Ordföranden och brandchefen har ordet 2. Vision, Verksamhetsidé och Mål 4. Nerikes Brandkårs insatsområde 6. Organisationen 7. Räddningsverksamheten 8

Transkript

1

2 Innehåll Förvaltningsberättelse Ordföranden och brandchefen har ordet 2 Vision, Verksamhetsidé och Mål 4 Nerikes Brandkårs insatsområde 6 Organisationen 7 Räddningsverksamheten 8 Personal 9 Utbildning och insats 10 Teknik och underhåll 11 Olycksförebyggande verksamhet 12 Myndighetsutövning 12 Extern verksamhet 15 Administrativ service 16 Personalekonomisk redovisning 17 Miljöredovisning 20 Drifts- och investeringsredovisning 21 Ekonomisk översikt 22 Resultaträkning, balansräkning, finansieringsanalys 26 Redovisningsprinciper 27 Noter 28 Fem år i sammandrag 31 Revisionsberättelse 32 1

3 Nu är vi starkare Från och med verksamhetsåret 2010 samverkar åtta av länets tolv kommuner i Nerikes Brandkår. För att beskriva omfattningen av det nya förbundet kan följande nyckeltal presenteras: 8 x 15 mils insatsområde 81 % av länets invånare 27 brandstationer 450 medarbetare 100 fordon insatser ärenden En omsättning på nästan 140 mkr Efter ett års verksamhet i det utökade förbundet kan vi konstatera att det mesta fungerar mycket väl. Vi har tillsammans blivit starkare då det gäller operativ förmåga samt att ha kompetens och resurser för det olycksförebyggande arbetet. För att på ett bättre sätt kunna bedriva verksamheten har dagtidsorganisationen gjorts om enligt följande avdelningar; myndighetsutövning, extern verksamhet, operativ planering och övningsverksamhet, teknik, personal samt administrativ service. Bred risktopografi Det är få räddningsorganisationer i Sverige som har en bredare risktopografi än den som finns inom Nerikes Brandkår med bl.a. kemikalieindustrier, sprängmedelstillverkning, flygplats, rangerbangård, universitetssjukhus, mycket stora lagerbyggnader, omfattande trähusbebyggelse, motorvägar, stora sjöar och gruvverksamhet meter under jord. Trots detta är insatsstyrkorna, var och en för sig, endast dimensionerade för lägenhetsbrand. Större nödlägen kräver alltid en flexibel samverkan styrd av befäl på brandkårens ledningscentral, som är samlokaliserad med SOS Alarm. Vår ambition är att alltid erbjuda bättre service än tiden innan samverkan. P-O Staberyd, Susanne Stenlund och Lars Elamsson Viktig samverkan Samarbetet mellan olika företag och Nerikes Brandkår är en viktig del i det olycksförebyggande arbetet. Utöver den tillsynsverksamhet som utförts av olika tillsynsförrättare har direktionen under 2010 gjort företagsbesök på Örebro flygplats och sprängmedelstillverkaren Orica Mining Services i Nora för att få en bild av mer omfattande samverkan. Ett större samarbete har påbörjats med Örebro kommun för att få fram ett bredare förebyggande arbete kring skolor och problemet med anlagda bränder. Syftet är att utbilda dels skolelever, men även skolpersonal som sedan själva ska kunna fortsätta att utbilda eleverna i brandskydd. Om detta faller bra ut kommer övriga medlemskommuner att erbjudas samma utbildningskoncept. Nytt mötesforum Två ägarmöten har genomförts under 2

4 året. Under första mötet informerades om kommunalförbundets utveckling sedan bildandet 1998, och ett förslag till revidering av ägartalen presenterades. Förslaget har därefter diskuterats bland kommunalförbundets ekonomichefer, och under det andra ägarmötet den 21 oktober redovisades deras syn på frågan. Representanterna på detta ägarmöte var eniga om att det inte fanns någon anledning att förändra gällande fördelningstal. Ökat fokus på jämställdhet Det har visat sig vara svårt att få kvinnor att söka sig till räddningstjänsten, trots en jämn fördelning av tjejer och killar vid Nerikes Brandkårs två räddningsgymnasium. För närvarande finns endast en kvinnlig heltidsanställd brandman. Antalet kvinnliga deltidsbrandmän har dessbättre ökat med tre personer under året och omfattar nu totalt sex kvinnor, varav en är med i ett värn. Vi måste underlätta kvinnornas arbetssituation inom vår mansdominerade verksamhet, och även anpassa våra lokaler för kvinnliga brandmän. Nerikes Brandkår ska under kommande år öka fokus på jämställdhet och mångfald. Jämställdhetsarbetet har redan inletts under 2010 i och med att en medarbetare engagerats i ett riksomfattande jämställdhetsarbete som bekostas av Myndigheten för Samhällskydd och Beredskap (MSB). Rakel Inget tyder på att kostnadsbilden för Rakel kommer att bli lägre än vad som tidigare aviserats. Direktionen har därför beslutat att systemet ska byggas ut i etapper, vilket innebär provverksamhet under 2011 samt etappvis utbyggnad 2012 och Frånsett de höga driftskostnaderna är dock erfarenheterna från de som redan infört systemet goda. Lokaler och anläggningar Planarbete pågår för en ny brandstation i Lindesberg. Behovet av ny station är stort, då den gamla stationen ligger på fel plats i förhållande till deltidspersonalens arbetsplatser och bostäder. Det finns även ett behov att hitta bättre lokaler för räddningsvärnet i Ramsberg. Idag finns fyra utbildningsanläggningar i förbundet, placerade i Lindesberg, Örebro, Byrsta och Åsbro. Med tanke på framtida kostnader kan det bli aktuellt att ha endast en övningsanläggning i det södra området. Avslutningsvis vill vi tacka alla medarbetare och samverkande organisationer för ert engagemang och fina arbete under året. Lars Elamson, ordförande Susanne Stenlund, vice ordförande P-O Staberyd, brandchef 3

5 Vision, Verksamhetsidé och Mål Till din hjälp dygnet runt Nerikes Brandkår är ett kommunalförbund där Örebro, Kumla, Hallsberg, Lekeberg, Laxå, Askersund, Lindesberg och Nora samverkar om gemensam räddningstjänst. Förbundet bildades 1 januari 1998, då Örebro, Kumla, Hallsberg och Lekeberg gick samman om en gemensam räddningstjänst. Den 1 januari 2001 blev Laxå en del i kommunalförbundet, 1 januari 2002 kom Askersund med, och vi välkomnade våra nyaste medlemskommuner Nora och Lindesberg 1 januari Vision Ett olycksfritt samhälle Visionen Ett olycksfritt samhälle är vår yttersta målsättning, satt med ett mycket långsiktigt perspektiv. Under 2010 genomfördes insatser. I jämförelse med tidigare år är detta en ökning med ca 300 insatser. Trots många händelser kan vi ändå konstatera att konsekvenserna av främst bränder och trafikolyckor minskar. Men det finns mycket kvar att göra för att få antalet händelser på en bättre nivå. Verksamhetsidé Tillsammans skapar vi trygghet Verksamhetsidén är inte unik för enbart vårt förbund utan är en följd av lagstiftningen inom området. Vi betonar likafullt samverkan som ett viktigt medel för att nå framgång, och menar då all samverkan med såväl ägande kommuner som andra organisationer såsom Polis, Ambulans, andra förbund, företag och enskilda. Sammantaget har detta skett med en hög målsättning under verksamhetsåret. Övergripande målsättningar Konsekvenserna av olyckor minskar genom att vi identifierar och analyserar risker i vår omvärld och tar lärdom av inträffade händelser. Alla insatser dokumenteras i en särskild utryckningsrapport. Dessutom genomförs många utredningar i syfte att ta lärdom av inträffade händelser. Under 2010 larmades brandkåren ut till fler trafikolyckor än brand i byggnad och brand utomhus. Vi ser en trend att trafikolyckornas konsekvenser minskar trots detta. Riskmedvetenheten hos alla är hög genom att vi ger råd, information och utbildning samt genom tillsyn kontrollerar efterlevnaden av skydd och säkerhet. Antalet tillsyner har utförts enligt plan. Nerikes brandkår utbildar ca personer varje år vid olika utbildningar och informationstillfällen. Flera andra aktörer finns även på den privata sidan som också bedriver brandskyddsutbildning. Nerikes Brandkår erbjuder snabb, uthållig och tillgänglig hjälp. Den håller högsta tekniska standard och kännetecknas av hög kompetens. Vi har bra teknisk utrustning samt välutbildad och tränad personal på 27 olika platser inom förbundet. Vi når de flesta av de boende i vårt område inom högst tio minuter. Med medborgaren i centrum bedrivs verksamheten i största möjliga samverkan. Hela vårt förbund är ett samverkansprojekt, där åtta kommuner bedriver räddningstjänst i samverkan. På olika sätt samverkar vi dessutom med Polis, SOS Alarm, Ambulans, andra kommuner och förbund m.fl. för att medborgarna ska få den bästa servicen. Verksamheten bedrivs kostnadseffektivt och miljömedvetet. Varje anställd inom Nerikes Brandkår har en helhetssyn. Vid all upphandling tas miljöhänsyn. Vi eftersträvar alltid efter att lösa uppkomna problem med de bästa och billigaste lösningarna. De anställda inom Nerikes Brandkår känner yrkesstolthet och trivsel i sitt arbete. Genom samverkan, ökat ansvarstagande, information, kommunikation och utbildning verkar vi för att de anställda ska kunna känna sig stolta över att arbeta vid Nerikes Brandkår. Sammantaget anser vi att vi uppnått våra mål på ett tillfredställande sätt. 4

6 Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Kommunallagen ställer krav på att förbundet ska ha en god ekonomisk hushållning i verksamheten. Nedan redovisas uppföljning av de verksamhetsmål som är kopplade god ekonomisk hushållning. Teknik & underhåll Mål för god ekonomisk hushållning Föregående mätning Senaste mätning Förändring Målsättning Måluppfyllelse Minska antalet stora fordon genom utbyten och förflyttningar inom förbundet, enligt investeringsplanen. Kommentar: Målet uppfyllt! Minska antalet Insats Ordinarie larm ska ehållas inom högst 2 minuter - huvudlarm Öka antalet 62% inom 120 sek 82% inom 180 sek 115 sek (median) k Ordinarie larm ska ehållas inom högst 2 minuter - förstalarm Öka antalet 79% inom 120 sek 92% inom 180 sek 85 sek (median) k Kommentar: Ändringar i de värden som används i statistiken under hösten kan förklara den låga andelen förlarm. Arbete pågår tillsammans med SOS Alarm för att förbättra resultatet. Olycksförebyggande Mål för god ekonomisk hushållning Minskning av antal tillbud i skolorna. Minska antalet Mål för god ekonomisk Målsättning mätning fyllelse Föregående Målupp- Senaste mätning Förändring hushållning Öka 72% inom 60 sek Ny mätmetod : Förlarm ska erhållas inom 1 min. antalet 91% inom 90 sek 44 sek (median) k Andel förlarm Öka antalet Uppgift saknas 51% K Målsättning Föregående Måluppfyllelse Senaste mätning Förändring mätning Uppgift saknas Mätning ej utförd. K Kommentar: Uppgifter om antal rapporterade tillbud har ej kunnat erhållas. Riktade utbildningsinsatser för personal i grundskolan i Örebro kommun påbörjades höstterminen

7 Nerikes Brandkårs insatsområde Inom insatsområdet finns 27 brandstationer med minst 89 personer i beredskap. I och med att även frivillig personal finns att tillgå förfogar organisationen över 130 personer dygnet runt. Dessutom kan extrahjälp fås av kommuner som gränsar till Nerikes Brandkår. Grundstyrka (5 man) hel/deltidspersonal Bemannade för rökdykning Heltid Örebro två grundstyrkor Byrsta en grundstyrka Deltid (en grundstyrka +1 man) Lindesberg Deltid (en grundstyrka) Askersund Byrsta Fellingsbro Fjugesta Frövi Guldsmedshyttan Laxå Nora Förstastyrka (3-4 man) deltidsanställda Med begränsad uppgift Garphyttan 4 man Vintrosa 4 man Odensbacken 4 man Pålsboda 4 man Finnerödja 3 man Vretstorp 3 man Hjortkvarn 3 man Förstastyrka räddningsvärn Med begränsad uppgift utan beredskap Gammal yrkessymbol Nerikes Brandkårs varumärke består av fågel Fenix som varit brandmännens skyddshelgon, samt yrkessymboler i form av strålrör och yxa. Den åttauddiga stjärnan är internationell för brand- och polispersonal i olika länder och stod från början för; Kunskap, Lojalitet, Mod, Omtanke, Skicklighet, Takt, Uppmärksamhet, och Uthållighet. Under 2010 har ledningsgruppen vid Nerikes Brandkår, tillsammans med den heltidsanställda utryckningspersonalen arbetat fram nya värdeord för verksamheten; Ansvar, Engagemang, Ordning, Respekt, Kvalitet, Omtanke, Trygghet, Handling och Kvalitet. 6

8 Revision Direktion Organisationen Brandchef Per-Ove Staberyd Administrativ service Elisabeth Östlund Olycksförebyggande verksamhet Ulf Smedberg Räddningsverksamhet Anders Larsson Norra distriktet Södra distriktet Teknik & underhåll Utbildning & insats Ulf Smedberg Mattias Heimdahl Magnus Bern Anna Henningsson Externutbildning Personal Michael Nilsson Anders Larsson Antal tjänster totalt 443 Utryckningsstyrkor heltid 88 Örebro 52 Byrsta 28 Inre befäl 8 Övrig dagtidspersonal 32 Räddning 13 Olycksförebyggande 12 Administration 7 Utryckningsstyrkor deltid 215 Askersund 15 Byrsta 15 Fellingsbro 15 Finnerödja 9 Fjugesta 15 Frövi 20 Garphyttan 12 Guldsmedshyttan 15 Hjortkvarn 9 Laxå 15 Lindesberg 15 Nora 15 Odensbacken 12 Pålsboda 12 Vintrosa 12 Vretstorp 9 Räddningsvärn 108 Glanshammar 12 Hasselfors 12 Hammar 10 Mariedamm 10 Nyhyttan 10 Olshammar 10 Ramsberg 12 Rockhammar 10 Vedevåg 10 Vinön 12 Revisionen Ordförande Jan Rohlén (c) Vice ordförande Anders Johansson (s) Ledamöter Gunilla Carlsson (s) Solweig Clefjord (fp) Björn Hagberg (opol) Gösta Persson (s) Lars Billström (s) Arild Wanche (kd) Örebro Kumla Lindesberg Askersund Nora Lekeberg Hallsberg Laxå Direktionen Ordförande Lars Elamson (m) Vice ordförande Susanne Stenlund (s) Ledamöter Marie Brodin (fp) Leif Landén (s) Björn Eriksson (s) Gerhard Olsson (c) Thomas Doxryd (s) Torbjörn Karlsson (s) Monica Andersson (s) Jonas Kleber (c) Ersättare Magnus Lagergren (kd) Ingegerd Oberg (s) Michael Horvath (mp) Katrin Tensmyr (fp) Lennart Pettersson (m) Lennart M Pettersson (s) Richard Nygren (m) Benny Holgerson (m) Solveig Oscarsson (s) Göran Karlsson (s) Örebro Laxå Örebro Örebro Kumla Lekeberg Hallsberg Askersund Nora Lindesberg Örebro Örebro Örebro Kumla Hallsberg Lekeberg Laxå Askersund Nora Lindesberg 7

9 Räddningsverksamheten Räddningsavdelningen ansvarar för all utryckningsverksamhet inom Nerikes Brandkår och samordnar Personalhantering, Utbildning och Insats samt Teknik och Underhåll. Antal utryckningar per station Heltidsstation Byrsta Örebro Summa Måluppfyllelse I linje med Nerikes Brandkårs övergripande målformuleringar och räddningsverksamhetens strategiska mål har följande arbete genomförts under året: För att underlätta att beslut fattas så långt ut i organisationen som möjligt har lokala instruktörer utbildas på flera stationer. Arbetsgrupper bildas med brandpersonal i varje enskilt större projekt. Antalet kvinnliga brandmän har ökat på deltid men tyvärr inte inom heltidsstyrkan. Tyvärr kan vi konstatera att övningsnärvaron bland våra deltidsanställda inte når upp till målet 80 % närvaro. Vi verkar för att bostadsbränderna ska minska genom att vi i ökad omfattning informerar och utbildar medborgare om förebyggande åtgärder för bostadsbränder. Antalet förlarm inom 1 minut och antalet ordinarie larm inom 2 minuter ligger fortsatt på en väldigt bra nivå. Andelen restvärdesräddning och vägsaneringsarbete har ökat under året. Antalet tunga fordon fortsätter att minska inom Nerikes brandkår genom de nyinvesteringar som görs och som ofta ersätter mer än ett fordon. Deltidsstation 1+4 Askersund Fjugesta Byrsta deltid * * * Laxå Lindesberg Nora Frövi Fellingsbro Guldsmedshyttan Summa Deltidsstation 1+3 Odensbacken Vintrosa Garphyttan Pålsboda Summa Deltidsstation 1+2 Finnerödja Vretstorp Hjortkvarn Summa Räddningsvärn Glanshammar Hammar Hasselfors Mariedamm Olshammar Vinön Nyhyttan Ramsberg Rockhammar Vedevåg Summa Totalt *Från och med september 2005 har inte Byrsta deltid några egna förstalarm utan rycker ut som förstärknings- eller beredskapsstyrka då larm dras på brandstationen i Byrsta. 8

10 Personal Inom Nerikes Brandkår finns det ständigt 88 brandpersonal i jour och beredskap. För att upprätthålla den beredskapen har Nerikes Brandkår totalt 418 utryckningstjänster fördelade på 95 heltid, 215 deltid och 108 frivillig värnpersonal. Personalenheten ansvarar för all personalplanering och rekrytering inom utryckningsverksamheten. Detta innebär ansvar för företagshälsovård, rehabilitering, samverkan, arbetsmiljö och skydd, kontakten med hyresvärdar för brandstationer och uppvaktning av personal. Ansvaret för det övergripande arbetsmiljöarbetet åligger vice brandchef. Den löpande personalplaneringen görs av kårcheferna deltid och stationscheferna heltid tillsammans med lagansvariga styrkeledare. Bemanning 1 vice brandchef 3 stationschefer 25 kårchefer Samtliga arbetsledare Adjungerade: 1 personalsekreterare 1 löneadministratör Nya medarbetare När Nora och Lindesbergs kommuner blev medlemmar i Nerikes Brandkår följde också åtta nya medarbetare med in i den nya organisationen. Osäkerheten var stor om hur vi skulle organisera oss och hur resurserna skulle fördelas. Vi kan konstatera att mycket har gått bra men att det återstår en hel del för att vi ska ta tillvara varje enskild medarbetares kompetens på bästa sätt. Övertid Vi arbetar aktivt med att minska övertiden inom Nerikes Brandkår. Nya riktlinjer för extra arbete har arbetats fram under året och träder i kraft Kompetensutbildningar Under året har 21 deltidspersonal genomgått preparandutbildning för nyanställda. Tio har genomgått Räddningsinsats och fem har gått Räddningsledare A för heltid och deltid. Värdegrundsarbete Under året har all skiftlagspersonal genomgått en utbildningsdag i värdegrundsarbete och medverkat vid revidering av Ledningsdeklarationen. Skyddsombudsutbildning Under hösten hölls en utbildning för skyddsombud inom Nerikes Brandkår. Syftet med utbildningen var att repetera arbetsmiljölagstiftningen samt dela erfarenheter från inträffade tillbud. Alkoblås Under året har två alkoblåsmätare installerats på brandstationen i Örebro. Varje medarbetare ska nu blåsa godkänt resultat för att få gå på sitt arbetspass. Framtid En mycket viktig och stor utmaning inom personalområdet är att öka mångfalden inom Nerikes Brandkår. Vi tror att ökad mångfald är en framgångsfaktor för att utvecklas i framtiden. Vi behöver fler kvinnor och fler personer med en erfarenhet av andra kulturer och språk. Vi behöver arbeta aktivt med attityder och förbereda organisationen för att underlätta rekryteringen. Vi behöver bli mer aktiva i personalplaneringen för att minska kostnaderna för övertid och för att bli effektivare med arbeten inom Nerikes Brandkår. Ett stort problem är rekryteringen av såväl heltids- som deltidspersonal. Det är för få elever som söker till utbildningen Skydd mot olyckor och det är svårt att rekrytera deltidsanställda på hemmaplan. Vi behöver troligtvis samarbeta i ännu större regioner i framtiden om kompetent personal. Anders Larsson Vice brandchef 9

11 Utbildning och insats Tillsammans med samverkande myndigheter och enskilda skapar vi rutiner så att människor som vistas inom Nerikes Brandkårs utryckningsområde och som drabbas av olyckshändelse får så snabb och kvalificerad hjälp som möjligt. Ansvara för att olyckor utreds och erfarenheter tas till vara. Ansvara för att Nerikes Brandkårs utryckningspersonal erhåller nödvändig utbildning. Ansvara för övningsanläggningar. Ansvara för planering och bemanning av Inre befälsfunktionen inom Nerikes Brandkår. Bemanning 1 Brandingenjör 1 Brandinspektör 3 Brandinspektörer i blandtjänst 1.25 Brandmän Lindesberg Utbildning Avdelningen har under året välkomnat två medarbetare från våra nya medlemskommuner. Arbetet med instruktörer inom olika kategorier från både hel- och deltid har fallit väl ut, och kommer att fortgå under nästkommande år. Vi har glädjande nog anställt ett flertal deltidsbrandmän vilket innebär att det har genomförts fyra preparandkurser under Det har även gjorts en satsning på värnpersonalen då en ny utbildning har tagits fram som all nyanställd värnpersonal fortsättningsvis ska genomgå. Systemet för övningsuppföljning har utvecklats under året och ska köras igång skarpt I och med det kan vi på ett bättre sätt följa upp närvaron vid övning och utbildning. Insats 2010 ökade antalet räddningsinsatser betydligt. Under året har räddningsinsatser utförts i våra åtta kommuner, jämfört med genomsnittet under en tioårsperiod som ligger på insatser. Största ökningen på hela 36 % står trafikolyckorna för. Fler vägar med separata körfält har dock bidragit till att antalet skadade och omkomna i trafikolyckorna hålls nere trots att antalet olyckor ökat. Våra nya stationer från Nora och Lindesbergs kommuner har under året införlivats i samma utalarmeringsrutiner som övriga Nerikes brandkår. Det innebär förlarm och medlyssning när samtalet kommer in till SOS Alarm och att två eller flera stationer larmas utan fördröjning så snart en större händelse inträffar. Framtiden I framtiden måste vi anpassa oss till en flexiblare utryckningsorganistion där styrkeuppbyggnaden sker först ute på skadeplatsen. Vi har även mindre och snabbare enheter som ska samordnas och ledas på ett effektivt sätt. Det kommer att ställas stora krav på en fungerande kommunikation och ett aktivt strategiskt tänkande. Den utryckande organisationen behöver förberedas för inträde i Rakel Samordning av resurser blir nyckelord i framtiden. Anna Henningsson Samordnare 10

12 Teknik och underhåll Inom teknikavdelningen planeras och genomförs merparten av alla investeringar inom Nerikes Brandkår. Vi sköter underhåll av förbundets drygt 100 fordon och all service med materiel och felavhjälpning till alla stationer. Kommunikation telefoni, radio och utalarmering hanteras här liksom försäkringsfrågor och all inkoppling av automatiska brandlarm. Bemanning 1 Brandingenjör 1 Brandinspektör 1 Mekaniker (80 %) 1 Vaktmästare 2 Styrkeledare i Lindesberg (1,5 tjänst) 6 Brandmän i blandtjänst (3 tjänster) Året som gått Förbundet växte vid årsskiftet och det tillkom ytterligare nio brandstationer, ett trettiotal fordon och ett antal medarbetare. Under året har arbetet till stor del omorganiserats för att bättre svara upp mot önskemål och krav på service och underhåll. Mycket återstår att göra innan detta är i hamn, men vi är ändå en bit på väg. Ett webbaserat ärendehanteringssystem har sjösatts under 2010 för att underlätta hanteringen av alla serviceärenden och om möjligt minska våra transporter i framtiden. Fordon Under 2010 har fordonssidan köpt in: Två nya släckbilar FIP-bil till Laxå (leverans i början av 2011) Pickup (leverans i början av 2011) De nya släckbilarna ersatte utryckningsfordon från 1979 och Inköp av en ny pickup är ett led i att ersätta stora fordon (på stationer med både släckbil och tankbil) med mindre fordon. Räddningsmaterial Räddningsmaterialet har under året kompletterats runt om i organisationen. Materiel för trafikolyckor lyftkuddar, stöttor, hydraulverktyg har köpts in. Samtliga stationer förses efter hand med Hansabräda och överlevnadsdräkter för att på ett säkert och effektivt sätt kunna genomföra ytvattenlivräddning. Ytterligare två IR-kameror har köpts in till förbundet. Kommunikation Två reläbasstationer i den norra delen av länet har införlivats i Nerikes Brandkårs system, och systemen för utalarmering har sytts ihop för att möjliggöra enklare, snabbare och säkrare utalarmering. Stationsradio på Lindesbergs samtliga stationer har bytts ut för att höja säkerheten på reservalarmering. Automatlarm På automatlarmssidan hanteras alla nytillkommande anläggningar, och vi försöker dessutom komma ikapp med den operativa planeringen (insatskort) för de ca 700 befintliga larmanläggningarna. Under hösten har en halvtidstjänst inom området varit vakant, vilket gör att en hel del arbete återstår. Försäkringar Under året har en ny olycksfallsförsäkring tecknats för all personal i räddningsvärn vid arbeten som inte är en räddningsinsats. Nya fordons- och egendomsförsäkringar har upphandlats under året, och tyvärr har vi av olika anledningar (bl.a. älgkollision och brandskador) haft nytta av försäkringarna. Att ersätta fordon har orsakat oss mycket arbete men ändå gått att lösa relativt bra då vi är en stor organisation. Framtiden Arbetet med flera stora upphandlingar är redan i full gång nya andningsskydd till hela förbundet, ny båt för räddningsverksamhet på Hjälmaren, nytt höjdfordon (leverans 2012), förstudie kring utbyte av slangtvätt och en ny släckbil är de stora investeringarna för den närmsta framtiden. I övrigt avser vi att fortsätta utveckla planeringen av rutinmässig verksamhet service, besiktningar, internkontroll och vardaglig materieldistribution för att så långt det är möjligt ha en god framförhållning och så lite transporter som möjligt. Andra projekt handlar om att byta dragkula och draghandskar på alla våra fordon för att komma ifrån den gamla standarden med 60 mm kula. Sedan hoppas vi på förstärkning på personalsidan, inga vakanser inom blandtjänsterna och att vi på ett bättre sätt än idag kan få hjälp av den kompetens som finns bland skiftgående heltidspersonal. Fortsatt arbete med radiosamband och utalarmering behövs. Dessutom kommer införandet av Rakel kortsiktigt att kräva en stor arbetsinsats från oss. Magnus Bern Samordnare 11

13 Olycksförebyggande verksamhet Olycksförebyggande avdelningen arbetar i samverkan med andra förvaltningar, myndigheter och organisationer för att genom tillsyn, information och utbildning förebygga risker i samhället. Myndighetsutövning I takt med samhällets utveckling förebygger vi nya risker i samhället. Detta sker bl.a. genom tillsyn, brandteknisk information, tillståndsgivning för brandfarliga varor, stöd till ägarkommunerna samt stöd och rådgivning till den enskilde. Dessutom svarar avdelningen för frågor angående sotning. Bemanning Vice brandchef 3 brandingenjörer 8 brandinspektörer (varav fyra i kontinuerlig blandtjänst som till ca 50 % tillhör avdelningen) ska vara medvetna om riskerna och hur de ska skydda sig i händelse av olycka. Verksamheters hantering av brandfarliga varor ska ske på så sätt att riskerna för olyckor, med avseende på människa, miljö och egendom, förebyggs och begränsas. Bebyggelsemiljön ska utformas med hänsyn till behovet av skydd mot uppkomst och spridning av brand samt mot trafikolyckor och andra olyckshändelser. Uppföljning av planerade aktiviteter 2010 Utföra 600 tillsyner 603 tillsyner har utförts, varav 569 som normaltillsyn. Strategiska mål Öka medborgarnas kunskaper om risker för olyckor samt hur man förebygger dessa. Den enskilde ska kunna ta sitt ansvar i enlighet med lagen om skydd mot olyckor. Utveckla den olycksförebyggande verksamheten utifrån erfarenheter från olycksförloppsutredningar, brandorsaksutredningar etc. Förbränningsanordningar och rökkanaler för eldning av fasta bränslen ska vara fria från beläggningar som kan orsaka brand samt vara fria från brandtekniska brister som kan orsaka brandspridning. Hanteringen av farliga ämnen vid riskfyllda verksamheter ska ske säkert. Människor som dagligen vistas i närheten av riskfyllda verksamheter Skriftlig redogörelse Genomföra tre tillsyner på anläggn. bedömda som farlig verksamhet. Medverka i samhällsplaneringen avseende 80 ärenden. Vara byggnadsnämnderna behjälpliga med 70 byggnadsärenden. Behandla 100 tillståndsansökningar enligt LBE** Utföra tolv brandorsaksutredningar åt MSB enligt avtal. Olycksförloppsutredningar samt spridningsintyg till polisen. Sotning egen anläggning. * Lag om skydd mot olyckor ** Lag om brandfarlig och explosiv vara 107 skriftliga redogörelser har lämnats in. Ingen tillsyn har skett utifrån LSO* 2 kap planärenden har handlagts. 115 byggnadsärenden har handlagts. 116 tillståndsansökningar har handlagts - end. ett fåtal explosivärenden. 18 utredningar har utförts åt MSB. 49 utredningar har utförts. 20 personer har beviljats tillstånd att själv sota sin anläggning/eldstad. 12

14 Året som gått I samband med att Nerikes Brandkår utökades med kommunerna Nora och Lindesberg ökades även bemanningen med en brandingenjör och en brandinspektör. Vi har sedan sammanslagningen lagt mycket tid och resurser på att få ihop system och rutiner med syfte att bedriva det förebyggande arbetet på samma sätt, och med samma kvalité, inom hela Nerikes Brandkår. Det har under året fattats riksdagsbeslut om en ny lag gällande brandfarliga och explosiva varor. Lagen gäller från och med 1 september 2010 och innebär att Nerikes brandkår numer handlägger tillstånd inom explosivvaruområdet, vilket tidigare sköttes av Polismyndigheten. Tillsyn behövs Under 2010 har 603 tillsynsbesök genomförts. Vid ca 20 % av dessa besök påträffades inga brister i brandskyddet. Resultatet visar att tillsyn alltjämt behövs och att vi gör tillsyn i enlighet med lagens intention att vara behovsanpassad. Årets fokusområde för tillsynsverksamheten har varit medlemskommunernas skolor. Under 2010 gjordes ca 75 tillsyner och endast fem var utan anmärkning. De fyra mest förekommande anmärkningarna är: Utrymningsvägar är inte fria från brännbart material (37 anm). Det finns ingen dokumentation som visar att utbildningsplanen för brandskydd följs (35 anm.). Lokaler som används för tillfällig förläggning är inte anpassade för detta (35 anm). Ritning eller beskrivning av brandskyddet för att kunna planera systematiskt brandskyddsarbete saknas (32 anm). Anmärkningsvärt är att tolv skolor inte åtgärdat brister som uppmärksammats vid tidigare tillsyner. Fler förelägganden Under hösten tjuvstartade vi med nästa års fokusområde som är olika boendeformer, t.ex. vårdboenden och gruppboenden. Tillsynen av dessa objekt medför att vi kommer att skriva fler förelägganden än tidigare för att tillsynen ska vara rättssäker och för att det föranleder stora kostnader för ägaren/nyttjanderättshavaren. Sotning Sotning och brandskyddskontroll i förbundets kommuner har under året i stort följt planeringen. Inom Nerikes Brandkårs område finns ca sotnings- och brandskyddspliktiga objekt. Brandskador och eldstadsrelaterade olyckor har under året främst berört lokaleldstäder av typ braskaminer och spisar. Orsakerna har ofta varit brukande- och handhavandefel. Information om risker med eldning och erfarenheter från eldstadsrelaterade skador har skett vid flera tillfällen under året. Utbildning för egensotare har skett under ledning av Brandskyddsföreningen Örebro län. För närvarande har 260 sin sotning. Ett bra samarbete I handlingsprogrammet för Nerikes Brandkår står att samarbetet mellan Nerikes Brandkår och den enskilda kommunen ska driva det olycksförebyggande arbetet framåt och upptäcka frågor/problem som annars aldrig skul- 13

15 le ha aktualiserats. Ett bra samarbete präglas av god kommunikation och detta skapas bäst genom kontinuerliga träffar i arbetsgrupper. Nerikes Brandkår är idag aktiv inom många olika grupper i syfte att förebygga olyckor i t.ex. RH-grupper, byggnadsnämnder, olycksförebyggande råd, katastrofledning, säkerhetshandläggare, förvaltningssamråd och POSOM. Framtiden Fredagen den 1 oktober 2010 redovisade MSB regeringsuppdraget att ta fram en nationell strategi för att stärka brandskyddet genom stöd till enskilda. Brandskyddet i Sverige ska få en egen nollvision. Visionen är att ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av bränder i Sverige. För att människor inte ska omkomma eller skadas allvarligt genom brand har kunskaper och beteende hos den enskilde stor betydelse. Den enskildes förmåga är dels beroende av kunskaper om att förebygga brand, dels att agera rätt om något ändå händer. För att jobba mot visionens mål måste satsningar göras inom framförallt tre olika områden; kunskap och kommunikation, tekniska lösningar och genom lokal samverkan. Hembesök En viktig del är att arbeta med uppsökande verksamhet. Erfarenheter visar att satsningar på t.ex. hembesök har en mycket positiv effekt för ökad brandsäkerhet i hemmen. Traditionellt har Nerikes Brandkårs olycksförebyggande arbete riktat sig till företag och organisationer - väldigt små resurser har lagts på att träffa den enskilde medborgaren i dennes hemmiljö. Ser vi till statistik brinner bostäder per år och det är i bostaden man omkommer. Nerikes Brandkår måste därför synas i våra bostadsområden och ge information. Antalet personer som omkommer i bränder i Sverige ligger konstant på ca 100 per år. Anlagda bränder Anlagd brand är i dagens läge ett stort samhällsproblem. Totalt anläggs över bränder i Sverige årligen, och hälften av dessa är verk av barn och ungdomar under 18 år. Hälften av alla skolbränder är anlagda, d. v. s. nästan dubbelt så många som för bränder totalt. Det sker idag ungefär en anlagd skolbrand om dagen i Sverige. Endast skolbränderna uppskattas kosta samhället minst 300 mkr varje år. Skolbränder är dessutom bara en del av hela problemet med anlagda bränder som dessutom omfattar flera anlagda bilbränder eller bostadsbränder per dag. Trots problemets omfattning saknas identifierad gärningsman i 90 % av fallen. Nerikes brandkår ska tillsammans med andra aktörer arbeta för att på olika sätt minska problemen med anlagda bränder. Under hösten 2010 har en arbetsgrupp startats tillsammans med Brandskyddsföreningen Örebro län och Örebro kommun med uppdrag att ta fram åtgärdsförslag till att minska antalet anlagda bränder. Nya lagar och regler Under våren 2011 kommer en ny planoch bygglag (PBL) att träda i kraft. Förändringar i PBL som påverkar Nerikes brandkår kan vara byggnadsnämndens krav på tillsyn över byggprojekten. Vilken roll Nerikes Brandkår kommer att ha i detta får framtiden utvisa, dock är det viktigt att kontrollen av det som byggs måste bli bättre. Hösten 2011 förväntas ett nytt brandkapitel i Boverkets byggregler (BBR) träda ikraft. Stora förändringar har skett inom det byggnadstekniska området, och vissa förändringar kommer även att påverka tillsynsarbetet med hänsyn taget till tolkning av nivån på skäligt brandskydd enligt Lagen om skydd mot olyckor (LSO). Ulf Smedberg Vice brandchef 14

16 Extern verksamhet Genom att erbjuda olika typer av utbildning för allmänhet, skola, offentlig verksamhet, företag, föreningar m. fl. verkar vi för att kunskap sprids i samhället och att skapa ett positivt tänkande kring att förebygga bränder och andra olyckor. Uppdragsutbildningar/information Räddningsgymnasiet Konsulttjänster enligt avtal Sommarläger för barn och ungdomar PRAO-verksamhet Bemanning 2 brandinspektörer 1 brandförman 3 brandmän Personal från utryckningsstyrkan Strategiska mål Öka medborgarnas kunskaper om risken för olyckor samt hur man förebygger dessa. Den enskilde ska kunna ta sitt ansvar i enlighet med lagen om skydd mot olyckor. Barn och ungdomar ska vara medvetna om konsekvenserna av anlagda bränder. Erbjuda en gymnasial fördjupningsutbildning inom områdena räddning, miljö och säkerhet. Året som gått Räddningsgymnasiet är i Örebro ett samarbete mellan Nerikes Brandkår och Risbergska skolan. På stationen i Byrsta sker samarbetet med Alléskolan i Hallsberg där räddningsutbildningen ingår i omvårdnadsprogrammet. Under året har vi utbildat ca 120 elever i tre klasser i Örebro, och ca 60 elever i tre klasser i Byrsta. Åttio grundskoleelever har erbjudits prao hos Nerikes brandkår. Uppdragsutbildningar har genomförts enligt nedan: Kurs med avgift Målgrupp Antal Antal kurser delt. Allmän brandkunskap Företag/org Allmän brandkunskap Vård o omsorg Allmän brandkunskap Skolpersonal Heta arbeten Svetsare, takläggare mfl Ansvarig för brandskyddet Brandskyddsombud Övriga (t.ex HLR, utrymmning, släckning) Totalt Kurs/information Målgrupp Antal Antal utan avgift kurser delt. Anlagd brand * Skolelever år Information** Bostads- och hyresgästförening Studiebesök Örebro Allmänheten Studiebesök Byrsta Allmänheten Totalt *Anlagd brand är ett projekt som syftar till att ge elever i årskurs 6 ökad förståelse kring samhällets problem med anlagda bränder och skadegörelse. Informationen bedrivs av instruktörer från skiftgående personal. **Information till hyresgäst- och bostadsrättsföreningar genomförs för att höja brandskyddsnivån för enskilda i deras boende. Atlas Copco Nerikes Brandkår har under år 2010 tillhandahållit en 25 % tjänst åt Atlas Copco Rock Drills AB, Örebro, med syfte att stötta företaget i dess systematiska brandskyddsarbete. Atlas Copco har ca anställda och bland Nerikes Brandkårs arbetsuppgifter kan nämnas: Regelbundna brandskyddskontroller av div. anläggningar. Utbildningar av personal. Utrymningsplanering och utrymningsövningar. Enklare riskanalyser och riskhantering. Insatsplanering och skadeförebyggande planering. Sakkunnig i brandskyddsfrågor. Under 2010 har en stor utbildningsinsats genomförts där ca 700 anställda har utbildats i handhavande av brandsläckare. Framtiden Näringsdepartementet har på uppdrag av regeringen tagit fram ett förslag på åtgärder för att komma tillrätta med konkurrensproblemen mellan offentlig och privat sektor. Hur det kommer att påverka oss är i nuläget oklart. Räddningsgymnasiet har nu tre grupper i varje årskurs i Örebro samt två grupper i varje årskurs i Byrsta. Detta innebär att vi sammanlagt har drygt 180 elever inom verksamheten. Framtidens arbete i Örebro och Byrsta kommer att vara inriktat på att fortsätta hålla en hög standard på utbildningen. Nerikes brandkår består numera av åtta kommuner sedan Nora och Lindesbergs anslutit, och vi strävar efter att skapa samma utbildningsmöjligheter i hela förbundet. Michael Nilsson Samordnare 15

17 Administrativ service Administrativ service handlägger ärenden rörande förbundets ekonomi, personal, information och kansli. Vi arbetar med post- och diariehantering, telefonväxel samt service vid studiebesök och kurser. Vi säljer motsvarande 0,25 tjänst till Brandskyddsföreningen Örebro län och dess dotterbolag avseende administration, bokföring, fakturering och kursadministration. Avdelningen består av sex personer, en man och fem kvinnor som innehar 5,8 tjänster. Vad har hänt under året? Under året har ett samarbete med Nora kommuns IT-avdelning inletts avseende support och drift, vilket har upplevts positivt. Ett system för elektronisk fakturahantering implementerades under första halvåret. All berörd personal har successivt utbildats i fakturahantering. Anläggningsregistret har gåtts igenom och uppdaterats. Anläggningsregistrets värde motsvarar nu värdet i huvudboken. Finanspolicyn har reviderats och antogs av direktionen under hösten. Investeringar har genomförts och kommer att genomföras i enlighet med denna. Under året har en utvärdering av flextidavtalet genomförts. Det är främst dagtidsanställd personal som berörs av avtalet som infördes hösten Alla berörda fick lämna synpunkter på avtalet, och den övervägande majoriteten är nöjda med flextidavtalet. Under hösten infördes alkoblås - ett system som registrerar alkoholhalten i utandningsluften. Varje dag testas all tjänstgörande heltids- och dagtidspersonal. Personalen har också genomgått utbildning om alkoholvanor. Under hösten 2009 beslutade kommunfullmäktige i samtliga medlemskommuner att utöka kommunalförbundet med de två kommunerna Lindesberg och Nora. Ett omfattande arbete inleddes då för den administrativa enheten med att lösa ett flertal praktiska frågor. Under 2010 har arbetet fortsatt med att registrera de maskiner och inventarier som övertogs vid samgåendet, i anläggningsregistret. Personalen i Nora och Lindesberg har utbildats i rutiner kring ekonomi, lönerapportering och övriga personalfrågor. För att kunna hantera tillskottet på 130 anställda har tjänsterna omfördelats inom administrationen. En löneadministratör anställdes, som också fungerar som stöd i det löpande ekonomiarbetet. Personalsekreteraren sköter personalärenden, men fungerar också som stöd till löneadministratören. Vår informatör arbetar 80 % fr o m En årsplan för mediakontakter gällande förebyggande arbetet har tagits fram i samarbete med olycksförebyggande avdelningen. Planen används nu som stöd vid planering av det externa informationsarbetet och kommer att vara en del av en mer omfattande kommunikationsplan som ska tas fram under Informatören har under 2010 varit mycket engagerad i arbetet med att skapa en s.k operativ webb. Webben fungerar som dokumentarkiv och är ett verktyg för inre befäl, insatsledare och räddningschef i beredskap vid utryckning. Direktionen har haft sex sammanträden under året. Dessutom hölls två ägarmöten under året där samtliga medlemskommuners ordförande i kommunstyrelserna sammanträder. Måluppfyllelse Utvärdera flextidredovisningen som infördes Målet har uppfyllts. Fortsätta arbetet med att dokumentera ekonomisystemet. Målet har uppfyllts. Fortsätta införandet av elektronisk fakturahantering (EFH). Målet har uppfyllts. Utarbeta en plan för mediakontakter gällande olycksförebyggande arbetet inom Nerikes Brandkår. Målet har uppfyllts. Framtiden Uppdatera dokumentationen av ekonomisystemet. IT-avdelningen vid Nora kommun arbetar med att strukturera och migrera vår IT-miljö. Detta kommer att påverka beskrivningen av ekonomisystemet varför det är lämpligt att uppdatera dokumentationen av ekonomisystemet. Utredning om integrering av personalprogram. Kartlägga möjligheterna för elektronisk självregistrering för heltidsanställd utryckningspersonal. Upprätta rutinbeskrivningar för arbetet inom administrativ service. Arbetet genomförs under året. Utveckla intranätet vad gäller information och kommunikation inom förbundet Arbetet påbörjades under senare delen av 2010 och kommer att vidareutvecklas under Elisabeth Östlund Administrativ chef 16

18 Personalen - vår största tillgång Personalkostnaderna uppgår till knappt tre fjärdedelar av förbundets kostnader. Att bedriva räddningstjänst inom förbundet är en mycket personalintensiv uppgift. Den stora tillgången som personalen utgör, med sin samlade kompetens, framgår inte i den ekonomiska redovisningen. Därför är det viktigt att synliggöra den ur olika perspektiv. Under 2010 utökades kommunalförbundet med de två nya medlemskommunerna Nora och Lindesberg. Förbundet har därmed växt med ca 130 personer - en utökning med närmare en tredjedel! Jämförelser mellan åren kan därför vara svåra då en så pass stor förändring skett under Siffror inom parentes avser föregående år. Personalpolitiken Direktionen för Nerikes Brandkår har fastställt ett flertal olika policydokument, bland annat policy för kamratstöd, drogpolicy, policy mot kränkande särbehandling, rehabiliteringspolicy och jämställdhetsplan. Dessa program ska vara levande dokument och kända av alla i organisationen. Antal anställda Inom kommunalförbundet finns 443 (313) tjänster, 120 personer är heltidsanställda och 215 deltidsanställda. Övriga personer ingår i brandvärnen. Den stora ökningen jämfört med föregående år beror uteslutande på att två nya medlemskommuner trädde in i förbundet. Heltidsstyrkor finns på brandstationerna i Örebro och Byrsta. Deltidsanställd brandpersonal finns vid 16 brandstationer. Kravet för dessa är att de bor och arbetar i närheten av sin brandstation. Personalen har beredskap var tredje vecka I förbundet finns dessutom 10 räddningsvärn. Personalen vid värnen får ersättning för sina insatser vid räddningstjänst samt vid övningar. Någon beredskapsskyldighet finns inte. Antal kvinnor Nerikes Brandkår har 13 kvinnor anställda. Av de heltidsanställda kvinnorna arbetar fem inom administrativ service, en inom utryckningstjänsten och en inom utbildning och insats. Övriga sex kvinnor arbetar deltid inom utryckningstjänsten. Personalomsättning Under året anställdes en person på heltid och två personer slutade respektive gick i pension. Personalomsättningen blir då 0,8 (9,2) %. Åldersfördelning utryckningspersonal år år år år 60 år - Åldersfördelningen mellan den heltidsanställda respektive deltidsanställda personalen Heltid Deltid 15 17

19 På våra deltidskårer avslutade 28 personer sin anställning. Personalomsättningen på deltidsstyrkorna uppgick därmed till 7,8 (11,8)%. Riksgenomsnittet brukar ligga på ca 10 %. Genomsnittsåldern Medelåldern för utryckningspersonalen är 43 (41) år för heltidsanställda och 39 (41) år för deltidsanställda. För dagtidspersonalen är medelåldern 47 (48) år. Personalkostnader Av förbundets externa utgifter består drygt 72 % av personalkostnader, d.v.s. lönekostnader, kostnader för pensioner samt personalomkostnader. Kostnaden för löner och arvoden uppgår till (52 330) tkr. Lagstadgade och avtalsenliga avgifter samt pensioner uppgår till (19 289) tkr. Verksamheten gynnades av sänkta kostnader för avtalsförsäkringarna på ca 250 tkr under Kostnaden för övertid och extrapass har ökat de senaste åren och uppgår till (1 707) tkr. Relaterat till antal anställda minskade ändå kostnaden 2010 jämfört med Förra året berodde övertiden främst på intern utbildningsverksamhet medan årets övertid dels orsakats av sjukdom och dels av att behörig personal täckt upp för personal som är i utbildning för att nå behörighet. Regleringen kring övertid har tydligaregjorts och stramats upp under senare delen av Dessutom råder nu ett tak på maximalt 50 timmar i kompbanken för all personal. Personalkostnader exklusive pensioner samt semesterlöneskuldens ökning, fördelat per personalkategori framgår i tabellen nedan. Pensionskostnader Pensionsavtalet KAP-KL gäller från och med Avtalet innebär att brandmän inom räddningstjänsten, som uppfyller kravet på 30 års anställning med minst 25 år i utryckningstjänst, har rätt att avgå med särskild avtalspension vid 58 års ålder. Personalkostnad, tkr Arvoden politiker/revision Dagtidspersonal Utryckning heltid Utryckning deltid Arvoden värn Summa Pensionskostnader, tkr Avgiftsbestämd ålderspension Avsättning framtida pensionsutbet Återföring tidigare pensionsavsättning pga höjd pensionsålder i pensionsskuldsberäkning Pensionsutbetalningar under året Avgiftsbefrielseförsäkring Löneskatt på ovanstående Summa undersökte förbundet hur hög den faktiska pensionsåldern är, d.v.s. när brandmän med rätt att gå i särskild avtalspension verkligen går i pension. Vid slutet av 2009 låg den åldern på 60,3 år. I de beräkningar som KPA gör användes 59 år. Det var därför befogat att höja beräkningstidpunkten till 60 år. Direktionen beslutade därför att ändra beräkningstidpunkten för pensionsåldern till 60 år från och med Tidigare år har förbundet drabbats av höga kostnadsökningar till följd av att förutsättningarna för pensionsberäkningarna ändrats. I den prognos som låg till grund för budgeten för 2010, var förändringen av pensionsskulden ca 900 tkr lägre än i prognosen vid årsbokslutet. Dessutom tillkom justeringar av pensionsskulden avseende åren 2008 och 2009 på ca 200 tkr. Hänsyn till nya pensionsavsättningar för personalen från Nora och Lindesberg gjordes i budgeten för Jämfört med föregående år har pensionsavsättningen ökat med tkr varav tkr utgör avsättning till framtida pensioner och 817 tkr utgör löneskatt för året. Dessutom har den avgiftsbestämda ålderspensionen för åren 2008 och 2009 justerats med 280 tkr inklusive löneskatt. Många pensionsavgångar Nerikes Brandkår står, liksom övriga offentliga sektorn, inför stora pensionsavgångar de närmaste åren. Inom en femårsperiod har 24 anställda möjlighet att avgå med pension. Av dessa återfinns 21 i utryckningsstyrkan, vilket innebär att 20 % av utryckningsstyrkan kan komma att bytas ut inom de närmaste fem åren. Under det senaste året har fyra personer haft möjlighet att avgå med så kalllad särskild avtalspension och en person har utnyttjat den möjligheten. Det är inte alla som uppfyller kraven att gå med så kallad särskild avtalspension som tar den möjligheten. Detta leder till svårigheter med planering av utbildning och rekrytering, varför vi idag har flera överutbildade. Av de fyra personer som har möjlighet att gå i pension 2010 har alla haft möjlighet att gå tidigare år. 18

20 Semesterlöne- & övertidsskuld Semesterlöneskulden utgörs av kostnaden för innestående semester, okompenserad övertid och lagstadgade arbetsgivaravgifter på detta. Skulden uppgick vid årets slut till (4 408) tkr, en ökning med 501 tkr och utgörs till 83 (80)% av sparade semesterdagar och till 17 (20)% av övertidstimmar. Under året beslutades om ett tak på 50 sparade komptimmar för all personal. I december betalades alla återstående sparade timmar utöver taket ut till respektive anställd. Därför har skulden för komptid minskat. Beräknat per anställd har skulden minskat jämfört med föregående år. Det beror delvis på att skulden till personalen från Nora och Lindesberg betalades ut till av respektive kommun innan inträdet i förbundet. Sjukfrånvaron Arbetsgivaren ersätter de första 14 dagarna av sjukfrånvaron. Dag ett är karensdag, då ingen ersättning utgår. För tiden dagar ersätter arbetsgivaren den anställde med 10 % av lönen. Bruttoarbetstiden uppgår till ca timmar för den heltidsanställda personalen (utryckning och dagtid). Sjukfrånvaron uppgår till 1,3 (1,6)% av bruttoarbetstiden år 2010, vilket motsvarar 1,0 (2,0) dag/dagar per anställd. Andelen sjukfrånvaro över 90 dagar uppgår till 0 (30)% av den totala sjukfrånvaron. Kostnader för inkallning blir ofta följden i samband med korttidssjukskrivningar. Vid längre sjukskrivningar omplaneras personal i möjligaste mån för att undvika inkallning och därmed övertidskostnader. Sjukfrånvaro i dagar/anställd Åldersgrupp < 29 0,5 1, ,9 1,5 > 50 1,7 3,1 Sjukfrånvaro i procent av bruttoarbetstiden Åldersgrupp > 29 0,8 1, ,5 1,5 50 < 1,4 1,8 Personalen är försäkrad Samtlig hel- och deltidspersonal är försäkrad på Nerikes Brandkår. Genom AFA har vi tecknat en avtalsförsäkring vid arbetsskada (TFA-KL) vilket innebär att ersättning kan lämnas till en anställd både under en akut sjuktid samt om en arbetsskada ger bestående invaliditet. Avtalsförsäkringen (AGS-KL) gäller när en anställd blir sjuk och har rätt till sjukpenning. Försäkringen kompletterar ersättningen från försäkringskassan och utbetalas från och med sjukdagarna Ytterligare en försäkring som Nerikes Brandkår har tecknat gäller en tjänstegupplivförsäkring (TGL-KL). Det är en trygghetsförsäkring som betalas till den anställdes familj om en anställd skulle avlida i förtid. För brandvärnen har vi från sommaren 2010 tecknat en olycksfallsförsäkring som träder i kraft när det statliga personskadeskyddet inte gäller. Det kan exempelvis röra sig om uppdrag som restvärdesarbete och bevakningsuppdrag. Anpassning & rehabilitering Som arbetsgivare ansvarar vi enligt arbetsmiljölagstiftningen för att genomföra anpassning och rehabilitering inom vår verksamhet. Ju längre en anställd är borta från arbetslivet desto svårare är det att komma tillbaka. Därför fångas längre sjukskrivningar upp i ett tidigt skede för att så snabbt som möjligt komma igång med rehabiliteringsarbetet. Det kan till exempel handla om successiv återgång till arbetet genom deltidssjukskrivning eller anpassning av arbetstider. Det kan också handla om att anpassa arbetsuppgifter tillfälligt eller för en längre tid. Rehabilitering på Nerikes Brandkår omfattar även psykosocial ohälsa som nödvändigtvis inte är kopplad till en sjukskrivningsperiod. Anpassningsoch rehabiliteringskostnaderna omfattar lön och andra kostnader som kan uppkomma på grund av ohälsa eller övertalighet hos personalen. Rehabiliteringskostnaden är för året 29 (9) tkr. Företagshälsovård Nerikes Brandkår har under året anlitat Capio Läkargruppen och Räddningshälsan AB för förbundets företagshälsovård. Dessutom finns ett hängavtal med Capio Läkargruppen som möjliggör att ge den anställde snabbare behandling än inom den offentliga sjukvården. På detta sätt kan sjukfrånvarotiden förkortas och den anställde kommer snabbare i tjänst. Kostnaden för hälsokontroll och arbets- EKG uppgick under året till 757 (636) tkr eller 0,8 (0,9) % av lönekostnaden. Investering i personalvård Företagshälsovård Övrig sjukvård/ läkemedel Rehabilitering och anpassningskostn Friskvård 9 24 Personalsociala aktiviteter Summa Kostn./anställd (kr) Kompetensutveckling Av heltidspersonalen har två personer genomgått utbildningen räddningsledare A och ingen räddningsledare B. Tre deltidsanställda har genomgått utbildningen räddningsledare A. Investering i kompetensutveckling Kursavg. och logi Reseersättningar Traktamenten Summa Kostn./anställd (kr)