bör utgöra cirka 2 procent, vilket är Sveriges andel av det globala börsvärdet. Globalfonder kan även vara av typen blandfonder med både aktier och räntepapper. Globalfonder ska oftast ses som ett lågriskalternativ, men det går inte att komma ifrån att det finns en valutarisk för en svensk placerare. Sjunker till exempel den amerikanska dollarn mot den svenska kronan så kan lyckosamma placeringar i dollar ändå bli mindre värda än tidigare när de omräknas till kronor. Sverigefonder Fonderna placerar enbart i svenska aktier och företrädesvis i de stora svenska bolagen. Sverigefonderna är de verkliga bjässarna på den svenska fondmarknaden, många har funnits länge och de har många sparare. För en svensk är en Sverigefond något av ett normalriskalternativ. För Sambandet ränta och obligationspris en utländsk placerare är en Sverigefond en landsfond och kan ha en högre risk. För utlänningen finns till exempel valutarisken med den svenska kronan. Landsfonder, regionfonder Placeringarna görs i aktier från ett visst land. Ofta kan fonderna investera i flera länder i en viss region, till exempel Östeuropa, Fjärran östern osv. Landsfonder kan vara något för den som är kunnig i nationalekonomi och har kännedom om vad som kan vänta för ett visst land eller en viss region. Risknivån har trappats upp jämfört med de tidigare beskrivna fonderna. Man ska dock ha klart för sig att i vissa länder under utveckling kan det vara så att urvalet av börsnoterade aktier inte alltid återspeglar vad spararen väntar sig. Ur ett börsperspektiv är till exempel Ryssland en oljedominerad marknad med följsamhet både mot oljepris och den amerikanska dollarn. Beroendet av amerikanska dollar gäller också för många av de snabbväxande asiatiska aktiemarknaderna. Pris på obligationen Fast ränta i kronor Effektiv ränta % ,54 % ,16 % Sjunkande räntor innebär således att priset på (redan utgivna) obligationer stiger. Höjda räntor ger motsatt effekt, priset på (redan utgivna) obligationer sjunker. I en obligationsfond försöker förvaltaren dock att matcha obligationer med olika löptid för att minska risken vid ränteförändringar. 104 A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N

105 OLIKA FONDER OCH ANDRA PLACERINGAR 18 1 Indexfonder Indexfonder är precis vad det låter som. Fondens värdeutveckling ska följa ett visst index, datorer ser till att det blir rätt. Indexfonderna brukar ha de lägsta kostnaderna, åtminstone i teorin. På den svenska marknaden finns ett fyrtiotal indexfonder att välja bland. Endast ett fåtal av dessa har riktigt låga förvaltningsavgifter, under 0,3 procent om året. I flera av indexfonderna, främst marknadsförda av utländska fondförvaltare finns krav på minsta investeringsbelopp på till exempel dollar. Likaså förekommer ofta avgifter vid köp och/eller försäljning av fondandelar. Aktiespararnas indexfond Topp-Sverige är en av de indexfonder på den svenska marknaden som har den lägsta avgiften, 0,3 procent. Köper man andelar i en indexfond är det givetvis viktigt att veta vilket index som fonden avser att följa. En variant på indexfonder är så kallade börshandlade fondandelar. På den amerikanska marknaden är det ett mycket flitigt handlat värdepapper, men i Sverige ännu så länge mindre vanligt. I Sverige finns våren 2007 sju olika börshandlade fondandelar, till exempel Xact OMX, Xact SBX, Xact Bull och Xact Bear. Den första följer OMXSindex (de trettio största bolagen på Stockholmsbörsen), den andra följer Sax-index (samtliga börsbolag). Xact Bull följer OMXS men med 150 procents utväxling (betavärde 1,5), går börsen upp 10 procent så ökar Xact Bull 15 procent, går börsen ned 10 procent så minskar fondandelen med 15 procent. Xact Bear går 150 procent i motsatt riktning mot börsen (betavärde -1,5) går börsen ned 10 procent så stiger fondandelen med 15 procent, och så vidare. Beta-värde mäter hur mycket fondens värde i genomsnitt förändras när index förändras. Om betavärdet är 1 betyder det att fondens värde förändras lika mycket i procent som index förändras. Om betavärdet är över 1 betyder det att fondens värde förändras mer än marknaden (index). Branschfonder Fonderna placerar i aktier inom en viss sektor och väljer aktier över hela världen om inte annat sägs. Läkemedelsfonder, teknologi, IT och andra hightechbranscher är de vanligaste. Åter ska man ha i åtanke att en stor del av dessa företag finns i USA, dessa fonder har därför vanligen en amerikansk dominans i placeringarna. Risknivån i dessa fonder anses allmänt som högre än i de tidigare beskrivna fonderna. Hedgefonder Dessa fonder har en riskprofil som inte låter sig beskrivas i samma dimension som övriga fonder. Teoretiskt sett finns inga restriktioner för vilka placeringar som en hedgefond kan välja och variationen mellan olika fonder är stor. Begreppet hedge (häck på engelska) kommer av att dessa fonder med olika metoder försöker att gardera sina placeringar. Till skillnad mot bransch- eller länderfonder som vill jämföra sig mot (och överträffa) ett visst index, har hedgefonderna oftast ett absolut avkastningskrav. Det kan vara att överträffa en riskfri ränta med ett visst antal procentenheter, eller någon annan målsättning som hedgefonden angivit. Hedgefonder är oftast av typen closed end, fonden ger ut ett visst antal fondandelar. När fonden är slutsåld startar fondbolaget i stället en ny fond om intresset är stort. Avgifterna i hedgefonder kan A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N 105

106 18 OLIKA FONDER OCH ANDRA PLACERINGAR variera kraftigt, ofta förekommer en resultatdelning mellan fondandelsägarna och förvaltarna om fondens utveckling överträffar en viss nivå. Etiska fonder Det finns fonder som gynnar något speciellt ändamål (miljö, biståndsarbete eller annat) eller som undviker vissa områden som betraktas som mindre etiska (krigsmaterial, tobak, sprit osv). Dessa fonder arbetar som vanliga aktiefonder, fast med restriktioner att vissa branscher ska undvikas. Andra etiska fonder är helt vanliga aktiefonder, men en del av värdestegringen betalas ut som bidrag till någon organisation. Att hantera sina fonder Helst ska du placera dina fonder på en samlingsplats, en depå eller ett fondkonto. Det finns flera aktörer som erbjuder sådana depåer och fler överväger att göra det. De svenska bankerna, som dominerar fondmarknaden, har insett att det i längden är svårt att enbart tillhandahålla egna fonder, åtminstone om man gör anspråk på att vara rådgivare. I anslutning till fond depån finns verktyg så att du kan jämföra fonder mot varandra. När du har alla dina fonder samlade på ett ställe går det enkelt att byta fonder, och ett gott råd är att utnyttja detta ibland. Avkastning under 10 år för olika fondtyper (procentuell förändring) Aktiefonder Blandfonder Räntefonder ,6 19,6 12, ,6 18,2 10, ,9 18,6-0, ,9 1,3 10, ,4-3,1 9, ,3-21,6-1, ,5 8,7-0, ,8 5,9 2, ,4 22,1 11, ,7 4,0-4,0 Värde av 100 kr Aktiefonder (genomsnittet för samtliga aktiefonder som finns på den svenska fond- marknaden) har haft den högsta tillväxten, men samtidigt den högsta variationen mellan olika år. På sista raden i tabellen visas hur 100 kronor placerat 1997 hade utvecklats till slutet av 2006 i de olika fondtyperna. Källa Morningstar Premiepensionen placeras i en fonddepå hos PPM. Pensionsspararna har möjlighet att byta fonder kostnadsfritt (vilket betyder osynliga kostnader, inte gratis eftersom kostnaderna tas från fonden). Premiepensionen har sannolikt blivit en väckarklocka för fondsparare och medför att vi börjar jämföra fonders avkastning. Andra metoder för riskhantering Fonder är en metod för att åstadkomma riskspridning. På finansmarknaden finns det dock plats för alla varianter, även för den som vill ta på sig mer risk, hantera risker på ett speciellt sätt eller göra någonting annat. Derivatinstrument är ett sådant speciellt verktyg. Optioner är emellertid ingenting för ovana aktieägare eller ointresserade att använda. Fonder kan man äga utan att ägna dem någon större arbetsinsats, men optioner reagerar snabbt och häftigt om det underliggande instrumentet (till exempel aktien som optionen ska följa) förändras i värde. Innan du ger dig i kast med derivatinstrument bör du lära dig mer om dessa. Stockholmsbörsen har tagit fram utbildningsmaterial om detta, din bank eller mäklarfirma kan också ge mer information. Aktiespararna håller också kurser om optioner och har gett ut en handbok i ämnet. Det krävs inte körkort för derivatinstrument, men du borde definitivt lära dig mer om du funderar på att köpa optioner. Vad som lockar med optioner är att man med en relativt låg kapitalinsats kan nå stora resultat. Grundregeln för alla typer av 106 A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N

107 OLIKA FONDER OCH ANDRA PLACERINGAR 18 1 investeringar gäller dock fortfarande, en hög risk är endast värd att ta om avkastningen är avpassad därefter. När man beräknar en möjlig avkastning ska det förstås vara rimliga antaganden som ligger i botten, inte vilda gissningar eller önskedrömmar. Aktieoptioner och warranter En aktieoption är ett kontrakt mellan två parter, säljaren (utställaren) och köparen (options köparen). Kontrakten har standardiserats till villkoren och avser 100 aktier i varje optionskontrakt. Handeln med aktieoptioner sköts över börsen på samma sätt som aktier, men för att få köpa och sälja aktieoptioner krävs ett särskilt avtal mellan kunden och banken eller mäklarfirman. I de noteringar som man kan se för aktieoptioner anges optionspriset i förhållande till en aktie, men kontraktet avser alltid 100 aktier, lägg därför till två nollor för att få fram totalkostnaden. Att köpa 100 optioner innebär att man köper 100 optionskontrakt, vardera med 100 aktier, sammanlagt aktier. En köpoption ger innehavaren rätt, men inte skyldighet, att köpa aktier till ett i förväg fastställt pris. En säljoption innebär det omvända, en rätt att sälja till ett i förväg fastställt pris. Warranter är mer skräddarsydda aktieoptioner som ställs ut av banker eller mäklarfirmor, ofta har de en längre löptid. För Globalfonder ska oftast ses som ett lågrisk alternativ, men det går inte att komma ifrån att det finns en valutarisk för en svensk placerare. att få ett lågt pris på en warrant eller en option avser den oftast delar av en aktie, till exempel 0,2 aktier, 0,25 aktier eller något annat. Handel med warranter kräver inte något tilläggsavtal med banken eller fondkommissionären. Derivatinstrument används av den som på något sätt vill dra nytta av kursförändringar i en viss aktie. Köparen behöver inte äga aktien för att vinna på, eller förlora på, en kursförändring. Utställaren behöver inte sälja aktien för att åstadkomma liknande resultat. Till saken hör nämligen att de flesta aktie optioner aldrig leder till en faktisk försäljning av aktierna, trots att kontraktet avser detta. Optionsinnehavaren kan realisera sin vinst, eller förlust, utan att gå omvägen via att först köpa aktien som optionen avser och sedan sälja aktierna. Aktieoptioner och warranter köps och säljs på samma sätt som aktier, genom banker eller fondkommissionärer. Noteringarna finns i dagstidningarna under egna avdelningar och mängden ökar snabbt, därför redovisas bara de mest handlade där. På tidningars nätupplagor går det oftast att få fram noteringar för samtliga optioner och warranter. Precis som för aktier är handeln mest frekvent för aktieoptioner och warranter i de största börsbolagen. Börsbolagen själva har ingen del i värdeökningar eller minskningar i aktieoptioner eller warranter, det är affärer mellan aktieägarna. Derivatinstrument är en egen avdelning i aktieägandets verklighet. Det finns åtskilliga strategier om hur man på bästa sätt kan kombinera olika optioner, antingen för att säkra vissa resultatet eller för att ta ytterligare risker. Privatobligationer, premieobligationer En obligation är ett värdepapper som löper med en fast ränta under en fastställd löptid. De vanligast förekommande obligationerna är i valörerna en miljon kronor och mer. För att skapa obligationer som är mer lämpade för privatpersoner ger banker och Riksgäldskontoret ut obligationer i mindre valörer, dessa brukar benämnas Privatobligationer. A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N 107

108 18 OLIKA FONDER OCH ANDRA PLACERINGAR Aktieindexobligationer Aktieindexobligationer är ett placeringsalternativ som konstruerats av banker och fondkommissionärer, återigen ett slags kontrakt mellan utgivarna (bankerna) och köparen av aktieindexobligationen. Med en aktieindexobligation garanteras innehavaren att få tillbaka sin kapitalinsats efter en viss tid. Avkastningen är emellertid inte garanterad utan beror på hur en viss bransch eller en hel aktiemarknad (till exempel Sverige, USA, Japan) har utvecklats fram till den tid när aktieindexobligationen ska lösas in. Utgivaren kan skapa avkastningen genom egna operationer på aktiemarknaden. Eftersom ingen ränta betalas på aktieindexobligationen kan utgivaren använda dessa medel till att köpa derivatinstrument och på så vis få en utveckling på hela kapitalet som följer en viss bransch eller marknad. Aktieindexobligationer följer inte någon viss standard och kan utformas på olika sätt. Det gäller att noggrant studera vad som gäller för en viss aktieindexobligation. Den stora mängden varianter på aktieindexobligationer gör det samtidigt svårt att jämföra dessa med varandra. Det finns flera varianter på obligationer, med olika lång löptid och räntesatser. Realränteobligation är en form av obligation som ger en viss garanterad ränta ovanpå den inflation som uppmäts under löptiden. Om den garanterade reala räntan är 2 procent och inflationen är 3 procent ger således realränteobligationen 5 procents ränta per år. Nollkupongare innebär att all ränta lämnas när obligationen löses in. Om löptiden är tre år får innehavaren av nollkupongaren all ränta efter tre år, ingen ränta åren innan. Det kan finnas skattemässiga fördelar för vissa innehavare eftersom beskattning av räntan (för privatpersoner) sker när den utbetalas. Premieobligationer uppfat tas av många som ett slags lottsedlar. Ägaren till premieobligationen har rätt att få tillbaka obligationens nominella värde efter löptidens slut. Det är Riksgäldskontoret (dvs staten) som ger ut premieobligationer, det är således ett säkert värdepapper. Räntan är däremot inte alls säker. I stället för att betala ränta på varje premieobligation lottas räntan ut och fördelas på obligationerna, några vinner miljonvinster, de flesta får inget. Under premieobligationens löptid kan innehavaren vara med om 2 dragningar per år. Delrätter På aktiemarknaden finns det en del andra värdepapper som har en begränsad livslängd och kan ges det sammanfattande namnet delrätter. Derivatinstrument behöver du inte komma i kontakt med om du inte vill. Delrätter kan däremot dyka upp vare sig du vill eller inte. Ett företags aktiekapital är föremål för förändringar. Bolagsstämman kan föreslå att det ska ökas genom en nyemission eller minskas genom inlösen av aktier eller utdelning av dotterbolag (avknoppning). Alla dessa förändringar har betydelse för aktieägarna på olika sätt. Om ett företags aktie står i kursen 200 kronor när en ny emission beslutas så kanske kursen för de nya aktierna sätts till 150 kronor, en bit under den aktuella aktiekursen. Anledningen är förstås att företagets aktieägare ska tycka att det är förmånligt att teckna de nya aktierna. Hade teckningskursen legat över 108 A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N

109 OLIKA FONDER OCH ANDRA PLACERINGAR 18 den aktuella börskursen så hade den aktieägare som ville öka sitt ägande i stället kunnat köpa aktier över börsen. Vid en nyemission får varje gammal aktie en så kallad teckningsrätt, en rätt att delta i ny emissionen till det förmånliga priset. Denna teckningsrätt har ett värde, men endast fram till dess nyemissionen är genomförd. Aktieägare som av någon anledning inte vill delta i nyemissionen kan sälja sina teckningsrätter över börsen. De som köper teckningsrätterna kan teckna de nya aktierna till nyemissionskursen. När ett dotterbolag delas ut till det börsnoterade bolagets aktieägare uppstår en utdelningsrätt, rätten lever fram till dess utdelningen är genomförd. När ett företags bolagsstämma beslutar att lösa in en viss andel av företagets aktier uppstår en inlösenrätt. Teckningsrätter, utdelningsrätter och inlösenrätter är delrätter som har en begränsad livslängd. Utnyttjas de inte förfaller de och är värdelösa. Man kan säga att delrätterna är ett slags växelmynt på aktiemarknaden. Värdena på delrätterna kan man hitta i tidningarnas börstabeller under rubriken Övriga noteringar, men rubriken skulle lika gärna kunna vara Färskvaror på börsen. Den som har sina aktier samlade i en depå hos en bank eller mäklarfirma brukar få en bevakning av delrätterna, att de antingen utnyttjas eller säljs. Den som har sina aktier i eget förvar (VPkonto) måste sköta bevakningen själv. A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N 109

110 FOTO: PETER NORDAHL Välj din egen väg bland fondutbudet. 110 A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N

111 19 Hur väljer man fonder? Nästan alla vuxna svenskar äger fondandelar och i början av år 2007 var värdet av dessa närmare miljarder kronor. År 2004 hade 72 procent av befolkningen mellan 18 och 74 år någon form av fondsparande. Lägger man till dem som endast sparar i PPM-fonder var andelen hela 94 procent. Valet av fonderna har i de flesta fall föregåtts av någon form av analys, eller någon annan process där olika alternativ har sorterats bort. Ofta sker valet av fonderna efter samråd med någon rådgivare. Utbudet av fonder växer och vi får allt svårare att skapa en överblick och att göra jämförelser. I början av 2005 fanns ungefär fonder registrerade på den svenska marknaden. Mängden fonder betyder att behovet av att göra ett bra urval har ökat dramatiskt. En fond som har som mål att följa, och helst överträffa, ett visst index har begränsade handlings möjligheter. I det långa loppet har fonden med de lägsta avgifterna bäst möjligheter att lyckas. Höga avgifter som krymper fondens värdeutveckling är en mycket stor nackdel. Det är svårt att välja den bästa fonden med ledning av den historiska utvecklingen, men den kan däremot användas för att bedöma fondens risk och stabilitet. Den som har för många fonder har till sist fått kapitalet att följa börsens index. Om detta är målet är en indexfond ett billigare alternativ. Tre vanliga metoder Tre vanliga metoder för val av fonder beskrivs här nedan. Ingen av metoderna är bättre än den andra, de är bara olika infallsvinklar för att göra ett urval. Välj inriktning för fonden (land, region, bransch etcetera) och välj därefter den fond som ser mest attraktiv ut med hänsyn till olika nyckeltal. Detta är en metod som används av personer som har en någorlunda välgrundad uppfattning om hur vissa marknader kan komma att utvecklas. Tror man att europeiska företag står inför en högkonjunktur som innebär vinstförbättringar, kan en Europafond vara ett val. Andra personer tror kanske att företag inom bioteknik eller media står inför en uppgång och väljer då sådana fonder. Man väljer inriktning således för en viss del av marknaden genom placering i en viss fond och låter fondens förvaltare träffa valen av enskilda placeringar inom det valda området. Välj en viss förvaltare som har visat prov på skicklighet. Valet kan också avse ett helt förvaltningsbolag som hanterar ett flertal fonder. Med denna metod är det förtroendet för en viss förvaltare eller förvaltningsbolag som styr valet. Analys av enskilda fonder med hänsyn till risk och avkastning. Analysen kan även fördjupas till att avse fondens olika placeringar. Denna metod ställer väsentligt högre krav på fondspararen, men med dagens möjligheter via Internet har arbetet underlättats väsentligt. Ratingföretag, som till exempel Morning star (www. morning star.se) ger via Internet oss gratis tillgång till uppgifter om de fonder som finns på den svenska marknaden. På tid- A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N 111

112 19 HUR VÄLJER MAN FONDER? ningen Aktiepararens hemsida (www.aktiespararen.se) finns länkar till Morningstars analystjänst. Den brittiska analysfirman Moneymate publicerar inte sina jämförelser direkt på Internet, men dessa kan nås via fondsidorna på Dagens Nyheter (www.dn.se) och Privata Affärer (www.privataaffarer. se). Med hjälp av ratingföretagens uppgifter kan vi jämföra avkastning, kostnader, placeringar och olika riskmått. Metoden att analysera enskilda fonder används framför allt av personer som ser fondinnehavet som en väg att få tillgång till riskspridda placeringar. Detta för att få ett komplement till de egna innehaven av aktier. 1. Fonder är långsiktiga placeringar Den som har bestämt det långsiktiga målet för sparandet, och lärt känna sin risktolerans, kan göra kloka val av fonder. Det kan Aktiespararnas råd vid sparande i aktiefonder Sparande med samma belopp antingen vara en indexfond med låga kostnader eller ett noggrant urval av aktivt förvaltade fonder. Oavsett vilken metod för urvalet som vi använder oss av finns det skäl att tilllämpa tankegångarna i Aktiespararnas råd för analys av fonder. 1. Fonder är speciellt lämpade för långsiktigt och regelbundet sparande. 2. Överskatta inte betydelsen av fondens historiska utveckling. 3. Historisk avkastning bör användas för att bestämma stabilitet och risk. 4. Förlita dig inte för mycket på stjärnförvaltare. 5. En fond som växer sig för stor kan få svårigheter att agera effektivt. 6. Sparande i många olika fonder kommer till slut att följa index, men till högre kostnader än en indexfond. 7. Välj fonder med låga förvaltningsavgifter. 8. Det är tveksamt att betala för fondråd. Varje månad sätts kronor in i fonden där varje andel initialt kostade 100 kronor. Totalt har spararen satt in kronor. Värdet av fondandelarna uppgick till närmare kronor efter 30 månader. Värdeminskningen månaderna 6 till 16 gav fler andelar och totalt sett hade spararen 290 andelar vid periodens slut. När du väl har gjort dina val, håll fast vid fonderna. Att alltför ofta ompröva de finansiella målen skapar onödig stress och kan leda till felaktiga beslut. Det första valet, att placera i fonder, gjordes i de flesta fall för att slippa att engagera sig i dagliga överväganden beträffande placeringarna. Komplicera inte tillvaron genom att byta fonder alltför ofta. För ett regelbundet sparande av mindre belopp är fonder ett bra redskap. Om det handlar om ett långsiktigt sparande innebär sjunkande fondkurser att spararen får fler andelar för samma 112 A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N

113 HUR VÄLJER MAN FONDER? 19 1 belopp. När, eller om, värdet på fonden senare stiger så har spararen fler andelar som ökat i värde. 2. Överskatta inte historisk utveckling för en fond Många väljer fonder bland de fonder som har kunnat visa den bästa värdetillväxten under någon period, vanligtvis det senaste året. Detta förefaller även att vara fondförvaltarnas vanligaste argument vid marknadsföringen av sina fonder. Även om någon skulle kunna förutsäga utvecklingen på aktiemarknaden (eller någon annan marknad) finns det inga möjligheter att i förväg förutspå en enskild fonds utveckling i förhållande till marknaden. Hur gärna vi än önskar så finns det inga vetenskapliga metoder att välja ut den fond inom en viss kategori som kommer att lyckas bäst det närmaste året eller det närmaste årtiondet. Genom att studera den historiska utvecklingen av hundratals svenska och utländska fonder har man funnit statistiska sanningar. Gravitationens lagar tenderar att dra ned högavkastande fonder (fonder med högre avkastning än jämförbara fonder) ner mot genomsnittet i sin kategori. Fonder som har gett väsentligt mycket högre avkastning under några år tenderar faktiskt att dras ned under genomsnittet under en period. Genomsnittets starka dragningskraft tenderar även att lyfta upp tidigare lågavkastande fonder upp mot genomsnittet. Om den låga avkastningen beror på oskicklighet hos förvaltaren kommer denne med tiden att bytas ut. Har fel strategi och metodik använts när den låga avkastningen uppnåddes kommer detta också att förändras. Det finns helt enkelt mycket få exempel på fonder som år efter år ger en högre avkastning än genomsnittet. Högavkastande fonder som dessutom har höga avgifter har en ännu större sannolikhet att snabbt dras ned till, eller under, genomsnittet för fonderna inom samma kategori. 3. Historisk avkastning bör användas för att bestämma stabilitet och risk När vi placerar kapital i en fond (köper fondandelar) vill vi veta vilken risknivå som fonden håller. Risk avser i detta fall hur fondens värde varierar i förhållande till den marknad som fonden gör sina placeringar i. För en Sverigefond mäts förändringarna mot OMXS-index, en fastighets- eller bioteknikfond mäts mot andra relevanta index. För att mäta fondens risk kommer flera olika statistiska begrepp till användning. Det finns flera tusen fonder på den svenska marknaden, deras dagliga värdeförändringar ska jämföras med olika index varvid olika statistiska beräkningar ska genomföras. Det säger sig självt att det är en övermänsklig uppgift för en privatperson att skapa en överblick över fondmarknaden med egna beräkningar. Fondbolagen själva ger inte heller mycken hjälp att bistå med riskmått. Fondbolagen uppehåller sig gärna vid historisk utveckling av fondandelarnas värde, något som i urvalsarbetet är av tveksamt värde (punkt 2). Det är i stället fristående företag som kan tillhandahålla riskmått, som Morningstar, Fondstatistik eller Moneymate. I tabellen överst på nästa sida ges exempel på olika riskmått för svenska aktiefonder inriktade på småbolag. Av tabellen kan man utläsa att SEB Småbolagsfond har den lägsta standardavvikelsen, avkastningen för fonden bör hamna mellan plus 19,12 procent eller minus 19,12 procent från indexets avkastning. Robur Småbolagsfond har enligt Alfa-värdet lyckats bäst med att nå den avkastning som indexet har haft. Robur Småbolagsfond har även högst Sharpe-kvot och har alltså nått bäst avkastning i förhållande till den risk som fonden haft. Tabellens siffror är färskvara, uppgifterna kan därför inte användas för att göra ett val av svenska småbolagsfonder i dag. Nya uppgifter måste hämtas in om man vill använda dessa riskoch avkastningsmått för val av fonder. Riskmåtten som beskrivits här tidigare kräver omfattande A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N 113

114 19 HUR VÄLJER MAN FONDER? Olika mått på fonders risk Standardavvikelse R2 Beta Alfa Sharpe-kvot Robur Småbolag 23,97% 0, ,37 0,55 SEB Småbolag 19,12% 0,83 0,86-0,91 0,50 SHB Småbolag 22,06% 0,84 0,99-5,71 0,29 Carnegie Småbolag 25,81% 0,75 1,10-6,22 0,28 Skandia Småbolag 24,43% 0,85 1,10-6,93 O,27 Didner & Gerge Sverige 25,39% 0,72 1,06-7,72 0,20 Kaupthing Småbolag 22,44% 0,75 0,96-11,1 0,02 Man ska enbart jämföra fonder inom samma kategori om man använder riskmått som urvalskriterium. Källa: Morningstar, April beräkningar, i synnerhet om en mängd olika fonder ska jäm föras. På Internet går det att hämta in uppgifter om riskmått, till exempel på varifrån tabellens uppgifter har hämtats. 4. Förlita dig inte för mycket på stjärnförvaltare Vem vill inte hitta en förvaltare som lyckas nå en överavkastning under en mycket lång period? Återigen är det dragningskraften mot genomsnittet som gör att tidigare framgångsrika förvaltare tenderar att tappa gnistan. Den goda utvecklingen tidigare kan ju ha berott på att förvaltaren var beredd att ta högre risker och detta högre risktagande har betalat sig under en viss period. Skickliga förvaltare är attraktiva att rekrytera för andra förvaltningsbolag. Det kan mycket väl hända att din stjärnförvaltare De vanligaste begreppen för att mäta risk Förklaringsvärde (R2) eller minsta kvadratmetoden, beskriver sambandet mellan fondens utveckling och ett index utveckling. Från fondens och indexets avkastning har den riskfria räntan dragits från. En indexfond (som ska följa utvecklingen för ett visst index) bör ha ett förklaringsvärde nära 1, vilket innebär att nästan all variation av fondens avkastning orsakas av variation i indexets avkastning. Förklaringsvärdet varierar mellan 1 och 0 (inget samband mellan fondens avkastning och indexet). Beta-värde mäter hur mycket fondens värde i genomsnitt förändras när index förändras. Om betavärdet är 1 betyder det att fondens värde förändras lika mycket i procent som index förändras. Om betavärdet är över 1 betyder det att fondens värde förändras mer än marknaden (index). Alfa-värde visar hur fonden har överträffat (eller underträffat) att ge den avkastning som den borde ha givit med hänsyn till fondens risktagande. Volatilitet (standardavvikelse i årstakt) är ett mått på hur avkastningen varierat över tiden. Måttet anges i procent och beräknas årsvis. En hög volatilitet visar på en hög rörlighet, det vill säga hög risk. Om den förväntade avkastningen på en marknad är plus 10 procent och fondens standardavvikelse är 20 så kommer fondens avkastning (med 68 procents 114 A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N

115 HUR VÄLJER MAN FONDER? 19 1 Avkastning i förhållande till risk En hög risk är acceptabel om det leder till en högre avkastning. Jämförelsen ska ske mellan fonder med samma placeringsinriktning. I diagrammet har de fonder som ligger över trendlinjen uppnått en högre avkastning än genomsnittet när man tar hänsyn till den risk som fonderna har tagit. lämnar din fond för att ta hand om någon helt annan fond. Slutligen uppstår en förvaltares ryktbarhet efter många års framgångsrik förvaltning. Du vill helst att han varit med och förvaltat din fond under den period som ryktbarheten grundlades, men då var han ännu inte uppmärksammad stjärnförvaltare. 5. Se upp med fondstorleken Fonder kan växa sig för stora för att kunna skapa meravkastning, avkastning utöver det index som de har som mål att följa. Vad som är för stor är inte helt lätt att definiera. Ska en fond investera i de allra största företagen, till exempel de mest omsatta aktierna på Stockholmsbörsen, så kan fonden växa sig väsentligt större än en mer specialiserad svensk aktiefond. En fondförvaltare som har en aktiv stil, köper och säljer aktier mycket ofta, har större nack delar av storleken jämfört med en förvaltare som agerar mer långsiktigt. Fondens storlek har också inverkan på urvalet av värdepap- sannolikhet) att hamna mellan plus 30 procent och minus 10 procent. Volatilitet eller standardavvikelse är det vanligast förekommande riskmåttet i olika fondöversikter. Standardavvikelsen för svenska aktier har legat kring 22 procent de senaste 80 åren som ett genomsnitt. Som framgår av tabellen på föregående sida ligger standardavvikelser för svenska aktiefonder ungefär i samma nivå. Att med hjälp av detta mått välja ut en speciell svensk aktiefond blir då svårt. Vid jämförelser mellan olika typer av fonder (räntefonder, blandfonder, branschfonder, svenska aktiefonder etc) kan däremot standardavvikelse komma till nyttig användning. Sharpe-kvot. I placeringssammanhang är risk variation i avkastning, både uppåt och nedåt. Risk är samtidigt en möjlighet och det innebär inte med automatik att man bör undvika risk. Däremot vill rationella placerare ha betalt för ett högre risktagande i form av en högre avkastning. Nobelpristagaren William Sharpe konstruerade en metod som mäter hur hög avkastning som en förvaltare uppnått i förhållande till risken, måttet kallas Sharpe-kvot. Ju högre Sharpe-kvot som fonden har desto bättre är fondens riskjusterade avkastning. Sharpe-kvoten bör endast användas för att jämföra fonder i samma kategori, ju högre kvot desto bättre. A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N 115

116 19 HUR VÄLJER MAN FONDER? per/aktier. För att förändringar i en akties värde ska få någon inverkan på fondens totala värde krävs att fondens innehav har en viss storlek. Tabellen här till höger visar en fond som har placeringar i elva olika aktier. I tio aktier har fonden placerat 100 Mkr, i den elfte aktien är fondens innehav endast 1 Mkr. Under en period stiger de tio stora innehaven med 2 procent, den elfte aktien fördubblas i värde, en ökning med 100 procent. Trots den lyckosamma utvecklingen för det lilla innehavet ökar inte fondens totala värde med mer än 2,2 procent. För att en fond ska kunna skötas skickligt (skapa mervärde) kan förvaltaren inte hålla uppsikt över alltför många aktier. De flesta fonder har därför begränsningar i antalet placeringar. Om begränsningen är 20 innehav bör var och en av dessa svara för cirka 5 procent av fondens värde. Naturligtvis kan fonden använda sig av olika vikter (ha olika stor andel av vissa aktier), men för resonemanget skull kan vi anta att aktierna ska ha samma värde. Om fondens totala värde är 1000 Mkr bör då varje aktieinnehav vara värt 50 Mkr. När fonden ska köpa eller sälja aktier i ett bolag för 50 Mkr minskar urvalsmöjligheterna. Det finns åtskilliga börsnoterade bolag med ett börsvärde under Mkr på Stockholmsbörsen. I de flesta fall har dessa bolag huvudägare som har en mycket Små innehav påverkar inte fonden Värde 1/1 Förändring % Värde i dag Innehav A 100 2,0% 102 Innehav B 100 2,0% 102 Innehav C 100 2,0% 102 Innehav D 100 2,0% 102 Innehav E 100 2,0% 102 Innehav F 100 2,0% 102 Innehav G 100 2,0% 102 Innehav H 100 2,0% 102 Innehav I 100 2,0% 102 Innehav K 100 2,0% 102 Innehav L 1 100,0% 2 Totalvärde Placeringen i Innehav L på 1 Mkr utgjorde endast 0,1 procent av fondens totala värde och efter värdefördubblingen är andelen fortfarande endast 0,2 procent. stor ägarandel som de tänker behålla. Huvudägarnas aktier sitter på fasta händer, endast en mindre andel av bolagets aktier är tillgängliga på marknaden. När, eller om, en fond bestämmer sig för att bli ägare i bolaget riskerar fondens aktieköp att driva upp kursen kraftigt. Fonden blir inte ägare i bolaget till den aktiekurs som de kalkylerat med. När, eller om, fonden bestämmer sig för att sälja aktierna i bolaget riskerar detta att påverka aktiekursen negativt. En stor fond har ett begränsat urval av aktier att röra sig med. Storleken kan hindra en fond att ge meravkastning. 6. För många olika fonder är sämre än en indexfond En indexfond har som mål att följa ett visst index. Köp och försäljning av aktier sker datoriserat efter vissa förutbestämda regler. Eftersom hanteringen är enkel kan avgifterna hållas låga. Det är ju svårt att motivera höga förvaltningsavgifter i en fond som inte förvaltas aktivt utan bara har till uppgift att skugga ett visst index. Den som vill ha en bättre utveckling än att bara låta sitt sparkapital följa ett visst index kan i stället välja att placera i fonder med aktiv förvaltning. Den högre avgift som betalas ska då i gengäld ge en bättre avkastning. Men den som sprider ut sitt fondägande i en rad olika fonder med aktiv förvaltning kan senare upptäcka att det totala fondsparandet kommer att följa index. Spararen har då inte åstadkommit större möjlighet till högre avkastning än vad en indexfond skulle ha gett, men kostnaderna för förvaltningen har blivit väsentligt mycket högre. 116 A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N

117 HUR VÄLJER MAN FONDER? 19 1 Indexfond eller många fonder Fond Indexfond A B C D E F 0,20 1,50 1,50 1,50 1,50 1,50 1,50 Avgift % Med många fonder får man en portfölj som uppför sig som en indexfond, men till högre kostnader. 7. Välj fonder med låga förvaltningsavgifter Om allt annat i övrigt är lika bör man välja fonden med de lägsta avgifterna. Förvaltningsavgifterna tas i procent av fondens förmögenhet och minskar spararens totala avkastning. Effekten av de årliga ackumulerade förvaltningsavgifterna framgår av nedanstående tabell. Med 1,5 procents årlig förvaltningsavgift (mycket vanlig nivå kronor sparade under 30 år med 10 procents årlig avkastning Förvaltningsavgift Spararens avkastning Totala avgifter Avgifter/ avkastning 1,5 % % 1 % % 0,75 % % 0,5 % % 0,25 % % Ingen avgift Tabellen visar vad som hänt med investerade kronor som vuxit med 10 procent årligen under 30 år. Utan avgifter hade värdet blivit kronor och spararens avkastning Beroende på vilken avgift som förvaltaren tagit ut blir avkastningen lägre. Vid 1,5 procents årlig förvaltningsavgift har spararen totalt betalat kronor i avgifter vilket minskat spararens avkastning till kronor. för svenska aktiefonder) är avgifterna 56 procent i förhållande till spararens avkastning. När de årliga avkastningarna är höga är också höga förvaltningsavgifter lättare att mentalt acceptera. När avkastningarna vissa år är låga, eller negativa, fortsätter förvaltaren emellertid att ta ut samma procentuella avgift. Avgifterna blir då en kännbar belastning för spararen. I exemplet har en rak tioprocentig årlig värdetillväxt använts. Genomsnittet för de senaste 25 årens värdetillväxt på den svenska aktiemarknaden har varit högre än 10 procent. Mäter man däremot på ännu längre sikt har den genomsnittliga värdetillväxten på aktiemarknaden legat kring drygt 10 procent om året. I en miljö med måttlig värdetillväxt blir låga förvaltningsavgifter ännu mer avgörande för spararens resultat. När man ska jämföra avgifter mellan olika fonder är det inte enbart den uppgivna förvaltningsavgiften man bör se på. Vissa fonder, främst utländska fondförvaltare tar en avgift vid insättning och/eller uttag. Sådana avgifter ska också tas med i den totala kalkylen. Spararna i en fond kan när som helst ta ut sina pengar och nya pengar kan sättas in av nytillkommande sparare. Detta är en av anledningarna till att fondbolagen fördelar ut förvaltningsavgifterna över årets alla dagar. Några fondförvaltare fördelar på alla handelsdagar under ett år (cirka 250) eller på årets samtliga 365 dagar. En fond som tar ut 1,5 procents årlig förvaltningsavgift belastar fondens förmögenhet med 0,00411 procent under var och en av årets 365 dagar. Stiger börsen kraftigt under året så kan den totala årliga förvaltningsavgiften komma att uppgå till mer än 1,5 procent i förhållande till spararens kapital vid ingången av året. A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N 117

118 19 HUR VÄLJER MAN FONDER? När en fond köper och säljer värdepapper får fonden betala avgifter (courtage) till banken eller mäklarfirman som utför affärerna. Även dessa kostnader belastar fondens förmögenhet. För en sparare är det därför fondens totala kostnader som är intressant att jämföra, alla kostnader dras från fondens förmögenhet och sänker värdet på spararens andelar. Svenska fonder ska därför i sina årsredovisningar ange måttet TKA, eller Totalkostnadsandel, som visar hur stor andel som kostnaderna utgör. I internationella fonder används begreppet TER (total expense ratio). Omsättningshastigheten i fonden, hur stor andel av fondens värde som köps och säljs varje år, påverkar fondens kostnader och påverkar TKA eller TER. Fonder bör därför ange hur hög omsättningshastigheten har varit. 8. Det är tveksamt att betala för fondråd Antalet fonder växer snabbt och spararna ställs inför allt fler val. En ny typ av aktörer har då etablerat sig på den svenska marknaden, rådgivare som ska hjälpa sparare att välja rätt fond. Den som har för många fonder har till sist fått talet att följa börsens kapi- index. Om detta är målet är en indexfond ett billigare alternativ. Det finns tre huvudsakliga invändningar mot att anlita en fondrådgivare 1. Som tidigare nämnts är låga kostnader mycket viktigt för att spararen ska få värdetillväxt på lång sikt. Avgifter till en fondrådgivare betyder att kostnaderna för att äga fonderna stiger. För ett fondsparande med lågt värde, som de flesta PPMsparare ännu så länge har, ger avgifterna ett stort avbräck för den totala värdeutvecklingen. 2. Det finns i dag inga tillförlitliga modeller som kan användas för att förutse vilken eller vilka fonder som kommer att ha den bästa värdeutvecklingen. En rådgivare kan ha allmänna synpunkter på vilken marknad/ bransch som bör utvecklas bäst på något års sikt. Detta är emellertid inte liktydigt med att alla fonder som placerar inom den marknaden/branschen kommer att vara framgångsrika. 3. Fondråd ska inte likställas med placeringsrådgivning som är reglerat i svensk lag från och med Placeringsrådgivning ska behandla spararens hela ekonomiska situation, mål och möjligheter och det finns till och med i vissa situationer en avrådningsplikt för placeringsrådgivaren. I placeringsrådgivning likställs aktier och aktiefonder, båda är en del av tillgångsslaget aktier. Spararen som överväger att betala för fondråd bör ställa sig frågorna: Behöver jag rådgivning om en del av mitt sparande? Hur ska jag mäta att rådgivningen har tillfört ett värde? Ett bra komplement till aktier Fonder kan vara ett utmärkt komplement till andra placeringar. Fonder ska därför ses i ett större sammanhang. Värdet av dina andra placeringar kan ha förändrats, eller din ekonomiska situation i övrigt kan ha förändrats. I dessa fall kan det vara värt att göra en översyn av de totala placeringarna och deras inriktning. En samtidig översyn av fondplaceringarna är då en naturlig del i detta. Blankett för val av fonder När du vill göra ett val mellan olika fonder kan du göra en checklista, enligt blanketten intill. Uppgifterna för att fylla i checklistan kan du hitta i det faktablad som varje fond ska ta fram en gång om året. Ofta finns uppgifterna att hitta på Internet på respektive fondförvaltares hemsida. Förvaltarna skickar annars uppgifterna kostnadsfritt per post till dig. Fondernas avkastning under det senaste året och de senaste tre till fem åren ger en bild av hur 118 A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N

119 HUR VÄLJER MAN FONDER? 19 Checklista för fondval Fond X-fonden Y-fonden Z-fonden Informationskällor Fondens avkastning Risk mm (se fondrapport) Avgifter Övrigt 5 år 3 år 1 år Förvaltarens namn Standardavvikelse etc Sharpe-kvot Största bransch/ viktigaste land Fondens storlek Andel onoterade värdepapper Inträdes-/utträdesavgift Förvaltningsavgift Annat avgiftsmått Andel likvida medel Omsättningshastighet Minsta insättning Detta måste vara helt fel tabell. Jag har lämnat en helt annan tabell till Cristophe Flertalet av uppgifterna finns med i fondbolagens rapporter och informationsbroschyrer. fonderna har lyckats historiskt. Om fonderna placerar på samma marknad eller bransch ökar värdet av jämförelsen. Olika mått på risk är värdefullt att jämföra. Det riskmått som är vanligast förekommande i sammanställningar är standardavvikelse, något som kan ge en viss information men inte hela bilden. Sharpe-kvot, alltså avkastning i förhållande till den risk som fonden har tagit, kan vara ett mer intressant urvalskriterium. I fondens faktablad finns detta nyckeltal angivet. Fondstorlek, placeringsinriktning (bransch, land etc). I faktabladet står det även hur länge som förvaltaren har ansvarat för fonden, kontinuitet i förvaltningen av en framgångsrik fond kan vara viktig information. Avgifter kan skilja sig åt mellan olika fonder. Vissa fonder tar också avgifter för insättning och/ eller uttag. En mer dold avgift är fondens egna kostnader för köp- och försäljning av värdepapper. En hög omsättningshastighet för fonden ökar normalt sett kostnaderna (framgår av fondens faktablad) För vissa fonder krävs en minsta insättning och i vissa fonder går det inte att månadsspara mindre belopp. Ska man göra en meningsfull jämförelse mellan fonder räcker det inte med att studera fondernas utveckling det senaste året. A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N 119

120 FOTO: PETER NORDAHL Med kunskap kan du utnyttja de möjligheter som finns inom kapitalbeskattningen. 120 A K T I E - O C H F O N D H A N D B O K E N

Att belöna och motivera medarbetare i tillväxtföretag. Några råd på vägen

Att belöna och motivera medarbetare i tillväxtföretag. Några råd på vägen Att belöna och motivera medarbetare i tillväxtföretag Några råd på vägen 1 I CONNECT-serien ingår hittills: Så skriver Du en vinnande affärsplan En praktisk handledning. Sthlm 1999. 23 s. IVA-R 428. Att

Läs mer

8 maj 2014. Företagsamt ägande 8RAPPORT TILL PROJEKTET. Vem ska styra de svenska företagen? Ulf Jakobsson, Daniel Wiberg

8 maj 2014. Företagsamt ägande 8RAPPORT TILL PROJEKTET. Vem ska styra de svenska företagen? Ulf Jakobsson, Daniel Wiberg 8 maj 2014 Företagsamt ägande 8RAPPORT TILL PROJEKTET FÖRETAGSAMT ÄGANDE Vem ska styra de svenska företagen? Ulf Jakobsson, Daniel Wiberg Företagsamt ägande Denna skrift är en del i projektet Företagsamt

Läs mer

www.porssisaatio.fi Va d m a n b ö r v e t a o m v ä r d e p a p p e r

www.porssisaatio.fi Va d m a n b ö r v e t a o m v ä r d e p a p p e r www.porssisaatio.fi Va d m a n b ö r v e t a o m Innehållsförteckning VÄRDEPAPPERSMARKNADENS UTVECKLING... 4 Börsverksamhetens historia... 4 Värdepappersmarknadens betydelse ökar... 4 Marknaden internationaliseras...

Läs mer

Finansiera ditt företag

Finansiera ditt företag 24-SIDIG HANDBOK Finansiera ditt företag Så hittar du kapital för att starta och växa Värde 79 kr I samarbete med: Idag hjälper vi ytterligare företag att växa! Varje dag får 100 svenska företag rådgivning,

Läs mer

D a g Ta ut din pension på bästa sätt! Annika Creutzer t l Annika Creutzer Viktiga adresser Min Pension: S P Konsumenternas Försäkringsbyrå

D a g Ta ut din pension på bästa sätt! Annika Creutzer t l Annika Creutzer Viktiga adresser Min Pension: S P Konsumenternas Försäkringsbyrå Annika Creutzer Dags att lägga pensionspusslet så tar du som kvinna ut pension på bästa sätt Av Annika Creutzer Förord Annika Creutzer 2015 Ineko AB, Stockholm 2015 ISBN 978-91-637-7764-6 Pensionerna har

Läs mer

Att starta och driva tillväxtföretag. Några råd på vägen

Att starta och driva tillväxtföretag. Några råd på vägen Att starta och driva tillväxtföretag Några råd på vägen Att starta och driva tillväxtföretag Några råd på vägen 2 Utgivare: Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien och CONNECT Sverige, 1999 Box 5073, 102 42

Läs mer

Ett Sverige med Meidners löntagarfonder vad skulle ha hänt? Fredrik Erixon & Per Hortlund?????

Ett Sverige med Meidners löntagarfonder vad skulle ha hänt? Fredrik Erixon & Per Hortlund????? ?????? Ett Sverige med Meidners löntagarfonder vad skulle ha hänt? Fredrik Erixon & Per Hortlund?????????? Ett Sverige med Meidners löntagarfonder vad skulle ha hänt? Fredrik Erixon & Per Hortlund Författarpresentation:

Läs mer

Den svenska finansmarknaden

Den svenska finansmarknaden Den svenska finansmarknaden 2014 S v e r i g e S r i k S b a n k Den svenska finansmarknaden 2014 Information om denna publikation lämnas av Emma Brattström, tel 08-787 06 71 eller e-post: emma.brattstrom@riksbank.se

Läs mer

Tio frågor och svar om options- och terminshandel

Tio frågor och svar om options- och terminshandel Tio frågor och svar om options- och terminshandel Den här broschyren vänder sig till dig som vill lära dig mer om vad optioner och terminer är. Du får samtidigt en del praktisk information och exempel

Läs mer

Företagens roll i samhället

Företagens roll i samhället 1 Företagens roll i samhället Mars 2004, reviderad februari 2006 Frågor och svar om företagens roll i samhället 1 Förord Företag är den viktigaste välståndsbyggaren i samhället. Företagen skapar de resurser

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1998. Kontakt Dialog Analys Lösning HOIST INTERNATIONAL AB

ÅRSREDOVISNING 1998. Kontakt Dialog Analys Lösning HOIST INTERNATIONAL AB ÅRSREDOVISNING 1998 Kontakt Dialog Analys Lösning HOIST INTERNATIONAL AB INNEHÅLLSFÖRTECKNING VD-ord...4 Uppdrag/affärsidé...6 Historik...8 Verksamhet Koncernstruktur... 9 Affärsprocessen... 10 Långtidsbevakningskrediter...11

Läs mer

Konsumentskyddet på finansmarknaden

Konsumentskyddet på finansmarknaden Konsumentskyddet på finansmarknaden 15 MAJ 2014 15 maj 2014 Dnr 14-4986 INNEHÅLL FÖRORD 3 SAMMANFATTNING 4 Spara och placera 4 Låna 5 Pensionsspara 6 FI OCH KONSUMENTSKYDDET 7 Konsumenterna behöver skyddas

Läs mer

2005:5. Den samhällsekonomiska kalkylen. en introduktion för den nyfikne. SIKA Rapport

2005:5. Den samhällsekonomiska kalkylen. en introduktion för den nyfikne. SIKA Rapport SIKA Rapport 2005:5 Den samhällsekonomiska kalkylen en introduktion för den nyfikne Den samhällsekonomiska kalkylen En introduktion för den nyfikne Innehåll 5 Inledning 6 Introduktion till samhällsekonomiska

Läs mer

hur ett affärsmässigt bostadsföretag agerar En kommentar från SABO sabo sveriges allmännyttiga bostadsföretag

hur ett affärsmässigt bostadsföretag agerar En kommentar från SABO sabo sveriges allmännyttiga bostadsföretag hur ett affärsmässigt bostadsföretag agerar En kommentar från SABO sabo sveriges allmännyttiga bostadsföretag innehåll sammanfattning 3 inledning 6 affärsmässighet i allmänhet 7 Bostadsbolagen arbetar

Läs mer

Tillväxt genom Crowdfunding?

Tillväxt genom Crowdfunding? Tillväxt genom Crowdfunding? Rapport 0156 Tillväxt genom Crowdfunding? Rapport 0156 Tillväxtverkets publikationer finns att beställa eller ladda ner som pdf på tillväxtverket.se/publikationer. Där finns

Läs mer

Göran Cars Thomas Kalbro Hans Lind NYA REGLER. för ökat BOSTADSBYGGANDE. och bättre INFRASTRUKTUR. Logotyp C. SNS Förlag

Göran Cars Thomas Kalbro Hans Lind NYA REGLER. för ökat BOSTADSBYGGANDE. och bättre INFRASTRUKTUR. Logotyp C. SNS Förlag Göran Cars Thomas Kalbro Hans Lind NYA REGLER för ökat BOSTADSBYGGANDE och bättre INFRASTRUKTUR drat 16 x 16 mm, samt röda. tgår texten Förlag Logotyp C C SNS Förlag NYA REGLER FÖR ÖKAT BOSTADSBYGGANDE

Läs mer

Inbjudan till teckning av Units I SPIFFX AB (PUBL)

Inbjudan till teckning av Units I SPIFFX AB (PUBL) Next Generation of Betting Exchanges Inbjudan till teckning av Units I SPIFFX AB (PUBL) MARS-APRIL 2015 FONDKOMMISSION VIKTIG INFORMATION Definitioner I detta Memorandum gäller följande definitioner om

Läs mer

Alla vill göra rätt för sig. Överskuldsättningens orsaker och konsekvenser

Alla vill göra rätt för sig. Överskuldsättningens orsaker och konsekvenser Alla vill göra rätt för sig Överskuldsättningens orsaker och konsekvenser Förord Uppdraget till denna undersökning kom ursprungligen från Skatteverkets Generaldirektör Mats Sjöstrand. Syftet med uppdraget

Läs mer

MAKTEN PENSION TIO FÄLLOR DU SOM KVINNA SKA UNDVIKA ÖVER DIN. Annika Creutzer. Annika Creutzer. Annika Creutzer är en av våra mest. Affärer.

MAKTEN PENSION TIO FÄLLOR DU SOM KVINNA SKA UNDVIKA ÖVER DIN. Annika Creutzer. Annika Creutzer. Annika Creutzer är en av våra mest. Affärer. TA MAKTEN ÖVER DIN PENSION TIO FÄLLOR DU SOM KVINNA SKA UNDVIKA Annika Creutzer Annika Creutzer är en av våra mest välkända privatekonomiska experter. Hon är nationalekonom, journalist och krönikör och

Läs mer

Att bygga tillväxtföretag genom människor. Några råd på vägen

Att bygga tillväxtföretag genom människor. Några råd på vägen Att bygga tillväxtföretag genom människor Några råd på vägen I CONNECT-serien ingår hittills: Så skriver Du en vinnande affärsplan En praktisk handledning. Sthlm 1999. 23 s. IVA-R 428. Att starta och driva

Läs mer

Räknefärdighet och finansiell förmåga 1 Preliminära resultat från Finansinspektionens konsumentundersökning 2010

Räknefärdighet och finansiell förmåga 1 Preliminära resultat från Finansinspektionens konsumentundersökning 2010 Räknefärdighet och finansiell förmåga 1 Preliminära resultat från Finansinspektionens konsumentundersökning 2010 Johan Almenberg 2 och Olof Widmark 3 24 januari 2011 Sammanfattning. Vi redogör för några

Läs mer

Bakgrund och Sammanfattning... 3. Förslag till åtgärder... 7. Börsens attraktionskraft... 7

Bakgrund och Sammanfattning... 3. Förslag till åtgärder... 7. Börsens attraktionskraft... 7 INNEHÅLL Bakgrund och Sammanfattning... 3 Förslag till åtgärder... 7 Börsens attraktionskraft... 7 Utökad forskning och fakta om börsens betydelse för bolagen och samhällsekonomin... 7 Förbättrad information

Läs mer

Strukturomvandling i det svenska finansiella systemet

Strukturomvandling i det svenska finansiella systemet Strukturomvandling i det svenska finansiella systemet Riksbanksstudier, februari 2015 s v e r i g e s r i k s b a n k Strukturomvandling i det svenska finansiella systemet Produktion: Sveriges riksbank

Läs mer

Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån

Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån REMISSPROMEMORIA FI Dnr 14-16628 Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se

Läs mer

BRA FÖRSLAG SKA ANVÄNDAS

BRA FÖRSLAG SKA ANVÄNDAS BRA FÖRSLAG SKA ANVÄNDAS EN KOMMENTAR TILL GLOBALISERINGSRÅDETS SKATTEFÖRSLAG ETT ÅR EFTER LANSERINGEN ELISABETH THAND RINGQVIST FÖRORD Globliseringsrådet gjorde den mest djupa och breda analysen av vad

Läs mer

Statens ekonomiska ansvar vid naturkatastrofer och stora industriella olyckor

Statens ekonomiska ansvar vid naturkatastrofer och stora industriella olyckor Statens ekonomiska ansvar vid naturkatastrofer och stora industriella olyckor Göran Skogh Rapport till Expertgruppen för miljöstudier 2009:2 Finansdepartementet Rapportserien kan köpas från Fritzes kundtjänst.

Läs mer

#10. Robert Gidehag och Henrik Öhman. Använd kraften! Vägar till ett större arbetsutbud

#10. Robert Gidehag och Henrik Öhman. Använd kraften! Vägar till ett större arbetsutbud #10 Robert Gidehag och Henrik Öhman Använd kraften! Vägar till ett större arbetsutbud Författaren och Reforminstitutet 2002 Omslag: Ulrica Croneborg Illustration: Ulrica Croneborg Sättning: Ateljé Typsnittet

Läs mer

En välfärd fri från kommersiella intressen

En välfärd fri från kommersiella intressen En välfärd fri från kommersiella intressen Vänsterpartiet 2012 Innehåll Sammanfattning 3 Därför blir välfärden bättre om den avkommersialiseras 4 Välfärden ska fördelas efter behov, inte efter lönsamhet

Läs mer

Regeringens skrivelse 2014/15:130

Regeringens skrivelse 2014/15:130 Regeringens skrivelse 2014/15:130 Redovisning av AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2014 Skr. 2014/15:130 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 21 maj 2015 Stefan Löfven Magdalena

Läs mer

Sponsring som finansieringskälla?

Sponsring som finansieringskälla? ESV 2002:15 Sponsring som finansieringskälla? En vägledning för statliga myndigheter. Innehåll Förord... 5 Vad är sponsring?...7 Ett begrepp med många definitioner Gränsdragning mot avgift Gränsdragning

Läs mer