Framtidens personresor 2009

Transkript

1 Den andra utlysningen i programmet Framtidens personresor ett forskningsprogram inom kollektivtrafikområdet

2 2 1. Inbjudan Banverket, VINNOVA och Vägverket inbjuder härmed aktörer från företag, universitet, högskolor, forskningsinstitut eller annan forskningsutförande organisation att inkomma med ansökan om finansiering av projekt inom 2009-års utlysning i programmet Framtidens personresor. Föreliggande program är ett samarbete mellan Banverket, VINNOVA och Vägverket för forskning, demonstration och utvecklingsarbete inom kollektivtrafiksområdet. Programmet omfattar i sin helhet minst 50 miljoner kronor. Detta är den andra utlysningen och programmet beräknas pågå till och med Framtidens personresor hanterar kollektivtrafik i vid mening. Banverket, VINNOVA och Vägverket har ett gemensamt ansvar och intresse att stödja forskning och utveckling inom kollektivtrafikområdet. Banverkets särskilda sektoransvar inom järnvägsområdet innebär bland annat att Banverket ska initiera, planera och stödja tillämpad samhällsmotiverad forskning inom området. VINNOVAs mål är att bidra till en hållbar tillväxt i Sverige genom finansiering av behovsmotiverad forskning och utveckling av effektiva innovationssystem. Vägverkets forskningsansvar motiverar stöd för att förnya och effektivisera olika verksamheter genom ny kunskap och forskning samt att verka för att denna kunskap också omsätts i nya och förbättrade tjänster. I anslutning till utlysningen har effektmål utarbetats, dessa är både kortsiktiga och långsiktiga, med syfte att beskriva vad som ska åstadkommas och hur projekten som finansieras bidrar till programmets övergripande målsättning. Dessa mål utvärderas kontinuerligt. Det övergripande syftet med utlysningen är att öka kollektivtrafikens andel av transportarbetet. För utlysningen finns avsatt en budget på ca 25 miljoner kronor. Sista dag att lämna in ansökan är 3 april Observera att ansökningarna ska vara inne senast kl denna dag. Information om utlysningen samt förutsättningar och villkor för deltagandet framgår av följande utlysningstext. Denna text finns även på utlysningens webbsida på På denna sida finns också aktuella uppgifter om tider samt länk till den elektroniska ansökningsfunktionen. OBS: Banverket, VINNOVA och Vägverket förbehåller sig rätten att när som helst under utlysningsperioden och utan särskild information justera denna utlysningstext. Inga ändringar kommer dock att göras efter 2 mars. Samtliga potentiella sökande rekommenderas därför att hämta den aktuella versionen av utlysningstexten på utlysningens webbsida. Borlänge och Stockholm januari 2009 Nils Edström Cecilia Palm Emma Gretzer Banverket Vägverket VINNOVA

3 3 2. Utlysningens syfte Det övergripande syftet med utlysningen är att öka kollektivtrafikens andel av transportarbetet. Delsyften med utlysningen är att ta fram ny kunskap, nya system, ny teknik och nya produkter samt underlag för regler och organisatoriska förändringar som ger attraktivare och effektivare kollektivtrafik och bättre utnyttjande av transportsystemet. Ytterligare ett delsyfte är att öka nyttiggörandet av kvalitetssäkrad kunskap inom kollektivtrafiksystemet. 3. Bakgrund och motiv Genom en bättre kollektivtrafik kan påfrestningarna på miljön minskas och klimateffekterna bromsas. Att resa med kollektivtrafik är det säkraste sättet att ta sig till jobb, skola och fritidsaktiviteter. En väl fungerande kollektivtrafik är också viktig för att skapa tillgänglighet till arbete, skola, service, vård med mera. Kollektivtrafiken kan leda till att arbetsmarknadsregioner vidgas och därmed till regional tillväxt och ökad välfärd. En ökad andel kollektivtrafik bidrar därmed till att flertalet av de transportpolitiska målen lättare kan uppnås. Samtidigt står kollektivtrafiken inför en rad utmaningar och möjligheter de kommande åren. På landsbygden är kollektivtrafiken exempelvis ofta eftersatt och kostnaderna för att driva trafiken är höga. Samtidigt finns en stor potential att öka kollektivtrafikens andel av transportarbetet, främst i storstäder och i starka stråk mellan större städer. Högre oljepriser, förändringar gällande utsläppskrav och större miljöhänsyn kan dessutom få stora konsekvenser i form av fler kollektivtrafikresenärer och därmed kapacitetsbrist i kollektivtrafiken. Till detta kan läggas att resenärernas krav på punktlighet, tillförlitlighet och komfort har också ökat. Kollektivtrafiken måste därutöver tillfredsställa behov hos allt större resenärsgrupper av äldre och funktionshindrade. Med bakgrund i ovanstående finns det starka politiska önskemål om att kollektivtrafikens andel av resandet ska öka. Hösten 2006 fick därför Vägverket och Banverket tillsammans i uppdrag av regeringen att gemensamt ta fram en nationell handlingsplan för kollektivtrafikens långsiktiga utveckling i Sverige KOLL Framåt. En slutrapport 1 lämnades till departementet i december 2007 som innehöll konkreta åtgärdsförslag som skulle förbättra för kollektivtrafikresenärer och för att öka kollektivtrafikandelen av persontransporterna. För att få till stånd den önskvärda utvecklingen behövs bland annat forsknings- och utvecklingsinsatser och ett mer effektivt utnyttjande av forskningsresultat. Trafikhuvudmän, operatörer och andra ansvariga organ har dock små egna resurser och behöver därför stöd från forskare och konsulter för att utveckla verksamheten. I flera studier har framförts att kunskapsproduktionen inte fullt ut utnyttjas av branschaktörerna. Det finns därför ett stort behov av att aktivt föra in resultat från forsknings- och utvecklingsprojekt i planeringen och utförandet av kollektivtrafik. På motsvarande sätt är det viktigt att föra in branschaktörernas frågeställningar i forskningsmiljöerna. Programmet Framtidens personresor utgör en gemensam satsning av Banverket, VINNOVA och Vägverket. Myndigheterna har identifierat flera olika positiva aspekter med denna typ av 1 KOLL Framåt. Huvudrapport (Vägverket, 2008:33).

4 4 samverkan. Genom en gemensam satsning möjliggörs framförallt strategiska satsningar inom kollektivtrafikområdet. En gemensam satsning ger också större effektivitet gällande finansiering av kollektivtrafikforskning, ökade möjligheter att ta till vara resultaten, ökade möjligheter att sprida resultaten samt bättre samordning mellan olika projekt inom programmet. Myndigheterna har också en förhoppning om att kunna relatera nya projekt inom programmet till redan pågående forskning inom området. Programmet är ett resultat av ställningstaganden i den samlande strategin för FUD till stöd för utveckling av ett hållbart och effektivt transportsystem som VINNOVA, i samverkan med andra forskningsfinansiärer, under våren 2004 utarbetade på Näringsdepartementets uppdrag. 2 Även i den transportpolitiska propositionen Moderna transporter för framtiden 3 betonas behovet av att Banverket, VINNOVA och Vägverket samverkar i ett gemensamt forskningsprogram inom kollektivtrafikområdet. Behovet av ett gemensamt program framfördes också i Kollektivtrafikkommitténs slutbetänkande Kollektivtrafik med människan i centrum 4. Programmet vänder sig till företag, universitet, högskolor och forskningsinstitut. Projekten inom programmet kan vara av olika karaktär; såväl forskningsprojekt på högsta vetenskapliga nivå som verksamhetsnära utvecklingsprojekt och demonstrationsprojekt. De sistnämnda typen av projekt kan utföras av exempelvis trafikhuvudmän, kommuner, operatörer eller andra företag. En förutsättning för samtliga projekt är att de genomförs i nära samarbete mellan branschaktörer och forskningsutförare. Branschaktörerna bör exempelvis vara med under hela projekttiden, från formulering av frågeställningen till implementering av resultaten. Kunskapsutbyte kommer därmed att ske inom varje enskilt projekt. Därutöver kommer kunskapsutbyte att stimuleras inom ramen för olika typer av programaktiviteter. Medel inom programmet kommer också att kunna utnyttjas för att stimulera andra former av kunskapsutbyte och spridning till avnämarna, i form av exempelvis seminarier, workshops och populärvetenskapliga artiklar. Av särskild vikt i utlysningen är också olika typer av insatser för att öka personrörligheten mellan akademin och övriga branschaktörer. 4. Utlysningens inriktning I föreliggande utlysning prioriteras forsknings- och utvecklingsprojekt som på olika sätt stimulerar utbyte mellan forskningsmiljöer och verksamheter inriktade mot kollektivtrafikens praktiska hantering. I utlysningen prioriteras också forskningsprojekt relaterade till behovsmotiverad- och tvärvetenskaplig forskning på hög vetenskaplig nivå. Utlysningen omfattar följande områden: Ökat kunskapsflöde, kompetensuppbyggnad och implementering Kollektivtrafikens samhälleliga förutsättningar och roll Resenärernas krav och behov Trafiksystem, fordon och bebyggelse Strategiska forskningsfrågor för nya avancerade kollektivtrafiksystem Organisation, finansiering och styrning 2 Nationell strategi för transportrelaterad FUD (VINNOVA ). Se också Ett lyft för forskning och innovation (proposition 2008/09:50) och Framtidens resor och transporter infrastruktur för hållbar tillväxt (proposition 2008/09:35). 3 Moderna transporter för framtiden (proposition 2005/06:106). 4 Kollektivtrafik med människan i centrum (SOU 2003:67).

5 5 Ökat kunskapsflöde, kompetensuppbyggnad och implementering I bland annat Kollektivtrafikkommitténs 5 arbete konstaterades att kunskap och erfarenheter som genererats via statliga FoU-medel inom transportområdet inte i önskvärd omfattning resulterar i beslut och praktiska åtgärder. Flera studier 6 har också visat att kunskaper som genererats av FoU endast i begränsad utsträckning får generell spridning i kollektivtrafikbranschen. Kollektivtrafikbranschen kännetecknas också av dålig lönsamhet och slimmade organisationer med små möjligheter att ta till sig ny kunskap. Till problembilden hör också att anställda inom kollektivtrafikbranschen har en förhållandevis låg formell utbildningsnivå. Insatser inom ramen för föreliggande utlysning ska ge kraft åt processer där inblandade aktörer samverkar och utvecklar arbetssätt för kunskapsutbyte och implementering. Det är också angeläget att få till stånd en bättre samverkan mellan forskare och branschaktörer som kan leda till kompetensutveckling inom branschen. På motsvarande sätt är det av stor vikt att forskningsmiljöer inom området öppnas upp för att i högre utsträckning än i dag inriktas mot branschens behov. Av särskild vikt i föreliggande utlysning är därför olika typer av initiativ och utvecklingsprojekt för att stimulera kunskapsspridning och kompetensuppbyggnad, exempelvis genom olika former av utbyten och samarbeten mellan olika aktörer inom kollektivtrafiksystemet. Andra typer av insatser kan vara handböcker eller kunskapssammanställningar. Denna typ av aktiviteter kan också användas för att hitta metoder för att sprida befintliga nationella och internationella kunskaper till olika branschaktörer samt medverka till att resultaten implementeras. Till området hör också forsknings- och utvecklingsprojekt som på olika sätt belyser och tar till vara kunskaper från de anställda inom kollektivtrafiken. Här behövs exempelvis systematiserande metoder utvecklas för att ta tillvara förarnas, och annan frontpersonals, upplevelser och praktiska erfarenheter. Frågor om framtida rekrytering, arbetsmiljö och personalens påverkansmöjligheter behöver också belysas ytterligare. En annan aspekt av personalfrågorna rör personalens säkerhet i relation till vikten av välfungerande kollektivtrafik med god tillgänglighet och exempelvis möjligheten att köpa biljetter. För att belysa denna konflikt, mellan trygghet för personalen och kundens behov av service, kan en jämförelse med andra branscher vara intressant. Kollektivtrafikens samhälleliga förutsättningar och roll Området syftar till att belysa hur kollektivtrafiken påverkas av samhällsförändringar, till exempel gällande demografi, befolkningsomflyttningar och drivmedelspriser. Centrala frågeställningar inom området rör hur denna typ av samhällsförändringar påverkar kollektivtrafikens förutsättningar och utformning. Mer kunskap behövs också om mobilitet i städer, mellan städer och på landsbygden. Hur skiljer sig dessa mobilitetsmönster åt? Var krävs innovativa insatser för att öka kollektivtrafikens marknadsandel? Andra viktiga frågeställningar inom området berör kollektivtrafiken som ett medel att uppnå ett antal samhällsmål. Frågeställningar som behöver belysas ytterligare handlar exempelvis om kollektivtrafikens möjligheter att bidra till regionförstoring och regional tillväxt. En angränsade fråga handlar om transportsystemets betydelse för regional utveckling kopplat till 5 Kollektivtrafik med människan i centrum (SOU 2003:67). 6 Se till exempel underlag till Kollektivtrafik kommittén (SOU 2003:67), Kunskapsproduktion för svensk kollektivtrafik, Per Echeverri, Centrum för tjänsteforskning, Karlstad universitet.

6 6 turistnäringen och de resor och resmönster som turismen genererar. Det är också angeläget att utveckla metoder för att bättre kunna beskriva kollektivtrafikens samhällsnytta. Detta är intressant bland annat med tanke på att kollektivtrafiken konkurrerar om samma resurser som exempelvis vårdsektorn. Angränsande frågeställning rör hur man minskar subventionsgraden för vissa typer av trafik för att inte i onödan konkurrera med vårdresurser. En annan aspekt som bör studeras närmare och problematiseras är konsekvenser av kollektivtrafiken för folkhälsa och välbefinnande. Resenärernas krav och behov Delområdet syftar till att ta fram mer kunskap om resenärernas krav och behov. Mer detaljerad kunskap behövs om vilka behov och krav resenären har på det nuvarande transportsystemet. Detta kan belysas utifrån vardagliga aktivitetsmönster hos olika grupper av resenärer. Mer kunskap behövs också om vilka krav människor kommer att ställa på framtidens transportsystem beroende på vilka aktiviteter de företar samt de behov, i relation till dessa aktiviteter, som framtida resenärer kommer att uttrycka. Relaterat till den framtida utvecklingen är sambandet mellan olika kvalitetsförbättringar i kollektivtrafiken och ett förändrat resbeteende. Nytt kunnande om preferensskillnader mellan exempelvis barn, ungdomar och äldre, kvinnor och män, hushåll med olika sammansättning samt stads- och landsbygdsbor är efterfrågade. När det gäller äldres användning av kollektivtrafiken behövs ytterligare studier av hur långt anpassningen av trafiksystemet har nått samt hur dessa anpassningar har fungerat. Andra frågeställningar handlar om resenärernas krav på trivsel och trygghet i kollektivtrafiksystemet samt att belysa sambandet mellan resenärernas inflytande och lyhördheten från utförarna. Trafiksystem, fordon och bebyggelse Inom detta område ryms frågeställningar gällande transportsystemet i sin helhet, men också frågor kring fordon och planeringshjäplmedel samt i relation till bebyggelse. När det gäller trafiksystemet finns ett antal frågor som behöver utredas vidare. I stora och mellanstora städer finns störst potential att öka kollektivtrafikresandet och det behövs mer kunskap om de mest effektiva insatserna för en överflyttning från bil till kollektivtrafik. Exempelvis är bussarnas framkomlighet avgörande för kollektivtrafikens möjligheter att konkurrera med bilen. Det finns ett behov av att visa, genom exempelvis demonstrationsförsök, vilka effekter man kan uppnå med långt driven prioritering av busstrafiken samt vilka effekterna blir för övrig trafik. Å andra sidan är det också viktigt att utveckla nya typer av trafiklösningar på landsbygden, exempelvis gällande samutnyttjande av alla resurser. Många av resenärernas klagomål gäller kollektivtrafikens pålitlighet och tidhållning. För att åstadkomma förbättringar krävs studier inriktade mot såväl tekniska metoder som organisatoriska förändringar. Även när det gäller fordonens utformning behövs utvecklingsinsatser till exempel avseende tillgänglighet, säkerhet, trygghet och miljö. Hit hör också frågor om komfort och service relaterat till fordon, hållplatser och terminaler. Dessutom finns ett utvecklingsbehov när det gäller olika typer av planeringshjälpmedel som kan användas av trafikhuvudmän och operatörer. Om man jämför olika bebyggelsetyper kan man se att de ger väldigt olika förutsättningar för kollektivtrafiken. Det är därför viktigt att kollektivtrafikens förutsättningar kommer in i diskussionen tidigt i planeringsprocessen. För att åstadkomma detta behövs olika typer av

7 7 initiativ och utvecklingsprojekt. Det är också centralt att identifiera vilka framgångsfaktorerna är för att uppnå samverkan mellan trafikplanering och samhällsbyggnad? Hur kan samverka och vilka organisatoriska lösningar finns? Andra aktuella frågeställningar rör hela-resanperspektivet. Frågor kring samverkan mellan olika transportsystem, vilket kan exemplifieras genom stationernas utformning, är också intressant att utreda vidare. Strategiska forskningsfrågor för nya avancerade kollektivtrafiksystem Intresset för nya typer av innovativa transportsystem har ökat på lokal och regional nivå. Det finns därför ett behov av att ytterligare belysa och analysera möjligheterna att införa och finansiera sådana system Den sammanfattande utgångspunkten för detta delområde är hur vi tar oss från dagens kollektivtrafiksystem till morgondagens. Exempel på forskningsfrågor inom området är vad som krävs för att genomföra ett teknikskifte. Finns det till exempel något att lära av introduktionen av andra tekniska system så som datorer och mobiltelefoner? Här kan det också vara intressant att överföra teorier inom forskningsfältet människa-teknik och applicera på nya transportsystem så som spårtaxisystemet. Andra frågor gäller vilka tekniska krav man bör ställa på ett framtida system? Mer kunskap behövs också om vilka organisatoriska, lagmässiga och andra hinder finns och som bör lösas innan ett eventuellt införande av nya kollektivtrafiksystem. Vilka möjligheter och hinder som finns för införande av nya avancerade kollektivtrafiksystem såsom exempelvis spårtaxi? Vilka befintliga system ska de nya avancerade kollektivtrafiksystem ersätta? Ska de ersätta buss och spårvägstrafik och hur stor är risken för att de ersätter gång- och cykeltrafiken istället för privatbilstrafik? Hur skall samverkan ske med annan kollektivtrafik så som tunnelbana, lokal och regional järnvägstrafik samt med långväga kollektivtrafik? Hur kan meranvändning ske för gods- och varudistribution? Det är också viktigt att relatera nya transportsystem till såväl befintliga som nya stadsmiljöer. I vilka miljöer lämpar sig spårtaxi och andra nya avancerade kollektivtrafiksystem bäst? Hur ska man gestalta ett nytt system för att klara krav i befintliga stadskärnor och andra känsliga miljöer? Mer kunskap behövs också om hur nya avancerade transportsystem bör fungerar för olika resenärsgrupper. I detta sammanhang finns också ett behov av att analysera vilka föreställningar till ny teknik,och beredskap att nyttja ny teknik, olika grupper har. Mer kunskap behövs om olika former av finansieringslösningar för riskabla projekt. I detta sammanhang är det intressant att se hur andra länder arbetar med dessa frågor. Hur ska investeringar finansieras och hur klarar trafikhuvudmännen driften? Vilka möjligheter finns för att få en lyckosam implementering? Vilka faktorer är avgörande för framgång? Även om inte beslut fattats om införande av spårtaxi eller andra avancerade system kan det vara av intresse att följa diskussionerna om dessa system, både vad som förs fram som positiva och negativa sidor och vem som för fram dessa, liksom vad som inte förs fram. Organisation, finansiering och styrning Kollektivtrafikens organisation har varit i fokus vid upprepade tillfällen de senaste åren. Diskussionen har omfattat dels olika aktörers roller och ansvar, dels den formella

8 8 organisationen med aktiebolag som den dominerande bolagsformen för trafikhuvudmännen. Till exempel har bussoperatörernas bristande möjligheter och svaga incitament till utveckling av olika tjänster uppmärksammats. Ett annat aktuellt utvecklingsområde gäller formerna för den övergripande politiska styrningen av kollektivtrafiken på regional nivå. I detta sammanhang bör också ansvarsfördelningen mellan lokal, regional respektive interregional nivå uppmärksammas. De funktionella regionerna växer vilket ställer högre krav på kollektivtrafiken. Det finns därför behov av att skapa organisationer som täcker större områden, detta gäller särskilt organiseringen av den regionala tågtrafiken. Inom delområdet ryms också frågeställningar kring samverkan, samspel och kollektivtrafikens framtida organisation, exempelvis gränsdragningen mellan huvudman och operatör, gällande exempelvis trafikplaneringen och marknadsföring. Frågor kring kontrakt och upphandling är också av intresse, exempelvis vad som krävs för att utforma rätt typer av incitament för operatörerna. Andra angelägna frågeställningar rör alternativa finansieringsmodeller av kollektivtrafiken. I järnvägsutredningen 7 föreslås större inslag av konkurrens på järnväg. Inom ramen för föreliggande utlysning är det tänkbart med projekt om vad motsvarande utveckling på bussidan skulle kunna innebära. 5. Effektmål Utlysningens effektmål anger vad Banverket, VINNOVA och Vägverket förväntar sig att beviljade projekt ska bidra till. De framtida utmaningar som väntar inom miljöområdet motiverar att kollektivtrafikens andel av transportarbetet ökar. En ökning av kollektivtrafikens andel av transportarbetet, genom en mer effektiv och kundanpassad kollektivtrafik, kan åstadkommas genom att kunskapsbasen i Sverige stärks inom de delområden som anges i utlysningens inriktning. Dessutom ska resultaten från utlysningen nyttiggöras i både samhälle och industri. För utlysningen innebär det att projektresultaten sprids och att den erhållna kunskapen omsätts i praktisk handling. De projektresultat som utlysningen leder till ska kunna användas av exempelvis politiker, tjänstemän, statliga myndigheter, kommunala och landstingskommunala organ och beställare och utförare av kollektivtrafik. De förändringar, förbättringar och effekter som projektresultaten medför kan sammanfattas som utlysningens effektmål. Effekter av utlysningens insatser ska kunna avläsas på såväl övergripande samhällelig nivå, på en institutionell eller organisatorisk nivå, och på individnivå. Effekter på övergripande samhällelig och strukturell nivå: De insatser som görs inom utlysningen syftar ytterst till att öka kollektivtrafikens andel av transportarbetet. En högre beläggning i det befintliga kollektivtrafiksystemet, och en minskning av biltrafiken, bör på en övergripande samhällelig nivå kunna avläsas i form av miljöeffekter. Ytterligare samhälleliga konsekvenser rör kostnadseffektivitet och bättre utnyttjande av transportsystemet som helhet. Hit hör också effekter rörande mer ändamålsenliga och effektiva transportlösningar. Dessutom bör effekter gällande kollektivtrafik som en mer integrerad del av den övergripande samhällsplaneringen kunna avläsas. 7 Konkurrens på spåret. Betänkande från Järnvägsutredningen 2 (SOU 2008:92).

9 9 Effekter på institutionell eller organisatorisk nivå: På den institutionella nivån bör utlysningens effekter kunna avläsas som effekter i kollektivtrafiksystemet och i form av olika organisatoriska förändringar. Andra effekter kan gälla transportsystemet och dess funktion, nya finansieringsformer som effektiviserar både utvecklingen och utnyttjandet av kollektivtrafiksystemet, nya planeringsverktyg, nya typer av transportsystem med mera. På denna nivå syftar utlysningen också till att uppnå effektiva investeringar i kollektivtrafiken genom utveckling av nya metoder och modeller. Utlysningen ska också leda till kunskapsuppbyggande i strategiska svenska miljöer, såväl industriella/branschbaserade som akademiska. Effekter på individnivå: På individnivå förväntas utlysningen ge effekter rörande bland annat individernas möjlighet att utnyttja transportsystemen, exempelvis genom att transportlösningar utvecklas som gör att tillgängligheten till kollektivtrafik ökar. Projektresultaten bör också leda till fler nöjda resenärer, som bland annat upplever större mått av trivsel och trygghet i kollektivtrafiksystemet. Andra effekter på denna nivå rör kollektivtrafikpersonalens engagemang och möjligheter att påverka kollektivtrafiken. Ett särskilt effektmål för utlysningen är att öka samspelet mellan forskare och företrädare för kollektivtrafikens praktiska genomförande. 6. Krav på projektet och på sökande Följande krav ska vara uppfyllda för att ansökan ska komma ifråga för prövning: Projektet ska ligga i linje med utlysningens inriktning och tydligt bidra till att uppfylla utlysningens effektmål. Projektet ska innehållsmässigt ligga inom något av de områden som beskrivs under avsnitt 4. Sökande ska vara trafikhuvudmän, operatörer, konsulter, universitet, högskolor, forskningsinstitut eller andra. Projektet ska som huvudregel genomföras i aktiv samverkan mellan forskningsutförare och berörda myndigheter/offentliga aktörer och/eller näringslivsaktörer. Projektet ska genomföras under tiden Ett projekt i programmet ska normalt medfinansieras av deltagande näringsliv/samhälle. Skälet är att förstärka projektets resurser och som en markering av projektets relevans och sannolika implementering. Projekt som ligger nära tillämpning bör ha en hög andel medfinansiering från deltagande aktörer medan mer grundläggande strategiska projekt kan finansieras upp till 100% av programmet. Vid projekt helt utan medfinansiering måste dock relevansaspekten beskrivas ingående. Medfinansieringen kan ske med kontanta medel men kan också helt eller delvis bestå av eget arbete eller andra naturainsatser. Eget arbete ska räknas enligt schablon motsvarande 600 kronor per timme. För att stärka projektets relevans och underlätta implementering av resultaten skall en referensgrupp knytas till projektet. 7. Bedömningskriterier Följande kriterier kommer att avgöra beslut om finansiering av projektansökan:

10 10 1. Relevans, dvs hur väl projektet ligger i linje med utlysningens inriktning och bidrar till utlysningens effektmål. 2. Kvalitet, dvs projektets höjd, nyhetsvärde och förmåga att bidra till den tekniskt/vetenskapliga utvecklingen inom utlysningens ämnesområde och inriktning. 3. Genomförbarhet, dvs de sökande personernas (projektteamets) förmåga och trovärdighet vad gäller genomförandet av det tilltänkta projektet. Detta omfattar dels en bedömning av teamets kompetens, dels en bedömning av metodik och angreppssätt, inklusive realismen i projektplan och projektbudget. 4. Exploaterbarhet/nyttiggörande, dvs det sökande konsortiets engagemang, vilja och förmåga att sprida och nyttiggöra det utlovade projektresultatet i samhällelig eller kommersiell nytta. Detta omfattar bl a konsortiets planer och åtaganden för att sprida och nyttiggöra projektresultaten och hur väl projektet är länkat in i de sökande organisationernas interna strategi-, innovations- och utvecklingsprocesser. Kriterierna kommer också att återkomma i uppföljningar, utvärderingar och effektanalyser. Banverket, VINNOVA och Vägverket lägger stor vikt vid att den sökande tydligt redogör för om och i så fall hur projektet förhåller sig till pågående eller planerad verksamhet inom EU:s ramprogram och andra större internationella satsningar. Deltagande i EU-projekt eller annat strukturerat internationellt samarbete är ett mervärde för projektet vid bedömning av ansökan. Inom programmet finns det också möjlighet att ge anslag till projekt som på olika sätt kritiskt ifrågasätter utlysningens utgångspunkter och prioriterade områden. 8. Budget Denna utlysning har en budget på cirka 25 miljoner kronor för perioden Inom denna ram beräknas ca 20 projekt kunna beviljas finansiering. 9. Tidplan Följande tider gäller för utlysningen. Observera att ändringar kan göras. För aktuella uppgifter om tider, se utlysningens webbsida på Sista ansökningsdag: fredagen den 3 april kl Sista datum för beslut om finansiering: tor den 1 juli Tidigaste datum för projektstart: tisdagen den 1 september 10. Bedömningsprocessen Ansökningarna bedöms av ett expertråd. En programstyrelse med representanter från Banverket, VINNOVA och Vägverket fattar sedan beslut om vilka projekt som ska finansieras.

11 11 Projektansökningar med bilagor och av VINNOVA upprättade tilldelningsbeslut med beslutsmotiveringar är som huvudregel allmänna handlingar. Det innebär att allmänheten har rätt att ta del av dessa. Denna rätt ska dock begränsas av reglerna i sekretesslagstiftningen. VINNOVA är skyldig att sekretessbelägga uppgifter i allmänna handlingar om enskildas (enskilda omfattar även juridiska personer) affärs- och driftsförhållanden, uppfinningar eller forskningsresultat om det kan antas att den enskilda lider ekonomisk skada om uppgifterna offentliggörs. * Det är inte möjligt att generellt ange exakt vilka uppgifter som ska sekretessbeläggas. VINNOVA måste pröva förutsättningarna för ett utlämnande av handlingarna i varje enskilt fall. För att underlätta sekretessbedömningen kan sökanden med fördel märka ut de uppgifter som rör affärs- och driftsförhållanden, uppfinningar eller forskningsresultat i de fall som verksamheten skulle ta skada om uppgifterna offentliggörs. Känslig information kan även bifogas i särskilt märkt bilaga. För mer information, se Juridisk information på under Om VINNOVA. 11. Hur man ansöker VINNOVA är värdmyndighet för programmet Framtidens personresor och ansökan görs endast elektroniskt via ansökningstjänsten på VINNOVAs Intressentportal. Denna nås genom utlysningens webbsida på VINNOVAs webbplats under Hur man ansöker. För att kunna lämna in en ansökan måste du först skapa ett användarkonto hos VINNOVA. Med hjälp av detta kan du sedan logga in på ansökningstjänsten. Har du redan ett användarkonto hos VINNOVA kan du använda detta. Sista dag att lämna in ansökan är Observera att ansökningarna ska vara inskickade senast kl denna dag. Efter denna tidpunkt får inga kompletteringar göras av ansökan såvida inte VINNOVA begär in dem. Vid frågor om den elektroniska ansökningsfunktionen, kontakta VINNOVAs IT-support, tel , helpdesk@vinnova.se. IT-supporten är öppen vardagar kl Ansökans innehåll Ansökningstjänsten består av ett antal elektroniska blankettsidor som fylls i av sökanden. Till ansökan ska bifogas en projektbeskrivning och en personalbilaga. Endast dessa bilagor kommer att beaktas vid ansökan. Bilagorna ska vara i pdf-format. Projektbeskrivningen ska vara på max 10 A4-sidor med 12 punkters text. Den ska skrivas på svenska och omfatta följande:

12 12 Huvudrubrik Titel Sammanfattning Projektets relevans Projektets kvalitet Projektets genomförbarhet Projektets exploaterbarhet och nyttiggörande. Riskanalys för projektet Innehåll Projekttitel på svenska och engelska Sammanfattning Beskrivning av det behov som projektet tar sikte på, vilken potential detta motsvarar sett ur ett tillväxt- och innovationsperspektiv (helst kvantifierat), samt vem som har behovet (potentiell avnämare för resultaten), Beskrivning av det resultat som projektet ska leverera och dess koppling till de effektmål som anges under avsnitt 5. Beskrivning av hur projektet förhåller sig till pågående eller planerad verksamhet inom EU:s ramprogram eller andra större internationella satsningar. En kortfattad redogörelse av forskningsfronten inom området, Beskrivning av projektets position relativt state-of-the-art ur ett internationellt perspektiv (dvs unikhet, nyhetsvärde, konkurrensförhållanden etc), Redogörelse för hur effekterna av resultatet ska iakttas i termer av uppföljningsdata eller uppföljningsindikatorer. Angreppssätt, strategi och metodik för projektet, Beskrivning av konsortiet/samarbetspartners och projektets relation och koppling till relaterade aktiviteter/projekt inom de deltagande organisationerna En projektplan som beskriver metodiken, har en tidplan med tydliga delmål samt en budget. I planen ska det tydligt framgå vilka aktörer som deltar och vilka deras roller är, vilka aktiviteter som ska genomföras, vem/vilka som gör dem och omfattningen av dem (tid och kostnader, respektive omfattning och art av naturainsatser). En plan för hur projektresultaten ska nyttiggöras (exploateringsplan inkl kompetenser, partners, tid och kostnader för exploateringen), Beskrivning av riskfaktorer samt en konsekvens- och sannolikhetsbedömning per riskfaktor. I projektbeskrivningen ska genus-, jämställdhets- och mångfaldsaspekter beskrivas vad gäller punkterna relevans, kvalitet, genomförbarhet och exploaterbarhet/nyttiggörande. I den mån aspekterna inte bedöms som relevanta ska detta kommenteras. Personalbilagan ska innehålla relevanta CV för projektledaren och nyckelpersoner i projektteamet. För samtliga deltagare ska anges namn, ålder, kön, titel/funktion samt omfattning av medverkan i projektet. Personalbilagan ska vara på max 5 A4-sidor med 12 punkters text. 13. Kontaktpersoner Ytterligare information om programmet, utlysningen och ansökningar lämnas av:

13 13 Nils Edström, Banverket Tel: e-post: Cecilia Palm, Vägverket Tel: e-post: Emma Gretzer, VINNOVA Tel: e-post: Svar på frågor av administrativ karaktär kan lämnas av: Gun Jönsson Tel: e-post: