Energikartläggning med potentialbedömningar för ÅMV Productions i Åsele

Transkript

1 ; ÅMV Productions 1 (32) Energikartläggning med potentialbedömningar för ÅMV Productions i Åsele ÅMV 1 ÅMV 2 Vännäs, Exergi B(y)rån

2 ; ÅMV Productions 2 (32) Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning Inledning Allmän orientering Metoder Byggnadernas byggtekniska beskrivning Energiteknisk systembeskrivning Energianvändning och -avgifter Analyser och beräkningar Energibehov, ÅMV Energibehov, ÅMV Kommentarer till energianvändning Åtgärder Byggnadstekniska Tak Väggar Golv Fönster Ventilation Varför effektivisering av ventilation? Effektivisering av ventilation Uppvärmningssystem Varmvatten Luftläckage Övriga förluster enligt energibalansberäkningarna: Kostnadseffektivisering Avtal och Abonnemang Inomhusmiljö och fukt Miljövinster Utsläpp av växthusgaser SLUTORD... 32

3 ; ÅMV Productions 3 (32) Sammanfattning ÅMV är en verkstadsindustri med två byggnader om sammanlagd nästan 4000 m² i Åsele. Energitillförsel är separat för båda byggnaderna och består av såväl fjärrvärme som el. Totala kostnaderna för 2010 för el och värme uppgår till nästan tkr. ÅMV 1 m² A temp 1690 (A temp enligt förordningen om energideklaration.) Nyckeltal* totalt Ene totalt kwh/m², år 485 El totalt kwh/m², år 272 Fjärrvärme kwh/m², år 213 * OBS nyckeltalen inkl s.k. verksamhets-el Energianvändningen har varierat under åren framförallt beroende på konjunktursvängningar. Utifrån energistatistiken för ÅMV 1 och 2 har följande värden antagits som beräkningsvärden. ÅMV1 el: kwh/år, fjärrvärme: kwh/år ÅMV2 el: kwh/år, fjärrvärme: kwh/år Beräkningspriset för fjärrvärme är 0,53 kr/kwh och För el 0,60 kr/kwh. Specifika problem/syften Kostnaderna för uppvärmning har stigit de senaste 3 åren, klimatdiskussioner och allt större insikt att energieffektivitet går hand i hand med såväl bättre ekonomi som mindre miljöpåverkan utgör drivkrafter för energiarbete. Åtgärder Rapporten är en genomgång av många energieffektiviseringsmöjligheter. I denna sammanfattning lyfts de mest uppenbara fram. Dels för att dessa har en mycket god genomförande potential samt att sammanfattningen ska hållas kort. Att lyckas med energieffektivisering är till stor del en fråga om kunskap och uppföljning. VD:n på ÅMV visar att förutsättningarna är gynnsamma för ett lyckat energieffektiviseringsarbete. Månatlig statistik finns och förs. Det som kan förbättras är uppföljningen gällande avtal kring ventilationsservice, med skärpning av redovisningskrav, t ex med verkningsgradsrapportering och rapportering om SFP-tal för fläktmotorerna, där verkliga effekter har mätts upp. Övriga signaler kring energianvändning måste ut på golvet såväl genom utbildning och genom att markera vikten av energi genom en energiansvarig som har definierade arbetsuppgifter och ansvar. Exempelvis att se till att drifttidsinställningar på stödprocesser följs upp. Energieffektivisering ska också genomsyras i upphandlingar av utrustning. För en översikt av åtgärder och lönsamhet se bilagan sist i rapporten.

4 ; ÅMV Productions 4 (32) Ventilation ÅMV1 Se över ventilationens driftstrategi. Programmera om drifttiderna så att de är anpassade till verksamheten. F n ventileras 23,5 h per dygn, det behövs inte mer än ca 15 h/dygn. Aggregaten på taket ges likvärdig funktion. Eliminera återluft men behåll samma uteluftsmängd för båda aggregaten tillsammans. Varva ner fläktar och låt återvinningen fylla sin funktion. Filterbyten måste ske oftare pga. föroreningar i luften, dels för att ge bättre inomhusmiljö och dels för att skydda utrustningen bättre. Potential Energitekniskt ger detta inte så stora energivinster, möjligen att nervarvade fläktmotorerna kan ge en minskad el-åtgång om några kwh per år. Konkreta förslag: ÅMV1 typ Effektivisering värme i kwh Drifttidsminskning från 23,5 h till 15 h/dygn, 5 dagar/vecka Omreglering av luftflöden Nytt kontors aggregat Omprogrammering Varva ner fläktar. Sätta värmeåtervinning i drift Effektivisering el i kwh Kostnad i kr Pay Off Någon Vecka Ca 6 månader Byta aggregat år Återvinning kompressorvärme till Va01 Nytt aggregat TA2/FA2 Nytt aggregat TA3/FA3 Drifttids anpassning TA01/FA1 Kanaldragning, spjäll styrning Byte till energieffektiv anläggning Byte till energieffektiv anläggning omprogrammering från dygnet runt drift till 06:00-18:00 med timer för förlängd drifttid ÅMV2 Effektiviseringar kan genomföras genom drifttidsanpassningar, återvinning av trycklufts kompressorernas värme och genom byte av de äldre ventilationsaggregaten till moderna, effektiva. ÅMV2 typ Effektivisering Effektivise- Kostnad Pay Off värme i kwh ring el i kwh i kr år Offert inhämtas Offert inhämtas månader

5 ; ÅMV Productions 5 (32) Tryckluft Tryckluft kan generellt effektiviseras genom att anpassa drifttiderna till verksamheten. Kompressorerna kan tidsstyras och programmeras att starta i s m. att tryckluftskrävande maskiner startas. Denna åtgärd beräknas kunna effektivisera med ca kwh el per år. Besparing ca kr kostnad ca kr. På ÅMV1 kan värme från kompressorrummet återvinnas till verkstadslokalerna. Teknisk lösning har ej studerats men torde kosta ca kr. Besparingen ligger på kwh/år och tjänas igen på 1-2 år. På ÅMV2 kan värme från kompressorer återvinnas genom att ta in den värmen i ventilationsaggregatet till måleriet (filtreras!). Även här rör det sig om samma potentialer och kostnader. Processer En energikartläggning bedömer i första hand potentialerna för sk. stödprocesser. Produktionsprocesserna är känsliga för störningar och verksamheten måste prioriteras. I denna kartläggning har det bedömts att det finns en potential i att ersätta elvärme i avfettningstvätten med fjärrvärme. Ekonomiskt är denna åtgärd mindre intressant ännu, dels i jämförelse med andra åtgärder och dels för att prisskillnaden mellan el och fjärrvärme än så länge är liten. Det torde finnas en potential i snävare drifttidsstyrning för processerna för att kunna minska elanvändningen. Detta är framförallt en utbildnings/medvetande fråga. Motorvärmarstyrning På ÅMV1 är motorvärmarstyrningen bristfällig och på ÅMV2 saknas den. Detta är en åtgärd som normalt tjänas igen på 1-2 år, ibland snabbare. I Elbalansen beräknas el till motorvärmare till ca kwh. Minst hälften bör vara möjlig att effektivisera. Kostnaden för en sådan åtgärd ligger på ca kr per anläggning. Byggnadstekniska åtgärder Byggnadstekniska åtgärder såsom tilläggsisolering av vind, fasad och fönster har relativ liten inverkan på det totala energibehovet. Å andra sidan kan det vara åtgärder som är relativt enkla att genomföra och som har en lång livslängd. Vindsisoleringen. Tekniskt utförande har ej bedömts. Risk föreligger att snö ligger kvar länge och kan ge påfrestningar på takkonstruktioner. Potentialen är ca kwh/år, tkr/år. Kostnad för enbart isolering ca 200 tkr. I rapporten finns det ytterligare förslag till effektiviseringsåtgärder som lämpligen kan vidtas när ovanstående åtgärder är genomförda. ÅMV:s förutsättningar att uppnå målen är goda. Den sammanlagda effekten av föreslagna åtgärder är % på kort sikt och 20-40% kan mycket väl uppnås på längre sikt.

6 ; ÅMV Productions 6 (32) 1 Inledning Exergi B(y)rån har fått uppdraget av Nenet, Norrbottens Energikontor AB att utföra en energikartläggning enligt offert. Syfte Kartläggningens primära syfte är att fastställa byggnadens (arnas) energibalans för att utifrån den kunna bedöma vilka besparingspotentialerna med känd teknik och andra kända metoder, är. Kartläggningens resultat skall ligga till grund för att kunna upphandla åtgärder som reducerar driftkostnaderna för byggnaderna. Med kartläggningen som grund skall resultaten av genomförda åtgärder även innebära att kostnader för underhåll minskar. Dessutom skall kvaliteten på den upplevda inomhusmiljön höjas. Även reducering av annan miljöpåverkan såsom bakteriespridning, lukt och växthuseffekt ingår i målen för effektiviseringsåtgärder. Förutsättningar - energitillförsel och energianvändning Kartläggning av användningen av köpt energi: El, fjärrvärme och annan energi med ekonomiska och miljömässiga konsekvenser. Underlag i form av statistik, fakturor, för el, fjärrvärme, annan energi samt vatten m m tillhandahålls av kunden. Kartläggning av annan tillförd energi. Energibehovsbestämning för Transmissionsförluster som värmepost. Vissa stickprov görs. Avloppsförluster Ventilationsförluster o Mekaniskt styrd o Läckageluft Elanvändning utanför klimatskalet; värmekablar, belysning, motorvärmare m m. Kyla Kartläggningen av nämnda energiflöden skall resultera i: - Energibalans - Värmebalans - Elbalans Elbalansen visar var och hur inköpt elenergi används Värmebalansen visar tillförd värme i alla dess former, innanför klimatskalet och var och hur värmen lämnar klimatskalet Energibalansen visar all tillförd energi och var och hur den används/blir förluster Kartläggningen särskiljer dessa balanser för att kunna fastställa (bl. a) - var endast elenergi är tillfyllest - om el som används innanför klimatskalet, som blir värme som större delar av året, kan tillgodogöras som värme och om detta är klokt - om annan tillförd energi än inköpt energi, som innanför klimatskalet blir värme, kan tillgodogöras som värme. Den tiden på året att denna värme blir överskott, orsakar den försämrat inomhusklimat och eventuellt kostnader för att motverka detta. I den praktiska delen av kartläggningen ingår: Inventering av delar av klimatskalen Inventering av ventilationsanläggningar som berörs. I detta ingår begränsat kontroll av luftflöden, som komplement till OVK. Inventering av elanvändning Inventeringarna omsätts i ovannämnda balanser genom beräkningar. Resultaten presenteras i rapportform. Kartläggningen utgår från att - Det finns dokumentation som på ett överskådligt sätt visar byggnadernas konstruktion. - Inköpt energi är dokumenterad månadsvis och finns även som årsstatistik. - OVK protokoll är tillgängliga i förekommande fall

7 ; ÅMV Productions 7 (32) 1.1 Energikartläggning allmänt En energikartläggning är en förutsättning för att kunna ta genomtänkta beslut angående energi- och kostnadseffektiviserings åtgärder. En sådan kartläggning genomförs vanligen genom besök på plats för att bilda en uppfattning om byggnadens utseende, tekniska status och för att granska orsaker till energibehov, däribland kan fukt vara en orsak till stora kostnader såväl driftmässiga som underhållsmässiga. Dessutom kan fuktproblem ställa till med mänskligt lidande. Ett besök på plats är också viktigt för att kunna bilda en uppfattning om hur byggnaden upplevs av brukarna, det vill säga vanor, problem, inomhusklimatupplevelse, drifttider, nyttjandetider med mera. Kartläggningen på plats följs upp med energitekniska beräkningar och det hela mynnar ut i en rapport liknande den som föreligger här. De generella syftena är att kartlägga energibehov, kostnader och effektiviseringspotentialer. Potentialerna skall beskrivas med konkreta åtgärdsförslag med kostnadsbedömningar och besparingar. Miljöhänsyn spelar en alltmer avgörande roll vid beslutstagande, därför bedöms även miljömässiga effektiviseringar. Att minska elanvändningen bidrar till att minska klimatpåverkan. Den el som vi minskar här kan ersätta el som alstras med fossila bränslen och därmed minskar den termiska föroreningen (Varje kwh el som alstras med fossila bränslen, inkl kärnbränsle, genererar 3 kwh värme som bidrar till globaluppvärmningen). Kartläggning genomförs för byggnaden för ÅMV1 samt ÅMV2 såsom den var innan utbyggnaden De nybyggda delarna betraktas ej. Dessa delar var inte i drift vid kartläggningen och inga data finns tillgängliga. 1.2 Allmän orientering Åsele mekaniska såsom det har hetat länge, är nu ÅMV Production AB beläget med två verkstadsbyggnader i Åsele. Avståndet mellan byggnaderna är några hundra meter och utformningen är väldigt olika. ÅMV 1 är en rektangulär byggnad med mindre utrymmen längs gatufasaden och stora verkstadsutrymmen parallell med dessa kontor, småverkstäder m m.

8 ; ÅMV Productions 8 (32) ÅMV 2 är en byggnad med många olika utrymmen. Byggnaden har kommit till i olika tidsperioder och nu senaste året har ytterligare utrymmen kommit till. 1.3 Metoder Kartläggningen har utförts med följande metoder och verktyg - inventeringar på plats - mätningar - intervjuer - dokument- och litteraturstudier - sökningar på Internet - kontakter med tillverkare och leverantörer - kalkylmallar i Excel - m m. ÅMV 1 och 2 är två helt separata byggnader med separata byggnadsinstallationer. Energikartläggning utförs därför som två skilda kartläggningar. Nedan görs vissa tekniska beskrivningar gemensamt för båda byggnaderna. 1.4 Byggnadernas byggtekniska beskrivning. ÅMV 1 är en rektangulär byggnad, 72x24 m med utvändig höjd om ca 5,5 m. ÅMV 2 består av ett flertal byggnadsdelar. ÅMV 2 Båda verkstäders ursprungsbyggnader är av industribyggnadsstandard från 70-talet, byggelement med betong och med 70 mm isolering samt en väderskyddande grov yta. Taken är låglutande (platta) med sannolikt en isoleringstjocklek om högst 120 mm. Fönsterna är övervägande 2-glas, utom för nya fönster i nybyggnation. Fönsterytorna är små och fönsterna är i acceptabelt skick, varför dessa lämnas utan åtgärdsförslag.

9 MWh ; ÅMV Productions 9 (32) 1.5 Energiteknisk systembeskrivning ÅMV1 är en enkel byggnad, avlång 72*24 m med två större ventilationsaggregat på taket, med värmeåtervinning och ett mindre tilluftsaggregat för kontor och omklädning utan återvinning och separat frånluftsfläkt. Värmeförsörjning i kontorsdelar med konventionella radiatorer, i verkstan genom värmeavgivning från maskin, värmeåtervinning från kylaggregatet till laserskäraren och med kompletterande aerotemprar. Värmeförsörjning genom fjärrvärmeanslutning. Byggnadsdelarna, se situationsplan, för ÅMV2 sitter byggnadstekniskt ihop och även värmeförsörjningen utgörs av ett enda fjärrvärmevärmt system. Förutom att maskinerna avger en hel del värme tillförs den genom aerotemprar. Det finns ett flertal ventilationsaggregat med värmeåtervinning. Fjärrvärme förser även tappvarmvattenbehoven. Varmvattenförsörjningen anses inte ha en signifikant betydelse och därför endast uppskattats utifrån sommarbehovet av fjärrvärme. Elsystemen förser byggnaden med el till belysning, datorer, reglersystem, fläktar, pumpar, verktyg m m., m m. se elbalans. 2 Energianvändning och -avgifter 2.1 Fjärrvärme Fjärrvärmeanvändning årsvis för ÅMV1 och 2, verkliga värden ÅMV1 ÅMV

10 MWh MWh/mån ; ÅMV Productions 10 (32) 75,00 70,00 65,00 60,00 55,00 50,00 45,00 40,00 35,00 30,00 25,00 20,00 15,00 10,00 5,00 0,00 Fjärrvärme månadsvis för Ramen 1 och Kuttern 3, ÅMV1 resp ÅMV2, ej normalårskompenserad Ramen Ramen Kuttern Kuttern Under 2010 kostade fjärrvärme 0,51 kr/kwh. Från och med är priset 0,53 kr/kwh, vilket också satts till kalkylpris. Tillkommer en fastavgift som är effektberoende, för 2010 var den för båda fastigheter kr. Totala fjärrvärmekostnader: *0,510kr/kWh= kr/år. Med höjningen 1/1 ökar kostnaden baserad på 2010 prognostiserade värmebehov med kr/år. Värmepriset blir: 0,667 kr/kwh, inkl fasta avgifter. 2.2 El 1400,00 Elanvändning ÅMV1 och 2 årsvis 1200, ,00 800,00 600,00 400,00 200,00 ÅMV1 Ramen 1 ÅMV2 Kuttern 3 Summa 1+2 0,

11 MWh/mån MWh/mån ; ÅMV Productions 11 (32) 80,00 70,00 60,00 50,00 40,00 30,00 20,00 10,00 0,00 Elbehov Ramen 1 ÅMV 1, månadsvis Elbehov Kuttern 3, ÅMV 2 månadsvis Elkostnaderna har beräknats av ÅMV enligt: Budget 2010 Fast Taxa N4 Överföring Rörligt kwh Summa: Budget 2010 Fast Taxa F4 Överföring Rörligt kwh Summa: Jämförelse har gjorts med olika taxor som ger i stort sett samma resultat. Rörligt elpris är 0,514 kr/kwh Överföringsavgiften är 4,5 öre/kwh för N4 och 10,5 öre/kwh för F4. fast avgift resp kr. Elkostnaden blir därmed 0,746 kr/kwh. Taxa 2010 N4 F4 Fast Effektavgift kr/kw Effekter: ÅMV 1 ÅMV kw 330 kw

12 MWh ; ÅMV Productions 12 (32) 2.3 Energikostnader De totala energikostnaderna baserade på medelenergianvändning under de senaste åren blir därmed Fjärrvärme kr + El kr = kr. 3 Analyser och beräkningar 3.1 Energibehov, ÅMV1 800,00 600,00 400,00 200,00 0,00 Elanvändning ÅMV ÅMV1 Ramen 1 140, , ,000 80,000 60,000 40,000 20,000 0,000 Elanvändning ÅMV1 januari 2010, timvis kwh/h

13 MWh/år kwh/h ; ÅMV Productions 13 (32) 120, ,000 80,000 ÅMV1 juli 2010, elanvändning timvis kwh/h 60,000 40,000 20,000 0,000 Datum Effektdiagrammen för januari 2010 och juli 2010 visar att tomgången på ÅMV1 är relativ låg, lägre än vad som är brukligt i liknande verksamheter. Det tyder på att man har en energimedvetenhet och att effektiviseringsarbete gjorts och pågår. Tomgången i januari ligger på nivå under 10 kw. Det är en eleffekt om ca 14 kw som slås på och av under icke produktionstid. Det är med all sannolikhet kompressorer som slås på för att kompensera luftläckage. Övrig effekt är ventilationsfläktar och utebelysning. Max effektbehov är drygt 129 kw, med frekvent förekommande max dygns effekter om 125 kw. 500 Fjärrvärme, verklig och normalårskorrigerad, ÅMV verklig Normalårskorr

14 ; ÅMV Productions 14 (32) ÅMV 1 m² A temp 1690 (A temp enligt förordningen om energideklaration.) Nyckeltal* totalt Ene totalt kwh/m², år 485 El totalt kwh/m², år 272 Fjärrvärme kwh/m², år 213 * OBS nyckeltalen inkl s.k. verksamhets-el Energiförluster ÅMV1 Tillförd energi ÅMV1 Tak 5% 1% 1% 1% 0% 11% 35% 6% 6% 4% 5% 25% Vägg Fönster+dörrar Golv Ventilation Läckageluft Avlopp 43% 1% 2% 54% El Energibehov köpt Värme energi köpt Personvärme Solinstrålning Fläktar

15 ; ÅMV Productions 15 (32) Energibalansberäkningar visar följande: Balanser ÅMV1 ENERGI IN kwh/år ENERGI UT kwh/år El Energibehov köpt Transmission Värme energi köpt Personvärme Avloppsförluster Solinstrålning El-ute Gratis tillskott Summa summa avvikelse IN - UT 0.23% VÄRMEBALANS kwh/år kwh/år ENERGI IN VÄRME UT El ute Klimatskal Ventilation Läckageluft Värme från VV Värme inne summa avvikelse IN - UT 0.24% EL-BALANS Inköpt el kwh/år Elanvändning kwh/år Mätare El-värme Mätare 2 Summa: Belysning + vitvaror Byggnad avvikelse IN - UT -1.09% Fasadbelysning, gatulyktar 7987 Motorvärmare Fläktmotorer Tilluft Frånluft 9000 Separata frånluftsfläktar 0 Pumpar 3854 Kompressorer Kylanläggningar Värmekabel 0 Laserskärare Summa

16 MWh/mån ; ÅMV Productions 16 (32) Byggnad ÅMV1 kwh/år Tak Vägg Fönster+dörrar Golv Ventilation Läckageluft Avlopp Fläktar Belysning ute Motorvärmare Värmekabel + övrigt Kyla totalt Energibehov, ÅMV2 ÅMV 2 m² A temp 1968 (A temp enligt förordningen om energideklaration.) Nyckeltal* totalt Ene totalt kwh/m², år 584 El totalt kwh/m², år 351 Fjärrvärme kwh/m², år 233 * OBS nyckeltalen inkl s.k. verksamhets-el Elbehov Kuttern 3, ÅMV 2 månadsvis

17 kwh/h ; ÅMV Productions 17 (32) 350,000 ÅMV2 elbehov timvis januari 2010 kwh/h 300, , , , ,000 50,000 0,000 datum 300,000 Elbehov ÅMV2 juli 2010 kwh/h 250, , , ,000 50,000 0,000 Löpande varje timme, 24 h/dygn, 31 dygn I januari 2010, är på ÅMV2 minsta effektuttag som kan betraktas som tomgång 9 kw, vilket är lågt. Se kommentaren på ÅMV1. I juli 2010 pendlar tomgången på 5-6 kw. Toppeffekten är i närheten av 250 kw och vid ett enstaka tillfälle har effekten varit uppe i över 300 kw.

18 ; ÅMV Productions 18 (32) Tillförd energi 1% 1% 0% 39% 59% El Energibehov köpt Värme energi köpt Personvärme Solinstrålning Energiförluster Tak Vägg 1% 1% 6% 6% Fönster+dörrar 3% 10% Golv 5% Ventilation 27% Läckageluft Gratis tillskott 41% Avlopp Fläktar Belysning ute Motorvärmare Balanser ENERGI IN kwh/år ENERGI UT kwh/år El Energibehov köpt Transmission Värme energi köpt Personvärme Avloppsförluster Solinstrålning El-ute Gratis tillskott Summa summa avvikelse IN - UT 0.32% VÄRMEBALANS kwh/år kwh/år ENERGI IN VÄRME UT El ute Klimatskal El FF-fläktar Ventilation Läckageluft Värme från VV Värme inne summa avvikelse IN - UT 0.37% EL-BALANS Inköpt el kwh/år Elanvändning kwh/år Mätare El-värme Mätare 2 Summa: Belysning + vitvaror Byggnad, belysning 69935

19 ; ÅMV Productions 19 (32) Fasadbelysning, gatulyktar 6413 Motorvärmare Fläktmotorer Tilluft, el Frånluft, el Separata FF el Pumpar 9899 Kompressorer Avfettning Pulverlacken, Wagner Tervento ugn Övrigt 5000 avvikelse IN - UT -0.79% Summa Byggnad ÅMV2 kwh/år Tak Vägg Fönster+dörrar Golv Ventilation Läckageluft Avlopp Fläktar Belysning ute Motorvärmare totalt Pulverlacken, Wagner 7% Fördelning av elanvändning ÅMV2, totalt 690 MWh/år Tervento ugn 10% Övrigt 1% Byggnad, belysning 10% Fasadbelysni ng, gatulyktar 1% Tilluft, el 9% Motorvärma re 2% Avfettning 27% Frånluft, el 12% Separata FF Pumpar el 1% 5% Kompressore r 14%

20 MWh MWh MWh/år ; ÅMV Productions 20 (32) Fjärrvärme ÅMV2, Fjärrvärmebehov, verkligt och normalårskorrigerat Verklig Normalårs korr Kommentarer till energianvändning Båda fabrikerna visar en relativ stor årlig variation i energianvändning Fjärrvärmeanvändning årsvis för ÅMV1 och 2, verkliga värden ÅMV1 ÅMV2 ÅMV1 visar en tydlig minskning under 2007, 2008 och är på uppåtgående under 2009 och Förklaringen är konjunkturen. Nedgången i fjärrvärmebehov för ÅMV2 kom ett år senare och visar en mycket tydlig nergång, i storleksordning 30%. Kurvan är stigande igen i verklig användning, men dalande i normalårkorrigerade värden. Sannolikt kommer fjärrvärmebehovet att öka framöver eftersom ÅMV2 har byggts ut. Elanvändning ÅMV1 och 2 årsvis 1400, , ,00 800,00 600,00 400,00 200,00 ÅMV1 Ramen 1 ÅMV2 Kuttern 3 Summa 1+2 0,

21 ; ÅMV Productions 21 (32) Elanvändningen har i paritet med fjärrvärmeanvändningen på ÅMV1 sjunkit från 2007/2008 med en kraftig sänkning till Produktionsprocesserna och konjunkturförändringar är förklaringar, under senare tid har också åtgärder på belysningen gjorts. På ÅMV2 är elanvändningsprofilen nästan omvänd jämfört med ÅMV1. En kraftig ökning , i storleksordning 55 %. Sammanlagt är elanvändningen relativ konstant under senare åren, med undantag för 2008 då en tydlig topp syns. Energitillförseln varierar en hel del under åren. Statistiken visar att det kan vara svårt att se effekter av besparingsåtgärder. Energibalansberäkningar för ÅMV1 har baserats på Elbehov kwh/år och Fjärrvärme kwh/år. Detta beräknat på årsmedelvärden från de senaste 7 åren med större tonvikt på de senaste 2 åren Spridningen under åren ser ut så här: El, medel kwh Värme, medel kwh Liknande överväganden har gjort att för ÅMV2 har beräkningsvärdena satts till: kwh el och kwh fjärrvärme Att göra energi- värme- och elbalanser utifrån en varierande statistik och osäkerheter i driftstatistik och nyttjandegrad ger försämrad säkerhet i slutresultatet. Syftet med balanserna är att analysera vilka energiområden som är mest intressanta att åtgärda. 4 Åtgärder 4.1 Byggnadstekniska Generellt sett är byggnadstekniska åtgärder oftast inte av större intresse för tillverkningsföretag/industrier. Värmeläckage genom byggnadsskal har oftast också funktionen att kunna bli av med processvärme. I anläggningar där specifikt värme tillförs byggnaden finns sannolikt ett värmebehov som inte täcks av överskottsvärme från maskinerna. Där kan det vara intressant att bedöma om det finns rimliga möjligheter att minska värmebehovet med hjälp av bättre byggnadsisolering. Värme och isolering är inte endast en fråga om kwh och kronor. Personalens inomhusklimatupplevelse är mycket viktig för trivseln på jobbet. I många fall är byggnadens täthet och rutiner för portar en viktig faktor både ur komfort synpunk som energi- och ekonomisk synvinkel. Energieffektiviseringsåtgärder på byggnadsskalen utförs lämpligen när större underhållsbehov föreligger. Det blir därmed åtgärder av strategisk art som lämpligen kopplas till ett energiledningssystem där inköps-, reinvesterings-, och underhållsrutiner får större tonvikt på energieffektiva lösningar.

22 ; ÅMV Productions 22 (32) Tak Nuvarande konstruktion bygger på att snön smälter för att takisoleringen är dålig ur energieffektivitetssynpunkt. Byggnaderna är ca 40 år gamla. Nästa gång taket behöver renoveras pga. läckage kan sadeltaksombyggnad övervägas varpå ordentlig isolering kan minska värmeförlusterna genom takbjälklagen. Totalt läcker det ut ca kwh värme. Med isoleringsstandard enligt nyproduktion kan detta mer än halveras. Det finns två saker att beakta: 1. Snösmältning 2. Kostnader för ombyggnad av taken Väggar Fasadväggar bedöms inte pga. av att energivinsten blir orimlig i jämförelse med kostnaderna för tilläggsisolering. Fasaderna är i godtagbart skick, därför finns inga underhållsmässiga argument för åtgärder Golv Här avses värmeförlusterna under markytan från plattan till omliggande mark. Även här gäller att förlusterna är små i relation till vad tilläggsisolering skulle kosta Fönster Befintliga fönster är under 10% av fasadytan. Fönsterna är ca 5 ggr sämre ur energisynpunkt än fasaderna, därför är energiförlusterna genom fönster ungefär häften jämförd med fasaden. Med olika tekniker kan U-värdet för befintliga 2 glas fönster reduceras till ca 1,3 W/m²K. Det finns därmed en effektiviseringspotential om ca kwh. I sammanhangen inte försumbar men ändå liten mängd Portar Användandet av portar kan medföra stora energiförluster och dåliga arbetsförhållande på grund av utkylning vintertid. Generella råd för portar är att - Se till att det finns stängningsrutiner som alla ställer sig bakom. - Se till att portar stänger riktigt, dvs. såväl att tätningslister är i gott skick som att portar är raka och hänger som de skall och att stängningsmekanismerna fungerar. Samt att det finns rutiner för detta. - Installera snabbportar där portar används ofta. Effektiviseringspotentialen är svår att bedöma utan mätningar och tidsstudier, en grov uppskattning är att det handlar om minst 10% av luftläckageförlusterna, dvs. en potential om storleksordning kwh/år.

23 ; ÅMV Productions 23 (32) 4.2 Ventilation Varför effektivisering av ventilation? Inom ventilationsområdet bör man ställa sig följande frågor: När skall vi ventilera? Var ska vi ventilera? Hur mycket ska vi ventilera? Normerna har alltid styrt genom att föreskriva att utrustning som ska klara viss luftmängd/tid. Det har uppfattats som att denna luftmängd alltid ska ventileras. De senaste byggnormerna tillåter att man minimerar ventilationen när ingen är i byggnaden. Även insikt om att flödena inte behöver vara så stora har kommit. Driftstrategi Ventilation i verkstadslokaler bör endast vara i drift när människor och produktionen kräver det. Övrig tid kan ventilationen köras på minimumflöden eller till och med vara avstängd. Byggnaderna är så otäta att infiltration av uteluft ändå sker. Naturligtvis ska man vara observant och se till att skadliga gaser m m. ventileras ut samt att normer och krav enligt arbetsmiljölagstiftningen uppfylls Effektivisering av ventilation Nuvarande drift och förslag till åtgärder på ÅMV1 Byggnaden har två relativt stora ventilationsaggregat på taket. Aggregaten är programmerade, vardagar, för drift mellan 00:30 och 24:00, dvs. 23,5 timmar per dygn. Fredagar stängs aggregaten kl 15:00 och lördag/söndag ingen drift. Drifttid vardagar bör programmeras om eftersom det tycks vara meningslös att ha den programmering som aggregaten är inställda på. En enkel lösning är att programmera för det antalet skift som är aktuellt med komplettering av ett vred för förlängd drift. Drifttidsanpassning av de två aggregaten på ÅMV1 kan medföra en energieffektivisering om kwh/år genom att minska drifttiden från 23,5 h/dygn till 15h/dygn. Med de flöden aggregaten ger är luftomsättningen ca m³/h (4 m³/s varje aggregat, endast 1 som tar in uteluft) Byggnadens ventilerade volym är mindre än 8000 m³ (det finns även ett kontorsaggregat), därmed blir luftomsättningen nästan 2 ggr/h, vilket med bra skötsel och byte av filter får anses vara en fullt tillräcklig omsättning. (I andra sammanhang skulle en sådan luftomsättning med den byggnadsstorleken räcka till drygt 450 personer.) Flödesanpassning enligt åtgärdsförslaget ovan, med omtrimning, förutom anpassning av drifttiderna, medför en energieffektivisering om ca kwh värme /år och en minskning om minst lika mycket, dvs kwh el /år för fläktmotorerna.

24 ; ÅMV Productions 24 (32) TA2 har en undermålig funktion. Aggregatet är inställt så att uteluftsspjällen är stängda vilket innebär att det är ett rent 100% återluftsaggregat. Det kan vara en medveten driftstrategi för att minska energiåtgången, men driftstrategin visar följande energitekniska brister: 1. Varför låta luften vända på taket? En hel del energi torde kylas bort vintertid. 2. Varför låta frånluftsfläkten gå mot stängt avluftsspjäll? Fläktenergin är i storleksordning kwh per år. 3. Varför låta den roterande växlaren vara i drift? Det sker ingen värmeåtervinning genom den, utan all från luft går tillbaka till verkstan igen. Återluften, med ett antaget flöde om 4 m³/s ger en energibesparing i nuvarande drift om ca kwh/år. Fungerande återvinning, bör kunna spara minst kwh. Ur inomhusklimatsynpunkt är det inte bra att använda 100% återluft. Det syns tydligt på filtret i anläggningen. Väljer man att fortsätta med hög andel återluft, ska bytesintervallen för filtret vara mycket högre, dessutom bör man sätta in en annan typ av filter. Det andra aggregatet har normal drift med samma tidprogram och med fungerande roterande växlare och återvinningssystem. Att ha en driftstrategi med 100 % återluft på ena aggregatet och ingen återluft på det andra måste ge en väldigt inhomogen luftkvalité. Aggregatet som förser kontorsdelarna med ventilation luft saknar värmeåtervinning. Det beräknas medföra en total energiförlust om ca kwh per år. Värmeåtervinning kan återvinna ca kwh. För fläktenergin kan en potential om kwh el vara möjlig Nuvarande drift och förslag till åtgärder på ÅMV2 Fläkt effekt Fläkt el Återvinning Återv energi Energibehov Drifttid I h/år kwh/år i kw i kwh/år i % i kwh/år i kwh/år Energibehov Flöde m³/s TA01/FA % Va % TA2/FA % TA3/FA % Fyra aggregat, med de största för måleriet, Va01 med 5 m³/s samt TA2/FA2 som betjänar verkstadsutrymmena med 4,9 m³/s. Va01 är av modernare slag och bedöms ha en årsverkningsgrad om ca 70%. TA2/FA2 och TA3/FA3 är av äldre slag och skulle kunna vara effektivare i fall anläggningen moderniseras. En verkningsgradsförbättring från 60 till 75% innebär för TA2/FA2 en effektivisering om ca kwh värme /år. Dessutom kan elmotorerna effektiviseras med ca kwh el per år. Från kompressorrummet blåses det ut i storleksordning kwh värme /år. Denna värme skulle kunna återvinnas under uppvärmningssäsongen genom att filtrera luften och sedan spä in den i måleriaggregatet. En bra systemutformning för detta kan också minska elåtgången för fläktar

25 ; ÅMV Productions 25 (32) eftersom tilluftsfläkten för måleriaggregatet likaväl kan suga in luft från kompressoråtervinning som utifrån. Systemutformning i verkstan kan förbättras: Aerotempern som sitter vid porten blåser varmluft mer eller mindre rakt in i lackeringsugnen. Den i sin tur ventilerar bort rumsluft så länge den står öppen. Aerotempern bör riktas om, alternativt avskärmas pulverlackeringsugnen. Andra effektiviseringar för ventilation är drifttidsoptimering genom behovsanpassning genom koppla drift av ventilation till annan drift resp. genom närvarostyrning på olika sätt. Fördelarna med effektiviseringar är: - Lägre driftkostnader, vilket ger beredskap inför kommande höjningar av el och värmepriser. (M a o en ekonomisk utvärdering med Pay Off metoden är missvisande) - Översyn av ventilationssystemen kommer att förbättra inomhusklimatet - Följer miljöbalkens krav på effektiv resursutnyttjande samt lagar och förordningar för arbetsmiljö. Allt högre krav ställs och kommer att ställas framgent. - Medför (antas som en självklar följd) lyft av kunskapsnivå hos personalen och ledningen vilket medverkar till en positiv utveckling av verksamheten. Den sista punkten förutsätter att åtgärder inte enbart sätts in på aggregaten utan även på organisatorisk nivå. Detta innebär framförallt rutiner för inköp av utrustning med höga krav på effektivitet och uppföljning av beställd service (för vilka även kraven på redovisning av service och aggregatfunktion måste ställas), samt uppföljning, månadsvis, av energistatistik. Se även längre ner Övriga förslag till effektiviseringar: Inköpspolicy En policy för inköp av ventilationsutrustning bör innehålla t ex en strävan efter - krav på dokumentation, med framförallt funktionsbeskrivning, driftkort, uppgifter om effekter, flöden, kvalitets- och effektivitetsklasser m m. på ett översiktligt sätt, med ett särskilt energiavsnitt. - krav på energieffektivitet genom t ex SPF tal, VVX typ, filtertyp m m. - krav på adekvat 1 utbildning av driftpersonal ingår i entreprenad - enhetliga styr- och reglerutrustningar, med centraldatorstyrning. 1 Med adekvat utbildning menas bl. a att driftpersonal kan visa att driftpersonalen själv kan utföra ändringar i styrningen och också kan beskriva konsekvenserna.

26 ; ÅMV Productions 26 (32) Intern kontroll och driftstrategier - Upprätta mallar för uppföljning av drift, se till att journalföring följs upp. - Lägg in en rutin för att följa upp värmeåtervinningens temperaturverkningsgrad. (Enkel beräkning av temperaturförhållanden) Verkningsgraden är en indikator för rengöring av värmeväxlare samt driftfunktion överhuvudtaget. Centraldatorsystemet ger verkningsgraden för flertalet aggregat. Dessa borde diagramföras för att få en uppfattning vad verkningsgraden kunde förväntas vara och på så sätt följa upp och ingripa vid behov. - Ha månadsvis uppföljning av energianvändning. Ta fram statistik månad för månad, eftersträv att driftpersonal själva tar fram denna statistik och följer upp. Jämförelser månad för månad och innevarande årets månad och förra årets månad. - Utarbeta rutiner för regelbundna kontroller så att aggregaten fungerar enligt önskemål, dvs. tiduren går rätt, från- och tillslag resp. annan behovsanpassning fungerar, tilluften har rätt temperatur, filter är bytta i tid osv. Kontrollerna journalförs och följs upp! Koppling till månadsvis energiuppföljning. Ur inomhusklimatsynpunkt rekommenderas att aggregaten körs minst 1 timme före och 1 timme efter verksamhet Effektiviseringspotentialer, Ventilation Effektiviseringspotentialen för ventilationen kan uppskattas till kwh per år, baserat på åtgärder med enkla metoder. Energibehovsminskning kan bli ännu större beroende på investeringsvilja. Vägarna till effektiviseringar är flera, såsom visats ovan och beror på strategiska beslut. Drifttidsanpassning av de två aggregaten på ÅMV1 kan medföra en energieffektivisering om kwh/år genom att minska drifttiden från 23,5 h/dygn till 15h/dygn. Med de flöden aggregaten ger är luftomsättningen ca m³/h (4 m³/s varje aggregat, endast 1 som tar in uteluft) Byggnadens ventilerade volym är mindre än 8000 m³ (det finns även ett kontorsaggregat), därmed blir luftomsättningen nästan 2 ggr/h, vilket med bra skötsel och byte av filter får anses vara en fullt tillräcklig omsättning. (I andra sammanhang skulle en sådan luftomsättning med den byggnadsstorleken räcka till drygt 450 personer.) Driftanpassning enligt åtgärdsförslaget ovan, med omtrimning, medför en energieffektivisering om ca kwh värme /år och en minskning om minst lika mycket, dvs kwh el /år. Åtgärden handlar i första hand i stort sett om att programmera om styrningen. Dessa anpassningar torde inte kosta mer än kr. Modernisering av kontorsaggregatet kan ge ytterligare kwh i form av värmeåtervinning samt några 1000 kwh el för nyare fläktar med lägre SFP-tal. Ett nytt aggregat inkl installation ligger på tkr. Effektiviseringspotentialen med enkla medel, för ventilationen på ÅMV2 kan uppskattas till kwh per år. Energibehovsminskning kan bli ännu större beroende på investeringsvilja. Vägarna till effektiviseringar är flera. Därför bör ventilationssystemen utredas djupare och offerter för byte av de äldre aggregaten tas in för lönsamhetsbedömningar. Temperaturmätningar/angivelserna på aggregaten visar att det finns obalans i

27 ; ÅMV Productions 27 (32) ventilationssystemen. På ett flertal aggregat är frånlufttemperaturen lägre än tillufttemperaturen vilket innebär att stora mängder uteluft sugs in i byggnaden och kyler ner, trots att värmeöverskottet från maskiner och annan utrustning är stor. Byte av TA2/FA2 bättre värmeåtervinning ger effektivisering om ca kwh/år, värme. Byte av fläktmotorer till EFF1, ger minst kwh el /år. Kostnad för åtgärden kan tas fram genom offert. Potentialerna för TA3/FA3 är mindre eftersom aggregatet och luftflödena är mindre. Här handlar det om en effektiviseringspotential om ca kwh/år, värme. Fläktmotorbyte till EFF1 bedöms kunna ge en elminskning om ca kwh/år. Kostnad för åtgärden kan tas fram genom offert. TA01/FA1 är modernt och kan effektiviseras genom att minska drifttiden. Slutsatsen vid rundvandringen var att den är programmerad på dygnet runt drift. Det bör kunna minskas med minst 10h/dygn. Aggregatet kan t ex gå mellan och Ett vred för förlängd drifttid med 1-2 timmar kan ge möjlighet till ventilation utanför dessa drifttider. Potentialen för denna driftstrategi beräknas till 4000 kwh/år värme och 1300 kwh/år el. Åtgärden beräknas kosta kr inkl installation av timer. 4.3 Tryckluft Både ÅMV1 och 2 har tryckluftsaggregat, 2 stycken vardera. Vid nattvandring vid 22:00-23:00 var tryckluftskompressorerna påslagna och startade då och då för tryckhållning. Även kompressorrumskylningen genom ventilation var i drift. Dessa system bör ses över, såväl ur läckagesynpunkt som drifttidsanpassning och återvinning av värme till lokalerna. Kompressorerna (4 st) beräknas använda drygt kwh el per år. Drifttidanpassning kan ske genom att koppla start av kompressor(er) till start av maskiner som behöver tryckluft. Det torde kunna ge en effektivisering om minst 10%. Kostnadsminskningen blir således minst kr/år. Läckage är kostsamt, en sammanlagd hålarea om 5 mm kostar normalt ca kr/år. Även här bör det finnas en potential om kwh/år. En läckgenomsökning med tätningsåtgärder ligger normalt på en kostnad om kr. Återvinning av värme från kompressorerna till ventilationssystem resp. direkt till lokalerna kan ge en besparing om kwh/år, motsvarande ca kr/år. Kanaldragning med spjäll och styrning torde kosta kr. 4.4 Uppvärmningssystem Systemen är i bra yttre skick. Vanligen har värmesystem försmutsats märkbart efter år. Radiatorsystemen är äldre än så, därför rekommenderas en rengöring med efterföljande inreglering, när problemen börjar bli påtagliga. Tillsvidare rekommenderas fortsatt underhåll och justering. Man kan lägga värmesystemet i en höstkampanj (eller nästa vår) där man noggrant går igenom systemen och trimmar. Radiatortermostater ställs in, de som inte fungerar byts ut, reglerdon smörjs och ställs in m m. Man kan också samtidigt se till att radiatorer som avger för mycket värme (placerade på ställen där värmetillskott inte behövs eller endast i nödfall) ställs ner.

28 ; ÅMV Productions 28 (32) 4.5 Varmvatten Varmvattenenergi är mycket liten jmf med det totala energibehovet. Inga åtgärdsförslag 4.6 Luftläckage Luftläckage genom klimatskalet är den näst största posten i energibalansen (med det förbehåll att det inte finns några mätningar som kan verifiera beräknat värde). Läckaget har bedömts med gällande normer för luftläckage samt med storleken i energibalansberäkningen. Luftläckage kan orsaka stora energiförluster genom att det faktiskt blåser ouppvärmd luft rakt genom byggnaden vilket orsakar uppvärmningsbehov och försämrad komfort. Det orsakar också obalanser i ventilationssystemen vilket medför ökade energi kostnader och försämrad komfort. Luftläckage kan minskas genom tätning av läckagekällor samt balanserad ventilation. Här kan det göras en medveten insats där driftpersonal jagar luftläckage. Det kan göras på ett enkelt sätt med beröringsfri termometer eller mer avancerat med värmekamera. Läckagen åtgärdas. Dörrar justeras, tätningslister byts, springor tätas. Byggnaden har mer än tillräcklig ventilation så man behöver inte vara rädd för att det blir för tätt. Tryckbalanserna bör undersökas djupare för att minska läckageluft. Ventilationen bör helst vara helt balanserad, med litet undertryck inne. 4.7 Övriga förluster enligt energibalansberäkningarna: ÅMV1 Effekt Inkl drossel antal drifttid Årsenergi El ute Watt Watt st h kwh gatulyktar 0 Fasadbelysning entré Fasadskylt Fasadlampor Motorvärmare allmänna 0 Personal summa Summa el ute ÅMV2 Effekt Inkl drossel antal drifttid Årsenergi El ute Watt Watt st h kwh gatulyktar 0 Fasadbelysning entré Fasadskylt Fasadlampor Motorvärmare allmänna 0 Personal summa Summa el ute 19912

29 ; ÅMV Productions 29 (32) Totalt ca kwh el ute som inte kommer byggnaderna tillgodo som värme. På ÅMV1 finns det motorvärmaruttag med tidur som dock har väldigt osäker funktion. På ÅMV2 är motorvärmarna inte styrda. Styrning brukar kunna minska elanvändning till motorvärmaruttag med minst hälften. I detta fall skulle det kunna ge en besparing om ca kwh och 7500 kr. Installation av styrning kostar ca kr per anläggning. El ute kommer inte byggnaden tillgodo som värme. Därför är det mycket angeläget att minska elanvändningen ute. Detta görs med styrningar så att komforten inte minskar, men elbehoven halveras. Exempel på styrningar är: skymningsrelä, tidstyrning, temperaturstyrning m m. Belysning kan effektiviseras med effektivare armaturer och ljuskällor. Belysningen är dock relativ liten i sammanhanget. Motorvärmare brukar kunna effektiviseras med god lönsamhet och medför reducering av utsläpp. El-belysning inne Elanvändning inne bidrar vintertid med uppvärmning eftersom all el blir värme. Att värma en byggnad med el genom t ex belysning och påslagna datorer, är inte särskilt effektiv ur reglersynpunkt och inte heller ekonomiskt och miljömässigt att rekommendera. Det går dock inte att räkna elminskning inne som en ren förtjänst. Prisskillnaden mellan el och fjärrvärme är f n liten 0,06 kr/kwh. Att minska el vintertid (avser belysning och andra apparater) sparar således ca 30 öre/kwh. Sommartid kan däremot vinsten bli större än 60 öre/kwh. Orsakar belysningen ett värmeöverskott som måste kylas bort, blir vinsten minst 60 öre per kwh. På ÅMV1 har en reinvestering i belysning nyligen slutförts. Resultatet av ny belysning på elnotan är svårbedömbar på grund av konjunkturmässiga svängningar. Effektiviseringen kan fortsätta genom att sektionera, närvarostyra och sätta tidsstyrning. Nattvandring visade att det förekommer att belysning är på nattetid. Installerad effekt är 21,5 kw och elbehov har beräknats till kwh per år. Belysningsnyckeltalet är därmed ca 12,5 W/m². Utifrån värdena ovan kan man bedöma att belysningseffektiviseringen på ÅMV1 blev ca 16 % och ca kwh/år. På ÅMV2 bör en belysningsanalys genomföras. Inventering har gjorts inom ramen för denna rapport och visar kwh/år. Installerad effekt är 30,5 kw. Belysningsnyckeltalet är därmed något över 15 W/m². Generella Riktvärden: Korridorer 5-10 W/m² lux Arbetslokaler W/m² lux Okulär inspektion W/m² 1000 lux Detta är framförallt en fråga om tekniska hjälpmedel för bekväm styrning, samt beteendepåverkan. Investeringskostnaden för tekniska åtgärder ligger sannolikt på endast några kr. Även annan daglig användning av el kan på ganska enkelt sätt minskas genom tekniska hjälpmedel och mer medvetna användare. Belysning har ett flertal funktioner. En viktig sådan är att förebygga inbrott och skadegörelser. Därför ska man vara varsam vid effektivisering av belysning.

30 ; ÅMV Productions 30 (32) Belysning i utrymmen som toaletter, omklädningsrum m m. kan styras med närvarogivare. Undersökningar har visat att man på så sätt halverar elanvändningen i denna typ av rum. Exempel: Ett omklädningsrum med 4 st 72 W lysrör och 2 st 60W glödlampor kan man investera ca 1000 kr i närvarogivare och tjäna in den på ca 1 år om belysningstiden minskar från 2500 h till 500 h. Även korridorer och andra utrymmen som används sällan kan styras med närvarogivare och ledbelysning. Det används en hel del annan el inne, mycket av den har tagits upp ovan, återstående delar kan påverkas genom att göra brukare mer medvetna. I övrigt hänvisas till elbalansen som visar elanvändningen i övrigt. I stödprocesserna är det framförallt fläktmotorer och pumpmotorer orsakar hög elanvändning p.g.a. långa drifttider. Sektionering ger möjlighet till att behovsanpassa ännu mer. 5 Kostnadseffektivisering Avtal och Abonnemang Energi är idag en handelsvara och utsatt för konkurrens. El kan köpas fritt inom hela EU, nätbolagens verksamhet är dock oligopolisk. Denna övervakas av nätmyndigheten och denne skall se till att nätbolagen inte tar ut överpriser. Kommunala nätbolag har dessutom krav på sig att vara icke vinstdrivande. (i praktiken tillåts dock en mindre vinstmarginal) El-abonnemang Elen handlas aktivt och har inte större potentialer än att ständigt bevaka elmarknaden och att fortsätta att vara aktiv. En avgörande insats kan vara att köpa in andelar i ett vindkraftverk för att säkerställa ett långsiktigt elpris. Avkastningen på en sådan investering har hittills visat sig vara mellan 10% och 15% per år. Att köpa andelar binder kapital men ger samtidigt en trygghet i pris ut produktionskostnadssynpunkt. Den tryggheten är dock inte 100% eftersom ändringar i avgifter som skatter och moms kan ändra förutsättningarna. En långsiktig strategi måste ändå vara att el som alstras på ett förnybart sätt favoriseras jämfört med icke förnybar el. Eleffektabonnemangen kan ses över. Såsom visats i avsnitten om energianvändning och analys sker effektuttag med markanta toppar. Underlag för att bedöma konsekvenserna av detta finns inte tillgängliga. En diskussion med nätägaren kan klarlägga vad som kan effektivisera kostnadsbilden för effektabonnemanget. 6 Inomhusmiljö och fukt Under utredningens gång har det inte kunnat konstateras att det förekommer inomhusmiljöproblem annat än sådan som hör till verksamheten. Det ligger inte inom ramen för denna kartläggning att bedöma inomhusmiljön utifrån verksamhetens föroreningsproduktion. Det har påpekats att ventilationen på ÅMV1 kan förbättras, både energitekniskt som ur ventilationeffektivitetssynpunkt.

31 ; ÅMV Productions 31 (32) 7 Miljövinster Utsläpp av växthusgaser Fjärrvärmeproduktionen i Åseles nät antas ske med minst 90% förnybara bränslen och är därmed miljömässigt konkurrenskraftig. Antas 27 gram CO 2 /kwh (baserad på mix med 10% olja) blir CO 2 utsläppen ca 22 ton per år från fjärrvärme för ÅMVs del. Den totala elanvändningen är kwh per år. Beroende på betraktelse sätt kan CO 2 utsläppen från el baseras på den svenska elmixen, den nordiska elmixen eller på klimatpotential om man antar att effektiviserad el i Sverige kan ersätta kolkondens på kontinenten. Se bl.a. IVL:s rapport om marginal el. 2 Den Svenska elmixen ligger på ca 20 g/kwh, den nordiska elmixen på ca 90 g/kwh 3. Enligt nämnd rapport från IVL ligger den Europeiska elmixen på ca 400 g/kwh och marginalelen kan ligga så högt som 1000g/kWh. IVL:s slutsats är också att om man vill räkna på klimateffekter från ändrad elanvändning ska man räkna marginal-el. Koldioxidutsläpp i ton/år orsakat av elanvändning och reduceringspotentialer i ton/år El ÅMV Nuvarande elanvändning kWh Ventilationspotential kwh Tryckluft kwh Motorvärmare kwh Svensk 20 g/kwh Nordisk 90 g/kwh Europeisk 400 g/kwh Marginal 1000 g/kwh CO 2 i ton/år CO 2 i ton/år CO 2 i ton/år CO 2 i ton/år , ,2 5, ,4 1, ,26 1,2 5,2 13 Observera att en svensk elmix inte existerar. El är en handelsvara som flyter över gränserna. Elmarknaden har sin marknadsplats på Nordpool, den nordiska elbörsen. 2 Miljövärdering av el ur systemperspektiv. IVL rapport nr: B1882 december Enligt som baserat värdena på energimyndighetens uppgifter.