10 Relativitetsteori och partikelfysik

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "10 Relativitetsteori och partikelfysik"

Transkript

1 0 Relatiitetsteori och artikelfysik 00. a) b) c) 00. a) (0,c) 0,0 0,99,005 (0,8c) 0,64 0,36 0,6,667 =, (3,0 0 8 ) 0,0c 0,64c Sar: a),005 b),667 c), b) 3 4 c 3 4 0, c 3 4 c Se lärobokens facit a) Flickan och aan är ed i flyglanets rörelse. De äter de storheter so betecknas ed index noll. Pojken befinner sig utanför flyglanet och följer inte ed i flyglanets rörelse. Han äter de storheter so inte har index noll. b) 0 eter är en sträcka i flyglanet. Denna sträcka betecknas ed index noll. c) 8 sekunder är en tid uätt i flyglanet. Denna tid betecknas ed index noll. Sar: a) flickan och aa äter l o och t o, ojken äter l och t. b) l o c) t o 005. Både sträcka och tid uättes a en obseratör utanför fordonet. Denne ätte sträckan l o = 609 och tiden t = 4,7 s. Sar: a) l o b) t 006. a) Hastigheten kan aldrig öerstiga ljushastigheten c. Katenen äter en hastighet strax under c, ds. alternati C. b)-d) Ljusets hastighet är c = /s för alla obseratörer. Sar: a) C b) - d) c = /s 007. Se lärobokens facit a) Enligt längdkontraktionen är längden l l o (0,0c) 0 c 0 0,0 99 b) Se lärobokens facit. c) 3 4 3,0 08 /s,6 0 8 /s (0,866c) Sar: a) 99 b) 0 0, c 0,0 0,99 0,99 0,995 c c 0,9953,00 8 /s,980 8 /s (0,995c) Sar: a) 0 /s b) 0,886c c) 0,995c Fraenkel, Gottfridsson, Jonasson och Gleerus Utbildning AB Detta aterial ingår so en del i Iuls webb Materialet får skrias ut, koieras och anändas under giltig licenstid 0. Relatiitetsteori och artikelfysik

2 009. a) Längdkontraktionen edför att för astronauten är aståndet endast l l o (0,30c) 4,3 c 4,3 0,30 ljusår 4, ljusår Denna sträcka aerkar han å tiden l 4, to år 3,7 år 0,30c 0,30 b) Låt rydraketens hastighet ara (uttryckt i c). För en betraktare å jorden tar det tiden t för astronauten att koa till stjärnan so befinner sig å aståndet l o = 4,3 ljusår. t l o. För astronauten tar det tiden t o = 0 år. Aståndet till stjärnan är l l o 4,3 c 0 4,3 ( ) 00 t o 4,3 4,3 00 4,3 8,49 4,3 8,49 0,56 0,56 0,395 0,395c c Sar: a) 3,7 år b) 0,395c 00. Viloenergin E,60 3 (3,000 8 ) J,040 4 J 04 TJ, ,6 0 6 kwh kwh Sar: 04 TJ ( kwh) 0. E 40 3 J (3, ) kg,6 03 kg 0,6 ng Sar:,6 0 3 kg (0,6 ng) 0. a) = 000 /s Hastigheten är så låg jäfört ed ljushastigheten att i kan räkna enligt klassisk fysik. E k 000 J 500 kj b) Äen här är hastigheten så låg (ycket indre än % a ljushastigheten) att i kan räkna klässiskt E k (06 ) J 50 J 500 GJ c) Här är hastigheten så hög att i åste räkna relatiistiskt. E k E tot E o ( ) ( ) E k ( (30 8 ) ( ( ) (0,80c) ) 0,64 ) J 9 06 ( ( 0,6 ) J 6 06 J Sar: a) 500 kj b) 500 GJ c) J 0,36 ) J 03. ev =, J =, J a) MeV = 0 6, J =, J b) kg otsarar energin E = = 3,0 0 8 ) J = 9,0 0 6 J MeV =, J ilket otsarar, ,0 0 6 kg, kg b) u =, kg =, (3,0 0 8 ) J = =, ,49 00 J = ev 93,49 MeV,6 09 c) Elektronens assa = 9, 0 3 kg = = 9, 0 3 (3,0 8 ) = 8, 0 4 J = 8, 0 4 ev 0,5 MeV,60 09 Sar: a), J b), kg c) 93,49 MeV d) 0,5 MeV Fraenkel, Gottfridsson, Jonasson och Gleerus Utbildning AB Detta aterial ingår so en del i Iuls webb Materialet får skrias ut, koieras och anändas under giltig licenstid 0. Relatiitetsteori och artikelfysik

3 04. a) Varje sekund strålar solen ut energin E = 3,9 0 6 J. E = E 3,9 06 c (3,0 0 8 ) kg 4,309 kg b) Energin E = 0 7 J Iulsen är ändring a rörelseängden. E c E c kg/s 6,7 08 kg/s c) O allt solljus reflekteras koer ändringen a rörelseängden blir dubbelt så stor. Obserera att i räknar rörelseängd ed tecken. Iulsen = 6,7 0 8 ( 6,7 0 8 ) kg/s = =,3 0 9 kg/s d) Då får jorden iulsen (0,30 6, ,70,3 0 9 ) kg/s = =, 0 9 kg/s e) Iulslagen ger att F t,09 N,0 9 N f) Jorden äger 6,0 0 4 ) kg. Den får då accelerationen a F,09 6,0 0 4 /s,80 6 /s Sar: a) 4,3 0 9 kg b) 6,7 0 8 kg/s c),3 0 9 kg/s d), 0 9 kg/s e), 0 9 N f),8 0 6 /s 05. a) Den totala energin är c E 4 tot c 8,38 0 c c c 8, ,0 3 (3,0 0 8) 0,978 8, , 978 c 0, 978 0, 047 c 0,047 0, c Hastigheten är % a ljushastigheten. b) Rörelseenergin är E k ( ) 80 4 J c ,86 9,0 3 (3,0 0 8 ) Hastigheten är 86 % a ljushastigheten (0,86 3,0 0 8 /s =,6 0 8 /s c) Rörelseängden (7 0 3 ) Fraenkel, Gottfridsson, Jonasson och Gleerus Utbildning AB Detta aterial ingår so en del i Iuls webb Materialet får skrias ut, koieras och anändas under giltig licenstid 0. Relatiitetsteori och artikelfysik

4 (7 0 3 ) (7 0 3 ) ( (7 0 3 ) ) c (7 0 3 ) (7 0 3 ) (7 03 ) (7 0 3 ) (9,0 3 ) (3,0 0 8 ) (7 0 3 ) 0,5 Hastigheten är 5 % a ljushastigheten (0,5 3,0 0 8 /s = /s Sar: a) 0,c = 6, 0 7 /s b) 0,86c =,6 0 8 /s c) 0,5c = 7,5 0 7 /s 07. a) ev =,6 0 9 J 7 TeV = 7 0,6 0 9 J =, 0 6 J Antalet rotoner i strålen är 36 06,0 6 3,304 st b) Varje roton har energin E =, 0 6 J Iulsen är ändring a rörelseängden. E, 0 6 E c kg/s 3, 70 5 kg/s c 308 Efterso antalet rotoner är 3,3 0 4 st blir den totala iulsen 3, ,7 0 5 Ns =, Ns c) En bil ed assan har rörelseängden =. Anta att bilens assa är 500 kg., /s 0,0008 /s 500 d) Bilens rörelseenergi är E k J /s 695 /s 06. Rörelseenergin är E k ( ) Vi sätter = 0,5c och får (3,0 0 8 ) Sar:,4 0 9 J 0,5 (0,5c) 0,75,4 09 J Sar: a) 3,3 0 4 st b), Ns c) ca 0,00 /s d) ca 695 /s 08. Se lärobokens facit. 09. a) En roton består a u-karkar och d-kark. En elektron är en leton. b) En neutron består a u-kark och d-karkar. 79 rotoner består a 79 = 58 u-karkar och 79 d-karkar 8 neutroner består a 8 u-karkar och 8 = 36 d-karkar. Guldatoen har 79 elektroner, ds. 79 elektroner (letoner). Den är alltså ubyggd a (58 + 8) = 76 u-karkar och ( ) = 35 d-karkar och 79 elektroner (letoner). Sar: a) u-karkar, d-kark och elektron b) 76 u-karkar, 35 d-karkar och 79 elektroner 00. En u-kark har laddningen, en d-kark har 3 laddningen 3 och en s-kark har laddningen 3. Sua a dessa är En o -artikel är således elektriskt neutral. Sar: Den är neutral. Fraenkel, Gottfridsson, Jonasson och Gleerus Utbildning AB Detta aterial ingår so en del i Iuls webb Materialet får skrias ut, koieras och anändas under giltig licenstid 0. Relatiitetsteori och artikelfysik

5 0. o -artikeln har assan 93 MeV och o -artikeln har assan 6 MeV. Då o oandlas till o frigörs således energin (93 6) MeV = 77 MeV so är fotonens energi. Sar: 77 MeV Se lärobokens facit. 03. En ositron (och en elektron) har assan = 9, 0 3 kg = 9, 0 3 (3,0 0 8 ) J = = 8, 0 4 8, 0 4 J = ev 0,5 MeV,60 09 När dessa båda öts förintas de och alla tillgänglig assa öergår till energi. (0,5 + 0,5) MeV = MeV Sar: MeV 03. Låt oss anta att an har hg ateria i handen. Denna reresenterar energin E = = 0, (3,0 0 8 ) J = J. Lika ycket antiateria innebär lika ycket energi. O an kunde låta dessa förenas frigörs således ungefär J = 0 6 J Sar: 0 6 J Se lärobokens facit Man tycker att solljuset har hastigheten c = /s Alla so äter ljusets hastighet får detta ärde oasett hur de rör sig. Sar: c = /s 046. a) Gaafaktorn (50 06 ) (3,0 0 8 ) b) (0,6c) Sar: a),04 b),5,04 0,36, a),00,00,00,00 c,00 0,0447 = 0,0447 3,0 0 8 /s =,3 0 7 /s = 3 M/s b) 500 0, ,00 0,00 c 0,00 0, = 0,999998c = 3,0 0 8 /s Sar: a) 3 M/s b) 0,999998c 048. a) Rörelseenergin är E k ( ) 000 (3,0 0 8 ) 000 (3,0 0 8 ) (0,60c) 0,60 000(3,00 8 ) 0,5 J,0 9 J b) Rörelseängden 000 0,60c (0,60c) 000 0,60 (3,0 08 ) 0, ,60c 000 0,60c 0,36 0,8 kg/s, 0 kg/s Sar: a), 0 9 J b), 0 kg/s Fraenkel, Gottfridsson, Jonasson och Gleerus Utbildning AB Detta aterial ingår so en del i Iuls webb Materialet får skrias ut, koieras och anändas under giltig licenstid 0. Relatiitetsteori och artikelfysik

6 049. a) Astronauten so flyger äter t o = år. På denna tid flyger han sträckan l = 0, ljusår = 0,4 ljusår b) En stillastående betraktare äter sträckan till l o, där l l o l 0,4 0,4 lo ljusår (0,0 c) 0,04 c c = 0,4 ljusår Sar: a) t o b) 0,4 ljusår Se lärobokens facit Rörelseenergin är E k ( ) och iloenergin är E o. ( ) 0,75 0,75 0,87 0,87c c Sar: id 87 % a ljushastigheten 054. a) Aståndet till stjärnan är 0 ljusår för oss betraktare i ila. l o = 0 ljusår. b) Astronauten äter sträckan l och tiden t o. Tillingen å jorden äter sträckan l o och tiden t. c) Vi å jorden äter tiden t 0 r 5 r. 0,80 Astronauten äter tiden t o t (0,80c) 5 c 5 0,80 år 5 0,36 år 50, 6 år 5 år d) Han har åkt sträckan l = 0,80 5 ljusår = ljusår. e) För tillingen har det gått (5 + 5) år = 50 år. För astronauten har det gått (5 + 5) år = 30 år. Tillingen är 0 år äldre än sin bror so är astronaut Se lärobokens facit Isen ägde is. Sältentaliteten för is är c s = 334 kj/kg. För att sälta isen åste energin E = c s is tillföras. Med Einsteins forel kan denna energi oräknas i assa. Massan ökar ed gra. c s is 0,00 is 0,00 c c s 0,00(3,0 08 ) kg,7 0 8 kg ton Sar: ton 058. a) Den saanlagda assan är g. Denna assa otsarar energin E = = 0,00 (3,0 0 8 ) J =,8 0 4 J Denna energi ages i for a gaastrålning. Iulsen är lika ed ändringen a rörelseängden. E c,804 kg/s kg/s 600 kns 3,0 08 b) Sar: a) 600 kns b) 300 /s /s 300 /s 059. O hastigheten är så koer sträckan för astronauten att förkortas till l där l = c t, där tiden t anges c i år. Hastigheten l c t t c t Vi får ( c Sar: 0,7c ) 0,7c Sar: a) l o b) Astronauten äter sträckan l och tiden t o. Tillingen å jorden äter sträckan l o och tiden t. c) 5 år d) ljusår e) 0 år Fraenkel, Gottfridsson, Jonasson och Gleerus Utbildning AB Detta aterial ingår so en del i Iuls webb Materialet får skrias ut, koieras och anändas under giltig licenstid 0. Relatiitetsteori och artikelfysik

7 060. Rörelseenergin E k = 7 TeV = 7 0,6 0 9 J = =, 0 6 J E k ( ),0 6 Protonens iloassa är =, kg, (3,0 0 8 ) , (,34 04 ),80 8 0, A detta fragår att rotonernas hastighet c. Tiden för rotonerna för ett ar är t s s 8,9 05 s Ur rotonernas ersekti är tiden kortare. Den är t o t 8, Sar:, 0 8 s s, 0 8 s 06. En u-kark ed laddningen +/3 sänder ut en W + -boson och förandlas till en d-kark ed laddningen /3. En d-kark ed laddningen /3 sänder ut en W -boson och förandlas till en u-kark ed laddningen +/3. Detta sker under inerkan a den saga äxelerkan. Sar: öerst d-kark, nederst u-kark, sag äxelerkan 06. a) En roton har ungefär 800 gånger större assa än en elektron. Den totala energin hos en artikel kan skrias E tot c 4 Efterso rotonen och elektronen har saa rörelseängd, så är den totala energin störst för den artikel so har störst assa, ds. rotonen. b) Rörelseängden Vi kan konstatera att o denna rörelseängd är lika för rotonen och elektronen så åste elektronen so är lättare ha högre hastighet. E tot c 4 Kadrering ger c 4 c 4 c 4 c 4 ) c 4 ) ) c 4 ed hjäl a konjugatregeln ) ) c 4 Efterso E k ) kan i skria E k ) E k ) Efterso kan i skria E k ) ) Detta gäller för både rotonen och elektronen. Efterso täljaren är lika för båda och nänaren är indre för elektronen är E k störst för elektronen. Sar: a) rotonen b) elektronen Fraenkel, Gottfridsson, Jonasson och Gleerus Utbildning AB Detta aterial ingår so en del i Iuls webb Materialet får skrias ut, koieras och anändas under giltig licenstid 0. Relatiitetsteori och artikelfysik

8 063. Massorna slår i u so 6 MeV, 938,3 MeV res. 40 MeV. Rörelseängd () och total energi () ska bearas och i får ekationssysteet 0 () () Detta åste i lösa nueriskt. Vi kan t.ex. lösa ut ur bägge ekationerna. Ekation () ger (o i uttrycker hastigheterna so andel a c) Vi kadrerar och ultilicerar ed nänarna. ( ) ( ) ilket ger ( ) och slutligen Ekation () ger ( ) Oflyttning och och inerterering: Vi kadrerar och löser ut. Insättning a assorna ger 938,3 40 ( ) 938, ,3 6 0,0649 och däred,0057, 0,5833 och,3096 a) Protonens totala energi blir E 943,7 MeV och rörelseenergin blir E ( ) 5,4 MeV k Pionens totala energi blir E 7,3 MeV och rörelseenergin blir Ek ( ) 3,3 MeV b) Hastigheterna ble 0,0649c res. 0,5833c Det finns andra sätt att lösa denna ugift. Exeelis kan an röa sig fra ed assningsräkning: ) gissa ett ärde å (t.ex. 0,) ) räkna ut (,0) 3) anänd () och räkna ut (,3) 4) räkna ut ( 0,467) 5) anänd () och räkna ut nytt (0,077) 6) urea steg 5 och få allt bättre 0, 0,0777 0,37 0,055 0,0668 0,0646 0,0650 0,0649 Man kan rograera sin grafritande iniräknare så här: PRGM/NEW VP PROGRAM: VP :/ ( X ) A :(6 938,3A)/40 B :- ( /B ) C :-40BC/(938,3A) X Mata in 0, X och starta rograet ed PRGM/EXEC (so sarar 0,077677) Tryck sen bara ENTER o och o igen. Till slut stabiliserar sig (i inne X) och då har i i inne A, i inne B och i inne C. Nuerisk lösning å grafritare ger Fraenkel, Gottfridsson, Jonasson och Gleerus Utbildning AB Detta aterial ingår so en del i Iuls webb Materialet får skrias ut, koieras och anändas under giltig licenstid 0. Relatiitetsteori och artikelfysik

Massa, rörelsemängd och energi inom relativitetsteorin

Massa, rörelsemängd och energi inom relativitetsteorin Massa, rörelseäng oh energi ino relatiitetsteorin Vi et iag att inget föreål e en iloassa större än noll (t.ex. elektroner, protoner oh ryfarkoster) någonsin kan röra sig snabbare än ljuset. Partiklar

Läs mer

1. För en partikel som utför en harmonisk svängningsrörelse gäller att dess. acceleration a beror av dess läge x enligt diagrammet nedan.

1. För en partikel som utför en harmonisk svängningsrörelse gäller att dess. acceleration a beror av dess läge x enligt diagrammet nedan. 1 Uniersitetet i Linköping Institutionen för Fysik och Mätteknik Arno Platau Lösningsförslag Tentaen för "BFL 110, Tekniskt Basår, Fysik el 3" Tisagen en 27 Maj 2003, kl. 8:00-12:00 1. För en partikel

Läs mer

Tentamen i mekanik TFYA kl. 8-13

Tentamen i mekanik TFYA kl. 8-13 TEKNISK HÖGSKOLN I LINKÖPING Institutionen för Fysik, Kei och Biologi Galia Pozina Tentaen i ekanik TFY6 4-- kl. 8- Tillåtna Hjälpedel: Physics Handbook eller Tefya utan egna anteckningar, aprograerad

Läs mer

Addition av hastigheter

Addition av hastigheter ddition a hastigheter Vi har nu konstaterat att Einsteins postulat leder till en att i inte alltid kan följa år intuition när det gäller hur obseratörer uppfattar rum-tiden. Det är därför inte förånande

Läs mer

Lektion 3 Kärnan Bindningsenergi och massdefekt

Lektion 3 Kärnan Bindningsenergi och massdefekt Lektio 3 Kära Bidigseergi och assdefekt Några begre och beteckigar Nuklid Nukleo Isotoer Isobarer Masstal A Atouer Z E ato ed ett bestät atal rotoer och eutroer. Beteckas ofta A ed skrivsättet Z Xx där

Läs mer

4.2 Sant: Utfört arbete är lika stort som den energi som omvandlas p.g.a. arbetet. Svar: Sant

4.2 Sant: Utfört arbete är lika stort som den energi som omvandlas p.g.a. arbetet. Svar: Sant LÖSNINGSFÖRSLAG Fysik: Fysik och Kapiel 4 4 nergi nergiprincipen 4. nergin bearas. Allså är före efer,9,, ilke ger,9,,j, 6 J Sar:,6 J 3 3 Arbee, effek och erkningsgrad 4. San: Uför arbee är lika sor so

Läs mer

Lösningsförslag. Universitetet i Linköping Institutionen för Fysik och Mätteknik Arno Platau. Tentamen för "BFL 110, Tekniskt Basår, Fysik del 3"

Lösningsförslag. Universitetet i Linköping Institutionen för Fysik och Mätteknik Arno Platau. Tentamen för BFL 110, Tekniskt Basår, Fysik del 3 1 Uniersitetet i Linköping Institutionen för Fysik oh Mätteknik Arno Platau Lösningsförslag entamen för "BFL 110, ekniskt Basår, Fysik del 3" Onsdagen den 6 Maj 004, kl. 8:00-1:00 1.. I ett hamninlopp,

Läs mer

Tentamen i mekanik TFYA kl

Tentamen i mekanik TFYA kl TEKNISKA HÖGSKOLAN I LINKÖPING Institutionen ör Fysik, Kemi och Biologi Galia Pozina Tentamen i mekanik TFYA16 014-04- kl. 14-19 Tillåtna Hjälpmedel: Physics Handbook eller Teyma utan egna anteckningar,

Läs mer

BFL122/BFL111 Fysik för Tekniskt/ Naturvetenskapligt Basår/ Bastermin Föreläsning 10 Relativitetsteori den 26 april 2012.

BFL122/BFL111 Fysik för Tekniskt/ Naturvetenskapligt Basår/ Bastermin Föreläsning 10 Relativitetsteori den 26 april 2012. Föreläsning 10 Relativa mätningar Allting är relativt är ett välbekant begrepp. I synnerhet gäller detta när vi gör mätningar av olika slag. Många mätningar består ju i att man jämför med någonting. Temperatur

Läs mer

Denna vattenmängd passerar också de 18 hålen med hastigheten v

Denna vattenmängd passerar också de 18 hålen med hastigheten v FYSIKTÄVLINGEN KVLIFICERINGS- OCH LGTÄVLING 3 februari 000 LÖSNINGSFÖRSLG SVENSK FYSIKERSMFUNDET 1. a) Den vattenängd so passerar slangen per sekund åste också passera något av de 18 hålen. Den vattenängd

Läs mer

Mer om E = mc 2. Version 0.4

Mer om E = mc 2. Version 0.4 1 (6) Mer om E = mc Version 0.4 Varifrån kommer formeln? För en partikel med massan m som rör sig med farten v har vi lärt oss att rörelseenergin är E k = mv. Denna formel är dock inte korrekt, även om

Läs mer

Preliminärt lösningsförslag till Tentamen i Modern Fysik,

Preliminärt lösningsförslag till Tentamen i Modern Fysik, Preliminärt lösningsförslag till Tentamen i Modern Fysik, SH1009, 008 05 19, kl 14:00 19:00 Tentamen har 8 problem som vardera ger 5 poäng. Poäng från inlämningsuppgifter tillkommer. För godkänt krävs

Läs mer

T1. Behållare med varmt vatten placerat i ett rum. = m T T

T1. Behållare med varmt vatten placerat i ett rum. = m T T Behållare med armt atten placerat i ett rum Giet: m 45 kg,, 95 C ; placeras i ett tätslutande, älisolerat rum med stela äggar, olym rum 90 m,, C ; ärmeutbyte ger till slut termisk jämikt; P 0 kpa Behållarens

Läs mer

Tentamen. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 120 / BFL 111

Tentamen. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 120 / BFL 111 Linköpings Universitet Institutionen för Fysik, Kemi, och Biologi Avdelningen för Tillämpad Fysik Mike Andersson Lösningsförslag Tentamen Tisdagen den 27:e maj 2008, kl 08:00 12:00 Fysik del B2 för tekniskt

Läs mer

Fysik del B2 för tekniskt basår / teknisk bastermin BFL 120/ BFL 111

Fysik del B2 för tekniskt basår / teknisk bastermin BFL 120/ BFL 111 Linköpings Universitet Institutionen för Fysik, Kemi och Biologi Avdelningen för Tillämpad Fysik Mike Andersson Lösningsförslag Tentamen Lördagen den 9:e juni 2007, kl. 08:00 12:00 Fysik del B2 för tekniskt

Läs mer

Christian Hansen CERN BE-ABP

Christian Hansen CERN BE-ABP Christian Hansen CERN BE-ABP LHC - Vart, Varför och Hur? Acceleration och Gruppering Böjning Fokusering Kollision LHC - Vart, Varför och Hur? Acceleration och Gruppering Böjning Fokusering Kollision 1952

Läs mer

12 Elektromagnetisk strålning

12 Elektromagnetisk strålning LÖSNINGSFÖRSLAG Fysik: Fysik oc Kapitel lektromagnetisk strålning Värmestrålning. ffekt anger energi omvandlad per tidsenet, t.ex. den energi ett föremål emitterar per sekund. P t ffekt kan uttryckas i

Läs mer

1 Hur förklarar du att det blev ett interferensmönster i interferensexperimentet med elektroner?

1 Hur förklarar du att det blev ett interferensmönster i interferensexperimentet med elektroner? Session: okt28 Class Points Avg: 65.38 out of 100.00 (65.38%) 1 Hur förklarar du att det blev ett interferensmönster i interferensexperimentet med elektroner? A 0% Vi måste ha haft "koincidens", dvs. flera

Läs mer

9 Elektricitet LÖSNINGSFÖRSLAG. 9. Elektricitet. 4r 2, dvs. endast en fjärdedel av den tidigare kraften. 2, F k Q 1 Q 2 r 2

9 Elektricitet LÖSNINGSFÖRSLAG. 9. Elektricitet. 4r 2, dvs. endast en fjärdedel av den tidigare kraften. 2, F k Q 1 Q 2 r 2 LÖSNNGSFÖSLAG 9 Elektricitet 90. Se lärobokens facit. 90. Elektronens laddning är, 0 9 C. För att neutralisera den positiva laddningen på klotet måste man,5 0 9 därför tillföra, 0 9,6 0 0 st elektroner.

Läs mer

Föreläsning 09 Kärnfysiken: del 1

Föreläsning 09 Kärnfysiken: del 1 Föreläsning 09 Kärnfysiken: del 1 Storleken och strukturen av kärnan Bindningsenergi Den starka kärnkraften Strukturen av en kärna Kärnan upptäcktes av Rutherford, Geiger och Marsden år 1909 (föreläsning

Läs mer

Einstein's svårbegripliga teori. Einstein's första relativitetsteori, den Speciella, förklaras så att ALLA kan förstå den

Einstein's svårbegripliga teori. Einstein's första relativitetsteori, den Speciella, förklaras så att ALLA kan förstå den Einstein's svårbegripliga teori Einstein's första relativitetsteori, den Speciella, förklaras så att ALLA kan förstå den Speciella relativitetsteorin, Allmänt Einsten presenterade teorin 1905 Teorin gäller

Läs mer

Upp gifter. är elektronbanans omkrets lika med en hel de Broglie-våglängd. a. Beräkna våglängden. b. Vilken energi motsvarar våglängden?

Upp gifter. är elektronbanans omkrets lika med en hel de Broglie-våglängd. a. Beräkna våglängden. b. Vilken energi motsvarar våglängden? Upp gifter 1. Räkna om till elektronvolt. a. 3,65 10 J 1 J. Räkna om till joule. a.,8 ev 4,5 ev 3. Vilket är den längsta ljusvåglängd som kan slå loss elektroner från en a. natriumyta? kiselyta? 4. Kan

Läs mer

LEDNINGAR TILL PROBLEM I KAPITEL 13. Systemets masscentrum G ligger hela tiden vid axeln. Kraftekvationen för hela systemet:

LEDNINGAR TILL PROBLEM I KAPITEL 13. Systemets masscentrum G ligger hela tiden vid axeln. Kraftekvationen för hela systemet: LEDNINAR TILL PROBLEM I KAPITEL 3 LP 3. Systeets asscentru ligger hela tiden id aeln. Krafteationen för hela systeet: F = a P = M+ LP 3. Anänd definitionen a inetis energi. Varje ula har en cirelrörelse.

Läs mer

Upp gifter. 1. Vilken hastighet måste en boll minst ha för att kunna nå 14,5 m upp i luften?

Upp gifter. 1. Vilken hastighet måste en boll minst ha för att kunna nå 14,5 m upp i luften? 1. Vilken hastighet måste en boll minst ha för att kunna nå 14,5 m upp i luften? 2. En bil som väger 143 kg har hastigheten 9 km/h. Vilken rörelseenergi har bilen? 3. Det högsta vattenfallet i världen

Läs mer

Lösningar till övningar Arbete och Energi

Lösningar till övningar Arbete och Energi Lösningar till övningar Arbete och Energi G1. Lägesenergin E p = mgh = 1. 9,8. 1,3 J = 153 J Svar: 150 J G10. Arbetet F s = ändringen i rörelseenergi E k Vi får E k = 15,4 J = 36 J Svar: 36 J G6. Vi kan

Läs mer

Svar och anvisningar

Svar och anvisningar 15030 BFL10 1 Tenta 15030 Fysik : BFL10 Svar och anvisningar Uppgift 1 a) Enligt superpositionsprincipen ska vi addera elongationerna: y/cm 1 1 x/cm b) Reflektionslagen säger att reflektionsvinkeln är

Läs mer

45 o. Mekanik mk, SG1102, Lösningar till problemtentamen, KTH Mekanik

45 o. Mekanik mk, SG1102, Lösningar till problemtentamen, KTH Mekanik KTH Meani 2013 05 23 Meani, SG1102, Lösningar till probletentaen, 2013 05 23 Uppgift 1: Längre slag i golf påeras raftigt a luften. För ortare chippar är däreot luftotståndet försubart. En golfspelare

Läs mer

Hur mycket betyder Higgspartikeln? MASSOR!

Hur mycket betyder Higgspartikeln? MASSOR! Hur mycket betyder Higgspartikeln? MASSOR! 1 Introduktion = Ni kanske har hört nyheten i somras att mina kollegor i CERN hade hittat Higgspartikeln. (Försnacket till nobellpriset) = Vad är Higgspartikeln

Läs mer

LEDNINGAR TILL PROBLEM I KAPITEL 1. Systemets masscentrum G ligger hela tiden vid axeln. Kraftekvationen för hela systemet: F = ma

LEDNINGAR TILL PROBLEM I KAPITEL 1. Systemets masscentrum G ligger hela tiden vid axeln. Kraftekvationen för hela systemet: F = ma LEDNINAR TILL PROBLEM I KAPITEL Obs! Till en fullstänig lösning kräs en figur! LP. Systeets asscentru ligger hela tien i axeln. Kraftekationen för hela systeet: F = a P = M+ x LP. Anän efinitionen a kinetisk

Läs mer

Lösningar Kap 7 Elektrisk energi, spänning och ström. Andreas Josefsson. Tullängsskolan Örebro

Lösningar Kap 7 Elektrisk energi, spänning och ström. Andreas Josefsson. Tullängsskolan Örebro Lösningar Kap 7 Elektrisk energi, spänning och ström Andreas Josefsson Tullängsskolan Örebro Lösningar Fysik 1 Heureka: kap 7 7.1) Om kulan kan "falla" från A till B minskar dess potentiella elektriska

Läs mer

TENTAMEN. Linje: Tekniskt-Naturvetenskapligt basår Kurs: Fysik A Hjälpmedel: Miniräknare, formelsamling. Umeå Universitet. Lärare: Joakim Lundin

TENTAMEN. Linje: Tekniskt-Naturvetenskapligt basår Kurs: Fysik A Hjälpmedel: Miniräknare, formelsamling. Umeå Universitet. Lärare: Joakim Lundin Umeå Universitet TENTAMEN Linje: Tekniskt-Naturvetenskapligt basår Kurs: Fysik A Hjälpmedel: Miniräknare, formelsamling Lärare: Joakim Lundin Datum: 09-10-28 Tid: 09.00-15.00 Kod:... Grupp:... Betyg Poäng:...

Läs mer

Lösningar till Kaströrelse magnetism Växelström. Kaströrelse. sin. G1.v y = 4,6 sin 21 o g t ger. v y = (4,6 sin 21 o 9,82 2,3) m/s = 20,9 m/s

Lösningar till Kaströrelse magnetism Växelström. Kaströrelse. sin. G1.v y = 4,6 sin 21 o g t ger. v y = (4,6 sin 21 o 9,82 2,3) m/s = 20,9 m/s Lösningar till Kaströrelse magnetism Växelström Kaströrelse G1. y 4,6 sin 1 g t ger y (4,6 sin 1 9,8,3) m/s 0,9 m/s Sar: 1 m/s G. För hastigheterna id kaströrelse gäller x csα y sin α g t Om y 8,5 sin

Läs mer

Tentamen Relativitetsteori , 27/7 2019

Tentamen Relativitetsteori , 27/7 2019 KOD: Tentamen Relativitetsteori 9.00 14.00, 27/7 2019 Hjälpmedel: Miniräknare, linjal och bifogad formelsamling. Observera: Samtliga svar ska lämnas på dessa frågepapper. Det framgår ur respektive uppgift

Läs mer

LHC Vad händer? Christophe Clément. Elementarpartikelfysik Stockholms universitet. Fysikdagarna i Karlstad, 2010-10-09

LHC Vad händer? Christophe Clément. Elementarpartikelfysik Stockholms universitet. Fysikdagarna i Karlstad, 2010-10-09 LHC Vad händer? Christophe Clément Elementarpartikelfysik Stockholms universitet Fysikdagarna i Karlstad, 2010-10-09 Periodiska systemet 1869 Standardmodellen 1995 Kvarkar Minsta beståndsdelar 1932 Leptoner

Läs mer

SG1140, Mekanik del II, för P2 och CL3MAFY

SG1140, Mekanik del II, för P2 och CL3MAFY Tentaen 101218 Lcka till! Tillåtna hjälpedel är penna och suddgui. Rita tdliga figurer, skriv grundekvationer och glö inte att sätta ut vektorstreck. Definiera införda beteckningar och otivera uppställda

Läs mer

WALLENBERGS FYSIKPRIS

WALLENBERGS FYSIKPRIS WALLENBERGS FYSIKPRIS KVALIFICERINGSTÄVLING 6 januari 017 SVENSKA FYSIKERSAMFUNDET LÖSNINGSFÖRSLAG KVALTÄVLINGEN 017 1. Enligt diagrammet är accelerationen 9,8 m/s när hissen står still eller rör sig med

Läs mer

7,5 högskolepoäng. Provmoment: tentamen Ladokkod: TT081A Tentamen ges för: Högskoleingenjörer årskurs 1. Tentamensdatum: 2015-06-04 Tid: 9.00-13.

7,5 högskolepoäng. Provmoment: tentamen Ladokkod: TT081A Tentamen ges för: Högskoleingenjörer årskurs 1. Tentamensdatum: 2015-06-04 Tid: 9.00-13. Mekanik romoment: tentamen Ladokkod: TT81A Tentamen ges för: Högskoleingenjörer årskurs 1 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 15-6-4 Tid: 9.-13. Hjälpmedel: Hjälpmedel id tentamen är hysics Handbook (Studentlitteratur),

Läs mer

Lösningar Heureka 2 Kapitel 14 Atomen

Lösningar Heureka 2 Kapitel 14 Atomen Lösningar Heureka Kapitel 14 Atomen Andreas Josefsson Tullängsskolan Örebro Lo sningar Fysik Heureka Kapitel 14 14.1) a) Kulorna från A kan ramla på B, C, D, eller G (4 möjligheter). Från B kan de ramla

Läs mer

Einsteins relativitetsteori, enkelt förklarad. Einsteins första relativitetsteori, den Speciella, förklaras enkelt så att ALLA kan förstå den

Einsteins relativitetsteori, enkelt förklarad. Einsteins första relativitetsteori, den Speciella, förklaras enkelt så att ALLA kan förstå den Einsteins relativitetsteori, enkelt förklarad Einsteins första relativitetsteori, den Speciella, förklaras enkelt så att ALLA kan förstå den Speciella relativitetsteorin, Allmänt Einstein presenterade

Läs mer

Tentamen: Atom och Kärnfysik (1FY801)

Tentamen: Atom och Kärnfysik (1FY801) Tentamen: Atom och Kärnfysik (1FY801) Torsdag 1 november 2012, 8.00-13.00 Kursansvarig: Magnus Paulsson (magnus.paulsson@lnu.se, 0706-942987) Kom ihåg: Ny sida för varje problem. Skriv ditt namn och födelsedatum

Läs mer

Theory Swedish (Sweden)

Theory Swedish (Sweden) Q3-1 Large Hadron Collider (10 poäng) Läs anvisningarna i det separata kuvertet innan du börjar. I denna uppgift kommer fysiken i partikelacceleratorn LHC (Large Hadron Collider) vid CERN att diskuteras.

Läs mer

Tentamen i Fysik våglära, optik och atomfysik (FAF220),

Tentamen i Fysik våglära, optik och atomfysik (FAF220), KURSLABORATORIET I FYSIK, LTH Tentamen i Fysik våglära, optik och atomfysik (FAF0), 0503 TID: 0503, KL. 3 HJÄLPMEDEL: UTDELAT FORMELBLAD, GODKÄND RÄKNARE. OBS. INGA LÖSBLAD! LÖSNINGAR: BÖRJA VARJE NY UPPGIFT

Läs mer

Materiens Struktur. Lösningar

Materiens Struktur. Lösningar Materiens Struktur Räkneövning 3 Lösningar 1. Studera och begrunda den teoretiska förklaringen till supralednigen så, att du kan föra en diskussion om denna på övningen. Skriv även ner huvudpunkterna som

Läs mer

WALLENBERGS FYSIKPRIS

WALLENBERGS FYSIKPRIS WALLENBERGS FYSIKPRIS KVALIFICERINGSTÄVLING 8 januari 016 SVENSKA FYSIKERSAMFUNDET LÖSNINGSFÖRSLAG KVALTÄVLINGEN 016 1. a) Den stora och lilla bollen faller båda,0 m. Energiprincipen ger hastigheten då

Läs mer

Tentamen i mekanik TFYA16

Tentamen i mekanik TFYA16 TEKNSKA HÖGSKOLAN LNKÖPNG nsttutonen ör Fysk, Kem och Bolog Gala Pozna Tentamen mekank TFYA6 Tllåtna Hjälpmedel: Physcs Handbook utan egna antecknngar, aprogrammerad räknedosa enlgt F:s regler. Formelsamlngen

Läs mer

5 Energi och rörelsemängd

5 Energi och rörelsemängd 5 Energi och rörelsemängd 501. a) Arbete är kraft gånger sträcka. Kraften mäts i sträckans riktning. W = F s s b) Energiändring är lika med utfört arbete. E = W c) Lägesenergi E p = mgh Svar: a) W = F

Läs mer

= + = ,82 = 3,05 s

= + = ,82 = 3,05 s Lina Rogström linro@ifm.liu.se Lösningar till Exempeltentamen HT2014, Fysik 1 för Basåret, BFL101 Del A A1. (2p) En boll kastas rakt uppåt och har hastigheten = 30 m/s då den lämnar handen. Hur högt når

Läs mer

KONTROLLSKRIVNING. Fysikintroduktion för basterminen. Datum: Tid: Hjälpmedel:

KONTROLLSKRIVNING. Fysikintroduktion för basterminen. Datum: Tid: Hjälpmedel: KONTROLLSKRIVNING Kurs: Moment: Program: Rättande lärare: Examinator: Datum: Tid: Hjälmedel: Omfattning och betygsgränser: ysikintroduktion för basterminen KS Teknisk bastermin Staffan Linnæus Staffan

Läs mer

Uppgifter på värme och elektricitet Fysik 1-15, höst -09

Uppgifter på värme och elektricitet Fysik 1-15, höst -09 Uppgifter på äre o eektriitet Fyik 1-15, öt -09 1. n auiniukopp ar aan 10 g o teperaturen. I koppen ä 150 art atten ed teperaturen 85. Vad koer attnet teperatur att i id jäikt ed koppen? Borte från oginingen

Läs mer

Atomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen.

Atomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen. Atomfysik ht 2015 Atomens historia Atom = grekiskans a tomos som betyder odelbar Filosofen Demokritos, atomer. Stort motstånd, främst från Aristoteles Trodde på läran om de fyra elementen Alla ämnen bildas

Läs mer

Hur påverkar rymden och tiden varandra vid relativ rörelse?

Hur påverkar rymden och tiden varandra vid relativ rörelse? Hur påerkar rymden oh tiden arandra id relati rörelse? Einsteins tolkningar ar nya för sin tid, men de grundade sig delis på tidigare fysikers tankar. Galileo Galilei (564 64) framlade okså på sin tid

Läs mer

ANSÖKAN/ANMÄLAN ENSKILT AVLOPP Enligt 9 kap 7 MB o 13,14 FMH

ANSÖKAN/ANMÄLAN ENSKILT AVLOPP Enligt 9 kap 7 MB o 13,14 FMH Reviderad 20130528 Sida 1 av 5 Sahällsutvecklingsförvaltningen Miljöenheten ANSÖKAN/ANMÄLAN ENSKILT AVLOPP Enligt 9 kap 7 MB o 13,14 FMH Läs noga igeno bifogad inforation! Var noggrann när ni fyller i

Läs mer

Innehåll. Fysik Relativitetsteori. fy8_modernfysik.notebook. December 19, Relativitetsteorin Ljusets dualism Materiens struktur Kärnfysik

Innehåll. Fysik Relativitetsteori. fy8_modernfysik.notebook. December 19, Relativitetsteorin Ljusets dualism Materiens struktur Kärnfysik Fysik 8 Modern fysik Innehåll Relativitetsteorin Ljusets dualism Materiens struktur Kärnfysik 1. Relativitetsteori Speciella relativitetsteorin Allmänna relativitetsteorin Two Postulates Special Relativity

Läs mer

LABORATION 5 Aberrationer

LABORATION 5 Aberrationer LABORATION 5 Aberrationer Personnuer Nan Laborationen godkänd Datu Assistent Kungliga Tekniska högskolan BIOX 1 (5) LABORATION 5: ABERRATIONER Att läsa i kursboken: sid. 233-248, 257-261, 470-472, 480-485,

Läs mer

Vågfysik. Vilka typer av vågor finns det? Fortskridande vågor. Mekaniska vågor Elektromagnetiska vågor Materievågor

Vågfysik. Vilka typer av vågor finns det? Fortskridande vågor. Mekaniska vågor Elektromagnetiska vågor Materievågor Vågysik Fortskridande ågor Knight, Kap. 0 Vilka typer a ågor inns det? Mekaniska ågor Elektromagnetiska ågor Materieågor 1 Vad är en åg? En ortskridande åg är en lokal störning som utbreder sig på ett

Läs mer

Medicinsk Neutron Vetenskap. yi1 liao2 zhong1 zi3 ke1 xue2

Medicinsk Neutron Vetenskap. yi1 liao2 zhong1 zi3 ke1 xue2 Medicinsk Neutron Vetenskap 医疗中子科学 yi1 liao2 zhong1 zi3 ke1 xue2 Introduction Sames 14 MeV neutrongenerator Radiofysik i Lund på 1970 talet För 40 år sen Om

Läs mer

Tentamen i mekanik TFYA16

Tentamen i mekanik TFYA16 TEKNISKA HÖGSKOLAN I LINKÖPING Intitutionen för Fyik, Kei och Biologi Galia Pozina Tentaen i ekanik TFYA6 Tillåtna Hjälpedel: Phyic Handbook eller Tefya utan egna anteckningar, aprograerad räknedoa enligt

Läs mer

WALLENBERGS FYSIKPRIS

WALLENBERGS FYSIKPRIS WALLENBERGS FYSIKPRIS KVALIFICERINGSTÄVLING 23 januari 2014 SVENSKA FYSIKERSAMFUNDET LÖSNINGSFÖRSLAG 1. (a) När bilens fart är 50 km/h är rörelseenergin W k ( ) 2 1,5 10 3 50 3,6 2 J 145 10 3 J. Om verkningsgraden

Läs mer

Relativitetsteorins grunder, våren 2016 Räkneövning 3 Lösningar

Relativitetsteorins grunder, våren 2016 Räkneövning 3 Lösningar Relativitetsteorins grunder, våren 2016 Räkneövning 3 Lösningar 1. Den ryska fysikern P.A. Čerenkov upptäckte att om en partikel rör sig snabbare än ljuset i ett medium, ger den ifrån sig ljus. Denna effekt

Läs mer

1 Den Speciella Relativitetsteorin

1 Den Speciella Relativitetsteorin 1 Den Speciella Relativitetsteorin Den speciella relativitetsteorin är en fysikalisk teori om lades fram av Albert Einstein år 1905. Denna teori beskriver framför allt hur utfallen (dvs resultaten) från

Läs mer

att båda rör sig ett varv runt masscentrum på samma tid. Planet

att båda rör sig ett varv runt masscentrum på samma tid. Planet Tema: Exoplaneter (Del III, banhastighet och massa) Det vi hittills tittat på är hur man beräknar radien och avståndet till stjärnan för en exoplanet. Omloppstiden kunde vi exempelvis få fram genom att

Läs mer

BFL102/TEN1: Fysik 2 för basår (8 hp) Tentamen Fysik mars :00 12:00. Tentamen består av 6 uppgifter som vardera kan ge upp till 4 poäng.

BFL102/TEN1: Fysik 2 för basår (8 hp) Tentamen Fysik mars :00 12:00. Tentamen består av 6 uppgifter som vardera kan ge upp till 4 poäng. Institutionen för fysik, kemi och biologi (IFM) Marcus Ekholm BFL12/TEN1: Fysik 2 för basår (8 hp) Tentamen Fysik 2 22 mars 216 8: 12: Tentamen består av 6 uppgifter som vardera kan ge upp till 4 poäng.

Läs mer

Lösningsförslag. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 120 / BFL 111

Lösningsförslag. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 120 / BFL 111 Linköpings Universitet Institutionen för Fysik, Kemi, och Biologi Avdelningen för Tillämpad Fysik Mike Andersson Lösningsförslag Fredagen den 29:e maj 2009, kl 08:00 12:00 Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt

Läs mer

Tentamen i mekanik TFYA16

Tentamen i mekanik TFYA16 TEKNISKA HÖGSKOLAN I LINKÖPING Institutionen ör Fysik, Kei och Biologi Galia Pozina Tentaen i ekanik TFYA16 Tillåtna Hjälpedel: Physics Handbook utan egna anteckningar, aprograerad räknedosa enligt IFM:s

Läs mer

Tentamen: Atom och Kärnfysik (1FY801) Lördag 15 december 2012,

Tentamen: Atom och Kärnfysik (1FY801) Lördag 15 december 2012, Tentamen: Atom och Kärnfysik (1FY801) Lördag 15 december 2012, 9.00-14.00 Kursansvarig: Magnus Paulsson (magnus.paulsson@lnu.se, 0706-942987) Kom ihåg: Ny sida för varje problem. Skriv ditt namn och födelsedatum

Läs mer

TATM79: Föreläsning 5 Trigonometri

TATM79: Föreläsning 5 Trigonometri TATM79: Föreläsning 5 Trigonometri Johan Thim augusti 016 1 Enhetscirkeln Definition. Enhetscirkeln är cirkeln med centrum i origo och radie ett. En punkt P = (a, b på enhetscirkeln uppfyller alltså a

Läs mer

Tentamensskrivning i Mekanik, Del 2 Dynamik för M, Lösningsförslag

Tentamensskrivning i Mekanik, Del 2 Dynamik för M, Lösningsförslag Tentaensskrining i Mekanik Del Dynaik för M 7 ösningsförslag. a) tötnoralen n i. Rörelseängdens earande i stötnoralled ( ): + + + () 0 där etecknar kulornas hastighetskoponenter efter stöt. tudstalet:

Läs mer

BFL 111/ BFL 120 Fysik del B2 för Tekniskt Basår/ Bastermin

BFL 111/ BFL 120 Fysik del B2 för Tekniskt Basår/ Bastermin Linköpings Universitet Institutionen för Fysik, Kemi och Biologi Avdelningen för Tillämpad Fysik Mike Andersson Lösningsförslag till Repetitionsuppgifter BFL 111/ BFL 120 Fysik del B2 för Tekniskt Basår/

Läs mer

Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR. n. Om O betecknar origo och T masscentrum då gäller ===========================================================

Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR. n. Om O betecknar origo och T masscentrum då gäller =========================================================== rin Halilovic: EXTR ÖVNINGR Masscentru MSSCENTRUM Låt P P P n vara punkter ed otsvarande assor n O O betecknar origo och T asscentru då gäller OT OP OP n * där n närkning: Uttrcket OP OP n kallas viktade

Läs mer

Ö D W & Ö Sida 1 (5) OBS! Figuren är bara principiell och beskriver inte alla rördetaljerna.

Ö D W & Ö Sida 1 (5) OBS! Figuren är bara principiell och beskriver inte alla rördetaljerna. Ö4.19 Ö4.19 - Sida 1 (5) L h 1 efinitioner och gina ärden: Fluid Ättiksyra T 18 ºC h 4m OBS! Figuren är bara principiell och beskrier inte alla rördetaljerna. p 1 p p atm L 30 m 50 mm 0,050 m ε 0,001 mm

Läs mer

Säkerhetsavstånd i bilköer Rätt hastighet (och rätt förare) räddar liv!

Säkerhetsavstånd i bilköer Rätt hastighet (och rätt förare) räddar liv! Projektarbete åren 008 Sid:1 Säkerhetsastånd i bilköer Rätt hastighet (och rätt förare) räddar li! Linus Karlsson linuskar@kth.se Geir Ynge Paulson gypa@kth.se Jacob Langer jlanger@kth.se Tobias Gunnarsson

Läs mer

PROV 3, A-DELEN Agroteknologi Vid inträdesprovet till agroteknologi får man använda en formelsamling.

PROV 3, A-DELEN Agroteknologi Vid inträdesprovet till agroteknologi får man använda en formelsamling. PROV 3, A-DELEN Agroteknologi Vid inträdesprovet till agroteknologi får man använda en formelsamling. Man bör få minst 10 poäng i både A- och B-delen. Om poängtalet i A-delen är mindre än 10 bedöms inte

Läs mer

Tentamen Relativitetsteori

Tentamen Relativitetsteori KOD: Tentamen Relativitetsteori 9.00 14.00, 16/7 2011 Hjälpmedel: Miniräknare, linjal och bifogad formelsamling. Observera samtliga svar ska lämnas på dessa frågepapper. Det framgår ur respektive uppgift

Läs mer

Trappist-1-systemet Den bruna dvärgen och de sju kloten

Trappist-1-systemet Den bruna dvärgen och de sju kloten Trappist--systemet Den bruna dvärgen och de sju kloten Trappist- är en sval dvärgstjärna, en brun dvärg, som man nyligen upptäckte flera planeter kring. För tillfället känner man till sju planeter i omloppsbana

Läs mer

Atom- och Kärnfysik. Namn: Mentor: Datum:

Atom- och Kärnfysik. Namn: Mentor: Datum: Atom- och Kärnfysik Namn: Mentor: Datum: Atomkärnan Väteatomens kärna (hos den vanligaste väteisotopen) består endast av en proton. Kring kärnan kretsar en elektron som hålls kvar i sin bana p g a den

Läs mer

27,8 19,4 3,2 = = 1500 2,63 = 3945 N = + 1 2. = 27,8 3,2 1 2,63 3,2 = 75,49 m 2

27,8 19,4 3,2 = = 1500 2,63 = 3945 N = + 1 2. = 27,8 3,2 1 2,63 3,2 = 75,49 m 2 Lina Rogström linro@ifm.liu.se Lösningar till tentamen 150407, Fysik 1 för Basåret, BFL101 Del A A1. (2p) Eva kör en bil med massan 1500 kg med den konstanta hastigheten 100 km/h. Längre fram på vägen

Läs mer

Kärnenergi. Kärnkraft

Kärnenergi. Kärnkraft Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,

Läs mer

7,5 högskolepoäng. Provmoment: tentamen Ladokkod: TT081A Tentamen ges för: Högskoleingenjörer årskurs 1. Tentamensdatum: Tid:

7,5 högskolepoäng. Provmoment: tentamen Ladokkod: TT081A Tentamen ges för: Högskoleingenjörer årskurs 1. Tentamensdatum: Tid: Mekanik romoment: tentamen Ladokkod: TT81A Tentamen ges för: Högskoleingenjörer årskurs 1 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 16-6- Tid: 9.-13. Hjälpmedel: Hjälpmedel id tentamen är hysics Handbook (Studentlitteratur),

Läs mer

Supersymmetri. en ny värld av partiklar att upptäcka. Johan Rathsman, Lunds Universitet. NMT-dagar, Lund, Symmetrier i fysik

Supersymmetri. en ny värld av partiklar att upptäcka. Johan Rathsman, Lunds Universitet. NMT-dagar, Lund, Symmetrier i fysik en ny värld av partiklar att upptäcka, Lunds Universitet NMT-dagar, Lund, 2014-03-10 1 i fysik 2 och krafter 3 ska partiklar och krafter 4 på jakt efter nya partiklar Newtons 2:a lag i fysik Newtons andra

Läs mer

Relativistisk kinematik Ulf Torkelsson. 1 Relativistisk rörelsemängd, kraft och energi

Relativistisk kinematik Ulf Torkelsson. 1 Relativistisk rörelsemängd, kraft och energi Föreläsning 13/5 Relativistisk kinematik Ulf Torkelsson 1 Relativistisk rörelsemängd, kraft och energi Antag att en observatör O följer med en kropp i rörelse. Enligt observatören O så har O hastigheten

Läs mer

Grundläggande energibegrepp

Grundläggande energibegrepp Grundläggande energibegrepp 1 Behov 2 Tillförsel 3 Distribution 4 Vad är energi? Försök att göra en illustration av Energi. Hur skulle den se ut? Kanske solen eller. 5 Vad är energi? Energi används som

Läs mer

Figur 5.1. En triangel där nedre högra hörnet har en rät vinkel (90 ).

Figur 5.1. En triangel där nedre högra hörnet har en rät vinkel (90 ). STUDIEAVSNITT 5 TRIGONOMETRI I det här asnittet kommer i att studera hur man beräknar inklar och sträckor för gina figurer. Ordet trigonometri innebär läran om förhållandet mellan inklar och sträckor i

Läs mer

WALLENBERGS FYSIKPRIS 2019

WALLENBERGS FYSIKPRIS 2019 WALLENBERGS FYSIKPRIS 2019 Tävlingsuppgifter (Kvalificeringstävlingen) Riv loss detta blad och häfta ihop det med de lösta tävlingsuppgifterna. Resten av detta uppgiftshäfte får du behålla. Fyll i uppgifterna

Läs mer

Lösningar till Tentamen i fysik B del 1 vid förutbildningar vid Malmö högskola

Lösningar till Tentamen i fysik B del 1 vid förutbildningar vid Malmö högskola Lösningar till Tentamen i fysik B del 1 vid förutbildningar vid Malmö högskola Tid: Måndagen 5/3-2012 kl: 8.15-12.15. Hjälpmedel: Räknedosa. Bifogad formelsamling. Lösningar: Lösningarna skall vara väl

Läs mer

Laboration 4 Mekanik baskurs

Laboration 4 Mekanik baskurs Laboration 4 Mekanik baskurs Utförs av: Henrik Bergman Mubarak Ali Uppsala 015 03 7 Introduktion Denna laboration handlar om två specialfall av kollisioner, inelastiska och elastiska kollisioner. Vi ska

Läs mer

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter.

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. FACIT Instuderingsfrågor 1 Energi sid. 144-149 1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. Utan solen skulle det bli flera hundra minusgrader kallt på jorden

Läs mer

Tentamen i FysikB IF0402 TEN2:3 2010-08-12

Tentamen i FysikB IF0402 TEN2:3 2010-08-12 Tentamen i FysikB IF040 TEN: 00-0-. Ett ekolod kan användas för att bestämma havsdjupet. Man sänder ultraljud med frekvensen 5 khz från en båt. Ultraljudet reflekteras mot havets botten. Tiden det tar

Läs mer

Enzymkinetik. - En minskning i reaktantkoncentrationen per tidsenhet (v = - A/ t)

Enzymkinetik. - En minskning i reaktantkoncentrationen per tidsenhet (v = - A/ t) Enzymkinetik Hastigheten för en reaktion A P kan uttryckas som: - En minskning i reaktantkoncentrationen per tidsenhet ( - A/ t - En ökning i produktkoncentrationen per tidsenhet ( P/ t Detta innebär att

Läs mer

Lösningar Kap 11 Kraft och rörelse

Lösningar Kap 11 Kraft och rörelse Lösningar Kap 11 Kraft och rörelse Andreas Josefsson Tullängsskolan Örebro Lösningar Fysik 1 Heureka: kapitel 11 11.1.-11.2 Se facit eller figurerna nedan. 1 11.3 Titta på figuren. Dra linjer parallella

Läs mer

2. Hur många elektroner får det plats i K, L och M skal?

2. Hur många elektroner får det plats i K, L och M skal? Testa dig själv 12.1 Atom och kärnfysik sidan 229 1. En atom består av tre olika partiklar. Vad heter partiklarna och vilken laddning har de? En atom kan ha tre olika elementära partiklar, neutron med

Läs mer

Svar och anvisningar

Svar och anvisningar 160322 BFL102 1 Tenta 160322 Fysik 2: BFL102 Svar och anvisningar Uppgift 1 a) Centripetalkraften ligger i horisontalplanet, riktad in mot cirkelbanans mitt vid B. A B b) En centripetalkraft kan tecknas:

Läs mer

Terriervalp-analogin hela historien [version 0.3]

Terriervalp-analogin hela historien [version 0.3] Terriervalp-analogin hela historien [version 0.3] Christian Karlsson Den här liknelsen är avsedd att ge känsla för vad om egentligen händer i enkla elektriska kretsar (enligt Drudemodellen, beskriven i

Läs mer

Vågrörelselära & Kvantfysik, FK januari 2012

Vågrörelselära & Kvantfysik, FK januari 2012 Räkneövning 8 Vågrörelselära & Kvantfysik, FK2002 9 januari 2012 Problem 40.1 Vad är våglängden för emissionsmaximum λ max, hos en svartkropps-strålare med temperatur a) T 3 K (typ kosmiska mikrovågsbakgrunden)

Läs mer

LÖSNINGSFÖRSLAG. 2. Ljud och andra mekaniska vågor 9,82

LÖSNINGSFÖRSLAG. 2. Ljud och andra mekaniska vågor 9,82 LÖSNNGSFÖRSLAG Ljud och andra ekaniska våor 01. a) F k Δ k F 0,100 9,8 N/ 70,1 N/ 0,014 b) Fjädern beastas då ed kraften F. F k Δ 70,1 0,053 N 3,7 N Påsens assa är F 3,7 k 0,378 k 9,8 Svar: a) 70 N/ b)

Läs mer

Svar och anvisningar

Svar och anvisningar 170317 BFL10 1 Tenta 170317 Fysik : BFL10 Svar och anvisningar Uppgift 1 a) Den enda kraft som verkar på stenen är tyngdkraften, och den är riktad nedåt. Alltså är accelerationen riktad nedåt. b) Vid kaströrelse

Läs mer

Tentamen i Modern fysik, TFYA11/TENA

Tentamen i Modern fysik, TFYA11/TENA IFM - Institutionen för Fysik, Kemi och Biologi Linköpings universitet Tentamen i Modern fysik, TFYA11/TENA Fredagen den 17/1 2014 kl. 14.00-18.00 Tentamen består av 2 A4-blad (inklusive detta) med 6 stycken

Läs mer

KAP. 2 Kinetiska egenskaper (gäller både dispersioner och lösningar av makromolekyler)

KAP. 2 Kinetiska egenskaper (gäller både dispersioner och lösningar av makromolekyler) KAP. Kinetiska egenskaer (gäller både disersioner oh lösningar av akroolekyler) Hur rör sig kolloidala artiklar i en vätska? Hur kan studier av rörelsen ge ugift o artiklarnas storlek oh for? Sedientation

Läs mer

Vågfysik. Ljus: våg- och partikelbeteende

Vågfysik. Ljus: våg- och partikelbeteende Vågfysik Modern fysik & Materievågor Kap 25 (24 1:st ed.) Ljus: våg- och partikelbeteende Partiklar Lokaliserade Bestämd position & hastighet Kollision Vågor Icke-lokaliserade Korsar varandra Interferens

Läs mer

Statistisk mekanik: exempel. Molekylfysik.

Statistisk mekanik: exempel. Molekylfysik. 5A147 odern fsik VT007 KTH Planks strålningslag Svartkroppsstrålning: svart kropp innebär att ingen strålning reflekteras oh att all strålning so utsänds bara beror av terisk energi dvs alla svarta kroppar

Läs mer

Alla svar till de extra uppgifterna

Alla svar till de extra uppgifterna Alla svar till de extra uppgifterna Fö 1 1.1 (a) 0 cm 1.4 (a) 50 s (b) 4 cm (b) 0,15 m (15 cm) (c) 0 cm 1.5 2 m/s (d) 0 cm 1.6 1.2 (a) A nedåt, B uppåt, C nedåt, D nedåt 1.7 2,7 m/s (b) 1.8 Våglängd: 2,0

Läs mer