Singapores modell för trafikstyrning något för Stockholm? Peter Gorpe. Reseberättelse från en studieresa till Singapore hösten år 2000

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Singapores modell för trafikstyrning något för Stockholm? Peter Gorpe. Reseberättelse från en studieresa till Singapore hösten år 2000"

Transkript

1 Singapores modell för trafikstyrning något för Stockholm? Reseberättelse från en studieresa till Singapore hösten år 2000 Peter Gorpe KFB-rapport 2000:56

2 TITEL (svensk) Singapores modell för trafikstyrning - något för Stockholm? TITLE Can Singapores model of traffic management be applied to Stockholm? FÖRFATTARE/AUTHOR Gorpe Peter SERIE/SERIES KFB-rapport 2000:56 ISBN ISSN PUBLICERINGSDATUM/DATE PUBLISHED UTGIVARE/PUBLISHER KFB Kommunikationsforskningsberedningen, Stockholm KFBs DNR REFERAT (Syfte, Metod, Resultat) Syftet är att redovisa erfarenheterna från trafikpolitiken i Singapore, i första hand det elektroniska system för vägavgifter som infördes september 1998 för att se i vad mån erfarenheterna är överförbara till Stockholm. Rapporten baseras på uppgifter som samlats in under en studieresa hösten Avgiftssystemet samt andra element i Singapores trafikpolitik, bl.a. kollektivtrafiken, beskrivs och sätts i relation till den strandade Dennisöverenskommelsen i Stockholm, till andra försök att införa vägavgifter i andra europeiska länder samt till de senare årens trafikpolitiska diskussion i denna fråga. Ett manuellt system för områdesavgifter ersattes efter nära tio års utvecklingsarbete med ett helt elektroniskt system Electronic Road Pricing (ERP). Fordon som åker in i Singapores innerstad måste betala en avgift som varierar med fordonens egenskaper samt med tiden på dygnet. Det är dyrast under rusningstid, billigare under dagtid och helt gratis under natt och helg. Syftet med systemet är att undvika köbildning och trafikstockningar i stadens centrala delar. Effekterna av systemet är tydligt avläsbara i bilisternas beteende. Tillräckligt många undviker att köra i rusningstid för att trafiken ska flyta något så när jämt. En slutsats är att det finns all anledning att allvarligt pröva den modell för trafikstyrning som nu fungerar så väl i Singapore även i andra storstäder. Flera av de invändningar som restes mot Dennispaketet kan nu avfärdas. Teorierna om road pricing är välkända och behöver inte utvecklas. Vad som saknas är praktiska tillämpningsexempel som kan övertyga skeptikerna. Singapore är ett sådant. ABSTRACT (Aim, Method, Results) The aim of the report is to describe traffic management in Singapore, in particular the road pricing system, and to assess if it could be implemented in other large cities. The report It is based on a observations done during a study tour that was conducted in the autumn The focus of the report is on the electronic road pricing system that was introduced in September But also other elements of the traffic policy are described, such as public transport. The experiences in Singapore are discussed in relation to the Dennis agreement in Stockholm (which was not concluded), to attempts in other European countries to introduce road pricing and to some recent Swedish studies concerning the topic. In 1998 a completely electronic road pricing system (ERP) was implemented, after a development phase of nine years. Vehicles travelling into the Central Business Area debited congestion prices. These prices vary according to kind of vehicle and according to time of the day. Rush hour is most expensive, daytime cheaper and night time and week-ends are free. The overall objective of the system is to avoid congestion in the Central Business Area. The effects on the behaviour of motorists can be clearly registered. Peak hour traffic now runs smoother. The conclusion is that an electronic road pricing system like that in Singapore well could be implemented in many large cities facing traffic congestion. in central business areas. Some of the critical arguments against the Dennis agreement can now be refuted. The theories of road pricing are well known and need not be further elaborated. Only practical experiences, that can convince the sceptics, are lacking. The case of Singapore offers such an experience. I Kommunikationsforskningsberedningens KFB publikationsserier redovisar forskare sina projekt. Publiceringen innebär inte att KFB tar ställning till framförda åsikter, slutsatser och resultat. KFB-rapporter försäljs genom Fritzes Offentliga Publikationer, Stockholm. Tel: , fax: , e-post: internet: Övriga KFB-publikationer beställs och erhålls via KFB. Man kan dessutom abonnera på tidningen KFB-Kommuniké. KFB Reports are sold through Fritzes, S Stockholm. Other KFB publications are ordered directly from KFB

3 Singapores modell för trafikstyrning något för Stockholm? RESEBERÄTTELSE FRÅN EN STUDIERESA TILL SINGAPORE HÖSTEN 2000 Peter Gorpe

4 KFB Informationsenheten, 2000 KFB-Rapport 2000:56 ISBN: ISSN: Grafisk Form: Göran Durgé Tryck: Edhagens Grafiska AB, 2000

5 Innehållsförteckning Förord 7 0 Sammanfattning 9 1 Syfte och bakgrund Resans syfte Deltagare Besökta institutioner 12 2 Singapore bakgrund och tidigare styrsystem Singapore kort bakgrund Land och folk ger förutsättningar för trafikpolitiken Flera regelsystem stödjer varandra Det är dyrt att äga bil i Singapore Områdesavgifter infördes redan Dagens trafikstyrning och trafikpolitik Världens första helt elektroniska bilavgiftssystem nu i drift Utrustningen inne i bilen Betalstationerna är inte skrymmande Centalt kontrollsystem Vilka effekter har ERP fått? Priset är flödesregulator Det rörliga priset påverkar definitivt bilisterna Dyrt att utveckla, men billigt i drift Trafikstyrning i övrigt Väl fungerande kollektivtrafik Tunnelbanan så här fungerar den Organisation och ekonomi Lätta helautomatiska matartåg Integrerad bebyggelse- och transportplanering 34 4 Läget i Sverige och Europa Vägavgifter i Sverige nära men ändå långt ifrån, fallet Dennis Vägavgifter i Europa ett fåtal fall Utredningsläget efter Dennis 42 5 Slutsatser 47 6 Can Singapores model of traffic management be applied in Stockholm Summary in English 51

6

7 Förord Frågan om avgifter för att påverka biltrafikens omfattning i tätorter har länge diskuterats både bland ekonomer och trafikplanerare. För ekonomer är det naturligt att använd priset som en regulator för att få en jämnare efterfrågan över tiden. när det gäller att utnyttja dyr infrastruktur. Elområdet erbjuder ett exempel. Där är det uppenbart lönsamt att eftersträva en utjämning av belastningsvariationerna hellre än att bygga ut nya och dyra kraftverk. Därför arbetar elbolagen med olika taxor för natt och dag, sommar och vinter mm. Avgifter har länge använts som finansieringsinstrument för motorvägar, broar och tunnlar i många länder, men däremot inte som metod för belastningsutjämning. Det finns dock numera några praktiska fall där bilavgifter använts även i storstäder och då inte enbart som finansieringsmetod. Singapore har kommit längst. I Stockholm var man snubblande nära att införa ett avgiftssystem inom ramen för det s.k. Dennispaketet, men det kom av olika skäl inte till genomförande. Många storstäder står inför allvarliga trafikproblem, som sannolikt delvis kan hanteras med bilavgifter. Detta var bakgrunden till att en grupp trafikintresserade politiker, utredare och forskare besökte Singapore under hösten år Deltagarnas övertygelse var att frågan om bilavgifter som ett sätt att öka framkomligheten i Stockholm inte är begravd för evigt i och med att Dennisöverenskommelsen inte fullföljdes. Förhoppningsvis skulle Singapore kunna ge nya impulser. Jag beviljades ett anslag från KFB för att dokumentera våra intryck samt att sätta dem i relation till övriga aktuella tankar och tendenser inom trafikplaneringsområdet. Jag ansvarar själv för denna rapport, men den har lästs av deltagarna på resan och det råder enighet om att rapporten väl speglar våra intryck och deltagarna instämmer i allt väsentligt i de slutsatser som framförs. Jag har tagit bilderna i rapporten med undantag för omslagsbilden som togs av Per Norman, KFB, samt bilden av en kortläsare som togs av Samuel Strandberg, resans ledare och arrangör. Stockholm i november 2000 Peter Gorpe 7

8

9 0 Sammanfattning I denna rapport redovisas erfarenheterna från trafikpolitiken i Singapore, i första hand det elektroniska system för vägavgifter som infördes september Rapporten baseras i huvudsak på uppgifter som samlats in under en studieresa hösten Avgiftssystemet samt andra element i Singapores trafikpolitik, bl.a. kollektivtrafiken, beskrivs och sätts i relation till den strandade Dennisöverenskommelsen i Stockholm, till andra försök att införa vägavgifter i andra europeiska länder samt till de senare årens trafikpolitiska diskussion i denna fråga. Singapore har p.g.a. sin begränsade landareal och höga befolkningstäthet sedan länge arbetat med olika metoder för att begränsa biltrafiken. Dit hör höga skatter och avgifter samt ett regelrätt ransoneringssystem, där tillstånd att skaffa bil auktioneras ut. Redan 1975 infördes ett manuellt system för begränsning av biltrafiken i Singapores innerstad. Detta manuella system ersattes efter nära tio års utvecklingsarbete med ett helt elektroniskt system Electronic Road Pricing (ERP). Fordon som åker in i Singapores innerstad samt som passerar vissa stadsmotorvägar debiteras trängselavgifter. Dessa avgifter varierar med fordonens egenskaper (motorcyklar betalar minst och tunga lastbilar mest) samt med tiden på dygnet där det är dyrast under rusningstid, billigare under dagtid och helt gratis under natt och helg. Systemet kommer därigenom tämligen nära den ekonomiska teorins marginalkostnadsprissättning. Varje fordon har utrustats med en kortläsare. I denna införs ett betalkort som laddas i förväg. Vid varje passage över ett avgiftssnitt dras kostnaden för den aktuella passagen från kortet. Priset varierar mellan ett par kronor och ca 13 kronor. Fordon som saknar kortläsare eller inte har pengar på betalkortet fotograferas och fordonsägaren debiteras i efterhand samt påförs en extra avgift. Driftkostnaderna för systemet är mycket låga, milj kr. årligen. Intäkterna från avgifterna är f.n. ca 400 milj. kr. årligen. Syftet med systemet är att undvika köbildning och trafik- 9

10 stockningar i stadens centrala delar. Effekterna av systemet är tydligt avläsbara i bilisternas beteende. Tillräckligt många undviker att köra i rusningstid för att trafiken ska flyta något så när jämt. Prisnivåerna justeras var tredje månad, vilket gör det möjligt att minska trafiken ytterligare (genom att höja priserna) om så anses erforderligt eller släppa fram mer trafik, om gatunätet inte är fullt utnyttjat. Med tanke på de diskussioner som länge förts i Sverige och många andra länder om behovet av att begränsa biltrafiken i storstadsområdena finns det all anledning att allvarligt pröva den modell för trafikstyrning som nu fungerar så väl i Singapore. Flera av de invändningar som restes mot Dennispaketet kan nu avfärdas. Teorierna om road pricing är välkända och behöver inte utvecklas. Vad som saknas är praktiska tillämpningsexempel som kan övertyga skeptikerna. Singapore är ett sådant. 10

11 1 Syfte och bakgrund 1.1 Resans syfte Redan innan och under Dennisförhandlingarna i början på talet gjordes referenser till Singapores system för trafikstyrning. Singapore var vid den tidpunkten den enda storstad i världen som infört någon form av prissättning på gatuutrymme i centrum. Singaporemetoden var vid den tidpunkten dock ännu tämligen primitiv och förkastades som modell för Stockholm. Dennisöverenskommelsen i Stockholm kunde inte fullföljas p.g.a. att det inte gick att få till stånd ett riksdagsbeslut om vägavgifter, trots att en politisk majoritet både på riks-, kommun- och regionnivå tidigare hade ställt sig bakom avgiftssystemet. En av de faktorer som bidrog till att paketet föll var kritiken mot avgiftssystemet. Det fanns de som menade att man borde ha provat modernare tekniska lösningar, sådana som vid den tidpunkten endast fanns i småskaliga tillämpningar. Med modernare teknik skulle en bättre styrning av trafiken kunna uppnås. I Singapore fungerar nu sedan hösten 1998 ett mycket avancerat system som till stor del svarar mot de önskemål som då framfördes. Syftet med resan var att studera detta system för att kunna bedöma om det skulle kunna appliceras i Stockholm när frågan om vägavgifter tas upp på nytt. Det finns inget politiskt beslut om detta, men det finns starka skäl som talar för att storstädernas trafikproblem bäst kan lösas med någon form av avgiftssystem. Statens Institut för Kommunikationsanalys (SIKA) har t.ex. gjort studier om möjliga, mer sofistikerade modeller för trängselavgifter på bilismen. Göran Persson aviserade i regeringsdeklarationen år 2000 att en delegation kommer att tillsättas för att arbeta med trafikfrågor i Storstockholm och Mälardalen. För denna delegation bör kunskap om Singapores system för trafikstyrning vara av mycket stort intresse. Föreliggande rapport innehåller inte bara en beskrivning av Singapores system för vägavgifter och andra relaterade delar av landets trafikpolitik. Avgiftssystemet ställs i relation till vad som föreslogs i Dennisöverenskommelsen i Stockholm samt vad som senare har diskuterats i ett antal utredningar dels inom EU dels i Sverige. 11

12 1.2 Deltagare Resan till Singapore gjordes på initiativ av Samuel Strandberg, tidigare stadsfullmäktigeledamot under många perioder med särskild inriktning på trafikfrågor Deltagare i resan var, förutom Samuel Strandberg: Ingemar Ahlstrand, trafikforskare vid Linköpings universitet Peter Gorpe, konsult, tidigare ansvarig för kommunikationsplanering vid Länsstyrelsen i Stockholm Eje Herlitz, landstingspolitiker, ledamot i SL:s styrelse Richard Murray, utredare och ansvarig för Statskontorets samhällsekonomiska analyser Per Norman, Kommunikationsforskningsberedningen Alf Samuelsson, miljöborgarråd i Stockholm stad Lennart Tonell, ledamot av Stockholms stadsbyggnadsnämnd, kulturgeograf vid Stockholms universitet. 1.3 Besökta institutioner Resan genomfördes under tiden 25 september till 1oktober Följande organisationer besöktes: Land Transportation Authority (LTA) som är en paraplyorganisation för alla ytbundna kommunikationer i staden Urban Redevelopment Authority (URA) som motsvarar en kombination av regionplanekontor och stadsbyggnadskontor Singapore Metro Rapid Transit (SMRT), dvs motsvarigheten till SL i Stockholm Housing and Development board (HDB) som är Singapores centrum för såväl bostadsproduktion som bostadsförmedling, ett slags HSB i kvadrat. Svenska ambassaden Några i gruppen besökte också Singapores flygplats. Vi ägnade också mycket tid åt att provåka olika kollektiva transportmedel. Vidare besökte vi några nybyggda visningslägenheter i en av de nya förorterna till Singapore. Studiebesöken täcker ett vidare område än Singapores system för vägavgifter, men det finns naturligtvis starka beröringspunkger mellan stadsplanering, bostadspolitik och transportpolitik. Rapporten kommer dock att främst behandla vägavgiftssystemet. 12

13 2 Singapore bakgrund och tidigare styrsystem 2.1 Singapore kort bakgrund Singapore är ett litet land som ligger på en ö söder om Malaysia, strax norr om ekvatorn. Till ytan är det ungefär lika stort som halva Öland, men med en befolkning på närmare 4 miljoner. Egentligen är det en enda stor stad eller stadsregion med ett skyskrapstätt affärscentrum i stil med New York, Buenos Aires eller Hong Kong. Nedan ses resans organisatör Samuel Strandberg med cityskyskraporna i bakgrunden. Bilden är tagen på en takterrass på 24:e våningen. Runt centrala Singapore finns ett antal mycket hårt exploaterade förortscentra, som får våra miljonprogramområden att verka småskaliga. Bilden nedan är tagen från en tur med det helautomatiska matartåg som går genom ett av de nya områdena (mer om detta senare). De flesta bostadsområden är dock inte fullt så kompakta som det avbildade. Men hela ön är inte tätort. Under vår vistelse där läste vi i tidningen om en bonde som slagit ihjäl en sju meter lång Anakonda som upprepade gånger ätit upp hans tamboskap. Från tidigt 1800-tal var Singapore en koloni i det brittiska imperiet, en viktig hamn och knutpunkt för handel och sjöfart. Hamnverksamheten är fortfarande mycket omfattande. 13

14 Redan under den brittiska tiden var Singapore en viktig ekonomisk kraft i imperiet i huvudsak på grund av sitt geografiska läge där viktiga sjötransportvägar möttes. Förlusten av Singapore till japanerna 1942 betecknades av Churchill som det största misslyckandet i det engelska imperiets historia. Men Singapore var då i huvudsak en myllrande och ohälsosam asiatisk handels- och hamnstad styrd av en europeisk välmående minoritet. Oxdragna kärror och rickshaw blandades med den nya trådbussen på 1920-talet. Förvandlingen till en modern storstadsregion med hög levnadsstandard, låg arbetslöshet och förhållandevis små sociala spänningar har varit imponerande. När den kände nationalekonomen John Kenneth Galbraith i den sista delen av sin femton timmar långa TV-serie om världens ekonomiska utveckling tillfrågades om vilket 14

15 land som lyckats bäst med sin ekonomiska politik blev svaret utan tvekan Singapore. I de rangordningar som görs av olika länders attraktivitet som investeringsland kommer Singapore nästan alltid bland de främsta. Under en kort mellanperiod ingick landet/staden i en federation med Malaysia. Landet är inget demokratiskt föredöme. Det finns ett parlament och det finns en viss opposition, men i stort sett har det varit en enpartistat sedan sin tillblivelse. Det dominerande partiet är Peoples Action Party (PAP). Singapores premiärminister mellan 1965 och 1990 var Lee Kuan Yew, med personliga egenskaper och en ställning som får en att tänka på en kombination av Gustaf Wasa, Axel Oxenstierna och Per-Albin Hansson. En välvillig patriark och förnyare, med andra ord. Vid tidpunkten för vårt besök hade han nyligen publicerat den andra delen av sina memoarer, en riktig tegelsten här nedan exponerad i ett av Singapores skyltfönster. Lee efterträddes som premiärminister 1990 av Goh Choh Tong, men kvarstår i regeringen som seniorminister. I parlamentet, som har ca 80 ledamöter, finns endast tre från oppositionen. Detta beror dock till stor del på valsystemet som hämtats från England. I valmanskåren finns bortåt 30 % som inte röstar på PAP. Det finns ingen lokal eller regional politisk nivå i Singapore. Stat, region och kommun sammanfaller och styrs av premiärministern och hans regering. Ministrar och statstjänstemän är mycket välavlönade och kompetenta. Det behövs inga mutor för att dryga på inkomsterna. I Global Gompetitiveness Report 1999 ges Singapore betyget bäst i världen när det gäller Public sector competence. 15

16 2.2 Land och folk ger förutsättningar för trafikpolitiken Asien i allmänhet är folkrik och tätbebyggt, men frågan är om inte Singapore tar priset med sin begränsade landareal och sin ständigt ökande befolkning, nu närmare 4 milj. Bor man så tätt ställs det hårda krav på ordning och renlighet, samverkan och hänsyn. Dessa värderingar präglar Singapore. Den som kommer hem från en utlandsresa ser på sitt eget land delvis med nya ögon vid hemkomsten. Normalt reagerar inte Stockholmsflanören som passerar t.ex. Sergels torg över hur totalt nedfläckad av gamla tuggummin torgytan är. Efter en vecka i Singapore sticker det i ögonen. Det är verkligen rent och snyggt i Singapore. Det vimlar av förbudsskyltar ibland blir det lite parodiskt där höga bötesstraff för diverse förseelser aviseras. Men det fungerar uppenbarligen. Det är mot denna bakgrund man ska se Singapores system för trafikstyrning. Även om landet är litet till ytan och avstånden korta har det ökade välståndet lett till att folk vill skaffa sig bil. Högklassiga vägar har byggts. Av utrymmesskäl byggs t.ex. en del motorvägar i två plan, vilket syns på bilden på nästa sida. Det är mycket grönska i anslutning till vägarna. Klimatet gör att skugga är högt prioriterat, men också miljöskäl torde spela in. Omfattande tunnelprojekt diskuteras också för att minska trafikbelastningen i cityområdet. Det skulle inte vara möjligt att bibehålla Singapore som en väl fungerade stad, ett kommersiellt och ekonomiskt centrum om detta centrum skulle kvävas av bilar. Redan tidigt infördes därför starka styrmedel för att dämpa bilismen. 16

17 Parallellt med att restriktioner infördes för biltrafiken förbättrades kollektivtrafiken genom att en högklassig tunnelbana byggdes ut. Man experimenterade också med en rad andra stödjande åtgärder, såsom utbyggd infartsparkering (vilket dock inte gav något vidare resultat). 2.3 Flera regelsystem stödjer varandra Man kan säga att flera näraliggande regel- och organisationssystem stödjer varandra. Det gäller t.ex. - systemet för reglering av bilinnehav och beskattning av bil - systemet för planering av trafikanläggningar och bebyggelse - systemet för vägavgifter - trafikledningssystemet - drift av kollektivtrafiken Redan här är det värt att peka på att det är betydligt lättare att fatta offentliga beslut även impopulära i Singapores än i Sverige. Inte bara därför att landets styre är tämligen odemokratiskt med ett begränsat men inte obefintligt utrymme för olika intressegrupper att påverka beslut, utan kanske främst därför att land, region och kommun ryms inom samma territoriella gränser. Ser vi på de fem nämnda systemen ovan kan konstateras att beslutskapaciteten i vårt 17

18 samhälle för dessa i vissa fall helt ligger på nationell nivå (bilskatt), i vissa fall helt på kommunal nivå (bebyggelseplanering) eller på landstingen (kollektivtrafiken). I många fall är flera nivåer inblandade i ett inte alltid så lättöverskådligt samspel. Därmed inte sagt att det svenska systemet är sämre än det i Singapore. Vi har olika geografiska och politiska förutsättningar. 2.4 Det är dyrt att äga bil i Singapore Den ekonomiska tillväxten ledde snart till att bilinnehavet i landet växte till volymer som landets vägnät inte kunde klara av. Visserligen byggdes vägarna ut i jämn takt, men mycket snart insåg regeringen att det var nödvändigt att dämpa efterfrågan på bilar. De främsta instrumenten var tullar och punktskatt vid inköp av bil. För tio år sedan infördes ännu ett styrmedel för att begränsa bilparken, nämligen ett kvotsystem för inköp av nya bilar allmänt känt som VQS (Vehicle Quota system). Regeringen beräknar månad för månad hur många tillkommande fordon som vägnätet kan ta emot i takt med att det byggs ut och/eller att trafikstyrningen görs effektivare och med hänsyn tagen till gjorda avregistreringar. De som önskar skaffa sig en ny bil måste då köpa in sig på den definierade månatliga kvoten. Man kan naturligtvis köpa en begagnad bil som redan har tillstånd, men man måste betala för att få ett nytt tillstånd. Det intressanta med det här systemet är att priset inte är fastställt från början utan förhandlas fram genom ett auktionsförfarande. De intresserade får lämna sina bud (via en bank) och måste lämna en deposition motsvarande halva anbudssumman. Anta att nya tillstånd bjuds ut en viss månad och att anbud har lämnats in som varierar mellan kr som högst och kr som lägst. Dessa rangordnas och man finnes då att bud nummer 3 000, som alltså är det sista som går hem, ligger på kr. Det blir normerade för denna månads pris. Den som bjudit en halv miljon, likaväl som den som bjudit får köpa sitt tillstånd för detta belopp, men de som ligger under blir utan. En annan månad kan priset bli ett annat, t.ex. om utbudet av tillstånd inte är det samma eller om budgivarna generellt liggen på en annan nivå. Enligt uppgift från Land Transport Authority (LTA) har prisnivån nu stabiliserat sig på något under kr för en personbil (det finns några olika prisklasser beroende på användningsområde och 18

19 storlek) från att initialt ha fluktuerat rätt kraftigt. Tillståndet gäller i fem år, men kan förnyas för ytterligare fem eller tio år. Den som väl fått sitt tillstånd måste nu därutöver betala en särskild punktskatt som motsvarar 140 % av bilens värde! Om man skrotar eller exporterar en bil som inte är äldre än tio år samtidigt som man köper en ny får man dock rabatt på skatten. Denna regel är till för att se till att bilparken förnyas, så att bilar med sämre säkerhetsoch miljöegenskaper snabbare fasas ur. Sammantaget leder dessa avgifter och skatter till att en ny Volvo kan kosta närmare en miljon på gatan! Man skulle då kunna tro att det är en sällsynt lyx att äga en bil i Singapore eller att man i vart fall nöjer sig med små japanska bilar. Men så är det inte. Det finns ca personbilar, drygt motorcyklar och scootrar samt bilar i yrkestrafik. Många av bilarna av påfallande hög kvalitet, som framgår av bilden ovan. Antalet personbilar i Stockholms län är ca Biltätheten är således ca tre gånger högre i Stockholms län. (Inom länet varierar bilinnehavet relativt kraftigt med Norrtälje i topp och Botkyrka och Stockholm i botten.) 19

20 2.5 Områdesavgifter infördes redan 1975 Men ett högt pris för innehav av bil visade sig inte räcka för att hålla undan trafiken i de tätast bebyggda delarna av Singapore. Bensinskatten är, förvånande nog, inte så hög. Bensinpriset var i oktober 2000 omkring sex kronor litern. Redan på 1970-talet infördes därför ett system med bilavgifter för infart till innerstaden under dagtid Area Licence System. Systemet var tämligen primitivt och helt manuellt. Bilister måste köpa ett tillstånd för att få köra i innerstaden. Man kunde köpa månadskort eller dagskort. Tillståndet sattes upp innanför vindrutan, precis som när man betalt sin parkeringsavgift. Kontrollen utfördes av parkeringsvakter eller motsvarande vid infarterna och på gatorna. Bilister utan tillstånd bötfälldes. Prisnivåerna var olika för privatbilister och yrkestrafik. Den minnesgode erinrar sig att Singaporemodellen diskuterades seriöst i Stockholm under slutet på 1980-talet i samband med att storstadstrafikens problem blev allt mer akuta. Då talades om att ha ett SL-kort på vindrutan. Innan Dennisförhandlingarna kom igång diskuterades dessutom ett antal andra styrmedel för att minska storstadstrafiken, t.ex. regional bensinskatt. Alla analyser visade dock att de starkaste styreffekterna skulle uppnås med bilavgifter av något slag. Ju mer variabla dessa kan göras desto bättre blir styreffekten. En månadsavgift leder visserligen till att några avstår helt från att köra i innerstan, men de som väl skaffat sig kortet har ingen anledning att ransonera sina resor. Denna insikt fanns naturligtvis också i Singapore och var en av skälen till att man i början av talet började planera för ett nytt system för trängselavgifter. Ett första steg var att komplettera systemet för områdesavgift för färd i innerstan med avgiftsuttag på vissa större trafikleder under högtrafiktid. 20

21 3 Dagens trafikstyrning och trafikpolitik 3.1 Världens första helt elektroniska bilavgiftssystem nu i drift Från och med hösten 1998 har hela detta manuella system gjorts om till ett elektroniskt som går under namnet ERP Electronic Road Pricing System. Det förnämliga med detta system är inte bara man slipper den personalkrävande övervakningen utan att det nu är lätt att differentiera avgifterna, inte bara beroende på fordonstyp (det gjordes även under det gamla systemet) utan även med hänsyn till tidpunkt på dygnet. Den ekonomiska teorins marginalkostnadsprissättning har därigenom blivit verklighet. Mer om detta senare. Först en beskrivning av systemets komponenter - kortläsare i varje bil inklusive ett betalkort - avläsnings- och videoramper vid varje avgiftsbelagd passage - ett centralt datasystem och ledningscentral Utrustningen inne i bilen Det finns sex olika typer av kortläsare beroende på fordonskategori eftersom avgiftsnivån varierar från motorcykel som betalar minst till lastbil som betalar mest. Den består av en liten låda, något större än en free-style. Kortläsarna har olika färg beroende på fordonskategori för att det lätt ska upptäckas om någon t.ex. sätter in en mc-läsare i en lastbil, vilket f.ö. är ganska svårt eftersom läsaren monteras fast med starkt dubbelhäftande tape eller bult. Den placeras under vindrutan omedelbart till höger om föraren (det är vänstertrafik i Singapore). En kortläsare kostar ca 700 kronor. När systemet infördes fick alla bilister som så önskade läsa- 21

22 ren gratis. Nu får bilägaren själv bekosta läsaren. Den kopplas till batteriet för strömtillförsel. Det tar ca 20 minuter att montera in en läsare. En läsare syns på föregående sida. Besökare i Singapore får hyra en läsare vid gränsen (och erlägga en depositionsavgift). Det finns bara två tillfartsvägar till Singapore båda från Malaysia. Besökaren påförs också en dagsavgift oberoende av hur mycket han kör genom avgiftsstationerna. Dagavgiften är ett sätt att fördela de fasta bilavgifter som övriga bilister betalar. Hyreskortläsaren behöver inte installeras på samma sätt som de permanenta utan drivs med ficklampsbatterier och fästs provisoriskt. Betalkortet är ett s.k. smart card som kan användas även i andra sammanhang än bilavgifter, t.ex. för inköp av bensin. Kortet har utvecklats av ett dotterbolag till Singapores lokala banker. Kortet laddas på bankkontor samt vid vissa andra bankomatliknande serviceterminaler, t.ex. i bensinstationer. Lägsta laddningsbelopp är 100 kr och det högsta kr. När kortet förs in i läsaren visar en display hur stort belopp som återstår. Om beloppet är så lågt att det närmar sig en kritisk gräns ges varningssignal både visuell och genom en ljudsignal. Läsaren signalerar även andra eventuella fel, t.ex. om kortet inte är ordentligt infört eller har någon defekt Betalstationerna är inte skrymmande Det finns ca 40 betalstationer, dels vid fyra motorvägsinfarter dels vid gatusnitt som definierar gränsen för innerstan. När betalningsplikt gäller markeras ERP in operation såsom på bilden nedan. R i trekanten är symbolen för restricted area. Stationerna består av två metallställningar över vägen på drygt tio meters avstånd. Ställningarna är sex meter höga och är försedda med 22

23 radioantenner, optiska avkännare samt kameror. När fordonet är ca tio meter från den första ställningen identifieras fordonstypen och en instruktion skickas till läsaren om vilken taxa som gäller vid den aktuella tidpunkten. Debiteringen görs via en optisk signal från en sändare som är fäst mellan de två ställningarna. Bilen har nu hunnit närma sig den andra ställningen där en avläsning görs för att kontrollera att en debitering verkligen har skett Föraren får denna bekräftelse i form av ett pip från läsaren och en markering på displayen vilket belopp som nu återstår på betalkortet. Om en debitering inte har skett, t.ex. därför att det inte finns pengar på korten fotograferas bilen bakifrån där nummerplåten är synlig. Baksidan av ställningen med kameror syns på bilden nedan. Föraren blir också varse detta genom att kortläsaren visar felmeddelande och ger ifrån sig en lång signal. Som framgår av bilderna utgör inte dessa stationer ett särskilt störande inslag i stadsbilden. De skiljer sig inte väsentligt från de ställningar där vägvisningsskyltar hänger. Fordonen behöver inte bromsa in utan kör helt som vanligt. Flera fordon kan passera stationen samtidigt Körfilerna behöver inte fysiskt avgränsas såsom vid andra former av vägavgiftsstationer. Figuren på nästa sida visar schematiskt stegen vid avgiftsstationen. Bilden är hämtad från en artikel i Traffic and Emgineering Control, februari

24 3.1.3 Centalt kontrollsystem Hela systemet övervakas i en ledningscentral som är bemannad dygnet runt och har kontroll på att alla stationer fungerar och att tiderna är synkroniserade. Eftersom taxenivåerna varierar över tiden är detta mycket väsentligt. Bilderna på fordon som passerat utan giltigt kort el dyl. samlas först vid relästationer i anslutning till avgiftsstationerna och skickas med jämna mellanrum till ledningscentralen. Där kan man också avgöra om fotograferingen har utlösts av ett tekniskt fel som föraren är oskyldig till eller om det berott på att fordonet saknade kortläsare, att betalkortet inte var infört eller inte var laddat. I de senare fallen påförs fordonet böter. Ungefär ett fordon på trehundra påförs avgift samt ett tämligen lågt bötesbelopp om det handlar om slarvfel med korten. Det är t.ex. inte ovanligt att föraren 24

25 kommer på i sista sekunden att han inte fört in kortet i läsaren och när han fört in det har systemet redan registrerat att kort saknas. Endast fordon som inte alls har kortläsare får högre böter (350 kr.) Någon registrering av fordon som passerar utan problem görs inte. Om en förare noterar att ett för stort belopp dras av från kortet (vilket har hänt vid något tillfälle p.g.a. tekniskt fel) har han möjlighet att begära kontroll. Alla debiteringar sparas under 24 timmar varefter de raderas. Det finns således en möjlighet att gå tillbaka för att se om något sådant fel har inträffat. Varje uttag noters också på kortet så ägaren kan i så fall visa att ett alltför stort belopp har dragits från kortet. Notera att kortet också används till annat än bilavgifter. Det innebär att Land Transport Agency, som är systemansvarig, endast får ut det belopp som bevisligen härrör från bilavgifter ( i motsats till t.ex. ett telefonkort där hela betalningen går till Telia). 3.2 Vilka effekter har ERP fått? Priset är flödesregulator Jämfört med de vägavgifter som diskuterades i samband med Dennispaketet är avgifterna i Singapore förhållandevis låga. Som nämnts varierar beloppen beroende på fordonstyp, men för personbil ligger priset vanligtvis mellan fem och 13 kronor. Motorcyklar betalar 50 % av personbilstaxa. Tyngre fordon 150 % resp. 200 % beroende på viktklass. Avgiftsuttaget börjar kl och är som högst mellan och Mitt på dagen är prisnivån lägre för att höjas igen under eftermiddagsrusningen och upphöra efter kl Helger är avgiftsfria, men man överväger att avgiftsbelägga delar av lördagen eftersom trafiken är mycket tät då.. Den som väl kommit in i innerstan betalar sedan inget ytterligare så länge han kör där inne. Avgiftssnitten ligger dock relativt långt inne i stan, t.ex. ligger ett snitt rätt över den hårt trafikerade affärsgatan Orchard Road, vilket kanske skulle kunna jämföras med ett snitt över Götgatan strax söder om Medborgarplatsen. För att minska motståndet från yrkestrafiken mot det elektroniska systemet fasas fordon i yrkestrafik in successivt i systemet på så sätt att de det första året betalar endast en tredjedel av vad de borde, det andra året två tredjedelar och det tredje är de uppe i full 25

26 taxa. Man får förstå detta mot bakgrunden av det tidigare systemet med områdesavgifter för infart till innerstan (Area Licence Systen). Områdesavgifterna betaldes vanligtvis månadsvis. Därefter var det fritt fram att köra in och ut ur det begränsade området. Nu sker debitering för varje passage. Ett fordon i yrkestrafik som ofta korsar betalgränserna drabbas alltså mycket hårdare av detta än en pendlare som endast åker in på morgonen och ut på kvällen. Majoriteten av privatbilisterna tillhör den senare kategorin. I anslutning till varje betalstation finns elektroniska anslagstavlor som aviserar de aktuella taxorna för olika fordonstyper. Se bilden ovan. Syftet med ERP är att få trafiken att flyta något så när jämt, inte att minimera biltrafiken eller att finansiera vägutbyggnader. Det innebär att avgifterna kan förändras såväl uppåt som neråt. Som riktpunkt anger man från LTA (Land Transport Authority) att om genomsnittshastigheten understiger 20 km/tim på huvudvägnätet i innerstan bör priset öka. Om däremot hastigheten är över 30 km/tim bör man sänka avgifterna. Motsvarande nyckeltal för de stationer som ligger på motorvägarna (12 stycken) är 45 km/tim resp 65 km/tim. Sedan starten i september 1998 har taxorna ändrats fyra gånger När vi ställde frågor om biltrafikens negativa miljöeffekter och på vilket sätt ERP kunde bidra till att minska dessa framkom klart att man inte kopplade miljöfrågan till framkomlighetsfrågan. Mil- 26

27 jöaspekterna tas om hand främst genom de miljökrav som ställs på fordonen samt på den kraftiga press att förnya bilparken som kvotsystemet innebär tillståndet går ut efter tio år. Då tvingas man betala ett nytt dyrt tillstånd för en gammal bil. I det läget väljer flerparten att skrota eller sälja bilen på export. Man kan inte heller säga att dt framkom några ambitioner att helt stänga av vissa gator för trafik för att göra det lättare för fotgängare och cyklister som f.ö. var ganska sällsynta i Singapore Det rörliga priset påverkar definitivt bilisterna. Före ERP uppmättes fordonspassager till innerstan per dygn. Antalet arbetsplatser där är drygt Omedelbart efter införandet sjönk antalet fordonspassager med ca 20 % för att sedan öka något igen. Läget nu är att trafiken i innerstan har minskat både totalt sett och i synnerhet under rusningstid (drygt 15 %) medan den ökat något under tiden innan och efter tiden då avgifter tas ut. Det bör dock noteras att man redan tidigare hade ett system med områdesavgifter som i en första omgång hade reducerat trafiken till innerstaden. Det bör nämnas att det endast är ungefär 25 % som antalet fordon i rörelse under en genomsnittlig dag som passerar en avgiftsstation. Övriga rör sig utanför innerstan eller de fyra avgiftsbelagda motorvägarna. Efterhandsanalyser visar att de rörliga avgifterna i sig inte har fått mer än ett par procent av bilisterna att välja ett annat transportsätt. Den huvudsakliga effekten har bestått i att de har planerat sitt resande bättre i förhållande till tidigare när de har haft månads- eller dagskort. Man har försökt göra bedömningar av priselasticiteten för olika fordonskategorier, men än så länge är det empiriska materialet lite skakigt. Elasticiteten uppges variera mellan 0,12 och 0,35, där mc-förare är de mest priskänsliga. En 100 procentig prisökning skulle alltså leda till en 35 procentig minskning av mc-trafiken, men bara till en minskning med 12 procent för den minst priskänsliga kategorin bilister. Det här är dock kortsiktiga beräkningar. Rimligtvis sker en tillvänjning som gör priskänsligheten mindre på sikt. 27

28 3.2.4 Dyrt att utveckla, men billigt i drift Syftet med avgiftssystemet är, som sagt, varken att förbättra innerstadens miljö eller att finansiera infrastrukturutbyggnader. Syftet är främst att reglera trafiken så att den flyter på en rimlig nivå. Intäkterna från avgifterna är inte särskilt höga, ca 400 miljoner, vilket bara utgör ca fem procent av de samlade statsinkomster som bilismen i Singapore genererar (tullar, licenstillstånd, fordonsskatter, bensinskatt mm Systemet kostade ca en miljard att utveckla och installera. I den summarn ingår priset för kortläsare till samtliga landets bilar. Den årliga driftkostnaden är milj. kr. Utvecklingsarbetet tog ca nio år och innehöll först en lång period när kravspecifikationen arbetades fram. Fem företag inbjöds att lämna offerter på hela systemet varav tre accepterade. Eftersom arbetet med att lämna in anbud var stort ersattes företagen för sitt offertarbete med åtta milj. kr. vardera. Anbudsproceduren tog två år. Till huvudkontraktör utsågs ett konsortium som leddes av Philips vari också ingick Mitsubishi Heavy Industries, Miyoshi Electronica och CSE Engineering (ett Singaporeföretag). De andra anbuden lämnades av GEC/Marconi och Toyota/Teledata. Systemet provkördes i ca ett år under 1997 innan det ansågs tillförlitligt nog att introduceras i full skala i september Det har fungerat bra och antalet tekniska fel har minskat allt eftersom systemet har blivit helt inkört och uppges nu vara ca 0,05%. 3.3 Trafikstyrning i övrigt Som komplement till den ekonomiska trafikstyrningen finns det i Singapore ett mycket modernt och välutvecklat trafikstyrningssystem som omfattar de större trafiklederna i landet Expressway monitoring and advisory service (EMAS). Syftet är att förbättra trafikflödet och minska olyckor. Det som bilisterna ser är i första hand de elektroniska skyltarna som bl.a. anger den beräknade tiden mellan olika punkter. Man kunde tänka sig en skylt på Essingeleden Beräknad tid till Kungens kurva 35 minuter. Den visar att det just nu är trångt på vägen och de bilister som vill ta en annan väg, eller eventuellt vänta ett tag, ges en möjlighet att göra så. Andra variabla skyltar som kan dyka upp är sym- 28

29 boler för trängsel, fara, olycka, underhållsarbete, stillastående bil. Liksom i Stockholm är systemet också i ständig kontakt med lokalradion. Långa sträckor av de mest trafikerade vägarna är övervakade med videokameror, varav en del är intelligenta och styr vissa trafikskyltar eller trafikljus, medan andra används av personalen på trafikledningscentralen. 200 kameror är inställda på fast läge medan 75 stycken har vrid och zoom funktioner. Ledningscentralen har ett antal räddningsfordon till sitt förfogande, typ Vägassistans, som beordras ut när behov uppstår. Information går också automatiskt till polis och ambulans vid olyckor. Mätningar som gjorts före och efter EMAS införande visar att den genomsnittliga utryckningstiden vid en bilolycka har mer än halverats. För att informationen på de elektroniska skyltarna snabbt ska gå fram måste man använda förkortningar. Man arbetar därför hårt för att skapa ett välkänt och entydigt beskrivningsspråk. Förutom förkortningar och platsbestämningar gäller det t.ex. numreringen av filerna på de fyrfiliga motorvägarna. Numren målas i vissa fall på vägarna. Generellt råder hastighetsbegränsning på 80 km/tim i Singapore. Alla fordon i yrkestrafik (utom taxi) har en gul lampa på taket som lyser när hastigheten överskrider det tillåtna (se bilden intill). Då ljuder också en varningssignal inne i bilen. 3.4 Väl fungerande kollektivtrafik Tunnelbanan så här fungerar den Singapore har ett modernt och effektivt tunnelbanenät. De första stationerna togs i drift 1987 och nätet har nu 42 stationer, d.v.s. ungefär hälften av antalet i Stockholm. Nya linjer är under byggande, bl.a. en som kommer att ansluta till flygplatsen. Det görs ca en miljon T- baneresor per dag mot ca i Stockholms tunnelbana. T-banan i Singapore har alltså ett högre kapacitetsutnyttjande än det i Stock- 29

30 holm. Vagnarna har sittplatser endast längs väggarna, varför ett stort antal stående passagerare ryms. I komfortavseende är den således sämre än T-banan i Stockholm. Någon större förståelse för komfortaspekten mötte vi inte heller vid vårt besök. It s mass transportation. Ibland är det trångt på T-banan som framgår av bilderna. Det finns inte så många sittplatser, men å andra sidan generöst med handtag att hålla sig i. Notera de praktiska tregrenade stolparna (bilden till höger) att hålla i. Tunnelstationerna i den inre delen av T-banan är inte öppen 30

31 mot spåren som i Stockholm. I stället har den dubbla dörrsystem med en sammanhängande vägg plus dörrar vid perrongen och dörrar i själva tågen. Ett syfte är att minska energiförlusterna. Singapores klimat gör att luftkonditionering är nödvändig både inne i tågen och i stationerna. Turtätheten är hög, vanligtvis var tredje minut. Det går att pressa turtätheten ner till 90 sekunder mellan tågen. I motsats i Stockholms T-bana har Singapore ett väl fungerande signalsystem. Det har levererats av Westinghouse. Kanske något att ta fasta på vid nästa upphandling Biljettkontrollen är helt mekaniserad. Resenären köper ett kort förväg. Kortet avser inte en viss tid, såsom i Stockholm, utan ett visst belopp. Kortet måste föras genom biljettkontrollen vid såväl in- som utgång. Kostnaden för resan dras vid utgången. En display visar hur stort belopp som återstår. Samma kort används också i bussarna, även om resenären där själv måste markera priset för resan (se bilden nedan). Biljettsystemet är samordnat mellan de olika operatörer inom kollektivtrafiken som finns i Singapore genom ett samägt bolag, Transit Link. Systemet har utvecklats av ett amerikanske företag, Cubic Western Data. Snart kommer ett ännu enklare system att införas där själva kortet inte behöver föras in i biljettautomaten. Det kommer att räcka att hålla korten (eller plånboken där kortet ligger) över en läsplatta. 31

32 T-banan är i drift fram till och öppnar igen Under natten körs bussar i stället. Städning och funktionskontroll av varje tågsätt görs under natten. Tågen liksom stationerna är exemplariskt välhållna. Ingen som helst graffiti förekommer. Den videofilm som TV visade sensommaren år 2000 där ett tonårsgäng ramponerade en tunnelbanevagn var förvisso chockerande för de flesta svenskar. Om den visades för en person från Singapore skulle denne vägra att tro att den alls var sann. Så där kan det ju inte gå till! Finns det inga myndigheter? Finns det inget samhällsansvar? Förbudsskyltar är legio, som nämnts tidigare. Rökare lever farligt. Men det finns också exempel på lite vänligare skyltar Organisation och ekonomi T-banan drivs sedan något år tillbaka av aktiebolaget Singapore Mass Rapid Transport (SMRT) på uppdragsbasis. Avtalet löper på tio år. SMRT:s huvudägare är staten via ett holdingbolag som också äger Singapore Airlines och Singapore Telecom. Ungefär 30 procent av aktierna har dock nyligen sålts ut till allmänheten, ungefär som i Telia. Trafiken har handlats upp av Land Transport Authority (LTA), dvs samma organisation som ansvarar för vägsystemet och för ERP. LTA ansvarar också för tidtabellsamordning mellan de olika transportslagen. Parallellkörning mellan buss och T-bana är inte tillåten. Också här är det LTA som fattar besluten. Bussar från Arlanda parallellt med Arlanda Express skulle troligen inte ha accepterats i Singapore. Staten äger genom LTA banorna och stationerna och en basuppsättning tåg. Operatören betalar ingen hyra för denna infrastruktur. Givet denna subvention går T-banedriften ihop. Priserna, som preciseras i avtalet med LTA, är ungefär hälften av de i Stockholm. Passagerarintäkterna är något under två miljarder, dvs i samma storleksordning som i Stockholm. Antalet tåg är något under 100. Också det är ungefär som i Stockholm. Kontraktet mellan LTA och SMRT preciserar ett antal olika prestationsmått. Några anges nedan. 32

33 Prestation Krav Utfall Ankomsttid 94% inom 2 min i förh. till tabell 96,1% Avgångstid 96% inom 2 min i förh. till tabell 98,9% Biljettspärrar Mindre än 5 fel på passager 5,7 Rulltrappor Max 200 tim ur bruk på tim 80,1 Signal system Max 1 fel på 1500 starter/avgångar 0,6 Inte minst de två senare kvalitetsmåtten imponerar givet situationen i Stockholms T-bana. Dessa kvalitetskrav är välkända och kommuniceras till passagerarna i broschyren At your service. Om kraven inte hålls utlöses vitesklausuler som kan uppgå till 5 miljoner kr Lätta helautomatiska matartåg Ett nytt inslag i T-banesystemet är Light Rail Transit (LRT) som invigdes sista kvartalet 1999 i en av de nya förorterna. Det är ett förarlöst tåg som med avgång var tredje minut slingrar sig runt höghusen och fungerar som inmatning till T-banan. T-banebiljetten gäller också LRT. Tåget har gummihjul och går på en bana över marken på betongspår. De är ganska små, t.o.m. något mindre än de som trafikerar London Docklands. Till tågens tekniska finesser hör ett helautomatiskt insynsskydd. De normalt transparenta fönstren blir mjölkvita när tågen passera på integritetsavstånd från bostadshusen. Ingen titt in i sovrummen där, inte. 33

34 3.5 Integrerad bebyggelse- och transportplanering En av Singapores stora styrkor när det gäller planering är, som nämnts tidigare, att beslutskapaciteten inte är uppdelad på flera nivåer och inte heller på särskilt många sektororgan, såsom det verkar. De viktigaste planeringsorganen är det nämnda LTA samt Urban Redevelopment Center (URC) som motsvarar ett slags kombinerat regionplane- och stadsbyggnadskontor. Den begränsade landarealen utgör också en tvingande förutsättning för ett noggrant hushållande med landets areella resurser. Det innebär att all bebyggelseplanering görs samordnat med transportplaneringen. Nya förorter och tunnelbanor byggs ut samtidigt. De nya områdena förses nu i allmänhet med anslutande Light Rail tåg. Man utgår dock ändå från att en stor del av de boende kommer att ha bil eftersom parkeringsgarage med betydande överkapacitet, sett i förhållande till dagens bilinnehav, byggs. Planeringen baseras på ett grundantagande om att den nuvarande biltätheten på ca en bil per tio invånare på sikt blir en på sex. Därefter varierar antalet P-platser beroende på områdets standard. Ju fler stora lägenheter, desto fler P-platser. Planeringen underlättas också av att staten äger ca 70 % av Singapores mark. I den mån en exploatering planeras på mark som inte är statlig eftersträvas en inlösning av marken och då till historiska markvärden. De markvärdestegringar som sker i och med att kommunikationerna förbättras ska tillföras den som gör investeringen, staten, inte markägaren, som råkar ha turen att äga marken, menar man. Kontrasten mellan planeringsproceduren, såsom den beskrev vid vårt besök, och den svenska proceduren med PBL, är bedövande. Medan vi i Stockholms län har 26 planeringsansvariga kommuner (samt ett stort antal kommundelar), ett landsting som regionplanerar, ett stort antal statliga myndigheter som hävdar sina intressen och en länsstyrelse som försöker väga olika krav och intressen mot varandra samt ett otal mycket aktiva intressegrupper och sakägare som mer eller mindre regelbundet överklagar olika planer ända upp till regeringsrätt och regering, så har Singapore i princip endast en beslutsmyndighet. Naturligtvis finns olika sektors- och intresseföreträdare här också, både inom och utanför förvaltningen, men uppenbarligen med betydligt svagare påverkansmöjligheter än i Sverige. Det byggs dock ut fler institutioner för att fånga upp olika intres- 34

Regeringens motorväg mot klimatförändringar

Regeringens motorväg mot klimatförändringar Regeringens motorväg mot klimatförändringar Inledning Vår tids stora utmaning är att komma tillrätta med klimatförändringarna. Gör vi ingenting nu så kommer våra barn och kommande generationer att få betala

Läs mer

PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar

PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar Svenska delen Petra Carlson Lena Fredriksson Jan Hammarström P G Andersson Christer Ljungberg

Läs mer

ISA. för ett ökat samhällsansvar och ökad konkurrenskraft

ISA. för ett ökat samhällsansvar och ökad konkurrenskraft ISA för ett ökat samhällsansvar och ökad konkurrenskraft Det finns många skäl till att trafiken på våra vägar ska vara trygg och säker. Skälen kan vara allt från att barnen ska färdas tryggt till och från

Läs mer

Smidig parkering i Helsingfors

Smidig parkering i Helsingfors Smidig parkering i Helsingfors D enna guide redogör för var och hur man kan parkera i Helsingfors, vem som fattar beslut om parkeringsplatser, varför parkeringen övervakas och var man får parkeringstillstånd.

Läs mer

2006:24. Fördelning av olika fordonsslag

2006:24. Fördelning av olika fordonsslag 26:24 Fördelning av olika fordonsslag Analys och sammanställning av fordonsräkningar genomförda 24, 25 och 26 KORT SAMMANFATTNING Trafiken in till och ut från Stockholms innerstad har räknats manuellt

Läs mer

RAPPORT STOCKHOLMARNA OM STATION STOCKHOLM CITY. Kund: Jernhusen Kontakt: Eva Eliasson Datum: 20 december, 2011

RAPPORT STOCKHOLMARNA OM STATION STOCKHOLM CITY. Kund: Jernhusen Kontakt: Eva Eliasson Datum: 20 december, 2011 RAPPORT STOCKHOLMARNA OM STATION STOCKHOLM CITY Kund: Jernhusen Kontakt: Eva Eliasson Datum: 20 december, 2011 Peter Blid Tel: 0739 403922 Peter.blid@novusgroup.se Annelie Önnerud Åström Tel: 0739 403761

Läs mer

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning Framkomlighetsstrategin Sammanfattning stockholm.se/trafiken 1 2 Varför behövs en framkomlighetsstrategi? Stockholm fortsätter att växa. År 2030 kommer Stockholms stads befolkning att ha ökat med cirka

Läs mer

Principerna för finansiering av infrastruktur behöver utvecklas

Principerna för finansiering av infrastruktur behöver utvecklas SKRIVELSE Vårt dnr: 2014-06-30 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Cecilia Mårtensson Regeringen 103 33 Stockholm Principerna för finansiering av infrastruktur behöver utvecklas Det finns stora

Läs mer

MKB - av genomfartstrafikens påverkan för boende- och trafikmiljön i ett framtidens Solna stad

MKB - av genomfartstrafikens påverkan för boende- och trafikmiljön i ett framtidens Solna stad Bilaga 1 1/5 MKB - av genomfartstrafikens påverkan för boende- och trafikmiljön i ett framtidens Solna stad I nedanstående tabeller kommer vi boende i Solna stad att beskriva hur framtida byggprojekt i

Läs mer

En liten bok om bilskatter

En liten bok om bilskatter En liten bok om bilskatter Bilen behövs i Sverige Nio av tio resor sker på vägar Åtta av tio resor görs med bil 60 % av allt gods transporteras med lastbil Fordonsindustrin sysselsätter 140 000 personer

Läs mer

EN FLYGSKATTS EFFEKTER PÅ RESANDET OCH SVENSK EKONOMI

EN FLYGSKATTS EFFEKTER PÅ RESANDET OCH SVENSK EKONOMI UTREDNINGSTJÄNSTEN Anders Linnhag Tfn: 08-786 4956 PM 2013-02-26 Dnr 2012:1161 Komplettering EN FLYGSKATTS EFFEKTER PÅ RESANDET OCH SVENSK EKONOMI 1) Hur skulle en flygskatt påverka flygresandet och svensk

Läs mer

skyltar, transpondrar och tullkepor

skyltar, transpondrar och tullkepor skyltar, transpondrar och tullkepor Stockholmsförsöket i Stadsmuseets samlingar 7 2 b l i c k ~ s t o c k h o l m d å & n u Skyltar som numera finns i Stadsmuseets samlingar. Foto: Ramón Maldonado, 2008,

Läs mer

BARN OCH UNGA ska spela en större roll i SLs framtid

BARN OCH UNGA ska spela en större roll i SLs framtid Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Stockholm 2010-08-05 BARN OCH UNGA ska spela en större roll i SLs framtid Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Stockholm T: 08-737 44 11 www.socialdemokraterna.se/stockholm

Läs mer

Unga tankar om framtidens resor

Unga tankar om framtidens resor 2011-03-24 Unga tankar om framtidens resor Specialutgåva kring gångtrafik! Idéer och illustrationer: Elever vid Thorildsplans gymnasium Stefan Myhrberg, Fariba Daryani Stockholms stad, Trafikkontoret Så

Läs mer

Yttrande över motion 2012:21 om försök till Idimattaxa på linjer med lågt resande

Yttrande över motion 2012:21 om försök till Idimattaxa på linjer med lågt resande Stockholms läns landsting Trafiknämnden Handläggare: Jens Plambeck 08-686 1651 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(7) Identitet 2013-01-11 TN 1210-0201 STYRELSESAMMANTRÄDE ÄRENDE NI Yttrande över motion 2012:21 om försök

Läs mer

Smidig parkering i Helsingfors

Smidig parkering i Helsingfors Smidig parkering i Helsingfors enna guide redogör för var och hur man kan D parkera i Helsingfors, vem som fattar beslut om parkeringsplatser, varför parkeringen övervakas och var man får parkeringstillstånd.

Läs mer

Början på en grönare resa. Väg- och järnvägsdata. ISA för smidigare, grönare. och tryggare transporter

Början på en grönare resa. Väg- och järnvägsdata. ISA för smidigare, grönare. och tryggare transporter 000100010000111101010111000111110000101000010011100000100101110000100000010001111100010101010100011110000100001111100011111000010100001001110000 000100000010001111100010101011110101000010001000011110101011100011111000010100001001110011110101000010001000011110101011100011111000010100001001110

Läs mer

Bakgrund. Gällande reglering. Utredning avseende trängselskatter skatteplikt och betalning

Bakgrund. Gällande reglering. Utredning avseende trängselskatter skatteplikt och betalning FÖRETAGAROMBUDSMANNEN PROMEMORIA Stiftelsen Den Nya Välfärden Datum 2005-10-13 Danderydsgatan 10 Ärende FO 2005-008 Box 5625 PM nr 2 (slutlig bedömning) 114 86 Stockholm Utredare Mårten Hyltner Utredning

Läs mer

Stockholmsförsöket hur gick det? Analysgruppens sammanfattning

Stockholmsförsöket hur gick det? Analysgruppens sammanfattning Stockholmsförsöket hur gick det? Analysgruppens sammanfattning Omfattande och detaljerad utvärdering Resvaneundersökning Stockholms län (augusti) Resvaneundersökning Mälardalen Biltrafik Snitträkningar

Läs mer

Fordonstrafiken in i och ut ur Stockholms innerstad före, under och efter trängselskatteförsöket samt efter trängselskattens införande 1 augusti 2007

Fordonstrafiken in i och ut ur Stockholms innerstad före, under och efter trängselskatteförsöket samt efter trängselskattens införande 1 augusti 2007 Siamak Baradaran Trafikkontoret/Stockholm stad 2007-11-23 siamak.baradaran@tk.stockholm.se +46-8 508 279 09 +46-761 22 79 09 Leif Carlsson Vägverket region Stockholm Leif.carlsson@vv.se +46-8 757 66 78

Läs mer

Uppföljning av nya bostadsområden Baserad på medborgardialoger om Norra Hallsås och Östra Stamsjön

Uppföljning av nya bostadsområden Baserad på medborgardialoger om Norra Hallsås och Östra Stamsjön Baserad på medborgardialoger om Norra Hallsås och Östra Stamsjön juni 2011 Beredningen för infrastruktur och boende Innehåll 1 Uppdrag 5 1.1 Bakgrund, syfte...5 1.2 Metod och genomförande...5 1.3 Resultat...5

Läs mer

Nya miljöavgifter för biltrafiken hur påverkar det trängseln på Förbifarten och behovet av ny kollektivtrafik?

Nya miljöavgifter för biltrafiken hur påverkar det trängseln på Förbifarten och behovet av ny kollektivtrafik? Nya miljöavgifter för biltrafiken hur påverkar det trängseln på Förbifarten och behovet av ny kollektivtrafik? Jonas Eliasson Professor Transportsystemanalys Föreståndare Centrum för Transportstudier,

Läs mer

Detektering av cykeltrafik

Detektering av cykeltrafik Vägverket Konsult Affärsområde Väg och Trafik Box 4107 17104 Solna Solna Strandväg 4 Texttelefon: 0243-750 90 Henrik Carlsson, Erik Fransson KVTn henrik-c.carlsson@vv.se, erik.fransson@vv.se Direkt: 08-445

Läs mer

Regler och riktlinjer för färdtjänst i Finspångs kommun Fastställt av Kommunfullmäktige 2012-05-30 151

Regler och riktlinjer för färdtjänst i Finspångs kommun Fastställt av Kommunfullmäktige 2012-05-30 151 2012-05-30 1(6 Regler och riktlinjer för färdtjänst i Finspångs kommun Fastställt av Kommunfullmäktige 2012-05-30 151 Färdtjänst Inledning Färdtjänst är ett komplement till och en del av den allmänna kollektivtrafiken.

Läs mer

Norrtågs kvalitetsredovisning År 2015 Kvartal 1

Norrtågs kvalitetsredovisning År 2015 Kvartal 1 Norrtågs kvalitetsredovisning År 2015 Kvartal 1 Innehållsförteckning Våren är på väg! 3 Resandeutveckling 4 Information en del av resande 7 Punktlighet - andel tåg som kommer i rätt tid 11 Orsaken till

Läs mer

Förkortad restid. Ökad säkerhet Förbättrad miljö. Ökad framkomlighet SVERIGE BEHÖVER BÄTTRE TRAFIKSIGNALER SWARCO NORDIC

Förkortad restid. Ökad säkerhet Förbättrad miljö. Ökad framkomlighet SVERIGE BEHÖVER BÄTTRE TRAFIKSIGNALER SWARCO NORDIC Förkortad restid SWARCO NORDIC Ökad säkerhet Förbättrad miljö Ökad framkomlighet SVERIGE BEHÖVER BÄTTRE TRAFIKSIGNALER SWARCO I First in Traffic Solutions. MARGINELLT BÄTTRE SIGNALER GER STORA VINSTER

Läs mer

The 8 th Swedish National ITS Conference 2012

The 8 th Swedish National ITS Conference 2012 The 8 th Swedish National ITS Conference 2012 From Action Plans to Action the Swedish Model Stockholm 19 juni 2012 ITS The Swedish Way Årets konferens kommer att dels fokusera på regeringens uppdrag till

Läs mer

Vi behöver bilen MRF BIL Sweden 18-84 år förhållande till bilen svenska folket

Vi behöver bilen MRF BIL Sweden 18-84 år förhållande till bilen svenska folket SVENSKAR OM BILEN Svenskar om bilen Att vi som bor i Sverige behöver bilen, det är ett faktum. Vi behöver bilen för att klara av vårt livspussel och för att kunna sköta våra arbeten. Vi använder den i

Läs mer

KÄVLINGE KOMMUN. VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge

KÄVLINGE KOMMUN. VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge KÄVLINGE KOMMUN Grupp 5 Elin Djus Sema Kadir Andreas Kirkby Peter Johansson Jacob Thörnblad Sammanfattning Befolkningen i Kävlinge

Läs mer

Svar på skrivelse från (S) om upprustning och modernisering av Gullmarsplan

Svar på skrivelse från (S) om upprustning och modernisering av Gullmarsplan 1(5) Strategisk Utveckling Handläggare Jens Plambeck +4686861651 jens.plambeck@sll.se TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-09-12 Trafiknämnden 2014-09-23, punkt 30 Diarienummer Svar på skrivelse från (S) om upprustning

Läs mer

Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun

Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun 2012-10-29 Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun -bland boende i området runt Vindelälven och Tväråbäck med omnejd i Vännäs kommun Enligt uppdrag av Vännäs kommun

Läs mer

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09 Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot Självstyrda bilar Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about when you could buy a self-driving car and what they would look like. I also mention

Läs mer

BREDBANDSANSLUTNING VIA FIBER TILL BRF STOCKHOLMSHUS 11

BREDBANDSANSLUTNING VIA FIBER TILL BRF STOCKHOLMSHUS 11 BREDBANDSANSLUTNING VIA FIBER TILL BRF STOCKHOLMSHUS 11 Detaljerad information Bakgrund En av bostadsrättsföreningens viktigaste uppgifter är att tillgodose medlemmarnas ekonomiska intressen. De boende

Läs mer

Första påminnelsen om betalning av trängselskatt senareläggs

Första påminnelsen om betalning av trängselskatt senareläggs 2006-01-12 Första påminnelsen om betalning av trängselskatt senareläggs De första skattebesluten för försöket med trängselskatt förföll till betalning den 9 januari 2006. Vägverket kommer dock att avvakta

Läs mer

Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder.

Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder. Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile Beställare: Konsult: Uppdragsledare Handläggare Hälle Lider AB Husåsvägen 2 459 30 Ljungskile Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Maria Young Uppdragsnr: 102

Läs mer

Bästa bilhastigheten i stan vad säger forskningsresultaten?

Bästa bilhastigheten i stan vad säger forskningsresultaten? Bästa bilhastigheten i stan vad säger forskningsresultaten? Prof. András Várhelyi, Prof. Christer Hydén, Doc. Åse Svensson, Trafik & väg, Lunds Universitet Bilen är ett flexibelt transportmedel som tillfredsställer

Läs mer

www.stockholmsvanstern.se

www.stockholmsvanstern.se www.stockholmsvanstern.se Det går att bygga ett Stockholm för alla. Ett Stockholm där det inte är tjockleken på plånboken som bestämmer vilken del av staden du kan bo i. Där innerstaden inte domineras

Läs mer

Uppföljning av SLs utökade trafik och kunder i samband med försöket med trängselskatt:

Uppföljning av SLs utökade trafik och kunder i samband med försöket med trängselskatt: AB Storstockholms Lokaltrafik 1 () Monica Casemyr Uppföljning av SLs utökade trafik och kunder i samband med försöket med trängselskatt: Juni 2 Sammanfattning i punktform Månadsindikatorerna för juni 2

Läs mer

Vilken trafikminskning ger egentligen Trängselskatten? / Mikael Bigert

Vilken trafikminskning ger egentligen Trängselskatten? / Mikael Bigert Vilken trafikminskning ger egentligen Trängselskatten? / Mikael Bigert På Trafikverkets hemsida informeras allmänheten om vilka effekter som förväntades av Trängelskatten/2/: Biltrafiken över betalstationssnittet

Läs mer

Jk Trafikfönfaltningen

Jk Trafikfönfaltningen Jk Trafikfönfaltningen STOCKHOLMS LANS LANDSTING Buss och Fardtjanst Handlaggare Martin Johansson 08-6863610 rnartin.c.johansson@sil.se I 'xl/ V& \IS h Dnr...,..,,..., Infosak. klass Kl (Oppen) Remiss

Läs mer

Rapport elbilar Framtidens fordon

Rapport elbilar Framtidens fordon Teknikprogrammet Klass TE14. Rapport elbilar Framtidens fordon Namn: Joel Evertsson Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about electric car. We have worked with future vehicles and with this report

Läs mer

Bjuvs kommun. Grupp 10. Anna Andersson. Jenny Ekberg. Anders Fex. Marianne Lindkvist

Bjuvs kommun. Grupp 10. Anna Andersson. Jenny Ekberg. Anders Fex. Marianne Lindkvist Bjuvs kommun Grupp 10. Anna Andersson Jenny Ekberg Anders Fex Marianne Lindkvist Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Demografi... 4 Fördelning av yrken inom kommunen... 4 Inkomst...

Läs mer

Det goda livet 2013-09-16. TRAFIKEN OCH DET GODA LIVET - medspelare eller motspelare i stadsutvecklingen? TRIVECTOR TRAFFIC.

Det goda livet 2013-09-16. TRAFIKEN OCH DET GODA LIVET - medspelare eller motspelare i stadsutvecklingen? TRIVECTOR TRAFFIC. Välkommen till TRAFIKEN OCH DET GODA LIVET - medspelare eller motspelare i stadsutvecklingen? Det goda livet TRIVECTOR TRAFFIC Grundat 1987 av 4 forskare i Lund Idag 90 anställda, Traffic 50 Kontor i Lund,

Läs mer

Cykelfrågor riksdagsvalet 2014

Cykelfrågor riksdagsvalet 2014 Cykelfrågor riksdagsvalet 2014 - alla frågor Inloggad som. Logga ut Cykelfrågor riksdagsvalet 2014 Alla frågor från enkäten Cykelfrämjandet och Uppsala cykelförening vill gärna ställa några frågor till

Läs mer

Energieffektivisering av transporter

Energieffektivisering av transporter Energieffektivisering av transporter För att undvika de värsta konsekvenserna, bör ökningen av den globala årsmedeltemperaturen inte överstiga 2 C Sverige skall bidra till att ökningen inte blir större

Läs mer

Motormännens valmanifest 2014

Motormännens valmanifest 2014 Motormännens valmanifest 2014 Bilen vår viktigaste hushållsmaskin Fri rörlighet, mobilitet för alla, är ett grundläggande kännetecken för det moderna, demokratiska samhället. Bilen har en central och avgörande

Läs mer

Tillgänglighet är ett sätt att tänka. Alla reser olika

Tillgänglighet är ett sätt att tänka. Alla reser olika Alla reser olika Kollektivtrafiken ska vara ett tillgäng ligt och naturligt val för människor med funktions ned sättning. Alla som själva eller med ledsagare kan ta sig till station eller hållplats ska

Läs mer

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Uppdaterad: 5 juni 2013 Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Vägstandarden på E20 Vilka sträckor på E20 är fortfarande ännu inte utbyggda? Totalt handlar det om fem etapper eller ungefär 80 kilometer

Läs mer

Dagbefolkning. Nattbefolkning. Fortsättning från pdf nr 1

Dagbefolkning. Nattbefolkning. Fortsättning från pdf nr 1 Fortsättning från pdf nr 1 Dagbefolkning 5 1 Kilometer 3-15 151-35 351-6 61-1 11-165 1651-27 271-43 431-7 71-125 1251-232 Figur 8. Fördelning av befolkning i Storstockholm år 2 (5 meters upplösning). Nattbefolkning

Läs mer

Hållbar planering varför det?

Hållbar planering varför det? Hållbar planering varför det? Staden och trafiken steg mot en hållbar planering Grand Hotel 11 maj 2011 Christer Ljungberg, Trivector Traffic Vilka är Trivector? Grundat 1987 av 4 forskare i Lund Idag

Läs mer

frågor om höghastighetståg

frågor om höghastighetståg 12 frågor om höghastighetståg N Vad är Europakorridoren? är vi inom Europakorridoren möter människor och talar om höghastighetståg, är det några frågor som ofta återkommer. Dessa frågor handlar i hög grad

Läs mer

I huvudet på en. stockholmare. Frågor & svar från 1500 stockholmare om citykärnan och utvecklingen av Centralstationsområdet.

I huvudet på en. stockholmare. Frågor & svar från 1500 stockholmare om citykärnan och utvecklingen av Centralstationsområdet. I huvudet på en stockholmare Frågor & svar från 1500 stockholmare om citykärnan och utvecklingen av Centralstationsområdet. 2 Utvecklingen av en station och området runt omkring både påverkar och berör

Läs mer

Exempel på samband mellan bebyggelse och transportinfrastruktur

Exempel på samband mellan bebyggelse och transportinfrastruktur Exempel på samband mellan bebyggelse och transportinfrastruktur Reflektioner utifrån rapporten Infrastruktur med finansiering (KTH 2011) Jacob Witzell, 26 maj 2011 Why is it so difficult to finance public

Läs mer

RAPPORT. Resvaneundersökning i bostadsområdet Norrliden i Kalmar 2013-05-20

RAPPORT. Resvaneundersökning i bostadsområdet Norrliden i Kalmar 2013-05-20 RAPPORT Resvaneundersökning i bostadsområdet Norrliden i Kalmar 2013-05-20 Titel: Resvaneundersökning i bostadsområdet Norrliden, Kalmar Redaktör: Nina Waara WSP Sverige AB Besöksadress: Arenavägen 7 121

Läs mer

Cargolog Impact Recorder System

Cargolog Impact Recorder System Cargolog Impact Recorder System MOBITRON Mobitron AB Box 241 561 23 Huskvarna, Sweden Tel +46 (0)36 512 25 Fax +46 (0)36 511 25 Att mäta är att veta Vi hjälper dig och dina kunder minska skador och underhållskostnader

Läs mer

Synen på att pendla kollektivt. December 2014

Synen på att pendla kollektivt. December 2014 Synen på att pendla kollektivt December 2014 2 Undersökning om synen på att pendla kollektivt Skapat av: Intermetra Business & Market Research Group AB Projektledare: Markus Lagerqvist Datum: 2014-12-19

Läs mer

Förutsättningarna för bussar i beställningstrafik i Stockholm

Förutsättningarna för bussar i beställningstrafik i Stockholm Stockholms läns Bussbranschförening 2015-05-28 Förutsättningarna för bussar i beställningstrafik i Stockholm - Redovisning av problem och angelägna förbättringar i väginfrastrukturen Publikation gjord

Läs mer

Fakta och myter om Peak Car

Fakta och myter om Peak Car Fakta och myter om Peak Car Text och produktion: Scantech Strategy Advisors 2014. Finns Peak Car? I samhällsdebatten förekommer ibland uttrycket Peak Car. Betydelsen av Peak Car varierar, men syftet är

Läs mer

De flesta känner otrygghet i storstäder och nattetid

De flesta känner otrygghet i storstäder och nattetid Forfatter(e): Ingunn Stangeby Oslo 2004, 34 sider Sammanfattning: Trygg kollektivtrafik Trafikanters upplevelse av kollektivtrafikresor och åtgärder for att öka tryggheten. Sammanfattningsrapport Om man

Läs mer

Inrikes persontransport en handlingsplan

Inrikes persontransport en handlingsplan Inrikes persontransport en handlingsplan Framtagen inom Sjöfartsforums strategiprocess för det maritima klustret, av arbetsgruppen för Närsjöfart och inrikes sjöfart. Arbetsgruppen har bestått av representanter

Läs mer

VÄGAVGIFT FÖR VISSA TUNGA FORDON FRÅN 1 FEBRUARI 1998

VÄGAVGIFT FÖR VISSA TUNGA FORDON FRÅN 1 FEBRUARI 1998 VÄGAVGIFT FÖR VISSA TUNGA FORDON FRÅN 1 FEBRUARI 1998 User charge Vägavgift Droit d usage Benutzungsgebühr Gebruiksrecht Vejbenyttelseafgift Frågor och svar om nya vägavgiften Den 1 februari 1998 införs

Läs mer

Pendlarråd april 2014

Pendlarråd april 2014 Pendlarråd april Tack till dig som deltog här följer frågor och svar Flexibiliteten försvinner med platsbokning. Vad gör man som pendlare om man missar sitt tåg för att jobbet krävde några extra minuter?

Läs mer

Grupp nr 1 Hur ska vi öka användningen av fossil energi till transporter i

Grupp nr 1 Hur ska vi öka användningen av fossil energi till transporter i Grupp nr 1 Hur ska vi öka användningen av fossil energi till transporter i Umeå kommun? Lägg ner kollektivtrafiken 7 Öka kollektivtrafiken Bygg bort cykelvägarna 5 Gör det enkelt att cykla Öppna gamla

Läs mer

aktiva säkerhetssystem i bilar

aktiva säkerhetssystem i bilar aktiva säkerhetssystem i bilar hur kan de nya intelligenta förarstödsystemen hjälpa förare- även äldre- att köra säkert? Ulf Roos BIL Sweden Teknik och miljö BIL Sweden är den svenska branschorganisationen

Läs mer

Hur ofta tar du ut i bankomat i veckan? Vanligtvis tar man ut från bankomat 2-3ggr i veckan. Även vid kortköp plockas pengar ut.

Hur ofta tar du ut i bankomat i veckan? Vanligtvis tar man ut från bankomat 2-3ggr i veckan. Även vid kortköp plockas pengar ut. Inledning Vi fick i uppgift att undersöka två uttagsautomater. Vi skulle analysera dem ur ett användbarhetsperspektiv. Vi valde två automater som är placerade inomhus, Nordea och SEB. Metod Vi började

Läs mer

Kundundersökning mars 2013

Kundundersökning mars 2013 Operatör: Trafikslag: Sträcka: Destination Gotland Färja Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista

Läs mer

BYGGBRANSCHEN I SAMVERKAN UTVÄRDERING AV ÅTGÄRDER MOT SVARTARBETE - KONSUMENTMARKNAD

BYGGBRANSCHEN I SAMVERKAN UTVÄRDERING AV ÅTGÄRDER MOT SVARTARBETE - KONSUMENTMARKNAD BYGGBRANSCHEN I SAMVERKAN UTVÄRDERING AV ÅTGÄRDER MOT SVARTARBETE - KONSUMENTMARKNAD MAJ 2006 2 INNEHÅLL Sammanfattande slutsatser...3 1. Effekter hos villaägare av utökat ROT-avdrag...5 2. Hushållens

Läs mer

Fastighetsägare i framkant Satsa på elfordonen sätt upp laddstationer

Fastighetsägare i framkant Satsa på elfordonen sätt upp laddstationer Fastighetsägare i framkant Satsa på elfordonen sätt upp laddstationer 2 elfordonen kommer är ni? redo De senaste 12 månaderna har antalet elfordon ökat med över 140 procent i Sverige. Överallt dyker nya

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE Sammanfattning Landets fastighetsägare delar ekonomkårens förväntan om att den svenska ekonomin är inne i en återhämtningsfas. Förutsättningarna

Läs mer

Utredning om KabelTV och bredband

Utredning om KabelTV och bredband Utredning om KabelTV och bredband Bakgrund Vår nuvarande leverantör av kabeltv, ComHem AB, har sagt upp sitt avtal med oss till 2004-11-15. Man har gjort det mot två bakgrunder: 1. Vårt nät är gammalt

Läs mer

Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31

Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31 Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31 Bjerkemo Konsult 1 Kustjärnväg förbi Oskarshamn Framsidesbild från Rydebäcks station PM 2011-10-31 Bakgrund Regionförbundet i Kalmar har tagit initiativ till

Läs mer

BILAGA 6.1: INSTRUKTION TILL ANBUDSFORMULÄR SÄKO 2015

BILAGA 6.1: INSTRUKTION TILL ANBUDSFORMULÄR SÄKO 2015 KOLLEKTIVTRAFIKMYNDIGHETEN I VÄSTERNORRLANDS LÄN DNR: 13/00266 2014-12-01 UPPHANDLING SÄRSKILD KOLLEKTIVTRAFIK 2015 BILAGA 6.1: INSTRUKTION TILL ANBUDSFORMULÄR SÄKO 2015 Instruktion till anbudsformulär,

Läs mer

RAPPORT TR2006-238 R01 Bullerutredning för trafikövningsplats Ingarvets industriområde Falun UTKAST

RAPPORT TR2006-238 R01 Bullerutredning för trafikövningsplats Ingarvets industriområde Falun UTKAST RAPPORT TR2006-238 R01 Bullerutredning för trafikövningsplats Ingarvets industriområde Falun UTKAST 2006-11-20 Upprättad av: Lisa Granå Granskad av: Tommy Zetterling RAPPORT TR2006-238 R01 Bullerutredning

Läs mer

För ett bättre Håkanstorp och Johanneslust Skrivelse till Gatukontoret från Håkanstorp-Johanneslust egnahemsförening

För ett bättre Håkanstorp och Johanneslust Skrivelse till Gatukontoret från Håkanstorp-Johanneslust egnahemsförening För ett bättre Håkanstorp och Johanneslust Skrivelse till Gatukontoret från Håkanstorp-Johanneslust egnahemsförening 1 (13) Håkanstorp_Johanneslust.doc För ett bättre Håkanstorp och Johanneslust 1 Sammanfattning

Läs mer

Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare?

Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare? Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare? 040-54 41 10 kontakt@bcms.se www.bcms.se BCMS Scandinavia, Annebergsgatan 15 B, 214 66 Malmö 1 Sammanfattning Varför är det

Läs mer

Välkommen till Bilpoolen.nu

Välkommen till Bilpoolen.nu Välkommen till Bilpoolen.nu Grattis, du är nu en medlem i Bilpoolen.nu. Vi är en snabbt växande bilpool, klimatneutral och oberoende av de stora bilbolagen. Vi finns här för att erbjuda dig en smart och

Läs mer

Parkering i kvarteret Biet/Sicklaön 142:2 i Nacka

Parkering i kvarteret Biet/Sicklaön 142:2 i Nacka 1 PM 2015:25 Paulina Soliman Jesper Nordlund 2015-05-04 Parkering i kvarteret Biet/Sicklaön 142:2 i Nacka 1. Bakgrund Diligentia planerar att tillföra 39 hyreslägenheter till befintlig bostadsfastighet

Läs mer

Revidering av Parkeringsstrategin

Revidering av Parkeringsstrategin Handläggare Direkt telefon Vår beteckning Er beteckning Datum 2015-10-21 Revidering av Parkeringsstrategin En ny parkeringsstrategi infördes i Karlskrona 2012. Syftet var främst att få rätt bil på rätt

Läs mer

TRAFIKANALYS I LJUNGBY CENTRUM SKÅNEGATAN OCH STATIONSGATANS TRAFIKBELASTNING

TRAFIKANALYS I LJUNGBY CENTRUM SKÅNEGATAN OCH STATIONSGATANS TRAFIKBELASTNING PM TRAFIKANALYS I LJUNGBY CENTRUM SKÅNEGATAN OCH STATIONSGATANS TRAFIKBELASTNING 19 MARS 2012 Titel: Trafikanalys i Ljungby centrum Status: Koncept Datum: 2012 03 19 Beställare: Ljungby kommun Kontaktperson:

Läs mer

Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser

Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser Riksrevisor Claes Norgren medverkade i ett öppet seminarium i riksdagen den 12 februari och

Läs mer

Allmänna körkortsregler

Allmänna körkortsregler Allmänna körkortsregler För att framföra bil med släpvagn krävs minst ett bilkörkort med behörighet B och i vissa fall behörighet BE. Obs: Fr.o.m 19 Januari 2013 inför Riksdagen en möjlighet att ta utökad

Läs mer

SL Access lägesrapport och förslag till fortsatt utveckling samt projektavslut

SL Access lägesrapport och förslag till fortsatt utveckling samt projektavslut 1 (5) Datum 2011-05-31 Identitet TN 1106-152 Trafiknämnden SL Access lägesrapport och förslag till forts utveckling samt projektavslut Sammanfning SL:s nya biljett- och betalsystem SL Access med biljetter

Läs mer

LINJE FYRA, MER KOLLEKTIVTRAFIK FÖR ETT VÄXANDE STOCKHOLM. Rapport. 2014-12-22 Upprättad av: WSP Analys och Strategi

LINJE FYRA, MER KOLLEKTIVTRAFIK FÖR ETT VÄXANDE STOCKHOLM. Rapport. 2014-12-22 Upprättad av: WSP Analys och Strategi LINJE FYRA, MER KOLLEKTIVTRAFIK FÖR ETT VÄXANDE STOCKHOLM Rapport 2014-12-22 Upprättad av: WSP Analys och Strategi KUND BILSWEDEN och Sveriges Bussföretag KONSULT WSP Sverige AB 121 88 Stockholm-Globen

Läs mer

Frågorna är besvarade av Roger Blomquist (VD) 1. Som aktieägare undrar jag om Worldspan-avtalet i London sätts i drift före september?

Frågorna är besvarade av Roger Blomquist (VD) 1. Som aktieägare undrar jag om Worldspan-avtalet i London sätts i drift före september? Frågor och Svar: 2004-02-03 Nedan följer svar på frågor vi fått från våra aktieägare. Frågorna har vi fått via email under de senaste två till fyra veckorna. Frågorna är besvarade av Roger Blomquist (VD)

Läs mer

Ink 2012 08. MÄL Medarbetare och förtroendevalda ska vid resor orsaka så lite miljöpåverkan som det är möjligt.

Ink 2012 08. MÄL Medarbetare och förtroendevalda ska vid resor orsaka så lite miljöpåverkan som det är möjligt. ~SAlA lt01 KOMMUN Bilaga KS 2012/106/1 SALA KOMMUN Ink 2012 08 2012 05 08 DIARIENR: 2012/ POLICY KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Kommunfullmäktige Resepolicy för Sala kommun MÄL Medarbetare och förtroendevalda

Läs mer

Säljande kommunikation

Säljande kommunikation Säljande kommunikation 1. Konsten att vara tydlig 2. Konsten att lyssna 3. Konsten att hantera invändningar 4. Kontaktmatematik Copyright EQP Business School AB 1 Copyright EQP Business School AB. Denna

Läs mer

SOCIALDEMOKRATERNAS VÅR JOBBPLAN STOCKHOLMSREGIONEN. Framtidsinvesteringar i jobben går före

SOCIALDEMOKRATERNAS VÅR JOBBPLAN STOCKHOLMSREGIONEN. Framtidsinvesteringar i jobben går före SOCIALDEMOKRATERNAS VÅR JOBBPLAN BOSTADSPLAN FÖR JÄRFÄLLA FÖR STOCKHOLMSREGIONEN Framtidsinvesteringar i jobben går före Små hyresrätter nya skattesänkningar för unga och studenter Vår bostadsplan för

Läs mer

Förbättrad analys av förseningsdata med hjälp av RailSys

Förbättrad analys av förseningsdata med hjälp av RailSys KTH Järnvägsgrupp 1-- Anders Lindfeldt, Hans Sipilä Förbättrad analys av förseningsdata med hjälp av RailSys Bakgrund En av slutsatserna från projektet Kapacitetsutnyttjande i det svenska järnvägsnätet.

Läs mer

Huvudmannaskap för allmänna platser och ansvar för vatten och avlopp

Huvudmannaskap för allmänna platser och ansvar för vatten och avlopp 31/51 Huvudmannaskap för allmänna platser och ansvar för vatten och avlopp Behov av en samlad strategi Östra Tyresö kommer att detaljplaneras successivt för mindre områden och processen kommer sannolikt

Läs mer

INFORMATION TILL BOENDE OM BLOMLÅDOR. Blomlådor för bättre trafiksäkerhet! Starta en ökad medvetenhet om trafiksäkerhet

INFORMATION TILL BOENDE OM BLOMLÅDOR. Blomlådor för bättre trafiksäkerhet! Starta en ökad medvetenhet om trafiksäkerhet 1 (6) INFORMATION TILL BOENDE OM BLOMLÅDOR Blomlådor för bättre trafiksäkerhet! Starta en ökad medvetenhet om trafiksäkerhet För att få en ökad trafiksäkerhet är det viktigt att vi alla börjar prata om

Läs mer

Y O U R B R I G H T F U T U R E

Y O U R B R I G H T F U T U R E YOUR BRIGHT FUTURE VI ARBETAR REDAN MED FRAMTIDEN När jag var ute med hunden hörde jag en dag några barn skratta åt att alla telefoner förr satt fast med en sladd i väggen. Deras fråga var lika enkel som

Läs mer

reflexer Visa dig med

reflexer Visa dig med Reflexer måste bytas ut Reflexer håller inte hur länge som helst. Den normala livslängden är ungefär tre år. Förmågan att reflektera påverkas negativt av smuts, repor och andra skador. Därför måste reflexerna

Läs mer

HUR ÅKER DU? OM HUR FOLK VÄLJER FÄRDMEDEL. Camilla Olsson och Jenny Widell Jonas Eliasson. VINNOVA rapport VR 2001:22

HUR ÅKER DU? OM HUR FOLK VÄLJER FÄRDMEDEL. Camilla Olsson och Jenny Widell Jonas Eliasson. VINNOVA rapport VR 2001:22 HUR ÅKER DU? OM HUR FOLK VÄLJER FÄRDMEDEL. Camilla Olsson och Jenny Widell Jonas Eliasson VINNOVA rapport VR 2001:22 VARFÖR VÄLJER FOLK FÄRDMEDEL SOM DE GÖR? Restid och reskostnad är viktigt men inte allt.

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER MARS 2015 SVERIGE- BAROMETERN

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER MARS 2015 SVERIGE- BAROMETERN FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER MARS 15 SVERIGE- BAROMETERN Fastighetsägarnas Sverigebarometer tas fram i samarbete mellan Fastighetsägarnas regionföreningar. Sverigebarometern tar temperaturen på den

Läs mer

reflexer Visa dig med

reflexer Visa dig med Reflexer måste bytas ut Reflexer håller inte hur länge som helst. Den normala livslängden är ungefär tre år. Förmågan att reflektera påverkas negativt av smuts, repor och andra skador. Därför måste reflexerna

Läs mer

En tunnelbana i världsklass

En tunnelbana i världsklass En tunnelbana i världsklass 5 år med MTR och Stockholms tunnelbana MTR har drivit Stockholms tunnelbana sedan 2009 på uppdrag av SL*. SL: s och vårt mål är fler och nöjdare resenärer, och efter fem år

Läs mer

2015-09-03 MEN FÖRARLÖSA BILAR DÅ? ADVANCED DRIVER ASSISTANCE SYSTEMS (ADAS) IDAG OLIKA NIVÅER PÅ SJÄLVKÖRANDE BILAR

2015-09-03 MEN FÖRARLÖSA BILAR DÅ? ADVANCED DRIVER ASSISTANCE SYSTEMS (ADAS) IDAG OLIKA NIVÅER PÅ SJÄLVKÖRANDE BILAR SJÄLVKÖRANDE FORDON PÅVERKAS TRAFIK- OCH STADSPLANERING? Grandseminariet, 2 sept 2015 Christer Ljungberg MEN FÖRARLÖSA BILAR DÅ? OLIKA NIVÅER PÅ SJÄLVKÖRANDE BILAR Nivå 1: Ingen automatisering (som de

Läs mer

Upphandling parkeringsautomater

Upphandling parkeringsautomater 1 (8) Miljö och samhällsbyggnadsförvaltningen 2013-09-30 Dnr Sbn 2013-408 Johan Fällström, 013-206863 Samhällsbyggnadsnämnden Upphandling parkeringsautomater FÖRSLAG TILL BESLUT Samhällsbyggnadsnämnden

Läs mer

Del 1 Frågor om vad höghastighetsnät är:

Del 1 Frågor om vad höghastighetsnät är: Frågor och svar om installation av höghastighetsnät i BRF STÄMJÄRNET Vi i styrelsen hoppas att du genom att läsa nedan frågor och svar, ska få den information du behöver om höghastighetsinstallationen

Läs mer

TN 52 Boendeparkering

TN 52 Boendeparkering TN 52 Boendeparkering Bakgrund Sedan 2009 har boende i Visby innerstad haft möjligheten att lösa särskild boendeparkering. Kriterierna för detta är; Folkbokförd/fast boende på fastighet innanför ringmuren

Läs mer