Viktiga händelser under 2006

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Viktiga händelser under 2006"

Transkript

1 ÅRSREDOVISNING 2006

2 Viktiga händelser under 2006 Under året har kommunen inbjudit kommuninvånarna att uppmärksamma den politiska ledning på angelägna frågor/förslag som rör de områden som kommunen ansvarar för. 16 medborgaridéer har kommit in. Dessa finns redovisade på tyreso.se. Trygghetsvandringar har genomförts i Tyresö Strand samt kring Tyresö, Bergfotens, Njupkärrs och Stimmets skolor. Trygghetsvandringar är en metod som använts för att identifiera och åtgärda fysiska problem och brister i ett område. Tyresö skola utsattes för ett sabotage under en helg i februari med avsevärda vattenskador som följd. Fr.o.m. mars infördes möjligheten att vara dagbarnvårdare åt enbart eget/egna barn mellan ett och fem år. Ersättningen motsvarar 75 % av en dagbarnvårdarersättning. I slutet av april invigdes Tyresö brygga i Trinntorp med en premiärtur till Stockholm. I maj fick kommunstyrelsens ordförande ta emot utmärkelse från den ideella organisationen Ung företagsamhet för att kommunen hade flest gymnasieelever i länet som driver UF-företag. Kommunen inbjöd under våren till en markanvisningstävling för Strandängarna. Förslag kom in från 17 arkitektfirmor. Förslagen ställdes ut i lokal i Tyresö Centrum. Under hösten antogs Besqabs förslag. Vid kommunfullmäktiges junisammanträde delades Kvalitetspriset 2006 ut till förskolorna i Trollbäcken som tillsammans utgör en enhet. Det var ett lyckligt gäng som fick ta emot en check om kronor ur kommunfullmäktiges ordförandes hand. Den 17 september hölls allmänna valen och tyresöborna fick även rösta ja eller nej till trängselavgifter. 81,9 % röstade i kommunalvalet mot 80,6 % år ,3 % röstade ja och 55,7 % röstade nej till trängselavgifter. I september lanserades Skolportalen och tyresöföräldrarna fick möjlighet att söka förskoleplats via nätet. I en lyssnarundersökning i Radio Stockholm blev rondellen med vågor och mast vid Strandallén utsedd som den snyggaste i länet! Tyresöhallen invigdes i september. Hallen ligger vid Tyresö skola och är avsedd för olika bollsporter, främst handboll. I samarbete med övriga sju kommuner på Södertörn diskuterades under året möjligheten att kunna samverka kring i första hand miljö och upphandling. Under året riggades en ny organisation för säkerhet och beredskap. Tidigare har ansvaret legat på två skilda förvaltningar. Under hösten startade projektet Klarspråk i Tyresö med introduktion till ca 300 personer. Därutöver har 60 medarbetare fått en tvådagarsutbildning. Projektgruppen för servicecenter lämnade sin slutrapport i december. Tyresö är tillsammans med 43 andra kommuner medlem i Stockholm Business Alliance, bildat Det är ett partnerskap mellan kommuner i Stockholmsregionen. Syftet är att fördjupa och utveckla det lokala och regionala näringspolitiska arbetet i regionen. Internationellt marknadsför sig partnerskapet under det gemensamma budskapet Stockholm The Capital of Scandiavia. I augusti invigdes biblioteket i Tyresö Strand.

3 Fem år i sammandrag Tyresö kommun Folkmängd Total kommunal skattesats, % 31,90 31,90 31,90 31,25 29,95 Varav Tyresö kommun, % 19,63 19,63 19,63 19,63 19,63 Andel behöriga elever till nationella gymn. program, % 94,2 90,7 89,6 91,5 88,9 Andel barn 1-5 år i förskola, % 89,5 89,0 86,9 86,9 83,9 Antal med hemtjänst Antal deltagartillfällen/inv 7-20 år i föreningsidrotten 48,9 49,5 47,6 42,9 43,7 Arbetslöshet i % 2,3 2,8 2,8 2,5 1,9 Arbetslösa inkl program, % 2,9 3,4 3,6 2,8 2,5 Årets resultat 50,7 18,2 14,6 51,5 13,8 Årets investeringar, netto 117,6 121,3 70,9 67,5 53,1

4 Innehållsförteckning Kommunstyrelsens ordförande har ordet Kommunchefen har ordet Förvaltningsberättelse 1 Kommunens personal 7 Kvalitetsarbete och kvalitetsuppföljning 9 Nämndernas verksamhetsberättelser 11 Kommunstyrelsen 12 Kultur- och fritidsnämnd 17 Barn- och utbildningsnämnd 19 Socialnämnd 23 Nämnden för arbetsmarknad och vuxnas lärande 26 Miljö- och byggnadsnämnd 28 Kommunala bolag 29 Kommunens ekonomi 31 Driftredovisning 32 Investeringsredovisning 34 Resultaträkning 36 Finansieringsanalys 36 Balansräkning med noter 37 Koncernens ekonomi 41 Resultaträkning 41 Finansieringsanalys 41 Balansräkning med noter 42 Revisionsberättelse 44 Producerad av ekonomikontoret Tryckt internt mars 2007

5 KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE HAR ORDET Kommunstyrelsens ordförande har ordet 10 år i rad med positivt resultat! Det är något att vara stolt över. Dryga 50 miljoner kronor blev 2006 års överskott. En av orsakerna till det fina resultatet är att under 2006 kom den länge efterlängtade ökningen av sysselsättningen i landet, det vill säga fler jobb, vilket gav oss högre skatteintäkter än beräknat. En annan orsak är en obudgeterad reavinst från försäljning av mark vid Siklöjevägen till HSB för ett nytt bostadsområde. Men det viktigaste för framtiden är att vi har haft fortsatt god kontroll över kostnadsutvecklingen i de kommunala verksamheterna samtidigt som vi har erbjudit invånarna god service. Här förtjänar kommunens anställda, chefer och övriga som bidragit till detta, en stor eloge. Nu har vi nått ett resultat som motsvarar vad som krävs för en långsiktigt hållbar ekonomi i kommunen. Kommunfullmäktige har fastställt det till 30 miljoner kronor per år eller cirka 2 procent av verksamhetens nettokostnad. Vi klarade det med råge även om reavinsten från markförsäljningen dras av. Ett överskott på den här nivån krävs även kommande år för att vi skall klara framtida pensionsutbetalningar och behovet av förnyelse av kommunens lokaler och anläggningar. Trivsel och trygghet Trygghetsfrågor i vid bemärkelse har kommit mer i fokus under senare år. Det handlar om att förebygga brott och droganvändning, om trafiksäkerhet, om tillgänglighet för handikappade, om att känna sig trygg på gator och torg. Alliansen har arbetat med alla dessa saker. Tyresö är en trygg kommun jämfört med övriga kommuner i Stockholms län. Men det händer otrevliga saker här också. Därför är det viktigt att fortsätta utveckla samarbetet mellan polis, skola och socialförvaltning. Det är även viktigt att engagera föräldrar och alla goda frivilliga krafter. Tyresö utvecklas Det händer mycket i kommunen. Ett antal nya bostadsprojekt påbörjades under 2006 i alla kommundelar från Trollbäcken till Tyresö Strand. De första detaljplanerna på Brevikshalvön vann laga kraft under året och arbetet med va-anläggning och gatubyggnad kunde påbörjas. Det betyder att vi snart kan börja bevilja bygglov för villor på halvön i stället för dagens begränsade byggrätter. Bygget av den nya förskolan och skolan på halvön har kommit långt. En mycket uppmärksammad markanvisningstävling genomfördes under året för området Strandängarna vid Erstaviken. Många tävlingsförslag kom in och det var inte lätt att utse en vinnare. Här har nu grunden lagts för ett attraktivt bostadsområde vid havet. Ett program för utveckling och omdaning av hela Tyresö Centrumområde inklusive idrottsplatsområdet togs fram under året. För ett levande och attraktivt centrum behövs en ständig utveckling. Programmet innehåller också förslag till nya infarter till centrum med minskad trafik på Bollmoravägen. En annan angelägen trafikfråga är en ny trafikplats på Tyresövägen med av- och påfartsramper både öster- och västerut. Här har vi nu tillsammans med Nacka och Stockholm kommit så långt i diskussionerna med Vägverket att jag ser byggstart senast 2009 som möjligt. För väg 260, Gudöbroleden, har vi inte kommit lika långt men förnyade diskussioner med Vägverket hoppas jag ska resultera i konkreta åtgärder. Idrott och kultur Alliansen satsar stort på både idrotten och kulturen i Tyresö. Vi ser god tillgång till kultur- och fritidsaktiviteter som en kvalitet i vår kommun. Kulturskolans nya lokaler invigdes i höstas i lokaler som tidigare tillhört Nyboda skola. Här planeras nu en fortsatt omvandling av lokalerna till ett större Kulturcentrum. Ett nytt filialbibliotek öppnades i Tyresö Strand. En ny stor idrottshall tillkom vid Tyresö skola och Bollmoravallen fick en ny isbana. En plan för upprustning och utbyggnad av Trollbäckens IP har tagits fram och arbetet påbörjats med bland annat en ny ishall. Skola och omsorg I Tyresö söker vi hela tiden nya sätt att utveckla och förbättra skola, omsorg och service till invånarna. Genom möjligheten att vara dagbarnvårdare för enbart eget/egna barn är Tyresö en av de tre kommuner som går i bräschen för en ny familjepolitik med verklig valfrihet. Införandet av Skolportalen var en stor händelse. Annat värt att lyftas fram är utmärkelsen som bästa UF-kommun (Ung företagsamhet på Tyresö gymnasium). Inom socialtjänsten har Tyresös modell för ungdomstjänst införts som mall i Lagen om unga lagöverträdare. Stödprogrammet för unga brottsutsatta har fått stor genomslagskraft. En stor del av personalen inom äldreomsorgen har utbildats inom projektet Kompetensstegen. Rätten att ge trygghetslarm till alla äldre som fyllt 67 år infördes under året. En ny gruppbostad för sex personer inom handikappomsorgen, Villa Sjöhagen, invigdes under hösten. Det finns naturligtvis mycket mer att berätta om verksamheten och vad som gjorts under det gångna året. Den som vill veta mer rekommenderas att ta del av hela årsredovisningen eller av nämndernas mer detaljerade redovisningar. Framtiden Kommunen står inför stora framtida utmaningar med mycket stora investeringsbehov. Det gäller omvandlingen av Östra Tyresö med utbyggnad av vatten och avlopp och bättre vägar. Entreprenadkostnaderna har ökat kraftigt under året. Diskussioner pågår kring hur detta kan hanteras. Förnyelsen av Tyresö Centrum innebär stora investeringar och störande byggarbeten under en rad år. Men framför allt ger den oss tyresöbor, när omdaningen är klar, ett konkurrenskraftigt, fräscht och mer attraktivt centrum, en bättre trafiksituation och fler centralt belägna bostäder. Investeringsbehoven är fortsatt stora för nybyggnad av lokaler och anläggningar och upprustning av äldre sådana. Samtidigt ska vi erbjuda en bra service med hög kvalitet. Detta har den borgerliga alliansen hittills klarat och vi skall göra det även kommande år. Utmaningarna är mycket spännande och stimulerande att arbeta med och det är en förmån att som förtroendevald få arbeta i en kommun, där det händer så mycket positivt. Tyresö i mars 2007 Berit Assarsson Kommunstyrelsens ordförande

6 Året som gick 2006 Kommunchefen har ordet Vi växer och blir fler Under 2006 blev vi nära 350 invånare fler i kommunen och vi hade vid årsskiftet 2005/ invånare och är bland landets 50 största kommuner (plats 47). Ökningen var mindre än beräknat, till en del beroende på att en del bostadsbyggnadsprojekt startade senare än väntat. Vi är med och utvecklar regionen Med Stockholms Stad och Nacka kommun har vi under 2006 fått konkreta resultat i utvecklandet av Skrubbaområdet inom det s.k. LÄSK-projektet, då beslut finns om förläggning av Skrubba-Malmväg och avtal om en ny trafikplats vid Tyresövägen med våra samverkanspartners. Stockholms stads initiativ kring Stockholm Business Alliance har blivit en framgång med över 40 kommuners deltagande inom Stockholm-Mälarregionen. Regionen marknadsförs gemensamt under begreppet Stockholm the Capital of Scandinavia. Tillsammans med Stockholm Stad, Nacka kommun och Erstaviks fideikommiss har vi med stöd av länsstyrelsen tagit fram en handlingsplan för att utveckla möjligheterna att besöka Erstavik. Inom Södertörnsamarbetet finns en gemensam verksamhetsplan för kommunledningarna i de åtta kommunerna. Tyresö kommun var värd för Rådslaget på Södertörn med ca 150 deltagare från näringsliv, akademi och kommuner. Under året har konkreta förslag arbetats fram för en samordnad organisation för miljötillsyn och upphandling. Vi utvecklar vår kvalité med att lyfta fram våra arbetsplatser. Vi vill i Tyresö vara En arbetsplats i utveckling : Under 2006 delade vi ut Årets kvalitetspris till den enhet som bedrev kommunens bästa verksamhet utifrån ett antal fastställda kriterier, bland annat hur man arbetar med sina brukare, personalens möjlighet till delaktighet och inflytande samt frisknärvaro. För 2007 fortsätter vi att utveckla våra mål med ännu större tydlighet, vårt kvalitetsarbete med nya garantier, vårt kvalitetspris med att ha en extern jury med bland annat näringslivsföreträdare och genom att via SCB testa vilken attityd medborgarna har till oss och vår verksamhet. Vi har anmält oss som kandidat till Årets kvalitetskommun Vi bedriver en attraktiv verksamhet som ska bli bättre i framtiden Med de uppdrag som lämnas av allianspartierna om att driva verksamheterna i andra driftformer ska vi finna lösningar som ger möjlighet att utveckla servicen gentemot medborgarna. Oavsett driftform kommer vi att arbeta med att leverera en god service inom givna politiska och ekonomiska ramar Fortsatt fokus på att utveckla vår tillgänglighet och vårt bemötande gentemot medborgarna Finna former för utvecklat samarbete med våra grannkommuner och agera som goda grannar Inbjuda och utmana våra arbetsplatser och samverkanspartners till förnyelse och utveckling Tyresö i februari 2007 Staffan Isling Kommunchef Vi utvecklar vårt gemensamma arbete För andra året arbetar Tyresö Kommun med en gemensam modell för verksamhetsutveckling som kopplar ihop verksamhet och resurser. Vi har en gemensam politisk plattform som grund med vision, strategiska utvecklingsområden och gemensamt förhållningssätt kopplat till en gemensam begreppsvärld för verksamhetsplaneringen. Den gemensamma ledningsstrukturen med ledningsgrupp, taktisk chefsgrupp och 100-grupp är det arbetssätt vi har för arbete med ekonomi, arbetsgivarpolitik, övergripande planering och verksamhetsutveckling.

7 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Den ekonomiska utvecklingen i stort Den svenska ekonomin har expanderat snabbt under 2006 och bruttonationalprodukten har ökat med 4,3 procent. Såväl sysselsättningen som arbetskraftutbudet har ökat mer än förutsett under året. Den investeringsledda tillväxten i omvärlden har fortsatt att driva på den svenska exporten. Samtidigt har den inhemska efterfrågan vuxit snabbt och på bred front. I synnerhet investeringsuppgången har varit en viktig drivkraft. Hushållens disponibla inkomster har under året ökat med 3,1 procent. Efter några år med svag utveckling har den offentliga konsumtionen ökat med 1,5 procent under Ökningen ligger i huvudsak inom kommunsektorn. Den underliggande inflationen har under året uppgått till 1,3 procent och har varit mycket låg under de tre senaste åren. Den viktigaste förklaringen till det är att enhetsarbetskostnaden i näringslivet, som speglar det underliggande kostnadstrycket i ekonomin, sammantaget har utvecklats mycket långsamt sedan Det beror i sin tur framför allt på att produktiviteten har utvecklats överraskande starkt, men också på att arbetskostnaden har ökat i måttlig takt. Den svenska ekonomiska utvecklingen under den senaste treårsperioden sammanfattas av nyckeltalen i tabell 1. Tabell 1. Den svenska ekonomins utveckling (procentuell förändring utom för sysselsättningsgrad) BNP till marknadspris 4,1 2,9 4,3 Sysselsättningsgrad 77,2 77,2 77,8 Öppen arbetslöshet 6,0 5,9 5,4 Konsumentprisindex 0,3 0,9 1,8 Källa: Konjunkturinstitutet Arbetsmarknaden Årets kraftiga produktionsökning har medfört att sysselsättningen stigit med hela 2,0 procentenheter under Det motsvarar ca fler sysselsatta. Trots det har den öppna arbetslösheten endast minskat med cirka en halv procentenhet jämfört med året innan. Det beror på att även utbudet av arbetskraft har vuxit snabbt under året. Ökningen är större än vad som förklaras av demografiska och konjunkturella faktorer. Den snabba sysselsättningsökningen har bidragit till att det råder brist på arbetskraft med rätt kompetens i vissa branscher, framför allt inom byggbranschen och vissa tjänstebranscher. Än så länge råder ingen generell brist på arbetskraft och det finns fortfarande lediga resurser på arbetsmarknaden som helhet. Det avspeglas i att löneökningstakten hittills varit dämpad och i en låg inflationstakt. Av tabell 2 framgår andelen arbetslösa i december månad under de tre senaste åren för riket, Stockholms län och Tyresö kommun. Tabell 2. Procentuell andel arbetslösa i december månad (den första siffran avser öppet arbetslösa och den andra antalet arbetslösa inklusive de som deltar i arbetsmarknadsprogram) Riket 4,3/6,4 4,4/6,5 3,5/5,6 Stockholms län 3,5/4,5 3,4/4,5 2,8/3,9 Tyresö kommun 2,8/3,6 2,8/3.4 2,3/2,9 Källa: Arbetsmarknadsverket De andelstal som i tabell 2 redovisas för Tyresö för december 2006 motsvarar 598 öppet arbetslösa och 750 arbetssökande när även de som deltar i arbetsmarknadsåtgärder räknas med. Härav svarar ungdomar i åldern år för respektive 76 och 80 personer. Befolkningsutvecklingen Antalet invånare i Tyresö ökade under året med 342 personer och var vid årets slut till personer. Nettoinflyttningen uppgick till 70 personer. 522 barn föddes och 254 personer avled under året. Av tabell 3 framgår befolkningsutvecklingen under den senaste femårsperioden uppdelad i åldersgrupper. Tabell 3. Befolkningsmängd i Tyresö kommun den 31 december år år år år Totalt Förändring (%) 0,7 1,0 1,3 1,3 0,8 Antalet invånare i kommunen har ökat med personer, eller 5,2 procent, under den senaste femårsperioden. Under samma period ökade befolkningen i Stockholms län och i riket med respektive 4,3 och 2,3 procent. Skatteintäkterna Som framgår av tabell 4 har ökningstakten i kommunens skatteintäkter varierat kraftigt under den senaste femårsperioden. Tabell 4. Utvecklingen av skatteintäkter, statsbidrag och utjämningssystem, mnkr Skatteintäkter 1 252, , , , ,0 Utjämning -12,2-38,9-24,1 44,8 80,0 och statsbidrag Summa 1 240, , , , ,0 Procentuell förändring 6,6 3,8 2,7 6,0 7,7 Den konjunkturavmattning som inledde 2000-talet innebar att skatteunderlaget utvecklades långsamt under 2003 och 2004 varpå en kraftig återhämtning inleddes redan Under 2006 uppnåddes en mycket hög tillväxttakt på 7,7 procent, och man får räkna med att kulmen på konjunkturuppgången inträffade under året. 1

8 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Kommunens skattesats Den kommunala skattesatsen 2006 uppgick i Tyresö till 19,63 procent av den beskattningsbara inkomsten. Det är 0,84 procentenheter högre än genomsnittet för Stockholms län och 1,20 procentenheter lägre än genomsnittet för riket. Inklusive landstingsskatten, som för 2006 uppgick till 12,27 procent, blev skatten totalt 31,90 procent. Det är 0,30 procentenheter högre än riksgenomsnittet. Årets ekonomiska resultat Resultatet för 2006 uppgår till 50,7 miljoner kronor. Det innebär att Tyresö kommun för tionde året i rad redovisar ett ekonomiskt överskott. Resultaten under de senaste fem åren framgår av figur 1. (Det stora överskottet för 2003 är nästan helt hänförligt till den återbetalning av aktieägartillskott som Tyresö Bostäder AB då gjorde efter att aktierna i Fastighets AB Tyresö Centrum hade sålts.) Figur 1. Resultatutveckling (milj kr) Det budgeterade resultatet för 2006 uppgick till 10,8 miljoner kronor. Att det varit möjligt att uppnå ett avsevärt högre resultat beror i huvudsak på att intäkterna från skatter och utjämningssystem blev 19,4 miljoner kronor högre än budgeterat samt att finansförvaltningens nettokostnader blev 16,3 miljoner kronor lägre än budgeterat. I finansförvaltningens resultat ingår realisationsvinster från markförsäljning på 17 miljoner kronor. De verksamhetsdrivande nämndernas nettokostnader överensstämmer sammantaget mycket väl med budget. Barn- och utbildningsnämnden redovisar ett budgetunderskott på 7,5 miljoner kronor och socialförvaltningen ett budgetöverskott på 6,2 miljoner kronor. Övriga nämnders nettokostnader ligger mycket nära de budgeterade. Enligt det av kommunfullmäktige beslutade finansiella målet för långsiktigt god hushållning ska resultatnivån uppgå till omkring 30 miljoner kronor. Årets resultat innebär att det finansiella målet väl uppfylls. Även om årets realisationsvinst räknas bort uppgår överskottet från den löpande verksamheten till 33,7 miljoner kronor. Långfristiga skulder Kommunens långfristiga lån var vid årets utgång till 330 miljoner kronor. Skulden är därmed oförändrad jämfört med föregående år. Den beräknade skuldökningen har kunnat undvikas beroende på att årets överskott blev högre än budgeterat, men framför allt på att investeringsutgifterna, till följd av förseningar, blev hela 72 miljoner kronor lägre än beräknat. Av figur 2 framgår hur lånens storlek har förändrats under de senaste fem åren Figur 2. Långfristiga skulder (milj kr) Räntorna på kommunens lån uppgick under året till 9,6 miljoner kronor, vilket är 4,9 miljoner kronor lägre än budgeterat. De lägre räntekostnaderna beror i första hand på att det inte har varit nödvändigt att utöka lånen som beräknat, men i viss mån också på att räntenivån varit något lägre än beräknat. Soliditet Soliditeten är ett mått som beskriver hur stor del av kommunens tillgångar som är finansierade med egna medel. Under 2006 förbättrades soliditeten från 39,6 till 42,2 procent. Som framgår av figur 3 är Tyresö kommuns soliditet alltjämt låg jämfört med kommunerna i såväl Stockholms län som riket Soliditetsutveckling Tyresö kommun Stockholms län Riket Genom att den så kallade blandmodellen tillämpas för redovisning av kommunernas pensionsförpliktelser ger soliditetsmåttet inte en korrekt bild av kommunens ekonomiska ställning. Blandmodellen innebär att de pensionsförpliktelser som uppstått före 1998 inte redovisas som skuld i kommunernas balansräkningar. Om hänsyn tas till även dessa förpliktelser är Tyresö kommuns soliditet i själva verket negativ, det vill säga kommunens skulder och förpliktelser är större än dess tillgångar, ett förhållande som Tyresö delar med omkring en tredjedel av rikets kommuner. Borgen och ansvarsförbindelser Kommunens åtaganden i form av borgen och ansvarsförbindelser uppgår till miljoner kronor. Härav utgör miljoner kronor borgen för lån till Tyresö Bostäder AB. 646 miljoner kronor avser pensionsskuld för pensioner intjänade före Bland övriga åtaganden utgör borgen för lån till Brf Hanviken det största på 35,7 miljoner kronor. 2

9 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Kostnads- och intäktsanalys Som framgår av tabell 5 ökade kommunens intäkter med 152,2 miljoner kronor eller 8,7 procent jämfört med året innan. Tabell 5. Intäktsanalys 2005 (mnkr) 2006 (mnkr) Förändring (mnkr) Förändring (%) Skatteintäkter och utjämningssystem 1 400, ,0 108,3 7,7 Verksamhetsintäkter 340,4 385,1 44,7 13,1 Finansiella intäkter 6,0 5,2-0,8-13,3 Totalt 1 747, ,2 152,2 8,7 Den beloppsmässigt största ökningen svarade skatteintäkter och utjämningssystem för, men även verksamhetsintäkterna ökade påtagligt. Det senare beror till stor del på att mark såldes under året för 22 miljoner kronor men också på att hyresintäkterna ökade med drygt nio miljoner kronor jämfört med föregående år. Kostnaderna ökade med totalt 118,7 miljoner kronor eller 6,9 procent jämfört med föregående år. Tabell 6. Kostnadsanalys 2005 (mnkr) 2006 (mnkr) Föränd ring (mnkr) Föränd ring (%) Personalkostnader 1 021, ,7 39,2 3,8 Köp av verksamheter och tjänster (inkl externa hyror och underhållsentreprenader) 479,6 553,1 73,5 15,3 Köp av materiel och varor inkl renhållnings- och VA-avgifter 108,5 112,4 3,9 3,6 Finansiella kostnr 10,7 11,6 0,9 8,4 Avskrivningar 61,5 60,0-1,5-2,4 Övriga kostnader 47,1 50,7 3,6 7,6 Totalt 1 728, ,5 119,6 6,9 Personalkostnaderna ökade med 3,8 procent. Bakom den siffran ligger stora variationer i kostnadsökning för olika personalkategorier. Kostnaderna för tillsvidareanställda ökade med endast 2,1 procent, vilket är lägre än vad som motsvaras av förändringen i lönenivå mellan 2005 och Den huvudsakliga förklaringen torde vara att vakanserna varit större än tidigare. Det har i sin tur lett till att kostnaderna för visstids- och timanställda ökat med så mycket som procent. Ersättningarna för obekväm arbetstid har ökat med 11,5 procent och övriga personalkostnader med 1,5 procent. För den beloppsmässigt och procentuellt största ökningen står kostnaderna för köp av verksamheter och tjänster. De viktigaste förklaringarna till att dessa kostnader ökade så kraftigt under 2006 är att kostnaderna för barn och elever som går i fristående skolor eller andra kommuners skolor ökade med tillsammans 30 miljoner kronor och att kostnaderna för fastighetsunderhåll ökade med ca 11 miljoner kronor. Det sista beror på underhållsåtgärder vid gymnasiet och vattenskador vid Tyresö skola och Kumla skola. Både kostnader och intäkter har ökat till följd av att hyra för lokalerna för Trollängens äldreboende och Källan numera faktureras. Tidigare disponerades de fritt av entreprenörerna. Skillnaden mellan den totala intäktsökningen på 152,2 miljoner kronor och den totala kostnadsökningen på 119,6 miljoner kronor förklarar resultatförbättringen mellan åren, som alltså uppgår till 32,5 miljoner kronor. Personalen Antalet tillsvidareanställda inom kommunen uppgick vid årets slut till personer, det vill säga ett så gott som oförändrat antal jämfört med året innan. Antalet med tidsbegränsad anställning och med timlön har emellertid ökat. Sjukfrånvaron var under året 8,5 procent av avtalad arbetstid, vilket innebär en minskning med 0,8 procentenheter eller knappt nio procent jämfört med året innan. Antal anställda utan någon sjukfrånvaro under året uppgick till 37 procent. Under året har utvecklingen av rehabiliteringsarbetet mot ett mer aktivt förhållningssätt fortsatt, bland annat genom att chefens rehabiliteringsansvar görs tydligare. De personalstödjande insatserna inkluderar bland annat att de anställda har tillgång till telefonrådgivning dygnet runt via ett externt företag, Visavi. Kommunen deltar också i arbetsmiljöprogrammet Sunt liv, som har inneburit att alla anställda under året har fått möjlighet att besvara en enkät som behandlar både den egna hälsan och hur de upplever sin psykosociala arbetsmiljö. Olika kompetensutvecklande insatser har genomförts under året. En utförligare redogörelse för personalförhållanden och arbetsgivarpolitiska insatser finns i ett eget avsnitt i det följande. Pensionsmedelsförvaltning För pensioner (inklusive löneskatt) intjänade från och med 1998 har sammantaget 104 miljoner kronor avsatts i kommunens balansräkning. Av dessa redovisas 35,2 miljoner kronor under kortfristiga skulder. Det motsvarar den del som i mars 2007 kommer att betalas ut till de pensionsmedelsförvaltare som de anställda har valt. Den resterande delen, 68,8 miljoner kronor, utgör förmånsbestämda pensioner som intjänats i lönelägen över 7,5 basbelopp per år samt visstids- och garantipensioner. Denna del redovisas som pensionsförpliktelser under egen rubrik. Kommunens åtagande för pensioner (inklusive löneskatt) som intjänats före 1998 beräknades vid årets utgång uppgå till 645,5 miljoner kronor. Beloppet redovisas inte som en skuld i balansräkningen utan som en ansvarsförbindelse enligt den så kallade blandmodellen. Kommunen har inte några externa finansiella placeringar utan återlånar hela det belopp som motsvarar pensionsåtagandena. Återlåningen uppgick vid utgången av 2006 till 749,5 miljoner kronor. 3

10 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE För att under en tjugoårsperiod jämna ut belastningen på driftbudgeten av pensionsutbetalningar från ansvarsförbindelsen har kommunen med början år 2005 i balansräkningen satt av medel för framtida pensionsutbetalningar. Avsatta medel tillgodoförs en förräntning motsvarande internräntan för vart gällande år. Vid utgången av 2006 uppgår den del av det egna kapitalet som avser medel för framtida pensionsutbetalningar till 34,1 miljoner kronor. När de avsatta medlen blivit tillräckligt stora, om uppskattningsvis 7 8 år, kommer de att successivt upplösas så att belastningen på driftbudgeten av pensionsutbetalningarna från ansvarsförbindelsen kommer att ligga på ungefär samma nivå under 20-årsperioden. Årets verksamhet och ekonomi i sammandrag Kommunövergripande åtaganden för 2006 Med utgångspunkt från kommunens strategiska utvecklingsområden har mål, samt konkreta åtaganden för 2006, formulerats inom följande områden: god boendemiljö och livskvalitet kvalitet och service god ekonomisk hushållning positiv hälsoutveckling jämställdhet hållbar utveckling handikapplan brotts- och drogförebyggande arbete folkhälsa De olika nämndernas bidrag till att infria mål och åtaganden redovisas i sammanfattad form under respektive nämnds avsnitt i det följande. Åtgärderna inom positiv hälsoutveckling och jämställdhet redovisas i avsnittet om kommunens personal. En mera fullständig redovisning av måluppfyllelsen lämnas i bilaga till årsredovisningen. Driftbudgetavräkning Verksamhetens sammanlagda nettokostnader för 2006 uppgick till 1 451,8 miljoner kronor, vilket är 17,7 miljoner kronor mindre än budgeterat. Budget och utfall per nämnd framgår av tabell 7. Tabell 7. Budgeterade och redovisade nettokostnader i miljoner kronor och procent Budget 2006 Utfall 2006 Skillnad (mnkr) Skillnad (%) Kommunstyrelsen 153,4 152,4 1,0 0,7 Nämnden för arbetsm. och vuxnas lärande 38,8 37,9 0,8 2,2 Kultur- och fritidsnämnden 62,1 61,8 0,3 0,5 Barn- och utbildningsnämnden 815,0 822,5-7,5-0,9 Socialnämnden 423,9 417,8 6,2 1,5 Miljö- och byggnadsnämnden 4,1 3,5 0,6 14,6 Nämndernas verksamhet sammantaget 1 497, ,9 1,4 0,1 Finansförvaltning -91,8-104,1 12,3 13,4 Avskrivningar 64,0 60,0 4,0 6,3 Summa 1 469, ,8 17,7 1,2 Kommunstyrelsens verksamheter visar sammantaget ett överskott på en miljon kronor. Beloppet utgör nettot av över- och underskott inom olika verksamhetsområden. De administrativa kontoren visar tillsammans ett överskott på 3,3 miljoner kronor, i första hand beroende på vakanser som uppstått i samband med personalomsättning. Lokalkostnaderna har, trots oförutsedda kostnader för vattenskador som har inträffat under året, blivit 1,2 miljoner kronor lägre än budgeterat genom att pågående underhållinsatser vid gymnasiet delvis blivit förskjutna till Centralkökets kostnader överensstämmer med de budgeterade. Övriga verksamheter (väghållning och park, allmän miljö- och stadsbyggnadsverksamhet, VA samt renhållning) redovisar tillsammans ett underskott på 3,5 miljoner kronor. Nämnden för arbetsmarknad och vuxnas lärande redovisar ett överskott på 0,8 miljoner kronor, huvudsakligen beroende på att färre personer än beräknat har deltagit i arbetsmarknadsåtgärder. Kultur- och fritidsnämnden redovisar ett överskott på 0,3 miljoner kronor som utgör nettot av smärre intäktsoch kostnadsavvikelser jämfört med budget. Barn- och utbildningsnämndens verksamhet har gett ett ekonomiskt underskott på 7,5 miljoner kronor. Till största delen beror underskottet på att fler gymnasieelever än beräknat har valt fristående gymnasier eller andra kommuners gymnasier samt på att färre elever från andra kommuner än beräknat har valt Tyresö gymnasium. Till underskottet bidrar också ökade kostnader inom särskolan för elever som går i utbildningar på annat håll än kommunens egen särskola. Socialnämndens verksamhet har resulterat i ett ekonomiskt överskott på 6,2 miljoner kronor. Till överskott har såväl individ- och familjeomsorg som äldreomsorg och handikappomsorg bidragit med respektive 1,4, 1,3 och 2,4 miljoner kronor. Inom individ- och familjeomsorgen har kostnaderna för familjehemsplacerade barn ökat medan kostnaderna för institutionsplacering har blivit lägre än beräknat. Kostnaderna för försörjningsstöd har i stort sett stannat på budgeterad nivå. Inom äldreomsorgen har kostnaderna för köpta platser blivit lägre än beräknat och intäkterna för sålda platser högre. Inom hemtjänsten har kostnaderna överstigit de budgeterade till följd av att fler hemtjänsttimmar har utförts. Handikappomsorgens överskott beror till största delen på att inflyttningen i det nya gruppboendet Villa Sjöhagen har blivit försenad till våren 2007 men även på större intäkter från försäljning av platser inom daglig verksamhet. Miljö- och byggnadsnämnden redovisar ett överskott på 0,6 miljoner kronor som beror på högre intäkter än beräknat från både bygglov och miljötillsyn. 4

11 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Finansförvaltningens överskott på 12,3 miljoner kronor beror på att markförsäljning under året har medfört en realisationsvinst på ca 17 miljoner kronor. Kostnaderna för intjänade pensioner och övriga avsättningar har blivit något högre än beräknat medan semesterlöneskulden minskat. Investeringar Investeringsutgifterna uppgick till 133,7 miljoner kronor. När exploateringsinkomster på 16,1 miljoner kronor räknas bort uppgick nettoinvesteringarna till 117,6 miljoner kronor. Jämfört med föregående år har nettoinvesteringarna minskat med 3,8 miljoner kronor. Samtliga investeringar redovisas i sammanställningen på sidorna Bland de investeringar som slutfördes under 2006 märks bland andra: Projekt Årets utgift (mnkr) Tyresö skolas gymnastikhall 19,2 Rondell Tyresövägen-Strandallén 5,9 Tyresö brygga 6,7 Nytt tak och ventilationssystem Hanvikens skola 5,4 Gruppboende Villa Sjöhagen 7,9 Nya lokaler för kulturskolan 10,5 Ny klimatanläggning vid Kumla skola 2,3 Byggandet av Breviks skola pågår och utgifterna under 2006 uppgick till 24,5 miljoner kronor. Exploateringsprojekten Klippvägen och Björnbärsvägen i Strandområdet har slutförts under året. Årets nettoinvesteringsutgifter blev cirka 72 miljoner kronor lägre än budgeterat. Huvudorsakerna till det är dels att byggandet av förskolor i Brevik och Skälsätra, isbaneanläggning vid Trollbäckens idrottsplats, ny tryckledning för bortforslande av avloppsvatten samt rondell vid Siklöjevägen har försenats, dels att ett antal exploateringsprojekt har försenats. Organisationsutveckling Under året har betydande förändringar genomförts av kommunens förvaltningsorganisation. Förändringarna syftar till att utveckla organisationen så att den bättre svarar mot de krav som ställs i de kommungemensamma målen och prioriterade utvecklingsområden har förvaltningar av tillräcklig storlek för att bättre klara anpassningar till ekonomiska och andra förändringar som erfarenhetsmässigt sker under löpande budgetår åstadkommer rationaliseringar som ger utrymme för förbättrad service utan motsvarande kostnadsökning. Förändringarna innebär att antalet förvaltningar har minskats från sex till fyra. Dels har de tidigare kommunlednings- och miljö- och stadsbyggnadsförvaltningarna slagits samman till en gemensam kommunstyrelseförvaltning. Dels har den tidigare kultur- och fritidsförvaltningen upphört och verksamheten förts över till utvecklingsförvaltningen, med undantag för driften av fritidsanläggningar, som förts över till tekniska kontoret inom kommunstyrelseförvaltningen. Ungdomsgymnasiet har förts från barn- och utbildningsförvaltningen till utvecklingsförvaltningen. Under första halvåret 2007 sker ytterligare förändringar inom kommunstyrelseförvaltningen som i huvudsak syftar till att dels utveckla intern och extern service (redovisning och lön, upphandling, IT, växel, kontorsservice och servicecenter) inom ramen för ett nybildat servicekontor, dels koncentrera resurser för strategisk planering och beslutsunderlag till kommunstyrelsen i kommunchefens stab. Resterande uppgifter inom det tidigare kommunkansliet och personalkontoret förs samman till ett kansli- och personalkontor. Arbete och resurser för hållbar utveckling och för handikappanpassning förs till respektive tekniska kontoret och stadsbyggnadskontoret för att bättre integreras i verksamheterna. När det gäller den politiska nämndorganisationen innebär förändringarna i huvudsak att nämnden för arbetsmarknad och vuxnas lärande ersätts av gymnasie- och arbetsmarknadsnämnden. Den nya nämnden ansvarar för gymnasie- och vuxenutbildning samt arbetsmarknadsfrågor. Vidare har ansvaret för fritidsanläggningar överförts från kultur- och fritidsnämnden till kommunstyrelsen. Den nya organisationen framgår av organisationsschemat på sista sidan. Koncernens resultat Den konsoliderade koncernen består, förutom av kommunen av de helägda bolagen Tyresö Bostäder AB och Tyresö Näringslivs AB. Koncernresultatet uppgår till 52,9 miljoner kronor. De ingående enheternas resultat framgår av tabell 8. Tabell 8. Koncernresultat, mnkr Resultat Tyresö kommun 50,7 Tyresö Bostäder AB 3,6 Tyresö Näringslivs AB -0,8 Koncerneliminering -0,6 Koncernens resultat 52,9 Framtiden Den ekonomiska utvecklingen De senaste åren har präglats av en positiv utveckling på arbetsmarknaden med högre sysselsättning och därmed också snabbare tillväxt av kommunernas skatteintäkter. Förutsättningarna för en fortsatt stark ekonomisk utveckling under de båda närmaste åren är goda, även om utvecklingstakten blir lägre än under Av tabell 9 framgår hur kommunens skatteintäkter (inkl intäkter från utjämningssystem) beräknas att utvecklas under den närmaste framtiden enligt senast tillgängliga prognos från Sveriges Kommuner och Landsting. Tabell 9. Intäkter från egna skatter, statsbidrag och utjämningssystem under perioden , mnkr Intäkter 1 509, , , , ,0 Förändring, % 7,7 4,8 5,0 3,6 3,7 5

12 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Enligt prognosen kommer intäktsutvecklingen under 2007 och 2008 att växa i god takt för att mattas av under åren därefter. För 2007 innebär den aktuella prognosen emellertid en smärre nedrevidering av intäkterna jämfört med vad som beräknades när årets budget beslutades. Intäkterna minskar dessutom ytterligare till följd av att antalet invånare den 1 november 2006 (datumet ligger till grund för beräkningen av skatteintäkter under 2007) var något lägre än prognostiserat. Sammantaget innebär det att intäkterna under 2007 kan beräknas bli drygt 20 miljoner kronor lägre än budgeterat. Under 2007 kommer nya centrala löneavtal att träffas för så gott som hela arbetsmarkanden. De nya lönenivåerna kommer inte att få någon större långsiktig effekt för kommunernas ekonomiska ställning, under förutsättning att avtalsrörelsen inte innebär några större förskjutningar i det relativa löneläget mellan privat- och offentliganställda. Om däremot lönerörelsen leder till högre löneökningar för de kommunanställda medför det ekonomiska påfrestningar för kommunen. På litet längre sikt får det stor betydelse om uppgången av antalet sysselsatta på den svenska arbetsmarknaden kommer att fortsätta att öka eller plana ut. Sjukskrivningarna bland kommunens anställda Under 2006 uppgick den totala sjukfrånvaron till 8,5 procent av avtalad arbetstid. Det innebär att sjukskrivningarna har minskat med 0,8 procentenheter eller knappt nio procent jämfört med Även om det innebär ett stort steg i önskvärd riktning är det angeläget att fortsätta ett målmedvetet arbete för att ytterligare nedbringa sjukskrivningarna. Förutom det negativa som en sjukskrivning för med sig för den enskilde förorsakas kommunen förorsakas kommunen stora merkostnader för bland annat vikarier och ökad administration. Befolkningsutveckling Som framgår av tabell 10 beräknas kommunens befolkning fortsätta att öka. Tabell 10. Befolkningsprognos Ålder Summa Enligt den befolkningsprognos som färdigställts i mars 2007 kommer antalet invånare att öka med drygt till år Det motsvarar en genomsnittlig ökningstakt på ca 1,1 procent per år. Befolkningsprognosen baseras, förutom på olika demografiska parametrar, bland annat på ett planerat bostadsbyggande på mellan knappt 200 och närmare 400 lägenheter om året under de närmaste åren. I Bollmora tillkommer 150 lägenheter vid Siklöjevägen, 150 lägenheter i centrum och 36 lägenheter vid Peppargränd. Dessutom byggs ett nytt äldreboende (Krusmyntan) med 50 platser vid Basilikagränd. I Trollbäcken byggs 52 hyreslägenheter vid Alléplan, 20 lägenheter vid Kumla handelsträdgård och 8 småhus vid Långsjövägen. I Lindalen tillkommer 12 lägenheter vid Gränsvägen. I Tyresö Strand byggs 200 lägenheter vid Strandängarna, 20 på Varvsområdet samt 100 småhus vid Pilvägen. Ett nytt seniorboende byggs vid Strandtorget. Nya friliggande villor beräknas uppgå till 70 om året med koncentration i Trollbäcken och Tyresö Strand. Förutom byggnationen har hänsyn tagits till permanentbosättning i fritidshus i Östra Tyresö med 75 personer per år under den första delen av perioden och därefter med 50 personer per år. Den befolkningsgrupp som ökar ojämförligt snabbast under den period som tabell 10 omfattar är de äldre. Antalet invånare över 65 år beräknas öka med drygt ca 40 procent. I ekonomiska termer innebär det att man får räkna med att kommunens årskostnader för äldreomsorg mot slutet av perioden blir miljoner kronor högre än i början. Antalet grundskoleelever beräknas under perioden öka med mindre än ett hundratal. Antalet gymnasieelever ökar inledningsvis så att de blir ca 200 fler i mitten av perioden än i början, medan antalet sedan sjunker så att det i slutet av perioden blir ca 200 färre elever än i början. Förnyelse av centrumområdet En av de viktigaste framtidsfrågorna är förnyelsen av Tyresö Centrum. Förutom en ombyggnad och utbyggnad av de kommersiella ytorna behöver centrumområdet kompletteras med ytterligare bostäder. Dessutom måste nya tillfarter och fler parkeringsplatser byggas och de befintliga sport- och idrottsanläggningarna i centrumområdet förnyas eller byggas om. Tyresö Centrum behöver även öppna sig mera utåt och göras tillgängligt och attraktivt även utanför själva innecentrat genom uteserveringar, torghandel, mötesplatser, parker och grönområden med mera. Östra Tyresö Jämfört med centrumförnyelsen står omvandlingen av Tyresö fritidsbebyggelseområden för det mest omfattande planeringsarbetet. Tyresö Strands förnyelse och omvandling kommer enligt planerna att vara avslutad inom ett par år. Arbetet med att planlägga Brevikshalvön samt Raksta, Solberga och Bergholm har påbörjats. I dessa senare områden med sin bergiga terräng och långa kuststräckor längs Östersjön finns stora möjligheter att skapa attraktiva bostadsområden. Utvecklingen kommer också att ställa krav på mycket omfattande investeringar i infrastruktur. 6

13 KOMMUNENS PERSONAL Sjukfrånvaro och frisknärvaro Sjukfrånvaron i Tyresö kommun har under 2006 minskat med 0,8 procentenheter till en total sjukfrånvaro på 8,5 % av avtalad arbetstid för samtliga anställda. Antalet anställda utan någon sjukfrånvaro var under året 37 % vilket är en procentenhet högre än Sjukfrånvaro i % av avtalad arbetstid, samtliga anställda Total sjukfrånvaro 9,3 8,5 Varav > 60 dagar 70,6 68,2 För kvinnor För män 10,6 4,4 9,6 4,3 Åldersgrupp < 29 år 6,1 6,0 Åldersgrupp år 9,3 8,5 Åldersgrupp > 50 år 10,1 9,2 Sjukfrånvaron följs upp löpande och har under året redovisats för personalutskottet. Några enheter inom vård och omsorg som haft högst sjukfrånvaro har till övervägande del kvinnor anställda. Frånvaron beror på flera samverkande faktorer som ser olika ut på enheterna. Insatser för att komma till rätta med frånvaron har anpassats efter enheternas förutsättningar och behov. Till exempel pågår projekt med utökad och intensifierad friskvård inom äldreomsorgen och hemtjänsten samt belastningsergonomi för skolmåltidspersonal. Ett positivt resultat är att sjukfrånvaron inom förskolan har minskat. Rehabilitering och hälsofrämjande arbete Under 2006 har rehabiliteringsarbetet fortsatt att utvecklas mot ett än mer aktivt förhållningssätt. Tidiga och förebyggande åtgärder är ledstjärnor i rehabiliteringsarbetet. Chefens rehabiliteringsansvar lyfts fram. Chef och medarbetare är tillsammans nyckelpersoner i en rehabilitering. Att det är chefen och inte personalkontoret som, från arbetsgivaren sida, leder rehabiliteringsarbetet är av stor vikt. Närmaste chef är den som har bäst kunskap om arbetsuppgifter, gruppdynamik och arbetsmiljö på den specifika arbetsplatsen. En stor fördel är även att chefen har en upparbetad personlig kontakt med den anställde. Personalkontoret fungerar som ett stöd till chefen i detta ansvar. Sjukfrånvaron fortsätter att minska, dock till största delen i de längre sjukskrivningsintervallen. Det är därför viktigt att rikta fokus mot de korta sjukskrivningsintervallen för att minska sjukfrånvaron även där. Verktyg i detta är bland annat att utreda rehabiliteringsbehov vid upprepad korttidsfrånvaro, föra dialog kring vad som är giltig grund för sjukfrånvaro, att initiera tidiga kontakter med företagshälsovården samt ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Andra åtgärder för att minska frånvaron ryms inom programmet Positiv hälsoutveckling. I programmet ingår bland annat personalstöd, möjlighet till så kallad friskispeng för alla anställda, ett riktat hälsoprojekt för personal inom äldreboenden och hemtjänst samt arbetsmiljöarbete via projektet Suntliv. Personalstöd Kommunens anställda har via ett externt företag, Visavi, tillgång till personalstöd via telefon dygnet runt. Här kan man kostnadsfritt få råd och stöd per telefon i frågor som rör arbete, familj, ekonomi, juridik, kris, stress och missbruk. Sedan starten i juni 2005 och till och med juni 2006 har 235 ärenden hanterats, vilket innebär ett genomsnittligt utnyttjande på 9,1 % beräknat på årsbasis. Användandet ligger i nivå med övriga Visavikunder. Andelen ärenden som direkt kan hänföras till arbetsrelaerade frågeställningar är 33 %. Utnyttjandet av tjänsen är tämligen stabilt, vilket tyder på den har förankring i organisationen. Såväl chefer som medarbetare ser personalstödet via Visavi som ett viktigt verktyg i hälsooch rehabiliteringsarbetet. Personalkontorets hälsopedagog fick i maj 2006 i uppdrag att främja personalens hälsa inom äldreboende och hemtjänst. Arbetet har bedrivits i nära kontakt med personal och chefer inom de båda verksamheterna. Den långsiktiga hälsoutvecklingen förstärks genom att de s.k. hälsoinspiratörernas roll tydliggörs och att de erbjuds adekvat utbildning samt genom utveckling av systematiskt arbetsmiljöarbete i respektive verksamhet. Det kortsiktiga hälsofrämjandet erbjuder personalen stöd med tobaksavvänjning, stresshantering och ökad fysisk aktivitet. Suntliv är ett arbetsmiljöprogram som tagits fram av försäkringsbolaget AFA på uppdrag av Sveriges Kommuner och Landsting och de fackliga organisationerna. Innehållet har utvecklats i nära samarbete med Karolinska institutet som bland annat tagit fram den enkät som används i programmet. Under 2006 har kommunen startat och genomfört en del av arbetet med suntliv. Alla chefer har fått möjlighet att svara på en enkät som rör övergripande arbetsmiljöarbete. All personal har även erbjudits att svara på en enkät som behandlar både den egna hälsan och hur de upplever sin psykosociala arbetsmiljö. De som efter besvarad enkät behöver stöd för sin hälsa har erbjudits möjlighet att ta kontakt med företagshälsovården. Den psykosociala arbetsmiljön ska arbetsgrupperna arbeta med under våren Handlingsplaner ska skrivas för förbättringsområden och skickas till respektive förvaltningschef. Kommungemensam kompetensutveckling Verksamhetens kommungemensamma utbildning omfattar främst vård- och omsorgsutbildningar, dataut- 7

14 KOMMUNENS PERSONAL bildning, brand- och säkerhetsutbildning samt andra utbildningar inom arbetsmiljöområdet. Anställda och ålder 2006 Chefsutveckling Under 2006 har chefsgruppen gått utbildning med fokus på lönesamtal samt kommunikation och samtalsmetodik. Vidare genomfördes under hösten en utbildningsdag för några rektorer med rubriken Rektor och tillika kommunal chef. De deltagande rektorerna fungerar som referensgrupp i arbetet med att skräddarsy en utbildning för alla rektorer i kommunen som planeras till Nya chefer har en genomgått en grundutbildning i arbetsrätt och arbetsmiljö. Jämställdhet år 20-29år 30-39år 40-49år 50-59år 60 - Kvinnor Män Som ett led i jämställdhetsarbetet och för att få ett så heltäckande och tillförlitligt underlag som möjligt för ett åtgärdsprogram har personalkontoret under 2006 upphandlat ett analys- och kartläggningsinstrument. En arbetsvärdering och lönekartläggning har påbörjats och beräknas vara klar under hösten I samband med att resultatet presenteras och analyseras kommer alla chefer att utbildas inom området. Tyresö kommun ingår tillsammans med länets övriga kommuner i en satsning till stöd för skolans jämställdhetsarbete med fokus på de könsbundna studie- och yrkesvalen. Satsningen pågår under under namnet Jämställt vägval och genomförs av Länsstyrelsen i Stockholms län tillsammans med länets kommuner. Tyresö kommun ingår också i ett nätverk för kommunala jämställdhetshandläggare i länet. Länsstyrelsen i Stockholm håller i nätverket och bidrar med information, föreläsningar och utbildning inom jämställdhet. Personal och lönestatistik Antalet anställda inom Tyresö kommun är i stort sett oförändrat jämfört med föregående år med undantag för antalet timvikarier som har ökat. Anställda 2006 Nedan redovisas medellönerna för anställda i Tyresö kommun per Den totala medellönen var vid utgången av 2005 var för kvinnor kronor och för män kronor. Förvaltning kvinnor män totalt Kommunstyrelseförvalt Barn- och utbildning Socialförvaltningen Utvecklingsförvatningen TOTALT Nedanstående tabell visar en pensionsprognos över befintlig personal i december 2006 som fyller 65 år under perioden Totalt är det 692 personer. Det råder inte längre någon avgångsskyldighet vid 65 år. Utan att särskilt begära detta får anställda enligt lagen stanna kvar till 67 års ålder. Ett visst antal anställda väljer att göra så, varför det i summan för 2007 här medtagits 13 anställda som är kvar i anställning trots att de redan fyllt 65 år före År 2017, som ligger utanför 10-årsprognosen, kommer 80 personer att bli 65 år. 100 Antal män kvinnor antal anställda heltid deltid tim År Åldersstruktur män/kvinnor 8

15 KVALITETSARBETE OCH KVALITETSUPPFÖLJNING Kvalitetsgarantier och kvalitetsuppföljning inom olika verksamheter redovisas för varje nämnd i de följande avsnitten. I detta avsnitt redovisas kommunövergripande insatser som skett under året i syfte att utveckla och följa upp kvaliteten i kommunens verksamheter. Sveriges kvalitetskommun 2007 Tyresö deltar i tävlingen Sveriges kvalitetskommun 2007 som anordnas i samband med Kvalitetsmässan De kommuner som deltar i tävlingen genomgår en utvärdering med hjälp av den så kallade Kommunkompassen. Syftet är att utvärdera kvaliteten på övergripande kommunledningsnivå. Kommunkompassen utvärderar kommunens arbete för att: Utveckla demokratin och medborgarnas delaktighet Utveckla effektiva verksamheter och tjänster med hög kvalitet Skapa goda arbetsplatser och delaktiga medarbetare Skapa goda förutsättningar för tillväxt I slutet av året hade Tyresö besök av två granskare från Sveriges Kommuner och Landsting. I utvärderingen har Tyresö fått 523 poäng av 800 möjliga, vilket ligger klart över genomsnittet för de kommuner som genomfört utvärderingen för första gången. Vissa förbättringsområden utpekas, exempelvis personalpolitiken samt kopplingen mellan ekonomi och verksamhetsstyrning. Kommunen kommer under 2007 att ta fram handlingsplaner för de områden som behöver förbättras. Kvalitetsgarantier för de vanligaste tjänsterna I Tyresö finns kvalitetsgarantier för de 20 vanligaste tjänsterna. Kvalitetsgarantin visar vad medborgarna har rätt att förvänta sig för tjänster och service. Kvalitetsgarantierna har arbetats fram av politiker och tjänstemän tillsammans med ett antal intresserade tyresöbor. Olika metoder har använts för att få fram medborgarnas och brukarnas synpunkter. Genom att noggrant definiera tjänsteutbud och kvalitetsnivåer får den ansvariga nämnden ett underlag för de krav som kan riktas mot såväl den egna verksamheten som alternativa producenter. Utöver de tjänster som riktar sig till externa brukare kommer garantier även att tas fram för interna tjänster. Professionell hantering av synpunkter och klagomål Inom flertalet verksamheter finns olika system och rutiner för att behandla klagomål och synpunkter som framförs från brukare och anhöriga. Syftet med det är dels att rätta till felaktigheter som begåtts, dels att organisationen skall lära sig något inför framtiden. En viktig utgångspunkt är att klagomål och synpunkter hanteras så nära den enskilde som möjligt. Den enskilde skall snabbt, enkelt och smidigt kunna få rättelse av berörd enhet. De flesta synpunkter som lämnas avser den tekniska verksamheten. Under 2006 har 1342 synpunkter inkommit. De flesta gäller snöröjning, gatubelysning, parker och trafiksäkerhet. Drygt 200 synpunkter har avsett förskola och grundskola. Lyfta fram goda exempel För att premiera verksamheter som medverkar till att utveckla Tyresö kommun, dess vision och strategiska utvecklingsområden har kommunen instiftat ett eget kvalitetspris. Priset delades, för första gången, ut i samband med kommunfullmäktiges sammanträde i juni Såväl kommunala enheter som entreprenörer som arbetar åt kommunen kan nomineras och vinna kvalitetsutmärkelsen. Åtta enheter blev nominerade. De inkomna bidragen bedömdes av en utvärderingsgrupp som bestod av representanter för förvaltningarna samt inbjudna experter från våra grannkommuner. I bedömningsarbetet ingick platsbesök på samtliga deltagande enheter med intervjuer samt dokumentgranskning. En domarkommitté ledd av kommunchefen utsåg förskolan Paletten - Stenkulan - Trollsländan till vinnare av kvalitetspriset Hedersomnämnanden gick till Strandskolan/Strandpärlan och socialförvaltningens missbruksenhet. En av grundtankarna med att inrätta ett kvalitetspris i kommunen är att sprida goda erfarenheter internt i organisationen. De nominerade enheterna berättade därför om sitt utvecklingsarbete på ett seminarium för övriga chefer. Informationen om kvalitetspriset och de nominerade enheterna har också gått ut till såväl allmänheten som i kommunens personaltidning. Åtgärda kvalitetsbrister och klagomålshantering Kommunen deltar i ett nätverk om kvalitetsbristkostnader som leds av Sveriges Kommuner och Landsting. I nätverket deltar ett tiotal kommuner. Tyresö har bland annat studerat Platsbrist i förskolan Informationsbrister kundtjänst tekniska Tidsanvändningen inom hemtjänsten Serviceanda och servicecenter Tyresö kommun ska präglas av en god serviceanda. Kommuninvånarna har rätt att få besked om vilken kvalitet och service de kan förvänta sig på de tjänster som kommunen ansvarar för. Ärenden skall handläggas effektivt, snabbt och med ett kundperspektiv. En servicegaranti och en servicepolicy finns. För att följa upp garantin sker mätningar av hur telefonsamtal och e-post besvaras. Bland de åtgärder som planeras är att se över hur olika tjänstemän går in 9

16 KVALITETSARBETE OCH KVALITETSUPPFÖLJNING för varandra vid frånvaro. Får den som ringer hjälp av någon annan? Sker vidarekoppling till mobiltelefon, en kollega eller supportfunktion? Sker återuppringning efter missade telefonsamtal? Medborgarnas viktigaste kanaler för kontakt med kommunen är personliga besök, telefonkontakter, besök på hemsidan och utnyttjande av e-tjänster. Avsikten är att i dessa sammanhang förbättra servicen till medborgarna, bland annat genom att se till att besked i ökad utsträckning kan ges eller att ärenden kan handläggas redan vid första kontakten. En väg att uppnå detta är att merparten av de enklare ärendena handläggs på ett servicecenter. För närvarande planeras för ett servicekontor i Tyresö centrum samt för att utveckla kommunens huvudbibliotek och två filialer till enklare servicekontor. Vid medborgarkontakter ska språket vara enkelt och tydligt. En klarspråksgrupp har bildats och en halvdags introduktion som vänder sig till en bred målgrupp medarbetare har hållits. Under hösten 2006 har alla anställda som dagligen kommunicerar skriftligt med kommuninvånare gått en tvådagars klarspråkskurs. Tyresö kommun satsar på e-service. Exempel på detta är biblioteksservice via nätet och Skolportalen. Biblioteket har utvecklat ett antal olika självservicetjänster via internet och SMS. Genom Skolportalen skapas en webbaserad servicefunktion och mötesplats för elever, föräldrar och lärare i Tyresö. Skolportalen kommer att vara helt färdig hösten Ny medborgarundersökning 2007 Kommunen genomför undersökningar om vad kommuninvånarna tycker om den kommunala servicen, sitt inflytande och om kommunen som bostadsort. Den medborgarundersökning som gjordes 2005 visar att invånarna är mer nöjda än genomsnittet med Tyresö som bostadsort och med den kommunala servicen. En stor grupp, 42 procent, känner sig inte trygg och säker mot stöld och inbrott. Många invånare är missnöjda med möjligheterna att påverka beslut och hur politikerna lyssnar till invånarna. Många lyfter fram avsaknaden av polis och trafiken på Bollmoravägen genom centrum som negativa inslag. Kommunen kommer att göra en ny medborgarundersökning våren Uppföljning av verksamheten Verksamheten följs upp genom regelbundna brukarundersökningar. Kommunerna på Södertörn gör årligen jämförelser av såväl kostnader för olika tjänster som servicenivå, täckningsgrad, uppnådda resultat o dyl. Inom förskolan, grundskolan och gymnasiet deltar Tyresö i samarbetsprojektet Våga Visa som omfattar självvärdering, observationer, kundundersökningar samt tester och prov. Avsikten är att utifrån ett medborgarperspektiv stimulera till erfarenhetsutbyte och ökat lärande samt ge kommunerna och skolorna underlag till förbättring och utveckling. Inom äldreomsorgen genomförs granskningar av såväl den egna verksamheten som entreprenader. Arbetet utförs av en kvalitetsansvarig på den sociala sidan och av kommunens medicinskt ansvariga sjuksköterska. Kommunen informerar medborgare och brukare om resultaten i en bilaga till kommuntidningen Mitt i Tyresö samt via hemsidan. Tekniska kontoret genomför med jämna mellanrum en kundenkät för att kartlägga tyresöbornas åsikter om skötsel av vägar, parker, vatten och avlopp samt renhållning. 10

17 Nämndernas verksamhetsberättelser Kommunstyrelsen Kultur- och fritidsnämnd Barn- och utbildningsnämnd Socialnämnd Nämnden för arbetsmarknad och vuxnas lärande Miljö- och byggnadsnämnd 11

18 KOMMUNSTYRELSEN Belopp i mnkr BOKSLUT 2005 BUDGET 2006 BOKSLUT 2006 ÖVERSKOTT /UNDERSKOTT Kostnader 464,1 485,9 492,9-7,0 Intäkter 334,7 332,5 340,5 8,0 Netto 129,4 153,4 152,4 1,0 Årets verksamhet Styrning, ledning och gemensam service Vid halvårsskiftet bildades en ny gemensam förvaltning, kommunstyrelseförvaltningen, under kommunstyrelsen. Detta skedde genom en sammanslagning av kommunledningsförvaltningen och miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen. Under kommunchefens ledning bildades sju verksamheter; stab, tekniskt kontor, stadsbyggnadskontor, miljö- och bygglovskontor, ekonomikontor, personalkontor samt kommunkansli. Den nya förvaltningen fick i uppdrag att lämna förslag på ett kommungemensamt servicecenter för medborgarna. Förvaltningen fortsatte under året samarbetet med Södertörnskommunerna om ett nytt personaladministrativt system. Implementeringen beräknas börja Under året har Södertörnskommunerna utarbetat ett förslag till gemensam organisation för upphandling och miljötillsyn. Politiskt ställningstagande till förslaget sker under våren Arbetet med att utveckla den gemensamma verksamhetsplaneringen fortsatte. Fokus under året var att tydliggöra och minska antalet mål som skulle behandlas av kommunfullmäktige. Arbetet med kommunens kvalitetsarbete förstärktes genom att kommunfullmäktige i juni delade ut Årets kvalitetspris för första gången. Priset gick till en förskoleenhet i Trollbäcken. För att lyfta kommunens arbete med säkerhet och beredskap samlades dessa frågor i en gemensam organisation direkt underställd kommunchefen. En ny tjänst som säkerhets- och beredskapschef inrättades. I enhetens uppdrag ligger att bevaka kommunens försäkringar. Under året kom initiativ från Kommunförbundet Stockholms Län om förslag om ett gemensamt försäkringsbolag, ett captive, för länets kommuner enligt en modell som Stockholm stad nyttjar. Parallellt med detta gjorde kommunen en upphandling av försäkringar vilket resulterade i minskade kostnader för premier med 2 mkr på årsbasis. Tyresö Kommun deltar aktivt i Stockholm Business Alliance vilket är ett samarbete med ett 40-tal olika kommuner kring frågor som tillståndsprövningar, miljötillsyn samt bygglov. Kommunen har under året samarbetat med dess vänorter inom EU. Som ett led i kommunens trygghetsarbete genomfördes ett antal aktiviteter inom det brotts- och drogförebyggande området: Under våren genomfördes i samarbete med polis och föräldragrupper en stoppa langningskampanj. En informationskampanj genomfördes för alla föräldrar till barn födda 1991 kring lagar och regler rörande mopeder. Trygghetsvandringar har genomförts i samverkan mellan kommunens anställda, politiker och medborgare vilket har resulterat i förbättrad belysning, gallring av träd och buskar i brottsförebyggande syfte. För att minska skolan som brottsaktiv plats startades projektet Trygg i skolan i samarbete med Nacka, Värmdö och polisen och pågår tom Två skolor i Tyresö deltar i projektet. Kommunens arbete med folkhälsan har bland annat innehållit målet att minska övervikten hos unga. Som ett led i detta arbete inventerades utbudet i grundskolornas kafeterior. Under året har nya promenadkartor för slottsområdet, Fornudden och Tyresö centrum arbetats fram. Tanken bakom detta arbete var att märka ut promenadstråk nära bostadsområden. De är framtagna för att passa både barnvagnsfamiljer och funktionshindrade. Som en del i det nationella målet att Sverige ska vara tillgängligt även för handikappade år 2010, utarbetades kommunen en åtgärdsplan för skola och förskola under Ytterligare åtgärder för att förbättra tillgängligheten inom kommunen utfördes genom att bygga en ny badramp i Alby friluftsområde. En hitta rätt guide för funktionshindrade påbörjades Guiden kommer att finnas på vårdcentraler och i kommunreceptionen sommaren Under året påbörjades arbetet med en Checklista för bemötande. Det är handfasta råd om hur man bemöter en person med funktionshinder. Dokumentet riktar sig till kommunens anställda och kommer att finnas på kommunens intranät under våren För att öka fritidsaktiviteterna för barn och ungdomar med funktionshinder tillsattes en projektledare under Under hösten anordnades bland annat ett seminarium för omsorgspersonal och föreningsliv. Årets arbete inom det arbetsgivarpolitiska området redovisas i avsnittet Kommunens personal. 12

19 KOMMUNSTYRELSEN Nedan redovisas nyckeltal från ekonomikontorets administrativa service. Nyckeltal Redovisning Inkassoärenden Ärende till kronofogden Antal inbetalningar Antal leverantörsfakturor Övriga bokföringsunderlag Interna fakturor Antal löneutb/handläggare/månad Kostnad/löneutbetalning 93,41 96,1 97,83 Inköp Antal upphandlingar/ förlängda avtal Samhällsbyggnad I juli 2006 bildades Stadsbyggnadskontoret genom en sammanslagning av mark- och planeringsavdelningen samt mät- och kartavdelningen. Under året har diverse aktiviteter utförts inom olika områden i Tyresö. I östra Tyresö har detaljplaner inom Sparvvägen samt Västra Nytorp vunnit laga kraft, likaså detaljplaner för Siklöjevägen. Planarbeten har genomförts inom bland annat Orrvägen och Måsvägen på Östra Tyresö, Varvsområdet och Strandängarna i Tyresö strand samt inom bland annat Peppargränd, Kumla Strand, Krusmyntan, Alléplan, Näsby udde samt Kattfoten i Trollbäcken. Etappindelningen för Raksta, Solberga och Bergholm har förändrats på så sätt att Brakmarsvägens utbyggnad prioriteras. Programsamråd för Tyresö Centrum har genomförts och detaljplanearbetet för de tre första delområdena i centrumorådet har startat. Det gäller simhallen, ICA:s utbyggnad samt bostäder inklusive kommersiella lokaler på Domusängen. I början av året drabbades Tyresö skola av ett sabotage som orsakade vattenskada i stora delar av skolan. Vattenskadan medförde, förutom kostnad för självrisk, arbete för fastighetsenheten som ledde till både höga kostnader samt att andra projekt fick skjutas på framtiden. I övrigt har man renoverat några av kommunens äldre lokaler, bytt ventilation på ett antal skolor och daghem samt utfört säkerhetshöjande åtgärder på skolorna i samarbete med kommunens säkerhetsråd. Energibesparingar har gjorts genom att byta uppvärmning från olja till fjärrvärme i några av kommunens lokaler. Nyckeltal Egna fastigheter m 2 brayta Bruttokostnad kr/m 2 803* ** Underhåll/rep. kr/m varav underhåll varav reparation Energiförbrukning kr/m Inhyrda fastigheter m 2 brayta Bruttokostnad kr/m Underhåll/rep. kr/m varav underhåll varav reparation * På grund av branden på Krusboda skola ökade kostnaderna per kvadratmeter ** Vattenläckan i Tyresö skola och Kumla skola samt ej planerade arbeten i Sofiebergsstugan ledde till ökade kostnader per m 2 för 2006 Från och med den 1 juli 2006 infördes en ny statlig bränsleskatt på allt avfall som förs till en förbränningsanläggning. Detta påverkade direkt kostnaderna för behandling av Tyresös hushållsavfall. Under året har renhållningsenheten utfört en upphandling för all renhållning i kommunen. Detta resulterade i att två entreprenörer kontrakterades på en femårsperiod. Från och med den 1 oktober tecknades också ett tioårsavtal för behandling av hushållsavfall. Vid Kretsloppcentralen har en ny separat in- och utfart anordnats för de tunga fordon, en bullervall har färdigställts under 2006 och öppettiderna har utökats. Kretsloppscentralen hade under året besökare som tillsammans lämnade och sorterade ton avfall. Under året har Arbetsmiljöverket av arbetsmiljöskäl för renhållningsarbetare beslutat att inte längre tillåta avfallsfordon att köra in i grupphusområden motsvarande de i Krusboda. Detta beslut kommer även att påverka andra liknande bostadsområden. Tekniska kontoret har därför påbörjat en dialog och planläggning med berörda fastighetsägare och samfälligheter för att hitta andra godtagbara lösningar för avfallshanteringen i dessa områden. Nyckeltal Avfall i ton Hushållsavfall Grovsopor Farligt avfall Elektronikskrot 225 * *** Totalt Slam (m 3 ) Kylmöbler (antal) ** ** Kompostrabatter Enskilda hushåll Flerfamiljhushåll *Övergått till producentansvar fr.o.m **Övergått till producentansvar fr.o.m ***Uppgifter saknas 13

20 KOMMUNSTYRELSEN Vad gäller beläggningsunderhållet av vägnätet har massabeläggningar om totalt m 2 utförts inom områdena Myggdalsvägen, Vendelsövägen samt Vårlidsvägen. Enheten för trafikfrågor arbetar aktivt med trafiksäkerhetshöjande åtgärder enligt de rekommendationer som tagits fram i kommunens trafiknätsanalys. Arbete med att införa trafiksäkra zoner i Tyresös bostadsområden har påbörjats. Under 2006 inträffade en olycka som resulterade i en död och två skadade personer. Antalet svårt skadade uppgick till 11 personer varav en var fotgängare och tre var mopedister. Kommunen samarbetar med Vägverket för att upptäcka säkerhetsbrister i trafiken runt alla skolor. Under året inventerades Strandskolan och Tyresö skola. Projektet pågår till och med Nyckeltal Gator och vägar Underhållsyta m Barmarksväghålln Kostnad kr/m 2 11,90 12,20 11,68 Vinterväghållning Nettokostnad kr/m 2 8,75 9,10 9,90 Gatubelysning Belysningspunkter Kostnad kr/armatur Park & grönyta Yta m Kostnad kr/m 2 11,89 12,02 12,53 Parkenheten har utfört säkerhetsbesiktningar på samtliga kommunala lekplatser. Påtalade anmärkningar om fel och brister har åtgärdats under Park- och yttre fastighetsskötseln har förutom det planerade arbetet satsat mer på förskolor. Ett uppskattat återkommande vinterinslag är de marschaller som finns under luciafirandet vid de mest trafikerade delarna i Tyresö. Centralköket har infört ett tvårätterssystem i kommunens skolor. För att möjliggöra detta har bland annat åtaganden mot externa kunder minskats. Som framgår av tabellen nedan har ca portioner levererats till en kostnad av tusen kronor vilket ger ett portionspris om 8,70 kr för Försäljningen till externa kunder minskade jämfört med budget från kronor till kronor. Nyckeltal Inskrivna elever Levererade portioner/dag Fasta kostnader (tkr) Rörliga kostnader (tkr) Summa kostnader (tkr) Antal kostdagar Antal portioner Portionspris (kr) 7,81 8,25 8,70 VA-enheten har under året utfört normalt underhåll på anläggningarna. Va-verket har även under detta år uppfyllt kvalitetsgarantierna med undantag av att vattenförlusterna varit högre än beräknat. Antalet vattenläckor har under året uppgått till 25 stycken och antalet avloppsstopp till 36 stycken. Nyckeltal Mängd tusen m 3 Försålt vatten Inköpt vatten Avlett vatten Kostnad kr/m 3 Inköpt vatten 1,65 1,67 1,72 Avlett vatten 2,80 2,81 2,92 Under året har tekniska kontorets sidoordnade verksamhet utfört underhåll samt markarbeten enligt gällande driftsavtal på uppdrag av externa eller interna intressenter. Ekonomisk uppföljning Styrning, ledning och gemensam service Verksamheterna för styrning och ledning redovisar sammantaget ett överskott på 3,3 miljoner kronor för Överskottet hänförs bland annat till lägre rehabiliterings- och personalkostnader under året samt att kostnaderna för intern kontorsservice blev lägre än budgeterat. Kostnaderna för överförmynderi har dock ökat. Detta beror bland annat på att antalet ärenden ökat. Genom sammanslagningen kunde den nya förvaltningen hantera ett befarat underskott inom miljöoch stadsbyggnad. Parallellt med egna åtgärder medverkade de administrativa kontoren till besparingar som gjorde det möjligt för förvaltningen att lämna ett mindre överskott vid bokslutet. Samhällsbyggnad Bokslutet för kommunstyrelseförvaltningens samhällsbyggnadsverksamhet visar ett underskott på 2,3 miljoner kronor. Stadsbyggnadskontorets underskott på 0,4 miljoner kronor har delvis sin grund ökade kostnader för annonsering på grund av vakanser och nyrekryteringar samt olika typer av konsultinsatser. Därutöver har två stora utställningar organiserats och genomförts i Tyresö Centrum, nämligen Strandängarna och programsamråd Tyresö Centrum. Dessutom har stadsbyggnadkontorets lokaler byggts om för att kunna inrymma ytterligare fem medarbetare. Staben redovisar ett underskott om 1,7 miljoner kronor vilket till största delen beror på beviljade pensionsavgångar som belastar året med 2,1 miljoner kronor. Bokslutet för fastighetsenheten redovisar ett överskott om 1,2 miljoner kronor jämfört med budget. Överskottet läggs till det tidigare ackumulerade underskottet vilket ger en utgående balans om minus 0,1 miljoner kronor. 14

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Boksluts- kommuniké 2007

Boksluts- kommuniké 2007 s- kommuniké Sammantaget blev det ekonomiska resultatet i Södertälje kommun och Telgekoncernen positivt, enligt det preliminära bokslutet. År var målet för god ekonomisk hushållning i kommunen ett positivt

Läs mer

bokslutskommuniké 2011

bokslutskommuniké 2011 bokslutskommuniké 2011 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2011 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Preliminär Bokslutsrapport December 2016

Preliminär Bokslutsrapport December 2016 Preliminär Bokslutsrapport December 2016 Resultatet uppgår till 59 mkr Nämndernas resultat är sammanlagt 22 mkr bättre än budget Kommunen har investerat för 175 mkr. Samtliga fyra finansiella mål nås.

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014

Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2014 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Månadsrapport Piteå kommun januari maj 2010

Månadsrapport Piteå kommun januari maj 2010 Datum -06-04 Sida 1 (8) Handläggare MÅNADSRAPPORT Version 1.0 Månadsrapport Piteå kommun januari maj 2 Resultaträkning kommunen (TKR) jan-maj jan-apr jan-mar Budget jan-dec 2009 Intäkter 163 507 133 508

Läs mer

Budgetuppföljning 1:a tertialet 2014 - med helårsprognos

Budgetuppföljning 1:a tertialet 2014 - med helårsprognos Kommunledningsförvaltningen Bo Lindström Budgetuppföljning 1:a tertialet 2014 - med helårsprognos Kommunstyrelsen ska vid två tillfällen per år (april och augusti) avge en prognos till kommunfullmäktige

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna Färgelanda kommun Verksamhetsplan 2015-2017 Förslag från Socialdemokraterna INNEHÅLLSFÖRTECKNING - ÖVERGRIPANDE MÅL SID 3-7 - EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, MÅL OCH KOMMUNBIDRAG SID 8-10 2 Vision, mål och

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Månadsrapport Piteå kommun januari mars 2010

Månadsrapport Piteå kommun januari mars 2010 Datum -04-16 Sida 1 (8) Handläggare MÅNADSRAPPORT Version 1.0 Månadsrapport Piteå kommun januari mars 2 Resultaträkning kommunen (TKR) jan-mar jan-feb Prognos helår Budget jan-dec 2009 Intäkter 101 851

Läs mer

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KS 2014-10-01 KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April 2015 Ekonomi l Resultat januari april 37 mnkr (67mnkr) l Nettokostnadsökning 8,1 % (1,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,7 % (4,9 %) l Helårsprognos 170 mnkr

Läs mer

Periodrapport OKTOBER

Periodrapport OKTOBER Periodrapport OKTOBER 2013 l Resultat januari oktober -102 mnkr (219 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,0 % (2,7 %) l Skatter och statsbidrag 2,3 % (3,3 %) l Helårsprognos -190 mnkr (136 mnkr) Omvärldsanalys

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

KELP Bilaga till Strategi- och budgetplan Kommunfullmäktiges beslut

KELP Bilaga till Strategi- och budgetplan Kommunfullmäktiges beslut KELP 2010 2012 Bilaga till Strategi- och budgetplan 2010 Kommunfullmäktiges beslut 2009-11-18 Innehållsförteckning KELP 2010 2012 2 Bilagor Bilaga 1 Driftbudget på anslagsnivå Bilaga 2 Finansförvaltning

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn 8 september 2014 Granskning av delårsrapport 2014 Borgholms kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Granskning av delårsrapport. Torsås kommun

Granskning av delårsrapport. Torsås kommun Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Torsås kommun Åsa Bejvall augusti 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se ÅRSREDOVISNING 2011 Kortversion kil.se Så gick det för 2011 Så använde vi skattepengarna 2011 Vi fick mycket pengar över i år igen Så ser vi på framtiden för Kil Sammanfattning av s årsredovisning 2011

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Vimmerby kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-08-31 Smedjebackens kommun Malin Liljeblad Godkänd revisor Fredrik Winter Revisor Oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Granskning av delårs- rapport 2012

Granskning av delårs- rapport 2012 Revisionsrapport Granskning av delårs- rapport 2012 Karlstads kommun Daniel Brandt Stefan Fredriksson Lars Dahlin Maria Jäger Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Bokslutskommuniké 2015

Bokslutskommuniké 2015 Bokslutskommuniké 2015 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2015 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION

Läs mer

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS UPPFÖLJNING Per 3 oktober 26 Svalövs kommun. Till KS 625 2 Innehållsförteckning Inledning 2. Kommunens ekonomi. Utfall per 3 oktober 2 2. Kommunens ekonomi. Prognos för helår 2 3. Integrationsprojekt 6

Läs mer

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation.... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Nämndernas budgetar

Läs mer

Budgetrapport 2013-2015

Budgetrapport 2013-2015 1 (6) Budgetrapport 2013-2015 Innehållsförteckning Inledning...2 Arbetsgruppen och dess arbete...2 Resursfördelning 2013-2015...2 Skatteintäkter och statsbidrag...2 Besparingar och effektiviseringar 2012-2015...2

Läs mer

BOKSLUTSRAPPORT 2013

BOKSLUTSRAPPORT 2013 BOKSLUTSRAPPORT 2013 Resultat 59,9 mkr, 3,3 % (2012: 26,6 mkr, 1,5 %) Budget 35,8 mkr (2012: 23,2 mkr) Avvikelse 24,1 mkr (2012: 3,4 mkr) Bokslutsrapporten presenterar det ekonomiska resultatet för kommunen

Läs mer

Månadsrapport Januari-april 2013

Månadsrapport Januari-april 2013 Månadsrapport Januari-april 2013 Innehåll Månadsuppföljning... 1 Ekonomi... 2 Resultaträkning perioden januari - april 2013... 2 Kommunens resultatutveckling 2013, 2012 och 2011.... 2 Driftredovisning

Läs mer

Minnesanteckningar förda vid startmöte för deltagare i Tyresöpanelen

Minnesanteckningar förda vid startmöte för deltagare i Tyresöpanelen Minnesanteckningar förda vid startmöte för deltagare i Tyresöpanelen Datum: Måndagen den 13 oktober 2008 Tid: kl 18.00 19.30 Plats: Servicecenter. Marknadsgränd 2 Deltagare: Ca 50 personer från Tyresöpanelen

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2011 Trelleborgs kommun Anders Thulin Bengt-Åke Hägg Alf Wahlgren Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE ÅRSREDOVISNING 2014 Kortversion KIL.SE SÅ HÄR GICK DET FÖR KILS KOMMUN 2014 Så här använde vi skattepengarna Nämndernas resultat och verksamhet Vad händer 2015? VIKTIGA HÄNDELSER 2014 Sannerudsskolan

Läs mer

Ekonomisk rapport Mars 2008

Ekonomisk rapport Mars 2008 Ekonomisk rapport Mars 2008 inkl. prognos för året Kommunstyrelsen 2008-04-29 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 DEN SVENSKA EKONOMIN 3 1.1 Konjunkturutveckling 3 1.2 Sverige i siffror 3 2 UTVECKLINGEN I TYRESÖ KOMMUN

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2008

Granskning av delårsrapport 2008 Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2008 Smedjebackens kommun September 2008 Robert Heed Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1 Uppdrag och ansvarsfördelning... 2 1.2 Kommunfullmäktiges mål

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Kalix kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2

Läs mer

Delårsrapport 2012-08-31

Delårsrapport 2012-08-31 Revisionsrapport Delårsrapport 2012-08-31 Vänersborgs kommun Oktober 2012 Håkan Olsson Henrik Bergh Hanna Robinson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Uppdraget...2 2.1 Bakgrund...2 2.2 Syfte,

Läs mer

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Revisionsrapport Caroline Liljebjörn 29 augusti 2014 Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Torsås kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Tyresö i siffror 2009

Tyresö i siffror 2009 Tyresö i siffror 2009 1 Innehåll Befolkning 5 Bostäder 9 Sysselsättning 10 Social service 13 Barn, skola och utbildning 15 Kultur och fritid 19 Miljöstatistik 21 Ekonomi 22 Kommunfullmäktige 23 2 3 Befolkning

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Tyresö kommun. Delårsrapport april Prognos för 2015 2015-05-28

Tyresö kommun. Delårsrapport april Prognos för 2015 2015-05-28 Tyresö kommun Delårsrapport april Prognos för 2015 2015-05-28 Uppföljning strategiska mål Livskvalitet - den attraktiva kommunen Visionen om Tyresö som den mest attraktiva kommunen i Stockholmsregionen

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2014 Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2 Rapport Åtvidabergs kommun Granskning delårsrapport 2006-08-31 2006-10-17 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Åtvidabergs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

Årets resultat och budgetavvikelser

Årets resultat och budgetavvikelser Årets resultat och budgetavvikelser Årets första uppföljning för perioden januari mars med årsprognos visar på ett resultat på 20,6 mnkr vilket är 15,6 mnkr bättre än budget. Avvikelser mellan prognos

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun

Finansiell profil Falköpings kommun Finansiell profil Falköpings kommun 00 007 profiler för Falköpings kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31.

Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31. Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31. Östersunds kommun Oktober 2012 Marianne Harr, certifierad kommunal revisor Jenny Eklund, godkänd revisor 1 Innehåll Sammanfattning och kommentarer

Läs mer

Årsredovisning 2015 för Täby kommun

Årsredovisning 2015 för Täby kommun 1(117) Årsredovisning 2015 för Täby kommun Kommunfullmäktige 2016-04-25 2(117) Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse... 4 Resultat och utveckling... 4 Befolkningen i Täby... 6 God ekonomisk hushållning...

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport Staffanstorps kommun Carl-Gustaf Folkeson Emelie Lönnblad Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Kortversion av Årsredovisning

Kortversion av Årsredovisning Kortversion av Årsredovisning 2015 Förenklad årsredovisning Ängelholm kommuns årsredovisning är en redogörelse av den verksamhet som har bedrivits under året och hur väl verksamhetens utförande stämmer

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 POLICY för god ekonomisk hushållning 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 2/8 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Syfte... 3 3 Utgångspunkter och principer... 3 3.1 Avgränsning... 4 3.2 Politiska

Läs mer

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT per augusti 2013» Syfte med och målgrupp för delårsrapporten Kommunerna skall enligt den Kommunala redovisningslagens nionde kapitel upprätta minst en delårsrapport per år.

Läs mer

Periodrapport Juli 2015

Periodrapport Juli 2015 Periodrapport Juli 2015 Ekonomi l Resultat januari juli 194 mnkr (213 mnkr) l Nettokostnadsökning 6,9 % (3,3 %) l Skatter och statsbidrag 4,3 % (5,8 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Vimmerby kommun Caroline Liljebjörn 11 oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

BOKSLUTSRAPPORT 2011

BOKSLUTSRAPPORT 2011 BOKSLUTSRAPPORT 2011 Resultat 16,0 mkr (2010: 40,1 mkr) Resultatmål 30,2 mkr (2010: 30,1 mkr) Avvikelse -14,4 mkr (2010: 10,0 mkr) Procent av skatteintäkter 0,9 % (2010: 2,5 %) Bokslutsrapporten presenterar

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012

Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Lekebergs kommun Anna Gröndahl, Lars Wigström, certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning...1 Inledning... 3 Bakgrund...

Läs mer

Rapport avseende granskning av delårsrapport Timrå kommun

Rapport avseende granskning av delårsrapport Timrå kommun Rapport avseende granskning av delårsrapport 2016-08-31. Timrå kommun Oktober 2016 Innehåll 1. INLEDNING... 3 1.1 BAKGRUND... 3 1.2 SYFTE... 3 1.3 REVISIONSMETOD... 4 2. IAKTTAGELSER... 4 2.1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE...

Läs mer

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 förutsättningar för åren 2016 2019 Ekonomin i kommuner och landsting har under ett antal år hållits uppe av engångsintäkter. År 2015 är sista

Läs mer

Månadsrapport Ekonomi och Personal. Nybro kommun Okt 2014

Månadsrapport Ekonomi och Personal. Nybro kommun Okt 2014 Månadsrapport Ekonomi och Personal Nybro kommun Okt 2014 Innehållsförteckning Ekonomi... 3 Driftsredovisning... 3 Driftsredovisning per område/förvaltning... 4 Investeringsredovisning... 6 Avtalstrohet...

Läs mer

Delårsrapport 2 2014-08-31

Delårsrapport 2 2014-08-31 Delårsrapport 2 2014-08-31 Nu skriver Nu skriver Pajala morgondagens historia. I hjärtat av Tornedalen kombineras storslagen natur med unik drivkraft. Här finns ett positivt företagsklimat, en kraftigt

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe 21 oktober 2013 Granskning av delårsrapport 2013 Emmaboda kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Årets resultat och budgetavvikelser

Årets resultat och budgetavvikelser Årets resultat och budgetavvikelser Årets uppföljning för perioden januari mars med årsprognos visar på ett resultat på 6,5 mnkr vilket är 2,9 mnkr bättre än budget. Avvikelser mellan prognos och budget

Läs mer

Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 2008

Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 2008 Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 08 UR HÄRRYDA KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 08 UR HÄRRYDA KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 08 Omsättning 08 Västsveriges bästa boendekommun Årets resultat

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015:

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015: 1 Budget 2015-2017 Budgetprocessen under valår Budgeten fastställdes av kommunfullmäktige den 18 december. Som regel beslutar kommunfullmäktige om budget vid sitt sammanträde i juni. Härmed är processen

Läs mer

VERKSAMHETSUPPFÖLJNING JANUARI SEPTEMBER 2009 EKONOMI och FINANS

VERKSAMHETSUPPFÖLJNING JANUARI SEPTEMBER 2009 EKONOMI och FINANS Datum 2009-10-19 VERKSAMHETSUPPFÖLJNING JANUARI SEPTEMBER 2009 EKONOMI och FINANS SAMMANFATTNING Prognosen för helåret visar på ett överskott med 59,4 mnkr gentemot balanskravet. Det är en förbättring

Läs mer

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Budget 2010, plan 2011-2013 Årets resultat 2010 budgeteras till 19,3 mkr och nettoinvesteringarna inklusive beräknad ombudgetering uppgår till 123,6 mkr. Årets resultat motsvarar

Läs mer

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Piteå kommun Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Johan Lidström Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2012. Hans Axelsson Carl Sandén

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2012. Hans Axelsson Carl Sandén Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2012 Götene kommun Hans Axelsson Carl Sandén mars 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionsfråga och metod 2

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Richard Vahul Jenny Nyholm Granskning av delårsrapport 2016 Nynäshamns kommun Granskning av delårsrapport 2016 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Kortversion av Gislaveds kommuns årsredovisning 2014: En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1443 miljoner kronor och utförs av 2530 medarbetare (vilket

Läs mer

Bokslutskommuniké 2013

Bokslutskommuniké 2013 Bokslutskommuniké 2013 Uppgifterna i bokslutskommunikén är preliminära och kan komma att ändras i den slutliga årsredovisningen. Landstingsstyrelsen och landstingsfullmäktige behandlar den slutliga årsredovisningen

Läs mer

Uppföljning per 2006-03-31

Uppföljning per 2006-03-31 Uppföljning per -03-31 Ekonomisk rapport Det budgeterade resultatet för år uppgår till +20 849. Uppföljningen per den 31 mars prognostiserar ett helårsresultat på +32 677. Nämnderna rapporterar totalt

Läs mer

Övergripande verksamhetsplan för Färgelanda Kommun

Övergripande verksamhetsplan för Färgelanda Kommun 1 1. 2009-11-24 Övergripande verksamhetsplan för Färgelanda Kommun 2010-2012 Vision, inriktningsmål och ekonomiska mål för verksamhetsplan 2010-2012 Fastställd av fullmäktige 2009-11-18 Dnr 5/2009 U:\Ekonomiavdelningen\Ekonomichef\VP\VP

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG

TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG Kerstin Eriksson Näringspolitiskt ansvarig, Famna December 2011 1 Tillväxtrapport för idéburen vård och social omsorg Famna presenterar med denna rapport

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

Granskning av delårsrapport per

Granskning av delårsrapport per Revisionsrapport Granskning av delårsrapport per 2009-08-31 Motala kommun 2009-10-01 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Inledning...2 2.1 Bakgrund...2 2.2 Syfte,

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Conny Erkheikki Granskning av delårsrapport 2016 Gällivare kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Finansiell profil Munkedals kommun

Finansiell profil Munkedals kommun Finansiell profil Munkedals kommun 00 007 profiler för Munkedals kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Munkedals kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Redovisningsprinciper

Redovisningsprinciper 1 (5) Redovisningsprinciper Redovisningen i kommuner och landsting regleras av kommunallagen och lagen om kommunal redovisning (KRL). Därutöver lämnar Rådet för kommunal redovisning (RKR) anvisningar och

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Laholms kommun Granskning av delårsrapport per

Laholms kommun Granskning av delårsrapport per Laholms kommun 2015-10-14 Magnus Helmfrid Syfte med granskningen EY har på uppdrag av kommunrevisionen i Laholms kommun gjort en översiktlig granskning av delårsrapporten per 2015-08-31. Enligt kommunallagen

Läs mer

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna september/oktober 2014. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2014

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna september/oktober 2014. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2014 Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna september/oktober 2014 Haninge kommun Granskning av delårsbokslut 2014 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...2 3. Kommunens resultat och

Läs mer

Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR)

Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR) VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2013-10-04 DNR KS 2013.392 MARIE WALLIN SID 1/2 REDOVISNINGSANSVARIG 08-58785032 MARIE.WALLIN@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv 1 (10) Kommunledningskontoret 2013-04-10 Dnr Ks 2013- Ekonomiavdelningen Birgitta Hammar Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv

Läs mer

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 EKONOMISK SAMMANFATTNING 2009-2012 Sammandrag driftbudget 2009-2012 Belopp netto tkr Bokslut Budget Budget Budget Plan Plan 2007 2008 2009 2010

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2015

Granskning av delårsrapport 2015 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2015 Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1.1 Bakgrund

Läs mer

Bokslut i korthet 2011 Piteå kommun

Bokslut i korthet 2011 Piteå kommun Datum 212-2-3 Sida 1 (9) Handläggare BOKSLUT I KORTHET Version 1. Bokslut i korthet Piteå kommun 2 Resultaträkning kommunen (TKR) Utfall jan-dec Budget Avvikelse mot budget Utfall jan-dec 21 Intäkter 43

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Gällivare kommun PerÅke Brunström Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Övertorneå kommun Anneth Nyqvist Revisonskonsult Anna Carlénius Revisonskonsult Innehållsförteckning Sammanfattning 1 1. Inledning 2 1.1 Bakgrund 2 1.2

Läs mer

Månadsbokslut mars 2016 för Nacka kommun

Månadsbokslut mars 2016 för Nacka kommun RAPPORT Månadsbokslut mars 2016 för Nacka kommun Bilaga, KFKS 2016/300 INNEHÅLL Läget i korthet s. 2-3 Fördjupning s. 4-7 Läget i korthet fortsatt balans i ekonomin Lägesbedömningen i denna rapport görs

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Malin Kronmar Caroline Liljebjörn Pär Sturesson Granskning av delårsrapport 2014 Kalmar kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-04-30 Landstinget Dalarna Emil Forsling Auktoriserad revisor Fredrik Winter Revisor 25 maj 2012 Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning 1 1 Inledning

Läs mer

Årets resultat och budgetavvikelser

Årets resultat och budgetavvikelser Årets resultat och budgetavvikelser Årets första uppföljning för perioden januari april med årsprognos visar på ett resultat på 25,2 mnkr vilket är 20,2 mnkr bättre än budget. Avvikelser mellan prognos

Läs mer