Viktiga händelser under 2006

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Viktiga händelser under 2006"

Transkript

1 ÅRSREDOVISNING 2006

2 Viktiga händelser under 2006 Under året har kommunen inbjudit kommuninvånarna att uppmärksamma den politiska ledning på angelägna frågor/förslag som rör de områden som kommunen ansvarar för. 16 medborgaridéer har kommit in. Dessa finns redovisade på tyreso.se. Trygghetsvandringar har genomförts i Tyresö Strand samt kring Tyresö, Bergfotens, Njupkärrs och Stimmets skolor. Trygghetsvandringar är en metod som använts för att identifiera och åtgärda fysiska problem och brister i ett område. Tyresö skola utsattes för ett sabotage under en helg i februari med avsevärda vattenskador som följd. Fr.o.m. mars infördes möjligheten att vara dagbarnvårdare åt enbart eget/egna barn mellan ett och fem år. Ersättningen motsvarar 75 % av en dagbarnvårdarersättning. I slutet av april invigdes Tyresö brygga i Trinntorp med en premiärtur till Stockholm. I maj fick kommunstyrelsens ordförande ta emot utmärkelse från den ideella organisationen Ung företagsamhet för att kommunen hade flest gymnasieelever i länet som driver UF-företag. Kommunen inbjöd under våren till en markanvisningstävling för Strandängarna. Förslag kom in från 17 arkitektfirmor. Förslagen ställdes ut i lokal i Tyresö Centrum. Under hösten antogs Besqabs förslag. Vid kommunfullmäktiges junisammanträde delades Kvalitetspriset 2006 ut till förskolorna i Trollbäcken som tillsammans utgör en enhet. Det var ett lyckligt gäng som fick ta emot en check om kronor ur kommunfullmäktiges ordförandes hand. Den 17 september hölls allmänna valen och tyresöborna fick även rösta ja eller nej till trängselavgifter. 81,9 % röstade i kommunalvalet mot 80,6 % år ,3 % röstade ja och 55,7 % röstade nej till trängselavgifter. I september lanserades Skolportalen och tyresöföräldrarna fick möjlighet att söka förskoleplats via nätet. I en lyssnarundersökning i Radio Stockholm blev rondellen med vågor och mast vid Strandallén utsedd som den snyggaste i länet! Tyresöhallen invigdes i september. Hallen ligger vid Tyresö skola och är avsedd för olika bollsporter, främst handboll. I samarbete med övriga sju kommuner på Södertörn diskuterades under året möjligheten att kunna samverka kring i första hand miljö och upphandling. Under året riggades en ny organisation för säkerhet och beredskap. Tidigare har ansvaret legat på två skilda förvaltningar. Under hösten startade projektet Klarspråk i Tyresö med introduktion till ca 300 personer. Därutöver har 60 medarbetare fått en tvådagarsutbildning. Projektgruppen för servicecenter lämnade sin slutrapport i december. Tyresö är tillsammans med 43 andra kommuner medlem i Stockholm Business Alliance, bildat Det är ett partnerskap mellan kommuner i Stockholmsregionen. Syftet är att fördjupa och utveckla det lokala och regionala näringspolitiska arbetet i regionen. Internationellt marknadsför sig partnerskapet under det gemensamma budskapet Stockholm The Capital of Scandiavia. I augusti invigdes biblioteket i Tyresö Strand.

3 Fem år i sammandrag Tyresö kommun Folkmängd Total kommunal skattesats, % 31,90 31,90 31,90 31,25 29,95 Varav Tyresö kommun, % 19,63 19,63 19,63 19,63 19,63 Andel behöriga elever till nationella gymn. program, % 94,2 90,7 89,6 91,5 88,9 Andel barn 1-5 år i förskola, % 89,5 89,0 86,9 86,9 83,9 Antal med hemtjänst Antal deltagartillfällen/inv 7-20 år i föreningsidrotten 48,9 49,5 47,6 42,9 43,7 Arbetslöshet i % 2,3 2,8 2,8 2,5 1,9 Arbetslösa inkl program, % 2,9 3,4 3,6 2,8 2,5 Årets resultat 50,7 18,2 14,6 51,5 13,8 Årets investeringar, netto 117,6 121,3 70,9 67,5 53,1

4 Innehållsförteckning Kommunstyrelsens ordförande har ordet Kommunchefen har ordet Förvaltningsberättelse 1 Kommunens personal 7 Kvalitetsarbete och kvalitetsuppföljning 9 Nämndernas verksamhetsberättelser 11 Kommunstyrelsen 12 Kultur- och fritidsnämnd 17 Barn- och utbildningsnämnd 19 Socialnämnd 23 Nämnden för arbetsmarknad och vuxnas lärande 26 Miljö- och byggnadsnämnd 28 Kommunala bolag 29 Kommunens ekonomi 31 Driftredovisning 32 Investeringsredovisning 34 Resultaträkning 36 Finansieringsanalys 36 Balansräkning med noter 37 Koncernens ekonomi 41 Resultaträkning 41 Finansieringsanalys 41 Balansräkning med noter 42 Revisionsberättelse 44 Producerad av ekonomikontoret Tryckt internt mars 2007

5 KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE HAR ORDET Kommunstyrelsens ordförande har ordet 10 år i rad med positivt resultat! Det är något att vara stolt över. Dryga 50 miljoner kronor blev 2006 års överskott. En av orsakerna till det fina resultatet är att under 2006 kom den länge efterlängtade ökningen av sysselsättningen i landet, det vill säga fler jobb, vilket gav oss högre skatteintäkter än beräknat. En annan orsak är en obudgeterad reavinst från försäljning av mark vid Siklöjevägen till HSB för ett nytt bostadsområde. Men det viktigaste för framtiden är att vi har haft fortsatt god kontroll över kostnadsutvecklingen i de kommunala verksamheterna samtidigt som vi har erbjudit invånarna god service. Här förtjänar kommunens anställda, chefer och övriga som bidragit till detta, en stor eloge. Nu har vi nått ett resultat som motsvarar vad som krävs för en långsiktigt hållbar ekonomi i kommunen. Kommunfullmäktige har fastställt det till 30 miljoner kronor per år eller cirka 2 procent av verksamhetens nettokostnad. Vi klarade det med råge även om reavinsten från markförsäljningen dras av. Ett överskott på den här nivån krävs även kommande år för att vi skall klara framtida pensionsutbetalningar och behovet av förnyelse av kommunens lokaler och anläggningar. Trivsel och trygghet Trygghetsfrågor i vid bemärkelse har kommit mer i fokus under senare år. Det handlar om att förebygga brott och droganvändning, om trafiksäkerhet, om tillgänglighet för handikappade, om att känna sig trygg på gator och torg. Alliansen har arbetat med alla dessa saker. Tyresö är en trygg kommun jämfört med övriga kommuner i Stockholms län. Men det händer otrevliga saker här också. Därför är det viktigt att fortsätta utveckla samarbetet mellan polis, skola och socialförvaltning. Det är även viktigt att engagera föräldrar och alla goda frivilliga krafter. Tyresö utvecklas Det händer mycket i kommunen. Ett antal nya bostadsprojekt påbörjades under 2006 i alla kommundelar från Trollbäcken till Tyresö Strand. De första detaljplanerna på Brevikshalvön vann laga kraft under året och arbetet med va-anläggning och gatubyggnad kunde påbörjas. Det betyder att vi snart kan börja bevilja bygglov för villor på halvön i stället för dagens begränsade byggrätter. Bygget av den nya förskolan och skolan på halvön har kommit långt. En mycket uppmärksammad markanvisningstävling genomfördes under året för området Strandängarna vid Erstaviken. Många tävlingsförslag kom in och det var inte lätt att utse en vinnare. Här har nu grunden lagts för ett attraktivt bostadsområde vid havet. Ett program för utveckling och omdaning av hela Tyresö Centrumområde inklusive idrottsplatsområdet togs fram under året. För ett levande och attraktivt centrum behövs en ständig utveckling. Programmet innehåller också förslag till nya infarter till centrum med minskad trafik på Bollmoravägen. En annan angelägen trafikfråga är en ny trafikplats på Tyresövägen med av- och påfartsramper både öster- och västerut. Här har vi nu tillsammans med Nacka och Stockholm kommit så långt i diskussionerna med Vägverket att jag ser byggstart senast 2009 som möjligt. För väg 260, Gudöbroleden, har vi inte kommit lika långt men förnyade diskussioner med Vägverket hoppas jag ska resultera i konkreta åtgärder. Idrott och kultur Alliansen satsar stort på både idrotten och kulturen i Tyresö. Vi ser god tillgång till kultur- och fritidsaktiviteter som en kvalitet i vår kommun. Kulturskolans nya lokaler invigdes i höstas i lokaler som tidigare tillhört Nyboda skola. Här planeras nu en fortsatt omvandling av lokalerna till ett större Kulturcentrum. Ett nytt filialbibliotek öppnades i Tyresö Strand. En ny stor idrottshall tillkom vid Tyresö skola och Bollmoravallen fick en ny isbana. En plan för upprustning och utbyggnad av Trollbäckens IP har tagits fram och arbetet påbörjats med bland annat en ny ishall. Skola och omsorg I Tyresö söker vi hela tiden nya sätt att utveckla och förbättra skola, omsorg och service till invånarna. Genom möjligheten att vara dagbarnvårdare för enbart eget/egna barn är Tyresö en av de tre kommuner som går i bräschen för en ny familjepolitik med verklig valfrihet. Införandet av Skolportalen var en stor händelse. Annat värt att lyftas fram är utmärkelsen som bästa UF-kommun (Ung företagsamhet på Tyresö gymnasium). Inom socialtjänsten har Tyresös modell för ungdomstjänst införts som mall i Lagen om unga lagöverträdare. Stödprogrammet för unga brottsutsatta har fått stor genomslagskraft. En stor del av personalen inom äldreomsorgen har utbildats inom projektet Kompetensstegen. Rätten att ge trygghetslarm till alla äldre som fyllt 67 år infördes under året. En ny gruppbostad för sex personer inom handikappomsorgen, Villa Sjöhagen, invigdes under hösten. Det finns naturligtvis mycket mer att berätta om verksamheten och vad som gjorts under det gångna året. Den som vill veta mer rekommenderas att ta del av hela årsredovisningen eller av nämndernas mer detaljerade redovisningar. Framtiden Kommunen står inför stora framtida utmaningar med mycket stora investeringsbehov. Det gäller omvandlingen av Östra Tyresö med utbyggnad av vatten och avlopp och bättre vägar. Entreprenadkostnaderna har ökat kraftigt under året. Diskussioner pågår kring hur detta kan hanteras. Förnyelsen av Tyresö Centrum innebär stora investeringar och störande byggarbeten under en rad år. Men framför allt ger den oss tyresöbor, när omdaningen är klar, ett konkurrenskraftigt, fräscht och mer attraktivt centrum, en bättre trafiksituation och fler centralt belägna bostäder. Investeringsbehoven är fortsatt stora för nybyggnad av lokaler och anläggningar och upprustning av äldre sådana. Samtidigt ska vi erbjuda en bra service med hög kvalitet. Detta har den borgerliga alliansen hittills klarat och vi skall göra det även kommande år. Utmaningarna är mycket spännande och stimulerande att arbeta med och det är en förmån att som förtroendevald få arbeta i en kommun, där det händer så mycket positivt. Tyresö i mars 2007 Berit Assarsson Kommunstyrelsens ordförande

6 Året som gick 2006 Kommunchefen har ordet Vi växer och blir fler Under 2006 blev vi nära 350 invånare fler i kommunen och vi hade vid årsskiftet 2005/ invånare och är bland landets 50 största kommuner (plats 47). Ökningen var mindre än beräknat, till en del beroende på att en del bostadsbyggnadsprojekt startade senare än väntat. Vi är med och utvecklar regionen Med Stockholms Stad och Nacka kommun har vi under 2006 fått konkreta resultat i utvecklandet av Skrubbaområdet inom det s.k. LÄSK-projektet, då beslut finns om förläggning av Skrubba-Malmväg och avtal om en ny trafikplats vid Tyresövägen med våra samverkanspartners. Stockholms stads initiativ kring Stockholm Business Alliance har blivit en framgång med över 40 kommuners deltagande inom Stockholm-Mälarregionen. Regionen marknadsförs gemensamt under begreppet Stockholm the Capital of Scandinavia. Tillsammans med Stockholm Stad, Nacka kommun och Erstaviks fideikommiss har vi med stöd av länsstyrelsen tagit fram en handlingsplan för att utveckla möjligheterna att besöka Erstavik. Inom Södertörnsamarbetet finns en gemensam verksamhetsplan för kommunledningarna i de åtta kommunerna. Tyresö kommun var värd för Rådslaget på Södertörn med ca 150 deltagare från näringsliv, akademi och kommuner. Under året har konkreta förslag arbetats fram för en samordnad organisation för miljötillsyn och upphandling. Vi utvecklar vår kvalité med att lyfta fram våra arbetsplatser. Vi vill i Tyresö vara En arbetsplats i utveckling : Under 2006 delade vi ut Årets kvalitetspris till den enhet som bedrev kommunens bästa verksamhet utifrån ett antal fastställda kriterier, bland annat hur man arbetar med sina brukare, personalens möjlighet till delaktighet och inflytande samt frisknärvaro. För 2007 fortsätter vi att utveckla våra mål med ännu större tydlighet, vårt kvalitetsarbete med nya garantier, vårt kvalitetspris med att ha en extern jury med bland annat näringslivsföreträdare och genom att via SCB testa vilken attityd medborgarna har till oss och vår verksamhet. Vi har anmält oss som kandidat till Årets kvalitetskommun Vi bedriver en attraktiv verksamhet som ska bli bättre i framtiden Med de uppdrag som lämnas av allianspartierna om att driva verksamheterna i andra driftformer ska vi finna lösningar som ger möjlighet att utveckla servicen gentemot medborgarna. Oavsett driftform kommer vi att arbeta med att leverera en god service inom givna politiska och ekonomiska ramar Fortsatt fokus på att utveckla vår tillgänglighet och vårt bemötande gentemot medborgarna Finna former för utvecklat samarbete med våra grannkommuner och agera som goda grannar Inbjuda och utmana våra arbetsplatser och samverkanspartners till förnyelse och utveckling Tyresö i februari 2007 Staffan Isling Kommunchef Vi utvecklar vårt gemensamma arbete För andra året arbetar Tyresö Kommun med en gemensam modell för verksamhetsutveckling som kopplar ihop verksamhet och resurser. Vi har en gemensam politisk plattform som grund med vision, strategiska utvecklingsområden och gemensamt förhållningssätt kopplat till en gemensam begreppsvärld för verksamhetsplaneringen. Den gemensamma ledningsstrukturen med ledningsgrupp, taktisk chefsgrupp och 100-grupp är det arbetssätt vi har för arbete med ekonomi, arbetsgivarpolitik, övergripande planering och verksamhetsutveckling.

7 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Den ekonomiska utvecklingen i stort Den svenska ekonomin har expanderat snabbt under 2006 och bruttonationalprodukten har ökat med 4,3 procent. Såväl sysselsättningen som arbetskraftutbudet har ökat mer än förutsett under året. Den investeringsledda tillväxten i omvärlden har fortsatt att driva på den svenska exporten. Samtidigt har den inhemska efterfrågan vuxit snabbt och på bred front. I synnerhet investeringsuppgången har varit en viktig drivkraft. Hushållens disponibla inkomster har under året ökat med 3,1 procent. Efter några år med svag utveckling har den offentliga konsumtionen ökat med 1,5 procent under Ökningen ligger i huvudsak inom kommunsektorn. Den underliggande inflationen har under året uppgått till 1,3 procent och har varit mycket låg under de tre senaste åren. Den viktigaste förklaringen till det är att enhetsarbetskostnaden i näringslivet, som speglar det underliggande kostnadstrycket i ekonomin, sammantaget har utvecklats mycket långsamt sedan Det beror i sin tur framför allt på att produktiviteten har utvecklats överraskande starkt, men också på att arbetskostnaden har ökat i måttlig takt. Den svenska ekonomiska utvecklingen under den senaste treårsperioden sammanfattas av nyckeltalen i tabell 1. Tabell 1. Den svenska ekonomins utveckling (procentuell förändring utom för sysselsättningsgrad) BNP till marknadspris 4,1 2,9 4,3 Sysselsättningsgrad 77,2 77,2 77,8 Öppen arbetslöshet 6,0 5,9 5,4 Konsumentprisindex 0,3 0,9 1,8 Källa: Konjunkturinstitutet Arbetsmarknaden Årets kraftiga produktionsökning har medfört att sysselsättningen stigit med hela 2,0 procentenheter under Det motsvarar ca fler sysselsatta. Trots det har den öppna arbetslösheten endast minskat med cirka en halv procentenhet jämfört med året innan. Det beror på att även utbudet av arbetskraft har vuxit snabbt under året. Ökningen är större än vad som förklaras av demografiska och konjunkturella faktorer. Den snabba sysselsättningsökningen har bidragit till att det råder brist på arbetskraft med rätt kompetens i vissa branscher, framför allt inom byggbranschen och vissa tjänstebranscher. Än så länge råder ingen generell brist på arbetskraft och det finns fortfarande lediga resurser på arbetsmarknaden som helhet. Det avspeglas i att löneökningstakten hittills varit dämpad och i en låg inflationstakt. Av tabell 2 framgår andelen arbetslösa i december månad under de tre senaste åren för riket, Stockholms län och Tyresö kommun. Tabell 2. Procentuell andel arbetslösa i december månad (den första siffran avser öppet arbetslösa och den andra antalet arbetslösa inklusive de som deltar i arbetsmarknadsprogram) Riket 4,3/6,4 4,4/6,5 3,5/5,6 Stockholms län 3,5/4,5 3,4/4,5 2,8/3,9 Tyresö kommun 2,8/3,6 2,8/3.4 2,3/2,9 Källa: Arbetsmarknadsverket De andelstal som i tabell 2 redovisas för Tyresö för december 2006 motsvarar 598 öppet arbetslösa och 750 arbetssökande när även de som deltar i arbetsmarknadsåtgärder räknas med. Härav svarar ungdomar i åldern år för respektive 76 och 80 personer. Befolkningsutvecklingen Antalet invånare i Tyresö ökade under året med 342 personer och var vid årets slut till personer. Nettoinflyttningen uppgick till 70 personer. 522 barn föddes och 254 personer avled under året. Av tabell 3 framgår befolkningsutvecklingen under den senaste femårsperioden uppdelad i åldersgrupper. Tabell 3. Befolkningsmängd i Tyresö kommun den 31 december år år år år Totalt Förändring (%) 0,7 1,0 1,3 1,3 0,8 Antalet invånare i kommunen har ökat med personer, eller 5,2 procent, under den senaste femårsperioden. Under samma period ökade befolkningen i Stockholms län och i riket med respektive 4,3 och 2,3 procent. Skatteintäkterna Som framgår av tabell 4 har ökningstakten i kommunens skatteintäkter varierat kraftigt under den senaste femårsperioden. Tabell 4. Utvecklingen av skatteintäkter, statsbidrag och utjämningssystem, mnkr Skatteintäkter 1 252, , , , ,0 Utjämning -12,2-38,9-24,1 44,8 80,0 och statsbidrag Summa 1 240, , , , ,0 Procentuell förändring 6,6 3,8 2,7 6,0 7,7 Den konjunkturavmattning som inledde 2000-talet innebar att skatteunderlaget utvecklades långsamt under 2003 och 2004 varpå en kraftig återhämtning inleddes redan Under 2006 uppnåddes en mycket hög tillväxttakt på 7,7 procent, och man får räkna med att kulmen på konjunkturuppgången inträffade under året. 1

8 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Kommunens skattesats Den kommunala skattesatsen 2006 uppgick i Tyresö till 19,63 procent av den beskattningsbara inkomsten. Det är 0,84 procentenheter högre än genomsnittet för Stockholms län och 1,20 procentenheter lägre än genomsnittet för riket. Inklusive landstingsskatten, som för 2006 uppgick till 12,27 procent, blev skatten totalt 31,90 procent. Det är 0,30 procentenheter högre än riksgenomsnittet. Årets ekonomiska resultat Resultatet för 2006 uppgår till 50,7 miljoner kronor. Det innebär att Tyresö kommun för tionde året i rad redovisar ett ekonomiskt överskott. Resultaten under de senaste fem åren framgår av figur 1. (Det stora överskottet för 2003 är nästan helt hänförligt till den återbetalning av aktieägartillskott som Tyresö Bostäder AB då gjorde efter att aktierna i Fastighets AB Tyresö Centrum hade sålts.) Figur 1. Resultatutveckling (milj kr) Det budgeterade resultatet för 2006 uppgick till 10,8 miljoner kronor. Att det varit möjligt att uppnå ett avsevärt högre resultat beror i huvudsak på att intäkterna från skatter och utjämningssystem blev 19,4 miljoner kronor högre än budgeterat samt att finansförvaltningens nettokostnader blev 16,3 miljoner kronor lägre än budgeterat. I finansförvaltningens resultat ingår realisationsvinster från markförsäljning på 17 miljoner kronor. De verksamhetsdrivande nämndernas nettokostnader överensstämmer sammantaget mycket väl med budget. Barn- och utbildningsnämnden redovisar ett budgetunderskott på 7,5 miljoner kronor och socialförvaltningen ett budgetöverskott på 6,2 miljoner kronor. Övriga nämnders nettokostnader ligger mycket nära de budgeterade. Enligt det av kommunfullmäktige beslutade finansiella målet för långsiktigt god hushållning ska resultatnivån uppgå till omkring 30 miljoner kronor. Årets resultat innebär att det finansiella målet väl uppfylls. Även om årets realisationsvinst räknas bort uppgår överskottet från den löpande verksamheten till 33,7 miljoner kronor. Långfristiga skulder Kommunens långfristiga lån var vid årets utgång till 330 miljoner kronor. Skulden är därmed oförändrad jämfört med föregående år. Den beräknade skuldökningen har kunnat undvikas beroende på att årets överskott blev högre än budgeterat, men framför allt på att investeringsutgifterna, till följd av förseningar, blev hela 72 miljoner kronor lägre än beräknat. Av figur 2 framgår hur lånens storlek har förändrats under de senaste fem åren Figur 2. Långfristiga skulder (milj kr) Räntorna på kommunens lån uppgick under året till 9,6 miljoner kronor, vilket är 4,9 miljoner kronor lägre än budgeterat. De lägre räntekostnaderna beror i första hand på att det inte har varit nödvändigt att utöka lånen som beräknat, men i viss mån också på att räntenivån varit något lägre än beräknat. Soliditet Soliditeten är ett mått som beskriver hur stor del av kommunens tillgångar som är finansierade med egna medel. Under 2006 förbättrades soliditeten från 39,6 till 42,2 procent. Som framgår av figur 3 är Tyresö kommuns soliditet alltjämt låg jämfört med kommunerna i såväl Stockholms län som riket Soliditetsutveckling Tyresö kommun Stockholms län Riket Genom att den så kallade blandmodellen tillämpas för redovisning av kommunernas pensionsförpliktelser ger soliditetsmåttet inte en korrekt bild av kommunens ekonomiska ställning. Blandmodellen innebär att de pensionsförpliktelser som uppstått före 1998 inte redovisas som skuld i kommunernas balansräkningar. Om hänsyn tas till även dessa förpliktelser är Tyresö kommuns soliditet i själva verket negativ, det vill säga kommunens skulder och förpliktelser är större än dess tillgångar, ett förhållande som Tyresö delar med omkring en tredjedel av rikets kommuner. Borgen och ansvarsförbindelser Kommunens åtaganden i form av borgen och ansvarsförbindelser uppgår till miljoner kronor. Härav utgör miljoner kronor borgen för lån till Tyresö Bostäder AB. 646 miljoner kronor avser pensionsskuld för pensioner intjänade före Bland övriga åtaganden utgör borgen för lån till Brf Hanviken det största på 35,7 miljoner kronor. 2

9 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Kostnads- och intäktsanalys Som framgår av tabell 5 ökade kommunens intäkter med 152,2 miljoner kronor eller 8,7 procent jämfört med året innan. Tabell 5. Intäktsanalys 2005 (mnkr) 2006 (mnkr) Förändring (mnkr) Förändring (%) Skatteintäkter och utjämningssystem 1 400, ,0 108,3 7,7 Verksamhetsintäkter 340,4 385,1 44,7 13,1 Finansiella intäkter 6,0 5,2-0,8-13,3 Totalt 1 747, ,2 152,2 8,7 Den beloppsmässigt största ökningen svarade skatteintäkter och utjämningssystem för, men även verksamhetsintäkterna ökade påtagligt. Det senare beror till stor del på att mark såldes under året för 22 miljoner kronor men också på att hyresintäkterna ökade med drygt nio miljoner kronor jämfört med föregående år. Kostnaderna ökade med totalt 118,7 miljoner kronor eller 6,9 procent jämfört med föregående år. Tabell 6. Kostnadsanalys 2005 (mnkr) 2006 (mnkr) Föränd ring (mnkr) Föränd ring (%) Personalkostnader 1 021, ,7 39,2 3,8 Köp av verksamheter och tjänster (inkl externa hyror och underhållsentreprenader) 479,6 553,1 73,5 15,3 Köp av materiel och varor inkl renhållnings- och VA-avgifter 108,5 112,4 3,9 3,6 Finansiella kostnr 10,7 11,6 0,9 8,4 Avskrivningar 61,5 60,0-1,5-2,4 Övriga kostnader 47,1 50,7 3,6 7,6 Totalt 1 728, ,5 119,6 6,9 Personalkostnaderna ökade med 3,8 procent. Bakom den siffran ligger stora variationer i kostnadsökning för olika personalkategorier. Kostnaderna för tillsvidareanställda ökade med endast 2,1 procent, vilket är lägre än vad som motsvaras av förändringen i lönenivå mellan 2005 och Den huvudsakliga förklaringen torde vara att vakanserna varit större än tidigare. Det har i sin tur lett till att kostnaderna för visstids- och timanställda ökat med så mycket som procent. Ersättningarna för obekväm arbetstid har ökat med 11,5 procent och övriga personalkostnader med 1,5 procent. För den beloppsmässigt och procentuellt största ökningen står kostnaderna för köp av verksamheter och tjänster. De viktigaste förklaringarna till att dessa kostnader ökade så kraftigt under 2006 är att kostnaderna för barn och elever som går i fristående skolor eller andra kommuners skolor ökade med tillsammans 30 miljoner kronor och att kostnaderna för fastighetsunderhåll ökade med ca 11 miljoner kronor. Det sista beror på underhållsåtgärder vid gymnasiet och vattenskador vid Tyresö skola och Kumla skola. Både kostnader och intäkter har ökat till följd av att hyra för lokalerna för Trollängens äldreboende och Källan numera faktureras. Tidigare disponerades de fritt av entreprenörerna. Skillnaden mellan den totala intäktsökningen på 152,2 miljoner kronor och den totala kostnadsökningen på 119,6 miljoner kronor förklarar resultatförbättringen mellan åren, som alltså uppgår till 32,5 miljoner kronor. Personalen Antalet tillsvidareanställda inom kommunen uppgick vid årets slut till personer, det vill säga ett så gott som oförändrat antal jämfört med året innan. Antalet med tidsbegränsad anställning och med timlön har emellertid ökat. Sjukfrånvaron var under året 8,5 procent av avtalad arbetstid, vilket innebär en minskning med 0,8 procentenheter eller knappt nio procent jämfört med året innan. Antal anställda utan någon sjukfrånvaro under året uppgick till 37 procent. Under året har utvecklingen av rehabiliteringsarbetet mot ett mer aktivt förhållningssätt fortsatt, bland annat genom att chefens rehabiliteringsansvar görs tydligare. De personalstödjande insatserna inkluderar bland annat att de anställda har tillgång till telefonrådgivning dygnet runt via ett externt företag, Visavi. Kommunen deltar också i arbetsmiljöprogrammet Sunt liv, som har inneburit att alla anställda under året har fått möjlighet att besvara en enkät som behandlar både den egna hälsan och hur de upplever sin psykosociala arbetsmiljö. Olika kompetensutvecklande insatser har genomförts under året. En utförligare redogörelse för personalförhållanden och arbetsgivarpolitiska insatser finns i ett eget avsnitt i det följande. Pensionsmedelsförvaltning För pensioner (inklusive löneskatt) intjänade från och med 1998 har sammantaget 104 miljoner kronor avsatts i kommunens balansräkning. Av dessa redovisas 35,2 miljoner kronor under kortfristiga skulder. Det motsvarar den del som i mars 2007 kommer att betalas ut till de pensionsmedelsförvaltare som de anställda har valt. Den resterande delen, 68,8 miljoner kronor, utgör förmånsbestämda pensioner som intjänats i lönelägen över 7,5 basbelopp per år samt visstids- och garantipensioner. Denna del redovisas som pensionsförpliktelser under egen rubrik. Kommunens åtagande för pensioner (inklusive löneskatt) som intjänats före 1998 beräknades vid årets utgång uppgå till 645,5 miljoner kronor. Beloppet redovisas inte som en skuld i balansräkningen utan som en ansvarsförbindelse enligt den så kallade blandmodellen. Kommunen har inte några externa finansiella placeringar utan återlånar hela det belopp som motsvarar pensionsåtagandena. Återlåningen uppgick vid utgången av 2006 till 749,5 miljoner kronor. 3

10 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE För att under en tjugoårsperiod jämna ut belastningen på driftbudgeten av pensionsutbetalningar från ansvarsförbindelsen har kommunen med början år 2005 i balansräkningen satt av medel för framtida pensionsutbetalningar. Avsatta medel tillgodoförs en förräntning motsvarande internräntan för vart gällande år. Vid utgången av 2006 uppgår den del av det egna kapitalet som avser medel för framtida pensionsutbetalningar till 34,1 miljoner kronor. När de avsatta medlen blivit tillräckligt stora, om uppskattningsvis 7 8 år, kommer de att successivt upplösas så att belastningen på driftbudgeten av pensionsutbetalningarna från ansvarsförbindelsen kommer att ligga på ungefär samma nivå under 20-årsperioden. Årets verksamhet och ekonomi i sammandrag Kommunövergripande åtaganden för 2006 Med utgångspunkt från kommunens strategiska utvecklingsområden har mål, samt konkreta åtaganden för 2006, formulerats inom följande områden: god boendemiljö och livskvalitet kvalitet och service god ekonomisk hushållning positiv hälsoutveckling jämställdhet hållbar utveckling handikapplan brotts- och drogförebyggande arbete folkhälsa De olika nämndernas bidrag till att infria mål och åtaganden redovisas i sammanfattad form under respektive nämnds avsnitt i det följande. Åtgärderna inom positiv hälsoutveckling och jämställdhet redovisas i avsnittet om kommunens personal. En mera fullständig redovisning av måluppfyllelsen lämnas i bilaga till årsredovisningen. Driftbudgetavräkning Verksamhetens sammanlagda nettokostnader för 2006 uppgick till 1 451,8 miljoner kronor, vilket är 17,7 miljoner kronor mindre än budgeterat. Budget och utfall per nämnd framgår av tabell 7. Tabell 7. Budgeterade och redovisade nettokostnader i miljoner kronor och procent Budget 2006 Utfall 2006 Skillnad (mnkr) Skillnad (%) Kommunstyrelsen 153,4 152,4 1,0 0,7 Nämnden för arbetsm. och vuxnas lärande 38,8 37,9 0,8 2,2 Kultur- och fritidsnämnden 62,1 61,8 0,3 0,5 Barn- och utbildningsnämnden 815,0 822,5-7,5-0,9 Socialnämnden 423,9 417,8 6,2 1,5 Miljö- och byggnadsnämnden 4,1 3,5 0,6 14,6 Nämndernas verksamhet sammantaget 1 497, ,9 1,4 0,1 Finansförvaltning -91,8-104,1 12,3 13,4 Avskrivningar 64,0 60,0 4,0 6,3 Summa 1 469, ,8 17,7 1,2 Kommunstyrelsens verksamheter visar sammantaget ett överskott på en miljon kronor. Beloppet utgör nettot av över- och underskott inom olika verksamhetsområden. De administrativa kontoren visar tillsammans ett överskott på 3,3 miljoner kronor, i första hand beroende på vakanser som uppstått i samband med personalomsättning. Lokalkostnaderna har, trots oförutsedda kostnader för vattenskador som har inträffat under året, blivit 1,2 miljoner kronor lägre än budgeterat genom att pågående underhållinsatser vid gymnasiet delvis blivit förskjutna till Centralkökets kostnader överensstämmer med de budgeterade. Övriga verksamheter (väghållning och park, allmän miljö- och stadsbyggnadsverksamhet, VA samt renhållning) redovisar tillsammans ett underskott på 3,5 miljoner kronor. Nämnden för arbetsmarknad och vuxnas lärande redovisar ett överskott på 0,8 miljoner kronor, huvudsakligen beroende på att färre personer än beräknat har deltagit i arbetsmarknadsåtgärder. Kultur- och fritidsnämnden redovisar ett överskott på 0,3 miljoner kronor som utgör nettot av smärre intäktsoch kostnadsavvikelser jämfört med budget. Barn- och utbildningsnämndens verksamhet har gett ett ekonomiskt underskott på 7,5 miljoner kronor. Till största delen beror underskottet på att fler gymnasieelever än beräknat har valt fristående gymnasier eller andra kommuners gymnasier samt på att färre elever från andra kommuner än beräknat har valt Tyresö gymnasium. Till underskottet bidrar också ökade kostnader inom särskolan för elever som går i utbildningar på annat håll än kommunens egen särskola. Socialnämndens verksamhet har resulterat i ett ekonomiskt överskott på 6,2 miljoner kronor. Till överskott har såväl individ- och familjeomsorg som äldreomsorg och handikappomsorg bidragit med respektive 1,4, 1,3 och 2,4 miljoner kronor. Inom individ- och familjeomsorgen har kostnaderna för familjehemsplacerade barn ökat medan kostnaderna för institutionsplacering har blivit lägre än beräknat. Kostnaderna för försörjningsstöd har i stort sett stannat på budgeterad nivå. Inom äldreomsorgen har kostnaderna för köpta platser blivit lägre än beräknat och intäkterna för sålda platser högre. Inom hemtjänsten har kostnaderna överstigit de budgeterade till följd av att fler hemtjänsttimmar har utförts. Handikappomsorgens överskott beror till största delen på att inflyttningen i det nya gruppboendet Villa Sjöhagen har blivit försenad till våren 2007 men även på större intäkter från försäljning av platser inom daglig verksamhet. Miljö- och byggnadsnämnden redovisar ett överskott på 0,6 miljoner kronor som beror på högre intäkter än beräknat från både bygglov och miljötillsyn. 4

11 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Finansförvaltningens överskott på 12,3 miljoner kronor beror på att markförsäljning under året har medfört en realisationsvinst på ca 17 miljoner kronor. Kostnaderna för intjänade pensioner och övriga avsättningar har blivit något högre än beräknat medan semesterlöneskulden minskat. Investeringar Investeringsutgifterna uppgick till 133,7 miljoner kronor. När exploateringsinkomster på 16,1 miljoner kronor räknas bort uppgick nettoinvesteringarna till 117,6 miljoner kronor. Jämfört med föregående år har nettoinvesteringarna minskat med 3,8 miljoner kronor. Samtliga investeringar redovisas i sammanställningen på sidorna Bland de investeringar som slutfördes under 2006 märks bland andra: Projekt Årets utgift (mnkr) Tyresö skolas gymnastikhall 19,2 Rondell Tyresövägen-Strandallén 5,9 Tyresö brygga 6,7 Nytt tak och ventilationssystem Hanvikens skola 5,4 Gruppboende Villa Sjöhagen 7,9 Nya lokaler för kulturskolan 10,5 Ny klimatanläggning vid Kumla skola 2,3 Byggandet av Breviks skola pågår och utgifterna under 2006 uppgick till 24,5 miljoner kronor. Exploateringsprojekten Klippvägen och Björnbärsvägen i Strandområdet har slutförts under året. Årets nettoinvesteringsutgifter blev cirka 72 miljoner kronor lägre än budgeterat. Huvudorsakerna till det är dels att byggandet av förskolor i Brevik och Skälsätra, isbaneanläggning vid Trollbäckens idrottsplats, ny tryckledning för bortforslande av avloppsvatten samt rondell vid Siklöjevägen har försenats, dels att ett antal exploateringsprojekt har försenats. Organisationsutveckling Under året har betydande förändringar genomförts av kommunens förvaltningsorganisation. Förändringarna syftar till att utveckla organisationen så att den bättre svarar mot de krav som ställs i de kommungemensamma målen och prioriterade utvecklingsområden har förvaltningar av tillräcklig storlek för att bättre klara anpassningar till ekonomiska och andra förändringar som erfarenhetsmässigt sker under löpande budgetår åstadkommer rationaliseringar som ger utrymme för förbättrad service utan motsvarande kostnadsökning. Förändringarna innebär att antalet förvaltningar har minskats från sex till fyra. Dels har de tidigare kommunlednings- och miljö- och stadsbyggnadsförvaltningarna slagits samman till en gemensam kommunstyrelseförvaltning. Dels har den tidigare kultur- och fritidsförvaltningen upphört och verksamheten förts över till utvecklingsförvaltningen, med undantag för driften av fritidsanläggningar, som förts över till tekniska kontoret inom kommunstyrelseförvaltningen. Ungdomsgymnasiet har förts från barn- och utbildningsförvaltningen till utvecklingsförvaltningen. Under första halvåret 2007 sker ytterligare förändringar inom kommunstyrelseförvaltningen som i huvudsak syftar till att dels utveckla intern och extern service (redovisning och lön, upphandling, IT, växel, kontorsservice och servicecenter) inom ramen för ett nybildat servicekontor, dels koncentrera resurser för strategisk planering och beslutsunderlag till kommunstyrelsen i kommunchefens stab. Resterande uppgifter inom det tidigare kommunkansliet och personalkontoret förs samman till ett kansli- och personalkontor. Arbete och resurser för hållbar utveckling och för handikappanpassning förs till respektive tekniska kontoret och stadsbyggnadskontoret för att bättre integreras i verksamheterna. När det gäller den politiska nämndorganisationen innebär förändringarna i huvudsak att nämnden för arbetsmarknad och vuxnas lärande ersätts av gymnasie- och arbetsmarknadsnämnden. Den nya nämnden ansvarar för gymnasie- och vuxenutbildning samt arbetsmarknadsfrågor. Vidare har ansvaret för fritidsanläggningar överförts från kultur- och fritidsnämnden till kommunstyrelsen. Den nya organisationen framgår av organisationsschemat på sista sidan. Koncernens resultat Den konsoliderade koncernen består, förutom av kommunen av de helägda bolagen Tyresö Bostäder AB och Tyresö Näringslivs AB. Koncernresultatet uppgår till 52,9 miljoner kronor. De ingående enheternas resultat framgår av tabell 8. Tabell 8. Koncernresultat, mnkr Resultat Tyresö kommun 50,7 Tyresö Bostäder AB 3,6 Tyresö Näringslivs AB -0,8 Koncerneliminering -0,6 Koncernens resultat 52,9 Framtiden Den ekonomiska utvecklingen De senaste åren har präglats av en positiv utveckling på arbetsmarknaden med högre sysselsättning och därmed också snabbare tillväxt av kommunernas skatteintäkter. Förutsättningarna för en fortsatt stark ekonomisk utveckling under de båda närmaste åren är goda, även om utvecklingstakten blir lägre än under Av tabell 9 framgår hur kommunens skatteintäkter (inkl intäkter från utjämningssystem) beräknas att utvecklas under den närmaste framtiden enligt senast tillgängliga prognos från Sveriges Kommuner och Landsting. Tabell 9. Intäkter från egna skatter, statsbidrag och utjämningssystem under perioden , mnkr Intäkter 1 509, , , , ,0 Förändring, % 7,7 4,8 5,0 3,6 3,7 5

12 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Enligt prognosen kommer intäktsutvecklingen under 2007 och 2008 att växa i god takt för att mattas av under åren därefter. För 2007 innebär den aktuella prognosen emellertid en smärre nedrevidering av intäkterna jämfört med vad som beräknades när årets budget beslutades. Intäkterna minskar dessutom ytterligare till följd av att antalet invånare den 1 november 2006 (datumet ligger till grund för beräkningen av skatteintäkter under 2007) var något lägre än prognostiserat. Sammantaget innebär det att intäkterna under 2007 kan beräknas bli drygt 20 miljoner kronor lägre än budgeterat. Under 2007 kommer nya centrala löneavtal att träffas för så gott som hela arbetsmarkanden. De nya lönenivåerna kommer inte att få någon större långsiktig effekt för kommunernas ekonomiska ställning, under förutsättning att avtalsrörelsen inte innebär några större förskjutningar i det relativa löneläget mellan privat- och offentliganställda. Om däremot lönerörelsen leder till högre löneökningar för de kommunanställda medför det ekonomiska påfrestningar för kommunen. På litet längre sikt får det stor betydelse om uppgången av antalet sysselsatta på den svenska arbetsmarknaden kommer att fortsätta att öka eller plana ut. Sjukskrivningarna bland kommunens anställda Under 2006 uppgick den totala sjukfrånvaron till 8,5 procent av avtalad arbetstid. Det innebär att sjukskrivningarna har minskat med 0,8 procentenheter eller knappt nio procent jämfört med Även om det innebär ett stort steg i önskvärd riktning är det angeläget att fortsätta ett målmedvetet arbete för att ytterligare nedbringa sjukskrivningarna. Förutom det negativa som en sjukskrivning för med sig för den enskilde förorsakas kommunen förorsakas kommunen stora merkostnader för bland annat vikarier och ökad administration. Befolkningsutveckling Som framgår av tabell 10 beräknas kommunens befolkning fortsätta att öka. Tabell 10. Befolkningsprognos Ålder Summa Enligt den befolkningsprognos som färdigställts i mars 2007 kommer antalet invånare att öka med drygt till år Det motsvarar en genomsnittlig ökningstakt på ca 1,1 procent per år. Befolkningsprognosen baseras, förutom på olika demografiska parametrar, bland annat på ett planerat bostadsbyggande på mellan knappt 200 och närmare 400 lägenheter om året under de närmaste åren. I Bollmora tillkommer 150 lägenheter vid Siklöjevägen, 150 lägenheter i centrum och 36 lägenheter vid Peppargränd. Dessutom byggs ett nytt äldreboende (Krusmyntan) med 50 platser vid Basilikagränd. I Trollbäcken byggs 52 hyreslägenheter vid Alléplan, 20 lägenheter vid Kumla handelsträdgård och 8 småhus vid Långsjövägen. I Lindalen tillkommer 12 lägenheter vid Gränsvägen. I Tyresö Strand byggs 200 lägenheter vid Strandängarna, 20 på Varvsområdet samt 100 småhus vid Pilvägen. Ett nytt seniorboende byggs vid Strandtorget. Nya friliggande villor beräknas uppgå till 70 om året med koncentration i Trollbäcken och Tyresö Strand. Förutom byggnationen har hänsyn tagits till permanentbosättning i fritidshus i Östra Tyresö med 75 personer per år under den första delen av perioden och därefter med 50 personer per år. Den befolkningsgrupp som ökar ojämförligt snabbast under den period som tabell 10 omfattar är de äldre. Antalet invånare över 65 år beräknas öka med drygt ca 40 procent. I ekonomiska termer innebär det att man får räkna med att kommunens årskostnader för äldreomsorg mot slutet av perioden blir miljoner kronor högre än i början. Antalet grundskoleelever beräknas under perioden öka med mindre än ett hundratal. Antalet gymnasieelever ökar inledningsvis så att de blir ca 200 fler i mitten av perioden än i början, medan antalet sedan sjunker så att det i slutet av perioden blir ca 200 färre elever än i början. Förnyelse av centrumområdet En av de viktigaste framtidsfrågorna är förnyelsen av Tyresö Centrum. Förutom en ombyggnad och utbyggnad av de kommersiella ytorna behöver centrumområdet kompletteras med ytterligare bostäder. Dessutom måste nya tillfarter och fler parkeringsplatser byggas och de befintliga sport- och idrottsanläggningarna i centrumområdet förnyas eller byggas om. Tyresö Centrum behöver även öppna sig mera utåt och göras tillgängligt och attraktivt även utanför själva innecentrat genom uteserveringar, torghandel, mötesplatser, parker och grönområden med mera. Östra Tyresö Jämfört med centrumförnyelsen står omvandlingen av Tyresö fritidsbebyggelseområden för det mest omfattande planeringsarbetet. Tyresö Strands förnyelse och omvandling kommer enligt planerna att vara avslutad inom ett par år. Arbetet med att planlägga Brevikshalvön samt Raksta, Solberga och Bergholm har påbörjats. I dessa senare områden med sin bergiga terräng och långa kuststräckor längs Östersjön finns stora möjligheter att skapa attraktiva bostadsområden. Utvecklingen kommer också att ställa krav på mycket omfattande investeringar i infrastruktur. 6

13 KOMMUNENS PERSONAL Sjukfrånvaro och frisknärvaro Sjukfrånvaron i Tyresö kommun har under 2006 minskat med 0,8 procentenheter till en total sjukfrånvaro på 8,5 % av avtalad arbetstid för samtliga anställda. Antalet anställda utan någon sjukfrånvaro var under året 37 % vilket är en procentenhet högre än Sjukfrånvaro i % av avtalad arbetstid, samtliga anställda Total sjukfrånvaro 9,3 8,5 Varav > 60 dagar 70,6 68,2 För kvinnor För män 10,6 4,4 9,6 4,3 Åldersgrupp < 29 år 6,1 6,0 Åldersgrupp år 9,3 8,5 Åldersgrupp > 50 år 10,1 9,2 Sjukfrånvaron följs upp löpande och har under året redovisats för personalutskottet. Några enheter inom vård och omsorg som haft högst sjukfrånvaro har till övervägande del kvinnor anställda. Frånvaron beror på flera samverkande faktorer som ser olika ut på enheterna. Insatser för att komma till rätta med frånvaron har anpassats efter enheternas förutsättningar och behov. Till exempel pågår projekt med utökad och intensifierad friskvård inom äldreomsorgen och hemtjänsten samt belastningsergonomi för skolmåltidspersonal. Ett positivt resultat är att sjukfrånvaron inom förskolan har minskat. Rehabilitering och hälsofrämjande arbete Under 2006 har rehabiliteringsarbetet fortsatt att utvecklas mot ett än mer aktivt förhållningssätt. Tidiga och förebyggande åtgärder är ledstjärnor i rehabiliteringsarbetet. Chefens rehabiliteringsansvar lyfts fram. Chef och medarbetare är tillsammans nyckelpersoner i en rehabilitering. Att det är chefen och inte personalkontoret som, från arbetsgivaren sida, leder rehabiliteringsarbetet är av stor vikt. Närmaste chef är den som har bäst kunskap om arbetsuppgifter, gruppdynamik och arbetsmiljö på den specifika arbetsplatsen. En stor fördel är även att chefen har en upparbetad personlig kontakt med den anställde. Personalkontoret fungerar som ett stöd till chefen i detta ansvar. Sjukfrånvaron fortsätter att minska, dock till största delen i de längre sjukskrivningsintervallen. Det är därför viktigt att rikta fokus mot de korta sjukskrivningsintervallen för att minska sjukfrånvaron även där. Verktyg i detta är bland annat att utreda rehabiliteringsbehov vid upprepad korttidsfrånvaro, föra dialog kring vad som är giltig grund för sjukfrånvaro, att initiera tidiga kontakter med företagshälsovården samt ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Andra åtgärder för att minska frånvaron ryms inom programmet Positiv hälsoutveckling. I programmet ingår bland annat personalstöd, möjlighet till så kallad friskispeng för alla anställda, ett riktat hälsoprojekt för personal inom äldreboenden och hemtjänst samt arbetsmiljöarbete via projektet Suntliv. Personalstöd Kommunens anställda har via ett externt företag, Visavi, tillgång till personalstöd via telefon dygnet runt. Här kan man kostnadsfritt få råd och stöd per telefon i frågor som rör arbete, familj, ekonomi, juridik, kris, stress och missbruk. Sedan starten i juni 2005 och till och med juni 2006 har 235 ärenden hanterats, vilket innebär ett genomsnittligt utnyttjande på 9,1 % beräknat på årsbasis. Användandet ligger i nivå med övriga Visavikunder. Andelen ärenden som direkt kan hänföras till arbetsrelaerade frågeställningar är 33 %. Utnyttjandet av tjänsen är tämligen stabilt, vilket tyder på den har förankring i organisationen. Såväl chefer som medarbetare ser personalstödet via Visavi som ett viktigt verktyg i hälsooch rehabiliteringsarbetet. Personalkontorets hälsopedagog fick i maj 2006 i uppdrag att främja personalens hälsa inom äldreboende och hemtjänst. Arbetet har bedrivits i nära kontakt med personal och chefer inom de båda verksamheterna. Den långsiktiga hälsoutvecklingen förstärks genom att de s.k. hälsoinspiratörernas roll tydliggörs och att de erbjuds adekvat utbildning samt genom utveckling av systematiskt arbetsmiljöarbete i respektive verksamhet. Det kortsiktiga hälsofrämjandet erbjuder personalen stöd med tobaksavvänjning, stresshantering och ökad fysisk aktivitet. Suntliv är ett arbetsmiljöprogram som tagits fram av försäkringsbolaget AFA på uppdrag av Sveriges Kommuner och Landsting och de fackliga organisationerna. Innehållet har utvecklats i nära samarbete med Karolinska institutet som bland annat tagit fram den enkät som används i programmet. Under 2006 har kommunen startat och genomfört en del av arbetet med suntliv. Alla chefer har fått möjlighet att svara på en enkät som rör övergripande arbetsmiljöarbete. All personal har även erbjudits att svara på en enkät som behandlar både den egna hälsan och hur de upplever sin psykosociala arbetsmiljö. De som efter besvarad enkät behöver stöd för sin hälsa har erbjudits möjlighet att ta kontakt med företagshälsovården. Den psykosociala arbetsmiljön ska arbetsgrupperna arbeta med under våren Handlingsplaner ska skrivas för förbättringsområden och skickas till respektive förvaltningschef. Kommungemensam kompetensutveckling Verksamhetens kommungemensamma utbildning omfattar främst vård- och omsorgsutbildningar, dataut- 7

14 KOMMUNENS PERSONAL bildning, brand- och säkerhetsutbildning samt andra utbildningar inom arbetsmiljöområdet. Anställda och ålder 2006 Chefsutveckling Under 2006 har chefsgruppen gått utbildning med fokus på lönesamtal samt kommunikation och samtalsmetodik. Vidare genomfördes under hösten en utbildningsdag för några rektorer med rubriken Rektor och tillika kommunal chef. De deltagande rektorerna fungerar som referensgrupp i arbetet med att skräddarsy en utbildning för alla rektorer i kommunen som planeras till Nya chefer har en genomgått en grundutbildning i arbetsrätt och arbetsmiljö. Jämställdhet år 20-29år 30-39år 40-49år 50-59år 60 - Kvinnor Män Som ett led i jämställdhetsarbetet och för att få ett så heltäckande och tillförlitligt underlag som möjligt för ett åtgärdsprogram har personalkontoret under 2006 upphandlat ett analys- och kartläggningsinstrument. En arbetsvärdering och lönekartläggning har påbörjats och beräknas vara klar under hösten I samband med att resultatet presenteras och analyseras kommer alla chefer att utbildas inom området. Tyresö kommun ingår tillsammans med länets övriga kommuner i en satsning till stöd för skolans jämställdhetsarbete med fokus på de könsbundna studie- och yrkesvalen. Satsningen pågår under under namnet Jämställt vägval och genomförs av Länsstyrelsen i Stockholms län tillsammans med länets kommuner. Tyresö kommun ingår också i ett nätverk för kommunala jämställdhetshandläggare i länet. Länsstyrelsen i Stockholm håller i nätverket och bidrar med information, föreläsningar och utbildning inom jämställdhet. Personal och lönestatistik Antalet anställda inom Tyresö kommun är i stort sett oförändrat jämfört med föregående år med undantag för antalet timvikarier som har ökat. Anställda 2006 Nedan redovisas medellönerna för anställda i Tyresö kommun per Den totala medellönen var vid utgången av 2005 var för kvinnor kronor och för män kronor. Förvaltning kvinnor män totalt Kommunstyrelseförvalt Barn- och utbildning Socialförvaltningen Utvecklingsförvatningen TOTALT Nedanstående tabell visar en pensionsprognos över befintlig personal i december 2006 som fyller 65 år under perioden Totalt är det 692 personer. Det råder inte längre någon avgångsskyldighet vid 65 år. Utan att särskilt begära detta får anställda enligt lagen stanna kvar till 67 års ålder. Ett visst antal anställda väljer att göra så, varför det i summan för 2007 här medtagits 13 anställda som är kvar i anställning trots att de redan fyllt 65 år före År 2017, som ligger utanför 10-årsprognosen, kommer 80 personer att bli 65 år. 100 Antal män kvinnor antal anställda heltid deltid tim År Åldersstruktur män/kvinnor 8

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Tyresö kommun. Delårsrapport april Prognos för 2015 2015-05-28

Tyresö kommun. Delårsrapport april Prognos för 2015 2015-05-28 Tyresö kommun Delårsrapport april Prognos för 2015 2015-05-28 Uppföljning strategiska mål Livskvalitet - den attraktiva kommunen Visionen om Tyresö som den mest attraktiva kommunen i Stockholmsregionen

Läs mer

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se ÅRSREDOVISNING 2011 Kortversion kil.se Så gick det för 2011 Så använde vi skattepengarna 2011 Vi fick mycket pengar över i år igen Så ser vi på framtiden för Kil Sammanfattning av s årsredovisning 2011

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE ÅRSREDOVISNING 2014 Kortversion KIL.SE SÅ HÄR GICK DET FÖR KILS KOMMUN 2014 Så här använde vi skattepengarna Nämndernas resultat och verksamhet Vad händer 2015? VIKTIGA HÄNDELSER 2014 Sannerudsskolan

Läs mer

Månadsrapport Januari-april 2013

Månadsrapport Januari-april 2013 Månadsrapport Januari-april 2013 Innehåll Månadsuppföljning... 1 Ekonomi... 2 Resultaträkning perioden januari - april 2013... 2 Kommunens resultatutveckling 2013, 2012 och 2011.... 2 Driftredovisning

Läs mer

Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 2008

Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 2008 Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 08 UR HÄRRYDA KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 08 UR HÄRRYDA KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 08 Omsättning 08 Västsveriges bästa boendekommun Årets resultat

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015:

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015: 1 Budget 2015-2017 Budgetprocessen under valår Budgeten fastställdes av kommunfullmäktige den 18 december. Som regel beslutar kommunfullmäktige om budget vid sitt sammanträde i juni. Härmed är processen

Läs mer

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Piteå kommun Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Johan Lidström Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Årets resultat och budgetavvikelser

Årets resultat och budgetavvikelser Årets resultat och budgetavvikelser Årets första uppföljning för perioden januari april med årsprognos visar på ett resultat på 25,2 mnkr vilket är 20,2 mnkr bättre än budget. Avvikelser mellan prognos

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Delårsrapport 2 2014-08-31

Delårsrapport 2 2014-08-31 Delårsrapport 2 2014-08-31 Nu skriver Nu skriver Pajala morgondagens historia. I hjärtat av Tornedalen kombineras storslagen natur med unik drivkraft. Här finns ett positivt företagsklimat, en kraftigt

Läs mer

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation.... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Nämndernas budgetar

Läs mer

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 förutsättningar för åren 2016 2019 Ekonomin i kommuner och landsting har under ett antal år hållits uppe av engångsintäkter. År 2015 är sista

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 "%M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 %M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna LERUMS KOMMUN Sektor hfrasupporr 2011-03-17 "%M /Vendetyp Lerums Kommun Granskning av bokslut 2010-12-31 =U ERNST ÅYOUNG Qualityln Everything We

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Delårsrapport 2007-08-31

Delårsrapport 2007-08-31 Revisionsrapport* Delårsrapport 2007-08-31 Vänersborgs kommun 2007-10-18 Marianne Wolmebrandt Certifierad kommunal revisor Henrik Bergh *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...3

Läs mer

Revisionsrapport. Pensionsåtagandet. Östersunds kommun. 20 oktober 2009. Allan Andersson, Certifierad kommunal revisor

Revisionsrapport. Pensionsåtagandet. Östersunds kommun. 20 oktober 2009. Allan Andersson, Certifierad kommunal revisor Revisionsrapport Pensionsåtagandet Östersunds kommun 20 oktober 2009 Allan Andersson, Certifierad kommunal revisor 2009-10-20 Anneth Nyqvist, uppdragsledare Allan Andersson, projektledare Innehållsförteckning

Läs mer

30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN

30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN 30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se VILHELMINA KOMMUN

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Månadsuppföljning. Mars 2010

Månadsuppföljning. Mars 2010 A Månadsuppföljning Mars 21 2 Månadsuppföljning 1 januari 31 mars 29 Jämfört med budget visar skatteprognosen per 21-2-15 att skatteintäkterna beräknas bli 4,2 mkr högre än när kommunfullmäktige fastställde

Läs mer

Piteå ska år 2020 ha 43 000 invånare 3 3. Piteå har nolltolerans för ungdomsarbetslöshet 2 2

Piteå ska år 2020 ha 43 000 invånare 3 3. Piteå har nolltolerans för ungdomsarbetslöshet 2 2 NÄMNDEN FÖR ARBETSMARKNADSFRÅGOR OCH VUXENUTBILDNING Nämndens uppdrag Nämnden är kommunens arbetslöshetsnämnd har ansvaret för att nationella lokala mål förverkligas inom kommunens vuxenutbildning, arbetsmarknadsfrågor

Läs mer

Redovisningsprinciper

Redovisningsprinciper 1 (5) Redovisningsprinciper Redovisningen i kommuner och landsting regleras av kommunallagen och lagen om kommunal redovisning (KRL). Därutöver lämnar Rådet för kommunal redovisning (RKR) anvisningar och

Läs mer

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2011-08-30 Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2 Förvaltningsberättelse Delårsrapporten Enligt kommunala redovisningslagen(krl) ska delårsrapporten omfatta minst sex och högst åtta månader.

Läs mer

Månadsuppföljning. April 2012

Månadsuppföljning. April 2012 A Månadsuppföljning April 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 30 april 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för

Läs mer

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 EKONOMISK SAMMANFATTNING 2009-2012 Sammandrag driftbudget 2009-2012 Belopp netto tkr Bokslut Budget Budget Budget Plan Plan 2007 2008 2009 2010

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Kortversion av Gislaveds kommuns årsredovisning 2014: En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1443 miljoner kronor och utförs av 2530 medarbetare (vilket

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Bokslutsberedningen. Morokulien 2015-03-25 17:00-17:30 Beslutande

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Bokslutsberedningen. Morokulien 2015-03-25 17:00-17:30 Beslutande 1(7) Plats och tid KS-salen 08:00-16:00 Morokulien 2015-03-25 17:00-17:30 Beslutande Hans Nilsson (HEL) Björn Källman (HEL) 26 Johanna Söderberg (C) Hans-Peter Jessen (S) 26 Dan Säterman (S), tjänstgörande

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2007

Granskning av årsredovisning 2007 Revisionsrapport* Granskning av årsredovisning 2007 Orsa kommun 2008-05-06 Hans Stark Certifierad kommunal revisor Johan Skeri *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4

Läs mer

Åstorps kommun. Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31

Åstorps kommun. Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31 Åstorps kommun Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31 2013-09-16 Anders Löfgren Sven Ekelund, ordf Tord Sturesson, 1:e v ordf Bengt Joehns, 2:e v ordf Kristoffer Glinka Nils

Läs mer

Vansbro kommun i korthet 2013

Vansbro kommun i korthet 2013 Vansbro kommun i korthet 2013 De här sidorna är en sammanfattning av kommunens årsredovisning för 2013. Sammanfattningen handlar i stora drag om fyra frågor som är viktiga för alla som bor i Vansbro kommun

Läs mer

Personalekonomisk redovisning

Personalekonomisk redovisning Personalekonomisk redovisning Den personalekonomiska redovisningen innehåller uppgifter i form av fakta, analyser och nyckeltal. Redovisningen gäller hela kommunen. All statistik avser tiden mellan 1/1

Läs mer

Månadsrapport SEPTEMBER

Månadsrapport SEPTEMBER Månadsrapport SEPTEMBER Inledning I Stockholmsregionen bor en femtedel av Sveriges befolkning och antalet invånare i länet beräknas fortsätta att öka med 35 000-40 000 personer årligen. Det är landstingets

Läs mer

Revisionsrapport. Pensionsåtagande. Jämtlands läns landsting. Oktober 2008 Allan Andersson Certifierad kommunal revisor

Revisionsrapport. Pensionsåtagande. Jämtlands läns landsting. Oktober 2008 Allan Andersson Certifierad kommunal revisor Revisionsrapport Pensionsåtagande Jämtlands läns landsting Oktober 2008 Allan Andersson Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och förslag till åtgärder...3 2. Revisionsfråga...4

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 011 Götene kommun Hans Axelsson Anna Teodorsson mars 01 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning.1 Bakgrund. Revisionsfråga och metod 3 Granskningsresultat

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Lidingö Stad Granskning av delårsrapport 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning... 2 2 Inledning... 2 3 Granskning av delårsrapport...

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Öckerö kommun. Granskning av bokslut 2014-12-31

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Öckerö kommun. Granskning av bokslut 2014-12-31 Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Öckerö kommun Granskning av bokslut 2014-12-31 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SAMMANFATTNING... 2 2. BALANSKRAVET... 2 3. GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING VERKSAMHETSMÄSSIGA-

Läs mer

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 1 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 BNP* 2,9 1,3 0,9 2,7 3,6 3,8 2,9 Sysselsättning, timmar* 2,0 0,7 0,4 0,6 1,4

Läs mer

Månadsuppföljning. Maj 2012

Månadsuppföljning. Maj 2012 A Månadsuppföljning Maj 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 31 maj 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för 2011

Läs mer

Månadsrapport september 2015

Månadsrapport september 2015 Månadsrapport september 215 Befolkning Staden växer kraftigt. Redan per sista augusti är ökningen över 1 2 personer. Arbetsmarknad Arbetslösheten har ökat något de senaste veckorna. Positivt är dock att

Läs mer

Viktiga händelser under 2005

Viktiga händelser under 2005 ÅRSREDOVISNING 2005 Viktiga händelser under 2005 En ny modell för verksamhetsplanering infördes inför budgetarbetet 2006. Den 24 november firade Tyresö Kommun 40 år i vita huset med öppet hus för alla

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2010

Granskning av årsredovisning 2010 2010 Revisionsrapport April 2011 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Revisionsfråga och metod... 4 3 Granskningsresultat...

Läs mer

Vansbro kommun. Årsredovisning 2014. Detta är en bilaga från Vansbro kommun

Vansbro kommun. Årsredovisning 2014. Detta är en bilaga från Vansbro kommun Vansbro kommun Årsredovisning 2014 Detta är en bilaga från Vansbro kommun De här sidorna är en sammanfattning av kommunens årsredovisning för 2014. Hur gick det med Vansbros ekonomi? Uppfyllde vi målen?

Läs mer

Sammanfattning av kommunens ekonomi

Sammanfattning av kommunens ekonomi Sammanfattning av kommunens ekonomi 2 Sunne KOMMUN zhur mycket kostar kommunens verksamheter? zuppfyllde kommunen sina kvalitetsmål? zvad är på gång i kommunen? zhar Sunne en bra ekonomi? Det här är en

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Haninge kommun Granskning av delårsbokslut 2009 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...2 3. Kommunens resultat och balansräkning...2

Läs mer

V i by gger fram tiden s Ty resö an sv ar och u tv eck lin g. Moderaterna i Tyresö om att bygga och bo vår stadsbyggnadspolitik

V i by gger fram tiden s Ty resö an sv ar och u tv eck lin g. Moderaterna i Tyresö om att bygga och bo vår stadsbyggnadspolitik V i by gger fram tiden s Ty resö an sv ar och u tv eck lin g Moderaterna i Tyresö om att bygga och bo vår stadsbyggnadspolitik februari 2014 In ledn in g Moderaterna har en vision som handlar om att utveckla

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2013 Nerikes Brandkår 2014-03-06 Anders Pålhed (1) 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 5 3. Syfte... 5 3.1 Metod... 6 4. Granskning av årsredovisningen...

Läs mer

Mål och vision för Krokoms kommun

Mål och vision för Krokoms kommun Mål och vision för Krokoms kommun Juni 2012 VISION Krokoms kommun gör plats för växtkraft! LEDORD Naturlig Här är det enkelt att leva. Här finns trygghet och lugn, en bra grund för människor och företag

Läs mer

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Revisionsrapport* Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Oxelösunds kommun 2007-09-26 Matti Leskelä Pär Lindberg *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund...1 1.2

Läs mer

Utbildningsnämnden Nämndsbudget 2014-2016

Utbildningsnämnden Nämndsbudget 2014-2016 Nämndsbudget 2014-2016 Innehållsförteckning LÅNGSIKTIG HÅLLBAR UTVECKLING... 3 VÄRDEGRUND... 3 BRUKARE... 4 VISION... 4 VERKSAMHETSIDÉ... 4 ÖVERGRIPANDE BRUKARMÅL... 5 PERSONAL... 5 VISION... 5 VERKSAMHETSIDÉ...

Läs mer

Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun

Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun Kommunstyrelsen 2012-05-18 1 (5) Kommunledningskontoret Ekonomi och kvalitet KSKF/2012:182 Anders Rehnman 016-710 14 67 Kommunstyrelsen Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun Förslag till beslut

Läs mer

Ronneby kommuns personalpolitik

Ronneby kommuns personalpolitik Ronneby kommuns personalpolitik Bakgrund Att arbeta i Ronneby kommun är ett välfärdsarbete. Vårt främsta uppdrag är att ge god service till våra medborgare. Det är därför en viktig samhällsfråga att kommunen

Läs mer

Övergripande nyckeltal

Övergripande nyckeltal Övergripande nyckeltal 21. Invånare totalt, antal (Index (basår=100)) Antal invånare totalt den 31/12. Källa: SCB. Kolada N01951. Det är ett positivt flyttningsnetto som gör att befolkningen ökar i Falun.

Läs mer

PM - Granskning av årsredovisning 2006*

PM - Granskning av årsredovisning 2006* Öhrlinas PM - Granskning av årsredovisning 2006* Strömstads kommun april 2007 Håkan Olsson Henrik Bergh *connectedthin king I STROMSTADS KOMMUN I I Kommunstyrelsen KC/ZDD? - 0lsi 1 Dnr:........... I Innehållsförteckning

Läs mer

Revisionsrapport. Delårsrapport 2009. Vallentuna kommun 2009-11-05. Carin Hultgren. Certifierad kommunal yrkesrevisor.

Revisionsrapport. Delårsrapport 2009. Vallentuna kommun 2009-11-05. Carin Hultgren. Certifierad kommunal yrkesrevisor. Revisionsrapport Delårsrapport 2009 Vallentuna kommun 2009-11-05 Carin Hultgren Certifierad kommunal yrkesrevisor Frida Enocksson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Inledning...2 2.1 Bakgrund...2

Läs mer

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning Båstads kommuns meda rbeta rund ersök ning 2010 en sammanfattning Varför en medarbetarundersökning? För andra året har Båstads kommun genomfört en medarbetarundersökning i syfte att kartlägga vad kommunens

Läs mer

Stora sammanträdesrummet, Kommunkontoret, Vindeln, måndagen den 8 april 2013, kl 08.30-15.00

Stora sammanträdesrummet, Kommunkontoret, Vindeln, måndagen den 8 april 2013, kl 08.30-15.00 2013-04-08 1(10) Plats och tid Beslutande Stora sammanträdesrummet, Kommunkontoret, Vindeln, måndagen den 8 april 2013, kl 08.30-15.00 Ewa-May karlsson, (c), ordförande Tomas Nilssson, (m) Mathias Haglund,

Läs mer

Foto: Anna Molander, Tymon Hardian Pigon, Sune Fridell. Månadsrapport. För beslut i landstingsstyrelsen

Foto: Anna Molander, Tymon Hardian Pigon, Sune Fridell. Månadsrapport. För beslut i landstingsstyrelsen Foto: Anna Molander, Tymon Hardian Pigon, Sune Fridell Månadsrapport Februari För beslut i landstingsstyrelsen -05-05 2 (8) Perioden januari februari i korthet Resultatet för perioden uppgår till 407 miljoner

Läs mer

Månadsuppföljning per den 31 januari 2015

Månadsuppföljning per den 31 januari 2015 23 februari 2015 KS-2015/283.182 1 (10) HANDLÄGGARE Strandqvist Ralph 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Månadsuppföljning per den 31 januari 2015 Förslag till beslut Kommunstyrelsens

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Innehållsförteckning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 3 Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Självfinansieringsnivå för nya investeringar 5 Resultatutjämningsreserv

Läs mer

TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG

TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG Kerstin Eriksson Näringspolitiskt ansvarig, Famna Tillväxtrapport för idéburen vård och social omsorg Detta är den andra tillväxtrapporten som Famna

Läs mer

Rapport. Bokslutsgranskning 2005 för Finspångs kommun 2006-04-10. Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun

Rapport. Bokslutsgranskning 2005 för Finspångs kommun 2006-04-10. Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun Rapport Bokslutsgranskning 2005 för Finspångs kommun 2006-04-10 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Maria Andersson Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%)

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%) Resultatbudget Vänsterpartiet Verksamhetens intäkter 469 727 500 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 480 608-1 587 503-1 690 228-1 733 438-1 768 561 Avskrivningar - 54 759-43 000-46

Läs mer

Verksamhetsplan 2014-2017 för nämnd och bolag

Verksamhetsplan 2014-2017 för nämnd och bolag Bilaga 4 Verksamhetsplan - för nämnd och bolag Omvårdnadsnämnd 1 Mål inom respektive perspektiv 1.1 Medborgare och kunder Omvårdnadsnämnden har nöjda kunder som erbjuds god service och möjlighet till inflytande,

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Anders Thulin, Auktoriserad revisor, Certifierad kommunal revisor Emelie Lönnblad, Revisionskonsult Granskning av delårsrapport 2013 Båstads kommun Christina Widerstrand, Certifierad kommunal

Läs mer

Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1. Utbildningsnämnd

Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1. Utbildningsnämnd Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1 Utbildningsnämnd 1 Resultatbudget Resultatbudget Utfall 2014 Budget 2015 Intäkter 89,0 68,6 Personalkostnader -224,7-216,0 Övriga

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2007-08-31

Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Revisionsrapport Cecilia Axelsson Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Gästrike Räddningstjänst Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Delårsrapport

Läs mer

Vision och mål för Åstorps kommun

Vision och mål för Åstorps kommun Vision och mål för Åstorps kommun Kommunens vision, fokusområden och mål med perspektiv på år 2020 Beslutat av Kommunfullmäktige 2012-10-29 Dnr 2012/171 Postadress: 265 80 Åstorp Gatuadress: Storgatan

Läs mer

Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet

Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna september 2014 Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Granskning av delårsrapport 2014 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...3 3. Förbundets

Läs mer

3. Budget 2016-2019 för Nordanstigs kommun. 4. Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommun. 6. Information och övriga ärenden.

3. Budget 2016-2019 för Nordanstigs kommun. 4. Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommun. 6. Information och övriga ärenden. NORDANSTIGS KOMMUN Kommunstyrelsens ledningsutskott KALLELSE Till ledamöter Ersättare och övriga får kallelsen för kännedom. Utskottens presidier och företrädare för de partier som inte har en ledamotplats

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

Månadsrapport september 2014

Månadsrapport september 2014 Månadsrapport september Ekonomiskt resultat -09-30 215,4 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med september uppgår till 215,4 mkr. I resultatet ingår jämförelsestörande

Läs mer

Populärt vinternöje i Vallentuna skridskoåkning på Vallentunasjön!

Populärt vinternöje i Vallentuna skridskoåkning på Vallentunasjön! Årsredovisning 2000 Populärt vinternöje i Vallentuna skridskoåkning på Vallentunasjön! (Foto: Sonia Blom) 0 VALLENTUNA KOMMUN Årsredovisning 2000 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Del 1 ÅRSREDOVISNING Kommunalrådets

Läs mer

Övergripande och nämndspecifika mål

Övergripande och nämndspecifika mål SOCIALFÖRVALTNINGEN VERKSAMHETSPLAN Stöd och sysselsättning 2014 Övergripande och nämndspecifika EKONOMI Kils kommun ska ha god ekonomisk hushållning. Detta åstadkommer vi genom att: det årliga överskottet

Läs mer

Personalpolitiskt Program

Personalpolitiskt Program Personalpolitiskt Program Landskrona kommuns personalpolitiska målsättning Kommunens personalpolitik är ett strategiskt medel för att kunna ge kommunens invånare omvårdnad, utbildning och övrig samhällsservice

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2012

Granskning av årsredovisning 2012 www.pwc.se Caroline Liljebjörn 6 maj 2013 Granskning av årsredovisning 2012 Räddningstjänstförbundet Emmaboda- Torsås Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2.

Läs mer

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunledningsmål för planeringsperioden 2008-2011 i form av kommunövergripande mål som gäller för all verksamhet

Läs mer

Tyresö i siffror 2007

Tyresö i siffror 2007 Tyresö i siffror 2007 1 Innehåll Befolkning 5 Bostäder 7 Miljöstatistik 9 Sysselsättning 10 Social service 13 Barn, skola och utbildning 14 Kultur och fritid 17 Ekonomi 18 Kommunfullmäktige 19 2 3 Befolkning

Läs mer

Pensionsfonden övergripande mål och strategi. Mora kommun

Pensionsfonden övergripande mål och strategi. Mora kommun Pensionsfonden övergripande mål och strategi Mora kommun Beslutad av Kommunfullmäktige 2009-12-14 116 Diarienr: KF 2009/346 024 1(7) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Kommunens

Läs mer

Resultatbudget 2016, opposition

Resultatbudget 2016, opposition Resultatbudget 2016, opposition ver 5 5 Verksamhetens intäkter 459 967 520 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 570 505-1 664 288-1 723 844-1 775 083-1 813 338 Avskrivningar - 47 440-46

Läs mer