Segregering och dess påverkan på staden och individen

Transkript

1 Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier - ISV Segregering och dess påverkan på staden och individen En antologi om framtida utmaningar Jens Gliminger Olle Johansson Binyat Arif Andreas Mousa Amira Zenkic Eva Lindberg Marquez Hanna Andersson Emilia Istgren Antologi från Samhälls- och kulturanalys år 2015 Handledare: Mats Brusman

2 Förord Som inledning vill vi samtliga tacka alla informanter som har medverkat i de olika studierna. Informanternas utsagor har varit en viktig del av arbetenas utformning och därför ska informanterna ha en eloge till att de tog sig tid att ställa upp och medverka på intervjuer. Ett stort tack dessutom till vår handledare Mats Brusman som visat tålamod med oss under arbetets gång.

3 Innehåll SEGREGERING OCH DESS PÅVERKAN PÅ STADEN OCH INDIVIDEN... 1 SAMMANFATTNING - SEGREGERING OCH GENTRIFIERING - EN STUDIE OM KLASS, ETNICITET OCH LIVSSTIL MED FOKUS PÅ NORRKÖPING... 2 SAMMANFATTNING - PÅVERKAN PÅ LEVNADSVILLKOREN I ETT MILJONPROGRAMSOMRÅDE 3 SAMMANFATTNING - UNGDOMSKRIMINALITET I FÖRORTEN... 4 SEGREGERING OCH GENTRIFIERING - EN STUDIE OM KLASS, ETNICITET OCH LIVSSTIL MED FOKUS PÅ NORRKÖPING... 6 INLEDNING... 6 SYFTE... 6 BESKRIVNING AV GENTRIFIERINGSBEGREPPET OCH SEGREGERING... 7 METOD... 8 AVGRÄNSNING... 9 ETIK KLASS OCH IDENTITET LIVSSTIL OCH GENTRIFIERING Områden under förändring Segregering, etnicitet och klassklyftor Diskriminering på arbetsmarknaden EN ÖKAD SEGREGERING GENTRIFIERING OCH SYMBOLISKT KAPITAL OMRÅDEN OCH NAMNETS BETYDELSE ANALYS SEGREGATION OCH POLITISKA LÖSNINGAR SLUTDISKUSSION LITTERATURFÖRTECKNING Elektroniska källor PÅVERKAN PÅ LEVNADSVILLKOREN I ETT MILJONPROGRAMSOMRÅDE.. 27 INLEDNING SYFTE & FRÅGESTÄLLNINGAR AVGRÄNSNINGAR BAKGRUND... 28

4 MILJONPROGRAMMET DÅ & NU BESKRIVNING AV OMRÅDET TIDIGARE FORSKNING & CENTRALA BEGREPP CENTRALA BEGREPP METOD ANALYSMETOD ETIK ANALYS UPPFATTNINGAR OM SEGREGATION YTTRE FAKTORER OCH FÖRUTSÄTTNINGAR Utbildning och språk Sysselsättning Bostadsmarknadens påverkan på levnadsvillkoren SYNEN PÅ OMRÅDET & DE BOSATTA Människors uppfattningar Medias roll SLUTDISKUSSION REFERENSER UNGDOMSKRIMINALITET I FÖRORTEN INLEDNING SYFTE FRÅGESTÄLLNINGAR AVGRÄNSNING UNGDOMSBROTTSLIGHET I SVERIGE TIDIGARE FORSKNING METOD KORT PRESENTATION AV INFORMANTER ETISKA PRINCIPERNA HERMENEUTIK URVAL ANALYSMETOD KODNING TEORI CENTRALA BEGREPP I STUDIEN IDENTITET SEGREGATION ANALYS... 62

5 ARBETSLÖSHET I SAMBAND MED UNGDOMSKRIMINALITET FYSISKA BETYDELSEN HEMMAFÖRHÅLLANDEN KAMRATSKAP KLASS KLASSBAKGRUNDENS BETYDELSE DISKUSSION OCH SLUTSATS SAMMANFATTNINGSVIS REFERENSER FRÅN SLUSK TILL HUNK INLEDNING SYFTE FRÅGESTÄLLNING AVGRÄNSNING METOD URVAL TEORI ETIK BAKGRUND NORRKÖPINGS KULTURHISTORISKA VÄRDE INRE HAMNENS KULTURHISTORISKA VÄRDE ANALYS INKLUDERING OCH EXKLUDERING STADSFÖRÄNDRINGENS PÅVERKAN ÖSTRA SALTÄNGENS LAGLIGA GRAFFITIVÄGG SLUTDISKUSSION REFERENSER TRYCKA KÄLLOR INTERNETKÄLLOR MUNTLIGA KÄLLOR... 93

6 1 Segregering och dess påverkan på staden och individen Vi som har skrivit denna antologi består utav åtta studenter på Linköpings universitet och vi studerar andra året vid Samhälls- och kulturanalysprogrammet. I denna antologi kommer läsaren att få ta del av fyra kapitel som på olika sätt berör varandra. De fyra kapitlen har ett genomgående tema och detta tema är segregering och hur segregering påverkar staden och de individer som bor där. Frågor som rör segregering i olika former är ett aktuellt ämne som dominerar samhällsdebatten och har gjort det de senaste femton åren och därför anser även vi att det är ett ämne som är värt att belysas och i denna antologi berör vi segregeringen utifrån fyra kapitel med fyra olika perspektiv. Namnen på de fyra kapitlen är; Segregering och gentrifiering en studie om klass, etnicitet och livsstil med fokus på Norrköping, Påverkan på levnadsvillkoren i ett miljonprogramsområde, Ungdomskriminalitet i förorten och till sist Från slusk till hunk. Något som binder samman dessa fyra kapitel är att vi alla har utgått från kvalitativa intervjuer och att de informanter vi har intervjuat har en koppling till de olika områden som uppsatserna handlar om. De kvalitativa intervjuer som har genomförts har varit både enskilda intervjuer och fokusgruppsintervjuer. Alla vi har utgått ifrån våra informanters egna erfarenheter, upplevelser och kunskaper som vi sedan valt att lyfta fram i våra analyser. Alla intervjuer som har genomförts har varit semistrukturerade vilket innebär att vi har utgått från ett antal teman eller frågor som våra informanter har fått prata ganska fritt kring vilket har bidragit till att vi lyft fram informanternas uppfattning i våra analyser samt att vi ansåg detta vara en viktig del under studiernas gång. En åtanke som alla vi haft med oss under studiernas gång var att skydda informanternas identitet i största möjliga mån och detta har vi alla gjort på flera olika sätt, exempelvis nämner man områdets namn i någon uppsats medan man i en annan uppsats valt att utesluta områdets namn på grund av att man vill skydda områdets anseende. Anledningen till att vi gör det på olika sätt är för att det även ser olika ut beroende på vilket område man utgått ifrån när man gjort sin undersökning. Något som är gemensamt för alla kapitel i denna antologi är att de behandlar ämnet segregering från olika synvinklar och hur denna segregering påverkar de människor som befinner sig i området. I och med att segregering är ett ämne som tas upp berörs även klass på grund av att områden ofta segregeras då människor som bor där, men i kapitlet Från slusk till hunk rör det sig om ett framtida boende, har en viss social och ekonomisk status. I alla kapitel behandlas begreppet livsvillkor och hur dessa påverkas av olika faktorer så som vilket bostadsområde en individ lever i. Beroende på vilken typ av bostadsområde det är eller vilka som är tänkta att bo i bostadsområdet blir en viss typ av människor exkluderade, mer eller mindre omedvetet. Detta

7 2 kan leda till ett flertal konsekvenser som utanförskap och försämrade livsvillkor. Detta påverkar också utvecklingen av en individs identitet som även det nämns i alla kapitel. Beroende på var man är bosatt så skapas även en egen platsidentitet på så sätt att identiteten påverkas utav uppväxt och boendemiljö både på ett negativt respektive positivt sätt. Sammanfattning - Segregering och gentrifiering - en studie om klass, etnicitet och livsstil med fokus på Norrköping Jens Gliminger och Olle Johansson har valt att skriva om segregering och gentrifiering med fokus på Norrköping, och även andra exempel på stadsdelar i andra städer för att ge en större bild av det valda ämnet. I detta stora och i många fall mångfacetterade ämne har Jens och Olle också belyst vilken roll livsstil, etnicitet och klass spelar för roll i segregeringsproblematiken. Förutom relevant litteratur som berör ämnet har studenterna utfört intervjuer med lokalpolitiker i Norrköping från Vänsterpartiet, Moderaterna och Socialdemokraterna. Tanken med detta var att få så pass stor variation i svaren från politikerna för att kunna analysera deras svar mot varandra och hitta skillnader men också likheter. Utöver intervjuerna med politikerna utfördes även en intervju med en lärare vid Linköpings universitet med kunskap om frågor vi ansåg vara relevanta för vårt arbete. Eftersom gentrifiering inte är ett lika vanligt förekommande begrepp som t.ex. segregering har studenterna valt att beskriva begreppet utifrån olika källor och definitioner. Jens och Olle upptäckte tidigt att kunskapen om just gentrifieringsbegreppet varierar, mycket beroende på att begreppet i sig inte diskuteras medialt på samma sätt som segregering. Detta ledde till att studenterna fokuserade mer på segregeringsfrågor i intervjuerna med politikerna och fokuserade något mer på gentrifiering i teoridelen för att kunna väva ihop de två begreppen i analysen. Frågeställningarna som Jens och Olle har valt att utgå ifrån i arbetet är följande: Vilken roll spelar klass, etnicitet och livsstil i frågor rörande segregering och gentrifiering utifrån den valda litteraturen? Vilka likheter respektive skillnader finns det i olika politikers utsagor om segregerade områden och vad är deras lösningar på de eventuella problemen? Finns det en klar koppling mellan gentrifiering och segregering? Det studenterna kan konstatera är att gentrifiering inte är ett begrepp som alla politiska företrädare använder sig av, de kunde se att Moderaten inte hade någon större kunskap om begreppet, medan vänsterpartisten hade en bred analys om frågor som karaktäriserar gentrifiering.

8 3 Vidare blev intervjuerna viktiga för att som redan beskrivet få en lokalpolitisk dimension i beskrivandet av segregering och hur det enligt politikerna ser ut i en stad som Norrköping. Något som Jens och Olle fann intressant var att politikerna nämnde väldigt olika platser och områden när de fick frågan om hur segregering kan se ut i Norrköping, vilket väckte frågan om hur media och politiker själva pratar om segregering, och vad som egentligen menas med ett segregerat område. För att knyta ihop gentrifiering och segregering har ett visst fokus lagts på olika stadsdelars utveckling, och exempel har givits på stadsdelar som Hornstull i Stockholm och Knäppingsborg i Norrköping där man utifrån litteraturen kan hävda att en gentrifiering har ägt rum, även om områdena i sig ser väldigt olika ut förenas dem också på många sätt, framförallt när det gäller konsumtionsmöjligheter och frågor rörande livsstilar. Sammanfattning - Påverkan på levnadsvillkoren i ett miljonprogramsområde I Påverkan på levnadsvillkoren i ett miljonprogramsområde skriver Amira Zenkic och Eva Lindberg Marquez om hur levnadsvillkoren påverkas utav att växa upp eller bo i ett miljonprogramsområde. Studenterna har via ett flertal enskilda intervjuer och en fokusgruppsintervju undersökt levnadsvillkoren i ett utvalt miljonprogramsområde i en större stad. Informanterna som deltog i fokusgruppsintervjun bestod utav individer som arbetar med sociala frågor och planering, varav en arbetar som ungdomspedagog i det utvalda område, en annan informant arbetar som stadsutvecklare inom området, den tredje informanten arbetar som polis, den fjärde informanten arbetar med brottsförebyggande gruppen där han arbetar med ungdomar som har en koppling till kriminalitet. Den sista och femte informanten i fokusgruppsintervjun arbetar som projektledare. I de fyra enskilda intervjuerna som genomfördes var tre stycken studerande varav två stycken är bosatta i området, den tredje har bott där tidigare men bor numera i ett annat område. Den fjärde informanten i den enskilda intervjun bor inte i området men har tidigare arbetat med många olika projekt inom området och även hon har varit bosatt där, idag arbetar hon med något annat men har fortfarande kontakt med området på andra sätt, via till exempel bekanta. I uppsatsen har de besvarat tre frågeställningar som lyder såhär: Hur lyfts segregering fram hos våra informanter under intervjuerna och vad medför det för konsekvenser för de som är bosatta i det utvalda området? Hur påverkas den enskilde individens möjligheter på grund av de yttre faktorer som finns med tanke på att de är bosatta i vårt utvalda miljonprogramsområde? (till exempel utbildning, arbete och levnadsvillkor)? På vilket sett påverkar människors respektive medias uppfattningar vårt utvalda område samt hur påverkar det de människor som är bosatta där?

9 4 Utifrån dessa tre frågeställningar kan man i uppsatsen läsa om hur segregationen uppfattas bland studenternas informanter och hur de också kan påverka dem och de som är bosatta i området. Vidare hävdar Amira och Eva att yttre faktorer och förutsättningar spelar en viktig roll för individernas levnadsvillkor. De skriver om hur språk och utbildning är en viktig del i individens liv för att kunna lyckas i samhället och kunna nå sina mål men även för att kunna förbättra sina möjligheter. Samt skriver de vidare om hur sysselsättningen påverkas hos de bosatta i det miljonprogramsområde de skriver om. De påpekar att trots att man har kunnat lyckas med språk och utbildning så är det svårt att komma ut på arbetsmarknaden på grund av var man är bosatt eller om man har en annan bakgrund än svensk. Vidare i uppsatsen kan man få läsa om hur bostadsmarknaden ser ut och hur även det påverkar de bosatta och deras chanser till andra lägenheter. Mycket handlar om vad man får tillbaka utav hyran som man betalar. Under sista rubriken i uppsatsen som är Synen på området & de bosatta skriver Amira och Eva om hur medias roll påverkar området väldigt negativt då de påverkar människors, som inte ät bosatta i området, tankesätt och vad det medför för konsekvenser för de bosatta och deras möjligheter. I slutdiskussionen kan man vidare läsa om hur studenterna diskuterar konsekvenserna de beskrivit i analysdelen samtidigt som de blandar in egna tankar och perspektiv kring dessa teman. Sammanfattning - Ungdomskriminalitet i förorten Studien som berör ungdomskriminalitet kommer att handla om huruvida sociala och individuella förhållanden har för påverkande roll bland ungdomar, till att vilja begå brott mot brottsbalken. De faktorerna Binyat Arif och Andreas Mousa har behandlat i uppsatsen är arbetslöshet, fysiska miljön, hemmaförhållanden, kamratskap och klass. Det empiriska materialet som samlats in till undersökningen är utifrån tre olika intervjuer. De har valt att intervju sex informanter, en idrottslärare, en fritidsgårdslärare och fyra elever. När det gäller intervjuerna av idrottsläraren och fritidgårdsläraren har författarna använt sig utav enskilda intervjuer, intervjuerna av elever utfördes via en fokusgruppsintervju för att kunna få igång en diskussion mellan informanterna. Studenterna har utgått utifrån en halvstrukturerad intervju som innebär att informanterna har en större frihet till att svara på intervjufrågorna. I den här studien är det viktigt att ha i åtanke att studenterna enbart utgått från våra informanters upplevelser och erfarenheter det vill säga att, vad de tror vilka orsaker det beror på till att dessa ungdomar i segregerade bostadsområden väljer att utveckla ett kriminellt beteende. En annan avsikt med att vi valde att intervjua två vuxna och fyra elever, gick ut på att vi skulle få olika perspektiv samt för att se om det går att finna likheter och skillnader i deras intervjusvar. Det som studenterna har kommit fram till i diskussionen är att uppfattningarna bland läraren, fritidgårdsläraren samt eleverna så fanns det inte så stora skillnader mellan deras svar, det märktes att informanterna utgick från sina egna erfarenheter och upplevelser. Om man kollar på

10 5 informanternas intervjusvar så går det att se hur läraren och fritidsläraren var lite mer försiktiga i sina svar samt att de först tänkte efter innan dem svarade, till skillnad från eleverna som sa det dem tyckte och tänkte helt enkelt. Nyckelord: Ungdom, segregering, klass, identitet, omgivning, fysiska miljön, kamratskap och familj.

11 6 Segregering och gentrifiering - en studie om klass, etnicitet och livsstil med fokus på Norrköping Inledning I denna uppgift vill vi genom relevant litteratur och intervjuer med tre politiker som representerar olika partier beskriva vilken konsekvens bostadspolitik och socioekonomiska omvandlingar av stadsdelar har på staden, och vilka effekter det kan ha på stadens invånare. I detta fall kommer vi fokusera på Norrköping, men också ge exempel på omvandlingar i andra städer runt om i världen för att försöka ge en större bild av ämnet. För att anknyta detta till segregering kommer även livsstil att behandlas, vilken roll spelar egentligen livsstil i dagens omvandlingar och hur det påverkar sammansättningen av sociala grupper i staden är några frågor vi kommer att behandla. Norrköping är en stad som i den senaste mätningen från 2015 befolkas av invånare och brukar hamna på åttonde plats över Sveriges största kommuner. 1 Detta är väldigt många människor som kan tänkas ha olika bakgrunder, förutsättningar och livssituationer. Det som förenar dem är att de inräknas som invånare i Norrköpings kommun och att de bor utspridda i olika områden. Dessa områden och stadsdelar kan skilja sig mycket åt, både socialt och ekonomiskt, därför anser vi att gentrifiering och segregering är två relevanta begrepp att använda i denna uppgift. Idag pratas det ofta om segregation kopplat till bostadsmarknaden, vilket tog fart under 1990-talets ekonomiska kris då klass- och etniska markörer blev tydligare i storstadsregioner 2. Därför har det blivit populärt att prata om så kallad anti-segregationspolitik från de politiska partierna för att bryta till exempel utanförskap och ökade klassklyftor, vilket vi kommer att återkomma till senare i arbetet. En kortare beskrivning av begreppet gentrifiering ges efter syftet. Syfte Syftet med detta etnografiska fältarbete är att undersöka hur lokalpolitiker ser på segregering i Norrköping och hur deras analyser och lösningar eventuellt kan skilja sig åt. I detta fall intervjuas representanter från Socialdemokraterna, Moderaterna och Vänsterpartiet. Syftet med detta val av informanter var att få en slags politisk variation i svaren på våra frågor. Utöver dessa informanter intervjuade vi även Anders Neergaard som är universitetslektor vid Linköpings universitet och 1 1 Norrköpings kommun. Befolkningsmängd, Norrköping, månadsdata, tom mars år (hämtad 18/3 2015) 2 Roger Andersson, Samhällsbyggande och integration: Frågor om assimilation, mångfald och boende, Boendesegregation och grannskapseffekter, Linköpings universitet (2009), s. 41.

12 7 har till exempel etnicitet, klass och kön som forskningsområde, vilket gjorde Neergaard till en intressant informant. Ordet segregering kommer att analyseras utifrån olika vinklar såsom klass, etnicitet men även livsstilar. Att vi använder politikers utsagor om ämnet grundar sig i reflektionen över vilken påverkan politiken har på utvecklingen i stadens urbana miljöer. Beskrivning av gentrifieringsbegreppet och segregering Begreppet gentrifiering hämtades från det Engelska begreppet gentry, vilket kan översättas till herrskapsklass, och myntades av sociologen Ruth Glas år Glas menade att socioekonomiska omvandlingar av olika stadsdelar i London under början av 1960-talet ledde till ett slags utbytande av människor i de gentrifierade stadsdelarna. De befintliga invånarna som ofta tillhörde arbetarklassen tvingades bort då människor ur övre-och undre medelklassen flyttade in, vilket ledde till högre hyror och en högre prisnivå generellt 3. Människorna som flyttade in i det område Glas undersökte var i hög grad utbildade inom akademiska ämnen, vilket människor tillhörande arbetarklassen generellt sett inte var. Områdenas sociala karaktär förändrades alltså från vad brukar kallas för nedgångna arbetarområden till mer trivsamma medelklassområden, där nya butiker och en annan typ av konsumtion etablerades 4. Begreppet i sig har vidareutvecklats genom åren och är idag mångfacetterat där till exempel platsidentitet och livsstil ofta beskrivs som en central del i den moderna gentrifieringsprocessen. Detta kan i sin tur leda till en större uppdelning av stadens invånare, med andra ord en ökande segregering, som i Nationalencyklopedin definieras som det rumsliga åtskiljandet av befolkningsgrupper 5. Frågeställningar Vilken roll spelar klass, etnicitet och livsstil i frågor rörande segregering och gentrifiering utifrån vårt insamlade material? Vilka likheter respektive skillnader finns det i olika politikers bostadspolitiska utsagor? Finns det en koppling mellan gentrifiering och segregering? 3 Tom Slater, Gentrification of the City Tom Slater, The New Blackwell Companion to the City Edited by Gary Bridge and Sophie Watson 2011 Blackwell Publishing Ltd s.slater, s Ibid, s Anette Levander. Segregation Nationalencyklopedin. (hämtad )

13 8 Metod Till denna uppgift har vi valt att arbeta utifrån metoden etnografiskt fältarbete, och hur vi använt oss av denna metod måste förklara utifrån flera aspekter. Vi har tagit avstamp i Lars Kaijser och Magnus Öhlanders Etnologiskt fältarbete som tar upp kännetecken och vilka hinder som kan uppstå under användandet av metoden. Om vi börjar med beskrivningen av metoden så betyder fältarbete att forskaren rör sig ute i fält, det vill säga att undersökningar sker i sociala och fysiska miljöer 6. Det är en mångfacetterad metod som gör att forskaren hanterar både egna intervjuer men även andra artiklar, böcker eller tidigare rapporter för att kunna använda detta i analysen 7. Vi tänker nedan redogöra för hur vi förhåller oss till etnografiskt fältarbete, och förklara hur fältarbetet har planerats och hur vi använt oss till intervjuer. Precis som vid alla typer av stora arbeten så har vi även fått göra många avvägningar, både innan och under arbetets gång. Först och främst behövde vi båda sätta oss in i tidigare rapporter och forskning inom det berörda ämnet, eftersom vi på så sätt fick en bättre kännedom om fenomenet som vi valt att undersöka. Dessutom har vi tittat på forskares tillvägagångssätt och kunnat hitta intressanta ingångar på våra frågeställningar som kanske kan leda till fler nyanser av segregering och gentrifiering 8. Det var även här tanken med att intervjua politiker kom upp som ett intressant koncept, dels för att de är insatta i ämnet vi valt och dels att de kan påverka samhället via den reella makt som politiker har. Nästa steg var att bestämma hur intervjuerna skulle gå till, och detta redogörs nedan. Intervjuformen vi ansåg mest lämplig på politiker var att använda oss av kvalitativ intervjuform, eftersom den inte är så strukturerad och lägger mer tyngd på intervjupersonens uppfattningar. Kvalitativ intervjumetod leder också till betoningen av informantens syn på vad som är relevant, samt att det är dennes ståndpunkter som är det viktiga 9. Ovannämnda ståndpunkter var avgörande för oss, eftersom vi ville ge alla de politiker som medverkade samma möjligheter att utveckla sina resonemang och tankar om ämnet. Sen finns det ytterligare en viktig aspekt som måste beaktas. Eftersom vi intervjuat politiker som mycket troligt har en vana av att intervjuas och svara på frågor tyckte vi att kvalitativa utgångspunkter på våra intervjuer var lämpligt. Vad innebär då kvalitativ intervjuform? Enligt Alan Bryman används uttrycket ofta som en beskrivning av semistrukturerade samt ostrukturerade intervjuer, även om vissa bara pekar på det ostrukturerade slaget 10. När det kommer till urval så har vi använt oss av ett målinriktat, eftersom vi har valt politiker utifrån olika politiska partier från höger och vänsterskalan. Det var därför ett strategiskt val som gjorde att vi valde representanter från olika politiska färger. Vi ville helt enkelt ha informanter med olika synsätt på frågorna, för att få en variation i den information som vi samlat in 11. Intressant i detta sammanhang är att vi utgick från en målinriktad information. 6 Magnus Öhlander och Lars Kaijser, Etnologiskt fältarbete, Studentlitteratur AB (2011), S Ibid, s Ibid, s Alan Bryman, Samhällsvetenskapliga metoder, Liber AB (2013), s Alan Bryman, Samhällsvetenskapliga metoder, Liber AB (2013), s Ibid, s. 392.

14 9 Vi har även stött på motgångar i både våra metodval och urvalet av litteratur. Något som vi reflekterat över den litteraturen vi har valt är att den är genomgående kritisk mot gentrifiering, vilket lätt kan göra vår studie enkelriktad utan reflektion från olika vinklar. Vi märkte även att användandet av begreppet gentrifiering i intervjuerna blev problematiskt eftersom endast en politiker kände till begreppet, och hade inte heller en klar definition av betydelsen. Vi upptäckte snabbt att man inte kan förvänta sig att alla politiker känner till begreppet, men samtalen underlättade när vi betonade segregeringsfrågor istället för gentrifieringsfrågor. Teori Valet av teori var länge en fråga som vi diskuterade eftersom vi har valt ett ämnesområde som gör att vi samlar in information från många olika håll. Vi refererar alltifrån tidningsartiklar, statistik, litteratur och politikers utsagor. I och med denna breda inhämtning av informationen bestämde vi oss av att arbeta utifrån diskursanalys, vilket Alan Bryman har analyserat i Samhällsvetenskapliga metoder. Brymans definition av nämnda teorin utgår från en flexibel metod som kan användas till alla möjliga texter såsom tidningsartiklar 12. Ett annat fenomen som kännetecknar denna teori är att den lägger fokus på medlemmar som verkar i den miljö som studeras, vilket vi såg som en nödvändighet för vår studie eftersom vi valde informanter som stöter på dessa frågor i deras politiska engagemang 13. En annan viktigt sak i valet av diskursanalys är att man arbetar utifrån ett tema, och att valen som görs speglar personerna som studerar ämnet 14. Detta ansåg också vi vara viktigt, eftersom vi berör så pass stora ämnen måste vi välja en viss riktning på arbetet. Avgränsning Eftersom vi behandlar ett omfattande och globalt fenomen som rör frågor om gentrifiering och segregering bestämde vi oss för att förankra vår studie utifrån Norrköping, eftersom det annars skulle bli oss uppgiften övermäktig att skriva utifrån ett lands- eller världsomfattande perspektiv. Detta val av avgränsning konkretiseras i valet av informanterna, eftersom vi använt oss av aktiva kommunalpolitiker från olika partier med sin bas i Norrköpings kommun. Begreppen som kommer analyseras är gentrifiering och segregering, och det blir därför en naturlig del att använda sig av och reflektera om områden inom staden Norrköping. En annan avgränsning som vi gör är att vi enbart intervjuar politiker med kunskap om och har erfarenhet av bostadspolitik och frågor som rör stadsplanering. 12 Alan Bryman, Samhällsvetenskapliga metoder, Liber AB (2013), s Ibid, s Ibid, s. 476.

15 10 Etik I vår studie kommer vi att använda oss av representanter från politiska partier och informanterna är där som representanter för sina partier. Intervjuerna kommer med andra ord inte utgå från privatpersoner, men vi kommer naturligtvis att utgå från forskningsetiska riktlinjer som kännetecknar god forskningssed. Utgångspunkten har varit att följa de fyra forskningsetiska riktlinjerna som heter nyttjandekravet, informationskravet, samtyckeskravet och konfidentialitetskravet. Kortfattat används dessa vid olika faser under arbetets gång och lämpligt är att börja med informationskravet, där forskaren förse informanterna om vad studien handlar om och vad deras roll är. Med informationen som lämnas ut bör forskarens kontakuppgifter finnas med, samt eventuellt var studien kan finnas tillgänglig 15 Sedan har vi använt oss av samtyckeskravet som behandlar informantens medgivande till att medverka i studien och att rättigheten finns att avbryta studien utan att personen riskerar några efterföljande repressalier 16 Konfidentialitetskravet handlar om ansvaret som forskare att ansvara för det material som inhämtas och att inte obehöriga får tillgång till materialet 17. Sist som vi har beaktat i studien är nyttjandekravet är som tidigare nämnts att materialet enbart får användas i denna studie. Klass och identitet Som redan nämnt har gentrifieringsbegreppet vidareutvecklats genom åren, likväl har segregeringsfrågan lyfts upp som en viktig samhällsfråga under de senaste 15 åren. I Det sociala landskapet skriver författarna Ahrne, Roman och Franzén att den materiella välfärden ökade för hela befolkningen under efterkrigstiden i Sverige. Människor ur arbetarklassen hade möjlighet att köpa sin första bil, åka på semester och konsumera i högre grad än tidigare generationer. Välståndet ökade alltså för alla samhällsklasser. Detta har enligt författarna bidragit till att klassbegreppet inte ses som något relevant för många samhällsdebattörer och politiker 18. I det allt mer individualistiska och globaliserade samhället ses ofta identiteten som något gränslöst man själv väljer och konsumerar, utifrån sin egen syn på sig själv och vart man inherent hör hemma 19. De senaste decennierna har olika typer av livsstilar vuxit fram som identitetsmarkörer, snarare än klassmarkörer, vilket också format den politiska samhällsdebatten, hos politiker och debattörer, bort från social klass menar författarna till Det sociala landskapet; 15 Vetenskapsrådet, Forskningsetiska inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning, Elanders gotab, s Ibid, s Ibid, s Göran Ahrne,Christine Roman & Mats Franzén, Det sociala landskapet: en sociologisk beskrivning av Sverige från 50-tal till 90-tal, 2., omarb. uppl., Korpen, Göteborg, 2000s Thomas Johansson och Nils Hammaren, Identitet, s. 19.

16 11 De anser att skillnader mellan grupper i stället har sin grund i att människor väljer olika livsstilar. Olika livsstilar har emellertid ett nära samband med social klass och det har visat sig att klasstillhörigheten trots standardhöjning och social utjämning alltjämt spelar en avgörande roll för vanor, intressen, smak och preferenser. Ojämlikheten mellan olika sociala grupper har dessutom återigen ökat sedan mitten av åttiotalet 20. En annan rapport som vi har tittat på är Åsa Bråmås Går det att vända utvecklingen i utsatta bostadsområden- Exemplet Navestad/Ringdansen som mycket passande tar upp exempel av områden i Norrköping. Bråmå nämner att boendesegregationen är ett växande problem i många svenska kommuner och analyserar i denna studie om vad de riktade satsningarna på utsatta områden leder till och vilka fysiska omvandlingar som sker 21 Livsstil och gentrifiering Gentrifieringsbegreppet har alltså vidareutvecklats i takt med att forskningen kring socioekonomiska förändringar i stadsdelar ökat, likaså forskningen kring livsstilar och dess betydelse för sociala grupper i staden, vilket har gett en bredare bild av hur gentrifiering kan se ut i olika städer och områden. I modern forskning beskrivs gentrifiering ofta som en långtgående process, som kan pågå och expandera under flera decennier. Kirsteen Paton, sociolog vid Leeds Universitet, skriver i antologin Gentrifiering att omvandlingen av städer och stadsdelar är en uttänkt strategi som också visar på en slags historisk och politisk brytpunkt i synen på olika områden och dess karaktär; Gentrifiering har visat sig vara den strategi som de styrande ofta tillgriper för att omvandla urbana områden. Vanligen är den inriktad på före detta industriområden och därmed i förlängningen även på områden som dominerats av industriarbetare. I den politiska och mediala diskursen framställs dessa avindustrialiserade områden som nedgångna och överflödiga och som det förfall som markerar gränsen till moderniteten och förnyelsen 22. En annan framstående forskare i dessa frågor idag är Dr Kate Shaw som forskar kring frågor rörande stadsplanering och social rättvisa vid ARC (Australian research council). Utöver de sociala och ekonomiska omvandlingarna menar Shaw att den kulturella omvandlingen är central i den moderna gentrifieringsprocessen, som innefattar en sammankoppling mellan livsstil och platsidentitet; 20 Göran Ahrne,Christine Roman & Mats Franzén, Det sociala landskapet: en sociologisk beskrivning av Sverige från 50-tal till 90-tal, 2., omarb. uppl., Korpen, Göteborg, 2000s Åsa Bråmå, Går det att vända utvecklingen i utsatta bostadsområden?: Exemplet Navestad/Ringdansen i Norrköping, Liu tryck, Linköpings universitet (2012), s Kirsteen Paton i Holgersson, Helena & Thörn, Catharina (red.), Gentrifiering, 1. uppl., Studentlitteratur, Lund, 2014, s. 133.

17 12 (...) a generalised middle-class restructuring of place, encompassing the entire transformation from low-status neighbourhoods to upper-middle-class playgrounds. Gentrifiers residences are no longer just renovated houses but newly built townhouses and high- rise apartments. (...) Designer shops, art galleries, bars and restaurants form the background to a landscape of people in semi-public space 23 Utifrån denna definition av gentrifierng blir det kulturella, sociala och ekonomiska kapitalet relevant. Inom dessa kapital spelar livsstil en central roll. I Sverige har ett flertal stadsdelar gått i detta riktning av mikrobryggerier, ekologiskt odlad mat och designbutiker som nu dominerar konsumtionen. Den sociala blandningen brukar lyftas fram som någonting utmärkande för dessa typer av områden, det vill säga att områdena är inkluderande och positivt för alla medborgare. I Norrköping är ett exempel på detta Knäppingsborg. Området i sig har ett industriellt förflutet, där det industriella skalet behållits för att skapa en slags unik karaktär av området. Innehållet kan liknas vid Kate Shaws beskrivning av gentrifierade områden, det vill säga en miljö av ekologiskt odlad mat och konsumtionsmöjligheter som inte kan benämnas som vanliga. På Knäppingborgs hemsida beskrivs området som en pulserade stadsdel med stor framtidstro; Här finns lokaler för småskalig handel som drivs med stort hjärta. Här bor och verkar människor i attraktiva bostäder och kontor i en kreativ miljö. Här möts alla generationer i butiker, på torg, restauranger och caféer. Här erbjuds upplevelser för alla sinnen i en unik miljö som präglas av framtidstro, gemenskap och mänsklig värme 24. Denna miljö attraherar olika grupper av människor och påminner om andra stadsdelar och områden i andra städer, till exempel har områden i Södermalm i Stockholm ofta ett förflutet som arbetarklassområden med en låg status. Idag ser den socioekonomiska tillhörigheten annorlunda ut. Ett exempel på detta är Hornstull som har ett ruffigt förflutet, men ses idag som ett av de trendigaste ställena att bo på i en av Europas fem snabbast växande regioner, Stockholm. Nya Hornstull som området kallats de senaste åren har även uppmärksammats i New york Times som ett attraktivt resmål. Hornstulls utveckling följer en politisk linje som drivits av politiker och näringsliv i Stockholm under de senaste åren, med ett tydligt mål om att vara en av världens mest attraktiva städer år 2030, detta projekt har döpts till Vision Stockholms handelskammares VD Maria Rankka kommenterade Vision 2030 på Stockholm stads hemsida och påpekade några viktiga frågor hon anser vara avgörande för Stockholms attraktionskraft; Stockholm är redan idag en väldigt attraktiv stad. Men det här med attraktionskraft är komplext. Det är en kombination av hårda och mjuka faktorer som avgör om en plats 23 Tom Slater, Gentrification of the City Tom Slater, The New Blackwell Companion to the City Edited by Gary Bridge and Sophie Watson 2011 Blackwell Publishing Ltd s.slater, s Knäppingsborg. Framtidstro och puls ska prägla minnernas kvarter (hämtat 18/3-2015)

18 13 är attraktiv eller inte(...)löser vi inte bostadsfrågan så kommer det att gå ut över vår attraktionskraft, det är en avgörande framtidsfråga 25. Under samma år som Nya Hornstull lanserades som ett koncept skedde två andra stora händelser i Stockholm, nämligen utförsäljningen av 1300 lägenheter i Botkyrka Kommun till ett riskkapitalbolag, trots stora protester från de boende och trots att kommunala bostadskrav inte efterföljdes av köparna, aktiebolaget Mitt Alby. 26 En annan stor händelse år 2013 var upploppen Husby där ett hundratal bilar sattes i brand. Den mediala bilden som gavs handlade om ett missnöje och en ilska gentemot ett polisingripande mot en beväpnad man vilket slutade i en tragisk dödsskjutning av mannen som bodde i Husby. Historikern Mats Berglund menar dock att upploppet hade en annan förklaring, och kopplar istället den våldsamma reaktionen till fattigdom och ett socialt utanförskap; Det är slående hur lika upploppen i förorterna nu är vad som hände på 1700-talets Södermalm. Folk som bodde vid Katarina kyrka, som var bland de fattigaste kvarteren i stadsdelen, slog sönder hus i sitt eget område. Arbetslösheten var hög och tiderna hårda 27. Vidare menar Berglund att upplopp i så kallade problemförorter är ett vanligt förekommande fenomen i Europeiska storstäder och att segregering spelar en avgörande roll i våldsamheterna som utspelats i olika städer; Det gäller hela Europa. Framförallt har förorterna till Paris blivit skådeplatser för upploppen. Paris är en väldigt segregerad stad, man kan tänka sig att Stockholm har samma problem 28. Områden under förändring I Hornstull, som tillhör innerstaden, fanns reaktioner mot höjda hyror, hotade bibliotek och kontroversiella shoppinggallerior som skulle byggas. De nya galleriorna fick trendiga butiker, som till exempel N-Store som beskriver sig själva som ett livsstilskoncept för kepsälskare. Vid öppnandet av butiken skickades följande pressmeddelande ut; För oss är en keps så mycket mer än en keps. De är en livsstil 25 Stockholm stad. Centrum i en stark och växande region /Sa-tycker-stockholmarna/Centrum-i-en-stark-och-vaxande-region/, (Hämtat 17/3 2015) 26 Ulrika By. Protester mot utförsäljning i Alby. Dagens Nyheter. 12/ (hämtat 18/3-2015) 27 Rebecca Haimi. Upplopp i Stockholm en gammal historia. Dagens Nyheter. 25/ (hämtat 17/3 2015) 28 Rebecca Haimi. Upplopp i Stockholm en gammal historia. Dagens Nyheter. 25/ (hämtat 17/3 2015)

19 14 Dessa olika exempel belyser stora händelser i samma stad, under samma år. En gemensam nämnare i dessa exempel är livsvillkor och de kan se väldigt annorlunda ut, dels beroende på vart man bor och dels hur gentrifieringsprocesser förändrar områdets ytor och generella prisnivåer, till exempel hyrorna. Mycket utav kritiken har handlat om Hornstulls snabba omvandling till ett gentrifierat område där trendiga och dyra butiker öppnats upp och på så sätt uteslutit människor från stadsdelen, Ulrika Stahre på Aftonbladet kultur menar att utvecklingen i Hornstull redan ledat till ett utbytande av människor och att områdets karaktär i allt högre grad domineras av konsumtion och att stadsdelen i sig blivit segregerande; Stigande lägenhetspriser och hyror gör inte bara att befolkningen blir mer och mer homogen - det offentliga rummet har också mycket tydligt blivit samma sak som det kommersiella rummet 29. Denna bild bekräftas utav informanten Anders Neergaard som i den utförda intervjun hävdade att Södermalm blivit till en av Stockholms mest segregerade områden; Jag var med i ett projekt och skrev en antologi, och där var det en kollega som tittade på var det bodde minst personer med utländsk bakgrund och det var inte Östermalm, utan det var söder, antagligen för att på östermalm bor det en del tyskar och engelsmän osv med höga inkomster, vilket var intressant. Priserna på gamla arbetarbostäder i t.ex. Hornstull ligger idag på miljonbelopp, och stadsdelen i sig har fått en enorm attraktionskraft, precis som hela Stockholms innerstad. SoHo i New York är ett annat tydligt exempel, från att ha varit ett industriområde utvecklades området till New Yorks kanske mest exklusiva. Från början gjordes industrilokaler gjordes om till billiga hyreslägenheter och konstnärer, småföretagare och entreprenörer etablerade sig. Att omvandla socialt nedgångna stadsdelar till kreativa, unika och konsumtionstäta områden som attraherar olika grupper av människor ur medelklassen är något som kan ses runt om i världen. En klassmässig platsidentitet, som kan se olika ut, är av stor vikt menar Kirsteen Paton; I den politiska och mediala diskursen är framställs dessa områden som nedgångna och överflödiga(...) Omvänt uppfattas gentrifieringen och i förlängningen medelklassinvånarna som botemedlet - de personifierar den postindustriella staden. (...) Sociologiska beskrivningar av gentrifiering ur ett klassperspektiv riktar ofta sökarljuset mot medelklassens livsstilar. Meningsfull platsanknytning och ontologisk trygghet genom självvald tillhörighet anses vara något som främst är medelklassen förunnat, och möjligheten till en liknande anknytning för arbetarklassen utesluts 30. Catharina Thörn hänvisar i boken Gentrifiering till geografen David Harvey och hans teorier kring exporterandet av likaartade områdeskaraktärer, vilket Harvey kallar för en seriell monotoni, det 29 Ulrika Stahre, Stad till salu, , (hämtat 17/3 2015) 30 Helena Holgersson och Catharina Thörn (red), Gentrifiering, 1. uppl., Studentlitteratur, Lund, 2014, s

20 15 vill säga att karaktären av ett område som SoHo i New York har fått motsvarigheter i andra länder, till exempel olika stadsdelar i Södermalm, Stockholm 31. Den globala konkurrenssituation som råder har ledat till att städer idag marknadsför sig som unika, det sker alltså en så kallad City branding. Catharina Thörn menar vidare att problemet med denna stadsdelsutveckling, som mångt och mycket baseras på livsstil, är att det utesluter stora grupper av befolkningen från staden och att stadsdelar tycks främja en grupp invånares version av den attraktiva staden 32 Segregering, etnicitet och klassklyftor Städer som Stockholm och Växjö brukar benämnas som två städer med stor segregering, och debatten kring segregering har under de senaste 20 åren blivit till en stor samhällsfråga, även i Sverige. I Norrköping har de ekonomiska klyftorna ökat sedan Olika områdens ekonomiska utveckling ser väldigt annorlunda ut, detta kommer vi att återvända till i analysen. Roger Andersson menar att 1990-talets ekonomiska kris fördjupade segregeringen, både klassmässigt och etniskt. Segregering i sig kan ha många olika ansikten. Ahrne, Roman och Franzén menar att skillnader och klyftor hos ungdomar när det gäller utbildningsnivå eller kulturell och språklig kompetens ofta avspeglas i vilken klasstillhörighet ungdomarna växer upp i. Vidare menar författarna att ens kulturella och materiella kapital binder samman människor i olika grupper, vare sig det handlar om en familj eller invånare i ett bostadsområde 34. På samma sätt skapas också en åtskiljande verkan, då de materiella resurserna och de olika livsstilarna kan skilja sig markant från varandra; Till skillnad från arbetarbarn tycks barn från övre medelklassen utgå från att det är deras självklara rätt förverkliga sig själva och sina intressen. Sådana skillnader inverkar på framtida yrkes och utbildningsval. Det gör också språkliga skillnader; det har visat sig att språket fungerar som en barriär för arbetarbarn som vill studera vidare 35. Schierup, Krifors och Slavnic menar att problematiken i de mest polariserade och segregerade städerna i Europa har starka etniska drag över sig, där människor med utländsk bakgrund i hög 31 Ibid, s Helena Holgersson och Catharina Thörn (red), Gentrifiering, 1. uppl., Studentlitteratur, Lund, 2014, s Jens Tärning, Norrköping blir mer segregerat för varje år, ( , Hämtat 14/ Göran Ahrne,Christine Roman & Mats Franzén, Det sociala landskapet: en sociologisk beskrivning av Sverige från 50-tal till 90-tal, 2., omarb. uppl., Korpen, Göteborg, 2000s Göran Ahrne,Christine Roman & Mats Franzén, Det sociala landskapet: en sociologisk beskrivning av Sverige från 50-tal till 90-tal, 2., omarb. uppl., Korpen, Göteborg, 2000, s. 155.

21 16 grad hamnar i en utsatt position med hög arbetslöshet, låga löner, undermåliga arbetsvillkor och en social oro 36. I denna grupp är kvinnor med utländsk bakgrund överrepresenterade i olika service och tjänsteyrken. Randall Collins beskriver i Den sociologiska blicken hur tjänstefolkklassen har minskat i samhällena, mycket på grund av förändrade livsstilar, men att det fortsatt är en tydlig könsuppdelning; En av de stora fördelarna med den moderna familjen är att denna typ av stora hushåll baserade på tjänstefolk försvunnit. Det är inte så att överklassen försvunnit, men dess livsstil har utan tvekan blivit mindre dramatisk och storslagen. Tjänstefolkklassen bestod till stor del av kvinnor som utförde hushållssysslorna i någon annans hem. Det som idag återstår av denna klass domineras i ännu högre grad av kvinnor 37. Diskriminering på arbetsmarknaden Det arbete som dåtidens tjänstefolkklass sålde säljs alltså fortfarande, idag främst av kvinnor med utländsk bakgrund. I regeringens utredning Den segregerade integrationen från 2006 refererar Kamali till Mino Alinias forskning i samma utredning som visar på att systematisk diskriminering kan tydas på den svenska arbetsmarknaden, där människor med sitt ursprung i Afrika, Mellanöstern och Latinamerika i högre grad än människor med ett europeiskt ursprung upplever en diskriminering på arbetsmarknaden 38. Masoud Kamali skriver i samma utredning att; Marginalisering, etnisk och social segregering har blivit en påtaglig realitet i dagens Sverige. Möjligheten till jämlika samhälliga resurser, som tillgång till utbildning, arbete, boende, fritid och politisk delaktighet har försämrats avsevärt för personer med invandrarbakgrund under 1990-talet 39. Den etniska diskrimineringen på arbetsmarknaden något som även förstärker bostadssegregeringen, menar informanten Anders Neergaard; Om personer med utländsk bakgrund består i större andel arbetslösa, och om arbetslösheten är en effekt av diskriminering så slår det ju igenom på deras möjligheter att få bostäder. Då blir ju det en indirekt effekt av den strukturella rasismen 36 Magnus Dahlstedt och Anders Nergaard (red), Migrationens och etnicitetens epok: kritiska perspektiv i etnicitets- och migrationsstudier, 1. uppl., Liber, Stockholm, 2013, s Randall Collins, Den sociologiska blicken: att se bortom det uppenbara, 1. uppl., Studentlitteratur, Lund, 2008, s Masoud Kamali, Den segregerade integrationen- om social sammanhållning och dess hinder, Rapport av utredningen om makt, integration och strukturell diskriminering, Stockholm (2006) ( s. 73. hämtat 25/ Ibid, s. 12.

22 17 Vidare menar Kamali att en diskriminering skapar en självsegregering, det vill säga att etniska grupper söker en slags homogenitet hos människor som delar samma etniska, sociala och klassmässiga bakgrund, då dessa inte känner sig som en del i resten av samhället. Kamali pekar på att den urbana stadens utveckling och uppdelning har skapat ett behov av sammanhållning och solidaritet; Många väletablerade grupper(...) inklusive medelklassen väljer att leva tillsammans(...) de jag kan identifiera mig med är den grupp man vill ha som granne och boende i samma bostadsområde. Forskarna menar att det existerar ett starkt vi-och-dem tänkande som genomsyrar dessa gruppers val av bostadsområde. Dessa urbana grupper delar en viss typ av socialt och kulturellt kapital (...) Den urbana spatiala och sociala solidariteten leder därmed till exkludering av de andra som inte är som oss. Men detta förnekas systematiskt av den priviligierade medelklassen 40. En ökad segregering Segregering har aktualiserats i media de senaste åren. Till exempel har Sveriges radio gjort programserier om ämnet, politiker har belyst segregeringsfrågor i debatter och tidningar har publicerat långa reportage om olika städers segregeringsutveckling. Den 10 mars 2015 publicerade DN en uppmärksammad artikel vid namn Rika områden blir rikare invandrartäta får fler invandrare och lyfter fram växande klassklyftor och mer etniskt delade städer runtom i Sverige. Denna linje kan ses hos Roger Andersson som menar att den sociala polariseringen som växt under de senaste 20 åren har skapat en social ojämlikhet i samhället. Vidare menar Andersson att; ( )socialt och etniskt delade städer inte bara är resultatet av existerande ojämlikhet utan att segregationen i sig är ett verksamt element i skapandet av social ojämlikhet 41. DN hänvisar till Statistik från statistiska centralbyrån som påvisar en stadsdelsutveckling som kan beskrivas som homogen, där människor med samma bakgrund och inkomst i högre grad lever i samma område Ibid, s Roger Andersson, Samhällsbyggande och integration: Frågor om assimilation, mångfald och boende, Boendesegregation och grannskapseffekter, Linköpings universitet (2009), s. 41

23 18 I Norrköping har en ojämlik ekonomisk utveckling skett i olika områden, till exempel var medellönen i Hageby kr/månaden år 2013, medan medellönen i Lindö var Utvecklingskurvorna för dessa områden ser väldigt olika ut, i Hageby har till exempel medianlönen sjunkit för män och kvinnor jämfört med år Ett annat område vars medel och medianlön var lägre än Hagebys år 2003 är stadsdelen Berget. Medellönen i det centralt belagda Berget har ökat sedan 2003 och var år kr högre för män boende i Berget kontra män i Hageby och kr högre för kvinnor 43. I området Berget har en omvandlingsprocess skett under de senaste åren, med planer på bostadsrättshus och nya kontor på platsen. Även studentlägenheter planeras att byggas i vissa lokaler. Detta har bevisligen gjort området mer attraktivt och en tydlig ökning av medellönerna i området kan ses. Som redan nämnt har utvecklingen i Hageby sett annorlunda ut, där medianlönerna sjunkit rejält, mycket beroende på en högre arbetslöshet och en stor andel låginkomstarbeten 44. Vad detta påvisar är bara ett exempel på hur snabbt ett område kan byta skepnad efter stadsdelsomvandlingar. Medellönerna i Berget har under några fåtal år ökat i takt med nya satsningar i området, medan utvecklingen alltså varit den motsatta i Hageby. I linje med DN:s artikelserie om den ökande ekonomiska, etniska och sociala segregering i Sverige är alltså Norrköping inget undantag när man tittar på statistik och utvecklingskurvor för olika områden. Gentrifiering och symboliskt kapital För att anknyta detta till gentrifiering kan man fastslå att det finns en stark kritik gentemot områden som ofta beskrivs med ord som inkluderande mötesplatser där den sociala blandningen lyfts fram. Är den urbana staden och omvandlade stadsdelar inkluderande för alla invånare i staden, eller bidrar de snarare till en rumslig åtskiljning av stadens befolkningsgrupper? Av det litteraturen påvisat finns det en tydlig koppling mellan gentrifierade stadsdelar och segregering, det vill säga att de livsstilar och platsidentiteter som marknadsförs riktar sig till människor med god inkomst och ett så kallat kulturellt kapital. Det kulturella kapitalet har 42 Kristoffer Örstadius, Rikare områden blir rikare invandrartäta får fler invandrare, , (hämtat 11/03/15) 43 Jens Tärning, Norrköping blir mer segregerat för varje år, ( , Hämtat 14/ Ibid