Kallelse Sammanträdesdatum

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kallelse Sammanträdesdatum 2015-04-29"

Transkript

1 Kallelse Sammanträdesdatum Plats Hörsal 1, Mimers hus Tid Onsdagen den 29 april kl. 09:00-17:00 Ledamöter Miguel Odhner (S) Ordförande Maria Kjellberg (MP) 1:e vice ordförande Anders Holmensköld (M) 2:e vice ordförande Linda Åshamre (S) Johan Holmberg (S) Glenn Ljunggren (S) Mona Haugland (S) Morgan Persson (UP) Martin Högstedt (UP) Jan Tollesson (FP) Knut Nordin (V) Gun-Marie Daun (KD) Ove Wiktorsson (C) Anna Vedin (M) Sven Niklasson (SD) Ersättare Kerstin Petersson (FP) Niclas Palmqvist (UP) Mats Frisell (S) Ulrika Winblad (S) Linnea Stevander (S) Charlotta Windeman (M) Robert Syrén (M) Monica Haraldsson (M) Miguel Odhner (S) Ordförande Fredrik Skreberg Sekreterare KOMMUNSTYRELSEN ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON vx FAX E-POST HEMSIDA

2 Kallelse Sammanträdesdatum Dagordning Förslag till beslut 1 Upprop 2 Val av justerare Utses 3 Tillkommande och utgående ärenden Fastställs 4 Kommunchefens rapport Magnus Gyllestad informerar kl. 09:10-09:40 - Arbetsmiljö - Presentation av ny HR-chef - Upphandling Antecknas 5 (95/15) 6 (96/15) Utskottsrapporter Utskottsrapporter - Bildningsutskottet kl. 09:40-09:55 - Samhällsbyggnadsutskottet kl. 09:55-10:10 Ärenden som stannar i kommunstyrelsen KS2015/211-4 Kommunernas Kvalitet i Korthet 2014, resultatredovisning Bilaga Föredragande: Håkan Hambeson kl. 10:10-10:25 Antecknas Enligt förvaltningen Antecknas 7 (97/15) KS2013/ Uppdrag - Vad säger Medborgarundersökningen 2014 och vad gör vi åt det Enligt förvaltningen Antecknas Bilaga Föredragande: Håkan Hambeson kl. 10:25-10:40 8 (98/15) KS2014/ Samråd inom vattenförvaltningen Bilaga (Se också länk till handlingar som kommer skickas ut separat) Enligt SU Beslut Omedelbar justering KOMMUNSTYRELSEN

3 Kallelse Sammanträdesdatum Föredragande: Torbjörn Nilsson och Maria Hübinette kl. 10:40-11:00 9 (99/15) KS2015/63-3 Samråd kring förslag till åtgärdsprogram för havsmiljön Bilaga (Använd appen 360 E-meetings för att ta del av samtliga samrådshandlingar) Enligt SU Beslut Omedelbar justering Närvarande: Torbjörn Nilsson och Maria Hübinette kl. 11:00-11:15 10 (100/15) KS2015/681-1 Affärsgruppens struktur, roll och uppdrag Bilaga Enligt PNU Beslut Närvarande: Håkan Karlsson kl. 11:15-11:30 11 (101/15) KS2015/653-1 Inköp av kompetensutveckling för lärare i grundskolan Enligt BU Beslut Bilaga Närvarande: Maria Andersson kl. 11:30-11:45 Ärenden till kommunfullmäktige 12 (102/15) KS2015/666-2 Dotterbolagsbildning i Renova AB Bilaga Enligt förvaltningen Beslut 13 (103/15) KS2015/259-2 Fastställande av reviderad förbundsordning för GR Enligt förvaltningen Beslut Bilaga Lunch kl. 12:00-13:00 14 (104/15) KS2015/617-1 Aktualitetsprövning översiktsplan Bilaga Enligt FoU Beslut 15 (105/15) KS2014/ Uppdrag att utreda olika alternativ till barnomsorg på obekväm arbetstid Enligt BU Antecknas Bilaga 16 (106/15) KS2015/106-4 Exploateringsavtal för Tjuvkil 2:67 Bilaga Enligt SU Beslut KOMMUNSTYRELSEN

4 Kallelse Sammanträdesdatum (107/15) KS2010/ Antagande av Detaljplan för Bostäder vid Tjuvkils huvud, Tjuvkil 2:67 mfl Enligt SU Beslut Bilaga 18 (108/15) KS2013/446-3 Svar på motion om återtagande av stadsrättigheter för Kungälv och Marstrand Enligt PNU Beslut Bilaga 19 (109/15) KS2014/ Svar på motion angående möten på dagtid Bilaga Enligt förvaltningen Beslut 20 (110/15) KS2014/845-3 Svar på motion om en studie- och diskussionsdag om demokratisk människosyn Enligt förvaltningen Beslut Bilaga Ärenden som stannar i kommunstyrelsen 21 (111/15) KS2015/818-1 Förslag om översyn av riktlinjer för flaggning vid kommunala byggnader Enligt PNU Beslut Bilaga 22 (112/15) KS2015/421-1 Verksamhetschef för medicinska och psykologiska elevhälsan Enligt BU Beslut Bilaga 23 (113/15) KS2015/480-2 Svar på Remiss av Betänkande Mer gemensamma tobaksregler (SOU 2015:6) Enligt SoU Beslut Bilaga (Se kallelsen i appen 360 E-meetings för att ta del av hela SOU:n) 24 (114/15) KS2015/485-2 Insatser mot langning av alkohol i Västra Götalands län 2015 Enligt SoU Beslut Bilaga 25 (115/15) KS2015/513-2 Reviderade avfallsföreskrifter Bilaga Enligt SU Beslut 26 (116/15) KS2013/455-5 Svar på revisionsrapport Granskning av servicesektorn Enligt SU Beslut Bilaga KOMMUNSTYRELSEN

5 Kallelse Sammanträdesdatum (117/15) KS2015/734-1 Motioner remitterade från kommunfullmäktige till kommunstyrelsen Beslut Bilaga 28 (118/15) KS2015/3-2 Redovisning av ordförandebeslut Bilaga Antecknas 29 (119/15) Inkomna skrivelser till kommunstyrelsen för perioden 16 mars till 17 april 2015 Antecknas Bilaga 30 (120/15) Anmälan av delegeringsbeslut Bilaga Antecknas KOMMUNSTYRELSEN

6 Tjänsteskrivelse 1(3) Handläggarens namn Håkan Hambeson Kommunernas Kvalitet i Korthet 2014, resultatredovisning (Dnr KS2015/211-4) Sammanfattning Kungälvs kommun medverkar i SKL:s resultatsammanställning Kommunernas Kvalitet i Korthet (KKiK). Undersökningen består av c:a 40 indikatorer inom fem fokusområden; Tillgänglighet, Trygghet, Delaktighet och information, Effektivitet och Kommunen som samhällsutvecklare. Rapporten ger en ögonblicksbild av Kungälvs kommuns kvalitet och service till medborgarna i jämförelse med de drygt 200 medverkande kommunerna i KKiK. Resultatet ger möjlighet till insikter och insatser i både på lednings- och verksamhetsnivå. Det finns förbättringspotential inom samtliga fokusområden. Rapporten ger även en bild av läget i kommunen ur ett medborgarperspektiv. Det ger i sin tur ett underlag för eventuella politiska prioriteringar och satsningar. Bakgrund Kommunens kvalitet i korthet drivs sedan 2007 av Sveriges kommuner och landsting (SKL) och innebär att ett antal indikatorer (mått) samlas in som beskriver kommunens kvalitet och effektivitet. Indikatorerna är indelade i fem fokusområden. Under 2014 har över 200 kommuner arbetat med verktyget. I Sverige liksom i många andra länder har gapet mellan förtroendevalda och medborgarna blivit allt större. Medborgarna har också bristfälliga kunskaper om kommunens ansvar och att prioriteringar av resurser måste göras. En av de största utmaningarna för kommunerna är därför att utveckla dialogen med medborgarna om kommunens kvalitet i servicen. Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) kom till utifrån detta behov för att ge en god bild för medborgare och förtroendevalda av kommunens kvalitet. Kungälvs kommun har deltagit i KKiK sedan Förutom att årligen utveckla, följa upp och rapportera de mått som ingår i KKiK arbetar nätverket av kommuner tillsammans med SKL för att utveckla metoder för analys av nyckeltal och resultat. Frågan om hur resultatet kommuniceras till medborgarna och i organisationen i syfte att ge effekt för styrning och verksamhetsutveckling diskuteras också. Verksamhetens bedömning Resultatet visar att den kvalitet som Kungälvs kommun ger sina medborgare i flertalet av måtten ligger på nivå med eller bättre än medelkommunen. Under rubriken Din kommuns effektivitet visar framförallt måtten som mäter resultat och effektivitet inom sektor skola goda resultat. Även verksamheterna boenden och hemtjänst förutom serviceutbudet i hemtjänst och särskilt boende som får låga resultat i jämförelse med ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST HEMSIDA

7 2(3) medelkommunen. Dessa två mått bör analyseras ytterligare och då även ställas mot måtten som visar att brukarnas nöjdhet i Kungälv är mycket hög både för hemtjänst och boendena.. Under rubriken Tillgänglighet har måttet väntetid för plats på förskolan förbättrats avsevärt jämfört med Däremot har måttet väntetid från ansökan till erbjuden plats på äldreboende försämrats från sämre till sämst. Frågan är redan i fokus för både politik och förvaltning och resultatet stödjer slutsatsen att denna fråga behöver prioriteras. Satsningar på att förbättra det upplevda företagsklimatet pågår. Det är bland annat en följd av det låga resultat Kungälvs kommun har fått i olika näringslivsundersökningar. Resultatet av frågan hur väl möjliggör kommunen för medborgarna att delta i kommunens utveckling visar på att delaktighet och information till medborgaren är ett viktigt utvecklingsområde för Kungälvs kommun. I syfte att skapa större intresse för KKiK och samarbetet i SOLTAK har en jämförelsebroschyr tagits fram tillsammans med det 7 kommunerna i SOLTAK-samarbetet. Måtten är i princip de samma med men sorteringen och presentationen något annorlunda. Resultaten visar bland annat att vi kan finna goda exempel att lära av inom våra förbättringsområden bland våra grannar. Bedömning utifrån kommunfullmäktiges strategiska mål Ett flertal av de mått som redovisas inom KKiK:s fokusområden kan kopplas mot kommunfullmäktiges strategiska mål. Det gäller Attraktivt boende, Minskad segregation, Minskad miljö och klimatpåverkan samt Göra rätt från början satsa på barn och unga. En målbedömning av ett strategiskt mål kräver en samlad bedömning av en mängd faktorer och indikatorer. KKiK-måtten visar hur kommunen ligger till inom några specifika frågor och kan därmed indikerar om vi rör oss mot ett mål eller inte. Att arbeta med mått, indikatorer och målstyrning är inte enkelt. Förutom de resultat som KKiK redovisar ger det en möjlighet för förvaltning och politik att lära och utveckla kunskapen inom målstyrning. Bedömning i relation till barnperspektivet Flera av KKiK-måtten berör skolresultat, men också personaltäthet på förskola samt Andel (%) ungdomar i åldern år som inte återkommit till socialtjänsten inom ett år efter avslut av samtliga utredningar och/eller insatser. Samtliga mått utgår från ett medborgarperspektiv och ska spegla en helhetsbild av kommunens verksamheter. En tänkbar utvecklingsfråga för SKL som driver KKiK är att göra en variant med barnperspektivet som fokusområde. Bedömning i relation till jämställdhetsperspektivet Flera av måtten är lämpliga att redovisa könsuppdelade. Det är en brist att det inte görs och att vi därmed kan jämföra resultaten uppdelat på kvinnor och män. Kungälvs kommun bör påtala detta för SKL. Flera kommuner som deltar i KKiK har samma uppfattning. Teknisk bedömning/genomförandeplan Ständiga förbättringar med utgångspunkt från statistik, mått och fakta pågår kontinuerligt. Juridisk bedömning Ingen direkt påverkan

8 3(3) Ekonomisk bedömning Rätt hanterat frigör förbättringsarbete resurser som användas till annan verksamhet eller öka kvaliteten. Förslag till beslut Informationen antecknas till protokollet Rapporten är en del i underlaget för förbättringsarbete i förvaltningen och vid framtagande av budgetriktlinjer och årsplan 2016 Magnus Gyllestad Sektorchef Patrik Skog Enhetschef Expedieras till: För kännedom till:

9 Hur ligger Kungälv till 2014, i förhållande till drygt 200 andra kommuner? Kommunens Kvalitet I Korthet (KKiK) drivs av Sveriges kommuner och Landsting (SKL) och mäter årligen deltagande kommuners kvalitet ur fem perspektiv. Tillgänglighet Trygghet Delak ghet och informa on Effek vitet Kommunen som samhällsutvecklare Redovisningen ger en årlig översikt av kommunens kvalitet i jämförelse med andra kommuner. Syftet är dels att ge våra medborgare en bild av den service som deras skattepengar används till och därmed möjlighet till dialog om kvaliteten. Resultatet der också ett underlag för verksamhetsutveckling och för våra förtroendevalda att använda i styrning. I denna rapport visas Kungälvs kommuns resultat 2014 och Resultatet jämförs med medelresultatet bland de kommuner som deltar i respektive kvalitetsfråga. Färgmarkeringen visa Kungälvs placering i förhållande till de kommuner som jämförts i frågan Trendpilar visar Kungälvs resultat 2014 i förhållande till 2013 års resultat Bättre än medel Medel och något under medel 20 procent eller mer under medel

10 Kungälvs resultat Medelresultat alla kommuner Din kommuns tillgänglighet Trend Hur många av medborgarna som skickar in en enkel fråga via e post får svar inom två arbetsdagar? [Andel %] Hur stor andel av medborgarna som tar kontakt med kommunen via telefon för att få svar på en enkel fråga får kontakt med en handläggare? [Andel %] Hur många av medborgarna uppfattar att de får ett gott bemötande när de via telefon ställt en enkel fråga till kommunen? [Andel %] Öppettider utöver vardagar 8 17 på bibliotek, simhall och återvinnings station Hur stor del av de som erbjudits plats inom förskoleverksamheten har fått plats på önskat placeringsdatum? [Andel %] Hur lång är väntetiden för dem som inte fått plats för sitt barn inom förskoleverksamheten på önskat placeringsdatum? [Antal dagar] Hur lång är väntetiden i snitt för att få plats på ett äldreboende från ansökan till erbjudande om plats? [Antal dagar] Väntetid försörjningsstöd, dagar Trygghet i din kommun Trend Hur trygga känner sig medborgarna i kommunen? [Index 1 100] Personalkontinuitet hemtjänst, antal olika personal på 14 dagar a Barn/personal i förskola, planerad 5,5 5,4 5,4 5,4 11b Barn/personal i förskola, närvarande 4,2 4,3 4,3 4,4 Kommentarer Andelen som får plats på förskola det datum när de önskar har förbättras avsevärt. Det handlar både om hur vi jobbar med fråga och hur vi räknar Det är glädjande att väntetiden för de som inte får plats på önskat datum har minskat. Att det tar 121 dagar i snitt från ansökan till första erbjudande är inte acceptabelt. Fokus är på att ta fram fler platser men vi behöver se över arbetsprocesser och även hur vi dokumenterar erbjudande om plats i verksamhetssystem. 2

11 Kungälvs resultat Medelresultat alla kommuner Din kommuns effektivitet Trend Vad är kostnaden för ett inskrivet barn i förskolan? [Kronor per barn] Nationella prov åk 6 % godkända elever (alla skolor i kommunen) Nationella prov åk 3 % godkända elever (alla skolor i kommunen) Elever i åk. 9 som är behöriga till ett yrkesprogram, andel % 92,7 93,5 86,4 87,5 19 Elevers syn på skolan och undervisningen i åk 8, andel positiva svar (%) (SKL:s elevundersökning) Hur effektiva är kommunens grundskolor? [Kostnad kr per betygspoäng] Elever boende i kommunen som fullföljer gymnasiet inom 4 år inkl IV, % 76, , Kostnaden för de elever som inte fullföljer gymnasiet (kr per elev) Serviceutbud särskilt boende, totalindex Vad kostar en plats i kommunens särskilda boende? [Kronor/brukare] Hur nöjda är brukarna med sitt särskilda boende? [NKI index 1 100] Omsorgs och serviceutbud hemtjänst, andel av maxpoäng Vad är kostnaden per vårdtagare inom hemtjänsten i kommunen? [Kronor/brukare] Andel brukare som är ganska/mycket nöjda med sin hemtjänst, % (Socialstyrelsen) Vilket serviceutbud finns inom LSS grupp och serviceboende, totalindex Andel ej återaktualiserade ungdomar ett år efter avslutad insats/utredning, % Kommentarer Skola: Bra elevresultat och genomsittliga kostnader. Nedåtgående trendpilar. Äldreboenden: Nöjda brukare, serviceutbudet har bedömts annorlunda än tidgare år. Kostnader bättre än medelkommunen. Hemtjänst: Kommunens serviceutbud är lägre än medelkommunen. Brukarnas nöjdhet ligger på medel men är på en hög nivå. Kostnaderna per brukare är högre än medelkommunen vilket bland annat beror på att antalet brukare i Kungälv har minskat. Totalkostnaden är dock oförändrad. De effektivitetsmått som redovisas i KKiK visar att insatser för att sänka kostnader ger resultat. På vissa kvalitetsmått har Kungälv sämre än medelkommunen enligt KKiK:s kvalitetskriterierier. Här bör arbete med kvalitetnivåer i verksamheterna genomföras för att fastställa rätt kvalitetsnivåer i förhållande till insatta resurser, förväntningar och politiska ambitioner. 3

12 Kungälvs resultat Medelresultat alla kommuner Din kommun som samhällsutvecklare Trend Andelen förvärvsarbetande invånare år, % 84,7 84,5 78,5 78,6 32 Invånare som någon gång under året erhållit ekonomiskt bistånd, andel (%) 2,4 2,5 4, Hur många nya företag har startats per 1000 invånare i kommunen? [Nya företag/1000 inv] 6,5 5,5 4, NKI Företagsklimat enligt SKL:s Insikten Sjukpenningtal, antal dagar 9,1 7,5 9,3 8,5 36 Andel återvunnet material av hushållsavfall % Miljöbilar i kommunorganisationen % Andel ekologiska livsmedel % Nöjd Region Index Helhet (SCB medborgarundersökning index 1 00) Din delaktighet och kommunens information Trend Valdeltagande kommunvalet, % 87,8 83,2 13 Hur god är kommunens webbinformation till medborgarna? [% av maxpoäng] Hur väl möjliggör kommunen för medborgarna att delta i kommunens utveckling? [% av maxpoäng] Nöjd Inflytande Index Helhet (SCB medborgarundersökning index 1 100) Kommentarer Resultatet 2014 jämfört med tidigare år visar att fokus fortsatt bör läggas på tillgänglighet, information, inflytande och delaktighet för medborgaren. Genom att mäta, följa upp och kommunicera medborgarnas upplevelser och uppfattning om den kommunala servicen kan vi indetifiera vilka åtgärder, prioriteringar och förbättringar som behöver göras om vi vill att resultaten ska förbättra. Kontaktcenter, synpunktshantering och tjänstegarantier är aktiviteter som det kommer att arbetas med under Satsningar på att förbättra det upplevda företagsklimatet pågår och har en direkt bäring mot frågor och medborgarnas uppfattning om tillgänglighet, information och delaktighet. 4

13 5

14 6

15 Tjänsteskrivelse 1(3) Handläggarens namn Håkan Hambeson Uppdrag, Vad sa ger Medborgarunderso kningen 2014 och vad go r vi a t det (Dnr KS2013/ ) Sammanfattning Resultatet av Statistiska centralbyråns (SCB) Medborgarundersökningen 2014 har redovisats till kommunstyrelsen under hösten. Förvaltningen fick då uppdraget att redovisa redan pågående åtgärder och uppdrag som har koppling till de förbättringsområdena som SCB har identifierat i medborgarundersökningen. Sammanställda i en rapport redovisas alla de aktiviteter som planeras eller pågår och har bäring på förbättringsområdena. 24 aktiviteter är kopplade till Nöjd-Region-Index, 54 mot nöjd- Medborgar-Index och 19 mot Nöjd-Inflytande-Index. Rapporten visar att det inom samtliga förbättringsområden pågår aktiviteter. De är av olika omfång och karaktär men bedömningen är att de bidrar till en positiv utveckling inom sina respektive områden. Bakgrund Statistiska Centralbyråns (SCB) medborgarundersökning genomfördes i Kungälv under våren Undersökningen grundar sig på ett urval av 1200 medborgare i Kungälvs kommun mellan år fick frågeformuläret och 601 personer svarade (51 %). Undersökningen är en attitydundersökning, det vill säga den visar medborgarens uppfattning om en fråga oavsett om hon eller han vet mycket eller lite om frågan i sak. Medborgarundersökningen består av tre olika delar med varsitt helhetsbetyg: Helhetsbetyget Nöjd-Region-Index (NRI), med frågor om kommunen som en plats att bo och leva på. Helhetsbetyget Nöjd-Medborgar-Index (NMI), med frågor om kommunens olika verksamheter. Helhetsbetyget Nöjd-Inflytande-Index (NII), med frågor om medborgarnas inflytande på kommunala beslut och verksamheter. Förutom indexfrågor har de svarande haft möjlighet att lämna synpunkter i form av frisvar. Kungälvs resultat 2014 ligger i paritet med medelkommunen bland de drygt 100 kommuner som varje år genomförundersökningen. Inom många delområden får kommunen godkänt eller bättre men undersökningen visar på ett flertal förbättringsområden. I flera fall är det samma områden som redan är identifierade och prioriterade i kommunens pågående utvecklingsarbetet. Resultatet redovisades till kommunstyrelsen Följande uppdrag lämnades till förvaltningen: ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST HEMSIDA

16 2(3) Förvaltningen uppdras att senast 28 februari 2015 till kommunstyrelsen redovisa redan pågående fokusområden, åtgärder och uppdrag som har koppling till de identifierade förbättringsområdena i medborgarundersökningen. Redovisningen kompletteras med eventuellt tillkommande insatser och åtgärder som förvaltningen anser för igångsättas. Verksamhetens bedömning De förbättringsområden för Kungälvs kommun som SCB har identifierat är: Nöjd regionindex (NRI) kommunen som en plats att bo och leva på Bostäder Kommersiellt utbud Fritidsmöjligheter Trygghet Kollektivtrafik Nöjd Medborgarindex (NMI) uppfattning om kommunens olika verksamheter Gator och vägar Grundskola Stöd för utsatta personer Miljöarbete Utbyggnad av cykelbanor Vatten och avlopp Renhållning och sophämtning Nöjd inflytandeindex (NII) medborgarnas inflytande på kommunala beslut och verksamheter Påverkan (öka medborgare och brukares möjlighet att påverka verksamheter och politiska beslut samt ökad dialog med politiker och tjänstemän i Kungälvs kommun) Förtroende (öka medborgare och brukares förtroende för politiker, tjänstemän i Kungälvs kommun) Ett formulär har skickats ut till alla sektorer med en lista över ovanstående förbättringsområden och följande frågeställningar: Med utgångspunkt från din sektor/sakområde Vilka aktiviteter pågår, är precis avslutade eller planeras inom följande områden? Är det något av ovanstående områden där ytterligare aktiviteter/satsningar är önskvärda för att förbättra resultatet i medborgarundersökningen? I bilagd rapport är de aktiviteter sammanställda som har rapporterats in som pågående eller planerade och som har bäring på förbättringsområdena. 24 stycken är kopplade till Nöjd- Region-Index, 54 stycken mot nöjd-medborgar-index och 19 stycken Nöjd-Inflytande-Index. Det kan finnas ytterligare några aktiviteter som inte har rapporterats. Rapporten visar att inom samtliga förbättringsområden pågår aktiviteter. De är av olika omfång och karaktär men bedömningen är att de bidrar till en positiv utveckling inom sina respektive områden. På frågan om det är något av områdena där ytterligare aktiviteter/satsningar är önskvärda för att förbättra resultatet i medborgarundersökningen har förvaltningen inte förslagit ytterligare aktiviteter utöver det som redan pågår. En anledning kan vara att tid och resurser redan är i anspråkstagna.

17 3(3) Bedömning utifrån kommunfullmäktiges strategiska mål De strategiska målen är formulerade i medborgarperspektivet. Medborgarundersökningen visar på medborgarnas uppfattning av vad som behöver förbättras i kommunen. Vi ser många kopplingar mellan utvecklingsområdena och kommunfullmäktiges strategiska mål. De aktiviteter som pågår stödjer de strategiska målen. I Kungälv finns arbete åt alla. Attraktivt boende, Minskad segregation, Minskad miljö- och klimatpåverkan samt Investera i barn och unga. Bedömning i relation till barnperspektivet Medborgarundersökningen skickas ut till 1200 personer i Kungälvs kommun mellan år. Förbättringar inom flera av utvecklingsområdena bör troligtvis påverka barns situation positivt så som trygghet, cykelbanor, fritidsmöjligheter. De aktiviteter som pågår har inte analyserats ur barnperspektivet. Bedömning i relation till jämställdhetsperspektivet Resultatet i medborgarundersökningen är, bland annat, uppdelat på kön. Det finns möjligheter till könsuppdelade analyser av resultaten. I det urval av utvecklingsområden som SCB har gjort har inte den uppdelade statistiken används utan den bygger på hela populationens svar. De aktiviteter som pågår har inte analyserats ur ett jämställdhetsperspektiv. Teknisk bedömning/genomförandeplan Genomförandet av redovisade förbättringsåtgärder pågår. Resultat följs upp efter hand. Eventuella effekter kan utläsa i nästa genomförda medborgarundersökning. Juridisk bedömning De områden som Medborgarundersökningen behandlar omfattas av det kommunala uppdraget. Ekonomisk bedömning De redovisade förbättringsaktiviteterna förutsätts vara finansierade inom årsplanen ram. Förslag till beslut Informationen antecknas Effekter och resultat av redovisade aktiviteter följs upp efter hand på lämplig nivå Medborgarundersökningen genomförs nästa gång våren 2016 Magnus Gyllestad Kommunchef Patrik Skog Enhetschef Expedieras till: För kännedom till:

18 Rapport Vad säger medborgarundersökning 2014 i Kungälvs kommun och vad gör vi åt det Bakgrund Statistiska Centralbyråns (SCB) medborgarundersökning har genomförts i Kungälv under våren Ett urval på 1200 medborgare i Kungälvs kommun mellan år fick frågeformuläret och 601 personer svarade (51%). Resultat redovisas som ett betygsindex mellan 0 och 100. Under 40 icke godkänd Mellan godkänt Över 55 nöjd Över 75 mycket nöjd. Undersökningen är en attitydundersökning, det vill säga den visar medborgarens uppfattning om en fråga oavsett om hon eller han vet mycket eller lite om frågan i sak. Undersökningen består av tre olika delar med varsitt helhetsbetyg: Helhetsbetyget Nöjd-Region-Index (NRI), med frågor om kommunen som en plats att bo och leva på. Helhetsbetyget Nöjd-Medborgar-Index (NMI), med frågor om kommunens olika verksamheter. Helhetsbetyget Nöjd-Inflytande-Index (NII), med frågor om medborgarnas inflytande på kommunala beslut och verksamheter. SCB har i sin rapport delat upp resultatet i fyra olika grupper; 1) prioritera, 2) förbättra om möjligt, 3) lägre prioritet och 4) bevara. Faktorer som bör prioriteras förväntas ha stor påverkan på helhetsbetyget. Dessa har fått relativt låga betygsindex och har förhållandevis hög effekt, dvs. stor påverkan på helhetsbetyget. Förutom indexfrågor har de svarande haft möjlighet att lämna synpunkter i form av frisvar. Prioriterade områden Samtliga områden som SCB har identifierat som prioriterade är områden som berör och engagerar många människor. Mycket görs redan för att förbättra dessa områdena och mycket är på gång. För att nå framgång bör det vi jobbar med synliggöras och eventuellt ytterligare insatser läggas in i förvaltningens planering. Utöver det av SCB prioriterade områdena ser vi i frisvaren att cykelbanor och kollektivtrafik är områden där medborgarna önskar mer. Det är områden som kommunen inte råder över helt själv utan vi är beroende av Västtrafik och Trafikverket. Uppdraget Följande uppdrag har givits av kommunstyrelsen. Förvaltningen uppdras att senast 28 februari 2015 till kommunstyrelsen redovisa redan pågående fokusområden, åtgärder och uppdrag som har koppling till de identifierade förbättringsområdena i medborgarundersökningen. Redovisningen kompletteras med eventuellt tillkommande insatser och åtgärder som förvaltningen anser bör igångsättas. Länk till rapporter för medborgarundersökningar i Kungälv: SCB medborgarunderökning på kungalv.se KOMMUNLEDNINGSSEKTORN ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON vx FAX E-POST HEMSIDA

19 AKTIVITET ANSVAR FÖRVÄNTAD EFFEKT Nöjd regionindex (NRI) kommunen som en plats att bo och leva på Resultatet för Kungälv 2014 är NRI 61. Resultatet för 2012 var NRI 60. Förändringen är inte statistiskt säkerställd men trenden är positiv. Medelindex för deltagande kommuner är NRI 60. I SCB:s prioriteringsanalys föreslås Bostäder och Kommersiellt utbud att prioriteras i första hand, därefter kommer Fritidsmöjligheter och Trygghet I frisvaren finns det kommentarer avseende cykelbanor och kollektivtrafik utanför tätort samt till Diseröd och Kärna. Vilka aktiviteter pågår, är precis avslutade eller planeras inom medborgarunersökningens prioriterade områden? (24 st) Bostäder Pågår/Just avslutad : AKTIVITET ANSVAR FÖRVÄNTAD EFFEKT Kongahällatomten Samhällsbyggnad Med omkring 900 bostäder, varierad handel och grönområden är Kongahälla det största nybyggnadsprojektet i Kungälv i modern tid. Hareslätt (Marstrand) Arbete med infrastruktur är igång och inflyttning beräknas starta i mitten av Kvarnkullen Inflyttning beräknas till hösten Kärna Lefstad: Markarbete igång och försäljning av tomter pågår. Planeras: Ansökan Boverket om innovativa ungdomsbostäder Samhällsbyggnad Samhällsbyggnad Samhällsbyggnad UPU och samhällsbyggnad tillsammans med Kungälvsbostäder OBS idestadie 2(11) Det kommer att byggas ca 100 bostäder med olika upplåtelseform ovanför Myren på Koön. Det kommer att byggas hyreslägenheter för personer över 70 år, sk Tryggt boende. Det blir bostäder beroende på om det blir parhus eller villor. Fler bostäder för unga som tas fram på ett kreativt och anpassat sätt för unga. Centrumutveckling Samhällsbyggnad Levande Kungälvs centrum, fler bostäder, Kommersiellt utbud Pågår/Just avslutad: Kongahällatomten Samhällsbyggnad Nytt handelsområde, ny statsdel, ett viktigt symbolprojekt Planeras: Nordisk måltid UPU Förbättrade förutsättningar för livsmedel och restaurangbranchen för utveckling. Målet är att synliggöra Marstrand och Kungälvsområdet som en intressant del för måltidsturismen Centrumutveckling Samhällsbyggnad Levande Kungälvs centrum, fler bostäder, 2

20 AKTIVITET ANSVAR FÖRVÄNTAD EFFEKT 3(11) Fritidsmöjligheter Pågår/Just avslutad: Samverkan mellan golfklubbarna i Kungälvs kommun UPU och samhällsutvecklingsenheten tillsammans med Södra Bohuslän Turism AB Både ett turismfokus och ett ungdomsfokus. Fler ungdomar till utomhusaktiviteter och meningsfull fritidssysselsättning Kungälvs Kubbiad UPU samhällsutveckling Ökad samhörighetskänsla och hälsoinsatser för boende, verksamma och ideella organisationer Kungälvs kicken UPU samhällsutveckling Ökad samhörighetskänsla och hälsoinsatser för boende och verksamma i Kungälvs kommun Ny motionscentral UPU Samhällsbyggnad Ökad folkhälsa Trygghet Pågår/Just avslutad: Handlingsplan samverkansavtal kommun polis arbetas fram till eventuellt nytt avtal Polis/Kommun, UPU Grannsamverkan i flerfamiljshus Polis/UPU/Kungälvbostäder Motverka grovt organiserad UPU, Kunskapscentum mot brottslighet organiserad brottslighet, Göteborg Forma ett strukturerat och metodiskt arbete, för att utifrån en gemensam problembild minska sannolikheten för brott och reducera skadeverkningar inklusive rädsla, för brott. Göra de boenda delaktiga i det trygghetskapande arbetet Skapa ett kommunövergripande nätverk i syfte att motverka gängkriminalitet, organiserad brottslighet och otillåten påverkan Grannstödsbil/trygghetsvärdar Polis/UPU Aktivera civilsamhället i syfte att stärka upplevelsen av trygghet Bättre kriskommunikation Kommunikationsenheten Ökad trygghet Fler kommunikationsplattformar Kommunikationsenheten Vi når fler medborgare Planeras: Trygghetsvandringar Trygga och jämställda stadsmiljöer. Ansökan till Boverket Social översiktsplan (SÖP) Ansökan EU: Smart MR Utveckling av stationssamhället Ytterby med koppling till Kungälv resecentrum. Nya UPU och samhällsbyggnad, tillsammans med polisen UPU och samhällsbyggnad, tillsammans med Kungälvsbostäder. Arbetsgrupp sociala investeringar, UPU, Skola, Socialtjänst UPU, Samhällsbyggnad planeringsenheten Möjliggöra för lokalsamhället att direkt påverka det trygghetskapande arbetet samt att öka möjligheten till delaktighet. Naturliga gångstråk mellan Komarken och Kungälvs centrum, som är rätt belysta och ser till både pojkar och flickors förutsättningar för att känna trygghet. Stadsläkning och minimering av uppfattningen av nuvarande barriär som E6 genom Kungälv utgör. Minska barnfattigdomen Ökad attraktivitet av Ytterby stationssamhälle som en del av Göteborgs arbetsmarknadsregion dels utifrån utvecklade former för medborgardialogen samt kommunikations- 3

21 AKTIVITET ANSVAR FÖRVÄNTAD EFFEKT former för kollektivtrafik och transportlösningar mellan Kungälvs resecentrum och Ytterby station tillsammans med GR. 4(11) möjligheterna mellan Kungälvs resecentrum och Ytterby station. Test av nya kommunikationslösningar som brukare kan ge sin bild av. Kollektivtrafik Pågår/Just avslutad (lägg till fler rader om det behövs): Erbjudande om årskort, HR Alla anställda Västtrafik Fler som utnyttjar kollektivtrafik, Kommunen föregår med gott exempel 4

22 AKTIVITET ANSVAR FÖRVÄNTAD EFFEKT 5(11) Nöjd Medborgarindex (NMI) uppfattning om kommunens olika verksamheter Resultatet för Kungälv 2014 är NMI 52 för helheten. Resultatet för 2012 var NMI 51. Förändringen är inte statistiskt säkerställd men trenden är positiv. Medelindex för deltagande kommuner är NMI 54. Resultatet är inom intervallet och därmed godkänd enligt SCB:s bedömning. I SCB:s prioriteringsanalys föreslås Gator och vägar, grundskolan, stöd för utsatta personer samt miljöarbete att prioriteras i första hand, därefter kommer Renhållning och sophämtning samt vatten och avlopp. I frisvaren finns det många kommentarer avseende cykelbanor. Vilka aktiviteter pågår, är precis avslutade eller planeras inom medborgarunersökningens prioriterade områden? (54 st) Gator och vägar Pågår/Just avslutad: GC-bana längs Långedalsvägen mellan Hareslätt och busshållplats vid Danske sten Ombyggnad av ytor framför nya Stadshuset Ombyggnad av Bäckgatan mellan Karantänsbron och Västra strandgatan TGP TGP TGP En trygg trafikmiljö för gående och cyklister mellan Södra Strandvägen och bostadsområdena Myren och Hareslätt. Västra Tullen är stadens mötesplats och stadens torg Öka tillgängligheten till Stadshuset Ombyggnaden av Bäckgatan innebär att oskyddade trafikanter kommer att kunna röra sig i en trygg och säker miljö samt att hastigheten för biltrafiken kommer att sänkas. Kontakten mellan Kongahälla och Älven ska stärkas Planeras: Breddning av Torsbyvägen TGP Ökad framkommlighet för kollektivtrafiken samt skapa en säkrare trafikmiljö Stänga infarten från Strandgatan till Gustaf Hjerpes torg och ordna torgytan Ombyggnad av korsningar i Rollsbomotet TGP TGP Att ta bort trafiken skapar möjligheter för utökad torgverksamhet och skapar en säkrare trafikmiljö. Syftet med upprustningen av korsningarna i anslutning till Rollsbomotet är att öka dess kapacitet samt öka trafiksäkerheten. Även Rollsbo:s attraktivitet som industriområde ökar med bättre tillgänglighet. Grundskola Pågår/Just avslutad: Projekt PISA-2015, innefattar många aktiviteter såsom: -Kommungemensam matematikscreening -Utveckling av webbaserade läromedel -Utveckling av kollegialt lärande -Externa samarbeten (mathivation) -Utveckling av samrättning/sambedömning Fortsatt arbete med språket i alla ämnen sker på skolorna. Projektet administreras centralt genom en matematikutvecklare. På skolorna Ökad måluppfyllelse i förhållande till de nationella kunskapskraven. Ökad måluppfyllelse i förhållande till de nationella kunskapskraven. 5

23 AKTIVITET ANSVAR FÖRVÄNTAD EFFEKT Arbetet fortsätter med att uppdatera Kungälvsmodellen i matematik, inledningsvis under våren 2015 Dialog med SYV:arna om hur de kan bidra i Centralt och på skolorna 6(11) Ökad målluppfyllelse i förhållande till de nationella kunskapskraven. att utveckla arbetet sker i inledningen av Centralt och ute på skolorna Skapa goda förutsättningar för vidare utbildningsval Fortsatt kontakt med Kungälvs företagare sker under Ute på skolorna Öka elevernas kontakt med omvärld och skapa goda förutsättningar för vidare utbildningsval. Utvärdering av socioekonomisk modell Centralt En mer likvärdig skola Fortsatt diskussion om betyg och betygsanalys kommer att ske i grundskolans rektorsgrupp och specialpedagognätverket under Centralt En likvärdig skola Implementering av riktlinjer frånvaro samt uppföljning genom nytt IT-system Ett arbete med att ta fram nya blanketter för anmälan av kränkande behandling pågår under 2014 och vidare in i Ambitionen är att de ska digitaliseras. Klagomålshantering, sammanställs en gång per år och bidrar till ständigt utvecklingsarbete Vissa rektorer har fått ett riktat uppdrag att implementera likabehandlingsplan och likabehandlingsarbete i verksamheten, vilket kommer att följas upp. Ett arbete pågår tillsammans med EnIT, att ta fram verktyg för att förebygga kränkningar på nätet samt riktlinjer för hur eventuella sådana ska hanteras. Vidare samtal med både rektorer och skolhälsovård om hur tryggheten och känslan av trygghet kan öka på skolorna. Administreras centralt Rapporteras av skolor, övergripande analys görs centralt Centralt Centralt Centralt Centralt och på skolorna Ökad närvaro Trygga elever som trivs i skolan Ständiga förbättringar som vi själva missar. Trygga elever som trivs i skolan Trygga elever som trivs i skolan Trygga elever som trivs i skolan Kompetensutvecklingsplan för grundskolan Centralt och ute på enheterna Bra lärare som ger bättre förutsättningar för ökad måluppfyllelse mot de nationella målen. Sommar och lovskola Centralt Fler elever uppnår kunskapskraven. Utveckling av övergångar och samverkan utifrån framtagna riktlinjer Centralt och mellan skolorna Bra övergångar ger bättre förutsättningar för elevens utveckling och lärande Utveckla det systematiska kvalitetsarbetet Centralt Förbättra arbetssätt och systematisk uppföljning för att kunna utveckla verksamheten mot de nationella målen Förstelärare, rekrytering och organisering av tjänster Centralt och på skolorna Bra förutsättningar för att utveckla verksamheten på skolorna. Planeras: Uppföljning av att alla skolor har en lagenlig elevvårdsgång och tillgång till specialpedagog kommer att ske under Centralt En likvärdig skola 6

24 AKTIVITET ANSVAR FÖRVÄNTAD EFFEKT 7(11) Stöd för utsatta personer Pågår/Just avslutad: Tidiga insatser, barn och unga Planeras: Social översiktsplan (SÖP) Arbetsgrupp sociala investeringar, UPU, Skola, Socialtjänst Arbetsgrupp sociala investeringar, UPU, Skola, Socialtjänst Minska barnfattigdomen Minska barnfattigdomen Nettodebitering för att gynna egna satsningar på solceller och små vindkraftverk Fiskevård i vattendrag Iordningsställande och restaurering av naturområden för att få en ökad tillgänglighet: Koön, Marstrandsön, Kastelle-gården och flera åtgärder i Fontin/Trankärr. Snabbladdare för elbilar På egna ben, årlig aktivitet där skolklasser utmanas att gå och cykla till skolan. Kungälv kommuns Hållbarhetsstipendium Hållbar skola enligt Skolverkets kriterier alternativt Grön Flagg enligt Håll Sverige Rent Biodling alla kommunens 3eklassare erbjuds att få en lektion på plats om detta Miljöarbete Vad tror eller tycker du om kommunens insatser för att kommuninnevånarna ska kunna leva miljövänligt? Pågår/Just avslutad: Ren kust, Interreg VA Samhälls- Lösningar för att åtgärda eller minimera byggnad Kungälvs Energi Samhällsbyggnad Samhällsbyggnad Skola Samhällsbyggnad Kungälv energi Samhälsbyggnad/ Skola Kommunfullmäktige Samhällsbyggnad nedskräpningen av den Bohusländska kusten. Minska energiberoendet genom att gynna satsningar på egna solceller och små vindkraftverk. Från och med årskiftet gäller statlig skattereduktion samt att Kungälv Energi köper in den el som inte nyttjas på den egna fastigheten. Restaurering av vattendrag för att få fler lekande öringar. Detta arbete har gett goda resultat och antalet öringar (öringfiskare) ökar. Öka miljöintresse och att inspirera till eget miljöansvar genom att man får ett ökat intresse för att vistas i och njuta av vår fina natur Öka miljöintresse och att inspirera till eget miljöansvar genom att man får ett ökat intresse för att vistas i och njuta av vår fina natur. Kommunen delfinansierade under 2014 en snabbladdare för elbilar, en av de första i Västsverige, vilket naturligtvis uppmuntrar till anskaffning av sådana fordon. Miljövänliga transporter och hälsa För att uppmuntra till insatser som bidrar till en hållbar utveckling, lokalt eller globalt, ges ett årligt stipendium på kronor för sådana genomförda insatser. Tidigt sprida kunskap om hållbarhet och miljö. Sprida info om biodling och vikten av våra pollinerande insekter. I Bäckparken har ett apiarium anlagts, en bikupa som man kan öppna och se på arbetet, och där finns även infomaterial om bin och pollinering. 7

25 AKTIVITET ANSVAR FÖRVÄNTAD EFFEKT Kungälv och planeten Kommunens Miljönyhetsbrev: Nyckeln (http://www.kungalv.se/nyckeln) Energirådgivning 8(11) Varje termin ordnas 4-5 aktiviteter i form av föreläsningar, klädbytardagar, odlingstips mm. En av aktiviteterna genomförs i samband med den internationella Earth Hour-dagen då klimatproblemen uppmärksammas. Under 2014 deltog personer i dessa aktiviteter. har nu 3200 prenumeranter och antalet ökar för varje månad. Nyckeln har funnits i 14 år och är därmed en av landets äldsta miljötidningar. I Nyckeln ges info om aktuella händelser, goda exempel samt miljötips. Minskad och smartare enegiförbrukning. Energirådgivning erbjuds alla kommuninvånare och mindre företag Planeras Omställning Kungälv, ett lokalt nätverk med personer som vill jobbar för ett samhälle med förnybar energi och låg förbrukning av resurser. Källsortering av matavfallsinsamling införs successivt i hela kommunen under Samhällsbyggnad Samhällsbyggnad Samhällsbyggnad Samhällsbyggnad Samhällsbyggnad Kommunen har deltagit på flera av nätverkets möten och stöttat med info mm. under 2015 planerar nätverket att starta ett stadsodlingsprojekt med gemensamhetsodling i ytterby. Något som ska inspirera andra att odla själv. Matavfallet kommer att rötas till biogas. Utbyggnad av cykelbanor Pågår/Just avslutad GC-vägar på landsbygden, pågående byggnation/ projektering av tre sträckor Hålta-Vävra (1,0 kilometer) byggs just nu och är klar i april Tega-Staby (3,8 kilometer) - vägplanen går för antagande till Trafikverket i maj Solberga-Tunge skola (0,5 kilometer) - vägplanen går för antagande till Trafikverket i maj 2015 Cykla från fästning till fästning Planering av cykelstråk. Överlämnad till KS/SU Skepp o hoj Cykelbanor i Södra Bohuslän Samhälls byggnad och Trafikverket Kultur och samhällsbyggnad Södra Bohuslän Turism Trafiksäkerhet, minskade utsläpp, förbättrad folkhälsa Efter beslut om nytt avtal med Trafikverket hösten 2014 kommer detta arbete att intensifieras och kommunens samtliga tätorter kommer att vara hopbyggda med cykelbanor år Förbättrade förutsättningar för cykelturismen, som också ger effekter för de boende och verksamma inom närområdet av cykelbananan Förbättrade förutsättningar för cykelturismen, som också ger effekter för de boende och verksamma inom närområdet av cykelbananan Planeras (lägg till fler rader om det behövs): Trafikverket driver vägplaner för två sträckor, där planeras gång- och cykelvägar innan 2020: Tjuvkil- Nordösundet (3,0 kilometer) Ekelöv-Kareby (2,5 kilometer Fler planerade cyckelbanor Kareby-Kode (6,3 kilometer) Stället-Ekelöv (4,8 kilometer) Trafikverket Samhällsbyggnad. Trafikverket Trafiksäkerhet, minskade utsläpp, förbättrad folkhälsa Nya avtalet mellan Trafikverket och Kungälvs kommun omfattar byggnationen av fem cykelvägar som ska 8

26 AKTIVITET ANSVAR FÖRVÄNTAD EFFEKT Ekelöv-Risby (2,0 kilometer) Vävra-Tjuvkil (3,8 kilometer) Kärna-TorsbyTofta (3,8 kilometer) Det pågår också en dialog med Niklas Bladhs stiftelse gällande sträckan Kärna Kornhall. En sträcka på ca 7 km vara ca 2 km är byggd och besiktigad. Niklas Bladhs stiftelse stå klara innan år Trafikverket kan påbörja upprättandet av vägplaner för flera sträckor samtidigt, utifall någon sträcka stöter på hinder Trafiksäkerhet, minskade utsläpp, förbättrad folkhälsa 9(11) Vatten och avlopp Pågår/Just avslutad (lägg till fler rader om det behövs): Information med fokus på miljövänlig avloppshantering. Ett ex är VA-enheten Vattendagen vid älven i somras. Kunskapspridning, förbättrad vattenkvalitet Renhållning och sophämtning Pågår/Just avslutad (lägg till fler rader om det behövs): Bytardagar på Munkegärde ÅVC. Renhållningsenheten Containrar för möbler mm som skänks till second-hand-affärer. Löpande miljöinfo i sitt Renhållnings- nyhetsbrev till medborgarna Skräpplockardagarna (Håll Sverige Rent) Strandstädning enheten Skola, Samhällsbyggnad Arbetslivscentrum (ALC) Kommunen sponsrar även Städa Sverige som i sin tur betalar ersättning till idrotts-föreningar som städar en strandremsa. Uppmuntra återanvändning, bla genom återkommande Bytardagar som startades ifjol. Kunskapspridning Ca 4000 elever och lärare städar under en dag sitt närområde på skräp. Självklart med tanke att få ett ökat miljöintresse bland skolbarnen. Renare stränder Många vittnesmål har kommit från de ansvariga ledarna om att de ungdomar som deltar uppskattar arbetet och även att de reagerar kraftigt mot att så mycket skräp hamnar våra stränder. Kusträddardagen i Marstrand Samhällsbyggnad Under 2012 och 2013 anordnade kommunen en städdag dit allmänheten inbjöds. Detta planeras även för Ett 70-tal personer har deltagit på de tidigare städdagarna Planeras (lägg till fler rader om det behövs): Insamling av matavfall och Renhållning kärltömning Återvinningscentralerna rustas upp och anpassas för att möta kundernas behov Renhållning Från och med 1 maj 2015 kommer kommunen påbörja insamling av matavfall. I samband med införandet går kommunen över från säck till kärl. Alla kärl kommer att taggas vilket innebär att samtliga tömningar registreras i kommunens kundhanteringssystem. Detta medför att kommunen kan ge en bättre service vid exempelvis missade tömningar. Tydlig och enhetlig skyltning planeras för samtliga återvinningscentraler. Utöka antalet fraktioner och satsa mer på återanvändning 9

27 AKTIVITET ANSVAR FÖRVÄNTAD EFFEKT 10(11) Nöjd inflytandeindex (NII) medborgarnas inflytande på kommunala beslut och verksamheter Resultatet för Kungälv 2014 är NII 38. Resultatet för 2012 var NII 35. Förändringen är inte statistiskt säkerställd men ändå rätt trend. Medelindex för deltagande kommuner är NII 40. o Resultatet är inte godkänt! Information och kontakt har högre index än förtroende och påverkan. Även bland frisvaren finns det kommentarer med anknytning till NII som att kommunens webbplats måste förbättras, svårigheter att kunna påverka och förslag om medborgardialoger Prioriterade områden är förtroende och påverkan Vilka aktiviteter pågår, är precis avslutade eller planeras inom medborgarunersökningens prioriterade områden? (19 st) Påverkan (öka medborgare och brukares möjlighet att påverka verksamheter och politiska beslut samt ökad dialog med politker och tjänstemän i Kungälvs kommun) Pågår/Just avslutad: Världsklass medborgarlöften Det finns en tydlig skillnad hur förvaltningen bedömer sig själv när vi jämför medborgar-undersökningar och medarbetarundersökningar. Förvaltningen och politiken tycker att de möter upp medborgaren mer än vad medborgaren anser På vilket sätt kan vi förändra bilden av oss själva? Vi tror på löften till medborgaren. Leveratörsträffar Dialog upphandling lokala näringlivet Tillgängliggöra politiska dokument tekniskt och innehållsmässigt Nya hemsidan Facebook Framtagande av styrdokument för medborgardialog (policy och metodhandbok/ tillämpningsanvisningar e.d.) Projektet täcker hela förvaltningen Specifikt arbetar delprojekt Kultur med detta. Projektledare ; Eva Regnell Ekonomi och upphandling Ekonomi och upphandling Enheten för kommunkansli och juridik Kommunikations enheten Kommunikations enheten UPU/KLS Medborgaren och medarbetare har en upplevd känsla av att ha samma bild av vad de menar gällande bemötande och tillgänglighet kvalitet i tjänsten samhällsansvar Kungälvs kommun är tydlig över vad som medborgaren kan förvänta sig löften till medborgaren Uppföljning inför nya avtal för lärande och efter avtal är slutna Skapa kontakter och ökad förståelse för varandras processer Ökad tillgänlighet för medborgaren, med eller utan funktionshinder Ökad dialog Nya målgrupper och ökad tillgänglighet Bättre styrning av dialogen och ökad användning av dialog som en del i processen. Att våga pröva olika metoder för dialog. Ökat förtroende för kommunen och de förtroendevalda. Minskat antal överklaganden Planeras (lägg till fler rader om det behövs): Medborgarlöften, Förvaltningsledning Kvalitetsområden Tydlighet om vad kommunen erbjuder och vad som levereras 10

28 AKTIVITET ANSVAR FÖRVÄNTAD EFFEKT Världsklass Förändra radikalt Vi har funnit att medborgaren kommer in med synpunkter på förslag till förbättring. Vi tar emot förslagen/synpunkterna tackar för dem Egentligen bearbetas inte frågan. Tillit till kommunen sjunker. Information till lokala näringlivet om upphandling. Synliggöra kommunens upphandlings- och inköpsrutiner genom bland annat kommunens webbplats Jämställda och trygga offentliga miljöer Ansökan Boverket Medborgardialogen i projekt Smart MR, Urbana stationsamhället Ytterby Projektet täcker hela förvaltningen, ytters arbetar Kommunledningssektor och Kultur och Samhällsservice Kundcenter med projektet Ekonomi och upphandling UPU och samhällsutvveckling UPU och samhällsbyggnadssektorn 11(11) Medborgaren är med sina synpunkter medskapare av verksamhetsutvecklingen - på riktigt! Vi har kända och utvecklade inflytelsearenor Återkopplingen av synpunkter/förslag från medborgaren är utvecklad, tydlig och ärlig Skapa kontakter och öka kunskapen om offentlig upphandling i allmänhet och kungälvs kommun i synnerhet. Ökar även förtroendet Flickor och pokars uppfattning om vad som är trygghetsskapande i den offentliga miljön. Effekterna kommer att synliggöras i stråket mellan Komarken och Kungälvs centrum Nya metoder och verktyg för en förbättrad dialog med lokalsamhället Twitter Kommunikationsenheten Nya målgrupper, ökad tillgänglighet Inom ramen för projekt Hela Ytterby diskuteras möjligheten att använda olika typer av medborgardialog för att nå fler grupper än traditionellt Plan/ Samhällsbyggnad UPU/KLS Bredare beslutsunderlag som beaktar fler aspekter än de vanliga, tex sociala Om nya demokratiberedningen godkänner inleds en planering av en demokrativeckan i oktober besluten Fler arenor för möten fler personer som möter en politiker. Ökat fokus på demokratifrågor både för medborgare, personal och förtroendevalda. Förtroende (öka medborgare och brukares förtroende för politiker, tjänstemän i Kungälvs kommun) Pågår/Just avslutad (lägg till fler rader om det behövs): Förtydliga information Kommunikationsenheten Förståelse för fattade beslut Förenklade och förbättrade texter på Kommunikationsenheten Ökat förtroende nya hemsidan, Facebook och övrig extern information. Kommunicera via rörlig bild Kommunikations- Få möta, höra och se personerna bakom enheten UPU/KLS Planeras (lägg till fler rader om det behövs): Näringslivset i stads- och UPU/samhällsutvecklingsenheten GR samhällsutvecklingen och BRG Förbättrade förutsättningar för att möta näringslivets behov i samhällsplaneringen.viktigt dels m a a att näringslivet måste våga investera i kommunen för att också medverka till ökad sysselsättning 11

29 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 1 (1) 48/2015 Samråd inom vattenförvaltningen (Dnr KS2014/2139) Vattenmyndigheten i Västerhavets vattendistrikt har upprättat Förslag till förvaltningsplan, Förslag till miljökvalitetsnormer och Förslag till åtgärdsprogram med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning för perioden för Västerhavets vattendistrikt. Samrådsperioden pågår mellan den 1 november 2014 till den 30 april Förvaltningen har utarbetat ett förslag till remissvar. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Samråd inom vattenförvaltningen Remissvar från Kungälvs kommun rörande Förslag till förvaltningsplan (2) Förslag till kommunstyrelsen Remissvar enligt bilaga daterat antas som Kungälvs kommuns yttrande. Expedieras till: För kännedom till: TorBjörn Nilsson. Maria Hübinette, Jenny Andersson SAMHÄLLSBYGGNADSUTSKOTTET Justeras sign

30 Tjänsteskrivelse 1(3) Handläggarens namn TorBjörn Nilsson; Maria Hübinette, Jenny Andersson Samråd inom vattenförvaltningen (Dnr KS2014/2139-6) Sammanfattning Vattenmyndigheten i Västerhavets vattendistrikt har upprättat Förslag till förvaltningsplan, Förslag till miljökvalitetsnormer och Förslag till åtgärdsprogram med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning för perioden för Västerhavets vattendistrikt. Samrådsperioden pågår mellan den 1 november 2014 till den 30 april Förvaltningen har utarbetat ett förslag till remissvar. Bakgrund Vattenförvaltningen sker i sexårscykler och Västerhavets Vattenmyndighet ansvarar för att ta fram förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram för distriktet inför varje ny förvaltningscykel. Alla länder i EU arbetar sedan år 2000 med en gemensam vattenpolitik, som styrs av Ramdirektivet för vatten. Direktivet har införts i svenskt lagstiftning via miljöbalken och vattenförvaltningsförordningen och innebär att det behövs en helhetssyn i arbetet med att bevara och förbättra situationen i sjöar, vattendrag, kust- och grundvatten. En viktig del är att alla berörda, såväl myndigheter, organisationer, företag och privatpersoner, är delaktiga i arbetet. Samrådet ska samla in behov och synpunkter från olika aktörer så beslut kan fattas utifrån ett så brett underlag som möjligt. Detta är andra gången ett sådant samråd genomförs. Liknande dokument togs tidigare fram för perioden Samrådet omfattar: 1. Förvaltningsplan: Innehåller en sammanfattande redogörelse för vattenförhållandena och förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön i distriktet. Planen beskriver också riktningen för kommande arbete i vattendistriktet. Förvaltningsplanen pekar ut dessa tre punkter som de största utmaningarna i Västerhavets vattendistrikt: Fysisk påverkan i våra vattendrag som leder till att fisk och andra vattenlevande organismer inte kan vandra fritt. Två tredjedelar av alla vattendrag i distriktet har problem med fysisk påverkan. ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST HEMSIDA

31 2(3) Miljögifter från gamla och nya industrier samt hushåll, där ett stort problem är den brist på kunskap som fortfarande råder kring både problemets omfattning och effekter för människor och vattenmiljöer. Övergödning i sjöar, vattendrag och kustvatten som leder till igenväxning, algblomningar samt förändrad artsammansättning av växter och djur. Ungefär hälften av ytvattenförekomsterna i distriktet har problem med övergödning på grund av utsläpp från jordbruket, enskilda avlopp, reningsverk och industrin. 2. Förslag till miljökvalitetsnormer: Innehåller tabeller med klassificering av olika vattenförekomster idag och målsättning för Förslag till åtgärdsprogram med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning för perioden för Västerhavets Vattendistrikt. Detta dokument innehåller förslag på åtgärdsplan för att miljökvalitetsnormerna ska kunna följas. Åtgärdsprogrammet riktar sig till statliga myndigheter och till kommuner. I åtgärdsprogrammet beskrivs samhällsekonomiska konsekvenser av åtgärdsprogrammet, som också har en miljökonsekvensbeskrivning. Åtgärdsprogrammet behandlar i huvudsak åtgärder som krävs för att klara de tre utmaningarna som anges i Förvaltningsplanen. Nio åtgärder i förslaget berör kommunerna. Verksamhetens bedömning En kommunal arbetsgrupp med representanter från SHB:s olika berörda enheter har arbetat fram ett förslag till remissvar som framgår i bilaga. Arbetsgruppen har bestått av TorBjörn Nilsson, planenheten, Linda Andreasson, planenheten, Jenny Andersson, miljöenheten och Maria Hübinette, VA-verket. I förslaget rörande remissvar kommenteras uteslutande innehållet i Förslag till åtgärdsprogram, som ju innehåller de slutsatser som dras av beskrivningarna i de övriga dokumenten samt direkt berör kommunens arbetsinsatser. När det gäller det föreslagna åtgärdsprogrammet har Vattenmyndigheten inte någon formell möjlighet att ställa krav på kommuner att genomföra åtgärder. Det förekommer alltså inga sanktioner om kommuner inte uppfyller åtgärdsprogrammet. Däremot skickar Vattenmyndigheten årligen en webenkät där kommuner (och myndigheter) får redovisa hur man jobbat i enlighet med åtgärdsplanen under året. Åtgärderna i detta förslag till åtgärdsprogram delvis likadana som tidigare men åtgärderna har i flera fall omformulerats och är nu mer precisa. Vissa åtgärder har tillkommit. Bedömning utifrån kommunfullmäktiges strategiska mål Området remissen behandlar berör främst kommunens strategiska mål Minska kommunens energiförbrukning, utsläpp till vattenmiljö samt koldioxidutsläpp samt Systematisera och effektivisera kommunens miljöarbete. Arbete i enlighet med remissens intentioner bidrar till minskade utsläpp i vattenmiljö.

32 3(3) Bedömning i relation till barnperspektivet Allt arbete som syftar till minskad miljöpåverkan och en hållbar utveckling berör i högsta grad barnperspektivet. Bedömning i relation till jämställdhetsperspektivet Ärendet berör inte tydligt jämställdhetsperspektivet. Teknisk bedömning/genomförandeplan Ej relevant i detta remissvar. Juridisk bedömning Remissen är kopplad till EU:s vattendirektiv som införts i svensk lagstiftning. I remissvaret kommenteras detta för vissa av åtgärdspunkterna. Ekonomisk bedömning Ej relevant att utveckla mer i detta remissvar. Förslag till kommunstyrelsen Remissvar enligt bilaga daterat antas som Kungälvs kommuns yttrande. Lisa Strandberg-Werlenius Samhällsbyggnadschef Henrik Levin Planeringschef Expedieras till: För kännedom till: TorBjörn Nilsson. Maria Hübinette, Jenny Andersson

33 Remissvar från Kungälvs kommun rörande Förslag till förvaltningsplan, Förslag till miljökvalitetsnormer och Förslag till åtgärdsprogram med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning för perioden för Västerhavets vattendistrikt. Kungälvs remissvar kommenterar i huvudsak de åtgärder som kommunerna föreslås ansvara för samt övriga åtgärdsförslag som kommer att påverka kommunernas arbete. Det finns även med en del kommentarer som rör formuleringar/textinnehåll. Övergripande kommentarer. Kungälvs kommun ser positivt på att man har ändrat formuleringen Inte uppnår eller riskerar att inte uppnå god status till Inte följer, eller riskerar att inte följa miljökvalitetsnormerna för vatten. Det sistnämnda är bättre ur pedagogiskt synvinkel också eftersom det inte kräver en extra förklaring om att god status är det samma som MKN. Det nämns i ÅP att styrmedel som bygger på frivillighet såsom information inte bedöms kunna ge avsedd effekt eftersom de privatekonomiska incitamenten är låga. Kommunernas arbete med tillsyn på enskilda avlopp är ett tydligt exempel på detta. Denna brist på incitament påverkar främst åtgärdstakten i hög utsträckning. Samhällsekonomiska konsekvenser av åtgärdsprogrammet Det är viktigt att trycka på det som också skrivs i texten om samhällsekonomiska konsekvenser, nämligen; - Att nå god status i våra vatten kommer att kosta initialt men leder till välfärdsvinster i ett längre perspektiv. Viktigt att tydligt kunna påvisa värdet i vattenförekomsterna och därmed kostnaderna om inget görs. Vissa kostnader i programmet hamnar på jordbrukssektorn. Självklart skall jordbrukets påverkan på vattenmiljöer minimeras. Det är dock viktigt att den totala jordbrukspolitiken samordnas så att vi värnar om goda förutsättningar för det svenska jordbruket att bedrivas och utvecklas i än mer hållbar riktning. Ett fungerande svenskt jordbruk är en mycket viktig hörnsten i Sveriges förutsättningar att utvecklas till ett hållbart samhälle. Synpunkter på textinnehåll under denna rubrik: Det blir svårt att få balans i denna text när bara kostnaderna redovisas i kr, men inte vinsterna. Kan man ge exempel på ekosystemtjänster där man räknat ut vad de är värda, så skulle det bli mer pedagogiskt bl.a. Varför saknas enskilda avlopp i Tabell 1? Det står Övergödning (exklusive enskilda avlopp). Med tanke på att det finns med i andra tabeller över åtgärdsförslag så borde det vara med även här. Det saknas uppgift om kostnader för fysiska åtgärder kr/år för dricksvattenskydd och grundvattennivåer. Varför saknas detta i materialet? I materialet saknas förklarande text till varför dessa kostnadsuppgifter inte finns med. För klorid i grundvatten står det 0 under både Kostnader styrmedel kr totalt samt Kostnader fysiska åtgärder kr/år. Varför? Åtgärd 1. Kommunerna behöver inom sin tillsyn och prövning av a) miljöfarlig verksamhet och andra verksamheter ställa sådana krav så att miljökvalitetsnormerna för vatten följs. b) förorenade områden särskilt prioritera och ställa krav på utredningar och åtgärder så att miljökvalitetsnormerna för vatten följs. Åtgärdens genomförande stödjs av åtgärderna Naturvårdsverket 3 och 4, samt Länsstyrelserna 10.

34 2 Synpunkt: I tillsyn och prövning behöver MKN tillämpas i högre utsträckning än idag. Återigen måste prövande och tillsynande myndighet få en möjlighet att ställa relevanta krav. Dessa krav måste också hålla vid överprövningar. Idag riskerar många prövningar att bli politik istället för myndighetsutövning och MB 2 kap tillämpas alldeles för svagt. Kommunernas miljökontor drabbas också av mer och mer krav som leder till ökad byråkrati och mindre tillsyn i fält. Åtgärd 2. Kommunerna behöver bedriva tillsyn så att a) utsläppen av kväve och fosfor från jordbruk och hästhållning minskas i de vattenförekomster där jordbruk bidrar till att miljökvalitetsnormerna för vatten inte följs eller riskerar att inte följas, b) tillförseln av växtskyddsmedel minskar till vatten inom områden med vattenförekomster som inte följer, eller riskerar att inte följa miljökvalitetsnormerna för vatten så att god kemisk status och god ekologisk status kan uppnås. Åtgärdens genomförande stödjs av åtgärderna Kemikalieinspektionen 1, Jordbruksverket 5 och Naturvårdsverket 11. Synpunkt: Det behöver bedrivas intensifierad tillsyn och denna kan ytterligare effektiviseras med stöd av tydligare regelverk. Åtgärd 3. Kommunerna behöver ställa krav på hög skyddsnivå för enskilda avlopp som bidrar till att en vattenförekomst inte följer, eller riskerar att inte följa, miljökvalitetsnormerna för vatten. Åtgärdens genomförande stödjs av åtgärderna Havs- och vattenmyndigheten 1 och Länsstyrelserna 2. Synpunkt: Arbetet med enskilda avlopp kräver tydligare regler i miljöbalken och andra styrmedel för att få till ett effektivare prövnings- och tillsynsarbete. Åtgärd 4. Kommuner behöver genomföra tillsyn på avloppsledningsnät och mindre reningsverk och införa krav på ökad rening, eller på annat sätt minimera utsläpp, som bidrar till att vattenförekomster inte följer, eller riskerar att inte följa, miljökvalitetsnormerna för vatten. Åtgärdens genomförande stödjs av åtgärderna Naturvårdsverket 1 och 2 samt Länsstyrelserna 7. Synpunkt I åtgärden bör ordet genomföra bytas ut mot ordet intensifiera eftersom detta är en tillsyn som redan idag utförs. Detta arbete kräver tydligare regler (t.ex. i föreskrifter). Positivt att det nu föreslås att Naturvårdsverket ska ta fram nya föreskrifter. I motiveringen till åtgärden står Gränsen mellan mindre och större reningsverk går vid anslutna personer (personekvivalenter*). Definitionen på personekvivalenter är att det anger den genomsnittliga mängd föroreningar i avloppsvatten som en person ger upphov till per dag. Anslutna personer är alltså inte det samma som personekvivalenter (pe). Åtgärd 5. Kommunerna behöver minska närsaltsbelastningen, i de fall åtgärder rörande enskilda avlopp, avloppsreningsverk, jordbruk och liknande inte fullt kan bidra till att uppnå betinget avseende kväve och fosfor, genom att a) inom sina ansvarsområden genomföra kompletterande åtgärder så som odling och/eller skörd av marina substrat, behandling/hantering av näringsbelastade sediment, biomanipulation eller motsvarande, b) inom havsplaneringen utse områden särskilt prioriterade för näringsreducerande åtgärder och i dessa prioritera etablering av exempelvis storskaliga musselodlingar. Åtgärden behöver genomföras så att miljökvalitetsnormen för vatten följs. Åtgärdens genomförande stödjs av åtgärderna Havs- och vattenmyndigheten 8 och Länsstyrelserna 6.

35 3 Synpunkt: Vem ska vara verksamhetsutövare och därmed betala och driva detta arbete? Tänker man sig att kommuner t.ex. ska anlägga och driva musselodlingar, gräva upp sediment m.m. eller få andra aktörer att på frivillig väg genomföra sådana projekt? Åtgärd 6. Kommunerna behöver säkerställa ett långsiktigt skydd för den nuvarande och framtida dricksvattenförsörjningen så att miljökvalitetsnormerna för vatten följs. Kommunerna behöver särskilt a) inrätta vattenskyddsområden med föreskrifter för nuvarande och framtida, allmänna och enskilda dricksvattentäkter, b) göra en översyn av vattenskyddsområden som inrättats före miljöbalkens införande och vid behov revidera skyddsområdets avgränsningar och tillhörande föreskrifter så att tillräckligt skydd uppnås, c) bedriva systematisk och regelbunden tillsyn på både allmänna och enskilda dricksvattentäkter, som försörjer fler än 50 personer eller där vattentäktens uttag är mer än 10 m3/dag, Åtgärdens genomförande stödjs av åtgärderna Livsmedelsverket 1, Trafikverket 3 och 4 samt Länsstyrelserna 12. Synpunkt: I den här åtgärden framgår det inte tydligt vad man menar med a) där man också skriver att kommunerna ska jobba med skydd av enskilda vattentäkter. Detta behöver preciseras och konkretiseras. Under b) står att man ska revidera. Begreppet revidera saknas som begrepp i processen att bilda vattenskyddsområden. Att inrätta skyddsområden med lokala hälsoskyddsföreskrifter beskrivs ibland felaktigt som en enklare metod att skydda vattentäkter än att tillämpa 7 kap. miljöbalken. Erfarenheterna från detta arbete visar emellertid att metoden inte är enklare, den ser bara lite annorlunda ut. Erfarenheterna visar bl.a. att precis samma målkonflikter kan uppstå mellan allmänna och enskilda intressen vid denna process som vid fastställande av ett traditionellt vattenskyddsområde. Det är därför viktigt att inte ha orealistiska förhoppningar på att möjligheten att inrätta skyddsområden med lokala hälsoskyddsföreskrifter ska lösa svårigheten att uppnå de av samhället mycket högt ställda målen om vattenskyddsområden. Mål som ofta uppfattas som mycket svåra att nå. Ibland är metoden emellertid alldeles utmärkt att använda. (Ur Skydd av vattentäkter med lokala hälsoskyddsföreskrifter En vägledning Rapport nr: 2010:61 ISSN: X Rapportansvarig: Susanna Hogdin Utgivare: Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Vattenvårdsenheten.). I Kungälvs kommun har gjort flera försök att inrätta skyddsområden med hjälp av de lokala hälsoskyddsföreskrifterna gjorts men inte lyckats. Förutsättningarna att lyckas bedöms som låga om inte kommunerna får stöd från länsstyrelsen som expertmyndighet. Åtgärd 7. Kommunerna behöver utveckla sin översikts- och detaljplanering och prövning enligt planoch bygglagen så att miljökvalitetsnormerna (MKN) för vatten följs. Åtgärden behöver genomföras efter samråd med länsstyrelserna. Åtgärdens genomförande stödjs av åtgärderna Boverket 1, Länsstyrelserna 8 samt Kommunerna 8. Synpunkt: Det är viktigt att MKN m.m. finns med i ÖP och i andra planeringsdokument samt att kommunerna och länsstyrelserna ser till att detta efterlevs i såväl detaljplanering som bygglovsgivning. Åtgärd 8. Kommunerna behöver utveckla vatten- och avloppsvattenplaner särskilt i områden med vattenförekomster som inte följer, eller riskerar att inte följa miljökvalitetsnormerna för vatten. Åtgärden behöver genomföras efter samverkan med länsstyrelserna. Åtgärdens genomförande stödjs av åtgärderna Naturvårdsverket 1, Havs- och vattenmyndigheten 1, Länsstyrelserna 11 och Kommunerna 7. Synpunkt: Ingen synpunkt. Åtgärd 9. Kommunerna behöver inventera, planera och genomföra åtgärder mot vandringshinder för fisk och andra vattenlevande djur vid vägpassager över vatten i det kommunala vägnätet, särskilt i

36 4 områden med vattenförekomster där vandringshinder bidrar till att miljökvalitetsnormerna för vatten inte följs. Åtgärden behöver utföras efter samverkan med berörd länsstyrelse och Trafikverket. Åtgärdens genomförande stödjs av åtgärderna Trafikverket 1 och 2 samt Riksantikvarieämbetet och Havs- och vattenmyndigheten 1. Synpunkt: Åtgärd av fel lagda vägtrummor ger relativt snabbt förbättrande resultat. Det är en åtgärd som dels kan läggas in i den pågående åtgärdsplaneringen för alla väghållare (inklusive privata väghållare). Detta bör läggas till som en egen åtgärd i ÅP. Denna åtgärd ger även resultat beträffande övergödning och bottendöd. Åtgärdspunkter som riktar sig till andra myndigheter Boverket, åtgärd 1 Boverket behöver utveckla kunskapsunderlag, vägledning och uppföljning av och för fysisk planering enligt plan- och bygglagen (PBL) för att följa miljökvalitetsnormerna för vatten. Boverket behöver särskilt utveckla vägledning till länsstyrelserna a) när en länsstyrelse behöver ingripa då en detaljplan inte följer miljökvalitetsnormerna för vatten, enligt kap PBL, b) och kommunerna så att miljökvalitetsnormerna för vatten följs i översiktsplaneringen, c) för framtagande och uppdatering av regionala vattenförsörjningsplaner, d) och kommunerna så att miljökvalitetsnormerna för vatten följs i ett avrinningsområdesperspektiv i mellankommunal samverkan för fysisk planering. Åtgärden behöver ske efter myndighetssamråd med länsstyrelserna och centrala myndigheter med ansvar inom relevanta sak- och/eller förvaltningsområden. Synpunkt: Boverket har det nationella övergripande ansvaret för vägledning inom området fysisk planering. De borde då utveckla sin roll inom vägledning beträffande VA-planering. Idag har Havs- och vattenmyndigheten med hjälp av Naturvårdsverket tagit på sig denna roll, utan att egentligen ha fått det formella ansvaret. Det är viktigt att inte fel myndighet vägleder i fel frågor. Det är viktigt att se till så att tillämpningen av PBL fungerar vilket är grunden för åtgärdsarbetet för att följa miljökvalitetsnormerna för vatten. Kunskap om vattenförvaltning behöver spridas mer även bland planerare och byggförvaltningar. Av kommunernas återrapportering till vattenmyndigheterna framkommer det att det inte tas tillräcklig hänsyn till miljökvalitetsnormerna för vatten i den fysiska planeringen. Här kommer också frågan om länsstyrelsernas granskande roll in. Hittills har länsstyrelserna varit försiktiga och inte ifrågasatt översiktsplaner eller detaljplaner ens när det är uppenbart att planen i fråga motverkar målet att uppnå miljökvalitetsnormerna. Havs- och vattenmyndigheten, åtgärd 1 Havs- och vattenmyndigheten behöver a) fortsätta arbeta med utveckling av styrmedel så utsläppen av kväve och fosfor från enskilda avlopp minskas i de vattenförekomster som inte följer, eller riskerar att inte följa, miljökvalitetsnormerna för vatten. b) utveckla sin vägledning till länsstyrelserna kring prövning och tillsyn så att utsläppen av kväve och fosfor från enskilda avlopp inte bidrar till att vattenförekomster inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, miljökvalitetsnormerna för vatten. Synpunkt: Detta arbete har tagit alldeles för lång tid och bör påskyndas. Mycket viktigt att det blir rätt styrmedel som fungerar effektivt i praktiken. Här borde man kunna hämta inspiration från grannländer. I punkten b så har det blivit en felaktig formulering. Det är ju inte länsstyrelserna som är myndigheten som genomför tillsyn och prövning av enskilda avlopp. Förslag på annan formulering: b) utveckla sin

37 5 tillsynsvägledning till länsstyrelserna för deras vägledning till kommunerna i frågor kring prövning och tillsyn så att utsläppen av kväve och fosfor från enskilda avlopp inte bidrar till att vattenförekomster inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, miljökvalitetsnormerna för vatten. Beträffande föreliggande föreskriftsförslag från Havs- och vattenmyndigheten: Den föreslagna sänkningen av kraven beträffande näringsämnen är kopplad till vilken teknik som beräknas vara kostnadseffektiv för små avlopp. Trots att sorterande teknik med kretsloppsansats är den teknik som Havs- och vattenmyndigheten konstaterar i sin dokumentation har potential att vara den mest kostnadseffektiva beträffande rening av näringsämnen är, det inte denna tekniks reningsnivå som styr det föreskriftsförslag som tas fram. Den kostnadseffektivitetsnivå som förslaget bygger på för grundläggande nivå är den som man anser markbaserad rening, utan kompletterande reningssteg vare sig för fosfor eller kväve, kan uppnå. Detta trots att siffrorna för reningskapacitet av fosfor i markbaserade anläggningar får anses var helt teoretiska. Den fosforreduktionsgrad som förs fram i rapporten kan inte anses vara vederhäftig eller korrekt. Se bland annat nyare forskningsresultat, till exempel Eveborn et al. (JTI 2012). Efterfrågar därför ett större fokus på kretslopp men även att man beaktar olika lösningars robusthet. För miljöns bästa i det längre perspektivet kan det vara viktigare än en hög teoretisk reduktionsnivå som är mycket beroende av drift och skötsel. Man borde också införa styrning mot gemensamhetsanläggningar då dessa innebär en ökad chans för välfungerande system. Här finns också en miljömålskonflikt. Markbaserad rening är den teknik som sannolikt kommer att dominera även vid nyproduktion av små avloppsanläggningar inom överskådlig tid, oavsett om föreskriftsförslaget antas eller inte. Detta medför att behovet av material till dessa anläggningar kommer att vara stort. Här kan vi se en konflikt mellan miljömålet Ingen övergödning och miljömålet Grundvatten av god kvalitet som bland annat skriver att i ett generationsperspektiv gäller att naturgrus skall nyttjas endast när ersättningsmaterial inte kan komma i fråga med hänsyn till användningsområde. I rapporten Styrmedel för en hållbar åtgärdstakt av små avloppsanläggningar Slutrapportering av regeringsuppdrag enskilda avlopp, Havs- och vattenmyndighetens rapportering saknas konsekvensbeskrivning beträffande denna miljömålskonflikt. Det är en brist att SGU:s uppfattning i frågan saknas. Dessutom saknas ett resonemang kring möjligheten att använda annat material, såsom krossprodukter, till markbaserade anläggningar och krav på förbättrad rening i olika typer av passiva modulanläggningar för att minska behovet av naturgrus. De uppgifter som används för att ange förväntad reningsgrad från olika typer av små avloppsanläggningar är hämtade från Svenska Miljö Emissions Data (SMED). Dessa uppgifter används fel i Havs- och vattenmyndighetens rapport för regeringsuppdraget om enskilda avlopp då uppgifterna är sammanställda av SMED utifrån förväntad reningsgrad för de anläggningar av olika ålder, status och kvalitet som finns på plats idag. Dessa siffror kan inte användas som förväntade reningsgrader för nyinstallerade anläggningar av olika typer. Havs- och vattenmyndigheten, åtgärd 2 Havs- och vattenmyndigheten behöver ta fram föreskrifter och/eller andra styrmedel så att spridning av miljöfarliga ämnen hindras vid muddring och annan vattenverksamhet som berör sediment, särskilt i de vattenförekomster som inte följer, eller riskerar att inte följa miljökvalitetsnormerna för vatten. Arbetet behöver ske efter samråd med Naturvårdsverket och Sveriges geologiska undersökning. Synpunkt: Åtgärden ovan borde också finnas hos Naturvårdsverket med koppling till dumpningen av de muddermassor som uppkommer. Naturvårdsverket har nationellt ansvar för avfallsfrågor enligt 15 kap miljöbalken och därmed dumpning av muddermassor. Vid dumpning riskerar i hög utsträckning miljöfarliga ämnen att spridas i vattenmiljön. Havs- och vattenmyndigheten, åtgärd 5 Havs - och Vattenmyndigheten behöver utveckla nationell strategi samt finansiering för vattenverksamheter/anläggningar som rör ett stort antal sakägare och som saknar en tydlig verksamhetsutövare, i syfte att åstadkomma åtgärder för att följa miljökvalitetsnormerna för vatten. Synpunkt: Detta är en viktig åtgärd där det verkligen finns ett behov av att arbete utförs.

38 6 Havs- och vattenmyndigheten, åtgärd 7 Havs- och Vattenmyndigheten behöver utveckla vägledning för länsstyrelsernas och kommunernas tillsyn av vattenskyddsområden. Synpunkt: Detta är av central betydelse. Arbetet släpar efter vad gäller i inrättande av vattenskyddsområden och uppdatering av gamla föreskrifter. Oavsett detta är det verkningslöst att inrätta skyddsområden om tillsyn beträffande efterlevande av föreskrifterna inte utförs. Idag sker i stort ingen riktad tillsyn i vattenskyddsområden, varken av kommuner eller länsstyrelser. Det saknas en åtgärd beträffande vattenskyddsområden. Förslag på åtgärd: Havs- och Vattenmyndigheten behöver utveckla vägledning för länsstyrelsernas och kommunernas inrättande av vattenskyddsområden. Den första meningen i det sista stycket i motiveringen till åtgärd 7 skulle då passa in här: - Det finns runt 200 allmänna vattentäkter i distriktet som saknar skydd. Havs- och vattenmyndigheten, åtgärd 8 Havs- och vattenmyndigheten behöver medverka till att minska närsaltsbelastningen, i de fall åtgärder rörande enskilda avlopp, avloppsreningsverk, jordbruk och liknande inte fullt kan bidra till att uppnå betinget avseende kväve och fosfor, genom att a) utveckla vägledning till länsstyrelser och kommuner för arbete med kompletterande åtgärder så som musselodling, fosforfällning av förorenade sediment, biomanipulation eller motsvarande, b) verka för att det finns tillräckliga medel för att stimulera långsiktig etablering av näringsreducerande åtgärder och uppföljning av åtgärdernas effektivitet, c) peka ut områden som är särskilt prioriterade för näringsreducerande åtgärder, exempelvis planering för storskaliga musselodlingar. Synpunkt: Detta är kopplat till Kommunerna åtgärd 5. Denna åtgärd kan ifrågasättas. Med vilka medel ska kommunerna jobba med övriga åtgärder som det inte heller finns lagstöd för? En förutsättning blir att det måste finnas statliga medel, räcker inte med att Havs- och vattenmyndigheten ska verka för enligt punkt b). Här måste även till nära dialog med kommuner, det kan finnas motstående intressen och det är (oftast) kommunerna som har kunskapen om lokala förhållanden. Enbart vägledning kommer inte ge särskilt mycket resultat. Jordbruksverket, åtgärd 5 Jordbruksverket behöver utveckla sin tillsynsvägledning till länsstyrelser och kommuner så att a) utsläppen av kväve och fosfor från jordbruk och hästhållning reduceras i de vattenförekomster där jordbruk bidrar till att miljökvalitetsnormerna för vatten inte följs eller riskerar att inte följas, b) tillförseln av växtskyddsmedel minskar till vatten inom områden med vattenförekomster som inte följer, eller riskerar att inte följa, miljökvalitetsnormerna för vatten så att god kemisk status och god ekologisk status kan uppnås. Synpunkt: Detta är ett bra åtgärdsförslag och bra att man tydligt inkluderar hästhållning. Återigen krävs dock att tillsynen bör intensifieras. Utan en tillsyn värd namnet hjälper det inte med lagar och regler. Kammarkollegiet, åtgärd 1 Kammarkollegiet behöver fortsätta arbetet med sin strategi för genomförande av vattenförvaltningens uppgifter gällande fysisk påverkan. Kammarkollegiet behöver särskilt: a) vägleda länsstyrelserna rättsligt så att länsstyrelsernas åtgärdsplaner utförs i enlighet med strategin, b) utvärdera genomförandet och vid behov revidera strategin, c) utveckla riktlinjer för den juridiska processen gällande dammar, vattenkraft, samt vid till exempel omprövning av markavvattnings-, rensnings- och sjösänkningsföretag så att miljökvalitetsnormer för vatten följs. Åtgärden behöver ske efter myndighetssamråd med länsstyrelserna och centrala myndigheter med ansvar inom relevanta sak- och/eller förvaltningsområden.

39 7 Synpunkt: Detta är mycket bra om det kommer till stånd. Här finns enorma bromsklossar för åtgärdsarbetet idag. Kemikalieinspektionen, åtgärd 1 Kemikalieinspektionen behöver ge länsstyrelserna och kommunerna tillsynsvägledning inom kemikalieområdet, speciellt för växtskyddsmedel och biocider, samt informera allmänheten om hur man miljömässigt använder kemiska produkter, särskilt för de produkter som innehåller ämnen som har en negativ påverkan på vattenmiljöer. Synpunkt: Här ges Kemikalieinspektionen en viktig uppgift där vi idag ser stora brister, nämligen kunskapen hos allmänheten. I Sverige har konsumenter en bild av att allt man kan köpa är kontrollerat och ofarligt. Konsumentkritiskt tänkande är sällsynt. Det räcker inte idag att företag bedriver bra kemikaliearbete, många produkter används av hushållen som ofta saknar insikt om vad dessa produkter kan ställa till med. Kemikalieinspektionen eller andra myndigheter borde börja med pedagogisk information i skolan som tydligt visar vad som händer i miljön och att det får konsekvenser för oss människor. Viktigt att man också arbetar fortlöpande med kunskapslyft på detta område. Kustbevakningen, åtgärd 1 Kustbevakningen behöver a) utveckla riktlinjer för undersökande övervakning i samband med inträffade olyckor eller naturhändelser, som kan påverka vattenförekomsters ekologiska, kemiska eller kvantitativa status, b) vägleda länsstyrelserna och kommunerna i undersökande övervakning vid inträffade olyckor eller naturhändelse, som kan påverka vattenförekomsters ekologiska, kemiska eller kvantitativa status. Åtgärden behöver genomföras i samverkan med Sjöfartsverket och samordnas med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Åtgärden innebär att det behövs myndighetssamråd med länsstyrelserna och centrala myndigheter med ansvar inom relevanta sak- och/eller förvaltningsområden. Synpunkt: Kustbevakningen borde även få en åtgärd som pekar ut dem som utförare av undersökande övervakning vid inträffade olyckor. De är dels den myndighet som har resurser som gör att man kan verkställa detta snabbt, dels de som har denna typ av kompetens som också gör att man inte får en lång uppstartsträcka vid denna typ av insatser. Lantmäteriet Synpunkt: Lantmäteriet borde ges i uppdrag att se över möjligheten att lägga över markavvattningsföretag/dikningsföretag i reglering enligt anläggningslagen (sfs 1973:1149), i linje med vad som framförs i Vattenverksamhetsutredningens slutbetänkande SOU 2014:35 "I vått och torrt - förslag till ändrade vattenrättsliga regler". Livsmedelsverket, åtgärd 1 Livsmedelsverket behöver ta fram underlag och utveckla föreskrifter och/eller andra styrmedel för övervakning av råvatten i dricksvattentäkter som försörjer fler än 50 personer eller där det samlade uttaget är större än 10 m³/dygn. Det gäller särskilt där vattenförekomstens kemiska status klassificerats till sämre än god eller där det föreligger sådan risk. Arbetet behöver ske efter samråd med Havs- och vattenmyndigheten och Sveriges geologiska undersökning. Synpunkt: Det är på tiden att denna fråga lyfts. Den har halkat mellan stolarna och de som försörjs av mindre dricksvattenanläggningar får sällan hjälp, stöd eller kunskap. Under motiveringen till ovanstående står bland annat: Det pågår just nu en utredning av dricksvattenhanteringen i Sverige och hur ansvarsfördelningen bör vara mellan myndigheterna. Åtgärden kan komma att revideras beroende på resultatet av utredningen. Ingår verkligen dessa halvstora anläggningar i den utredningen? Vidare står i Motiveringen till Åtgärden att det finns ca 200 allmänna vattentäkter i distriktet som saknar skydd. Menar man här med allmänna att det är kommunala vattentäkter?

40 8 Det saknas en åtgärdspunkt beträffande enskilda små vattentäkter. Dessa faller också under Livsmedelsverkets ansvar nuförtiden. Naturvårdsverket, åtgärd 1 Naturvårdsverket behöver införa styrmedel för avloppsreningsverk som bidrar till att vattenförekomster inte följer eller riskerar att inte följa miljökvalitetsnormerna, samt även reduktionsbetingen för havsbassängerna. Synpunkt: Slutsatsen att prövning och tillsyn inte är effektiva är felaktig. Det handlar om att tillsyns- och prövningsmyndigheter samt överprövande instanser måste vara tuffare och måste få lov att vara just detta. Idag är tillämpningen av miljöbalkens 2 kap alldeles för försiktig. Däremot håller kommunen med om det som står i andra stycket under Motivering och att detta är en viktig slutsats i det fortsatta arbetet. Naturvårdsverket, åtgärd 2 Naturvårdsverket behöver införa styrmedel som minskar utsläppen från avloppsledningsnät vid vattenförekomster som inte följer eller riskerar att inte följa miljökvalitetsnormerna för vatten. Naturvårdsverket behöver särskilt a) anordna ett nationellt register på avloppsledningsnätens utsläppspunkter, samt begära kontinuerlig inrapportering av utsläppsmängder från respektive punkt, b) föreskriva eller ge vägledning till prövningsmyndigheterna att avloppsledningsnät och avloppsreningsverk ska vara grund för en sammanhållen tillståndsprövning enligt 7 16 kap i miljöbalken, c) införa eller förändra föreskrifter och andra styrmedel som minskar utsläppen från avloppsledningsnät vid vattenförekomster som inte följer eller riskerar att inte följa miljökvalitetsnormerna för vatten. Synpunkt: Detta är en mycket bra och välmotiverad åtgärd som kommer att kunna ge effekt både på övergödning och på minskad påverkan av patogena organismer i vattenområden. Naturvårdsverket, åtgärd 7 Naturvårdsverket behöver utveckla en nationell strategi för hantering av markavvattningar, samt verka för en generell översyn av befintlig lagstiftning som berör frågor kring avledning av vatten. I den nationella strategin bör följande ingå a) översyn av behovet och möjligheten att införa generella föreskrifter för rensning av diken som ingår i markavvattningsföretag, b) nationell vägledning för vilka markavvattningsverksamheter och markanläggningar som ska prioriteras vid omprövningar som initieras av miljöskäl, c) nationell vägledning för hur miljöanpassande rensningar/underhåll bör ske. Åtgärden behöver genomföras efter samverkan med Havs - och vattenmyndigheten, Jordbruksverket, Skogsstyrelsen, och Sveriges geologiska undersökning. Synpunkt: Om man gör en ny definition av begreppet rensning kommer det med dagens handläggningstider på länsstyrelsen bli helt ohanterligt. Rensningar behöver kunna göras tämligen akut och utan krånglig byråkrati. Vad vill man uppnå med att göra detta anmälningspliktigt? Naturvårdsverket, åtgärd 9 Naturvårdsverket behöver utveckla föreskrifter, tillsynsvägledning och andra styrmedel för dagvattenhantering, särskilt i områden med vattenförekomster som inte följer, eller riskerar att inte följa, miljökvalitetsnormerna för vatten. Åtgärden behöver genomföras efter samråd med Boverket, Sveriges geologiska undersökning och Trafikverket. Synpunkt: Detta är bra men man behöver först definiera vad dagvatten är. Kungälvs kommun frågar sig om inte det är Boverket som skulle äga åtgärdspunkten? Dessutom saknas Havs- och vattenmyndigheten som samrådspart i denna åtgärd. Skogsstyrelsen, åtgärd 1

41 9 Skogsstyrelsen behöver fortsätta att utveckla styrmedel inom sitt sektorsansvar för att miljökvalitetsnormerna för vatten ska kunna följas. Skogsstyrelsen behöver särskilt a) utöva tillsyn för att minimera miljöbelastningen från skogsbruket vilket bidrar till att miljökvalitetsnormen för vatten följs. Synpunkt: Det krävs information och tydliggörande beträffande tillsynsansvaret över skogsbruket. Idag kan både Skogsstyrelsen och kommunens miljönämnd utöva tillsyn enligt miljöbalken. Skogsstyrelsen, åtgärd 2 Skogsstyrelsen behöver kontinuerligt arbeta med utbildning och rådgivning så att miljökvalitetsnormerna för vatten följs. Skogsstyrelsen behöver särskilt a) följa upp resultat och effekt genom kvantitativa metoder per vattendistrikt, b) verka för att resultat och erfarenheter från projekt tillgängliggörs och uppmärksammas genom ett samlat forum. Synpunkt: Det inledande stycket hänger inte ihop med a) och b)? I första meningen ligger fokus på utbildning och rådgivning, i punkterna på uppföljning av resultat. Skogsstyrelsen, åtgärd 4 Skogsstyrelsen behöver utveckla den skogliga planeringen med ökad hänsyn till vatten för att följa miljökvalitetsnormerna för vatten. Skogsstyrelsen behöver särskilt a) erbjuda utbildning till handläggare och tjänstemän som arbetar med skogsbruksplanering för ökad hänsyn till vatten b) ge rådgivning till skogsägare som leder till att de upprätthåller skogsbruksplaner med ökad hänsyn till vatten, c) inom sitt sektorsansvar genomföra rådgivning och återkoppling med verksamhetsutövare för utbyte av information om planerade och genomförda åtgärder, d) ta emot planerade och genomförda åtgärder av verksamhetsutövare och lägga in i lämplig åtgärdsdatabas för att underlätta samverkan mellan verksamhetsutövare, myndigheter och kommuner för att underlätta arbetet med att följa miljökvalitetsnormerna för vatten. Åtgärden behöver genomföras efter samverkan med skogsbruket, Havs- och vattenmyndigheten och länsstyrelserna. Synpunkt: Varför formulerar man här att samråd ska ske med skogsbruket i meningen ovan? Dessa är ju verksamhetsutövare. I allt annat är det bara myndigheter och kommuner som ska finnas med här. Skogsstyrelsen, åtgärd 8 Åtgärden behöver genomföras i samarbete med Skogsstyrelsen Naturvårdsverket. Synpunkt: Det ska väl inte stå i samarbete med Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket, utan kanske i samråd med Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket. Sveriges geologiska undersökning Synpunkt: Sveriges geologiska undersökning har bara fått en åtgärd. Det känns lite med tanke på deras kompetens och ansvarsområden samt deras roll i miljömålsarbetet. De finns med som samrådspart på flera andra ställen i åtgärdsprogrammet, men har bara en egen åtgärd. Trafikverket, åtgärd 1 Trafikverket behöver inventera, planera och genomföra åtgärder mot vandringshinder för fisk och andra vattenlevande djur vid vägpassager över vatten i det allmänna väg- och järnvägsnätet. Det gäller särskilt i områden med vattenförekomster där åtgärderna kan bidra till att miljökvalitetsnormerna för vatten inte följs.

42 10 Synpunkt: Detta arbete måste göras så fort som möjligt. Trafikverket, åtgärd 2 Trafikverket behöver verka för att övriga väg- och banhållare och entreprenörer genomför kontroll, underhåll och nyanläggning av vägpassager över vatten i enlighet med Trafikverkets publikation (2012:179). Åtgärden behöver genomföras i samverkan med kommunerna. Synpunkt: Åtgärden behöver genomföras i samverkan med Lantmäteriet också. Här har man glömt bort en viktig part då stora delar av vägnätet är enskilda vägar som drivs som gemensamhetsanläggningar av samfällighetsföreningar. Formuleringen verka för uppfattas dessutom som luddig, till intet förpliktigande och man kan ju tolka det som att man i första meningen riktar sig direkt mot verksamhetsutövare: övriga väg- och banhållare? Trafikverket, åtgärd 3 Trafikverket behöver genomföra åtgärder för skydd av yt- och grundvatten för att motverka miljöbelastning från väg och järnväg. Det gäller särskilt i vattenskyddsområden och i områden där miljöbelastningen bidrar till att vattenförekomster inte följer, eller riskerar att inte följa, miljökvalitetsnormerna för vatten. Synpunkt: Detta är mycket viktigt eftersom inrättande av nya vattenskyddsområden utan att man ställer krav på befintliga riskverksamheter riskerar att bli verkningslöst. Länsstyrelserna, åtgärd 1 Länsstyrelserna behöver a) vid prövning och tillsyn av tillståndspliktiga verksamheter, enligt 9 kap miljöbalken och b) vid prövning och tillsyn av tillståndspliktiga verksamheter, enligt 11 kap miljöbalken, följa miljökvalitetsnormer för vatten. Synpunkt: Här finns ett mycket stort behov av resurser både hos länsstyrelser och kommuner. Föreslår också för tydlighetens skull att man lägger till exklusive enskilda avlopp i punkt a efter 9 kap miljöbalken. Länsstyrelserna, åtgärd 2 Länsstyrelserna behöver ge kommunerna vägledning för prövning och tillsyn av de enskilda avlopp som bidrar till att miljökvalitetsnormerna för vatten inte följs. I samråd med Havs- och vattenmyndigheten. Synpunkt: Detta är mycket viktigt bl.a. för att likställa hanteringen av prövning och tillsyn av enskilda avlopp men det behövs också effektiva styrmedel. Länsstyrelserna, åtgärd 3 Länsstyrelserna behöver bedriva tillsyn på vattenkraftverk och dammar, motsvarande minst 20 procent av länets alla anläggningar per år, så att samtliga anläggningar har fått tillsyn innan år Kammarkollegiets åtgärd 1 kopplar till länsstyrelsen åtgärd 3. Synpunkt: Kraftverksdammar kommer att åtgärdas i mycket ringa omfattning om inte ansvariga tillsynsmyndigheter får resurser att jobba intensifierat med frågan. Länsstyrelserna, åtgärd 4 Länsstyrelserna behöver ge kommunerna tillsynsvägledning så att utsläppen av kväve och fosfor från jordbruk och hästhållning minskas till de vattenförekomster där dessa påverkanskällor bidrar till att miljökvalitetsnormerna för vatten inte följs eller riskerar att inte följas.

43 11 Synpunkt: Det är bra att man tydligt inkluderar hästhållning i denna åtgärd. Ser även att det kan finnas ett behov av bättre reglering i förskrifter för att få till åtgärder. Länsstyrelserna, åtgärd 5 Länsstyrelserna behöver prioritera och utveckla sin rådgivningsverksamhet till jordbruksföretag a) så att växtnäringsförlusterna minskar och b) så att tillförseln av växtskyddsmedel minskar till vatten inom områden med vattenförekomster som inte följer, eller riskerar att inte följa, miljökvalitetsnormerna för vatten. Synpunkt: Det är bra med rådgivning, men krav måste också ställas. Det gör man på verksamhetsutövare inom andra områden. Länsstyrelserna, åtgärd 6 Länsstyrelsen behöver verka för att kommunerna genomför kompletterande åtgärder eller motsvarande för att ytterligare minska halterna av gödande näringsämnen i de vattenförekomster som på grund av övergödning inte följer, eller riskerar att inte följa, miljökvalitetsnormerna för vatten. Synpunkt: Se synpunkt som anges under Kommunerna åtgärd 5. Länsstyrelserna, åtgärd 7 Länsstyrelserna behöver säkerställa att verksamhetsutövare enligt 9 och 11 kap miljöbalken genomför egenkontroll och har de kontrollprogram som behövs för att möjliggöra en bedömning av verksamheternas inverkan på ekologisk, kemisk och kvantitativ status i vattenförekomster. Med egenkontroll avses såväl vad som tillförs recipienten som förhållanden i recipienten. Synpunkt: Detta åtgärdsförslag kan ifrågasätta då denna fråga egentligen ska vara uppfylld enbart via krav i miljöbalken. Återigen finns ett behov av ökad tillsyn. Länsstyrelserna, åtgärd 11 Länsstyrelserna behöver ge råd och anvisningar till kommunerna så att miljökvalitetsnormerna för vatten följs vid översikts- och detaljplanering. Länsstyrelsen behöver särskilt beakta att a) det framgår av översiktsplanen hur miljökvalitetsnormerna för vatten kommer att följas. b) prioritering av åtgärder på kommunal nivå görs utifrån aktuella regionala eller mellankommunala planeringsunderlag för naturresurser. c) inhämtandet av aktuellt planeringsunderlag från Vatteninformationssystem Sverige underlättas och data är kvalitetssäkrad. d) vid granskning av detaljplanen kontrollera att kommunerna har använt aktuellt och relevant underlag från Vatteninformationssystem Sverige. Åtgärden behöver genomföras efter samverkan med Boverket. Synpunkt: Länsstyrelserna måste utveckla sitt arbete och jobba mycket mer med denna fråga. I motiveringen står det Den årliga rapporteringen från kommunerna om genomförda åtgärder visar att miljökvalitetsnormerna för vatten inte följs i den fysiska planeringen i tillräcklig omfattning. Ansvaret för planeringsfunktionen inom kommunerna måste tydliggöras. Länsstyrelserna, åtgärd 12 Länsstyrelsen behöver prioritera arbetet med långsiktigt skydd av dricksvattentäkter. Länsstyrelsen behöver särskilt a) genomföra systematisk och regelbunden tillsyn av vattenskyddsområden med tillhörande föreskrifter på befintliga vattenskyddsområden. b) inom sin tillsynsvägledning till kommunerna ge råd och stöd i arbetet med att inrätta och tillsyna vattenskyddsområden. c) utarbeta regionala vattenförsörjningsplaner i samverkan med kommunerna.

44 12 d) genom tillsyn enligt 11 kapitlet miljöbalken kontrollera att samtliga allmänna vattentäkter i grund- och ytvatten har tillstånd för vattenuttag. Det gäller särskilt i områden med vattenförekomster som inte följer, eller riskerar att inte följa, miljökvalitetsnormerna för vatten. Synpunkt: Här blandas inrättande och tillsyn ihop. Punkten bör kanske delas upp på två en som rör inrättande och inrättande av vattenskyddsområden, och en som rör tillsyn. Länsstyrelserna, åtgärd 15 Länsstyrelserna behöver utveckla ett system för att tidigt informera och uppmärksamma berörda svenska myndigheter och kommuner, samt myndigheter och kommuner i angränsande länder, om förekomst, etablering och spridning av främmande invasiva arter. Det gäller särskilt i vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, miljökvalitetsnormerna för vatten. Synpunkt: Det är mycket viktigt att detta arbete kommer till stånd. Övriga synpunkter på åtgärdsprogrammet Sidan 77 Synpunkt: I diagram D1 saknas del av färgförklaringen i översta tårtdiagrammet. Sidan 78 Tabell B1. Under punkten Utsläppsreduktion enskilda avlopp står Antal åtgärder 1. Synpunkt: Det måste vara fler än ett avlopp som behöver åtgärdas? Sidan 83 Att installera kemisk fällning för bräddat avloppsvatten kan tänkas vara en bra åtgärd Synpunkt: Här saknas resonemang kring vikten av att separera dagvatten från spillvatten. Det kostar en del men det handlar mycket om att enskilda fastighetsägare ska vidta åtgärder. Borde vara ett enkelt sätt att minska risken för bräddning genom att få bort så mycket ovidkommande vatten som möjligt. Dagvatten från enskilda fastigheter bör inte ta vägen om reningsverket. Sidan 86 Samfällighetsanläggningar eller så kallade gemensamma avloppsanläggningar som i princip fungerar som mindre reningsverk. Även detta är en grupp som innefattar ett flertal olika tekniker och design. Gruppen klarar i genomsnitt även kraven för hög skyddsnivå vad gäller fosfor men inte för kväve. Synpunkt: Se till så rätt nomenklatur används. Begreppet samfällighetsföreningar är direkt olämpligt här! Under punkten Minireningsverk reflekterar vattenmyndigheterna över det faktum att de i praktiken inte fungerar särskilt bra. Vilket även till viss del även gäller punkten innan (markbädd/infiltration med t.ex. kemisk fällning) där funktionen också är beroende av skötsel. Sidan 87 Synpunkt: Där man skriver om hög skyddsnivå anges endast sorterande lösningar samt anslutning till kommunalt som lösningar som normalt klarar denna nivå. Men i tidigare text om enskilda avlopp finns inte sorterande system med, vilka dessutom ger möjlighet till kretslopp som är en bra väg att gå, se Hav Åtgärd 1. Sidan 88 Tabell B3. Kostnader för olika åtgärder för sjöar och vattendrag redovisas. Synpunkt: Tittar man på kostnadseffektivitet (kr per kilo och år) så sticker enskilda avloppen ut med att ligga mycket högre än andra åtgärder. Självklart ska dåliga avlopp åtgärdas men frågan är om det ska få kosta vad som helst. Framförallt när det gäller att gå från normal till hög skyddsnivå, den begränsade

45 13 mereffekt man får för fosfor blir väldigt dyr. Är det samhällsekonomiskt försvarbart? Ser man dessutom till konsekvenserna med minireningsverk för enskilda och kostnaderna för att kontrollera att dessa fungerar och sköts så kan man undra ännu mer över om det är skäligt eller det vi ska lägga så mycket tid på? Det går också att ifrågasätta om minireningsverk som är en tekniskt komplex lösning ska användas för enstaka enskilda fastigheter. Se även Tabell B4, som avser åtgärder för kustvatten. Sidan 89 Kustvatten För att uppnå det återstående reduktionsbehovet för fosfor och kväve till kustvattenförekomsterna har ytterligare åtgärder lagts till. Eftersom bedömningsgrunderna för fosfor och kväve i kustvatten har stora osäkerheter föreslås i det här skedet endast de mest kostnadseffektiva åtgärderna, upp till en kostnad motsvarande 4000 kronor per kilo reducerat fosfor, samt åtgärder för alla enskilda avlopp som inte uppnår godkänd standard enligt gällande lagstiftning. Synpunkt: Här talar man om godkänd standard, vad är det? Och p.g.a. osäkerheten enligt ovan tar man med endast de mest kostnadseffektiva åtgärderna PLUS enskilda avlopp. Här frångår man då principen om kostnadseffektivitet. Det skrivs och pratas mycket om att fiskvägar är lösningen vid konnektivitetsproblem (bl.a. vandringshinder). I vilken utsträckning löser fiskvägar av olika slag andra organismers eventuella problem i detta sammanhang? Sidan 124 Minskning av miljögifter i utsläpp För att minska utsläppen från industri och annan miljöfarlig verksamhet finns ett antal olika avancerade reningstekniker. Biologisk rening, aktivt kol, membranfiltrering eller rening med hjälp av ozon eller UVljus är lösningar som tillämpas i olika utsträckning. För att utsläppen ska minska ytterligare kan även lakvatten från deponi eller förorenad mark behandlas, eller att det genomförs förebyggande åtgärder som minskad användning och spridning av miljögifter genom att exempelvis anlägga båtbottentvättar och spolplattor för bekämpning av påväxt, istället för att använda giftiga båtbottenfärger, göra arbeten vid avloppsreningsverk, som ligger uppströms, för att förhindra utsläpp och/ eller spridning av förorenat slam samt anpassa markanvändningen och odla utan bekämpningsmedel, det vill säga ekologisk odling. Synpunkt: Menar man i den andra punkten egentligen uppströmsarbete i ledningsnätet här, eller menar man verkligen det som står i punkten? Sidan 151 Klorid i grundvattnet Förhöjda kloridhalter i grundvattnet kan vara antropogent* betingade och då handlar det oftast om vägsaltning, dåligt utformad rening av enskilda avlopp. Synpunkt: Dåligt utformade rening av enskilda avlopp kan knappast ge förhöjda kloridhalter i grundvattnet. Eller hur tänker man här? Är det med tanke på sänktratt osv? Sidan 163 Synpunkt: Det är mycket viktigt att ha i åtanke att varje förordning, föreskrift eller annat regelverk som tas fram måste omedelbart följas av en vägledningsinsats så att den myndighet som ska pröva och tillsyna vet hur de nya reglerna ska tillämpas samt med en nationell informationsinsats till de som berörs av de nya regelverken. Sidan 173 Sveriges geologiska undersökning (SGU)

46 14 SGU behöver fortsätta förbättringar av avgränsningar och granskning av relevansen av befintliga grundvattenförekomster. Nya grundvattenförekomster i anslutning till grundvattenberoende ekosystem och andra viktiga grundvattenmagasin behöver inventeras och avgränsas. SGU behöver fortsätta insamlingen av information om dricksvattentäkter samt avgränsa nya grundvattenförekomster för dricksvattentäkter som saknar underliggande grundvattenförekomst. SGU behöver ta fram mer kunskap om grundvattenförekomsternas tillrinningsområden och sårbarhet, strömningsriktningar inom grundvattenförekomsten, in- och utströmningsområden, vattenomsättning, vattenvolymer och utbyte mellan grund- och ytvatten inför kommande vattenförvaltningscyklar. SGU behöver utveckla och förbättra information om miljögifters transport vägar och nedbrytning i grundvatten, naturliga bakgrundshalter relevanta för både yt- och grundvatten samt kemisk och kvantitativ påverkan på grund vattenberoende ekosystem. SGU behöver genomföra fördjupad hydrogeologisk och hydrokemisk kartering i grundvattenförekomster som riskerar otillfredsställande status enligt vattenförvaltningen. SGU behöver arbeta fram en nationell samlad databas med kvalitetssäkrad information om viktiga källor. SGU behöver i samverkan med SMHI ta fram mer information om kustvattenförekomster. Detta inbegriper kunskap om syrefria bottnar med höga fosforhalter och förorenande ämnen i sediment inklusive lokalisering, spridning och transport. SGU behöver i samverkan med SMHI ta fram marina kartunderlag som anger var ackumulation av finsediment pågår, där föroreningseffekter i sedimenten fokuseras, särskilt i kustområden som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god status. SGU behöver i samverkan med SMHI undersöka risker för spridning av starkt förorenade sediment och hur detta påverkar vattenmiljön samt utveckla riktlinjer för hur dessa sediment bör behandlas. SGU behöver kartlägga utbredningen av sulfid- och sulfatjordar för att åtgärdsbehovet ska kunna bedömas och åtgärder ska kunna vidtas. Synpunkt: SGU tilldelades bara en tydlig åtgärd, men förväntas tydligen utföra massor inom åtgärdsprogrammet? Sidan 175 ff Samhällsekonomisk konsekvensanalys per miljöproblem. Synpunkt: Överlag blir denna konsekvensanalys i många fall mycket hypotetisk och fladdrig. Kommunerna som begrepp blir också förvirrande eftersom de är både tillsynsmyndighet, prövningsmyndighet, verksamhetsutövare, ansvariga för samhällsplaneringen osv. Vad menar man med förbättring beträffande övergödningen? Att halterna av fosfor och kväve har sjunkit i vattenförekomsten, eller att biologin har återhämtat sig? Även om halterna och mängderna av näringsämnen ut till recipient minskar och även i recipienten vet vi ju att det föreligger en fördröjning i miljön innan effekterna av åtgärderna syns i ekosystemen. Sidan 178 Diagram D8 Synpunkt: Kan en minskning av utgående kväve också hjälpas av högre vattentemperatur p.g.a. mildare vintrar? Sidan 183 Synpunkt: Låg kunskapsnivå hos verksamhetsutövarna (fastighetsägarna) är också en starkt bidragande orsak till låg åtgärdstakt och höga kostnader. Sidan 184 Synpunkt: Observera att begreppet inventering inte bör användas då det egentligen är en typ av tillsyn som genomförs i ett avgränsat geografiskt område under en begränsad tid.

47 15 En förutsättning för ett skatt- eller avgiftssystem är att man måste ha ett underlag typ energideklaration. Vem fastställer anläggningens status och vem bekostar det? Ska kommunerna göra detta så kommer det att behövas tillföras statliga medel för att täcka kostnaderna. Det måste till en kartläggning av vartenda avlopp om detta ska fungera och någon form av oberoende instans som gör det. Sidan 185 Synpunkt: I Tabell B32 står begreppen Skatt administration med två gånger och med samma angivna summa.

48 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 1 (1) 49/2015 Samråd kring förslag till åtgärdsprogram för havsmiljön (Dnr KS2015/63) Samrådet pågår mellan 1 februari till 30 april Förvaltningen har utarbetat ett förslag till remissvar. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Samråd kring förslag till åtgärdsprogram för havsmiljön Bilaga Remissvar havsmiljöremissen.docx Förslag till kommunstyrelsen Remissvar enligt bilaga daterat antas som Kungälvs kommuns yttrande. Expedieras till: För kännedom till: Ange diarienumret i e-postmeddelandets ärendemening) TorBjörn Nilsson SAMHÄLLSBYGGNADSUTSKOTTET Justeras sign

49 Tjänsteskrivelse 1(3) Handläggarens namn TorBjörn Nilsson Samråd kring förslag till åtgärdsprogram för havsmiljön (Dnr KS2015/63-3) Sammanfattning Havs- och vattenmyndigheten ska besluta om ett åtgärdsprogram för havsmiljön för att uppnå god miljöstatus i Sveriges havsområden. Åtgärdsprogrammet riktar sig till andra myndigheter och kommuner och ska ange vilka åtgärder som behövs för att miljökvalitetsnormerna för havsmiljön ska kunna följas för att på sikt uppnå god miljöstatus. Samrådet pågår mellan 1 februari till 30 april Förvaltningen har utarbetat ett förslag till remissvar. Bakgrund Ur Havs- och vattenmyndighetens missiv: Trots ett omfattande och långvarigt åtgärdsarbete för en bättre havsmiljö finner man fortsatt många tecken på att det marina miljötillståndet i Nordsjön och Östersjön inte är tillfredställande. De största problemen är kopplade till övergödning, farliga ämnen, fysisk exploatering och fiske, vilka alla inverkar negativt på de ekosystemtjänster som haven levererar till samhället. Samtidigt ökar trycket från olika näringar, exempelvis energi, turism och transporter. Utvecklingen är likartad i många andra havsområden i Europa. För att på sikt vända den negativa miljöutvecklingen och stimulera till ett hållbart nyttjande av havens resurser har EU infört havsmiljödirektivet (2008/56/EG) som i Sverige genomförs genom havsmiljöförordningen (SFS 2010:1341). Det åtgärdsprogramför havsmiljön som vi nu tar fram ska innehålla de åtgärder som krävs för att god miljöstatus ska uppnås Direktivet har införts i svensk lagstiftning via miljöbalken och havsmiljöförordningen. Detta är första gången det tas fram ett åtgärdsprogram rörande havsmiljön på detta sätt. Havs- och vattenmyndigheten föreslår 33 åtgärder inom områdena främmande arter, fiskar och skaldjur som påverkas av fiske, övergödning, bestående förändringar av hydrografiska villkor, farliga ämnen, marint avfall, biologisk mångfald, marina skyddade områden samt restaurering. En åtgärd i förslaget är angivet som ett kommunalt ansvar. Åtgärdsprogrammet för havsmiljön är nära kopplat till vattenförvaltningens åtgärdsprogram, då huvuddelen av de landbaserade åtgärderna gällande övergödning och farliga ämnen återfinns där. De båda åtgärdsprogrammen kompletterar ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST HEMSIDA

50 2(3) därmed varandra. Åtgärdsprogrammet beslutas senast 31 december 2015 och rapporteras därefter till EUkommissionen. Med start 2016 ska arbetet med att genomföra åtgärderna påbörjas och effekter följas upp. Verksamhetens bedömning Förvaltningen har sammanställt ett remissvar enligt bilaga daterat Bedömning utifrån kommunfullmäktiges strategiska mål Området remissen behandlar berör främst kommunens strategiska mål Minska kommunens energiförbrukning, utsläpp till vattenmiljö samt koldioxidutsläpp samt Systematisera och effektivisera kommunens miljöarbete. Bedömning i relation till barnperspektivet Allt arbete som syftar till minskad miljöpåverkan och en hållbar utveckling berör i högsta grad barnperspektivet. Bedömning i relation till jämställdhetsperspektivet Ärendet berör inte tydligt jämställdhetsperspektivet. Teknisk bedömning/genomförandeplan Ej relevant i detta remissvar. Juridisk bedömning Remissen är kopplad till EU:s havsmiljödirektiv, som är införd i svensk lagstiftning. Ekonomisk bedömning Ej relevant att utveckla mer i detta remissvar. Förslag till kommunstyrelsen Remissvar enligt bilaga daterat antas som Kungälvs kommuns yttrande. Lisa Strandberg-Werlenius Samhällsbyggnadschef Henrik Levin Planeringschef Expedieras till: (Ange diarienumret i e-postmeddelandets ärendemening)

51 3(3) För kännedom till: TorBjörn Nilsson

52 : Remissvar från Kungälvs kommun rörande Förslag till åtgärdsplan för havsmiljön för perioden ( God havsmiljö ) från Havs- och Vattenmyndigheten. Allmänt: Mycket positivt med att ta fram denna typen av sammanhållet åtgärdsprogram för havsmiljön. Genomförande av åtgärdsplanen kommer dock troligen inte att nå hela vägen till god status Detta beror bl.a. på den långa återställningstid som haven har och även på internationell påverkan t.ex. genom tillförsel av farliga ämnen genom luftdeposition. För att komma åt sådan belastning krävs ett kraftfullt internationellt samarbete. Kungälvs remissvar tar upp några av de åtgärdspunkter som åtgärdsplanen innehåller, enligt följande: Synpunkter på några av åtgärderna i programmet. Åtgärder gällande fiskar och skaldjur som påverkas av fiske: Havs- och vattenmyndigheten 4: att införa nya fiskebestämmelser för att freda särskilt hotade kustlekande bestånd innanför trålgränsen i Skagerrak och Kattegatt. Havs- och vattenmyndigheten 5: att införa nya fiskebestämmelser som syftar till att fisket innanför trålgränsen bedrivs mer selektivt i Skagerrak, Kattegatt och Östersjön. Havs- och vattenmyndigheten 6: att införa fiskebestämmelser som syftar till att minska fisketrycket på kustlevande bestånd innanför trålgränsen i Skagerrak, Kattegatt och Östersjön som behöver stärkt skydd men som kan fiskas till viss del. Synpunkt: Mycket angelägna åtgärder. Kustnära områden i Kungälvs kommun har drabbats hårt av tidigare överfiske, vilket lett till att lokala bestånd av t ex torsk är så gott som borta helt. I fjordsystemet norr om Tjörnbroarna har ett tydligt och bra system med fiskerestriktioner införts. Kungälv yttrade sig över detta för några år sedan när det skulle införas och pekade på det angelägna att liknande restriktioner införs även i vattenområden i Kungälv, t ex Hakefjorden. Kungälvs kommun ser fram emot en dialog med Havs- och Vattenmyndigheten om förutsättningarna för den typer av åtgärder i Kungälvs vattenområden. Åtgärder gällande farliga ämnen: Naturvårdsverket 5: att identifiera de ämnen som kan förekomma i utgående vatten från avloppsreningsverk i sådana halter att de riskerar att påverka havsmiljön negativt samt utifrån resultaten utreda behov av utsläppskrav. Vidare behöver Naturvårdsverket ta fram vägledning riktad till prövnings- och tillsynsmyndigheter gällande bedömning av risker för påverkan och effekter samt behov av åtgärder i syfte att reducera utsläppen av farliga ämnen från avloppsreningsverk. (Avser bl a läkemedelsrester och plastpartiklar). Synpunkt: Detta åtgärdsområde påverkar även kommunerna som ansvariga för avloppsreningsverken. Löpande information bör ges till kommunerna om hur arbetet med nya riktlinjer utvecklas. (Åtgärden bör även kopplas till åtgärd 2 för naturvårdsverket i den samrådshandling från Vattenmyndigheten som är ute på parallell remiss.) Åtgärder gällande marint avfall: Kommunerna 1: att vid revidering av de kommunala avfallsplanerna identifiera och belysa hur avfallshanteringen kan bidra till att minska uppkomsten av marint skräp samt sätta upp målsättningar för ett sådant arbete. Synpunkt: Ingen erinran. Synpunkt på vad som saknas i programmet.

53 2 Strandstädning När det gäller frågan om marint skräp så saknas åtgärden att faktiskt organisera och genomföra strandstädningar. Enligt nuvarande lagstiftning, (Gaturenhållningslagen) så är det kommunen som ska städa i områden där allmänheten får färdas fritt. När denna bestämmelse beslutades år 1970 förutsatte man att kommunernas kostnader skulle bli små, man hade inte med perspektivet ilandflutet marint avfall. Åtgärden bör alltså läggas som ett kommunalt ansvar, men med statligt stöd (vilket framgår av Havs- och vattenmyndighetens åtgärd 14 om att stödja strandstädningsinitiativ). Sjunkna vrak Det saknas en åtgärd om vem som ansvarar för bevakning/hantering av sjunkna vrak med olja och kemikalier som hotar att läcka. För några år var frågan aktuell men frågan är om den har fått sin lösning. Övergödning När det gäller övergödning så behöver arbete också ske internationellt. Åtgärdsförslag: Fortsatt arbete inom ramen för de regionala havskonventionerna med gemensamma mål och åtgärder för att komma tillrätta med övergödning.

54 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 1 (1) 30/2015 Affärsgruppens struktur, roll och uppdrag (Dnr KS2015/681) I Kungälvs kommuns styrdokument Näringslivsprogram: Mål och strategier beskrivs affärsgruppen. Det finns ett behov i näringslivet av att på ett informellt sätt kunna få presentera tankar och idéer för kommunens politiker med ansvar för näringslivet och ledande tjänstemän. Affärsgruppen består utav ledamöterna i personal- och näringslivsutskottet, näringslivschefen, samhällsutvecklingschefen, sektorchef samhällsbyggnad, samt samordnaren av skola-näringsliv. Förvaltningen föreslår att affärsgruppen skall arbeta vidare i dess nuvarande form och i enlighet med styrdokumentet. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Affärsgruppens struktur, roll och uppdrag Yrkande Miguel Odhner (S): 1. Affärsgruppen ska arbeta i enlighet med styrdokumentet Näringslivsprogram: Mål och strategier. 2. Affärsgruppen består av personal- och näringslivsutskottets ledamöter, med näringslivschefen som föredragande tjänsteman. Vid behov adjungeras övriga berörda tjänstemän samt förtroendevalda. Proposition Ordföranden ställer proposition på yrkandet och finner att personal- och näringslivsutskottet beslutar att anta Miguel Odhners yrkande. Omröstning begärs inte. Förslag till kommunstyrelsen 1. Affärsgruppen ska arbeta i enlighet med styrdokumentet Näringslivsprogram: Mål och strategier. 2. Affärsgruppen består av personal- och näringslivsutskottets ledamöter, med näringslivschefen som föredragande tjänsteman. Vid behov adjungeras övriga berörda tjänstemän samt förtroendevalda. Expedieras till: För kännedom till: Personal- och näringslivsutskottet Sektor samhällsbyggnad/lisa Strandberg Werlenius Kommunledningssektorn/Håkan Karlsson, Henrik Haglund Sektor skola/lars-gunnar Hermansson BOKAB/ Peter Jakobsson PERSONAL OCH NÄRINGSLIVSUTSKOTTET Justeras sign

55 Tjänsteskrivelse 1(3) Handläggarens namn Håkan Karlsson Affärsgruppens struktur, roll och uppdrag (Dnr KS2015/681-1) Sammanfattning I Kungälvs kommuns styrdokument Näringslivsprogram: Mål och strategier beskrivs affärsgruppen. Det finns ett behov i näringslivet av att på ett informellt sätt kunna få presentera tankar och idéer för kommunens politiker med ansvar för näringslivet och ledande tjänstemän. Affärsgruppen består utav ledamöterna i personal- och näringslivsutskottet, näringslivschefen, samhällsutvecklingschefen, sektorchef samhällsbyggnad, samt samordnaren av skola-näringsliv. Förvaltningen föreslår att affärsgruppen skall arbeta vidare i dess nuvarande form och i enlighet med styrdokumentet. Bakgrund Kommunstyrelsen beslutade på sammanträde den 16 september 2009 om att utse en affärsgrupp i kommunstyrelsen. Affärsgruppen fick i uppdrag att återkomma med en arbetsbeskrivning för gruppen (Dnr KS 2009/ ). Affärsgruppen är första och beredande instans avseende inkommande affärserbjudanden och utmaningar, dels konkurrensutsättning av egen verksamhet och dels bevakning av kommunal verksamhets konkurrens med näringslivet, så kallad osund konkurrens. Affärsgruppen skall också vara vägen in för näringsidkare, eller blivande sådana i kommunen, att få kontakt med politik och förvaltning. Gruppen skall identifiera vilka ärenden inom ramen för konkurrensutsättning, utmaningar respektive osund konkurrens som hanteras inom kommunen. Gruppen tar initiativ i frågor enligt ovan och kan välja att föra dem till förvaltningen för bearbetning eller till kommunstyrelsen för beslut om fortsatt agerande. Medlemmar i affärsgruppen är ledamöterna i personal- och näringslivsutskottet tillsammans med följande tjänstemän: näringslivschefen, enhetschefen för samhällsutveckling, sektorchef samhällsbyggnad, samt samordnaren av skola-näringsliv. I det aktuella styrdokumentet Näringslivsprogram: Mål och strategier står beskrivet roll och uppdrag för näringslivsutskottet och affärsgruppen i Kungälv: Kommunen och näringslivsutskottet skall arbeta för att skapa ett bättre företagsklimat genom att: Stimulera och underlätta för nyföretagande och nyetableringar samt skapa goda förutsättningar för redan etablerade företag Erbjuda god service till våra företag Stärka vårt differentierade näringsliv och starka entreprenörskap Samverka med näringsliv, föreningar och offentliga aktörer i arbetet med att utveckla kommunen till den bästa att bo, besöka och verka i ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST HEMSIDA

56 2(3) Öka näringslivets delaktighet i gymnasieskolan och utveckla samarbetet med de eftergymnasiala utbildningarna inom vuxenutbildningen Erbjuda ett gott och tryggt boende i vår kommun, baserat på näringslivets behov Förstärka varumärket Kungälv Affärsgruppen har som uppgift att vara en första och enkel ingång för affärs- och näringslivet till kommunens verksamheter. Affärsgruppen skall: Katalysera och kanalisera frågor om etableringar och företagsutveckling Identifiera vilka ärenden inom ramen för konkurrensutsättning, utmaningar respektive osund konkurrens som hanteras inom kommunen Ta initiativ i frågor enligt ovan och välja att föra dem till förvaltningen för bearbetning eller till kommunstyrelsen för beslut om fortsatt agerande Sträva efter att arbeta utåtriktat för att fånga upp olika intressen från näringslivet Verksamhetens bedömning Det finns ett behov i näringslivet av att på ett informellt sätt kunna få presentera tankar och idéer för kommunens politiker och ledande tjänstemän. Med en fungerade affärsgrupp förblir detta strukturerat och tydligt. Det blir för såväl näringslivet som politiker och tjänstemän tydligt när affärsgruppen är en väg in för funderingar och idéer. Härigenom minimeras risken att frågeställningar tappas bort. För att ytterligare förstärka en väg in menar förvaltningen att det kan vara en fördel om VD för Bokab medverkar i affärsgruppen. Bedömning utifrån kommunfullmäktiges strategiska mål För att arbeta mot målet I KUNGÄLV FINNS ARBETE ÅT ALLA är det viktigt med väl fungerande struktur för relationerna mellan kommunens politiker och näringslivet. Bedömning i relation till barnperspektivet Bedömning är inte aktuell för ärendet. Bedömning i relation till jämställdhetsperspektivet Bedömning är inte aktuell för ärendet. Teknisk bedömning/genomförandeplan Genomförande sker i enlighet med tidigare år och inarbetade rutiner. Juridisk bedömning Bedömning är inte aktuell för ärendet. Ekonomisk bedömning Ryms inom förvaltningens budget.

57 3(3) Förslag till kommunstyrelsen 1. Affärsgruppen ska fortsatt arbeta i dess befintliga form, och i enlighet med styrdokumentet Näringslivsprogram: Mål och strategier. 2. VD för Bokab bjuds in till en ordinarie plats i affärsgruppen. Henrik Haglund Samhällsutvecklingschef Magnus Gyllestad Kommunchef Expedieras till: För kännedom till: Personal- och näringslivsutskottet Sektor samhällsbyggnad/lisa Strandberg Werlenius Kommunledningssektorn/Håkan Karlsson, Henrik Haglund Sektor skola/lars-gunnar Hermansson BOKAB/ Peter Jakobsson

58 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 1 (1) 30/2015 Inköp av kompetensutveckling för lärare i grundskolan (Dnr KS2015/653) Kommunstyrelsen beslutade i årsplan 2015 om att extra resurser skulle avsättas för tilläggsuppdrag om kompetensutveckling för lärare på grundskolenivå. Satsningen ska bidra till att uppfylla kommunstyrelsens resultatmål att stärka skolans kompensatoriska uppdrag och därmed minska segregationen och öka jämlikheten i kommunen. Vid framtagande av förslag till utbildningsinsats är det viktigt att både innehåll och former grundar sig i vad forskning har visat ger en reell effekt ute i klassrummet. Förändringsarbete genom kompetensutveckling behöver en stark koppling till den pedagogiska vardagen för att lyckas och här är det kollegiala lärandet en viktig framgångsfaktor. Detta har varit viktiga utgångspunkter för framtagandet av ett fortbildningspaket som sträcker sig från 2015 till 2017 och omfattar totalt 6 miljoner kronor. Fortbildningspaketets fokusområden är: digitalt lärande, språkutvecklande arbetssätt, likabehandling, bedömning för lärande och matematik/no. Genomförandet kommer att ske med stöd av GR-Utbildning. Utöver detta fortbildningspaket genomförs ytterligare kompentensutveckling för enskilda lärare och arbetslag inom ramen för den särskilda satsningen. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Inköp av kompetensutveckling för lärare i grundskolan Bilaga överenskommelse GR U och Kungälv Bilaga Projektplan, Kompetensutveckling Kungälv Förslag till kommunstyrelsen Avtal om fortbildningsinsats mellan Kungälv kommun och GR Utbildning, Överenskommelse mellan Kungälv kommun och GR Utbildning daterad , godkänns. Anteckning till protokollet lämnas av Anna Vedin (M) och Monica Haraldsson (M), se bilaga. Anna Vedin (M) och Monica Haraldsson (M) reserverar sig mot beslutet. Expedieras till: Maria Andersson, sektorchef skola För kännedom till: BILDNINGSUTSKOTTET Justeras sign

59 Anteckning till Ärende 9 KS 2015/653-1 Kompetensutveckling för lärare i grundskolan Tanken att kompetensutveckla lärare är god. Dock bör man inte ha för många utbildningar igång samtidigt då tiden som en lärare har till egen utbildning är begränsad. För tillfället pågår b la matematiklyftet. Att dessutom påbörja GR utbildningen under innevarande år anser vi ta för mycket kraft från redan påbörjad utbildning och från det ordinarie arbetet. Därför anser vi att utbildningsperioden skall vara Anna Vedin (M) Monica Haraldsson (M)

60 Tjänsteskrivelse 1(5) Handläggarens namn Frida Byrsten Inköp av kompetensutveckling för lärare i grundskolan (Dnr KS2015/653-1) Sammanfattning Kommunstyrelsen beslutade i årsplan 2015 om att extra resurser skulle avsättas för tilläggsuppdrag om kompetensutveckling för lärare på grundskolenivå. Satsningen ska bidra till att uppfylla kommunstyrelsens resultatmål att stärka skolans kompensatoriska uppdrag och därmed minska segregationen och öka jämlikheten i kommunen. Vid framtagande av förslag till utbildningsinsats är det viktigt att både innehåll och former grundar sig i vad forskning har visat ger en reell effekt ute i klassrummet. Förändringsarbete genom kompetensutveckling behöver en stark koppling till den pedagogiska vardagen för att lyckas och här är det kollegiala lärandet en viktig framgångsfaktor. Detta har varit viktiga utgångspunkter för framtagandet av ett fortbildningspaket som sträcker sig från 2015 till 2017 och omfattar totalt 6 miljoner kronor. Fortbildningspaketets fokusområden är: digitalt lärande, språkutvecklande arbetssätt, likabehandling, bedömning för lärande och matematik/no. Genomförandet kommer att ske med stöd av GR-Utbildning. Utöver detta fortbildningspaket genomförs ytterligare kompentensutveckling för enskilda lärare och arbetslag inom ramen för den särskilda satsningen. Bakgrund Kommunstyrelsen beslutade i årsplan 2015 om att medel skulle avsättas för kompetensutveckling för lärare på grundskolenivå. Satsningen ska bidra till att uppfylla kommunstyrelsens resultatmål att stärka skolans kompensatoriska uppdrag och därmed minska segregationen och öka jämlikheten i kommunen. De delar av kompetensutvecklingssatsningen som beskrivs i denna tjänsteskrivelse och som planeras i samarbete med GR Utbildning Pedagogiskt centrum utgör en generell del som riktar sig till alla lärare. Utöver detta genomförs kompentensutveckling för enskilda lärare och arbetslag. På grund av utbildningsinsatsens ekonomiska omfattning behöver beslut fattas av kommunstyrelsen. ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST HEMSIDA

61 2(5) Verksamhetens bedömning Vid framtagande av förslag till utbildningsinsats är det viktigt att både innehåll och former grundar sig i vad forskning har visat ger en reell effekt ute i klassrummet. Förändringsarbete genom kompetensutveckling behöver en stark koppling till den pedagogiska vardagen för att lyckas och här är det kollegiala lärandet en viktig framgångsfaktor. Verksamhetschef för grundskolan har också genomfört en inventering av vilka kompetensutvecklingsbehov som finns på skolorna vilken ligger till grund för förslaget. Sektorledningen för skola har haft samtal med GR Utbildning Pedagogisk centrum som både har erfarenhet och kompetens inom området och utformat ett utbildningspaket. Kompetensutvecklingspaketet kommer att fokusera på att stärka områden som: - Bedömning för lärande (BFL) BFL är ett förhållningssätt som sätter elevens lärande i centrum. Insatsens syfte är att ge lärarna den bedömarkompetens och verktyg de i dag behöver i sin professionsutveckling, i linje, med forskning och beprövad erfarenhet. Lärarna blir bättre rustade för att kunna möta de krav styrdokumenten ställer på framgångsrik undervisning. - Digitalt lärande Det digitala lärandet kan inte stanna vid teknik utan måste fokusera på pedagogiken. Fortbildningen ska stärka pedagogens/lärarens teoretiska och praktiska kompetens kring hur digitala verktyg inkluderar och stödjer skolans alla elever. Utgångspunkten är ett inkluderande förhållningssätt där digitala verktyg ses som naturliga lärverktyg som gör undervisningen tillgänglig för alla elever. Genom en ökad digital kompetens får pedagoger också redskap för att hitta nya undervisningsmetoder. - Matematik och naturvetenskap Lärarna arbetar enligt Skolverkets modell matematiklyftet i syfte att stödja lärarna att utveckla sin undervisning. Lärarna får handledning och stöd att sammanställa och reflektera kring erfarenheter och utmaningar i den egna praktiken och få stöd i det fortsatta arbetet. - Språket i alla ämnen Lärarna arbetar utifrån metoden - Greppa språket! Ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet. Genom att stärka lärares kompetens kring språkets betydelse för kunskapsutveckling gynnas alla elever och särskilt elever med tvåspråkighet. Lärarna får handledning och stöd att sammanställa och reflektera kring erfarenheter och utmaningar i den egna praktiken och få stöd i det fortsatta arbetet. - Förebyggande likabehandlingsarbete Personalen stärks i att leda likabehandlingsarbetet tillsammans med eleverna och använda sig av framgångsrika metoder. Under träffarna ges personalen möjlighet till reflektion med kollegor och processtöd med utgångspunkt i bemötande och relationellt ledarskap. En viktig utgångspunkt för fortbildningspaketet är det kollegiala lärandet. Det lyfts fram som en viktig faktor av både forskare och Skolverket för att kunskap ska kunna förankras och verkligen omsättas i praktiskt handlande i klassrummet. Kollegialt lärande handlar kort om att lärare tillsammans med kollegor analyserar och utvärderar sin undervisning. För att åstadkomma detta måste det skapas en miljö på skolorna där lärarna kan prata om sin undervisning, känna sig trygga att lära och lära om, samt vara öppna för att ge och ta emot. Det krävs att det finns en organisation kring lärandet så det sker långsiktigt och systematiskt. För att lyckas finns ett antal nyckelfaktorer: fortbildningen varar en längre tid, medverkan av extern expertis ger bättre resultat, fortbildningen har stöd av skolledning och det finns tillgång

62 3(5) till expertis och tid för att processa ny information, betydelsen av att lärarna blir engagerade i läroprocessen så att deras inlärning blir djup, lärarna blir utmanade i sina tidigare föreställningar om undervisning, lärarna får möjligheter att diskutera. Hos den enskilde läraren upplevs fortbildningen som relevant eftersom den utgår ifrån de egna problemen och den egna vardagen. En annan viktig utgångspunkt för kompetensutvecklingspaketet är att stärka skolornas systematiska kvalitetsarbete. Det systematiska kvalitetsarbetet är obligatoriskt för alla skolor och garanterar en ständig förbättring av undervisningen. Det är svårt för skolorna att hitta en bra organisation för att få till en verklig systematik. Fortbildningen ska ge processtöd i planering, utvärdering, analys och resultat med konkreta verktyg för fortsatta förbättringsåtgärder, där personalen är involverad. En tredje viktig utgångspunkt är att stärka kompetensen hos nyckelpersoner som förstelärare, IKT-pedagoger och rektorer så att de kan leda fortbildningen och kompetensutvecklingen hos personalgrupperna. Bedömning utifrån kommunfullmäktiges strategiska mål Kompetensutvecklingspaketet bidrar både till att uppnå kommunfullmäktiges mål kring minskad segregation och gör rätt från början- investera i barn och unga. Genom ett förstärkt kompensatoriskt uppdrag kan skolan på ett ännu bättre sätt möta barn och unga utifrån deras individuella erfarenheter och bakgrund och ge dem samma möjligheter att lyckas i samhället. Bedömning i relation till barnperspektivet Kompetenssatsningen utgår tydligt ifrån barnets bästa och bidrar till att ge alla barn en bra utbildning oavsett förutsättningar. Bedömning i relation till jämställdhetsperspektivet Kompetenssatsningen omfattar samtliga barn och bedöms stärka både pojkar och flickors lärande. Idag är måluppfyllelsen hos pojkar lägre än hos flickor i skolan. Sammantaget kommer kompetensutvecklingsinsatserna leda till att lärare blir bättre på att möta alla elever och utvärdera sina arbetssätt vilket på sikt ger en undervisning som i högre grad kan ge pojkar en bättre måluppfyllelse. Teknisk bedömning/genomförandeplan Kompetensutvecklingen ska nå alla nivåer från lärare till kommun. Kompetensutvecklingspaketet inleds under VT och pågår fram till och med HT med möjlighet till förlängning. Kompetensutvecklingen börjar med en kartläggning av nuläget och med en inventering av elevernas behov för en kontextspecifik och behovsanpassad fortbildning och därmed ett hållbart lärande. Under fortbildningen kommer särskilda fortbildningstillfällen hållas och utöver detta behöver lärarna ges möjlighet till planeringstid, diskussioner samt inläsning av information. Personalen ska använda sig av de teoretiska kunskaperna i undervisningen mellan fortbildningstillfällena. Förutsättningar för att klara detta är en god planering och att det ges tid. Organisationen utgår i möjligaste mån från varje skolas förutsättningar.

63 4(5) VT-15 BFL kartläggning, styrgrupp, lärledare Lärgrupper Samplanering, sambedömning, auskultation, Lärgrupper kommunövergripande IKT- och specialpedagog IKT- och specialpedagog Bedömningspolicy UL och FL UL och FL FL Systematiskt kvalitetsarbete HT-15 Lärgrupper kartläggning Systematiskt kvalitetsarbete Språk, matematik, likabehandling, digitalt lärande Processtöd ledningsgrupp Systematiskt kvalitetsarbete Språk, matematik, likabehandling, digitalt lärande Studiedagar och processtöd Språk, matematik, likabehandling, digitalt lärande Studiedagar och processtöd Juridisk bedömning Fortbildningen utgår ifrån skolans styrdokument. Ekonomisk bedömning För fortbildningsinsatsen i stort har 5,3 miljoner kronor har avsatts i budget. För att finansiera den generella delen, detta förslag till fortbildningspaket, kommer 2 miljoner användas. Total budget: : kr 2016: kr 2017: kr Budget: 2015 Kollegialt lärande i lärgrupper, beräknat på: 16 skolor 15 rektorer 300 lärare 30 lärledare 15 IKT-pedagoger 20 specialpedagoger 65 förstelärare (35 st) Kartläggning av nuläge, uppstart styrgrupp och lärledare med visionsarbete, studiedag lärare, lärträffar och processtöd lärledare, rektorer och samordningsgrupp kronor

64 5(5) IKT-pedagoger kr Specialpedagog kr UL rektorer kr Förstelärare (35) kr kronor Fokusområden: språk matematik/no likabehandling digitalt lärande systematiskt kvalitetsarbete kr Totalsumma: kronor Budget 2016 och 2017 Specifikation av insatser och detaljbudget för 2016 tas fram under hösten 2015, i dialog mellan Kungälvs kommun och GR Utbildning. Budget för 2016 är kr. Specifikation av insatser och detaljbudget för 2017 tas fram under hösten 2016, i dialog mellan Kungälvs kommun och GR Utbildning. Budget för 2017 är kr. Förslag till kommunstyrelsen Avtal om fortbildningsinsats mellan Kungälv kommun och GR Utbildning, Överenskommelse mellan Kungälv kommun och GR Utbildning daterad , godkänns. Maria Andersson Sektorchef Cristine Lysell Verksamhetschef Expedieras till: Maria Andersson, sektorchef Skola För kännedom till:

65 Överenskommelse mellan Kungälv kommun och GR Utbildning Bakgrund Pedagogiskt Centrum, GR Utbildning, org nummer , har fått i uppdrag av Kungälv kommun, org nummer , att genomföra ett organisations och kompetensutvecklingsuppdrag inom ramen för Pedagogiskt Centrums verksamhetsuppdrag utifrån följande fokusområden i Kungälv: digitalt lärande, språkutvecklande arbetssätt, likabehandling, bedömning för lärande och matematik/no. Omfattning Insatsen avser rektorer, lärare, förstelärare, specialpedagoger och ikt pedagoger på samtliga Kungälv kommuns grundskolor under Utformningen av uppdraget sker enligt bilaga 1, Projektplan Kompetensutveckling Kungälv. Övriga specifikationer och detaljer kring uppdragets utformning, kvalitetssäkring och leverans överenskommes separat mellan GR Utbildning och Kungälv i takt med att behov uppstår. Betalning Uppdragets omfattning uppgår årligen till kr ex moms i tre år. Halva beloppet delfaktureras årligen 1 juni och resterande belopp 1 december med 30 dagars betaltid. Hela uppdragets omfattning ( ) uppgår till därför till kr ex moms. Tilläggsbeställningar Om det tillkommer uppdrag utöver överenskommelsen, faktureras dessa uppdrag separat. Detaljer kring utformning, kvalitetssäkring och leverans som redan överenskommits gäller i så fall även för dessa tilläggsbeställningar. Ort, datum: Ort, datum: Maria Andersson, Sektorchef, sektor skola, Kungälv kommun Bengt Randén Utbildningschef, GR Utbildning

66 Kompetensutveckling Kungälv grundskola Här nedan följer ett förslag på hur kompetensutveckling kan bedrivas utifrån kollegialt lärande och systematiskt kvalitetsarbete på vetenskaplig grund, riktad till lärare och rektorer i grundskolan i Kungälvs kommun. Bakgrund Pedagogiskt Centrum är en del av GR Utbildning och de utvecklingsfrågor som genomförs inom ramen för Pedagogiskt Centrums verksamhet från elevernas behov och verksamheten i stort har ett tydligt och aktivt elevorienterat förhållningssätt. Förändringsarbete genom kompetensutveckling behöver en stark koppling till den pedagogiska vardagen för att lyckas och här är det kollegiala lärandet en viktig framgångsfaktor. I samtal med förvaltningschef Maria Andersson och verksamhetschef Cristine Lysell fick Pedagogiskt Centrum i uppdrag att ta fram ett förslag på kompetensutveckling för grundskolan fördelat på 3 år ( ) och till en kostnad på 2 miljoner fördelat på respektive år. Mål för insatsen Ökad måluppfyllelse för alla elever utifrån följande fokusområden: BFL och undervisningens kvalitet och effektivitet Digitalt lärande Matematik och NO Språket i alla ämnen Förebyggande likabehandlingsarbete Genom systematisk kompetensutveckling på alla nivåer: Lärare Arbetslag Skola Kommun Besök Gårdavägen 2 i Göteborg Post GR Utbildning/Pedagogiskt Centrum, Box 5073, Göteborg

67 Syfte Insatsens syfte är att ge rektorer och lärare de verktyg som de behöver i sin professionsutveckling, i linje med forskning och beprövad erfarenhet, för att bättre kunna möta de krav som styrdokumenten ställer på skolan i dag och för öka måluppfyllelsen för alla elever. Tidsplan Kompetensutvecklingsinsatsen inleds under VT 2015 och pågår fram till och med HT 2017 med möjlighet till förlängning. Kompetensutvecklingen börjar med en kartläggning av nuläget och med en inventering av elevernas behov för en kontextspecifik och behovsanpassad fortbildning och därmed ett hållbart lärande. Kollegialt lärande Ett fungerande kollegialt lärande sker kontinuerligt, över tid, och lärarna provar aktivt nya arbetssätt/metoder för att sedan utvärdera dem. Lärarna tillägnar sig aktuell forskning för att skapa ett gemensamt språk och en samsyn på kunskap och lärande. En skola på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet förutsätter att lärare systematiskt tittar på sina undervisningsmetoder och skaffar sig verktyg för att utvärdera dessa. De stora skillnaderna som kan finnas mellan två klassrum i en och samma skola jämnas ut när pedagoger kommer samman och tar sig an kunskaper på ett systematiskt sätt. Upplägget är cykliskt och bygger på Helen Timperleys forskning där hon bland annat lyfter fram 10 principer om lärares professionsutveckling och som utgår från elevernas behov. I vilka kunskapskrav, förmågor eller undervisningsmoment visar eleverna upp brister och vad behöver lärarna för att tillgodose dessa? Systematiskt kvalitetsarbete Varje skola ska bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete där verksamheten planeras, följs upp och utvecklas i förhållande till de nationella målen. Systematiskt kvalitetsarbete i skolan handlar om ett förhållningssätt till den egna verksamheten som bygger på att man kontinuerligt utvärderar sin verksamhet och söker efter förbättringsåtgärder och utvecklingsmöjligheter. (Skolinspektionen) Processtöd i planering, utvärdering, analys och resultat med konkreta verktyg för fortsatta förbättringsåtgärder, där personalen är involverad. Besök Gårdavägen 2 i Göteborg Post GR Utbildning/Pedagogiskt Centrum, Box 5073, Göteborg

68 Upplägg av utbildningsinsatsen Det kollegiala lärandet utgår från lärgrupper med lärare och varje lärgrupp har en lärledare kopplat till gruppen som agerar samtal och processledare. Denna lärare, förslagsvis förstelärare, styr samtalet och har ett intresse av att driva skolutveckling på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Därutöver finns en styrgrupp med rektorer och en samordningsgrupp med nyckelpersoner i frågan. Det är viktigt att det finns en tydlig dialog och kommunikation grupperna emellan. Se bilaga för illustration. Styrgruppen är beslutande grupp som ansvarar för att: det finns en röd tråd i utvecklingsarbetet kompetensutvecklingsdagar har rätt innehåll och upplägg lärledarna har bra förutsättningar för sina uppdrag Samordningsgruppen arbetar på uppdrag av styrgruppen med planering och genomförande av kompetensutveckling och har ett särskilt ansvar för att lärträffarna har ett meningsfullt innehåll utifrån utvecklings och fokusområden. Lärledargruppen består av lärare/förstelärare som är särskilt lämpliga att leda samtal och driva utvecklingsarbetet framåt i lärgrupperna (det kollegiala lärandet). Det är värdefullt att denna grupp har gemensamma avstämningar, erfarenhetsutbyten och rollstärkande kompetensutveckling ca 1 2 gånger/termin hel eller halvdagar. Lärgrupperna är lärare som träffas i grupperingar i syfte att arbeta i former av kollegialt lärande, inom utveckling och fokusområden. Den här gruppen träffas 1 gång i månaden ca 2 h och arbetar efter en särskild struktur. Mellan dessa träffar i lärgruppen förväntas lärarna att aktivt prova nytt i den egna undervisningen för att vid nästa träff delge och reflektera. Dessa lärgrupper kan se olika ut beroende på behoven i Kungälv. Genom hela utbildningsinsatsen ger Pedagogiskt Centrum processtöd på alla nivåer och står för planering av upplägg och kvalitetssäkring av genomförande. Kartläggning elevers och lärares behov Uppstart lärledare och rektorer Uppstart med alla lärare (ex studiedag) La rtra ffar 1 ga ng/ma nad i lärgrupper ca 2 h/ gång Processtöd till lärledare/förstelärare 2 heldagar/ termin Processtöd till skolledare varannan månad 2 h/gång Besök Gårdavägen 2 i Göteborg Post GR Utbildning/Pedagogiskt Centrum, Box 5073, Göteborg

69 Möte med samordningsgrupp 2 tillfällen/termin á 2 h. Kontinuerligt uppföljningsarbete: fokusgrupper, enkät, dokumentanalys Tillgång till BLF webben med allt material under hela perioden Bedömning för lärande (BFL) genom det kollegiala lärandet Syfte Bedömning för lärande (BFL) är ett förhållningssätt som sätter elevens lärande i centrum. Genom att tydliggöra och synliggöra undervisningen, arbeta med återkoppling och ha processen i fokus, snarare än slutprodukten, ger det goda förutsättningar för det livslånga lärandet. Insatsens syfte är att ge lärarna den bedömarkompetens och verktyg de i dag behöver i sin professionsutveckling, i linje, med forskning och beprövad erfarenhet. Lärarna blir bättre rustade för att kunna möta de krav styrdokumenten ställer på framgångsrik undervisning. Mål med utbildningen Deltagarna har efter avslutad utbildning goda kunskaper i och verktyg för formativ bedömning, ett förändrat förhållningsätt till lärande och kunskap som lika mycket handlar om undervisningens kvalitet och effektivitet. Upplägg Upplägget är på två år och ca 25 lärträffar som äger rum på den egna skolan/kommunen. Under utbildningsinsatsen förväntas deltagarna lägga planeringstid mellan träffarna, samt att arbetslaget för diskussionen om BFL under hela utbildningsinsatsen. Arbetet sker i lärgrupper med samtalsledare som får coaching och förutom undervisningsmetoder i nyckelstrategierna består innehållet av samplanering, sambedömning, auskultation, och hur man arbetar fram en bedömningspolicy för skolan/kommunen. Detta arbete kan också systematiseras och dokumenteras och mynna ut i en beprövad erfarenhet. Deltagarna har tillgång till allt material via en digital yta. Förstelärare som lokala utvecklings och processledare Mål och syfte: att förbereda och utveckla förstelärare för att bidra till att skolan och kommunen genomsyras av ett utvecklande ledarskap. En processinriktad utbildning med fokus på den egna skolans/kommunens utvecklingsarbete och förstelärarens nya roll; att stödja och förbättra verksamhetens kvalitet genom kollegialt lärande. Förslag på programinnehåll som anpassas efter lokala behov och önskemål. Besök Gårdavägen 2 i Göteborg Post GR Utbildning/Pedagogiskt Centrum, Box 5073, Göteborg

70 Tillfälle 1 26/2 Peter Östlund, undervisningsråd på Skolverket och ansvarig projektledare för karriärreformen, medverkar och tydliggör syftet med uppdraget. Vad innebär det att bedriva skolutveckling genom vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet? Kan vi höja skolans kvalitet genom forskning? Detta bland annat kommer Anna Liljeström på GR att föreläsa om. Vidare medverkar förstelärare, rektorer och utvecklingsledare från Kungsbacka och Lerums kommuner och de kommer att delge sin resa med förstelärarreformen och bjuda på lärandeexempel, allt ifrån rekrytering, nätverk för förstelärare, arbetsbeskrivning till kollegialt lärande m.m Resterande 5 tillfällen utgår från hur man driver förändrings och förbättringsarbeten framgångsrikt, ledarskap och grupprocesser, gruppens faser, systematiskt kvalitetsarbete och samtal och processtöd för kollegialt lärande kopplat till vetenskap och till skolans utvecklingsarbete. Rektors pedagogiska ledarskap Förändringsarbete med det Utvecklande Ledarskapet Förändringsarbete genom kompetensutveckling behöver en stark koppling till den pedagogiska vardagen för att lyckas. Detta innebär en stor omställning för såväl ledning som medarbetare. Avgörande för detta och andra stora projektets framgång är hur berörda människor hanterar och tar sig an förändringen. Det finns ett antal faktorer som påverkar utfallet. Viktigast är insikt om och respekt för individers olikhet i form av olika värderingar, attityder, rädslor, drivkrafter och därmed beteenden. För att nå målet är det därför av vikt att hitta varje förvaltning, grupp och individ där de faktiskt befinner sig. Inte där vi vill eller tror att de ska vara. Dag 1 Uppstart och gruppens utveckling Syfte och mål, att skapa engagemang, förståelse och motivation för förändringsarbetet och programmet samt om förväntningar och farhågor. Gruppens utveckling och processer; effektiva team. En grupps effektivitet beror på många olika saker. Enkelt uttryckt handlar det om hur gruppen hanterar sina Uppgifter och sina Relationer. Balansen mellan dessa delar är viktig. Målet är att i linje med uppdraget utveckla varje individ och samtidigt leverera ett bra organisatoriskt resultat, eller med andra ord; att bli ett effektivt team. Besök Gårdavägen 2 i Göteborg Post GR Utbildning/Pedagogiskt Centrum, Box 5073, Göteborg

71 Dag 2 och 3 Utvecklande ledarskap (UL) Grundutbildningen har som syfte att förstå förhållningssättet, modellen och sin ULL (Utvecklande ledarskap Ledarbedömning) samt att skapa en individuell handlingsplan. Samtal med kursledningen kopplat till ULL rapporten. ULL är ett s.k. 360 verktyg, en skattningsmodell som skapar förutsättningar för att synliggöra dels hur en ledare själv ser på sitt ledarskap, vilka värderingar ledaren lever, dels hur människor runtomkring ledaren ser på denne (chefer, kollegor och underställda). Den bygger på självskattning. Dag 4 UL Fördjupningsdag Den individuella incheckningsfrågan (tidigare benämnd utcheckningsfrågan) Pedagogisk repetition av grundkursen inklusive UL modellen Svåra samtal på temat förändring och sammankopplat mot pedagogernas vardag och utmaningar (utifrån deltagarens vardag) Dag 5 Fördjupningsdag 2 och uppdatering av personlig handlingsplan Vi föreslår uppföljning inom sex månader, i syfte att säkerställa processens fortlevnad. Dag 6 deltagarna gör om sin ULL. Utifrån resultatet kan vi genom uppföljning och utvärdering få tillgång till faktisk utveckling hos individen och i nästa led organisationen. IKT coaching utveckla skolans digitala kompetens Syfte Att stödja, förbereda, utveckla och coacha verksamma IKT pedagogiskt ansvariga i deras komplexa roll och i en förändring från IKT som en separat del, till att istället tänka och verka i all form av skolutveckling. Deltagarna har efter avslutad utbildning goda kunskaper om och färdighet i hur ett coachande ledarskap fungerar och hur det tillämpas i praktiken. De har fått kunskaper om skoljuridiska frågor kring IKT användandet i dagens skola och hur man driver och genomför ett projektarbete. Deltagarna har också fått god kännedom i IKT och lärande utifrån gällande styrdokument och fått inblick i deltagarnas gemensamt valda temaområde t ex Blended learning och/eller makerkultur. Besök Gårdavägen 2 i Göteborg Post GR Utbildning/Pedagogiskt Centrum, Box 5073, Göteborg

72 Upplägg Utbildningen omfattar sex heldagar och har ett huvudtema per gång, som bestäms i samråd med deltagarna. Varje tillfälle har en del av coachande samtal och projektarbete som löper som en röd tråd genom hela utbildningsinsatsen. Deltagarna förväntas aktivt prova och genomföra aktivitet med elev eller lärargrupp under utbildningens gång. Specialpedagogik och digitala verktyg Syfte Syftet med utbildningen är att stärka pedagogens/lärarens teoretiska och praktiska kompetens kring hur digitala verktyg inkluderar och stödjer skolans alla elever. Utgångspunkten är ett inkluderande förhållningssätt där digitala verktyg ses som naturliga lärverktyg som gör undervisningen tillgänglig för alla elever. Deltagarna har efter avslutad utbildning goda kunskaper i att använda digitala verktyg för ett inkluderande förhållningssätt och har fått kunskaper om hur de kan implementera verktygen i den egna pedagogiska verksamheten samt förmedla kunskaperna vidare till övriga pedagoger både genom handledning men också genom digital spridning, samt en kunskap och insikt i hur digitala verktyg kan främja närvaro och förhindra utanförskap. Deltagarna har skapat en egen digital yta för spridning och inspiration av digitala verktyg med ett specialpedagogiskt fokus. Upplägg Utbildningen omfattar sex heldagar och har ett huvudtema per gång som bestäms i samråd med deltagarna, t ex pedagogisk dokumentation med digitala verktyg, främja närvaro m.m. Kursen genomsyras av att deltagarna under hela utbildningstiden arbetar fram en webbresurs (blogg, hemsida eller liknande) och deltagarna förväntas också arbeta på egen hand mellan träffarna med den egna webbresesuren. Besök Gårdavägen 2 i Göteborg Post GR Utbildning/Pedagogiskt Centrum, Box 5073, Göteborg

73 I lärgrupper genom kollegialt lärande och formativt förhållningssätt Matematik och naturvetenskap: Att arbeta enligt Skolverkets modell matematiklyftet i syfte att stödja lärarna att utveckla sin undervisning. Förutsättningen är att lärarna har möjligheter och förväntas att läsa material och genomföra lektioner mellan träffarna. Att under handledning med Pedagogiskt Centrum sammanställa och reflektera kring erfarenheter och utmaningar i den egna praktiken och få stöd i det fortsatta arbetet. I syfte att lärarna blir medvetna och uppmärksammade på möjligheter i sin undervisning med fokus på att utveckla och förfina sin undervisningspraktik. Språkutvecklande arbetssätt: Greppa språket! Ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet (Forskning för skolan). Du som lärare har en avgörande betydelse för all kunskapsutveckling. Men i synnerhet för flerspråkiga elevers dubbla inlärningsprocesser. Vilka arbetssätt stärker dessa processer och vilka verktyg hjälper dig som lärare att möta dessa elever? Detta tas upp i boken Greppa språket! Förutsättningen är att lärarna har möjligheter och förväntas att läsa material och genomföra lektioner mellan träffarna. Att under handledning med Pedagogiskt Centrum sammanställa och reflektera kring erfarenheter och utmaningar i den egna praktiken och få stöd i det fortsatta arbetet. I syfte att lärarna blir medvetna och uppmärksammade på möjligheter i sin undervisning med fokus på att utveckla och förfina sin undervisningspraktik. Cirkelmodellen, genrepedagogik m.m. Främjande och förebyggande likabehandlingsarbete Alla barn och elever har rätt att utvecklas och lära i en trygg miljö och bemötas med respekt. När elever känner sig trygga i skolan påverkas även studieresultaten i positiv riktning. Vilka är framgångsfaktorerna, några teoretiska utgångspunkter och praktiska metoder för ett fungerande likabehandlingsarbete? Förutsättningen är att personalen mellan träffarna har möjlighet att läsa material och leda likabehandlingsarbetet tillsammans med eleverna. Under träffarna ges Besök Gårdavägen 2 i Göteborg Post GR Utbildning/Pedagogiskt Centrum, Box 5073, Göteborg

74 personalen möjlighet till reflektion med kollegor och processtöd med utgångspunkt i bemötande och relationellt ledarskap. (Eventuell kartläggning utifrån olika verktyg, analys, mål och lika teman för likabehandlingsarbetet t ex: normkritiska perspektiv, pedagogiska strategier, positivt bemötande, förhållningssätt m.m. Digitalt lärande Det svenska utbildningsväsendet är av central betydelse i att rusta barn och ungdomar för framtidens samhälle. Redan i dag genomsyrar IT stora delar av vårt samhälle, en utveckling som vi har all anledning att tro kommer att fortsatta. Det är därför viktigt att skolan ges förutsättningar att utveckla svenska elevers förmåga att hantera digitala verktyg både som en del av kunskapsinhämtningen och för att kunna verka och fungera i dagens och framtidens samhälle. (En digital agenda i människans tjänst, Digitalkommisionen). Digital kompetens är mycket viktigt idag men den får inte stanna vid teknik utan fokus bör istället ligga på pedagogik. Det finns några avgörande faktorer för att lyckas bra med digitala satsningar, bland annat behöver vi utmana oss själva med frågor huruvida tidigare undervisningsmetoder håller när man får tillgång ny teknik. En skola på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet förutsätter att lärare systematiskt tittar på sina undervisningsmetoder och får verktyg för att utvärdera dessa. Förutsättningen är att personalen mellan träffarna har möjlighet att läsa material och aktivt prova olika metoder och verktyg. Under träffarna ges personalen möjlighet till reflektion med kollegor och processtöd med utgångspunkt i digitalt lärande. Besök Gårdavägen 2 i Göteborg Post GR Utbildning/Pedagogiskt Centrum, Box 5073, Göteborg

75 Total budget: : kr 2016: kr 2017: kr Budget: 2015 Kollegialt lärande i lärgrupper, beräknat på: 16 skolor 15 rektorer 300 lärare 30 lärledare 15 IKT pedagoger 20 specialpedagoger 65 förstelärare (35 st) Kartläggning av nuläge, uppstart styrgrupp och lärledare med visionsarbete, studiedag lärare, lärträffar och processtöd lärledare, rektorer och samordningsgrupp kronor IKT pedagoger kr Specialpedagog kr UL rektorer kr Förstelärare (35) kr kronor Fokusområden: Språk matematik/no Besök Gårdavägen 2 i Göteborg Post GR Utbildning/Pedagogiskt Centrum, Box 5073, Göteborg

76 likabehandling digitalt lärande systematiskt kvalitetsarbete kr Totalsumma: kronor VT 15 BFL kartläggning, styrgrupp, lärledare IKT och specialpedagog Lärgrupper Samplanering, sambedömning, auskultation, bedömningspolicy Lärgrupper kommunövergripande IKT och specialpedagog UL och FL UL och FL HT 15 Lärgrupper kartläggning Systematiskt kvalitetsarbete Språk, matematik, likabehandling, digitalt lärande FL Processtöd ledningsgrupp Systematiskt kvalitetsarbete Språk, matematik, likabehandling, digitalt lärande Studiedagar och processtöd Systematiskt kvalitetsarbete Språk, matematik, likabehandling, digitalt lärande Studiedagar och processtöd Besök Gårdavägen 2 i Göteborg Post GR Utbildning/Pedagogiskt Centrum, Box 5073, Göteborg

77 Ytterligare insatser: Exempel på ytterligare insatser är fritidshem, förskoleklass, kartläggning likabehandling, ökat fokus på systematiskt kvalitetsarbete, Kungälv delar, fokusområden med fler lärgrupper Totalsumma: kronor Budget 2016 och 2017 Specifikation av insatser och detaljbudget för 2016 tas fram under hösten 2015, i dialog mellan Kungälvs kommun och GR Utbildning. Budget för 2016 är kr. Specifikation av insatser och detaljbudget för 2017 tas fram under hösten 2016, i dialog mellan Kungälvs kommun och GR Utbildning. Budget för 2017 är kr. Besök Gårdavägen 2 i Göteborg Post GR Utbildning/Pedagogiskt Centrum, Box 5073, Göteborg

78 Bilaga 1 Kollegialt lärande med dess olika nyckelfunktioner Besök Gårdavägen 2 i Göteborg Post GR Utbildning/Pedagogiskt Centrum, Box 5073, Göteborg

79 Bilaga 2 Besök Gårdavägen 2 i Göteborg Post GR Utbildning/Pedagogiskt Centrum, Box 5073, Göteborg

80 Besök Gårdavägen 2 i Göteborg Post GR Utbildning/Pedagogiskt Centrum, Box 5073, Göteborg

81 Tjänsteskrivelse 1(3) Handläggarens namn Lars Davidsson Dotterbolagsbildning i Renova AB (Dnr KS2015/666-2) Sammanfattning Kommunfullmäktige föreslås ställa sig positiv till Renova AB:s framställning att fortsätta bedriva den konkurrensutsatta delen av verksamheten i ett dotterbolag med två skilda affärsområden. Som en konsekvens av detta föreslås också ändringar i bolagsordning, ägardirektiv och aktieägaravtal. Bakgrund Delägarkommunerna beslutade 2013 om Renovas framtida inriktning. Beslutet innefattade bland annat att Renova AB ska bilda en koncern med ett moderbolag och två dotterbolag, nya bolagsordningar, ägardirektiv och nytt aktieägaravtal. Kungsbacka, som sista delägarkommun, beslutade i kommunfullmäktige den 13 augusti 2013 att Kungsbacka inte längre avser att vara delägarkommun i Renova AB. De tidigare fattade besluten om aktieägaravtal gällde under förutsättning att alla elva ägarkommunerna ställde sig bakom avtalet, vilket fick som konsekvens att nya beslut fattades i resterande 10 ägarkommuner under hösten I det senare beslutet, senarelades också bildandet av de två dotterbolagen i maximalt två år. Under tiden medgavs att verksamheten bedrevs inom ramen för ett dotterbolag. Styrelsen i Renova AB har nu gjort en framställan till ägarkommunernas kommunfullmäktige att inte behöva dela den konkurrensutsatta verksamheten i två skilda dotterbolag, utan fortsatt låta den konkurrensutsatta verksamheten bedrivas i ett dotterbolag, men med två skilda affärsområden, som idag. Verksamhetens bedömning Förvaltningen har tagit del av den bedömning stadsledningskontoret, Göteborgs stad, gjort och delar den. Bedömningen är positiv i förhållande till framställan från styrelsen i Renova AB: Renova kan nu, ett år efter omstruktureringen, visa att respektive affärsområde särskiljs ekonomiskt från varandra i motsvarande grad som om de hade bedrivits i två skilda dotterbolag. Ett revisionsutlåtande gör bedömningen att det finns transparent redovisning mellan affärsområdena Logistik och Återvinning, i enlighet med bolagets fördelningsnycklar, stödjande system och processer. Som en konsekvens föreslås smärre justeringar i bolagsordning, ägardirektiv och aktieägaravtal. ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST HEMSIDA

82 2(3) Bedömning utifrån kommunfullmäktiges strategiska mål Det strategiska målet Minskad miljö- och klimatpåverkan har bäring på ärendet. Om Renova AB får bedriva verksamheten i ett dotterbolag medför det inga miljökonsekvenser jämfört med nuläget. Bedömning i relation till barnperspektivet Förvaltningen har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån detta perspektiv. Bedömning i relation till jämställdhetsperspektivet Förvaltningen har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån detta perspektiv. Teknisk bedömning/genomförandeplan Följande ändringar i bolagsdokumenten föreslås: 1. Bolagsordning Renova Miljö AB I samband med registreringen av namnet för Renova Miljö AB uppstod svårigheter med registreringen i anledning av att en text under 4 innehöll skrivningen försälja återvunnet material Denna text föreslås nu tas bort. Det innebär ingen förändring i verksamheten utan försäljning av återvunnet material får anses ingå i sista punkten i 4, nämligen att bedriva med ovanstående verksamheter naturligt anknytande rörelse. I övrigt innebär förslaget ingen ändring i bolagsordningen för Renova Miljö AB. 2. Ägardirektiv I förslaget till ägardirektiv har Kungsbacka tagits bort. Vidare har skrivning om Renova Miljöpartners uppdrag förts över till Renova Miljö AB. En skrivning om tidigare beviljat anstånd med uppdelningen av dotterbolagen har tagits bort. Tillägg har gjorts om att Renova Miljö AB:s verksamhetsgrenar ska kunna ekonomiskt särredovisas så att ägarna ges möjlighet följa upp respektive verksamhets lönsamhet. 3. Aktieägaravtal Förslaget till aktieägaravtal är förändrat genom att tidigare skrivningar kopplat till Kungsbackas ägande tagits bort. Vidare har det gjorts mera redaktionella ändringar i anledning av att koncernen nu föreslås bestå av två bolag i stället för tre. Juridisk bedömning Kommissionen i EU har i förhållande till ett antal andra kommunalt ägda avfallsbolag ifrågasatt om kommunernas uppdrag eller direkttilldelningar till bolagen står i överensstämmelse med EU:s upphandlingsdirektiv. Sveriges regering har i svar till kommissionen ansett att något brott mot upphandlingsdirektivet inte kunnat konstateras.

83 3(3) Såvitt framkommit har kommissionen ännu inte tagit ställning till regeringens svar. Ärendet kan komma att påverka redan gjord bolagsdelning, men har ingen direkt bäring på frågan om delning av dotterbolaget. Ekonomisk bedömning Om Renova AB får bedriva verksamheten i ett dotterbolag medför detta inga ekonomiska konsekvenser jämfört med nuläget. Bilagor 1. Bolagsordning 2. Ägardirektiv 3. Aktieägaravtal Förslag till beslut i kommunfullmäktige 1. Besluten av den 13 juni 2013, 106 och 5 december 2013, 225, upphävs i de delar som avser bildandet av Renova Insamling och Logistik AB, sedermera benämnt Renova Miljöpartner AB. 2. Reviderad bolagsordning för Renova Miljö AB, bilaga 1, antas. 3. Reviderat ägardirektiv för Renova-koncernen, bilaga 2, antas. 4. Uppdrag ges till ombudet på bolagsstämman att rösta för att beslut fattas i enlighet med punkterna 2-3, ovan. 5. Reviderat aktieägaravtal med övriga delägarkommuner, bilaga 3, godkänns. Magnus Gyllestad kommunchef Lars Davidsson chefsekonom Expedieras till: Renovas ägarkommuner Renova AB För kännedom till:

84 Bolagsordning för Renova Miljö AB Bilaga 1 Organisationsnummer Bolagets firma är Renova Miljö AB. 2 Bolagets styrelse har sitt säte i Göteborg, Västra Götalands län. 3 Bolaget ägs indirekt av kommuner i Västsverige, nedan ägarkommunerna. Det kommunala ändamålet med bolaget är att främja en långsiktigt hållbar utveckling i ägarkommunerna genom en miljöriktig behandling av verksamhetsavfall samt hushållsavfall från andra än ägarkommunerna. Bolaget ska inte ha till syfte att bereda vinst åt aktieägarna. Bolaget ska följa de kommunalrättsliga principerna i 2 kap. och 8 kap. 3 c kommunallagen, innebärande att verksamheten ska vara förenlig med den kommunala kompetensen och lokaliseringsprincipen, att kommunmedlemmarna ska behandlas lika, förbud att lämna stöd åt enskild och förbud att ta högre avgift än som svarar mot kostnaderna för de tjänster som tillhandahålls, såvida inte lag eller rättspraxis för viss verksamhet eller åtgärd medger undantag. Produktion och försäljning av värme och el ska dock bedrivas på affärsmässig grund. Bolaget ska inhämta kommunfullmäktiges ställningstagande i respektive ägarkommun innan sådana beslut i verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt fattas. 4 Bolaget har till föremål för sin verksamhet att behandla avfall från verksamheter och från hushåll från andra än ägarkommunerna anlägga och driva avfalls- och återvinningsanläggningar med härför lämpligt avfall eller annat bränsle producera och försälja värme och el insamla och transportera avfall bedriva med ovanstående verksamheter naturligt anknytande rörelse.

85 5 Bolagets aktiekapital ska utgöra lägst kronor och högst kronor. 6 Antalet aktier i bolaget ska vara lägst och högst Bolagets styrelse ska bestå av 9 ledamöter och 8 suppleanter. Göteborgs kommunfullmäktige ska utse 5 ledamöter och 3 suppleanter. Kommunfullmäktige i Kungälv, Lerum, Mölndal respektive Partille utser vardera 1 ledamot. Kommunfullmäktige i Ale, Härryda, Stenungsund, Tjörn respektive Öckerö utser vardera 1 suppleant. Styrelseledamöterna och styrelsesuppleanterna väljs varje år för tiden intill slutet av nästa årsstämma. 8 En till två revisorer jämte suppleanter för dessa väljs på årsstämma. Till revisor får även ett registrerat revisionsbolag utses. 9 Bolaget ska ha två lekmannarevisorer jämte två suppleanter. En lekmannarevisor jämte suppleant utses av Göteborgs kommunfullmäktige. En lekmannarevisor utses av Partille kommunfullmäktige jämte suppleant som utses av Mölndals kommunfullmäktige. Mandatperioden ska sammanfalla med den för styrelsen. 10 Kallelse till bolagsstämma ska ske genom brev till aktieägarna tidigast sex och senast två veckor före stämman. 11 Årsstämma ska hållas inom sex månader efter utgången av varje räkenskapsår. Därvid ska följande ärenden förekomma: 1. Stämmans öppnande 2. Val av ordförande och sekreterare vid stämman 3. Upprättande och godkännande av röstlängd 4. Val av två justerare

86 5. Fråga om stämman blivit behörigen sammankallad 6. Fastställande av dagordning 7. Framläggande av årsredovisning och revisionsberättelse för bolaget 8. Beslut om a. fastställande av resultat- och balansräkningar för bolaget b. disposition av vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen c. ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och verkställande direktören 9. Fastställande av arvoden åt styrelse, revisorer och lekmannarevisor jämte suppleanter 10. Anteckning av kommunfullmäktiges i ägarkommunerna val av styrelseledamöter och suppleanter 11. Val av revisorer och revisorssuppleanter 12. Anteckning av Göteborgs respektive Partille och Mölndals kommunfullmäktiges val av lekmannarevisor och suppleant 13. När så erfordras, beslut om ägardirektiv 14. Övriga ärenden, som i behörig ordning hänskjutits till stämman 15. Stämmans avslutande. 12 Kalenderår ska vara bolagets räkenskapsår. 13 Skulle bolaget upplösas eller likvideras ska dess behållna tillgångar tillfalla aktieägaren. 14 Kommunstyrelserna i ägarkommunerna äger rätt att ta del av bolagets handlingar och räkenskaper samt i övrigt inspektera bolaget och dess verksamhet. Detta gäller dock endast i den mån hinder ej möter på grund av författningsreglerad sekretess. 15 Denna bolagsordning får inte ändras utan att respektive ägarkommuns kommunfullmäktige tagit ställning till ändringen. Bolagsordningen har antagits vid bolagsstämman 2015-xx-xx

87 Ägardirektiv för Renova-koncernen Bilaga 2 organisationsnummer Allmänt Renova AB ( Bolaget ) ägs av kommunerna Ale, Göteborg, Härryda, Kungälv, Lerum, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö, nedan Ägarkommunerna. Ägarkommunerna har år 2010 godkänt ett generellt ägardirektiv avseende bland annat Bolaget. Detta ägardirektiv kompletterar det generella ägardirektivet och gäller därutöver. Kommunala ändamålet Kommunernas ändamål med sitt ägande av koncernen är att främja en långsiktigt hållbar utveckling i Ägarkommunerna, framförallt genom en miljöriktig behandling av avfall som kommer från hushåll och verksamheter i Ägarkommunerna. Koncernen innehåller moderbolaget Renova AB med dotterbolaget Renova Miljö AB. Avsikten med koncernen är att särskilja direkttilldelad verksamhet från konkurrensutsatt. Bolagens uppdrag Renova AB ska behandla avfall på direkttilldelade uppdrag av Ägarkommunerna. Bolaget ska vara ett avfallsföretag för dess ägarkommuner och aktivt medverka i en långsiktigt hållbar utveckling genom att utföra prisvärda, miljö- och kvalitetsmässigt bra tjänster inom avfallsområdet. Verksamheten ska bedrivas i enlighet med de beställningar som är kopplade till direkttilldelade uppdrag och i enlighet med Ägarkommunernas lokala och regionala avfallsplaner. Uppdragen ska innebära en miljöriktig omlastning, avfallsbehandling, en effektiv energiåtervinning genom produktion av värme och el samt restprodukthantering. Bolaget ska tillhandahålla behandlingskapacitet för rötning av biologiskt avfall. Renova Miljö AB ska behandla avfall från verksamheter som bedrivs i Ägarkommunerna eller annat avfall som av andra överlämnas till bolaget för återvinning eller bortskaffande. Bolaget får lämna anbud till Ägarkommunerna på icke direkttilldelade uppdrag inom avfallsområdet. Bolaget ska aktivt medverka i en långsiktigt hållbar utveckling genom att erbjuda konkurrenskraftiga, miljö- och kvalitetsmässigt bra tjänster och produkter inom avfallsområdet. Renova Miljö AB ska också bedriva insamling och övriga logistiktjänster för avfall från hushåll och verksamheter inom delägarregionen. Bolaget ska vara ett

88 logistikföretag för dess ägarkommuner och aktivt medverka i en långsiktigt hållbar utveckling genom att i konkurrens erbjuda miljö- och kvalitetsmässigt bra tjänster och produkter inom insamlingsområdet. Samverkan Bolagen ska inom ramen för sina uppdrag, aktivt och strukturerat genom påverkan på exempelvis lagstiftning, direktiv och annat regelverk, verka för en för Ägarkommunerna och bolagen positiv hållbar utveckling av nationella och internationella förhållanden. Bolagen ska, där så är miljömässigt och affärsmässigt motiverat, kunna ingå olika former av samarbete med andra aktörer inom avfallsområdet. Sådant samarbete ska vara av allmänintresse för Ägarkommunerna. Samarbetet skall genomföras som ett led i att uppfylla bolagens uppdrag enligt detta ägardirektiv. Renova AB ska eftersträva en aktiv och innehållsrik dialog mellan Ägarkommunerna och bolaget. Ägarkommunerna samverkar genom ett särskilt inrättat ägarråd och genom ett chefsnätverk inom bl.a. avfallsområdet. Chefsnätverket arbetar bland annat med uppföljning av ekonomi och verksamhet kopplat till direkttilldelade uppdrag och A2020, utformar beställningar, samråder om avgifter, samråder om tillkommande direkttilldelningar och övriga strategiska frågor samt bereder frågor som ska hanteras av ägarrådet. Bolaget ska stödja dessa organ genom en öppen redovisning av bolagets verksamhet och ställa sitt kunnande till förfogande så att Ägarkommunernas avfallshantering utvecklas på bästa sätt. Bolaget skall underlätta en stärkt beställarroll hos Ägarkommunerna, inkluderande beställning, uppföljning och analys. Innan start av verksamhet som kan överlappa med Ägarkommunernas respektive avfallsverksamhet ska bolagen inhämta berörd ägarkommuns synpunkter. Direkt verksamhet riktad mot kommuninvånarna ska alltid samrådas med respektive kommun för att möjliggöra en sammanhållen avfallsplanering. Kommunikationssatsningar ska samordnas med Ägarkommunerna. Ekonomiska förutsättningar Bolagens verksamhet ska drivas i enlighet med kommunalrättsliga principer om inte annat följer av lag och övriga regelverk som styr bolagens verksamhet. Verksamheten ska bedrivas kostnadseffektivt med största möjliga miljömässiga hänsynstagande. Bolagen ska finansiera verksamheten genom försäljningsintäkter och självfinansiera nödvändiga investeringar och utvecklingsarbete. Bolagen ska säkerställa en stabil ekonomisk utveckling med en tillfredsställande soliditet, för att skapa ett ekonomiskt utrymme som möjliggör ett långsiktigt agerande. Investeringar ska motiveras och följas upp ur såväl ett samhällsekonomiskt som företagsekonomiskt perspektiv. Bolagen får inte pantsätta egendom eller på annat sätt

89 ställa säkerhet för lån. Bolagen får uppta lån eller annan kredit mot säkerhet i form av borgen från Ägarkommunerna, under förutsättning att Ägarkommunerna lämnar borgen för lånet eller krediten. Bolagen får på marknadsmässiga villkor uppta kredit utan säkerhet i Göteborgs Stads koncernbank. Renova AB:s prissättning av tjänster gentemot Ägarkommunerna ska präglas av bolagets självkostnad med ett rimligt tillägg för att finansiera nödvändiga framtida investeringar och utvecklingsarbete samt av tydlighet och transparens gentemot Ägarkommunerna. Bolagets målsättning skall vara att prissättningen över tid inte överstiger ett genomsnitt av marknadspriset per ton hos motsvarande anläggningar i Sverige. Ägarkommunerna ska debiteras lika stora avgifter per viktenhet efter avlämning vid Renovas mottagningsanläggningar. Renova AB ska ställa kommunalrättsligt och konkurrensrättsligt godtagbara avkastningskrav på sitt dotterbolag. Det åligger styrelsen i Renova AB att i god tid inför varje verksamhetsår fastställa priset för de direkttilldelade tjänsterna. Bolaget ska dessförinnan, senast i september, samråda med respektive ägarkommun och redovisa underlaget för prissättningen till ovan nämnda chefsnätverk och på förfrågan till Ägarkommunernas ägarråd. Redovisningen ska innehålla för- och efterkalkyl av de kostnads- och intäktsslag som ingår i respektive direkttilldelat uppdrag. Chefsnätverket och ägarrådet har rätt att framställa synpunkter till styrelsen inför styrelsens beslut om pris. Moderbolaget ska löpande kunna särredovisa intäkter och kostnader hänförliga till energiåtervinning genom förbränning, energi- och näringsåtervinning genom rötning, deponering samt eventuellt tillkommande direkttilldelade uppdrag. Renova Miljö AB ska bedriva sin verksamhet i konkurrens med andra utförare och ska agera på ett sådant sätt att konkurrensen inte snedvrids. Detta bolags två verksamhetsgrenar ska kunna ekonomiskt särredovisas så att ägarna ges möjlighet följa upp respektive verksamhets lönsamhet. Ekologiska och sociala förutsättningar Bolagen ska ha ett långsiktigt hållbart förhållningssätt och låta ett helhetstänkande som beaktar såväl ekologiska som sociala aspekter vara vägledande vid fullgörandet av sina uppdrag. Syftet och målsättningen för bolagens verksamhet är, utöver vad som anges i bolagsordningen, att minimera de negativa effekterna på människors hälsa och miljön vid utförande av sitt uppdrag, att minska resursanvändningen och främja tillämpning av avfallshierarkin, genom att maximera återanvändning och återvinning av material och energi och minimera deponeringen. Bolaget ska även i övrigt uppfylla de relevanta mål som anges i EU-fördrag, avfallsdirektivet och i gällande europeisk och svensk miljöoch avfallslagstiftning.

90 Kontroll Ägarkommunerna ska gemensamt, såvitt avser strategiska mål och viktiga beslut, tillförsäkras en kontroll över moderbolaget som motsvarar den som de utövar över den egna verksamheten. Moderbolaget ska lämna Ägarkommunernas kommunstyrelse den information om verksamheten som begärs. Mellan Ägarkommunerna gäller ett aktieägaravtal. Det åligger Bolaget att i tillämpliga delar beakta det som ägarna därvid kommit överens om. Bolaget ska också följa gällande bolagsordning. Bolaget ska vidare tillse att dotterföretag till Bolaget följer detta ägardirektiv, det generella ägardirektivet och, i tillämpliga delar, vad Ägarkommunerna kommit överens om i aktieägaravtalet för Bolaget. Före beslut som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt ska bolagen inhämta Ägarkommunernas ställningstagande. De bolagsfrågor som måste underställas Ägarkommunerna framgår av det generella ägardirektivet. Av bolagsordningen framgår också att vissa beslut ska fattas på bolagsstämma. Bestämmelserna i detta direktiv, sammantaget med bestämmelserna i bolagsordning, generellt ägardirektiv och aktieägaravtal, är utformade i syfte att de s.k. Teckalkriterierna ska vara uppfyllda. Bestämmelserna i styrdokumenten om Ägarkommunernas inflytande när det gäller strategiska mål och viktiga beslut ska tolkas på ett sådant sätt att inflytandet blir effektivt, i den meningen att Moderbolaget underställs en kontroll som gör det möjligt för Ägarkommunerna att utöva en avgörande påverkan på de beslut som fattas av Bolaget. Detta ägardirektiv ska, för att äga giltighet, antas på bolagsstämma i bolagen. Ägardirektivet har antagits vid bolagsstämman 2015-xx-xx

91 Aktieägaravtal mellan ägarna av Renova Bilaga 3 1 Inledning Renova AB ( Bolaget ) ägs av kommunerna Ale, Göteborg, Härryda, Kungälv, Lerum, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö ( Ägarkommunerna ). Bolaget äger i sin tur Renova Miljö AB ( Renovakoncernen ) Detta aktieägaravtal reglerar förhållandet mellan Ägarkommunerna och täcker Renovakoncernen. Renovakoncernen omstruktureras för att uppfylla de krav som gäller enligt EU-rätten och den svenska konkurrens- och upphandlingslagstiftningen. Avsikten med omstruktureringen är att på ett tydligare sätt skilja den direkttilldelade verksamheten gällande hushållsavfall från verksamhetsgrenar som ska vara utsatta för konkurrens. Genom ombildningen förväntas Ägarkommunernas avfallsverksamhet fortsatt kunna präglas av en långsiktigt god miljöutveckling samtidigt som de ekonomiska förutsättningarna för respektive bolags verksamhet blir tydligare och mera transparanta. Ägarkommunerna har enats om att följande ska gälla från och med Syfte med samverkan Ägarkommunerna förbinder sig att samverka inom avfallsområdet genom Renovakoncernen i enlighet med bolagsordningarnas 3. Syftet med samverkan är att främja en långsiktigt hållbar utveckling i ägarkommunerna, framförallt genom en miljöriktig behandling av avfall som uppstår inom ägarkommunerna. Långsiktiga gemensamma mål som Ägarkommunerna skall uppnå finns beslutade i den regionala avfallsplanen A2020 och utgör en gemensam plattform för samverkan. Bolagens ändamål framgår av bolagsordningar och ägardirektiv. 3 Åtaganden Ägarkommunerna ska i sin egenskap av uppdragsgivare till Bolaget verka enhetligt som en part gentemot Bolaget. Ägarkommunerna förbinder sig därför att till Bolagets mottagningsanläggningar avlämna det hushållsavfall som Ägarkommunerna har ansvar för och som ska behandlas genom energiåtervinning genom förbränning, energi- och näringsåtervinning genom rötning eller som ska deponeras. Mölndal omfattas dock endast av åtagandet att avlämna det hushållsavfall som kommunen har ansvar för och som ska gå till energiåtervinning genom förbränning. Därutöver bestämmer varje kommun själv vilken övrig behandling eller tjänst som kommunen avser direkttilldela till Bolaget. Ägarkommunerna ska därvid samverka och eftersträva att variationerna mellan Ägarkommunerna blir så liten som möjligt. Ägarkommunerna åtar sig att var för sig, inom de direkttilldelningar som görs, agera som aktiv beställare och att därvid utse lämpliga personer att företräda kommunen i relevanta samverkansorgan.

92 Ägarkommunerna förbinder sig att rösta för alla beslut och vidta alla andra relevanta åtgärder såvitt avser aktieägandet och Renovakoncernens drift som erfordras för att uppfylla villkoren i detta Avtal. Ägarkommunerna förbinder sig att tillse att varje av denne utsedd styrelseledamot och suppleant informeras om villkoren i detta avtal. 4 Ny aktieägare Ägarkommunerna är överens om att endast tillåta kommuner att inneha aktier i Bolaget. När så är lämpligt kan ytterligare kommuner med ändamålsenliga förutsättningar inbjudas att bli delägare i Bolaget. Beslut om inbjudan att bli delägare i Bolaget och nyemission av aktier får fattas endast om beslutet biträds av en kvalificerad majoritet motsvarande minst 90 procent av rösterna i Bolaget. Den tillträdande kommunen tecknar aktier till ett antal som motsvarar den tillträdande kommunens befolkningsandel bland de kommuner som biträtt detta avtal och till en kurs motsvarande Renovakoncernens substansvärde. Överlåtelser av aktier i Bolaget mellan aktieägare eller till annan, ska vara underkastade befintliga aktieägares förköpsrätt enligt det förköpsförbehåll som framgår av Bolagets bolagsordning. Kommun som inträder som ny aktieägare ska tillträda detta aktieägaravtal som part. 5 Ägarråd m.m. Envar av Ägarkommunerna ska utse två personer som representerar respektive kommuns kommunstyrelse att ingå i ett ägarråd. Ägarrådet ska vara ett forum för samråd mellan ägarna till Bolaget. Ägarrådet ska sammanträda minst en gång om året. Därutöver ska ytterligare sammanträden hållas när någon av Ägarkommunerna begär det. Göteborgs stad är ordförande och ska ansvara för att kallelse skickas till Ägarkommunerna. Ägarrådet ska endast vara ägarnas forum. Förekomsten av ett ägarråd ska inte påverka den rollfördelning som finns mellan Bolagets ägare och styrelse. Ägarrådet har inte någon beslutanderätt. Ägarrådet är inte heller företrädare för Ägarkommunerna i förhållande till bolagen eller tredje man. Till ägarrådet finns kopplat ett chefsnätverk för bl.a. avfallsområdet. Nätverket är ett forum för samverkan mellan Ägarkommunerna som beställare. Chefsnätverket arbetar bland annat med uppföljning av ekonomi och verksamhet kopplat till direkttilldelade uppdrag och A2020, utformar beställningar, samråder om avgifter, samråder om tillkommande direkttilldelningar och övriga strategiska frågor samt bereder frågor som ska hanteras av ägarrådet. Göteborgs stad bistår med den kunskap om Renova som inhämtas genom den inom Göteborg utvecklade uppföljningsprocessen. 6 Styrelser Styrelserna i Bolaget och i dotterbolaget i Renovakoncernen ska bestå av nio ledamöter och åtta suppleanter.

93 Göteborgs kommunfullmäktige ska utse 5 ledamöter och 3 suppleanter. Kommunfullmäktige i Kungälv, Lerum, Mölndal respektive Partille utser vardera 1 ledamot. Kommunfullmäktige i Ale, Härryda, Stenungsund, Tjörn respektive Öckerö utser vardera 1 suppleant. Valen bereds av ägarrådet enligt 8. Ägarkommunerna ska utse samma ledamöter och suppleanter i bolagen i Renovakoncernen så att styrelserna har persongemenskap. 7 Lekmannarevisor I varje bolag ska två ordinarie lekmannarevisorer och två suppleanter utses. En lekmannarevisor jämte suppleant utses av Göteborgs kommunfullmäktige. En lekmannarevisor utses av Partille kommunfullmäktige jämte suppleant som utses av Mölndals kommunfullmäktige. Valen bereds av ägarrådet enligt 8. 8 Valberedning Genom ägarrådet framläggs förslag avseende styrelseledamöter med suppleanter och lekmannarevisorer med suppleanter. Ägarrådet framlägger också förslag till inträdesordning för suppleanter samt förslag till arvoden i styrelserna. Valda ledamöterna och suppleanterna i Renovakoncernens två styrelser ska endast erhålla ett arvode för båda uppdragen. 9 Avgiftsprincip Ägarkommunerna förbinder sig att genom ägardirektiv till Bolaget se till att de avgifter som Ägarkommunerna som grupp debiteras för hushållsavfall enligt 3, av Bolaget fördelas mellan Ägarkommunerna så att avgifter per viktenhet blir lika vid avlämning vid Renovas mottagningsanläggningar. 10 Borgen Var och en av Ägarkommunerna förbinder sig att jämte de övriga Ägarkommunerna på begäran av Bolagets styrelse pröva frågan om borgen för Bolagets lån. Borgensåtagande samt ianspråktagande av en borgen ska i förekommande fall fördelas med utgångspunkt i respektive Ägarkommuns andel av aktieinnehavet. Som alternativ till lån med borgen kan Göteborgs stad genom sin koncernbank komma att erbjuda lån till Bolaget på marknadsmässiga villkor. Ägarkommunerna är överens om att bolagen i Renovakoncernen inte får pantsätta egendom eller på annat sätt ställa säkerhet för lån. 11 Förändring av aktiekapital Beslut om nedsättning eller ökning av aktiekapitalet eller om Bolagets likvidation, får fattas endast om beslutet biträds av en kvalificerad majoritet motsvarande minst 90

94 procent av rösterna i Bolaget, i andra fall än då aktiebolagslagens bestämmelser nödvändiggör detta. 12 Tvister Eventuella tvister mellan parterna i anledning av detta avtal ska avgöras av skiljemän enligt gällande lagstiftning om skiljemän. Skiljeförfarandet ska äga rum i Göteborgs kommun. 13 Giltighetstid och uppsägning Detta avtal är bindande först sedan det antagits i berörda kommunfullmäktige och undertecknats av samtliga Ägarkommuner. Avtalet gäller för tiden och förlängs automatiskt med fem år åt gången om part ej säger upp avtalet senast två år före avtalstidens utgång. Uppsägning ska vara skriftlig och översändas per brev till övriga Ägarkommuner. Om någon Ägarkommun säger upp avtalet upphör det att gälla för alla Ägarkommuner vid avtalstidens utgång. Förhandlingar om nytt avtal förutsätts påbörjas direkt efter eventuell uppsägning. 14 Arkivmyndighet Regionarkivet för Göteborg är arkivmyndighet för Renovakoncernen. Av detta avtal har envar av Ägarkommunerna tagit ett exemplar... Ale kommun Göteborgs stad.... Härryda kommun Kungälvs kommun

95 .... Lerums kommun Mölndals stad.... Partille kommun Stenungsunds kommun.... Tjörns kommun Öckerö kommun

96 Tjänsteskrivelse 1(1) Handläggarens namn Fredrik Skreberg Fastställande av reviderad förbundsordning för Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) (Dnr KS2015/259-2) Sammanfattning Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har tagit fram förslag till reviderad förbundsordning för GR. Förbundet beskriver att: Nuvarande förbundsordning tillkom när GR blev kommunalförbund 1974 och det har under åren gjorts ett antal tillägg och kompletteringar. Ingen total översyn har dock gjorts förrän nu Översynen har gjorts bl.a. mot bakgrund av lagkrav på ökad kontroll vad gäller verksamheten i förbundets hel- och delägda bolag, för att förtydliga GRs budgetprocess samt för att bättre svara upp mot uppdrag och verksamhet inom förbundet. Enligt kommunallagen ska förbundsordningen fastställas av förbundsmedlemmarnas fullmäktige (KL 3 kap 27 ). Ärendet lyfts därför till kommunfullmäktige med förslaget att reviderad förbundsordning, daterad , för Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) fastställs. Förslag till kommunfullmäktige Förslag till reviderad förbundsordning, daterad , för Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) fastställs. Magnus Gyllestad Kommunchef Kathrin Ahlstedt Kanslichef Expedieras till: GR För kännedom till: ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST HEMSIDA

97 From: Gunnel Rydberg Sent: den 2 februari :51:20 To: Kungälvs kommun; ; ; Registrator; goteborg. se Cc: Leena Odebo Subject: expediering beslut reviderad förbundsordning GR 104, Till Kommunfullmäktige i GRs medlemskommuner Fastställande av förslag till reviderad förbundsordning för GR Här översänds protokollsutdrag från GRs förbundsfullmäktiges sammanträde , 104, samt tillhörande handlingar, med hemställan om att fastställa förslag till reviderad förbundsordning för GR. Nu gällande förbundsordning, liksom förslag till reviderad förbundsordning biläggs också. Enligt kommunallagen ska förbundsordningen fastställas av förbundsmedlemmarnas fullmäktige (KL 3 kap 27 ). Kommunfullmäktiges beslut ska vara GR tillhanda senast Om någon önskar detta utskick även per papperspost, hör gärna av er! Med vänlig hälsning Göteborgsregionens kommunalförbund Enligt uppdrag Med vänlig hälsning Gunnel Rydberg Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) Besöksadress: Gårdavägen 2 Box 5073, Göteborg Vxl: Direkt: Mobil: Hemsida:

98 Göteborgsregionens kommunalförbund Utdrag ur protokoll ( 104) från förbundsfullmäktiges sammanträde tisdagen 16 december 2014 på Ullevi Restaurang & Konferens, Göteborg Protokoll Förbundsfullmäktige Förslag till reviderad förbundsordning för GR GRs förbundsstyrelse har vid sammanträde behandlat förslag till reviderad förbundsordning och föreslår fullmäktige att besluta i enlighet med bilagt förslag daterat Revideringen har gjorts bl.a. mot bakgrund av lagkrav på ökad kontroll vad gäller verksamheten i förbundets hel och delägda bolag, för att förtydliga GRs budgetprocess samt för att bättre svara upp mot uppdrag och verksamhet inom förbundet. Beslut Förslag till reviderad förbundsordning för GR, daterad , godkänns och sänds ut för fastställande av förbundsmedlemmarnas fullmäktigeförsamlingar. Vid protokollet Gunnel Rydberg Justerat den 7 januari Elisabet Rothenberg Ordförande Lena Malm Justerare Anders Holmensköld Justerare Justering av protokollet har tillkännagivits genom anslag på Göteborgs kommuns anslagstavla i januari Rätt utdraget intygar: Just:

99 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: Fullmäktigeärende Till Förbundsfullmäktige Förslag till reviderad förbundsordning för GR Ett förslag till reviderad förbundsordning för GR har tagits fram, daterat Nuvarande förbundsordning tillkom när GR blev kommunalförbund 1974 och det har under åren gjorts ett antal tillägg och kompletteringar. Ingen total översyn har dock gjorts förrän nu. Översynen har gjorts bl.a. mot bakgrund av lagkrav på ökad kontroll vad gäller verksamheten i förbundets hel- och delägda bolag, för att förtydliga GRs budgetprocess samt för att bättre svara upp mot uppdrag och verksamhet inom förbundet. Förbundsstyrelsen diskuterade förbundsordningens ändamålsparagraf vid sin konferens september Förslaget diskuterades vidare i förbundsstyrelsens presidium samt godkändes därefter i förbundsstyrelsen Förslag till beslut Att godkänna reviderad förbundsordning för GR, daterad , samt att den reviderade förbundsordningen sänds ut för fastställande av förbundsmedlemmarnas fullmäktigeförsamlingar. Göteborg 30 november 2014 Helena Söderbäck /Peter Holmström, Gunnel Rydberg

100 Göteborg Till Kommunfullmäktige i GRs medlemskommuner Fastställande av förslag till reviderad förbundsordning för GR Härmed översändes protokollsutdrag från GRs förbundsfullmäktiges sammanträde , 104, samt tillhörande handlingar, med hemställan om att fastställa förslag till reviderad förbundsordning för GR. Nu gällande förbundsordning, liksom förslag till reviderad förbundsordning biläggs också. Enligt kommunallagen ska förbundsordningen fastställas av förbundsmedlemmarnas fullmäktige (KL 3 kap 27 ). Kommunfullmäktiges beslut ska vara GR tillhanda senast Med vänlig hälsning Göteborgsregionens kommunalförbund Helena Söderbäck Gunnel Rydberg

101 Fastställd av förbundsfullmäktige 2015-XX-XX Förbundsordning för Göteborgsregionens kommunalförbund 1 Benämning och säte Förbundet benämns Göteborgsregionens kommunalförbund och har sitt säte i Göteborgs stad. 2 Medlemskommuner Kommunerna Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö är sammanslutna till ett kommunalförbund med förbundsfullmäktige. Förbundet ska för sina medlemmar utgöra en sammanslutning för kommunernas gemensamma intressebevakning i Göteborgsregionen. Medlemskommunerna är även medlemmar i Sveriges Kommuner och Landsting. Förbundet är tillsammans med Kommunalförbundet Skaraborg, Kommunalförbundet Fyrbodal och Kommunalförbundet Sjuhärad också kommunförbund. Förbunden är medlemmar i Västsvenska Kommunalförbundens Samorganisation (VästKom). 3 Ändamål och verksamhet Förbundet har som ändamål att verka för samarbete över kommungränserna i Göteborgsregionen. Verksamheten inom förbundet ska, inom ramen för den kommunala självstyrelsen, vara till kommunal nytta och skapa mervärde för medlemmarna. Verksamheten ska bidra till att stärka Göteborgsregionen regionalt, nationellt och internationellt. Det övergripande syftet är att skapa en attraktiv region med goda levnadsvillkor för alla invånare, inom ramen för en gemensamt hållbar utveckling i alla dess tre dimensioner ekonomiskt, socialt och miljömässigt. Förbundet har till uppgift att: Medverka till att skapa en gemensam plattform för omvärldsorientering, debatt och förmedling av framtidsbilder samt svara för planering av regional karaktär. Bedriva kompetensutveckling och stödja kommunerna i samordnande insatser kring kompetensförsörjning. Sida 1

102 Bevaka och värna medlemskommunernas intressen genom opinionsbildning, remissyttranden etc, samt representera medlemskommunerna i förhandlingar och överläggningar avseende frågor av kommunövergripande och strategisk karaktär. Vara en mötesplats för forskning och praktik, stödja kunskapsutveckling och kunskapsspridning samt vara ett stöd för kunskapsbaserad verksamhetsutveckling. Skapa och driva nätverk, sprida idéer och stimulera till erfarenhetsutbyte. Verka för regionala verksamheters finansiering. Erbjuda medlemskommunerna service och samverkan på områden där de enskilda kommunernas resurser är otillräckliga samt initiera och driva gemensamma utvecklingsprojekt tillsammans med medlemskommunerna. Förbundet har två funktioner: 1. Förbundet är myndighetsutövande inom följande områden: Regionplanering o Regionplanerorgan enligt PBL Utbildning o Svara för antagningen till gymnasieskolan enligt skollagen och gymnasieförordningen samt inom ramen för gällande samverkansavtal avseende gymnasieskolan medlemskommunerna emellan. o Svara för anordnande av lärande för vuxna enligt gällande lagstiftning, bl.a. skollag och förordning om kommunal vuxenutbildning, inom ramen för gällande samverkansavtal. o Bedriva internationellt inriktad förskoleklass-, grund- och gymnasieskoleverksamhet samt verksamhet för fritidshem och annan pedagogisk verksamhet inom ramen för gällande skollag och förordning. 2. Förbundet är samverkansorgan inom följande områden: Arbetsmarknad Miljö och samhällsbyggnad Social välfärd Utbildning Näringsliv Medlemskommunerna kan föreslå förbundsfullmäktige att samverka inom andra områden. 4 Organisation och befogenheter 4.1 Förbundsfullmäktige Förbundets högsta beslutande församling utgörs av förbundsfullmäktige. Varje medlemskommun ska utse en ledamot och en ersättare i förbundsfullmäktige. Härutöver utses efter folkmängden vid ingången av det år val av fullmäktige förrättas ytterligare en Sida 2

103 ledamot och en ersättare för varje fullt tal av invånare, dock ska antalet ledamöter utsedda av Göteborgs Stad begränsas till det antal som utses av övriga medlemskommuner tillsammans ökat med en. Första sammanträdet med nyvalda förbundsfullmäktige hålls i december samma år val av fullmäktige ägt rum i hela landet för förrättande av val som ankommer på de nyvalda förbundsfullmäktige. 4.2 Förbundsstyrelse och Antagningsnämnd I förbundet ska finnas en förbundsstyrelse I förbundsstyrelsens uppgifter ingår, utöver vad som följer av lag, att: Övervaka att av förbundsfullmäktige fastställda mål och verksamhetsplaner för förbundets verksamhet följs och att förbundets löpande förvaltning handhas på ett rationellt och ekonomiskt sätt. På ett betryggande sätt handha förbundets medelsförvaltning. Ta upp lån och teckna borgen för lån. Avge yttranden som ankommer på förbundet samt underrätta förbundsfullmäktige och förbundets medlemmar om yttranden som avgivits i viktiga frågor. Antalet ledamöter i förbundets styrelse, som benämns Göteborgsregionens förbundsstyrelse, ska vara 22, jämte 11 ersättare. Av ledamöterna och ersättarna bör 11 respektive 5 vara bosatta i Göteborgs Stad. Återstående ledamöter och ersättare bör vara bosatta utanför Göteborgs Stad men inom förbundets medlemskommuner. Förbundsstyrelsen kan för beredning och beslut i vissa frågor tillsätta ett arbetsutskott. Förbundsstyrelsen ska för arbetsutskottet upprätta ett regelverk vari de grupper av ärenden som arbetsutskottet kan besluta i omnämns. I förbundet ska finnas en antagningsnämnd (Utbildningsgruppen) som svarar för antagningen till gymnasieskolan enligt vad som beskrivs i ändamålsparagrafen, 3. Mandattiden för förbundsstyrelsen och antagningsnämnden ska vara fyra år och räknas från och med den 1 januari året efter det då val av kommunfullmäktige har ägt rum i hela landet. Förbundsstyrelsen får vara ställföreträdare för förbundsfullmäktige vid myndighetsutövning som överlämnats till förbundet av medlemskommunerna. 4.3 Styrgrupper Förbundsstyrelsen kan för ärendens beredning utse politiskt sammansatta styrgrupper knutna till de arbetsområden som beskrivs i ändamålsparagrafen, 3. Den av förbundsfullmäktige utsedda antagningsnämnden utgör även styrgrupp. 4.4 Till förbundet anknutna bolag, stiftelser och andra organisationer Sida 3

104 Förbundet får efter beslut av förbundsfullmäktige lämna över vården av en sådan särskild angelägenhet som anges i 3 och som inte innefattar myndighetsutövning till ett aktiebolag, en ekonomisk förening, en ideell förening eller en stiftelse. Förbundsfullmäktige får även tillsätta andra organ som behövs för att fullgöra förbundets ändamål enligt 3. Förbundsfullmäktige har möjlighet att pröva förändrat huvudmannaskap för områden inom 3. Förbundet har intressen i ett antal bolag och organisationer som ägare, stiftare, medlem eller i andra former av samverkan med internationella, nationella, regionala och lokala organ och aktörer. Förbundsfullmäktige ska få tillfälle att ta ställning innan beslut av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt fattas inom av förbundet hel- eller delägda bolag beträffande bolagens verksamhet. 4.5 Förbundssekretariat Förbundet ska ha ett sekretariat med uppgift att under förbundsstyrelsen handha förbundets administration och ombesörja dess löpande verksamhet. Sekretariatet leds av en förbundsdirektör som inför styrelsen svarar för förbundets löpande förvaltning. 4.6 Tillkännagivanden Tillkännagivanden om justering av protokoll från förbundsfullmäktiges och förbundsstyrelsens sammanträden samt andra tillkännagivanden ska ske på Göteborgs Stads anslagstavla. 5 Medlemskommunernas styrning av och insyn i förbundets ekonomi och verksamhet Förbundet ska löpande förse medlemskommunerna med en rapport om dess ekonomi och verksamhet. Förbundsfullmäktige får besluta att en förtroendevald som inte är ledamot eller ersättare i förbundsstyrelsen ska få närvara vid förbundsstyrelsens sammanträden och delta i överläggningarna, dock inte i beslut enligt KL 3 Kap 28 och KL 4 kap 23. Beslutet om närvaro vid sammanträdet får även innefatta att den förtroendevalde ska ha rätt att få sin mening antecknad i protokollet. Förbundsfullmäktige får besluta att en förtroendevald hos en förbundsmedlem som inte är ledamot i förbundsfullmäktige ska ha sådan yttranderätt som anges i KL 3 Kap 28 och KL 5 kap Finansiering 6.1 Lån och borgen Sida 4

105 Förbundets upptagna lån och/eller ingångna borgensförbindelser regleras i det av förbundsfullmäktige årligen godkända styrdokumentet Medelshanteringspolicy. 6.2 Fördelning av förbundets kostnader Den del av förbundets kostnader som täcks av medlemskommunerna enligt fastställd budget fördelas mellan kommunerna i förhållande till deras befolkningsunderlag. Härvid ska invånarantalet vid utgången av andra året före verksamhetsåret användas. Resterande del av förbundets kostnader täcks utifrån medlemkommunernas efterfrågan (enligt 3) samt av andra aktörers efterfrågan enligt gällande lagstiftning och på ett sådant sätt att det skapar mervärde för medlemskommunerna. 6.3 Medlemskommunernas andel i tillgångar och skulder Medlemskommunerna har vid varje tidpunkt andel i förbundets tillgångar och skulder i förhållande till deras årsavgift till förbundets verksamhet under den senaste femårsperioden. Vid skifte av förbundets behållna tillgångar ska motsvarande bestämmelser ligga till grund för beräkning av medlemmarnas andelar. 6.4 Budgetprocess Förbundsstyrelsen ska upprätta samrådsunderlag till budget för förbundets verksamhet nästföljande år samt bereda medlemskommunerna tillfälle att yttra sig häröver. Förbundsstyrelsen ska lägga fram förslag till budget för förbundsfullmäktige, som har att fastställa förbundets budget för nästföljande år senast den 30 september. Förbundsfullmäktige ska samtidigt besluta om de årsavgifter som medlemskommunerna har att utge till förbundet. Besked om årsavgifternas storlek ska omgående tillställas medlemskommunerna. 6.5 Ekonomisk ersättning till förtroendevalda Förbundsfullmäktige bestämmer om ersättning till förtroendevalda inom förbundet. 7 Revision 7.1 Revisorer De nyvalda förbundsfullmäktige väljer fem revisorer för granskning av förbundets verksamhet. Revisorer utses för en period om fyra år. 7.2 Tid för avlämnande av revisorernas berättelser Det åligger revisorerna att före maj månads utgång till förbundsfullmäktige avge deras berättelse om granskning av verksamheten under det föregående året. Fullmäktige ska bevilja eller neka ansvarsfrihet. Beslutet ska motiveras. Sida 5

106 8 Tvister Uppkommer tvist mellan förbundet, å ena sidan, samt en eller flera medlemskommuner, å andra sidan, ska parterna söka lösa tvisten genom överläggningar. Part har skyldighet att ingå i överläggningar inom 30 dagar efter det att överläggningar påkallats. Försummar part detta eller leder överläggningen inte till överenskommelse, har part som begärt överläggningarna rätt att påkalla skiljeförfarande med en skiljeman. Kan parterna inte enas om val av skiljeman, ska utseendet av skiljeman hänskjutas till ordföranden i Sveriges Kommuner och Landstings styrelse. 9 Utträde En medlemskommun har rätt att utträda ur förbundet. Uppsägning ska ske skriftligen. Uppsägningstiden ska löpa ut när förbundsfullmäktiges mandattid löper ut. Uppsägningstiden ska inte vara längre än tre år eller kortare än ett år. Efter uppsägning ska kvarvarande medlemskommuner söka träffa överenskommelse om ny förbundsordning. Uppnås inte enighet om ny förbundsordning, ska förbundet träda i likvidation vid uppsägningstidens utgång. 10 Likvidation Har sådana ändrade förhållanden inträtt, att det vid en samlad bedömning framstår som oskäligt att en medlem av förbundet i fortsättningen ska vara bunden av sitt medlemskap i förbundet samt att medlemmarna är eniga om denna bedömning, ska på begäran av medlemskommunen förbundet omedelbart träda i likvidation. Att likvidation kan bli följden av medlemskommuns utträde framgår av 9. Likvidationen verkställs av förbundsstyrelsen eller den som förbundsstyrelsen utser att vara likvidator. Om förfarandet i övrigt vid genomförande av likvidationen gäller i tillämpliga delar vad som föreskrivs om likvidation i lagen 1987:667 om ekonomiska föreningar med undantag för reglerna om kallelse på okända borgenärer. Sida 6

107 Gäller fr o m Förbundsordning för Göteborgsregionens kommunalförbund 1 Medlemskommuner 1 Medlemskommuner Kommunerna Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö är sammanslutna till ett kommunalförbund med förbundsfullmäktige. Medlemskommunerna är medlemmar också i Sveriges Kommuner och Landsting. Kommunalförbundet skall för sina medlemmar utgöra den regionala sammanslutning för kommunernas gemensamma intressebevakning som avses i 2 i stadgar för Sveriges Kommuner och Landsting. Kommunalförbundet är tillsammans med Kommunförbundet Skaraborg, Kommunförbundet Fyrbodal och Kommunförbundet Sjuhärad medlem i Västsvenska Kommunförbundets Samorganisation (VästKom). 2 Förbundet har till ändamål 2 Fbundet har till ändamål att som organ för Göteborgsregionen tillvarata medlemskommunernas intressen och att främja deras samverkan och ge dem service att stödja och utveckla den kommunala självstyrelsen att vara en mötesplats för kommunal omvärlds- och intressebevakning samt för erfarnhetsutbyte att representera medlemskommunerna i förhandlingar och överläggningar i Beredningsgruppen för hållbar utveckling (BHU) avseende frågor av kommunövergripande och strategisk natur att genom samhällsplanerande insatser och utredningar och på annat sätt verka för samordning av angelägenheter av gemensamt intresse för medlemskommunerna, vari följande arbetsområden ingår regionplanering näringsliv/marknadsföring kommunikationer teknisk försörjning utbildning natur- och miljövård bostadsförsörjning sociala frågor arbetsmarknadsfrågor regionala verksamheters finansiering att med anpassning till medlemskommunernas organisation bistå kommu nerna med: utbildningsinsatser utvecklingsaktiviteter mediainsatser att genom Utbildningsgruppen svara för antagningen till gymnasieskolan enligt Skollag och Gymnasieförordning samt inom ramen för gällande samverkansavtal avseende gymnasieskolan medlemskommunerna emellan Sida 1

108 att genom Utbildningsgruppen administrera och ansvara för anordnande av lärande för vuxna enligt gällande lagstiftning, bl.a. Skollag och förordning om kommunal vuxenutbildning, inom ramen för gällande samverkansavtal. att, inom ramen för gällande Skollag och förordning, bedriva internationellt inriktad förskoleklass-, grund- och gymnasieskoleverksamhet samt verksamhet för fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, samt att i andra frågor samverka när kommunal samverkan är erforderlig. 3 Benämning 3 Benämning Förbundet benämnes Göteborgsregionens kommunalförbund och har sitt säte i Göteborg. 4 Förbundsfullmäktige 4 Förbundsfullmäktige Varje medlemskommun äger utse en ledamot och en ersättare i förbundsfull mäktige. Härutöver utses efter folkmängden vid ingången av det år val av fullmäktige förrättas ytterligare en ledamot och en ersättare för varje fullt tal av invånare, dock skall antalet ledamöter utsedda av Göteborgs kommun begränsas till det antal som utses av övriga medlemskommuner tillsammans ökat med en. 5 Förbundsstyrelse m.m. 5 Förbundsstyrelse m m I kommunalförbundet skall finnas en förbundsstyrelse. I kommunalförbundet skall också finnas en antagningsnämnd som svarar för antagningen enligt vad som sägs i 2. I förbundsstyrelsens uppgifter ingår - utöver vad som följer av lag - 1. att övervaka att de av förbundsfullmäktige fastställda målen och planerna för förbundets verksamhet efterlevs och att förbundets löpande förvaltning handhas på ett rationellt och ekonomiskt sätt; 2. att på ett betryggande sätt handha förbundets medelsförvaltning; 3. att inom beloppsram som framgår av denna förbundsordning och förbundsfullmäktiges beslut taga upp lån och teckna borgen för lån; samt 4. att avge yttranden som ankommer på förbundet samt att under rätta förbundsfullmäktige och förbundets medlemmar om yttranden som avgivits i viktiga frågor. Antalet ledamöter i förbundets styrelse, som benämnes Göteborgsregionens förbundsstyrelse, skall vara 22 jämte 11 ersättare. Av ledamöterna och ersättarna bör 11 respektive 5 vara i Göteborg bosatta medlemmar av Göteborgs kommun och återstående ledamöter och ersättare utom Göteborgs kommun men inom kommunalförbundets medlemskommuner bosatta kommunmedlemmar. Mandattiden för förbundsstyrelsen och antagningsnämnden skall vara fyra år och räknas från och med den 1 januari året efter det då val av fullmäktige har ägt rum i hela landet. Kommunalförbundet får genom beslut av förbundsfullmäktige lämna över vården av en särskild angelägenhet som anges i 2 och som inte innefattar myndighets utövning till ett aktiebolag, en ekonomisk förening, en ideell förening eller en stiftelse. Förbundsfullmäktige får även tillsätta andra organ som behövs för att fullgöra förbundets ändamål enligt 2 6 Lån och borgen 6 Lån och borgen Förbundet får upptaga lån eller ingå borgen till ett sammanlagt belopp av 10 miljoner kronor. Sida 2 7 Fördelning av förbundets utgifter

109 7 Fördelning av förbundets utgifter Förbundets nettoutgifter enligt fastställd budget fördelas mellan medlems kommunerna i förhållande till deras befolkningsunderlag. Härvid skall användas invånarantalet vid utgången av andra året före verksamhetsåret. 8 Medlemmarnas andel i tillgångar och skulder Förbundsmedlemmarna har vid varje tidpunkt andel i förbundets tillgångar och skulder i förhållande till deras bidrag till förbundets verksamhet under senast gångna femårsperiod. Vid skifte av förbundets behållna tillgångar skall motsvarande bestämmelser ligga till grund för beräkning av medlemmarnas andelar. 9 Tid 9 för Tid avlämnande för av revisorernas berättelse Det åligger revisorerna att före maj månads utgång till förbundsfullmäktige avlämna sin berättelse om granskning av verksamheten under det föregående året. Fullmäktige skall bevilja eller neka ansvarsfrihet. Beslutet skall motiveras. 10 Uppsägning av medlemskap 1 Uppsägning av medlemskap En förbundsmedlem har rätt att utträda ur förbundet. Uppsägningstiden skall löpa ut när förbundsfullmäktiges mandattid löper ut. Uppsägningstiden skall emellertid i intet fall vara längre än tre år eller kortare än ett år. Efter uppsägning skall förbundsmedlemmarna söka träffa överenskommelse om ny förbundsordning. Uppnås inte enighet om ny förbundsordning, skall förbundet träda i likvidation vid uppsägningstidens utgång. 11 Anslagstavla 11 Anslagstavla Tillkännagivande om justering av protokoll från sammanträden och andra tillkännagivanden skall ske på Göteborgs kommuns anslagstavla. 12 Revisorer 12 Revisorer De nyvalda förbundsfullmäktige väljer fem revisorer för granskning av förbundets verksamhet. Revisorer utses för en period om fyra år. 13 Förbundsmedlemmarnas styrning av och 13 Förbundsmedlemmarnas styrning av och insyn i insyn i förbundets ekonomi och verksamhet förbundets ekonomi och verksamhet Förbundet skall löpande tillställa förbundsmedlemmarna en rapport om verksamhe tens ekonomi och utveckling. 14 Budgetprocess Sida 3

110 14 Budgetprocess Förbundsstyrelsen skall upprätta samrådsunderlag till budget för förbundets verksam het nästföljande år samt bereda förbundsmedlemmarna tillfälle att yttra sig häröver. Förbundsstyrelsen framlägger senast under september förslag till budget för förbundsfullmäktige, som fastställer förbundets budget för nästföljande år senast den 30 september. Samtidigt bestämmer förbundsfullmäktige de bidrag som förbundsmedlemmarna har att utge till förbundet. Besked om bidragens storlek skall omgående tillställas förbundsmedlemmarna. 15 Tvister 15 Tvister Uppkommer tvist mellan förbundet, å ena sidan, samt en eller flera förbunds medlemmar, å andra sidan, skall parterna söka lösa tvisten genom överläggning ar. Part har skyldighet att ingå i överläggningar inom 30 dagar efter det att överlägg ningar påkallats. Försummar part detta eller leder överläggningen inte till överenskommelse, har part som begärt överläggningarna rätt att påkalla skiljeförfarande med en skiljeman. Kan parterna inte enas om val av skiljeman, skall utseendet av skiljeman hänskjutas till ordföranden i Sveriges Kommuner och Landstings styrelse. 16 Likvidation 16 Likvidation Har sådana ändrade förhållanden inträtt, att det vid en samlad bedömning framstår som oskäligt att en medlem av kommunalförbundet i fortsättningen skall vara bunden av sitt medlemskap i förbundet och att medlemmarna är eniga om denna bedömning, skall på begäran av förbundsmed lemmen förbundet omedelbart träda i likvidation. Att likvidation kan bli följden av förbundsmedlems uppsägning framgår av 10. Likvidationen verkställes av förbundsstyrelsen eller den som förbundsstyrelsen utser att vara likvidator. Om förfarandet i övrigt vid genomförande av likvidationen gäller i tillämpliga delar vad som före skrivs om likvidation i lagen 1987:667 om ekonomiska föreningar med undantag för reglerna om kallelse på okända borgenärer. 17 Ersättningar åt förtroendevalda Förbundsfullmäktige bestämmer om ersättning åt förtroendevalda inom förbundet. Sida 4

111

112

113

114 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 1 (1) 31/2015 Uppdrag att utreda olika alternativ till barnomsorg på obekväm arbetstid (Dnr KS2014/2507) Kommunfullmäktige har gett kommunstyrelsen i uppdrag att utreda olika alternativ på barnomsorg på obekväm arbetstid och återkomma till kommunfullmäktige med förslag senast halvårsskiftet Sju olika alternativ har utretts där två till tre alternativ tillsammans bedöms kunna täcka behovet av barnomsorg. För att kunna genomföra barnomsorg på all obekväm arbetstid bedömer förvaltningen att 3 miljoner i ökad ram behöver tillföras barnomsorgsverksamheten. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Uppdrag att utreda olika alternativ till barnomsorg på obekväm arbetstid Förslag till kommunfullmäktige Informationen antecknas till protokollet. Expedieras till: Ann Ryström, verksamhetschef Maria Andersson, sektorchef För kännedom till: Jonatan Bengtsson, verksamhetsutvecklare BILDNINGSUTSKOTTET Justeras sign

115 Tjänsteskrivelse 1(5) Handläggarens namn Jonatan Bengtsson Uppdrag att utreda olika alternativ till barnomsorg på obekväm arbetstid (Dnr KS2014/2507-2) Sammanfattning Kommunfullmäktige har gett kommunstyrelsen i uppdrag att utreda olika alternativ på barnomsorg på obekväm arbetstid och återkomma till kommunfullmäktige med förslag senast halvårsskiftet Sju olika alternativ har utretts där två till tre alternativ tillsammans bedöms kunna täcka behovet av barnomsorg. För att kunna genomföra barnomsorg på all obekväm arbetstid bedömer förvaltningen att 3 miljoner i ökad ram behöver tillföras barnomsorgsverksamheten. Bakgrund I motion från Benny Strandberg (KD) föreslogs att kommunen skulle införa barnomsorg på obekväm arbetstid genom att kommunen anlitar ett företag som erbjuder barnomsorg i hemmet. Eftersom barnomsorg på obekväm arbetstid inte ryms inom nuvarande budget och heller inte är lagstadgad verksamhet föreslog förvaltningen avslag och motionen ansågs besvarad. Lagstiftningen (Skollagen kap 25 5) uppmuntrar dock kommuner att införa barnomsorg på obekväm arbetstid om behov finns vilket många kommuner har gjort. Kommunstyrelsen fick därför i uppdrag av kommunfullmäktige att utreda olika alternativ till barnomsorg på obekväm arbetstid och återkomma med ett förslag innan årsskiftet Verksamhetens bedömning Förvaltningen höll under sommaren 2014 en enkät öppen för att sondera behovet av barnomsorg på obekväm arbetstid. Enkäten kan inte ses som representativ för befolkningen som helhet men ger en bild på de olika behov som finns inom kommunen. Det inkom 24 svar från föräldrar som är i behov av barnomsorg under obekväm arbetstid. Bland dessa föräldrar var behovet störst under morgon och kväll. 8 föräldrar svarade att de var i behov av barnomsorg under nattetid och 9 stycken att de var i behov under helgtid. Utifrån det underlaget drar förvaltningen slutsatsen att en flexibel organisation med flera alternativa lösningar till barnomsorg är att föredra. Det är svårt att med säkerhet veta vad behovet är innan verksamheten dragit igång. Detta på grund av att riktlinjer för vilka som ska kunna beviljas barnomsorg på obekväm arbetstid ännu inte finns fastlagda och kommunen inte nått ut till alla vårdnadshavare som kan tänkas vara i behov av denna service. De barn som är aktuella för barnomsorg är mellan 1-12 år, det vill säga åldern för berättigande till pedagogisk omsorg. ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST HEMSIDA

116 2(5) Nedan beskrivs kortfattat sju olika alternativ till barnomsorg på obekväm arbetstid som utretts: 1, Tidigare öppning/senare stängning. Alternativet innebär att berörda förskolor öppnar kl. 06:00 istället för kl. 06:30 alternativt stänger kl. 18:30 istället för kl. 18:00. Senare stängning sker redan idag inom nuvarande budgetram på vissa förskolor. Kostnaden för att öppethålla förskolan en halvtimma längre varje dag, för en avdelning 5 dagar i veckan, är kr per år. Hur många avdelningar som behöver vara öppna återstår att se när verksamheten kommit igång och behovet visar sig. 2, Senare stängning vardagar Alternativet innebär att förskolelokal har öppet från kl. 18:00 till kl. 22:00 på de vardagar som behovet finns. Kostnad för detta är, för en avdelning 1 kväll i veckan, kr. Denna lösning kräver att särskild personal timanställs alternativt att ordinarie personal schemaläggs (ej förskollärare eller fritidspedagog). Detta är en passande lösning om det kan tillgodose flera familjers behov. 3, Kvällsomsorg i hemmet Alternativet innebär att personal hämtar barn på förskola/fritidshem och är i barnets eget hem till längst kl. 22:00. Kostnaden för detta är densamma som alternativ 2, det vill säga personalkostnader på kr per år för en kväll i veckan. Alternativet med kvällsomsorg i hemmet tillgodoser dock enbart en enskild familjs behov av kvällsomsorg. 4, Helgomsorg Alternativet innebär att en centralt belägen förskolelokal har öppet mellan kl. 06:00-22:00 på lördag och söndag med hela kommunen som upptagningsområde. Kostnaden för detta är kr per år beroende på lokal, måltider med mera. Alternativet är lämpligt om behovet för en grupp barn kan tillgodoses. 5, Pedagogisk omsorg kvällar, helger, natt Alternativet innebär att barn placeras hos dagbarnvårdare då behovet finns. Kostnad för en helg i månaden är cirka kr per år. Kostnad för kväll är densamma som alternativ 2 och 3. Om denna lösning ska bygga på ordinarie personals arbetstider uppstår stora komplikationer kring arbetstidslagen, dygnsvila med mera och behov av att lösa omplacering vid dagbarnvårdarens lediga dagar. Alternativt anställs särskild personal för detta ändamål. 6, Dygnet-runt-öppet verksamhet Alternativet innebär att en centralt belägen förskolelokal har ordinarie förskola på dagtid och barnomsorg på obekväm arbetstid. Kostnaden för att öppethålla en lokal på obekväm arbetstid är cirka 2-2,5 miljoner kr per år. Denna kostnad är bland annat beroende av lokal, måltider och eventuella resekostnader för de barn som bor längre bort. Dessutom behöver lokalen anpassas med utrymme för sängar med mera för att stadigvarande barn ska kunna övernatta. Detta alternativ har samma problematik som alternativ 5 där särskild personal kan behöva bemanna dygnet-runt-öppen verksamhet. Dock finns det inte något lokalt kollektivavtal för reglering av arbete på nattetid idag (detta gäller såklart för samtliga alternativ som innefattar nattarbete). 7, Anlita externt företag för barnomsorg i hemmet Alternativet innebär att kommunen anlitar ett externt företag som erbjuder barnvaktstjänster på obekväm arbetstid. Sollentuna kommun använder denna lösning och kostnaden för detta fluktuerar mycket mellan olika familjer och perioder. Kostnaden för Sollentuna kommun har

117 3(5) det förra året växlat mellan kronor per månad. Antalet timmar har växlat mellan 260 timmar per månad upp till 650 timmar per månad. Alternativ Omfattning Kostnad 1, Tidigare öppning/senare stängning Fem dagar i veckan kr/år 2, Senare stängning vardagar En kväll i veckan kr/år 3, Kvällsomsorg i hemmet En kväll i veckan kr/år 4, Helgomsorg Varje helg kr/år 5, Pedagogisk omsorg kvällar, helger, natt En helg i månaden kr 6, Dygnet-runt-öppet verksamhet Kväll, natt och helg 2-2,5 Mkr 7, Anlita externt företag för barnomsorg i hemmet. Minst två timmar per insats 360 kr/timma För att svara mot det behov som förvaltningen hittills har kännedom om bedöms två till tre alternativ vara aktuella till att börja med. Dessa är: en dygnet-runt-öppen verksamhet på en centralt belägen förskolelokal (alt. 6), två kvällsöppna förskolelokaler i kommunens ytterområden (alt 2) och eventuell komplettering med pedagogisk omsorg kvällar, helger och natt (alt 5). Bedömning utifrån kommunfullmäktiges strategiska mål Att införa barnomsorg på obekväm arbetstid underlättar för förvärvsarbete och går i linje med kommunfullmäktiges strategiska mål: I Kungälv finns arbete åt alla. Även om målet mycket fokuserar på kunskapslyft till arbete genom stödanställning, praktikplats och utbildning så kan en åtgärd som barnomsorg på obekväm arbetstid underlätta för de personer som är i behov av sådan. Bedömning i relation till barnperspektivet Införandet av barnomsorg på obekväm arbetstid ligger i linje med barnkonventionen som Sverige har ratificerat. I barnkonventionen artikel 18 står det följande tre punkter: Konventionsstaterna skall göra sitt bästa för att säkerställa erkännandet av principen att båda föräldrarna har gemensamt ansvar för barnets uppfostran och utveckling. Föräldrar eller, i förekommande fall, vårdnadshavare har huvudansvaret för barnets uppfostran och utveckling. Barnets bästa skall för dem komma i främsta rummet. För att garantera och främja de rättigheter som anges i denna konvention skall konventionsstaterna ge lämpligt bistånd till föräldrar och vårdnadshavare då de fullgör sitt ansvar för barnets uppfostran och skall säkerställa utvecklingen av institutioner, inrättningar och tjänster för vård av barn. Konventionsstaterna skall vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställa att barn till förvärvsarbetande föräldrar har rätt att åtnjuta den barnomsorg som de är berättigade till. Bedömning i relation till jämställdhetsperspektivet Enligt en undersökning som LO beställt från Novus Opinion 2012 svarade var fjärde förälder att de inte kan arbeta heltid med dagens öppettider inom förskolan, problemet är något större för mammor än för pappor 1. 1 Kommunal 2012, Barnomsorg på obekväm tid för vem?

118 4(5) Teknisk bedömning/genomförandeplan För att kunna starta verksamhet med barnomsorg på obekväm arbetstid behöver förvaltningen genomföra de nödvändiga förberedelser som alla olika alternativ kräver. Dessa förberedelser kan starta så fort kommunfullmäktige har fattat beslut om förslagets genomförande och finansiering. Förberedelserna innebär bland annat att: Ta fram riktlinjer och rutiner för ansökning och beviljande av barnomsorg på obekväm arbetstid. Se över de lokala kollektivavtal som krävs för att genomföra verksamheten nattetid. Organisera befintlig personal, timanställd personal och lokaler inför driftstart. Juridisk bedömning Kommunen måste inte med nuvarande lagstiftning införa barnomsorg på obekväm arbetstid. Lagen uppmuntrar dock kommunen att, om behovet finns, erbjuda omsorgen. Ekonomisk bedömning Kostnaden för barnomsorg på obekväm arbetstid är svår att fastställa helt innan behovet har visat sig fullt ut och det är lättare att planera för verksamheten. Därför bör första året ses som något av ett prövoår där budget noga följs upp och justeras vid behov till år två. Kostnaderna som står beskrivet ovan är rena kostnader för verksamheten där intäkter från vårdnadshavares barnomsorgskostnad inte är inräknat. Utifrån den enkät som gjordes 2014 och annan kontakt med vårdnadshavare uppskattar förvaltningen att en dygnet-runt-öppen, centralt belägen, verksamhet, två kvällsöppna förskolelokaler i kommunens ytterområden och eventuellt extra dagbarnvårdare för pedagogisk omsorg kan täcka behovet. Det finns dock en osäkerhet i hur stort behovet är så det kan mycket väl tänkas behövas mer möjlighet till barnomsorg än så. Vissa kostnader för barnomsorg på obekväm arbetstid går att söka statsbidrag för. Kommunen har idag fått det bidraget för ett barn i privat regi. Detta bidrag går att söka för barn i behov av omsorg mellan kl. 19:00 och 06:00 samt helger. Det måste dessutom röra sig om en omfattning på över 30 timmar i månaden. Hur mycket som kommunen kan få i form av statsbidrag är beroende på söktrycket i övriga kommuner. Idag får kommunen 5466 kr per år för ett barn, om söktrycket från andra kommuner blir större minskar den summan. För att kunna genomföra barnomsorg på all obekväm arbetstid bedömer förvaltningen att 3 miljoner i ökad ram behöver tillföras barnomsorgsverksamheten. Förslag till kommunfullmäktige Informationen antecknas till protokollet. Maria Andersson Sektorchef Ann Ryström Verksamhetschef Expedieras till: Ann Ryström, verksamhetschef Maria Andersson, sektorchef För kännedom till: Jonatan Bengtsson, verksamhetsutvecklare

119 5(5)

120 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 1 (2) 337/2014 Svar på motion om nattlig barnomsorg i det egna hemmet (Dnr KS2013/2103) I motion från Benny Strandberg (KD) föreslås att kommunen inför barnomsorg på obekväm arbetstid genom att kommunen anlitar ett företag som erbjuder barnomsorg i hemmet. Eftersom denna form av barnomsorg inte ryms inom nuvarande budget och heller inte är lagstadgad verksamhet föreslår förvaltningen att motionen avslås. Förvaltningen kan dock konstatera att det finns ett behov av barnomsorg på obekväm arbetstid i kommunen. Lagstiftningen uppmuntrar att kommunen erbjuder barnomsorg på obekväm arbetstid om ett behov finns. Förvaltningen ser också att det finns andra möjliga lösningar utöver motionens förslag att tillgodose barnomsorg på obekväm arbetstid i kommunen. Förvaltningen föreslår därför att kommunstyrelsen får i uppdrag att utreda olika alternativ till barnomsorg på obekväm arbetstid och att finansiering för detta kommer med i budget Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Svar på motion om nattlig barnomsorg i det egna hemmet Bilaga Motion om nattlig barnomsorg.pdf Bilaga Protokollsutdrag Protokollsutdrag - Motion om nattlig barnomsorg i det egna hemmet - Bildningsutskottet Protokollsutdrag - Motion om nattlig barnomsorg i det egna hemmet - Kommunstyrelsen Tilläggsyrkande Benny Strandberg (KD): Kommunfullmäktige uppdrar åt Kommunstyrelsen att återkomma till kommunfullmäktige med förslag senast halvårsskiftet Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på yrkandet och finner att kommunfullmäktige beslutar att anta yrkandet. Omröstning begärs inte. Beslut 1. Kommunstyrelsen får i uppdrag att utreda olika alternativ till barnomsorg på obekväm arbetstid. 2. Motionen anses därmed besvarad. 3. Kommunfullmäktige uppdrar åt Kommunstyrelsen att återkomma till kommunfullmäktige med förslag senast halvårsskiftet I ärendet yttrar sig: Benny Strandberg (KD), Johan Holmberg (S), Linda Åshamre (S), Miguel Odhner (S), Mona Haugland (S) KOMMUNFULLMÄKTIGE Justeras sign

121 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 2 (2) Expedieras till: Ann Ryström/sektor skola För kännedom till: Maria Andersson/sektorchef Jonatan Bengtsson/verksamhetsutvecklare KOMMUNFULLMÄKTIGE Justeras sign

122

123 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 1 (1) 51/2015 Exploateringsavtal för Tjuvkil 2:67 (Dnr KS2015/106) Kommunen har upprättat detaljplan för Tjuvkil 2:67 m fl. För att säkerställa genomförandet av denna har ett exploateringsavtal upprättats mellan kommunen och exploatören. Exploateringsavtalet reglera bl a att kommunen bygger ut anläggningar på allmän plats medan exploatören bekostar detta. Allmän platsmarken överlåts till kommunen utan ersättning. Exploateringsavtalet reglerar även möjligheten för kommunen att förvärva skoltomten inom planområdet om behov av detta finns vid planens lagakraftsdatum. Särskilt köpeavtal som bifogas exploateringsavtalet reglerar detta. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Exploateringsavtal för Tjuvkil 2: Bilaga exploateringsavtal.pdf Bilaga 1,2 o Bilaga 3 o Bilaga 6 köpeavtal Bilaga 1 till köpeavtalet Förslag till kommunfullmäktige 1. Upprättat exploateringsavtal godkänns. 2. Upprättat köpeavtal godkänns. 3. Kommunstyrelsens ordförande och kommunchefen får i uppdrag att underteckna upprättat exploateringsavtal och köpeavtal. Expedieras till: Henrik Haglund, Anders Bergquist För kännedom till: Marfab - Kaj Dahlberg SAMHÄLLSBYGGNADSUTSKOTTET Justeras sign

124 Tjänsteskrivelse 1(3) Handläggarens namn Anders Bergquist Exploateringsavtal för Tjuvkil 2:67 (Dnr KS2015/106-4) Sammanfattning Kommunen har upprättat detaljplan för Tjuvkil 2:67 m fl. För att säkerställa genomförandet av denna har ett exploateringsavtal upprättats mellan kommunen och exploatören. Exploateringsavtalet reglera bl a att kommunen bygger ut anläggningar på allmän plats medan exploatören bekostar detta. Allmän platsmarken överlåts till kommunen utan ersättning. Exploateringsavtalet reglerar även möjligheten för kommunen att förvärva skoltomten inom planområdet om behov av detta finns vid planens lagakraftsdatum. Särskilt köpeavtal som bifogas exploateringsavtalet reglerar detta. Bakgrund Kommunstyrelsen beslutade att Samhällsbyggnadsförvaltningen skulle upprätta detaljplan för Tjuvkil 2:67, vilken ägs av Marstrands Fastighets AB. Detaljplan har nu tagit fram för området. Detaljplanen beräknas inrymma ca 150 bostäder samt tomt för skola/förskola. Som ett led i genomförandet av detaljplanen tecknas nu exploateringsavtal med Marstrands Fastighets AB för att reglera villkoren vid en exploatering av detaljplaneområdet. Samtidigt med exploateringsavtalet tecknas också köpeavtal för skoltomten, vilket biläggs exploateringsavtalet och som också utgör säkerhet för exploatörens åtaganden. Då det idag råder oklarhet om kommunens behov av denna tomt, har möjlighet givits att häva detta köp, om kommunen vid detaljplanens lagakrafttidpunkt har kommit fram till att behov inte föreligger. Särskilt beslut krävs för detta vid denna tidpunkt. Då kommunen är huvudman för allmän plats utför kommunen utbyggnaden medan exploatören bekostar detta och överlämnar marken för framtida förvaltning till kommunen. Verksamhetens bedömning Exploatören Marstrands Fastighets AB äger fastigheten Tjuvkil 2:67. Fastigheten ligger inom kommunens översiktsplans utbyggnadsområde och detaljplan har tagits fram för bostadsbyggnation inom området. Kommunen är huvudman för allmän plats. För att säkerställa finansieringen av utbyggnaden av allmän plats har exploateringsavtal upprättats vilket innebär att exploatören svarar för kostnaden för exploateringen. Verksamheten bedömer att detaljplanens genomförande säkerställs genom upprättandet av exploateringsavtalet och att en tillfredställande säkerhet ges genom att skoltomten ställs som säkerhet genom att kommunen äger rätt att förvärva denna. Vidare ger köpeavtalets ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST HEMSIDA

125 2(3) konstruktion en flexibilitet för kommunen att i det fall behov av att förvärva tomten inte föreligger när detaljplanen vinner laga kraft, häva detta köp och istället erhålla annan säkerhet. Bedömning utifrån kommunfullmäktiges strategiska mål Området ingår i kommunens översiktsplan som ett område som är tänkt som förtätnings- eller omvandlingsområde. Upprättande av detaljplan och med tillhörande exploateringsavtal innebär att kommunen följer sina intentioner i översiktsplanen. Planförslaget följer även ÖP:s utbyggnadsstrategi för det sekundära stråket Marstrand Tjuvkil - Kungälv och Tjuvkil avses på sikt utvecklas till en serviceort. Bedömning i relation till barnperspektivet Då exploateringsavtalet är en del i genomförandet av detaljplan för Tuvkil 2:67 hänvisas till denna ur barnperspektiv. Planförslaget bedöms kunna ge en bra miljö för både större och mindre barn. Bedömning i relation till jämställdhetsperspektivet Då exploateringsavtalet är en del i genomförandet av detaljplan för Tuvkil 2:67 hänvisas till denna i jämställdhetsfrågor. Planförslaget bedöms kunna ge en bra grund för jämlika och goda sociala levnadsförhållanden. Teknisk bedömning/genomförandeplan Vid laga kraftvunnen plan kommer förvaltningen att upphandla projektering och därefter utbyggnad av allmän plats och va-anläggningar. Utbyggnaden inklusive projektering beräknas ta ca 1,5 år, vilket innebär att bostadsproduktionen först kan komma igång därefter. Viss samordning med exploatören skall ske då utbyggnaden av va-anläggningar även görs på kvartersmark. Juridisk bedömning Planen har kommunalt huvudmannaskap vilket innebär att kommunen skall svara för utbyggnaden av allmän plats i enlighet med LOU. Utbyggnaden bekostas av exploatören. Ekonomisk bedömning Exploateringen innebär utbyggnad av kommunala anläggningar i form av gator och vaanläggningar. Exploatören svarar för samtliga kostnader för utbyggnader av allmän plats medan utbyggnaden av va-anläggningarna förväntas täckas av uttag av anläggningsavgifter för va, enligt gällande taxa, från de blivande fastigheterna i inom exploateringsområdet och delvis även från närliggande områden som också kommer att ha nytta av utbyggnaden av va. Kommunens framtida drifts- och underhållskostnader förväntas stiga med ca kr per år pga ökat underhåll av allmän plats. Detta skall beaktas vid framtida budgetarbete. Exploateringen ger även möjlighet för kommunen att förvärva skoltomten inom detaljplanen. Köpeskilling kr, vilket är lägre än vad som är angivit i beställd värdering. Dock ger konstruktionen av avtalet kommunen respit med att ta slutgiltigt beslut för en eventuell investering i denna fastighet till det datum detaljplanen vinner laga kraft.

126 3(3) Förslag till kommunfullmäktige 1. Upprättat exploateringsavtal godkänns. 2. Upprättat köpeavtal godkänns. 3. Kommunstyrelsens ordförande och kommunchefen får i uppdrag att underteckna upprättat exploateringsavtal och köpeavtal. Magnus Gyllestad Kommunchef Henrik Haglund Samhällsutvecklingschef Expedieras till: Henrik Haglund, Anders Bergquist För kännedom till: Marfab - Kaj Dahlberg

127

128

129

130

131

132

133

134

135

136

137

138

139

140

141

142 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 1 (2) 46/2015 Antagande av Detaljplan för Bostäder vid Tjuvkils huvud, Tjuvkil 2:67 mfl (Dnr KS2010/990) Syftet med detaljplanen är att skapa bostäder i anslutning till befintlig bebyggelse i Tjuvkil, vid Tjuvkils huvud. Planförslaget ger ca 140 nya bostäder i varierad upplåtelseform och byggnadstyp samt möjliggör även för skola, vård, kontor och handel. Planförslaget innefattar naturområden och nya vägar med gc-väg samt plats för lek. Sammantaget bedöms planförslaget därmed kunna ge en bra grund för jämlika och goda sociala levnadsförhållanden. Planen svarar tydligast mot de strategiska målen för Minskad miljö och klimatpåverkan samt Attraktivt boende. Genomförandefrågorna behandlas i genomförandebeskrivningen och exploateringsavtalet reglerar kostnaderna. Planen var utställd t o m , synpunkterna från utställningen har sammanfattats och kommenterats i ett utställningsutlåtande. Inkomna synpunkter har berört hantering av efterlevnad av gällande översiktsplan, frågor rörande riksintresse för kust och skärgård, MB kap 4, 4 och intilliggande riksintresse för naturvård och friluftsliv, påverkan på landskapsbild, trafik och exploateringsgrad. Remissinstansers yttrande har främst gällt detaljfrågor med avseende på trafiksäkerhet, geoteknik och kulturmiljövård samt förtydliganden av genomförandefrågor. Synpunkter från privatpersoner har utöver ovanstående berört bebyggelsens omfattning, utformning och skala samt påverkan från trafik. Efter utställningen har mindre revidering av planhandlingarna gjorts med avseende på förtydligande och komplettering utefter inkomna synpunkter. Plankartan har kompletterats med lastrestrektioner och upplysning om eventuella ingrepp i fornlämning, inom området norr om väg 612 har nockhöjd reducerad till 7,5 m, i övrigt har förtydligande gjorts gällande bestämmelser. Verksamhetens bedömning är att detaljplanen kan antas i kommunfullmäktige. Därmed föreslås att Detaljplan för bostäder vid Tjuvkils huvud, Tjuvkil 2:67 m fl i Kungälvs kommun antas enligt plan- och bygglagen PBL (1987:10) kap Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Antagande av detaljplan för bostäder vid Tjuvkils huvud. Plankarta, antagandehandling Illustration, antagande handling Planbeskrivning Genomförandebeskrivning Fastighetsbeteckning Tjuvkil 2:67 Yttrande över detaljplan för Tjuvkils huvud. Förslag till kommunfullmäktige SAMHÄLLSBYGGNADSUTSKOTTET Detaljplan för bostäder vid Tjuvkils huvud, Tjuvkil 2:67 m fl i Kungälvs kommun antas enligt plan- och bygglagen PBL (1987:10) kap Justeras sign

143 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 2 (2) Expedieras till För kännedom till Jessica Andersson SHB, Karin Svensson SHB, Eva Hell SHB, Martin Rahl KLS Henrik Levin SHB SAMHÄLLSBYGGNADSUTSKOTTET Justeras sign

144 Tjänsteskrivelse 1(3) Handläggarens namn Jessica Andersson Antagande av Detaljplan för Bostäder vid Tjuvkils huvud, Tjuvkil 2:67 mfl (Dnr KS2010/ ) Sammanfattning Syftet med detaljplanen är att skapa bostäder i anslutning till befintlig bebyggelse i Tjuvkil, vid Tjuvkils huvud. Planförslaget ger ca 140 nya bostäder i varierad upplåtelseform och byggnadstyp samt möjliggör även för skola, vård, kontor och handel. Planförslaget innefattar naturområden och nya vägar med gc-väg samt plats för lek. Sammantaget bedöms planförslaget därmed kunna ge en bra grund för jämlika och goda sociala levnadsförhållanden. Planen svarar tydligast mot de strategiska målen för Minskad miljö och klimatpåverkan samt Attraktivt boende. Genomförandefrågorna behandlas i genomförandebeskrivningen och exploateringsavtalet reglerar kostnaderna. Planen var utställd t o m , synpunkterna från utställningen har sammanfattats och kommenterats i ett utställningsutlåtande. Inkomna synpunkter har berört hantering av efterlevnad av gällande översiktsplan, frågor rörande riksintresse för kust och skärgård, MB kap 4, 4 och intilliggande riksintresse för naturvård och friluftsliv, påverkan på landskapsbild, trafik och exploateringsgrad. Remissinstansers yttrande har främst gällt detaljfrågor med avseende på trafiksäkerhet, geoteknik och kulturmiljövård samt förtydliganden av genomförandefrågor. Synpunkter från privatpersoner har utöver ovanstående berört bebyggelsens omfattning, utformning och skala samt påverkan från trafik. Efter utställningen har mindre revidering av planhandlingarna gjorts med avseende på förtydligande och komplettering utefter inkomna synpunkter. Plankartan har kompletterats med lastrestrektioner och upplysning om eventuella ingrepp i fornlämning, inom området norr om väg 612 har nockhöjd reducerad till 7,5 m, i övrigt har förtydligande gjorts gällande bestämmelser. Verksamhetens bedömning är att detaljplanen kan antas i kommunfullmäktige. Därmed föreslås att Detaljplan för bostäder vid Tjuvkils huvud, Tjuvkil 2:67 m fl i Kungälvs kommun antas enligt plan- och bygglagen PBL (1987:10) kap Bakgrund Planförslaget för Tjuvkils huvud följer Öp2010:s utbyggnadsstrategi och upprättat planprogram, daterat Kommunstyrelsen gav Samhällsbyggnad i uppdrag framtagande av samrådshandlingar. Detaljplanen var ute på samråd under perioden tom och efter detta upprättades en samrådsredogörelse. Inför utställningen reducerades planområdets storlek och omfattning, antalet bostäder minskades från 250 till 140. Detaljplan SAMHÄLLSBYGGNAD/PLANERING ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST HEMSIDA

145 2(3) för Tjuvkil 2:67 m fl, daterad , har varit utställt enligt plan- och bygglagen (PBL 5:23), under tiden t o m Ett utställningsutlåtande har därefter upprättats och mindre revideringar i planhandlingarna gjorts inför antagandeskedet. Verksamhetens bedömning Verksamhetens bedömning är att Detaljplan för Bostäder vid Tjuvkils huvud, Tjuvkil 2:67 m fl Kungälvs Kommun, Västra Götalands län, kan antas i kommunfullmäktige. Bedömning utifrån kommunfullmäktiges strategiska mål Ärendet bedöms vara av relevans för kommunfullmäktiges strategiska mål om Attraktivt boende och Minskad miljö och klimatpåverkan genom; - Att antalet bostäder i kommunen ökar - Att andelen och underlaget för kollektivtrafikresenärer ökar(på väg 168) Bedömning i relation till barnperspektivet Barn berörs indirekt av ärendet. Planförslaget ger ca 140 nya bostäder i varierad upplåtelseform och byggnadstyp, vilket medför en inflyttning av barn. Planförslaget medger även markanvändning för skola, nya gång- och cykelvägar samt plats för lek. Hänsyn har tagits till barn vid planläggning genom att tillgängliggöra stora naturområden för lek och rekreation samt medgiva plats för lek i bostadskvarteren och på allmän platsmark. Barn ges möjlighet att säkert transportera sig genom utbyggnad av gång- och cykelvägar. Ärendet har varit på samråd men inga barn har hörts specifikt. Bedömning i relation till jämställdhetsperspektivet Ärendet kan indirekt inneha en positiv påverkan på jämställdhetsperspektivet. Planförslaget bedöms kunna ge en bra grund för jämlika och goda sociala levnadsförhållanden. I planarbetet beaktas miljöperspektivet för att skapa en långsiktigt hållbar bostadsmiljö. Bostäder tillkommer i varierande upplåtelseformer. Skola, handel samt kontor ges byggrätt genom planförslaget vilket utgör möjligheter för service. Gång och cykelvägar förbinder planområdet med målpunkter såsom hållplatser, hamn och naturområden. Möjligheten att åka kollektivt är goda eftersom bebyggelsen planeras i nära anslutning till kollektivtrafikstråk. Teknisk bedömning/genomförandeplan Genomförandefrågorna behandlas i genomförandebeskrivningen som ingår i planhandlingarna Juridisk bedömning Planärendet drivs i enlighet med äldre plan- och bygglagen ÄPBL 1987:10 Ekonomisk bedömning För detaljplanen upprättas ett exploateringsavtal mellan kommun och privat exploatör där kostnader regleras. Inom planen är kommunen huvudman för allmän platsmark vilket innebär ett formellt ansvar för iordningställande, drift och underhåll av mark och anläggningar.

146 3(3) Förslag till kommunfullmäktige Detaljplan för bostäder vid Tjuvkils huvud, Tjuvkil 2:67 m fl i Kungälvs kommun antas enligt plan- och bygglagen PBL (1987:10) kap Lisa Strandberg Werlenius Sektorchef Henrik Levin Planchef Expedieras till: Jessica Andersson SHB, Karin Svensson SHB, Eva Hell SHB, Martin Rahl KLS För kännedom till: Henrik Levin SHB

147

148

149 P L A N B E S K R I V N I N G Antagandehandling , rev Koncept Detaljplan för TJUVKIL 2:67 M FL Kungälvs kommun, Västra Götalands län 1/36

150 INNEHÅLLSFÖRTECKNING PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG 3 MILJÖBEDÖMNING 4 FÖRENLIGT MED 3, 4 OCH 5 KAP MILJÖBALKEN 4 PLANDATA 6 Läge Areal Markägoförhållanden TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN 6 Översiktsplan Detaljplan Riksintressen Strandskydd Förordnande 6:19 PBL Planarbete FÖRUTSÄTTNINGAR 7 Mark, vegetation och topografi Geotekniska förhållanden Radon Fornlämningar och kulturmiljö Bebyggelse Service Vägar och trafik Kollektivtrafik Gång- och cykelvägar Riktvärden för trafikbuller Teknisk försörjning Räddningstjänst Risk för översvämning FÖRSLAG TILL DETALJPLAN 16 Detaljplanens huvuddrag Byggnation Gestaltningsprogram Energieffektivitet och miljöanpassat byggande Solstudie Service och verksamheter Lekplatser Grönytor Kulturmiljö Gatunät, gång- och cykeltrafik Kollektivtrafik Parkering Trafikbuller Grundläggning Radon Teknisk försörjning Avfall Skydd mot översvämning MILJÖBEDÖMNING 31 Behovsbedömning Miljömål Miljökvalitetsnormer KONSEKVENSBESKRIVNING 33 Hushållning med mark- och vattenområden mm Nollalternativ Jämställdhet ADMINISTRATIVA FRÅGOR 35 MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN 35 KOMPLETTERING EFTER UTSTÄLLNING 36 2/36

151 PLANHANDLINGAR Planhandlingarna har upprättas enligt normalt förfarande, ÄPBL (1987:10). Planförslaget har varit utställt under tiden till och med , planhandlingarna har med hänseende av inkomna synpunkter inför antagandeskedet genomgått en mindre revidering. Illustration över planprocess normalt förfarande Antagandehandlingarna består av: Planbeskrivning (denna handling) Plankarta i skala 1:1000 med bestämmelser (A3 format, skala 1:2000) Illustrationskarta i skala 1:1000 (A3 format, skala 1:2000) Genomförandebeskrivning, Fastighetsförteckning, , reviderad Utställningsutlåtande, Övriga handlingar är: Behovsbedömning av miljöpåverkan Biotopkartering och naturvärdesbedömning (Naturcentrum, februari 2012) Inventering av åkergroda, hasselsnok, vattensalamander. (Naturcentrum, april 2012) PM Geoteknik (Tellstedt, , rev ) Bullerutredning (ÅF, ) VA- och dagvattenutredning (Sweco, , rev ) Arkeologisk utredning (Bohusläns museum, 2012:24) Arkeologisk förundersökning (Bohusläns museum nov 2013) Fiskevårdsåtgärder i Kungälv (Västsveriges fiske och fiskevård 2013) Gestaltningsprogram (Arkitekterna Krook & Tjäder, ) Solstudie (Arkitekterna Krook & Tjäder, ) Hamnvägen (väg 612) Planområdet Väg 168 PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG Förslag till detaljplan upprättas genom normalt planförfarande för att skapa förutsätt- 3/36

152 ningar för nya bostäder i anslutning till Tjuvkils huvud. Totalt planeras ca 140 bostäder med närhet till hav, natur och kollektivtrafikförbindelser. Bebyggelsen varierar avseende upplåtelseformer och uttryck; från friliggande enbostadshus till tätare struktur med gruppbyggda radhus och parhus. Inom området ges även möjlighet att uppföra en förskola alternativt vårdboende samt möjliggörs för bostäder i kombination med detaljhandel och kontor. Planförslaget innefattar också ombyggnad av delar av väg 612 ( Hamnvägen ) inklusive anläggande av gång- och cykelväg. MILJÖBEDÖMNING Behovsbedömning av detaljplanens miljöeffekter För att pröva om en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) krävs skall en behovsbedömning först göras. Denna bedömning innehåller en beskrivning av konsekvenserna för miljön vid ett plangenomförande. Vidare har detaljplanen prövats mot kommunens översiktsplan i enlighet med 5 förordningen om hushållning med mark- och vattenområden m.m. Sammanfattningsvis bedöms förslaget till detaljplan medföra viss miljöpåverkan, dock ej betydande. Detaljplanen syftar till att skapa förutsättningar för uppförande av bostäder i ett område som för närvarande huvudsakligen består av åker- och ängsmark och som är bebyggt med ett fåtal bostäder. Inom planområdet finns inga högre naturvärden som påverkas av planens genomförande. De konsekvenser som planen trots allt innebär redovisas under rubriken Konsekvensbeskrivning. Kommunen har bedömt att en miljökonsekvensbeskrivning inte behöver upprättas. Detta ställningstagande har kommunicerats med Länsstyrelsen som accepterat bedömningen. Delar av planområdet fotograferat mot väster. Väg 612, Hamnvägen till höger. FÖRENLIGT MED 3, 4 OCH 5 KAP MILJÖBALKEN Grundläggande hushållningsbestämmelser, 3 kap MB I miljöbalkens 3 kapitel föreskrivs att mark- och vattenområden ska användas för det eller de ändamål som de är mest lämpade för. Vidare redovisas att särskild hänsyn ska tas till stora mark- och vattenområden som är opåverkade av exploaterings- 4/36

153 företag. Hänsyn ska också tas till områden som är ekologiskt känsliga, områden av betydelse för fiske eller vattenbruk, som har natur- eller kulturvärden, som är värdefulla för friluftslivet, som är särskilt lämpliga för industriell produktion, energidistribution, kommunikationer mm eller har betydelse för totalförsvaret. Dessa områden ska så långt möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada dem. Särskilda hushållningsbestämmelser, 4 kap MB Stora delar av kustområdena inklusive det aktuella planområdet omfattas av särskilda hushållningsbestämmelser enligt 4 kap 1 Miljöbalken och är av riksintresse med hänsyn till de natur- och kulturvärden som finns i området. Exploateringsföretag och andra ingrepp i miljön får komma till stånd endast om det kan ske på ett sätt som inte påtagligt skadar områdets natur- och kulturvärden. Fritidsbebyggelse får endast komma till stånd i form av kompletteringar till befintlig bebyggelse. Bestämmelserna är inte tänkta att utgöra hinder för utvecklingen av befintliga tätorter eller det lokala näringslivet. Miljökvalitetsnormer, 5 kap MB Enligt Miljöbalken 5 kap 1 får regeringen för vissa geografiska områden eller för hela landet meddela föreskrifter om kvaliteten på mark, vatten, luft eller miljön i övrigt, om det behövs för att varaktigt skydda människors hälsa och miljö eller för att avhjälpa skador på eller olägenheter för människors hälsa eller miljö (miljökvalitetsnormer). Miljökvalitetsnormer finns framtagna för kvävedioxid, svaveldioxid, bly, partiklar, kolmonoxid och bensen i utomhusluft och redovisas i förordningen om miljökvalitetsnormer(svensk författningssamling 2001). Det finns idag inga indikationer på att gällande miljökvalitetsnormer överskrids eller riskerar att överskridas inom de områden som kan komma att beröras eller påverkas av aktuell planläggning. Planförslagets genomförande bedöms inte medföra överskridande av gällande miljökvalitetsnormer. Konsekvenser av planens genomförande på dessa miljöområden redovisas under rubriken Miljöbedömning. Delar av planområdet fotograferat mot öster. 5/36

154 PLANDATA Läge Planområdet är beläget ca 16 km från Kungälvs centrum, i anslutning till väg 612. Till Marstrand är avståndet ca 8 km och till Kärna är det ca 8 km. Planområdet ligger strax öster om strandlinjen innanför Älgöfjorden avgränsas av de båda bergspartierna Tjuvkils huvud i norr och Sundviksberget i sydväst, samt av Toftebergsvägen i söder och Marstrandsvägen (väg 168) i öster. Areal Planområdet är knappt 300 m brett och ca 600 m långt och omfattar totalt ca 14 ha. Markägoförhållanden Fastigheter inom planområdet är i enskild ägo. Fastigheten Tjuvkil 2:67 som dominerar planområdet ägs av Marstrands Fastighets AB. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Kommunstyrelsen beslutade att Samhällsbyggnadsförvaltningen får i uppdrag att upprätta detaljplan med normalt planförfarande. Översiktsplan I gällande Översiktsplan 2010, antagen , är planområdet redovisat som möjligt för förtätning eller omvandlingsområde. I ÖP kan utläsas ytterligare områden som är lämpliga för fortsatt utveckling av Tjuvkil. Utifrån Göteborgsregionens övergripande strukturbild har Kungälvs kommun arbetat vidare med en egen strukturbild på lokal nivå. Inriktningen är att främst styra så att bebyggelsetillskottet sker längs huvudstråket men på den lokala nivån är det sekundära kollektivtrafikstråket även av stor vikt för utveckling både av bostäder och näringsliv. Enligt en samlad bedömning och avvägning utgör aktuellt planområde en viktig markresurs för kommunen belägen vid kollektivtrafikstråket Kungälv - Tjuvkil- Marstrand. Planförslaget följer ÖP:s utbyggnadsstrategi för det sekundära stråket Marstrand Tjuvkil - Kungälv och Tjuvkil avses på sikt utvecklas till en serviceort. Detaljplan antogs byggnadsplan för Tjuvkil innefattande fastigheten Tjuvkil 2:67. Denna plan har genom tillägg ändrats tre gånger för mindre delområden för att medge undantag från bestämmelse om åtgärder som påkallar avlopp. Akt nr 44a antogs , akt nr 44b antogs och akt nr 44c antogs För område som gränsar till fastigheten Tjuvkil 2:67 m fl finns en byggnadsplan upprättad 1954 med akt nr 40 samt en detaljplan från (Detaljplan för Tjuvkil 2:40 m fl). Riksintressen Planområdet ligger inom riksintresseområde för kust och skärgård. Hela Kungälvs kustzon omfattas av särskilda hushållningsbestämmelser, enligt kap 4 Miljöbalken. 6/36

155 Bestämmelserna anger olika geografiska områden i landet som på grund av sina samlade natur- och kulturvärden i sin helhet har bedömts vara av riksintresse. Inom områdena får exploateringsföretag och andra ingrepp i miljön komma till stånd endast om ingreppen kan ske utan att natur- och kulturvärden påtagligt skadas. Strandskydd I samband med att aktuell detaljplan vinner laga kraft upphävs gällande plan varvid strandskydd återinträder inom delar av den gamla planen. Dock påverkas den nu aktuella planen inte av strandskydd. Förordnande 6:19 PBL Delar av planområdets västra del, naturmark i anslutning till befintliga friliggande enbostadshus, omfattas av förordnande enligt 6 kap 19 PBL, enligt beslut Förordnandet innebär att ägaren är skyldig att utan ersättning upplåta marken till huvudmannen. Förordnandet har vid flera tillfällen under åren successivt upphävts genom ändringar av Byggnadsplan för fritidsområdet Tjuvkil. I samband med aktuellt planarbete avses ytterligare upphävanden genomföras i delar av den äldre planen som berörs av planområdet. Planarbete Under tiden t o m var en samrådshandling utställd enligt PBL(1987:10) 5:20. Inkomna synpunkter samt kommunens kommentarer och slutsatser finns redovisade i en samrådsredogörelse. Utställning hölls under tiden t o m Inkomna synpunkter samt kommunens kommentarer och slutsatser finns här redovisade i ett till planen hörande utställningsutlåtande. Kommunen avser utveckla Tjuvkil som framtida serviceort. I hela Tjuvkil planeras utbyggnad av kommunalt VA. Samtliga detaljplaner i Tjuvkil ska ses över i samband med utbyggnad av kommunalt VA. I detta omvandlingsarbete ska även fritidsbostädernas byggrätter kunna utökas för att motsvara helårsboende. Ett förslag till övergripande planläggningsordning för Tjuvkils tätort har antagits , KS 388/2013. Där redovisas omvandlingsområden med äldre detaljplaner samt områden utan gällande detaljplaner som avses planläggas. FÖRUTSÄTTNINGAR Mark, vegetation och topografi Huvudet är med sina 53 höjdmeter det dominerande inslaget i närmiljön. Bortsett från Huvudet, omgärdas projektområdet även av ett antal mindre bergsformationer i varierande höjd och storlek i samtliga väderstreck. Dessa höjder är väldigt karaktäristiska och kan sägas definiera själva planområdet. Vegetationen på dessa berg är typiskt Bohusländsk med en lägre vindpinad vegetation. Huvuddelen av planområdet består av öppen jordbruksmark som tidigare använts för odling och bete. Betet upphörde på slutet av 1990-talet. Delar av marken håller idag på att växa igen medan andra delar fortfarande hävdas men i huvudsak bara genom att man tar vall på dem. Stora delar av planområdet utgörs av flack mark med inslag av berg i dagen, främst i 7/36

156 väster och söder. Terrängens nivåer varierar från ca +5 m i planområdets sydöstra del till ca +2 m i norr. Huvuddelen av ängsmarken har nivån +4 m. Högsta punkten inom planområdet ligger i väster där berg i dagen når till + 33 m över nollplanet. En inventering av planområdets naturmiljöer har utförts av Naturcentrum inom ramen för planarbetet. Härvid har biotopkartering och naturvärdesbedömning utförts samt i en kompletterande inventering har förekomst av åkergroda, hasselsnok och större vattensalamander studerats. Fastigheten avgränsas till stora delar av enkellagda stenmurar, varav en del ingår i odlingslandskapet och omfattas av biotopskydd. Det finns likaså ett par åkerholmar och några öppna diken som omfattas av biotopskydd och en damm som potentiellt kan hysa större vattensalamander. Totalt har åtta olika delområden med naturvärden identifierats. Alla är klassade som allmänna naturvärden (klass III i Naturcentrums metodik). Två rödlistade arter noterades i området och det är en litet bestånd av naggbjörnbär Rubus lamprocaulus VU och yngre ask Fraxinus excelsior VU på ett par olika platser. Den svenska huvudutbredningen av naggbjörnbär finns i Kungälvs kommun och det kallas även kungälvsbjörnbär. Platsen där björnbäret förekommer är inmätt och uppgiften har inarbetats i planförslaget i form av skyddande planbestämmelse. Utdrag ur naturinventering Inom eller i anslutning till planområdet finns en ljungrik hällmark och en damm. Dessa två biotoper är potentiella livsmiljöer för hasselsnok, åkergroda och större vattensalamander som alla tre är upptagna i artskyddsförordningen och är fridlysta. Under inventeringen noterades rom av åkergroda i dammen och vid nattsök i maj månad 2012 noterades två individer simmandes i samma damm. Större vattensalamander hittades inte och ej heller hasselsnok. Dammen bedöms dock som ett potentiellt lekområde för större vattensalamander. Den ljungrika hällmarken är en potentiell vilo-/övervintringsplats för hasselsnok, men är dock för liten och isolerad 8/36

157 för att hysa en större population av arten. För åkergroda bedöms området som en acceptabel livsmiljö och dammen som en viktig lekplats och potentiell viloplats. Området avvattnas i huvudsak till två diken inom planområdet. De båda dikena avrinner västerut till havsviken med småbåtshamnen. Västsveriges Fiske och Fiskevård har inventerat Tjuvkilsbäcken. Vid okulärbesiktning 2012 observerades en öring vid en kulvert strax nedströms Marstrandsvägen. Under 2013 observerades dock ingen öring eller spår efter öringslek. Bäcken är på långa sträckor kraftigt igenväxt. Vattnet luktar även avlopp. Bäckens sträckning förbi ängarna inom planområdet saknar skuggning från trädplantering. Ovan vägen till Marstrand är bäcken bättre beskuggad. Geotekniska förhållanden Området utgörs av låglänt åker- och ängsmark blandat med berg i dagen. En geoteknisk undersökning visar att jordlagerföljden inom det låglänta området utgörs av mulljord vilken underlagras av lera på friktionsjord ovan berg. Även gyttja förekommer ställvis. Mulljord utgör ytlagret i samtliga provtagningspunkter, utom i en punkt där ytlagret är mullhaltig grusig sand. Ytlagret har en mäktighet på ca 0,1-0,3 meter. Ställvis förekommer fyllnadsmaterial och gyttja. Fyllnadsmaterialet består av lera och mulljord som är grusig och sandig. Lera (kohesionsjord) är den dominerande jordarten inom undersökningsområdet. Leran är torrskorpefast ner till ca 1 meters djup, I några punkter är leran sandig siltig respektive något siltig. Även skaljord förekommer i enstaka undersökningspunkter. Största sonderingsdjup är drygt 14 m. Aktuell grundvattennivå är huvudsakligen belägen i den undre delen av torrskorpan, ca 0,4-1 m under markytan. Lokala avvikelser har noterats där spridning förekommer mellan 0,2-5,1 m. Grundvattenytan beror på nederbörden och varierar således mellan årstiderna. Större delen av området utgörs av sättningskänslig lermark. Partier med fastmark och berg i dagen förekommer lokalt inom lermarksområdet. Inom områdets sydvästra del finns fastmark. Pga små marklutningar föreligger inga stabilitetsproblem inom områden med lera. Risk för blocknedfall eller bergras föreligger inte inom planområdet. Radon Radonhalten i markluften uppmättes vid undersökningstillfället till mellan 4 och 55 kbq/m3. De högsta värdena uppmättes i områdets nordvästra del. De gammastrålningsvärden som erhölls varierade mellan 0,07 och 0,18 μsv/h. De högsta värdena uppmättes i områdets västra del. Västra halvan av planområdet klassas därför som högriskområde och den östra delen som normal-riskområde. Fornlämningar och kulturmiljö Planområdet ligger inte inom någon av kommunens uttagna kulturmiljöer eller inom riksintresse för kulturmiljövården. Däremot ligger planområdet inom ett värdefullt regionalt landskap. 9/36

158 En arkeologisk utredning har utförts inom ramen för planarbetet under senhösten Vid utredningen framkom ett flertal anläggningar av såväl förhistorisk som historisk karaktär i form av bland annat boplatslämningar (stolphål, gropar etc.), eventuell stensättning och hällristning, rösen, stenpackning, härd m.m. Utredningen följdes i november 2013 upp av en avgränsande arkeologisk förundersökning. I denna konstaterades följande: Fynd Lycke 210 är en stenansamling som med största sannolikhet är relativt modern och Bohusläns Museum anser därför att lämningen bör benämnas kulturhistorisk lämning, men också att det ändras till ett jaktvärn/ skåre istället för stensättning. Fynd Lycke 211 angavs 2011 som en hällristning men vid förundersökningen kunde detta inte vederläggas varför Bohusläns Museum anser att fornlämningsstatusen bör utgå och ändras till naturbildning. Fynd Lycke 212 har enligt Bohusläns Museum begränsad och ringa vetenskaplig potential och föreslås därför som undersökt och borttagen. Fynd Lycke 213 utgörs av flertal stenrösen och stensamlingar. Vid förundersökningen kunde gravar inte påvisas och inga nya koncisa anläggningar påträffades. Bohusläns Museum föreslår att lämningen bör benämnas övrigt kulturhistoriskt fynd. Fynden Lycke 214 och 215 består av rösen med bedömning övrig kulturhistorisk lämning. Några ev. gravar kunde inte påvisas men museet bedömer att nuvarande begränsning ska kvarstå. Fynd Lycke 209 består av lämningar av boplats. Den är daterad till slutet av äldre järnåldern. På platsen finns ett flertal anläggningar/mörkfärgningar som eventuellt utgör stolphål, gropar etc, samt flera härdar. Inom området konstaterades även minst två rundade och mycket flackt välvda rösen, båda med ett flertal synliga stenar i yta, som kan utgöra antingen röjnings-/odlingsrösen eller ev gravar. Inom området finns även flera flacka hällar synliga ovan mark. Sammanfattningsvis innebär förundersökningens resultat att Lycke 209, som kunde avgränsas åt öster och nu omfattar ett mindre avgränsningsområde än tidigare redovisat, består av lämningar av boplats och eventuellt gravar från äldre järnålder. Fyndet tillsammans med en skålgrop (A5) är de enda fynd som omfattas av Kulturmiljölagen. Skålgropen utgör mindre värde enligt Länsstyrelsens bedömning. Övriga tidigare noterade fynd utgör kulturhistoriska lämningar. Muséet föreslås en slutundersökning av dessa om detaljplanen aktualiseras. Allmänt om fornlämningar från järnålder. Under järnålder, för omkring år sedan, bodde människor i trakten och det är konstaterat att de också vistades inom detaljplaneområdet. De kan ha vistats under kortare perioder i närheten av havet och jagat och fiskat i omgivningarna, miljön såg annorlunda ut då i jämförelse med nu, exempel på detta är havsnivån, vilket även fyndens lokalisering indikerar. De mest spektakulära lämningarna från brons- och järnålderns människor i trakten är gravar, ofta i form av stora rösen. Mindre, flacka gravar, så kallade stensättningar 10/36

159 förekommer också. Gällande bosättningarna vet man betydligt mindre. I motsats till gravarna, som syns i markerna, har bosättningarna inte lämnat spår på ytan. På boplatserna kan man hitta bortglömda eller bortkastade saker som använts för dagligt bruk ex söndriga redskap och krukor, rester av eldstäder samt spår av stolpar från hus, sådant som ingen hade tanke på att eftervärlden skulle intressera sig för. Biotopskydd I området finns kulturhistoriska spår såsom enkellagda stenmurar, diken, odlingsrösen och åkerholmar. Dessa lämningar har stort värde för den biologiska mångfalden i ett odlingslandskap och är därför biotopskyddade om omgivande eller angränsande mark är blocklagd (klassad som jordbruksmark). Befintliga stenmurar är delvis raserade och i dåligt skick. Två av områdets murar är att betrakta som biotopskyddade då de ligger inom jordbruksmark. Båda påverkas av föreslagen exploatering varför ansökan om dispens från lagskydd ska inlämnas till Länsstyrelsen. Planförslaget innehåller anvisning till lägen för återuppbyggnad av de stenmurar som påverkas av planens genomförande. Exempel på stenmur inom planområdet. Bebyggelse Inom planområdet finns nio bebyggda tomter. Bebyggelsen varierar från enklare fritidshus till större hus med året runt boende. I omedelbar anslutning till planområdet finns ytterligare bebyggelse. Både i norr, öster och i söder finns sammantaget ca 50 bostadshus. 11/36

160 Befintlig bebyggelse på Hamnvägens båda sidor Service Det finns ingen kommunal eller kommersiell service i omedelbar anslutning till planområdet. Affärer m.m. finns i Kungälv, Kärna, Ytterby och Marstrand. Skola finns i Kärna och Hålta för elever upp till 12 års ålder. Därefter hänvisas barnen till Ytterby för högstadium och Kungälv för gymnasium. Skolskjuts trafikerar väg 168. Förskola finns i Kärna och familjedaghem i Hålta. Äldreomsorgen har servicehus i Marstrand och härifrån utgår hemtjänsten till boende i Tjuvkil. I Kärna finns servicehus och äldreboende. Befintlig angöringsväg inom västra delen av planområdet Vägar och trafik Sedan samrådshandlingen upprättades har beslut fattats att väg 168 ska bibehålla sin sträckning samt förbättras i erforderlig omfattning. Planförslaget har inför 12/36

161 utställningshandlingen bearbetats med anledning av detta varvid planområdet reducerats i omfattning och numer inte ansluter till Marstrandsvägen. Väg 612 ( Hamnvägen ) leder mellan Marstrandsvägen och Tjuvkils huvud där vägen avslutas i en vändplats invid hamnen. I hamnområdet finns parkering för besökande samt informationstavla och olika utsiktsmål inom den angränsande skärgården. Vägen ingår i det statliga vägnätet. Från väg 612 ( Hamnvägen ) ansluter mindre enskilda vägar till bebyggelse i närområdet. En beräkning 2010 för väg 612 visade att ca 420 fordon trafikerade vägen per dygn varav ca 30 st utgjordes av tung trafik. Kollektivtrafik Vardagar trafikeras väg 168 dvs sträckan Ytterby Marstrand med 16 dubbelturer under vintertid och 17 under sommartid. Under skolterminerna tillkommer ca 25 enkelturer per dag. Lördagar och söndagar trafikeras sträckan av 7 respektive 13 dubbelturer vinter respektive sommar. Tjuvkil är väl försörjt med hållplatser. Majoriteten av de boende har mindre än 500 m till hållplats. Linje 320 trafikerar väg 612 ( Hamnvägen ) med sex turer vardagar och 2 turer under helger. Från hamnen utgår också skolskjutstrafik med båt till Älgön, Lövön och Brattön. Under skoltid körs cirka fem turer per dag. Viss privat turtrafik sker sommartid till Krokholmen, Hättan, Dyrön och Risön. Gång- och cykelvägar Anlagda vägar för gång- och cykeltrafik saknas i området. Gc-väg planeras utbyggas utmed väg 168, i samband med upprustning av vägen. Riktvärden för trafikbuller En trafikbullerberäkning har utförts i samband med aktuellt planarbete. I utredningen redovisas att Infrastrukturpropositionen, 1996/97:53, som antogs , anger riktvärden för trafikbuller. Dessa riktvärden för nybyggnad av bostäder redovisas i nedanstående tabell. Riktvärden för trafikbuller som normalt inte bör överskridas vid nybyggnad av bostäder. Utrymme Högsta trafikbullernivå, db(a) Ekvivalentnivå Maximalnivå Inomhus: (nattetid) Utomhus (frifältsvärden): -vid fasad 55 -på uteplats 70 Se vidare under avsnittet trafikbuller i planbeskrivningens senare hälft. Teknisk försörjning Dricksvatten Inom planområdet saknas det idag kommunala vattenledningar och de befintliga fastigheterna inom området försörjs via privata brunnar/vattentäkter. Uppgifter om eventuella privata vattenledningar saknas. 13/36

162 Kungälvs kommun har nyligen anlagt en kommunal huvudvattenledning för försörjning av befintlig och blivande bebyggelse i området. Huvudvattenledningen ingår i ett system av överföringsledningar för vatten mellan de västra delarna av Kungälvs kommun och Kungälvs tätort. Det aktuella planområdet och övriga delar av Tjuvkil kommer, genom att anslutas till denna ledning, försörjas med vatten från vattenverket Dösebacka i Kungälv. Spillvatten Det finns idag utbyggt ett gemensamt spillvattensystem för ca 80 befintliga fastigheter norr och öster om planområdet samt även för de befintliga fastigheterna inom planområdet. Dessa fastigheter utgör en samfällighetsförening VA-område 5, Västra Tjuvkil Samfällighetsförening. Fyra fastigheter i planområdets sydvästra del ingår dock i Toftebergets samfällighet. Spillvattnet från fastigheterna avleds via självfallsledningar och via tre mindre avloppspumpstationer till ett mindre avloppsreningsverk som är beläget i den västra delen av planområdet. Efter rening i avloppsreningsverket släpps det renade spillvattnet ut i huvuddiket/bäcken, längs den norra delen av planområdet, som har sitt utlopp i småbåtshamnen. Kungälvs kommun har nyligen byggt ut en kommunal huvudtryckavloppsledning för försörjning av befintlig bebyggelse, samt av planområdet. Huvudspillvattenledningen ingår i ett system av överföringsledningar för avlopp mellan de västra delarna av Kungälvs kommun mot Kärna och Ytterby. Befintligt reningsverk inom planområdet. Allt spillvatten från det aktuella planområdet och övriga delar av Tjuvkil kommer att överföras via ledningar och avloppspumpstationer till Kungälvs tätort för vidare transport till GRYYAB i Göteborg. Dagvatten Planområdet avvattnas i huvudsak till två centralt belägna diken inom planområdet. De båda dikena avrinner västerut till havsviken med småbåtshamnen. En mindre del 14/36

163 avvattnas söderut med utlopp i Spaghamnsviken. El och tele Kungälv Energi AB ansvarar för en befintlig högspänningsledning som korsar planområdet i nord-sydlig riktning. Skanovas anläggningar inom aktuellt exploateringsområde består av markförlagd kanalisation innehållandes kablar samt direktförlagda kablar. I området finns även luftnät. Räddningstjänst Insatstiden från såväl Kungälvs som Marstrands brandstation bedöms uppgå till minuter. Risk för översvämning Terrängens nivåer varierar från ca +5 m över nollplanet i planområdets sydöstra del till ca +2 m i norr. Huvuddelen av ängsmarken har nivån +4 m. Högsta kända högvattennivå i Marstrand är 1,42 m över nollplanet. För planområdet antas liknande nivåer gälla. Detta innebär i dagsläget att delar av planområdet ligger inom riskzonen för framtida översvämningar. Se även under avsnitt Skydd mot översvämning. 15/36

164 FÖRSLAG TILL DETALJPLAN Illustration av planerad bebyggelse: Krook & Tjäder arkitekter Detaljplanens huvuddrag Detaljplanens syfte är att skapa förutsättningar för ett etappvis byggande av nya bostäder och viss service i en attraktiv del av kommunen. Planområdet ligger nära hav och natur som historiskt lockar många människor att bosätta sig i samt på gångavstånd till kollektivtrafik. Detaljplanen skapar möjligheter för fler boendealternativ i Tjuvkil samt nya gång- och cykelvägar. Med utgångspunkt i närhet till havet och befintlig småbåtshamn har planförslaget utformats som ett modernt kustsamhälle med historiska rötter. Förslaget kan beskrivas som en nytolkning av det traditionella Bohusländska samhället, med en karaktäristisk bystruktur, vilken präglas av täta men föränderliga mått mellan husen. Skillnaden från det gamla hittas i utformningen av de enskilda husen. Med en tydlig bykaraktär och relativt tät exploatering följer också vikten av hänsynsfullhet till platsen. I detta förslag handlar hänsynen om att hålla nya byggnader på behörigt avstånd från såväl de större bergsformationerna som från de mindre åkerholmarna med berg i dagen. Tanken är att nybebyggelsen ska hitta sin plats i landskapet i naturligt samspel med omgivningarna. Byggnation Planutformningen skapar förutsättningar för ett gemytligt, myllrande liv i byn för såväl boende som besökande. Bilens närvaro mellan husen skall genom miljöskapande marklösningar och slingrande körbanor underordna sig gång- och cykeltrafik. Bebyggelsestrukturen karaktäriseras av täta men välstuderade mått mellan huskropparna, genomtänkt markbehandling och korta brutna siktlinjer som förminskar skalan i gaturummet. Planförslaget omfattar ca 140 nya bostäder. Majoriteten av husen utgörs av 1½-plans hus med förhöjda väggliv. Minst ett hus i radhuslängor om tre enheter eller fler utförs 16/36

165 med en lägre takhöjd, för att skapa variation. Till detta föreslås i väster två mindre grupper med friliggande enbostadshus; den ena med gruppbyggda småhus och den andra för styckebyggda enfamiljsvillor. I planen eftersträvas en stor variation av storlek på bostäderna. Lägenheter kommer i huvudsak att utgöras av tvåor, treor och fyror i storlekar m2. Radhus utgörs framförallt av 3-4 rum och kök i storlekar från 100 m2 upp till 150 m2. Grupphus- och villaområdet medger 5 RoK, upp till ca 160 m2. Utöver bostäder innehåller planförslaget byggrätt för en förskola. Alternativ användning kan bestå i vårdboende eller enbart boende. Detaljplanen skapar även förutsättning för att inrymma gemensamhetslokaler och mindre förrådslokaler kopplade till bostadsexploateringen. Hamnvägen föreslås kantas av småskalig bebyggelse i form av magasinsbyggnader, uthyrbara för hobbyverksamheter, boendeanknutna förråd eller liknande. I planförslaget för Tjuvkils By bor man tätt, men en tydlig insynsskyddad privat svär säkras med hjälp av byggnadernas orientering i kombination med plank/häckar som omger bostadens grönyta. Avskärmningen som föreslås vara ca 1,5 m högt, utgör förutom insynsskydd även ett väderskydd mot västanvinden. I trafikbullerutsatta lägen, nära Hamnvägen, ska ett tätt plank med höjden 1,75 m uppsättas för att klara riktlinjer vid uteplats. Vid uteplatserna föreslås även möjlighet att uppföra ett mindre förrådsutrymme. Gruppbyggda friliggande bostadshus på relativt små tomter planeras i områdets sydvästra del. För att skapa ett väl gestaltat område med god helhetsverkan föreslås i detaljplanen att samtliga byggrätter inom kvarteret ska behandlas inom ett och samma bygglovsärende. Gestaltning Med hänsyn till omgivningens topografi och landskapsbild föreslås områdets gestaltning ägnas särskild omsorg. Ett gestaltningsprogram biläggs planförslaget, vari grundläggande gestaltnings principer redovisas för ett möjligt förslag. Upplysning om gestaltningsprogram läggs in som hänvisning på plankartan. Ambitionen är att placering och utformning av bebyggelse i huvudsak ska ske i enlighet med gestaltningsprogrammet. I gestaltningsprogrammet är utformningen och definitionen av gränserna mellan de privata och de allmänna ytorna är av stor vikt för resultatet av Tjuvkils By. Att som boende kunna välja när man vill vara privat på sin solbelysta uteplats eller umgås med grannarna ute bland gränderna är en viktig kvalité som skapar förutsättning för ett tryggt och behagligt boende i Tjuvkils By. Samtliga bostäder föreslås så att uteplatser orienteras mot syd och/eller västersol. Husentréer hamnar således i norr eller öster. 17/36

166 Flygperspektiv över illustration av planområdet med havet synligt i fonden Energieffektivt och miljöanpassat byggande Bostäder och lokaler står idag för en stor del av energianvändningen i Sverige, en tredjedel av all värmeenergi och hälften av elen används där. Riksdagen har därför bestämt att Sverige ska minska energianvändningen i bostäder och lokaler med 20 % till Antalet Kungälvsbor ökar stadigt och därför sker en utbyggnad av bostäder i kommunens tätorter. För att nå energimålen och samtidigt tillmötesgå en växande befolkning så uppmuntrar Kungälvs kommun till att satsa på ett resurssnålt och energieffektivt byggande. I Kungälvs kommun vill vi samverka för en utveckling av ett energieffektivt byggande och därför är inriktningen att alla nya bostäder bör byggas med en energianvändning som motsvarar kravspecifikationen för minienergihus som FEBY, Forumet för Energieffektiva Byggnader, har tagit fram antog kommunfullmäktige ett Miljöprogram för bostäder. Miljöprogrammets syfte är att det ska användas för att uppnå ett energieffektivt och miljöanpassat byggande av bostäder i Kungälvs kommun samt att åstadkomma förbättringar i befintlig bebyggelse. 18/36

167 Illustration av planerade hamnmagasin utmed Hamnvägen Solstudie Inom planområdets centrala del finns en befintlig fastighet, Tjuvkil 2:22. En solstudie har gjorts för att verifiera föreslagna byggnaders inverkan på sol förhållandena vid den befintliga byggnaden. Vid solstudien har vår-och höstdagjämning använts som genomsnittlig tid på året samt midsommar. Utdrag ur solstudie; Överst midsommar och underst vår- och höstdagjämning 19/36

168 Service och verksamheter Planförslaget innehåller ett delområde vars markanvändning medger skola, bostäder alternativt vårdändamål. Kommunen är i dagsläget intresserad av att en förskola för sex avdelningar byggs. Byggnaden som illustrerats i två våningsplan har en area på ca kvm med en tomtarea på ca kvm inkl. ytor för parkering. Förskolans tomt redovisas på plankartan med användningssättet SBD, vilket även inkluderar markanvändning för bostäder och vård. Inom området redovisas även gemensamhetslokaler. Dessa är tänkta att dels kunna disponeras som mindre kontor för boende i område, dels nyttjas för gemensamma aktiviteter. Platsens markanvändning regleras på plankartan med BHK, vilket innebär boende, handel i entréplan samt kontor. Utmed Hamnvägens västra del medges uppförande av bostadskomplement i form av förråd, garage eller mindre lokaler för enklare verksamheter. Planbestämmelse reglerar att varje enhet får vara högst 20 kvm respektive 35 kvm. Lekplatser Inom planområdet föreslås ett flertal lekplatser. För de minsta barnen integreras lekytor i varje kvarter, nära bostädernas entréer. En större kvarterslekplats planeras inom det större bebyggelsekvarteret norr om det centrala naturområdet. Större barn kan leka inom naturmark, i bergen eller inom det centrala grönområdet. Lek för de minsta barnen i nära anslutning till bostäderna 20/36

169 Grönytor Planområdet innehåller rikligt med grönytor för närrekreation. Ny bebyggelse föreslås huvudsakligen på de plana före detta ängsmarkerna. Höjdpartier samt ett centralt beläget naturområde undanhålls från bebyggelse och lyfts fram som rekreationsområden. Planförslaget möjliggör en ökad tillgänglighet för allmänheten till grönområdena och kulturmiljön i området genom bla gc-väg. Illustration över det centrala grönområdet Inom bevarade grönytor finns natur- och kulturvärden som redovisats i utförd naturinventering och arkeologisk utredning. Dessa har tillskrivits ett skyddsavstånd som beaktats i planeringen. Ett bestånd av en ovanlig typ av björnbär har givits särskilt skydd genom planbestämmelse. Befintliga åkerholmar bildar rumsliga sammanhang och ger karaktär åt grönområdet. Kommunen är huvudman för allmänna platser och för detaljplanen gäller detta bla för naturmark. Huvudmannaskapet innebär ett formellt ansvar för iordningställande, drift och underhåll av mark och anläggningar inom allmän platsmark. Inom det centrala grönområdet har diskussioner förts om att lyfta fram kulturhistoriska värden genom informativa upplysningsskyltar. Kulturmiljö Området innehåller boplatslämningar som representerar människans närvaro under förhistorisk och historisk tid. Flera andra boplatser finns i närområdena. De har sitt ursprung i en tid när västkusten var befolkad av jägarsamhällen som var helt beroende av vad omgivningen erbjöd av villebråd och fisk för sin överlevnad. Stegvis kompletterades jakten och fisket med odling och människorna blev bofasta, men släppte fördenskull inte de viktiga näringskällor som havet och skogen erbjöd. Med denna rika historia speglar området hur föränderliga levnadsförhållandena och livets förutsättningar varit för människorna i regionen. Bosättningsspår av olika karaktär och ålder belyser kunskaperna om kampen för livsuppehället, betydelsen av den omgivande miljön och visar vilka stora omställningar som krävts till följd av förändringar i klimat och miljö. Fornlämningarna ger möjlighet att förstå sammanhang i tid och rum mellan människa, miljö och klimat. 21/36

170 Borttagandet av fornlämningarna innebär att man inte kan få den direkta upplevelsen av att platsen utnyttjats för ett visst antal tusentals år sedan. Man skär också bort delar av ett större sammanhang i kulturlandskapet i stort. Borttagandet medför också att lämningarna definitivt förstörs, vilket betyder att den dokumentation och forskning som då görs inte kan upprepas eller utföras på ett annorlunda sätt. Säkerställa och informera kring fornlämningar I syfte att berika den framtida boendemiljön bör kunskaperna om kulturmiljön och Stenåldersboplatserna finnas tillgängliga för boende och besökare i området. Information kring just fornlämningarna, kontexten och tolkning av fynden, kan se ut på olika sätt och ett förslag är att upprätta ett skyltprogram för detta. Tillgängligheten för boende och besökare till fornlämningarna ökar med hjälp av nya vägar och gcvägar angränsande till naturmarken. Det är viktigt att kommunen som ansvarar för allmän platsmark förvaltar uppgifterna kring boplatserna väl och upplyser om dessa, samt ser till att inget ianspråkstagande eller exploatering sker av marken för dessa fynd. Gatunät, gång- och cykeltrafik Planområdet nås från väg 612 ( Hamnvägen ). Länsstyrelsen och Trafikverket har beslutat att 168 ska behålla sin nuvarande sträckning. Vägen (168)avses uppgraderas med avseende på trafiksäkerhet och kompletteras med separat gång- och cykelbana. Hamnvägen redovisas på plankartan som allmän plats liksom två andra typer av lokalgator. Lokalgata 1 är den nuvarande Hamnvägen som föreslås kompletteras med en parallell gång- och cykelväg samt, under en delsträcka, även trottoar. Lokalgata 2 ansluter till Hamnvägen. Lokalgata 3 sammanfaller i huvudsak med sträckningen av befintlig väg (Toftebergsvägen), exklusive vägens början, för angöring till befintlig bebyggelse samt föreslagen nyproduktion i områdets västra del. Förslag till lokalgatornas tvärsektioner redovisas på illustrationskartan. Hastigheten föreslås begränsas till högst 50 km/tim. Vägens karaktär förändras då ny bebyggelse tillkommer på dess båda sidor. Den övergripande trafikidén för områdets nybyggnadsdelar bygger på att man inte alltid måste åka bil ända fram till sin bostad. Bilen ska inte vara det dominerande elementet i gatubilden. När bilarna väl är parkerade, ska de försvinna. De gemensamma parkeringarna föreslås utföras med carport. I denna lösning föreslås även ett integrerat, mindre förråd med en lägre höjd. Det får till följd att bilarna försvinner från synfältet men att genomsikten och öppenheten runt parkeringsenheten säkerställs. Som komplement till de samlade parkeringsenheterna kan vissa besöksplatser anordnas diskret i stenläggningen. 22/36

171 Illustration av Hamnvägens gaturum med busshållplats i fonden Bygatan eller gårdsgatan är en lågfartsgata där bilar ska underordna sig utevistelse Bygatan är en gårdsgata inom kvartersmark inom områdets södra del. Genom att den då och då ändrar riktning förkortas siktlinjerna och gaturummet förminskas. Utmed gatans ena sida ligger ett stråk som säkerställer en säker gång- och cykelväg.från gårdsgatan ansluter mindre gränder, vilka utgör enskilda små entrévägar, fram till respektive bostads entré. Kollektivtrafik Planområdet är beläget i anslutning till ett av kommunen utsett sekundärt kollektivtrafikstråk; Kungälv-Tjuvkil-Marstrand. Även Hamnvägen trafikeras med kollektivtrafik mot Tjuvkils huvud. Nya bostäder i området gör att underlaget för en god kollektivtrafik ökar. Parkering Parkering, inklusive besöksparkering, ska ordnas på varje enskild fastighet för att undvika parkeringar längs gatorna. Förutom parkering på enskilda fastigheter finns 23/36

172 områden i planen med parkering som gemensamhetsanläggning. I detaljplanen anges parkeringstal med rekommenderat antal bilplatser som ska kunna möjliggöras. Detaljplanen anger i princip en byggrätt för parkering. Hur stor del av denna byggrätt som kommunen kräver att exploatören minst tar i anspråk, preciseras i samband med bygglov. Parkeringsplatser för planerad bebyggelse skall anordnas inom kvartersmark. I planarbetet har följande behovstal använts när planillustrationen upprättats: - villor 2 pl./bostad - radhus 1,8 pl./bostad, - parhus (större än 3 rok) 1,7 pl/bostad, (mindre än 3 rok) 1,5 pl/bostad - 0,2 pl. /bostad för besökande Vid förskolan ska 7 bilplatser/ 1000 kvm BTA anordnas för besökande och 10 pl/1000 kvm BTA för sysselsatta. Inom kvarter för rad- och parhus ska parkering för cyklar anordnas för minst 2 cyklar per bostad invid bostadsentrén samt 25 kvm inomhusförråd/ 1000 kvm BTA. I bygglovsskedet anger parkeringstalen minsta antal bil- och cykelplatser som fastighetsägaren måste anordnas. Dessa miniminivåer utgör i princip 80 procent av detaljplanens rekommenderade eller maximala nivå. Intervallet upp till detaljplanens nivå utgör en reserv inför framtida efterfrågan eller en flexibilitet utifrån bygglovssökandes anspråk. Trafikbuller Utgångspunkt för planförslaget är att hastigheten på Hamnvägen beräknas uppgå till högst 40 km/tim och på gårdsgatorna till högst 10 km/tim. Trafikmängden på Hamnvägen var 2010 ca 200 fordon per årsmedeldygn. Genom tillkommande trafikökning till följd av planförslaget bedöms trafikmängden öka med ca 750 fordon per dygn. Dimensionerande trafikmängd vid beräkning av framtida trafikbuller utmed Hamnvägen är därför ca fordon. Genomförd bullerutredning visar att samtliga bostadshus vid Hamngatan och nya lokalgator samt utmed gårdsgator i planområdet klarar gällande riktvärden om högst 55 db(a) ekvivalent nivå på närmaste fasad. Om uteplatser placeras på bullerskyddad fasadsida eller skärmas med täta skärmar bör riktvärdet 70 db(a) maximal nivå, vid uteplatser klaras. Planillustrationen visar att husen utmed Hamnvägen kommer att vara orienterade med gavel och entrésida mot gatan så att uteplatser hamnar på bullerskyddad fasadsida alternativt att uteplatserna skärmas av täta plank. Anslutande områden Med utbyggnad av de planerade bostäderna i Tjuvkil tillkommer uppskattningsvis 750 fordonsrörelser inom hela området vilket uppskattas ge ca 0,5-1 db i ökade dygnsekvivalenta nivåer. På plankartan redovisas en bestämmelse med följande lydelse: Byggnader ska utformas så att ekvivalent ljudnivå inomhus i bostad inte överstiger 30 db(a) samt att maximal ljudnivå inte överstiger 45 db(a) nattetid. Vidare regleras att skärmande plank vid uteplatser nära Hamnvägen ska ges höjden 1,75 m ovan anslutande marknivå. 24/36

173 Grundläggning Alla schaktningsarbeten utförs med fördel under perioder med lite nederbörd och låga grundvattennivåer. Släntlutningarna för schaktningsarbeten är oftast till stor del beroende av schaktdjupet, väderleken och hur stor nederbörden är samt grundvattennivån och bör därför bedömas för rådande förhållanden på plats. Innan grundläggningsarbeten påbörjas, är det viktigt att all mulljord, gammalt otjänligt fyllnadsmaterial samt annat material som är ogynnsamt för grundläggningen schaktas bort. Siltiga jordarter förekommer inom planområdet. Silt är en jordart som är tjälfarlig och vid störning blir den flyt-, erosions- och skredbenägen. Inom området råder varierande förutsättningar för grundläggning. Inom delar som består av fastmark och berg i dagen, kan byggnader grundläggas med fribärande platta på mark. I övriga delar av området där djupen är ojämna och jordlagren är lösa, förordas stödpålning alternativt plintar till mindre djup. Pålar slås till godkänt stopp i friktionsmaterialet (morän) eller till berg. För kontroll att erforderlig bärförmåga uppnåtts kan pålarna stötvågsmätas. Inom området och runt byggnader är det viktigt att det sörjs för en rätt dimensionerad och utformad dränering. Inför byggnation bör kompletterande geotekniska undersökningar utföras för att hitta optimala grundläggningssätt för varje enskild byggnad. Lägre beläget markområde kommer att behöva fyllas upp förundvikande av risk för översvämning. Uppfyllnad ska ske med pålningsbara och radongodkända massor. För att nå marknivån +3,2 m över nollpunkten uppgår uppfyllnaden till som mest ca 1,4 meter närmast bäcken. Fyllnadsmaterialet och bäckens släntlutning ska ej vara brantare än 1:2 ned mot bäcken, för att erforderlig stabilitet ska uppnås. På plankartan finns lastrestriktioner redovisade som en förutsättning för att stabiliteten ska anses vara tillfredställande. Radon Marken klassificeras som normal- och högradonmark. Planbestämmelse anger att grundläggning ska utföras radonskyddande respektive radonsäker så att gällande gränsvärden för radon inomhus inte överskrids. Teknisk försörjning Allmänt ledningsnät för dricksvatten, spillvatten, el och tele ska byggas ut i området. På plankartan redovisas ett E-område där avloppspumpstation och transformatorstation föreslås uppföras. Vatten Vattenförsörjningen av planområdet föreslås ske genom utbyggnad av den nyligen utbyggda huvudvattenledningen. Ledningen föreslås bli ca 1,4 km lång och förläggs i åkermark och befintlig gatumark innan Marstrandsvägen korsas. Anslutningspunkten för planområdet föreslås till korsningen mellan Marstrandsvägen (väg 168) och vägen Intaget. Efter vägkorsningen förläggs ledningen parallellt med den befintliga bäcken. 25/36

174 Trycknivån i huvudvattenledningen vid den planerade förbindelsepunkten, vid väg 570, förutsätts att normalt komma variera mellan ca m. Enligt VAV:s Publikation P83 bör lägsta tryck i förbindelsepunkt inte understiga 25 mvp vid högsta tappställe i ansluten fastighet. Marknivåerna, inom planområdet, där byggnaderna planeras, ligger i de högsta punkterna på nivån ca +11 m. Byggnaderna inom planområdet planeras att utföras som 1-2 plans hus. Detta kan innebära högsta tappställen inom planområdet på nivåer om ca +11 m. Följaktligen skall trycknivån i ledningssystemet inte understiga ca +41 m i de högst belägna områdena inom planområdet. Spillvatten Parallellt med de nya vattenledningarna för kommunal dricksvattenförsörjning av planområdet ska även spillvattenledningar förläggas. Ledningssträckan för spillvatten föreslås utföras som tryckavloppsledning och anslutas till den nyligen utbyggda tryckavloppsledningen mot Lycke längs med väg 570. En ny huvudavloppspumpstation föreslås i ungefär samma läge som det nuvarande avloppsreningsverket, vilken därmed tas ur bruk. Avståndet från pumpstationen till planerad bebyggelse uppgår till minst 50 m. Från pumpstationen föreslås sedan spillvattnet pumpas genom planområdet, via Intaget och sedan söderut över åkermarken mellan Intaget och väg 570. Inom planområdet följer ledningarna huvuddiket. Ledningsstråket förläggs i kanten av dikesslänten. Erforderliga avstånd mellan dike och planerad bebyggelse måste säkras för åtkomst av ledningar vid framtida reparationer. I förslaget bedöms spillvattenavrinningen motsvara vattenförbrukningen med ett mindre påslag för ev. framtida inläckage av grundvatten. Inget dräneringsvatten får anslutas till spillvattensystemet. Orsaken till att den befintliga pumpstationen vid planområdets nordvästra hörn bör utgå är att den är lågt belägen och inte kommer att klara den föreslagna dimensionerande högsta havsnivån om +3,5 m utan att översvämmas. Samhällsviktiga byggnader bör enligt Kungälvs kommun översvämningsskyddas upp till nivån +4,0 m. De närmst belägna fastigheterna norr om den befintliga pumpstationen är också lågt belägna och inte lämpliga att avleda med självfall till den nya huvudavloppspumpstationen. De berörda ca nio fastigheterna föreslås därför förses med egna pumpanläggningar (vilka översvämningsskyddas), som pumpar spillvattnet från dessa fastigheter via en gemensam tryckavloppsledning direkt in till nya huvudavloppspumpstationen. Brandvatten Brandvattenförsörjningen föreslås utformas som alternativsystem med några få lättillgängliga brandposter. En huvudbrandpost föreslås placeras i korsningen mellan Hamnvägen och Stenstavägen. Den kommer då också att vara placerad i direkt anslutning till den planerade förskolan. En andra brandpost föreslås placeras i korsningen Marstrandsvägen och Intaget. Brandposterna skall ha en kapacitet om minst 15 l/s och trycket ovan brandposten vid maximalt uttag får inte understiga 15 mvp. 26/36

175 Dikningsföretag Befintligt större dike omfattas av ett dikningsföretag från 1944 med akt nr O-E1a Anmälan om vattenverksamhet har lämnats in till Länsstyrelsen till följd av ombyggnad av diket inom planområdet. Dagvattenhantering För att erhålla en ekologiskt hållbar dagvattenhantering bör processer från vattnets naturliga kretslopp användas vid planering av nya exploateringsområden. Exempelvis kan man använda sig av infiltration, fastläggning, nedbrytning, sedimentering, växtupptag och flödesutjämning. Kvalitet, kvantitet och gestaltning integreras för att uppnå en långsiktigt hållbar dagvattenhantering. Resultatet av välplanerad dagvattenhantering enligt ovanstående principer är en minskad föroreningsbelastning på recipienterna och en minskad/jämnare belastning på dagvattenanläggningar (ledningar, diken, magasin, mm), vilket i sin tur resulterar i minskat investeringsbehov då anläggningarna blir mindre. Man erhåller även ökade estetiska värden för boende i området och minskade störningar i närområdet. Den befintliga avrinningssituationen i Tjuvkilsområdet har tillsammans med planen för exploatering inom planområdet använts för att ta fram ett förslag avseende dagvattenhanteringen i området. Syftet är att i ett tidigt skede studera förutsättningar för en hållbar dagvattenhantering så att rätt placerade områden av erforderlig storlek avsätts för dagvattenhanteringen, samt att minska risken för negativa påföljder av extrema nederbördstillfällen för befintliga och planerade fastigheter. Målsättning vid föreslagen dimensionering är att utjämna nederbörd med återkomsttiden 10 år i syfte att uppnå acceptabla flöden till recipienten (bäckar/diken) med relativt små ledningsdimensioner. Vid nederbörd med högre återkomsttid, t.ex. 100 år, ska höjdsättningen inom området vara anpassad så att befintliga och framtida fastigheter inte kan översvämmas och att vattnet naturligt kan rinna ytligt mot recipienten. Höjdsättningen av området är viktig och bör utformas så att de lägst belägna delarna av området får en svag lutning ut mot diket och mot havet och att instängda områden utan naturliga avrinningsvägar undviks. Gatorna inom området bör därför också vara något lägre belägna än den omgivande bebyggelsen, så att vatten kan rinna av från området och ut på gatorna i samband med extrema nederbördstillfällen när dimensionerande nederbörd överskrids och dagvattensystemet är fullt. Dagvatten från takytor ska avledas bort från husen, t.ex. med hjälp av utkastare och ränndalar med god lutning, som leder vattnet till infiltrations-/dagvattenstråk. Ett alternativ kan också vara att använda så kallade gröna tak för delar av bebyggelsen. Gröna tak består av sedumväxter som ansamlar nederbörd, fördröjer avrinningen och ökar avdunstningen. Dagvattenstråken mellan fastigheterna i området föreslås utformas som öppna gräsbeklädda diken. Flacka, växtbeklädda diken som används för utjämning och rening av dagvatten kallas för svackdiken. Växter och gräs ger ett visst motstånd mot vattenflödet och avskiljer föroreningar. 27/36

176 I de fall där dagvattnet avleds rätt ut mot huvuddiket föreslås att de leds över en översilningsyta innan de når recipienten. I syfte att kunna avleda extrem nederbörd med hög återkomsttid upp till 100 år och samtidigt högvattenstånd föreslås att dikessektionen i planområdets norra del utvidgas i syfte att undvika översvämningsproblem. Huvuddiket föreslås utformas med två typsektioner. I den östra delen av planområdet (uppströmsdelen) har diket ett relativt uniformt utseende, med flacka släntlutningar som verkar som översvämningsyta då nederbörd med längre återkomsttid (100 år) belastar området och en mindre, djupare del som dimensioneras för att hantera flöden från regn med kortare återkomsttid. En bit nedströms förekommer dock berg i dagen och dikessektionens bredd måste då krympas för att anpassas till de naturliga förutsättningarna. Diket ska klara att hantera flödet som skapas av ett 100-årsregn utan att vattnet stiger över dikeskrönen. Det är viktigt att utformningen av diket görs med hänsyn till att säkerställa att en tillräcklig avledningskapacitet uppnås. Det går att variera dikessektionen till en viss del men det är då viktigt att motsvarande föreslagen sektionsvolym och avbördningskapacitet inte minskas. En utförligare utredning kring utformningen bör utföras i samband med detaljprojekteringen. Oljeavskiljare Då parkeringsplatser ökar risken för utsläpp av oljeföroreningar från de parkerade fordonen föreslås att dagvattnet från de större parkeringarna renas innan det släpps ut i recipienten. Förslagsvis kategoriseras större parkeringsplatser som de med fler än 30 p-platser. För att rena dagvattnet från dessa parkeringar föreslås att parkeringsytan får ett delvis separat dagvattensystem som kopplas till en oljeavskiljare innan det ansluts till dagvattensystemet i området. Dagvattnet från mindre parkeringsytor bör ledas genom svackdiken, översilningsytor eller liknande innan det når recipienten. El och tele Befintlig högspänningsledning som korsar planområdet i nord-sydlig riktning ska flyttas till nytt läge alternativt markförläggas i kabel. Ett E-område har markerats på plankartan. Inom detta område föreslås en ny nätstation uppföras. Avfall Avfall ska hanteras i enlighet med Renhållningsordning för Kungälvs kommun. Områdets miljöhus är strategiskt utplacerade vid knutpunkter och parkeringsenheter för att underlätta hanteringen av hushålls- och miljöavfall, såväl för de boende som för renhållningspersonal. Skydd mot översvämning De ökande mängderna växthusgaser i jordens atmosfär leder till klimatförändringar som på olika sätt kommer att påverka samhället. Den effekt av dessa förändringar som bedöms mest angeläget att belysa och hantera i detta planarbete är den förväntade höjningen av havsnivån. 28/36

177 Länsstyrelsen har tagit fram planeringsunderlag med avseende på översvämning pga havsnivåhöjning. Underlaget består bl a av en handbok Stigande vatten. I handboken, publicerad i december 2011, redovisas en planeringsmodell i fem steg: Riskbedömning, Markanvändning, Sannolikhetsreducering, Konsekvenslindring samt Utvärdering. Denna modell har använts och resultatet redovisas kortfattat nedan: Planeringsnivåerna för kusten utgår från ett framtida högsta högvatten i kombination med säkerhetsmarginaler. För att kunna hantera dels skillnader i markanvändningens och bebyggelsens betydelse och vikt för samhället och dels osäkerheter i klimatprognoserna, har olika säkerhetsmarginaler använts för att räkna fram skyddsnivåerna. I handboken redovisas också vilka funktioner som är lämpliga att placera i de olika zonerna liksom vilka riskreducerande åtgärder som bör vidtagas. Högsta bedömda högvatten nivå Om havsnivån vid översvämning stiger till +3,5 m når vattnet de ytor som markerats blå. Riskbedömning Planområdets centrala delar är lågt belägna, med marknivåer på ca m över nollplanet. Högsta kända högvattennivå har antagits till ca 2,0 m över nollplanet (avser höjdsystem RH 2000), dvs i princip samma som Stenungsund. Detta innebär i dagsläget att planområdet ligger i riskzonen för framtida översvämningar. Eventuella framtida havsnivåhöjningar kan därför komma att påverka de nordvästra delarna av planområdet. En höjning av havsnivån med ca 100 cm kan förväntas fram till år Avrundat blir då högsta högvattennivån ca 3,0 meter över kartans 0- plan. För Tjuvkil har följande planeringsnivåer antagits gälla: Zon 1 Nivåer över +4,0 meter (1 meters säkerhetsmarginal) Zon 2 Nivåer mellan +3,5 och +4,0 (mer än 0,5 meters säkerhetsmarginal) Zon 3 Nivåer mellan +3,0 och +3,5 (mindre än 0,5 meters säkerhetsmarginal) Zon 4 Nivåer under +3,0 (stor risk för att översvämmas) Markanvändning Planområdet har redovisats i Översiktsplanen som lämpligt för förtätning med 29/36

178 bostäder. Sannolikhetsreducering Inom planområdet har olika scenarier för reducering av översvämningsrisken studerats. Låglänt mark höjs genom uppfyllnad. Föreslagna byggnader lokaliseras på nivåer dit vattnet inte når. Erforderlig säkerhetsmarginal på 0,5 m tillämpas. Konstruktionssätt som klarar temporära överskridanden av högsta högvatten används. Befintlig bäck ger en ny tvärsektion som klarar större volymer. Kraven på beredskap för framtida höjning av havsnivån måste givetvis balanseras mot, dels den osäkerhet som råder i frågan och dels de kostnader och funktionella problem som det innebär att ställa kraven för högt. Byggnaderna skall ju också fungera de närmaste åren utan att orimliga kostnader skall behöva läggas för att klara tillgänglighet, geotekniska problem mm. I planförslaget föreslås att lägsta invändiga golvnivå för bostäder regleras till 3,5 m över nollplanet (zon 2). Under denna nivå ska byggnadsdelar utföras vattentåliga. Golvnivå enligt zon 1, d v s över nivån +4,0, redovisas för förskolan och området avsett för tekniska anläggningar vilka har s.k. samhällsviktiga funktioner. Byggnader som avses att utnyttjas för förrådsändamål alternativt enklare verksamhet, inom område betecknat med b1 på plankartan, har bedömts tillåtas ligga på en lägre nivå än ovan angivna. Kommunen har bedömt att detta innebär en rimlig avvägning mellan kravet på säkerhet mot översvämning och funktionskrav. Med en alltför högt placerad golvnivå i förhållande till omgivande mark hade byggnaderna annars blivit svårtillgängliga. Samtidigt ställs krav på att byggnadsdelar under +2,4 meter skall utföras i vattentålig konstruktion. Inredning och utrustning i lokalerna skall utföras med beaktande av risken för översvämning. Hamnvägen ligger i vissa delar så lågt att den riskerar att översvämmas vid extrema högvattennivåer. Något akut behov av höjning föreligger dock inte. Konsekvenslindring Om byggnader höjs ovan omgivande mark erfordras att marken anpassas till omgivningen genom anordnande av uppfyllnader, ramper och/eller trappor eller liknande för att överbrygga de uppkomna nivåskillnaderna. Höjdsättningen av området skall utformas så att markavrinning alltid kan ske från de olika delområdena inom planområdet till huvuddiket genom området även vid höga havsnivåer. På plankartan redovisas plushöjder på marknivåer inom ett mindre delområde som utgör planbestämmelse för en lägsta nivå för att bostäder ej ska översvämmas. Om Hamnvägen, som ligger låglänt skulle översvämmas och därmed påverka framkomligheten på anslutningsvägar inom planområdet finns alternativa möjligheter att under dessa särskilda omständigheter medge genomfart för utryckningsfordon. För att skydda spillvattensystem inom de lägst belägna delarna av området (marknivåer lägre än +3,2 m) föreslås att brunnarna i självfallssystem utförs med täta lock. För en del lågt belägna fastigheter kan också LTA-system vara lämpliga, t.ex. längs med den nordvästra sidan av Hamnvägen. Utvärdering Berörda delar av planområdet ansluter till högre liggande terräng. Detta förhållande innebär möjligheter att förändringar av marknivåerna kan anpassas till omgivningen. 30/36

179 Anslutande fastigheter på Hamnvägens norra sida ligger på en högre nivå än körbanan och bedöms därför inte påverkas negativt om viss översvämning av vägen sker eller om körbanans nivå i framtiden höjs. Den blivande VA- anläggningen och transformatorstationen skall utformas med beaktande av befarad höjning av havsnivån. MILJÖBEDÖMNING Behovsbedömning Kommunen har gjort en behovsbedömning enligt PBL 5 kap. 18 och Miljöbalken (MB) 6 kap. 11 för aktuell detaljplan. Planens syfte är att skapa förutsättningar för anläggande av ca 140 nya bostäder. Planområdet ligger i en attraktiv del av kommunen. Mindre delar av planområdet nyttjas sedan tidigare för bostadsändamål. Kommunen har bedömt att ett genomförande av detaljplanen inte kommer att medföra någon betydande miljöpåverkan. Vid behovsbedömningen har kriterier i MKB-förordningen bilaga 4 särskilt beaktats och ansetts vara uppfyllda. Planförslaget medger i övrigt inte användning av planområdet för de ändamål som anges i PBL 5 kap. 18, varför kriterierna i MKB-förordningen bilaga 2 inte behöver särskilt beaktas. Kommunens ställningstagande utgår från bedömningen att ett genomförande av detaljplanen: Inte påverkar något Natura 2000-område och därmed inte kräver tillstånd enligt MB 7:28. Inte anger förutsättningar för kommande verksamheter eller åtgärder som kräver tillstånd enligt MKB-förordningen bilaga 1 och 3. Inte bedöms negativt påverka möjligheterna att uppfylla nationella och regionala miljömål. Inte bedöms ge upphov till en betydande miljöpåverkan på biologisk mångfald, landskap, fornlämningar, vatten etc. Inte ger upphov till betydande risker för människors hälsa eller för miljön. Inte bidrar till att några miljökvalitetsnormer överskrids. Inte påtagligt påverkar några områden eller natur som har erkänd nationell eller internationell skyddsstatus, t ex riksintressen eller naturreservat. Ytterligare motiv till ställningstagandet är att planen följer intentionerna uppsatta i kommunens Översiktsplan 2010, samt att planens genomförande ger upphov till påverkan på endast ett begränsat område och på begränsade intressen. Kommunen har därmed bedömt att en miljöbedömning med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning inte behövs för aktuellt planförslag. Miljömål Riksdagen har antagit 16 miljömål, vilka beskriver kvaliteter och tillstånd för Sveriges miljö-, natur- och kulturresurser. Syftet med miljömålen är att främja människors hälsa, värna den biologiska mångfalden och naturmiljön, ta till vara 31/36

180 kulturmiljön och de kulturhistoriska värdena, bevara ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga samt trygga en god hushållning med naturresurserna. I det aktuella planförslaget bedöms främst följande miljömål beröras: god bebyggd miljö, frisk luft, hav i balans, begränsad klimatpåverkan samt ett rikt odlingslandskap. God bebyggd miljö är ett resultat av planförslagets genomförande. Planförslaget innebär att hälsa och säkerhet klaras, bl. a med utgångspunkt i att översvämningssituationen hanteras enligt gällande regelverk. Mer trafik kommer att belasta området lokalt, men inte i sådan mängd att uppställda miljökvalitetsnormer överskrids. Dagvatten omhändertas genom att befintlig bäckfåra byggs om i syfte att skapa fördröjning och rening lokalt. Närområdet är glest bebyggt. Genom att komplettera med en ny bebyggelse skapas förutsättningar för utbyggnad av kommunalt ledningsnät för vatten och spillvatten liksom för en förbättrad kollektivtrafik. Marken som föreslås bebyggas består av åkermark. Dock nyttjas den numera inte utan håller delvis på att växa igen. Planområdet är utpekat som ett utbyggnadsområde i översiktsplanen. Miljökvalitetsnormer Det finns fyra förordningar om miljökvalitetsnormer; en för föroreningar i utomhusluft, en för vattenförekomst, en för olika parametrar i fisk- och musselvatten och en för omgivningsbuller. Utomhusluft (MKN) Beträffande luftföroreningar finns miljökvalitetsnormer enligt Luftkvalitetsförordningen (2010:477) för sju olika ämnen i utomhusluft. De är kvävedioxider och kväveoxider, partiklar (PM10), bensen, svaveldioxid, bly, ozon och kolmonoxid. Havsvatten (MKN) Västra Götalands län, Vattenmyndigheten för Västerhavet, har beslutat om föreskrifter om kvalitetskrav för vattenförekomster inom länet. Berörd vattenförekomst i detta planarbete är framför allt havet men även hanteringen av dagvatten. Anslutande havsområde utgörs av Älgöfjorden. Vattenmyndigheten har klassificerat den ekologiska statusen som måttlig och den kemiska statusen uppnår ej god nivå. Den kemiska ytvattenstatusen (exklusive kvick-silver) är ej klassad. Befintlig bebyggelse i Tjuvkil, inom planområdet och utanför, är anslutna till flera olika enskilda reningsverk. Ett av dessa ligger inom planområdet, alldeles invid hamnen i Tjuvkil. Verket har godkänd reningskapacitet för nuvarande förhållanden. Vid bräddning sker detta i ett dike som mynnar i hamnen. I samband med detaljplanens genomförande ska befintlig och blivande bebyggelse anslutas till allmänna ledningar för spillvatten. Hanteringen beskrivs mer utförligt under avsnittet Teknisk försörjning. Konsekvenserna av planens genomförande är att negativ påverkan på havsvattnet minskar, både vad gäller spillvatten och dagvatten (se nedan). Planförslagets genomförande bedöms inte motverka att god ekologisk status kan uppnås eller bidra till förändring av den kemiska statusen. 32/36

181 Risk för utsläpp av spillvatten från den föreslagna nya avloppspumpstationen kommer att vara liten. Endast vid långvariga strömavbrott, driftavbrott för båda pumparna i stationen samtidigt eller vid brott på stationens tryckledning föreligger risk för nödutsläpp till recipienten. Stationen föreslås dimensioneras så att en pump ensamt skall klara dimensionerande spillvattenbelastning. Då hela ledningssystemet i stationens tillrinningsområde kommer att bestå av nya ledningar bedöms riskerna för inläckage vara mycket små. Det kommer inte heller tillåtas att ansluta dräneringsvatten till spillvattensystemet inom stationens tillrinningsområde. Dagvatten (MKN) Området som föreslås bebyggas utgörs av ängsmark, huvudsakligen bestående av lerjord. Någon väsentlig infiltration förekommer inte. Genom en ökad andel hårdgjorda ytor i enlighet med planförslaget ökar mängden dagvatten. Dagvattnet leds till en genomgående bäck vars fåra och tvärsektion ändras i syfte att omhänderta daggvattnet. Dagvattnet föreslås genom åtgärder beskrivna under avsnittet Teknisk försörjning fördröjas och genom naturliga processer renas innan det når havet. Dagvattnet från planområdet bedöms inte påverka den ekologiska statusen eller den kemiska statusen i slutrecipienten. Renvatten (MKN) Området ska anslutas till kommunens ledningsnät för dricksvatten vilket ej påverkar uttaget av grundvatten lokalt. Spillvatten (MKN) Området ska anslutas till kommunens ledningsnät för spillvatten vilket ej påverkar havet eller grundvatten i området som recipient. Slutsats Det finns idag inga indikationer på att gällande miljökvalitetsnormer överskrids eller riskerar att överskridas inom de områden som kan komma att beröras eller påverkas av aktuell planläggning. Planen och dess genomförande bedöms inte medföra att de gällande miljökvalitetsnormerna överskrids. KONSEKVENSBESKRIVNING Hushållning med mark- och vattenområden m.m. Vid utarbetande av denna detaljplan har en lämplighetsprövning utförts enligt 2 kap. plan- och bygglagen samt en avvägning enligt 3 och 4 kap. miljöbalken. Vidare har detaljplanen prövats mot kommunens översiktsplan i enlighet med 5 förordningen om hushållning med mark och vattenområden mm och därvid befunnits förenlig med ÖP. Inga riksintressen eller andra områden med särskilda naturintressen berörs. Hänsyn till påträffade fornminnen har tagits vid förslagets utformning. Vid genomförande ska ingen byggtrafik eller upplag beröra allmän plats. Kommunen bedömer att redovisad användning kan anses vara den ur allmän synpunkt mest lämpliga utifrån planområdets förutsättningar och föreliggande behov. 33/36

182 Följderna av planens genomförande ska dock alltid redovisas enligt PBL. Nedan följer därför en kort sammanställning av planens konsekvenser. Stadsbild Detaljplanen innebär att ett område med ängs- och åkermark tas i anspråk för ny bebyggelse. En tät samhällstruktur bildas som kompletterar glesare befintlig bostadsbebyggelse i närområdet. Kulturmiljö Länsstyrelsen har efter utförd förundersökning konstaterat att fornlämning RAÄ Lycke 209 har givits ett erforderligt skyddsavstånd i förhållande till föreslagen kvartersmark. Fyndet tillsammans med en skålgrop är de enda fynd som omfattas av Kulturmiljölagen. Skålgropen, som betraktas som färdigundersökt, utgör mindre värde enligt Länsstyrelsens bedömning. Övriga tidigare noterade fynd utgör kulturhistoriska lämningar. Avsikten från kommunen är att tillgängliggöra fornminnena genom strövstigar och information inom rekreationsområdet så de kan förväntas bli mer lättillgängliga. Inom planområdet finns flera stenmurar. Av dessa är det två stycken som ligger inom jordbruksmark vilka påverkas av föreslagen exploatering. En biotopdispens har ansökts hos och beviljats av Länsstyrelsen. Murarna föreslås flyttas och återuppbyggas som kompensationsåtgärd. Naturmiljö Befintlig ängsmark tas i anspråk för bebyggelse. Naturmark inom höjdpartier bevaras liksom inmätt bestånd av sällsynt björnbär. Tjuvkilsbäcken passerar planområdet innan den mynnar i havet i hamnområdet. Bäckfåran är stadd under igenväxning. Bäckfåran föreslås restaureras för att minimera risk för översvämning och därvid ges delvis förändrad tvärsektion. En biotopdispens har ansökts hos och beviljats av Länsstyrelsen för denna åtgärd. I samband härmed kan fiskevårdförbättrande åtgärder åstadkommas i form av skuggande plantering, utläggning av grus och sten. I samband med detaljplanens genomförande förväntas bäcken vattnenkvalitet förbättras då spillvatten från befintliga och planerade bostäder omhändertas vis nya spillvattenledningar. Trafikbuller Gällande riktlinjer avseende trafikbuller klaras. Inga avsteg tillämpas. Påverkan på luft och vatten Komplettering av nya bostäder i ett tidigare glest bebyggt område innebär lokalt ökad trafik. Omfattningen av trafikökningen är dock relativt begränsad. Väl lokaliserade hållplatser skapar förutsättningar för kollektivtrafikresande. Dagvatten tas om hand lokalt genom fördröjning och naturlig rening innan utlopp sker i havet. 34/36

183 Översvämning Genom införande av planbestämmelse att lägsta invändiga golvnivå om +3,5 m bedöms risken för översvämning vara hanterad. Inom ett begränsat delområde föreslås marknivån höjas till +3,2 m. Höjningen innebär ingen risk från geoteknisk synvinkel. Nollalternativ Ett nollalternativ innebär att inga av de i detaljplanen redovisade förslagen genomförs. En större andel av befintlig vegetation behålls då inga nya bostäder uppförs. Nuvarande situation med obrukad odlingsmark behålls vilket innebär att risken för igenväxning ökar. Jämställdhet Planförslaget bedöms kunna ge en bra grund för jämlika och goda sociala levnadsförhållanden. I planarbetet beaktas miljöperspektivet för att skapa en långsiktigt hållbar bostadsmiljö. Bostäder skapas i varierande upplåtelseformer. Möjligheterna att åka kollektivt är goda. Förskola, butik samt kontor ges byggrätt genom planförslaget. Förbättrade gång- och cykelvägar förbinder planområdet med hamnområdet och övriga Tjuvkil. Bebyggelsen är nära belägen ett kollektivtrafikstråk och ny bebyggelse ger stöd för ökad turtäthet Marstrand Tjuvkil - Kungälv. ADMINISTRATIVA FRÅGOR Genomförandetiden är 10 år från det datum planen vunnit laga kraft. Marklov erfordras för schakt- och fylllnadsarbeten. MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN Kungälvs kommun: Lena Hasselgren, SHB, Evelina Sandström, KLS Jenny Bjönness Bergdahl, SHB, Anders Bergqvist, KLS, Karin Svensson, SHB Krook & Tjäder Arkitekter: Anders Pettersson SAMHÄLLSBYGGNAD , reviderad Henrik Levin Jessica Andersson Hans Jönsson Planchef Planeringsarkitekt Exark arkitekter 35/36

184 REVIDERING Planförslaget har efter utställning till , i enlighet med utställningsutlåtandet, ändrats redaktionellt utefter inkomna synpunkter, främst från Länsstyrelsen. Plankartan har kompletterats med lastrestriktioner i avseende att säkerställa stabiliteten. Förtydliganden har gjorts gällande att område B1 ej avser boende samt upplysning om att ev ingrepp i fornlämning kräver Länsstyrelsens tillstånd. Vidare har en mindre revidering gjort gällande nockhöjd för bebyggelse norr om Hamnvägen, som sänkts med 2 m till 7,5 m. Planbeskrivningen har redaktionellt bearbetats efter utställningen med avseende på komplettering genom tydligare konsekvensanalys för kulturmiljö, redovisning av MKN för havsvatten samt beskrivning av en pumpstations funktion. Vidare har planbeskrivningen kompletterats med uppgifter med avseende på parkeringstal och solstudier. SAMHÄLLSBYGGNAD , reviderad Henrik Levin Jessica Andersson Hans Jönsson Planchef Planeringsarkitekt Exark arkitekter 36/36

185 37/36

186 G E N O M F Ö R A N D E B E S K R I V N I N G Antagandehandling , rev KONCEPT Detaljplan för TJUVKIL 2:67 M FL Kungälvs kommun, Västra Götalands län SAMHÄLLSBYGGNAD Planering och exploatering ADRESS Nämndhuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kungalv.se HEMSIDA

187 INNEHÅLLSFÖRTECKNING GENOMFÖRANDEBESKRIVNINGENS SYFTE OCH MÅL 4 ORGANISATORISKA FRÅGOR 4 Preliminär tidplan 4 Genomförandetid 4 Huvudmannaskap 4 Ansvar för anläggningar 4 Avtal och överenskommelser 4 Markförvärv 5 Ansvariga myndigheter/upplysningar 5 FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR 5 Markägare 5 Erforderlig fastighetsbildning 5 Samfälligheter 5 Gemensamhetsanläggningar 5 Ledningsrätt 6 Dikningsföretag 6 Förordnanden 6 Servitut 6 EKONOMISKA FRÅGOR 7 Detaljplaneekonomi 7 Exploateringskostnader och ekonomisk helhetsbedömning 7 Ekonomiska konsekvenser för fastighetsägare inom planområdet 7 Framtida driftskostnader 7 TEKNISKA FRÅGOR 7 Tekniska undersökningar 7 Vatten och avlopp 8 Dagvatten 8 Trafik 8 Buller 9

188 El 9 Kulturmiljö 9 Avfall 9 MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN 9

189 Genomförandebeskrivning GENOMFÖRANDEBESKRIVNINGENS SYFTE OCH MÅL Genomförandebeskrivningen har till syfte att redovisa de organisatoriska, fastighetsrättsliga, ekonomiska och tekniska åtgärder som behövs för att åstadkomma ett samordnat och ändamålsenligt genomförande av detaljplanen. Denna beskrivning tar upp principiell ansvarsfördelning och möjligheter till genomförande av detaljplan för Tjuvkil 2:67 m fl, Kungälvs kommun som upprättas av Samhällsbyggnadskontoret. Genomförandebeskrivningen är inte juridiskt bindande. ORGANISATORISKA FRÅGOR Preliminär tidplan Beslut om samråd mars 2013 Samrådstiden slut juni 2013 Beslut om utställning juli 2014 Utställningstiden slut okt 2014 Beslut om att godkänna planen 1:a kv 2015 Genomförandetid Enligt plan- och bygglagen skall detaljplaner förses med en genomförandetid på minst fem år och högst femton år. Genomförandetiden för detaljplanen är satt till 10 år. Detaljplanen fortsätter att gälla även efter genomförandetidens utgång men kan då lättare ändras om ett sådant behov uppkommer. Huvudmannaskap Kommunen är huvudman för allmänna platser. Huvudmannaskapet innebär ett formellt ansvar för iordningställande, drift och underhåll av mark och anläggningar inom allmän platsmark. Ansvar för anläggningar Detaljplaneområdet kommer att tas med i kommunens verksamhetsområde för vatten, spilloch dagvatten. Trafikverket är i dagsläget väghållare för väg 612 (Tjuvkilsvägen), nedan kallad Hamnvägen, på plankartan markerad som LOKALGATA 1. Förhandlingar pågår mellan Trafikverket och kommunen om att kommunen skall ta över väghållningsansvaret för hela väg 612. El-leverantören ansvarar för genomförande och skötsel av elanläggning. Avtal och överenskommelser Exploateringsavtal skall upprättas mellan kommunen och exploatören innan detaljplanen tas upp för antagande. Exploateringsavtalet skall bl a reglera ansvar- och kostnadsfördelning för 4

190 Genomförandebeskrivning utbyggnad av allmän plats, överlåtelse av allmän platsmark, bildande av gemensamhetsanläggningar, anslutningar till allmänna vägar mm. Exploateringsavtalet behöver även reglera hur kommunen och exploatören skall samverka kring utbyggnad av området då va-ledningar som kommunen kommer att bygga ut delvis ligger inom kvartersmark. Avtal skall träffas mellan kommunen och Trafikverket angående Hamnvägen, från vilken planområdets övriga vägar ansluts. Avtalet skall reglera villkoren för ett kommunalt övertagande av vägen. Markförvärv All allmänplats överlåts av exploatören utan ersättning till kommunen. Eventuellt markförvärv av kommunen för uppförande av förskola inom planområdet bör regleras i exploateringsavtalet. Mark som idag ingår i befintliga marksamfälligheter inom planområdet skall förvärvas av exploatören och i den mån de ingår i allmän plats överlåtas till kommunen på samma villkor som annan allmän platsmark.. Ansvariga myndigheter/upplysningar Bygglov söks hos Miljö- och byggnadsnämnden i Kungälvs kommun. Ansökan om fastighetsbildning, anläggningsförrättning m.m. söks hos Lantmäteriet, Göteborg. FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR Markägare Övervägande delen av den obebyggda marken inom planområdet ingår i en fastighet Tjuvkil 2:67 som ägs av Marstrands Fastighets AB, nedan kallad exploatören. Inom planområdet finns ett antal redan bebyggda fastigheter och en obebyggd i privat ägo, ett mindre område mark som ägs av kommunen och några marksamfälligheter. För samtliga fastighetsägare hänvisas till planen hörande fastighetsförteckning. Samfälligheter Markförvärv från samfälligheterna Tjuvkil s:4, s:9, s:11, s:18, s:19, s:21, s:22 krävs för att genomföra planen. Marken överförs till Tjuvkil 2:67/ 2:58 och marksamfälligheterna utplånas i den mån de blir onyttiga. Eventuellt kan, för att klargöra framtida ägoförhållanden, nya marksamfälligheter bildas för mark som är belastad av gemensamhetsanläggningar. Erforderlig fastighetsbildning För samtliga nya byggrätter finns möjlighet att bilda egna fastigheter. Detta sker genom avstyckning från stamfastigheten Tjuvkil 2:67. Bostäder kan även komma att upplåtas som bostadsrätter. Fastigheter för det avstyckas på samma sätt som för äganderätter. Delar av Tjuvkil 2:58 överförs till Tjuvkil 2:67. 5

191 Genomförandebeskrivning All allmän platsmark överlåts till Tjuvkil 2:58 eller annan lämplig kommunal fastighet. De delar av befintliga marksamfälligheter som ingår i detaljplaneområdet överförs genom fastighetsreglering antingen till exploatörens fastighet Tjuvkil 2:67 eller i den mån de utgör allmän plats mark till kommunens fastighet 2:58. För marken där de nya gemensamhetsanläggningarna för kvartersgator, parkering, lekytor, valedningar, m.m. bildas är det viktigt att ägoförhållanden för den underliggande marken klarläggs så att en underliggande restfastighet utan klart ägandeskap inte uppstår. Exploatören ansöker om och bekostar erforderlig fastighetsbildning. Gemensamhetsanläggningar För kvartersgator, parkering, lekytor, va-ledningar, diken m.m. inom kvartersmark skall gemensamhetsanläggningar bildas för de nya fastigheterna inom planområdet. Dessa skall förvaltas av nybildade samfällighetsföreningar. Gemensamhetsanläggningarnas slutliga utbredning fastställs i samband med detaljprojektering av området då byggrätternas slutliga placering fastställs. Anläggningsförrättning ansöks hos och utförs av Lantmäteriet och bekostas av exploatören. Ledningsrätt Inom områden markerade med u på plankartan skall ledningsrätt bildas för att säkerställa rätten att nedlägga, underhålla och bibehålla ledningar inom området. Ledningsrätten säkerställs vid lantmäteriförrättning. Dikningsföretag Del av huvuddiket som rinner genom planområdet tillhör Tjuvkil Mellangårds dikningsföretag av år 1944, (akt nr: O- E1a-0391, Länsstyrelsen). Dikningsföretaget skall ha möjlighet att utföra underhåll, vilket det är såväl berättigat som skyldigt till. I samband med rensning av diket måste det finnas plats utefter diket för grävmaskin och uppläggning av rensningsmassor. Vilken andel av dikningsföretagets kostnader som detaljplaneområdet skall svara för skall antingen regleras i överenskommelse med dikningsföretaget eller fastställas vid omprövning av dikningsföretaget. Omprövning söks hos mark- och miljödomstolen. Förordnanden Inom delar av planområdet gäller förordnande enligt PBL 6:19, vilket innebär att ägaren till denna mark, som i gällande detaljplan är utlagd som allmänplatsmark, är skyldig att utan ersättning upplåta denna mark till huvudmannen. Kommunen har begärt att detta förordnande upphävs av länsstyrelsen. Allmän platsmark i den nya detaljplanen ägs i princip endast av exploatören. Överlämnandet av denna regleras i exploateringsavtal. Servitut För några av de befintliga fastigheterna i planområdets västra del finns idag officialservitut för utfart till allmän väg (FRM-akt nr: , och ). Servituten blir i fortsättningen onödiga då utfarten kommer att ske via allmän gata och kan upphävas genom beslut av lantmäteriet. Ansökan görs av exploatören som även bekostar åtgärden. 6

192 Genomförandebeskrivning EKONOMISKA FRÅGOR Detaljplaneekonomi Plankostnadsavtal är upprättat mellan kommunen och exploatören som innebär att exploatören bekostar hela planläggningen av området. Exploateringskostnader och ekonomisk helhetsbedömning Exploatören svarar för samtliga kostnader för utbyggnaden av allmän plats och kvartersmark inom detaljplaneområdet, vilket regleras i exploateringsavtal som upprättas innan detaljplanen tas upp för antagande. Exploatören får intäkter från försäljning av bostäder/tomter för byggnation. Kostnaden för utbyggnaden av va-ledningsnätet har i VA- och Dagvattenutredningen uppskattats till totalt ca 20 miljoner kronor (dock saknas vissa delar ex. servisledningar). I utredningen framgår hur dessa kostnader är fördelade på olika sträckor. Kommunen ansvarar för utbyggnad fram till fastighetsgräns där förbindelsepunkt upprättas. Inom tomtmark ansvarar exploatör eller kommande fastighetsägare. Då fastighetsbildningen inte är fastställd i detaljplanen är det i detta skede ej beslutat var förbindelsepunkten är och därmed ej vilka sträckor som kommunen ansvarar för och bekostar. Ansvars och kostnadsfördelning mellan kommun och exploatör skall regleras i exploateringsavtalet. Kommunen får intäkter genom anslutningsavgifter, inom planområdet beräknas dessa intäkter uppgå till ca 15,5 miljoner kronor. Därutöver tillkommer anslutningsavgifter för några fastigheter utanför planområdet. Ekonomiska konsekvenser för fastighetsägare inom planområdet Befintliga fastigheter inom planområdet kommer att anslutas till det kommunala va-nätet då området kommer att ingå i verksamhetsområde för kommunalt va. Anläggningsavgiften för va skall erläggas, enligt gällande taxa, när kommunen meddelat att förbindelsepunkt är upprättad. Anslutningsvägen till befintliga fastigheter i planområdets västra del kommer förändras till allmän plats (lokalgata). Detta bedöms ej leda till ökade kostnader för befintliga fastighetsägare då exploatören bekostar utbyggnaden av vägen samt kommunen kommer att bekosta drift och underhåll av vägen framöver. Nya fastigheter inom planområdet kommer i större eller mindre omfattning att anslutas till nybildade gemensamhetsanläggningar och därigenom svara för framtida drift av gemensamma ytor inom området. Framtida driftskostnader Kommunen får driftskostnader för alla anläggningar på allmän plats. För tillkommande allmän plats såsom vägar och naturområden beräknas driftskostnaden öka med cirka kr per år. TEKNISKA FRÅGOR Tekniska undersökningar Under planarbetet har ett antal tekniska utredningar genomförts. 7

193 Genomförandebeskrivning Behovsbedömning av miljöpåverkan Biotopkartering och naturvärdesbedömning (Naturcentrum, februari 2012) Inventering av åkergroda, hasselsnok, vattensalamander. (Naturcentrum, april 2012) PM Geoteknik (Tellstedt, , rev ) Bullerutredning (ÅF, ) VA- och dagvattenutredning (Sweco, rev ) Arkeologisk utredning (Bohusläns museum, 2012:24) Arkeologisk förundersökning (Bohusläns museum nov 2013) Fiskevårdsåtgärder i Kungälv (Västsveriges fisk och fiskevård 2013) Gestaltningsprogram (Arkitekterna Krook & Tjäder, ) Dessa utredningar ingår i planhandlingarna. Vatten och avlopp Detaljplaneområdet kommer att ingå i kommunens verksamhetsområde för vatten och avlopp. Fastigheter inom planområdet kommer att anslutas till det kommunala va-nätet som ska byggas ut i området. Pumpstationer kommer att uppföras inom området för att pumpa spillvattnet från området via Kärna och Ytterby till Ryaverket (avloppsreningsverk) i Göteborg. Utbyggnad av va-nätet behöver samordnas mellan kommunen och exploatören. Dagvatten För att erhålla en ekologiskt hållbar dagvattenhantering ska processer som infiltration, nedbrytning, sedimentering, växtupptag och flödesutjämning användas. En sådan dagvattenhantering innebär en minskad föroreningsbelastning avseende recipienten och en minskad samt jämnare belastning på dagvattenanläggningarna såsom ledningar, diken, magasin, mm. Befintligt huvuddike i planområdets norra del behöver åtgärdas och byggas om innan byggnation kan ske. För att kunna avleda extrem nederbörd med hög återkomsttid och undvika översvämningsproblematik föreslås en utvidgning av dikessektionen. En utförlig utredning kring utformningen bör utföras i samband med detaljprojekteringen. Anmälan om vattenverksamhet har gjorts hos Länsstyrelsen. Förslag på lösningar framgår av utförd va-och dagvattenutredning. Trafik Befintlig bebyggelse i planområdets västra del kommer få gemensam anslutningsväg med föreslagen nyproduktion. Större delen av vägen i planförslaget sammanfaller med sträckningen av befintlig väg inom planområdet, på plankartan markerad som LOKALGATA 3, som idag förvaltas av berörda fastighetsägare. Infarten från Hamnvägen får dock en ny lokalisering något öster om befintlig infart, på plankartan markerad som LOKALGATA 2. Den befintliga infarten kommer att utgöra gång- och cykelbana. Trafikverket är väghållare för väg 612, LOKALGATA 1. Väg 612 föreslås byta namn från Tjuvkilsvägen till Hamngatan. Del av denna väg ligger inom planområdet. 8

194 Genomförandebeskrivning Exploatören bekostar utbyggnad av samtliga vägar inom planområdet. Hur utbyggnad av Hamngatan organiseras och genomförs måste särskilt hanteras i avtal med Trafikverket och i exploateringsavtalet då den i dagsläget är en statlig väg. Buller Genomförd bullerutredning visar att bostadshus vid Hamngatan, lokalgator samt gårdsgator i planområdet klarar gällande riktvärden om högst 55 db(a) ekvivalent nivå på närmaste fasad. Utredningen visar att bostadshus nära Hamnvägen, lokalgatorna och gårdsgatorna eventuellt kan överskrida riktvärdet för uteplats samt sovrum. Med förhöjd fasadisolering bör riktvärdet 45 db(a) inomhus klaras. Om uteplatser placeras på bullerskyddad fasadsida eller skärmas med täta skärmar bör riktvärdet 70 db(a) på uteplats kunna klaras. Exploatören ansvarar för att bullerkrav uppfylls. El Befintlig luftledning för starkström skall på exploatörens bekostnad flyttas alternativt markförläggas genom området. Kultur- o naturmiljö Inom planområdet finns flera stenmurar. Av dessa är det två stycken som påverkas vid genomförande av detaljplanen. Murarna föreslås flyttas och återuppbyggas som kompensationsåtgärd, huvudsakligen inom allmän plats Natur. Denna åtgärd kräver biotopdispens vilket ansöks om och beviljats av Länsstyrelsen. Inom området förekommer fornlämningar och skyddsvärda björnbär. Dessa bevaras huvudsakligen inom allmän plats Natur. Avfall Inom området anläggs miljöhus vilka är strategiskt utplacerade vid knutpunkter och parkeringsenheter. Avfall ska hanteras i enlighet med Renhållningsordning för Kungälvs kommun. Angöringsplats för trafiksäker hantering skall finnas vid gatan i anslutning till miljöhuset. MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN Till innehållet i denna genomförandebeskrivning har bidragit: Sune Karlsson, SHB, Mikael Svensson, SHB, Jenny Bjönness Bergdahl SHB. SAMHÄLLSBYGGNAD Anders Bergquist Mark- och exploateringsingenjör Henrik Haglund Samhällsutvecklingschef 9

195 Fastighetsförteckning Tillhörande upprättad detaljplan för bostäder, del av Tjuvkil 2:67 m.fl., vid Tjuvkils huvud Kungälvs kommun Västra Götalands län

196 Avdelning A Fastigheter inom planområdet Postnumm Fastighet Andel Namn Bostadsadress Postadress er TJUVKIL 2:22 1/2 FORD,BARBRO TJUVKILS HUVUD LYCKE TJUVKIL 2:22 1/2 FORD,NIGEL TJUVKILS HUVUD LYCKE TJUVKIL 2:27 7/10 BLOMGREN,BRITTA KATARINA ÖSTGÖTAGATAN 34 LGH STOCKHOLM TJUVKIL 2:27 3/10 BLOMGREN,NINA MARIE-ANNE TJUVKILS HUVUD LYCKE TJUVKIL 2:29 1/2 JANOWSKY, ELLEN ANNA ELISABETH VALLGATAN 8 LGH KUNGSBACKA TJUVKIL 2:29 1/2 JANOWSKY, GUSTAV MOGENS VALLGATAN 8 LGH KUNGSBACKA TJUVKIL 2:30 1/2 FREDRIKSSON,HANS NIKLAS TJUVKILS HUVUD LYCKE TJUVKIL 2:30 1/2 WALLIN,MARIE CHRISTINE TJUVKILS HUVUD LYCKE TJUVKIL 2:32 1/1 BLOMGREN, NINA MARIANNE TJUVKILS HUVUD LYCKE TJUVKIL 2:58 1/1 KUNGÄLVS KOMMUN /NÄMNDHUSET/ KUNGÄLV TJUVKIL 2:67 1/1 MARSTRANDS FASTIGHETS AB BOX STENUNGSUND TJUVKIL 2:84 1/4 SIMONSON, HANS STEFAN SLÄTTHULTSGATAN MÖLNDAL TJUVKIL 2:84 1/4 SIMONSSON, JAN TOMAS FOTBOLLSGATAN MÖLNDAL TJUVKIL 2:84 1/4 SIMONSSON, LARS MAGNUS URSVIKSVÄGEN 31 LGH SUNDBYBERG TJUVKIL 2:84 1/4 SIMONSON,BARBRO Adressuppgifter saknas TJUVKIL 2:98 1/2 LEANDERSSON,ANNA TJUVKILS HUVUD LYCKE TJUVKIL 2:98 1/2 SKÖLD,PER TJUVKILS HUVUD LYCKE TJUVKIL 2:138 1/1 TJUVKILS TRAFIK-OCH SMÅBÅTSHAMN Adressuppgifter saknas TJUVKIL 2:138 Taxerad TJUVKILS TRAFIK-O SMÅBÅTSHAMN EK FÖR LERSKÄRSVÄGEN LYCKE TJUVKIL 2:162 1/1 MEULLER,ANN MARIE UPPEGÅRDSVÄGEN BOHUS TJUVKIL 2:163 1/2 HELSNER,EDITH MARIA TJUVKILS HUVUD LYCKE TJUVKIL 2:163 1/2 HELSNER,KARL ANDERS TJUVKILS HUVUD LYCKE TJUVKIL 2:167 1/1 PER SKÖLD FÖRSÄLJNINGS AB TJUVKILS HUVUD LYCKE TJUVKIL 2:168 1/1 FALLGREN, JAN ERIC TJUVKILS HUVUD LYCKE TJUVKIL 2:168 Taxerad JANSSON,LENA CHARLOTT SÖDRA KROKSDAL SKÄRHAMN TJUVKIL 9:1 1/1 KUNGÄLVS KOMMUN /NÄMNDHUSET/ KUNGÄLV TJUVKIL 35:2 1/1 KUNGÄLVS KOMMUN /NÄMNDHUSET/ KUNGÄLV

197 Avdelning B Fastigheter utanför planområdet Fastighet Andel Namn Bostadsadress PostnummerPostadress SOLVIK 1:1 1/1 ANDERSSON,BROR GÖRAN FÄRGSPELSGATAN V. FRÖLUNDA TJUVKIL 1:63 1/1 CANEBORG,LARS-ERIK LERSKÄRSVÄGEN LYCKE TJUVKIL 2:7 1/2 GUSTAFSSON,MARIA TJUVKIL LYCKE TJUVKIL 2:7 1/2 HOLMENSKÖLD,ANDERS INGEMAR THJUVKIL LYCKE TJUVKIL 2:8 1/4 BOKVIST WERNER,LENA ELISABETH SCHAUENBURGERSTRASSE 27 CH-4052 BASEL SCHWEIZ TJUVKIL 2:8 3/4 WERNER,JOHAN MAGNUS SCHAUENBURGERSTRASSE 27 CH-4052 BASEL SCHWEIZ TJUVKIL 2:10 7/24 JOHANSSON,ANDERS INGVAR FLATEBY HARESTAD TJUVKIL 2:10 5/12 JOHANSSON,RAGNHILD BERTA ALICE FLATEBY HARESTAD TJUVKIL 2:10 7/24 ÖBERG,MARIE CHRISTINA TJUVKIL LYCKE TJUVKIL 2:11 1/1 SANBORN,JAN INGVAR VÄSTERLANDA HAGEN VÄSTERLANDA TJUVKIL 2:12 1/1 LINDELL,PEKKA TJUVKIL LYCKE TJUVKIL 2:14 1/1 LARSSON,MATS OLOF GERHARD TJUVKIL LYCKE TJUVKIL 2:15 1/1 RUUTH,KAJSA BRITTA SKEPPAREGÅNGEN 30 LGH GÖTEBORG TJUVKIL 2:16 1/2 LIPSCHÜTZ,BRITT MARGARETA THORILD WULFFSGATAN 26 B LGH GÖTEBORG TJUVKIL 2:16 1/2 LIPSCHÜTZ,ROLF LENNART THORILD WULFFSGATAN 26 B LGH GÖTEBORG TJUVKIL 2:19 1/1 BRYNTESSON,STEN ERIK GORDON STENSTAVÄGEN LYCKE TJUVKIL 2:21 1/1 BLOMGREN,INGELA ARVID LINDMANSGATAN 19 B LGH GÖTEBORG TJUVKIL 2:23 1/1 BLOCH,LISA BODIL TJUVKIL LYCKE TJUVKIL 2:28 1/2 NIEME, CARL MARCUS VÄSTRA GATAN 12 A KUNGÄLV TJUVKIL 2:28 1/2 NEIME, LISELOTT VÄSTRA GATAN 12 A KUNGÄLV TJUVKIL 2:28 Taxerad CARLSSON, INGMAR ARNOLD MUNKHOLMSGATAN KUNGÄLV TJUVKIL 2:28 Taxerad CARLSSON, NAEMI LINNÉA MUNKHOLMSGATAN KUNGÄLV TJUVKIL 2:31 1/2 JOHNSSON,BO MAGNUS FYRADALERSGATAN GÖTEBORG TJUVKIL 2:36 1/2 LIEFELDT,ANNA ELISABETH STENSTAVÄGEN LYCKE TJUVKIL 2:36 1/2 LIEFELDT,BERNDT VALDEMAR STENSTAVÄGEN LYCKE TJUVKIL 2:40 1/2 HJALMARSSON,INGELA HELÉN HUMLESKÄRSVÄGEN LYCKE TJUVKIL 2:40 1/2 LARSSON,MATS GUSTAV HUMLESKÄRSVÄGEN LYCKE TJUVKIL 2:41 1/2 OLJELUND,THOMAS TJUVKIL LYCKE TJUVKIL 2:41 1/2 SVANSTRÖM,HELEN TJUVKIL LYCKE TJUVKIL 2:42 1/1 FRISK,PER JOHAN HUMLESKÄRSVÄGEN LYCKE TJUVKIL 2:43 1/1 LJUNG,BIRGIT HUMLESKÄRSVÄGEN LYCKE TJUVKIL 2:45 1/2 HILDING,PÄR RUNE GUSTAV STENSTAVÄGEN LYCKE

198 TJUVKIL 2:45 1/2 HOLMÉN HILDING,ANNELI KRISTINA STENSTAVÄGEN LYCKE TJUVKIL 2:48 1/2 LINDBLOM,GLENN HUMLESKÄRSVÄGEN LYCKE TJUVKIL 2:48 1/2 LINDBLOM,NINA HUMLESKÄRSVÄGEN LYCKE TJUVKIL 2:49 1/1 BERNTSSON,BERIT ELISABETH HUMLESKÄRSVÄGEN LYCKE TJUVKIL 2:50 1/2 GUSTAVSSON,EGON TJUVKIL LYCKE TJUVKIL 2:50 1/2 GUSTAVSSON,KATE TJUVKIL LYCKE TJUVKIL 2:51 1/2 ERIKSSON,ANNA MARIE TJUVKIL LYCKE TJUVKIL 2:51 1/2 ERIKSSON,JAN NIKLAS TJUVKIL LYCKE TJUVKIL 2:52 1/1 EKDAHL,NILS PATRIK JONAS TJUVKIL LYCKE TJUVKIL 2:53 1/1 BJÖRK,SVEN HUMLESKÄRSVÄGEN LYCKE TJUVKIL 2:56 1/2 NILSSON,EILA MARIA ELVIRA PLOMMONVÄGEN 16 LGH LUND TJUVKIL 2:56 1/2 NILSSON,HANS ARVID BRUNO PLOMMONVÄGEN 16 LGH LUND TJUVKIL 2:59 1/1 KUNGÄLVS KOMMUN /NÄMNDHUSET/ KUNGÄLV TJUVKIL 2:60 1/1 KUNGÄLVS KOMMUN /NÄMNDHUSET/ KUNGÄLV TJUVKIL 2:61 1/1 KUNGÄLVS KOMMUN /NÄMNDHUSET/ KUNGÄLV TJUVKIL 2:62 1/1 KUNGÄLVS KOMMUN /NÄMNDHUSET/ KUNGÄLV TJUVKIL 2:70 1/1 HVARFVÉN SUNDBORN,KERSTIN ELISABETH LANDALABERGEN 37 LGH GÖTEBORG TJUVKIL 2:71 1/2 JOHANSSON,BJÖRN JOHAN INGEMAR ROSENGÅNGEN NÖDINGE TJUVKIL 2:71 1/2 JOHANSSON,LOUISE MARIE CHRISTEL ROSENGÅNGEN NÖDINGE TJUVKIL 2:73 1/20 KOLLBERG,CARIN JULIA FREDRIKA JAKOBSDALSGATAN GÖTEBORG TJUVKIL 2:73 1/2 KOLLBERG,CARIN MARIE-LOUISE JAKOBSDALSGATAN GÖTEBORG TJUVKIL 2:73 1/20 KOLLBERG,CARL LUDVIG GUSTAF MEIJERBERGSGATAN 6 LGH GÖTEBORG TJUVKIL 2:73 2/5 KOLLBERG,CARL MAGNUS GUSTAF JAKOBSDALSGATAN GÖTEBORG TJUVKIL 2:74 3/10 BERGSTRÖM, ANN-CATRIN ÖSTRA TRÄDAL YTTERBY TJUVKIL 2:74 1/5 BERGSTRÖM, ARNE ROLAND RÖDKLÖVERN 7 D TORSLANDA TJUVKIL 2:74 3/10 BERGSTRÖM, CLAES ANDERS ÖSTRA TRÄDAL YTTERBY TJUVKIL 2:74 1/5 BERGSTRÖM, INGER SYLVIA RÖDKLÖVERN 7 D TORSLANDA TJUVKIL 2:75 1/1 CASSEL,MARGARETHA TOFTEBERGSVÄGEN LYCKE TJUVKIL 2:77 1/2 BOISSIER,SVEA ULLA BIRGITTA ÅKERGATAN 10 A KUNGÄLV TJUVKIL 2:77 1/4 JOHANSSON,EMMA LENA BIRGITTA MATSKÄRSVÄGEN LYCKE TJUVKIL 2:77 1/4 LARSSON,IDA ANNA BIRGITTA NORGÅRDSVÄGEN LYCKE TJUVKIL 2:78 1/3 HANSELIUS,JENNY KRISTINA KULLBÄCKSTORPSVÄGEN MÖLNLYCKE TJUVKIL 2:78 1/3 LARSSON,HANS ANDERS LÅNGEDRAGSVÄGEN V. FRÖLUNDA TJUVKIL 2:78 1/3 LARSSON,JENS KRISTIAN MARKMYNTSGATAN 16 C LGH GÖTEBORG TJUVKIL 2:79 1/1 LARSSON,BROR TJUVKIL 2:83 1/2 HASSELROT,ANNA MARGARETA GULDRINGEN 13 LGH V. FRÖLUNDA

199 TJUVKIL 2:83 1/2 HASSELROT,CARL ANDERS MATTIAS KUGGÅSVÄGEN MÖNSTERÅS TJUVKIL 2:89 1/1 BERNTSON,LARS LENNART TRUSKÄRSVÄGEN LYCKE TJUVKIL 2:130 1/2 HASSELROT,ANNA MARGARETA GULDRINGEN 13 LGH V. FRÖLUNDA TJUVKIL 2:130 1/2 HASSELROT,CARL ANDERS MATTIAS KUGGÅSVÄGEN MÖNSTERÅS TJUVKIL 2:133 1/2 REES,IDA SOFIE HUMLESKÄRSVÄGEN LYCKE TJUVKIL 2:133 1/2 REES,TOBIAS MIKAEL HUMLESKÄRSVÄGEN LYCKE TJUVKIL 2:143 1/2 TOLLESSON,JAN RÅDMANSGATAN 5 LGH KUNGÄLV TJUVKIL 2:143 1/2 TOLLESSON,LILLEMOR RÅDMANSGATAN 5 LGH KUNGÄLV TJUVKIL 2:150 1/2 ELIASSON,HANS PETER CATRIN HEDBERG VÄSTRA GATAN 67 C LGH KUNGÄLV TJUVKIL 2:150 1/2 HEDBERG,ÅSA CATRINE VÄSTRA GATAN 67 C LGH KUNGÄLV TJUVKIL 2:151 1/2 GYLLENSVAN,ANITA ELISABET HUMLESKÄRSVÄGEN LYCKE TJUVKIL 2:151 1/2 KARLSSON,HANS-ERIC CRISTER HUMLESKÄRSVÄGEN LYCKE TJUVKIL 2:152 1/2 CLAESSON,STEFAN HUMLESKÄRSVÄGEN LYCKE TJUVKIL 2:152 1/2 CLAESSON,TINA ANN CAROLYN HUMLESKÄRSVÄGEN LYCKE TJUVKIL 2:153 1/2 HÖGGREN,LENNART HUMLESKÄRSVÄGEN LYCKE TJUVKIL 2:153 1/2 HÖGGREN,MARIT HUMLESKÄRSVÄGEN LYCKE TJUVKIL 2:154 1/2 LILJEBLAD,BIRGIT CARINA HUMLESKÄRSVÄGEN LYCKE TJUVKIL 2:154 1/2 LILJEBLAD,PER CLAES-JOHAN HUMLESKÄRSVÄGEN LYCKE TJUVKIL 2:155 1/1 SANBORN,JAN INGVAR FRÖDINGSVÄGEN LERUM TJUVKIL 2:156 1/1 UTTER,ULRIKA ANNELIE TJUVKIL LYCKE TJUVKIL 2:158 1/2 DANIELSSON,TORBJÖRN GÖSTA HUMLESKÄRSVÄGEN LYCKE TJUVKIL 2:158 1/2 KARLSSON,INGVOR HUMLESKÄRSVÄGEN LYCKE TJUVKIL 2:159 1/1 REIDEMARK, EVA ANNA-KARIN HUMLESKÄRSVÄGEN LYCKE TJUVKIL 2:159 Taxerad ERIKSSON, HELMER JOAKIM HUMLESKÄRSVÄGEN LYCKE TJUVKIL 2:160 1/2 LÖFSTRAND,MÄRTA CHRISTINA HUMLESKÄRSVÄGEN LYCKE TJUVKIL 2:160 1/2 MALMSTEN,LEIF PETER HUMLESKÄRSVÄGEN LYCKE TJUVKIL 2:161 1/2 BLOMGREN,KARIN SOFIA SÖRGÅRDSVÄGEN GÖTEBORG TJUVKIL 2:161 1/2 JOHANSON,JAN ROGER SÖRGÅRDSVÄGEN GÖTEBORG TJUVKIL 2:164 1/2 BRANDBERG,ANN-CHARLOTTE HUMLESKÄRSVÄGEN LYCKE TJUVKIL 2:164 1/2 BRANDBERG,SVEN VILHELM HUMLESKÄRSVÄGEN LYCKE TJUVKIL 2:165 1/1 BORBÉLY,MIKAEL TJUVKILS HUVUD LYCKE TJUVKIL 2:169 1/2 CALÅS,ANNA-LENA ULRIKA TJUVKILS HUVUD LYCKE TJUVKIL 2:169 1/2 CALÅS,PER ÅKE MAGNUS TJUVKILS HUVUD LYCKE TJUVKIL 2:170 1/1 CASSEL,MARGARETHA TOFTEBERGSVÄGEN LYCKE TJUVKIL 2:172 CLAESSON,STIG LENNART TJUVKILS HUVUD LYCKE TJUVKIL 3:5 1/2 KARLSSON, KERSTIN SOFIA HÄLLEBERGSGATAN 40 LGH YTTERBY

200 TJUVKIL 3:5 1/2 KARLSSON, VIVEKA HELENA MIRAALLÉN 27 LGH GÖTEBORG TJUVKIL 3:5 Taxerad KARLSSON,KARIN ELSIE MARIANNE TJUVKIL 3:5 Taxerad TELIASONERA MOBILE NETWORKS AB FARSTA TJUVKIL 3:47 1/1 LÖFGREN,EVA BIRGITTA FÄRGFABRIKSGATAN 16 LGH GÖTEBORG TJUVKIL 3:48 1/1 JOHANSSON,BENGT GUNNAR TOFTEBERGSVÄGEN LYCKE TJUVKIL 3:53 1/1 HAGLUND,TOM KRISTER BURGÅRDSGATAN 14 LGH GÖTEBORG TJUVKIL 3:54 1/1 LINDEGÅRDH,BARBRO ANN-KRISTIN MAJTORPSGATAN HISINGS BACKA TJUVKIL 3:56 1/2 KVAREFELT,INGRID BIRGITTA TOFTEBERGSVÄGEN LYCKE TJUVKIL 3:56 1/2 KVAREFELT,LEIF KENNETH TOFTEBERGSVÄGEN LYCKE TJUVKIL 3:62 1/1 GUSTAFSSON,ANITA YVONNE BJÖRRÖD KODE TJUVKIL 3:62 Taxerad ERIKSSON,JAN ROLAND ALBERTH U.S.A. TJUVKIL 10:1 1/2 STRANDWITZ,ANNA VIOLETTGATAN V. FRÖLUNDA TJUVKIL 10:1 1/2 STRANDWITZ,MAX RENVÄGEN TÄBY TJUVKIL 12:1 1/2 UNGER,JENNY VICTORIA TOFTEBERGSVÄGEN LYCKE TJUVKIL 12:1 1/2 UNGER,JOAKIM PETER TOFTEBERGSVÄGEN LYCKE TJUVKIL 16:1 1/1 RING,JONAS SIXTEN VASAGATAN GÖTEBORG TJUVKIL 17:1 1/1 JANSSON,KERSTIN ELISABETH TOFTEBERGSVÄGEN LYCKE TJUVKIL 18:1 1/2 EDSTRÖM,FRIDA KRISTINA ARVID LINDMANSGATAN 3 C, LGH GÖTEBORG TJUVKIL 18:1 1/2 EDSTRÖM,FRIDA KRISTINA TOFTEBERGSVÄGEN LYCKE TJUVKIL 18:1 1/2 KIMFORS,ROLF LENNART TOFTEBERGSVÄGEN LYCKE TJUVKIL 22:1 1/1 ANDERSSON,HARRIET TOFTEBERGSVÄGEN LYCKE TJUVKIL 30:1 1/2 ALVERÉN,ULRIKA MARGRET TOFTEBERGSVÄGEN LYCKE TJUVKIL 30:1 1/2 ANDREASSON ALVERÉN,JOHAN TOFTEBERGSVÄGEN LYCKE TJUVKIL 32:1 1/2 DAHL,DAVID URBAN TJUVKILS HUVUD LYCKE TJUVKIL 32:1 1/2 WINROTH DAHL,BARBRO ELISABETH TJUVKILS HUVUD LYCKE TJUVKIL 34:2 1/1 KUNGÄLVS KOMMUN /NÄMNDHUSET/ KUNGÄLV TJUVKIL 35:1 1/2 ÅBERG,BO SVANTE STEFAN TJUVKILS HUVUD LYCKE TJUVKIL 35:1 1/2 ÅBERG,EVA LISELOTTE TJUVKILS HUVUD LYCKE TJUVKIL 37:1 1/2 HÄLLQVIST,MATS TJUVKILS HUVUD LYCKE TJUVKIL 37:1 1/2 ROSENGREN,KRISTINA TJUVKILS HUVUD LYCKE

201 Avdelning C Samfälligheter inom planområdet Tjuvkil S:4 Ändamål: Strandplan Delägande fastigheter: LYCKE-KROKEN 1:3 LYCKE-KROKEN 1:4 LYCKE-KROKEN 1:5 LYCKE-KROKEN 1:7 LYCKE-KROKEN 1:52 TJUVKIL 1:4 TJUVKIL 1:7 TJUVKIL 1:44 TJUVKIL 2:8 TJUVKIL 2:10 TJUVKIL 2:11 TJUVKIL 2:12 TJUVKIL 2:67 TJUVKIL 2:166 TJUVKIL 2:32 TJUVKIL 3:5 TJUVKIL 3:61 TJUVKIL 3:62 TJUVKIL 4:5 TJUVKIL 4:6 TJUVKIL 5:1

202 Tjuvkil S:11 Ändamål: Dike Delägande fastigheter: LYCKE-KROKEN 1:3 LYCKE-KROKEN 1:4 LYCKE-KROKEN 1:5 LYCKE-KROKEN 1:7 LYCKE-KROKEN 1:52 TJUVKIL 1:4 TJUVKIL 1:7 TJUVKIL 1:44 TJUVKIL 2:8 TJUVKIL 2:10 TJUVKIL 2:11 TJUVKIL 2:12 TJUVKIL 2:67 TJUVKIL 2:166 TJUVKIL 3:2 TJUVKIL 3:5 TJUVKIL 3:61 TJUVKIL 3:62 TJUVKIL 4:5 TJUVKIL 4:6 TJUVKIL 5:1

203 Tjuvkil S:17 Ändamål: Vägar Delägande fastigheter: TJUVKILS BYS SKIFTESLAG HÄRI INGÅR ÄVEN KROKEN NR 1 Tjuvkil S:18 Ändamål: Väg Delägande fastigheter: TJUVKIL 2:8 TJUVKIL 2:12 TJUVKIL 2:67 Tjuvkil S:19 Ändamål: Dike Delägande fastigheter: TJUVKIL 2:8 TJUVKIL 2:12 TJUVKIL 2:67 Tjuvkil S:21 Ändamål: Dike Delägande fastigheter: TJUVKIL 2:8 TJUVKIL 2:12 TJUVKIL 2:67

204 Tjuvkil S:22 Ändamål: Dike Delägande fastigheter: TJUVKIL 2:8 TJUVKIL 2:12 TJUVKIL 2:67 Avdelning D Gemensamheter inom planområdet Tjuvkil GA:6 Ändamål: Förvaltning: Väg STENSTA VÄGSAMFÄLLIGHET Delägande fastigheter: TJUVKIL 2:8 TJUVKIL 2:67 TJUVKIL 2:16 TJUVKIL 2:85 TJUVKIL 2:19 TJUVKIL 2:86 TJUVKIL 2:21 TJUVKIL 2:87 TJUVKIL 2:26 TJUVKIL 2:88 TJUVKIL 2:28 TJUVKIL 2:89 TJUVKIL 2:33 TJUVKIL 2:91 TJUVKIL 2:34 TJUVKIL 2:92 TJUVKIL 2:35 TJUVKIL 2:93 TJUVKIL 2:36 TJUVKIL 2:94 TJUVKIL 2:37 TJUVKIL 2:95 TJUVKIL 2:45 TJUVKIL 2:100 TJUVKIL 2:56

205 Tjuvkil GA:15 Ändamål: Förvaltning: AVLOPPSLEDNINGAR, PUMPBRUNNAR, RENINGSVERK M.M. VA-OMRÅDE 5 VÄSTRA TJUVKIL SAMFÄLLIGHETSFÖRENING Delägande fastigheter: SOLVIK 1:1 TJUVKIL 2:48 TJUVKIL 2:151 TJUVKIL 2:163 TJUVKIL 2:49 TJUVKIL 2:152 TJUVKIL 2:7 TJUVKIL 2:50 TJUVKIL 2:153 TJUVKIL 2:8 TJUVKIL 2:51 TJUVKIL 2:154 TJUVKIL 2:10 TJUVKIL 2:52 TJUVKIL 2:155 TJUVKIL 2:12 TJUVKIL 2:53 TJUVKIL 2:156 TJUVKIL 2:14 TJUVKIL 2:56 TJUVKIL 2:158 TJUVKIL 2:15 TJUVKIL 2:67 TJUVKIL 2:159 TJUVKIL 2:16 TJUVKIL 2:83 TJUVKIL 2:160 TJUVKIL 2:19 TJUVKIL 2:84 TJUVKIL 2:161 TJUVKIL 2:21 TJUVKIL 2:85 TJUVKIL 2:165 TJUVKIL 2:22 TJUVKIL 2:86 TJUVKIL 2:167 TJUVKIL 2:23 TJUVKIL 2:87 TJUVKIL 2:168 TJUVKIL 2:26 TJUVKIL 2:88 TJUVKIL 2:169 TJUVKIL 2:27 TJUVKIL 2:89 TJUVKIL 2:172 TJUVKIL 2:28 TJUVKIL 2:91 TJUVKIL 4:6 TJUVKIL 2:31 TJUVKIL 2:92 TJUVKIL 4:14 TJUVKIL 2:32 TJUVKIL 2:93 TJUVKIL 4:15 TJUVKIL 2:33 TJUVKIL 2:94 TJUVKIL 4:16 TJUVKIL 2:35 TJUVKIL 2:95 TJUVKIL 4:22 TJUVKIL 2:36 TJUVKIL 2:98 TJUVKIL 4:48 TJUVKIL 2:40 TJUVKIL 2:100 TJUVKIL 5:1 TJUVKIL 2:41 TJUVKIL 2:130 TJUVKIL 32:1 TJUVKIL 2:42 TJUVKIL 2:133 TJUVKIL 35:1 TJUVKIL 2:43 TJUVKIL 2:143 TJUVKIL 37:1 TJUVKIL 2:45 TJUVKIL 2:150

206 Tjuvkil GA:17 Ändamål: Förvaltning: VATTEN OCH AVLOPPSLEDNINGAR,RENINGSVERK MED TILLFARTSVÄG TOFTEBERGETS VA SAMFÄLLIGHETSFÖRENING Delägande fastigheter: BLOCKUDDEN 1:1 TJUVKIL 3:50 TJUVKIL 28:1 LYCKE-KROKEN 1:40 TJUVKIL 3:51 TJUVKIL 30:1 LYCKE-KROKEN 1:42 TJUVKIL 3:53 TJUVKIL 31:1 LYCKE-KROKEN 1:43 TJUVKIL 3:54 LYCKE-KROKEN 1:44 TJUVKIL 3:55 LYCKE-KROKEN 1:45 TJUVKIL 3:56 LYCKE-KROKEN 1:46 TJUVKIL 3:57 LYCKE-KROKEN 1:47 TJUVKIL 3:58 LYCKE-KROKEN 1:48 TJUVKIL 3:59 LYCKE-KROKEN 1:49 TJUVKIL 3:60 LYCKE-KROKEN 1:50 TJUVKIL 3:64 LYCKE-KROKEN 1:51 TJUVKIL 6:1 TJUVKIL 1:60 TJUVKIL 7:1 TJUVKIL 1:61 TJUVKIL 8:1 TJUVKIL 1:80 TJUVKIL 10:1 TJUVKIL 1:81 TJUVKIL 11:1 SPAGHAMN 2:2 TJUVKIL 12:1 TJUVKIL 2:29 TJUVKIL 13:1 TJUVKIL 2:30 TJUVKIL 14:1 TJUVKIL 2:73 TJUVKIL 15:1 TJUVKIL 2:74 TJUVKIL 16:1 TJUVKIL 2:75 TJUVKIL 17:1 TJUVKIL 2:77 TJUVKIL 18:1 TJUVKIL 2:78 TJUVKIL 19:1 TJUVKIL 2:79 TJUVKIL 20:1 TJUVKIL 2:170 TJUVKIL 21:1 TJUVKIL 3:43 TJUVKIL 22:1 TJUVKIL 3:44 TJUVKIL 23:1 TJUVKIL 3:45 TJUVKIL 24:1 TJUVKIL 3:46 TJUVKIL 25:1 TJUVKIL 3:47 TJUVKIL 26:1 TJUVKIL 3:48 TJUVKIL 27:1

207 Avdelning E Gemensamheter utanför planområdet Tjuvkil GA:3 Ändamål: Förvaltning: VÄG, ALLMÄN PLATS (PARK) TOFTEBERGETS VÄGSAMFÄLLIGHET Delägande fastigheter: BLOCKUDDEN 1:1 TJUVKIL 8:1 LYCKE-KROKEN 1:3 TJUVKIL 10:1 SPAGHAMN 2:2 TJUVKIL 11:1 TJUVKIL 2:73 TJUVKIL 12:1 TJUVKIL 2:74 TJUVKIL 13:1 TJUVKIL 2:75 TJUVKIL 14:1 TJUVKIL 2:77 TJUVKIL 16:1 TJUVKIL 2:78 TJUVKIL 17:1 TJUVKIL 2:79 TJUVKIL 18:1 TJUVKIL 2:170 TJUVKIL 21:1 TJUVKIL 3:47 TJUVKIL 22:1 TJUVKIL 3:48 TJUVKIL 24:1 TJUVKIL 3:53 TJUVKIL 25:1 TJUVKIL 3:54 TJUVKIL 26:1 TJUVKIL 2:62 TJUVKIL 27:1 TJUVKIL 6:1 TJUVKIL 28:1 TJUVKIL 7:1 TJUVKIL 30:1

208 Avdelning F Rättigheter inom planområdet Officialservitut Ändamål: VÄG Till förmån för fastigheten: TJUVKIL 2:29 TJUVKIL 2:30 Belastar fastigheten: TJUVKIL 2:67 Officialservitut Ändamål: VÄG Till förmån för fastigheten: TJUVKIL 2:162 TJUVKIL 2:163 Belastar fastigheten: TJUVKIL 2:67 Officialservitut /24.1 Ändamål: Till förmån för fastigheten: UTRYMME TJUVKIL GA:15 Belastar fastigheten: TJUVKIL 2:11 TJUVKIL 5:2 TJUVKIL 2:58 TJUVKIL 9:1 TJUVKIL 2:62 TJUVKIL S:4 TJUVKIL 2:63 TJUVKIL S:11 TJUVKIL 2:64 TJUVKIL S:17 TJUVKIL 4:17 TJUVKIL S:20 Officialservitut Ändamål: VÄG Till förmån för fastigheten: TJUVKIL 2:167 Belastar fastigheten: TJUVKIL 2:67

209 Officialservitut Ändamål: VÄG Till förmån för fastigheten: TJUVKIL 2:168 Belastar fastigheten: TJUVKIL 2:67 Officialservitut /85.1 Ändamål: Parkering Till förmån för fastigheten: TJUVKIL 2:150 Belastar fastigheten: TJUVKIL 2:67 Upprättad av Kart- och mätenheten Kungälvs kommun Eva Berndtsson

210

211

212

213

214

215

216

217

218

219

220

221

222

223 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 1 (1) 14/2015 Svar på motion om återtagande av stadsrättigheter för Kungälv och Marstrand (Dnr KS2013/446) Benny Strandberg (KD) har i motion föreslagit att Kungälv och Marstrand skall ansöka om återtagande av stadsrättigheterna. Motionen anses besvarad med hänvisning till att förvaltningen överlämnar ärendet för politiskt ställningstagande. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Svar på motion om återtagande av stadsrättigheter för Kungälv och Marstrand Bilaga Motion om att ansöka åtaganden av stadsrättigheterna för Kungälv och Marstrand Yrkande Miguel Odhner (S): Motionen bifalles. Proposition Ordföranden ställer proposition på yrkandet och finner att personal- och näringslivsutskottet beslutar att anta Miguel Odhners (S) yrkande. Omröstning begärs inte Förslag till kommunfullmäktige Motionen bifalles. Expedieras till: För kännedom till: PERSONAL OCH NÄRINGSLIVSUTSKOTTET Justeras sign

224 Tjänsteskrivelse 1(2) Handläggarens namn Martin Rahl Svar på motion om återtagande av stadsrättigheter för Kungälv och Marstrand (Dnr KS2013/446-3) Sammanfattning Benny Strandberg (KD) har i motion föreslagit att Kungälv och Marstrand skall ansöka om återtagande av stadsrättigheterna. Motionen anses besvarad med hänvisning till att förvaltningen överlämnar ärendet för politiskt ställningstagande. Bakgrund Benny Strandberg (KD) har i motion föreslagit att Kungälv och Marstrand skall ansöka om återtagande av stadsrättigheterna. Motionären har bland annat uppgett att flera kommuner, exempelvis Göteborg, Helsingborg, Mölndal och Borås har beslutat att kalla sig stad i officiella sammanhang. Förslaget har motiverats med att en sådan namnändring skulle stärka varumärket Kungälv/Marstrand. Verksamhetens bedömning För närvarande använder 14 kommuner i Sverige benämningen stad. Av dessa är Haparanda med sina ca invånare den minsta. I och med 1969 års riksdagsbeslut om införande av en enhetlig kommunbeteckning (prop. 1969:63, bet.ku44) utmönstrades de dittillsvarande beteckningarna på de borgerliga primärkommunerna landsortskommun, köping och stad ur kommunallagarna och ersattes av den enhetliga beteckningen kommun. Genom årens lopp har ett antal motionsyrkanden behandlats riksdagen rörande återinförande av begreppet stad i kommunallagen. Konstitutionsutskottet har i olika betänkanden (bland annat bet.1990/91:ku38, bet.1993/94:ku9, bet.1993/94:ku40 och bet.2008/09:ku11) yttrat sig i frågan. Av yttrandena framgår att de kommuner som inom sig rymmer en tidigare stad har full rätt att kalla sig stad så länge detta inte sker i kommunalrättsliga sammanhang. I slutbetänkande av Lokaldemokratikommittén (SOU 1993:90 s 446) sägs bland annat att i internationella sammanhang torde kommun med fördel kunna framträda under benämning som anknyter till förhållandena i det främmande landet eller eljest till allmänt gällande språkbruk. Eftersom frågan är en fråga av mer politisk art lämnar förvaltningen, med hänvisning till ovan, över ärendet för ställningstagande utan eget förslag till beslut. ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST HEMSIDA

225 2(2) Ekonomisk bedömning Den kostnadsmässiga konsekvensen, vid ett eventuellt bifall till motionen av kommunfullmäktige, skulle avse vissa förändringar av skyltning, brevpapper och dylikt samt iakttagande av den nya beteckningen i samband med olika aktiviteter och arrangemang. Förslag till beslut Motionen anses besvarad med hänvisning till att förvaltningen överlämnar ärendet för politiskt ställningstagande. Magnus Gyllestad Kommunchef Kathrin Ahlstedt Kanslichef Expedieras till: För kännedom till:

226 Kungälvs kommun /4/.2k Kristdemokraterna Kungälv Till Kungälvs Kommunfullmäktige Motion om att ansöka återtagande av stadsrättigheterna för Kungälv och Marstrand Vid kommunsammanslagningen den 1 januari 1971 infördes en enhetlig kommuntyp, då samtliga tidigare landskommuner, städer och köpingar omvandlades till enbart kommuner. Enligt Kommunallagen 1 indelas Sverige numera i kommuner och landsting. Under senare år har flera kommuner, exempelvis Göteborg, Helsingborg, Mölndal och Borås, beslutat att kalla sig "stad" i officiella sammanhang. Denna möjlighet har endast de kommuner som tidigare varit stad eller innehåller del/delar som tidigare varit stad. Marstrands stadsprivilegier är höljda i ett dunkel. Det enda bevarade privilegiebrevet är från Kongahälla brändes ner flera gånger, senast flyttades staden, som nu börjat kallas Kungälv, till Bagaholmen (nuvarande Fästningsholmen), för att komma i skydd under Bohus fåstning. Staden brändes ner på nytt 1676 och 1680 byggdes den upp på sin nuvarande plats. Stadsprivilegier erhölls officiellt En namnändring från kommun till stad skulle definitivt stärka varumärket Kungälv/Marstrand. Mot bakgrund av ovanstående föreslås kommunfullmäktige besluta att ansöka om återtagande av stadsrättigheter för Marstrand och Kungälv Be S an erg (KD) kom nfull åktigeledamo

227 Tjänsteskrivelse 1(3) Handläggarens namn Kathrin Ahlstedt Svar på motion angående möten på dagtid (Dnr KS2014/1265-4) Sammanfattning Susanne Jönsson(S) genom Miguel Odhner (S) föreslår i motion att Kungälvs kommun har som mål i sin planering att alla sorters möten för förtroendevalda förläggs på dagtid och att de slutar senast 17:00. Förvaltningen har nedan lämnat förslag till beslut. Bakgrund Susanne Jönsson(S) genom Miguel Odhner(S) inkom med en motion om möten på dagtid. I motionen föreslås att: Kungälvs kommun har som mål i sin planering att alla sorters möten för förtroendevalda förläggs på dagtid och att de slutar senast 17:00. den Socialdemokratiska kommunalgruppen antar motionen som sin egen och driver frågan om förändring om Kommunfullmäktiges mötestider. Motionären menar att mötestider på kvällstid stänger ute en stor del av medborgarna från att delta i det politiska arbetet i Kungälvs kommun. De småbarnsföräldrar som är intresserad av att arbeta politiskt får inte samma förutsättningar för deltagande. De anser vidare att det inte är arbetsmiljövänligt för kommunens tjänstemän att de skall förväntas arbeta efter 17:00. Demokratiberedningen i Kungälvs kommun har tidigare genomfört en enkät där förtroendevalda fått svara på hur de vill förlägga sina mötestider i Kommunfullmäktige. Svaret på enkäten visade på att de förtroendevalda i Kommunfullmäktige önskade förlägga mötena kl.17:00-22:00. Demokratiberedningen har yttrat sig över motionen och menar att det inte är möjligt att ha som mål att alla sorters möten förläggs på dagtid. De hänvisar till den kostnadsökning som möten på dagtid generera samt de svårigheter som uppstår för medborgare och förtroendevalda att delta i mötena. Demokratiberedning föreslår enhälligt att motionen avslås. Verksamhetens bedömning Att skapa rimliga förutsättningar gällande tider för de som vill engagera sig politiskt är med största sannolikhet bra för jämställdheten och demokratin. Att förlägga alla politiska sammanträden till dagtid skulle vålla bekymmer för många ledamöter. Alla partier försöker exempelvis att få in unga kompetenta personer i politiken men ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST HEMSIDA

228 2(3) det kan vara svårt för dessa att kombinera en karriär med politiskt arbete. Det finns också synpunkter att sammanträde på dagtid gör det besvärligt för andra grupper såsom för exempelvis unga, lantbrukare och egenföretagare. I budgeten finns inte ekonomiska ramar för att hålla alla politiska möten på dagtid då det kommer öka kostnaderna motsvarande ersättningen för förlorad arbetsinkomst. Juridisk bedömning Rätten till ledighet för kommunala förtroendeuppdrag regleras i 2 Kap. 5, 3 Kap. 4 och 13 kommunallagen. Bestämmelserna omfattar alla kommunala uppdrag och är tillämpliga på ledamöter och suppleanter i fullmäktige, styrelse och övriga nämnder samt revisorer och revisorssuppleanter. De angivna reglerna säger endast att den förtroendevalde ''har rätt till den ledighet från anställning som behövs för uppdraget''. Ekonomisk bedömning I budgeten finns inte ekonomiska ramar att hålla alla politiska möten på dagtid då det kommer öka kostnaderna motsvarande ersättningen för förlorad arbetsinkomst. Att hålla enbart kommunfullmäktigemöten på dagtid skulle öka kostnaderna för förlorad arbetsinkomst med kr/månad eller kr/år. Kalkylen visar en kostnad för ledamöternas arvoden och förlorade arbetsförtjänst enligt följande: Under kvällstid får ledamöterna i Kommunfullmäktige ett sammanträdesarvode om 162 kr/timme vilket ger kr (80 ledamöter x 162 kr/tim. x 6 timmar). I beräkningen ersätts varje ledamot med 6 timmar som är en uppskattad genomsnittstid för ett Kommunfullmäktigemöte. Under dagtid tillkommer ersättningen för förlorad arbetsförtjänst. I beräkningen ersätts varje ledamot med cirka 180 kr/tim. som är en genomsnittlig timersättning vid ett Kommunfullmäktigemöte. Av de 80 kommunfullmäktigeledamöterna är det cirka 40 personer som kan komma att ersättas för förlorad arbetsförtjänst. Kostnaden per möte blir då kr (40 ledamöter x 180 kr/tim. x 6 timmar). Detta innebär att om Kommunfullmäktige har 10 möten per år blir det en årlig tillkommande kostnad om kr för att förlägga mötestiden till dagtid. Förslag till kommunfullmäktige Motionen avslås. Magnus Gyllestad Kommunchef Kathrin Ahlstedt Kanslichef

229 3(3) Expedieras till: För kännedom till:

230

231 Tjänsteskrivelse 1(2) Handläggarens namn Marie Flodin Svar på motion om en studie- och diskussionsdag om demokratisk människosyn(dnr KS2014/845-3) Sammanfattning Lottie Lord (MP) har lämnat in en motion om behovet att genomföra en studie- och diskussionsdag om demokratisk människosyn. Motionären föreslår att kommunstyrelsen (kommunledningen) får i uppdrag att arrangera och bjuda in till en hel- eller halvdag om människosyn. Förvaltningen föreslår att motionen anses besvarad med hänvisning till demokratiberedningens yttrande. Bakgrund Med anledning av utvecklingen både i Sverige och övriga Europa när det gäller intolerans och konflikter anser motionären att de som är politiskt valda bör syna sina egna värderingar och förmåga att möta odemokratiska grupper. Motionären föreslår därför att alla förtroendevalda i Kungälvs kommun ges tillfälle, att genom föredragningar och praktiska värderingsövningar konfrontera sina egna och andras värderingar. Demokratiberedningen har lämnat nedanstående yttrande till motionen: På beredningarnas uppstartskonferens i januari väcktes frågan om revidering av den mångfald av styrdokument som finns inom kommunens förvaltning. I samband med detta väcktes också frågan om ett grundläggande värderingsdokument för kommunen. Detta arbete har påbörjats och beredningen anser att de frågeställningar motionären lyfter ryms inom ramen för detta arbete. I samband med arbetet med värdegrundsdokumentet kommer tillfällen att ges för dessa samtal. Motionen anses därmed besvarad Verksamhetens bedömning Arbetet med att ta fram ett grundläggande värderingsdokument kommer att innebära tillfällen för den typ av samtal motionären efterfrågar enligt demokratiberedningens yttrande. Något ytterligare tillfälle bedöms därför inte behövas. Juridisk bedömning Inga synpunkter ur juridisk synvinkel. ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST HEMSIDA

232 2(2) Ekonomisk bedömning Arbetet med att ta fram ett värderingsdokument bedöms i dagsläget inte innebära några extra kostnader för kommunen. Förslag till beslut Motionen anses besvarad med hänvisning till arbetet med att ta fram ett grundläggande värderingsdokument för kommunen. Magnus Gyllestad kommunchef Patrik Skog enhetschef Expedieras till: Kommunledningssektorn/Marie Flodin För kännedom till: Demokratiberedningen

233

234 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 11 (11) 34/2015 Dialog om flaggning vid kommunens byggnader Utskottet för, tillsammans med Ulla Östman från servicesektorn, dialog kring flaggning vid kommunala byggnader. Yrkande Miguel Odhner (S): Kommunchefen ges i uppdrag att se över och förnya riktlinjer för kommunal flaggning samt användning av flaggvimplar. I uppdraget ingår att tydliggöra ansvar och roller. Översynen och förnyade riktlinjer skall följa samhällsutvecklingen i stort. Proposition Ordföranden ställer proposition på yrkandet och finner att personal- och näringslivsutskottet beslutar att anta Miguel Odhners yrkande. Omröstning begärs inte. Förslag till kommunstyrelsen Kommunchefen ges i uppdrag att se över och förnya riktlinjer för kommunal flaggning samt användning av flaggvimplar. I uppdraget ingår att tydliggöra ansvar och roller. Översynen och förnyade riktlinjer skall följa samhällsutvecklingen i stort. Expedieras till: Magnus Gyllestad/Kommunledningssektorn För kännedom till: Håkan Karlsson/Kommunledningssektorn PERSONAL OCH NÄRINGSLIVSUTSKOTTET Justeras sign

235 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 1 (1) 29/2015 Verksamhetschef för medicinska och psykologiska elevhälsan (Dnr KS2015/421) Kommunstyrelsen är ansvarig vårdgivare för Kungälvs kommuns medicinska och psykologiska elevhälsa som omfattar eleverna från förskoleklass till gymnasieskola. Detta innebär bland annat att se till att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete och finns rutiner för att anmäla fel och missförhållanden och för att tillgodose en hög patientsäkerhet och kvalitet i vården. Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska en verksamhetschef utses med ansvar för hälso- och sjukvårdsinsatserna och den faktiska vårdkvaliteten och patientsäkerheten. Annika Holm Eriksson föreslås att bli utsedd till verksamhetschef för den medicinska och psykologiska elevhälsan. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Verksamhetschef för medicinska och psykologiska elevhälsan Bilaga Protokollsutdrag Bilaga Verksamhetschefens uppdrag Protokollsutdrag - Förordnande av verksamhetschef för medicinska och psykologiska elevhälsan - Bildningsutskottet Förslag till kommunstyrelsen Nuvarande chef för sektor skolas stödenhet som inkluderar den medicinska och psykologiska elevhälsan, Annika Holm Eriksson, utses till verksamhetschef för medicinska och psykologiska elevhälsan. Expedieras till: För kännedom till: Verksamhetschef elevhälsan, Annika Holm Eriksson BILDNINGSUTSKOTTET Justeras sign

236 Tjänsteskrivelse 1(3) Handläggarens namn Frida Byrsten Verksamhetschef för medicinska och psykologiska elevhälsan (Dnr KS2015/421-1) Sammanfattning Kommunstyrelsen är ansvarig vårdgivare för Kungälvs kommuns medicinska och psykologiska elevhälsa som omfattar eleverna från förskoleklass till gymnasieskola. Detta innebär bland annat att se till att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete och finns rutiner för att anmäla fel och missförhållanden och för att tillgodose en hög patientsäkerhet, kvalitet och kostnadseffektivitet i vården. Enligt hälso- och sjukvårdslagen 29 ska en verksamhetschef utses med ansvar för hälso- och sjukvårdsinsatserna och den faktiska vårdkvaliteten och patientsäkerheten. Förslaget är den idag tjänstgörande chefen för sektor skolas stödenhet vilket inkluderar elevhälsan också blir utsedd till verksamhetschef för den medicinska och psykologiska elevhälsan. Bakgrund I skollagen står att elever i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska ha elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Den medicinska och psykologiska delen av elevhälsan utgör i juridisk bemärkelse, och med hänsyn till ansvarsfrågor, hälso- och sjukvård. Detta innebär att verksamheten ska följa de författningar som styr hälso- och sjukvården, såsom hälso- och sjukvårdslagen (HSL), patientsäkerhetslagen och patientdatalagen med tillhörande förordningar samt Socialstyrelsens föreskrifter. I 29 första stycket HSL anges att det inom hälso- och sjukvård ska finnas någon som svarar för verksamheten (verksamhetschef). Verksamhetschefen får bara bestämma över diagnostik eller vård och behandling av enskilda patienter om personen har tillräcklig kompetens och erfarenhet för detta. Förordnandet ska vara personligt och ska alltså lämnas till en specifik person och inte en viss befattning. Vad som ingår i den verksamhetschefens befattning beskrivs utförligt i Socialstyrelses allmänna råd om verksamhetschef inom hälso- och sjukvård, men även i Socialstyrelsens föreskrifter om informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvården. Verksamhetschefen kan överlåta enskilda ledningsuppgifter till annan kompetent person, men det övergripande ansvaret kvarstår alltid. Verksamhetens bedömning Den idag tjänstgörande chefen för elevhälsans stödenhet innehar den kompetens och erfarenhet som erfordras för uppdraget. ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST HEMSIDA

237 2(3) Bedömning utifrån kommunfullmäktiges strategiska mål Elevhälsans arbete i kommunen är både behandlande och förebyggande. För att kunna garantera en säker och jämlik vård har verksamhetschefen en viktig roll i att ta fram rutiner och gemensamma arbetssätt för det systematiska kvalitetsarbetet och för att säkra vårdkvaliteten inom all medicinsk och psykologisk elevhälsa. På så sätt ges förutsättningar för att alla barn och unga får tillgång till det stöd som hon eller han behöver oavsett skolval. Kommunfullmäktige har som mål att segregationen i kommunen ska minska och lyfter fram vikten av att investera i barn och unga. Verksamhetschefen är en nyckelperson för att möjliggöra en elevhälsa som ger alla barn goda förutsättningar för att lyckas i skolan. Bedömning i relation till barnperspektivet Att verksamhetschefen utses formellt förväntas inte i sig påverka elevhälsans nuvarande utvecklingsarbete, rutiner eller arbetssätt och därmed påverkas inte barn och elever omedelbart. Verksamhetschefen har dock ett övergripande uppdrag att samordna och utveckla elevhälsan vilket påverkar barn och unga långsiktigt. Utgångspunkten för behandling och stöd är alltid barnperspektivet. Verksamhetschefens roll är att säkerställa att patienten, det vill säga barnet eller den unge, får bästa möjliga vård och stöd. Bedömning i relation till jämställdhetsperspektivet Bedömningen är inte relevant i aktuellt ärende. Teknisk bedömning/genomförandeplan Bedömningen är inte relevant i aktuellt ärende. Juridisk bedömning Kommunen är vårdgivare och behöver enligt hälso- och sjukvårdslagen utse en verksamhetschef för den medicinska och psykologiska elevhälsan. I 28 hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), HSL, föreskrivs följande: Ledningen av hälso- och sjukvård skall vara organiserad så att den tillgodoser hög patientsäkerhet och god kvalitet av vården samt främjar kostnadseffektivitet. I 29 HSL föreskrivs att det inom hälso- och sjukvård ska finnas någon som svarar för verksamheten (verksamhetschef). Verksamhetschefen får dock bestämma över diagnostik eller vård och behandling av enskilda patienter endast om hon eller han har tillräcklig kompetens och erfarenhet för detta. I 30 HSL föreskrivs att verksamhetschefen får uppdra åt sådana befattningshavare inom verksamheten som har tillräcklig kompetens och erfarenhet att fullgöra enskilda ledningsuppgifter. Ekonomisk bedömning Förslaget innebär inga kostnader.

238 3(3) Förslag till kommunstyrelsen Nuvarande chef för sektor skolas stödenhet som inkluderar den medicinska och psykologiska elevhälsan, Annika Holm Eriksson, utses till verksamhetschef för medicinska och psykologiska elevhälsan. Maria Andersson Sektorchef Lars Berfenhag Verksamhetschef Expedieras till: För kännedom till: Chef för stödenheten, Annika Holm Eriksson, Mimers hus

239

240

241

242

243

244

245

246 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 1 (2) 27/2015 KS2015/480 Remiss av Betänkande Mer gemensamma tobaksregler (SOU 2015:6) (Dnr KS2015/480) Regeringen beslutade den 10 juli 2014 att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att ge förslag kring det nationella genomförandet av EU:s tobaksproduktdirektiv. Kungälvs kommun är utvald remissinstans kring betänkande Mer gemensamma tobaksregler (SOU 2015:6). Återkommande rapporter och kartläggningar visar att Kungälvs kommun, likt andra svenska kommuner, har ett tydligt behov av att mobilisera aktivt mot tobak. Kungälvs kommun har därför under 2014 processat fram lokala riktlinjer kring En tobaksfri generation samt Drogfria ungdomsmiljöer. I samband med uppföljning av ovanstående riktlinjer har en återkommande slutats varit behovet av växelverkan mellan nationella- och lokala insatser. Utvecklingen av olika tobaksprodukter sker snabbt och en lagstiftning samt nationell inriktning som harmonierar med dessa förändringar, innebär givetvis ökade förutsättningar för en effektiv lokal mobilisering. Kungälvs kommun ställer sig även positiva till betänkandets olika konkret förslag som; utökad information om hälsoeffekter, förtydligande kring att inte vilseleda konsumenter med smaker och dofter, ökad restriktivitet kring försäljning av lösa cigaretter och eller styckeförpackningar om färre än 20 cigaretter, inriktningen att E-cigaretter och örtprodukter lyfts fram i ett tydligt tobaksförebyggande sammanhang etc. Sammantaget föreslås i betänkandet avgörande insatser för att minska tobaksanvändande och förbättra folkhälsan. Förslag till beslut är att godkänna remissvar. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Remiss av Betänkande Mer gemensamma tobaksregler (SOU 2015:6) daterad Remissvar, Mer gemensamma tobaksregler daterat SOU (2015:6) Mer gemensamma tobaksregler Förslag till kommunstyrelsen Remissvar godkänns. Expedieras till: Socialdepartementet Enheten för familj och sociala tjänster Stockholm SOCIALA UTSKOTTET Justeras sign

247 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 2 (2) För kännedom till: Johan Sjöholm SOCIALA UTSKOTTET Justeras sign

248 Tjänsteskrivelse 1(3) Handläggarens namn Johan Sjöholm KS2015/480 Remiss av Betänkande Mer gemensamma tobaksregler (SOU 2015:6) Sammanfattning Regeringen beslutade den 10 juli 2014 att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att ge förslag kring det nationella genomförandet av EU:s tobaksproduktdirektiv. Kungälvs kommun är utvald remissinstans kring betänkande Mer gemensamma tobaksregler (SOU 2015:6). Återkommande rapporter och kartläggningar visar att Kungälvs kommun, likt andra svenska kommuner, har ett tydligt behov av att mobilisera aktivt mot tobak. Kungälvs kommun har därför under 2014 processat fram lokala riktlinjer kring En tobaksfri generation samt Drogfria ungdomsmiljöer. I samband med uppföljning av ovanstående riktlinjer har en återkommande slutats varit behovet av växelverkan mellan nationella- och lokala insatser. Utvecklingen av olika tobaksprodukter sker snabbt och en lagstiftning samt nationell inriktning som harmonierar med dessa förändringar, innebär givetvis ökade förutsättningar för en effektiv lokal mobilisering. Kungälvs kommun ställer sig även positiva till betänkandets olika konkret förslag som; utökad information om hälsoeffekter, förtydligande kring att inte vilseleda konsumenter med smaker och dofter, ökad restriktivitet kring försäljning av lösa cigaretter och eller styckeförpackningar om färre än 20 cigaretter, inriktningen att E-cigaretter och örtprodukter lyfts fram i ett tydligt tobaksförebyggande sammanhang etc. Sammantaget föreslås i betänkandet avgörande insatser för att minska tobaksanvändande och förbättra folkhälsan. Förslag till beslut är att godkänna remissvar. Bakgrund Utöver förslag kring det nationella genomförandet av EU:s tobaksproduktdirektiv, innefattade även uppdraget att exempelvis utreda och lämna förslag kring att begränsa rökning av tobaksrelaterade produkter, som t.ex. e-cigaretter och örtprodukter för rökning. Vidare gavs uppdrag att analysera för- och nackdelar med att införa tillståndsplikt för försäljning av tobak, samt preciserar hur en sådan tillståndsplikt skulle kunna utformas. ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST HEMSIDA

249 2(3) Verksamhetens bedömning Kungälvs kommun ställer sig positiva till betänkandet. Sammantaget föreslås i betänkandet avgörande insatser för att minska tobaksanvändande och förbättra folkhälsan. Bedömning utifrån kommunfullmäktiges strategiska mål Framtagna kartläggningar från skolhälsovårdens hälsosamtal, LUPP samt Folktandvården belyser betydelsen av mobilisering kring det tobaksförebyggande arbetet. Förslagna insatser i betänkande är ett stöd för det lokala arbetet i Kungälvs kommun och kan relateras till det strategiska målet Gör rätt från början satsa på barn och unga. Bedömning i relation till barnperspektivet Mobilisering kring tobaksförebyggande insatser har flera viktiga dimensioner utifrån ett barnperspektiv. Det handlar dels om barn och ungdomars rättighet att växa upp i en tobaksfri miljö, men även via tobaksförebyggande insatser hindra användande av andra droger. Bedömning i relation till jämställdhetsperspektivet Betänkandet beaktar ett tydligt jämställdhetsperspektiv med utgångspunkt att förebyggande tobakskonsumtion både bland män och kvinnor. Teknisk bedömning/genomförandeplan Kring tillsynen av örtprodukter för rökning samt anmälningsskyldighet är det prioriterat med ökad förståelse och kunskap bland olika lokala aktörer. Implementeringen av regelinnehållet på lokalnivå förutsätter, utifrån Kungälvs kommuns perspektiv, en nationell strategi- och plan för kommunikation. Förslagsvis involveras Länsstyrelsens Västra Götaland samt Folkhälsokommittén Västra Götalandsregionen i processen kring kommunikationsplan. Juridisk bedömning I remissvaret har Kungälvs kommun inte valt att belysa några juridiska aspekter. Ekonomisk bedömning Sett utifrån förslagen i betänkande innebär dessa inga ekonomiska konsekvenser för Kungälvs kommun. Förslag till kommunstyrelsen Godkänna förslag till remissvar. Patrik Skog Enhetschef Magnus Gyllestad Kommunchef

250 3(3) Expedieras till: Socialdepartementet Enheten för familj och sociala tjänster Stockholm För kännedom till:

251 Socialdepartementet Enheten för familj och sociala tjänster Stockholm Remissvar - Deltänkandet av tobaksdirektivsutredningen Ett genomförande av tobaksproduktdirektivet SOU2015:6 Sammanfattning Återkommande rapporter och kartläggningar visar att Kungälvs kommun, likt andra svenska kommuner, har ett tydligt behov av att mobilisera aktivt mot tobak. Kungälvs kommun har därför under 2014 processat fram lokala riktlinjer kring En tobaksfri generation samt Drogfria ungdomsmiljöer. I samband med uppföljning av ovanstående riktlinjer har en återkommande slutats varit behovet av växelverkan mellan nationella- och lokala insatser. Utvecklingen av olika tobaksprodukter sker snabbt och en lagstiftning samt nationell inriktning som harmonierar med dessa förändringar, innebär givetvis ökade förutsättningar för en effektiv lokal mobilisering. En styrka är även att, via införandet tobaksproduktdirektivet, blir Sverige en del av EU s gemensamma lagstiftning gentemot tobaksindustrin. Kungälvs kommun ställer sig även positiva till betänkandets olika konkret förslag som; utökad information om hälsoeffekter, förtydligande kring att inte vilseleda konsumenter med smaker och dofter, ökad restriktivitet kring försäljning av lösa cigaretter och eller styckeförpackningar om färre än 20 cigaretter, inriktningen att E-cigaretter och örtprodukter lyfts fram i ett tydligt tobaksförebyggande sammanhang etc. Sammantaget föreslås i betänkandet avgörande insatser för att minska tobaksanvändande och förbättra folkhälsan. Tillsyn Nedan kommenteras betänkandets förslag kring tillsyn, där konkreta beröringspunkter finns med det kommunala uppdraget. Kungälvs kommun ställer sig positiva att Folkhälsomyndigheten får övergripande ansvar och mandat kring tillsynen. En kommande framgångsfaktor anser Kungälvs kommun även är, att betänkande tydligt belyser behovet av samverkan mellan kommuner, Folkhälsomyndigheten och Polismyndigheten. Sett till tobaksdebut och förebyggande insatser efterfrågar dock Kungälvs kommun, att Skolinspektionen/Skolverket tydligare lyfts fram som aktör i denna nationella samordning. I delbetänkandet föreslås att tillsynen av örtprodukter för rökning ska ske på motsvarande sätt som gäller för tobaksvaror. Detta innebär att kommunen ska ansvara för den omedelbara tillsynen, medan Folkhälsomyndigheten ska ansvara för den centrala tillsynen (s. 157). I delbetänkande föreslås även att tillverkare och importörer av nya tobaksvaror ska göra en anmälan till Folkhälsomyndigheten om tobaksvara de avser att släppa ut på den nationella marknaden. Tillsynen av anmälningsskyldigheten ska utövas av Folkhälsomyndigheten, kommunerna och Polismyndigheterna (s. 148). ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON vx FAX E-POST HEMSIDA

252 Förslagen i delbetänkande innebär inte krav på ny tillsynsorganisation i kommunerna. Utöver den inledande utbildningsinsatsen kring det nya regelinnehållet har förslagen ingen nämnvärd inverkan för myndigheter med omedelbar tillsyn (s.164). Kring tillsynen av örtprodukter för rökning samt anmälningsskyldighet är det prioriterat med ökad förståelse och kunskap bland olika lokala aktörer. Implementeringen av regelinnehållet på lokalnivå förutsätter, utifrån Kungälvs kommuns perspektiv, en nationell strategi- och plan för kommunikation. Förslagsvis involveras, utifrån Kungälvs kommuns perspektiv, Länsstyrelsens Västra Götaland samt Folkhälsokommittén Västra Götalandsregionen i processen kring kommunikationsplan. ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON vx FAX E-POST HEMSIDA

253 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 11 (14) 28/2015 Insatser mot langning av alkohol i Västra Götalands län 2015 (Dnr KS2015/485) Arbetet med att begränsa tillgängligheten av alkohol till ungdomar är en strategisk fråga i Västra Götalands län. Sedan 2007 har Länsstyrelsen samordnat arbetet. Under 2014 har Länsstyrelsen, Polismyndigheten i Västra Götaland, folkhälsoenheten i Skaraborg, Länsnykterhetsförbundet och 44 kommuner arbetat tillsammans. Folkhälsomyndigheten och CAN (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning) har varit ett stöd i det regionala och lokala arbetet. Arbetet har pågått under hela året med särskilt fokus på riskhelger. Tänk Om handlar om att stärka föräldrars viktiga roll och ett restriktivt förhållningssätt till ungdomsdrickande. I arbetet för att motverka langning till minderåriga vänder sig insatsen mot alla vuxna med budskap att inte köpa ut eller bjuda på alkohol. Syftet är att stoppa langning Förslag till beslut är att Kungälvs kommun deltar i insats mot langning. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Insatser mot langning av alkohol i Västra Götalands län 2015 daterad Bilaga, Anmälningsblankett 2015 daterad Bilaga, Arbete mot langning 2015 Bilaga, Inbjudan Arbete mot langning 2015 Förslag till kommunstyrelsen Kungälvs kommun deltar i insats mot langning. Expedieras till: Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Enheten för social hållbarhet, Göteborg För kännedom till: Johan Sjöholm SOCIALA UTSKOTTET Justeras sign

254 Tjänsteskrivelse 1(2) Handläggarens namn Johan Sjöholm Insatser mot langning av alkohol i Västra Götalands län 2015 (Dnr KS2015/485-2) Sammanfattning Arbetet med att begränsa tillgängligheten av alkohol till ungdomar är en strategisk fråga i Västra Götalands län. Sedan 2007 har Länsstyrelsen samordnat arbetet. Under 2014 har Länsstyrelsen, Polismyndigheten i Västra Götaland, folkhälsoenheten i Skaraborg, Länsnykterhetsförbundet och 44 kommuner arbetat tillsammans. Folkhälsomyndigheten och CAN (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning) har varit ett stöd i det regionala och lokala arbetet. Arbetet har pågått under hela året med särskilt fokus på riskhelger. Tänk Om handlar om att stärka föräldrars viktiga roll och ett restriktivt förhållningssätt till ungdomsdrickande. I arbetet för att motverka langning till minderåriga vänder sig insatsen mot alla vuxna med budskap att inte köpa ut eller bjuda på alkohol. Syftet är att stoppa langning Förslag till beslut är att Kungälvs kommun deltar i insats mot langning. Bakgrund Övergripande mål med insatser mot langning är: Att motverka och minska ungdomars alkoholkonsumtion Att senarelägga ungdomars alkoholdebut Att försvåra för ungdomar att komma över alkohol Att motverka till illegal alkoholdistribution Att skapa diskussion föräldrar emellan och med deras ungdomar Att skapa diskussion och debatt hos allmänheten Under 2014 deltog 44 och 49 kommunerna i Västra Götalands län. Ambitionen är att samtliga kommuner ska delta i arbetet under Verksamhetens bedömning Att delta i samarbetet är betydelsefullt utifrån den övergripande mobilisering mot droger som sker i Kungälvs kommun. Under 2015 har förvaltningen tagit fram en riktlinje kring Drogfria ungdomsmiljöer. Insatser mot langning harmoniera med framtagen riktlinje. Bedömning utifrån kommunfullmäktiges strategiska mål Ett av kommunfullmäktiges strategiska mål är Gör rätt från början satsa på barn och unga. Insatser mot langning ska ses som en av flera metoder för att senarelägga alkoholkonsumtion. Insatsen är därmed relevant utifrån ovanstående strategiskt mål. ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST HEMSIDA

255 2(2) Bedömning i relation till barnperspektivet Insatsen har ett proaktivt budskap inom ramen för Tänk om, som är framtaget av folkhälsomyndigeten. Insatsen innefattar olika budskap riktat till olika målgrupper. Ett budskap riktar sig till äldre syskon och kamrater att inte förse minderåriga med alkohol. Andra budskapet innefattar att tipsa polisen vid langning till minderåriga. Det tredje budskapet utgår från att stärka föräldrars restriktiva hållning. Insatsen bedöms därmed ha ett tydligt barnperspektiv. Bedömning i relation till jämställdhetsperspektivet Insatsen innefattar en bredd av olika aktiviteter och budskap. Bedömningen är att jämställdhetsperspektivet är väl beaktat vid genomförandet. Teknisk bedömning/genomförandeplan Kommunstyrelsen ska stå bakom arbetet och ansvarar för förankring och medverkan från kommunala förvaltningar. Kommunens ansvarar för den lokala mobiliseringen för att motverka langning av alkohol till minderåriga Kampanjen i Kungälvs kommun kommer att uppmärksammas via utskick till skolor, information och pressmeddelande på hemsidan och affischeringar på offentliga platser. Regionalt uppmärksammas kampanjen via annonser på Västtrafiks bussar, radiospottar samt pressmeddelande och så vidare. Juridisk bedömning Inga tillägg finns att framföra utifrån en juridisk bedömning. Ekonomisk bedömning Kommunens kostnad för att delta är 3000 kr exklusive moms. Folkhälsorådet i Kungälvs kommun har avsatt medel för denna kostnad. Förslag till kommunstyrelsen Kungälvs kommun deltar i insats mot langning. Patrik Skog Enhetschef Jonas Arngården Sektorchef Expedieras till: För kännedom till:

256

257

258

259

260 Media bevakar arbetet Regionala pressmeddelande skickades ut inför valborg, i juni och inför nyår. I hälften av kommunerna har satsningen och kommunens arbete uppmärksammats på något sätt genom artiklar i lokal media. Flera tidningar runt om i länet har skrivit artiklar: Alingsås tidning, Borås tidning, Bohusläningen, Expressen, Falköpings tidning, Kungälvsposten, Lerums tidning, Mariestads tidning, Ulricehamns tidning med flera. Arbetet har även uppmärksammats i radio P4 Göteborg, P4 Sjuhärad och radio Skaraborg. Bild från kampanjen Visa att du har en hjärna köp inte ut Hejdåalkoholskador All statistik visar att allt fler föräldrar är restriktiva med att bjuda eller köpa ut alkohol till sina barn. Det är betydligt vanligare att äldre syskon och kamrater köper ut till tonåringar. Under året genomfördes kommunikationssatsningen #hejdåalkoholskador som riktade sig till unga vuxna i åldern år. Syfte var att få unga vuxna att avstå från att köpa ut alkohol eller bjuda sina yngre kamrater eller syskon på alkohol. Unga går inte till en okänd langare om inte du köper ut! Det visar en telefonundersökning som CAN gjort där 64 procent av de tillfrågade 16- och 18-åringarna svarade att de skulle avstå att köpa alkohol om inte någon närstående köpte ut alkohol. I arbetet har vi lyft fram att unga råkar ut för jobbiga saker på fyllan som exempelvis få på käften, ligga med fel person och köra på fyllan. Debattartiklar och pressmeddelanden har fått ett stort genomslag i media. En särskild kampanj Visa att du har en hjärna köp inte ut genomfördes där stycken 20-åringar i länet fick en uppblåsbar hjärna genom direktreklam per post. Ungdomarna kunde sedan delta i en tävling genom att fota sig själva med hjärnan och lägga ut det på Instagram under #hejdåalkoholskador. Vinsterna var biljetter till festivalen Way Out West i augusti. ulricehamns tidning december 2014 livsviktigt A lördag Rundar av det som är I dag funderar jag på former. Framförallt på den runda formen. En klok beläst man fick en gång en fråga om han, som läst så många böcker, kunde allt om sitt ämne. Han svarade genom att rita upp två cirklar. En liten och en stor. De båda rundlarna skulle ses som kunskap inom ett ämne. Lite kunskap om ett ämne var en liten cirkel och mycket kunskap inom området var en stor cirkel. Titta nu på cirkelns ytterkant. Den lilla rundelns kant mot det ännu okända är väldigt liten medan den stora rundelns kontaktyta mot det icke kända är stor. Den som har lite kunskap inom ett ämne har liten koll på hur mycket som hen inte vet medan den som vet mycket, har en stor yta mot det okända. En person med mycket kunskap förstår hur mycket den inte vet. Ett annat sätt att använda cirkelformen är att ringa in något. Jag läste en artikel om en turkisk kvinna vars mormor behandlade invånarna i sin by med alternativmedicin. När någon med hudproblem ville ha hjälp tog hon sin salva och drog en cirkel runt det infekterade. Omringade området. På frågan varför hon gjorde så svarade hon att allt som ringas in dör till slut ut. Cirkeln som maktmedel. Det finns gott om krafter som vill ringa in oss.vem är du? Vad gillar du? Och framför allt, vad kan vi sälja till dig? Internet svämmar över av cookies som samlar information om oss, ringar in oss. Ibland är det till hjälp, vi hittar snabbt det vi söker. Men vad händer på sikt när cirkeln dras runt oss. När jag ändrat mig? När jag vill utanför min cirkel? Till sist tänker jag på den stora mycket rundlagda apan som jag såg en bild på häromdagen. Ovanför honom stod texten: De säger att jag behöver komma i form. Men jag har ju redan en form RUND! Med detta rundar jag av och önskar er alla ett riktigt gott nytt år! krönikör: Maria Palm är bibliotekarie Det kan också bero på att unga är smartare idag och av den anledningen väljer bort alkohol och andra droger, säger Tove Achrenius, distriktsordförande för UNF Älvsborg. Arbete mot langning 2014 FOTO: PrivaT ga Alkohol hotar helgerna för många un alkohol förekommer, säger dagar kvar till julhelgen. Tove Achrenius. En helg som för många Oro över att föräldrarna är barn och ungdomar inte kommer att dricka och vad förknippad med glädje och hända är fa- som då kommer att trygghet hemma med orsaken. Det kan även vara miljen. Istället är det med av att föräldrarna får besök de inför oro av en känsla andra som dricker och därvuxnas drickande, som. med sätter ner stämningen många unga ser fram emot Så ska det naturligtvis inte julen. behöva vara. dessa för underlätta att För Det är många unga som inte ungdomar arrangeras UNF hemma vara vill eller orkar så Älvsborg resor och kurser under julhelgen. Man brukar att unga kan komma hemiprata om att cirka vart femte från och få tillbringa helgerdå UT intervjuar Tove Achbarn vistas en hemmiljö där renius är det endast några L Ulricehamn Nyår är den kanske alkoholtätaste helgen för unga. Samtidigt visar färska siffror att drickandet hos unga minskar, vilket gläder Tove Achrenius, distriktsordförande för UNF Älvsborg. AA Langning lockar fler En majoritet, hela 64 procent, av de 16-åringar som uppger att de dricker alkohol skulle avstå från att skaffa alkohol om de inte fick tag på den genom någon de känner. Det visar en telefonundersökning som Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) har gjort bland 1000 svenska ungdomar. Resultatet visar att det spelar roll när föräldrar, kompisar och äldre syskon bestäm- mer sig för att inte köpa ut eller bjuda. Då låter en majoritet av de unga bli att skaffa alkohol, vilket drastiskt minskar risken för att hamna i bråk eller ha oönskat sex, säger Håkan Leifman, alkoholforskare och direktör på CAN. CAN drar slutsatsen att den som bjuder eller köper ut alkohol till en minderårig utsätter personen för stora risker. I CAN:s årliga drogvaneundersökning uppger 13 procent na i en alkoholfri miljö. Den kommande nyårshelgen är också ett tillfälle som för många är förknippad med alkoholkonsumtion. För unga kan den helgen jämföras med Valborg, alltså sin ett tillfälle när många gör alkoholdebut. Det brukar vara då som unga träffas och ofta festar. Det kan bli ett tillfälle där ett man som ung kan känna grupptryck att dricka, säger Tove Achrenius. Pressklipp från Borås tidning, Mariestadstidningen och Ulricehamnstidningen. AA Hur har du det? av eleverna i årskurs nio på högstadiet (av dem som dricker) att de har haft oskyddat sex i samband med att de druckit alkohol. 17 procent har råkat i gräl med någon och 12 procent har åkt med en berusad förare. Den som dricker i unga år löper också större risk att drabbas av alkoholskador senare i livet. (Källa: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning) Har du egna erfarenheter av hur alkoholkonsumtion hos människor nära dig kan påverka livet på ett negativt sätt. Du kan höra av dig till UT och berätta. Vid eventuell publicering kan du vara anonym, men vi måste veta vem du är. Hör av dig till Kontaktpersoner vid Länsstyrelsen: Lennart Rådenmark, länssamordnare, tfn Ulrika Ankargren, länssamordnare, tfn Kontaktperson vid Polisen: Lisa Pedersen, ämnessakkunnig, tfn Idéburna organisationer deltar i arbetet Kontaktperson vid idéburna organisationer: Håkan Eriksson, Länsnykterhetsförbundet, tfn Länsnykterhetsförbundet är en samarbetspartner. Det är en paraplyorganisation för en rad organisationer som kan nå ut brett med information. Samarbetet mellan idéburna organisationer och kommuner har fungerat bra på flera orter medan kontaktytor behöver utvecklas på andra. så blev det

261 Gemensamma insatser mot langning av alkohol i Västra Götalands län Ett strategiskt arbete Arbetet med att begränsa tillgängligheten av alkohol till ungdomar är en strategisk fråga i Västra Götalands län. Sedan 2007 har Länsstyrelsen samordnat arbetet. Under 2014 har Länsstyrelsen, Polismyndigheten i Västra Götaland, folkhälsoenheten i Skaraborg, Länsnykterhetsförbundet och 44 kommuner arbetat tillsammans. Folkhälsomyndigheten och CAN (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning) har varit ett stöd i det regionala och lokala arbetet. Arbetet har pågått under hela året med särskilt fokus på riskhelger. Tänk Om handlar om att stärka föräldrars viktiga roll och ett restriktivt förhållningssätt till ungdomsdrickande. I arbetet för att motverka langning till minderåriga vänder vi oss även till alla vuxna med budskap att inte köpa ut eller bjuda på alkohol. Syftet är att stoppa langning och uppmana till att tipsa Polisen om langning till minderåriga. Polisens arbete ger resultat Under valborgshelgen och i samband med skolavslutningarna genomförde polisen ett flertal insatser för att begränsa alkoholkonsumtionen hos ungdomar. Målsättningen med insatserna är att förhindra att ungdomar begår våldsbrott, utsätts för brottslighet eller på annat sätt råkar illa ut. Polisens arbete innebär bland annat att ingripa, hälla ut och beslagta alkohol från ungdomar. Ofta kan ungdomar identifieras på plats och polisen kontaktar föräldrar och sociala myndigheter. Polisen arbetar även mot lagningsbrott. Exempel på Polisens arbete Medverkande kommuner 2014 Sett någon som säljer alkohol till ungdomar? Tipsa polisen på tel Efter ett tips från allmänheten bedrev Polisen spaning mot en adress i Uddevalla som var ett populärt försäljningsställe av alkohol för yngre ungdomar. Ungdomarna fördes allteftersom till polisstationen där de möttes upp av sina föräldrar och fick lämna vittnesmål. Efterhand blev mängden ungdomar och föräldrar så många att de fick samlas i Polisen gympasal. Stora mängder alkohol och kontantsummor togs i beslag. Fem personer har åtalats. I centrala Göteborg iakttog civila poliser en skåpbil som plockade upp ett par unga flickor. De hoppade ur bilen efter en kort åktur. Vid kontroll visade det sig att Trollhättans Stad, Polisen och Länsstyrelsen de köpt alkohol av mannen i skåpbilen. Proceduren upprepades med flera ungdomar på olika gator innan polisen stoppade skåpbilen. Polisen beslagtog stora mängder vin och sprit från den misstänkte. Utredning pågår. På Hisingen gjordes ett tillslag där Polisen hittade stora mängder alkohol i en lokal tillhörande en skola. Polisen misstänker att alkoholen var tänkt att säljas till barnen på skolan. Alkoholen togs i beslag och en anmälan upprättades. I Skene greps och anhölls en man för grovt alkoholbrott för att ha sålt alkohol till ungdomar från sin bostad. Vid en husrannsakan i bostaden tog stora mängder öl, vin och starksprit i beslag. En rad insatser förstärker varandra Regionala aktiviteter Under året har några strategiska insatser genomförts över hela länet. Under vecka fanns det trafikreklam på spårvagnar i Göteborg och på bussar runt om i länet. Under november och december visades det bioreklam på SF-bio som riktade sig till föräldrar. Reklamen sågs av unika besökare. Vid jul och nyår sändes radioreklam vid flera kanaler i hela länet. Kommunala aktiviteter Tänk om fler föräldrar hjälptes åt att sätta gemensamma gränser kring alkohol. På tänkom.nu får du fakta och tips om tonåringar och alkohol. Statens folkhälsoinstitut i samarbete med Sotenäs kommun, Polisen och Länsstyrelsen Alla kommuner har uppmärksammat arbetet. Det har funnits en lokal mobilisering och ett aktivt arbete för att motverka langning och minska ungdomars alkoholkonsumtion under hela året. Kommunerna har satt upp affischer i offentliga miljöer, annonserat i lokal media och haft information på sina webbplatser. I huvudsak har informationen varit riktad till vuxna och föräldrar i synnerhet. De flesta kommuner har skickat ut information till föräldrar per brev. Det vanligaste har varit att rikta informationen till föräldrar i årskurs 7-9. Ett tiotal kommuner har även skickat brev till gymnasieföräldrar. I många fall har information delats ut på föräldramöten eller i samband med föreläsningar riktade till föräldrar. Nästan alla kommuner har haft särskild uppmärksamhet runt skolavlutningar ofta kombinerat med drogfria aktiviteter. Ale, Alingsås, Bengtsfors, Bollebygd, Borås, Falköping, Färgelanda, Grästorp, Gullspång, Göteborg, Götene, Herrljunga, Hjo, Härryda, Karlsborg, Kungälv, Lerum, Lidköping, Lilla Edet, Lysekil, Mariestad, Mark, Munkedal, Mölndal, Orust, Partille, Skara, Skövde, Sotenäs, Stenungsund, Svenljunga, Tanum, Tibro, Tjörn, Tranemo, Trollhättan, Töreboda, Uddevalla, Ulricehamn, Vara, Vårgårda, Vänersborg, Åmål, Öckerö.

262 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 1 (1) 50/2015 Reviderade avfallsföreskrifter (Dnr KS2015/513) Gällande avfallsföreskrifter är i behov av uppdatering för att anpassas till dagens avfallshantering. Under 2014 har kommunen upphandlat samtliga avfallstjänster i kommunen. Detta har medfört att nuvarande taxa har behövt justeras och flera nya avfallstjänster har tillkommit. För att spegla föreslagen avfallstaxa för 2015 och kunna möta dessa nya avfallstjänster behöver nuvarande avfallsföreskrifter revideras. Ett förslag till nya avfallsföreskrifter för fastställande av kommunfullmäktige har upprättats. Innan förslaget kan antas ska det vara utställt för granskning under minst 4 veckor och inkomna synpunkter ska beaktas. Revideringen av avfallsföreskrifterna medför inte några större förändringar för abonnenterna. Förändringarna framstår som positiva för större delen av fastighetsägarna och innebär inte ökade krav på fastighetsägarna. Utställningstiden föreslås vara 4 maj till 2 juni Förslaget ställs ut runt om i kommunen, samt på kommunens webbplats. Efter utställningstiden kommer förslag till reviderade föreskrifter att tas upp för beslut och antagande till kommunfullmäktige under sommaren. Föreslagna avfallsföreskrifter föreslås därför träda i kraft och ersätta nuvarande föreskrifter från den 1 oktober 2015 samma datum som föreslagen avfallstaxa ska börja gälla. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Reviderade avfallsföreskrifter Bilaga Förslag på reviderade avfallsföreskrifter_2015.pdf Förslag till kommunstyrelsen 1. Kommunstyrelsen godkänner förslaget till reviderade avfallsföreskrifter. 2. Förvaltningen får i uppdrag att ställa ut förslaget till reviderade avfallsföreskrifter. 3. Paragrafen justeras omedelbart (i kommunstyrelsen) Expedieras till: För kännedom till: SAMHÄLLSBYGGNADSUTSKOTTET Justeras sign

263 Tjänsteskrivelse 1(4) Handläggarens namn Sofia Samuelsson Revidering av avfallsföreskrifter (Dnr KS2015/513-2) Sammanfattning Gällande avfallsföreskrifter är i behov av uppdatering för att anpassas till dagens avfallshantering. Under 2014 har kommunen upphandlat samtliga avfallstjänster i kommunen. Detta har medfört att nuvarande taxa har behövt justeras och flera nya avfallstjänster har tillkommit. För att spegla föreslagen avfallstaxa för 2015 och kunna möta dessa nya avfallstjänster behöver nuvarande avfallsföreskrifter revideras. Ett förslag till nya avfallsföreskrifter för fastställande av kommunfullmäktige har upprättats. Innan förslaget kan antas ska det vara utställt för granskning under minst 4 veckor och inkomna synpunkter ska beaktas. Revideringen av avfallsföreskrifterna medför inte några större förändringar för abonnenterna. Förändringarna framstår som positiva för större delen av fastighetsägarna och innebär inte ökade krav på fastighetsägarna. Utställningstiden föreslås vara 4 maj till 2 juni Förslaget ställs ut runt om i kommunen, samt på kommunens webbplats. Efter utställningstiden kommer förslag till reviderade föreskrifter att tas upp för beslut och antagande till kommunfullmäktige under sommaren. Föreslagna avfallsföreskrifter föreslås därför träda i kraft och ersätta nuvarande föreskrifter från den 1 oktober 2015 samma datum som föreslagen avfallstaxa ska börja gälla. Bakgrund Varje kommun är skyldiga att ha en renhållningsordning. Renhållningsordningen består av två dokument; avfallsföreskrifter och avfallsplan. Av avfallsföreskrifterna framgår vilka skyldigheter och vilket ansvar som vilar på olika aktörer. Av avfallsplanen framgår uppgifter om avfall inom kommunen och kommunens åtgärder för att minska avfallets mängd, farlighet etc. Nuvarande renhållningsordningen antogs av Kommunfullmäktige den 14 februari 2013 och började gälla från och med 1 april Under 2014 har kommunen upphandlat samtliga avfallstjänster i kommunen. Detta har medfört att nuvarande taxa har behövt justeras och flera nya avfallstjänster har tillkommit. För att spegla föreslagen avfallstaxa för 2015 och kunna möta dessa nya avfallstjänster behöver nuvarande avfallsföreskrifter revideras. Några delar av avfallsföreskrifterna har blivit inaktuella och föreskrifterna är i behov av uppdatering. Nuvarande avfallsplan berör inte av denna revidering. ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST HEMSIDA

264 2(4) Verksamhetens bedömning Förslag till reviderade avfallsföreskrifter har tagits fram av VA/Renhållning i samarbete med berörda från Miljöenheten. Samrådsmöte kring förslaget har hållits med berörda fastighetsägare och kommunledningssektorn. Synpunkterna från samrådsmötena har beaktas i förslaget till reviderade avfallsföreskrifter. Efter genomförd upphandling kommer abonnenterna få större valmöjlighet och fler avfallstjänster att välja. Bland annat tillkommer möjligheten till hämtning av trädgårdsavfall, grovavfall och latrin vid fastigheten. Hämtning av fettavfall från verksamheter samt hämtning av slam från öarna. För att kunna erbjuda dessa tjänster behöver avfallsföreskrifterna revideras. Förslaget till reviderade avfallsförskrifter innebär också större flexibilitet för kunderna vad gäller hämtningsintervall. Bland annat föreslås var sjätte veckas tömning av restavfall vid permanent bostad för kunder som har hemkompost. Medborgarna och därmed berörda fastighetsägare har redan fått tycka till om nuvarande avfallsföreskrifter. Revideringen av avfallsföreskrifterna medför inte några större förändringar för abonnenterna. Förändringarna framstår som positiva för större delen av fastighetsägarna och innebär inte ökade krav på fastighetsägarna. Följande är exempel på större förändringar i förslaget till nya avfallsföreskrifter: - Flexiblare hämtningsintervall kap 3, 22 enligt nedan. Kommunen utgör två hämtningsområde. Tätare och längre hämtningsintervall kan ske i enlighet med renhållningstaxan. Inom område 1 gäller normalt dessa intervall: Villor och radhus: -Matavfall: Hämtas minst var 14: e dag, sommartid varje vecka enligt renhållningstaxan. - -Restavfall: de intervall renhållningstaxan anger. Hämtning varje vecka året runt tillåts endast i kommunens tätorter. - -Osorterat avfall: de intervall renhållningstaxan anger. Hämtning varje vecka året runt tillåts endast i kommunens tätorter. Flerfamiljshus och verksamheter med hushållsavfall: -Matavfall: Hämtas minst var 14: e dag eller de intervall renhållningstaxan anger. -Brännbart avfall: de intervall renhållningstaxan anger. -Osorterat avfall: de intervall renhållningstaxan anger. Sommarhämtning (v v.37) vid fritidshus, flerbostadshus och verksamheter: -Matavfall: Hämtas minst var 14: e dag, under perioden v.20 maj-v.37 september eller de intervall renhållningstaxan anger. -Brännbart avfall: de intervall renhållningstaxan anger under perioden v.20 (maj)-v.37 (september). Hämtning varje vecka tillåts endast i kommunens tätorter. -Osorterat avfall: de intervall renhållningstaxan anger under perioden v.20 (maj)-v.37 (september). Hämtning varje vecka tillåts endast i kommunens tätorter. För verksamheter på Marstrand finns möjlighet till hämtning varje dag under,sommarhämtning (v v.37) -Matavfall: varje dag, under perioden v.20 (maj)-v.37 (september). -Brännbart avfall: varje dag, under perioden v.20 (maj)-v.37 (september). -Osorterat avfall: Varje dag, under perioden v.20 (maj)-v.37 (september). Efter beställning kan extrahämtning ske i enighet med renhållningstaxan.

265 3(4) Vid tillfälliga arrangemang, sker hämtning efter överenskommelse med Renhållningsenheten i enighet med renhållningstaxan. - Hämtning av trädgårdsavfall kap 3, 8 och 22 Hämtas efter abonnemang och hämtningsschema i den ordning Renhållningsenheten bestämmer. Från april till oktober en gång i månad. - Hämtning av grovavfall och smått elavfall kap 3, 11 och 22 Hämtas genom budning, i den ordning och omfattning Renhållningsenheten bestämmer. - Hämtning av latrin kap 3, 19 och 22 Hämtas genom budning, i den ordning och omfattning Renhållningsenheten bestämmer. - Tömning av fettavskiljare två gånger per år kap 3, 23 - Hämtning var sjätte vecka vid kompostering kap 5, 7 - Uppdaterade sorteringsinstruktioner, bilaga 1. Bedömning utifrån kommunfullmäktiges strategiska mål Renhållningsordningen är kommunens verktyg för att styra avfallshanteringen och en rättslig grund i det dagliga arbetet samt vid tvister etc. Av avfallsföreskrifterna framgår vilka skyldigheter och vilket ansvar som vilar på olika aktörer. Reviderade avfallsföreskrifter kan bidra till närmande av kommunfullmäktiges strategiska mål om minskad miljö- och klimatpåverkan. Bedömning i relation till barnperspektivet Anser inte påverka barnperspektivet. Bedömning i relation till jämställdhetsperspektivet Anser inte påverka jämställdshetsperspektivet. Teknisk bedömning/genomförandeplan Avfallsföreskrifterna fastställs av kommunfullmäktige. Utställningstiden föreslås vara 4 maj till 2 juni Förslaget ställs ut runt om i kommunen, samt på kommunens webbplats. Efter utställningstiden kommer förslag till reviderade föreskrifter att tas upp för beslut och antagande till kommunfullmäktige under sommaren. Föreslagna avfallsföreskrifter föreslås därför träda i kraft och ersätta nuvarande föreskrifter från den 1 oktober 2015 samma datum som föreslagen avfallstaxa ska börja gälla. Juridisk bedömning Enligt miljöbalken 15 kap ska även ändringar i avfallsföreskrifterna ställas ut för allmänheten under minst fyra veckor innan förslaget antas av kommunfullmäktige, om de inte berör ett mindre antal fastighetsägare eller annars är av begränsad omfattning. Kungörelse om att förslag till reviderade avfallsföreskrifter ställs ut ska utfärdas i ortstidning före utställningstidens början. Kungörelsen ska innehålla uppgift om förslagets huvudsakliga innebörd, var det ställs ut och inom vilken tid och till vem invändningar mot förslaget ska lämnas. Innan de reviderade avfallsföreskrifterna antas ska de synpunkter som kommit fram vid samrådet och granskningen beaktas.

266 4(4) Ekonomisk bedömning Revideringen av avfallsföreskrifterna medför inte några större förändringar för abonnenterna. Förändringarna framstår som positiva för större delen av fastighetsägarna och innebär inte ökade krav på fastighetsägarna. Förslag till kommunstyrelsen 1. Kommunstyrelsen godkänner förslaget till reviderade avfallsföreskrifter. 2. Förvaltningen får i uppdrag att ställa ut förslaget till reviderade avfallsföreskrifter. 3. Paragrafen justeras omedelbart (i kommunstyrelsen) Lisa Stranberg Werlenius Tf Samhällsbyggnadschef Dragan Medan Verksamhetschef VA/Renhållning Expedieras till: För kännedom till:

267 AVFALLSFÖRESKRIFTER Kommunal Författningssamling Utställningsversion

268 Kungälvs kommuns avfallsföreskrifter i Innehåll KAPITEL 1 Inledande bestämmelser 1 Gällande författningar 2 Bemyndiganden 3 Hämtningsområden 4 Definitioner och begreppsförklaringar 5 Målsättningar 6 Överträdelser 4 KAPITEL 2 Ansvar och skyldigheter 1 Kommunens renhållningsansvar 2 Producenternas ansvar 3 Fastighetsinnehavares/verksamhetsutövares ansvar 4 Avfallslämnares ansvar 5 Ägarförhållande 10 KAPITEL 3 Hushållsavfall 1 Avfallsbehållare 2 Avfallsutrymme och förvaringsplats 3 Bilväg 4 Dragväg 5 Öar utan fast lands eller bilfärjeförbindelse (område 2) 6 Matavfall 7 Kompostering av matavfall 8 Trädgårdsavfall 9 Kompostering av trädgårdsavfall 10 Eldning av trädgårdsavfall 11 Grovavfall 12 Elavfall 13 Farligt avfall 14 Batterier 15 Riskavfall 16 Läkemedelsavfall 17 Toalettbodar 18 Avloppsanläggning, fettavskiljare och fosforfälla 19 Latrin 20 Lättantändligt avfall, aska, grillkol etc. 21 Döda sällskapsdjur 22 Hämtningsintervall 23 Tömningsintervall för avloppsanläggning, fettavskiljare och fosforfälla 24 Återvinningscentral, ÅVC 25 Tillfälliga behållare vid evenemang m.m 13 2 KAPITEL 4 Annat avfall än hushållsavfall 1 Uppgiftsskyldighet 2 Återanvändbart och återvinningsbart material 3 Bygg- och rivningsavfall 4 Farligt avfall och batterier 5 Avfall med producentansvar 6 Djurkadaver och annat animaliskt avfall 7 Hantering av gödsel från djurhållning 8 Specialavfall inom veterinärverksamhet och djurhållning 9 Specialavfall inom akupunktur, tatuering och dylikt 10 Riskavfall inom sjukvården etc. 11 Anläggningar för avskiljning av produkter 24

269 Kungälvs kommuns avfallsföreskrifter Innehåll i KAPITEL 5 Undantag 1 Prövning av undantag 2 Gemensam avfallsbehållare 3 Gemensam kompost 5 Uppehåll i hämtning av hushållsavfall och slam 6 Förkortat hämtningsintervall 7 Förlängt hämtningsintervall 8 Eget omhändertagande av matavfall och brännbart restavfall 9 Eget omhändertagande av slam 10 Eget omhändertagande av latrin 11 Längre tömningsintervall för avloppsanläggning 12 Längre tömningsintervall för fosforfälla 13 Längre tömningsintervall för fettavskiljare 14 Avstånd mellan behållares och hämtningsfordons uppställningsplats 15 Avfallsutrymmes utformning 16 Bilväg 17 Insamling av matavfall och brännbart restavfall i säck 18 Felsortering av matavfall 19 Utveckling inom avfallshantering 20 Kvalitetskontroll 21 Övriga undantag 26 KAPITEL 6 Ikraftträdande, omprövning, uppföljning och överklagande 1 Ikraftträdande 2 Omprövning 3 Överklagande 31 BILAGA 1 Sorteringsinstruktioner 32 BILAGA 2 Illustrationer av godkända vändplatser etc. 36 BILAGA 3 Karta över hämtningsområden 38 3

270 Kungälvs kommuns avfallsföreskrifter 1 1. Inledande bestämmelser I detta kapitel beskrivs gällande författningar, de bemyndiganden som givits Miljöenheten och Renhållningsenheten, kommunens hämtningsområden, definitioner och begreppsförklaringar samt kommunens målsättningar. 1 Gällande författningar Kungälvs kommuns renhållningsordning innehåller kommunens avfallsföreskrifter och en avfallsplan. För kommunens renhållningsansvar och avfallshantering gäller: Miljöbalken (1998:808) och avfallsförordningen (2011:927), Regler om avfallshantering i förordningar utfärdade med stöd av miljöbalken, såsom förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd samt förordningar om producentansvar, Andra författningar, som berör avfallshantering. Ändringar i gällande lagar och andra författningar samt andra myndighetsbeslut som reglerar avfallshanteringen införs i denna renhållningsordning utan särskilt beslut i kommunfullmäktige. Som underlag till avfallsföreskrifterna har förutom gällande lagstiftning även regional avfallsplan, A2020 och kommunens specifika tillägg till A2020, Kungälvs kommuns riktlinjer för ett hållbart samhälle (antagna 2009) samt de av riksdagen antagna miljömålen för en uthållig och hållbar samhällsutveckling använts. 2 Bemyndiganden a. Miljö- och byggnadsnämnden har givit de bemyndiganden till Miljöenheten som följer av dessa föreskrifter. b. Kommunstyrelsen har givit de bemyndiganden till Renhållningsenheten som följer av dessa föreskrifter. 3 Hämtningsområden Kungälvs kommun delas upp i följande hämtningsområden (se bilaga 3): Område 1: Hela kommunen förutom öar som saknar fast land- eller bilfärjeförbindelse. Dock ingår Klåverön. Område 2: Öar som saknar fast landeller bilfärjeförbindelse. 4 Definitioner och begreppsförklaringar Renhållningsordningen innehåller kommunens avfallsföreskrifter och avfallsplan. Termer och begrepp som används i dessa föreskrifter har samma definition som i 15 kap. miljöbalken (1998:808), avfallsförordningen (2011:927) och förordningen (2014:1073) om producentansvar för förpackningar, med undantag för definitionen av matavfall. Grovavfall har samma betydelse som i Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd (NFS 2004:4) om hantering av brännbart avfall och organiskt avfall. I övrigt används de begrepp med de betydelser som anges nedan. Abonnemang: Det förhållande mellan kommunen och fastighetsinnehavare/verksamhetsutövare som regleras genom ett renhållningsabonnemang för hämtning av avfall. Abonnent: Den fastighetsinnehavare/verksamhetsutövare som har ett renhållningsabonnemang för hämtning av avfall. ABVA: Allmänna bestämmelser för brukande av Kungälvs kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggningar. 4

271 Kungälvs kommuns avfallsföreskrifter Avfall: Varje föremål, ämne eller substans som ingår i en avfallskategori och som innehavaren gör sig av med, avser att göra sig av med eller är skyldig att göra sig av med. Avfall med producentansvar: Det avfall som omfattas av förordningarna om producentansvar, t.ex. förpackningar (2014:1073), returpapper (2014:1074) och elutrustning (2014:1075). Avfallsbehållare: Säck, kärl, container eller liknande som är avsedd att innehålla någon typ av avfall. Med kärl menas hjulförsedda plastkärl med lock. Tankar och brunnar för slam, spillvatten, fett etc. räknas inte som avfallsbehållare. Avfallsföreskrifter: Kommunala bestämmelser för avfallshantering. Föreskrifterna fastställer bl.a. vilka skyldigheter kommunen och fastighetsinnehavare/verksamhetsutövare har samt när, var och hur avfall ska hämtas. Avfallsföreskrifterna ingår tillsammans med avfallsplanen i en renhållningsordning som varje kommun enligt miljöbalken ska ha. Avfallshantering: Sortering, insamling, transport, återvinning och bortskaffande eller annan behandling av avfall. Avfallskvarn: Kvarn för sönderdelning av matavfall så att det malda avfallet kan följa med avloppsvattnet ut på kommunens ledningsnät eller samlas upp i tank. Avfallsplan: Kommunal plan för avfallshantering. Avfallsplanen utgör tillsammans med avfallsföreskrifterna kommunens renhållningsordning. Planen innehåller bl.a. mål för kommunens avfallshantering och åtgärder för att nå målen. Avfallsutrymme: Byggnad eller del av byggnad med väggar, golv och tak som är avsett för förvaring av avfall. Avloppsanläggning: Slamavskiljare, sluten tank och reningsverk med anslutet wc. Bilväg: Väg/gata som betjänar fordon för insamling av hushållsavfall och därmed jämförligt avfall. Brännbart restavfall: Det avfall som återstår efter källsortering, dvs. när matavfall, farligt avfall, batterier, elutrustning, grovavfall inkl. trädgårdsavfall, läkemedel, kanyler, förpackningar, returpapper och obrännbart restavfall är utsorterat och som brinner utan energitillskott efter det att förbränningsprocessen har startat. Bygg- och rivningsavfall: Avfall som uppkommer vid nybyggnad, renovering, ombyggnad eller rivning av byggnad eller som uppstår vid större anläggningsarbeten i en trädgård. Det ingår inte i kommunens ansvar att samla in eller omhänderta sådant avfall. Avfall från mindre underhållsarbeten och reparationer i bostaden räknas dock som hushållsavfall och kan lämnas på återvinningscentralen. En del bygg- och rivningsavfall klassas som farligt avfall, t.ex. asbest och impregnerat virke, och måste hanteras som sådant. Dragväg (gångväg enligt renhållningstaxan): Den sträcka som renhållningsarbetaren manuellt måste flytta avfallsbehållare från uppställningsplats till hämtningsfordonet. Entreprenör (för avfallshantering): Företag som efter upphandling i konkurrens anlitas av kommunen för att utföra hämtning och/eller behandling av avfall om kommunen inte har egen personal och/eller egna behandlingsanläggningar. 1 5

272 Kungälvs kommuns avfallsföreskrifter 1 Farligt avfall: Avfall som finns uppräknat i avfallsförordningen och är markerat med asterisk (*), vilket och som har egenskaper som gör att det måste hanteras särskilt för att inte skada levande organismer eller miljön. Farligt avfall från hushållen omfattas av kommunens bortforslingsansvar. Farligt avfall som uppkommer i hushåll är t.ex. färgrester, spillolja, lösningsmedel (lacknafta, fotogen etc.), bekämpningsmedel, fotokemikalier, lim och kvicksilvertermometrar. Fastighetsinnehavare: Den som är fastighetsägare eller den som enligt 1 kap. 5 fastighetstaxeringslagen (1979:1152) ska anses som fastighetsägare. Fastighetsnära insamling (FNI): Den insamling av avfall som sker på eller i direkt anslutning till den fastighet där avfallet har uppkommit. Fastighetsnära insamling förekommer både vid bostäder och vid verksamheter. Alternativet till fastighetsnära insamling är avlämning av avfall på återvinningscentral, i butik eller annat. Fettavskiljare: Anordning för att samla upp slam i form av fettavfall i avloppsvatten från lokaler där livsmedel hanteras yrkesmässigt. Fettet skulle annars avsättas i ledningsnätet och bl.a. kunna förorsaka stopp. Fettavfallet omfattas av kommunens bortforslingsansvar. Fritidsboende: Fastighetsinnehavare som är folkbokförd på annan fastighet. Förvaringsplats: Utrymme eller avgränsad plats för förvaring av avfall. Grovavfall: Avfall som uppkommer vid normalt boende och som är så skrymmande att det inte får plats i ordinarie avfallsbehållare, eller är så tungt, eller har andra egenskaper som gör att det inte är lämpligt att lägga det i behållaren. Exempel på sådant avfall är cyklar, spisar, tvättmaskiner, torkskåp, torktumlare, trädgårdsavfall etc. Avfall som inte utgör grovavfall är bildelar, båtar, stängsel m.m. Se kommunens webbplats, för mer information. Hushåll: En familj eller ett gemensamt boende bestående av en till fem personer. Hushåll med fler än fem personer innebär normalt större eller fler behållare än vad som normalt används vid en enfamiljsbostad. Hushållsavfall och därmed jämförligt avfall: Med hushållsavfall avses avfall som kommer från hushåll samt därmed jämförligt avfall från annan verksamhet (miljöbalken 15 kap. 2 ). Sådant avfall uppstår regelbundet vid nyttjande av mark eller byggnad för bostadsändamål och behöver transporteras bort för att inte olägenheter ska uppstå. Exempel på avfall som uppkommer i hushåll är städsopor, matavfall, köksavfall, latrin, slam, grovavfall, trädgårdsavfall, elavfall, läkemedelsrester, rester av olja, färg, bekämpningsmedel och annat farligt avfall, samt döda sällskapsdjur. Med avfall från annan verksamhet som är jämförligt med avfall från hushåll menas avfall från industrier, affärsrörelser och annan likartad verksamhet som i renhållningssammanhang är jämförligt med avfall som kommer från hushåll. Det är sådant avfall som uppkommer som en direkt följd av att människor oavsett ändamål eller verksamhet uppehåller sig i en lokal eller i en anläggning. 6

273 Kungälvs kommuns avfallsföreskrifter Som exempel kan nämnas avfall från personalmatsalar, restaurangavfall och toalettavfall. Jämförligheten knyter an dels till avfallets härkomst (att det uppstår i lokaler där människor uppehåller sig), dels till uttrycket renhållningssammanhang. Avfall från annan verksamhet räknas som hushållsavfall om det har potential att skräpa ner på samma sätt som avfall från hushåll har. Avgörande för om avfallet anses vara hushållsavfall eller därmed jämförligt avfall är alltså om det på grund av sina egenskaper eller sin sammansättning liknar hushållsavfall. Hämtningsfordons uppställningsplats: Plats där hämtningsfordonet stannar när avfallet ska hämtas och lastas i fordonet. Uppställningsplatsen ska ligga så nära avfallets hämtningsställe som möjligt och vara lämplig ur arbetsmiljö- och trafiksäkerhetshänseende. Uppställningsplatsen kan variera vid hämtning av olika typer av avfall bl.a. beroende på att olika hämtningsfordon är olika stora. Hämtningsställe: Den plats där behållare ställs på hämtningsdagen och varifrån hämtning/tömning sker. Kommunalt ansvar: Kommunalt ansvar innebär att avfall tas om hand genom kommunens försorg. Den skyldighet kommunen har att ta hand om hushållsavfall och därmed jämförligt avfall. Kommunen har inte skyldighet att hantera avfall som omfattas av producentansvar (t.ex. förpackningar och tidningar), om det har sorterats ut för att lämnas i producenternas insamlingssystem, eller annat avfall än hushållsavfall. Kompostering: Biologisk behandlingsmetod som innebär nedbrytning av biologiskt lättnedbrytbart avfall i närvaro av syre. Humus och näringsämnen återvinns. Kompostbehållare: En anordning som är konstruerad för kompostering. Behållare för kompostering av matavfall ska vara av typen varmkompost (d.v.s. isolerad) och skadedjurssäker. Källsortering: Sortering av avfall vid källan, d.v.s. på den plats där avfallet uppkommer, såsom i hushållet, på arbetsplatsen etc. Det sorterade avfallet ska sedan avlämnas på för materialet anvisad plats, se bilagda sorteringsanvisningar. Latrin: Innehållet i en torrtoalett och som bl.a. kan uppsamlas i en latrinbehållare. Matavfall: Utsorterat biologiskt lättnedbrytbart avfall eller livsmedelsavfall från hushåll eller verksamheter som restauranger, storkök, butiker, etc. Exempel på matavfall är frukt- och grönsaksrester, kött- och fiskavfall. I Kungälvs kommun kan hushåll välja om matavfall ska samlas in genom kommunens försorg för biologisk behandling, komposteras på den egna fastigheten eller inte sorteras ut alls och blandas med det brännbara restavfallet. Obrännbart restavfall: Avfall som inte brinner även om energi tillförs, t.ex. metall, glas, sten, porslin, keramik och gips. Osorterat avfall: En blandning av fraktionerna matavfall och brännbart restavfall. 1 7

274 Kungälvs kommuns avfallsföreskrifter 1 Permanentboende: Den som är folkbokförd på fastigheten. Producentansvar: Skyldighet för producent att se till att avfall samlas in, transporteras bort, återvinns, återanvänds eller bortskaffas (miljöbalken 15 kap. 6 ). Producentansvar finns för förpackningar, returpapper, elutrustning (ink. lampor och armatur), bilar, däck och batterier och läkemedel. Avfall som omfattas av producentansvar ska lämnas i de insamlingssystem som producenterna tillhandahåller. Material med producentansvar omfattas inte av kommunens ansvar, med undantag för elutrustning och batterier som utgörs av hushållsavfall och som inte lämnats direkt till producenternas insamlingssystem. Samarbete mellan kommuner och producenter om insamling förekommer bl.a. för elutrustning och batterier. Renhållningsordning: Kommunens avfallsföreskrifter och avfallsplan utgör tillsammans kommunens renhållningsordning. Den ska fastställas av kommunfullmäktige för att gälla. Riskavfall: Stickande eller skärande föremål, biologiskt avfall, smittförande avfall, läkemedelsrester och andra typer av kemiska rester som inte är farligt avfall. Rivningsavfall: De rester, inklusive schaktmassor med inblandning av andra material, som uppkommer vid rivning av byggnader, byggnadsdelar och anläggningar som byggs om helt eller delvis. (Se även Bygg- och rivningsavfall). Serviceort/tätort: En ort där det finns service i form av butiker, samt service såsom vårdcentral. Med tätort avses ett tätbebyggt område med minst 200 invånare och där avståndet mellan husen är mindre än 200 meter. Slam: Innehållet från en vattenklosett (WC) som uppsamlas i en avloppsanläggning. För slam i enskild avloppsanläggning gäller kommunalt ansvar. Sommarhämtning: Hämtning av matavfall och brännbart restavfall som begränsar sig till perioden vecka (maj-september). Småhus: Ett småhus är enligt 2 kap. 2 fastighetstaxeringslagen (1979:1152) en byggnad som är inrättad till bostad åt en eller två familjer. Trädgårdsavfall: Komposterbart och flisbart växtavfall som uppkommer vid normal trädgårdsskötsel i småhus, däremot inte fällda träd eller avfall som uppstår vid större anläggningsarbeten i en trädgård. Det senare är byggavfall, vilket kommunen inte ansvarar för. Verksamhetsavfall eller ej branschspecifikt industriavfall: Fast eller flytande avfall som uppkommer vid industrier, företag, affärer, institutioner etc. och som inte utgör hushållsavfall och därmed jämförligt avfall eller farligt avfall. Verksamhetsutövare: Den som driver yrkesmässig verksamhet. Verksamhetsutövaren är ansvarig för avfallshanteringen i verksamheten. Återanvändning: Användning av kasserad produkt utan föregående förädling. 8

275 Kungälvs kommuns avfallsföreskrifter Återvinning: Tillvaratagande av material från avfall som bl.a. kan användas vid tillverkning av nya produkter eller vid framställande av energi. På så sätt ersätts jungfruliga råvaror med insamlat, redan använt, material. Kompostering och annan biologisk omvandling är också återvinning. Återvinningscentral (ÅVC): En bemannad central där hushåll kan lämna grovavfall, trädgårdsavfall, elutrustning, farligt avfall eller annat återvinningsbart avfall. Kostnaden för hushåll ingår i den fasta delen av renhållningstaxan, medan småföretag kan lämna sitt avfall mot en kostnad via klippkort. Avfallslämnaren sorterar själv avfallet i olika behållare. Matavfall, blandat avfall och brännbart restavfall får inte lämnas på återvinningscentralerna. Uppgift om var återvinningscentralerna är belägna och vilka öppettider de har finns på kommunens webbplats, www. kungalv.se. Återvinningsstation (ÅVS): Insamlingsställe där vissa material med producentansvar lämnas, ex. tidningar, glas, plast, kartong och metall. Uppgifter om dessa insamlingsställen finns på FTI - Förpacknings- och Tidningsinsamlingens webbplats, och på kommunens webbplats, I Kungälvs kommun kallas ÅVS vanligen för kretsloppsstation. 5 Målsättningar Målsättningen för Kungälvs kommun är att allt avfall som uppkommer ska behandlas i enlighet med EU: s avfallshierarki; d.v.s. i följande prioriteringsordning: 1 Förebyggande 2 Återanvändning 3 Materialåtervinning 4 Annan återvinning, t.ex. energiutvinning 5 Deponering Vidare är målsättningen att leva upp till de fem övergripande målen med dess respektive detaljerade mål i avfallsplanen, A2020. Insamlingen ska göras på ett hälso- och miljöriktigt sätt. Sorteringen ska så långt som möjligt ske vid källan och alltid enligt de sorteringsföreskrifter som finns i bilaga 1. Kungälvs kommuns målsättning är också att personalen hos den renhållningsentreprenör som utför arbete för kommunens räkning inte ska behöva utsättas för risk för att drabbas av ohälsa och olycksfall. Renhållningsarbetarnas arbetsmiljö går alltid före abonnenternas bekvämlighet. Detta medför att krav med stöd av arbetsmiljölagen med tillhörande föreskrifter samt Arbetsmiljöverkets beslut om föreläggande och förbud i tidigare avgjorda ärenden ställs på bl.a. placering av avfallsutrymme och avfallsbehållare, samt på avfallsutrymmens, förvaringsplatsers, bilvägars och dragvägars utformning etc. Kraven i dessa avfallsföreskrifter fråntar dock inte till någon del respektive arbetsgivare från det arbetsmiljöansvar som vederbörande har enligt arbetsmiljölagen, arbetsmiljöförordningen och till arbetsmiljölagen tillhörande föreskrifter. 6 Överträdelser a. Straffbestämmelser vid överträdelser enligt gällande miljölagstiftning finns i 29 kap. miljöbalken. När det gäller miljösanktionsavgifter återfinns dessa regler i 30 kap. miljöbalken. Miljöenheten utgör tillsynsmyndighet. b. Kontroll av renhet på källsorterat material kan förekomma vid hämtning. Vid felsortering av matavfall i förhållande till tecknat renhållningsabonnemang kan Renhållningsenheten ålägga om felsorteringsavgift enligt gällande renhållningstaxa. 1 9

276 Kungälvs kommuns avfallsföreskrifter 2 2. Ansvar och skyldigheter I detta kapitel regleras ansvarsfrågan för avfallshanteringen. Ansvarsfrågor finns också under andra kapitel i dessa föreskrifter. 1 Kommunens renhållningsansvar a. Kommunen ansvarar för att hushållsavfall och därmed jämförligt avfall inom kommunen transporteras till en godkänd behandlingsanläggning och återvinns eller bortskaffas. Huvudmannaskapet för kommunens renhållning ligger hos kommunstyrelsen och verksamhetsansvaret hos miljö- och byggnadsnämnden. Utförande organ är Renhållningsenheten. Renhållningen utförs av kommunen och/eller den eller de entreprenörer som kommunen upphandlar, nedan kallad kommunens entreprenör. b. Kommunfullmäktige fastställer renhållningstaxa samt vilken nämnd som har verksamhetsansvaret för renhållningen i kommunen. c. Från kommunens ansvar undantas avfall som enligt förordning ska insamlas och omhändertas av producent (15 kap. 6-7a miljöbalken), t.ex. tidningar och förpackningar, el- och elektronikavfall, batterier, däck, bilar och läkemedelsavfall. d. Från mottagningsanordning för avfall från fartyg i hamn ska genom kommunens försorg transporteras bort oljeavfall, toalettavfall, fast avfall och rester av andra skadliga ämnen som det är förbjudet att släppa ut enligt lag om åtgärder mot förorening från fartyg (1980:424) eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av avfallsförordningen (2011:927). e. Avfall innehållande matavfall från fartyg i internationell trafik ska behandlas genom avfallsförbränning eller annan godkänd behandling i enlighet med direktiv 1999/31/EG. f. Kommunens renhållningsansvar omfattar även hamnar för fritidsbåtar. g. Innehavare av hamn ska lämna uppgift till kommunen om behovet av avfallshantering. h. Tillsynen över avfallshanteringen enligt 15 kap. miljöbalken och enligt föreskrifter meddelade med stöd av miljöbalken utförs regionalt av länsstyrelsen och lokalt av Miljö- och byggnadsnämnden samt kommunstyrelsen. Tillsynen av anläggningar, upplag etc. utförs till viss del av Räddningstjänsten, med stöd av lag om skydd mot olyckor (2003:778). i. Avfallsföreskrifterna ska beaktas i alla skeden av samhällsplaneringsprocessen. 2 Producenternas ansvar a. Producentansvaret regleras i förordningar om producentansvar (1994:1205, 1994:1236, 2000:208, 2005:209, 2005: 220, 2006:1273, 2007:185,,2007:193, 2008:834, 2009:1031, 2013:757 och 2014:1073) meddelade med stöd av miljöbalken. b. Den som yrkesmässigt tillverkar, till Sverige för in eller säljer en förpackning eller en vara som är innesluten i en sådan förpackning, ska på begäran lämna de uppgifter i fråga om förpackningsavfallets art, sammansättning, mängd och hantering som behövs som underlag för kommunens avfallsplan. 10

277 Kungälvs kommuns avfallsföreskrifter 2. Ansvar och skyldigheter 2 c. Producenter som ska tillhandahålla ett insamlingssystem för förpackningar och returpapper ska om frågor som rör insamlingssystemet samråda med kommunen. 3 Fastighetsinnehavares/verksamhetsutövares ansvar a. Fastighetsinnehavare är ansvarig för att uppfylla kraven enligt dessa föreskrifter, samt ansvarar gentemot kommunen för det avfall som uppkommer på fastigheten eller av andra skäl finns på fastigheten. b. Fastighetsinnehavare bekostar installation och underhåll av alla inom fastigheten förekommande anordningar och utrymmen för avfallshanteringen. Fastighetsinnehavare ansvarar också för att installationer, anordningar och utrymmen fungerar, är säkra och har avsedd effekt. c. Fastighetsinnehavaren är ansvarig att se till att avfallsutrymmen, förvaringsplats, avfallsbehållare, hämtningsplats och andra anordningar är utformade så att krav på god arbetsmiljö och tillgänglighet uppfylls för boende och hämtningspersonal. Underhåll, rengöring och tillsyn ska utföras regelbundet för att förebygga driftavbrott, så att olägenhet, såsom buller och lukt, för människors hälsa och för miljön inte uppstår, samt medger god arbetsmiljö. e. Fastighetsinnehavare/verksamhetsutövare är betalningsskyldig för renhållning enligt den taxa som fastställs av kommunfullmäktige. Avgift ska betalas för den insamling, transport, återvinning och bortskaffande av avfall som utförs genom kommunens försorg, samt för planeringen av avfallsfrågor, kostnader för återvinningscentraler, administration och i övrigt i enlighet med de föreskrifter som kommunen har meddelat med stöd av 27 kap. 4 miljöbalken. f. Fastighetsinnehavare/verksamhetsutövare är ansvarig för att ändring av ägandeförhållande för fastighet eller abonnemangsändringar utan dröjsmål meddelas Renhållningsenheten. g. Fastighetsinnehavare är skyldig att i tillräcklig omfattning informera den eller de som bor eller bedriver verksamhet i fastigheten om dessa föreskrifter. Fastighetsinnehavare är ansvarig för att reglerna följs. h. Fastighetsinnehavare ska säkerställa möjligheter att sortera ut och hålla åtskilda de avfallsfraktioner som enligt dessa föreskrifter ska överlämnas till kommunen för borttransport. En del av detta ansvar är att förse de som bor eller verkar på fastigheten med påsar för matavfallsinsamling som tillhandahålls av Renhållningsenheten. d. Fastighetsinnehavare/verksamhetsutövare ska muntligen eller skriftligen teckna abonnemang på förekommande renhållningsuppdrag hos Renhållningsenheten. Abonnemang ska tecknas i sådan omfattning att de svarar mot de behov som finns. 11

278 Kungälvs kommuns avfallsföreskrifter 2 2. Ansvar och skyldigheter i. Fastighetsinnehavare/verksamhetsutövare svarar själv för montering av sopsäck i säckhållare, samt om innersäck i kärl förekommer även denna montering. j. Fastighetsinnehavare/verksamhetsutövare är ansvarig för att sådant avfall som kommunen inte är skyldig att hämta, omhändertas på ett sådant sätt så att olägenhet för människors hälsa och miljö inte uppkommer. k. Fastighetsinnehavare/verksamhetsutövare ansvarar för att kommunens entreprenör har tillträde till de utrymmen där renhållningsarbete ska utföras. Nycklar, portkoder etc. ska vid tecknande av renhållningsabonnemang lämnas till kommunens entreprenör. Ändringar ska utan uppmaning meddelas kommunens entreprenör. Nycklar och portkoder etc. enligt ovanstående ska enbart betjäna de utrymmen i fastigheten där kommunens entreprenör ska utföra arbete. 4 Avfallslämnares ansvar a. Hushållsavfall och därmed jämförligt avfall ska transporteras bort genom kommunens försorg. Om inget annat anges i dessa föreskrifter är egen hantering av avfallet såsom nedgrävning, kompostering, förbränning och bortforsling inte tillåten. Avfallsslag som anges i bilaga 1 till dessa föreskrifter ska sorteras ut samt förvaras och transporteras skilt från annat avfall om inget annat anges. b. Den som i yrkesmässig verksamhet ger upphov till annat avfall än hushållsavfall ska lämna detta till den som enligt avfallsförordningen (2011:927) har tillstånd till transportverksamhet, är anmäld hos föreskriven myndighet eller har undantagits från anmälningsplikt (Naturvårdsverkets föreskrifter om tillstånd eller anmälningsplikt för yrkesmässig transport av avfall NFS 2005:3). 5 Ägarförhållande a. Avfallsbehållare i plast på hjul och större behållare, containrar (exkl. underjordsbehållare och andra fasta anordningar) ägs, om inte annat överenskommits, av Renhållningsenheten eller kommunens entreprenör och tillhandahålls normalt genom kommunens entreprenör. Sopsugsanläggningen på Kongahälla ägs av kommunen. b. Fasta anordningar såsom underjordsbehållare, etc. ägs av fastighetsinnehavare/verksamhetsutövare om inget annat överenskommits med Renhållningsenheten. c. Kompostbehållare ägs av fastighetsinnehavare. d. Säckhållare ska vara av den storlek och typ som Renhållningsenheten föreskriver. Säckhållare och sopsäckar tillhandahålls av Renhållningsenheten eller kommunens entreprenör om inte annat överenskommits. 12

279 Kungälvs kommuns avfallsföreskrifter 3. Hushållsavfall I detta kapitel regleras avfall som är hushållsavfall och därmed jämförligt avfall; dvs. avfall som omfattas av kommunens renhållningsansvar (se definitionen i 1 kap. 4 ). Observera att många verksamheter även har avfall som klassas som hushållsavfall och därmed jämförligt avfall. 3 1 Avfallsbehållare a. Hushållsavfall och därmed jämförligt avfall som ska forslas bort genom kommunens försorg ska placeras i avfallsbehållare av typ och storlek som tillhandhålls och avgörs av Renhållningsenheten. För flerbostadshus och verksamheter kan fastighetsinnehavare sluta särskilt avtal med Renhållningsenheten om att annan typ av avfallsbehållare får användas. b. Renhållningsenheten avgör i det enskilda fallet utifrån 3 kap. 1 a dessa föreskrifter avfallsbehållarens typ, storlek och placering. c. Fastighetsinnehavare/verksamhetsutövare ska rengöra avfallsbehållare, oavsett ägarförhållande, i sådan omfattning att olägenhet för människors hälsa och miljö inte uppkommer. d. Fastighetsinnehavare/verksamhetsutövare ansvarar för de avfallsbehållare som tillhandahålls av Renhållningsenheten eller kommunens entreprenör och ska hantera dessa varsamt och på ett sådant sätt att onödigt slitage inte uppkommer. Vid vårdslös hantering eller vid förlust har Renhållningsenheten eller kommunens entreprenör rätt till ersättning. e. Avfallsbehållare får inte fyllas mer än att den lätt kan tillslutas. Skjut- och dragmotståndet vid hantering av kärl får maximalt uppgå till 300 N (ca 30 kg) vid igångsättning och 200 N (ca 20 kg) vid rullning. Säck får maximalt väga 15 kg. Överfull, för tung och/eller trasig avfallsbehållare hämtas/töms först när avfallet paketerats om, vid nästa ordinarie hämtningstillfälle eller vid beställning av extra hämtning i enlighet med renhållningstaxan. Detsamma gäller om avfallsbehållaren innehåller dåligt emballerade stickande eller skärande föremål. Vid upprepad överfyllnad har Renhållningsenheten rätt att besluta om justering av abonnemanget, behållarantalet eller behållarestorleken. f. I avfallsutrymme, på förvaringsplats eller i avfallsbehållare får endast läggas sådant avfall som utrymme, plats och behållare är avsedda för. g Avfall som läggs i avfallsbehållare eller släpps ned till avfallsbehållare via sopnedkast ska vara emballerat i påse eller paket av lämpligt material och lämplig storlek. Det emballerade avfallet ska vara så väl förslutet att avfallet inte kan spridas, orsaka skada, arbetsmiljörisker och/eller olägenhet för människors hälsa och miljö. Föremål som kan ge upphov till skär- och stickskador ska emballeras i styvt skyddshölje innan de läggs i påse eller paket. Kanyler och sprutor får inte läggas i avfallsbehållare. 13

280 Kungälvs kommuns avfallsföreskrifter 3 3. Hushållsavfall h. Matavfall ska läggas i papperspåsar som följer standarden SS-EN och som tillhandhålls av Renhållningsenheten om inte något annat meddelats. i. Matfett från restauranger och storkök etc, t.ex. uttjänt frityrolja, ska förvaras i lämplig behållare och får inte hällas ut i avloppet. Hushåll ska hälla fett i separata kärl till exempel en plastflaska som sedan läggs i restavfallet. Detta för att förhindra stopp i avloppet. j. Avfallsbehållare som är uppställd utomhus ska vara placerad på ett sådant sätt att risk för brandspridning är förebyggd. 2 Avfallsutrymme och förvaringsplats a. Inom område med gemensam förvaltning för ett flertal fastigheter, inom bostadsrättsförening, samfällighetsförening eller inom grupp av hus/villor där gemensamt avfallsutrymme är anordnat sker hämtning endast vid gemensamt avfallsutrymme, om inget annat översenskommit med Renhållningsenheten. b. Avfallsutrymme/förvaringsplats ska placeras så nära de bostäder som det ska betjäna som möjligt och i omedelbar anslutning till bilväg. Avståndet till bostadsentré ska inte överstiga 25 meter. c. Avfallsbehållare ska vid hämtningstillfället vara uppställd i omedelbar anslutning till hämtningsfordonets uppställningsplats eller på annan plats som Renhållningsenheten godkänt. Enligt renhållningstaxa utgår en extra avgift (gångavgift) för avfallsbehållare som inte är uppställda enligt ovan. d. Kärl ska ställas upp så att draghandtaget är lättillgängligt för renhållningsarbetaren ut mot vägen och får t.ex. inte vara vänt mot vägg eller buskage. e. Vid hämtning med båt ska säcken placeras i omedelbar anslutning till båtens angöringsplats, på plats som Renhållningsenheten godkänt. f. Hämtningsfordon för tömning av underjordsbehållare samt för byte av filterkassett i fosforfälla ska kunna angöra i omedelbar anslutning till behållare/fosforfälla. Avståndet mellan fordon och centrum på underjordsbehållare/fosforfälla får inte överstiga 4 meter. Hämtningsfordonet får vid tömning inte hindra annan trafik. Inga hinder inom kranens rörelseområde får finnas. Lyft får inte ske över staket, buskar, väg/gata, gång- och cykelbana, parkeringsplats etc. 14

281 Kungälvs kommuns avfallsföreskrifter g. I områden där avfallshämtning sker med kran, lift, sopsug, och dylikt ska fastighetsinnehavaren följa särskilda anvisningar som meddelas av Renhållningsenheten. h. Avfallsutrymme ska vara väl tilltaget och flexibelt. Storleken på utrymmet bestäms av storleken på det antal kärl som behöver finnas där. Där kärl hanteras ska den fria gångytan mellan kärlen vara minst 1,5 meter bred och avståndet mellan varje kärl minst 6 cm (se illustration i bilaga 2). Kärl ska placeras med draghandtaget ut mot gången. För detaljer om dimensionering; se Avfall Sveriges handbok för avfallsutrymmen. Dokumentet finns på Avfall Sveriges webbplats, i. Avfallsutrymme/förvaringsplats bör vara placerat i markplan. j. Avfallsutrymme bör ha en egen entré om inte särskilda skäl finns. Avfallsutrymmet får inte placeras så att avfall måste transporteras genom utrymmen där personer vistas mer än tillfälligt eller där livsmedel förvaras. Avfallsutrymmet får heller inte placeras så att matavfall måste transporteras genom kommunikationsutrymmen i direkt anslutning till utrymmen där personer vistas mer än tillfälligt eller där livsmedel förvaras. k. Avfallsutrymme/förvaringsplats ska placeras och utformas så att det är tillgängligt för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Dörrar, eventuella lock, handtag, inkast etc. ska utformas och placeras så att de kan användas och öppnas av personer som har nedsatt styrka eller som t.ex. är rullstolsburna. Om container används ska den ha ramp så att alla kan använda den. l. Dörröppning som används vid hämtning av avfall ska: Om matavfall, brännbart restavfall och återvinningsmateriel hanteras; ha ett karmdagmått om minst 1,0 meter och en fri höjd om minst 2,0 meter. Om grovavfall hanteras; ha ett karmdagmått om minst 1,2 meter och en fri höjd om minst 2,0 meter. Inte ha tröskel, trappsteg eller nivåskillnad. I undantagsfall kan tröskel tillåtas om den förses med ramp på båda sidor. Bör ha skyddsplåt på dörrkarm som skydd mot nötning, slag och stötar. m. Dörr som används vid hämtning av avfall ska: vara lätt att öppna och stänga. Tunga dörrar bör förses med dörröppningsautomatik. inte orsaka störande buller. ha uppställningsanordningar som enkelt kan aktiveras. Antalet dörrpassager ska så långt som möjligt minimeras. bör ha släplist som skydd mot skadedjur. kunna öppnas inifrån utan nyckel. Låsvred ska ha skydd som förhindrar att låset skadas av slag eller påkörning. bör ha skyddsplåt på insidan dörrblad som skydd mot nötning, slag och stötar. n. Dörrar till samtliga avfallsutrymmen i ett bostadsbestånd bör kunna öppnas med samma nyckel. Kodlås får användas. 3 15

282 Kungälvs kommuns avfallsföreskrifter 3 o. Rumshöjd i avfallsutrymme eller förvaringsplats ska vara minst 2,1 meter. Installationer får inte begränsa den fria höjden. p. Vägg i avfallsutrymme ska vara försedd med avbärarlist som skydd mot nötning, slag och stötar. Avbärarlistan ska åtminstone täcka väggens yta mellan 0,95 meter till 1,25 meter räknat från golvet. q. Strömbrytare i avfallsutrymme ska placeras på en höjd om ca 1,3 meter över golv. Eluttag bör finnas på lämpliga ställen. r. Avfallsutrymme/förvaringsplats ska utformas så att det är lätt att hålla rent. Kravet omfattar även installationer och övrig utrustning. Golv i avfallsutrymme ska vara halkfritt och lätt att rengöra. Kravet omfattar även markyta på förvaringsplats s. Belysningen ska vara snabbtändande och finnas, både i och utanför avfallsutrymmet. Ljusstyrkan bör vara minst 100 lux, gärna högre. Det är lämpligt att använda flera armaturer för att öka ljusspridningen och säkerheten om någon lampa går sönder. Rörelsedetektor bör används och vara inställd så att lampan/ lamporna tänds direkt när dörren öppnas och hålls tänd/tända hela tiden som någon befinner sig i rummet. t. I avfallsutrymme ska god ventilation finnas. Frånluftsflödet bör vara minst 5 liter per sekund och kvadratmeter golvyta. Frånluftsflödet i ett grovsoprum, om rummet är avskilt från rum för övrigt avfall, bör vara minst 0,35 liter per sekund och kvadratmeter golvyta. u. Avfallsutrymme ska utformas så att råttor och andra skadedjur hindras att komma in. Öppningar större än 5,0 mm får inte förekomma. Nät ska finnas för ventilationsöppning. Om avfallsutrymmet är råttsäkert behöver kärlen inte ha lock. Lock rekommenderas dock för att minska risken för lukt. v. Avfallsutrymme för matavfall bör vara kylt alternativt utrustat med annan utrustning som förhindrar uppkomsten av lukt eller att annan olägenhet för människor och miljö uppstår. w. Avfallsutrymme ska vara väl isolerat mot bostad eller arbetslokal som ligger vägg i vägg med utrymmet. Avlämning av avfall samt hämtning/tömning får inte medföra bullerstörning för de som bor eller vistas i närheten av avfallsutrymme eller lastningsplats. x. Om olika slags avfall samlas upp i samma avfallsutrymme eller på samma förvaringsplats ska avfallsbehållare vara tydligt märkt med uppgift om vilken typ av avfall som ska läggas i respektive behållare. Märkning och information om sortering bör även finnas på vägg, anslagstavla eller liknande. y. Gemensamt avfallsutrymme/förvaringsplats ska vara försett med information om till vem/vilka som avfallslämnare ska vända sig vid driftstörning. 16

283 Kungälvs kommuns avfallsföreskrifter z. Vid ny- och ombyggnad av avfallsutrymme eller förvaringsplats ska byggherre eller av denne utsedd arkitekt, projektör eller byggarbetsmiljösamordnare för projektering (BAS-P) i god tid före ansökan om bygglov ta kontakt med Renhållningsenheten för avgörande och godkännande av avfallsutrymmets/ förvaringsplatsens, bilvägs och dragvägs beskaffenhet och utformning etc. Om planerad åtgärd inte kräver bygglov ska Renhållningsenheten i god tid innan arbetena påbörjas kontaktas för avgörande och godkännande. Eventuellt besiktningsprotokoll för avfallsutrymme följer fastigheten oavsett innehavare. å. Renhållningsenheten granskar utifrån dessa föreskrifter samtliga till kommunen inkomna ansökningar om bygglov. Uppfylls inte kraven i föreskrifterna kan bygglov nekas. 3 Bilväg a. Bilväg ska vara hårdgjord. b. Sikten längs bilväg ska vara sådan att hämtningsfordon kan hinna bromsas in till stillastående innan en person kommer in i fordonets riskområde. c. Bilväg ska vara utformad för minst belastningsklass 2 (BK2) och får inte utgöras av gång- och/eller cykelbana, innergård i bostadsområde, skolgård eller liknande. Bilväg kan heller inte utgöras av väg/gata eller annan yta där lastbilstrafik inte är tillåten. d. Bilväg ska ha en fri höjd om minst 4,7 meter. Träd och annan växtlighet får inte inkräkta på den fria höjden, se illustration i bilaga 2. e. Vid nyanläggande av bilväg gäller att denna ska vara minst 5,5 meter bred om körning i båda riktningarna förekommer. Om parkering tillåts ska bilvägen vara bredare. Om bilvägen är mötesfri och gällande trafikregler inte medger parkering av fordon får den vara smalare. Bilvägen ska dock vara minst 3,5 meter bred. I kurvor ska körbanan vara så bred att hämtningsfordon kan komma fram utan backningsmanöver och/eller utan att körning sker med hjul utanför vägbana. Träd och annan växtlighet får inte inkräkta på vägbredden. f. För befintlig bilväg gäller att rak sträcka på väg, gata eller annan yta där hämtningsfordon framförs är minst 0,5 meter bredare än fordonet. I kurvor ska körbanan vara så bred att hämtningsfordonet kan komma fram utan backningsmanöver och/eller utan att körning sker med hjulen utanför vägbanan. g. Det fria utrymmet vid sidan om hämtningsfordon ska vid såväl raka sträckor som i kurvor vara minst en meter bredare än fordonet (inkl. backspeglar). Med fritt utrymme avses ett område som såväl i vertikalt som i horisontellt plan är fritt från hinder, samt ett underlag som är jämt och som har tillräcklig bärighet för en person att gå på. h. Backande av hämtningsfordon är ingen tillåten arbetsmetod. Bilväg som är återvändsgata ska därför ha vändmöjlighet. Vändplan för ett normalstort hämtningsfordon ska normalt ha en diameter om 18 meter med en hindersfri remsa om ytterligare 1,5 meter runt om. Alternativ till detta är en vändplats eller en trevägskorsning som möjliggör en så kallad T-vändning, se illustration i bilaga

284 Kungälvs kommuns avfallsföreskrifter 18 3 i. Om det på hämtningsdagen finns temporära hinder i bilväg ska fastighetsinnehavare ombesörja egen transport av avfallsbehållare till för hämtningsfordonet närmsta farbara väg. Avfallsbehållare ska då vara tydligt uppmärkt med uppgift om fastighetsinnehavare. j. Bilväg ska vara snöröjd och halkbekämpad vintertid. Snövallar får inte inkräkta på vägbredden. Om bilväg är grusväg ska den dammbindas sommartid. k. Om bestämmelserna i 3 kap 3 a - j inte är uppfyllda kan bilvägen bedömas som ej farbar för hämtningsfordon. Avfallsbehållare ska då placeras på av fastighetsinnehavaren anordnad plats för hämtning vid väg/gata som är farbar för hämtningsfordon och som godkänts av Renhållningsenheten. 4 Dragväg (gångväg enligt renhållningstaxan) a. Dragväg ska vara så kort som möjligt. För villor, radhus och fritidshus bör dragväg inte förekomma, se 3 kap 2 c. Förekommande dragväg debiteras i enlighet med renhållningstaxa. b. Dragväg ska året om vara jämn, hårdgjord, halkfri och utan trånga passager eller hinder. Trappsteg, grus och kullersten får inte förekomma. c. Dragväg ska vara minst 1,2 meter bred. Om dragväg ändrar riktning mer än 30 ska bredden i avsnittet för riktningsändringen vara minst 1,35 meter. d. Dragväg ska ha en fri höjd om minst 2,1 meter. Träd och annan växtlighet får inte inkräkta på den fria höjden. e. Trottoarkant eller liknande nivåskillnad i dragväg ska vara avfasad. f. Transportband eller hiss i dragväg får inte förekomma. g. Dragväg bör inte ha någon lutning. Om lutning inte kan undvikas bör den inte överstiga 1:20 och får inte överstiga 1:12. Lutning på ramp får inte överstiga 1:12. Rampens längd innan vilplan om minst 1,5 meters längd ska inrättas får inte överstiga 10 meter. h. Dragväg ska vara snöröjd och halkbekämpad vintertid. Snövallar får inte finnas i dragvägen eller inkräkta på dragvägens bredd. Om så är fallet hämtas inte avfallet förrän vid nästa ordinarie hämtningstillfälle, om annat inte överenskommits med Renhållningsenheten. 5 Öar utan fast lands eller bilfärjeförbindelse (område 2) Hushållsavfallet läggs i förbetald säck (max 15 kg) som lämnas på anvisad plats vid meddelad tidpunkt. Schema för hätmningsdagar finns på kommunens webbplats; www. kungalv.se.insamling sker endast från anvisade insamlingsplatser. Vid hämtning med båt ska säckar placeras vid eller på för ändamålet tillräckligt dimensionerad brygga med tillräckligt vattendjup. Enskild brygga som utnyttjas vid hämtning ska vara så dimensionerad och hållas i sådant skick att den är möjlig att angöra av kommunens båt utan risk för skada. Platsen för angöring ska hållas fri från förtöjda båtar, tampar, och bojar på hämtdagen. 6 Matavfall Matavfall bör sorteras ut och behandlas genom kommunens insamlingssystem eller genom kompostering på den egna tomten.i kärl för insamling av matavfall får inget annat än matavfall läggas. Vid upprepad felsortering kan Renhållningsenheten avsluta abonnmanget för matavfallsinsamling. Renhållningsenheten eller dess entreprenör har rätt att utföra stickprovskontroller bland kärlen för att utvärdera graden av sortering. Se Bilaga 1 för sorteringsanvisningar. Matavfallskvarnar kopplade till det kommunala avloppsnätet är normalt inte tillåtet. Ev. undantag handläggs av kommunens VA-enheten.

285 Kungälvs kommuns avfallsföreskrifter 7 Kompostering av matavfall Kompostering av matavfall på fastigheten får endast ske efter anmälan till Miljöenheten. Komposten ska vara av typen varmkompost (isolerad), skadedjurssäker och utformas, placeras samt sköts på sådant sätt att olägenhet för människors hälsa och miljö inte uppkommer. 8 Trädgårdsavfall Trädgårdsavfall ska transporteras till återvinningscentral, om inte egen kompostering eller abonnemang för trädgårdsavfall förekommer. Avfallet ska hållas skilt från annat avfall, hanteras enligt bilaga 1 och enligt de instruktioner som ges vid återvinningscentral. Abonnemang för hämtning av trädgårdsavfall kan även tecknas i enlighet med renhållningstaxa. 9 Kompostering av trädgårdsavfall Trädgårdsavfall som lämpar sig för kompostering får utan medgivande komposteras och nyttjas inom fastigheten om det kan ske utan olägenhet för människors hälsa och miljö. 10 Eldning av trädgårdsavfall a. Inom tätort, tätbebyggt område och område med detaljplan är eldning av löv, kvistar och annat trädgårdsavfall förbjudet under perioden 1 april - 30 september. Övrig tid av året får eldning av torrt trädgårdsavfall ske under förutsättning att eldning inte skapar olägenhet för människors hälsa och miljö och/eller att fara för brandspridning uppkommer. b. Inom övriga delar av kommunen än de som omfattas av 3 kap. 9 a får eldning av löv, kvistar och annat trädgårdsavfall ske under årets alla månader under förutsättning att eldningen inte skapar olägenhet för människors hälsa och miljö och/eller att fara för brandspridning uppstår. c. För påskeld, valborgsmässoeld och liknande krävs tillstånd av Miljöenheten. Ansökan om tillstånd ska vara skriftlig. Blankett finns på kommunens webbplats, Utöver ovanstående ska Räddningstjänsten underrättas. Uppgift om eldningsförbud etc. finns på kommunens webbplats; 11 Grovavfall Grovavfall från hushåll ska i första hand transporteras till återvinningscentralerna. Avfallet ska hållas skilt från annat avfall, hanteras enligt bilaga 1 och enligt de instruktioner som ges vid återvinningscentralerna. Utöver ovanstående kan grovavfall och smått elavfall även hämtas genom budning i enlighet med renhållningstaxan. Hämtning beställs genom kommunens kundcenter telefon Elavfall Elavfall ska sorteras ut och hållas skilt från annat avfall och hanteras enligt bilaga 1. För elavfall är det producentansvar. Elavfall är oftast farligt avfall. Privatpersoner ska genom egen försorg forsla bort elavfall till återvinningscentralerna. Utöver ovanstående kan smått elavfall även hämtas genom budning i enlighet med renhållningstaxan. Hämtning beställs genom kommunens kundcenter telefon Farligt avfall Farligt avfall ska sorteras ut och hållas skilt från annat avfall och hanteras enligt bilaga 1. Behållaren med farligt avfall ska vara tydligt uppmärkt med dess innehåll, väl förpackat och får inte blandas. Privatpersoner ska genom egen försorg forsla bort farligt avfall till återvinningscentralerna eller till skärskilda behållare så kallade Samlaren som finns i butiker. I Samlaren kan batterier, glödlampor, lågenergilampor och småelektronik lämnas. För aktuella placeringar se kommunens webbplats; 3 19

286 Kungälvs kommuns avfallsföreskrifter Batterier Batterier ska sorteras ut och hållas skilt från annat avfall och hanteras enligt bilaga 1. För batterier gäller producentansvar. Privatpersoner ska genom egen försorg forsla bort batterier till återvinningscentralerna eller till den skärskilda behållare Samlaren som finns i butiker, se 3 kap Riskavfall Riskavfall bestående av stickande/skärande/ smittförande avfall ska sorteras ut och hållas skilt från annat avfall och hanteras enligt bilaga 1. Riskavfallet ska förvaras i speciella behållare som privatpersoner hämtar på apoteken. Apoteken tar sedan emot riskavfallet under förutsättning att det är paketerat i rätt emballage. 16 Läkemedelsavfall Läkemedelsavfall ska sorteras ut och hållas skilt från annat avfall och hanteras enligt bilaga 1. För läkemedelsavfall gäller producentansvar och avfallet ska lämnas på apoteken. 17 Toalettbodar Toalettbodar (Baja-Maja och liknande) får endast tömmas av kommunen eller kommunens entreprenör. 18 Avloppsanläggning, fettavskiljare och fosforfälla a. Vid anläggande av avloppsanläggning, fettavskiljare och fosforfälla bör Renhållningsenheten, innan ansökan till Miljöenheten sker, kontaktas för information och rådgivning om krav på bilväg, sughöjd, anslutningsrör och anslutning till sugslang. b. Avloppsanläggning, fettavskiljare och fosforfälla ska vara lätt tillgänglig för tömning. Dragväg får bestå av annat material än hårdgjord yta under förutsättning att risk för att renhållningsarbetarna kan komma att slinta, snubbla etc. är förebyggd. Dragväg och utrymme runt avloppsanläggning, fettavskiljare och fosforfälla ska i övrigt vara fri från hinder. Till hinder räknas bl.a. staket, murar, stubbar, planteringar, annan växtlighet etc. c. Avstånd mellan uppställningsplats för hämtningsfordon och avloppsanläggning, fettavskiljare bör inte överstiga 10 meter. Om avståndet överstiger ovanstående sträcka kan fastighetsinnehavare anordna teknisk lösning, t.ex. nedgrävning av permanent slang/rör med anslutningar i dager. Sughöjden får inte överstiga sex meter eller den höjd som anges av kommunens entreprenör. Förekommande slanglängder överstigande 10 meter eller sughöjder överstigande sex meter debiteras i enlighet med renhållningstaxa. För fosforfälla med säck/kassett, som ska tömmas med kranbil, får avståndet till hämtningsfordon vara maximalt 4 meter om säcken/kassetten väger mer än 500 kg, om inte Renhållningsenheten meddelat något annat. Den fria höjden ska vara minst 7 meter. d. Lock/manlucka till avloppsanläggning, fettavskiljare och fosforfälla ska kunna öppnas av en person. Lock/manlucka ska vara försedd med handtag och bör inte väga mer än 15 kg. Om locket kan skjutas åt sidan utan att i något avseende behöva lyftas kan en vikt om ca 40 kg accepteras. Lock/manlucka ska vara barnsäkrad och får vid tömningstillfället inte vara övertäckt.förekommande lock över 25 kg debiteras i enlighet med renhållningstaxa. e. Anslutningar för sugslang till avloppsanläggning, fettavskiljare och fosforfälla ska vara av den typ som Renhållningsenheten anvisat. f. Avloppsanläggning, fettavskiljare och fosforfälla ska vara märkt på sådant sätt att förväxling med annan fastighetsinnehavare eller annan typ av anläggning är förebyggd. Nödvändiga instruktioner för tömning ska finnas tillgängliga. Kommunens entreprenör kommer att förse avloppsanläggningar med särskild märkning, vilken inte får tas bort eller göras oläslig om inte Renhållningsenheten meddelar något annat. Märkningen syftar till att förrebygga förväxling med annan fastighetsinnehavare eller annan typ av anläggning.

287 Kungälvs kommuns avfallsföreskrifter g. Vid anslutning till kommunalt avloppsnät ska befintlig avloppsanläggning sluttömmas. Sluttömning ska anmälas till miljöenheten. Efter tömningen får avloppsanläggningen inte brukas. 19 Latrin Budad hämtning av latrin i engångsbehållare som tillhandahålls av kommunens entreprenör kan ske i enlighet med renhållningstaxan inom område 1. Endast latrinbehållare av engångstyp får användas. Latrinbehållare ska förslutas väl och får inte fyllas till mer än 4/5 av sin volym. Maximalt får latrinbehållaren väga 15 kg. Latrinbehållare ska förvaras torrt i avvaktan på hämtning och ska märkas med namn och adress av fastighetsinnehavaren eller nyttjanderättshavaren på ett tydligt och väderbeständigt vis. På hämtningsdagen ska latrinbehållare placeras på den plats som anvisats av Renhållningsenheten. Vid hämtning ska kärra kunna användas. Överfyllda och/eller trasiga behållare hämtas inte. Beställaren av tjänsten ska i sådana fall omfördela latrinet till en hel behållare, samt vid överfyllnad fördela latrinet i två eller flera latrinbehållare så att hämtning kan ske vid senare tillfälle. Latrin får inte inneslutas i annat emballage än latrinbehållare och får inte tillföras ämne eller produkt som försvårar den fortsatta hanteringen, t.ex. produkter innehållande formalin, fenol etc. såsom desinfektionsmedel (saneringsvätska eller karbolkalk). Fastighetsinnehavare kan efter ansökan till Miljöenheten medges tillstånd att kompostera latrinet. 20 Lättantändligt avfall, aska, grillkol etc. a. Lättantändligt avfall, varm aska eller grillkol får inte läggas i avfallsbehållare. Inte heller frätande ämnen eller ämnen som kan orsaka självantändning. Lättantändligt avfall, varm aska eller grillkol ska tills dess brandrisk inte längre råder förvaras i lämpligt kärl av metall eller annat material som inte är brännbart. b. Kall aska och sot från kol- och vedeldning ska sorteras som restavfall och hanteras samt förpackas på ett sådant sätt att det inte kan förorsaka brand i avfallsbehållare eller medföra störning genom damning vid hämtning. 21 Döda sällskapsdjur Döda sällskapsdjur kan lämnas på veterinärkliniker och djurbegravningsplatser eller till Renovas specialugn i Sävenäs, Göteborg. Avlämning på Renovas anläggning sker enligt anläggningens anvisningar. Avgift betalas direkt till behandlingsanläggningen. Döda sällskapsdjur, förutom hästdjur, får också grävas ner enligt Jordbruksverkets föreskrifter (2010:59). Nedgrävning får emellertid enbart ske på egen mark och om det kan ske utan olägenhet och utan att risk för smittspridning och/eller förorening uppstår. Innan nedgrävning bör samråd ske med Miljöenheten. För nedgrävning av häst ska Miljöenheten anvisningar följas. 22 Hämtningsintervall a. Område 1 Kommunen utgör två hämtningsområde. Tätare och längre hämtningsintervall kan ske i enlighet med renhållningstaxan. Inom område 1 gäller normalt dessa intervall: Villor och radhus: -Matavfall: Hämtas minst var 14: e dag, sommartid varje vecka enligt renhållningstaxan. -Restavfall: de intervall renhållningstaxan anger. Hämtning varje vecka året runt tillåts endast i kommunens tätorter. -Osorterat avfall: de intervall renhållningstaxan anger. Hämtning varje vecka året runt tillåts endast i kommunens tätorter. Flerfamiljshus och verksamheter med hushållsavfall: -Matavfall: Hämtas minst var 14: e dag eller de intervall renhållningstaxan anger. -Brännbart avfall: de intervall renhållningstaxan anger. -Osorterat avfall: de intervall renhållningstaxan anger. 3 21

288 Kungälvs kommuns avfallsföreskrifter 3 Sommarhämtning (v v.37) vid fritidshus, flerbostadshus och verksamheter: -Matavfall: Hämtas minst var 14: e dag, under perioden v.20 maj-v.37 september eller de intervall renhållningstaxan anger. -Brännbart avfall: de intervall renhållningstaxan anger under perioden v.20 (maj)-v.37 (september). Hämtning varje vecka tillåts endast i kommunens tätorter. -Osorterat avfall: de intervall renhållningstaxan anger under perioden v.20 (maj)-v.37 (september). Hämtning varje vecka tillåts endast i kommunens tätorter. För verksamheter på Marstrand finns möjlighet till hämtning varje dag under, sommarhämtning (v v.37) -Matavfall: varje dag, under perioden v.20 (maj)-v.37 (september). -Brännbart avfall: varje dag, under perioden v.20 (maj)-v.37 (september). -Osorterat avfall: Varje dag, under perioden v.20 (maj)-v.37 (september). Efter beställning kan extrahämtning ske i enighet med renhållningstaxan. Vid tillfälliga arrangemang, sker hämtning efter överenskommelse med Renhållningsenheten i enighet med renhållningstaxan. Trädgårdsavfall Hämtas efter abonnemang och hämtningsschema i den ordning Renhållningsenheten bestämmer. Från april till oktober en gång i månad. Grovavfall och smått elavfall Hämtas genom budning, i den ordning och omfattning Renhållningsenheten bestämmer. Latrin Hämtas genom budning, i den ordning och omfattning Renhållningsenheten bestämmer. Övriga avfallsslag hämtas efter behov i den ordning och omfattning Renhållningsenheten bestämmer. b. Område 2 Inom område 2 sker ingen separat hämtning av matavfall. Om inte hemkompostering sker ska matavfall lämnas tillsammans med brännbart restavfall i betalsäck (se 3 kap. 5 ). Hämtning sker enligt särskilt hämtningsschema. Uppgifter om hämtning finns på kommunens webbplats, 23 Tömningsintervall för avloppsanläggning, fettavskiljare och fosforfälla a. Tömning av slam från avloppsanläggning ska ske så ofta som behövs för att en fullgod funktion ska uppnås, dock minst en gång per år. b. Tömning av slamavskiljare för BDT-avlopp ska ske vid behov, dock minst en gång vartannat år. c. Tömning av fettavskiljare ska ske så ofta som behövs för att en fullgod funktion ska uppnås och så att det inte medför tekniska problem i ledningsnätet, dock minst två gånger per år. Gäller område 1. d. Tömning av fosforfälla ska ske så ofta som behövs för att en fullgod funktion ska uppnås, dock minst en gång vartannat år. Gäller område 1. Efter hämtning av uttjänt filtermaterial ska nytt filtermaterial tillföras avloppsanläggningen enligt leverantörens anvisningar genom fastighetsägarens försorg. Om fastighetsägaren vill kan påfyllning av filtermaterial till fosforfällor bland annat beställas genom kommunens slamtömningsentreprenör Ragn-Sells AB, på telefon:

289 Kungälvs kommuns avfallsföreskrifter 24 Återvinningscentral, ÅVC a. Vid kommunens fem återvinningscentraler, (ÅVC), får hushåll i Kungälvs kommun, mot uppvisande av ÅVC-kortet, lämna sorterat grovavfall, farligt avfall och elavfall som uppkommit i det egna hushållet. Den fasta avgiften i taxan finansierar kostnader för kommunens fem återvinningscentraler. ÅVC-kortet tillhör varje fastighet,vid byte av ägare/hyresgäst ska kortet överlämnas till ny ägare/hyresgäst. Skulle kortet gå förlorat kan ett nytt, mot en administrativ kostnad, erhållas via kommunens kundcenter, Stadshuset, Kungälv. Om Renhållningsenheten inte meddelat något annat gäller följande per dygn och hushåll som får lämnas: maximalt 2 kbm sorterat grovavfall, 25 l spillolja, 2 st kylmöbler, 8 st personbilsdäck, 5 st slipers, 10 kg farligt avfall, 2 st brandsläckare och 5 enheter el- och elektronikskrot. b. Småföretag kan lämna sitt avfall mot en kostnad via klippkort: Klippkort kan köpas via kommunens kundcenter, Stadshuset, Kungälv. Alla de småföretag som har klippkortet ÅVC-kort småföretag i Kungälvs kommun kan lämna grovavfall på alla kommunens återvinningscentraler (ÅVC). Gäller dock endast med fordon 3,5 ton. Allt avfall som lämnas på ÅVC ska vara sorterat. 25 Tillfälliga behållare vid evenemang m.m Inom område 1 kan arrangör eller fastighetsägare beställa tillfälliga behållare/containrar för evenemang/festivaler för brännbart restsavfall och matavfall, enlighet med renhållningstaxan. Beställning sker via kommunens kundcenter telefon , senast 14 dagar innan önskad utkörning av behållare. I avgiften ingår utkörning, återtagning och rengöring, extra tömning kan vid behov beställas. 3 23

290 Kungälvs kommuns avfallsföreskrifter 4 4. Annat avfall är hushållsavfall I detta kapitel regleras avfall som inte är hushållsavfall. Kommunens ansvar för annat avfall än hushållsavfall är mycket begränsat. Exempel på avfall som dock omfattas av kommunalt ansvar är avfall från storkök och personalutrymmen, slam från avloppsanordning (om denna är belägen vid verksamheten) samt fett från fettavskiljare. 1 Uppgiftsskyldighet Den som yrkesmässigt bedriver verksamhet där det uppstår annat avfall än hushållsavfall och därmed jämförligt avfall ska på begäran av Renhållningsenheten lämna de uppgifter om avfallets art, sammansättning, mängd och hantering som behövs för kommunens renhållningsordning. 5 Avfall med producentansvar För avfall som omfattas av förordningarna om producentansvar, t.ex. returpapper, däck, förpackningar, elektroniska och elektriska produkter (inkl. vitvaror) ska den som yrkesmässigt bedriver verksamhet där sådant avfall uppstår själv träffa överenskommelse med respektive materialbolag. 2 Återanvändbart och återvinningsbart material Återanvändbart och återvinningsbart material ska sorteras ut vid källan och hållas skilt från annat avfall så att olika material kan tas om hand på sådant sätt att återanvändning eller återvinning främjas. Osorterat avfall får inte komprimeras före sortering. 3 Bygg- och rivningsavfall Bygg- och rivningsavfall samt avfall från anläggningsverksamhet ingår inte i kommunens renhållningsansvar. Rivningsavfall ska sorteras på sådant sätt att olika material kan tas om hand för återanvändning eller återvinning. För utsortering och omhändertagande av farligt avfall finns särskilda bestämmelser. Byggherren ansvarar för att detta i enlighet med gällande lagstiftning. Vid rivning ska det finnas rivningslov och i vissa fall även en rivningsplan. 6 Djurkadaver och annat animaliskt avfall I IJordbruksverkets föreskrifter (SJVFS 2010:59) och i Rådets förordning (EU) nr 1069/2009 finns regler om hantering av animaliska biprodukter i syfte att förhindra spridning av smittämnen. Djurkadaver och annat animaliskt avfall ska hanteras enligt dessa föreskrifter. 7 Hantering av gödsel från djurhållning Gödsel från hållande av husdjur (häst, svin, får, ko, get etc.) ska samlas upp och förvaras på sådant sätt att risk för olägenhet för människor och miljön samt näringsläckage inte uppkommer. Fastighetsinnehavare och djurhållare ansvarar för att gödsel bortskaffas och i möjligaste mån återanvänds, t.ex. som jordförbättringsmedel Farligt avfall och batterier Farligt avfall och batterier ska sorteras ut och hållas skilt från annat avfall. Den som bedriver verksamhet där farligt avfall uppkommer får efter anmälan till länsstyrelsen själv transportera de avfallsslag och mängder som anges i avfallsförordningen (2011:927). Farligt avfall får i övrigt endast transporteras yrkesmässigt av den som har särskilt tillstånd.

291 Kungälvs kommuns avfallsföreskrifter 4. Annat avfall är hushållsavfall 4 8 Specialavfall inom veterinärverksamhet och djurhållning Skärande/stickande avfall från veterinärverksamhet och från djurhållande gårdar där djurhälsovård utförs ska förvaras i specialbehållare (kanylburk). Avfallet får endast transporteras yrkesmässigt av den som har särskilt tillstånd enligt avfallsförordningen (2011:927). 9 Specialavfall inom akupunktur, tatuering och dylikt Stickande/skärande avfall från akupunktur, tatuering och dylikt ska förvaras i specialbehållare (kanylburk). Avfallet får endast transporteras yrkesmässigt av den som har särskilt tillstånd (avfallsförordningen 2011:927). 10 Riskavfall inom sjukvården etc. Riskavfall bestående av stickande/skärande och/eller smittförande avfall från hemsjukvården och liknande institutioner ska hanteras enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om hantering av smittförande avfall från hälso- och sjukvården (SOSFS 2005:26). Avfallet får endast transporteras yrkesmässigt av den som har särskilt tillstånd enligt avfallsförordningen (2011:927). Riskavfall ska hämtas minst en gång per år. 11 Anläggningar för avskiljning av produkter a. Utöver ABVA gäller att uppsamlingsanordningar för färgslam, ridåvatten eller liknande ska tömmas vid behov, dock minst en gång per år eller enligt det tömningsintervall som miljöenheten i det enskilda fallet medger. b. Tömning och besiktning bekostas av anläggningens ägare enligt anvisningar från kommun (se bestämmelserna i ABVA). c. Tömning och besiktning bekostas av anläggningens ägare enligt anvisningar från kommunen (se bestämmelserna i ABVA). d. Amalgamavskiljare ska tömmas minst en gång per år. 25

292 Kungälvs kommuns avfallsföreskrifter 5 5. Undantag I detta kapitel regleras vilka undantag från avfallsföreskrifterna som kan medges och vem som beslutar om undantagen. 1 Prövning av undantag a. Ansökan om undantag från dessa föreskrifter prövas av Miljöenheten om inget annat anges. Ansökan ska, oberoende av vem som prövar den, vara skriftlig och alltid innehålla uppgifter om vilka avfallsslag som avses samt en redogörelse för på vilket sätt avfallet avses omhändertas. Blanketter för ansökan om undantag finns på kommunens webbplats, b. Undantag från bestämmelserna i dessa föreskrifter kan inte ges retroaktivt. Undantag gäller från och med det datum beslut om undantag medgivits och till det datum som anges i beslutet. Om inget slutdatum anges i beslutet gäller detta tills dess att förhållandena ändras. c. Medgivna undantag är personliga och upphör i samband med byte av fastighetsinnehavare. d. Medgivna undantag kan upphävas med omedelbar verkan om: Förhållandena ändras; dvs. om de förutsättningar som fanns när undantaget medgavs inte längre gäller. Fastighetsinnehavare lämnat felaktiga uppgifter som legat till grund för medgivandet. Hanteringen inte sker efter angivna villkor. e. Fastighetsinnehavare ska utan dröjsmål meddela tillståndsgivaren (Miljöenheten eller Renhållningsenheten) om förändrade förhållanden som påverkar medgivna undantag. 2 Gemensam avfallslösning En eller flera avfallsbehållare, underjordsbehållare eller container får betjäna flera fastighetsinnehavare. Detta under förutsättning att Renhållningsenheten givit sitt medgivande. Varje ingående fastighet (boenhet) ska betala de avgifter som framgår av renhållningstaxan. Delning av kostnad avser enbart de avgifter som framgår av renhållningstaxan. 3 Gemensam kompost Två till varandra gränsande fastighetsinnehavare av villa, radhus och fritidshus kan under förutsättning att olägenhet för människors hälsa och miljö inte uppstår, samt efter ansökan till Miljöenheten, medges tillstånd att använda gemensam kompost om följande villkor är uppfyllda: Avståndet mellan de fastigheter som avses i ansökan är högst 100 m. Antalet personer som varmkomposten ska betjäna inte överstiger fem. Berörda fastighetsinnehavare gör en gemensam ansökan. Hanteringen visar sig orsaka olägenhet för människors hälsa och miljö. 26

293 Kungälvs kommuns avfallsföreskrifter 5. Undantag 5 4 Uppehåll i hämtning av hushållsavfall och slam a. Permanentbostad kan efter ansökan till Renhållningsenheten medges uppehåll i hämtning av matavfall och brännbart restavfall under förutsättning att fastigheten är outnyttjad under en sammanhängande tid om minst fyra (4) månader. Med outnyttjad fastighet avses fastighet som endast besöks för tillsyn och där ingen vistelse som påkallar hämtning sker. Uppehåll medges som längst för ett (1) år i taget. Komplett ansökan om uppehåll ska lämnas senast en (1) månad innan önskad uppehållsperiod. Betalningsskyldigheten för den fasta delen av taxan kvarstår. Om sökanden återkommer till fastigheten utan att meddela detta utgår full hämtningsavgift för hela den period som ansökan om uppehåll omfattar. b. Verksamheter eller flerfamiljshus kan efter ansökan till Renhållningsenheten medges uppehåll i hämtning av matavfall och brännbart restavfall under förutsättning att fastigheten är outnyttjad under en sammanhängande tid om minst fyra (4) månader. Med outnyttjad fastighet avses fastighet som endast besöks för tillsyn och där ingen vistelse som påkallar hämtning sker. Uppehåll medges som längst för ett (1) år i taget. Komplett ansökan om uppehåll ska lämnas senast en (1) månad innan önskad uppehållsperiod. c. Fritidsboende kan efter ansökan till Renhållningsenheten medges uppehåll i hämtning av matavfall och brännbart restavfall under förutsättning att fastigheten är outnyttjad under hela perioden v.20 (maj) - v.37 (september). Med outnyttjad fastighet avses fastighet som endast besöks för tillsyn och där ingen vistelse som påkallar hämtning sker. Uppehåll medges som längst för ett (1) år i taget. Komplett ansökan om uppehåll ska lämnas senast en (1) månad innan önskad uppehållsperiod. Betalningsskyldigheten för den fasta delen av taxan kvarstår. Om sökanden återkommer till fastigheten utan att meddela detta utgår full hämtningsavgift för hela den period som ansökan om uppehåll omfattar. d. Fastighetsinnehavare till fastighet som är i sådant skick att den inte är beboelig kan efter ansökan till Renhållningsenheten medges uppehåll. Komplett ansökan om uppehåll ska lämnas senast en (1) månad innan önskad uppehållsperiod. Ett skriftligt intyg från fastighetsinnehavaren om att fastigheten är obeboelig ska bifogas ansökan om uppehåll. Uppehåll medges endast för den period som fastigheten beräknas vara obeboelig. För obeboelig fastighet utgår ingen avgift enligt taxan om ansökan beviljas. Betalningsskyldigheten för den fasta delen av taxan kvarstår. Om sökanden återkommer till fastigheten utan att meddela detta utgår full hämtningsavgift för hela den period som ansökan om uppehåll omfattar. 27

294 Kungälvs kommuns avfallsföreskrifter 5 5. Undantag 28 e. Fastighetsinnehavare till dödsbon kan efter ansökan till Renhållningsenheten medges uppehåll i hämtningen av matavfall och brännbart restavfall. Skäl för uppehållet ska vara att fastigheten står tom och endast besöks för tillsyn och där ingen vistelse som påkallar hämtning förekommer. För fastigheter som är dödsbon och inte nyttjas utgår ingen avgift enligt taxan. f. Uppehåll i tömning av slam från avloppsanläggning kan efter ansökan till Renhållningsenheten medges, om fastigheten inte kommer att nyttjas under en sammanhängande tid om minst 12 månader. Innan uppehåll medges ska avloppsanläggning vara tömd. Efter tömningen får anläggningen inte brukas under uppehållsperioden. Uppehåll medges som längst för två (2) år i taget. Komplett ansökan om uppehåll ska lämnas senast en (1) månad innan önskad uppehållsperiod. Betalningsskyldigheten för den fasta delen av taxan kvarstår. Om sökanden återkommer till fastigheten utan att meddela detta utgår full hämtningsavgift för hela den period som ansökan om uppehåll omfattar. 6 Förkortat hämtningsintervall Förkortat hämtningsintervall för matavfall och brännbart restavfall kan inom område 1 i enighet med renhållningstaxan, efter anmälan till Renhållningsenheten, medges om det finns särskilda skäl. 7 Förlängt hämtningsintervall Inom område 1 kan fastighetsinnehavare med godkänd komposteringsanläggning efter anmälan till Miljöenheten medges hämtning av brännbart restavfall var fjärde eller sjätte vecka. Villkoren för förlängt hämtningsintervall är att: Allt organiskt nedbrytbart köksavfall komposteras i godkänd kompostbehållare. Kompostering kan ske utan olägenhet för människors hälsa eller miljön. Miljöenhetens anvisningar följs. Dessa föreskrifters övriga bestämmelser följs. 8 Eget omhändertagande av matavfall och brännbart restavfall Fastighetsinnehavare som själv kan ta hand om matavfall och brännbart restavfall från den egna fastigheten på ett sådant sätt att fara eller olägenhet för människors hälsa och miljö inte uppkommer kan efter ansökan till Miljöenheten i undantagsfall medges befrielse från skyldigheten att lämna sitt avfall till kommunen. I samband med ansökan ska skälen till undantaget noggrant beskrivas samt hur olika typer av avfallsslag kommer att omhändertas. Undantaget omfattar endast ett år i taget. Ansökan om förnyat undantag ska lämnas till Miljöenheten senast en månad innan undantagsperioden tagit slut. Även om fastighetsinnehavare medgivits undantag för eget omhändertagande kvarstår betalningsskyldigheten för den fasta delen av taxan. Uppgifter om uppkomna avfallsvolymer ska lämnas till Renhållningsenheten senast under mars månad varje år för den volym som uppkom året innan.

295 Kungälvs kommuns avfallsföreskrifter 5. Undantag 5 9 Eget omhändertagande av slam a. Ägare eller arrendator av jordbruksfastighet med godkänd uppfordringsanordning kan efter ansökan till Miljöenheten medges eget omhändertagande av slam från egen avloppsanläggning för spridning på åkermark. Även intilliggande fastigheter till jordbruksfastighet kan få medgivande för slamtömning genom jordbruksfastighetens försorg. För att få omhänderta och nyttja slammet krävs att avfallet hygieniserats i enlighet med Naturvårdsverkets bestämmelser. Hygienisering kan ske genom rötning, värmebehandling, långtidslagring i t.ex. vassbäddar, kalkbehandling etc. Innan spridning sker ska den som avser att sprida slammet på åkermark/jordbruksmark kunna visa att slammet uppfyller kraven på hygienisering samt att spridning kan ske utan att Naturvårdsverkets krav på metallhalter etc. i åkermark överskrids. b. Anmälan om spridning av slam från avloppsanläggning ska göras till Miljöenheten senast sex veckor innan spridning och får inte strida mot vad som anges i 5 kap. 8, stadgas i annan lagstiftning eller föreskrifter, t.ex. lokal ordningsstadga. 10 Eget omhändertagande av latrin Fastighetsinnehavare kan efter ansökan till Miljöenheten medges tillstånd att kompostera latrin och avfall från mulltoa eller liknande. Komposteringen ska ske i enlighet med de villkor som anges av Miljöenheten och på ett sådant sätt att olägenhet för människors hälsa och miljö inte uppstår. 11 Längre tömningsintervall för avloppsanläggning Längre tömningsintervall för avloppsanläggning än ett år kan efter ansökan till Miljöenheten medges. Detta under förutsättning att: Avloppsanläggningen är dimensionerad för fler hushåll än för vad den för tillfället betjänar. Avloppsvattnet genomgår längre gående rening än slamavskiljning. Reningsanläggningen har tillstånd från Miljöenheten. 12 Längre tömningsintervall för fosforfälla Längre tömningsintervall för fosforfälla än vartannat år kan efter ansökan till Miljöenheten medges. Detta under förutsättning att fastighetsinnehavare genom dokumenterad regelbunden egenkontroll och mätning kan påvisa att fosforfällans funktion efter 23 månader efter senaste tömning fortfarande är fullgod. 13 Längre tömningsintervall för fettavskiljare Undantag från kravet på tömning av fettavskiljare minst två gång år kan beviljas efter ansökan till kommunens VA-enheten. 14 Avstånd mellan behållares och hämtningsfordons uppställningsplats För befintliga fastigheter, med särskilda skäl, kan undantag från kraven i kap 3. 2 c medges av Renhållningsenheten. Vid om- och nybyggnation ska kraven i ovanstående bestämmelse fullt ut beaktas. 29

296 Kungälvs kommuns avfallsföreskrifter 5 5. Undantag 15 Avfallsutrymmes utformning Undantag angående avfallsutrymmes utformning får medges av Renhållningsenheten under förutsättning att reglerna i Boverkets byggregler samt i arbetsmiljölagen och miljöbalken inte åsidosätts. 16 Bilväg Undantag om kraven på bilvägs bredd och vändmöjlighet m.m enligt dessa föreskrifter får medges av Renhållningsenheten. En förutsättning för medgivande är att kommunens entreprenörs riskbedömning av arbetsmiljön påvisar att riskerna är acceptabla under sådana omständigheter. 17 Insamling av matavfall och brännbart restavfall via säck. Undantag från kraven om uppsamling av matavfall och brännbart restavfall i kärl får av Renhållningsenheten medges fastighetsinnehavare som har synnerliga skäl, t.ex. om kärlhantering bedöms vara omöjlig på grund av fastighetens (med tillhörande tomtmark) beskaffenhet och utformning. Säck av den storlek som Renhållningsenheten anvisar ska då användas. 19 Utveckling inom avfallshantering Renhållningsenheten får bedriva försöksverksamhet där avsteg från renhållningsordningen kan göras genom projekt. 20 Kvalitetskontroll Renhållningsenheten får göra stickprovskontroll av hushållsavfallet för att kontrollera att sorteringsanvisningarna och övriga bestämmelser följs, i syfte att säkerställa att renheten på avfallet upprätthålls. Med stickprovskontroll avses även plockanalyser som utförs på slumpmässigt utvalt hushållsavfall i syfte att undersöka avfallets sammansättning i stort. 21 Övriga undantag Vid synnerliga skäl kan andra undantag efter ansökan till Miljöenheten medges. Renhållningsenheten är i sådana frågor remissinstans. Synnerliga skäl kan t.ex. vara åtgärd som främjar återanvändning eller återvinning och inte innebär olägenhet för människors hälsa och miljö. 18 Felsortering av matavfall Efter ansökan till Renhållningsenheten kan fastighetsinnehavare till flerfamiljsfastighet där sortering av matavfall inte fungerar medges undantag från bestämmelsen i 1 kap. 6 b om felsorteringsavgift. Istället läggs behållare för matavfall över på taxan för osorterat avfall. 30

297 Kungälvs kommuns avfallsföreskrifter 6. Ikraftträdande, omprövning, uppföljning och överklagande 6 I detta kapitel beskrivs datum för ikraftträdande, regler för omprövning, uppföljning samt vilken myndighet som handlägger överklaganden. 1 Ikraftträdande Dessa föreskrifter, förutom det undantag som beskrivs nedan, träder i kraft den 1 oktober 2015, då gällande avfallsföreskrifter, ( 12/2013), antagen av kommunfullmäktige den 14 februari 2013, upphör att gälla. Undantag som kommunen har medgivit med stöd av tidigare avfallsföreskrifter gäller tills vidare eller tills nytt beslut meddelas med stöd av dessa föreskrifter. 2 Omprövning Medgivna undantag enligt dessa föreskrifter kan omprövas av tillståndsgivaren (Miljöenheten eller Renhållningsenheten) om olägenhet för människors hälsa och miljö konstateras eller om andra villkor för medgivna undantag inte följs. Omprövning på fastighetsinnehavares begäran när medgivande utgått kräver ny ansökan. 3 Överklagande Överklagande av beslut som fattats med stöd av dessa föreskrifter görs hos Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Överklagandet ska dock skickas till Miljö- och byggnadsnämnden, Kungälvs kommun inom tre veckor från det att berörd sakägare fick del av beslutet, för vidare befordran till länsstyrelse. 31

298 Kungälvs kommuns avfallsföreskrifter b1 Bilaga 1: Sorteringsinstruktioner Lagstiftningsändringar, myndighetsbeslut och administrativa ändringar kan ändras i denna bilaga utan särskilt beslut i kommunfullmäktige. 32 Hushållsavfall Begreppet hushållsavfall innefattar allt det avfall som uppstår i ett hushåll eller avfall som är jämförligt med avfall från hushåll och som uppkommer där människor vistas, t.ex. i personalmatsalar, restauranger etc. Hushållsavfallet ska sorteras och materialen hållas skilda från varandra enligt nedan. Avfallsslag: Exempel: Hantering/lämnas: Kommentar: Matavfall Matberedningsavfall såsom t.ex. potatisskal, lökskal, fruktrester, kaffesump, hushållspapper med matrester och vissna snittblommor. Även överbliven mat och mat som blivit för gammal ingår här. Matavfall bör sorteras ut från det brännbara restavfallet. Matavfall läggs i separat avfallsbehållare för insamling av kommunen eller komposteras på den egna fastigheten. Efter anmälan till miljöbyggnadsnämnden får matavfall komposteras på den egna fastigheten om denna är en villa, ett radhus, fritidshus eller förskola. För att undvika lukt bör matavfall få rinna av innan det läggs i papperspåsen. Matfett Förpackningar och tidningar Brännbart restavfall Ej brännbart restavfall Allt brännbart avfall som blir kvar efter källsortering. Återvinningsbart grovavfall Ej återvin- ningsbart- Grovavfall Frityrolja, stekfett, olja från konserver Förpackningar av metall, ofärgat och färgat glas, papper, mjuk- och hårdplast samt tidningar. Allt avfall som blir kvar efter källsortering, t.ex. keramik, porslin, glas som inte är förpackning etc. Skrot, kyl/ frys, möbler, sanitetsporslin och elektronikskrot. Avfall som är för stort för att få plats i behållare för brännbart restavfall och som inte går att återvinna, t.ex. mattor och madrasser. Häll över i valfri förpackning till exempel en plastflaska som sedan läggs i restavfallet. Små mängder kan torkas upp med hushållspapper och hanteras som matavfall. Lämnas på återvinningsstationerna (ÅVS). Vissa flerfamiljsfastigheter kan ha fastighetsnära insamling. Brännbart restavfall ska sorteras ut. Avfallet hämtas i separata avfallsbehållare för insamling av kommunen. Lämnas på återvinningscentral. Lämnas på återvinningscentral. Lämnas på återvinningscentral. Grovavfall och smått elavfall kan även hämtas genom budning i enlighet med renhållningstaxan. Matfett som hälls i avloppet kan täppa igen rör och orsaka stopp i avloppet. Detta avfall omfattas av producentansvar. Att lämna på ÅVS är gratis för hushåll då avfallshanteringen ingår i försäljningspriset. Avfall som inte har någon lämplig behandlingsmetod. Grovavfall är avfall som är för stort för att få plats i vanlig behållare.på ÅVC finns möjlighet attsortera material för återanvändning, återvinning eller förbränning.

299 Kungälvs kommuns avfallsföreskrifter Bilaga 1: Sorteringsinstruktioner Lagstiftningsändringar, myndighetsbeslut och administrativa ändringar kan ändras i denna bilaga utan särskilt beslut i kommunfullmäktige. b1 Avfallsslag: Exempel: Hantering/lämnas: Kommentar: Trädgårdsavfall Ris, grenar, löv, mossa etc. Ej sten och grus. Lämnas på återvinningscentral eller hämtas vid fastighet vid tecknande av abonnemang. Trädgårdsavfall får även komposteras på den egna fastigheten. Småbatterier Farligt avfall Elektriska och elektroniska produkter Läkemedelsavfall och kasserade kanyler Alla sorters batterier under 3 kg. (Batterier över 3 kg, t.ex. bilbatterier, ska hanteras som farligt avfall.) Färg, lösningsmedel, lysrör (inkl. solarierör), lågenergilampor, glödlampor, bekämpningsmedel, lim, oljor, fotokemikalier, termometrar (och annat som innehåller kvicksilver), bilbatterier etc. Allt med sladd eller batteri, samt glödlampor, lågenergilampor och lysrör. Stickande/skärande/ smittförande avfall och läkemedel som uppkommer i hemmet. Lämnas på återvinningscentral, på återvinningsstationerna och i Samlaren i en del butiker. Flerfamiljsfastigheter kan ha fastighetsnära insamling. Lämnas på återvinningscentral. Glödlampor, lågenergilampor, småbatterier och småelektronik (t.ex. mobiler, klockor och mindre elverktyg) kan också lämnas i Samlaren i en del butiker. Lämnas på återvinningscentralerna. Glödlampor, lågenergilampor, småbatterier och småelektronik (t.ex. mobiler, klockor och mindre elverktyg) kan också lämnas i Samlaren i en del butiker. Lämnas på apoteken i specialbehållare som tillhandahålls av apoteken. Avfallet lämnas på apoteken. Batterier innehåller skadliga ämnen som ska tas om hand på ett miljöriktigt sätt. Farligt avfall är direkt skadligt för såväl människor som djur och växter. Därför är det viktigt att allt farligt avfall tas om hand på ett hälso- och miljöriktigt sätt, och inte hamnar bland andra typer av avfall. I de fall avfallet innehåller farliga komponenter klassas det som farligt avfall. Läkemedelsavfall är miljöfarligt och får inte spolas ned i avloppet. 33

300 Kungälvs kommuns avfallsföreskrifter b1 Bilaga 1: Sorteringsinstruktioner Lagstiftningsändringar, myndighetsbeslut och administrativa ändringar kan ändras i denna bilaga utan särskilt beslut i kommunfullmäktige. Annat avfall än hushållsavfall Avfall från industri och annan verksamhet som ger upphov till annat avfall än hushållsavfall ska på grund av återanvändnings- och återvinningsskäl samt hälso- och miljöskäl sorteras och hållas skilt enligt nedan. Avfall får inte komprimeras före sortering. Avfallsslag: Exempel: Hantering/lämnas: Kommentar: Restavfall Avfall som blir över efter källsortering. Hämtas av godkänd transportör. Restavfall får inte komprimeras före sortering. Blandat avfall kan inte i efterhand sorteras om det komprimerats. Bygg- och rivningsavfall Farligt avfall Småbatterier Elektriska och elektroniska produkter Tegel, takpannor, betong, dörrar, fönster, beslag, trä etc. Färg, lösningsmedel, bekämpningsmedel, lim, oljor, fotokemikalier, termometrar (och annat som innehåller kvicksilver), impregnerat trä, batterier, värmepumpar, kylanläggningar etc. Alla sorters batterier under 3 kg. (Batterier över 3 kg, t.ex. bilbatterier, ska hanteras som farligt avfall.) Datorer, kopiatorer, uppladdningsbara apparater, TV, radio och ljuskällor, t.ex. lysrör, lågenergilampor och glödlampor. Avfallet hämtas av godkänd transportör. Osorterat bygg- och rivningsavfall får inte komprimeras. Avfallet hämtas av transportör med tillstånd att transportera farligt avfall. Egen transport av mindre mängder farligt avfall får endast ske efter anmälan till länsstyrelsen. Avfallet hämtas av godkänd transportör. Avfallet hämtas av godkänd transportör eller lämnas mot avgift på återvinningscentralerna. Observera att detta avfallsslag även klassas som farligt avfall i de fall det innehåller farliga komponenter. För transport av mindre mängder farligt avfall krävs anmälan till länsstyrelsen. Rivningslov och/eller rivningsanmälan krävs i normala fall. Farligt avfall är direkt skadligt för såväl människor som djur och växter. Därför är det viktigt att allt farligt avfall tas om hand på ett hälso- och miljöriktigt sätt. Batterier innehåller skadliga ämnen och ska omhändertas på ett hälso- och miljöriktigt sätt. Elektriska och elektroniska produkter ska demonteras och komponenter med farligt innehåll tas bort. 34

301 Kungälvs kommuns avfallsföreskrifter Bilaga 1: Sorteringsinstruktioner Lagstiftningsändringar, myndighetsbeslut och administrativa ändringar kan ändras i denna bilaga utan särskilt beslut i kommunfullmäktige. b1 Avfallsslag: Exempel: Hantering/lämnas: Kommentar: Förpackningar och returpapper Övrigt återvinningsbart material Riskavfall Amalgamavfall Matavfall Wellpapp, kontorspapper, tidningar, förpackningar av papper, metall, ofärgat och färgat glas, mjuk- och hårdplast. Trä (rent), metallskrot, betong, asfalt, trädgårdsavfall. Smittförande/stickande/ skärande avfall som uppkommer hos veterinärer, akupunktörer, tatuerare, sjukvården och liknande. Sorteras i knåd- och silamalgam. Matavfall från produktions- eller grossistverksamhet. Matavfall ska sorteras ut från restavfallet. Lämnas enligt producenternas anvisningar i de insamlingssystem som producenterna tillhandahåller. Avfallet hämtas av transportör i separata containrar eller lämnas på avfalls- eller återvinningsanläggning. Avfallet hämtas av transportör som har tillstånd att transportera farligt avfall. Extraherade tänder, kasserade sugslangar, amalgamdukar, amalgamslam, tomma amalgamkapslar, rent kvicksilver, alloypulver och fulla amalgamkapslar lämnas i originalförpackningar. Avfallet hämtas av entreprenör som har tillstånd att transportera farligt avfall. Avfallet hämtas av godkänd transportör. Många entreprenörer hämtar förpack-ningar och tidningar för återvinning. Många entreprenörer hämtar källsorterat material för återvinning. Avfallet kan vara direkt skadligt för såväl människor som djur och växter. Därför är det viktigt att avfallet tas om hand på ett hälso- och miljöriktigt sätt. Detta avfallsslag kan också klassas som farligt avfall i de fall det innehåller farliga komponenter. 35

302 Kungälvs kommuns avfallsföreskrifter b2 Bilaga 2: Illustrationer av godkända vändplatser etc. 36

303 Kungälvs kommuns avfallsföreskrifter Bilaga 2: Illustrationer av godkända vändplatser etc. b2 37

304 Kungälvs kommuns avfallsföreskrifter b3 Bilaga 3: Karta över hämtningsområden Förklaring: De delar av kommunen som inte är rosaskuggade utgör område 1. De delar av kommunen som är rosaskuggade utgör område 2. 38

Version 1.0. Medborgarundersökning 2014

Version 1.0. Medborgarundersökning 2014 Version 1.0 Medborgarundersökning 2014 Medborgarna om 1. Kommunen som en plats att bo och leva i Nöjd Region Index (NRI) 2. Kommunens verksamheter Nöjd Medborgar Index (NMI) 3. Inflytande i kommunen Nöjd

Läs mer

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun?

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun? 2014-02-10 Vilka presterar Vetlanda kommun? En kommunjämförelse av kvalitets- och effektivitetsaspekter ur ett medborgar- och ledningsperspektiv. Hur effektivt används kommunens skattemedel? Vilka leder

Läs mer

2015-04-14 Hylte kommun

2015-04-14 Hylte kommun Antal kommuner i KKiK 250 214 222 230 200 190 150 127 158 KKiK utvecklas 100 tillsammans med en KSOgrupp 50 43 63 68 0 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2015 Syftet med Kommunens Kvalitet i Korthet

Läs mer

År 2011 medverkade 160 kommuner i Kommunen kvalitet i korthet. Antalet mått är drygt 40 st fördelade över de fem perspektiven som beskrivs ovan.

År 2011 medverkade 160 kommuner i Kommunen kvalitet i korthet. Antalet mått är drygt 40 st fördelade över de fem perspektiven som beskrivs ovan. Kommunens Kvalitet i Korthet Sveriges kommuner och landsting (SKL) sammanställer årligen undersökningar av kommunens kvalitet och effektivitet ur fem perspektiv. Tillgänglighet Trygghet Information och

Läs mer

Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) Resultaten 2010

Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) Resultaten 2010 Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) Resultaten 2010 Bakgrund till KKiK Fr om 2006 drivet projekt av Sveriges Kommuner och Landsting för att utveckla viktiga mått och mätetal, ur ett förtroendevald- / medborgarperspektiv

Läs mer

Sammanställning av resultat för KKiK 2013 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke

Sammanställning av resultat för KKiK 2013 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke Sammanställning av resultat för KKiK 2013 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke Som jämförelse finns de kommuner med högst respektive lägst resultat med i tabellerna. Medelvärdet gäller för hela riket. Vissa

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet

Kommunens Kvalitet i Korthet ) Datum Sida 2014-03-24 1 (3) Kommunens Kvalitet i Korthet Ett resultat som är bättre eller lika med snittet i nätverket Ett resultat som är sämre än snittet i nätverket Mått 2014 TILLGÄNGLIGHET Andel

Läs mer

KKiK med information (Gullspång)

KKiK med information (Gullspång) KKiK med information (Gullspång) Område Mått Syfte Metod Redovisning mått Enhet 1. Din kommuns tillgänglighet Mått 1. Hur stor andel medborgarna som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två

Läs mer

Din kommuns tillgänglighet

Din kommuns tillgänglighet Område Din kommuns tillgänglighet Nummer 1 2 3 4 Fråga Hur många av medborgare som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar? Hur stor andel av medborgarna som tar kontakt med

Läs mer

Korthet) 2014 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke

Korthet) 2014 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke 1 Sammanställning av resultat KKiK (Kommunens Kvalitet i Korthet) 2014 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke Berg, Härjedalen, Krokom, Ragunda, Strömsund, Åre och Östersund ingår i ett nätverk via SKL, Nornorna,

Läs mer

Kommunens kvalitet i korthet

Kommunens kvalitet i korthet Kommunens kvalitet i korthet Kommunens Kvalitet i Korthet är ett verktyg för att ta fram information som ger en god kunskap om kommunens kvalitet i förhållande till sig själv över tid och i jämförelse

Läs mer

sju kommuner i Kronobergs län Kommunens kvalitet i korthet 2011 1

sju kommuner i Kronobergs län Kommunens kvalitet i korthet 2011 1 Kommunens kvalitet i korthet 211 sju kommuner i Kronobergs län Kommunens kvalitet i korthet 211 1 Kontaktpersoner Iren Johansson, iren.johansson@alvesta.se Ola Eknor, ola.eknor@markaryd.se Bo Dalesjö,

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet. En jämförelse mellan fem kommuner i SOLTAKsamarbetet 2012

Kommunens Kvalitet i Korthet. En jämförelse mellan fem kommuner i SOLTAKsamarbetet 2012 Kommunens Kvalitet i Korthet En jämförelse mellan fem kommuner i SOLTAKsamarbetet 2012 KKiK 2012 1 SOLTAK samverkan mellan Stenungsund, Orust, Lilla Edet, Tjörn, Ale, Kungälv och Öckerö kommuner. September

Läs mer

Medel. Definition. Antal dagar. Antal dagar. 9 Ånge 08. Antal dagar. Medel 2010/ Index 1-100. Antal personer. Barn/ personal

Medel. Definition. Antal dagar. Antal dagar. 9 Ånge 08. Antal dagar. Medel 2010/ Index 1-100. Antal personer. Barn/ personal Kommunens Kvalitet i Korthet 160 kommuner deltog 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Din kommuns tillgänglighet Hur många av medborgare som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar? Definition

Läs mer

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2015-09-23 Sida 1 (13)

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2015-09-23 Sida 1 (13) Sida 1 (13) Plats och tid Stadshuset, plan 3, Hamnen klockan 13:00-17:05 ande Johan Holmberg (S) Ordförande Anna Vedin (M) Vice ordförande Mona Haugland (S) Jan Tollesson (FP) Knut Nordin (V) Martin Högstedt

Läs mer

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2015-06-03 Sida 1 (11)

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2015-06-03 Sida 1 (11) Sida 1 (11) Plats och tid Stadshuset, plan 4, Marstrand klockan 13:00-17:00 ande Johan Holmberg (S) Ordförande Anna Vedin (M) Vice ordförande Mona Haugland (S) Jan Tollesson (FP) Knut Nordin (V) Martin

Läs mer

Finspångs kommuns kvalitet i korthet 2014

Finspångs kommuns kvalitet i korthet 2014 1 (12) s kommuns kvalitet i korthet Sedan deltar s kommun i undersökningen Kommunens Kvalitet i Korthet () som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Undersökningen omfattar ca 40 mått som ska

Läs mer

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2015-01-14 Sida 1 (26)

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2015-01-14 Sida 1 (26) Sida 1 (26) Plats och tid Hörsal 1, Mimers Hus, kl. 09:00-11.40 ande Miguel Odhner (S) Ordförande Maria Kjellberg (MP) 1:e vice ordförande Anders Holmensköld (M) 2:e vice ordförande Linda Åshamre (S) Johan

Läs mer

1. Hur många av medborgare som skickar in en enkel fråga via e post får svar inom två arbetsdagar?

1. Hur många av medborgare som skickar in en enkel fråga via e post får svar inom två arbetsdagar? 1. Hur många av medborgare som skickar in en enkel fråga via e post får svar inom två arbetsdagar? stahammar 60 61 61 6364 60 45 49 60 64 65 65 6769 73 7577 73 72 73 73 82 83 82 82 81 82 82 77 7981 83

Läs mer

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2015-03-04 Sida 1 (11)

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2015-03-04 Sida 1 (11) Sida 1 (11) Plats och tid Mimers hus A403 klockan 11:00-17:15 Beslutande Johan Holmberg (S) Ordförande Anna Vedin (M) Vice ordförande Mona Haugland (S) Jan Tollesson (FP) Knut Nordin (V) Martin Högstedt

Läs mer

Kommunens kvalitet i korthet INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Kommunens kvalitet i korthet 18 Mått 15 (VoO): Andel fullvärdiga särskilda boendeplatser 3 Mått 1 (Demokrati): Förutsättningar för medborgardialog 19

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Kvalitet i korthet Haparanda (jämfört med medel och Östra Norrbotten) (Kommunfullmäktige)

Kvalitet i korthet Haparanda (jämfört med medel och Östra Norrbotten) (Kommunfullmäktige) Kvalitet i korthet Haparanda (jämfört med medel och Östra Norrbotten) (Kommunfullmäktige) OMRÅDE / Alue Mått Haparanda Senaste kommentaren 1. DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET / Kunnan saatavuus 1. Hur många

Läs mer

Mått 1. Tillgänglighet 2011. 117:a plats av 133. Hur stor andel av medborgarna som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar?

Mått 1. Tillgänglighet 2011. 117:a plats av 133. Hur stor andel av medborgarna som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar? Mått 1 Hur stor andel av medborgarna som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar? Tillgänglighet Syftet med måttet är att ge kunskap om kommunens tillgänglighet vad avser svarstider

Läs mer

Så här är vi jämfört med andra kommuner

Så här är vi jämfört med andra kommuner Så här är vi jämfört med andra kommuner - Kommunens Kvalitet i Korthet Kommunens Kvalitet i Korthet är ett verktyg för att jämföra kommuner med varandra och beskriver kommu - nernas kvalitet ur ett meborgarperspektiv.

Läs mer

Kallelse Sammanträdesdatum 2014-04-08

Kallelse Sammanträdesdatum 2014-04-08 Kallelse Sammanträdesdatum 2014-04-08 Plats Inlandsrummet Tid Tisdagen den 8 april 2014, kl. 13:00-18:00 Ledamöter Jane Bredin (M) Ordförande Glenn Ljunggren (S) Oppositionsledare Björn Saletti (V) Göran

Läs mer

Medborgarundersökning 2010 Rapport förenklad uppföljning

Medborgarundersökning 2010 Rapport förenklad uppföljning Medborgarundersökning 2010 Rapport förenklad uppföljning Medborgarundersökning 2010, förenklad uppföljning 1 (10) Kommunstyrelsens kontor Ylva Sanfridson Telefon 0155-381 31, 072-733 22 48 Fax 0155-305

Läs mer

SCB:s medborgarundersökning våren 2015. Älvdalens kommun. Rapport

SCB:s medborgarundersökning våren 2015. Älvdalens kommun. Rapport SCB:s medborgarundersökning våren 2015 Älvdalens kommun Rapport SCB:s medborgarundersökning våren 2015 Innehållsförteckning Analysrapport SCB:s medborgarundersökning våren 2015... 1 Resultat Del A Hur

Läs mer

Kommunens kvalitet i korthet - resultat 2011

Kommunens kvalitet i korthet - resultat 2011 2012-05-29 1 (13) Kommunens kvalitet i korthet - resultat 2011 Nedan följer en sammanställning av de mått som ingår i SKL:s Kommunens kvalitet i korthet. Måtten är uppdelade i fem grupper: 1. kommunens

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet 2013 (KKiK)

Kommunens Kvalitet i Korthet 2013 (KKiK) Kommunens Kvalitet i Korthet 2013 (KKiK) Så bra är vi jämfört med andra kommuner totalt sett Gemensamma mått Definition Placering Trend Värde Jämfört med förra året Hur ser medborgarna på sin kommun som

Läs mer

Kallelse Sammanträdesdatum 2014-01-15

Kallelse Sammanträdesdatum 2014-01-15 Dagordning beslut 1 Upprop 2 Val av justerare Utses. justeringsdag: måndagen den 20 januari 2014 3 Kommunchefens rapport Magnus Gyllestad informerar kl. 09:15-09:45 - Månadsrapport - Föregående protokoll

Läs mer

Kallelse Sammanträdesdatum 2013-11-19

Kallelse Sammanträdesdatum 2013-11-19 Kallelse Sammanträdesdatum 2013-11-19 Plats Inlandsrummet Tid Tisdagen den 19 november kl. 13:00-18:00 Ledamöter Jane Bredin (M) Ordförande Glenn Ljunggren (S) Oppositionsledare Björn Saletti (V) Göran

Läs mer

Kallelse Sammanträdesdatum 2013-03-27

Kallelse Sammanträdesdatum 2013-03-27 Kallelse Sammanträdesdatum 2013-03-27 Dagordning Förslag till beslut 1 Upprop Formalia 2 Val av justerare Utses 3 Tillkommande och utgående ärenden Fastställs Information 4 Information från sektor kultur

Läs mer

Ökad nytta av SCB:s medborgarundersökning. Bosse Thydén Cecilia Berglund Statistiska centralbyrån

Ökad nytta av SCB:s medborgarundersökning. Bosse Thydén Cecilia Berglund Statistiska centralbyrån Ökad nytta av SCB:s medborgarundersökning Bosse Thydén Cecilia Berglund Statistiska centralbyrån Disposition Vår ambition är att öka kunskapen om medborgarundersökningen internt i vår organisation. Vi

Läs mer

SCB:s medborgarundersökning 2014

SCB:s medborgarundersökning 2014 SCB:s medborgarundersökning 2014 Trollhättan stads resultat Miljö Trollhättan bäst på renhållning toppar ranking från branschorganisation Det handlar om Sveriges bästa avfallskommun 2013 med avseende på

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet 2014 Vårgårdas resultat i jämförelse

Kommunens Kvalitet i Korthet 2014 Vårgårdas resultat i jämförelse Kommunens Kvalitet i Korthet 2014 Vårgårdas resultat i jämförelse MÅTT MÅTT 1 Hur stor andel av medborgarna som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar? MÅTT 2 Hur stor andel

Läs mer

Kommunens kvalitet i korthet KKIK

Kommunens kvalitet i korthet KKIK Kommunens kvalitet i korthet KKIK Det här är KKIK Kommunens kvalitet i korthet, KKIK, är ett kvalitetsnätverk inom Sveriges kommuner och landsting, SKL. Ca 200 kommuner deltog i mätningen 2012. Strömsund

Läs mer

SCB:s Medborgarundersökning hösten 2012 Hässleholms kommun

SCB:s Medborgarundersökning hösten 2012 Hässleholms kommun SCB:s Medborgarundersökning hösten 2012 Hässleholms kommun Rapport SCB:s Medborgarundersökning hösten 2012 Innehållsförteckning Analysrapport SCB:s Medborgarundersökning hösten 2012... 1 Resultat Del A

Läs mer

Hammarö kommuns Kvalitet i Korthet 2014

Hammarö kommuns Kvalitet i Korthet 2014 Hammarö kommuns Kvalitet i Korthet Siffrorna avser år om inte annat anges. Det år som et gäller anges då inom parentes efter siffran. Tillgänglighet i Hammarö kommun Mått 1. Hur stor andel av medborgarna

Läs mer

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2015-05-06 Sida 1 (19)

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2015-05-06 Sida 1 (19) Sida 1 (19) Plats och tid Mimers hus A403 klockan 10:30-16:20 ande Johan Holmberg (S) Ordförande Anna Vedin (M) Vice ordförande Mona Haugland (S) Jan Tollesson (FP) Knut Nordin (V) 46-60 kl. 10:30-15:55

Läs mer

Medborgarundersökningen

Medborgarundersökningen Medborgarundersökningen Med SCB:s Nöjd-Region-Index Nöjd-Medborgar-Index Nöjd-Inflytande-Index Tabellbilaga Svedala kommun Våren 2010 SCB:s Medborgarundersökning våren 2010 Innehållsförteckning - Bilaga

Läs mer

Strategisk plan 2015-2018

Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan 2015-2018 1 Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan för mandatperioden 2015-2018 Fastställt av: Fullmäktige 2015-06-22 52 Produktion: Kommunledningskontoret Dnr: MK KS 2015/00217 Bilder:

Läs mer

Hur god är kommunens webbinformation till medborgarna? 41 62 64 87 Tyresö 26 Gullspång

Hur god är kommunens webbinformation till medborgarna? 41 62 64 87 Tyresö 26 Gullspång Tillgänglighet & Information Hur många av medborgare som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar? Plac Tanum Medel Bäst Bästa kommun Sämst Sämsta kommun 41 65 77 96 Östersund

Läs mer

Vår kvalitet jämfört med andra kommuner - Kommunens Kvalitet i Korthet

Vår kvalitet jämfört med andra kommuner - Kommunens Kvalitet i Korthet Vår kvalitet jämfört med andra kommuner Kommunens Kvalitet i Korthet Kommunens Kvalitet i Korthet är ett verktyg för att jämföra kommuner med varandra och beskriver kommunernas kvalitet ur ett medborgarperspektiv.

Läs mer

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2009-12-02: del 1 Sida 1 (7)

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2009-12-02: del 1 Sida 1 (7) : del 1 Sida 1 (7) Plats och tid Carlstensrummet och Inlandsrummet klockan 10.00-18.00 Beslutande Anders Holmensköld (M) Ordförande Roger Bogren (M) 1:e vice ordförande Miguel Odhner (S) 2:e vice ordförande

Läs mer

Per-Samuel Nisser (M)

Per-Samuel Nisser (M) Nu är bokslutet för 2014 klart och vi vill berätta för dig vad skattepengarna har använts till. När vi blickar tillbaka på 2014 ser vi ett år där vi har haft stort fokus på politik och demokrati. Det har

Läs mer

STRATEGI FÖR FÖRSKOLA & GRUNDSKOLA. i Robertsfors Kommun

STRATEGI FÖR FÖRSKOLA & GRUNDSKOLA. i Robertsfors Kommun STRATEGI FÖR FÖRSKOLA & GRUNDSKOLA i Robertsfors Kommun ... 8... 9... 9... 10... 11... 11... 11... 12... 12 KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL Attraktiv kommun med hög livskvalitet. KOMMUNFULLMÄKTIGES NYCKELFAKTORER

Läs mer

KVALITETSBERÄTTELSE Personlig assistans

KVALITETSBERÄTTELSE Personlig assistans KVALITETSBERÄTTELSE Personlig assistans Sociala stödresurser Verksamhetsåret 2012 Kvalitetsarbete inom Sociala stödresurser Innehållsförteckning Inledning. 3 Gemensamt kvalitetsarbete.. SCB:s medborgarundersökning

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Handlingsplan Förbättrad service till näringslivet i Bengtsfors kommun

Handlingsplan Förbättrad service till näringslivet i Bengtsfors kommun Kommunledningskontoret Sofia Magnusson, 0531-526003 sofia.magnusson@bengtsfors.se POLICY 2015-06-10 Antagen av Kommunfullmäktige 2015.407.140 KS 162/2015 1(5) Handlingsplan Förbättrad service till näringslivet

Läs mer

Beslutande Bo Frank (M), ordförande. Åsa Karlsson Björkmarker

Beslutande Bo Frank (M), ordförande. Åsa Karlsson Björkmarker Plats A-salen Tid Kl. 10.00 11.00 Beslutande Ledamöter Bo Frank (M), ordförande Åsa Karlsson Björkmarker (S) Per Schöldberg (C) Anna Tenje (M) Nils Fransson (FP) Gunnar Storbjörk (S) Carin Högstedt (V)

Läs mer

Medborgarundersökningen våren 2014. Mora kommun. Rapport

Medborgarundersökningen våren 2014. Mora kommun. Rapport Medborgarundersökningen våren 2014 Mora kommun Rapport SCB:s Medborgarundersökning våren 2014 Innehållsförteckning Analysrapport SCB:s Medborgarundersökning våren 2014... 1 Resultat Del A Hur bedömer medborgarna

Läs mer

Medborgarundersökningen våren 2014. Sunne kommun. Rapport

Medborgarundersökningen våren 2014. Sunne kommun. Rapport Medborgarundersökningen våren 2014 Sunne kommun Rapport SCB:s Medborgarundersökning våren 2014 Innehållsförteckning Analysrapport SCB:s Medborgarundersökning våren 2014... 1 Resultat Del A Hur bedömer

Läs mer

Medborgarundersökningen våren 2014. Lunds kommun. Rapport

Medborgarundersökningen våren 2014. Lunds kommun. Rapport Medborgarundersökningen våren 2014 Lunds kommun Rapport SCB:s Medborgarundersökning våren 2014 Innehållsförteckning Analysrapport SCB:s Medborgarundersökning våren 2014... 1 Resultat Del A Hur bedömer

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

Medborgarundersökningen våren 2014. Tranås kommun. Rapport

Medborgarundersökningen våren 2014. Tranås kommun. Rapport Medborgarundersökningen våren 2014 Tranås kommun Rapport SCB:s Medborgarundersökning våren 2014 Innehållsförteckning Analysrapport SCB:s Medborgarundersökning våren 2014... 1 Resultat Del A Hur bedömer

Läs mer

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2015-05-13 Sida 1 (22)

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2015-05-13 Sida 1 (22) Sida 1 (22) Plats och tid Hörsal 1, Mimers Hus, kl. 09:00-16:00 ande Miguel Odhner (S) Ordförande Maria Kjellberg (MP) 1:e vice ordförande Anders Holmensköld (M) 2:e vice ordförande Linda Åshamre (S) Johan

Läs mer

KOMMUNS KVALITET I K ORTHET. Kompletterande mått. - mått till hjälp för analys. Kompletterande mått 1

KOMMUNS KVALITET I K ORTHET. Kompletterande mått. - mått till hjälp för analys. Kompletterande mått 1 KOMMUNS KVALITET I K ORTHET Kompletterande mått - mått till hjälp för analys 2015 Kompletterande mått 1 1. DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET MÅTT 6 B Väntetid till förskoleplats, ytterfall Syftet med måttet är

Läs mer

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2014-01-29 Sida 1 (14)

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2014-01-29 Sida 1 (14) Sida 1 (14) Plats och tid Bohusrummet, klockan 13:00-16.00 Beslutande Gun-Marie Daun (KD) Ordförande Mona-Britt Gillerstedt (S) Oppositionsledare Tommy Ohlsson (M) Inger Rasmusson (FP) Linda Åshamre (S)

Läs mer

Medborgarundersökningen våren 2014. Ulricehamns kommun. Rapport

Medborgarundersökningen våren 2014. Ulricehamns kommun. Rapport Medborgarundersökningen våren 2014 Ulricehamns kommun Rapport SCB:s Medborgarundersökning våren 2014 Innehållsförteckning Analysrapport SCB:s Medborgarundersökning våren 2014... 1 Resultat Del A Hur bedömer

Läs mer

Medborgarundersökningen våren 2014. Svalövs kommun. Rapport

Medborgarundersökningen våren 2014. Svalövs kommun. Rapport Medborgarundersökningen våren 2014 Svalövs kommun Rapport SCB:s Medborgarundersökning våren 2014 Innehållsförteckning Analysrapport SCB:s Medborgarundersökning våren 2014... 1 Resultat Del A Hur bedömer

Läs mer

Nöjdhet och förtroende

Nöjdhet och förtroende Sid 1(6) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning, 214-1-2 Lina Helgerud, 54-54 1 4 lina.helgerud@karlstad.se Nöjdhet och förtroende Tematisk månadsrapport av indikatorer i strategisk plan Målområde:

Läs mer

Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg

Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg År 2012 2013-02-25 Maria Ottosson Lundström Dnr: 2013-80 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar... 4 Struktur

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet

Kommunens Kvalitet i Korthet Kommunens Kvalitet i Korthet En jämförelse mellan sex kommuner i Kronobergs län 2012 Omslagsbild: www.smalandsbilder.se 2 Innehåll Kommunens Kvalitet i Korthet 4 Fakta om kommunerna i länet 5 Kommunalråden

Läs mer

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2014-08-27 Sida 1 (12)

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2014-08-27 Sida 1 (12) Sida 1 (12) Plats och tid Bohusrummet, stadshuset, klockan 13:00-16:15 Beslutande Gun-Marie Daun (KD) Ordförande Mona-Britt Gillerstedt (S) Tommy Ohlsson (M) Inger Rasmusson (FP) Linda Åshamre (S) Sekreterare

Läs mer

Medborgarundersökningen våren 2014. Danderyds kommun. Rapport

Medborgarundersökningen våren 2014. Danderyds kommun. Rapport Medborgarundersökningen våren 2014 Danderyds kommun Rapport SCB:s Medborgarundersökning våren 2014 Innehållsförteckning Analysrapport SCB:s Medborgarundersökning våren 2014... 1 Resultat Del A Hur bedömer

Läs mer

Kvalitet i korthet. Alvesta - Markaryd - Tingsryd - Uppvidinge - Älmhult. En jämförelse mellan fem kommuner i Kronobergs län

Kvalitet i korthet. Alvesta - Markaryd - Tingsryd - Uppvidinge - Älmhult. En jämförelse mellan fem kommuner i Kronobergs län Kvalitet i korthet Alvesta - Markaryd - Tingsryd - Uppvidinge - Älmhult En jämförelse mellan fem kommuner i Kronobergs län 2009 Kvalitet i korthet Sedan 2007 har ett 70-tal av landets kommuner samverkat

Läs mer

Systematiska kvalitetsarbete 13-14 grundskola

Systematiska kvalitetsarbete 13-14 grundskola Systematiska kvalitetsarbete 13-14 grundskola Innehållsförteckning Uppgifter om grundskolorna 140115.............................. 2 1. Normer och värden...................................... 3 1.1 Nuläge.................................................

Läs mer

Medborgarundersökningen våren 2014. Haninge kommun. Rapport

Medborgarundersökningen våren 2014. Haninge kommun. Rapport Medborgarundersökningen våren 2014 Haninge kommun Rapport SCB:s Medborgarundersökning våren 2014 Innehållsförteckning Analysrapport SCB:s Medborgarundersökning våren 2014... 1 Resultat Del A Hur bedömer

Läs mer

Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24

Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24 Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24 Projekt Medborgardialog 2012 Inledning Det finns ett generellt behov av att öka medborgardialogen i Sverige och så även

Läs mer

Medborgarundersökningen våren 2014. Kristianstad kommun. Rapport

Medborgarundersökningen våren 2014. Kristianstad kommun. Rapport Medborgarundersökningen våren 2014 Kristianstad kommun Rapport SCB:s Medborgarundersökning våren 2014 Innehållsförteckning Analysrapport SCB:s Medborgarundersökning våren 2014... 1 Resultat Del A Hur bedömer

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Peter Sjöstrand 248 7128 211 Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet 1. DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET 2. TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN 3. DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION 4. DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET

Läs mer

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunledningsmål för planeringsperioden 2008-2011 i form av kommunövergripande mål som gäller för all verksamhet

Läs mer

Målområden 2016-2017

Målområden 2016-2017 Målområden 2016-2017 Vision för Lessebo kommun Vi är en kommun med engagerade och stolta invånare och med ett kreativt näringsliv, en kommun och miljö som man vill bo, verka i och besöka. Vårt läge i en

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete BUN 2013-08-27 57 Systematiskt kvalitetsarbete Barn- och utbildningsförvaltningen Systematiskt kvalitetsarbete i Svenljunga kommun Skollagens krav innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt

Läs mer

SCB:s Medborgarundersökning Hösten 2010. Jönköpings kommun. Kommuner som har deltagit i undersökningen

SCB:s Medborgarundersökning Hösten 2010. Jönköpings kommun. Kommuner som har deltagit i undersökningen SCB:s Medborgarundersökning Hösten 2010 Jönköpings kommun Kommuner som har deltagit i undersökningen SCB:s Medborgarundersökning hösten 2010 Jönköpings kommun Innehållsförteckning Analysrapport SCB:s Medborgarundersökning

Läs mer

SCB:s Medborgarundersökning Hösten 2011. Mjölby kommun. Kommuner som har deltagit i undersökningen

SCB:s Medborgarundersökning Hösten 2011. Mjölby kommun. Kommuner som har deltagit i undersökningen SCB:s Medborgarundersökning Hösten 2011 Mjölby kommun Kommuner som har deltagit i undersökningen SCB:s Medborgarundersökning hösten 2011 Innehållsförteckning Analysrapport SCB:s Medborgarundersökning hösten

Läs mer

SCB:s Medborgarundersökning Hösten 2011. Mölndals stad. Kommuner som har deltagit i undersökningen

SCB:s Medborgarundersökning Hösten 2011. Mölndals stad. Kommuner som har deltagit i undersökningen SCB:s Medborgarundersökning Hösten 2011 Mölndals stad Kommuner som har deltagit i undersökningen SCB:s Medborgarundersökning hösten 2011 Innehållsförteckning Analysrapport SCB:s Medborgarundersökning hösten

Läs mer

SCB:s Medborgarundersökning hösten 2013. Motala kommun. Rapport

SCB:s Medborgarundersökning hösten 2013. Motala kommun. Rapport SCB:s Medborgarundersökning hösten 2013 Motala kommun Rapport SCB:s Medborgarundersökning hösten 2013 Innehållsförteckning Analysrapport SCB:s Medborgarundersökning hösten 2013... 1 Resultat Del A Hur

Läs mer

SCB:s Medborgarundersökning hösten 2013. Nacka kommun. Rapport

SCB:s Medborgarundersökning hösten 2013. Nacka kommun. Rapport SCB:s Medborgarundersökning hösten 2013 Nacka kommun Rapport SCB:s Medborgarundersökning hösten 2013 Innehållsförteckning Analysrapport SCB:s Medborgarundersökning hösten 2013... 1 Resultat Del A Hur bedömer

Läs mer

SCB:s Medborgarundersökning hösten 2012 Nacka kommun

SCB:s Medborgarundersökning hösten 2012 Nacka kommun SCB:s Medborgarundersökning hösten 2012 Nacka kommun Rapport SCB:s Medborgarundersökning hösten 2012 Innehållsförteckning Analysrapport SCB:s Medborgarundersökning hösten 2012... 1 Resultat Del A Hur bedömer

Läs mer

Medborgarundersökningen 2013

Medborgarundersökningen 2013 KS14.45 Resultatrapport 2014-04-08 Anders Lindgren Patrik Wendeblad Innehåll 1 Sammanfattning 5 2 Medborgarundersökningen 2013 6 2.1 Modellen "Nöjd-kund-Index"... 6 2.2 Prioriteringsmatrisen... 6 Prioriteringsmatris

Läs mer

SCB:s Medborgarundersökning hösten 2013. Solna stad. Rapport

SCB:s Medborgarundersökning hösten 2013. Solna stad. Rapport SCB:s Medborgarundersökning hösten 2013 Solna stad Rapport SCB:s Medborgarundersökning hösten 2013 Innehållsförteckning Analysrapport SCB:s Medborgarundersökning hösten 2013... 1 Resultat Del A Hur bedömer

Läs mer

10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista.

10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista. Kommunstyrelsen 2011-05-10 95 Plats och tid Hjernet, 2011-05-10 kl 13.00-14.55 Beslutande 10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista.

Läs mer

Kommunens strategiska mål

Kommunens strategiska mål Kommunens strategiska mål Nya mål har tagits fram för perioden 2012 2015. Strukturen är indelad i yttre respektive inre mål: Hållbar utveckling En hållbar utveckling förutsätter aktiva åtgärder för att

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2012 avseende Huddinges brottsförebyggande råd

Verksamhetsberättelse 2012 avseende Huddinges brottsförebyggande råd 2013-02-04 KS-2013/166.173 1 (2) HANDLÄGGARE Lindblom, Linda 0708-790 588 Linda.Lindblom@huddinge.se Kommunstyrelsen Verksamhetsberättelse 2012 avseende s brottsförebyggande råd Förslag till beslut s brottsförebyggande

Läs mer

SCB:s Medborgarundersökning Hösten 2011. Lindesbergs kommun. Kommuner som har deltagit i undersökningen

SCB:s Medborgarundersökning Hösten 2011. Lindesbergs kommun. Kommuner som har deltagit i undersökningen SCB:s Medborgarundersökning Hösten 2011 Lindesbergs kommun Kommuner som har deltagit i undersökningen SCB:s Medborgarundersökning hösten 2011 Innehållsförteckning Analysrapport SCB:s Medborgarundersökning

Läs mer

Projektplan inför handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn.

Projektplan inför handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn. Tjänsteskrivelse 2015-05-20 Handläggare: FHN 2014.0050 Folkhälsonämnden Projektplan inför handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn. Sammanfattning Den 7 januari beslutade kommunstyrelsen att uppdra

Läs mer

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX STRATEGISK PLAN Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX 2016-2019 sidan 1 av 5 Vara vågar! Vision 2030... 2 Övergripande mål... 2 I Vara kommun trivs alla att leva och bo... 2 Framgångsfaktorer...

Läs mer

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 2014-01-07 1 (5) Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 Förskolan Vid skolinspektionens tillsyn 2013 fick förskolan 4 anmärkningar/förelägganden, detta är lika många i antal som vid

Läs mer

SCB:s Medborgarundersökning Hösten 2011. Lysekils kommun. Kommuner som har deltagit i undersökningen

SCB:s Medborgarundersökning Hösten 2011. Lysekils kommun. Kommuner som har deltagit i undersökningen SCB:s Medborgarundersökning Hösten 2011 Lysekils kommun Kommuner som har deltagit i undersökningen SCB:s Medborgarundersökning hösten 2011 Innehållsförteckning Analysrapport SCB:s Medborgarundersökning

Läs mer

SCB:s Medborgarundersökning Hösten 2010. Kristinehamns kommun. Kommuner som har deltagit i undersökningen

SCB:s Medborgarundersökning Hösten 2010. Kristinehamns kommun. Kommuner som har deltagit i undersökningen SCB:s Medborgarundersökning Hösten 2010 Kristinehamns kommun Kommuner som har deltagit i undersökningen SCB:s Medborgarundersökning hösten 2010 Innehållsförteckning Analysrapport SCB:s Medborgarundersökning

Läs mer

SCB:s Medborgarundersökning hösten 2013. Borås stad. Rapport

SCB:s Medborgarundersökning hösten 2013. Borås stad. Rapport SCB:s Medborgarundersökning hösten 2013 Borås stad Rapport SCB:s Medborgarundersökning hösten 2013 Innehållsförteckning Analysrapport SCB:s Medborgarundersökning hösten 2013... 1 Resultat Del A Hur bedömer

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Dnr 43-2014:7575 Alingsås kommun kommunstyrelsen@alingsas.se Beslut för gymnasieskola efter prioriterad tillsyn i Alströmergymnasiet sektor 1 i Alingsås kommun 2 (10) Tillsyn i Alströmergymnasiet sektor

Läs mer

Piteå kommuns policy för kvalitetsarbetet

Piteå kommuns policy för kvalitetsarbetet Piteå kommuns policy för kvalitetsarbetet Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Piteå kommuns policy för kvalitetsarbetet Policy 2012-05-12, 73 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

SCB:s Medborgarundersökning Hösten 2011. Arboga kommun. Kommuner som har deltagit i undersökningen

SCB:s Medborgarundersökning Hösten 2011. Arboga kommun. Kommuner som har deltagit i undersökningen SCB:s Medborgarundersökning Hösten 2011 Arboga kommun Kommuner som har deltagit i undersökningen SCB:s Medborgarundersökning hösten 2011 Innehållsförteckning Analysrapport SCB:s Medborgarundersökning hösten

Läs mer

SCB:s Medborgarundersökning hösten 2013. Jokkmokks kommun. Rapport

SCB:s Medborgarundersökning hösten 2013. Jokkmokks kommun. Rapport SCB:s Medborgarundersökning hösten 2013 Jokkmokks kommun Rapport SCB:s Medborgarundersökning hösten 2013 Innehållsförteckning Analysrapport SCB:s Medborgarundersökning hösten 2013... 1 Resultat Del A Hur

Läs mer

Näringslivsplan för Trosa kommun 2015 2018

Näringslivsplan för Trosa kommun 2015 2018 Näringslivsplan för Trosa kommun 2015 2018 Fastställd av Kommunstyrelsen 2015-05-13, 56, dnr KS 2015/65 Dokumentkategori: Styrdokument Dokumenttyp: Plan/ Handlingsplan Näringslivsarbetet i Trosa kommun

Läs mer