Flexibiliteten på elmarknadens efterfrågesida hur kan potentialen hos små elanvändare aktiveras?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Flexibiliteten på elmarknadens efterfrågesida hur kan potentialen hos små elanvändare aktiveras?"

Transkript

1 Dnr 1 (47) Flexibiliteten på elmarknadens efterfrågesida hur kan potentialen hos små elanvändare aktiveras? Underlag för Svenska Kraftnäts utredning om effektbalansen STEM061 ver.w-1.0, Box Eskilstuna Besöksadress Kungsgatan 43 Telefon Telefax Org.nr

2 (47)

3 (47) Sammanfattning Denna rapport utgör ett underlag till Svenska Kraftnäts rapportering av regeringsuppdraget att utforma ett system som säkrar effektbalansen på både kort och lång sikt. Syftet är att bedöma hur system för att styra bort delar av elanvändningen för uppvärmning ska kunna bidra till effektbalansen. En elkund kan ha två skäl att vara beredd att påverka sin elförbrukning: För att hålla nere sina energikostnader För att hantera risker på en volatil elmarknad Det bör noteras att slutkundernas elförbrukning kan påverkas på olika sätt. På de flesta marknader finns det en priskänslighet hos kunderna som medverkar till att begränsa efterfrågan när priset stiger. Kortsiktigt är denna priskänslighet idag mycket begränsad när det gäller elanvändningen. Det gäller även de hushåll som kan växla mellan el och olja (eller ved) för uppvärmning i så kallade kombipannor. Tidigare har denna typ av kunder mött ett tvåprissystem i form av tidstariffer. Idag finns tidstariffer på nätsidan i minskande utsträckning. Kombinerat med ett fast pris på elenergin har de traditionella tidstariffernas styreffekt minskat. Under de senaste åren har det i allmänhet inte funnits något incitament för hushållen att utnyttja sin flexibilitet genom att växla mellan el och olja. Det har varit mer lönsamt att använda el året om. För denna kundkategori skulle en ökad flexibilitet kunna åstadkommas genom att kunden möter säsongs- eller dygnsvariabla elpriser eller tariffer. I det förra fallet skulle en manuell anpassning vara tillräcklig. Ett dygns- eller timvariabelt pris skulle i de flesta fall kräva en automatisk styrning. Denna redovisning har sitt fokus på system som innebär att kortsiktiga förbrukningsreduktioner kan köpas och säljas. Det innebär i allmänhet att kunden möter någon form av automatisk styrning. Elmarknadsreformen har förändrat förutsättningarna för förbrukningsbegränsande åtgärder både när det gäller stora och små kunder. I många fall är det inte kundens storlek som är avgörande utan andra förhållanden. En stor del av rapporten ägnas därför en genomgång av förutsättningar för förbrukningsbegränsande program för både större och mindre kunder på en konkurrensutsatt elmarknad. Erfarenheter från Sverige och andra länder redovisas kortfattat. Det finns en stor enighet om att en ökad flexibilitet på elmarknadens efterfrågesida är av avgörande betydelse för en effektivt fungerande elmarknad.

4 (47) Trots detta finns det få exempel internationellt på väl fungerande förbrukningspåverkande program på en konkurrensutsatt elmarknad. Det pågår omfattande forskning och utveckling i Norge och USA. Inom IEA finns ett projekt, där Energimyndigheten deltar, som syftar till att ta fram riktlinjer för hur denna typ av program ska kunna fungera på en konkurrensutsatt elmarknad. Program för efterfrågeåtgärder riktade mot små kunder har traditionellt utformats som teknikstyrda program där eldistributören med hjälp av någon form av styrutrustning kan koppla bort viss förbrukning hos ett stort antal kunder. Bakgrunden har ofta varit ett behov av att kunna hantera begränsningar i näten. Ersättningen till kunderna har normalt utgjorts av en fast låg ersättning. En stor elanvändare behöver ofta göra ingrepp i produktionsprocessen för att kunna bjuda tillbaka effekt. Detta medför att effektneddragning ofta förutsätter mycket höga ersättningar vid aktivering. Är system för att styra bort effekt från elvärmda villor ett effektivt sätt att hantera effekttoppar? Så länge neddragning av effekt till hushållen inte leder till frysskador i hus eller allvarlig komfortförlust, är kostnaderna för hushållen av att kortsiktigt avstå från en del av sitt effektutnyttjande begränsade. Hushållen borde mot den bakgrunden vara en intressant målgrupp för effektreduktioner vid effekttoppar. Tekniskt finns väl utvecklade system för exempelvis styrning av varmvattenberedare (ger ca 0,7 kilowatt per hus), eller varmvattenberedare samt direktel (ger ca fyra kilowatt per hus) som har varit i drift i Sverige. Motsvarande system finns i andra länder. Dessa system förutsätter i sin ursprungliga form inte timvis mätning. Istället litar man till sammanlagringseffekter och lastprofiler som ger en tillförlitlig uppskattning av hur stora effekter som kan disponeras genom att trycka på knappen från ett kontrollrum. Ersättningen till hushållen har normalt varit en låg fast ersättning. Totalkostnaden per kilowatt har varit i samma storleksordning som kostnaderna för att hålla en gasturbin. Denna typ av system fungerade utan större problem före elmarknadsreformen. Systemen installerades i lämpliga nätområden. Samtliga kunder hade samma leverantör, och leverantören hade ett behov av att kunna påverka sin balans i extrema situationer. Med moderna teknik som GSM eller minicall behöver dessa typer av system inte begränsas till avgränsade nätområden. Med lämplig utrustning kan en aktör på detta sätt styra utspridda laster var som helst i landet. Efterfrågestyrning på en konkurrensutsatt elmarknad Förutsättningarna för denna typ av program har förändrats i och med elmarknadsreformen. Idag är i stort sett samtliga hushållskunder på den svenska marknaden schablonavräknade. Vidare gäller att flera leverantörer kan ha kunder i samma schablonområde. Om effektuttaget hos en grupp kunder styrs ner, kommer

5 (47) samtliga leverantörer i området att kunna tillgodoräkna sig detta, inte enbart den aktör som har genomfört styrningen. Det krävs avancerat samarbete mellan flera aktörer och nya avräkningsmetoder för att korrigera detta. Motsvarande problem uppstår om nätägaren styr ner effekt i nätområdet. En konsultstudie har genomförts för att ge ett exempel på hur dessa frågor skulle kunna lösas med dagens regelverk. En avreglerad marknad innebär bland annat att risken för obalanser mellan förbrukning och tillförsel ökar, vilket i sin tur leder till kraftigare prissvängningar. Det kan leda till att synen på förbrukningsåtgärder förändras. Från att ha varit en ren leveranssäkerhetsåtgärd avsedd att aktiveras i kritiska situationer för systemet, diskuteras efterfrågeprogram alltmer som en resurs bland andra för att hantera de ekonomiska riskerna vid förbrukningstoppar. Detta leder till andra krav på ersättning från de medverkande kundernas sida och därmed även på större krav på verifiering av avsedd reduktion. Om syftet med att installera styrmöjligheter är att hantera enstaka effekttoppar, finns det inga fördelar med att styra bort effekt från elvärmekunder jämfört med att träffa avtal med kunder med större förbrukning. Kostnaderna för att installera styr- och kommunikationsutrustning i en elvärmd villa är av samma storleksordning som motsvarande installation hos en större användare med betydligt större potentialer. Om hushållskunderna timavräknas förbättras förutsättningarna för att utforma system som är tillfredsställande för alla parter. Det finns emellertid inte tillräckliga erfarenheter för att rekommendera att timavräkning införs exempelvis för alla elvärmekunder. Finns det något intresse hos aktörerna på elmarknaden att verka för en ökad flexibilitet på efterfrågesidan? För att system för ökad flexibilitet på efterfrågesidan ska komma till stånd krävs att det finns en incitamentsstruktur som gör det möjligt. Kundernas intresse har hittills i allmänhet varit svagt. Med stigande elpriser blir det intressant att optimera sin energianvändning. Stora prissvängningar kan leda till att elleverantören vill skjuta över delar av riskerna på kunderna. En början på en sådan utveckling kan man se när det gäller företagskunder. Även leverantörerna är kunder och har behov av nya riskhanteringsinstrument. Flexibilitet i förbrukningsledet är nödvändigt för att stabilisera prisbildningen på el vid höga förbrukningsnivåer. En mer flexibel efterfrågesida är därmed viktig för Svenska Kraftnät i sin roll som systemoperatör. Nord Pool har ett intresse av att risken för att det inte ska bildas priskryss vid effekttoppar minskar. Nord Pool har också ett intresse av att erbjuda marknaden sådana produkter som har förutsättningar att bli likvida.

6 (47) De balansansvariga säljarna av el är skyldiga att planera sig i balans. Detta sker vanligen genom affärer på spotmarknaden på toppen. Vid effekttoppar kommer efterfrågan på toppeffekt att öka, vilket driver upp priserna. Den balansansvariga riskerar således att köpa extremt mycket el till extrema priser. Denna situation kan slå olika beroende på om säljaren ingår i en koncern med egen produktion. Detta beror bl.a. på att producenterna endast handlar på Nord Pool med nettot mellan produktion och försäljning. En säljare utan produktion i botten kommer därför att löpa en större risk. Dessa säljare borde därför ha ett intresse av att engagera sig i att utveckla efterfrågeåtgärder. Vid samtal med säljare har bland annat följande framkommit: Konkurrensen om större kunder är så stark att det inte finns utrymme för kreativa lösningar Kunderna har möjlighet att byta leverantör, vilket innebär att man måste räkna med mycket kort avskrivningstid på eventuella investeringar (mjuka och hårda). Marknaden befinner sig i en omställningsfas. Ägarbyten är vanliga. Under sådana förutsättningar koncentrerar man sig på basverksamheten Kunskapen om riskerna på marknaden finns oftast hos de organisationer som ägnar sig åt kraftanskaffning, medan säljsidan inte har den kunskapen och inte heller känner av riskerna. Osäkerhet om hur effektsituationen kommer att lösas. Pristoppar är en förutsättning för att efterfrågeåtgärder ska vara lönsamma. När det gäller hushållen saknas fungerande koncept Det finns emellertid även elhandlare med ett mer positivt synsätt som redan idag arbetar nära företagskunderna för att skapa incitament att följa spotprisets variationer. Nätägare har avtal, som möjliggör bortkoppling av främst elpannor med oljereserv, för att kunna hantera begränsningar i näten. Vissa nätägare kan även ha intresse av att hålla nere abonnemang mot överliggande nät samt av att undvika investeringar i nätet. Vidare gäller att nätägarna har den långsiktiga relationen till kunderna, har ansvaret för mätning och rapportering. I sista hand har Svenska Kraftnät rätt att beordra nätägare att koppla bort förbrukning om detta är nödvändigt för att upprätthålla driftsäkerheten i systemet. Detta skulle kunna innebära att det i vissa nät kan vara lönsamt att införa någon form av system för att styra laster. Om nätägarna börjar engagera sig i nya tariffmodeller och laststyrning på marknadsmässiga villkor kan det finnas ett behov av att se över regelverken på elmarknaden. Internationella erfarenheter Erfarenheter från Norge visar att det under vissa förutsättningar är lönsamt för nätägare att kunna laststyra kunder. Ett stort forskningsprojekt är inriktat på att styra så kallad allmän försörjning, dvs. mindre och medelstora kunder. Försök

7 (47) som har gjorts att kunna styra hushållskunder visar att det är fullt möjligt men att det är lönsammare att styra elpannor, större lokaler osv. I de norska försöken har man inte hanterat de problem som uppstår till följd av schablonavräkningen. Sannolikt har försöken gjorts i huvudsakligen homogena områden där leverantör och nätägare ingår i samma koncern. Den norska systemoperatören, Statnett, har engagerat sig kraftigt för att skapa en flexibilitet på efterfrågesidan genom att skapa en optionsmarknad för reglerkraft, där bud om efterfrågereduktioner kan bjudas in på i princip samma villkor som produktionskapacitet. En försöksverksamhet pågår, där ett begränsat antal nätägare har givits möjlighet att erbjuda effekt i Statnetts upphandlingar. Dessa försök är intressanta. Förutsättningar i form av regelverk och incitamentsstruktur skiljer sig emellertid åt mellan Sverige och Norge. Det har inte funnits möjligheter att inom denna utrednings ram bedöma vilka förändringar som skulle krävas om liknande lösningar skulle etableras i Sverige. En viktig del i de norska försöken är att utforma något som kan kallas en aggregator. Små laster kan inte säljas vidare till Statnett eller till någon annan marknadsplats. Därför behövs en aggregator som samlar ihop och förädlar lasterna till lämpliga paket, som i sin tur kan aktiveras när marknadssignalerna är lämpliga. Utveckling och försök med internetbaserade programvaror pågår. Dessa är idag helt inriktade på Statnetts upphandlingar av reglerkraft, men planer finns på att utveckla dem för andra marknadsplatser. I USA driver branschforskningsinstitutet EPRI projektet Market Driven Demand Response. Projektet har sitt ursprung i erfarenheterna i de prissvängningar och kapacitetsproblem som uppstod på den delvis avreglerade amerikanska elmarknaden och som kulminerade med elkrisen i Californien. Erfarenheterna i USA bl.a. från Californien visar, att efterfrågeåtgärder har varit av avgörande betydelse för att bidra till att stabilisera marknaderna. Erfarenheterna visar också att de skulle ha kunnat få ett betydligt större genomslag om befintliga program hade varit mer flexibelt utformade. EPRI konstaterar, att avhoppsfrekvensen från traditionella laststyrningsprogram ökade dramatiskt när programmen kom att utnyttjas mer frekvent än tidigare. När syftet från leverantörens sida inte längre är att rädda systemet utan att tjäna pengar, vill kunden ha valfrihet och del i vinsten. I praktiken blir det en avvägning mellan kundens behov och kostnader för nya system. Det ideala systemet förutsätter avancerad mätning och rapportering och dynamisk prissättning. Ett exempel som redovisas är en modifierad tidstariff som tillämpas både för hushåll och för företag upp till 100 A. Utöver traditionell tidstariff kan leverantören vid behov sända ut en signal om extrempris. Kunden programmerar styrautomatiken i sitt hus med hänsyn till de olika priserna. Kunden kan när som

8 (47) helst programmera om sin automatik. Detta exempel har varit framgångsrikt. Det är emellertid osäkert hur det skulle kunna tillämpas på en marknad där nätägare och leverantör är åtskilda. EPRIs framtidsvision är en optionsmarknad för efterfrågeåtgärder som kan utnyttjas för riskhantering på marknaden. Detta förutsätter att kunden får del i vinsten. EPRI menar att i framtiden kommer program för automatiserad effektstyrning med ekonomiska incitament att bli en form av service som kunderna kommer att efterfråga. Rätt utformade kan dessa program både lösa kundens intresse av att hålla nere sina energikostnader och leverantörens behov av riskhantering. Om kundens leverantör inte har behov av denna typ av riskhantering kan styroptionen säljas till någon annan. En optionsmarknad förutsätter nya aktörer och relationer mellan aktörer, samt nya typer av informationssystem. Optioner måste kunna köpas och säljas fritt. Det är angeläget att följa denna utveckling, liksom att följa utvecklingen i Norge. Slutsatser Hushållskunderna har en betydande flexibilitet men utgör inte nyckeln till effektfrågan inom överskådlig tid. Det är dock angeläget att utveckla nya incitament för att elvärmekunderna ska kunna påverka sin energianvändning på ett sätt som är både kostnadseffektivt för kunden och begränsar det maximala effektuttaget i systemet. Ser man till elmarknadens effektivitet i vid mening behöver åtgärder som främjar flexibiliteten på elmarknadens efterfrågesida ges en vidare inriktning och syfta till: Instrument för aktörer på elmarknaden att hantera risker inklusive effekt/pristoppar Instrument för aktörer på elmarknaden att utjämna lastprofilen Instrument för nätägare att hantera nätbegränsningar En möjlighet för kunderna att optimera sin energianvändning utifrån bland annat elprisets variationer En marknadsmässig utveckling av avtalsformer, infrastruktur, marknadsplatser, regelverk mm måste utgå från de delar av marknaden där den största lönsamheten finns, dvs. stora och medelstora kunder. När dessa förutsättningar har etablerats kan det förväntas att intresset växer för att utvidga marknaden i riktning mot mindre kunder. Det finns inte idag motiv för att kräva timavräkning av alla elvärmekunder för att skapa förutsättningar för dessa kunders medverkan i en marknad för effektreduktioner. Däremot kan det av andra skäl, främst av effektiviseringsskäl och för att skapa förutsättningar för kunden att påverka sina energikostnader, vara intressant att främja timavräkning där det i övrigt är lämpligt. När väl sådana

9 (47) system finns på plats, finns förutsättningar för att införa olika former av dynamisk prissättning. Det förslag om månadsavläsning som Energimyndigheten har lämnat till regeringen kan ge förutsättningar för en korrekt avräkning av kunder med månadsrörligt elpris. Det är viktigt att följa den forskning och utveckling som pågår främst i Norge och USA och att närmare studera hur det svenska regelverket skulle kunna anpassas och en lämplig incitamentsstruktur skapas i Sverige/Norden som stöder en marknadsmässig utveckling av åtgärder för efterfrågeanpassning. Det är angeläget att genomföra försök med olika former av incitament för att stimulera hushållen till att anpassa sin elförbrukning med hänsyn till elprisets variationer. Elforsk kommer, genom programmet Market Design, där Energimyndigheten är delfinansiär, att starta ett projekt rörande små kunders flexibilitet. Energimyndigheten har också anslagit medel till ett projekt vid Mälardalens högskola om prismodellering och effekt av olika elprismodeller på elkonsumtionen.

10 (47) Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund Uppdrag Problem Vägar att kortsiktigt minska efterfrågan vid förbrukningsstoppar Internationell utveckling Norge USA Situationen i Sverige Före elmarknadsreformen Efter elmarknadsreformen Studier och projekt Möjligheter att styra hushållskunder Schablonavräkningen Timvis mätning Kundens incitament Laststyrning av schablonavräknade hushållskunder med elvärme Förutsättningar för olika kundkategorier Incitamentsstruktur och aktörer Mot en marknad Köpare Aggregator Att skapa en marknadsplats Utformning av program Optionsmarknad Effektstyrning eller ekonomiska incitament? Slutsatser... 46

11 (47) Bakgrund Det finns en stor enighet om att en ökad flexibilitet på elmarknadens efterfrågesida är av avgörande betydelse för en effektiv elmarknad. Trots detta finns det få exempel internationellt på väl fungerande förbrukningspåverkande program på en konkurrensutsatt elmarknad. Det pågår omfattande forskning och utveckling i Norge och USA. Inom IEA finns ett projekt, där Energimyndigheten deltar, som syftar till att ta fram riktlinjer för hur denna typ av program ska kunna fungera på en konkurrensutsatt elmarknad. Eftersom en stor del av elanvändningen är temperaturberoende, kan perioder med sträng kyla leda till att elsystemet tidvis blir mycket hårt belastat. Detta avspeglar sig i extremt höga priser på spotmarknaden. Det finns också en risk för att tillförseln inte kan möta efterfrågan, dvs. att effektbrist uppstår. Huvuddelen av alla elkunder köper el till fast pris. Det betyder att de inte känner av prissignalerna på elmarknaden och därför inte heller har incitament att anpassa sin efterfrågan med hänsyn till priserna. Detta leder till att efterfrågan på el kan anses vara onödigt stor i situationer med hög belastning på systemet, vilket dels leder till att priserna kan bli högre än nödvändigt, dels att marknaden har svårt att hantera situationer med särskilt hög efterfrågan. Det är angeläget att skapa incitament som leder till att förbrukningstoppar kan mötas inte bara med ökad tillförsel av el utan även med minskad efterfrågan på el. Det bör noteras att slutkundernas elförbrukning kan påverkas på olika sätt. På de flesta varumarknader finns det en priskänslighet hos kunderna som medverkar till att begränsa efterfrågan när priset stiger. Kortsiktigt är denna priskänslighet mycket begränsad när det gäller elanvändningen. Det gäller även de hushåll som kan växla mellan el och olja eller ved för uppvärmning i så kallade kombipannor. Tidigare har denna typ av kunder mött ett tvåprissystem i f orm av tidstariffer. Idag finns tidstariffer på nätsidan. Kombinerat med ett fast pris på elenergin har de tratidionell tidstariffernas styreffekt minskat. Under de senaste åren har det i allmänhet inte funnits något incitament för hushållen att utnyttja sin flexibilitet genom att växla mellan el och olja. Det har varit mer lönsamt att använda el året om. För denna kundkategori skulle en ökad flexibilitet kunna åstadkommas genom att kunden möter nya former av säsongs- eller dygnsvariabla elpriser eller tariffer. I det förra fallet skulle en manuell anpassning vara tillräcklig. Ett dygns- eller timvariabelt pris skulle i de flesta fall kräva en automatisk styrning.

12 (47) Denna redovisning har sitt fokus på system som innebär att kunden möter någon form av automatisk styrning. Uppdrag I slutet av år 2001 gav regeringen Svenska Kraftnät i uppdrag dels att kortsiktigt förstärka effektbalansen inför vintern 2001/2002 och dels att utforma ett system som säkrar effektbalansen både på kort och på lång sikt. Uppdraget grundas på regeringens uppfattning att kraftföretagen har ansvar för och förmåga att leverera el till sina kunder också under de kallaste vinterdagarna och att nya marknadsmekanismer behöver utvecklas för att elföretagen ska kunna ta detta ansvar på egen hand. En ökad flexiblitet på användningssidan är nödvändig om en långsiktigt god försörjningstrygghet ska kunna upprätthållas. En förutsättning för en sådan flexibilitet är att marknadsmässiga lösningar utvecklas, som ger de elkunder som har möjlighet att reducera sin förbrukning ekonomiska incitament att göra detta. Uppdraget skall enligt regeringens skrivelse genomföras i samråd med Statens energimyndighet och i samverkan med företrädare för branschen. Uppdraget skall redovisas till regeringen senast och ligga till grund för åtgärder som kan introduceras senast vintern 2003/2004. Frågställningen om ökad flexibilitet på användningssidan behandlas i två deluppdrag. Det ena avser flexibilitet i den elintensiva industrin genom projektet Industribud, där även Energimyndigheten medverkar, det andra avser flexibliteten hos mindre elanvändare. Denna rapport behandlar flexibililteten hos mindre elanvändare. Uppdraget har genomförts av Margareta Bergström, Statens energimyndighet. I Svenska Kraftnäts utredningsplan för uppdraget formuleras uppgiften för detta deluppdrag enligt följande: För att nå det stora antalet mindre förbrukare som småföretag och hushållskunder med särskilt fokus på elanvändningen för uppvärmning, är avsikten att förutsättningarna och lönsamheten för att etablera system och organisation för aktivering, mätning, avräkning mm av kundernas flexibilitet skall belysas. Bl.a. skall det prövas om nätföretagen bör ges en vidgad roll genom att även kunna hantera sina kunders uttagsreduktioner på ett affärsmässigt sätt i samspel med de företag som är direkt aktiva på elmarknaden. Svenska Kraftnät bedrev under 2001 en utredning som utmynnade i rapporten Metoder för att säkra effekttillgången på elmarknaden. I denna rapport sägs bland annat: För att nå ett större genomslag både hos större elförbrukare och i hushållsledet, främst på elvärmesidan, så måste även fasta kostnader bl.a. för etablering av aktiverings- och mätningsutrustningar beaktas. I det sammanhanget pekar

13 (47) utredningen på den centrala roll som nätföretagen har genom sin fasta fysiska koppling till samtliga kunder. Om nätföretagen skulle kunna agera marknadsmässigt med sina nätkunders aggregerade effektbegränsningsförmåga i samverkan med de balansansvariga företagen så skulle ett flertal synergivinster kunna tas till vara. En anpassning och komplettering av den nuvarande ellagstiftningen i detta avseende föreslås bli behandlad i en vidare utredning. Problem För att det ska vara intressant att utveckla system som gör det möjligt att styra bort last vid förbrukningstoppar på ett marknadsmässigt sätt krävs inte bara att det är angeläget att kunna styra bort last. Det krävs också en lönsamhet. Investeringar i vid mening i system för att kunna styra bort last kräver en förväntan om att det finns tillräckligt många situationer då priset är högt. Följande bilder visar att förbruknings- och pristoppar hittills har inträffat sällan. Det finns en svag tendens att topplasten ökar. På en konkurrensutsatt elmarknad som den nordiska leder prissättningsmekanismen till att marginalerna i produktionssystemet blir mindre och att det blir svårt att finansiera toppeffekt. Detta kan väntas leda till att systemet oftare än tidigare närmar sig kapacitetstaket med risk för effektbrist och höga pristoppar till följd. Hur elpriset i topplastsituationer utvecklas beror delvis av hur frågan om effektreserverna löses. Det finns en betydande osäkerhet om såväl höjd som frekvens hos pristopparna i framtiden. Åtgärder för att styra bort effekt vid effekttoppar har att konkurrera med den produktionskapacitet som utnyttjas på marginalen, dvs. en gasturbin. I båda fallen uppstår fasta kostnader för att kunna etablera en effektkapacitet. En viktig fråga för lönsamheten är vem som finansierar de fasta kostnaderna. I dagens läge har Svenska Kraftnät i avvaktan på en långsiktig lösning av effektfrågan finansierat fasta kostnader för såväl produktion som förbrukningsreduktionsmöjligheter. De rörliga kostnaderna hanteras genom att reserverna bjuds in på Elspot. Ersättningsnivåerna ligger betydligt under kostnaden för att bygga en ny gasturbin. Endast stora förbrukare har kunnat uppfylla ställda krav. En framtida marknadsmässig handel med effektbegränsningar bör inte baseras på fasta ersättningar från Svenska Kraftnät. Den bör istället baseras på nyttovärden hos samtliga inblandade aktörer. Elförbrukningen timme för timme i ett elsystem kan beskrivas med en karaktäristisk så kallad varaktighetskurva. Nedan visas en kurva som gäller för år Extrem kyla inträffar statistiskt sett ungefär vart tionde år. En sammanlagrad varaktighetskurva för tio år skulle uppvisa en betydligt högre men i princip lika

14 (47) smal topp. Varaktighetskurvans spetsighet innebär ett problem det är kostsamt att hålla produktionskapacitet för att täcka efterfrågan även under de högsta förbrukningstopparna. Före elmarknadsreformen fanns leveranssäkerhetskrav, som garanterade att tillräcklig produktionskapacitet fanns. Kostnaderna för detta togs ut över priset. På en avreglerad elmarknad har producenten svårt att få täckning för de fasta kostnaderna för anläggningar som kanske körs några timmar om året. Om denna topp ska täckas med produktionsanläggningar, väljs en anläggning med låga fasta kostnader. Ska en ny anläggning byggas, blir en gasturbin aktuell. Gasturbinens rörliga kostnader är så höga, att den inte kommer att köras annat än vid situationer då den normala produktionsapparaten inte räcker till Load duration MWh/h Timmar Figur 1. varaktighetskurva förbrukning år 2001

15 (47) Lastutveckling Sverige MWh/h perc Median 75 perc 90 perc Figur 2. Lastutveckling under åren Sett över flera år kan man se att toppförbrukningen har en svagt ökande trend. De flesta av dagens elkunder möter ett elpris som är fast över en mer eller mindre lång period, ofta minst ett år, och har därmed inga incitament att förändra sin förbrukning med hänsyn till variationerna timme för timme på Nord Pool. Det betyder att man kan utgå från att varaktighetskurvans struktur inte påverkas av de kortsiktiga variationerna på Nord Pool. Om många kunder till följd av en ändrad incitamentsstruktur skulle möta ett variabelt elpris och anpassa sin förbrukning med hänsyn till detta, borde detta på sikt att påverka varaktighetskurvan på så sätt att antalet timmar med hög förbrukning minskar. Det är emellertid inte sannolikt att kurvans karaktäristiska utseende kommer att förändras, eftersom det även finns motverkande tendenser. Det finns idag en tydlig trend i riktning mot minskande flexibilitet i uppvärmningssystemen, inte minst i småhusen. Många kombipannor är gamla och behöver bytas ut. Dessa kombipannor byts idag oftast mot värmepumpar. Dessa täcker inte hela effektbehovet kalla vinterdagar. I allmänhet installeras exempelvis en bergvärmepump med en elpatron som komplement. Detta leder till att effektbehovet blir särskilt högt under de tider då elsystemet är särskilt hårt ansträngt. I situationer då kraftsystemet närmar sig kapacitetsgränsen blir efterfrågekurvan på Nord Pool i det närmaste lodrät. Den marginella produktionskapaciteten kan då bjudas in till mycket höga priser. Om ett priskryss på Nord Pool uppstår vid dessa nivåer kommer detta att bli systempriset. Det finns också en risk för att priskryss inte uppstår. Det är således angeläget att öka lutningen på efterfrågekurvan. Då skulle producenternas möjligheter att ensamma sätta priset begränsas och risken för att priskryss inte uppstår minskar.

16 (47) SEK/MWh Timmar Figur 3. Prisvaraktighetskurva för år 2001 Ett företag som överväger att genomföra vissa åtgärder för att kunna sälja tillbaka effekt vid pristoppar på exempelvis minst kr/mwh, finner att sannolikheten för att en sådan tillbakaförsäljning ska komma till stånd är mycket liten. Även om de investeringar som krävs är begränsade, kommer det att vara förenat med kostnader att vara beredd att dra ner effekten med annat än marginella volymer. Företaget kommer därför för att överväga dessa åtgärder att begära en fast ersättning som täcker kostnaderna för att ha den aktuella beredskapen. Det behöver således finnas en köpare som är beredd att stå för den kostnad som optionen effektneddragning kostar. Ett företag som överväger att investera i åtgärder för att kunna anpassa sin process till relativt vanligen förekommande pristoppar behöver däremot inte ställa samma krav på fast ersättning.

17 (47) Fördelning av priser Antal timmar SEK/MWh Figur 4. Fördelning av priser under åren Som framgår av figur 4 har prisnivån ökat något de senare åren, men ökningen är inte tillräcklig för att det ska vara intressant för elintensiva företag att spekulera i att sälja tillbaka effekt utan att få en fast ersättning. Lutning på efterfrågekurvan uppnås genom att de bud som avser kraft till slutkunder görs prisflexibla 1. Detta är särskilt viktigt i situationer då systemet är nära sin kapacitetsgräns. Något förenklat gäller att för att en begränsning i efterfrågan hos en kund ska kunna påverka budgivningen på Nord Pool måste begränsningen vara känd av kundens leverantör. Det finns kunder som är utsatta för spotprisets variationer för delar av sina inköp. Många av dessa kunder använder emellertid mycket grova metoder för att anpassa sin förbrukning, eller anpassar sig inte alls. Det betyder att leverantören möter en stor osäkerhet när det gäller de aktuella kundernas förbrukning. Dessa kunders efterfrågeanpassningar kan därför inte i någon större utsträckning påverka budgivningen på Nord Pool. Vägar att kortsiktigt minska efterfrågan vid förbrukningsstoppar För kunder som inte är utsatta för spotprisets variationer är den metod som står till buds i en affärsmässig situation någon form av avtal om frivilliga 1 I det följande bortses från att budgivningen tekniskt kan tänkas utformas på olika sätt

18 (47) förbrukningsbegränsningar, som kan aktiveras vid höga priser och/eller extrema driftsituationer. För att kunna påverka budgivningen på Elspot behöver dessa förbrukningsbegränsningar disponeras av någon aktör, som kan inkludera dem i sin budgivning. Om de bud som antas på Elspot eller en annan marknadsplats förutsätter att förbrukningsbegränsningar ska ske, kan information till kunden lämnas dygnet före driftdygnet. Avtal om förbrukningsbegränsningar kan även ingå i de störningsreserver och reglerresurser som upphandlas av Svenska Kraftnät och som aktiveras i det korta tidsperspektivet. Denna typ av avtal behandlas inte vidare här. Den fasta kostnaden för en gasturbin, dvs. den typ av produktionsanläggning som ligger på effektmarginalen i ett produktionssystem, kan uppskattas till ca SEK per år och kilowattimme med normala avskrivningstider. En gasturbin har emellertid ett bredare användningsområde än förbrukningsreduktioner, genom att gasturbinen även kan användas för energiproduktion exempelvis under torrår. De fasta kostnaderna för att möjliggöra förbrukningsreduktioner bör därför vara lägre än kostnaderna för en gasturbin, dvs. inte överstiga SEK per år och kilowattimme. I samband med investeringar för att möjliggöra efterfrågereduktioner krävs betydligt kortare avskrivningstider än för en gasturbin. Det är sannolikt att olägenheten att avstå från en del av sin elförbrukning vid enstaka tillfällen är mindre för ett hushåll än motsvarande olägenhet för ett företag som är beroende av el för sin produktion. Det innebär att de rörliga kostnaderna för att aktivera ett avtal om frivillig förbrukningsbegränsning med ett hushåll kan väntas vara lägre än motsvarande kostnader när det gäller ett företag. Eftersom det redan förekommer avtal om frivilliga förbrukningsbegränsningar mellan stora kunder och deras leverantörer och i vissa fall Svenska Kraftnät, bör frågan formuleras på följande sätt: Kan frivilliga förbrukningsbegränsningar hos små kunder, främst elvärmda hushåll, ske till lägre fasta kostnader än motsvarande begränsningar hos större kunder? Om så bedöms vara fallet, vilka förändringar krävs för att sådana frivilliga förbrukningsbegränsningar ska kunna realiseras? Den typ av efterfrågeanpassningar som är av intresse här kan betraktas som en form av optioner, som kan aktiveras under vissa omständigheter. De kan i detta sammanhang jämställas med produktionskapacitet. Tillgången på produktionsoptioner som kan utnyttjas vid topplastsituationer är begränsad och priset är högt eftersom utbudet är begränsat till de största producenterna. Det finns i dagens läge ingen öppen marknad för sådana optioner.

19 (47) För att efterfrågeanpassningar ska kunna påverka prisbildningen måste det finnas en aktör som med tillräcklig grad av säkerhet kan förutse hur stor effekt en eller en grupp kunder kan avstå från att utnyttja under en viss tidsperiod: som svar på en styrsignal från aktören eller som svar på en prissignal I båda fallen kan responsen på signalen antingen tänkas ske manuellt eller med automatik. I det förra fallet gäller vidare att den aktuella aktören måste disponera rätten till den icke utnyttjade effekten. I det andra fallet är det den aktör som är ansvarig för att anskaffa kraft till kunden, som kan utnyttja en förväntad minskad förbrukning genom att minska sina inköp eller alternativt sälja sitt överskott av kraft. Olika former av avbrytbara leveranskontrakt är inte något nytt på elmarknaden. Stora industrikunder med flexibla processer har traditionellt erbjudits lägre elpris i utbyte mot rätten för leverantören att koppla bort last under vissa förutsättningar. Genom rundstyrningsutrustningar har distributörer i t ex villaområden under vissa förutsättningar kunnat koppla bort effekt till exempelvis varmvattenberedare likaså i utbyte mot rabatt på elpriset. Leveranser till elpannor i industri och fjärrvärme skedde tidigare till avbrytbara kontrakt, så kallad sekunda kraft. Förutsättningen var att kunden hade möjlighet att koppla in en oljepanna istället. Bortsett från den sekunda kraften som var reglerad på särskilt sätt, utnyttjades rätten till bortkoppling mycket sällan. Bortkopplingsmöjligheterna hängde i första hand samman med nätsidans behov. De då gällande kraven på leveranssäkerhet hanterades med produktionsreserver. Elmarknadsreformen har emellertid inneburit att det i vissa avseenden har blivit svårare att få till stånd avtal om efterfrågebegränsningar. Reformen har också medfört att incitamentsstrukturen har blivit mer splittrad. Det gäller särskilt de kunder som schablonavräknas, dvs. majoriteten av elkunderna. Energimyndigheten har eftersträvat att ta del av det utvecklingsarbete som pågår nationellt och internationellt inom området. Vidare har samtal förts främst med elhandlare. En studie har gjorts för att beskriva hur effektstyrning av småhus skulle kunna gå till utifrån dagens regelverk.

20 (47) Internationell utveckling Energimyndigheten deltar sedan flera år i IEA-projektet Demand Side Bidding in a Competitive Electricity Market 2. Med Demand Side Bidding (DSB) avses en mekanism som möjliggör för elkunder som inte är utsatta för spotprisets variationer att ändå tjäna pengar på att anpassa sitt uttagsmönster. Mer specifikt innebär DSB att elkunder kan erbjuda en specifik reduktion av sin förbrukning vid en given tidpunkt i utbyte mot en specificerad inkomst. IEA-projektet syftar till att undersöka förutsättningarna DSB på dagens konkurrensutsatta elmarknader. Förutsättningarna för DSB varierar mellan olika länder. Avsikten är att komma fram till rekommendationer som är tillämpbara generellt. Bland de länder som har deltagit i projektet är det än så länge främst inom området systemtjänster som DSB förekommer idag. Den främsta orsaken till detta är att det behövs en tydlig köpare. För att sätta igång verksamheter som inte har förekommit tidigare krävs också investeringar. För att dessa ska komma att genomföras krävs en tillräckligt stabil marknad. Energimyndigheten har också, inom ramen för detta uppdrag studerat den utveckling inom området som sker dels i USA, dels i Norge. De amerikanska erfarenheterna är mycket intressanta. Samtidigt är det svårt att direkt omsätta amerikanska modeller till svenska förhållanden på grund av att marknaderna ser så olika ut. Även den norska utvecklingen bygger på specifikt norska förhållanden när det gäller incitamentsstrukturen. Det innebär att även om likheten mellan marknadens regler är stor, kan norska modeller inte direkt omsättas i Sverige. Norge I Norge har man under en lång tid förberett och utrett möjligheterna för efterfrågeåtgärder. De studier och försök som gjordes under 90-talet handlade i större utsträckning om att hitta lösningar som fyllde kraft- och/eller nätföretagens behov av kontroll av lasten. Senare års forskning och försöksprojekt har fokuserats mer kring att hitta marknadsmässiga lösningar, där även kundens intressen tillvaratas. Projekten har letts av SINTEF och EBL Kompetanse. I studien, Sluttbrukermarked, inom EFFEKT-projektet fann man att hela 30% av den totala belastningen i det norska kraftsystemet teoretiskt sett är flexibel i den meningen att förbrukning kan kopplas bort eller att förbrukningsmönster kan förändras under kortare perioder. En stor del av detta härrör från mindre 2 Deltagande länder: Storbritannien, Holland, Spanien, Finland, Norge och Sverige. Grekland har anmält sitt deltagande men inte lämnat något bidrag till arbetet.

21 (47) förbrukare, s k allmän försörjning, innehållande såväl hushåll som offentliga byggnader (t ex skolor) och kommersiella fastigheter.

22 (47) Lastkategori Bostäder, varmvattenbere dare Bostäder, uppvärmning* Kommersiella fastigheter, varmvattenbere dare Kommersiella fastigheter, uppvärmning och luftventilation* Kommersiella fastigheter, uppvärmning rumsvärme* Kommersiella fastigheter, elektrisk gatuvärme Effektpotential som funktion av utkopplingstid (MW) 0-15 min 30 min 1 h 2 h 4 h 8 h ** 1100** 1100** ** 350** 350** * 540** 540** 540** * Potentialen bekrivs vid en utetemperatur av 10 grader ** Slutförbrukarna måste elda med andra energibärare för att uppnå normal komfort. För kommersiella fastigheter förväntas det att alla byggnader med vattenburen värme har möjlighet att använda andra typer av energibärare. Tabell 1. Teoretisk bortkopplingspotential i allmän försörjning som funktion av bortkopplingstid. Den teoretiska potential inom allmän försörjning, som först beräknades till cirka 4000 MW har senare omvärderats till 1750 MW, vilken anses mer praktiskt realiserbar. Av denna potential beräknas cirka 26% vara laster som endast klarar av kort utkopplingstid och dessutom ger vissa återkopplingseffekter. Resterande 74% kan kopplas bort under längre tid. I Norge har man sedan år 2000 aktivt arbetat med att integrera reduktioner på efterfrågesidan i reglerkraftmarknaden. Större industrienheter har avtalat med Statnett att mot en fast ersättning vara beredda att reducera sin förbrukning då Statnett så begär. Kostnaden för den säkrade volymen har i dessa auktioner hamnat i spannet NOK/MW.

23 (47) För mindre enheter, såsom hushåll och offentliga lokaler, är ännu inga fasta modeller för bortkoppling och ersättning etablerade. Flera försök har dock gjorts, där man har testat olika teknologier och incitamentslösningar. Den minsta volym som får bjudas in på reglerkraftmarknaden är 15 MW. Det innebär att man måste aggregera ett stort antal små laster för att kunna bjuda in de små elkundernas effektreduktionspotential på reglermarknaden. Att hantera många små laster i en samlad insats kräver mer avancerade system, både för teknisk styrning och för avräkning/ersättning, än vad som finns introducerade på bred front idag. Många av de senaste årens studier har därför inriktats på att identifiera nödvändiga rutiner, system, relationer och avtal för att potentialen i allmän försörjning ska kunna realiseras. I rapporten skisseras ett antal förutsättningar för att komma igång med effektreduktioner hos små elkunder: Balansansvarig 1. Utveckla kontrakt mellan balansansvarig och slutkund 2. Sälja in idén till slutkunder och arbeta upp en portfölj med önskad grupp slutkunder 3. Implementera teknologi för utkoppling av belastning hos slutkunder 4. Etablera rutiner för anmälan av utkoppling av belastning på reglerkraftmarknaden 5. Etablera rutiner för verkställande då Statnett så önskar 6. Etablera rutiner för avräkning och gottgörelse till slutkunder vid aktivering av reglerreserv Slutkunder 1. Ta emot generell information om möjligheten att sälja tillbaka effekt 2. Jämföra erbjudanden om olika avtal från olika aktörer på kraftmarknaden som agerar på reglerkraftmarknaden 3. Värdera om erbjudanden om reducerad nättariff kan vara ett alternativ till aktivt deltagande på reglerkraftmarknaden 4. Undersöka sina egna möjligheter att koppla bort last under minst 1 timme dagtid, företrädesvis i perioder med låg utomhustemperatur 5. Värdera principer och rutiner för ersättning vid aktivering 6. Ingå avtal med agent/balansansvarig 7. Installera mätare med timupplösning och styrutrustning som automatiskt kan koppla bort last från ett eller flera objekt I rapporten konstateras också att nyttan för slutkunden måste vara baserad på en relativt kortsiktig ekonomisk kalkyl. Eventuella investeringar och ingrepp bör sannolikt vara lönsamma inom högst tre år för att slutkunder ska vara motiverade att deltaga.

24 (47) Testaktiviteter och försök med tidsdifferentierade nättariffer På flera platser i Norge har man gjort försök med att installera kommunikationsoch styrutrustning i hushåll i syfte att se hur det fungerar och hur funktionerna upplevs av hushållen. I exempelvis Lilleberget utanför Oslo fick nätägaren rätt att styra varmvattenberedare, vilket har gjorts utan att kunderna upplevt några egentliga olägenheter. Buskerud Kraftnett (tidigare Drammen Energinett) har genomfört ett storskaligt testprogram för mer än 30 näringsfastigheter och 1000 bostäder. Hushållen fick en reducerad nättariff i utbyte mot att nätägaren fick styra varmvattenberedaren. För näringsfastigheterna gavs en reducerad nättariff mot avtal om reduktion i maximalt uttag. Man räknar med att nå MW under Kostnaden för detta är drygt 400 NOK/kW för näringsfastigheter och knappt 3000 NOK/kW för hushåll. Flera testaktiviteter har genomförts med timmätning och tidsvarierande nättariffer för att se vilka effekter detta får för energikonsumtionen hos både näringsidkare och hushåll. I ett test med 200 hushållskunder kunde man registrera en reduktion av maxeffekten på 4% och en reduktion av den årliga energiförbrukningen med 7%. Ett försök med tidsdifferentierad nättariff och timmätare för näringskunder gav en minskad energiförbrukning motsvarande knappt 3%. Följderna av den tidsdifferentierade nättariffen varierade mycket mellan olika verksamheter. Resultat från norska försök i skolmiljöer visar att man kan uppnå reduktioner under enstaka timmar som motsvarar 15-40% av det beräknade normaluttaget. De laster som kopplats ut i dessa försök är i regel uppvärmningssystem, elpannor o dyl. När lasterna åter kopplas in sker en temporär ökning i uttaget i förhållande till normalkurvan. Denna ökning har dock i samtliga fall visat sig vara mindre än föregående reduktioner 1. Några erfarenheter från testaktiviteterna är att: det är viktigt att slutförbrukarna förstår tariffen det är viktigt med en relativt stor prisskillnad mellan låg- och höglastpriser för att man ska uppnå betydande ändringar i beteende responsen på tidsdifferentierade nättariffer varierar kraftigt mellan olika kundgrupper tidsdifferentierade tariffer är mest effektiva i kombination med information och teknologi tidsdifferentierade tariffer har störst verkan på eftermiddagstoppen långsiktiga prissignaler är mer verkningsfulla än testtariffer Utrustning för effektreduktioner Det finns många olika teknologier som kan användas för att koppla bort förbrukning. De enklaste lösningarna består av ett relä som kopplar bort vald last medan mer avancerade lösningar kan styra effektuttaget i t ex ett hushåll med högre precision och även se till att effektuttaget vid återkoppling inte drar i

25 (47) höjden. Även olika metoder att mäta förbrukningen har testats i försök i Norge. Vilken upplösning man tillämpar i mätningen avgör vilka kompensations- /ersättningsmodeller man kan använda för de kunder som aktiverar effektreduktioner och därmed också eventuellt hur stort långsiktigt intresse man kan finna hos slutkunderna att delta. Inom projektet Rasjonell informasjonshåndtering for kraftbransjen har man studerat vilka krav som ställs på informationssystemen för att realisera de potentialer man har funnit för effektreduktioner. Någon form av tvåvägskommunikation är en förutsättning för att de mest flexibla och avancerade systemen ska fungera. Man konstaterar att det i Norge är nätägaren som är den naturliga parten att ta hand om storskalig implementering av tvåvägskommunikation. Några skäl till detta är nätägarens: geografiska närhet till kunden permanenta förhållande till kunden ansvar för inhämtning och kvalitetssäkring av mätvärden intresse av att använda tvåvägskommunikation för mer rationell drift av elnätet Framväxten av Internet och tjänster på nätet har möjliggjort ett utökat utbud av tjänster med fokus på energimarknaden. En möjlig applikation på nätet är marknadsplatser för krafthandel. Med sin automatiserade struktur och tillgänglighet dygnet runt, lämpar sig Internet på många sätt för organisation av marknadsplatser. Framför allt vad gäller standardiserade produkter och lösningar. Internet fungerar också som en lämplig kanal för informationsspridning direkt till styrutrusning. Via en uppkoppling till Internet kan man med hjälp av t ex en E- box styra enskilda laster i hushåll eller i näringsfastigheter på avstånd utifrån marknadspriser eller information om för hög nätbelastning. USA Den volatilitet som uppstod på den amerikanska råkraftmarknaden med början under sommaren 1998 och kulminerade med elkrisen i Kalifornien under 2001, har medfört att den typ av laststyrnings program som har drivits av de amerikanska elverken sedan oljekriserna på 1970-talet, kom att utnyttjas på sätt som inte var förutsedda när de infördes. Behovet av att öka efterfrågesidans flexibilitet under de nya förutsättningar som hade kommit att råda med en delvis avreglerad, delvis reglerad elmarknad där huvuddelen av slutkunderna skyddas mot prissvängningar genom reglerade priser, ledde till att EPRI inledde ett omfattande arbete för att ta fram nya instrument för det man nu kallar Market Driven Demand Response.

26 (47) De flesta av de efterfrågepåverkande program som används idag utformades för att fungera i relativt stabila marknader där energiföretagen ägde och kontrollerade all tillförsel och distribution. Även om det fanns prisfluktuationer på råvarusidan dämpades dessas effekter av långsiktiga kontrakt och vertikal integration. När dessa program började utnyttjas mer frekvent ledde detta till att många kunder hoppade av. De ansåg inte att de fick tillräcklig ersättning för den uppoffring de gjorde och de krävde möjligheter att påverka styrningen. Det är inte bara kunderna som vill ha större möjligheter att påverka. Energiföretagen möter nya utmaningar vilket kräver större flexibilitet. Generellt kan man tala om två olika huvudsakliga modeller för DR, dels en modell som baseras på ekonomiska styrmedel, dels en teknikbaserad modell. Den ekonomibaserade modellen utnyttjar tidsvariabla prisstrukturer för att påverka kunderna att ändra sin utrustningsmix eller sitt förbrukningsmönster. Eftersom kunderna kan värdera en viss tjänst högre en dag än en annan dag, är det inte givet att prisbaserade incitament ger samma resultat från dag till dag. Därför nedvärderar ofta energiföretagen prisincitament. Teknikbaserade system litar på kontrollsystem, timers eller annan hårdvara för att direkt påverka kundens förbrukningsmönster utan kundens aktiva medverkan. Energiföretagen har traditionellt betraktat teknikbaserade system som mer pålitliga eftersom de kan trycka på knappen och som resultat få den förväntade effekten på samma sätt som när man startar ett kraftverk. Den stora majoriteten av program är därför teknikbaserade. Dagens elektroniska marknader ökar enligt EPRI storleken och minskar varaktigheten för obalanser mellan tillgång och efterfrågan på el. Effektiva förbrukningspåverkande program måste därför vara på plats kontinuerligt och måste utformas för att snabbt svara upp mot marknadens behov. Enligt EPRI måste ett sådant program idag, för att vara effektivt, utformas enligt följande utgångspunkter: Många mål för att påverka kundernas förbrukningsprofiler: Det finns inte bara ett utan flera olika skäl för energiföretagen att vilja påverka sina kunders elanvändningsprofiler. Detta kräver en flexibilitet när det gäller efterfrågepåverkan. Väl utformade optioner ger kunderna möjlighet att göra informerade val och att skräddarsy sina åtgärder så att den enskilda kunden kan balansera energikostnader mot nyttan Prisincitament: Effektiva incitament är integrerade i kundens underliggande prisstruktur och erbjuder slutkundpriser som dynamiskt återspeglar marknadspriset för råkraft och/eller systemets operativa förutsättningar Avancerad mätning och kommunikation: Avancerad mätning och kommunikation är en nödvändig förutsättning för en effektiv prissättning till slutkunder, som länkar samman efterfrågeåtgärderna med

2011-02-24. Slutseminarium: Elanvändning vid kall väderlek

2011-02-24. Slutseminarium: Elanvändning vid kall väderlek 2011-02-24 Slutseminarium: Elanvändning vid kall väderlek 1 Agenda Introduktion och bakgrund till projektet Fortum Elnäts erfarenheter från vinterhalvåret 2009/2010 Hushållens elförbrukning vid kall väderlek

Läs mer

Metoder för att säkra effekttillgången på elmarknaden.

Metoder för att säkra effekttillgången på elmarknaden. 2002-05-17 1(53) Metoder för att säkra effekttillgången på elmarknaden. 2(53) Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...3 2. Slutsatser...5 3. Grundläggande begrepp...9 4. Problemidentifiering...9 4.1.

Läs mer

Efterfrågeflexibilitet kan generera en viss nytta till både systemet och marknadsaktörer

Efterfrågeflexibilitet kan generera en viss nytta till både systemet och marknadsaktörer 1 Efterfrågeflexibilitet kan generera en viss nytta till både systemet och marknadsaktörer Efterfrågeflexibiliteten kan öka leveranssäkerheten i elsystemet både utifrån ett nät- och ett produktionsperspektiv,

Läs mer

north european power perspectives

north european power perspectives north european power perspectives Förutsättningar och drivkrafter för olika typer av elkunder att justera förbrukningsmönster och minska sin elförbrukning idag och i framtiden Slutrapport NEPP report December

Läs mer

Det här är elcertifikatsystemet

Det här är elcertifikatsystemet MEDDELANDE 1 (7) Datum 2003-04-23 Dnr Det här är elcertifikatsystemet Den 1 maj år 2003 införs elcertifikatsystemet som ska ge en ökad elproduktion från sol, vind, vattenkraft och biobränslen. Systemet

Läs mer

18 juni 2014 2014-06-19 1

18 juni 2014 2014-06-19 1 18 juni 2014 2014-06-19 1 Syntes av Market Design etapp IV Syntesarbete under våren 2014 Slutsatser i mer lättillgänglig form Tomas Wall och Lars Magnell har arbetet fram och tillbaka Monika Adsten, Stefan

Läs mer

Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät

Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät Karin Widegren, kanslichef, Samordningsrådet för smarta elnät Power Circle Summit 2014, Göteborg 6 november 2014 Samordningsrådet NÄRINGSLIV ORGANISATIONER

Läs mer

Regeringens proposition 2011/12:98 Timmätning för aktiva konsumenter

Regeringens proposition 2011/12:98 Timmätning för aktiva konsumenter Regeringens proposition 2011/12:98 Timmätning för aktiva konsumenter Beslutet Aktiva elkonsumenter ges möjlighet att ingå nya former av elavtal som förutsätter att elförbrukningen timmäts, utan debiteras

Läs mer

2010-10-28. Elforskprojekt 40150 Elanvändningen hos hushåll och industri erfarenheter från den gångna vintern

2010-10-28. Elforskprojekt 40150 Elanvändningen hos hushåll och industri erfarenheter från den gångna vintern 2010-10-28 Elforskprojekt 40150 Elanvändningen hos hushåll och industri erfarenheter från den gångna vintern 1 Syfte och bakgrund Projektet syftar till att samla erfarenheterna efter den gångna vintern

Läs mer

Elbolagens marginaler mot ickevals-kunder. En rapport från Villaägarnas Riksförbund med underlag från Econ Pöyry

Elbolagens marginaler mot ickevals-kunder. En rapport från Villaägarnas Riksförbund med underlag från Econ Pöyry Elbolagens marginaler mot ickevals-kunder En rapport från Villaägarnas Riksförbund med underlag från Econ Pöyry Sammanfattning Ett vanligt svenskt villahushåll som använder 20 000 kwh per år och inte gjort

Läs mer

Vikten av en vertikal separation på elmarknaden:

Vikten av en vertikal separation på elmarknaden: Vikten av en vertikal separation på elmarknaden: Åtskillnad mellan handel och produktion av el Sammanfattning Arbetet inom EU har under de senaste åren fokuserat på att separera nätägande från elproduktion

Läs mer

Forskningsprogrammet ELAN

Forskningsprogrammet ELAN Forskningsprogrammet ELAN -hur människans beteende och värderingar påverkar elanvändningen Programmet utgör ett centralt kunskapsnav för energiföretag forskarvärlden, myndigheter och konsumenter Behandlar

Läs mer

När priset får råda EFFEKTSTYRNING I PRAKTIKEN

När priset får råda EFFEKTSTYRNING I PRAKTIKEN När priset får råda EFFEKTSTYRNING I PRAKTIKEN Min vision om en effektiv elanvändning Forskningsprogrammet Market Design har i fältförsök visat att det finns stora möjligheter för hushåll med elvärme att

Läs mer

Efterfrågeflexibilitet i konsumentledet. En kraft att räkna med?! NEPP seminarium Björn Berg 2013-06-14

Efterfrågeflexibilitet i konsumentledet. En kraft att räkna med?! NEPP seminarium Björn Berg 2013-06-14 Efterfrågeflexibilitet i konsumentledet. En kraft att räkna med?! NEPP seminarium Björn Berg 2013-06-14 2013-06-17 ngenic 2011 2 ngenic utvecklar och tillhandahåller tjänster till privatpersoner, fastighetsägare

Läs mer

Värmepumpars inverkan på effekttoppar i elnätet

Värmepumpars inverkan på effekttoppar i elnätet Kungl. Tekniska Högskolan Institutionen för Energiteknik 100 44 Stockholm http://www.energy.kth.se... Värmepumpars inverkan på effekttoppar i elnätet Kungl. Tekniska Högskolan och Vattenfall Research and

Läs mer

Ökad efterfrågeflexibilitet nödvändig för en fullständigt avreglerad elproduktionsmarknad

Ökad efterfrågeflexibilitet nödvändig för en fullständigt avreglerad elproduktionsmarknad Ökad efterfrågeflexibilitet nödvändig för en fullständigt avreglerad elproduktionsmarknad nr 1 2010 årgång 38 Den svenska elmarknaden omreglerades 1996. Produktion av och handel med el konkurrensutsattes

Läs mer

En elmarknad i förändring - Efterfrågeflexibilitet

En elmarknad i förändring - Efterfrågeflexibilitet En elmarknad i förändring - Efterfrågeflexibilitet Thomas Broberg Centrum för miljö och naturresursekonomi www.cere.se Centre for Environmental and natural Resource Economics. Umeå Universitet och Svenska

Läs mer

Värmepumpars inverkan på effekttoppar i elnätet

Värmepumpars inverkan på effekttoppar i elnätet Kungl. Tekniska Högskolan Institutionen för Energiteknik 100 44 Stockholm http://www.energy.kth.se... Värmepumpars inverkan på effekttoppar i elnätet Kungl. Tekniska Högskolan och Vattenfall Research and

Läs mer

Kort om oss. en ny myndighet sedan 1/1 2008. för el, naturgas och fjärrvärme. och lokalkontor i Stockholm. leveranssäkra nät samt aktiva kunder

Kort om oss. en ny myndighet sedan 1/1 2008. för el, naturgas och fjärrvärme. och lokalkontor i Stockholm. leveranssäkra nät samt aktiva kunder Nettodebitering Energiutblick den 16 mars 2011 Tommy Johansson Kort om oss Energimarknadsinspektionen (EI) är en ny myndighet sedan 1/1 2008 Tillsynsmyndighet över marknaderna för el, naturgas och fjärrvärme

Läs mer

System planning, EG2050 introduction. Lennart Söder Professor in Electric Power Systems

System planning, EG2050 introduction. Lennart Söder Professor in Electric Power Systems System planning, EG2050 introduction Lennart Söder Professor in Electric Power Systems 1 World energy consumption 2007 130 000 TWh Oil Natural gas Hydro Coal Wind power Nuclear Hydro, wind, nuclear: Replaced

Läs mer

Prisbildning på el på den nordiska marknaden

Prisbildning på el på den nordiska marknaden 1 Prisbildning på el på den nordiska marknaden Peter Fritz, Christian Dahlström, Sweco Priset på el bestäms genom en daglig auktion på spotmarknaden Elektricitet är en speciell råvara i det avseendet att

Läs mer

Prisbildning på den nordiska elmarknaden

Prisbildning på den nordiska elmarknaden Avdelningen för elektriska energisystem EG2050 SYSTEMPLANERING Vårterminen 2010 Datoruppgift Prisbildning på den nordiska elmarknaden I denna uppgift ska du studera prisbildningen på den nordiska elmarknaden.

Läs mer

Yttrande över promemorian Effektfrågan

Yttrande över promemorian Effektfrågan Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

north european power perspectives

north european power perspectives north european power perspectives Förutsättningar och drivkrafter för olika typer av elkunder att justera förbrukningsmönster och minska sin elförbrukning idag och i framtiden Preliminär version Sweco

Läs mer

INDUSTRIBUD - DELUTREDNING I EFFEKTBALANSUTREDNINGEN

INDUSTRIBUD - DELUTREDNING I EFFEKTBALANSUTREDNINGEN INDUSTRIBUD - DELUTREDNING I EFFEKTBALANSUTREDNINGEN 1. SAMMANFATTNING...3 2. BAKGRUNDEN TILL INDUSTRIBUD...5 3. EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR EFFEKTREDUKTIONER...7 3.1 Företag som redan har incitament

Läs mer

VÄGLEDNING FÖR HANTERING AV BILATERAL EFTERKORRIGERING AV TIM- OCH SCHABLONLEVERANSER

VÄGLEDNING FÖR HANTERING AV BILATERAL EFTERKORRIGERING AV TIM- OCH SCHABLONLEVERANSER 1 (9) 2011-09-16 Rev. 12 VÄGLEDNING FÖR HANTERING AV BILATERAL EFTERKORRIGERING AV TIM- OCH SCHABLONLEVERANSER Svensk Energi rekommenderar att nätägare utför bilateral efterkorrigering av tim- och schablonleveranser

Läs mer

Elområden i Sverige. -ny marknadsdelning från 1 november 2011. Håkan Östberg Energimarknadsinspektionen

Elområden i Sverige. -ny marknadsdelning från 1 november 2011. Håkan Östberg Energimarknadsinspektionen Elområden i Sverige -ny marknadsdelning från 1 november 2011 Håkan Östberg Energimarknadsinspektionen Elområden i Sverige Bakgrund Möjliga konsekvenser av förändringen Vilka förändringar kan tänkas på

Läs mer

Den avreglerade nordiska elmarknaden

Den avreglerade nordiska elmarknaden 2011-01-06 NAn Den avreglerade nordiska elmarknaden Varför avreglering av elmarknaden? EG:s vitbok om den inre marknaden 1985 och Produktivitetsdelegationen i Sverige (SOU1991:82) kom fram till att fri

Läs mer

Hur kan elmarknaden komma att utvecklas?

Hur kan elmarknaden komma att utvecklas? Hur kan elmarknaden komma att utvecklas? Elforskdagen 3 december 2013 Tomas Wall, Desiderate AB 1 Utbuds- och efterfrågekurva i Norden (normalår) CO2 kostnad 10-30 /ton CO 2 Rörlig prod.kostnad (exkl.

Läs mer

Ordlista Nordisk Balansavräkning (NBS) V1.0-2015-06-15

Ordlista Nordisk Balansavräkning (NBS) V1.0-2015-06-15 Ordlista Nordisk Balansavräkning (NBS) V1.0-2015-06-15 Ordlistan omfattar de mest frekvent förekommande termerna i NBS och tillhandahåller en översättning av dessa till svensk terminologi Ordlista Nordisk

Läs mer

Uppföljning av timmätningsreformen

Uppföljning av timmätningsreformen Ei R2013:05 Uppföljning av timmätningsreformen - en delrapport Energimarknadsinspektionen Box 155, 631 03 Eskilstuna Energimarknadsinspektionen R2013:05 Författare: Therese Lager och Sara Näselius Copyright:

Läs mer

Elnätet vår livsnerv. -Hur funkar det och vad betalar jag för? Fortum och Karlstad Elnät reder ut begreppen och svarar på dina frågor

Elnätet vår livsnerv. -Hur funkar det och vad betalar jag för? Fortum och Karlstad Elnät reder ut begreppen och svarar på dina frågor Elnätet vår livsnerv -Hur funkar det och vad betalar jag för? Fortum och Karlstad Elnät reder ut begreppen och svarar på dina frågor Vad är det för skillnad mellan elnät och elhandel? Avregleringen av

Läs mer

Investeringar på elmarknaden - fyra förslag för förbättrad funktion

Investeringar på elmarknaden - fyra förslag för förbättrad funktion - fyra förslag för förbättrad funktion Expertgruppen för miljöstudier den 11 november 2011 Sven-Olof Fridolfsson, fil dr Thomas P. Tangerås, docent www.ifn.se/forskningsprogrammet_elmarknadens_ekonomi

Läs mer

Seminarium om elsystemet

Seminarium om elsystemet 2014-06-04 1 (5) Seminarium om elsystemet Under seminariet om elsystemet ställdes följande frågor till grupperna: Vad krävs för att uppnå långsiktig hållbarhet (ekonomisk, ekologisk och social) i det svenska

Läs mer

Efterfrågeflexibilitet Kan elmarknaden hantera den? Efterfrågeflexibilitet i industrin

Efterfrågeflexibilitet Kan elmarknaden hantera den? Efterfrågeflexibilitet i industrin Efterfrågeflexibilitet Kan elmarknaden hantera den? Efterfrågeflexibilitet i industrin SCA-koncernen Personliga hygienprodukter, mjukpapper och skogsindustriprodukter Nettoomsättningen 2012 uppgick till

Läs mer

Kompletterande dokument till Ei R 2012:14. Konsekvenser av olika tariffalternativ för elnätsföretag och nätkunder

Kompletterande dokument till Ei R 2012:14. Konsekvenser av olika tariffalternativ för elnätsföretag och nätkunder Kompletterande dokument till Ei R 2012:14 Konsekvenser av olika tariffalternativ för elnätsföretag och nätkunder Energimarknadsinspektionen Box 155, 631 03 Eskilstuna Energimarknadsinspektionen Kompletterand

Läs mer

Den svenska kraftbalansen vintrarna 2007/2008 och 2008/2009

Den svenska kraftbalansen vintrarna 2007/2008 och 2008/2009 Avdelning och verksamhetsområde Marknad RAPPORT Datum 2008-04-29 Beteckning/Dnr 455/2008/PL10 Den svenska kraftbalansen RAPPORT TILL NÄRINGSDEPARTEMENTET Redovisning av hur kraftbalansen på den svenska

Läs mer

Prisbildning och konkurrens på spotmarknaden. Pär Holmberg Elmarknadens ekonomi Institutet för Näringslivsforskning (IFN)

Prisbildning och konkurrens på spotmarknaden. Pär Holmberg Elmarknadens ekonomi Institutet för Näringslivsforskning (IFN) Prisbildning och konkurrens på spotmarknaden Pär Holmberg Elmarknadens ekonomi Institutet för Näringslivsforskning (IFN) Innehåll Allmänt om budgivningen på spotmarknaden Konkurrensen på den nordiska spotmarknaden

Läs mer

VÄGLEDNING FÖR HANTERING AV BILATERAL EFTERKORRIGERING AV TIM- OCH SCHABLONAVRÄKNADE ELLEVERANSER

VÄGLEDNING FÖR HANTERING AV BILATERAL EFTERKORRIGERING AV TIM- OCH SCHABLONAVRÄKNADE ELLEVERANSER 1 2014-02-20 VÄGLEDNING FÖR HANTERING AV BILATERAL EFTERKORRIGERING AV TIM- OCH SCHABLONAVRÄKNADE ELLEVERANSER Elmarknadsutveckling rekommenderar att bilateral efterkorrigering av tim- och schablonavräknade

Läs mer

Förutsättningar, möjligheter och hinder för att vara mer aktiv på elmarknaden. Swedish Smart Grid Dialogforum 23 oktober 2013

Förutsättningar, möjligheter och hinder för att vara mer aktiv på elmarknaden. Swedish Smart Grid Dialogforum 23 oktober 2013 Förutsättningar, möjligheter och hinder för att vara mer aktiv på elmarknaden Swedish Smart Grid Dialogforum 23 oktober 2013 Vad är smarta elnät? Inte bara teknik. Energimarknadsinspektionens definition

Läs mer

Låg elanvändning och en stark hydrologisk balans bidrog till fortsatt låga svenska spotpriser för årstiden under veckan som gick.

Låg elanvändning och en stark hydrologisk balans bidrog till fortsatt låga svenska spotpriser för årstiden under veckan som gick. 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 31 Ansvarig: Håkan Östberg hakan.ostberg@ei.se Veckan i korthet Låg elanvändning och en stark hydrologisk balans bidrog till fortsatt låga svenska spotpriser för årstiden

Läs mer

En elmarknad i förändring

En elmarknad i förändring En elmarknad i förändring Thomas Broberg Runar Brännlund Andrius Kazukaukas Lars Persson Mattias Vesterberg Centrum för miljö- och naturresursekonomi Outline Syfte med studien och rapporten Bakgrund, vad

Läs mer

Kontrollskrivning 1 4 februari, 9:00 10:00, L44, L51

Kontrollskrivning 1 4 februari, 9:00 10:00, L44, L51 Avdelningen för elektriska energisystem EG2205 DRIFT OCH PLANERING AV ELPRODUKTION Vårterminen 2015 Kontrollskrivning 1 4 februari, 9:00 10:00, L44, L51 Instruktioner Skriv alla svar på det bifogade svarsbladet.

Läs mer

Höga elpriser. Yvonne Fredriksson. GD Energimarknadsinspektionen. Energiledargruppen

Höga elpriser. Yvonne Fredriksson. GD Energimarknadsinspektionen. Energiledargruppen Höga elpriser Yvonne Fredriksson GD Energimarknadsinspektionen Energiledargruppen Stockholm onsdag den 23 februari 2011 Agenda EI:s uppdrag Marknadsprissättning på Nord Pool Prisutvecklingen på Nord Pool

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2014-05- 16 REMISSYTTRANDE N2014/734/E Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Energimyndighetens uppdragsredovisning Kontrollstation

Läs mer

ORDLISTA Så talar vi med kunden

ORDLISTA Så talar vi med kunden ORDLISTA Så talar vi med kunden Huvudsäkring? Elberedskapsavgift? Anläggnings id? Inflyttningsavgift? Tariff? Abonnemang Allmänna Avtalsvillkoren Anläggning Anläggningsadress Anläggnings id, anl id Anvisat

Läs mer

Fungerar elmarknaden? Är höga priser ett exempel på att den inte fungerar?

Fungerar elmarknaden? Är höga priser ett exempel på att den inte fungerar? Fungerar elmarknaden? Är höga priser ett exempel på att den inte fungerar? SEEF Handelshögskolan 18 Februari Gunnar Lundberg Situationsbeskrivning Kärnkraftverk ur drift: 17/12: R1, R2, R3, F2 och O3,

Läs mer

Elhandel. Plan. Diarienummer: KS 2004/117 Dokumentansvarig: Fastighetschef Datum för beslut: 2004-09-13

Elhandel. Plan. Diarienummer: KS 2004/117 Dokumentansvarig: Fastighetschef Datum för beslut: 2004-09-13 Elhandel Plan Diarienummer: KS 2004/117 Dokumentansvarig: Fastighetschef Datum för beslut: 2004-09-13 Handläggare: Lennart Karlsson 1 Innehållsförteckning 1. Användning och uppdatering av strategidokumentet...

Läs mer

Stockholm 2015-04-30. Finansdepartementet 103 33 Stockholm

Stockholm 2015-04-30. Finansdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm 2015-04-30 Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över regeringskansliets promemoria Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016 (Diarienummer Fi2015/1733) Branschorganisationen

Läs mer

DEL 1 LAGSTIFTNINGSDELEN

DEL 1 LAGSTIFTNINGSDELEN ÅLANDS AVRÄKNINGS- OCH LEVERANTÖRSBYTESPROCESS DEL 1 LAGSTIFTNINGSDELEN 1.1 Utgångspunkt Avsikten är att inga nya investeringar i programvara för avräkning behövs och systemet skall vara enkelt att hantera

Läs mer

Enkätundersökning. Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20

Enkätundersökning. Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20 Enkätundersökning Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20 Pronto Communication AB Kammakargatan 48 111 60 Stockholm T +46 8 23 01 00 F +46 8 23 01 05 info@prontocommunication.se Bakgrund Pronto har på uppdrag

Läs mer

KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL. 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF

KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL. 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF Olika byggstenar i elproduktion Den svenska elproduktionen utgörs av fyra byggstenar vilka nära hänger ihop och som alla behövs.

Läs mer

Studie av sannolikhet för hög elförbrukning, effektbrist, effektvärden och höga elpriser

Studie av sannolikhet för hög elförbrukning, effektbrist, effektvärden och höga elpriser Studie av sannolikhet för hög elförbrukning, effektbrist, effektvärden och höga elpriser Version 1.0 Lennart Söder Professor i Elektriska Energisystem, KTH, lennart.soder@ee.kth.se 2015 02 02 1 Innehållsförteckning

Läs mer

Korttidsplanering av. mängder vindkraft

Korttidsplanering av. mängder vindkraft HUVA-dagen 18 mars, 2010 Korttidsplanering av vatten-värmekraftsystem vid stora mängder vindkraft Lennart Söder Professor, KTH 1 Disposition Om förnybara energislag Generellt om vattenkraftsplanering Transmissionsläget

Läs mer

Nedan visas den senaste veckans medelvärden och utvecklingen från veckan innan. Systempris 2176,5 GWh 15,8 EUR/MWh Temperatur

Nedan visas den senaste veckans medelvärden och utvecklingen från veckan innan. Systempris 2176,5 GWh 15,8 EUR/MWh Temperatur 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 32 Ansvarig: Kaj Forsberg kaj.forsberg@ei.se Veckan i korthet En ökande elanvändning bidrog till att spotpriserna i Sverige och övriga Norden steg märkbart under den gångna

Läs mer

Effektreserven. Planeringsrådet 26 juni 2013. Zarah Andersson, Marknadsdesign

Effektreserven. Planeringsrådet 26 juni 2013. Zarah Andersson, Marknadsdesign Effektreserven Planeringsrådet 26 juni 2013 Zarah Andersson, Marknadsdesign Effektreserven > Bakgrund och framtida tidsplan > Effektreservsupphandlingen 2013/2014 > Pågående utvärdering av effektreservens

Läs mer

Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM

Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Stockholm 2005-07-07 Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissvar på Regelutredningen SOU 2005:4 Branschföreningen Oberoende Elhandlare (OE) vill härmed lämna sitt remissvar rörande den del av utredningen

Läs mer

Fortsatt milt väder och gott om vatten i magasinen bidrog till att elpriserna under veckan som gick föll med 6 procent.

Fortsatt milt väder och gott om vatten i magasinen bidrog till att elpriserna under veckan som gick föll med 6 procent. 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 11 Ansvarig: Sigrid Granström sigrid.granstrom@ei.se Veckan i korthet Fortsatt milt väder och gott om vatten i magasinen bidrog till att elpriserna under veckan som gick

Läs mer

Ett svensk-norskt elcertifikatsystem. Kjell Jansson Svensk Energi

Ett svensk-norskt elcertifikatsystem. Kjell Jansson Svensk Energi Ett svensk-norskt elcertifikatsystem Kjell Jansson Svensk Energi Alltid i fokus 2 3 155 000 153 000 151 000 GWh Elanvändningen i Sverige 1990- (rullande 12-månadersvärde) Total förbrukning inkl. förluster

Läs mer

Analys av en ny prissättning med effektkomponent för elkunder

Analys av en ny prissättning med effektkomponent för elkunder ISRN LUTMN/TMHP--4/54--SE nalys av en ny prissättning med effektkomponent för elkunder Fallstudie på Skånska Energi Mattias von Knorring Examensarbete vdelningen för Energihushållning Institutionen för

Läs mer

Ei R2014:05. Uppföljning av timmätningsreformen

Ei R2014:05. Uppföljning av timmätningsreformen Ei R2014:05 Uppföljning av timmätningsreformen Energimarknadsinspektionen Box 155, 631 03 Eskilstuna Energimarknadsinspektionen R2014:05 Författare: Johan Nilsson, Johan Leymann och Sara Näselius Copyright:

Läs mer

Problemstillinger knyttet til et norsk/svensk elsertifikatmarked. Martin Johansson

Problemstillinger knyttet til et norsk/svensk elsertifikatmarked. Martin Johansson Problemstillinger knyttet til et norsk/svensk elsertifikatmarked Martin Johansson Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel Energidagarna i Oslo den 14 oktober Historik Elcertifikat infördes den

Läs mer

ORDLISTA Så talar vi med kunden

ORDLISTA Så talar vi med kunden ORDLISTA Så talar vi med kunden Huvudsäkring? Elberedskapsavgift? Anläggnings id? Elhandelsföretag? Avläsning? Abonnemang Allmänna avtalsvillkor Anläggning Anläggningsadress Anläggnings id, anl id Anvisat

Läs mer

Klarar ditt företag ett elpris på 2-3 kr/kwh? (d v s 2-3 gånger dagens elpris)

Klarar ditt företag ett elpris på 2-3 kr/kwh? (d v s 2-3 gånger dagens elpris) Klarar ditt företag ett elpris på 2-3 kr/kwh? (d v s 2-3 gånger dagens elpris) Priset räknas inte längre i ören De låga svenska energipriserna är ett minne blott. På en allt mer integrerad nordisk och

Läs mer

north european power perspectives

north european power perspectives north european power perspectives Analysera effekten av olika förändringar i regelverk, rollfördelning och marknadsmodeller som kan bidra till att utnyttja möjligheterna till efterfrågefl exibilitet bättre

Läs mer

Nettodebiteringsutredningen Oberoende Elhandlares synpunkter och förslag

Nettodebiteringsutredningen Oberoende Elhandlares synpunkter och förslag 2013-09- 02 Nettodebiteringsutredningen Oberoende Elhandlares synpunkter och förslag Övergripande OE är positiva till förslaget om en skattereduktion istället för årsvis nettodebitering. Det är mycket

Läs mer

ORDLISTA Så talar vi med kunden

ORDLISTA Så talar vi med kunden ORDLISTA Så talar vi med kunden Huvudsäkring? Elberedskapsavgift? Anläggnings id? Elhandelsföretag? Avläsning? Abonnemang Allmänna avtalsvillkor Anläggning Anläggningsadress Anläggnings id, anl id Anvisat

Läs mer

Prisbildning på elmarknader. EG2205 Föreläsning 3 4, vårterminen 2015 Mikael Amelin

Prisbildning på elmarknader. EG2205 Föreläsning 3 4, vårterminen 2015 Mikael Amelin Prisbildning på elmarknader EG2205 Föreläsning 3 4, vårterminen 2015 Mikael Amelin 1 Lärandemål Utföra överslagsberäkningar på elpriser, samt analysera vilka faktorer som har stor betydelse för prisbildningen

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-02-14 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 7, år 2014 vecka 7, år 2014 2 (19) Sammanfattning Under veckan sjönk nivån i Sveriges vattenmagasin med 3,2 procentenheter och

Läs mer

Den smarta stadsdelen Hyllie Lösningar för smarta nät och en hållbar stad. Siemens AG 2012. All rights reserved. Sector Infrastructures & Cities

Den smarta stadsdelen Hyllie Lösningar för smarta nät och en hållbar stad. Siemens AG 2012. All rights reserved. Sector Infrastructures & Cities Den smarta stadsdelen Hyllie Lösningar för smarta nät och en hållbar stad Page 1 Smarta nät möjliggör integreringen av förnybara energikällor Vindkraftens utveckling i Sverige, 1982-2011 Lillgrund, Öresund

Läs mer

Promemorians huvudsakliga innehåll

Promemorians huvudsakliga innehåll Promemoria Effektfrågan Miljö- och energidepartmentet Den 5 juni 2015 Promemorians huvudsakliga innehåll I promemorian föreslås att lagen (2003:436) om effektreserv ska förlängas till och med den 15 mars

Läs mer

Rådets arbete och resultat Karin Widegren, kanslichef Samordningsrådet för smarta elnät

Rådets arbete och resultat Karin Widegren, kanslichef Samordningsrådet för smarta elnät Rådets arbete och resultat Karin Widegren, kanslichef Samordningsrådet för smarta elnät Utmaningar för energisystemet Ökad komplexiteten kräver förändringar och anpassning av elnäten Integrera stora mängder

Läs mer

Samhällsbyggnadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM

Samhällsbyggnadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Stockholm 2005-05-11 Samhällsbyggnadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissvar på El och Gasmarknadsutredningen Branschföreningen Oberoende Elhandlare (OE) vill härmed lämna sitt remissvar rörande den del

Läs mer

Att ansluta en produktionsanläggning till elnätet

Att ansluta en produktionsanläggning till elnätet Envikens Elkraft ek för Envikens Elnät AB Elmarknadens aktörer och Att ansluta en produktionsanläggning till elnätet Jan-Erik Bergkvist Elverkschef / VD jan-erik.bergkvist@envikenselkraft.se Envikens Elkraft

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-03-07 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 10, år 2014 vecka 10, år 2014 2 (18) Sammanfattning Under veckan sjönk nivån i Sveriges vattenmagasin med 3,0 procentenheter och

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-04-11 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 15, år 2014 vecka 15, år 2014 2 (18) Sammanfattning Under veckan sjönk nivån i Sveriges vattenmagasin med 3,1 procentenheter och

Läs mer

Sveriges nätpriser 2006-2007. Björn Nordlund, utredare Villaägarnas Riksförbund

Sveriges nätpriser 2006-2007. Björn Nordlund, utredare Villaägarnas Riksförbund Sveriges nätpriser 2006-2007 Björn Nordlund, utredare Villaägarnas Riksförbund 1. BAKGRUND 3 2. SAMMANFATTNING 3 3. METOD OCH AVGRÄNSNINGAR 4 4. De högsta och lägsta nätpriserna 2007 4 5. Vanliga argument

Läs mer

Elområden införs i Sverige den 1 november 2011

Elområden införs i Sverige den 1 november 2011 Elområden införs i Sverige den 1 november 2011 Svensk Vindkraftförening 25 år 13 april 2011 Kalle Lindholm, Svensk Energi de svenska elföretagens branschförening 1 2 Handel med el förutsätter transporter

Läs mer

Europas påverkan på Sveriges elnät

Europas påverkan på Sveriges elnät Europas påverkan på Sveriges elnät Värme- och Kraftkonferensen 2013-11-12 Hilda Dahlsten Europas påverkan på Sveriges elnät > Kraftsystemet 2013 > Den nordeuropeiska elmarknadens utveckling > Nyckelfrågor

Läs mer

north european power perspectives

north european power perspectives north european power perspectives Beskrivning av de konkreta utmaningar som det svenska elnätet står inför med anledning av den pågående omställningen av energisystemet Slutrapport NEPP report December

Läs mer

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång!

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Vindkraft Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Klimatförändring är ett faktum V i t ä n k e r p å m o r g o n d a g e n s e n e r g i b e h o v -

Läs mer

Enskilt projekt Forskningsprogram, ange vilket: EFFSYS 2. Datum 2 (6) Sammanfattning på engelska enligt ovan (max 250 ord).

Enskilt projekt Forskningsprogram, ange vilket: EFFSYS 2. Datum 2 (6) Sammanfattning på engelska enligt ovan (max 250 ord). ANSÖKAN OM FORSKNINGSSTÖD Datum Dnr 1 (6) Projektnr Sökande Företag/organisation Organisationsnummer KTH, Kungliga Tekniska Högskolan 202100-3054 Institution/avdelning Postgiro/Bankgiro/Bankkonto Energiteknik,

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-01-24 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 4, år 2014 vecka 4, år 2014 2 (17) Sammanfattning Fyllnadsgraden i Sveriges vattenmagasin är 60,1 procent i slutet av vecka 3

Läs mer

Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge

Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge Roger Östberg Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel ZERO10 23 nov. 2010 Energiutblick Den 15-17 mars 2011 håller Energimyndigheten en nordisk energikonferens

Läs mer

2013-10-11 2013/576. Effektreserven. En uppföljning och analys av avvecklingen av den svenska effektreserven

2013-10-11 2013/576. Effektreserven. En uppföljning och analys av avvecklingen av den svenska effektreserven 2013-10-11 2013/576 Effektreserven En uppföljning och analys av avvecklingen av den svenska effektreserven Förord Den svenska effektreserven tillkom som ett led i avvecklingen av kärnkraftverket i Barsebäck

Läs mer

Enkelhet för kunden. Elhandlarcentrisk modell

Enkelhet för kunden. Elhandlarcentrisk modell Enkelhet för kunden Elhandlarcentrisk modell I Sverige och i Norden har kunden en relation med elnätsföretaget och en med elhandelsföretaget. I vissa andra europeiska länder (Tyskland, Frankrike och England)

Läs mer

Lönsammare apotek genom automatisk varupåfyllning!

Lönsammare apotek genom automatisk varupåfyllning! 19.5.2010 1 / 5 Lönsammare apotek genom automatisk varupåfyllning! Den svenska apoteksmarknaden genomgår sedan årsskiftet 2009 2010 en omreglering från statligt monopol till fri marknad. Omregleringen

Läs mer

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014 Harry Frank KVA - 1 5/10/2014 Harry Frank IVA och KVA Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? 7 maj 2014 - Harry Frank KVA - 2 Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? För att besvara

Läs mer

Rörligt eller Fast? Vem valde rätt avtal vintern 2012/2013?

Rörligt eller Fast? Vem valde rätt avtal vintern 2012/2013? Rörligt eller Fast? Vem valde rätt avtal vintern 2012/2013? Sammanfattning Rapporten Rörligt eller Fast? presenterar en analys av den ständigt återkommande frågan om jag ska välja rörligt eller fast elavtal.

Läs mer

Farväl till kärnkraften?

Farväl till kärnkraften? Farväl till kärnkraften? En analys av Sveriges framtida elförsörjning Per Kågeson Svensk Energi 2014-10-01 Kärnkraften i världen 2014 Antal reaktorer USA 104 Ryssland 23 Kanada 19 Kina 20 EU 132 Indien

Läs mer

Remissvar Motion 2001:40 om att landstinget ska köpa miljömärkt el (3 bilagor)

Remissvar Motion 2001:40 om att landstinget ska köpa miljömärkt el (3 bilagor) 2002-04-25 LOC 0112-1145 LS 0112-0693 1(6) Landstingskontoret Registraturen Box 22550 104 22 STOCKHOLM Remissvar Motion 2001:40 om att landstinget ska köpa miljömärkt el (3 bilagor) Ärendet Remissvar på

Läs mer

Luleå Energi är ett genuint Luleåföretag. En viktig drivkraft för privatpersoner, företag och samhälle.

Luleå Energi är ett genuint Luleåföretag. En viktig drivkraft för privatpersoner, företag och samhälle. 1 Luleå Energi är ett genuint Luleåföretag. En viktig drivkraft för privatpersoner, företag och samhälle. 2 Vi säljer energi. Men det våra kunder köper är något helt annat. 3 Luleåborna köper ljus och

Läs mer

Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA. Så talar vi med kunden

Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA. Så talar vi med kunden ? Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA Så talar vi med kunden Abonnemang Allmänna avtalsvillkor Anläggning Anläggningsadress Anläggnings id, anl id Anvisat elhandelsföretag

Läs mer

Smarta elnät För ett hållbart samhälle

Smarta elnät För ett hållbart samhälle Smarta elnät För ett hållbart samhälle Smarta elnät För ett hållbart samhälle Dagens kraftnät baserar sig på att elen produceras i stora kraftanläggningar och att flödet i transmissionsoch distributionsnäten

Läs mer

Mer än. För dig som undrar vad du får för dina fjärrvärmepengar.

Mer än. För dig som undrar vad du får för dina fjärrvärmepengar. Mer än bara värme För dig som undrar vad du får för dina fjärrvärmepengar. Fjärrvärmen ger kraft åt Göteborg. Vi på Göteborg Energi har bara en uppgift och det är att ge kraft åt Göteborg. I det arbetet

Läs mer

Ständigt skyhöga elpriser på vintern väcker frågor om elmarknaden

Ständigt skyhöga elpriser på vintern väcker frågor om elmarknaden Swedbank Analys Nr 1 17 februari 2012 Ständigt skyhöga elpriser på vintern väcker frågor om elmarknaden Produktionsbegränsningar i den svenska kärnkraftsproduktionen och hög elanvändning på grund av kallt

Läs mer

Problemställning matchning användning-produktion

Problemställning matchning användning-produktion Bengt Stridh, Malmö 2011-01-18 Ekonomi för inmatning av solel till nätet - möjligheter och hinder Elhandel, nettodebitering, elcertifikat, ursprungsgarantier Problemställning matchning användning-produktion

Läs mer

Kontrollskrivning 1 i EG2050 Systemplanering, 6 februari 2014, 9:00-10:00, Q31, Q33, Q34, Q36

Kontrollskrivning 1 i EG2050 Systemplanering, 6 februari 2014, 9:00-10:00, Q31, Q33, Q34, Q36 Kontrollskrivning 1 i EG2050 Systemplanering, 6 februari 2014, 9:00-10:00, Q31, Q33, Q34, Q36 Instruktioner Studenter måste anlända till kontrollskrivningen inom 45 minuter efter skrivningens start. Ingen

Läs mer

Effektkapacitet hos kunderna

Effektkapacitet hos kunderna Effektkapacitet hos kunderna En sammanfattning av IEA-projektet Demand Response Resources, task 13 Elforsk rapport 07:08 Peter Fritz Februari 2007 Effektkapacitet hos kunderna En sammanfattning av IEA-projektet

Läs mer