Sveriges kommuners styrning mot energieffektivt byggande i nyproduktion

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sveriges kommuners styrning mot energieffektivt byggande i nyproduktion"

Transkript

1 Sveriges kommuners styrning mot energieffektivt byggande i nyproduktion Uppsala universitet, HT 2014 Miljömanagement - projektkurs, 1TV027 Emma Moberg, Linnea Sandberg och Jelina Strand, W5

2 Förord Denna rapport är resultatet av ett projektarbete som genomfördes under höstterminen 2014 inom kursen Miljömanagement - projektkurs 10 hp. Kursen ingår i ett av de avslutande terminsblocken inom civilingenjörsutbildningen i miljö- och vattenteknik vid Uppsala universitet. Under projektets gång har ett flertal kommuner intervjuats och vi vill tacka alla de kontaktpersoner som har ställt upp på frivillig basis. Dessa personer har avsatt tid till telefonintervjuer samt uppföljning och utan deras insats hade det inte varit möjligt att besvara studiens syfte och målformuleringar. De personer vi vill tacka är följande: Åke Persson (Byggdialog Dalarna), Ann-Christin Frickner (Upplands Väsby), Thomas Thunblom (Upplands Väsby), Nora Smedby (Lunds universitet), Bengt Magnusson (Linköping), Helen Wiklund (Lund), Johan Hjalmarsson (Socialdepartementet), Peter Junker (Göteborg), Maria Danestig (Norrköping), Olof Moberg (Sveriges Kommuner och Landsting), Marie Jönsson (Kalmar), Tomas Bergkvist (Örebro), Kristina Birath (Eskilstuna), Martin Wetterstedt (Knivsta), Jörgen Edsvik (Gävle), Carin Råberger (Energimyndigheten), Bo-Tord Göransson (Västerås), Per Wollin (Naturvårdsverket), Stephan Cedergren (Göteborg), Carlos Andersson (Passivhuscentrum), Nils Gustavsson (Lidköping), Anders Hollinder (Uppsala), Ingmarie Ahlberg (Stockholm) samt Anneli Wiklund (Jönköping). Vi vill även tacka våra handledare Tabita Gröndal som har bistått med tips och feedback under projektets gång. Slutligen vill vi tacka vår uppdragsgivare Eje Sandberg från Sveriges Centrum för Nollenergihus som gjort projektet möjligt och gett oss vägledning. Uppsala den 12 december 2014 Emma Moberg, Jelina Strand, Linnea Sandberg 2

3 Sammanfattning Den 1 januari 2015 kommer en lagändring att träda i kraft i 8 kap. 4 plan- och bygglagen vilken lyder som följer: En kommun får inte ställa egna krav på ett byggnadsverks tekniska egenskaper vid planläggning, genomförande av detaljplaner och andra ärenden enligt denna lag. Om en kommun i ett ärende enligt denna lag ställer sådana egna krav är dessa krav utan verkan. Syftet med lagändringen är att underlätta för byggherrar och byggföretag genom att styra byggkraven nationellt så att alla berörs av samma byggregler (S2013/6411/PBB). Då kommunerna förlorar möjligheten till att ställa egna krav utöver Boverkets byggregler (BBR) ställs de inför nya utmaningar när det gäller att arbeta mot ett energieffektivt byggande i nyproduktion. Detta projekt har syftat till att undersöka hur kommuner hittills har arbetat med att främja energieffektiv nybyggnation och hur kommunerna avser att arbeta i framtiden. Resultatet i studien har tagits fram genom en litteraturstudie samt utifrån en omfattande intervjustudie där sammanlagt 24 intervjuer genomförts varav 15 stycken har utgjorts av samtal med olika kommuner. Resultatet pekar på att landets kommuner kommer att begränsas i sitt arbete med energieffektiv nybyggnation efter det att lagändringen trätt i kraft vid årsskiftet 2014/2015. Inom ramen för detta projekt har därför olika förslag till åtgärder och strategier som kan hjälpa kommuner i sitt fortsatta arbete tagits fram vilka kommer att publiceras på uppdragsgivarens hemsida, Genom samarbete, dialog och tomträttsavtal samt upprättande av ett certifieringssystem för energiprestanda i bostadshus kan Sveriges kommuner förhoppningsvis fortsätta att arbeta mot ambitiösa mål för att främja och utveckla hållbart byggande. Kommunerna kan även förbättra olika strategier som används i dagsläget, däribland genom att följa upp byggherrarnas resultat, underlätta reglerna kring byggemenskaper samt tillsätta arbetsgrupper som tar fram tydliga riktlinjer för framtida arbete. 3

4 Innehållsförteckning Ordlista över byggtekniska och juridiska termer Inledning Syfte och målformulering Syfte Målformulering Avgränsningar Metod Teori Ändringen i plan- och bygglagen (2010:900) 8 kap Byggkravsutredningen om särkrav för ett byggnadsverks tekniska egenskaper Regeringens proposition och användningen av proportionalitetsprincipen BBR - Boverkets byggregler Byggemenskaper Resultat av intervjuer Vilka verktyg har kommunerna hittills tillämpat för att påverka energieffektivt byggande i nyproduktion? Uthållig kommun Energieffektivt byggande i energi- och klimatplaner eller -program Byggdialog Dalarna Dialog och samverkan mellan kommun och byggherre Uppsala klimatprotokoll Andra strategier Hur avser kommunerna att arbeta efter 1 januari 2015? Tomträttsavtal Markanvisningsavtal och markanvisningstävlingar Byggemenskaper Exploateringsavtal Subvention på mark och rabatterad bygglovsansökan Dialog och samverkan Uppföljning av energiprestanda

5 6. Analys och diskussion Analys och diskussion av intervjuerna Samarbete och dialog mellan byggherrar och kommuner Byggteknikpris Tomträttsavtal Uppföljning av energiprestanda Byggemenskaper Tillsättning av arbetsgrupper Markanvisningsavtal och markanvisningstävlingar Felkällor Urval av kommuner för intervju Val av avgränsningar Slutsatser och förslag till kommuners fortsatta arbete Referenser Bilagor Intervjumall till kommuner Intervjumall till myndigheter/organisationer Sammanfattningar av genomförda intervjuer

6 Ordlista över byggtekniska och juridiska termer Enligt 1 kap. 4 plan- och bygglagen är en byggherre det företag som utför projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten (SFS 2010:900). Enligt 1 lag om riktlinjer för kommunala markanvisningar är en markanvisning en överenskommelse mellan en kommun och en byggherre som säger att byggherren ensam, under en begränsad tid och givna villkor, får förhandla med kommunen om att köpa eller hyra ett kommunägt markområde för bostadsbyggelse. En markanvisning riktar sig alltså till byggherrar inom bygg- och fastighetssektorn och i markanvisningen anger kommunen villkor och riktlinjer för att få tillgång till marken. Denna lag börjar gälla (SFS 2014:899). Det avtal som sluts mellan det allmänna och en byggherre kallas för markanvisningsavtal (SFS 2014:899). Enligt 1 kap. 4 plan- och bygglagen innebär ett exploateringsavtal att en kommun och en byggherre eller fastighetsägare sluter ett avtal om genomförande av en detaljplan med avseende på mark som inte ägs av kommunen (SFS 2010:900). Tomrättsavtal får endast upprättas av det allmänna, d.v.s. kommun eller stat, och innebär att tomträttshavaren teoretiskt får hyra marken under evig tid. Tomträttshavaren betalar en årlig avgift till markägaren och tomträttshavaren har generellt samma rättigheter för marken som i det fall tomten varit i dennes ägo (Lag24, n.d). Genomförandeavtal är ett avtal mellan en byggherre och en kommun och som förtydligar vilka rättigheter och skyldigheter berörda parter har vid markexploatering (Dokumera, 2014). Civilrättsligt avtal är ett avtal som sluts mellan enskilda personer och skiljer sig från ett offentligrättsligt avtal som istället sluts mellan en enskild person och staten (Lagen.nu, n.d). När exempelvis kommuner sluter avtal i exploateringsavtal anses kommunen inte agera som en statlig företrädare utan agerar som självständig juridisk person. Därför kan avtal mellan en kommun och en enskild person vara civilrättsligt accepterat. Det bör dock poängteras att kommunen måste följa offentligrättsliga regler. Tillsammans med övriga EU-medlemsstater ska Sverige senast den 31 december 2020 se till att alla nya byggnader som uppförs är så kallade nära-nollenergibyggnader. Fram till 2018 ska den svenska regeringen ha tagit fram en definition om vad näranollenergibyggnader innebär. Regeringen tog år 2011 fram en handlingsplan för hur Sverige ska öka antalet nära-nollenergibyggnader (Skr. 2011/12:131). Byggemenskaper är en form av bostadsbyggande där privatpersoner, enskilda individer eller familjer går ihop och skapar en egen bostad från grunden. Byggemenskapen innebär att de inblandade planerar, bygger och sedan bor i bostaden som de själva har skapat och de får på så sätt vara med och påverka hela processen (Byggemenskap, n.d). 6

7 1. Inledning I takt med den globala uppvärmningen är det viktigt att minska energianvändningen för att på så sätt minska utsläpp av växthusgaser. I dagsläget står bostads- och servicesektorn för 40 % av Sveriges totala energianvändning och det finns därmed stor potential att minska utsläppen om satsningar görs inom detta område (Energimyndigheten, 2012). Sveriges kommuner är i olika mån drivande i arbetet om att verka för ett energieffektivt och miljömässigt byggande. Ett direkt inflytande över vilken typ av byggnad som ska upprättas fås genom att kommunerna ställer olika krav till byggherrar som innefattar skärpta krav utöver de generella energikraven från Boverket. Exempel på krav utöver Boverkets byggregler (BBR) är att byggnader ska uppfylla så kallade passivhus- eller miljöbyggnadskriterier. I dagsläget ställer var tredje kommun hårdare krav utöver BBR (VVS Forum, 2013). Drivkrafterna bakom detta är att kommunerna kan verka och profilera sig för en hållbar samhällsutveckling. Många anser att Boverkets regler inte verkar för energieffektiva lösningar och att de saknar ett systemperspektiv varför endast kortsiktiga och affärsmässiga lösningar gynnas om inte kommunerna tar eget ansvar i frågan (Kellner, 2013). Regeringen tillsatte i november 2011 en utredning med syfte att kartlägga skillnader i landets kommuners byggkrav. Utredningen visade på att flera kommuner ställer skärpta krav utöver BBR och utifrån detta togs ett förslag på en lagändring fram för att motverka variationerna. Den 1 januari 2015 kommer därför en lagändring att träda i kraft som innefattar 8 kap. 4 plan- och bygglagen och lyder som följer: En kommun får inte ställa egna krav på ett byggnadsverks tekniska egenskaper vid planläggning, genomförande av detaljplaner och andra ärenden enligt denna lag. Om en kommun i ett ärende enligt denna lag ställer sådana egna krav är dessa krav utan verkan. Syftet med lagändringen är att underlätta för byggherrar och byggföretag genom att styra byggkraven nationellt så att alla berörs av samma byggregler (S2013/6411/PBB). Lagändringen medför att kommunerna står inför nya utmaningar när det gäller att styra mot ett energieffektivt byggande i nyproduktion. Hur de ska gå tillväga för att kunna påverka byggprocessen trots minskat inflytande är oklart och i dagsläget finns ingen vägledning för kommunerna för deras fortsatta arbete med energieffektivt byggande. 7

8 2. Syfte och målformulering 2.1 Syfte Syftet med denna studie är att utvärdera hur ändringen i plan- och bygglagen om energieffektivt byggande i nyproduktion kommer att påverka kommunerna när den träder i kraft samt hur kommunerna kan gå tillväga för att behålla sitt inflytande och fortsätta verka för ett hållbart byggande. 2.2 Målformulering De huvudsakliga målen med projektet är att besvara nedanstående frågor och utifrån detta ta fram ett vägledningsdokument för kommunernas fortsatta arbete. 1) Vilka verktyg har kommunerna hittills tillämpat för att påverka energieffektivt byggande i nyproduktion? 2) Vad blir konsekvenserna för kommunerna av lagändringen med avseende på deras möjlighet till inflytande? 3) Hur avser kommunerna att arbeta efter 1 januari 2015? Ett ytterligare mål för projektet är: 4) Att efter avslutat arbete publicera resultatet från projektet på Nollhus.se. 2.3 Avgränsningar Samtliga kommuner i Sverige kommer att beröras av ändringen i plan- och bygglagen. Fokus i denna studie kommer att läggas på de kommuner där störst aktivitet förekommer i fråga om byggande och framförallt ett energieffektivt sådant. Projektet syftar inte till en fördjupning i frågor kring vilka för- och nackdelar lagändringen har för berörda byggherrar eller byggföretag. Därför kommer inga intervjuer att hållas med dessa parter. 3. Metod Projektet inleds med en litteraturstudie med syftet att inhämta information om vilket inflytande olika kommuner har i dagsläget över energieffektivt byggande. Hit räknas hur kommunerna arbetar med frågorna kring energieffektivt byggande, t.ex. om de arbetar utifrån strategier eller planer där energifrågor är implementerade och hur arbetsmetodiken eventuellt skiljer sig mellan de olika kommunerna. Vidare studeras ändringen i plan- och bygglagen utifrån dess syfte och bakgrund. Inläsning görs även på grundläggande juridiska och byggtekniska termer och villkor för att få en djupare förståelse för dessa. Efter projektets inledande del läggs fokus på att få en bild av hur lagändringen kommer att påverka kommuner och myndigheter samt hur dessa planerar att arbeta efter att lagändringen träder i kraft. Denna praktiska del utförs med hjälp av en kvalitativ studie där sammanlagt 15 intervjuer genomförs med olika kommuner. Ytterligare intervjuer hålls med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Energimyndigheten, Naturvårdsverket, Socialdepartementet, Sveriges 8

9 Centrum för Nollenergihus samt Byggdialog Dalarna för att få en mer övergripande bild av situationen. Intervjuerna genomförs via telefon och med stöd av en intervjumall, se Bilagor. En person intervjuar medan den andra närvarande för anteckningar. Direkt efter intervjun skickas en sammanfattning till den intervjuade för ett godkännande och eventuell revidering. Rapportens resultat kan fungera som ett vidare stöd samt vägledning för kommuner om hur de ska kunna få inflytandet över kraven i byggprocessen, lagändringen till trots. En informationssida kommer att skapas på Sveriges Centrum för Nollenergihus hemsida; Nollhus.se. Denna uppförs med stöd av resultatet från projektets utredning och intervjuer. 4. Teori I detta avsnitt redovisas relevanta delar av den litteraturstudie som ligger till grund för rapportens resultat. 4.1 Ändringen i plan- och bygglagen (2010:900) 8 kap. 4 Nedan presenteras det förarbete som gjorts av regeringen och som legat till grund för ändringen i plan- och bygglagens 8 kap. 4. Detta förarbete innefattar regeringens Byggkravsutredning och dess resulterande Promemoria (S2013/6411/PBB) samt regeringens proposition om en enklare planprocess (Prop. 2013/14:126) Byggkravsutredningen om särkrav för ett byggnadsverks tekniska egenskaper I plan- och bygglagen finns nio områden specificerade för ett byggnadsverks tekniska egenskaper. En byggnad bör således uppfylla vissa kriterier i fråga om bland annat bärförmåga, bullerskydd och energihushållning. Regeringen tillsatte i november år 2011 en utredning vid namn Byggkravsutredningen i syfte att kartlägga skillnader i landets kommuners byggkrav och de eventuella effekterna av dessa. Utredningen visade på att det är relativt vanligt förekommande att kommuner ställer högre krav än de som ingår i BBR med avseende på byggnaders tekniska egenskaper, framförallt när det gällde tolkningen av en väsentlig energihushållning vid plan- och byggprocesser i olika delar av landet. Enligt en granskning utförd av Miljöaktuellt 2013 ställde så många som 33 % av landets kommuner 25 % högre krav än de regler som finns i BBR, en ökning från 2012 då motsvarande siffra var 25 % (VVS Forum, 2013). Byggkravsutredningen menar att särkraven ger konsekvenser i form av dels ökade byggkostnader, dels minskad utveckling i svensk byggnadsproduktivitet. Utredningen pekar även på att det ges minskad potential för prefabricering av byggnadskonstruktioner och det leder i sin tur till att byggprojekt inte kan bedrivas likadant i alla kommuner. Komplikationerna uppstår i flera led i byggprocesskedjan och däribland för byggherrarna i upphandlingsfasen på grund av de olika ställda kraven från landets olika kommuner. Utredningen pekar på att de direkta 9

10 merkostnaderna till följd av särkraven gällande bostäders energianvändning kan bli så höga som % (2013/14:126, s.323). För att motverka dessa negativa följder föreslog den genomförda Byggkravsutredningen en stoppbestämmelse i plan- och bygglagen med avseende på att kommuner inte får kringgå de faktiska krav som finns reglerade enligt BBR, detta oavsett om kommunerna avser att arbeta mer ambitiöst mot ett hållbart byggande eller ej. Utredningens förslag remitterades och fick ett blandat mottagande där främst vikten av kommuners möjlighet till att ställa särkrav som ett led för hållbart och energisnålt byggande påpekades. Därtill fick utredningen hård kritik i fråga om att hävda att särkraven lett till ökade byggkostnader då detta endast beaktats utifrån de kostnader som genereras vid uppförandet. Då utredningen inte inkluderade hela livscykeln, och därmed inte såg till de energibesparingar som kan göras vid energieffektiv byggnation i ett längre tidsperspektiv, saknades en helhetssyn menade kritikerna (S2013/6411/PBB). Byggkravsutredningens förslag omarbetades men godtogs sedan av regeringen som arbetade fram ett lagförslag med syfte att motverka nuvarande särkrav för att på så sätt Öka transparensen och konkurrensen i framför allt kommunala avtalsförhandlingar för att på så sätt effektivisera byggprocessen (S2013/6411/PBB, s.26). Med regleringen är alltså förhoppningen att inga krav utöver de som finns reglerade enligt planoch bygglagen ska kunna ställas från kommunens sida på en byggherre eller ett byggföretag och på så sätt påtvinga denne kostnader som överstiger de nödvändiga för att kunna säkerställa en byggnadstekniska egenskaper (S2013/6411/PBB) Påpekas bör dock att möjligheten till att ställa särkrav enbart gäller i de fall där kommunen agerar som en myndighet. I andra fall där kommunens roll är i egenskap av byggherre eller fastighetsägare anses det fortfarande lämpligt för dem att ha möjligheten att ställa särkrav (S2013/6411/PBB, s.6) Regeringens proposition och användningen av proportionalitetsprincipen Ett förbud mot kommunerna, att i egenskap av myndighet, ställa särkrav i samband med markförsäljning och planläggning innebär enligt regeringens proposition om en enklare planprocess (Prop. 2013/14:126) en inskränkning av kommunernas självstyre i fråga om markanvisnings- och exploateringsavtal. Kommunerna är enligt 14 kap. 2 regeringsformen ansvariga för att sköta såväl lokala som regionala ärenden av allmänna intressen. Kommunernas vidare befogenheter finns reglerade i kommunallagen där det i 2 kap. 1 står att Kommuner och landsting får själva ha hand om sådana angelägenheter av allmänt intresse som har anknytning till kommunens eller landstingets område eller deras medlemmar och som inte skall handhas enbart av staten, en annan kommun, ett annat landsting eller någon annan. 10

11 Bland de angelägenheter som omfattas av ett allmänt intresse ingår bostadsbyggande. För detta har riksdagen bemyndigat Boverket att meddela föreskrifter om vilka tekniska egenskaper ett byggnadsverk bör ha. Trots att egenskapskraven har benämnts som statliga enligt förarbetena till den tidigare plan- och bygglagen (1994:487) går det utifrån de allmänna bestämmelserna i 2 kap. 1 kommunallagen inte att helt bortse från kommunernas möjlighet till en inblandning i frågan. Visserligen är staten ansvarig för rätten till föreskrifter rörande de tekniska egenskaperna men kommunerna kan själva tolka och tillämpa dessa. I propositionen om en enklare planprocess lyfter regeringen fram vikten av en beaktning av proportionalitetsprincipen där begränsningen av kommunernas rätt till självstyre i fråga om markanvisnings- och exploateringsavtal viktas utifrån vad som anges i 14 kap. 3 regeringsformen i fråga om att En inskränkning i den kommunala självstyrelsen bör inte gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till de ändamål som har föranlett den.. Således behöver skälen för en reducering av kommunernas självstyre prövas mot nyttan av en sådan inskränkning (Prop. 2013/14:126). Regeringen väger därmed dessa faktorer mot varandra där det bland de negativa aspekterna lyfts fram att kommunernas nuvarande tolkning av vilka krav som får ställas för ett byggnadsverks tekniska egenskaper resulterat i en tillämpning av särkrav som vida överstiger vad som kan anses accepterat för att säkerställa ett hållbart byggande vilket även som tidigare beskrivet får påföljden av ökade kostnader på upp till mellan 10 och 15 % enligt Byggkravsutredningen. Att kommunerna ställer särkrav går enligt regeringen stick i stäv med plan- och bygglagens avsikt i fråga om att byggprocesser bör eftersträva att vara enkla och tydliga med hög förutsägbarhet och att inblandade intressenter ska behandlas lika. Vid kommunernas bruk av särkrav inskränks därtill byggherrens frihet att själv välja den lösning som denne anser uppfyller de olika tekniska egenskapskraven i BBR (Prop. 2013/14:126). Visserligen belyser regeringen att det finns ett stort allmänt intresse för hållbart byggande men detta bör samexistera med sänkta byggkostnader, ett underlättande av byggprocesser samt en god bostadstillgång. I fråga om proportionalitetsprincipen slår regeringen i propositionen därför fast att begränsningen av kommuners självstyre inte överstiger vad som kan anses som nödvändigt i fråga om de ändamål som har orsakat förslaget till en inskränkning (Prop. 2013/14:126). Avslutningsvis påvisar regeringen att kommunernas användning av särkrav i fråga om byggprocesser regleras av den så kallade legalitetsprincipen. Detta utifrån vad som finns angivet i 1 kap. 1 3:e stycket regeringsformen om att Den offentliga makten utövas under lagarna.. Legalitetsprincipen utmärker en grundpelare för en rättsstat och enligt vad som uttrycks i angivet stycke i regeringsformen måste alla offentliga organ och däribland Sveriges kommuner rätta sig efter gällande lagar i sitt verksamhetsutövande. Kommunerna begränsas därmed av legalitetsprincipen i fråga om vilka möjligheter som finns för att förmå en enskild att acceptera 11

12 särskilda krav som överstiger vad som regleras av allmänna lagar och bestämmelser (Prop. 2013/14:126). Utifrån ovan nämnda argument lägger regeringen alltså fram propositionen att införa ändringar i plan- och bygglagen i syfte att förenkla plan- och bygglovsprocessen och göra den mer effektiv (Prop. 2013/14:126). 4.2 BBR - Boverkets byggregler Boverket är en myndighet som arbetar på uppdrag av riksdag och regering och har i uppgift att planera samhället genom byggande och boende. Myndigheten arbetar mot fyra mål: hållbara städer, en fungerande bostadsmarknad, hållbar energianvändning och effektiv statsförvaltning. För att nå målen har Boverket bland annat skapat ett regeldokument kallat Boverkets byggregler (BBR). Dessa regler gäller alla som vill bygga eller ändra ett boende och innehåller riktlinjer och allmänna råd om bland annat miljö, hygien, brandskydd, särskilda mått och energihushållning (Boverket, n.d). Eftersom att Boverkets arbete utgår från vad som regleras av plan- och bygglagen berörs således även BBR av lagändringen. Energikraven i BBR kommer att skärpas och dessa är tänkta att träda i kraft den 1 februari 2015 (Boverket, 2014). De skärpta kraven innebär att: För samtliga s.k. klimatzoner i Sverige får flerbostadshus och lokaler en skärpning av energikraven om ca 10 %. En fjärde (IV) klimatzon bildas i Sverige där kraven i BBR skärps med ca 10 % utöver vad som görs i hela landet. Den nya klimatzonen avser landets södra kustlän inklusive Göteborg och avgränsande kommuner. Bostäder delas in efter småhus och flerbostadshus där småhus inte innefattas av någon skärpning förutom den påverkan som den nya klimatzonen IV medför. (Boverket, 2014a) För flerbostadshus beräknas en tioprocentig ökning av energikraven medföra ökade produktionskostnader på 0,3-0,8 % per lägenhet, räknat på ett flerbostadshus med 16 lägenheter. För småhus beräknas kostnaden öka 1,4-1,7 % (Boverket, 2014b). 12

13 4.3 Byggemenskaper Byggemenskaper är en form av bostadsbyggande där privatpersoner, enskilda individer eller familjer går ihop och skapar en egen bostad från grunden. Byggemenskapen innebär att de inblandade planerar, bygger och sedan bor i bostaden som de själva har skapat och de får på så sätt vara med och påverka hela processen. Utifrån exempel på byggemenskaper i Tyskland har visats att byggnader har högre kvalitet, större och mer intressant arkitektur och de boende har ett större engagemang för den egna bostaden. Processen kan däremot vara långdragen på grund av oenigheter i utvecklandet och kan kräva investeringar under en längre tid innan man får tillgång till bostaden (Byggemenskap, n.d). Enligt en tidigare enkätundersökning utförd av Föreningen för byggemenskaper år 2012 var 64% av de tillfrågade kommunerna intresserade av byggemenskapsprojekt. Dock efterlyste många kommuner bättre vägledning och mer information kring hur de ska gå till väga för att underlätta genomförandet av ett sådant projekt. För att använda byggemenskap som strategi krävs att kommunen banar väg för denna typ av byggande. Några strategier som lyftes fram av kommunerna i enkäten var att utforma markanvisningar så att de möjliggör för byggemenskaper, att utforma detaljplaner i åtanke för ändamålet samt att ta fram fler detaljplaner för mindre fastigheter vilka är bättre lämpade för byggemenskaper. Dialog och mötesträffar mellan kommun och intressenter var ytterligare en strategi för att lyfta frågan att utveckla byggemenskaper. Även föreningen för Byggemenskaper har sammanställt några olika strategier som kommunerna kan använda sig av om de vill sträva efter ökade byggemenskaper. Dels lyfter de fram vikten av att sätta upp mål och kommunicera ut en vision om hur och vad kommunen vill uppnå med byggemenskaper. Kommunen måste även vara beredd som förvaltare att ta ett större ansvar eftersom en professionell exploatör i dessa fall inte involveras. För att kunna ta detta ansvar och vara aktiv under hela processen är det en god idé att upprätta en ansvarig avdelning eller anställd som driver arbetet med byggemenskapsprojekt. För att byggemenskaper ska kunna implementeras lika bra i Sverige som i Tyskland krävs att kommunerna legitimerar och standardiserar byggemenskaper, exempelvis genom att upprätta speciella tomtköer eller en ingång via bostadsförmedlingen. För att undvika onödigt långa projekttider kan kommunerna inrätta detaljplaner i förväg med reservation för byggemenskaper. På så sätt kan processen effektiviseras. Till sist lyfter föreningen fram vikten av att skapa lokala mötesplatser där byggemenskaper kan dela med sig av erfarenheter och tips till varandra (Telldén och Berg, 2013). 13

14 5. Resultat av intervjuer I nedanstående avsnitt presenteras resultatet av de 24 intervjuer som har genomförts med kommuner, myndigheter och andra intressenter till projektet. För källor, se referenslistan. 5.1 Vilka verktyg har kommunerna hittills tillämpat för att påverka energieffektivt byggande i nyproduktion? Som tidigare nämnts i Byggkravsutredningen om särkrav för ett byggnadsverks tekniska egenskaper ställde år 2013 mer än en tredjedel av Sveriges kommuner 25 % högre krav än de som finns i BBR. För valet av intervjuobjekt till denna studie lades fokus på de kommuner där störst aktivitet förekommer i fråga om byggande och därtill med inriktning på ett energieffektivt sådant. Dessa kommuner arbetar med andra ord vanligtvis utifrån ambitioner om att högre krav än de som BBR ställs dels på kommunens egna byggande genom det kommunala fastighetskontoret, dels på privata byggherrar som verkar i kommunerna. Utifrån de intervjuer som genomförts med kommunerna har detta faktum gjorts tydligt då samtliga lyfter fram sina höga ambitioner inom energieffektivt byggande Uthållig kommun Som ett stöd för Sveriges kommuner har Energimyndigheten tagit fram programmet Uthållig kommun som syftar till kunskapsöverföring och samverkan mellan stora och små kommuner med ett ambitiöst energitänk. Totalt är 38 av Sveriges kommuner antagna till den tredje etappen av programmet som kommer att pågå fram till slutet av I den tredje etappen ligger fokus på energismart planering där ett mål för de kommuner som deltar har varit att ställa gemensamma krav på energianvändningen. Med hjälp av programmet kan kommunerna utveckla sitt energioch klimatarbete och samtidigt vara en förebild för andra kommuner. Programmet Uthållig kommun kommer inte att förlängas efter den nuvarande perioden utan framtida satsningar planeras istället på att sprida goda exempel och information från den tioårsperiod som programmet har pågått Energieffektivt byggande i energi- och klimatplaner eller -program Många kommuner har energieffektivt byggande inlagt som en arbetspunkt i det kommunala verksamhetsprogrammet och däribland Örebro kommun som under flera år har arbetat med att utveckla de kommunala energikraven och haft en tydlig strategi med ambitiösa mål ur energieffektiviseringssynpunkt. Detta är uttryckt i kommunens klimatplan om att ställa strängare krav än BBR vid exploatering av kommunal mark. I Knivsta kommun har en policy antagits för att bygga efter skarpare krav än BBR utifrån riktlinjer från SKL vilket visat sig fungerat bra. Västerås kommun som under flera år har arbetat mot ambitiösa mål för hållbart och energieffektivt byggande i nyproduktion antog år 2007 en energiplan som därefter kompletterats med olika beslut om vilka nivåer och krav utöver BBR som bör ställas på nyproduktion i 14

15 kommunen, såväl för flerbostadshus och lokalbyggnader som för småhus. I Göteborg stad har ett miljöprogram antagits varefter krav ställs på byggherrar om en maximalt tillåten energiförbrukning. Detta har lett till att byggbranschen i Göteborg ställt om i takt med att mer energieffektiva byggnader börjat efterfrågas. Även i Malmö och Lund har energifrågan implementerats i de kommunala verksamhetsstrategierna i fråga om Miljöbyggprogram SYD utifrån vilket ett mer ekologiskt hållbart byggande stimuleras. Sedan miljöbyggprogrammet antogs 2009 har alla markanvisningsavtal i Malmö och Lund kommun skett genom tillämpning av programmet. Detta har inneburit att avtal med de byggherrar som köpt kommunal mark har innefattat en viss energiklassnivå på den planerade byggnationen. Programmet har även tillämpats för kommunens egna byggande. Energiavsnittet i programmet omfattar tre olika nivåer som byggherrarna får välja mellan, samtliga med krav utöver BBR. Klass A är det bästa alternativet sett utifrån miljönytta och motsvarar så kallade passivhuskriterier. Klass B är en nivå lägre och motsvarar så kallade minienergihus vilket innebär 25 % hårdare krav jämfört med BBR. Klass C är basnivån och motsvarar krav 10 % högre än BBR Byggdialog Dalarna I Dalarna-regionen med dess 15 kommuner finns den ideella branschföreningen Byggdialog Dalarna som bildar ett nätverk för såväl privata företag som kommuner. Byggdialogens mål är att förvalta byggnadsbeståndet i Dalarna på ett hållbart sätt och föreningens ambitioner för energieffektivisering i byggnader är högt satta. En stor del av de kommunala bostadsaktörerna som verkar i länet har likt Byggdialog Dalarna höga ambitioner inom området för energieffektivisering. Där kan föreningen verka stöttande och utgöra en plattform för kompetens och strukturer för att byggandet ska ske effektivt ur såväl ekonomisk som miljömässig synpunkt. Även de privata aktörerna inom länet verkar för ett energieffektivt byggande men dessa arbetar främst med förvaltning av bostäder och i mindre mån med nybyggnationer. Enligt Åke Persson som är verksamhetsledare på Byggdialog är ändringen i plan- och bygglagen inte ekonomiskt försvarbar eftersom en lägre energiförbrukning i längden genererar lägre kostnader samt att kvalitetssäkringen av själva byggprocessen för ett energisnålt hus inte kräver några större investeringar. Snarare menar Persson att det med enkla åtgärder så som genom att minimera köldbryggor, bygga tätt, välja rätt ventilation samt fönster och dörrar går att komma ner till en låg nivå för energiförbrukningen Dialog och samverkan mellan kommun och byggherre Många kommuner lyfter fram dialog som ett viktigt verktyg för ett arbete mot ett energieffektivt byggande. Denna faktor har även analyserats vidare där t.ex. Nora Smedby, som bedriver forskning om miljöpolitiska styrmedel, berört frågan och även bekräftat det som kommunerna påtalat i fråga om att dialog är ett kraftfullt verktyg för kommunerna att använda sig av i samarbetet med privata aktörer i byggbranschen. 15

16 Att satsa på dialog, nätverksmöten och kunskapsöverföring är något som bland annat Upplands Väsby gjort. Kommunen har anordnat paneldebatter och har en årlig stadsbyggnadsdag där såväl nationella som internationella gäster bjuds in för att delta i seminarier och paneldebatter och där man kan dela med sig av goda exempel. Medvetenheten har snabbt gått framåt och kommunen har rankats högt vid jämförelse av landets kommuners klimat- och miljöarbete och blev år 2013 klassad som Sveriges miljöbästa kommun. Inom Väsbyhem, kommunens egna fastighetsbolag, har en stor del av byggnaderna energieffektiviserats. Som ett lyckat projekt där en bra dialog förekommer lyfter det f.d. kommunalrådet för Centerpartiet Ann-Christin Frickner fram byggprojekt i Fyrklöverområdet i centrala Upplands Väsby. I projektet har byggherrar själva fått lägga fram konkreta förslag för hur området kan byggas på ett miljövänligt och klimatsmart sätt. Det förslag som är bäst utifrån ett beräkningssystem om miljösmarta lösningar kommer att få ett reducerat markpris. I Stockholm stad pågår ett omfattande arbete i fråga om kompetensprogram och dialogforum mellan staden och de byggherrar som verkar i projekt i t.ex. Norra Djurgårdsstaden. I Malmö har dialog mellan kommunen och de byggherrar lett till att de bästa miljöklasserna utifrån Miljöbyggnad SYD-programmet valts i avtalen de båda parterna emellan för området vid Västra hamnen. Eskilstuna kommun har infört byggdagar där energifrågor lyfts och kommunen hoppas på så sätt kunna inspirera aktörer inom byggbranschen Uppsala klimatprotokoll I Uppsala kommun används förutom dialog mellan kommun och byggherre ett samarbete mellan kommunen och olika branscher i vad som kallas för Uppsala Klimatprotokoll. Arbetet med Uppsala Klimatprotokoll startades upp år 2010 och är ett led i att myndigheter, organisationer och lokalt verkande företag tillsammans arbetar för att uppnå kommunens klimatmål. Organisationer och verksamheter ansöker om att få vara med i Klimatprotokollet och i dagsläget finns 29 medlemmar varav en byggentreprenör. Kommunen hoppas att fler företag ska komma med för att skapa ett mer utvecklat samarbete och verka för att inspirera och sporra deltagarna med goda exempel och kunskapsöverföring Andra strategier Bland andra strategier som de intervjuade kommunerna har använt sig av finns Gävle kommuns idé om att uppmuntra ett hållbart byggande ur miljösynpunkt genom att dela ut ett byggteknikpris. Detta pris har riktat sig till byggföretag med bra energitänk i företaget. Genom att lyfta deras insatser och även involvera media i arrangemanget kan fler företag se det attraktiva i ett energieffektivt byggande. I Linköping har kommunen vid försäljning av kommunal mark i vissa fall använt sig av strategin att ställa krav på att en ny ägare ansluter till fjärrvärmenätet. 16

17 En del kommuner upplever att arbetet med att påverka privata aktörer till att bygga energieffektivt pausades i samband med att förslaget om den f.d. regeringens byggkravsutredning lades fram. Norrköpings kommun är ett exempel där avtal hade tecknats mellan kommunen och privata byggherrar men där arbetet bromsades upp i och med att regeringens utredning kom igång. Jönköpings kommun arbetade med att ta fram ett miljöprogram för byggande där bland annat energikrav kopplat till tilldelning av kommunal mark ingick men på grund av den förestående byggkravsutredningen blev programmet aldrig antaget och man valde att inte arbeta vidare med frågan. För att kartlägga hur arbetet med avseende på energieffektivt byggande fortskrider i kommunen har Jönköping valt att genomföra en så kallad byggbarometer där både privata och kommunala fastighetsbolag tillfrågas om deras arbete med hållbart byggande. Byggbarometern ger bland annat en redovisning av hur energieffektiva kommunens flerbostadshus är och i vilken utsträckning byggnader miljöcertifieras. Lidköping kommun planerade tidigare att införa befrielse av bygglovsavgift för de privata aktörer som bygger med lägre energistandard än BBR men samtidigt lanserades förslaget om byggkravsutredningen vilket gjorde att planerna fick avstyras. Även Gävle kommun stoppade i och med nyheten sina planer för att ta fram strategier för energieffektivt byggande utöver de krav som ställs i BBR. Ett verktyg för att säkra att energieffektiva byggnationer lever upp till de standarder som planerats för är att göra uppföljning av dess energiprestanda. Detta är något som flera kommuner lyfter fram som en faktor men som visat sig vara svår att implementera. Bland de som faktiskt lyckats finns Västerås där uppföljning gjorts av de lågenergihus som uppförts i ett nytt bostadsområde utanför Västerås. Detta beskrivs vidare i avsnitt Uppföljning av energiprestanda nedan. 5.2 Hur avser kommunerna att arbeta efter 1 januari 2015? En del av de kommuner som intervjuats använder sig i dagsläget av andra strategier än de tidigare nämnda i avsnitt 5.1 Vilka verktyg har kommunerna hittills tillämpat för att påverka energieffektivt byggande i nyproduktion? Bland dessa finns tomträttsavtal, markanvisningsavtal och markanvisningstävlingar, byggemenskaper, exploateringsavtal samt subvention på mark och rabatterad bygglovsansökan. I intervjuerna diskuterades hur dessa strategier används i dagsläget av kommunerna för att verka för ett energieffektivt byggande samt hur dessa skulle kunna fortsätta användas även efter årsskiftet 2014/2015. I de fall det visade sig att en kommun i dagsläget inte använder sig av de strategier som togs upp under intervjuerna fördes en dialog kring hur dessa verktyg skulle kunna införas som ett led i kommunens framtida arbete. Nedan presenteras även hur dialog och samverkan kan användas som verktyg av kommunerna även fortsättningsvis för att kunna ställa krav och verka för ett energieffektivt byggande. 17

18 5.2.1 Tomträttsavtal Användandet av tomträttsavtal skiljer sig bland de intervjuade kommunerna. Kalmar och Knivsta är exempel på kommuner som inte använder sig av tomträttsavtal. En nackdel med tomträtter som Knivsta framhäver är att kommunen förlorar ränteintäkter då de äger marken under en längre tid. Knivsta kommun har i och för sig så pass låga räntekostnader att tomträttsavtal inte borde vara begränsande. Lunds kommun har endast ett begränsat antal tomträtter eftersom de som markägare dels får fler skyldigheter och dels inte får någon ekonomisk inkomst direkt. Däremot berättar Lunds kommun att ca 50% av Malmös avtal utgörs av tomträttsavtal. Detta är inget som har bekräftats av Malmö då ingen intervju har kunnat genomföras. Stockholms kommun använder sig enbart av tomträttsavtal för upplåtande av hyreshusbostäder, för bostadsrätter säljs istället marken. Då Stockholm Stad har ett stort utbyggnadstryck ser de ekonomiska svårigheter med att arbeta med upplåtande av tomträtter i större utsträckning än i dagsläget eftersom inkomsterna sker först på längre sikt. Uppsala kommun ställer sig tvekande mot tomrättsavtal eftersom kommuner också har kostnader som ska finansieras. Eskilstuna har använt sig av tomträttsavtal i viss utsträckning och de tror att det skulle kunna vara ett sätt att fortsätta ställa energikrav. Eskilstuna menar att denna typ av avtal har blivit allt mer förekommande och kan vara ett bra sätt även när det gäller att få fart på byggandet. Lidköpings kommun arbetar inte med tomträttsavtal i dagsläget. De tycker att det är ett intressant arbetssätt men för intäkterna gäller en annan ekonomisk kalkyl vilket kan vara en nackdel. Kommunen får inte en engångssumma för marken utan en månatlig avgift som innebär en annan typ av intäkt. Stephan Cedergren, chef för Analys och utredning på Fastighetskontoret i Göteborg menar att tomträtt i princip kan jämställas med ägande. Uppsägning kan endast göras vid utgången av vissa perioder. Enligt propositionen En enklare planprocess ska det vara möjligt att ställa högre krav än BBR när kommunen upplåter mark med tomträtt. Stephan Cedergren menar att det dock är märkligt att kommuner kan ställa krav då men inte om de säljer marken, åtminstone enligt vissa formuleringar i propositionen. Byggherren äger byggnaden men inte tomten som den upplåts på. Olof Moberg, jurist på SKL, menar att kommunens egna fastighetskontor kommer ha möjligheten att ställa krav på ett byggnadsverks tekniska egenskaper när det gäller tomträttsavtal även efter det att lagändringen trätt i kraft. Kommunen behåller äganderätten till tomten och kan på så sätt kan ställa krav i rollen som markägare. Däremot påpekar Moberg att lagen tydligt visar att kommunen agerar som en myndighet vid försäljning av mark till privata byggherrar. Det inskränker då deras möjlighet att ställa några krav utöver de som regleras av Boverkets byggregler. 18

19 5.3.2 Markanvisningsavtal och markanvisningstävlingar Kalmar kommun har använt sig av markanvisningstävlingar men har för tillfället inga specifika krav på energiförbrukningen utan mer allmänna önskemål om att det ska vara energieffektivt. Kommunen kommer förmodligen att fortsätta med markanvisningstävlingar men de är osäkra på hur pass genomförbart det kommer att vara framöver i och med den nya lagändringen. Kalmar kommun menar att det kommer att bli svårare att verkligen se till att kraven följs och redan i dagsläget är kontroll och uppföljning den svagaste länken. I Kalmar har man inget utpekat ansvar för vem som ska följa upp särskilt ställda krav och inte heller vilka mätvärden som ska redovisas. Lunds kommun menar att i och med lagändringen kommer Lund och Malmö kommun inte längre ha Miljöbyggprogram Syd som villkor i deras markanvisningsavtal. För markanvisningstävlingar menar Lund att det är det olika faktorer som styr om det är lämpligt att ha dessa. Exempelvis vem som är markägare, uppdragsgivare - vem som initierar planen (kommun eller exploatör), efterfrågan på marken, läge i staden, konjunkturläge och så vidare. Även om man har markanvisningstävlingar och väljer de som kommer med bäst förslag enligt kommunens kriterier kan de inte mynna ut i bindande villkor i markansvisningsavtalet. Knivsta kommun tror att markanvisningstävlingar är en bra strategi när det gäller att främja energieffektivt byggande. Däremot är kommunen osäker på om det vinnande förslaget skulle vara bindande i och med den nya lagändringen och om den är verkningsfull. En fördel med markanvisningstävlingar är att det blir större transparens och konkurrens och Knivsta kommun anser att det skulle kunna vara bra med ett slags krav för kommunerna att alltid ha något liknande vid marktilldelning. Stephan Cedergren, jurist vid Göteborgs stad, säger att kommunen kan ställa högre krav i markanvisningsavtal när de agerar som fastighetsägare. Om byggherren skulle vända sig till byggnadsnämnden i dess roll som myndighet och inte vill genomföra projektet i enlighet med markanvisningsavtalet, kan inte byggnadsnämnden i planarbetet och bygglovet hävda de krav som har ställts. Denna situation är dock densamma nu som efter lagändringen vid årsskiftet. Den praktiska konsekvensen av detta är att samma byggherre knappast blir aktuell för nästa markanvisning. Markanvisningstävlingar är dock resurskrävande och i Göteborgs stad har man det bara någon gång då och då. En annan intressant fråga är vem som har incitament att överklaga ett ärende där kommunen ställt högre energikrav. Den som fått markanvisningen eller de som inte fått markanvisningen? Vad skulle deras skäl vara för att överklaga? Olof Moberg, jurist vid SKL, menar att ett företag behöver, trots ett vinnande tävlingsbidrag rörande en viss lösning, inte uppfylla dessa om de innefattas av särkrav över de som ingår i BBR. Däremot skulle företaget i fråga förmodligen få det svårt att verka i kommunen i framtiden eller delta i liknande tävlingar i de fall de inte åtar sig att bygga enligt vad som lovats i tävlingsbidraget. Istället menar Moberg att företaget förmodligen skulle fullfölja vad som utlovats enligt tävlingsbidraget. 19

20 Carin Råberger på Energimyndigheten säger att kommunerna även fortsättningsvis kommer att kunna ställa villkor i civilrättsliga avtal. Det kan exempelvis röra sig om markanvisningstävlingar där byggentreprenörerna får bygga det som kommunen önskar och som skrivs in i avtalet. De civilrättsliga avtalen skrivs endast mellan frivilliga parter och därför är det en typ av avtal som kanske är svårare att få igenom i de mindre och inte lika attraktiva kommunerna. Om krav skulle ställas i samband med markanvisningstävlingar där energiprestandan ska vara bättre än lagstiftningen blir det snarare ett börkrav än ett skallkrav. Uppsala kommun har inte ställt några högre krav i markanvisningsavtal eller exploateringsavtal än det som står i BBR och kommer inte att göra det i framtiden heller. Lidköpings kommun kommer att fortsätta att ställa krav i markanvisningar, exempelvis med krav på gestaltning och tekniska egenskaper. De ger ett exempel på ett område i dagsläget där detaljplanen innehåller en kravlista. Lidköping poängterar att en byggherre som vinner avtalet senare inte kommer att behöva leva upp till kravlistan i och med lagändringen, men det kommer i sin tur leda till att de i fortsättningen inte kommer få fler avtal. För större kommuner är det lättare att styra byggherrarna eftersom konkurrensen där är större, i Lidköping ingår vanligtvis färre tävlande i markanvisningstävlingar. I Eskilstuna har markanvisningstävlingar inte varit en vanlig strategi eftersom marknaden inte varit så stark men med ett ökat tryck på efterfrågan skulle det kunna vara en idé framöver Byggemenskaper Byggemenskaper kan i framtiden bli en mer förekommande strategi när det gäller energieffektivisering av byggnader. Konceptet är nytt i Sverige men många kommuner har börjat diskutera möjligheterna, främst på grund av dess socioekonomiska fördelar. Martin Wetterstedt från Knivsta kommun berättar att Byggemenskaper är relativt vanligt i Tyskland där de i vissa kommuner motsvarar ca 40 % av all kommunalägd mark som säljs. Byggemenskapen samarbetar där med arkitekter, som i sin tur har en utökad roll och även fungerar som projektledare. På så sätt kopplas ett mellanled bort, nämligen byggherrarna vilket antas leda till % lägre byggkostnader. Knivsta är en av de kommuner i Sverige som diskuterar frågan och om det är möjligt att införa. Enligt Wetterstedt är fördelarna, förutom minskade byggkostnader, att långsiktiga och troligtvis mer energieffektiva lösningar främjas. Detta är till följd av att de boende, som tjänar på lägre energianvändning, är involverade. Vad Wetterstedt dock framhåller är att det finns en viss problematik kring byggemenskaper i Sverige. Marken är nämligen inte detaljplanerad i förväg så som den är i Tyskland vilket innebär att det kan bli en väldigt lång väntetid från det att processen startar tills dess att man kan flytta in. 20

21 5.2.4 Exploateringsavtal Carlos Andersson på Passivhuscentrum menar att om svenska kommuner skulle få ställa krav på energieffektivt byggande, genom markexploateringsavtal, skulle det driva på innovation inom byggindustrin och medverka till att de miljö- och energimål som Sverige och respektive kommuner berörs av kan uppfyllas. I och med lagändringen förloras denna möjlighet. Ett flertal kommuner ställde tidigare, innan de fick höra om lagändringen, energitekniska krav i samband med exploateringsavtal. Jönköping kommun är en av dessa, kommunen började för ett par år sedan jobba fram ett miljöprogram med strängare riktlinjer än BBR. I samband med Attefalls förslag lades Jönköpings miljöprogram ned och kommunen ställer därför i dagsläget inga särkrav i samband med exploateringsavtal. Däremot kommer diskussionen att tas upp igen under nästa år då Jönköpings riktlinjer för exploateringsavtal ska revideras. Generellt kommer de kommuner som tidigare ställt krav i samband med exploateringsavtal att upphöra med detta då man menar att det inte längre är i enlighet med lagen efter januari Dock har vissa av de intervjuade nämnt att Malmö kommun eventuellt kommer att motsätta sig lagändringen och därmed fortsätta med krav i exploateringsavtal, samma strategi har även Göteborg funderat på Subvention på mark och rabatterad bygglovsansökan Åsikterna kring rabatterad bygglovsansökan samt rabatt på mark skiljer sig något åt mellan de olika kommunerna. En del kommuner har använt sig av verktyget, exempelvis Östersund, trots att de själva inte vet om det finns lagmässigt stöd för detta. Även Eskilstuna använder sig av verktyget, där har man valt att ge rabatt på mark samt på bygglovsansökan till de byggherrar som bygger enligt passivhusstandard. Eskilstuna menar att det även skulle kunna vara en strategi att fortsätta med, kommunen föreslår att man exempelvis skulle kunna ge rabatt för de som klarar en energiförbrukning på 60 kwh/m2. Detta är ett mål Eskilstuna tidigare har haft och som de kan, genom denna strategi, fortsätta att sträva mot trots lagändringen. I Gävle ser man på rabatterad bygglovsansökan samt subvention av mark till de byggherrar som riktar in sig på energieffektivt byggande som en eventuell möjlighet i framtiden, om det visar sig vara lagmässigt korrekt. I Upplands Väsby är man dock skeptisk, kommunen menar att Byggnadsnämnden inte kan pröva ett bygglov annat än det som står i detaljplanen. Knivsta är ytterligare en kommun som har haft frågan uppe för diskussion. Bygglovsavgiften är ju en avgift till en myndighet som ska vara rättvis fördelad, menar Martin Wetterstedt, energirådgivare i Knivsta. En annan aspekt Wetterstedt lyfter fram är att man, genom att rabattera bygglovsansökan för de som bygger energieffektivt, accepterar att det skulle vara en kostnadsdrivande åtgärd att bygga på det sättet. Detta argument, som politiken ibland har gömt sig bakom, är något som Knivsta inte håller med om eftersom det i själva verket kan vara 21

Byggkravsutredningen - tre delar

Byggkravsutredningen - tre delar Byggkravsutredningen - tre delar Kommunala särkrav på bostäders tekniska egenskaper dvs sinsemellan olika kommunala krav som går utöver nationella föreskrifter Delat byggansvar Byggfelsförsäkringen Särkraven

Läs mer

SKL:s rekommendation och läget

SKL:s rekommendation och läget Kommunala energikrav på byggande - hinder eller drivkraft? SKL:s rekommendation och läget andreas.hagnell@skl.se www.skl.se/byggkrav Förbud mot kommunala tekniska egenskapskrav i PBL föreslås Prop. 2013/12:126

Läs mer

MEX-dagarna 2013 i Nacka - Nytt från SKL. olof.moberg@skl.se

MEX-dagarna 2013 i Nacka - Nytt från SKL. olof.moberg@skl.se MEX-dagarna 2013 i Nacka - Nytt från SKL olof.moberg@skl.se Seminarium under Almedalsveckan, Gotland 2013 De onda kommunerna som är planmonopolister, ransonerande mark för att få ut högsta möjlig pris

Läs mer

Markpolicy och markanvisningspolicy - för Stenungsunds kommun

Markpolicy och markanvisningspolicy - för Stenungsunds kommun Markpolicy och markanvisningspolicy - för Stenungsunds kommun 12-03-06 1 Markpolicy och markanvisningspolicy.... 3 1.1 Övergripande syfte... 3 1.1.1 Allmänt om kommunal markreserv... 3 2 Politiska inriktningsmål...

Läs mer

1:7. Hur Sverige ska nå energi- och klimatmålen inom bebyggelsen

1:7. Hur Sverige ska nå energi- och klimatmålen inom bebyggelsen 1:7 Hur Sverige ska nå energi- och Vi står inför vår tids största utmaning att på kort tid ställa om vår energianvändning till en nivå som skapar förutsättningar för ett långsiktigt hållbart samhälle.

Läs mer

Markanvisningspolicy. för bostadsmark

Markanvisningspolicy. för bostadsmark Markanvisningspolicy för bostadsmark INNEHÅLLSFÖRTECKNING Planering för dagens och morgondagens västeråsare 3 Vad innebär markanvisning? 4 Hur gör jag för att få en markanvisning? 5 Ansökan om markanvisning

Läs mer

RIKTLINJER FÖR MARKANVISNING I VÄSTERVIKS KOMMUN ANTAGNA AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2010-06-07, 105

RIKTLINJER FÖR MARKANVISNING I VÄSTERVIKS KOMMUN ANTAGNA AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2010-06-07, 105 VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING RIKTLINJER FÖR MARKANVISNING I VÄSTERVIKS KOMMUN ANTAGNA AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2010-06-07, 105 Markanvisning innebär en rätt för byggherren att efter godkänt markanvisningsavtal

Läs mer

Remissvar avseende lagpromemoria Tekniska egenskapskrav och kommunala markanvisningar

Remissvar avseende lagpromemoria Tekniska egenskapskrav och kommunala markanvisningar Trosa Swedisol AB 2013-11-19 Villagatan 17A 619 35 Trosa Conny Pettersson, vd +46 705 94 62 10 Remissvar avseende lagpromemoria Tekniska egenskapskrav och kommunala markanvisningar Sammanfattning Swedisol

Läs mer

Hur kan den nya Plan- och bygglagen och Boverkets byggregler bidra med hållbar utveckling inom samhällsplanering och byggande

Hur kan den nya Plan- och bygglagen och Boverkets byggregler bidra med hållbar utveckling inom samhällsplanering och byggande Hur kan den nya Plan- och bygglagen och Boverkets byggregler bidra med hållbar utveckling inom samhällsplanering och byggande Yvonne Svensson rättschef Varför finns det en plan- och bygglag? Vem bestämmer

Läs mer

Miljö- och energidepartementet. Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader

Miljö- och energidepartementet. Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader Handläggare HDa Datum Diarienummer 2015-08-28 M2015/2507/Ee 1 (5) Miljö- och energidepartementet Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader Hyresgästföreningen har beretts

Läs mer

KS14.924. Gult = kommunens markinnehav. Markpolicy. för Lerums kommun. 2015-01-09 Mark- och projektenheten

KS14.924. Gult = kommunens markinnehav. Markpolicy. för Lerums kommun. 2015-01-09 Mark- och projektenheten KS14.924 Gult = kommunens markinnehav Markpolicy för Lerums kommun 2015-01-09 Mark- och projektenheten Innehåll 1 Bakgrund 4 2 Markreserv 4 3 Strategiska markförvärv 5 4 Exploatering 5 5 Markanvisning

Läs mer

Det handlar om Linköpings framtid.

Det handlar om Linköpings framtid. Det handlar om Linköpings framtid. Tre förslag från Socialdemokraterna för att få igång bostadsbyggandet i Linköping. Det byggs för lite i Linköping. Under flera år har antalet färdigställda bostäder underskjutit

Läs mer

MARKANVISNINGSPOLICY

MARKANVISNINGSPOLICY MARKANVISNINGSPOLICY UDDEVALLA VÄXER! Uddevalla är en expansiv kommun. Precis som i övriga delar av landet är trenden att människor söker sig mot det urbana samhället. Goda kommunikationer, tillgång till

Läs mer

Marktilldelning av bostäder inom Linköping kommun

Marktilldelning av bostäder inom Linköping kommun Marktilldelning av bostäder inom Linköping kommun Antagen av Teknik- och samhällsbyggnadsnämnden 2010-05-26 M a r k t i l l d e l n i n g a v b o s t ä d e r i n o m L i n k ö p i n g k o m m u n Innehållsförteckning

Läs mer

REKOMMENDATIONER FRÅN URBAN TRANSITION ÖRESUND - RIKTLINJER FÖR HÅLLBART BYGGANDE

REKOMMENDATIONER FRÅN URBAN TRANSITION ÖRESUND - RIKTLINJER FÖR HÅLLBART BYGGANDE REKOMMENDATIONER FRÅN URBAN TRANSITION ÖRESUND - RIKTLINJER FÖR HÅLLBART BYGGANDE Genom projektet Urban Transition Öresund har kommunala riktlinjer och krav studerats. Syftet var att undersöka om det är

Läs mer

2013-05-03. Storgatan 19 Box 5501 114 85 Stockholm telefon 08-783 84 21 info@byggmaterialindustrierna.se

2013-05-03. Storgatan 19 Box 5501 114 85 Stockholm telefon 08-783 84 21 info@byggmaterialindustrierna.se Remissvar avseende Energimyndighetens rapport Implementering av artikel 7 i energieffektiviseringsdirektivet, Energimyndighetens beräkningar och förslag med kompletteringar och Finansdepartementets promemoria

Läs mer

Bygg- och fastighetssektorns syn på investeringsstöd till renovering och energieffektivisering

Bygg- och fastighetssektorns syn på investeringsstöd till renovering och energieffektivisering Näringsdepartementet 2015-05-12 103 33 Stockholm Anders.lonnberg@regeringskansliet.se Mattias.persson@regeringskansliet.se Bygg- och fastighetssektorns syn på investeringsstöd till renovering och energieffektivisering

Läs mer

Ökad tillgång till hyreslägenheter och lägre fastighetsavgift

Ökad tillgång till hyreslägenheter och lägre fastighetsavgift Promemoria 2012-04-12 Ökad tillgång till hyreslägenheter och lägre fastighetsavgift Den globala skuldkrisen har påverkat också Sverige. Tillväxten har dämpats och arbetsmarknaden har försämrats. Det råder

Läs mer

Regeringens politik för ökat bostadsbyggande

Regeringens politik för ökat bostadsbyggande Regeringens politik för ökat bostadsbyggande Stefan Attefall, bostadsminister Länsstyrelsen i Västmanlands bostadsseminarium 1 november 2013 Bygger minst i Norden Antal påbörjade bostäder per 1000 invånare

Läs mer

CIRKULÄR 14:21. Information om lagändringar gällande nya åtgärder som kan genomföras utan krav på bygglov

CIRKULÄR 14:21. Information om lagändringar gällande nya åtgärder som kan genomföras utan krav på bygglov 2014-06-04 1 (5) CIRKULÄR 14:21 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Anna-Bie Agerberg Kommundirektörer Bygglov, nämnd Bygglov, förvaltning Bygglovchefer eller motsvarande Information om lagändringar

Läs mer

Länsstyrelsernas handläggningstider. skl granskar

Länsstyrelsernas handläggningstider. skl granskar Länsstyrelsernas handläggningstider skl granskar Förord Den 2 maj 2011 fick Sverige en ny plan- och bygglag. Målet var att reglerna för bygglov och planering skulle förenklas. Man ville snabba upp bygglovsprocessen

Läs mer

krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt

krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt Bakgrund Målsättningen med att tillämpa miljömål för energieffektiva

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bostadsbyggnadsprogram Bostadsbyggnadsprogram 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

Boverket Plan- och bygglagen

Boverket Plan- och bygglagen Boverket Plan- och bygglagen sida 2 av 27 Innehållsförteckning 3 Vad är PBL? 4 Lagens anda 5 Bygglagsstifningens framväxt 6 Intervju med Yvonne Svensson 7 Vad är myndighetsutövning? 8 Varför ska förtroendevalda

Läs mer

Nya energikrav i BBR. Peter Johansson FSB:s Informations- och utbildningsdagar 30 maj 2012, Gävle

Nya energikrav i BBR. Peter Johansson FSB:s Informations- och utbildningsdagar 30 maj 2012, Gävle Nya energikrav i BBR Peter Johansson FSB:s Informations- och utbildningsdagar 30 maj 2012, Gävle BBR 19 (BFS 2011:26) 5. Brandskydd 9. Energihushållning Regler för ändring av byggnader 2012-06-18 Sida

Läs mer

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) SKL är en politiskt styrd arbetsgivar- och medlemsorganisation för landets kommuner, landsting och regioner SKL arbetar med intressebevakning, verksamhetsutveckling,

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning del 2 inledning 11 2. INLEDNING 2.1 Bakgrund Vind är en förnybar energikälla som inte bidrar till växthuseffekten. Däremot kan vindkraftverken påverka exempelvis landskapsbilden på ett negativt sätt, eftersom

Läs mer

Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader

Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader YTTRANDE Vårt dnr: 2015-08-28 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Andreas Hagnell Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm m.registrator@regeringskansliet.se m.remisser-energi@regeringskansliet.se

Läs mer

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING RIKTLINJER FÖR MARKANVISNING OCH FÖRSÄLJNING AV KOMMUNENS MARK

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING RIKTLINJER FÖR MARKANVISNING OCH FÖRSÄLJNING AV KOMMUNENS MARK KF 2015-01-29 6 Blad 1(6) RIKTLINJER FÖR MARKANVISNING OCH FÖRSÄLJNING AV KOMMUNENS MARK Med markanvisning avses en överenskommelse mellan kommunen och en byggherre som ger byggherren ensamrätt att under

Läs mer

Remissyttrande över Boverkets rapport: Piska och Morot Boverkets utredning om energieffektivisering i byggnader (M2005:4831/Bo)

Remissyttrande över Boverkets rapport: Piska och Morot Boverkets utredning om energieffektivisering i byggnader (M2005:4831/Bo) Remissyttrande över Boverkets rapport: Piska och Morot Boverkets utredning om energieffektivisering i byggnader (M2005:4831/Bo) Miljö- och samhällsbyggnads- Sollentuna den 9 januari 2006 departementet

Läs mer

Hearing. #renoveringsstrategi WIFI: birgerjarl birgerjarl

Hearing. #renoveringsstrategi WIFI: birgerjarl birgerjarl Hearing #renoveringsstrategi WIFI: birgerjarl birgerjarl Bakgrund Energieffektiviseringsdirektivets artikel 4 En första version av strategin ska offentliggöras senast den 30 april 2014 Strategin kommer

Läs mer

Bygg i Norrköping. Information om bostadsobjekt för marktilldelning 2015

Bygg i Norrköping. Information om bostadsobjekt för marktilldelning 2015 Bygg i Norrköping Information om bostadsobjekt för marktilldelning 2015 Var med och skapa Norrköping! Byggkranarna syns över stadens hustak. När den här broschyren går i tryck pågår byggnation av drygt

Läs mer

Exploateringsnämndens handlingsplan. Stadens energikrav vid markanvisningar

Exploateringsnämndens handlingsplan. Stadens energikrav vid markanvisningar Exploateringsnämndens handlingsplan Stadens energikrav vid markanvisningar Bakgrund Staden ska vara pådrivande i utvecklingen av en hållbar stadsutveckling genom sitt eget agerande och genom att samarbeta

Läs mer

Energieffektiva byggnader Kommunala krav vid nybyggnation. Södertörn 16 november andreas.hagnell@skl.se

Energieffektiva byggnader Kommunala krav vid nybyggnation. Södertörn 16 november andreas.hagnell@skl.se Energieffektiva byggnader Kommunala krav vid nybyggnation Södertörn 16 november andreas.hagnell@skl.se Kommunala energikrav vid nybyggnation - Hur främja energieffektivt byggande (mht ekonomi och innemiljö)

Läs mer

LCC-analyser som beslutsunderlag i praktiken - en fallstudie av ett flerbostadshus.

LCC-analyser som beslutsunderlag i praktiken - en fallstudie av ett flerbostadshus. LCC-analyser som beslutsunderlag i praktiken - en fallstudie av ett flerbostadshus. Författare: Daniel Ryman, Lunds Tekniska Högskola. Fokus på livscykelkostnader Debatten i media om långsiktigt hållbart

Läs mer

Yttrande över Rätta byggfelen snabbt med effektivare förelägganden och försäkringar (SOU 2013:10) S2013/3763/PBB

Yttrande över Rätta byggfelen snabbt med effektivare förelägganden och försäkringar (SOU 2013:10) S2013/3763/PBB 1(7) Regeringen Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Rätta byggfelen snabbt med effektivare förelägganden och försäkringar (SOU 2013:10) S2013/3763/PBB Länsstyrelsen lämnar följande synpunkter

Läs mer

Glappet mellan produktion

Glappet mellan produktion Glappet mellan produktion och förvaltning av bostäder En undersökning från Svensk Byggtjänst Glappet mellan produktion och förvaltning av bostäder 1. Bakgrund och metodik...4 1.1 Hur stor hänsyn tar produktionen

Läs mer

Bygg och bo energismart i Linköping

Bygg och bo energismart i Linköping Bygg och bo energismart i Linköping Snart kommer du att flytta in i ett nybyggt hus i Linköping. Gratulerar! Att få planera och bygga sitt drömhus hör till höjdpunkterna i livet. Det är samtidigt ett stort

Läs mer

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag Till: Energimyndigheten Box 310 631 04 Eskilstuna REMISSYTTRANDE Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag SABOs synpunkter Allmänt SABOs medlemsföretag de allmännyttiga kommunala

Läs mer

Byggprocessen och hur komma igång

Byggprocessen och hur komma igång Byggprocessen och hur komma igång Byggprocessen och hur komma igång Innehåll Mål och ambitioner, förankringsprocess Egna erfarenheter börja bygga kunskap nu Skapa förutsättningar budget, organisation Använd

Läs mer

HANDSLAG FÖR ÖREBRO. Bostäder och arbetsplatser för en växande stad

HANDSLAG FÖR ÖREBRO. Bostäder och arbetsplatser för en växande stad HANDSLAG FÖR ÖREBRO Bostäder och arbetsplatser för en växande stad HANDSLAG FÖR ÖREBRO ÖrebroBostäders medlemskap i Fastighetsägarna MittNord är inte bara ett banbrytande steg för Örebro utan är också

Läs mer

Miljöanpassat byggande. 2010-01-22 Lukas Memborn

Miljöanpassat byggande. 2010-01-22 Lukas Memborn Dagens innehåll: Fastighetsnämnden/Fastighetskontoret Vad är en markanvisning? Programmets koppling till markanvisningarna Programmets innehåll Fastighetsnämnden = mark- & bostadspolitiskt organ Fastighetskontoret

Läs mer

Information från kommunstyrelsens sammanträde 2010-03-03

Information från kommunstyrelsens sammanträde 2010-03-03 ) 1 (5) Presskontakt: Nina Gregoriusson, informatör Båstads kommun, 0431-777 20, 070 858 77 20 PRESSMEDDELANDE 2010-03-05 Information från kommunstyrelsens sammanträde 2010-03-03 Komplettering till informationen

Läs mer

Sant och falskt om PBL. Yvonne Svensson rättschef

Sant och falskt om PBL. Yvonne Svensson rättschef Sant och falskt om PBL Yvonne Svensson rättschef Varför finns det regler? Vilka regler finns? Vem bestämmer vad reglerna ska innehålla? 2014-02-14 Sida 2 av xx Regeringsformen en av våra grundlagar 1 kap.

Läs mer

av projektet Attraktiv logi för turister i NEDA-området Typritningar och mallar för projektering och tillståndsprövning tas fram i projektets regi.

av projektet Attraktiv logi för turister i NEDA-området Typritningar och mallar för projektering och tillståndsprövning tas fram i projektets regi. Utvärdering av projektet Attraktiv logi för turister i NEDA-området Utdrag ur projektbeskrivningen 1. Sammanfattning Det finns stor efterfrågan på logi för turism kopplat till naturupplevelser i Nedre

Läs mer

Markanvisning för bostäder inom del av fastigheten Farsta 2:1 i Hökarängen till Vindpropellern AB

Markanvisning för bostäder inom del av fastigheten Farsta 2:1 i Hökarängen till Vindpropellern AB DNR 2013-513-01600 Sida 1 (6) 2013-10-22 Handläggare Margareta Catasús 08-508 260 62 Till Exploateringsnämnden 2013-11-14 Markanvisning för bostäder inom del av fastigheten Farsta 2:1 i Hökarängen till

Läs mer

Remissvar avseende Boverkets och Energimyndighetens förslag till nationell strategi för energieffektivisering av byggnader

Remissvar avseende Boverkets och Energimyndighetens förslag till nationell strategi för energieffektivisering av byggnader Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se n.remissser-energi@regeringskansliet.se Remissvar avseende Boverkets och Energimyndighetens förslag till nationell strategi för energieffektivisering

Läs mer

Markanvisningens ABC i Stockholms stad

Markanvisningens ABC i Stockholms stad Markanvisningspolicy Markanvisningens ABC i Stockholms stad STocKHOLM Växer Stockholms stad har en långsiktig vision för utvecklingen fram till år 2030, den nya översiktsplanen är en vägledning för hur

Läs mer

Miljöanpassat byggande. Katarína Heikkilä NCC Construction Sverige AB NCC Teknik

Miljöanpassat byggande. Katarína Heikkilä NCC Construction Sverige AB NCC Teknik Miljöanpassat byggande Katarína Heikkilä NCC Construction Sverige AB NCC Teknik Agenda Varför skall man lägga fokus på energi- och miljöfrågor? Byggnaden och energianvändning Vad gör byggsektorn? September

Läs mer

Yttrande över förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader M2015/2507/Ee

Yttrande över förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader M2015/2507/Ee 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY VERKETS YTTRANDE 2015-08-22 Ärendem: NV-04294-15 Miljö-och energidepartementet 103 33 Stockhohn m.registrator@regeringskansliet.se Yttrande över förslag till

Läs mer

Energikrav i byggprocessen - metoder och möjligheter för energieffektivare byggnader i Lunds kommun

Energikrav i byggprocessen - metoder och möjligheter för energieffektivare byggnader i Lunds kommun Energikrav i byggprocessen - metoder och möjligheter för energieffektivare byggnader i Lunds kommun Henrik Johansson 2013 Miljövetenskap Examensarbete för kandidatexamen 15 hp Lunds universitet 2 Energikrav

Läs mer

Försäljning av mark för radhus/grupphus/flerbostadshus i Brittsbo

Försäljning av mark för radhus/grupphus/flerbostadshus i Brittsbo 2015-01-28 Försäljning av mark för radhus/grupphus/flerbostadshus i Brittsbo Sida 1 av 6 Attraktiva Brittsbo Brittsbo har alla de kvaliteter som behövs för att tillskapa ett attraktivt bostadsområde! Östersunds

Läs mer

M A R K F Ö R S Ä L J N I N G S P O L I C Y

M A R K F Ö R S Ä L J N I N G S P O L I C Y STADSBYGGNADSKONTORET M A R K F Ö R S Ä L J N I N G S P O L I C Y för Täby kommuns och Täby Fastighets AB:s obebyggda markinnehav Antagen av kommunstyrelsen i Täby kommun och Täby Fastighets AB:s styrelse

Läs mer

Kommunala riktlinjer för hållbart byggande

Kommunala riktlinjer för hållbart byggande Kommunala riktlinjer för hållbart byggande Göteborg Stockholm Malmö/Lund 2011-08-24 Kaj Granath, arkitekt, TD avdelningen för byggnadsteknik Byggnadens livscykel Planering Projektering Produktion 0,5-5

Läs mer

Ulf Edvardsson, Fastighetskontoret Västerås stad

Ulf Edvardsson, Fastighetskontoret Västerås stad Ulf Edvardsson, Fastighetskontoret Västerås stad Översiktsplan Gäddeholm Herrgårdsängen detaljplan Herrgårdsängen Styckebyggartomter Medelpris: 647.000:- (exkl. VA och el: 170.000:-) Medeltomt: 1227 kvm.

Läs mer

Verksamhetsplan för Energikontoret i Mälardalen AB. Verksamhetsår 2013. Energikontoret verkar för en hållbar energiutveckling i Mälardalen

Verksamhetsplan för Energikontoret i Mälardalen AB. Verksamhetsår 2013. Energikontoret verkar för en hållbar energiutveckling i Mälardalen Verksamhetsplan för Energikontoret i Mälardalen AB Verksamhetsår 2013 Energikontoret verkar för en hållbar energiutveckling i Mälardalen Energikontoret i Mälardalen AB Syfte Energikontoret i Mälardalen

Läs mer

Om Byggemenskapen Råbylund. ett funktionsblandad pilotprojekt

Om Byggemenskapen Råbylund. ett funktionsblandad pilotprojekt Om Byggemenskapen Råbylund ett funktionsblandad pilotprojekt Rätt läge? Området bör ha en tydlig inriktning och gemensamma mål. Områdets storlek och karaktär är av betydelse Placering i staden Läget bör

Läs mer

Klimatstrategi för Mörbylånga kommun

Klimatstrategi för Mörbylånga kommun 1 (10) Klimatstrategi för Mörbylånga kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2011-06-22 Klimatstrategi för Mörbylånga kommun 2 (10) Innehållsförteckning KLIMATSTRATEGI...3 Vision... 3 Strategi... 3 KLIMATMÅL...5

Läs mer

Vi kan hjälpas åt att göra något åt detta

Vi kan hjälpas åt att göra något åt detta Jordens klimat påverkas av vår användning av fossila bränslen. Den pågående klimatförändringen är ett av de allvarligaste hoten mot globalt hållbar utveckling, både socialt, miljömässigt och ekonomiskt.

Läs mer

2014-01-28 Villagatan 17A 619 35 Trosa

2014-01-28 Villagatan 17A 619 35 Trosa Trosa Swedisol AB 2014-01-28 Villagatan 17A 619 35 Trosa Conny Pettersson, vd +46 705 94 62 10 Remissvar avseende Boverkets och Energimyndighetens förslag till nationell strategi för energieffektivisering

Läs mer

Gävle kommuns yttrande ang. DS 2015:33 om mottagning av vissa nyanlända invandrare för bosättning.

Gävle kommuns yttrande ang. DS 2015:33 om mottagning av vissa nyanlända invandrare för bosättning. Sid 1 (7) Remissvar Dnr 15KS331-4 2015-08-20 Ref A2015/1726/IU Arbetsmarknadsdepartementet Gävle kommuns yttrande ang. DS 2015:33 om mottagning av vissa nyanlända invandrare för bosättning. Nedan följer

Läs mer

VAD ÄR LÅGENERGIHUS?

VAD ÄR LÅGENERGIHUS? VAD ÄR LÅGENERGIHUS? Tryggad försörjning, ekonomi Börje Göransson, Vd Finnvedsbostäder - väljer passivhus för framtida byggande Erfarenheter kv Oxtorget Värme Beräknat: Utfall: 13 kwh/m2 9 kwh/m2 Varmvatten

Läs mer

CSR-policy. Socialt ansvar GRATIS HJÄLP I MATTE - 1 -

CSR-policy. Socialt ansvar GRATIS HJÄLP I MATTE - 1 - 2015-09-08 GRATIS HJÄLP I MATTE CSR-policy Mattecentrum är en ideell organisation som verkar för likvärdig kunskapsinhämtning i syfte att öka kunskaper i och stimulera intresset för matematik hos barn,

Läs mer

Bygg för unga och studenter

Bygg för unga och studenter Bygg för unga och studenter Sida 1 (7) Bygg för unga och studenter Det socialdemokratiska löftet till Stockholms unga och studenter är att vi ska bygga 12 000 hyresrätter anpassade för unga och studenter

Läs mer

Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande (Ds 2015:35)

Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande (Ds 2015:35) YTTRANDE Vårt dnr: 15/3653 2015-09-25 N2015/5139/PUB Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Jan-Ove Östbrink Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder

Läs mer

Tillgänglighet i detaljplaner

Tillgänglighet i detaljplaner Tillgänglighet i detaljplaner Planera för tillgänglighet Kommunerna har ett viktigt ansvar i att verka för ett samhälle som är tillgängligt för alla. Detta styrs av bl.a. Plan- och bygglagen och ska beaktas

Läs mer

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Bostadsmarknadsenkäten 2010 Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Befolkningsökning i Stockholms län 40 000 35 000 30 000 Inflyttningsnetto Födelsenetto 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 1991

Läs mer

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 VÄSTERÅS FRAMTIDEN MÅSTE BYGGAS IDAG Västerås växer snabbare än på mycket länge och passerade nyligen 140 000 invånare, men bostadsbyggandet i Västerås går inte i takt med

Läs mer

Riktlinjer Markanvisning och exploatering

Riktlinjer Markanvisning och exploatering Riktlinjer Markanvisning och exploatering Enköpings kommun Bakgrund och syfte Enköping växer och utvecklas med nya områden för bostäder, handel och företagande. Målet är att växa till 50 000 invånare år

Läs mer

Fönster - Vilka energikrav gäller idag och vilka kan komma gälla i framtiden?

Fönster - Vilka energikrav gäller idag och vilka kan komma gälla i framtiden? Fönster - Vilka energikrav gäller idag och vilka kan komma gälla i framtiden? Mats Rönnelid Energi och miljöteknik Högskolan Dalarna Presentation vid nätverksträff 1 februari 2012 Fönster viktiga för byggnadens

Läs mer

Energieffektivisering Praktiska erfarenheter hinder och möjligheter. Jonas Kristiansson 2014-05-20

Energieffektivisering Praktiska erfarenheter hinder och möjligheter. Jonas Kristiansson 2014-05-20 Energieffektivisering Praktiska erfarenheter hinder och möjligheter Jonas Kristiansson 2014-05-20 Nuläge energieffektivisering Energianvändningen inom fastighetsbranschen är den mest betydande miljöaspekten

Läs mer

Parkeringsnorm för Eslövs kommun

Parkeringsnorm för Eslövs kommun December 2013 1 INNEHÅLL INLEDNING 3 NULÄGES BESKRIVNING 4 Ansvar Bilinnehav Zonindelning PARKERINGSNORM FÖR CYKEL 5 PARKERINGSNORM FÖR BIL 6 FÖRVÄNTADE KONSEKVENSER 7 PARKERINGSNORM: TABELLER 8 Parkeringsnorm

Läs mer

PM ANGÅENDE ÖSTERSUNDS KOMMUNS FÖRSÄLJNING AV MARK

PM ANGÅENDE ÖSTERSUNDS KOMMUNS FÖRSÄLJNING AV MARK 2011-03-08 PM ANGÅENDE ÖSTERSUNDS KOMMUNS FÖRSÄLJNING AV MARK för grupphus/flerbostadshus i Lugnvik - Brittsbo och Torvalla - Ängsmon Östersunds kommun är inne i en expansiv fas. En ny arena ska byggas

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT 1 (8) meddelat i Stockholm den 12 december 2013 KLAGANDE Ystad-Österlenregionens miljöförbund Östra Utfartsvägen 2 273 36 Tomelilla MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Läs mer

ATT AGERA NU! DAGS. Byggindustrin en basnäring. på en låg energianvändning under byggnadens livstid.

ATT AGERA NU! DAGS. Byggindustrin en basnäring. på en låg energianvändning under byggnadens livstid. VI HAR INGET VAL DAGS ATT AGERA NU! Sverige står inför stora utmaningar. Miljonprogrammets bostäder måste rustas upp och renoveras. Om detta inte sker om kommer områdena att förfalla och byggnaderna förlora

Läs mer

Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning

Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning Några nyheter i BBR avsnitt 9 Energihushållning Skärpning av kraven på specifik energianvändning för byggnader med annat uppvärmningssätt än elvärme.

Läs mer

En skattereform för hyresrätten

En skattereform för hyresrätten 1 (6) En skattereform för hyresrätten Sammanfattning Hyresgästföreningen utvecklar i denna promemoria förslag på en skattereform för hyresrätten. Med denna reform skulle de ekonomiska villkoren för hyresrätten

Läs mer

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Hagström Ingela Datum 2015-08-19 Diarienummer KSN-2015-1584 Kommunstyrelsen Deltagande i 2016-2019 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att Uppsala kommun

Läs mer

Sverigebygget. 150 000 100 000 nya bostäder

Sverigebygget. 150 000 100 000 nya bostäder Sverigebygget 150 000 100 000 nya bostäder Nya Moderaterna vill nå 150 000 nya bostäder Nya Moderaterna presenterar i dag ytterligare åtgärder för mer och snabbare bostadsbyggande. Vi vill öka tillgången

Läs mer

Ett energieffektivt samhälle

Ett energieffektivt samhälle Ett energieffektivt samhälle Utgångspunkt Sveriges byggnaders specifika energianvändning ska halveras till år 2050 jämfört med 1995 Tidigare mål revideras nu Skälen Minskad klimatbelastning Minskat omvärldsberoende

Läs mer

Remiss: Förslag till förordning om riktvärden för trafikbuller yttrande till kommunstyrelsen

Remiss: Förslag till förordning om riktvärden för trafikbuller yttrande till kommunstyrelsen TJÄNSTEUTLÅTANDE 7 augusti 2014 MN 2014-1147 SB 2014/755.807 1 (5) HANDLÄGGARE Samhällsbyggnadsnämnden Miljönämnden Remiss: Förslag till förordning om riktvärden för trafikbuller yttrande till kommunstyrelsen

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Hur undviker man krockar mellan plan- och bygglagen och miljöbalken vid exploatering?

Hur undviker man krockar mellan plan- och bygglagen och miljöbalken vid exploatering? Hur undviker man krockar mellan plan- och bygglagen och miljöbalken vid exploatering? Renare Marks vårmöte 25-26 mars 2015 Exploatering drivkraft, många intressen ska beaktas Drivkraft för hantering av

Läs mer

Frågor av utredningskaraktär inkomna i chatt vid websändningen onsdagen den 18 juni 2014.

Frågor av utredningskaraktär inkomna i chatt vid websändningen onsdagen den 18 juni 2014. Datum: 2015-01-30 Sidnr 1 av 10 Frågor av utredningskaraktär inkomna i chatt vid websändningen onsdagen den 18 juni 2014. FRÅGA 1: Kan man söka bygglov för nybyggnad och samtidigt göra en anmälan om 15

Läs mer

PLANKOSTNADSPRINCIP FÖR

PLANKOSTNADSPRINCIP FÖR FÖRSLAG TILL PLANKOSTNADSPRINCIP FÖR VÄSTERVIKS KOMMUN Kommunledningskontoret 2007-10-25 INNEHÅLL Bakgrund. 2 Allmänt om plankostnader....3 Hur mycket kostar en detaljplan?....... 3 Hur kan kostnaden tas

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING Policy för markanvisning i Sollentuna Antagen av fullmäktige 20120613, 59 Innehållsförteckning 1. Markanvisning i Sollentuna... 2 2. Sollentuna växer... 2 3. Sollentuna kommuns markanvisningspolicy...

Läs mer

GÄLLANDE MODELLSKOLAN MALMÖ NYA LATINSKOLA - EN SKOLA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING

GÄLLANDE MODELLSKOLAN MALMÖ NYA LATINSKOLA - EN SKOLA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING AVSIKTSFÖRKLARING GÄLLANDE MODELLSKOLAN MALMÖ NYA LATINSKOLA - EN SKOLA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING Utbildningsförvaltningen i Malmö stad, Malmö högskola och Naturskyddsföreningen har idag undertecknat denna

Läs mer

Ekonomiskt stöd för energikartläggning i företag. Snåla med energin. Du får stöd på vägen.

Ekonomiskt stöd för energikartläggning i företag. Snåla med energin. Du får stöd på vägen. Ekonomiskt stöd för energikartläggning i företag Snåla med energin. Du får stöd på vägen. 1 2 Världens klimatsmartaste kraft är människans egen. Handlingskraften! Visst är det viktigt att välja rätt energislag.

Läs mer

Föreskrifter om energikartläggning i stora företag

Föreskrifter om energikartläggning i stora företag EM2010 W-4.0, 2010-11-22 FÖREDRAGNING 1 (5) Datum Avdelningen för energieffektivisering Martina Berg Föreskrifter om energikartläggning i stora företag Bakgrund Den 1 juni 2014 trädde lagen om energikartläggning

Läs mer

Gröna exempel från Växjö kommun

Gröna exempel från Växjö kommun Gröna exempel från Växjö kommun Jönköping 27 september 2013 Jan Johansson, energiplanerare Fossila koldioxidutsläpp i Växjö, ton/inv 5,0 4,5 4,0-41 % 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 TOTALT Transporter Uppvärmning

Läs mer

Markvärden och infrastrukturutbyggnad

Markvärden och infrastrukturutbyggnad 1 (7) Avdelningen för ekonomi och styrning Sektionen för ekonomisk analys Peter Sjöquist 2015-06-03 Markvärden och infrastrukturutbyggnad Regeringen har utfärdat direktiv till förhandlingspersoner som

Läs mer

Remissvar avseende Näringsdepartementets promemoria avseende omarbetat direktiv om byggnaders energiprestanda. N2011/5600/E daterad 2011-09-22

Remissvar avseende Näringsdepartementets promemoria avseende omarbetat direktiv om byggnaders energiprestanda. N2011/5600/E daterad 2011-09-22 Conny Pettersson 2011-11-24 Remissvar avseende Näringsdepartementets promemoria avseende omarbetat direktiv om byggnaders energiprestanda. N2011/5600/E daterad 2011-09-22 Remisslämnare Organisation Swedisol

Läs mer

Ulf Edvardsson, Fastighetskontoret Västerås stad

Ulf Edvardsson, Fastighetskontoret Västerås stad Ulf Edvardsson, Fastighetskontoret Västerås stad Gäddeholm Västerås stad förvärvade egendomen Gäddeholm 2003 Avsikten var att skapa en ny stadsdel Svårt att skapa tillräckligt med byggbar mark runt Västerås

Läs mer

Yvonne Svensson, rättschef genom Ingrid Hernsell Norling t.f. enhetschef

Yvonne Svensson, rättschef genom Ingrid Hernsell Norling t.f. enhetschef Yvonne Svensson, rättschef genom Ingrid Hernsell Norling t.f. enhetschef Olika sorters bindande regler Lag Riksdagen (bindande) t ex Plan- och bygglagen (PBL), Miljöbalken Förordning Regeringen (bindande)

Läs mer

Stig Åkerman och Yvonne Svensson

Stig Åkerman och Yvonne Svensson Stig Åkerman och Yvonne Svensson FSB:s Informations- och utbildningsdagar 30 maj 2012, Gävle Boverket informerar Certifierade sakkunniga Kontrollansvariga Energideklarationer BBR 2013, EKS CPR 1 juli 2013

Läs mer

Välkomna. Vision 2025 Lerums vision är att bli Sveriges ledande miljökommun senast år 2025.

Välkomna. Vision 2025 Lerums vision är att bli Sveriges ledande miljökommun senast år 2025. Välkomna Vision 2025 Lerums vision är att bli Sveriges ledande miljökommun senast år 2025. Lerums kommun är en föregångare i energieffektivt byggande sedan 2005. Idag har vi flera mycket energieffektiva

Läs mer

Bjurhovdaskolan i Västerås ETT PILOTPROJEKT I ENERGIEFFEKTIVISERING

Bjurhovdaskolan i Västerås ETT PILOTPROJEKT I ENERGIEFFEKTIVISERING Bjurhovdaskolan i Västerås ETT PILOTPROJEKT I ENERGIEFFEKTIVISERING 1 2 Förord Kan framtidens skola bli självförsörjande på energi? När Bjurhovdaskolan byggdes stod energieffektivitet högst upp på dagordningen.

Läs mer

FLYTTKEDJAN OCH DEN ÖVERSKATTADE EFFEKTEN. - en insiktsfull text om synen på flyttkedjan

FLYTTKEDJAN OCH DEN ÖVERSKATTADE EFFEKTEN. - en insiktsfull text om synen på flyttkedjan FLYTTKEDJAN OCH DEN ÖVERSKATTADE EFFEKTEN - en insiktsfull text om synen på flyttkedjan Strävar du efter att skapa rörlighet på bostadsmarknaden eller att få in unga på bostadsmarknaden? Eller vill du

Läs mer

Miljöaktuellts kommunrankning: Visualisering av resultat för Malmö stad

Miljöaktuellts kommunrankning: Visualisering av resultat för Malmö stad repo001.docx 2012-03-2914 Miljöaktuellts kommunrankning: Visualisering av resultat för Malmö stad repo001.docx 2012-03-2914 Innehållsförteckning 1 Bakgrund 2 1.1 Inledning 2 1.2 Metodbeskrivning 4 2 Malmö

Läs mer

ClueE: det juridiska perspektivet. David Langlet Joshua Prentice

ClueE: det juridiska perspektivet. David Langlet Joshua Prentice ClueE: det juridiska perspektivet David Langlet Joshua Prentice Studerade områden Det främjande regelverket hur påverkar det kommunerna? Offentlig upphandling främjare eller hämmare? Kravet på affärsmässigt

Läs mer