Energikartläggning med potentialbedömningar för ÅMV Productions i Åsele

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Energikartläggning med potentialbedömningar för ÅMV Productions i Åsele"

Transkript

1 ; ÅMV Productions 1 (32) Energikartläggning med potentialbedömningar för ÅMV Productions i Åsele ÅMV 1 ÅMV 2 Vännäs, Exergi B(y)rån

2 ; ÅMV Productions 2 (32) Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning Inledning Allmän orientering Metoder Byggnadernas byggtekniska beskrivning Energiteknisk systembeskrivning Energianvändning och -avgifter Analyser och beräkningar Energibehov, ÅMV Energibehov, ÅMV Kommentarer till energianvändning Åtgärder Byggnadstekniska Tak Väggar Golv Fönster Ventilation Varför effektivisering av ventilation? Effektivisering av ventilation Uppvärmningssystem Varmvatten Luftläckage Övriga förluster enligt energibalansberäkningarna: Kostnadseffektivisering Avtal och Abonnemang Inomhusmiljö och fukt Miljövinster Utsläpp av växthusgaser SLUTORD... 32

3 ; ÅMV Productions 3 (32) Sammanfattning ÅMV är en verkstadsindustri med två byggnader om sammanlagd nästan 4000 m² i Åsele. Energitillförsel är separat för båda byggnaderna och består av såväl fjärrvärme som el. Totala kostnaderna för 2010 för el och värme uppgår till nästan tkr. ÅMV 1 m² A temp 1690 (A temp enligt förordningen om energideklaration.) Nyckeltal* totalt Ene totalt kwh/m², år 485 El totalt kwh/m², år 272 Fjärrvärme kwh/m², år 213 * OBS nyckeltalen inkl s.k. verksamhets-el Energianvändningen har varierat under åren framförallt beroende på konjunktursvängningar. Utifrån energistatistiken för ÅMV 1 och 2 har följande värden antagits som beräkningsvärden. ÅMV1 el: kwh/år, fjärrvärme: kwh/år ÅMV2 el: kwh/år, fjärrvärme: kwh/år Beräkningspriset för fjärrvärme är 0,53 kr/kwh och För el 0,60 kr/kwh. Specifika problem/syften Kostnaderna för uppvärmning har stigit de senaste 3 åren, klimatdiskussioner och allt större insikt att energieffektivitet går hand i hand med såväl bättre ekonomi som mindre miljöpåverkan utgör drivkrafter för energiarbete. Åtgärder Rapporten är en genomgång av många energieffektiviseringsmöjligheter. I denna sammanfattning lyfts de mest uppenbara fram. Dels för att dessa har en mycket god genomförande potential samt att sammanfattningen ska hållas kort. Att lyckas med energieffektivisering är till stor del en fråga om kunskap och uppföljning. VD:n på ÅMV visar att förutsättningarna är gynnsamma för ett lyckat energieffektiviseringsarbete. Månatlig statistik finns och förs. Det som kan förbättras är uppföljningen gällande avtal kring ventilationsservice, med skärpning av redovisningskrav, t ex med verkningsgradsrapportering och rapportering om SFP-tal för fläktmotorerna, där verkliga effekter har mätts upp. Övriga signaler kring energianvändning måste ut på golvet såväl genom utbildning och genom att markera vikten av energi genom en energiansvarig som har definierade arbetsuppgifter och ansvar. Exempelvis att se till att drifttidsinställningar på stödprocesser följs upp. Energieffektivisering ska också genomsyras i upphandlingar av utrustning. För en översikt av åtgärder och lönsamhet se bilagan sist i rapporten.

4 ; ÅMV Productions 4 (32) Ventilation ÅMV1 Se över ventilationens driftstrategi. Programmera om drifttiderna så att de är anpassade till verksamheten. F n ventileras 23,5 h per dygn, det behövs inte mer än ca 15 h/dygn. Aggregaten på taket ges likvärdig funktion. Eliminera återluft men behåll samma uteluftsmängd för båda aggregaten tillsammans. Varva ner fläktar och låt återvinningen fylla sin funktion. Filterbyten måste ske oftare pga. föroreningar i luften, dels för att ge bättre inomhusmiljö och dels för att skydda utrustningen bättre. Potential Energitekniskt ger detta inte så stora energivinster, möjligen att nervarvade fläktmotorerna kan ge en minskad el-åtgång om några kwh per år. Konkreta förslag: ÅMV1 typ Effektivisering värme i kwh Drifttidsminskning från 23,5 h till 15 h/dygn, 5 dagar/vecka Omreglering av luftflöden Nytt kontors aggregat Omprogrammering Varva ner fläktar. Sätta värmeåtervinning i drift Effektivisering el i kwh Kostnad i kr Pay Off Någon Vecka Ca 6 månader Byta aggregat år Återvinning kompressorvärme till Va01 Nytt aggregat TA2/FA2 Nytt aggregat TA3/FA3 Drifttids anpassning TA01/FA1 Kanaldragning, spjäll styrning Byte till energieffektiv anläggning Byte till energieffektiv anläggning omprogrammering från dygnet runt drift till 06:00-18:00 med timer för förlängd drifttid ÅMV2 Effektiviseringar kan genomföras genom drifttidsanpassningar, återvinning av trycklufts kompressorernas värme och genom byte av de äldre ventilationsaggregaten till moderna, effektiva. ÅMV2 typ Effektivisering Effektivise- Kostnad Pay Off värme i kwh ring el i kwh i kr år Offert inhämtas Offert inhämtas månader

5 ; ÅMV Productions 5 (32) Tryckluft Tryckluft kan generellt effektiviseras genom att anpassa drifttiderna till verksamheten. Kompressorerna kan tidsstyras och programmeras att starta i s m. att tryckluftskrävande maskiner startas. Denna åtgärd beräknas kunna effektivisera med ca kwh el per år. Besparing ca kr kostnad ca kr. På ÅMV1 kan värme från kompressorrummet återvinnas till verkstadslokalerna. Teknisk lösning har ej studerats men torde kosta ca kr. Besparingen ligger på kwh/år och tjänas igen på 1-2 år. På ÅMV2 kan värme från kompressorer återvinnas genom att ta in den värmen i ventilationsaggregatet till måleriet (filtreras!). Även här rör det sig om samma potentialer och kostnader. Processer En energikartläggning bedömer i första hand potentialerna för sk. stödprocesser. Produktionsprocesserna är känsliga för störningar och verksamheten måste prioriteras. I denna kartläggning har det bedömts att det finns en potential i att ersätta elvärme i avfettningstvätten med fjärrvärme. Ekonomiskt är denna åtgärd mindre intressant ännu, dels i jämförelse med andra åtgärder och dels för att prisskillnaden mellan el och fjärrvärme än så länge är liten. Det torde finnas en potential i snävare drifttidsstyrning för processerna för att kunna minska elanvändningen. Detta är framförallt en utbildnings/medvetande fråga. Motorvärmarstyrning På ÅMV1 är motorvärmarstyrningen bristfällig och på ÅMV2 saknas den. Detta är en åtgärd som normalt tjänas igen på 1-2 år, ibland snabbare. I Elbalansen beräknas el till motorvärmare till ca kwh. Minst hälften bör vara möjlig att effektivisera. Kostnaden för en sådan åtgärd ligger på ca kr per anläggning. Byggnadstekniska åtgärder Byggnadstekniska åtgärder såsom tilläggsisolering av vind, fasad och fönster har relativ liten inverkan på det totala energibehovet. Å andra sidan kan det vara åtgärder som är relativt enkla att genomföra och som har en lång livslängd. Vindsisoleringen. Tekniskt utförande har ej bedömts. Risk föreligger att snö ligger kvar länge och kan ge påfrestningar på takkonstruktioner. Potentialen är ca kwh/år, tkr/år. Kostnad för enbart isolering ca 200 tkr. I rapporten finns det ytterligare förslag till effektiviseringsåtgärder som lämpligen kan vidtas när ovanstående åtgärder är genomförda. ÅMV:s förutsättningar att uppnå målen är goda. Den sammanlagda effekten av föreslagna åtgärder är % på kort sikt och 20-40% kan mycket väl uppnås på längre sikt.

6 ; ÅMV Productions 6 (32) 1 Inledning Exergi B(y)rån har fått uppdraget av Nenet, Norrbottens Energikontor AB att utföra en energikartläggning enligt offert. Syfte Kartläggningens primära syfte är att fastställa byggnadens (arnas) energibalans för att utifrån den kunna bedöma vilka besparingspotentialerna med känd teknik och andra kända metoder, är. Kartläggningens resultat skall ligga till grund för att kunna upphandla åtgärder som reducerar driftkostnaderna för byggnaderna. Med kartläggningen som grund skall resultaten av genomförda åtgärder även innebära att kostnader för underhåll minskar. Dessutom skall kvaliteten på den upplevda inomhusmiljön höjas. Även reducering av annan miljöpåverkan såsom bakteriespridning, lukt och växthuseffekt ingår i målen för effektiviseringsåtgärder. Förutsättningar - energitillförsel och energianvändning Kartläggning av användningen av köpt energi: El, fjärrvärme och annan energi med ekonomiska och miljömässiga konsekvenser. Underlag i form av statistik, fakturor, för el, fjärrvärme, annan energi samt vatten m m tillhandahålls av kunden. Kartläggning av annan tillförd energi. Energibehovsbestämning för Transmissionsförluster som värmepost. Vissa stickprov görs. Avloppsförluster Ventilationsförluster o Mekaniskt styrd o Läckageluft Elanvändning utanför klimatskalet; värmekablar, belysning, motorvärmare m m. Kyla Kartläggningen av nämnda energiflöden skall resultera i: - Energibalans - Värmebalans - Elbalans Elbalansen visar var och hur inköpt elenergi används Värmebalansen visar tillförd värme i alla dess former, innanför klimatskalet och var och hur värmen lämnar klimatskalet Energibalansen visar all tillförd energi och var och hur den används/blir förluster Kartläggningen särskiljer dessa balanser för att kunna fastställa (bl. a) - var endast elenergi är tillfyllest - om el som används innanför klimatskalet, som blir värme som större delar av året, kan tillgodogöras som värme och om detta är klokt - om annan tillförd energi än inköpt energi, som innanför klimatskalet blir värme, kan tillgodogöras som värme. Den tiden på året att denna värme blir överskott, orsakar den försämrat inomhusklimat och eventuellt kostnader för att motverka detta. I den praktiska delen av kartläggningen ingår: Inventering av delar av klimatskalen Inventering av ventilationsanläggningar som berörs. I detta ingår begränsat kontroll av luftflöden, som komplement till OVK. Inventering av elanvändning Inventeringarna omsätts i ovannämnda balanser genom beräkningar. Resultaten presenteras i rapportform. Kartläggningen utgår från att - Det finns dokumentation som på ett överskådligt sätt visar byggnadernas konstruktion. - Inköpt energi är dokumenterad månadsvis och finns även som årsstatistik. - OVK protokoll är tillgängliga i förekommande fall

7 ; ÅMV Productions 7 (32) 1.1 Energikartläggning allmänt En energikartläggning är en förutsättning för att kunna ta genomtänkta beslut angående energi- och kostnadseffektiviserings åtgärder. En sådan kartläggning genomförs vanligen genom besök på plats för att bilda en uppfattning om byggnadens utseende, tekniska status och för att granska orsaker till energibehov, däribland kan fukt vara en orsak till stora kostnader såväl driftmässiga som underhållsmässiga. Dessutom kan fuktproblem ställa till med mänskligt lidande. Ett besök på plats är också viktigt för att kunna bilda en uppfattning om hur byggnaden upplevs av brukarna, det vill säga vanor, problem, inomhusklimatupplevelse, drifttider, nyttjandetider med mera. Kartläggningen på plats följs upp med energitekniska beräkningar och det hela mynnar ut i en rapport liknande den som föreligger här. De generella syftena är att kartlägga energibehov, kostnader och effektiviseringspotentialer. Potentialerna skall beskrivas med konkreta åtgärdsförslag med kostnadsbedömningar och besparingar. Miljöhänsyn spelar en alltmer avgörande roll vid beslutstagande, därför bedöms även miljömässiga effektiviseringar. Att minska elanvändningen bidrar till att minska klimatpåverkan. Den el som vi minskar här kan ersätta el som alstras med fossila bränslen och därmed minskar den termiska föroreningen (Varje kwh el som alstras med fossila bränslen, inkl kärnbränsle, genererar 3 kwh värme som bidrar till globaluppvärmningen). Kartläggning genomförs för byggnaden för ÅMV1 samt ÅMV2 såsom den var innan utbyggnaden De nybyggda delarna betraktas ej. Dessa delar var inte i drift vid kartläggningen och inga data finns tillgängliga. 1.2 Allmän orientering Åsele mekaniska såsom det har hetat länge, är nu ÅMV Production AB beläget med två verkstadsbyggnader i Åsele. Avståndet mellan byggnaderna är några hundra meter och utformningen är väldigt olika. ÅMV 1 är en rektangulär byggnad med mindre utrymmen längs gatufasaden och stora verkstadsutrymmen parallell med dessa kontor, småverkstäder m m.

8 ; ÅMV Productions 8 (32) ÅMV 2 är en byggnad med många olika utrymmen. Byggnaden har kommit till i olika tidsperioder och nu senaste året har ytterligare utrymmen kommit till. 1.3 Metoder Kartläggningen har utförts med följande metoder och verktyg - inventeringar på plats - mätningar - intervjuer - dokument- och litteraturstudier - sökningar på Internet - kontakter med tillverkare och leverantörer - kalkylmallar i Excel - m m. ÅMV 1 och 2 är två helt separata byggnader med separata byggnadsinstallationer. Energikartläggning utförs därför som två skilda kartläggningar. Nedan görs vissa tekniska beskrivningar gemensamt för båda byggnaderna. 1.4 Byggnadernas byggtekniska beskrivning. ÅMV 1 är en rektangulär byggnad, 72x24 m med utvändig höjd om ca 5,5 m. ÅMV 2 består av ett flertal byggnadsdelar. ÅMV 2 Båda verkstäders ursprungsbyggnader är av industribyggnadsstandard från 70-talet, byggelement med betong och med 70 mm isolering samt en väderskyddande grov yta. Taken är låglutande (platta) med sannolikt en isoleringstjocklek om högst 120 mm. Fönsterna är övervägande 2-glas, utom för nya fönster i nybyggnation. Fönsterytorna är små och fönsterna är i acceptabelt skick, varför dessa lämnas utan åtgärdsförslag.

9 MWh ; ÅMV Productions 9 (32) 1.5 Energiteknisk systembeskrivning ÅMV1 är en enkel byggnad, avlång 72*24 m med två större ventilationsaggregat på taket, med värmeåtervinning och ett mindre tilluftsaggregat för kontor och omklädning utan återvinning och separat frånluftsfläkt. Värmeförsörjning i kontorsdelar med konventionella radiatorer, i verkstan genom värmeavgivning från maskin, värmeåtervinning från kylaggregatet till laserskäraren och med kompletterande aerotemprar. Värmeförsörjning genom fjärrvärmeanslutning. Byggnadsdelarna, se situationsplan, för ÅMV2 sitter byggnadstekniskt ihop och även värmeförsörjningen utgörs av ett enda fjärrvärmevärmt system. Förutom att maskinerna avger en hel del värme tillförs den genom aerotemprar. Det finns ett flertal ventilationsaggregat med värmeåtervinning. Fjärrvärme förser även tappvarmvattenbehoven. Varmvattenförsörjningen anses inte ha en signifikant betydelse och därför endast uppskattats utifrån sommarbehovet av fjärrvärme. Elsystemen förser byggnaden med el till belysning, datorer, reglersystem, fläktar, pumpar, verktyg m m., m m. se elbalans. 2 Energianvändning och -avgifter 2.1 Fjärrvärme Fjärrvärmeanvändning årsvis för ÅMV1 och 2, verkliga värden ÅMV1 ÅMV

10 MWh MWh/mån ; ÅMV Productions 10 (32) 75,00 70,00 65,00 60,00 55,00 50,00 45,00 40,00 35,00 30,00 25,00 20,00 15,00 10,00 5,00 0,00 Fjärrvärme månadsvis för Ramen 1 och Kuttern 3, ÅMV1 resp ÅMV2, ej normalårskompenserad Ramen Ramen Kuttern Kuttern Under 2010 kostade fjärrvärme 0,51 kr/kwh. Från och med är priset 0,53 kr/kwh, vilket också satts till kalkylpris. Tillkommer en fastavgift som är effektberoende, för 2010 var den för båda fastigheter kr. Totala fjärrvärmekostnader: *0,510kr/kWh= kr/år. Med höjningen 1/1 ökar kostnaden baserad på 2010 prognostiserade värmebehov med kr/år. Värmepriset blir: 0,667 kr/kwh, inkl fasta avgifter. 2.2 El 1400,00 Elanvändning ÅMV1 och 2 årsvis 1200, ,00 800,00 600,00 400,00 200,00 ÅMV1 Ramen 1 ÅMV2 Kuttern 3 Summa 1+2 0,

11 MWh/mån MWh/mån ; ÅMV Productions 11 (32) 80,00 70,00 60,00 50,00 40,00 30,00 20,00 10,00 0,00 Elbehov Ramen 1 ÅMV 1, månadsvis Elbehov Kuttern 3, ÅMV 2 månadsvis Elkostnaderna har beräknats av ÅMV enligt: Budget 2010 Fast Taxa N4 Överföring Rörligt kwh Summa: Budget 2010 Fast Taxa F4 Överföring Rörligt kwh Summa: Jämförelse har gjorts med olika taxor som ger i stort sett samma resultat. Rörligt elpris är 0,514 kr/kwh Överföringsavgiften är 4,5 öre/kwh för N4 och 10,5 öre/kwh för F4. fast avgift resp kr. Elkostnaden blir därmed 0,746 kr/kwh. Taxa 2010 N4 F4 Fast Effektavgift kr/kw Effekter: ÅMV 1 ÅMV kw 330 kw

12 MWh ; ÅMV Productions 12 (32) 2.3 Energikostnader De totala energikostnaderna baserade på medelenergianvändning under de senaste åren blir därmed Fjärrvärme kr + El kr = kr. 3 Analyser och beräkningar 3.1 Energibehov, ÅMV1 800,00 600,00 400,00 200,00 0,00 Elanvändning ÅMV ÅMV1 Ramen 1 140, , ,000 80,000 60,000 40,000 20,000 0,000 Elanvändning ÅMV1 januari 2010, timvis kwh/h

13 MWh/år kwh/h ; ÅMV Productions 13 (32) 120, ,000 80,000 ÅMV1 juli 2010, elanvändning timvis kwh/h 60,000 40,000 20,000 0,000 Datum Effektdiagrammen för januari 2010 och juli 2010 visar att tomgången på ÅMV1 är relativ låg, lägre än vad som är brukligt i liknande verksamheter. Det tyder på att man har en energimedvetenhet och att effektiviseringsarbete gjorts och pågår. Tomgången i januari ligger på nivå under 10 kw. Det är en eleffekt om ca 14 kw som slås på och av under icke produktionstid. Det är med all sannolikhet kompressorer som slås på för att kompensera luftläckage. Övrig effekt är ventilationsfläktar och utebelysning. Max effektbehov är drygt 129 kw, med frekvent förekommande max dygns effekter om 125 kw. 500 Fjärrvärme, verklig och normalårskorrigerad, ÅMV verklig Normalårskorr

14 ; ÅMV Productions 14 (32) ÅMV 1 m² A temp 1690 (A temp enligt förordningen om energideklaration.) Nyckeltal* totalt Ene totalt kwh/m², år 485 El totalt kwh/m², år 272 Fjärrvärme kwh/m², år 213 * OBS nyckeltalen inkl s.k. verksamhets-el Energiförluster ÅMV1 Tillförd energi ÅMV1 Tak 5% 1% 1% 1% 0% 11% 35% 6% 6% 4% 5% 25% Vägg Fönster+dörrar Golv Ventilation Läckageluft Avlopp 43% 1% 2% 54% El Energibehov köpt Värme energi köpt Personvärme Solinstrålning Fläktar

15 ; ÅMV Productions 15 (32) Energibalansberäkningar visar följande: Balanser ÅMV1 ENERGI IN kwh/år ENERGI UT kwh/år El Energibehov köpt Transmission Värme energi köpt Personvärme Avloppsförluster Solinstrålning El-ute Gratis tillskott Summa summa avvikelse IN - UT 0.23% VÄRMEBALANS kwh/år kwh/år ENERGI IN VÄRME UT El ute Klimatskal Ventilation Läckageluft Värme från VV Värme inne summa avvikelse IN - UT 0.24% EL-BALANS Inköpt el kwh/år Elanvändning kwh/år Mätare El-värme Mätare 2 Summa: Belysning + vitvaror Byggnad avvikelse IN - UT -1.09% Fasadbelysning, gatulyktar 7987 Motorvärmare Fläktmotorer Tilluft Frånluft 9000 Separata frånluftsfläktar 0 Pumpar 3854 Kompressorer Kylanläggningar Värmekabel 0 Laserskärare Summa

16 MWh/mån ; ÅMV Productions 16 (32) Byggnad ÅMV1 kwh/år Tak Vägg Fönster+dörrar Golv Ventilation Läckageluft Avlopp Fläktar Belysning ute Motorvärmare Värmekabel + övrigt Kyla totalt Energibehov, ÅMV2 ÅMV 2 m² A temp 1968 (A temp enligt förordningen om energideklaration.) Nyckeltal* totalt Ene totalt kwh/m², år 584 El totalt kwh/m², år 351 Fjärrvärme kwh/m², år 233 * OBS nyckeltalen inkl s.k. verksamhets-el Elbehov Kuttern 3, ÅMV 2 månadsvis

17 kwh/h ; ÅMV Productions 17 (32) 350,000 ÅMV2 elbehov timvis januari 2010 kwh/h 300, , , , ,000 50,000 0,000 datum 300,000 Elbehov ÅMV2 juli 2010 kwh/h 250, , , ,000 50,000 0,000 Löpande varje timme, 24 h/dygn, 31 dygn I januari 2010, är på ÅMV2 minsta effektuttag som kan betraktas som tomgång 9 kw, vilket är lågt. Se kommentaren på ÅMV1. I juli 2010 pendlar tomgången på 5-6 kw. Toppeffekten är i närheten av 250 kw och vid ett enstaka tillfälle har effekten varit uppe i över 300 kw.

18 ; ÅMV Productions 18 (32) Tillförd energi 1% 1% 0% 39% 59% El Energibehov köpt Värme energi köpt Personvärme Solinstrålning Energiförluster Tak Vägg 1% 1% 6% 6% Fönster+dörrar 3% 10% Golv 5% Ventilation 27% Läckageluft Gratis tillskott 41% Avlopp Fläktar Belysning ute Motorvärmare Balanser ENERGI IN kwh/år ENERGI UT kwh/år El Energibehov köpt Transmission Värme energi köpt Personvärme Avloppsförluster Solinstrålning El-ute Gratis tillskott Summa summa avvikelse IN - UT 0.32% VÄRMEBALANS kwh/år kwh/år ENERGI IN VÄRME UT El ute Klimatskal El FF-fläktar Ventilation Läckageluft Värme från VV Värme inne summa avvikelse IN - UT 0.37% EL-BALANS Inköpt el kwh/år Elanvändning kwh/år Mätare El-värme Mätare 2 Summa: Belysning + vitvaror Byggnad, belysning 69935

19 ; ÅMV Productions 19 (32) Fasadbelysning, gatulyktar 6413 Motorvärmare Fläktmotorer Tilluft, el Frånluft, el Separata FF el Pumpar 9899 Kompressorer Avfettning Pulverlacken, Wagner Tervento ugn Övrigt 5000 avvikelse IN - UT -0.79% Summa Byggnad ÅMV2 kwh/år Tak Vägg Fönster+dörrar Golv Ventilation Läckageluft Avlopp Fläktar Belysning ute Motorvärmare totalt Pulverlacken, Wagner 7% Fördelning av elanvändning ÅMV2, totalt 690 MWh/år Tervento ugn 10% Övrigt 1% Byggnad, belysning 10% Fasadbelysni ng, gatulyktar 1% Tilluft, el 9% Motorvärma re 2% Avfettning 27% Frånluft, el 12% Separata FF Pumpar el 1% 5% Kompressore r 14%

20 MWh MWh MWh/år ; ÅMV Productions 20 (32) Fjärrvärme ÅMV2, Fjärrvärmebehov, verkligt och normalårskorrigerat Verklig Normalårs korr Kommentarer till energianvändning Båda fabrikerna visar en relativ stor årlig variation i energianvändning Fjärrvärmeanvändning årsvis för ÅMV1 och 2, verkliga värden ÅMV1 ÅMV2 ÅMV1 visar en tydlig minskning under 2007, 2008 och är på uppåtgående under 2009 och Förklaringen är konjunkturen. Nedgången i fjärrvärmebehov för ÅMV2 kom ett år senare och visar en mycket tydlig nergång, i storleksordning 30%. Kurvan är stigande igen i verklig användning, men dalande i normalårkorrigerade värden. Sannolikt kommer fjärrvärmebehovet att öka framöver eftersom ÅMV2 har byggts ut. Elanvändning ÅMV1 och 2 årsvis 1400, , ,00 800,00 600,00 400,00 200,00 ÅMV1 Ramen 1 ÅMV2 Kuttern 3 Summa 1+2 0,

21 ; ÅMV Productions 21 (32) Elanvändningen har i paritet med fjärrvärmeanvändningen på ÅMV1 sjunkit från 2007/2008 med en kraftig sänkning till Produktionsprocesserna och konjunkturförändringar är förklaringar, under senare tid har också åtgärder på belysningen gjorts. På ÅMV2 är elanvändningsprofilen nästan omvänd jämfört med ÅMV1. En kraftig ökning , i storleksordning 55 %. Sammanlagt är elanvändningen relativ konstant under senare åren, med undantag för 2008 då en tydlig topp syns. Energitillförseln varierar en hel del under åren. Statistiken visar att det kan vara svårt att se effekter av besparingsåtgärder. Energibalansberäkningar för ÅMV1 har baserats på Elbehov kwh/år och Fjärrvärme kwh/år. Detta beräknat på årsmedelvärden från de senaste 7 åren med större tonvikt på de senaste 2 åren Spridningen under åren ser ut så här: El, medel kwh Värme, medel kwh Liknande överväganden har gjort att för ÅMV2 har beräkningsvärdena satts till: kwh el och kwh fjärrvärme Att göra energi- värme- och elbalanser utifrån en varierande statistik och osäkerheter i driftstatistik och nyttjandegrad ger försämrad säkerhet i slutresultatet. Syftet med balanserna är att analysera vilka energiområden som är mest intressanta att åtgärda. 4 Åtgärder 4.1 Byggnadstekniska Generellt sett är byggnadstekniska åtgärder oftast inte av större intresse för tillverkningsföretag/industrier. Värmeläckage genom byggnadsskal har oftast också funktionen att kunna bli av med processvärme. I anläggningar där specifikt värme tillförs byggnaden finns sannolikt ett värmebehov som inte täcks av överskottsvärme från maskinerna. Där kan det vara intressant att bedöma om det finns rimliga möjligheter att minska värmebehovet med hjälp av bättre byggnadsisolering. Värme och isolering är inte endast en fråga om kwh och kronor. Personalens inomhusklimatupplevelse är mycket viktig för trivseln på jobbet. I många fall är byggnadens täthet och rutiner för portar en viktig faktor både ur komfort synpunk som energi- och ekonomisk synvinkel. Energieffektiviseringsåtgärder på byggnadsskalen utförs lämpligen när större underhållsbehov föreligger. Det blir därmed åtgärder av strategisk art som lämpligen kopplas till ett energiledningssystem där inköps-, reinvesterings-, och underhållsrutiner får större tonvikt på energieffektiva lösningar.

22 ; ÅMV Productions 22 (32) Tak Nuvarande konstruktion bygger på att snön smälter för att takisoleringen är dålig ur energieffektivitetssynpunkt. Byggnaderna är ca 40 år gamla. Nästa gång taket behöver renoveras pga. läckage kan sadeltaksombyggnad övervägas varpå ordentlig isolering kan minska värmeförlusterna genom takbjälklagen. Totalt läcker det ut ca kwh värme. Med isoleringsstandard enligt nyproduktion kan detta mer än halveras. Det finns två saker att beakta: 1. Snösmältning 2. Kostnader för ombyggnad av taken Väggar Fasadväggar bedöms inte pga. av att energivinsten blir orimlig i jämförelse med kostnaderna för tilläggsisolering. Fasaderna är i godtagbart skick, därför finns inga underhållsmässiga argument för åtgärder Golv Här avses värmeförlusterna under markytan från plattan till omliggande mark. Även här gäller att förlusterna är små i relation till vad tilläggsisolering skulle kosta Fönster Befintliga fönster är under 10% av fasadytan. Fönsterna är ca 5 ggr sämre ur energisynpunkt än fasaderna, därför är energiförlusterna genom fönster ungefär häften jämförd med fasaden. Med olika tekniker kan U-värdet för befintliga 2 glas fönster reduceras till ca 1,3 W/m²K. Det finns därmed en effektiviseringspotential om ca kwh. I sammanhangen inte försumbar men ändå liten mängd Portar Användandet av portar kan medföra stora energiförluster och dåliga arbetsförhållande på grund av utkylning vintertid. Generella råd för portar är att - Se till att det finns stängningsrutiner som alla ställer sig bakom. - Se till att portar stänger riktigt, dvs. såväl att tätningslister är i gott skick som att portar är raka och hänger som de skall och att stängningsmekanismerna fungerar. Samt att det finns rutiner för detta. - Installera snabbportar där portar används ofta. Effektiviseringspotentialen är svår att bedöma utan mätningar och tidsstudier, en grov uppskattning är att det handlar om minst 10% av luftläckageförlusterna, dvs. en potential om storleksordning kwh/år.

23 ; ÅMV Productions 23 (32) 4.2 Ventilation Varför effektivisering av ventilation? Inom ventilationsområdet bör man ställa sig följande frågor: När skall vi ventilera? Var ska vi ventilera? Hur mycket ska vi ventilera? Normerna har alltid styrt genom att föreskriva att utrustning som ska klara viss luftmängd/tid. Det har uppfattats som att denna luftmängd alltid ska ventileras. De senaste byggnormerna tillåter att man minimerar ventilationen när ingen är i byggnaden. Även insikt om att flödena inte behöver vara så stora har kommit. Driftstrategi Ventilation i verkstadslokaler bör endast vara i drift när människor och produktionen kräver det. Övrig tid kan ventilationen köras på minimumflöden eller till och med vara avstängd. Byggnaderna är så otäta att infiltration av uteluft ändå sker. Naturligtvis ska man vara observant och se till att skadliga gaser m m. ventileras ut samt att normer och krav enligt arbetsmiljölagstiftningen uppfylls Effektivisering av ventilation Nuvarande drift och förslag till åtgärder på ÅMV1 Byggnaden har två relativt stora ventilationsaggregat på taket. Aggregaten är programmerade, vardagar, för drift mellan 00:30 och 24:00, dvs. 23,5 timmar per dygn. Fredagar stängs aggregaten kl 15:00 och lördag/söndag ingen drift. Drifttid vardagar bör programmeras om eftersom det tycks vara meningslös att ha den programmering som aggregaten är inställda på. En enkel lösning är att programmera för det antalet skift som är aktuellt med komplettering av ett vred för förlängd drift. Drifttidsanpassning av de två aggregaten på ÅMV1 kan medföra en energieffektivisering om kwh/år genom att minska drifttiden från 23,5 h/dygn till 15h/dygn. Med de flöden aggregaten ger är luftomsättningen ca m³/h (4 m³/s varje aggregat, endast 1 som tar in uteluft) Byggnadens ventilerade volym är mindre än 8000 m³ (det finns även ett kontorsaggregat), därmed blir luftomsättningen nästan 2 ggr/h, vilket med bra skötsel och byte av filter får anses vara en fullt tillräcklig omsättning. (I andra sammanhang skulle en sådan luftomsättning med den byggnadsstorleken räcka till drygt 450 personer.) Flödesanpassning enligt åtgärdsförslaget ovan, med omtrimning, förutom anpassning av drifttiderna, medför en energieffektivisering om ca kwh värme /år och en minskning om minst lika mycket, dvs kwh el /år för fläktmotorerna.

24 ; ÅMV Productions 24 (32) TA2 har en undermålig funktion. Aggregatet är inställt så att uteluftsspjällen är stängda vilket innebär att det är ett rent 100% återluftsaggregat. Det kan vara en medveten driftstrategi för att minska energiåtgången, men driftstrategin visar följande energitekniska brister: 1. Varför låta luften vända på taket? En hel del energi torde kylas bort vintertid. 2. Varför låta frånluftsfläkten gå mot stängt avluftsspjäll? Fläktenergin är i storleksordning kwh per år. 3. Varför låta den roterande växlaren vara i drift? Det sker ingen värmeåtervinning genom den, utan all från luft går tillbaka till verkstan igen. Återluften, med ett antaget flöde om 4 m³/s ger en energibesparing i nuvarande drift om ca kwh/år. Fungerande återvinning, bör kunna spara minst kwh. Ur inomhusklimatsynpunkt är det inte bra att använda 100% återluft. Det syns tydligt på filtret i anläggningen. Väljer man att fortsätta med hög andel återluft, ska bytesintervallen för filtret vara mycket högre, dessutom bör man sätta in en annan typ av filter. Det andra aggregatet har normal drift med samma tidprogram och med fungerande roterande växlare och återvinningssystem. Att ha en driftstrategi med 100 % återluft på ena aggregatet och ingen återluft på det andra måste ge en väldigt inhomogen luftkvalité. Aggregatet som förser kontorsdelarna med ventilation luft saknar värmeåtervinning. Det beräknas medföra en total energiförlust om ca kwh per år. Värmeåtervinning kan återvinna ca kwh. För fläktenergin kan en potential om kwh el vara möjlig Nuvarande drift och förslag till åtgärder på ÅMV2 Fläkt effekt Fläkt el Återvinning Återv energi Energibehov Drifttid I h/år kwh/år i kw i kwh/år i % i kwh/år i kwh/år Energibehov Flöde m³/s TA01/FA % Va % TA2/FA % TA3/FA % Fyra aggregat, med de största för måleriet, Va01 med 5 m³/s samt TA2/FA2 som betjänar verkstadsutrymmena med 4,9 m³/s. Va01 är av modernare slag och bedöms ha en årsverkningsgrad om ca 70%. TA2/FA2 och TA3/FA3 är av äldre slag och skulle kunna vara effektivare i fall anläggningen moderniseras. En verkningsgradsförbättring från 60 till 75% innebär för TA2/FA2 en effektivisering om ca kwh värme /år. Dessutom kan elmotorerna effektiviseras med ca kwh el per år. Från kompressorrummet blåses det ut i storleksordning kwh värme /år. Denna värme skulle kunna återvinnas under uppvärmningssäsongen genom att filtrera luften och sedan spä in den i måleriaggregatet. En bra systemutformning för detta kan också minska elåtgången för fläktar

25 ; ÅMV Productions 25 (32) eftersom tilluftsfläkten för måleriaggregatet likaväl kan suga in luft från kompressoråtervinning som utifrån. Systemutformning i verkstan kan förbättras: Aerotempern som sitter vid porten blåser varmluft mer eller mindre rakt in i lackeringsugnen. Den i sin tur ventilerar bort rumsluft så länge den står öppen. Aerotempern bör riktas om, alternativt avskärmas pulverlackeringsugnen. Andra effektiviseringar för ventilation är drifttidsoptimering genom behovsanpassning genom koppla drift av ventilation till annan drift resp. genom närvarostyrning på olika sätt. Fördelarna med effektiviseringar är: - Lägre driftkostnader, vilket ger beredskap inför kommande höjningar av el och värmepriser. (M a o en ekonomisk utvärdering med Pay Off metoden är missvisande) - Översyn av ventilationssystemen kommer att förbättra inomhusklimatet - Följer miljöbalkens krav på effektiv resursutnyttjande samt lagar och förordningar för arbetsmiljö. Allt högre krav ställs och kommer att ställas framgent. - Medför (antas som en självklar följd) lyft av kunskapsnivå hos personalen och ledningen vilket medverkar till en positiv utveckling av verksamheten. Den sista punkten förutsätter att åtgärder inte enbart sätts in på aggregaten utan även på organisatorisk nivå. Detta innebär framförallt rutiner för inköp av utrustning med höga krav på effektivitet och uppföljning av beställd service (för vilka även kraven på redovisning av service och aggregatfunktion måste ställas), samt uppföljning, månadsvis, av energistatistik. Se även längre ner Övriga förslag till effektiviseringar: Inköpspolicy En policy för inköp av ventilationsutrustning bör innehålla t ex en strävan efter - krav på dokumentation, med framförallt funktionsbeskrivning, driftkort, uppgifter om effekter, flöden, kvalitets- och effektivitetsklasser m m. på ett översiktligt sätt, med ett särskilt energiavsnitt. - krav på energieffektivitet genom t ex SPF tal, VVX typ, filtertyp m m. - krav på adekvat 1 utbildning av driftpersonal ingår i entreprenad - enhetliga styr- och reglerutrustningar, med centraldatorstyrning. 1 Med adekvat utbildning menas bl. a att driftpersonal kan visa att driftpersonalen själv kan utföra ändringar i styrningen och också kan beskriva konsekvenserna.

26 ; ÅMV Productions 26 (32) Intern kontroll och driftstrategier - Upprätta mallar för uppföljning av drift, se till att journalföring följs upp. - Lägg in en rutin för att följa upp värmeåtervinningens temperaturverkningsgrad. (Enkel beräkning av temperaturförhållanden) Verkningsgraden är en indikator för rengöring av värmeväxlare samt driftfunktion överhuvudtaget. Centraldatorsystemet ger verkningsgraden för flertalet aggregat. Dessa borde diagramföras för att få en uppfattning vad verkningsgraden kunde förväntas vara och på så sätt följa upp och ingripa vid behov. - Ha månadsvis uppföljning av energianvändning. Ta fram statistik månad för månad, eftersträv att driftpersonal själva tar fram denna statistik och följer upp. Jämförelser månad för månad och innevarande årets månad och förra årets månad. - Utarbeta rutiner för regelbundna kontroller så att aggregaten fungerar enligt önskemål, dvs. tiduren går rätt, från- och tillslag resp. annan behovsanpassning fungerar, tilluften har rätt temperatur, filter är bytta i tid osv. Kontrollerna journalförs och följs upp! Koppling till månadsvis energiuppföljning. Ur inomhusklimatsynpunkt rekommenderas att aggregaten körs minst 1 timme före och 1 timme efter verksamhet Effektiviseringspotentialer, Ventilation Effektiviseringspotentialen för ventilationen kan uppskattas till kwh per år, baserat på åtgärder med enkla metoder. Energibehovsminskning kan bli ännu större beroende på investeringsvilja. Vägarna till effektiviseringar är flera, såsom visats ovan och beror på strategiska beslut. Drifttidsanpassning av de två aggregaten på ÅMV1 kan medföra en energieffektivisering om kwh/år genom att minska drifttiden från 23,5 h/dygn till 15h/dygn. Med de flöden aggregaten ger är luftomsättningen ca m³/h (4 m³/s varje aggregat, endast 1 som tar in uteluft) Byggnadens ventilerade volym är mindre än 8000 m³ (det finns även ett kontorsaggregat), därmed blir luftomsättningen nästan 2 ggr/h, vilket med bra skötsel och byte av filter får anses vara en fullt tillräcklig omsättning. (I andra sammanhang skulle en sådan luftomsättning med den byggnadsstorleken räcka till drygt 450 personer.) Driftanpassning enligt åtgärdsförslaget ovan, med omtrimning, medför en energieffektivisering om ca kwh värme /år och en minskning om minst lika mycket, dvs kwh el /år. Åtgärden handlar i första hand i stort sett om att programmera om styrningen. Dessa anpassningar torde inte kosta mer än kr. Modernisering av kontorsaggregatet kan ge ytterligare kwh i form av värmeåtervinning samt några 1000 kwh el för nyare fläktar med lägre SFP-tal. Ett nytt aggregat inkl installation ligger på tkr. Effektiviseringspotentialen med enkla medel, för ventilationen på ÅMV2 kan uppskattas till kwh per år. Energibehovsminskning kan bli ännu större beroende på investeringsvilja. Vägarna till effektiviseringar är flera. Därför bör ventilationssystemen utredas djupare och offerter för byte av de äldre aggregaten tas in för lönsamhetsbedömningar. Temperaturmätningar/angivelserna på aggregaten visar att det finns obalans i

27 ; ÅMV Productions 27 (32) ventilationssystemen. På ett flertal aggregat är frånlufttemperaturen lägre än tillufttemperaturen vilket innebär att stora mängder uteluft sugs in i byggnaden och kyler ner, trots att värmeöverskottet från maskiner och annan utrustning är stor. Byte av TA2/FA2 bättre värmeåtervinning ger effektivisering om ca kwh/år, värme. Byte av fläktmotorer till EFF1, ger minst kwh el /år. Kostnad för åtgärden kan tas fram genom offert. Potentialerna för TA3/FA3 är mindre eftersom aggregatet och luftflödena är mindre. Här handlar det om en effektiviseringspotential om ca kwh/år, värme. Fläktmotorbyte till EFF1 bedöms kunna ge en elminskning om ca kwh/år. Kostnad för åtgärden kan tas fram genom offert. TA01/FA1 är modernt och kan effektiviseras genom att minska drifttiden. Slutsatsen vid rundvandringen var att den är programmerad på dygnet runt drift. Det bör kunna minskas med minst 10h/dygn. Aggregatet kan t ex gå mellan och Ett vred för förlängd drifttid med 1-2 timmar kan ge möjlighet till ventilation utanför dessa drifttider. Potentialen för denna driftstrategi beräknas till 4000 kwh/år värme och 1300 kwh/år el. Åtgärden beräknas kosta kr inkl installation av timer. 4.3 Tryckluft Både ÅMV1 och 2 har tryckluftsaggregat, 2 stycken vardera. Vid nattvandring vid 22:00-23:00 var tryckluftskompressorerna påslagna och startade då och då för tryckhållning. Även kompressorrumskylningen genom ventilation var i drift. Dessa system bör ses över, såväl ur läckagesynpunkt som drifttidsanpassning och återvinning av värme till lokalerna. Kompressorerna (4 st) beräknas använda drygt kwh el per år. Drifttidanpassning kan ske genom att koppla start av kompressor(er) till start av maskiner som behöver tryckluft. Det torde kunna ge en effektivisering om minst 10%. Kostnadsminskningen blir således minst kr/år. Läckage är kostsamt, en sammanlagd hålarea om 5 mm kostar normalt ca kr/år. Även här bör det finnas en potential om kwh/år. En läckgenomsökning med tätningsåtgärder ligger normalt på en kostnad om kr. Återvinning av värme från kompressorerna till ventilationssystem resp. direkt till lokalerna kan ge en besparing om kwh/år, motsvarande ca kr/år. Kanaldragning med spjäll och styrning torde kosta kr. 4.4 Uppvärmningssystem Systemen är i bra yttre skick. Vanligen har värmesystem försmutsats märkbart efter år. Radiatorsystemen är äldre än så, därför rekommenderas en rengöring med efterföljande inreglering, när problemen börjar bli påtagliga. Tillsvidare rekommenderas fortsatt underhåll och justering. Man kan lägga värmesystemet i en höstkampanj (eller nästa vår) där man noggrant går igenom systemen och trimmar. Radiatortermostater ställs in, de som inte fungerar byts ut, reglerdon smörjs och ställs in m m. Man kan också samtidigt se till att radiatorer som avger för mycket värme (placerade på ställen där värmetillskott inte behövs eller endast i nödfall) ställs ner.

28 ; ÅMV Productions 28 (32) 4.5 Varmvatten Varmvattenenergi är mycket liten jmf med det totala energibehovet. Inga åtgärdsförslag 4.6 Luftläckage Luftläckage genom klimatskalet är den näst största posten i energibalansen (med det förbehåll att det inte finns några mätningar som kan verifiera beräknat värde). Läckaget har bedömts med gällande normer för luftläckage samt med storleken i energibalansberäkningen. Luftläckage kan orsaka stora energiförluster genom att det faktiskt blåser ouppvärmd luft rakt genom byggnaden vilket orsakar uppvärmningsbehov och försämrad komfort. Det orsakar också obalanser i ventilationssystemen vilket medför ökade energi kostnader och försämrad komfort. Luftläckage kan minskas genom tätning av läckagekällor samt balanserad ventilation. Här kan det göras en medveten insats där driftpersonal jagar luftläckage. Det kan göras på ett enkelt sätt med beröringsfri termometer eller mer avancerat med värmekamera. Läckagen åtgärdas. Dörrar justeras, tätningslister byts, springor tätas. Byggnaden har mer än tillräcklig ventilation så man behöver inte vara rädd för att det blir för tätt. Tryckbalanserna bör undersökas djupare för att minska läckageluft. Ventilationen bör helst vara helt balanserad, med litet undertryck inne. 4.7 Övriga förluster enligt energibalansberäkningarna: ÅMV1 Effekt Inkl drossel antal drifttid Årsenergi El ute Watt Watt st h kwh gatulyktar 0 Fasadbelysning entré Fasadskylt Fasadlampor Motorvärmare allmänna 0 Personal summa Summa el ute ÅMV2 Effekt Inkl drossel antal drifttid Årsenergi El ute Watt Watt st h kwh gatulyktar 0 Fasadbelysning entré Fasadskylt Fasadlampor Motorvärmare allmänna 0 Personal summa Summa el ute 19912

29 ; ÅMV Productions 29 (32) Totalt ca kwh el ute som inte kommer byggnaderna tillgodo som värme. På ÅMV1 finns det motorvärmaruttag med tidur som dock har väldigt osäker funktion. På ÅMV2 är motorvärmarna inte styrda. Styrning brukar kunna minska elanvändning till motorvärmaruttag med minst hälften. I detta fall skulle det kunna ge en besparing om ca kwh och 7500 kr. Installation av styrning kostar ca kr per anläggning. El ute kommer inte byggnaden tillgodo som värme. Därför är det mycket angeläget att minska elanvändningen ute. Detta görs med styrningar så att komforten inte minskar, men elbehoven halveras. Exempel på styrningar är: skymningsrelä, tidstyrning, temperaturstyrning m m. Belysning kan effektiviseras med effektivare armaturer och ljuskällor. Belysningen är dock relativ liten i sammanhanget. Motorvärmare brukar kunna effektiviseras med god lönsamhet och medför reducering av utsläpp. El-belysning inne Elanvändning inne bidrar vintertid med uppvärmning eftersom all el blir värme. Att värma en byggnad med el genom t ex belysning och påslagna datorer, är inte särskilt effektiv ur reglersynpunkt och inte heller ekonomiskt och miljömässigt att rekommendera. Det går dock inte att räkna elminskning inne som en ren förtjänst. Prisskillnaden mellan el och fjärrvärme är f n liten 0,06 kr/kwh. Att minska el vintertid (avser belysning och andra apparater) sparar således ca 30 öre/kwh. Sommartid kan däremot vinsten bli större än 60 öre/kwh. Orsakar belysningen ett värmeöverskott som måste kylas bort, blir vinsten minst 60 öre per kwh. På ÅMV1 har en reinvestering i belysning nyligen slutförts. Resultatet av ny belysning på elnotan är svårbedömbar på grund av konjunkturmässiga svängningar. Effektiviseringen kan fortsätta genom att sektionera, närvarostyra och sätta tidsstyrning. Nattvandring visade att det förekommer att belysning är på nattetid. Installerad effekt är 21,5 kw och elbehov har beräknats till kwh per år. Belysningsnyckeltalet är därmed ca 12,5 W/m². Utifrån värdena ovan kan man bedöma att belysningseffektiviseringen på ÅMV1 blev ca 16 % och ca kwh/år. På ÅMV2 bör en belysningsanalys genomföras. Inventering har gjorts inom ramen för denna rapport och visar kwh/år. Installerad effekt är 30,5 kw. Belysningsnyckeltalet är därmed något över 15 W/m². Generella Riktvärden: Korridorer 5-10 W/m² lux Arbetslokaler W/m² lux Okulär inspektion W/m² 1000 lux Detta är framförallt en fråga om tekniska hjälpmedel för bekväm styrning, samt beteendepåverkan. Investeringskostnaden för tekniska åtgärder ligger sannolikt på endast några kr. Även annan daglig användning av el kan på ganska enkelt sätt minskas genom tekniska hjälpmedel och mer medvetna användare. Belysning har ett flertal funktioner. En viktig sådan är att förebygga inbrott och skadegörelser. Därför ska man vara varsam vid effektivisering av belysning.

30 ; ÅMV Productions 30 (32) Belysning i utrymmen som toaletter, omklädningsrum m m. kan styras med närvarogivare. Undersökningar har visat att man på så sätt halverar elanvändningen i denna typ av rum. Exempel: Ett omklädningsrum med 4 st 72 W lysrör och 2 st 60W glödlampor kan man investera ca 1000 kr i närvarogivare och tjäna in den på ca 1 år om belysningstiden minskar från 2500 h till 500 h. Även korridorer och andra utrymmen som används sällan kan styras med närvarogivare och ledbelysning. Det används en hel del annan el inne, mycket av den har tagits upp ovan, återstående delar kan påverkas genom att göra brukare mer medvetna. I övrigt hänvisas till elbalansen som visar elanvändningen i övrigt. I stödprocesserna är det framförallt fläktmotorer och pumpmotorer orsakar hög elanvändning p.g.a. långa drifttider. Sektionering ger möjlighet till att behovsanpassa ännu mer. 5 Kostnadseffektivisering Avtal och Abonnemang Energi är idag en handelsvara och utsatt för konkurrens. El kan köpas fritt inom hela EU, nätbolagens verksamhet är dock oligopolisk. Denna övervakas av nätmyndigheten och denne skall se till att nätbolagen inte tar ut överpriser. Kommunala nätbolag har dessutom krav på sig att vara icke vinstdrivande. (i praktiken tillåts dock en mindre vinstmarginal) El-abonnemang Elen handlas aktivt och har inte större potentialer än att ständigt bevaka elmarknaden och att fortsätta att vara aktiv. En avgörande insats kan vara att köpa in andelar i ett vindkraftverk för att säkerställa ett långsiktigt elpris. Avkastningen på en sådan investering har hittills visat sig vara mellan 10% och 15% per år. Att köpa andelar binder kapital men ger samtidigt en trygghet i pris ut produktionskostnadssynpunkt. Den tryggheten är dock inte 100% eftersom ändringar i avgifter som skatter och moms kan ändra förutsättningarna. En långsiktig strategi måste ändå vara att el som alstras på ett förnybart sätt favoriseras jämfört med icke förnybar el. Eleffektabonnemangen kan ses över. Såsom visats i avsnitten om energianvändning och analys sker effektuttag med markanta toppar. Underlag för att bedöma konsekvenserna av detta finns inte tillgängliga. En diskussion med nätägaren kan klarlägga vad som kan effektivisera kostnadsbilden för effektabonnemanget. 6 Inomhusmiljö och fukt Under utredningens gång har det inte kunnat konstateras att det förekommer inomhusmiljöproblem annat än sådan som hör till verksamheten. Det ligger inte inom ramen för denna kartläggning att bedöma inomhusmiljön utifrån verksamhetens föroreningsproduktion. Det har påpekats att ventilationen på ÅMV1 kan förbättras, både energitekniskt som ur ventilationeffektivitetssynpunkt.

31 ; ÅMV Productions 31 (32) 7 Miljövinster Utsläpp av växthusgaser Fjärrvärmeproduktionen i Åseles nät antas ske med minst 90% förnybara bränslen och är därmed miljömässigt konkurrenskraftig. Antas 27 gram CO 2 /kwh (baserad på mix med 10% olja) blir CO 2 utsläppen ca 22 ton per år från fjärrvärme för ÅMVs del. Den totala elanvändningen är kwh per år. Beroende på betraktelse sätt kan CO 2 utsläppen från el baseras på den svenska elmixen, den nordiska elmixen eller på klimatpotential om man antar att effektiviserad el i Sverige kan ersätta kolkondens på kontinenten. Se bl.a. IVL:s rapport om marginal el. 2 Den Svenska elmixen ligger på ca 20 g/kwh, den nordiska elmixen på ca 90 g/kwh 3. Enligt nämnd rapport från IVL ligger den Europeiska elmixen på ca 400 g/kwh och marginalelen kan ligga så högt som 1000g/kWh. IVL:s slutsats är också att om man vill räkna på klimateffekter från ändrad elanvändning ska man räkna marginal-el. Koldioxidutsläpp i ton/år orsakat av elanvändning och reduceringspotentialer i ton/år El ÅMV Nuvarande elanvändning kWh Ventilationspotential kwh Tryckluft kwh Motorvärmare kwh Svensk 20 g/kwh Nordisk 90 g/kwh Europeisk 400 g/kwh Marginal 1000 g/kwh CO 2 i ton/år CO 2 i ton/år CO 2 i ton/år CO 2 i ton/år , ,2 5, ,4 1, ,26 1,2 5,2 13 Observera att en svensk elmix inte existerar. El är en handelsvara som flyter över gränserna. Elmarknaden har sin marknadsplats på Nordpool, den nordiska elbörsen. 2 Miljövärdering av el ur systemperspektiv. IVL rapport nr: B1882 december Enligt som baserat värdena på energimyndighetens uppgifter.

RAPPORT. Energikartläggning Handlarn Bastuträsk NORRBOTTENS ENERGIKONTOR, NENET SWECO SYSTEMS AB INSTALLATION UMEÅ [DESCRIPTION]

RAPPORT. Energikartläggning Handlarn Bastuträsk NORRBOTTENS ENERGIKONTOR, NENET SWECO SYSTEMS AB INSTALLATION UMEÅ [DESCRIPTION] NORRBOTTENS ENERGIKONTOR, NENET Energikartläggning Handlarn Bastuträsk UPPDRAGSNUMMER 4022182003 [DESCRIPTION] [STATUS] [CITY] SWECO SYSTEMS AB INSTALLATION UMEÅ 1 (9) S wec o Västra Norrlandsgatan 10

Läs mer

Checklista energitillsyn

Checklista energitillsyn Checklista energitillsyn A. Uppgifter om företaget Företagsnamn: Fastighetsbeteckning Organisationsnummer: Besöksadress: Postadress: Kontaktperson: Telefonnummer: Faktureringsadress: B. Allmänna uppgifter

Läs mer

Uppföljning energieffektivisering. A Lind Maskin AB 2013-10-19

Uppföljning energieffektivisering. A Lind Maskin AB 2013-10-19 Uppföljning energieffektivisering A Lind Maskin AB 2013-10-19 Peter Eriksson, ProjTek, Älvsbyn INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning... 3 Beskrivning av företaget... 3 Lokaler... 3 Bakgrund... 3 Syfte...

Läs mer

Energianalys. Lokstallet Vansbro

Energianalys. Lokstallet Vansbro Energianalys Lokstallet Vansbro Energikartläggningen är utförd av Peter Karlsson och Eva Karlsson, Industriell Laststyrning. Syfte är att utvärdera samt finna åtgärder att effektivisera och minska nuvarande

Läs mer

Användning av energi medför en miljöpåverkan! Energi & egenkontroll för fastighetsägare. Infoträff - Energieffektivisering i fastigheter

Användning av energi medför en miljöpåverkan! Energi & egenkontroll för fastighetsägare. Infoträff - Energieffektivisering i fastigheter Infoträff - Energieffektivisering i fastigheter Energi & egenkontroll för fastighetsägare Treårigt projekt, drivs av Miljöförvaltningen i Stockholm Ulrika Persson projektledare Fastighetsägare till flerfamiljshus

Läs mer

2010-11-08. Sven-Olof Klasson

2010-11-08. Sven-Olof Klasson Sven-Olof Klasson Espedalen Espedalen Bovärdar Antal Åldersstruktur hyresgäster Espedalen 2010 120 103 100 80 73 60 58 52 50 63 59 51 40 28 20 19 6 0 0-6 7-16 17-19 20-24 25-34 35-44 45-54 55-64 65-74

Läs mer

Energismart förvaltning. - Ett politiskt uppdrag - Hållbar framtid. Marcel Berkelder Exergi B(y)rån Energismart förvaltning

Energismart förvaltning. - Ett politiskt uppdrag - Hållbar framtid. Marcel Berkelder Exergi B(y)rån Energismart förvaltning Energismart förvaltning Energismart förvaltning - Ett politiskt uppdrag - Hållbar framtid Marcel Berkelder Exergi B(y)rån 2015-09-11 Exergi B(y)rån Energismart förvaltning 1 Utvecklar hjälpmedel Energi-

Läs mer

Vår handläggare Projektnummer Datum Status Sida Jörgen Wallin 090131-Brf Bergakungen-JW-01 2012-08-08 V.1.0 Sida 1(12)

Vår handläggare Projektnummer Datum Status Sida Jörgen Wallin 090131-Brf Bergakungen-JW-01 2012-08-08 V.1.0 Sida 1(12) Jörgen Wallin 090131-Brf Bergakungen-JW-01 2012-08-08 V.1.0 Sida 1(12) Objektsinformation Kundnamn Objekt Adress Yta Brf Bergakungen Sicklaön 92:3, Sicklaön 93:1 samt Sicklaön 94:1 Becksjudarvägen 31-39(byggnad

Läs mer

RAPPORT. Energikart Grundströms stugby NORRBOTTENS ENERGIKONTOR, NENET SWECO SYSTEMS AB INSTALLATION UMEÅ [DESCRIPTION] UPPDRAGSNUMMER 4022182002

RAPPORT. Energikart Grundströms stugby NORRBOTTENS ENERGIKONTOR, NENET SWECO SYSTEMS AB INSTALLATION UMEÅ [DESCRIPTION] UPPDRAGSNUMMER 4022182002 NORRBOTTENS ENERGIKONTOR, NENET Energikart Grundströms stugby UPPDRAGSNUMMER 4022182002 [DESCRIPTION] [STATUS] [CITY] SWECO SYSTEMS AB INSTALLATION UMEÅ 1 (10) S wec o Västra Norrlandsgatan 10 B SE-903

Läs mer

Vad är en energi- kartläggning och hur går den till? Nenets rekommendation, april 2009

Vad är en energi- kartläggning och hur går den till? Nenets rekommendation, april 2009 Vad är en energikartläggning och hur går den till? Nenets rekommendation, april 2009 Innehåll Energikartläggning................................ sid 3 Varför göra en energikartläggning?............ sid

Läs mer

Översiktlig energikartläggning för Accellplast AB i Dorotea

Översiktlig energikartläggning för Accellplast AB i Dorotea Översiktlig energikartläggning för Accellplast AB i Dorotea Effektivisering och förnybar energi I UPPDRAG AV LÄNSSTYRELSEN I VÄSTERBOTTEN, SAMT NORRBOTTENS ENERGIKONTOR, NENET Uppdaterad för Nenet, 2012-05-22

Läs mer

Brf Utsikten i Rydebäck

Brf Utsikten i Rydebäck 2009-05-08 Upprättad av JM AB 169 82 Stockholm : Tel nr:08-782 85 52 S 2 av 12 SAMMANFATTNING 3 1. Bakgrund 3 Syfte med energideklarationen 3 Tillgängligt underlag 3 Förutsättningar för upprättande av

Läs mer

Översiktlig energikartläggning för Tegsnäs Skidan AB, Vindeln

Översiktlig energikartläggning för Tegsnäs Skidan AB, Vindeln Översiktlig energikartläggning för Tegsnäs Skidan AB, Vindeln I UPPDRAG AV LÄNSSTYRELSEN I VÄSTERBOTTEN, SAMT NORRBOTTENS ENERGIKONTOR, NENET Uppdaterad för Nenet, 2012-05-22 den 5 december 2011 Marcel

Läs mer

Val av energieffektiviserande åtgärder. Energy Concept in Sweden. Fastigheten. Krav 1 (5)

Val av energieffektiviserande åtgärder. Energy Concept in Sweden. Fastigheten. Krav 1 (5) Fastighet: Fastighetsägare: Konsulter: Altona, Malmö Stena Fastighter Energy Concept in Sweden Val av energieffektiviserande åtgärder Fastigheten Byggår: 1967 Area: 9 500 m 2 A temp Verksamhet: Kontorsbyggnad,

Läs mer

Lönsamma åtgärder i företag. Informationsbroschyr om energieffektivisering i företag

Lönsamma åtgärder i företag. Informationsbroschyr om energieffektivisering i företag Lönsamma åtgärder i företag Informationsbroschyr om energieffektivisering i företag Små och medelstora företag kan med relativt enkla medel effektivisera sin energianvändning med 15 30 procent. För många

Läs mer

Energieffektivisering i livsmedelsbutiker på landsbygden. Marit Ragnarsson 30 januari 2014

Energieffektivisering i livsmedelsbutiker på landsbygden. Marit Ragnarsson 30 januari 2014 Energieffektivisering i livsmedelsbutiker på landsbygden Marit Ragnarsson 30 januari 2014 Agenda 10.35-11.15 Presentation av Dalarnas arbete 11.15-11.30 Frågor 11.30-12.00 Andra läns energiarbete med livsmedelsbutiker

Läs mer

VLL Energi- och klimatarbete 2014 -.

VLL Energi- och klimatarbete 2014 -. UFO Umeå fastighetsoptimering praktisk energieffektivisering VLL Energi- och klimatarbete 2014 -. 2014-sept Utvecklar hjälpmedel Energi- och klimatrådgivare Vindeln Föredragshållare Energideklarationer

Läs mer

Energianalys. Nyhammars Bruk

Energianalys. Nyhammars Bruk Energianalys Nyhammars Bruk Energianalys inom projektet SMEFFEN Energianalysen är utförd, med början i november 2008, av Peter Karlsson och Eva Karlsson Industriell Laststyrning i samarbete med projektledare

Läs mer

Klarar ditt företag ett elpris på 2-3 kr/kwh? (d v s 2-3 gånger dagens elpris)

Klarar ditt företag ett elpris på 2-3 kr/kwh? (d v s 2-3 gånger dagens elpris) Klarar ditt företag ett elpris på 2-3 kr/kwh? (d v s 2-3 gånger dagens elpris) Priset räknas inte längre i ören De låga svenska energipriserna är ett minne blott. På en allt mer integrerad nordisk och

Läs mer

Varför ventilerar vi?

Varför ventilerar vi? Varför ventilerar vi? Tillsätta syre och ren luft Tillsätta eller bortföra fukt Värma eller kyla Föra bort föroreningar (emissioner) gaser,rök, partiklar mm Föra bort överskottsvärme produktion, solinstrålning

Läs mer

ENERGIBESPARINGAR I BOSTADSBOLAGET KAN MAN VERKLIGEN SPARA ENERGI?

ENERGIBESPARINGAR I BOSTADSBOLAGET KAN MAN VERKLIGEN SPARA ENERGI? ENERGIBESPARINGAR I BOSTADSBOLAGET KAN MAN VERKLIGEN SPARA ENERGI? NÅGRA VIKTIGA SAKER ATT TÄNKA PÅ Uppgör månadsstatistik över inköpt värmeenergi, el och vatten. Allt börjar med detta. Normalårskorrigera

Läs mer

En kort introduktion till projektet EnergiKompetent Gävleborg fastighetssektorn, och energianvändning i flerbostadshus.

En kort introduktion till projektet EnergiKompetent Gävleborg fastighetssektorn, och energianvändning i flerbostadshus. Till dig som är fastighetsägare En kort introduktion till projektet EnergiKompetent Gävleborg fastighetssektorn, och energianvändning i flerbostadshus. Ingen vill betala för energi som varken behövs eller

Läs mer

Energianalys Malmö sjukhus UMAS Byggnad 12 1(17) Oktober- december 2005. RF teknisk förvaltning, Regionfastigheter Skåne/ECiS AB

Energianalys Malmö sjukhus UMAS Byggnad 12 1(17) Oktober- december 2005. RF teknisk förvaltning, Regionfastigheter Skåne/ECiS AB 1(17) Energianalys Malmö sjukhus UMAS Byggnad 12 Oktober- december 2005 RF teknisk förvaltning, Regionfastigheter Skåne/ECiS AB Lars Frisk/ Antonio Grandon/ Bertil Hansson/ Mikael Nilsson/ Björn Gustafsson/

Läs mer

BRF ANKARET 2 HANNA NILSSONS VÄG 2-12 ENERGIDEKLARATION. Daterad: 2008-09-01

BRF ANKARET 2 HANNA NILSSONS VÄG 2-12 ENERGIDEKLARATION. Daterad: 2008-09-01 BRF ANKARET 2 HANNA NILSSONS VÄG 2-12 ENERGIDEKLARATION Daterad: 2008-09-01 Antal sidor 7 st. Upprättad av: WSAB Konsult AB Norrbyvägen 32, 169 82 Bromma Tele 08-80 20 40 : Peter Lundberg SAMMANFATTNING...3

Läs mer

Att renovera och energieffektivisera ett miljonprogramsområde

Att renovera och energieffektivisera ett miljonprogramsområde Att renovera och energieffektivisera ett miljonprogramsområde Halmstads Fastighets AB Engagemang Respekt Ansvar Affärsmässighet Energieffektivisering HFAB 1995 2000 2010 2020 2030 2040 2050 150 kwh/m2

Läs mer

Energianalys av verkstad samt kontor på Luleå Lokaltrafik AB. Mars 2007

Energianalys av verkstad samt kontor på Luleå Lokaltrafik AB. Mars 2007 Etablering och marknadsutveckling för Energieffektivt företagande i Norrbotten Energianalys av verkstad samt kontor på Luleå Lokaltrafik AB Mars 2007 Genomförandegrupp: Per-Erik Andersson Leif Aasa Roland

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Fullerö 44:19. Byggnadens adress Åskmolnsvägen 21. Datum 2015-09-12.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Fullerö 44:19. Byggnadens adress Åskmolnsvägen 21. Datum 2015-09-12. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration villa Fastighetsbeteckning Fullerö 44:19 Byggnadens adress Åskmolnsvägen 21 74335 STORVRETA Datum 2015-09-12 Utetemperatur 15 Energiexpert Peter Sundmark Tel: 072-860 37

Läs mer

Energianalys Krylbo Verkstäder AB

Energianalys Krylbo Verkstäder AB Energianalys Krylbo Verkstäder AB Energikartläggningen är utförd av Peter Karlsson och Eva Karlsson, Industriell Laststyrning. Syfte är att utvärdera samt finna åtgärder att effektivisera och minska nuvarande

Läs mer

Lagen om energikartläggningar i stora företag och systematisk energieffektiviseringsarbete

Lagen om energikartläggningar i stora företag och systematisk energieffektiviseringsarbete Lagen om energikartläggningar i stora företag och systematisk energieffektiviseringsarbete Johan Svahn 2015-04-23 Agenda Inledning Lagen om energikartläggningar Systematisk energieffektivisering Övriga

Läs mer

Energikartläggning av Martinssons sågverk i Bygdsiljum

Energikartläggning av Martinssons sågverk i Bygdsiljum Energikartläggning av Martinssons sågverk i Bygdsiljum Bakgrund Energikartläggningen av Martinssons sågverk i Bygdsiljum är en del av projektet NV Eko, som är ett näringslivsinriktat samverkansprojekt,

Läs mer

Enkel Energikartläggning. Start av inventeringen. Allmänt/Energiledning. Anläggningens namn: När uppfördes byggnaden?

Enkel Energikartläggning. Start av inventeringen. Allmänt/Energiledning. Anläggningens namn: När uppfördes byggnaden? Enkel Energikartläggning Start av inventeringen Inled processen med att lista vilka byggnader som anläggningen innefattar. Gå sedan igenom varje byggnad med ett eget inventeringsprotokoll. Anläggningens

Läs mer

Kortrapport Totalmetodiken Skellefteå Kommun februari 2014. Totalprojekt Etapp 1 Val av energieffektiviserande åtgärder. Fastigheten.

Kortrapport Totalmetodiken Skellefteå Kommun februari 2014. Totalprojekt Etapp 1 Val av energieffektiviserande åtgärder. Fastigheten. Fastighet: Fastighetsägare: Konsulter: Anderstorpskolan Skellefteå Kommun Apoidea AB Totalprojekt Etapp 1 Val av energieffektiviserande åtgärder Fastigheten Byggår: 1976 Area: 19 141 m 2 A temp Verksamhet:

Läs mer

Energismarta företag

Energismarta företag Energismarta företag Miljöansvar Vi har bara en planet och det gäller att vara rädd om den Minskade energikostnader Vi måste klara energiförsörjningen till en rimlig kostnad Mål Besöka 300 företag i Dalarna

Läs mer

Energirapport. Dimbo 31:1. Dimbo Älvängen, Tidaholm. Certifikatsnummer: 5518. Besiktning utförd av Lars Hagström, Ekedalens Energikonsult

Energirapport. Dimbo 31:1. Dimbo Älvängen, Tidaholm. Certifikatsnummer: 5518. Besiktning utförd av Lars Hagström, Ekedalens Energikonsult Energirapport Dimbo 31:1 Dimbo Älvängen, Tidaholm Besiktning utförd av Lars Hagström, Ekedalens Energikonsult 2015 08 04 Certifikatsnummer: 5518 Det är inte alltid lätt att hålla reda på alla begrepp vad

Läs mer

Kalkyl reinvestering Stadshuset

Kalkyl reinvestering Stadshuset Kalkyl reinvestering Stadshuset Ombyggnad Stadshuset 2012-11-27 Entreprenadkostnad Planvis Kostnad /Flygel (b,c,d) Inv Arbeten Utv Arbeten Bygg 1 600 000 Bygg 4 800 000 Fönster förbindelsegång 960 000

Läs mer

BRF Svalboet Energimätningar och termografering

BRF Svalboet Energimätningar och termografering BRF Svalboet Energimätningar och termografering 2014-01-15 Inledning Luleå Energi fick uppdraget att hjälpa BRF Svalboet att se över deras ventilation, termografera klimatskalet, samt se över värmesystemet

Läs mer

Energideklaration M AJ E L D E N 22. Storsvängen 34 602 43 Norrköping. Datum: 2012-09-18 Utförd av: Fukt & SaneringsTeknik AB acc Nr: 7443:1

Energideklaration M AJ E L D E N 22. Storsvängen 34 602 43 Norrköping. Datum: 2012-09-18 Utförd av: Fukt & SaneringsTeknik AB acc Nr: 7443:1 7443 EN ISO/IEC 17020 Energideklaration M AJ E L D E N 22 Storsvängen 34 602 43 Norrköping Datum: 2012-09-18 Utförd av: Fukt & SaneringsTeknik AB acc Nr: 7443:1 Energiexpert: Niklas Sjöberg Certifierad

Läs mer

Totalkontor Etapp I Val av energieffektiviserande åtgärder

Totalkontor Etapp I Val av energieffektiviserande åtgärder Fastighet: Artisten Fastighetsägare: Akademiska Hus AB Konsulter: Andersson & Hultmark AB Totalkontor Etapp I Val av energieffektiviserande åtgärder Fastigheten Byggår 1935 och 1992 Area BRA 17764 m²,

Läs mer

Energikartläggning av Polaris AB

Energikartläggning av Polaris AB Etablering och marknadsutveckling för Energieffektivt företagande i Norrbotten Energikartläggning av Polaris AB April 2007 Genomförandegrupp: Annika Lindström Tomas Burstedt Maria Sjögren Handledare: Jan

Läs mer

Uppvärmning av flerbostadshus

Uppvärmning av flerbostadshus Uppvärmning av flerbostadshus Karin Lindström 2014-06-11 2014-06-11 Utbildningens upplägg Fördelningen av energi i ett flerbostadshus Uppvärmning Tappvarmvatten Val av värmesystem Samverkan med boende

Läs mer

Energismarta affärer. 7 november 2013 Karlskrona. Peter Karlsson

Energismarta affärer. 7 november 2013 Karlskrona. Peter Karlsson Energismarta affärer 7 november 2013 Karlskrona Peter Karlsson Hinder för energieffektivisering Ogynnsamma avtal mellan fastighetsägare och hyresgäst Ventilation belysning m.m. ingår i hyran Samfällighet

Läs mer

Värmeåtervinning av ventilationsluft. Förbättra inomhusklimatet och minska energikostnaderna

Värmeåtervinning av ventilationsluft. Förbättra inomhusklimatet och minska energikostnaderna Värmeåtervinning av ventilationsluft Förbättra inomhusklimatet och minska energikostnaderna Värmeåtervinning av ventilationsluften Ett sätt att ta vara på den förbrukade ventilationsluften, som annars

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Sädeskornet 57

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Sädeskornet 57 Utgåva 1:1 2014-03-04 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Sädeskornet 57 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Energianalys. ICA Nära Gagnef-Hallen

Energianalys. ICA Nära Gagnef-Hallen Energianalys ICA Nära Gagnef-Hallen Energianalys inom projektet SMEFFEN Energianalysen är utförd, med början i november 2008, av Peter Karlsson och Eva Karlsson Industriell Laststyrning i samarbete med

Läs mer

Ett hus, fem möjligheter - Slutseminarium

Ett hus, fem möjligheter - Slutseminarium - Slutseminarium Slutrapport av projektet Genomgång av alternativen Genomgång av resultat Energibesparing, kostnader, koldioxidbelastning Fjärrvärmetaxans betydelse för lönsamheten Avbrott för lunch Värmepumpsalternativet

Läs mer

RIKTLINJER FÖR KLIMAT OCH ENERGI

RIKTLINJER FÖR KLIMAT OCH ENERGI BilBilaga Bilaga till föreskrift 4/07 RIKTLINJER FÖR KLIMAT OCH ENERGI Gällande ny- till- och ombyggnad inom Fortifikationsverket Bilaga till föreskrift 4/07 Riktlinjer för Klimat och Energi 2 av 0 Innehållsförteckning

Läs mer

Energistrategier. Vision 2040

Energistrategier. Vision 2040 Vision 2040 Liv, lust och läge blir livskvalitet i Hjärtat av Bohuslän Energistrategier Strategier Strategisk plan 2010-2014 Strategi för energieffektivisering Uppdrag och planer Uppdrag i strategisk plan

Läs mer

ENERGIKARTLÄGGNING RESIDENSET. Vallgatan 2 Karlskrona. Oktober 2011 EVU AB. Nicklas Ohlsson / Anna Abrahamsson

ENERGIKARTLÄGGNING RESIDENSET. Vallgatan 2 Karlskrona. Oktober 2011 EVU AB. Nicklas Ohlsson / Anna Abrahamsson ENERGIKARTLÄGGNING RESIDENSET Vallgatan 2 Karlskrna Oktber 2011 EVU AB Nicklas Ohlssn / Anna Abrahamssn Innehåll 1. Allmänna uppgifter m uppdraget... 3 1.1 Uppdragets innehåll... 3 1.2 Kntaktpersn under

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Millegarne 2:36

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Millegarne 2:36 Utgåva 1:1 2013-03-22 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Millegarne 2:36 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Årsverkningsgrad för värmeåtervinning med luftluftvärmeväxlare. Riktlinjer för redovisning av produktdata.

Årsverkningsgrad för värmeåtervinning med luftluftvärmeväxlare. Riktlinjer för redovisning av produktdata. Sida 1(6) 1. Förord Syftet med detta dokument är att beräkna och redovisa årsbaserade verkningsgrader för värmeåtervinnare med samma förutsättningar, så att man kan jämföra data från olika tillverkare.

Läs mer

Kortrapport Totalmetodik BELOK 2013-10-23. Totalprojekt Etapp 1 Val av energieffektiviserande åtgärder

Kortrapport Totalmetodik BELOK 2013-10-23. Totalprojekt Etapp 1 Val av energieffektiviserande åtgärder Fastighet: Fastighetsägare: Konsult: Fastigheten Lidköpings ishall Lidköpings kommun Wikström VVS-Kontroll AB Mats Nyberg/031-707 23 22 Totalprojekt Etapp 1 Val av energieffektiviserande åtgärder Byggår:

Läs mer

Energieffektiviseringens risker Finns det en gräns innan fukt och innemiljö sätter stopp? Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Energieffektiviseringens risker Finns det en gräns innan fukt och innemiljö sätter stopp? Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Energieffektiviseringens risker Finns det en gräns innan fukt och innemiljö sätter stopp? Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Stor potential för energieffektivisering I Sverige finns

Läs mer

Energianalys. ICA Maxi Sandviken

Energianalys. ICA Maxi Sandviken Energianalys ICA Maxi Sandviken Energianalys inom projektet SMEFFEN Energianalysen är utförd av Ulf Larsson Gävle tekniska högskola i samarbete med Peter Karlsson Industriell Laststyrning samt projektledare

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Alva Rangsarve 1:25

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Alva Rangsarve 1:25 Utgåva 1:1 2014-05-21 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Alva Rangsarve 1:25 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-05-27 Fastighetsbeteckning: Surahammar 10:119 Adress/ort: Harmonivägen 9, Västerås Besiktigad av (certnr): Mikael Bergwall (5511) Företag:

Läs mer

Funktionskontroll av ventilationssystem energieffektivisering

Funktionskontroll av ventilationssystem energieffektivisering Boverket Allmänna råd 2007:1 Funktionskontroll av ventilationssystem energieffektivisering Boverkets allmänna råd 2007:1 till förordningen (2006:1296) om ändring i förordningen (1991:1273) om funktionskontroll

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Uppsala Storvreta 47:112. Byggnadens adress Lingonvägen 5.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Uppsala Storvreta 47:112. Byggnadens adress Lingonvägen 5. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration villa Fastighetsbeteckning Uppsala Storvreta 47:112 Byggnadens adress Lingonvägen 5 74340 STORVRETA Datum 2015-05-16 Utetemperatur 14 Energiexpert Peter Sundmark Tel: 072-860

Läs mer

Energideklaration. Brf Tidplanen. EVU Energi & VVS Utveckling AB. Brf Tidplanen. Haninge Ålsta 3:119. Anders Granlund

Energideklaration. Brf Tidplanen. EVU Energi & VVS Utveckling AB. Brf Tidplanen. Haninge Ålsta 3:119. Anders Granlund Typ av Energideklaration 2009-04-06 Anders Granlund 1(8) Projekt nr: 101694,000 Haninge Ålsta 3:119 Anders Granlund Annedalsvägen 9, 227 64 LUND Tel 046-19 28 00. Fax 046-32 00 39 Organisationsnr 556471-0423,

Läs mer

Energikartläggning/analys Varför?

Energikartläggning/analys Varför? Energikartläggning/analys Varför? Genom att kartlägga energianvändningen får man kunskap om hur energisystemet ser ut i verksamheten. En ökad kompetens leder till bättre kontroll på de energiflöden som

Läs mer

Energi i idrottsanläggningar

Energi i idrottsanläggningar Energi i idrottsanläggningar Förord Energimyndighetens projekt Statistik i lokaler, STIL2, undersöker energianvändningen i olika typer av lokaler med fokus på elanvändningen. Projektet ingår i det större

Läs mer

Besparingar på 20-40% är realistiska i de flesta anläggningar. Stoppsladd, fas 1-3, år 2009 2012

Besparingar på 20-40% är realistiska i de flesta anläggningar. Stoppsladd, fas 1-3, år 2009 2012 Besparingar på 20-40% är realistiska i de flesta anläggningar Stoppsladd, fas 1-3, år 2009 2012 Agenda - Ängelholm 23 maj 2012 Introduktion Partners & deltagare Ny hemsida Stoppsladd resultat fas 1-2 Energianvändning

Läs mer

Energitipsens ABC. för dig som har fjärrvärme

Energitipsens ABC. för dig som har fjärrvärme Energitipsens ABC för dig som har fjärrvärme Det finns många saker du kan göra för att minska energin som behövs för att värma fastigheten. När man tänker på att spara energi är det många som funderar

Läs mer

ENERGIDEKLARATION Brf Röbäckshus 3

ENERGIDEKLARATION Brf Röbäckshus 3 2008 ENERGIDEKLARATION Brf Röbäckshus 3 Johan Bergström & Peter Westberg Riksbyggen Energi 2008-11-27 Vad är en energideklaration? Energideklarationen beskriver en byggnads energianvändning. Lagen om energideklarationer

Läs mer

Lunneviskolan Grästorps Kommun Tretec Konsult AB. Totalprojekt Etapp 1 Val av energieffektiviserande åtgärder. Fastigheten 1 (5) Byggår: 1985

Lunneviskolan Grästorps Kommun Tretec Konsult AB. Totalprojekt Etapp 1 Val av energieffektiviserande åtgärder. Fastigheten 1 (5) Byggår: 1985 Fastighet: Fastighetsägare: Konsult: Lunneviskolan Grästorps Kommun Tretec Konsult AB Totalprojekt Etapp 1 Val av energieffektiviserande åtgärder Fastigheten Byggår: 1985 Area: 3055BTA Verksamhet: Förskola,

Läs mer

Ventilation med återvinning för alla självdragsfastigheter

Ventilation med återvinning för alla självdragsfastigheter Clean-Air24 FTX Minska värmekostnaden Ventilation med återvinning för alla självdragsfastigheter Det enda systemet med återvinning som kan installeras i befintligt kanalsystem Inga rör och aggregat som

Läs mer

Energismarta handlare. Så kan du sänka dina energikostnader

Energismarta handlare. Så kan du sänka dina energikostnader Energismarta handlare Så kan du sänka dina energikostnader 1 Lägre kostnader Trivsammare butik Bättre arbetsmiljö Jämnare varukvalité Minskad miljöpåverkan En klok handlare energieffektiviserar Energikartläggningar

Läs mer

Byggnadsfakta ENERGIDEKLARATION. Adress: Runiusgatan 1-3 Fastighetsbeteckning: Snöfrid 4. Byggnadsår: 1931

Byggnadsfakta ENERGIDEKLARATION. Adress: Runiusgatan 1-3 Fastighetsbeteckning: Snöfrid 4. Byggnadsår: 1931 ENERGIDEKLARATION Byggnadsfakta Adress: Runiusgatan 1-3 Fastighetsbeteckning: Snöfrid 4 Byggnadsår: 1931 Antal våningsplan: 4 Bostadsyta (BOA): 2 467 m 2 Lokalyta (LOA): 201 m 2 Garageyta: 200 m 2 Antal

Läs mer

Geoenergi i köpcentra, är det en ekonomisk affär? Sofia Stensson

Geoenergi i köpcentra, är det en ekonomisk affär? Sofia Stensson Geoenergi i köpcentra, är det en ekonomisk affär? Agenda Hur ser fönstret ut när geoenergi är ekonomiskt? Energipriser Vad får vi ut från statistiken? Vällingby center - Borrhålslager Arlanda Akvifärlager

Läs mer

Energi. Ylva Anger, energiingenjör TF Fastighet, Östersunds kommun

Energi. Ylva Anger, energiingenjör TF Fastighet, Östersunds kommun Energi Ylva Anger, energiingenjör TF Fastighet, Östersunds kommun Hämtad från www.jamtkraft.se Summa Fastbränsle El till annat än värme Olika energislag 80 000 70 000 60 000 50 000 40 000 Fjv MWh 30 000

Läs mer

Nu är ansvaret ditt!

Nu är ansvaret ditt! Nu är ansvaret ditt! Information från Länsstyrelsen Dalarna Energihushållning är allas ansvar Alla verksamhetsutövare ska hushålla med energi och i första hand använda förnybara energikällor. Så står det

Läs mer

Energieffektivisering

Energieffektivisering Skellefteå 2012-05-28 Energieffektivisering Erfarenheter Vad händer i övriga landet? Framgångsfaktorer KanEnergi Sweden AB KanEnergi är ett konsultföretag med fokus på områdena energi, miljö och klimat.

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-06-03 Fastighetsbeteckning: Fäladen 14 Adress/ort: Vinkelvägen 46, Ängelholm Besiktigad av (certnr): Mattias Ebenmark (5444) Företag:

Läs mer

Översiktlig energikartläggning för Ansia camping AB i Lycksele

Översiktlig energikartläggning för Ansia camping AB i Lycksele Översiktlig energikartläggning för Ansia camping AB i Lycksele Effektivisering och förnybar energi I UPPDRAG AV LÄNSSTYRELSEN I VÄSTERBOTTEN den 15 december 2011 Marcel Berkelder civ.ing. Marcel Berkelder,

Läs mer

Ventilationsnormer. Svenska normer och krav för bostadsventilation BOSTADSVENTILATION. Det finns flera lagar, regler, normer och rekommendationer

Ventilationsnormer. Svenska normer och krav för bostadsventilation BOSTADSVENTILATION. Det finns flera lagar, regler, normer och rekommendationer Svenska normer och krav för bostadsventilation Det finns flera lagar, regler, normer och rekommendationer för byggande. Avsikten med detta dokument är att ge en kortfattad översikt och inblick i överväganden

Läs mer

Välkomna till REKO-kundträff i Lilla Edet. 4 november 2014

Välkomna till REKO-kundträff i Lilla Edet. 4 november 2014 Välkomna till REKO-kundträff i Lilla Edet 4 november 2014 Agenda Miljö & ekonomi Einar Marknad och kundfrågor Cecilia Fikapaus med kaffe och smörgås Nya prismodellen energispartips Ove Borg Allmänt om

Läs mer

TA HAND OM DITT HUS Renovera och bygga nytt. Örebro 2011-10-25

TA HAND OM DITT HUS Renovera och bygga nytt. Örebro 2011-10-25 TA HAND OM DITT HUS Renovera och bygga nytt Örebro 2011-10-25 Kristina Landfors KanEnergi Sweden AB Tel: 076-883 41 90 På dagordningen Helhetssyn Renovera och bygga till Klimatskal och isolering Fukt Ventilation

Läs mer

Vägledning för energieffektivisering i idrottsanläggningar

Vägledning för energieffektivisering i idrottsanläggningar Vägledning för energieffektivisering i idrottsanläggningar För en förening som äger en egen anläggning, arrenderar eller driver anläggning med driftansvar så kan driftskostnaderna vara höga och en stor

Läs mer

Besparingar på 20-40% är realistiska i de flesta anläggningar. Stoppsladd, fas 1-3, år 2009 2012

Besparingar på 20-40% är realistiska i de flesta anläggningar. Stoppsladd, fas 1-3, år 2009 2012 Besparingar på 20-40% är realistiska i de flesta anläggningar Stoppsladd, fas 1-3, år 2009 2012 Agenda - Falun 18 april 2012 Introduktion Partners & deltagare Ny hemsida Stoppsladd resultat fas 1-2 Energianvändning

Läs mer

Bostadsrättsföreningens energianvändning

Bostadsrättsföreningens energianvändning Bostadsrättsföreningens energianvändning Din förening kan troligen spara både pengar och miljö genom att effektivisera energianvändningen. Här är några råd och tips: 1. Kartlägg energianvändningen och

Läs mer

Energiklok bostadsrättsförening

Energiklok bostadsrättsförening Energiklok bostadsrättsförening Kristina Landfors 15 maj 2014 Effektivare användning av el 2014-05-12 Var tar elen vägen? Fastighetsel Uppvärmning Drift av fläktar och pumpar Belysning i trapphus, tvättstugor

Läs mer

Total investering Tkr: Information om specifika åtgärder, investeringar, besparingar samt LCC, se avsnitt 1 7.

Total investering Tkr: Information om specifika åtgärder, investeringar, besparingar samt LCC, se avsnitt 1 7. Rapport Energikartläggning Projekt (fastighet) Ansvarig EEF-samordnare (namn och företag) Beställare (namn och företag) Telefon, EEF-samordnare Telefon, beställare E-post, EEF-samordnare E-post, beställare

Läs mer

Totalmetodiken. Totalmetodiken Kortrapport för Etapp 1-Segevångsskolan juni 2015. Etapp 1. Framtagning av åtgärdspaket. CIT Energy Management AB

Totalmetodiken. Totalmetodiken Kortrapport för Etapp 1-Segevångsskolan juni 2015. Etapp 1. Framtagning av åtgärdspaket. CIT Energy Management AB Fastighet: Fastighetsägare: Konsulter: Segevångsskola Malmö Stad CIT Energy Management AB Totalmetodiken Etapp 1. Framtagning av åtgärdspaket Fastigheten och dess användning Byggår: 1960-tal samt 2006

Läs mer

Energiberäkningar KV Gnejsen

Energiberäkningar KV Gnejsen 2010 Energiberäkningar KV Gnejsen Anders Strömberg & Magnus Olsson Riksbyggen Energi 2010-08-16 Innehållsförteckning 1. Bakgrund.... 1 2. Tillvägagångssätt... 1 3. Översikt... 2 Klimatskal... 2 Ventilation...

Läs mer

ENERGIDEKLARATION BRF Friheten

ENERGIDEKLARATION BRF Friheten 2010 ENERGIDEKLARATION BRF Friheten Årsta 2010-02-10 Lars-Johan Lindberg Energiexpert Vad är en energideklaration? Energideklarationen beskriver en byggnads energianvändning. Lagen om energideklarationer

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-04-21 Fastighetsbeteckning: Linde 7:75 Adress/ort: Lyckogången 66 / Tyresö Besiktigad av (certnr): Caroline Forsberg (3204) Företag:

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: TRYNTORP 3:1 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-08-31 Byggnadens adress: TRYNTORPS GÅRD 64050 BJÖRNLUNDA Utetemperatur: 13 C Expert:

Läs mer

Värme & ventilation Brf Bågen

Värme & ventilation Brf Bågen Värme & ventilation Studerat tidigare utredningar betr problem med ventilationen (1993 1995) Obligatorisk Ventilations Kontroll (OVK) genomförd. Samtliga anmärkningar dokumenterade i protokoll. Många anmärkningar

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 27/02-15 Fastighetsbeteckning: Saturnus 5 Adress/ort: Meteorv 5, Hässleholm Besiktigad av (certnr): Sebastian Oliwers (5442) Företag: Eklund

Läs mer

byggnad så effektivt som möjligt, rekommenderar vi att ni genomför de åtgärder som vi ger förslag på.

byggnad så effektivt som möjligt, rekommenderar vi att ni genomför de åtgärder som vi ger förslag på. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa Fastighetsbeteckning Uppsala Årsta 11:127 Byggnadens adress Vinbärsgatan 6 75449 Uppsala Datum 2015-03-27 Utetemperatur 7 Energiexpert Peter Sundmark Sammanfattning

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-06-11 Fastighetsbeteckning: Högeryttern 4 Adress/ort: Travg 7, Kristianstad Besiktigad av (certnr): Sebastian Oliwers (5442) Företag:

Läs mer

Energideklaration sammanställning

Energideklaration sammanställning Energideklaration sammanställning Brf Blomgläntan Alingsås 2009-09-30 Utförd av: Hans Malmer 1(7) Sammanfattning har på uppdrag av Brf Blomgläntan utfört energideklaration av fastigheten. Syftet med denna

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Uppsala Dalby 5:1. Byggnadens adress Dalby Ekbacken 11.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Uppsala Dalby 5:1. Byggnadens adress Dalby Ekbacken 11. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration villa Fastighetsbeteckning Uppsala Dalby 5:1 Byggnadens adress Dalby Ekbacken 11 75591 Uppsala Datum 2015-05-27 Utetemperatur 15 Energiexpert Peter Sundmark Tel: 072-860

Läs mer

Energikartläggning. Bilinvest. Umeå 2012-05-17 SWECO. Anna Joelsson. Uppdragsnummer 4022182-001 2012-05-17 1(16) Energikartläggning

Energikartläggning. Bilinvest. Umeå 2012-05-17 SWECO. Anna Joelsson. Uppdragsnummer 4022182-001 2012-05-17 1(16) Energikartläggning Energikartläggning Bilinvest Umeå 2012-05-17 SWECO Anna Joelsson Uppdragsnummer 4022182-001 2012-05-17 1(16) Energikartläggning Bilinvest i Umeå AB Innehåll FÖRORD 1 1. METOD 1 1.1 ENERGIPRIS 1 1.2 KLIMATBERÄKNINGAR

Läs mer

Byte till energieffektivare belysning har en besparingspotential på 35 MWh/år.

Byte till energieffektivare belysning har en besparingspotential på 35 MWh/år. Energianalys Göthes Energikartläggningen är utförd av Peter Karlsson och Eva Karlsson, Industriell Laststyrning. Syfte är att utvärdera samt finna åtgärder att effektivisera och minska nuvarande energianvändning

Läs mer

Energirapport. med Energitips. Fastighetsbeteckning: Gullestorp 5:4. Gullestorp Glaskulla 2 / Äspered. Besiktigad av (certnr): Gunnar Bauner (5528)

Energirapport. med Energitips. Fastighetsbeteckning: Gullestorp 5:4. Gullestorp Glaskulla 2 / Äspered. Besiktigad av (certnr): Gunnar Bauner (5528) Energirapport med Energitips Datum för besiktning: 2015-09-25 Fastighetsbeteckning: Gullestorp 5:4 Adress/ort: Gullestorp Glaskulla 2 / Äspered Besiktigad av (certnr): Gunnar Bauner (5528) Företag: Eklund

Läs mer

Energieffektivisering i lokaler Energy Performance Contracting

Energieffektivisering i lokaler Energy Performance Contracting Energieffektivisering i lokaler Energy Performance Contracting Bakgrund Landstinget i Östergötland arbetar med energifrågan på många olika sätt. Dels genomförs energiprojekt, både stora och små, dels satsas

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Tolered 37:4

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Tolered 37:4 Utgåva 1:1 2015-02-02 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Tolered 37:4 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

STYRDOKUMENT ENERGI OCH BYGG

STYRDOKUMENT ENERGI OCH BYGG Reviderad: 2012-01-17 Fastställd: 2008-04-08 : STYRDOKUMENT Fastighet, Östersunds kommun 2 (6) INNEHÅLL 1 ENERGIBEHOV 4 2 KRAV PÅ BYGGNADSDELAR 5 3 TÄTHET 5 4 MILJÖKLASSNING 5 5 ÖVRIGT 6 3 (6) FÖRKLARING

Läs mer

VENTILATION. Frisk luft eller bara problem. ProjTek

VENTILATION. Frisk luft eller bara problem. ProjTek VENTILATION Frisk luft eller bara problem Ventilation, principer Aggregat och fläktar Styrsystem OVK Obligatorisk ventilationskontroll Förväntningar påp bra ventilation Brukarens förvf rväntningar Frisk

Läs mer