Tillfälliga lösningar för permanenta behov. Uppföljning av den sekundära bostadsmarknaden kommunernas boendelösningar för hemlösa personer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tillfälliga lösningar för permanenta behov. Uppföljning av den sekundära bostadsmarknaden kommunernas boendelösningar för hemlösa personer"

Transkript

1 Tillfälliga lösningar för permanenta behov Uppföljning av den sekundära bostadsmarknaden kommunernas boendelösningar för hemlösa personer

2 ISBN Artikelnr Publicerad januari

3 Förord Sedan 2007 har Socialstyrelsen haft regeringens uppdrag att leda och samordna ett arbete mot hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden. Som ett led i detta uppdrag ska Socialstyrelsen i samverkan med Boverket undersöka och följa utvecklingen av den så kallade sekundära bostadsmarknaden, det vill säga kommunernas boendelösningar för personer som av olika anledningar inte blir godkända som hyresgäster på den ordinarie bostadsmarknaden. Boverket har kartlagt omfattningen av den sekundära bostadsmarknaden genom den årliga Bostadsmarknadsenkäten som går ut till landets samtliga kommuner. I denna rapport redovisas resultaten från den uppföljande intervjuundersökning som Socialstyrelsen har gjort med berörda aktörer i ett urval av kommuner på basis av Bostadsmarknadsenkätens resultat. Intervjuundersökningen har genomförts av Maria Boustedt Hedvall, utredare, som också har författat rapporten. Projektledare för hela hemlöshetsuppdraget är Annika Remaeus. Ett stort tack ska riktas till de personer som har varit behjälpliga under arbetet med undersökningen och rapporten: de kommunföreträdare som inledningsvis deltog i en fokusgrupp, och med vars hjälp ett frågebatteri utformades. Nina Ström, Stockholms stads socialtjänstförvaltning, Rolf L Nilson, Malmö stads sociala resursförvaltning, samt Birgitta Branegård, Göteborgs stads fastighetskontor har alla tagit sig tid och lämnat värdefulla synpunkter på rapportens innehåll och slutliga utformning. Sist men inte minst ska de personer som har låtit sig intervjuas ges ett mycket stort tack för att de har delat med sig av sin tid, sin kunskap och sina erfarenheter på området. Lars-Erik Holm Generaldirektör 3

4 4

5 Innehåll Förord 3 Sammanfattning 7 Uppdraget 7 Intervjuundersökningens resultat 7 Socialstyrelsens bedömningar 8 Förslag 9 Utgångspunkter 10 Bakgrund 10 Uppdragen 10 Varför undersöka den sekundära bostadsmarknaden? 11 Definitioner och avgränsningar 11 Vad menas med hemlöshet? 11 och vad menas med den sekundära bostadsmarknaden? 12 Urval och metod 13 Urval av kommuner 13 Intervjuade personer 13 Intervjun som metod 13 Frågeställningar 14 Boverkets bostadsmarknadsenkät 16 Frågor om den sekundära bostadsmarknaden 16 Hög svarsfrekvens 16 Bostadsmarknadsenkätens resultat i sammanfattning 16 Uppföljande intervjuer med kommuner 18 Många olika individer inom den sekundära bostadsmarknaden 18 Osäkerhet kring antalet hushåll med minderåriga barn 18 Boendelösningar i kommunerna 19 Blandning av boendeformer vanligast 19 Integrerade respektive samlade bostäder 20 Andrahandskontrakt via kommunen 22 Avtals- och uppsägningstider samt orsaker till uppsägning 22 Möjlighet att ta över kontraktet i teori och praktik 23 Särskilda villkor och regler 24 Generellt formulerade villkor 24 Individuellt anpassade villkor 24 Om villkoren inte uppfylls 25 Stöd och tillsyn 25 Stödinsatser 26 Tillsyn 26 5

6 Samarbete med fastighetsägare och hyresvärdar 26 Socialtjänsten står oftast för kontraktet 27 Regelbunden kontakt mellan kommun och värdar 27 Välfungerande samarbete på lika villkor? 28 Vad fungerar bra och vad kan förändras? 28 Bra samarbete med värdar hemlöshet på dagordningen 28 Problematisk bostadsmarknad 29 Ökning av den sekundära bostadsmarknaden nya målgrupper 29 Fler steg i boendetrappan eller förstahandskontrakt med stöd? 29 Socialstyrelsens bedömningar 31 Nödvändigt med delat ansvar kring bostadsfrågorna 31 Samverkan och en bostadssocial politik 31 Hårdare krav och brist på hyreslägenheter ger inlåsningseffekter 32 Fler permanenta bostäder med tillgång till stöd efter behov 33 Villkor och krav utformade med respekt för individens integritet 34 Mer kunskap behövs om barnens situation samt om nya grupper 34 Förslag inför kommande undersökningar 34 Referenser 37 6

7 Sammanfattning Uppdraget Socialstyrelsen och Boverket fick i sina respektive regleringsbrev för år 2008 i uppdrag att kartlägga den sekundära bostadsmarknaden. Tillsammans med Boverkets enkätundersökning är Socialstyrelsens uppföljande intervjuer ett försök att ge en samlad bild av den nuvarande omfattningen av och inriktningen på den sekundära bostadsmarknaden. För Socialstyrelsens undersökning har telefonintervjuer med tjugo personer från lika många kommuner genomförts. Intervjuundersökningens resultat Det är ett brett spektrum av individer som lever inom den sekundära bostadsmarknaden. Det kan röra sig om personer med svår problematik (till exempel missbruk eller psykiska funktionshinder), personer med enbart ekonomiska problem eller personer som saknar tidigare boendereferenser, med andra ord personer som aldrig har kommit in på bostadsmarknaden överhuvudtaget. Merparten av de intervjuade kommunföreträdarna uppger att det framför allt är ensamhushåll i de aktuella boendelösningarna. Men samtliga intervjuade menar också att det förekommer hushåll med barn under 18 år, och i några av kommunerna finns det många barnfamiljer inom den sekundära bostadsmarknaden. Det handlar ofta om ensamstående mammor med minderåriga barn. Det finns både skillnader och likheter mellan kommunerna i vilken typ av boendelösningar de har valt att använda sig av. Det är vanligt att det inom en och samma kommun förekommer en blandning av boendeformer ofta med inriktning på olika målgrupper. Generellt är det en stor spännvidd bland boendeformerna, från dem som ligger närmare ett vanligt, permanent boende, till olika slags kategoriboenden som ofta är förknippade med fler stödinsatser och mer tillsyn. Kategoribostäder ligger oftast samlade, i ett särskilt hus, en trappuppgång eller korridor till skillnad från integrerade lägenheter som är utspridda i det ordinarie bostadsbeståndet. Ofta organiseras de olika boendelösningarna enligt någon slags boendekedja eller boendetrappa, som kan ses som ett sätt för individen att stegvis kvalificera sig till en mer normal boendesituation, genom att tränas i att bo. Var någonstans i trappan individen kommer in, beror till stor del på vilka förutsättningar han eller hon bedöms ha att klara boendet. För att få tag på bostäder till de hushåll som inte blir godkända på den ordinarie bostadsmarknaden samarbetar man i de intervjuade kommunerna med allmännyttiga bostadsföretag och/eller privata värdar. I de allra flesta kommuner har man ett väl upparbetat samarbete kring bostadsfrågorna, med regelbundna möten mellan aktörerna. I vissa fall är samarbetet formaliserat 7

8 via skriftliga avtal, men det är betydligt vanligare att arbeta mer informellt med muntliga överenskommelser. I flera kommuner har tjänster som bostadskonsulenter och bostadssamordnare inrättats, som fungerar som länkar mellan socialtjänsten och hyresvärdarna. Dessa personer har till uppgift att skaffa fram lägenheter och bistå i kontakter med hushållen, exempelvis vid störningsärenden. Det är mycket vanligt att socialtjänsten innehar förstahandskontraktet på bostaden och sedan hyr ut den i andra hand till den aktuella klienten/hyresgästen. I några kommuner är det däremot fastighetskontoret som fungerar som hyresvärd. Andrahandskontrakten har oftast korta avtalstider, och är dessutom förenade med särskilda tilläggsbestämmelser utöver de regler som finns angivna i hyreslagen. Det handlar både om generellt utformade villkor, och om särskilda överenskommelser anpassade för den enskilda individen. Ett villkor kan vara att individen ska ta emot stöd och tillsyn i boendet. Jämsides med andrahandupplåtelser förekommer på sina håll även andra sätt att lösa bostadsfrågorna. Ett exempel på det är boendestödsavtal, som innebär att man ger personer förstahandskontrakt till bostäder där socialtjänsten garanterar hyran under en begränsad tid. Hyresgästen kan dessutom få tillgång till relevanta stödinsatser. I de flesta av de 20 kommunerna är det teoretiskt möjligt för andrahandshyresgästen att ta över kontraktet på lägenheten. Efter hur lång tid detta kan ske skiljer sig åt mellan kommunerna, från 3 månader upp till ett par år. För det mesta krävs ett prickfritt boende under den utsatta tiden. Hyresgästen måste kunna visa att han eller hon har skött sitt boende, betalat hyran i tid, betalat eventuella hyresskulder och inte har agerat störande gentemot omgivningen. Trots att hyresgästen kan ta över kontraktet efter en viss begränsad tid blir andrahandsboendet i praktiken oftast mer varaktigt än vad som var avsett från början. En anledning till detta som framförs av de intervjuade är att bostadsmarknaden inte fungerar på ett tillfredsställande sätt. Framför allt är det den stora bristen på bostäder i allmänhet, och hyreslägenheter i synnerhet, som lyfts fram. Dessutom ställer hyresvärdar allt hårdare krav på hyresgästerna. Majoriteten av de intervjuade uppger att antalet särskilda boendelösningar har ökat under de senaste åren. Dessutom är fler och fler barnfamiljer i behov av bostäder på den sekundära bostadsmarknaden. Även andra, exempelvis unga vuxna och personer med låg eller ingen inkomst, har kommit in som nya målgrupper för den sekundära bostadsmarknaden. Socialstyrelsens bedömningar Eftersom hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden till stora delar handlar om bostadsförsörjning krävs ett delat ansvarstagande kring frågorna. Socialtjänsten kan inte ensam lösa problemen, då den saknar verktyg för att kunna påverka bostadsmarknad och bostadsbyggande. Undersökningen visar att det är få kommuner som använder formaliserade överenskommelser med hyresvärdar. Socialstyrelsen har tidigare poängterat vikten av att säkerställa rutiner för socialtjänstens samverkan 8

9 med andra aktörer. Samverkan underlättas av att mål finns angivna, att det finns mandat och tydlig ledning, samt att parternas respektive roller klargörs. Ett problem som många vittnar om är att hyresvärdar inte godtar försörjningsstöd som inkomst. Detta bidrar till inlåsningseffekter på den sekundära bostadsmarknaden och därmed också till att upprätthålla hemlösheten. Ett problem med den sekundära bostadsmarknaden är att för få personer kommer ut på den ordinarie bostadsmarknaden. Personer som skulle kunna erbjudas förstahandskontrakt med tillgång till adekvata stödinsatser får inte denna möjlighet. Det finns tendenser att de tilläggsvillkor och krav som är vanligt förekommande inom den sekundära bostadsmarknaden inte alltid utformas med respekt för individens integritet. Det är problematiskt om inte alla kommuner ser till att ha god och systematisk kunskap om situationen för barn och barnfamiljer inom den sekundära bostadsmarknaden. Förslag Boverket och Socialstyrelsen ser det som angeläget att upprätthålla överblicken över den sekundära bostadsmarknaden och att följa utvecklingen inom området. Socialstyrelsens uppföljande intervjuer föreslås vid nästkommande undersökning fokusera på situationen i de tre storstadskommunerna, samt att även innehålla intervjuer med personer som bor inom den sekundära bostadsmarknaden. Socialstyrelsen föreslår även att den officiella statistiken över beviljade boendeinsatser utvecklas och förtydligas, så att den kan användas som ett komplement till Boverkets bostadsmarknadsenkät. Boverket och Socialstyrelsen kommer att arbeta för att sprida kunskap som genererats genom de bägge undersökningarna till berörda aktörer. Detta kan exempelvis ske genom seminarier och konferenser. 9

10 Utgångspunkter Bakgrund Uppdragen Som ett led i regeringens strategi för att motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden, fick Socialstyrelsen och Boverket i sina respektive regleringsbrev för år 2007 i uppdrag att gemensamt ta fram en plan för en kartläggning av den så kallade sekundära bostadsmarknaden i Sverige. Uppdraget redovisades till Socialdepartementet och Finansdepartementet den 1 september Uppdraget innebar att ta fram förslag till hur man bättre ska kunna följa utbredningen och utvecklingen av den sekundära bostadsmarknaden, det vill säga kommunernas boendelösningar för personer som av olika skäl inte blir godkända som hyresgäster på den ordinarie bostadsmarknaden. De bägge myndigheterna kom gemensamt fram till att Boverket bör genomföra en enkätundersökning i samråd med Socialstyrelsen. Undersökningen ska vara riktad till alla kommuner, i syfte att få kunskap om omfattningen av och inriktningen på den sekundära bostadsmarknaden. Boverket bör undersöka vilka möjligheter som finns att utveckla Boverkets bostadsmarknadsenkät i detta syfte, i dialog med berörda parter, framför allt länsstyrelserna. [1] Vidare kom de bägge myndigheterna fram till att Socialstyrelsen, i samråd med Boverket, bör genomföra uppföljande intervjuer med ett urval av kommuner, som ett kvalitativt komplement till Boverkets undersökning av den sekundära bostadsmarknaden. [1] Under hösten 2007 inledde Boverket en dialog med länsstyrelserna angående möjligheten att införliva frågor rörande den sekundära bostadsmarknaden redan i 2008 års bostadsmarknadsenkät, BME Samtalen resulterade i att så skedde. Enligt regleringsbrevet för år 2008 ska Boverket i samråd med Socialstyrelsen återkommande (vart tredje år med start 2008) kartlägga omfattningen av och inriktningen på den sekundära bostadsmarknaden, dvs. kommunernas boendelösningar för personer som av olika skäl inte blir godkända som hyresgäster på den ordinarie bostadsmarknaden. På motsvarande sätt ska Socialstyrelsen enligt regleringsbrevet för år 2008 i samråd med Boverket återkommande (vart tredje år med början år 2008) genomföra uppföljande intervjuer med ett urval av kommuner som ett kvalitativt komplement till Boverkets kartläggning av omfattningen av och inriktningen på den sekundära bostadsmarknaden. 10

11 Varför undersöka den sekundära bostadsmarknaden? Den sekundära bostadsmarknaden har av forskare [2] beskrivits som ett fenomen som tenderar att växa. Bara sedan 1990-talet har denna marknad i landet som helhet ökat med närmare 60 procent ett skäl så gott som något att undersöka företeelsen närmare. Boverkets enkätundersökning tillsammans med Socialstyrelsens uppföljande intervjuer är ett försök att ge en samlad bild av den nuvarande omfattningen av och inriktningen på den sekundära bostadsmarknaden. Detta kan tillsammans med andra studier och annan forskning på området bidra till ett bättre underlag för att utvärdera kommunernas insatser mot hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden. Målet med Socialstyrelsens uppföljande intervjuer är att fungera som ett kvalitativt komplement till Boverkets enkätundersökning, och att därmed ge möjlighet till fördjupad analys. Resultaten av Socialstyrelsens intervjuundersökning kommer samtidigt att kunna bidra till att utveckla och förbättra Boverkets enkätundersökning vidare inför framtiden. Att kartlägga den sekundära bostadsmarknaden relaterar till det tredje målet i regeringens hemlöshetsstrategi: Inträdet på den ordinarie bostadsmarknaden skall underlättas för kvinnor respektive män som befinner sig i boendetrappor, träningslägenheter eller andra former av boenden som tillhandahålls av socialtjänsten eller andra aktörer.[3] Definitioner och avgränsningar Vad menas med hemlöshet? Socialstyrelsen har sedan 2005 använt en relativt vid definition av hemlöshet, som inbegriper fyra olika situationer som personer kan befinna sig i: 1. En person är hänvisad till akutboende, härbärge, jourboende eller lever som uteliggare. 2. En person är intagen eller inskriven på kriminalvårdsanstalt, behandlingsenhet, eller stödboende inom socialtjänst, landsting, privat vårdgivare, HVB-hem 1 eller SiS-institution 2, och planeras att skrivas ut inom tre månader, utan att ha någon bostad ordnad inför utskrivning eller utflyttning. 3. En person är intagen eller inskriven på behandlingsenhet eller stödboende inom socialtjänst, landsting, privat vårdgivare, HVBhem eller SiS-institution, och planerar inte att skrivas ut inom tre månader, men har inte någon bostad ordnad vid eventuell framtida utskrivning eller utflyttning. 4. En person bor tillfälligt och utan kontrakt hos kompisar, bekanta, familj, släktingar eller har ett tillfälligt (kortare än tre månader) 1 Hem för vård eller boende. Hem inom socialtjänsten som tar emot enskilda för vård eller behandling i förening med boende och vars verksamhet bedrivs yrkesmässigt. 2 SiS = Statens institutionsstyrelse, en statlig myndighet som bedriver vård och behandling av ungdomar och vuxna missbrukare. 11

12 inneboende- eller andrahandskontrakt, och har på grund av denna situation sökt hjälp hos eller varit i kontakt med sociala myndigheter eller andra organisationer. Denna definition överensstämmer relativt väl om än inte helt och hållet med ETHOS-definitionen (European Typology on Homelessness and Housing Exclusion), som rekommenderas av den europeiska paraplyorganisationen för hemlöshetsfrågor, FEANTSA 3. och vad menas med den sekundära bostadsmarknaden? I arbetet med både Boverkets enkätundersökning och Socialstyrelsens uppföljande intervjuer definieras den sekundära bostadsmarknaden som kommunernas utbud av boendelösningar för personer som inte själva kan skaffa sig en bostad, eftersom de av olika anledningar inte blir godkända som hyresgäster på den ordinarie bostadsmarknaden. Det handlar om boendelösningar med någon form av hyresavtal, vanligtvis andrahandskontrakt, där boendet är förenat med tillsyn och/eller särskilda villkor eller regler. Definitionen inbegriper dels bostäder där målsättningen är att den boende ska bo kvar och så småningom få ett vanligt hyresavtal i den aktuella bostaden, utan särskilda villkor eller regler, dels sådana bostäder där avsikten är att den boende så småningom ska flytta vidare till en annan bostad som ett led i en boendetrappa eller till en egen bostad. Vad som inte ingår i ovanstående definition är boendelösningar utan hyresavtal, som är avsedda för tillfällig övernattning eller förhållandevis kortvarigt boende, såsom härbärgen eller akutboenden. Inte heller ingår LSSboenden 4, HVB-hem, äldreboenden, särskilt boende enligt socialtjänstlagen för personer med funktionshinder eller organiserat boende för asylsökande. I praktiken är skillnaden inte entydig mellan den sekundära bostadsmarknaden och andra, mer temporära och akuta boendelösningar. Att avgränsa definitionen på det sätt som görs i rapporten är ett sätt att renodla beskrivningen av olika boendelösningar, för att underlätta kontinuerlig uppföljning. Personer som befinner sig inom den sekundära bostadsmarknaden enligt ovanstående definition kan återfinnas framför allt i hemlöshetssituationerna 2 och 3, men till viss del även i situation 4. Det är dock inte alla kommunföreträdare som håller med om att man, i enlighet med Socialstyrelsens definition av hemlöshet, därmed ska räkna alla de personer som befinner sig inom den sekundära bostadsmarknaden som hemlösa. Det kan vara stora skillnader mellan olika boendeformers hemlikhet och beständighet, det vill säga möjlighet till kvarboende. Ju närmare ett permanent boende, desto säkrare bostadssituation för de berörda individerna. Men icke desto mindre befinner sig människor i dessa boendelösningar utanför den ordinarie bostadsmarknaden. Socialstyrelsens uppfattning är att det är av stor vikt att kunna följa denna utveckling, oavsett vilken grad av säkerhet och beständighet i boendet personerna kan ha. 3 European Federation of National Organisations Working with the Homeless. FEANTSA arbetar för att förebygga och mildra social utslagning av människor som riskerar eller lever i hemlöshet. Arbetet bedrivs med finansiellt stöd av Europeiska Kommissionen. 4 Särskilt boende enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. 12

13 Urval och metod Urval av kommuner Boverkets Bostadsmarknadsenkät 2008 skickades ut till samtliga kommuner i landet, medan Socialstyrelsen gjorde uppföljande intervjuer med ett begränsat urval av kommuner. Utifrån en förteckning över de 281 av landets 290 kommuner som hade besvarat Boverkets Bostadsmarknadsenkät gjordes för de uppföljande intervjuerna inledningsvis ett urval av de kommuner som hade svarat att de använde sig av andrahandskontrakt för att lösa boendesituationen för hushåll som inte blir godkända som hyresgäster på den ordinarie bostadsmarknaden. I nästa steg valdes 30 kommuner ut, dels utifrån deras situation på bostadsmarknaden (bostadsbrist, balans eller överskott på bostäder), dels utifrån kommuntyp och invånarantal. 5 Slutligen intervjuade Socialstyrelsen företrädare från 20 kommuner. Bortfallet av tio kommuner berodde främst på svårigheter att komma i kontakt med rätt person i de olika kommunerna 6, i kombination med projektets snäva tidsram. Bedömningen är att bortfallet ändå blev tämligen jämnt fördelat utifrån de olika urvalskriterierna. De kommuner som har ingått i undersökningen är Malmö, Lund, Landskrona, Hässleholm, Kalmar, Laholm, Kungsbacka, Göteborg, Linköping, Kristinehamn, Haninge, Nacka, Stockholm, Västerås, Örebro, Köping, Söderhamn, Östersund, Skellefteå och Luleå. Intervjuade personer De personer som har intervjuats företräder till allra största delen kommunernas socialförvaltningar eller motsvarande. I några fall har de varit företrädare för kommunens fastighetskontor eller det kommunala bostadsbolaget. Personerna har befattningar som chef, boendesamordnare, bostadshandläggare, bostadskonsulent och liknande. Intervjun som metod Socialstyrelsen genomförde telefonintervjuer med personer som hade god överblick och kunskap om de respektive kommunernas boendelösningar. Intervjuerna föregicks i samtliga fall av ett förberedande samtal, där syftet med undersökningen beskrevs. Alla intervjuade personer fick dessutom tillgång till frågeställningarna i förväg. 5 6 Här användes Boverkets kommunindelning i regioner och kommuntyper, uppdelat på de tre storstadsregionerna var för sig, högskoleorter i två grupper efter invånarantal, samt övriga kommuner i två grupper avgränsade efter kommunens storlek. Ur dessa sju kommuntypsgrupper valdes sedan de kommuner ut som hade de respektive största invånarantalen. Svårigheterna kan hänga ihop med att kommunerna är organiserade på så många olika sätt vad gäller de verksamheter som arbetar med särskilda boendelösningar. Det har därför stundtals varit problematiskt att ringa in den eller de mest relevanta personerna att tala med. Hur kommunerna har organiserat sina verksamheter det vill säga, om verksamheterna har funnits samlade under en förvaltning eller uppdelade under olika förvaltningar kan också ha spelat en roll för vilken överblick de intervjuade personerna har haft gällande olika boendelösningar. 13

14 Genom intervjuer med ett förhållandevis litet antal personer går det givetvis inte att ge en heltäckande bild av den sekundära bostadsmarknaden i landet. Det har inte heller varit syftet med intervjuundersökningen, utan snarare att komplettera och fördjupa en kvantitativ undersökning med mer kvalitativa uppgifter, det man brukar kalla mjuka fakta, som inte så lätt synliggörs via enkäter. Frågeställningar I Boverkets och Socialstyrelsens gemensamma förslag till hur den sekundära bostadsmarknaden ska kunna följas [1] togs preliminära frågeställningar för de uppföljande intervjuerna fram. Frågeställningarna anpassades sedan efter de enkätfrågor som kom att ställas i Boverkets Bostadsmarknadsenkät Dessutom har intervjufrågorna diskuterats under ett fokusgruppsmöte med ett antal kommunföreträdare med stor kunskap på området. Efter mötet modifierades frågorna ytterligare enligt fokusgruppens synpunkter. Med fokus på boendelösningar för personer som inte blir godkända som hyresgäster på den ordinarie bostadsmarknaden, har intervjuerna med företrädare från kommuner och bostadsföretag kretsat kring följande frågeställningar: Vilken eller vilka olika typer av boendelösningar förekommer i kommunen, och i vilken utsträckning är dessa till för specifika målgrupper? Vad innebär samarbetet med fastighetsägare och hyresvärdar, och hur fungerar det? Vem är hyresvärd gentemot den boende är det socialtjänsten, en annan förvaltning eller en annan aktör? Om bostäderna är integrerade i det ordinarie bostadsbeståndet eller om de ligger samlade i särskilda hus och/eller trappuppgångar vilka fördelar respektive nackdelar ser man med det ena eller det andra? Vad finns det för upplåtelseformer, avtals- och uppsägningstider för de olika boendelösningarna? I vilken utsträckning kan kontrakten tas över av den enskilde? I vilken utsträckning är kontrakten behäftade med särskilda krav och villkor och hur kan sådana se ut? I vilken utsträckning är boendelösningarna kopplade till stöd och tillsyn? Hur många hushåll med barn under 18 år finns i de aktuella boendelösningarna? Vad fungerar bra och mindre bra med det system kommunen använder för dessa boendelösningar? Finns det problemområden? Vilka utvecklingstendenser ser man? Om man vill förändra något hur skulle man vilja göra istället? Eftersom det är första gången som Socialstyrelsen i samverkan med Boverket genomför en undersökning av den sekundära bostadsmarknaden, har intervjufrågorna medvetet ett tämligen brett perspektiv. Framtida undersökningar kan möjligtvis komma att ha en snävare inriktning på något eller några särskilda frågeteman. Huruvida framtida undersökningar ska ha ett brett 14

15 eller mer specifikt fokus måste baseras dels på resultat från kommande Bostadsmarknadsenkäter, dels på utvecklingen på området i stort, det vill säga, bostadsmarknaden och hemlösheten. 15

16 Boverkets bostadsmarknadsenkät Frågor om den sekundära bostadsmarknaden I Boverkets bostadsmarknadsenkät, BME 2008, ställdes ett antal frågor avseende den sekundära bostadsmarknaden. Resultaten har redovisats i rapporten Hyreskontrakt via kommunen sekundära bostadsmarknaden 2008.[4] Enkätfrågorna var inriktade på att 1) identifiera kommuner som överhuvudtaget arbetar med boendelösningar som kan sägas ingå i den sekundära bostadsmarknaden, 2) kvantifiera förekomsten i antal bostäder räknat, och 3) klassificera bostäderna utifrån variabler såsom hos vilken typ av fastighetsägare bostäderna finns, om det är fråga om integrerat boende eller kategoriboende samt om avsikten är att hushållet ska bo kvar i den aktuella bostaden eller flytta vidare. Hög svarsfrekvens Svarsfrekvensen var hög för de frågor om den sekundära bostadsmarknaden som införlivades i Bostadsmarknadsenkäten av totalt 290 kommuner i landet svarade på frågorna. Nio kommuner svarade sålunda inte på enkätfrågorna. Det rörde sig om en kommun i region Storstockholm, en kommun i region Storgöteborg, samt sju kommuner som var och en hade ett invånarantal på mindre än Uppgiftslämnarna var till största delen antingen företrädare från kommunernas socialtjänst- eller samhällsbyggnadsförvaltningar eller representanter för kommunala bostadsbolag. Bostadsmarknadsenkätens resultat i sammanfattning Enligt Boverkets enkätundersökning är det vanligt förekommande i kommunerna att bostäder upplåts i andra hand till hemlösa personer. Sådan andrahandsuthyrning via kommunen förekommer i sju av tio kommuner. Boverket uppskattar att det under år 2007 fanns över lägenheter i landet som hyrdes ut på detta vis. Merparten av dem fanns i storstadsregionerna och övriga större städer. Resultaten visar inte på något tydligt samband mellan den här typen av andrahandsuthyrning och en generell brist på bostäder i kommunen. I förhållande till antalet inrapporterade hemlösa personer enligt Socialstyrelsens kartläggning år 2005, är andrahandsbostäder mest förekommande i kommuner med balans på bostadsmarknaden eller med överskott på bostäder. Detta kan förklaras av att det i sådana kommuner är lättare att få fram lägenheter, medan kommuner med bostadsbrist i större utsträckning är hänvisade till andra, mer temporära, lösningar. 16

17 Över 70 procent av kommunerna uppgav att bostäderna var utspridda i det ordinarie bostadsbeståndet. Tre procent svarade att bostäderna alltid var samlade. I sex av tio kommuner var avsikten att den boende skulle bo kvar i den aktuella lägenheten. Resultaten visar att var tionde hushåll på den sekundära bostadsmarknaden hushåll fick ta över sitt andrahandskontrakt under år Knappt 500 hushåll uppgavs istället ha flyttat vidare till en egen bostad. Det var lättare för andrahandshyresgäster att få eget kontrakt i mindre kommuner. Andelen andrahandshyresgäster som har fått ta över hyreskontraktet eller som har flyttat vidare till ett eget boende var störst på de mindre högskoleorterna. Den lägsta andelen fanns i storstadsregionerna, där också hemlöshetsproblemen är som störst. En förklaring som anges i Boverkets rapport är att omfattningen av individer med svårigheter att komma in på den ordinarie bostadsmarknaden troligtvis påverkar kommunens möjligheter att finna permanenta lösningar. 17

18 Uppföljande intervjuer med kommuner Många olika individer inom den sekundära bostadsmarknaden I kommunernas boendelösningar för personer som inte blir godkända som hyresgäster på den ordinarie bostadsmarknaden finns personer i olika åldrar och med olika bakgrund. Personernas eventuella problembild skiljer sig åt. Dessutom ser hushållens sammansättning olika ut. I vissa kommuner handlar det framför allt om ensamhushåll, medan familjer med barn är vanligare förekommande i andra. Kommunerna har ofta olika typer av boenden riktade till olika målgrupper. Det finns bostäder som ligger samlade på ett ställe, i ett särskilt hus, en korridor eller en trappuppgång, och som kan vara tänkta att fungera för, exempelvis, personer med missbruksproblem eller personer med psykiska funktionshinder. Andra lägenheter ligger utspridda i det ordinarie bostadsbeståndet. Hushåll med barn placeras vanligtvis i sådana bostäder. Det är ett brett spektrum av personer inom den sekundära bostadsmarknaden: personer med svår problematik såsom missbruk, psykisk ohälsa, dubbeldiagnos, med mera, personer med enbart ekonomiska problem såsom hyresskulder och betalningsanmärkningar, och personer med låga eller obefintliga inkomster. Det kan också vara personer som saknar boendereferenser sedan tidigare på grund av att de aldrig har kommit in på bostadsmarknaden, exempelvis unga vuxna och invandrare eller flyktingar. Osäkerhet kring antalet hushåll med minderåriga barn Intervjupersonerna fick frågan om de visste om kommunens boendelösningar omfattar hushåll med minderåriga barn. Merparten av kommunerna kunde inte precisera exakt, utan gjorde ungefärliga uppskattningar av hur många barnfamiljer respektive barn det kunde röra sig om. Några uppgav att de hade exakt kännedom om antingen antalet barnfamiljer, antalet barn eller både och. Ett fåtal intervjuade uppgav att man i deras kommuner inte för någon sådan statistik. Eftersom vetskapen om detta sålunda var så skiftande och många gånger oklar i de olika kommunerna kommer några siffror över antalet hushåll med barn respektive antalet barn inte att redovisas här. Klart är dock att samtliga intervjuade kommunföreträdare uppger att det förekommer hushåll med barn under 18 år i de aktuella boendelösningarna. Därefter skiljer sig bilden åt kommunerna emellan. De flesta uppger att det framför allt är ensamhushåll i boendelösningarna, men att det i undantagsfall kan förekomma barn i dessa. Ett mindre antal kommunföreträdare menar att de har många barnfamiljer med andrahandskontrakt via kommunen, i uppemot procent av 18

19 bostäderna. Det handlar ofta om ensamstående mammor med minderåriga barn. Enligt flera av de intervjuade är barnfamiljer en prioriterad grupp i kommunerna när det gäller boende. 7 De upplever att det under de senaste åren har blivit fler och fler barnfamiljer som är i behov av bostäder på den sekundära bostadsmarknaden. I vissa kommuner där det är svårt att få fram lägenheter med andrahandskontrakt kan en konsekvens av att barnfamiljer prioriteras bli att andra behövande grupper med svår problematik blir utestängda från sådana bostäder och istället hänvisas till mer temporära lösningar. Boendelösningar i kommunerna Enligt Boverkets Bostadsmarknadsenkät finns det nästan bostäder i landet som hyrs ut i andra hand via kommunerna. För att få veta mer om karaktären på dessa bostäder ställdes i de uppföljande intervjuerna frågor om vilken eller vilka slags boendelösningar som förekommer, och i vilken utsträckning dessa är till för särskilda målgrupper eller till för alla hemlösa personer. Dessutom ställdes frågan om hur bostäderna är placerade, det vill säga om de finns utspridda i det ordinarie bostadsbeståndet eller om de finns samlade i särskilda hus eller trappuppgångar. Blandning av boendeformer vanligast Det finns både skillnader och likheter mellan de olika typerna av boendelösningar de olika kommunerna använder sig av. Den första slående skillnaden är den stora mängd benämningar som förekommer på de bostäder som hyrs ut i andra hand: sociala kontrakt, kommunala kontrakt, försökslägenhet, träningslägenhet, övergångslägenhet, referensboende, genomgångsbostad, jourlägenhet, utslussningslägenhet, provkontrakt, boendestöd med socialt kontrakt, tillsynskontrakt, kategoriboende, stödboende En mer ingående och jämförande undersökning av vad var och en av dessa olika boendelösningar innebär har inte varit möjlig att genomföra inom ramen för denna rapport. 8 Generellt kan sägas att de olika boendeformerna har en stor spännvidd, från sociala och kommunala kontrakt som tycks ligga närmast ett vanligt, permanent boende, till olika varianter av kategoriboenden, som ofta innebär fler stödinsatser och mer tillsyn. Även om boendeformernas benämningar skiljer sig åt mellan de olika kommunerna så behöver det nödvändigtvis inte betyda att boendeformerna i sig skiljer sig åt. På motsvarande sätt kan olika kommuner använda sig av samma benämning, trots att boendeformerna i sig skiljer sig åt. 7 Detta kan möjligen vara en effekt av att regeringen i sin hemlöshetsstrategi [3] tydligt har angivit målsättningen att inga barn ska vräkas. 8 I Mats Blids avhandling Ett folkhem för alla? kommunala insatser mot hemlöshet görs en inventering och en kategorisering av samtliga boendeinsatser i ett representativt urval av alla landets kommuner, samt en genomgång av de benämningar som tillämpas för boendeinsatser i stort. [5] 19

20 Något som framstår som mycket vanligt är att det inom en och samma kommun förekommer en blandning av boendeformer ofta med inriktning på olika målgrupper. Endast två av kommunerna arbetar med en enda typ av sekundär boendelösning. Flera av de intervjuade nämner att de i sina kommuner organiserar de olika boendelösningarna enligt någon slags boendekedja eller enligt vad som ofta brukar kallas trappstegsmodellen. Modellen kan ses som ett sätt för individen att stegvis kvalificera sig till en mer normal boendesituation, genom att tränas i att bo, genom att flytta vidare exempelvis från härbärge till inackorderingshem, via träningslägenhet och därefter försökslägenhet, till ett permanent förstahandskontrakt 9. Var någonstans i trappan individen kommer in, beror till stor del på vilka förutsättningar han eller hon bedöms ha att klara boendet. Antalet boendeformer skiljer sig åt mellan kommunerna. Större kommuner tenderar att ha fler typer av boendelösningar, som kan vara mer eller mindre temporära till sin art, medan mindre kommuner tycks ha färre antal boendeformer. Förstahandskontrakt med hyresgaranti I fem av kommunerna förekommer andra typer av boendeinsatser jämsides med andrahandsbostäderna. I både Västerås och Östersund använder man sig av boendestödsavtal. I korta drag innebär boendestödsavtal att hyresgästen har ett förstahandskontrakt i en bostad, där socialtjänsten garanterar hyran under en viss begränsad tid i Östersund handlar det om ett år. Ett liknande förfarande finns i Lund, Kalmar, Kristinehamn och Kungsbacka. Dessutom uppger företrädare från ytterligare några kommuner att om möjligheten fanns skulle de gärna vilja införa ett system med förstahandskontrakt med hyresgaranti, som vid behov även skulle kunna kopplas samman med visst stöd och tillsyn. Boendestödsavtal och liknande verkar i första hand vara riktade till hyresgäster som endast har ekonomiska problem. Det kan till exempel röra sig om personer med kvarstående skulder och betalningsanmärkningar, men som i övrigt har skött sitt boende korrekt. Personer med svårare problematik, exempelvis missbruksproblem, tycks inte komma ifråga för dessa avtal. Boverkets Bostadsmarknadsenkät 2009 kommer att kompletteras med en fråga rörande andra typer av boendeinsatser utöver de bostäder som tillhandahålls genom andrahandskontrakt. Integrerade respektive samlade bostäder Om lägenheterna inom den sekundära bostadsmarknaden finns utspridda i det reguljära bostadsbeståndet eller om de ligger samlade i särskilda hus eller trappuppgångar spelar viss roll för hur de boende kommer att kunna integreras på den ordinarie bostadsmarknaden. I Boverkets rapportering av resultaten i Bostadsmarknadsenkäten 2008 framgår att över 70 procent av de 9 Det kan påpekas att vad som här räknas in i den sekundära bostadsmarknaden ofta motsvarar endast de övre stegen i en sådan boendetrappa, medan de lägre stegen, det vill säga de mer akuta och temporära boendelösningarna, inte gör det. 20

21 svarande kommunerna använder sig av bostäder som är integrerade i det vanliga beståndet. Endast tre procent använder enbart bostäder som är samlade i särskilda hus/trapphus, medan 25 procent uppger att bägge formerna förekommer. Intervjuerna visar att bostäder som är samlade i särskilda hus eller trappuppgångar ofta kallade blockförhyrningar eller kategoribostäder förekommer i fjorton av de tjugo kommunerna, medan integrerade bostäder förekommer i samtliga tillfrågade kommuner. Det tycks som att man i kommunerna främst använder sig av kategoribostäder för specifika målgrupper, såsom personer med missbruksproblematik, psykiska funktionshinder, eller dubbeldiagnoser. Däremot hänvisar kommunerna exempelvis barnfamiljer i större utsträckning till integrerade bostäder. För ungdomar i behov av bostad på den sekundära bostadsmarknaden är det vanligt med särskilda ungdomsboenden, men även en viss del av de utspridda lägenheterna kan vara öronmärkta för just unga personer i några av kommunerna. Fördelar och nackdelar med integrerade bostäder respektive kategoribostäder De intervjuade personerna är så gott som eniga om att integrerat boende i vanliga, alternerande lägenheter utspridda i det ordinarie bostadsbeståndet är att föredra framför bostäder som är placerade i särskilda hus eller trappuppgångar. En anledning till att integrerat boende anses bättre än kategoribostäder, är att det finns en risk för att själva boendet i kategoribostäder blir utpekande och stigmatiserande för individerna som bor där. Ibland kan det vara låg acceptans för sådana bostäder hos omkringboende, vilket kan vara ett problem då man försöker hitta nya lokaler. En annan nackdel med kategoribostäder som påpekas i intervjuerna är att det lätt kan bli stökigt om för många personer med samma problematik samlas på ett ställe. En fördel med kategoriboende är enligt flera av de intervjuade att det kan vara en bra lösning för personer som behöver mycket och kontinuerligt stöd. Det kan även underlätta för socialtjänsten att arbeta mer aktivt med stödinsatser till personer som har liknande problematik när dessa finns samlade under ett tak. En positiv uppfattning om integrerade bostäder som kommer fram i intervjuerna är att dessa innebär en högre grad av normalisering för de boende jämfört med kategoribostäder. Samtidigt verkar en genomgående uppfattning hos de intervjuade vara att integrerade bostäder kräver mer av individerna, för att passa in i omgivningen och för att klara av det egna boendet. Det tycks alltså finnas fördelar och nackdelar med både integrerade bostäder och kategoribostäder. Trots att de flesta är negativt inställda till kategoribostäder verkar det ändå som att intervjupersonerna anser att bägge boendeformerna behövs. Vad styr valet av den ena eller andra formen? Individens behov, eventuella problembild och förutsättningar att klara ett eget boende lyfts fram som de viktigaste aspekterna när det gäller att välja mellan integrerat boende eller kategoriboende. Det handlar om att göra en bedömning av vilken boendeform som passar bäst för individen. 21

22 En annan viktig aspekt som styr valet är tillgången på bostäder i kommunen. Om det råder brist på lägenheter för detta ändamål kan det helt enkelt vara så att man egentligen inte har något val: det blir kategoriboende, eftersom integrerade bostäder kräver fler antal lägenheter. Kategoribostäder kan å andra sidan ofta innebära en form av korridorboende, och kan därmed inrymmas i ombyggda lokaler, före detta servicehus och så vidare. Andrahandskontrakt via kommunen I följande avsnitt sätts fokus på vad det kan innebära för det enskilda hushållet att bo med ett andrahandskontrakt via kommunen med avseende på avtals- och uppsägningstider, samt på vilka möjligheter hyresgästen har att så småningom få överta kontraktet på lägenheten. Avtals- och uppsägningstider samt orsaker till uppsägning Avtalstider I drygt hälften av kommunerna löper andrahandskontrakten normalt på en månad i taget, med automatisk förlängning om ingen av parterna säger upp kontraktet. I fem kommuner löper avtalen på längre tider, tre respektive sex månader, och i något fall så länge som fyra år. I någon enstaka kommun gäller avtalet för en vecka i taget. Sex av kommunerna använder tillsvidareavtal. Några kommuner använder sig av olika långa avtalstider för olika boendeformer och målgrupper. Uppsägningstider Uppsägningstiderna skiljer sig en hel del åt mellan kommunerna. De kan vara allt från en vecka upp till 3 månader. Tiden kan också variera inom en och samma kommun, beroende på vilken boendeform det handlar om. Det förekommer att man frångår uppsägningstiden, beroende på omständigheterna kring uppsägningen, det vill säga vad som har förorsakat den. Vid särskilt allvarliga störningar kan hyresgästen sägas upp inom loppet av 24 timmar. Generellt är det så att avtalstidens längd styr även uppsägningstiden: ju kortare avtalstid, desto kortare uppsägningstid. I vissa kommuner är uppsägningstiderna individuellt anpassade. Kommunerna kan till exempel ha en längre tidsfrist för barnfamiljer än för ensamhushåll. Orsaker till uppsägning Den vanligaste orsaken till att säga upp ett andrahandskontrakt är, enligt så gott som samtliga intervjuade, att hyresgästen inte har betalat sin hyra. Det är oklart om det kan räcka med en obetald hyra för uppsägning. Flera av de intervjuade säger dock att upprepade uteblivna eller försenade hyresinbetalningar är en viktig grund för uppsägning. En annan mycket vanlig uppsägningsorsak är störningar i intervjuerna nämns framför allt mycket allvarliga eller upprepade störningar. En kommunföreträdare menar att en bakomliggande orsak till att störningar inträffar 22

23 kan vara att den enskilda individen (som är den som stör) inte har fått relevant eller tillräckligt med stöd i boendet. Andra orsaker till att säga upp kontraktet kan vara missbruk, kriminalitet, olovligt inneboende eller uthyrning, hot mot personal, misskötsel av lägenheten eller skadegörelse. Kontraktet kan också sägas upp om den enskilda individen inte fullföljer upprättade tilläggsavtal och handlingsplaner. Några av de intervjuade personerna menar att det är ganska ovanligt att uppsägningar av andrahandskontrakt leder till avhysning. Istället för att formellt vräka hyresgästerna sägs kontrakten upp till hyrestidens utgång, och så försöker man att hitta andra boendeformer som är bättre anpassade för individerna. Detta innebär förstås en fysisk flytt från bostaden. Möjlighet att ta över kontraktet i teori och praktik I Boverkets undersökning ställdes frågan om de boende med andrahandskontrakt så småningom kan ta över hyreskontraktet eller om de ska flytta vidare till en annan bostad. Sex av tio kommuner svarade att avsikten var att de boende i de flesta fall skulle ta över kontraktet. I var tionde kommun var avsikten istället att andrahandshyresgästerna skulle flytta vidare till en annan bostad. En tredjedel av kommunerna svarade att bägge varianterna förekommer. I de uppföljande intervjuerna framkommer att det i de flesta av de 20 kommunerna är möjligt för andrahandshyresgästen att ta över kontraktet på lägenheten. Ofta innebär det att kontraktet omförhandlas efter en bestämd tid. Hur lång tid det kan röra sig om skiljer sig åt mellan kommunerna, från tre månader upp till ett par år. En sådan omprövning innebär dock inte att hyresgästen per automatik får ta över kontraktet. Här krävs i de flesta fall ett prickfritt boende under den utsatta tiden. Med andra ord måste hyresgästen visa att han eller hon har skött sitt boende, betalat hyran i tid, betalat eventuella hyresskulder och inte har agerat störande gentemot omgivningen. Trots möjligheten för hyresgästen att ta över kontraktet efter en viss begränsad tid blir andrahandsboendet i praktiken oftast mer varaktigt än vad som var avsett från början. De intervjuade personerna anger några olika förklaringar till det. Många gånger bedöms de enskilda individernas förmåga att klara ett eget boende inte vara tillräcklig individen kan behöva en längre invänjningsperiod än vad som var tänkt från början. Det finns personer som har bott mycket länge med kommunen som hyresvärd, och som av socialtjänsten inte bedöms kunna ta över kontraktet under överskådlig tid om ens någonsin. Det kan handla om personer med mycket svår psykisk eller missbruksproblematik, för vilka det tillfälliga boendet med kommunen som hyresvärd har blivit permanent. En annan förklaring till att det kan dröja innan en andrahandshyresgäst tar över kontraktet är att hyresvärdarna inte vill ge vissa hyresgäster ett förstahandsavtal, trots att de har bott i andra hand utan några som helst anmärkningar. Hyresvärdarna kan ställa ytterligare krav på hyresgästerna, såsom krav på fast inkomst och att hushållets sammanlagda inkomst ska nå upp till en viss nivå. Somliga hyresvärdar godkänner inte skuldsatta hyresgäster, personer med betalningsanmärkningar eller försörjningsstöd som inkomst. 23

24 Särskilda villkor och regler I intervjuerna ställdes frågan om i vilken utsträckning andrahandskontrakten är förenade med särskilda villkor eller regler. I samtliga 20 kommuner förekommer särskilda tilläggsbestämmelser utöver de regler som finns angivna i hyreslagen. Det handlar både om generellt utformade villkor, och om särskilda överenskommelser anpassade för den enskilda individen. Individuellt anpassade villkor tycks vara vanligare än generella regler, men det är också vanligt att bägge varianterna förekommer, speciellt i de kommuner där man använder sig av flera olika boendeformer. Hur många boendeformer som finns i en kommun kan också hänga ihop med det sammanlagda antalet särskilda villkor som ställs på hyresgästerna. I vissa av kommunerna är antalet särskilda villkor mycket få, i andra betydligt fler. Det verkar finnas färre särskilda villkor för de boendeformer som kan sägas ligga närmare ett reguljärt, permanent boende, jämfört med boendelösningar av mer temporärt slag. Generellt formulerade villkor De generellt formulerade tilläggsbestämmelserna kan gälla antingen generellt för alla hyresgäster i andrahandsbostäder inom kommunen, eller för alla boende i bostäder av en viss typ, exempelvis träningslägenheter. Nedan ges exempel på vanligen förekommande tilläggsregler: Besittningsskyddet är bortförhandlat för hyresgästen. Det är inte tillåtet för andrahandshyresgästen att ha någon inneboende i lägenheten. Det är inte tillåtet med husdjur i lägenheten. Detta krav kan gälla för särskilda lägenheter, som hyresgästen ska flytta vidare från, och då med hänvisning till efterkommande hyresgästers eventuella allergier. Men kravet kan också ställas med anledning av att husdjuret kan bli kvar om lägenheten överges av hyresgästen. Hyresgästen ska teckna en hemförsäkring. Socialtjänsten har nyckel till lägenheten och kan vid behov gå in. Individuellt anpassade villkor Särskilda överenskommelser kan också göras utifrån den enskilda individens situation och förutsättningar. Det kan exempelvis handla om att hyresgästen ska betala av på eventuell hyresskuld ta emot tillsyn och boendestöd följa en individuell handlingsplan, upprättad tillsammans med socialtjänsten, som till exempel kan innebära att avhålla sig från droger, att söka arbete, att delta i behandling eller att delta i boendeträning. 24

25 Om villkoren inte uppfylls Vad händer om en andrahandshyresgäst inte uppfyller de särskilda villkoren? Finns det något lagstöd för att säga upp dem som inte åtföljer tilläggsbestämmelser? Flera av de intervjuade påpekar att ett negligerande av tilläggskraven egentligen inte är uppsägningsgrundande, juridiskt sett. Men det kan ändå bli aktuellt att säga upp personer som inte uppfyller kraven och villkoren. Boendet kan exempelvis vara beroende av att bistånd enligt socialtjänstlagen har beviljats, och en förutsättning för att få biståndet kan vara att hyresgästen fullföljer en särskild överenskommen handlingsplan. 10 Om så inte sker kan man säga upp hyresgästen till hyrestidens utgång, och istället erbjuda en annan typ av boende. En åsikt som kommer fram på flera håll i intervjuerna är att man upplever att det ställs hårdare krav på personer med missbruksproblematik än på andra vilket ju kan verka kontraproduktivt då just dessa personer ofta kan vara i behov av extra mycket stöd. En kommunföreträdare säger att det är mycket viktigt med kontinuerlig uppföljning från socialtjänstens sida av hur det går för den boende. Ibland kanske individuella handlingsplaner måste revideras, beroende på hur den enskilda individens behov ser ut just då. Boendet ska vara realistiskt, menar en av de intervjuade. Stöd och tillsyn I det ovanstående avsnittet har nämnts att det kan förekomma som ett särskilt krav att hyresgästen ska ta emot stöd och tillsyn. Så gott som samtliga av de intervjuade uppger att både stöd och tillsyn ingår kopplat till de särskilda boendelösningarna. Utbudet av stöd och tillsyn verkar dock skilja sig en del, från kommun till kommun, från boendeform till boendeform eller kanske snarare beroende på vilken målgrupp man har i fokus. Det är naturligtvis rimligt att vissa personer är i behov av mer omfattande stöd, och även andra typer av stöd, än andra. Intervjupersonerna ombads ge exempel på stödinsatser och tillsyn som hänger samman med boendelösningarna. Men i svaren gav de intervjuade personerna exempel både på sådana insatser som är direkt kopplade till boendet, och sådana som individerna kan ha behov av utöver boendet. Utifrån intervjuerna har det varit svårt att avgöra var gränsen går mellan direkt boendeinriktat stöd och andra insatser, till exempel vård- och behandlingsinriktade eller aktivitetsstimulerande insatser. Vad som kallas boendestöd i en kommun kan till exempel innehålla både behandlande och mer boendeinriktade element. Det har samtidigt varit svårt att definiera en tydlig gräns mellan stöd och tillsyn, då dessa oftast omnämns tillsammans av de intervjuade personerna. Nedan görs ändå ett försök att hålla isär begreppen något, för att ge en grov beskrivning av vad de kan inbegripa. Det är dock viktigt att påpeka att kommunföreträdarna själva inte gör någon uttrycklig distinktion mellan begreppen. 10 Jämför med den juridiska genomgången i SOU 2001:95. [6] 25

Samordning för att motverka och förebygga hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden. Information och vägledning

Samordning för att motverka och förebygga hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden. Information och vägledning Samordning för att motverka och förebygga hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden Information och vägledning 2Produktion: Samordning Socialdepartementet för att motverka Form: Blomquist och förebygga

Läs mer

Samordning av insatser mot hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden

Samordning av insatser mot hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Kerstin Björklund 2014-02-19 KS 2014/0095 50034 Kommunstyrelsen Samordning av insatser mot hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden Förslag till

Läs mer

Kartläggning av hemlöshet Helsingborg kommun. Redovisning av akut hemlöshet situation 1. Carin Nilsson 2012-03-09

Kartläggning av hemlöshet Helsingborg kommun. Redovisning av akut hemlöshet situation 1. Carin Nilsson 2012-03-09 Kartläggning av hemlöshet Helsingborg kommun Redovisning av akut hemlöshet situation Carin Nilsson -3-9 Sammanfattning I denna rapport redovisas resultatet från kartläggningen av hemlöshet i Helsingborgs

Läs mer

Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2014-08-11 SN 2014/0140 0480-450885

Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2014-08-11 SN 2014/0140 0480-450885 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 4-8- SN 4/4 48-45885 Socialnämnden Hemlöshet 4 Förslag till beslut Socialnämnden fattar inget beslut med anledning av informationen. Bakgrund

Läs mer

Hem, ljuva hem. Om Länsstyrelsens stöd till kommunernas arbete för att motverka hemlöshet och utestängning på bostadsmarknaden.

Hem, ljuva hem. Om Länsstyrelsens stöd till kommunernas arbete för att motverka hemlöshet och utestängning på bostadsmarknaden. Hem, ljuva hem Om Länsstyrelsens stöd till kommunernas arbete för att motverka hemlöshet och utestängning på bostadsmarknaden. Foto: Anders Wejrot Alla män niskor har rätt till en fungerande bostad. Det

Läs mer

PRIO Personer med omfattande eller komplicerad psykiatrisk problematik.

PRIO Personer med omfattande eller komplicerad psykiatrisk problematik. PRIO 201 Personer med omfattande eller komplicerad psykiatrisk problematik. Personer med omfattande eller komplicerad psykiatrisk problematik. Reviderad handlingsplan ska innehålla: - En strategi för hur

Läs mer

Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2014-03-11 SN 2014/0140 0480-450885

Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2014-03-11 SN 2014/0140 0480-450885 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2014-03-11 SN 2014/0140 0480-450885 Socialnämnden Hemlöshet 2014 Förslag till beslut Socialnämnden fattar inget beslut med anledning av

Läs mer

Samordning för att motverka och förebygga hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden Michael Anefur Maria Boustedt Hedvall

Samordning för att motverka och förebygga hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden Michael Anefur Maria Boustedt Hedvall Samordning för att motverka och förebygga hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden Michael Anefur Maria Boustedt Hedvall Regeringens hemlöshetssamordnare 2012 2013: ska ge kommunerna stöd i deras

Läs mer

Hur utvecklas den sekundära bostadsmarknaden? Förslag till uppföljning av kommunernas boendelösningar för hemlösa personer

Hur utvecklas den sekundära bostadsmarknaden? Förslag till uppföljning av kommunernas boendelösningar för hemlösa personer Hur utvecklas den sekundära bostadsmarknaden? Förslag till uppföljning av kommunernas boendelösningar för hemlösa personer Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en

Läs mer

Utredning hemlöshet 2016

Utredning hemlöshet 2016 2016-03-09 1 (7) Utredning hemlöshet 2016 1 Syfte och innehåll Utredningen om hemlöshet utgör underlag för den handlingsplan mot hemlöshet som har tagits fram i enlighet med social- och arbetsmarknadsnämndens

Läs mer

Kartläggning av hemlöshet Helsingborgs stad 2013. Redovisning av akut hemlöshet situation 1

Kartläggning av hemlöshet Helsingborgs stad 2013. Redovisning av akut hemlöshet situation 1 Kartläggning av hemlöshet Helsingborgs stad Redovisning av akut hemlöshet situation Carin Nilsson Mars Innehållsförteckning Sammanfattning... Inledning... Socialstyrelsens definition av hemlöshet... Målgrupp

Läs mer

Riktlinjer för handläggning av försöks- och träningslägenheter - remiss från kommunstyrelsen

Riktlinjer för handläggning av försöks- och träningslägenheter - remiss från kommunstyrelsen KUNGSHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING SOCIAL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2011-01-26 Matilda Ekström Sundberg Telefon: 508 08 079 Till Kungsholmens stadsdelsnämnd Sammanträde 2010-02-17 Riktlinjer för

Läs mer

Kartläggning av hemlösheten i Lund 1 oktober 2014 Dnr SO 2014/0181

Kartläggning av hemlösheten i Lund 1 oktober 2014 Dnr SO 2014/0181 Socialförvaltningen Boendeenheten Tjänsteskrivelse 1(6) Karin Säfström 046-35 57 94 Karin.safstrom@lund.se Socialnämnden i Lund Kartläggning av hemlösheten i Lund 1 oktober 2014 Dnr SO 2014/0181 Sammanfattning

Läs mer

Kartläggning av hemlösheten i Lund 1 oktober 2015 Dnr SO 2015/0206

Kartläggning av hemlösheten i Lund 1 oktober 2015 Dnr SO 2015/0206 Socialförvaltningen Boendeenheten Tjänsteskrivelse 1(6) Christina Schoug 046 359 44 47 Christina.schoug@lund.se Socialnämnden i Lund Kartläggning av hemlösheten i Lund 1 oktober 2015 Dnr SO 2015/0206 Sammanfattning

Läs mer

Kartläggning av hemlöshet inom socialtjänsten i Nacka Kommun

Kartläggning av hemlöshet inom socialtjänsten i Nacka Kommun Kartläggning av hemlöshet inom socialtjänsten i Nacka Kommun 2015-01-26 Åsa Dyckner Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Bakgrund... 4 3 Genomförande... 4 4 Socialstyrelsens definitioner av hemlöshet...

Läs mer

Uppföljning av strategi och plan mot hemlöshet

Uppföljning av strategi och plan mot hemlöshet Uppföljning av strategi och plan mot hemlöshet 2015 2018 Göteborgs Stad Fastighetsnämnden 2016-09-26 Innehåll Inledning... 4 Sammanfattning måluppfyllelse... 5 Uppföljning av mål... 6 Mål 1 Staden ska

Läs mer

Öppna Jämförelser Länsrapport Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden 2012

Öppna Jämförelser Länsrapport Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden 2012 Öppna Jämförelser Länsrapport Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden 2012 2012-05-31... 1 1 Inledning... 2 2 Datainsamling... 4 2.1 Datainsamling... 4 2.2 Tillförlitlighet... 4 3 Resultat...

Läs mer

Den sekundära bostadsmarknaden

Den sekundära bostadsmarknaden Den sekundära bostadsmarknaden Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna i kommersiella

Läs mer

Revisionsrapport. Arbete kring hemlösa. Halmstads kommun. Christel Eriksson. Januari 2012

Revisionsrapport. Arbete kring hemlösa. Halmstads kommun. Christel Eriksson. Januari 2012 Revisionsrapport Arbete kring hemlösa Halmstads kommun Christel Eriksson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Bakgrund 2 3 Granskningsresultat 3 3.1 Socialstyrelsens kartläggning av hemlösa 2011 3

Läs mer

Överenskommelse för ärendehantering avseende hemlösa mellan kommunerna i Stockholms län

Överenskommelse för ärendehantering avseende hemlösa mellan kommunerna i Stockholms län TJÄNSTEMANNAREMISS Dnr: KSL/12/0170 2013-03-15 Förvaltningschefer i Stockholms läns kommuner inom socialtjänst eller motsvarande Överenskommelse för ärendehantering avseende hemlösa mellan kommunerna i

Läs mer

2015-09-16. Svar på motion Utanförskap i hemlöshet

2015-09-16. Svar på motion Utanförskap i hemlöshet TJÄNSTESKRIVELSE 1 (9) 2015-09-16 Socialnämnden Dnr Son 2015/203, Kst 2015/85 Svar på motion Utanförskap i hemlöshet Förslag till beslut Socialförvaltningens förslag 1. Socialnämnden översänder förvaltningens

Läs mer

Boendesituationen för asylsökande och nyanlända i eget boende

Boendesituationen för asylsökande och nyanlända i eget boende Boendesituationen för asylsökande och nyanlända i eget boende Övergripande slutsatser Bristen på lediga bostäder försvårar eller till och med förhindrar, nyanlända från att bli socialt- och ekonomiskt

Läs mer

Helsingborgs Stads. Mål och strategier i arbetet mot bostadslöshet

Helsingborgs Stads. Mål och strategier i arbetet mot bostadslöshet Helsingborgs Stads Mål och strategier i arbetet mot bostadslöshet Innehåll Sida Inledning och uppdrag 2 Stadens gemensamma ansvar 2 Definition av begreppet hemlöshet 3 Mål och strategier 5 Samverkan 7

Läs mer

Helsingborgs stads bostadssociala program

Helsingborgs stads bostadssociala program KÄRNFASTIGHETER 2013-12-13 SID 1(12) Helsingborgs stads bostadssociala program Inledning I den här rapporten följer en översyn av det bostadssociala programmet. Syftet med rapporten är att kartlägga stadens

Läs mer

Revidering av Riktlinjer för bostäder inom individoch familjenämndens ansvarsområde

Revidering av Riktlinjer för bostäder inom individoch familjenämndens ansvarsområde TJÄNSTESKRIVELSE 1 2016-05-25 2016/358-IFN-004 Sociala nämndernas förvaltning Maria Boman Individ- och familjenämnden Revidering av Riktlinjer för bostäder inom individoch familjenämndens ansvarsområde

Läs mer

Rapport 2011:33. Sociala hyreskontrakt via kommunen

Rapport 2011:33. Sociala hyreskontrakt via kommunen Rapport 2011:33 Sociala hyreskontrakt via kommunen Den sekundära bostadsmarknadens kvantitativa utveckling efter år 2008 Sociala hyreskontrakt via kommunen Den sekundära bostadsmarknadens kvantitativa

Läs mer

Länsrapport Gävleborgs län Öppna Jämförelser Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden 2014

Länsrapport Gävleborgs län Öppna Jämförelser Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden 2014 Arbetsrapport 2014:13 Länsrapport Gävleborgs län Öppna Jämförelser Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden 2014 Tord Fredriksen Länsrapport Gävleborgs län Öppna Jämförelser Hemlöshet och utestängning

Läs mer

Sociala kontrakt, ekonomiska förutsättningar

Sociala kontrakt, ekonomiska förutsättningar PM 2015-06-01 1 (6) Avdelningen för ekonomi och styrning Måns Norberg & Signild Östgren Avdelningen för vård och omsorg Ove Ledin Sociala kontrakt, ekonomiska förutsättningar Bakgrund Hemlöshet och utestängning

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program mot hemlöshet Hemlöshet 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program verksamheter

Läs mer

Hyreskontrakt via kommunen

Hyreskontrakt via kommunen Boverket Hyreskontrakt via kommunen Sekundära bostadsmarknaden 2008 Hyreskontrakt via kommunen Sekundära bostadsmarknaden 2008 Boverket oktober 2008 Titel: Hyreskontrakt via kommunen Utgivare: Boverket

Läs mer

Handlingsplan för att minska och motverka hemlösheten i Lunds kommun

Handlingsplan för att minska och motverka hemlösheten i Lunds kommun Socialförvaltningen Verksamhetsområde vuxenstöd och socialpsykiatri Tjänsteskrivelse 1(8) Karin Säfström 046 35 57 94 Karin.safstrom@lund.se Socialnämnden Handlingsplan för att minska och motverka hemlösheten

Läs mer

Regeringsuppdrag etableringshinder. Peter Karpestam

Regeringsuppdrag etableringshinder. Peter Karpestam Regeringsuppdrag etableringshinder Peter Karpestam Uppdraget Del 1: Belysa konkreta etableringsproblem med fokus på områden där kunskap saknas. Del 2: Lämna förslag på åtgärder som kan underlätta för svaga

Läs mer

Rapport om barnfamiljer i Stockholms stad 2010 som saknar stadigvarande bostad

Rapport om barnfamiljer i Stockholms stad 2010 som saknar stadigvarande bostad BROMMA STADSDELSFÖRVALTNING SOCIALTJÄNST OCH FRI TID TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2011-02-24 SDN 2011-03-24 Handläggare: Solveig Blid Telefon: 508 06 158 Till Bromma stadsdelsnämnd Rapport om barnfamiljer

Läs mer

Riktlinjer för handläggning av försöks- och träningslägenheter

Riktlinjer för handläggning av försöks- och träningslägenheter BROMMA STADSDELSFÖRVALTNING SOCIALTJÄNST OCH FRI TID TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (8) 2011-01-12 SDN 2011-02-17 Handläggare: Solveig Blid Telefon: 508 06 158 Till Bromma stadsdelsnämnd Riktlinjer för handläggning

Läs mer

hemlöshet en strategi för att motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden

hemlöshet en strategi för att motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden hemlöshet många ansikten mångas ansvar en strategi för att motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden Regeringen har presenterat en strategi för att motverka hemlöshet och utestängning från

Läs mer

Insatser för bostadslösa och hemlösa 2015, Stadsområdesförvaltning Väster

Insatser för bostadslösa och hemlösa 2015, Stadsområdesförvaltning Väster Malmö stad Stadsområdesförvaltning Väster 1 (1) Datum 2015-11-02 Vår referens Alisa Burek Planeringssekreterare Alisa.Burek@malmo.se Tjänsteskrivelse Insatser för bostadslösa och hemlösa 2015, Stadsområdesförvaltning

Läs mer

RAPPORT 2015:31 REGERINGSUPPDRAG. Kommunernas kostnader för boendelösningar till personer utanför den ordinarie bostadsmarknaden

RAPPORT 2015:31 REGERINGSUPPDRAG. Kommunernas kostnader för boendelösningar till personer utanför den ordinarie bostadsmarknaden RAPPORT 2015:31 REGERINGSUPPDRAG Kommunernas kostnader för boendelösningar till personer utanför den ordinarie bostadsmarknaden Kommunernas kostnader för boendelösningar till personer utanför den ordinarie

Läs mer

Boverkets Uppföljning nulägesbeskrivning bostadsmarknaden 2013

Boverkets Uppföljning nulägesbeskrivning bostadsmarknaden 2013 REGERINGSUPPDRAG rapport 2014:27 Rapport 2014:36 Boverkets Uppföljning nulägesbeskrivning av den sekundära bostadsmarknaden 2013 en del av romsk inkludering 2012 2032 De sociala hyreskontraktens kvantitativa

Läs mer

Att vara hyresgäst: Vad du får och inte får göra

Att vara hyresgäst: Vad du får och inte får göra Att vara hyresgäst: Vad du får och inte får göra Att hyra ny bostad är en stor händelse, speciellt om det är den första egna lägenheten. Här finns lite användar information: Innehåll 1. Avtal 2. Besittningsskydd

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Kartläggning av hemlösa år 2013. 2014-02-12 Vår referens. Karin Andersson Utvecklingssekreterare. Karin.Andersson@malmo.

Tjänsteskrivelse. Kartläggning av hemlösa år 2013. 2014-02-12 Vår referens. Karin Andersson Utvecklingssekreterare. Karin.Andersson@malmo. SIGNERAD 2014-01-28 Malmö stad Stadskontoret 1 (10) Datum 2014-02-12 Vår referens Karin Andersson Utvecklingssekreterare Tjänsteskrivelse Karin.Andersson@malmo.se Kartläggning av hemlösa år 2013 STK-2013-969

Läs mer

Rapport boendestöd per april 2013

Rapport boendestöd per april 2013 KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Åström Sinisalo Tobias Datum 2013-05-23 Diarienummer UAN-2013-0312 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Rapport boendestöd per april 2013 Förslag

Läs mer

Utveckling av statistik om socialtjänstens insatser gällande bistånd till boende

Utveckling av statistik om socialtjänstens insatser gällande bistånd till boende Utveckling av statistik om socialtjänstens insatser gällande bistånd till boende Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

PM om seniorbostäder och trygghetsbostäder

PM om seniorbostäder och trygghetsbostäder Promemoria Datum 215-4-27 Diarienummer 1136-392/214 PM om seniorbostäder och trygghetsbostäder Boverket genomförde i september 214 en enkät om seniorbostäder och trygghetsbostäder. Gemensamt för seniorbostäder

Läs mer

En dag om hemlöshet i Stockholms län

En dag om hemlöshet i Stockholms län En dag om hemlöshet i Stockholms län 09.00 09.30 Länsstyreslens arbete med att motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden Henrik Weston, Länsstyrelsen 09.30 10.15 Gemensamma mål grund för

Läs mer

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer RAPPORT 1(11) Handläggare, titel, telefon Anna Lind Nordell, sakkunnig 011-15 22 32 Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer Sammanfattning Årets mätning genomfördes

Läs mer

oendelösningar bidrar till inlåsningseffekter. Bostad Först

oendelösningar bidrar till inlåsningseffekter. Bostad Först Ett delat samhälleligt ansvar för hemlöshetsfrågor. Samordning på nationell, regional och lokal nivå. Underlätta inträdet å bostadsmarknaden. Bostadsbristen är påtaglig många kommuner. Konsekvenser av

Läs mer

Behovsplan för bostäder till socialnämndens målgrupper

Behovsplan för bostäder till socialnämndens målgrupper SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Eiderbrant Ulf Datum 2016-05-20 Diarienummer SCN-2016-0204 Socialnämnden Behovsplan för bostäder till socialnämndens målgrupper Förslag till beslut Socialnämnden föreslås

Läs mer

Rutiner vid kommunal hyresgaranti

Rutiner vid kommunal hyresgaranti 1 (4) Vår handläggare Jenny Bolander Förvaltningschef Ert datum Er beteckning Rutiner vid kommunal hyresgaranti Bakgrund Inom ramen för socialtjänstlagen ansvarar socialnämnden i s kommun för att hantera

Läs mer

Riktlinjer för försöksboende

Riktlinjer för försöksboende Styrdokument, riktlinjer Väsby Välfärd, individ-och familjeomsorgen 2014-01-28 Kvalitets-och utvecklingsledare Carin Erlandh Engman 08-590 975 10 Dnr Fax 08-590 733 41 SÄN/2014:30 carin.erlandengman@upplandsvasby.se

Läs mer

Överenskommelse om ärendehantering avseende hemlösa mellan kommunerna i Stockholms län

Överenskommelse om ärendehantering avseende hemlösa mellan kommunerna i Stockholms län REKOMMENDATION 2013-10-10 Dnr KSL/12/0170 För kännedom: Socialnämnd eller motsvarande Förvaltningschef inom socialtjänsten eller motsvarande Äldrenämnd eller motsvarande Förvaltningschef inom socialtjänsten

Läs mer

Kommittédirektiv. En förbättrad bostadssituation för äldre. Dir. 2014:44. Beslut vid regeringssammanträde den 20 mars 2014

Kommittédirektiv. En förbättrad bostadssituation för äldre. Dir. 2014:44. Beslut vid regeringssammanträde den 20 mars 2014 Kommittédirektiv En förbättrad bostadssituation för äldre Dir. 2014:44 Beslut vid regeringssammanträde den 20 mars 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag på åtgärder som förbättrar

Läs mer

Handlingsplan vräkningsförebyggande arbete Skärholmens Stadsdelsförvaltning

Handlingsplan vräkningsförebyggande arbete Skärholmens Stadsdelsförvaltning Handlingsplan vräkningsförebyggande arbete Skärholmens Stadsdelsförvaltning Hyresrådgivare Sofie Jonsson Socialsekreterare Stina Mood Telefon 08-508 24 845 Telefon 08-508 24 272 Vräkningsförebyggande arbete

Läs mer

PLAN FÖR HEMLÖSHETSUPPDRAGET

PLAN FÖR HEMLÖSHETSUPPDRAGET PLAN FÖR HEMLÖSHETSUPPDRAGET Regeringens uppdrag till länsstyrelserna att stödja kommunerna i planeringen av arbetet med att motverka hemlöshet 2012-06-11 1 (16) 2012-06-11 2 (16) Sammanfattning av uppdrag

Läs mer

Hemlöshets kartläggning 2016

Hemlöshets kartläggning 2016 SOCIALFÖRVALTNINGEN VUXENVERKSAMHETEN 216-2-25 Hemlöshetskartläggning Hemlöshets kartläggning 216 Olsson Luis SOF Ulwemann Frida - SOF Rådhuset Postadress 251 89 Helsingborg Växel 42-1 5 helsingborg@helsingborg.se

Läs mer

Riktlinje Socialt boende

Riktlinje Socialt boende Ansvarig för rutin Anna Fritzheimer Ut Utfärdat (av vem och datum) Beslutad (av vem och datum) Socialnämnden, 2016-06-29 Uppdaterad och version Giltig till och med Process Diarienr: 2016.0534-1 Tills vidare

Läs mer

Svar på skrivelse från (s), (mp) och (v) om förebyggande verksamhet och folkhälsan

Svar på skrivelse från (s), (mp) och (v) om förebyggande verksamhet och folkhälsan FARSTA STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR VUXNA TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2009-11-16 Handläggare: Bosse Dannert Telefon: 08-508 18 040 Till Farsta stadsdelsnämnd 2009-12-17 Svar på skrivelse från (s),

Läs mer

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Styrdokument HANDLINGSPLAN FÖR ATT MOTVERKA HEMLÖSHET

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Styrdokument HANDLINGSPLAN FÖR ATT MOTVERKA HEMLÖSHET Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Styrdokument HANDLINGSPLAN FÖR ATT MOTVERKA HEMLÖSHET ANTAGET AV: Kommunstyrelsen DATUM: 2016-11-03, 281 GÄLLER FRÅN OCH MED: 2016-11-03 ANSVAR UPPFÖLJNING/UPPDATERING:

Läs mer

Hyra eller avgift? Vad gäller för bostad med särskild service för vuxna enligt LSS?

Hyra eller avgift? Vad gäller för bostad med särskild service för vuxna enligt LSS? Hyra eller avgift? Vad gäller för bostad med särskild service för vuxna enligt LSS? Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Skrivelse. Det innebär att den innehåller

Läs mer

VÄGEN TILL EGEN BOSTAD

VÄGEN TILL EGEN BOSTAD VÄGEN TILL EGEN BOSTAD Information om socialtjänstens arbete med bostadsfrågor Östervåla Harbo Vittinge Huddunge Tärnsjö Runhällen Morgongåva Heby Vem kan ha rätt till bostad via socialtjänsten? I Socialtjänstlagen

Läs mer

Handlingsplan för vräkningsförebyggande

Handlingsplan för vräkningsförebyggande Handlingsplan för vräkningsförebyggande arbete Vräkningsförebyggande arbete var ett av fyra mål i Regeringens strategi 2007 2009 för att motverka hemlöshet 1. Merparten av dem som blir vräkta, cirka 85

Läs mer

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer RAPPORT 1(11) Handläggare, titel, telefon Anna Lind Nordell, programsekreterare 011-15 22 32 Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer Sammanfattning Årets mätning

Läs mer

Riktlinjer för försöksboende

Riktlinjer för försöksboende Styrdokument, riktlinjer Kvalitets-och utvecklingsledare 2015-08-28 Carin Erlandh Engman 08-590 975 10 Dnr Fax 08-590 733 41 SÄN/2015:129 carin.erlandengman@upplandsvasby.se Riktlinjer för försöksboende

Läs mer

Riktlinjer - Sociala bostäder

Riktlinjer - Sociala bostäder TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2015-04-15 Dnr: 2015/122-IFN-004 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se Kopia till Individ- och familjenämnden Riktlinjer

Läs mer

Förvaltningsövergripande samarbete i bostadsfrågor. Förvaltningen föreslår att Vård- och omsorgsnämnden beslutar

Förvaltningsövergripande samarbete i bostadsfrågor. Förvaltningen föreslår att Vård- och omsorgsnämnden beslutar ESLÖVS KOMMUN Sabina Lindell 0413-627 28 Utlåtande 110825 Vård- och omsorgsnämnden st.> INVESTOR D PEOPLE Förvaltningsövergripande samarbete i bostadsfrågor Förslag till beslut Förvaltningen föreslår att

Läs mer

Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden 2011. omfattning och karaktär

Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden 2011. omfattning och karaktär Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden 2011 omfattning och karaktär Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men

Läs mer

Namnge det ifyllda remissunderlaget, spara det på din dator och skicka som bifogad fil till adressen nedan.

Namnge det ifyllda remissunderlaget, spara det på din dator och skicka som bifogad fil till adressen nedan. Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Arbetsförmedlingen 1 Namnge det ifyllda remissunderlaget, spara det på din dator och skicka som bifogad fil till adressen nedan. Remiss Remissvar

Läs mer

Reviderad överenskommelse om ärendehantering avseende hemlösa mellan kommunerna i Stockholms län

Reviderad överenskommelse om ärendehantering avseende hemlösa mellan kommunerna i Stockholms län SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2014-01-14 SN-2013/4196.103 1 (3) HANDLÄGGARE Berit Knutmejer 08-535 377 11 Berit.Knutmejer@huddinge.se Socialnämnden Reviderad

Läs mer

Kartläggning av det långsiktiga behovet av olika typer av boenden

Kartläggning av det långsiktiga behovet av olika typer av boenden Dnr ASN-2013-349 Dpl 63 sid 1 (7) ARBETSMARKNADS- OCH SOCIALFÖRVALTNINGEN Förvaltningsstaben Tjänsteyttrande 2014-01-29 Mats Fackel, 054-5405238 mats.fackel@karlstad.se Kartläggning av det långsiktiga

Läs mer

Motverka långvarig hemlöshet

Motverka långvarig hemlöshet HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING SOCIALTJÄNSTAVDELNINGEN BILAGA 3 PROJEKTANSÖKAN Sid 1 (7) Motverka långvarig hemlöshet Innehållsförteckning 1. Bakgrund och nuläge 2 1.1 Beskrivning av projektet...

Läs mer

Äldres rätt att fortsätta bo tillsammans i äldreboende. Uppföljning av en lagändring

Äldres rätt att fortsätta bo tillsammans i äldreboende. Uppföljning av en lagändring Äldres rätt att fortsätta bo tillsammans i äldreboende Uppföljning av en lagändring Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Rapport om barnfamiljer i Stockholm som saknar fast bostad.

Rapport om barnfamiljer i Stockholm som saknar fast bostad. AB Socialtjänstförvaltningen Staben SID 1 (10) C D E Rapport om barnfamiljer i Stockholm som saknar fast bostad. SOCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN, S WEDENBORGSGATAN 20, 106 64 S TOCK- HOLM T FN: 508 25 000, F

Läs mer

Motverka hemlöshet och underlätta inträdet på bostadsmarknaden

Motverka hemlöshet och underlätta inträdet på bostadsmarknaden Motverka hemlöshet och underlätta inträdet på bostadsmarknaden Hemlösheten berör alla Tillgång till en bostad är en mänsklig rättighet och en förutsättning för ett gott liv. Men hemlöshet och utestängning

Läs mer

Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder

Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder US1000, v 1.0, 2010-02-04 REMISSYTTRANDE 1 (5) Dnr 2012-05-14 17-0604/12 Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder (Ju2012/3159/L1) Detta remissyttrande avser förslagen i den inom Regeringskansliet

Läs mer

Aktuella insatser för hem- och bostadslösa på Stadsområdesförvaltning Väster

Aktuella insatser för hem- och bostadslösa på Stadsområdesförvaltning Väster Malmö stad Stadsområdesförvaltning Väster 1 (1) Datum 2014-11-04 Vår referens Eva Hansson Planeringssekreterare Eva.Hansson@malmo.se Tjänsteskrivelse Aktuella insatser för hem- och bostadslösa på Stadsområdesförvaltning

Läs mer

PM: Politik för att minska hemlösheten

PM: Politik för att minska hemlösheten PM: Politik för att minska hemlösheten Bakgrund En fast bostad är ett grundläggande mänskligt behov, likt mat och kläder, och också en rättighet. I Stockholms stad finns närmare 3000 personer som saknar

Läs mer

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer RAPPORT 1(11) Handläggare, titel, telefon Anna Lind Nordell, sakkunnig 011-15 22 32 Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer Sammanfattning Årets mätning genomfördes

Läs mer

Särskild tillsynsorganisation för kommunens andrahandslägenheter

Särskild tillsynsorganisation för kommunens andrahandslägenheter Malmö stad Stadsområdesförvaltning Söder 1 (3) Datum 2015-07-10 Vår referens Pontus Gleisner Utvecklingssekreterare pontus.gleisner@malmo.se Tjänsteskrivelse Särskild tillsynsorganisation för kommunens

Läs mer

Motion 32 Motion 33. med utlåtanden

Motion 32 Motion 33. med utlåtanden Motion 32 Motion 33 med utlåtanden 90 Motion 32 Barns utsatthet på bostadsmarknaden På förbundsstämman 2012 beslutades att uppdra till förbundsstyrelsen Rädda Barnens Barnfattigdomsrapport 2013. Enligt

Läs mer

Järfälla kommuns bostadsförsörjningsprogram yttrande på samrådsremiss till Kommunstyrelsen

Järfälla kommuns bostadsförsörjningsprogram yttrande på samrådsremiss till Kommunstyrelsen TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2016-03-03 Socialnämnden Kommunstyrelsen Son 2015/574, Kst 2015/354 Järfälla kommuns bostadsförsörjningsprogram yttrande på samrådsremiss till Kommunstyrelsen Förslag till beslut

Läs mer

Regional bostadsmarknadsanalys för Gotlands län 2012

Regional bostadsmarknadsanalys för Gotlands län 2012 Datum 2012-06-11 Dnr 405-1889-12 1(14) Samhällsbyggnadsenheten Boverket Box 534 371 23 Karlskrona Regional bostadsmarknadsanalys för Gotlands län 2012 Kvarteret Kolgården i Visby. Foto: Elin Sander POSTADRESS

Läs mer

Kartläggning av hemlöshet i Borås 2015

Kartläggning av hemlöshet i Borås 2015 E7 BESLUTSFÖRSLAG Kartläggning av hemlöshet i Borås 2015 Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta: Att Sociala omsorgsnämndens kartläggning läggs till handlingarna. 2015-11-26 Lena Palmén Datum

Läs mer

Bostad först - modell för boendestöd

Bostad först - modell för boendestöd TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Sociala nämndernas förvaltning 2014-11-26 Dnr: 2014/806-IFN-715 Patrik Kalander - aj069 E-post: patrik.kalander@vasteras.se Kopia till Britta Wallin, Socialkontor Vuxen Per Nägele,

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Insatser för bostadslösa och hemlösa 2013, Stadsområdesförvaltning Väster Vår referens. Kristina Nilsson Enhetschef

Tjänsteskrivelse. Insatser för bostadslösa och hemlösa 2013, Stadsområdesförvaltning Väster Vår referens. Kristina Nilsson Enhetschef Malmö stad Stadsområdesförvaltning Väster 1 (1) Datum 013-11-9 Vår referens Kristina Nilsson Enhetschef Tjänsteskrivelse Insatser för bostadslösa och hemlösa 013, Stadsområdesförvaltning Väster SOFV-013-1086

Läs mer

STATSKONTORET Regeringen. Uppdrag att utreda möjligheterna att öka uthyrningen av privatbostäder. Regeringens beslut

STATSKONTORET Regeringen. Uppdrag att utreda möjligheterna att öka uthyrningen av privatbostäder. Regeringens beslut del Regeringen Regerings beslut lii 2 2017-01-26 N201 71005861PBB Näringsdepartementet STATSKONTORET Statskontoret 104 20 Stockholm 2017-01-31 Dnr Avd Sign: Uppdrag att utreda möjligheterna att öka uthyrningen

Läs mer

Rapport om fastighetskontorets arbete med att anskaffa bostäder och att vara mellanhyresvärd 2012

Rapport om fastighetskontorets arbete med att anskaffa bostäder och att vara mellanhyresvärd 2012 Rapport om fastighetskontorets arbete med att anskaffa bostäder och att vara mellanhyresvärd 2012 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 SAMMANFATTNING... 3 1 UPPDRAG... 4 2 REMISSER... 4 3 ANSKAFFADE

Läs mer

Hemlöshet många ansikten, mångas ansvar

Hemlöshet många ansikten, mångas ansvar Hemlöshet många ansikten, mångas ansvar Genomförande av regeringens strategi för att motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden 2007 2009 Slutrapport 2010 Citera gärna Socialstyrelsens rapporter,

Läs mer

Bostadslösa barnfamiljer i Stockholm skrivelse från (s) till kommunstyrelsen.

Bostadslösa barnfamiljer i Stockholm skrivelse från (s) till kommunstyrelsen. HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR SOCI ALTJÄNST Hans Peters Telefon: 508 04 016 TJÄNSTEUTLÅTANDE 21 JANUARI 2010 SID 1 (5) DNR 006 651-2009 SAMMANTRÄDE 11 FEBRUARI 2010 Till Hässelby-Vällingby

Läs mer

UTFORMNING AV BOSTAD FÖRST I STOCK- HOLM

UTFORMNING AV BOSTAD FÖRST I STOCK- HOLM SOCIALFÖRVALTNINGEN UT VECKLINGSENHETEN 04 BILAGA 2 SID 1 (7) 2011-09- UTFORMNING AV BOSTAD FÖRST I STOCK- HOLM PROJEKTETS SYFTE OCH MÅL Projektet ska utveckla metoder för att stödja hemlösa personer i

Läs mer

Boverket. Trösklar till bostadsmarknaden Om hemlöshet som ett bostadsmarknadsproblem

Boverket. Trösklar till bostadsmarknaden Om hemlöshet som ett bostadsmarknadsproblem Boverket Trösklar till bostadsmarknaden Om hemlöshet som ett bostadsmarknadsproblem Trösklar till bostadsmarknaden Om hemlöshet som ett bostadsmarknadsproblem Boverket februari 2010 Titel: Trösklar till

Läs mer

Vräkningar och andra påtvingade avflyttningar av barn

Vräkningar och andra påtvingade avflyttningar av barn Vräkningar och andra påtvingade avflyttningar av barn Bild: Hem och skola Pia Kjellbom Institutionen för socialt arbete, Socialhögskolan, Stockholms universitet Påtvingad avflyttning Informellt påtvingad

Läs mer

Uthyrning och boendepolicy för Atrium Ljungberg

Uthyrning och boendepolicy för Atrium Ljungberg Uthyrning och boendepolicy för Atrium Ljungberg Uthyrningspolicy Hur får man möjlighet att hyra en lägenhet hos Atrium Ljungberg? Bostadsförmedlingen/Atrium Ljungbergs egen intressebank Interna sökande

Läs mer

BOENDE MED BOSTÖD 265/11 A.

BOENDE MED BOSTÖD 265/11 A. 1 Beskrivning av tjänsterna BOENDE MED BOSTÖD 265/11 A. Akutboende med rum B. Kollektivboende i avvaktan på lägenhet C. Flexibelt bostöd i Träningslägenhet D. Flexibelt bostöd i Referenslägenhet 2012-08-06

Läs mer

Vård- och omsorgsberedningen. Reservation. Motion om ändrad uthyrningspolicy för Malmös kommunala fastighetsbolag STK-2015-390

Vård- och omsorgsberedningen. Reservation. Motion om ändrad uthyrningspolicy för Malmös kommunala fastighetsbolag STK-2015-390 Vård- och omsorgsberedningen Motion om ändrad uthyrningspolicy för Malmös kommunala fastighetsbolag STK-2015-390 Reservation Vi Sverigedemokrater yrkade bifall till motionen. När den styrande minoriteten

Läs mer

KS 12 5 FEBRUARI 2014

KS 12 5 FEBRUARI 2014 KS 12 5 FEBRUARI 2014 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Juhlin Henrik Datum 2013-11-18 Diarienummer KSN-2012-1119 KSN-2013-0226 Kommunstyrelsen Motion av Liza Boëthius och Ilona Szatmári Waldau (båda

Läs mer

Hyresförslag gällande akutboende för hemlösa barnfamiljer inom fastigheten Arlöv 21:181 från Sociala resursnämnden

Hyresförslag gällande akutboende för hemlösa barnfamiljer inom fastigheten Arlöv 21:181 från Sociala resursnämnden SIGNERAD 2013-09-19 Malmö stad Stadskontoret 1 (2) Datum 2013-09-18 Vår referens Karin Göranson Controller Tjänsteskrivelse karin.goranson@malmo.se Hyresförslag gällande akutboende för hemlösa barnfamiljer

Läs mer

NY ANDRAHANDSKULTUR KAN LÖSA HALVA BOSTADSKRISEN

NY ANDRAHANDSKULTUR KAN LÖSA HALVA BOSTADSKRISEN NY ANDRAHANDSKULTUR KAN LÖSA HALVA BOSTADSKRISEN En ändrad inställning gentemot andrahandsuthyrning och inneboende kan halvera dagens bostadsbrist. Det visar en ny undersökning utförd av Nepa på uppdrag

Läs mer

Trångboddhet skillnaderna kvarstår 1

Trångboddhet skillnaderna kvarstår 1 Trångboddhet skillnaderna kvarstår 1 Sammanfattning Generellt sett är trångboddheten låg i Sverige idag. År 2002 var cirka 15 procent av hushållen trångbodda enligt norm 3, vilken innebär att det ska finnas

Läs mer

Här kommer en sammanställning av viktigare regler att tänka på kring andrahandsuthyrning.

Här kommer en sammanställning av viktigare regler att tänka på kring andrahandsuthyrning. Andrahandsuthyrning Här kommer en sammanställning av viktigare regler att tänka på kring andrahandsuthyrning. 1. Uthyrning av hel bostad Hyresavtal Hyresrätter, bostadsrätter och villor kan hyras ut i

Läs mer

Ansökan om andrahandsuthyrning

Ansökan om andrahandsuthyrning Ansökan om andrahandsuthyrning Denna blankett skrivs ut och postas till Akelius Servicecenter för handläggning. Handläggningstid 1-3 månader. Ofullständig ansökan returneras. Kontraktets lägenhetsnummer

Läs mer

Öppna Jämförelser Länsrapport Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden 2014

Öppna Jämförelser Länsrapport Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden 2014 Öppna Jämförelser Länsrapport Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden 2014 2014-09-01 Henrik Ahlgren...1 1 Inledning...2 2 Datainsamling...4 2.1 Datainsamling enkäter... 4 2.2 Tillförlitlighet...

Läs mer