Vem ska betala för omsorgen?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vem ska betala för omsorgen?"

Transkript

1 SÄPO LADDAR INFÖR VALÅRET Många kommuner dåligt rustade mot hot SID 39 FÖRSKOLOR BROTTAS MED STORA GRUPPER SID 36 TORSDAG 20 MARS NUMMER Demokratin blir ett sätt t att lyssna och sedan köra över. POLITIK, EKONOMI & OFFENTLIGA AFFÄRER STIG-BJÖRN LJUNGGREN, SID SIDIGT SPECIALTEMA: ÄLDREOMSORG Vem ska betala för omsorgen? DS GRANSKAR Regeringens nya Äldreutredning ska vara klar Men huvudfrågan, finansieringen, finns inte med på agendan sedan Moderaterna vägrat ta med den i direktiven. SID 2 3 FOTO: RICKARD KILSTRÖM PRIVAT BOENDE SLÅR KOMMUNEN KVALITET Stockholms privata äldreboenden är bättre än de kommunala när det gäller rutiner för fallskador, trycksår, nutrition och läkemedelshantering. SID 6 Jane Lindell Ljunggren FOTO: STIG HAMMARSTEDT Alla talar persiska! Nischade boenden är än så länge ovanliga. Men Persikan i Tensta utanför Stockholm går mot strömmen och satsar på språket. SID 19 STÄNDIGT NYA ANSIKTEN I HEMTJÄNSTEN SID PLUSSARE I SKÅNE FÅR EGEN VÅRDCENTRAL SID 30 Att skylla på tidsbrist är en ovana SID Offside! VINDKRAFT, JA TACK! MEN INTE PÅ MIN BAKGÅRD SID 35

2 2 DAGENS SAMHÄLLE TEMA ÄLDREOMSORG: FINANSIERINGSFRÅGAN nummer Nummer Alla duckar för M stoppade utredning tog bort frågan om den framtida Hur äldreomsorgen ska finansieras är den heta potatis som ingen politiker vill ta i. När social departementet nyligen ville utreda finansierings frågan sade moderaterna i finansdepartementet blankt nej. FRAMTIDEN Med skatter på dagens nivå kommer välfärdens finansieringsunderskott år 2035 att uppgå till runt 200 miljarder, enligt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). År 2035 kan tyckas ligga långt bort, men redan 2020 fyller de första 40-talisterna 80 år. Rekordstora årskullar innebär behov av mer äldreomsorg och av högre kvalitet än i dag. Socialdepartementet ville tillsätta en bred parlamentarisk kommitté för att bland annat utreda finansieringsfrågan. Men det KD-ledda socialdepartementet stoppades av finansdepartementet och statsrådsberedningen, där Moderaterna har sista ordet. Det blev ett kategoriskt nej till en utredning om finansieringen. Arbetet med utredningsdirektiven startade för mer än två år sedan efter mediestormen kring Carema. Stig Orustfjord, som kommit till regeringskansliet från Försäkringskassan där han varit överdirektör, skrev de första utkasten. Han bekräftar att finansieringen ingick i dem. Men det var hela tiden nya bud om åt vilket håll departementet ville gå. De hade inte ens tänkt igenom vad de ville ha gjort. Och då var det ju svårt att skriva direktiv. Totalt skrev Stig Orustfjord ett tiotal utkast innan han gick vidare till ett uppdrag på Svenskt Näringsliv. Nu ska den nya Äldreutredningen arbeta till december I de direktiv som regeringen fattade beslut om i början av januari 2014 finns inga spår av den framtida finansieringen. Men Stig Orustfjord tror inte att regeringen duckar för att frågan kan vara kontroversiell. Ska man ha en parlamentarisk utredning så måste man komma överens om problembilden och vad man siktar på. Anette Åkesson (M), f d ordförande i SKL:s programberedning för Välfärdsfinansieringen Problemet är att alla partier har så dålig kännedom om äldreomsorg och att de får så olika bilder av hur samhället kommer att se ut i framtiden. Så man kanske snarare ska säga att duckandet beror på förvirring, säger han. Genom att inte närma sig frågan ansluter sig Alliansen till en lång tradition som tidigare burits fram av socialdemokratin. Under åren har många aktörer, utan gensvar, framhållit vikten av att finansieringen utreds och får en politisk förankring. Inget av de politiska blocken vill befatta sig med frågan, resonerar Per Borg, som ledde den så kallade Borgkommissionen. I juli 2010 presenterade kommissionen sin rapport med en uppmaning till regeringen att ta tag i frågan. Fyra år senare kan Per Borg konstatera att uppmaningen inte har hörsammats. Regeringen har dragit ner på socialförsäkringssystemen och vill för liv och pina inte bli beskylld för att vi också skulle behöva betala mer för sjukvård. Per Borg, socialdemokrat med förflutet som statssekreterare i försvarsdepartementet, konstaterar att frågan är minst lika känslig för oppositionen med S i spetsen. Regeringen vill för liv och pina inte bli beskylld för att vi skulle behöva betala mer för sjukvård. Per Borg (S), f d ordförande i Borgkommissionen Förklaringen, menar han, är att en öppen diskussion lätt närmar sig resonemang om ökad grad av privat finansiering av äldreomsorg och annan välfärd. Att beskyllas för att inte stå upp för kärnan i välfärdsstaten är något man absolut inte vill. Från lite olika utgångspunkter kommer båda politiska läger fram till att det är skönast att slippa prata om det här. SKL har stått för det politiskt bredast förankrade initiativet. Mellan 2007 och 2010 ägnade sig en programberedning, med ledamöter från alla dåvarande riksdagspartier, åt frågan. En av slutsatserna var att det krävs politisk debatt. Trots detta anser Anette Åkesson (M), tidigare kommunalråd i Båstad som var ordförande i programberedningen och nu sitter i riksdagen, att det inte gör något att finansieringen hamnade utanför den nyligen tillsatta utredningens uppdrag. Ska man ha en parlamentarisk utredning så måste man komma överens om problembilden och vad man siktar på. Det läget är man inte i just nu, men det är bra att aktörer runtomkring driver på så att medborgarna får medvetenhet om det här, säger Anette Åkesson. Flera av de tidigare kollegerna i programberedningen tar dock inte lika lätt på att frågan ännu inte hanteras på riksplanet. Det finns en bild av att det har löst sig förut, jag tror inte riktigt att man har tagit det på allvar. Kent Lewén (FP), f.d ledamot i SKL:s programberedning för Välfärdsfinansieringen Åke Hillman (S), tidigare kommunstyrelseordförande i Västerås, anser att politiken är kortsiktig men att det ändå tycks ha växt fram en insikt om frågan. Vår rapport hissade varningsflaggen. Det här handlar om hur de ledande politiska partierna ska hantera frågan och då brukar det vara parlamentariska utredningar som krävs, säger han. Kent Lewén (FP), vice ordförande i äldrenämnden i Karlskrona, drar slutsatsen att framtidsutmaningarna är något som rikspolitikerna inte orkar ta tag i. Det finns en bild av att det har löst sig förut, jag tror inte riktigt att man har tagit det på allvar. Hade man gjort det så hade den parlamentariska utredningen varit i gång redan. Torsten Larsson (KD), andre vice ordförande i kommunstyrelsen i Vansbro, anser att samhället på sikt inte klarar den solidariska finansieringen av välfärden om hanteringen av frågan fortsätter att skjutas upp. Det är beklagligt att man på nationell nivå inte har gått vidare med en parlamentarisk utredning, säger han. Redan 2003 försökte den parlamentariska utredningen Senior 2005 föra upp äldreomsorgens framtida finansiering på agendan. Slutbetänkandet innehöll förslaget att den S-ledda regeringen borde låta utreda frågan. Uppmaningen mötte ingen respons. Jag tror att det har att göra med att de som sitter i beslutsposition inte fattar att de själva kommer att bli gamla. Det finns en åldersförträngning och en ungdomsfixering, hävdar Claes-Bertil Ytterberg, tidigare biskop i Västerås stift som ledde Senior THORD ERIKSSON DE SOM ARBETAR FÅR ALLT FLER ATT BÄRA Den äldre andelen av befolkningen växer den arbetsföra krymper. I dag täcker 100 förvärvsarbetande svenskar kostnaderna för 73 personer. Om bara sex år, 2020, ska de finansiera 78. Källa: SCB 73,1 73,7 74,4 75,2 76,2 77,1 HUR SKA PERSONALEN RÄCKA? Rekordartat många äldre ska tas omhand av rekordartat få undersköterskor. Äldreomsorgens personalförsörjning är ett problem nu när 40-talisterna går i pension. Den dag de behöver äldreomsorg har gapet mellan efterfrågan och tillgång på personal växt sig stort. KÄLLA: SCB ÅR AV DUCKANDE: MÅNGA HAR FÖRGÄVES 2000 Även om problemen med att finansiera välfärdssystemen kommer längre fram, finns det anledning att tidigt vidta åtgärder som kan underlätta anpassningen till den ökande försörjningsbördan. Ur betänkandet från Långtidsutredningen 1999/ Regeringen bör tillsätta en kommitté som utreder både de samhällsekonomiska och regionala effekterna av en åldrande befolkning i syfte att skapa bred politisk enighet om långsiktigt hållbara lösningar. Ur betänkandet från den parlamentariska kommittén Senior 2005

3 TEMA ÄLDREOMSORG: FINANSIERINGSFRÅGAN Nummer nummer DAGENS SAMHÄLLE 3 omsorgsnotan finansieringen Alla vill slippa prata om det 78,0 79,0 79,9 80,6 81,2 81,7 82,2 82,6 83,1 83,8 84, FÖRSÖKT FÅ REGERINGEN ATT AGERA 2004 För att möta framtidens utmaningar inom välfärdspolitiken bör den relativt gynnsamma perioden under de närmaste åren tas tillvara för en bred politisk diskussion om hur alternativa finansieringslösningar kan utformas. Ur betänkandet från Långtidsutredningen 2003/ Långtidsutredningen föreslår att en parlamentarisk utredning tillsätts med uppdrag att ta fram förslag på formerna för en ökad privat finansiering av välfärdstjänsterna. En brett förankrad utredning kan borga för att ett långsiktigt stabilt system konstrueras. Ur betänkandet från Långtidsutredningen kommuner och landsting måste vara förberedda på att det kommer att krävas hårdare prioriteringar i framtiden. Det är därför väsentligt att föra en diskussion / / om hur denna välfärd ska finansieras och tillhandahållas. Ur rapporten Framtidens utmaning: välfärdens långsiktiga finansiering från SKL:s programberedning för välfärdsfinansieringen 2010 En parlamentarisk utredning bör kunna slutföras och riksdagsbeslut fattas under den mandatperiod som inleds i år. Man kan önska att ett arbete av detta slag hade inletts tidigare. Nu finns ingen tid att förlora. Ur Borgkommissionens rapport Vi har råd med framtiden men då krävs en långsiktig och sammanhållen politik för välfärdens finansiering 2014 Utvärdera om försäkringslösningar på andra områden kan införas, i första hand en obligatorisk äldreomsorgsförsäkring. Ur rapporten Hur får vi råd med välfärden? från SNS Konjunkturråd

4 4 DAGENS SAMHÄLLE TEMA ÄLDREOMSORG nummer Nummer PLUSSARNA GÖR VÅRDEN MODERNARE Friska äldre driver på förnyelsen De flesta får hjälpen i egna hemmet De är kommunernas i särklass dyraste invånare och antalet har exploderat: på dryga 30 år har 80-plussarna fördubblats. Kommunernas lösning på dilemmat är en total makeover av äldreomsorgen. DEMOGRAFI Äldreomsorgen slukar numera mest resurser av alla kommunala verksamheter: 32 procent av kommunernas samlade nettokostnader, nosar ut skolan som får 31 procent. Äldreomsorgens andel har ökat från 28 procent Orsaken är att personer 80 år eller äldre 1980 har blivit Ändå är äldreomsorgen förloraren i resurskampen. De totala kommunala kostnaderna ökar varaktigt snabbare än demografin motiverar. Det gäller nästan alla verksamheter. Men inte äldreomsorgen. Här hänger resurserna inte riktigt med. Den naturliga slutsatsen är att äldreomsorgen nedprioriteras för att motverka fördyringen när antalet äldre ökat så mycket. Slutsatsen följer också många medieberättelser. Fast med äldreomsorgen är det knepigt. I skolan har nästa års tioåringar samma behov som årets hade: utbildning. 80-åringarna däremot, förändras. De blir kontinuerligt fler i och med ökad medellivslängd och därtill friskare. Docent Mårten Lagergrens rapport från 2013 till socialdepartementets analysenhet berättade att andelen äldre med svår ohälsa har sjunkit med ungefär en tredjedel från 1985 till Och 80-åringar utan ohälsa behöver inte äldreomsorg. Så årets äldre behöver knappast ha lika mycket som förra årets. Här ligger huvudnyckeln till äldreomsorgens svindlande resa. Äldre i dag får något helt annat än äldre fick En väsentligt större andel får ingenting, beroende på att de ingenting behöver. De mår bättre och bor bättre, och överkonsumtionen från förr, då omsorgen ofta löste rena bostadsproblem, är borta. De som behöver allra mest får däremot mycket större resurser mer och dyrare vård och omsorg. Ibland kallas dagens mix för nedmontering. Kristina Jennbert på avdelningen Vård och omsorg på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) väljer andra omdömen. Det handlar om modernisering, utveckling och omprioritering. Grafiken visar hur resurserna styrts från särskilt boende till den mindre kostnadskrävande hemtjänsten. I debatten sägs att tusentals äldrebostäder försvunnit. Det är en modernisering du inte ser i något annat nordiskt land. Kristina Jennbert, SKL En titt på läget 1984 visar att äldre landet runt bodde på ålderdomshem i minimala rum, ofta utan egen toalett vårdades på långvårdssjukhus, gärna med tre eller fler i samma rum , demenssjuka till stor del, fanns på mentalsjukhus bodde i servicebostäder. Summa i boenden. Servicebostäderna fördubblades senare. Men många har gått över till det ordinarie bostadsutbudet och därför försvunnit ur statistiken. I dag bor i särskilda boenden, i andra former av äldreboenden: service- trygghets- eller seniorbostäder. Därutöver har personer insatser i hemmet mer än 80 timmar i månaden. Summa i boenden. Egna lägenheter. Och ingen bor på mentalsjukhus. Det är en modernisering du inte ser i något annat nordiskt land, säger Kristina Jennbert. Fler boenden alltså. Inte färre. Men även om fler klarar sig hemma mycket längre än förr kan det ju vara fråga om nedskärning ändå, om många pressas till att klara sig på bara hemtjänst fast de skulle behöva ett boende. Ribban kan säkert vara högt satt på sina ställen. Men frågan är oerhört mycket mer komplex än att det skulle stå horder på kö som vill men inte får flytta. Så är det inte, säger Kristina Jennbert. På kommunal nivå har äldreomsorgens andel av kostnaderna stigit i 243 av 290 kommuner sedan Skillnaderna är stora. I Åsele med 2857 invånare är mer än 30 procent av befolkningen äldre än 65 år, var tionde äldre än 80 år. Det kostar. I snitt belastar en 90-åring den kommunala budgeten tio gånger så hårt som en 40-åring. Av Åseles budget går 46 procent till äldreomsorgen. De många äldre får också mer omsorg per person än rikssnittet. Det är svårt att vara hård i bedömningen när det handlar om grannar, släkt, folk du möter varje dag, säger kommunstyrelsens ordförande Peter Lindström (S). Utrymmet att satsa på annat är större i Håbo. Här fanns 1980 inte ens hundra 80-åringar. Nu är de 521 på invånare och äldreomsorgen byggs ut. Men det är långt till Åseleklass. Äldreomsorgen äter mindre resurser i Håbo än i nästan alla andra kommuner: 19 procent. Kommunstyrelsens ordförande Agneta Hägglund (S) pekar på den växande skaran äldre som en tillgång; nu finns där farfäder och mormödrar till stöd för yngre generationer. Det ger en tryggare samhällsstruktur. MÅNS WIKSTRAND Stora satsningar på hemtjänst Indexerad utveckling av äldreomsorgens behov och resurser. Resurserna visas dels totalt, dels uppdelade på hemtjänst och särskilda boenden. Demografiska behov = Antal personer i olika åldersgrupper viktat med snittkostnaden per person i respektive åldersgrupp. KÄLLA: SKL:s rapport Välfärdstjänsternas utveckling. 90-plussarna kostar mest Kommunernas kostnader för medborgare i olika åldrar. KÄLLA: SKL:s rapport Välfärdstjänsternas utveckling/bearbetning Dagens Samhälle Halva budgeten i Åsele går till de äldre Äldreomsorgens andel av den totala skattefinansierade verksamheten (nettokostnader). Äldrekommunerna Plats Kommun Andel av kostnader, procent 1 ÅSELE 46% 2 ÖVERKALIX 46% 3 MUNKFORS 45% 4 BERG 45% 5 BORGHOLM 44% Juniorkommunerna Plats Kommun Andel av kostnader, procent 290 STAFFANSTORP 19% 289 HÅBO 19% 3 VÄRMDÖ 21% 287 UPPLANS BRO 21% 5 SIGTUNA 22% KÄLLA: SCB och Dagens Samhälle

5 Är du inte medlem? Just nu kan du prova oss i 3 månader utan kostnad. Sms:a vision till vision.se/chef

6 6 DAGENS SAMHÄLLE TEMA ÄLDREOMSORG nummer Nummer BÄTTRE RUTINER PÅ PRIVATA ÄLDREBOENDEN Procentsatserna anger i hur hög grad verksamheterna lever upp till Stockholms stads krav på rutiner kring respektive kvalitetsområde. Gäller KÄLLA: Äldreförvaltningen i Stockholm stad Kommunala boenden steget efter de privata Nu sluter Stockholm avtal med egen verksamhet för att höja kvaliteten Stockholms privata äldreboenden är bättre på att leva upp till krav på rutiner än de kommunala. Störst är skillnaden på områden som fall, trycksår och nutrition. KVALITET Stockholms stads äldreförvaltning har granskat i vilken mån stadens äldreboenden har rutiner för sin verksamhet. Det entydiga resultatet finns i en rapport som Dagens Samhälle har tagit del av och som läggs fram för ledamöterna i äldrenämnden i slutet av april: Kommunens egna äldreboenden är sämre på att leva upp till kraven på rutiner än de boenden som drivs av privata aktörer på entreprenad eller i egen regi. Vi tycker naturligtvis inte att det är bra med stora skillnader. Vi förväntar oss att det får effekter när stadsdelarna får se utfallet, säger Eva Frunk Lind, chef för äldreförvaltningen i Stockholm. Störst är skillnaderna när det handlar om rutiner för centrala kvalitetsområden som fall, nutrition och trycksår. De privata verksamheterna utmärker sig som markant bättre än de kommunala. De privata lever även i hög re grad upp till kraven på rutiner när det gäller vård i livets slut, läkemedelshantering, samverkan och egenkontroll. Det är bara på ett område som kommunal verksamhet är bättre än både entreprenader och privat drivna boenden: rutiner för riskbedömning. På tre områden matchar de I den konkurrenssitua tion som uppstår blir man bättre, och det måste också gälla kommunen. Joakim Larsson (M), äldreborgarråd, Stockholm kommunala boendena de privata samt når ett bättre resultat än de som drivs på entreprenad: möjlighet till utevistelse, individuella aktiviteter och gemensamma aktiviteter. Uppföljningen har fokus på skillnader när det gäller rutiner. Vad säger det egentligen om kvaliteten i den verksamhet som bedrivs? Eva Frunk Lind tror att det finns ett tydligt samband. Resultaten kommer nu att leda till åtgärder i kommunens egna verksamheter. Vi pekar på att det finns saker att göra genom utbildningsinsatser. Vi försöker även påverka ansvariga att titta på det som inte ser bra ut och göra åtgärdsplaner, säger Eva Frunk Lind. För att höja kvaliteten kommer Stockholms stad också att införa detaljerade överenskommelser med sin egen verksamhet inom hemtjänst och äldreboenden, liknande de avtal som sluts med privata företag. Det ska tydliggöra verksamheternas uppdrag och kommunens möjlighet till uppföljning. Tanken är att sporra varandra. I den konkurrenssituation som uppstår blir man bättre, och det måste också gälla kommunen, säger Stockholms äldreborgarråd Joakim Larsson (M). På äldrenämndens uppdrag arbetar äldreförvaltningen just nu med ett förslag till hur dessa överenskommelser ska utformas. Förslaget kommer att läggas fram vid nämndens sammanträde i april. THORD ERIKSSON Det är bra med en tydlig beställning Solna är en av de kommuner i landet som redan upprättar överenskommelser med sin egen äldreomsorg, liknande de avtal som skrivs vid en upphandling. Omvårdnadsförvaltningens chef Irene Kallin anser att det påverkar den kommunala verksamhetens kvalitet positivt. Det är bra för alla utförare att ha en tydlig beställning, säger hon. Det borde vara en självklarhet att tydligt definiera vad som gäller kring exempelvis kvalitetsledningssystem, rutiner och utevistelser, tycker Irene Kallin. Men hon konstaterar samtidigt att det inte är så det ser ut runtom i landet. Man kanske tror att det är en självklarhet att en kommunal utförare vet vad som ska göras. Frånvaron av ramar som är lika för kommunens egen verksamhet och privata aktörer, innebär att driftformerna bedöms på olika sätt. Det är förvånande att vissa kommuner inte följer upp sina verksamheter, och att man har en särskild uppföljning av privata utförare. Det spelar ingen roll vem som driver verksamheten, kraven ska följas upp och rättas till när det blir brister. THORD ERIKSSON

7 Nummer nummer DAGENS SAMHÄLLE 7 NY HEMDESIGN SKA GE BÄTTRE ARBETSMILJÖ Hemtrevligt och ergonomiskt funktionellt. Lundaforskare designar möbler som fungerar för både boende och hemsjukvårdens anställda. DESIGN Alltmer sjukvård flyttar ut från sjukhusen och hem till patienterna. Omkring patienter, varav hälften äldre, vårdas hemma i en miljö som inte alls är tänkt att fungera som arbetsplats för undersköterskor och sjuksköteskor. Vårdarbete är tungt och krävande redan när det utförs i sjukhusmiljö. I hemmet ställs allt på sin spets, säger professor Gerd Johansson vid institutionen för designvetenskaper på Lunds tekniska högskola. Forskning om arbetsmiljö och den fysiska utformningen av arbetsplatser är inget nytt för forskarna på institutionen. Här bedrivs redan tidigare flera projekt med koppling till vård och omsorg. Med ett anslag på 3 miljoner kronor från försäkringsbolaget AFA som grund, funderar Lundaforskarna nu också på hur möbler och annan utrustning som hemsjukvården behöver kan utformas. för att kännas hemtrevlig för de boende och samtidigt ge en bra arbetsmiljö för vårdpersonalen. Vi tycker att det är ett försummat område. När allt fler äldre vårdas hemma under långa perioder blir det viktigt att estetiska och funktionella aspekter kan kombineras, säger Gerd Johansson. Om tre år hoppas hon att det ska finnas färdiga prototyper som kan testas i hemmamiljö. Men första steget är att via enkäter till kommunerna kartlägga behovet och undersöka vilka produkter som finns på marknaden. Sedan kopplar vi in våra studenter som studerar industridesign och teknisk design. De är duktiga på att tänka utanför boxen och kan förhoppningsvis kläcka idéer som kan utvecklas till prototyper och Professor Gerd Johansson ska ta fram hemtrevlig utrustning. så småningom färdiga produkter, säger Gerd Johansson, som också hoppas få med några intresserade företag. Kan det här bli en intressant marknad för till exempel Ikea? Vem vet, men det kan också finnas små företag som är intresserade, tror Gerd Johansson. När det gäller sängar för sjuka som vårdas hemma så finns det redan en del att välja på. Däremot saknas till exempel anpassad belysning och förvaringsmöjligheter för all utrustning som behöver finnas till hands. Även en droppställning kan utformas så att den ser trevligare ut, säger Gerd Johansson. ANNA ERIKSSON FOTO: KG PRESSFOTO NOMINERA BÄSTA ÄLDRES BOENDE Vi tror på bra boende för äldre. Vi vill med din hjälp uppmärksamma bra boende för äldre genom att låta goda förebilder inspirera dem som ska bygga nytt, bygga till eller bygga om. Gå in och nominera på rikshem.se/pro Vinnaren presenteras 2/7 i Almedalen, Visby. Din helhetspartner för bättre vård och omsorg Kontakt

8 8 DAGENS SAMHÄLLE IVO granskar 62 äldreboenden Klarar socialnämnderna att se till att människor får den hjälp de har rätt till på äldreboendet? IVO granskar 62 kommuner för en rapport som presenteras i höst. TILLSYN Cirka äldre i Sverige bor på särskilda boenden. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har fått regeringens uppdrag att granska socialnämndernas ansvar för att de äldre får den hjälp och den vård som de bedöms ha behov av. IVO har valt ut 62 socialnämnder som ska synas. I alla de kommunerna granskas också ett äldreboende. Hälften av boendena är inriktade på demenssjukdom och en tredjedel drivs av en privat utförare. Just när det gäller demens kan det vara extra viktigt att bevaka att den vård och omsorg som beslutats verkligen utförs. Demenssjuka har svårt att ge uttryck för sina behov och sin vilja, säger Katarina Bone på IVO, jurist och projektledare för granskningen. IVO kommer att begära in en redogörelse från socialnämnderna om vilka beslut TEMA ÄLDREOMSORG nummer som fattats och sedan kontrollera det mot dokumentation kring ett antal personer på respektive boende. Vi gör också intervjuer med personal på boendet, någon representant från nämnden och vissa chefer, berättar Katarina Bone. Varje kommun blir ett eget tillsynsärende och får ett beslut från IVO om hur den sköter sig. De 62 tillsynerna sammanfattas sedan i en rapport som ska finnas på regeringens bord senast den sista oktober. JOHAN DELBY Nummer Insatsstyr Stockholms äldreomsorgsinspektion väljer dialog framför oanmäld razzia För två år sedan bildades avdelningen för inspektion och uppföljning av äldreomsorgen. Sedan dess har kvaliteten höjts. Men chefen AnnMarie Ståhl tror inte mer kontroll är enda förklaringen. TILLSYN Under det mediala och politiska tumultet kring Carema hösten 2011 anställde äldreförvaltningen i Stockholm fyra inspektörer. Deras uppdrag blev att komplettera stadsdelarnas uppföljning av hemtjänst och äldreboenden i både privat och kommunal regi. Gruppen ersatte de två inspektörer som tidigare granskade äldreomsorgen stadsdel för stadsdel systematiskt, men långsamt. Mitt uppdrag är att jobba och visa resultat snabbt, säger AnnMarie Ståhl, som är chef för avdelningen. Under förra året gjordes 48 inspektionsbesök. De föregås ofta av klagomål från anhöriga eller personal. En vanlig synpunkt från dem som klagar är att de inte känner sig lyssnade på och att ingen tar ansvar. En återkommande kritik från inspektörerna är att äldreomsorgen bara i stort har ledningssystem för kvalitet men att det inte alltid är förankrat i dagligt arbete. Det är trots det tydligt att äldreomsorgen i Stockholm på kort tid har förbättrats. Verksamhetsuppföljningen för 2013 visar att stadens äldreboenden lever upp till centrala kvalitetskrav i betydligt högre grad än Tendensen är genomgående, men mest tydlig är förbättringen när det handlar om nutrition, fall och trycksår viktiga faktorer som påverkar livskvaliteten för de äldre. AnnMarie Ståhl tror inte att hennes avdelnings tillkomst är den enda förklaringen till att det blivit bättre i äldreomsorgen. Det förbättrade resultatet förklaras också av att äldreomsorgen har prioriterats politiskt. Då börjar det hända saker. Vetskapen om att vi kan komma ut och göra ett nedslag har förstås också betydelse. Men vi hoppas att inspektionerna kan bli färre så att vi kan jobba mer med utveckling. När avdelningen bildades framställdes den i media som ett slags insatsstyrka med mandat att intervenera i verksamheter där anhöriga eller personal larmat. AnnMarie Ståhl tonar helst ner detta Vi hoppas att inspektionerna kan bli färre så att vi kan jobba mer med utveckling. AnnMarie Ståhl, chef för avdelningen för uppföljning och inspektion arbetet omfattar sådant, men även annat. Enheten är en insatsstyrka som helst använder mjuka nypor. Vi kan inte sitta och vänta på ärenden att ägna oss åt. AnnMarie Ståhl sträcker sig efter ett papper på sitt skrivbord, enhetens inspektionsplan för 2014, som hon håller upp tillräckligt långt bort för att namnen på äldreboenden och hemtjänstverksamheter som ska få besök inte ska gå att läsa. Några textpartier har markerats med rött, andra med grönt. De gröna är goda exempel som vi har valt ut, för vi behöver ha sådana i utbildningssyfte. De röda är verksamheter där det har synts brister i avtals- och verksamhetsuppföljningar eller där man har sett i brukarundersökningar att det inte fungerar. Inspektionsbesöken är vanligen föranmälda, även när det handlar om verksamheter med dokumenterade brister. Vi vill ju inte komma på dem, utan vi vill att de ska jobba med ständiga förbättringar, säger AnnMarie Ståhl. Inte heller Soile Ahlqvist, en av enhetens fyra inspektörer, tror att fler oanmälda inspektioner skulle vara meningsfullt. Hon betonar snarare vikten av lyhördhet och flexibilitet. Vi får ju inte störa verksamheten så att vi påverkar den till det sämre. Dessutom är en låg profil bäst för den som vill bilda sig en uppfattning om hur det står till på ett äldreboende, enligt Soile Ahlqvist. Man hör hur personalen talar med de äldre och om de är delaktiga. Man ser hur miljön är, om det är rent och fräscht. Jag tror inte att det går att dölja en verksamhet där det är riktigt illa, säger hon. Brister och händelser i äldreomsorgen som uppmärksammas offentligt har oftast inträffat på äldreboenden. Men det är inte där det största behovet av tillsyn finns vården och omsorgen på äldreboenden håller tvärtom generellt hög kvalitet, enligt AnnMarie Ståhl. Vi fokuserar på hemtjänsten för att vi ser att det är där det är sårbart, och att man saknar riktig insyn, säger hon. Sedan 2011 har Stockholms stad sagt upp eller hävt avtal med 20 hemtjänstföretag. Den vanligaste orsaken till hävning vilket innebär att kontraktet genast upphör är finansiella oegentligheter eller brister. THORD ERIKSSON

9 TEMA ÄLDREOMSORG Nummer nummer DAGENS SAMHÄLLE 9 ka med mjuka nypor Enligt AnnMarie Ståhl, chef på Stockholms avdelning för inspektion och uppföljning, är det främst inom hemtjänsten man hittat kvalitetsbrister. FOTO: JONTE WENTZEL 48 besök gjorde Stockholms stads enhet för uppföljning och inspektion i fjol. 30 av dem berodde på klagomål, främst från anhöriga och personal. 2 av 3 inspektionsbesök gjordes i privat driven verksamhet. 90 klagomål kom till enheten i fjol. Av dem skickades 60 vidare till berörd stadsdelsförvaltning. Ingen central kontroll i Malmö och Göteborg Malmö och Göteborg saknar en central enhet för granskning av äldreomsorgen. Oppositionen i städerna efterlyser samma system som i Stockholm. Granskningen av äldreomsorgen i Stockholm har blivit mer centraliserad, med ansvaret fördelat mellan stadsdelarna och äldreförvaltningens enhet för uppföljning och inspektion. I Göteborg och Malmö är däremot uppföljningen huvudsakligen en decentraliserad angelägenhet. Under hela mandatperioden har vi påtalat att vi inte har någon äldreombudsman, ingen värdighetsgaranti och ingen kvalitetsenhet, säger Maria Rydén (M), oppositionsråd i Göteborg. Anja Sonesson (M), vice ordförande i kommunstyrelsen i Malmö, är inne på samma linje som partikollegan i Göteborg: Det är jätteviktigt med en ordentlig granskning för att få samma kvalitet oavsett var man bor i staden. Det kan man inte garantera med den organisation som vi har i dag, hävdar hon. I Malmö är uppföljningen av äldreomsorgen framför allt ett ansvar för stadsdelarna, precis som i Göteborg. Carina Nilsson (S), kommunalråd med ansvar för bland annat äldreomsorg, framhåller att det är ett fungerande system, inte minst tack vare att staden inte har infört lag om valfrihetssystem (LOV) och därför inte har många utförare av hemtjänst. Vi kan snabbt kalla samman alla chefer om det skulle behövas. Marina Johansson (S), kommunalråd i Göteborg, anser att det inte är mer kontroll som krävs. Det är inte kontrollanter vi ska ha, utan vi måste ge verksamheterna förutsättningar att göra ett bra jobb. Bland annat efterlyser Marina Johansson ett statligt stöd till kommunerna för att utveckla äldreomsorgen, inte minst mot bakgrund av Socialstyrelsens bemanningsföreskrifter som ska träda i kraft om ett år. För Göteborgs del kommer det att innebära kostnadsökningar på nästan en halv miljard kronor. THORD ERIKSSON Välkommen till en konferens om att tänka och bygga nytt för framtidens patient Nya Karolinska Solna blir ett toppmodernt universitetssjukhus, världsledande inom högspecialiserad vård. Under en tvådagarskonferens får du möjlighet att inspireras av personerna bakom projektet. Du möter också experter som berättar om utvecklingen av modern sjukvård och forskning. Internationella talare ger en global utblick. Tid: april 2014 Plats: Nybyggda Aula Medica vid Karolinska Institutet i Solna Läs mer och anmäl dig på: Konferensen arrangeras av Stockholms läns landsting, Karolinska Universitetssjukhuset, Karolinska Institutet, Skanska, Coor Service Management, Tengbom, White, Ramböll, Sweco och ÅF.

10 10 DAGENS SAMHÄLLE TEMA ÄLDREOMSORG nummer DAGENS SAMHÄLLE nummer Nummer DEBATT Vill du debattera äldreomsorgen? Just nu söker vi dig som vill tycka till om äldreomsorgen på dagenssamhalle.se/debatt. Mejla till: Info: Max tecken (inkl blanksteg), repliker max Underteckna med namn och egenskap som du debatterar i. Bifoga foto (200 dpi). Kontakta Andreas Henriksson för mer information ( ). 5 MEST LÄSTA PÅ WEBBEN dagenssamhalle.se/debatt SKJUT INTE BUD- BÄRAREN LYSSNA PÅ LÄRARNAS KRITIK Bo Jansson, ordförande, Lärarnas Riksförbund VEM VINNER NÄR FÖRLOSSNINGSVÅRDEN I STOCKHOLM KRISAR? Krisen i Stockholms förlossningsvård visar att medicinsk etik måste gå före affärsmässig konkurrens. Annika López, överläkare och medicine doktor, Norrtälje sjukhus LÄRDOMARNA FRÅN CAREMASKANDALEN LEVER Johan Sjölander (S), sjukvårdspolitiker i Hässelby, Stockholm LEWINS SKOLUTREDNING ÄR ETT MISSLYCKANDE Per-Arne Andersson, avdelningschef, SKL LÓPEZ HAR FEL I SAK OM BB SOPHIA I utvecklingen och uppbyggnaden av BB Sophia har säkerheten och tryggheten för familjen satts i första rummet. Harald Almström, vd, BB Sophia Webbfråga: Håller du med? Lyssna på lärarnas kritik Debattör: Bo Jansson LÄS MER PÅ WEBBEN! Följ debatten eller driv den! Läs fler debattinlägg på Gratis nyhetsbrev dagenssamhalle.se/nyhetsbrev Följ oss i sociala medier Kontakta oss Lärdomarna från Caremaskandalen lever Debattör: Johan Sjölander (S) Så skriver du ett eget debattinlägg: VILLKOR: Max tecken inkl blanksteg, repliker max Underteckna med namn och egenskap som du debatterar i. Bifoga foto (200 dpi). Artiklarna redigeras och kortas vid behov. Texten publiceras också på debattsajten,lagras elektroniskt och finns i Retriever/Mediearkivet. Inget arvode utbetalas. MEJLA TILL: Hämta förra veckans nyhetsbrev via QR: Så läser du Dagens Samhälle digitalt: PRENUMERANT: Som prenumerant kan du logga in på dagenssamhalle.se/loggain med ditt kundnummer och lösenord (postnummer dit du får tidningen). LÖSNUMMER: Du kan köpa lösnummer av tidningen genom Qiozk-appen (finns både till ios och Android). Dags att pensionera ålderdomshemmen När äldreboenden byggs sitter vi fast i ett gammaldags tänkande präglat av ålderstigna ålderdomshem. I stället borde vi bygga moderna trygghetsboenden där individen sätts i centrum. OMSORG Äldreboendets kvalitet är en fråga som engagerar många. Ändå har innovationer i arkitektur och omvårdnad svårt att få genomslag i den dagliga äldreomsorgen. Trots att stödet för den enskilde är mycket starkt i socialtjänstlagen så dominerar de kollektiva lösningarna. Det blev mycket tydligt i tv-serien Sveriges bästa äldreboende som sändes i höstas. De förbättringar som gjordes där skedde i gemensamma utrymmen och genom kollektiva aktiviteter. Varför dominerar kollektivet i äldreboenden fast omsorgen ska utvecklas i samråd med individen, efter individuella behov? Många äldre tillbringar 15 timmar eller mer i lägenheter som inte ens är 20 kvadratmeter stora, trots att boendet erbjuder gemensamma aktiviteter. Många väljer, eller tvingas välja, ensamheten i sitt rum för att de helt enkelt inte orkar delta. Ofta finns inget alternativ så de många ensamma timmarna innebär en passiv vistelse. Många väljer, eller tvingas välja, ensamheten i sitt rum för att de helt enkelt inte orkar delta. Ett skäl till att fokus sätts på kollektivet kan vara att utformningen av äldreboenden i stora delar fortfarande är institutionell. Det finns en förhärskande modell: En korridorlösning med dagrum och kök i en öppen mittkärna och små, identiska lägenheter jämnt fördelade längs korridorerna på sidorna av mittkärnan. Även om den arkitektoniska utformningen har förbättrats genom vackra rum, god färgsättning och möblering, inte minst i de gemensamma utrymmena på renoverade eller nybyggda äldreboenden, är likheten med ålderdomshemmets struktur slående. Ofta är miljön i de enskilda lägenheterna torftig och utan finess. Socialtjänstlagens individfokus länkar till byggreglerna som säger att särskilt boende är bostäder på samma villkor som alla andra bostäder och ska följa dessa regler när de utformas. Men det undantag i byggreglerna som tillåter en minskad yta i individens lägenhet i särskilt boende, om det samtidigt sker en kompensation med ökade ytor i angränsande gemensamma utrymmen, har konserverat den äldre typen av institutionell utformning. Nyligen genomförda arkitekturtävlingar om äldreboenden med stöd av Hjälpmedelsinstitutet genererade få eller inga innovationer i tävlingsförslagens arkitektur. Utan detta undantag i lagstiftningen hade Rätt lösningar gör boendesituationen så mycket bättre för de äldre, menar debattören. kanske de innovationer i både arkitektur och omvårdnad som är nödvändiga för att höja kvaliteten redan sett dagens ljus. Med en institutionell arkitektur som underbygger en kollektiv livsstil kan det vara svårare att ändra sättet att arbeta mot en mer individualiserad omvårdnad. Det finns andra orsaker till varför förnyelse av äldreboenden går långsamt, till exempel annan lagstiftning än byggreglerna och brist på pengar. Trots detta pågår ett utvecklingsarbete i många kommuner där man letar efter sätt att höja kvaliteten i bostäderna och i omvårdnaden. I uppgiften att skapa äldreboenden som ger möjlighet till en större individuell utformning, ingår med självklarhet att en gammal person ska kunna bestämma var hon eller han vill tillbringa dagen med meningsfull sysselsättning. Trygghetsboenden kan vara en lösning som öppnar för en mer individuellt utformad omvårdnad. I Motala kommun har man utvecklat en hybrid där man erbjuder bostad på grundval av biståndsbedömning, i en byggnad som är fullt bemannad för det särskilda boendets omvårdnad. Dock erbjuds ändå trygghetsboendets boendestandard: små lägenheter med riktiga kök och separata sovrum. Denna byggnad delar en gemensamhetslokal med ett icke biståndsbedömt seniorboende med liknande lägenheter. Allt i ett, med andra ord. Ett sådant trygghetsboende kan erbjuda bostäder till äldre med stora omvårdnadsbehov. Samtidigt kan andra äldre också flytta in med trygghetsboendets lagstiftning i ryggen och vara säkra på att de inte behöver flytta en gång till om omvårdnadsbehoven ökar. Det är ett exempel på hur vi kan höja kvaliteten i äldres boende. CATHARINA NORD Docent och arkitekt SAR/ MSA, Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande, Linköpings universitet

11 Nummer nummer DAGENS SAMHÄLLE Alla som nostalgiskt tittar tillbaka på den gamla skolan borde se Stig Järrel i rollen som läraren Caligula. a. Före detta statsministern, INGVAR CARLSSON (S), intervjuad i SvD 9 mars. TEMA ÄLDREOMSORG DEBATTREDAKTÖR! DEBATTREDAKTÖR Andreas Andreas Henriksson Henriksson SAXAT FRÅN NÄTET Läs debattinläggen i sin helhet på dagenssamhalle.se Kvalitet och valfrihet går hand i hand Lagen om valfrihetssystem (LOV) är inte en byråkratisk teknikalitet, som det ibland framstår i debatten, utan ett viktigt verktyg för att öka människors inflytande i de välfärdsverksamheter som de själva betalat för via skatten. LOV Det är en berättigad fråga vad som skulle hända om oppositionen fick tillfälle att avskaffa LOV till exempel i Stockholm. Konsekvenserna skulle bli förödande. Bara omkring 10 procent av hemtjänstutövarna skulle få vara kvar, resten skulle på ett eller annat sätt läggas ner eller så småningom få övergå i kommunal regi. De äldres möjlighet att välja och välja bort skulle åter ifrågasättas i grunden. De som har råd skulle i denna nya situation kunna betala marknadspris för att få den hemtjänst de önskar, helt privat, utanför valfrihetssystemet, icke-skattefinansierat och utan möjlighet till lägre avgift för den som har en låg pension. En uppenbar risk vore därför att en svart marknad skulle växa fram på samma sätt som tidigare var fallet inom städsektorn. Där skulle vi få sämre villkor för personalen och ingen kontroll eller insyn i den vård och omsorg som skulle bedrivas. Jag är uppriktigt ledsen för de äldre som bor i kommuner där äldreomsorgspolitikerna inte ens försöker ta sig an uppgiften att utveckla de äldres välfärd. Men till den allra största delen skulle hemtjänsten drivas av en och samma aktör: kommunen. Skulle vi därmed kunna lägga ner äldrenämndens avtalsuppföljning och kvalitetsinspektion? Naturligtvis inte, det skulle inte bli någon skillnad på den punkten. Lika många äldre skulle ha hemtjänst som tidigare. Ändå hör man titt som tätt, nu senast i Södertälje, att LOV ska bort, eftersom det är så besvärligt att följa upp kvaliteten. Häpnadsväckande. På boendesidan är var tredje plats driven enligt LOV i dag. Den nya valfriheten har öppnat möjligheten att driva en mer småskalig verksamhet med i snitt 35 äldre per boende, vilket har passat mindre aktörer och stiftelser som har en särskild idé eller vision. Jag tänker bland annat på det nyöppnade spanska boendet La Casa, eller Ersta diakonis finska boende som öppnar under nästa år. Självklart skulle allt detta inte försvinna helt på sikt även om LOV skulle avskaffas. Men det skulle inte omfattas av Stockholms stads valfrihetsmodell och det skulle inte gå att använda vår centrala kö. Det skulle förbli små, populära verksamheter med egna köer, där den som har råd att betala kronor i månaden för sin plats skulle kunna bo. Vad skulle bli bättre av det? Min inställning som moderat politiker är att valfriheten ska tillfalla alla äldre, inte bara några. Jag är uppriktigt ledsen för de äldre som bor i kommuner där äldreomsorgspolitikerna inte ens försöker ta sig an uppgiften att utveckla de äldres välfärd efter deras behov. Där de, som i Södertälje, säger: Nitton är för många företag att hålla kontakt med, vi orkar inte med det. Det duger inte om vi ska fortsätta att ligga i topp när OECD och FN rankar de bästa länderna att åldras i. Sveriges äldre förtjänar bättre. JOAKIM LARSSON (M) Äldreborgarråd i Stockholms stad Skjut inte budbäraren lyssna på lärarnas kritik REPLIK Det sätt som SKL agerar, med förnekelse och anklagelser om ovetenskaplighet, syns tyvärr peka på en oförmåga att ta sitt fulla ansvar. Det längsta SKL verkar kunna gå är att säga att man vill samtala med staten. Men det krävs mer för att möta kritiken mot kommunerna som huvudmän än att klaga på Lewins gedigna utredning. Den stora frågan som jag önskat att Per-Arne Andersson fokuserat på, i sin artikel i DS nr 10, är bristen på tillit mellan lärarna och skolans huvudmän, kommunerna. När utomstående tvingats gå in i de ofta svåra avtalsförhandlingarna som medlare de senaste åren har de också vittnat om att det finns stora problem i förtroendet mellan parterna inom skolans område. Det saknas tillit och det är just tillit och förtroende som bygger en framgångsrik skola. BO JANSSON Ordförande, Lärarnas Riksförbund Lärdomarna från Caremaskandalen lever KOPPARGÅRDEN Vad som behövs är en politik som ger personalen inom välfärdsverksamheterna de faktiska möjligheterna att göra sitt jobb. Och att en extremt viktig sak där är att se till att vinstjakten inte tillåts skapa incitament att försämra kvaliteten i syfte att öka avkastningen. En stor undersökning från USA publicerad i Health Service Research visar exempelvis ett tydligt samband mellan vinstdrift, lägre bemanning och därmed sämre kvalitet så frågan är inget hjärnspöke hos förvirrade vänsterdebattörer. Vinstintresse är helt enkelt inte någon bra grund att bygga hållbar vård och omsorg på. Man måste vara naiv för att inte se att marknadsstyrningen av svensk välfärd har gått för långt. JOHAN SJÖLANDER Sjukvårdspolitiker (S), Hässelby Fler specialistsjuksköterskor behövs för en säker vård SJUKVÅRD Vården är en av samhällets mest kunskapsintensiva branscher och det finns tydliga samband mellan kompetens och säker vård. År 2010 fanns det drygt sjuksköterskor sysselsatta i svensk hälso- och sjukvård. Det betyder att tillgången på sjuksköterskor, i förhållande till befolkningen som helhet, har ökat med 15 procent under perioden 1995 till Trots det är läget inom vården alarmerande, eftersom det är mer än antalet som avgör om det är en tillräckligt god bemanning. Kvaliteten på vården avgörs av personalens antal och kompetens. Det finns i dag ett stort antal studier som visar ett direkt samband mellan Safe staffing och effekter på patienternas överlevnad och sjuklighet. Enbart inom slutenvård beräknas patienter få bestående men och avlida på grund av vårdskador. Det är långt fler än antalet döda i trafiken. Det faktum att antalet sjuksköterskor i Sverige har ökat betyder tyvärr inte att kompetensen i närheten av patienterna har ökat, snarare tvärtom. Det är enbart grundutbildade sjuksköterskor som blivit fler. Antalet specialistutbildade sjuksköterskor har minskat med en femtedel sedan Andelen sjuksköterskor med specialistutbildning är i dag under 50 procent. Socialstyrelsen har beräknat att så få som 2 procent av de sjuksköterskor som arbetar inom kommunal äldrevård har en specialistutbildning inom äldrevård. I dagens komplexa vård behöver minst 70 procent av sjuksköterskorna vara specialistutbildade. För att vården ska vara trygg, säker och kostnadseffektiv krävs hög omvårdnadskompetens, förmåga att fatta självständiga beslut, göra etiska ställningstaganden och färdighet i att följa och tillämpa kunskapsutvecklingen. En säker bemanning med rätt antal specialistutbildade sjuksköterskor innebär ökad trygghet och säkerhet, högre överlevnad, minskade sjukdomssymtom och minskade vårdtider för patienterna. Kort sagt mer hälsa för pengarna. ANIA WILLMAN Ordförande i Svensk sjuksköterskeförening FOTNOT: En längre version finns på Dagens Samhälles debattsajt. VECKANS FORMULERING Låt oss tillsammans jobba för en nollvision. Låt alla inblandade sätta sig tillsammans och diskutera hur vi ska nå detta mål. Taxiförbundets förbundsdirektör Per Juth skriver om de misstag inom färdtjänsten som uppmärksammats där resenärer släppts av på fel adresser, och vad som måste göras för att liknande fel inte ska begås i framtiden. Caremakritiken saknar fakta och substans REPLIK Oavsett om vi företräder ideologier som bejakar privata alternativ inom välfärden eller inte, måste vi vara aktsamma om hur vi för debatten. Såväl för de äldre i behov av den ofta mycket omfattande vården och omsorgen, som för de anställda både hos privata och offentliga huvudmän. Väljer man som politisk företrädare att skapa onödig oro för en av de svagaste grupperna i samhället, tar man på sig ett tungt ansvar för den åldrandes sämre livskvalitet. STAFFAN WERME Ordförande (FP) i beredningen för primärvård och äldreomsorg, SKL

12 TEMA ÄLDREOMSORG 12 DAGENS SAMHÄLLE nummer Nummer DEBATT Framtiden tillhör även de seniora Åldrandet är mer komplext än vad diskussionen om äldreomsorgen speglar. Såväl partier som politiker står handfallna inför det nya samhälle som skapas. ÄLDRE Den svenska äldrepolitiken handlar i dag nästan enbart om frågan hur samhället ska hantera de mest sjuka äldre. Ofta handlar det om vård- och omsorgsboenden, om huvudmannaskap, om resurser och om adekvat utbildning. Förstå oss rätt: Vi kommer att göra allt som står i vår makt för att de mest sjuka årsrika ska få en allt bättre vård och omsorg. För det krävs tydliga politiska åtgärder; nationellt, regionalt och lokalt. Men denna kraftsamling kring äldreomsorgen som vi ser behövs, kommer att misslyckas om vi inte tar ett större grepp kring frågan om dagens och framtidens åldrande. Det krävs omfattande åtgärder inom många samhällssektorer. Här är några av de viktigaste: Jobben: Allt fler äldre, eller årsrika som vi hellre kallar dem, vill jobba alltmer och allt längre. Arbetet skänker glädje och mening med livet för de flesta av oss. Men arbetslivet är inte anpassat till de krav allt fler årsrika ställer. Arbetslivet måste anpassas till deras förmågor, kunskaper och erfarenheter. Fler måste dessutom få möjlighet att tidigare i livet ställa om sitt arbetsliv till arbeten som fungerar längre upp i åldrarna. Vidareutbildning och kompetensväxling måste bli en naturlig del av svensk äldrepolitik. Fortfarande betraktas åldrandet som en kollektiv process och pensionsåldern är en stupstock för många. Synen på arbete och åldrande måste förändras och vi måste få bort den åldersnoja som råder i Sverige. Allt handlar inte om tappade färdigheter och ökande kostnader. Åldrande är i huvudsak en positiv process, men vi måste bli bättre på att tillvarata de erfarenheter den medför. Samhällsbyggandet: Sverige är det västland som urbaniseras snabbast. Det ställer dubbla krav på samhällsbyggandet. Vi måste värna landsortens möjligheter att hantera en åldrande befolkning och vi måste bygga framtidens städer för de årsrika. Antalet folkpensionärer, utifrån dagens karaktärisering, ökar med personer fram till år En enorm ökning som måste mötas av en kraftfull satsning på städer, anpassade till de olika behov dessa individer har. Tekniken: Åldrande är i stor utsträckning en subjektiv fråga. Allt fler kan själva välja hur aktiva de vill vara, långt upp i åren. De medicinska landvinningarna ger allt fler ett gott liv längre. Dagens årsrika är betydligt yngre såväl fysiskt som mentalt, än gårdagens. Den utvecklingen kommer fortsätta. Framtidens forskning kan ge oss nya möjligheter att behålla våra färdigheter långt upp i åren. Men då krävs ett tydligt vägval, både av staten och av företagen. Och med en befolkning där allt fler äldre blir en allt viktigare konsumentgrupp, kommer incitamenten för teknikutvecklingen att öka. Vi måste ta ett helhetsgrepp kring hur framtiden ska utvecklas tillsammans med de äldre. Den politiken borde börjat formas för tiotals år sedan. Den har aldrig varit viktigare än nu. BARBRO WESTERHOLM (FP) Riksdagsledamot och äldrepolitisk talesperson STAFFAN WERME (FP) Kommunalråd, Örebro, ordförande i SKL:s beredning för primärvård och äldreomsorg Låt 1177 Vårdguiden ta större patientansvar Det borde räcka med ett enda telefonnummer för att komma i kontakt med vården, och därigenom också kunna boka de besök som är nödvändiga. Det skriver tre företrädare för sjukvården. SJUKVÅRD Den svenska sjukvården håller hög kvalitet, men den är också väldigt specialiserad. Vården är organiserad efter diagnos och sjukdom, inte efter vem patienten är. Det medför att många upplever att det är svårt att söka vård på rätt ställe och att de blir hänvisade fram och tillbaka. Vi vill förenkla för patienten att söka vård och samtidigt få rådgivning om sin sjukdom. Det borde räcka med ett enda telefonnummer för att komma i kontakt med vården, och därigenom också kunna boka de besök Dagens årsrika är betydligt yngre såväl fysiskt som mentalt, än gårdagens. som är nödvändiga, oavsett om det gäller primär- eller sjukhusvård. I både Stockholms län och Sörmland är det sjuksköterskor vid företaget Medhelp som svarar när man ringer till Redan i dag är det möjligt i Stockholm att boka vissa tider, framför allt inom den akuta vården. Vi menar att det finns många fördelar med att låta 1177 Vårdguiden, som samordnas av Inera på uppdrag av de svenska landstingen, svara i sjukvårdens telefoner. Det skulle underlätta för patienterna att enkelt och snabbt kunna komma i kontakt med sjuksköterskor med lång erfarenhet, för att få råd om vart de ska vända sig och samtidigt kunna boka in besök. Det innebär att patienterna inte längre behöver vänta på att bli uppringda, ibland till och med till dagen efter. Vårt förslag är naturligtvis inte helt okomplicerat. Det finns några utmaningar som måste hanteras. Dialogen måste därför stärkas mellan landstingen och 1177 Vårdguiden, så att patienten får veta vad som gäller specifikt på den plats där de söker vård. Sammantaget menar vi att det skulle vara en stor förbättring, både för patienterna och för vården, att också låta 1177 Vårdguiden kunna boka tider åt patienter. MARTIN ANDREASSON Ordförande, Inera ANDREAS WINQVIST Vd, Medhelp MAGNUS LEIVIK (M) Gruppledare, Landstinget i Sörmland FOTNOT: En längre version av artikeln finns publicerad på Dagens Samhälles debattsajt. STIG-BJÖRN LJUNGGREN: N: En demokrati med valfrihet inom statens kontroll Demokrati innebär folkstyre. Vi lägger fram förslag under diskussion, räknar antalet näsor och förkunnar en vinnare. Konsekvensen av detta är att om folket tror att små klasser gör bra skolresultat trots att det inte förhåller sig på det sättet så kommer politikerna att se till att klasserna blir mindre. De var sådant som oroade demokratins motståndare när rösträtten diskuterades. Det fanns en oro över att den oinformerade massan skulle styra. Att folket skulle råda, förnuft och rationalitet sköljas undan av demagogiska krafter. Staten skulle smulas sönder i intressekonflikter och kamp mellan grupper. Individualismen hotade sammanhållningen, den nationella gemenskapen och den gemensamma marschen mot framtiden. MEN DE POLITISKA PARTIERNA överlevde prövningen. De gick från att vara folkliga organisationer till att som i dag vara ett utskott av statsapparaten. Uppdraget är att med stöd av offentliga medel organisera medborgarnas samförstånd till den rådande samhällsordningen. Folkrörelsedemokratin har blivit en publikdemokrati, där partiernas ansvar är att lyhört reagera Svenska väljares frihet inskränker sig till att rösta på dem som partierna nominerar. Och partierna är sammanvävda med staten. på människors åsikter, göra eftergifter till opinionskantringar, värva de potentiella ledarbegåvningar som dyker upp. Sedan, ibland, med rå styrka genomföra det som måste göras. Demokrati blir ett sätt att lyssna på åsikter för att sedan köra över dem som behöver köras över. Partierna jobbar med katolska kyrkans recept som modell: Försök först stampa ut motstridiga krafter och om inte det fungerar, ta med dem. Och det fungerar rätt bra. FÖR NÅGRA ÅR SEDAN höll jag ett föredrag för några kvalificerade besökare från en asiatisk diktatur som anses ha framtiden framför sig. De ville veta hur Sverige har gjort så att demokratins anarkistiska tendens inte ska äventyra den trygga styrelsen av staten. Det var två saker som förvånade dem. De blev upprörda när de fick höra att svenska makthavare överlät till skolorna och till och med lärarna att bestämma läromedel. Det var inte regeringen som godkände skolböckerna. Min replik var förstås att den svenska modellen var att staten utbildade professionen lärare och på så sätt indirekt kunde styra skolans verksamhet och forma elevernas själsliv efter önskemål. Jag antydde också att om de objektiva förhållandena i samhället förändras så spelar det ingen roll vem som kontrollerar läromedel eller lärare. Ingen bokkontroll kan hindra eleverna att då bli bångstyriga. Exempel: Prästseminaristen Stalin, läsning av Konfucius traktat för Mao Zedong, eller den jesuitskolade Fidel Castro. DEN ANDRA PUNKTEN, som förvånade gästerna positivt, var upplysningen att svenska väljares frihet i valbåset inskränker sig till att rösta på dem som partierna nominerar. Och att partierna är finansierade och sammanvävda med staten. Således. Svensk demokrati innebär valfrihet inom de ramar som de statskontrollerade organisationerna bestämmer. Det gör demokratin enklare. Folkets spontana nyckfullhet får visst genomslag men det är utvalt folk som sköter genomförandet. Än så länge, kanske vi ska tillägga. Stig-Björn Ljunggren är statsvetare och författare NÄSTA VECKAS KRÖNIKÖR: ÅSA MOBERG FOTO: EVA BERGSTRÖM

13 För mer information, besök cramoadapteo.se

14 TEMA ÄLDREOMSORG: ENTREPRENÖREN PÅ GOTLAND 14 DAGENS SAMHÄLLE nummer Nummer Vi måste låta de äldre bli en del i teamet Jane Lindell Ljunggren och hennes syster skapade demensboendet Hattstugan när kommunen inte kom till skott med specialboenden för demenssjuka. Nu är hon föreläsare och känd från tv.

15 TEMA ÄLDREOMSORG: ENTREPRENÖREN PÅ GOTLAND Nummer nummer DAGENS SAMHÄLLE 15 JANE LINDELL LJUNGGREN Personalen i äldreomsorgen måste använda sin tid rätt och låta de äldre bli en del av teamet. Det anser Jane Lindell Ljunggren, som startade ett eget demensboende när kommunen var för trög och nu har blivit tv-kändis. text CECILIA GRANESTRAND foto STIG HAMMARSTEDT Torftig miljö. Uppgiven personal. Håglösa gamla som sitter ensamma på sina rum och vissnar bort. Det är en bild av svensk äldreomsorg som lite för ofta är sann. Men det går att erbjuda de äldre ett levande liv, livet ut. Det hävdar Jane Lindell Ljunggren, som arbetat i äldreomsorgen i hela sitt yrkesliv, driver ett eget demensboende och ofta föreläser om att det inte behöver vara särskilt svårt att skapa trivsammare boenden för dem som mot livets slut förlorat en del av sina fysiska eller mentala förmågor. Äldreboendet är ju deras sista hem. Då ska det vara så likt ett hem som möjligt och när de äldre vill bearbeta sina liv ska de få hjälp med det av någon som är genuint intresserad av att lyssna. Vi måste ge inre trygghet. Men personalen lägger ofta så mycket tid och kraft på dokumentation eller städning att de sällan hinner med att få i gång aktiviteter. Det finns ofta gamla rutiner som kanske inte längre passar verksamhetens behov. Man måste föra en ständig dialog om hur arbetet bäst organiseras så att personalen får tid för de äldre, säger Jane Lindell Ljunggren. Ibland kan det till och med vara svårt att få till så enkla saker som en gemensam fikastund. Så var det på äldreboendet Smedsberget i Lycksele som i höstas fick påhälsning av Jane Lindell Ljunggren och professor Yngve Gustafson. De var experterna som Sveriges Television engagerat till serien Sveriges bästa äldreboende. Med deras hjälp skulle det genomsnittligt småtrista Smedsberget ryckas upp och bli bäst i landet. Personalen hade bett om hjälp och det var spännande att få vara med och förändra Smedsberget. Det var väldigt seriösa program, SVT ville skildra verkligheten och inte bara skandaler. Jane Lindell Ljunggren betonar att Smedsberget inte var ett särskilt dåligt äldreboende, men hon tyckte ändå att stämningen var lite väl låg och att både miljön och verksamheten var andefattig. Många av de äldre hade så lite livslust. Även personalens lust och påhittighet var på upphällningen. De tyckte inte det var någon idé att försöka locka ut de äldre från sina rum. Svaret blev ju ändå alltid nej. Många äldre säger nej för att de märker att personalen har bråttom och de vill helst inte vara till besvär. Därför gäller det att inte ge upp och att vara lite finurlig. Jane Lindell Ljunggren arbetar till vardags med demenssjuka och vet att ett nej kan förvandlas till ett ja om frågan ställs på rätt sätt. Jag kan säga att det är jättefint väder ute och jag skulle gärna vilja gå ut på en promenad men jag vill helst inte gå ensam, så kan inte du följa med mig?. Då ger jag en känsla av hur trevligt det vore att komma ut och den jag frågar får känna sig värdefull som sällskap. Då säger nästan ingen nej. Hon startade demensboendet Hatt-

16 TEMA ÄLDREOMSORG: ENTREPRENÖREN PÅ GOTLAND 16 DAGENS SAMHÄLLE nummer Nummer stugan tillsammans med sin syster Pia Lindell för tjugo år sedan. Det ligger på östra Gotland och är både omskrivet och prisbelönt. Och Jane Lindell Ljunggren har på senare tid utnämnts både till Årets gotlänning och den företagsammaste gotlänningen. Men att starta ett eget äldreomsorgsföretag var egentligen inget hon hade tänkt sig. Hon ville ju bara få till en bättre omsorg om de demenssjuka. I början av 1990-talet hade Jane Lindell Ljunggren arbetat i äldreomsorgen i två decennier och sett många brister i bemötandet av personer med demenssjukdomar. Hon utbildade sig inom området, var med och drog i gång en anhörigförening och skissade på ett särskilt boende för demenssjuka. Men när hon presenterade sina ritningar och en ekonomisk kalkyl för kommunen var intresset svalt. Vi gör allt tillsammans med dem som bor här. Äter, fikar, städar, viker tvätt. De boende är våra medarbetare. Det fanns så lite kunskap om att det behövdes specialboenden. Men när det var så trögt att starta i kommunens regi tänkte jag att det kanske gick att göra privat. Och kommunen lovade att köpa platser. Därför äger systrarna nu ett specialbyggt hus där tio demenssjuka personer bor och tolv anställda arbetar. I mitten finns husets hjärta, köket och vardagsrummet, där de boende samlas och kan hjälpa till med matlagning, dukning och andra vardagliga sysslor. Vi gör allt tillsammans med dem som bor här. Äter, fikar, städar, viker tvätt. De boende är våra medarbetare. De kan ju mycket, bara de får komma i gång och göra rörelserna de gjort så många gånger förut. Göran Bexelius och Jane Lindell Ljunggren talar om gamla tider. Loppisfynd ger stöd åt minnet och skapar samtalsämnen. På Hattstugan finns inga kala korridorer, det är möbler överallt och på hyllor, bord och byråer står mängder av prylar som minner om gamla tider. Runt grejerna går det att spinna samtal och hitta trådar till de boendes förflutna. Vi handlar på loppmarknader och auktioner, säger Jane och visar en gammal tetraförpackning som blev hennes för en hundralapp. I det pyttelilla personalrummet hänger en affisch som slår fast att Detta företag är inte lönsamt, men trivsamt. Men Hattstugan Vård & Utbildning har en trygg ekonomi och ger ett litet överskott. En liten vinst måste man ju ha, men jag är inte förtjust i att bolag satsar på äldreomsorg för att det är lukrativt. Det tycker jag inte är etiskt och moraliskt rätt. Det här är en samhällsverksamhet. Men kommunerna ska inte driva allt, vi behöver både offentlig och privat verksamhet. Och den måste ju gå runt. Än har inget riskkapitalbolag eller stort äldreomsorgsföretag hört sig för om att köpa Hattstugan. Men Jane Lindell Ljunggren befarar att små omsorgsföretag kommer att ha svårt att i framtida upphandlingar klara konkurrensen från de stora bolagen. Det blir nog mest stora företag framöver och det tycker jag är sorgligt. Men att Hattstugan är småskaligt är inte förklaringen till att de äldre kan involveras i verksamheten. Det hävdar Jane Lindell Ljunggren bestämt. Inga demensavdelningar brukar ha fler än 8 12 platser, även om hela äldreboendet är stort. Så när hon är ute och föreläser för omsorgspersonal predikar hon alltid att de som bor på äldreboenden måste få vara mer delaktiga. Då är det större chans att de kan bevara de förmågor de har kvar och tillvaron blir roligare, både för dem och för personalen. Det finns så många fantastiska människor i äldreomsorgen som aldrig får några frågor om sina liv, vilka de har varit eller vad de är intresserade av. De får inte vara någon. De är bara mottagare av en tjänst. Jag skulle önska att de blev mer av en i teamet, att personalen tog sig tid att se vad de äldre kan göra i gemenskap med andra. Ofta möts hon av invändningar. Det är omöjligt, tiden finns inte. Men det går Jane Lindell Ljunggren inte med på. Det finns en ovana. Personalen är så inriktad på görandet och på den fysiska omvårdnaden, inte på själen och hjärtat. De tycker att de måste städa och torka av diskbänken, men det kan ofta vänta. Ibland är jag tuff mot dem, men det kan jag vara eftersom jag själv arbetar på golvet. Hon är tuff mot kommunerna också. Enligt Jane Lindell Ljunggren finns det inga kommunala uppgifter som är viktigare än skola och äldreomsorg, och därför måste kommunerna bli så bra arbetsgivare att de lockar till sig personal och ger dem stöd och utbildning. Äldreomsorgen i dag ställer stora krav på kunskap. Därför måste de anställda få ett tydligt uppdrag och utvecklingsmöjligheter. Lönen måste också upp i paritet med ansvaret och kraven. På Smedsbergets äldreboende visade hon inför tv-kamerorna att det är lätt att skapa aktiviteter och engagera de äldre. De kunde själva baka kakor till eftermiddagsfikat, lära ut hur man spelar boccia och piffa upp matsalen med grejer de varit med och köpt i second hand-butiken. Personalen peppades med föreläsningar där de påmindes om sina möjligheter och sin stora betydelse. Kunnig och intresserad personal är den allra bästa medicinen, glöm inte det! inskärpte Jane Lindell Ljunggren. Hon har fortfarande kontakt med personalen på Smedsberget och snart blir det nya inspelningar. SVT planerar ett nytt program som ska sändas före valet i höst. När valrörelsen drar i gång önskar Jane Lindell Ljunggren att de äldre höjer sina röster. Jag skulle vilja göra ett uppror. Få ut varenda äldre person på gator och torg så att beslutsfattarna ser att de finns. Man talar oftast bara om de äldre, inte med dem. Och deras rang i samhället är alldeles för låg. De har jobbat sedan de var år, betalat skatt i hela sitt liv, betalar fortfarande skatt och behöver sedan under några få år mycket hjälp. Ska vi då inte ha råd med det? BÅTÄLSKARE MED EN GNUTTA HAVSUTSIKT NAMN: Jane Elsie-Britt Lindell Ljunggren. ÅLDER: 60 år. FAMILJ: Man och tre vuxna barn. BOR: Nybyggt hus i Lau, Gotland. Vi ser lite av havet. BAKGRUND: Började arbeta på sjukhem i början av 1970-talet och har arbetat med äldreomsorg i hela sitt yrkesliv. Startade demensboendet Hattstugan Föreläsare och utbildare. Medverkade i SVT-serien Sveriges bästa äldreboende hösten FRITID: Gillar att vara i båt på havet. STOLT ÖVER: Den fantastiska personalstaben på Hattstugan. Och jag är stolt över att ha fått vara med och starta det här. Vi visste ju inte från början om vi skulle klara av det. ÅNGRAR: Ingenting. BÄST I SVENSK ÄLDREOMSORG: Att personalen är engagerad. SÄMST I SVENSK ÄLDREOMSORG: Att vi inte har lyckats få till en meningsfull tillvaro för de äldre, där de själva är delaktiga. Räknar du paragrafer istället för att räkna får när du ska sova? När du har gedigna kunskaper om tröskelvärdesberäkningar, undantag och aktuella direktiv behöver du inte ligga sömnlös en enda natt till. Silf erbjuder kvalitetssäkrade utbildningar för upphandlare som vill fatta bättre och framför allt mer affärsmässiga beslut. Hos oss möter du skickliga lärare med gedigen teoretisk grund och praktisk erfarenhet från både näringsliv och offentlig sektor. Vi ger dig helt enkelt verktygen som stärker dig i alla typer av upphandlings- och inköpsförehavanden. Läs mer på eller ring en kompetensrådgivare på

17 Svensk mästare i att släcka, stänga av och skruva ner? Nu är det dags att utse årets E-Prizevinnare inom kategorin offentlig sektor. Priset går till den verksamhet som på ett innovativt sätt minskat sin elförbrukning, värnat om miljön och skapat bättre affärer. Passar ni in på beskrivningen? Anmäl er nu så kanske det är just ni som tar emot ett E-Prize den 8 oktober! Läs mer och anmäl er senast den 13 april på eon.se/eprize

18 18 DAGENS SAMHÄLLE TEMA ÄLDREOMSORG nummer Nummer Personal har dåliga kunskaper om lex Sarah Hälften av personalen inom äldreomsorgen känner inte till hur de ska rapportera brister och missförhållanden enligt lex Sarah. Hanteringen måste bli en naturlig del i arbetet, menar IVO. ANMÄLNINGAR Sedan 1999 har personal skyldighet att anmäla brister i äldreomsorgen enligt lex Sarah. Den gäller numera hela socialtjänsten. Men fortfarande finns det kunskapsbrister i hur anmälningar ska göras. Rutiner finns, men de omsätts inte i praktiken. Hälften av vårdoch omsorgspersonalen vet inte hur det ska gå till väga för att rapportera enligt lex Sarah, konstaterar Inspektionen för vård och omsorg (IVO) i sin tillsynsrapport för Det här är inte acceptabelt, anser IVO. Huvudmännen, både kommunala och privata, måste få in hanteringen i sina ledningssystem och löpande informera personalen om rapporteringsskyldigheten. Huvudmännen behöver förstå sitt ansvar och göra rapporteringen till en naturlig del i personalens arbete, säger Margareta Florin Mæhlum, utredare på IVO. Avdelning Syd vid IVO har gjort inspektioner utifrån lex Sarah. Vi har konstaterat att ledningen har gett personal information, kanske skriftligt underlag om lex Sarah och personalen har kunskap om rapporteringsskyldigheten. Men sedan är det någon form av glapp, det omsätts inte operativt, säger Helen Andersson, inspektör på avdelning Syd. Det är uppenbart ett pedagogiskt problem. Vi har påpekat för chefer vikten av hur och när de ger information så att personal är mottaglig. Förra året kom cirka lex Sarah-anmälningar in till IVO, ungefär lika många som Inom äldreomsorgen gäller det tre områden i ungefär lika hög grad: felaktigt utförda insatser; insatser som inte utförts alls och brister i bemötande. Det berättar utredare Kristina Söderborg på IVO, som nu sammanställer en rapport om lex Sarah de första nio månaderna Andelen anmälningar brukar skilja sig mellan olika delar av landet, men även mellan verksamheter. Det är relativt få anmälningar från hemtjänsten om man jämför med särskilda boenden. Man kan fundera på varför, antingen är hemtjänsten bättre eller så ser ingen vad som händer när man är i någon annans hem. Man tar den smidigare vägen och undviker att anmäla, säger Kristina Söderborg. En annan skillnad är att inom det offentliga har 62 procent gjort anmälan, me dan andelen bara är 2 procent bland de enskilda verksamheterna. Man kan misstänka en underrapportering från de enskilda. HANS PERKIÖ Surfplattor till äldre i Angered Alla äldreboenden i Angered ska få surfplattor till sina boende. Varje avdelning ska få två läsplattor och målet är att det ska bli enklare för de äldre att läsa tidningar, titta på tv eller lyssna på radio från andra länder. Det handlar om både aktivering, kommunikation och underhållning för våra boende, säger Soledad Danielsson, enhetschef på Hammarhus äldreboende till Vårt Göteborg. Totalt har 40 surfplattor köpts in till en kostnad av kronor MUSEER erbjuder i år visningar och aktiviteter som är speciellt anpassade för personer med demens. Aktiviteterna sker inom ramen för projektet Möten med minnen som leds av Alzheimerfonden i samarbete med Demensförbundet, Nationalmuseum och Svenskt Demenscentrum. Nollvision för tvång i demensvården Trots att det är olagligt förekommer fortfarande tvångsåtgärder i demensvården. Det konstaterar Socialstyrelsen i en delrapport till regeringen, skriver Dagens Medicin. Flera av de demenssjuksköterskor och chefer som intervjuats tycker att de saknar de verktyg som behövs för att undvika tvång. Under året ska Socialstyrelsen besöka ett 30-tal verksamheter och ta fram en lista på de åtgärder som behövs för att förebygga och undvika tvång i vården. På sikt är målsättningen en nollvision för tvångsåtgärder.

19 TEMA ÄLDREOMSORG Nummer nummer DAGENS SAMHÄLLE 19 FOTO: RICKARD KILSTRÖM Mamman Aziz har nyligen flyttat till äldreboendet Persikan där all personal pratar persiska. Hon är framför allt nöjd med kocken och den persiska maten. Oklara spelregler bromsar boenden med egen profil Ju mer man nischar in sig desto större är risken för tomma platser Vi skulle lätt kunna fylla ett helt boende om vi fick öppna i Göteborg. Catharina Tavakolinia, vd för Kavat Vård Fler och fler äldreboenden får särskild inriktning. Men politisk osäkerhet och oklara spelregler hämmar utvecklingen, menar företrädare för specialiserade omsorgsbolag. ÄLDREBOENDE Antalet äldreboenden med särskild inriktning ökar. Det finns livsstilsboenden inriktade på kultur och spa, lyxboenden med hotellkänsla och hbtcertifierade äldreboenden. Men utvecklingen går långsamt. Orsaken är att det hittills bara är elva kommuner som har infört lagen om valfrihetssystem (LOV) för särskilda boenden inom äldreomsorgen. Och politisk osäkerhet har lett till att förutsättningarna för nischade äldreboenden har blivit sämre, menar Catharina Tavakolinia, vd för- Kavat Vård. Det finns möjlighet att starta äldreboende med särskild profil i Stockholms kommun och 7 8 närliggande kommuner. I resten av landet är det osäkert vad oppositionen står och de talar med kluvna tungor, säger hon. Olof Ryderberg är vd på Temabo som liksom Kavat Vård är helt inriktat på äldreboenden med viss inriktning (musik och dans). Nio av Temabos tolv äldreboenden är upphandlade på entreprenad. Den generella efterfrågan går alltid ner inför ett val och demografin slår först efter Men det är förvånande att inte fler kommuner väljer LOV och låter de äldre välja själva. De betalar bara platsen och slipper att bygga själva, något som kostar oerhört mycket, säger han. Språk är den vanligaste inriktningen på nischade äldreboenden i Sverige. Som Kavat Vårds äldreboende Persikan i Tensta i Stockholm, där all personal talar persiska. Persikan startade 2010 när Catharina Tavakolinia, som umgås med många invandrade iranier eftersom hennes man är från Iran, insåg att det fanns ett stort behov av ett persiskt boende. Men det handlar om mer än bara språket. I sällskapsrummet på Persikan kramar och pussar personalen de äldre mycket och ofta. Ehteram Shekarabi har nyligen flyttat in på Persikan och är en av få äldre som talar svenska. Det är bra och jag tycker mycket om all personal, säger hon. Framför allt är många på avdelningen nöjda med den traditionella persiska mat som serveras. På ett svenskt boende är det dåligt att tv:n står på hela tiden. I Iran är det så man umgås. De närstående är också mer involverade, sover ofta över och tar saker i kylen. Det är helt okej här, medan det verkar att vara svårare att hantera inom kommunen, säger Catharina Tavakolinia. Hon ser ett stort intresse från andra delar av landet och uppger att Kavat Vård gärna skulle öppna exempelvis i Göteborg, men att det inte går eftersom kommunen inte har LOV för särskilt boende. Vi har folk som flyttar från andra delar av landet för att bo här på Persikan och vi skulle lätt kunna fylla ett helt boende om vi fick öppna i Göteborg. Trots att äldre från hela Stockholms stad kan välja vilket boende de vill flytta till är det ännu inte så vanligt med nischade boenden. Barbro Karlsson, strateg på äldreförvaltningen, tror att det beror Rune Vallström Karlsson och Arnold Vallström med hunden Hexa bor på Regnbågen, Europas första seniorboende för hbtq-personer. REGNBÅGEN FÖR HBTQ-SENIORER på att underlaget är för litet. Hon konstaterar att de nischade äldreboenden som finns i dag främst är språk- och kulturinriktade. Ju mer man nischar in sig desto större är risken att man får tomma platser. Sedan är Andra specialinriktade äldreboenden som har fått mycket uppmärksamhet är exempelvis Kungsgården i Upplands-Bro, som blev hbtcertifierat Men intresset har varit svalt. Den kooperativa hyresrättsföreningen Regnbågen är ett seniorboende för 55 plus. Ett 50-tal står i kö för en plats. Tanken var först att det skulle bli ett äldreboende, men intresset var inte tillräckligt stort. FOTO: LARS PEHRSON det väldigt olika. Inom vissa kulturer förväntas barnen ta hand om sina föräldrar när de blir gamla och därför är inte äldreboende något alternativ för dem i dag, säger hon. MARIA OTTOSON

20 20 DAGENS SAMHÄLLE TEMA ÄLDREOMSORG nummer Nummer Skanska och Attendo Sönderskurna bildäck finns på listan över vad politiker har drabbats av. VAR TREDJE POLITIKER HAR HOTATS Nästan var tredje förtroendevald i Region Skåne har attackerats eller hotats i sin roll som politiker. Tidningen Sydsvenskan har gjort en enkät som besvarats av 153 regionpolitiker. Knappt hälften av de berörda har polisanmält hoten. Exempel på incidenter: krossade rutor, sönderskurna bildäck, antisemitiska påhopp, bombattrapper, blodstänk på ytterdörren och direkta mordhot. Hårdast utsatta är Moderaterna. Fem politiker i enkäten svarar att de funderar på att lämna sina politiska uppdrag på grund av hot och trakasserier. Läs mer om hot, och om polisens och Säpos insatser på sid 39. bygger äldreboende Växjö kommun inför LOV och öppnar dörren för nya aktörer Skanska bygger sitt första äldreboende med en privat aktör, Attendo, i Växjö. Växjö kommun tog nyligen beslut om att införa LOV för särskilt boende. OMSORG Skanska bygger ett vårdboende med 54 lägenheter på Vikaholm i Växjö som planeras vara klart hösten Attendo ska stå för driften. Boendet är det första som Skanska bygger tillsammans med en privat aktör. I många fall blir det väldigt prispressat, men nu blir det roligt att vara med i ett projekt där vi kan vara med och påverka mer, säger Daniel Bengtsson, projektutvecklare på Skanska Sverige. Även på Attendo är affärsutvecklare Peter Turell nöjd med samarbetet. Attendo bygger 6 7 äldreboenden per år i Sverige och ofta i samarbete med ett bygg- eller fastighetsföretag. Vi har hittat en lösning Så här ska det nya boendet se ut. Äldreboendet får utrymmen för samvaro på varje våningsplan samt en spaavdelning. som fungerar bra för båda parter, och tycker att det är bra att ha ett samarbete med Skanska som sitter på mycket mark runt om i Sverige, säger han. Växjö tog i förra veckan ett första steg mot att införa lagen om valfrihetssystem (LOV) för äldreboende. Det betyder att Växjö sällar sig till det tiotal kommuner som i dag har infört LOV för särskilt boende. Drivande bakom beslutet var alliansmajoriteten och Socialdemokraterna. Det känns jättespännande. Vi har haft ytterligare diskussioner med ett par andra aktörer så vi vet att det finns ett intresse. Det är angeläget att vi är överens så att beslutet Som politiker anser jag att man måste vara mer visionär och våga se framåt. Catharina Winberg (M), ordförande i omsorgsnämnden, Växjö kommun kan ses som långsiktigt, säger Catharina Winberg (M), ordförande i omsorgsnämnden i Växjö. Tony Lundstedt (S) är vice ordförande i omsorgsnämnden. Vi har drivit frågan om LOV inom särskilt boende i sex år. Vi tycker att det är betydligt bättre att flytta fokus från att lägga ut hela boenden till att den enskilde får bestämma, säger han. Planen är att de äldreboenden som redan är upphandlade enligt LOU ska fasas ut efter hand. Det betyder att det under en övergångsperiod kommer att finnas både upphandlade äldreboenden och boenden som drivs enligt LOV. Kommunens egen utredning rekommenderar en blandad form, upphandlingslagen och LOV, och varnar för att LOV riskerar att leda till ökade kostnader för kommunen om lägenheter står tomma. Det finns både risker och möjligheter. Självfallet tar vi åt oss av förvaltningens synpunkter och den utredning som den har gjort, men som politiker anser jag att man måste vara mer visionär och våga se framåt, säger Catharina Winberg. MARIA OTTOSON ETT VIKTIGT MÅL MED HÄLSOSAMTALEN ÄR ATT ÄLDRE SKA KUNNA KÄNNA SIG SÄKRARE I TILLVARON. Berit Axelsson, sjuksköterska och projektledare Seniorhälsan, Västra Götaland Som projektledare inom Seniorhälsan har jag tillsammans med distriktssköterskorna, varje dag ansvar för äldre människors hälsa och livskvalitet. Genom att bjuda in alla över 65 år till ett hälsosamtal får vi en tydligare bild av eventuella hälsorisker och behov av vård som finns hos de äldre. Det ger de bästa förutsättningarna att förebygga sjukdomar och ohälsa innan de blir problem. Det ökar både livskvaliteten hos de äldre och sparar stora resurser för samhället, något som kan behövas eftersom vi snabbt blir alltfler äldre i befolkningen. Inför förebyggande hälsoprogram för alla över 65 år nu! Läs mer om Vårdförbundets idé om ett nationellt hälsovårdsprogram för äldre på

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-27 Mer trygghet för Sveriges äldre Sverige är världens bästa land att åldras i. Alliansregeringens

Läs mer

Äldreprogram för Sala kommun

Äldreprogram för Sala kommun Äldreprogram för Sala kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2008-10-23 107 Revideras 2011 Innehållsförteckning Sid Inledning 3 Förebyggande insatser 3 Hemtjänsten 3 Hemtjänst och hemsjukvård ett nödvändigt

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR KVALITET I ÄLDREOMSORGEN

HANDLINGSPLAN FÖR KVALITET I ÄLDREOMSORGEN MILJÖPARTIET DE GRÖNA Riksdagen 100 12 Stockholm Torsdagen den 23 november 2011 Mynttorget 2 (besöksadress) HANDLINGSPLAN FÖR KVALITET I ÄLDREOMSORGEN TIO FÖRSLAG FÖR EN GOD OMSORG sid 2 av 7 Sverige är

Läs mer

STOCKHOLMS STAD BEHÖVER HJÄLP MED ATT LÖSA STORA UTMANINGAR!

STOCKHOLMS STAD BEHÖVER HJÄLP MED ATT LÖSA STORA UTMANINGAR! ÄLDREFÖRVALTNINGEN Version 1.0 Karin Gens/Johan Schuber SID 1 (6) 2012-03-15 STOCKHOLMS STAD BEHÖVER HJÄLP MED ATT LÖSA STORA UTMANINGAR! OpenLab projekt - inom området: Ett värdigt åldrande Uppdragsgivare

Läs mer

VI VILL GÖRA ETT BRA BÄTTRE!

VI VILL GÖRA ETT BRA BÄTTRE! VI VILL GÖRA ETT BRA staffanstorp BÄTTRE! Vi vill bygga en ännu bättre kommun! Staffanstorps kommun är och har varit framgångsrik på många sätt. God service till invånarna har förenats med låg skatt, samtidigt

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

Ett gott liv på äldre dar i Eksjö kommun. Äldrepolitiskt program 2012-2025. Fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19, 130

Ett gott liv på äldre dar i Eksjö kommun. Äldrepolitiskt program 2012-2025. Fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19, 130 Ett gott liv på äldre dar i Eksjö kommun Fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19, 130 Fotografer: Duo Fotografi, Johan Lindqvist, Annelie Sjöberg, Inger Nilsson, Laila Mikaelsen, Therese Pettersson,

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018

Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018 Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018 1 Värdig äldreomsorg Västeråsarna blir allt äldre. Tack vare sjukvården kan vi bota allt fler sjukdomar och många får möjligheten att

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Innehåll Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun sid 3 Befolkningsprognos för äldre i Alingsås kommun sid 4 Att bo tryggt sid 5 Stöd för ett gott åldrande sid

Läs mer

Tips och råd inför val av äldreboende. En guide för dig som ska välja äldreboende

Tips och råd inför val av äldreboende. En guide för dig som ska välja äldreboende Tips och råd inför val av äldreboende En guide för dig som ska välja äldreboende Inledning SPF arbetar med ett långsiktigt program kring ålderism, d.v.s. diskriminering på grund av ålder. Inom detta program

Läs mer

Motioner. med förbundsstyrelsens yttranden. och förslag till beslut

Motioner. med förbundsstyrelsens yttranden. och förslag till beslut Motioner med förbundsstyrelsens yttranden och förslag till beslut FUB:s förbundsstämma 9-10 maj 2015 Motioner inför förbundsstämman 2014 Nr Sid 1 Ny insats i LSS-boendestöd och hemtjänst, LL 3 2 Bra hälso-

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande

Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande Marianne Abramsson Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL) Linköpings universitet marianne.abramsson@liu.se Bygg bostäder så att

Läs mer

Ökad livskvalitet för äldre

Ökad livskvalitet för äldre Stockholm 29 augusti 2010 Ökad livskvalitet för äldre 11 äldrepolitiska förslag ur den kommande rödgröna regeringsplattformen 2/9 Ökad livskvalitet för äldre 11 äldrepolitiska förslag ur den rödgröna regeringsplattformen

Läs mer

VALFILM OM VÄLFÄRDEN. Carin Jämtin, partisekreterare Jan Larsson, valledare 29 juli 2014

VALFILM OM VÄLFÄRDEN. Carin Jämtin, partisekreterare Jan Larsson, valledare 29 juli 2014 VALFILM OM VÄLFÄRDEN Carin Jämtin, partisekreterare Jan Larsson, valledare 29 juli 2014 VAD ÄR KVALITET FÖR DE ÄLDRE? Flexibilitet att få påverka innehållet i omsorgen Kontinuitet att få omges med samma

Läs mer

Ökad livskvalitet för äldre

Ökad livskvalitet för äldre Stockholm 29 augusti 2010 Ökad livskvalitet för äldre 11 äldrepolitiska förslag ur den kommande rödgröna regeringsplattformen 2/9 Ökad livskvalitet för äldre 11 äldrepolitiska förslag ur den rödgröna regeringsplattformen

Läs mer

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011

Läs mer

Pressmeddelande inför äldrenämndens sammanträde

Pressmeddelande inför äldrenämndens sammanträde 2010-10-21 Pressmeddelande Pressmeddelande inför äldrenämndens sammanträde För ytterligare information kontakta äldrenämndens ordförande Jan-Willy Andersson (kd), telefon 013-20 71 84 eller 070-590 71

Läs mer

Kommunala pensionärsrådets möte 2015-02-24

Kommunala pensionärsrådets möte 2015-02-24 VÄSTERVIKS KOMMUN Socialförvaltningen Box 22 593 21 Västervik Mötesanteckningar Kommunala pensionärsrådets möte 2015-02-24 Tjustsalen, kl. 09.00-11.45 Ledamöter: Angelica Katsanidou, SN, ordf. Ingela Svensson,

Läs mer

Evidensbaserad socialtjänst

Evidensbaserad socialtjänst Evidensbaserad socialtjänst - till nytta för individen Känner du till att du har ett regeringsuppdrag att följa gällande ett evidensbaserat arbete? ill: ida brogren Den verkliga upptäcksresan består inte

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Fler och alternativa boenden för äldre och vikten av samverkan

Fler och alternativa boenden för äldre och vikten av samverkan Fler och alternativa boenden för äldre och vikten av samverkan Konferens Integrerad bostadsplanering med fokus på äldre Göteborg 2012 05 09 Barbro Westerholm Vad kommer jag att tala om Demografin Äldres

Läs mer

Insatser för äldre och funktionshindrade konkurrensens konsekvenser för kvalitet, kostnader och fördelning

Insatser för äldre och funktionshindrade konkurrensens konsekvenser för kvalitet, kostnader och fördelning Insatser för äldre och funktionshindrade konkurrensens konsekvenser för kvalitet, kostnader och fördelning Marta Szebehely Professor i socialt arbete Stockholms universitet Insatser för äldre och för funktionshindrade

Läs mer

Ärendeförteckning 14-28

Ärendeförteckning 14-28 Minnesanteckningar Kommunrevisionen Ärendeförteckning 14-28 14 Mötet öppnas 15 Justeringsperson 16 Fastställa dagordningen 17 Inkomna/avsända handlingar 18 Revisionens egen budgetuppföljning 19 Minnesanteckningar

Läs mer

Projektplan Samordnad vårdplanering

Projektplan Samordnad vårdplanering 1 Projektplan Samordnad vårdplanering Enligt lagstiftningen har regionen och kommunen en skyldighet att erbjuda patienterna en trygg och säker vård efter utskrivning från regionens slutna hälso- och sjukvård

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Presentation: Margareta Jansson ersättare för Guy Lööv, deltagit i framtagandet av Äldrevårdsprogrammet

Presentation: Margareta Jansson ersättare för Guy Lööv, deltagit i framtagandet av Äldrevårdsprogrammet Råd för råden Presentation: Margareta Jansson ersättare för Guy Lööv, deltagit i framtagandet av Äldrevårdsprogrammet Sjuksköterska Barnmorska Vårdlärare Utvecklingschef Närsjukvårdschef Presentation Förväntningar

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Höj kvaliteten och stoppa vinstjakten i välfärden: krav på bemanning

Höj kvaliteten och stoppa vinstjakten i välfärden: krav på bemanning 2014-03-20 PM Höj kvaliteten och stoppa vinstjakten i välfärden: krav på bemanning 1. Krav på bemanning i välfärden: Personaltäthet/personalkostnader och andra kvalitetsrelaterade kostnader ska regleras

Läs mer

Några bilder med sikte på den närmaste framtiden för hälso och sjukvården i SLL med särskilt fokus på Nya Karolinska

Några bilder med sikte på den närmaste framtiden för hälso och sjukvården i SLL med särskilt fokus på Nya Karolinska Några bilder med sikte på den närmaste framtiden för hälso och sjukvården i SLL med särskilt fokus på Nya Karolinska med Stig Nyman 2012 09 06 Det här hade jag tänkt hinna med: Bakgrund och beslutet om

Läs mer

26 punkter för ett bättre Västra Götaland

26 punkter för ett bättre Västra Götaland 26 punkter för ett bättre Västra Götaland Västra Götalandsregionen Kristdemokraterna vill arbeta för ett Västra Götaland med stark tillväxt där alla känner trygghet. Vår vision för hälso- och sjukvården

Läs mer

Inflytande - Påverkansarbete

Inflytande - Påverkansarbete 2 3 4 Inflytande - Påverkansarbete Nationellt och lokalt Syfte Tillvarata äldres intressen Påverka de institutioner och verksamheter som berör äldres vardag Ställa äldres resurser till förfogande för det

Läs mer

Yttrande över motion angående lagen om valfrihetssystem inom hemtjänsten

Yttrande över motion angående lagen om valfrihetssystem inom hemtjänsten Tjänsteskrivelse 1 (3) 2014-05-22 SN 2014.0093 Handläggare: Patrik Jonsson, 22.socialkansliet Socialnämnden Yttrande över motion angående lagen om valfrihetssystem inom hemtjänsten Sammanfattning En motion

Läs mer

Bo bra på äldre dar. Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013. Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se

Bo bra på äldre dar. Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013. Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Bo bra på äldre dar 1 Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Bakgrund 2 Nästan 20% av Sveriges befolkning har fyllt 65 år och antal och andel

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

Vård- och omsorgsnämndens. Uppdragsplan 2015. Dnr VON 2015/0058 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Vård- och omsorgsnämndens. Uppdragsplan 2015. Dnr VON 2015/0058 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vård- och omsorgsnämndens Uppdragsplan 2015 Dnr VON 2015/0058 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Uppdragsplan för vård- och omsorgsnämnden 2015 Inledning Vård- och omsorgsnämnden vill med uppdragsplanen för 2015

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om garanterat äldreboende efter viss ålder

Förslag till yttrande över motion om garanterat äldreboende efter viss ålder Vård- och omsorgsnämndens handling nr 27/2014 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) Vår handläggare Johanna Wennerth, utvecklingsledare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion

Läs mer

Kvalitetsuppföljningsplan 2015

Kvalitetsuppföljningsplan 2015 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (8) 2014-11-04 Kvalitets- och utvärderingskontoret Dnr Än 2014-480 Mattias Bly Äldrenämnden Kvalitetsuppföljningsplan 2015 OMSORG- OCH ÄLDREFÖRVALTNINGENS FÖRSLAG TILL BESLUT 1. Äldrenämnden

Läs mer

2010-02-18 Äldrenämnden

2010-02-18 Äldrenämnden 1 2010-02-18 Äldrenämnden Pressinformation inför äldrenämndens sammanträde För ytterligare information kontakta äldrenämndens ordförande Jan-Willy Andersson (KD), telefon 013-20 71 84 eller 070-590 71

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg 2012-01-16 Dnr 42107/2011 1(7) Avdelningen för regler och tillstånd Birgitta Resenius Birgitta.resenius@socialstyrelsen.se Riksdagens socialutskott 100 12 STOCKHOLM Yttrande över förslag till utskottsinitiativ

Läs mer

> VD har ordet: Östersundsstudien visar att vi har rätt > Kunden måste få bestämma > 5 frågor: Maud Berggren > Fototävling!

> VD har ordet: Östersundsstudien visar att vi har rätt > Kunden måste få bestämma > 5 frågor: Maud Berggren > Fototävling! > VD har ordet: Östersundsstudien visar att vi har rätt > Kunden måste få bestämma > 5 frågor: Maud Berggren > Fototävling! SEPTEMBER 2014 Månadsutskick med aktuell information till dig som arbetar i Frösunda.

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR CHEFS- OCH KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2013-09-06

MINNESANTECKNINGAR CHEFS- OCH KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2013-09-06 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (5) 2013-09-12 MINNESANTECKNINGAR CHEFS- OCH KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2013-09-06 Inledning Carin och Janny hälsade välkommen och presenterade dagens program. Den största delen

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Kommittédirektiv Framtidens stöd till konsumenter Dir. 2011:38 Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över det befintliga stödet till konsumenter i form

Läs mer

FLER JOBB OCH EN BÄTTRE SJUKVÅRD I ÖREBRO LÄN. DET GÅR FÖRE SKATTESÄNKNINGAR.

FLER JOBB OCH EN BÄTTRE SJUKVÅRD I ÖREBRO LÄN. DET GÅR FÖRE SKATTESÄNKNINGAR. FLER JOBB OCH EN BÄTTRE SJUKVÅRD I ÖREBRO LÄN. DET GÅR FÖRE SKATTESÄNKNINGAR. Matilda Ernkrans, riksdagsledamot och förstanamn på riksdagslistan, och Marie-Louise Forsberg-Fransson, landstingsstyrelsens

Läs mer

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker På senare år har problemen med bristande städning i vården uppmärksammats allt mer. Patienter

Läs mer

ETT ÅR KVAR TILL VALET: HUR STÅR DET TILL I SOCIALDEMOKRATINS SKYLTFÖNSTER? - SJU AV TIO VALLÖFTEN INTE UPPFYLLDA

ETT ÅR KVAR TILL VALET: HUR STÅR DET TILL I SOCIALDEMOKRATINS SKYLTFÖNSTER? - SJU AV TIO VALLÖFTEN INTE UPPFYLLDA ETT ÅR KVAR TILL VALET: HUR STÅR DET TILL I SOCIALDEMOKRATINS SKYLTFÖNSTER? - SJU AV TIO VALLÖFTEN INTE UPPFYLLDA GÖTEBORG SOCIALDEMOKRATINS SKYLTFÖNSTER 20 ÅR ÄR EN LÅNG TID I POLITIKEN Utmaningarna inom

Läs mer

SVENSKA LUFTSLOTT OM ÄLDRES VALMÖJLIGHETER PÅ BOSTADSMARKNADEN

SVENSKA LUFTSLOTT OM ÄLDRES VALMÖJLIGHETER PÅ BOSTADSMARKNADEN OM ÄLDRES VALMÖJLIGHETER PÅ BOSTADSMARKNADEN Mäklarsamfundet granskar trögrörligheten på bostadsmarknaden JULI 2015 VI HAR FRÅGAT DE ÄLDRE VAD DE SJÄLVA VILL! FAKTA OM GRANSKNINGEN TNS Sifo har ställt

Läs mer

folkomröstning i botkyrka Folkomröstning om eventuell delning av Botkyrka kommun

folkomröstning i botkyrka Folkomröstning om eventuell delning av Botkyrka kommun folkomröstning i botkyrka Folkomröstning om eventuell delning av Botkyrka kommun Den 14 september genomförs valen till kommun, landsting och riksdag. Samma dag har vi i Botkyrka en folkomröstning om frågan

Läs mer

Möjlighet att leva som andra. Ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning. Slutbetänkande av LSS-kommittén (SOU 2008:77)

Möjlighet att leva som andra. Ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning. Slutbetänkande av LSS-kommittén (SOU 2008:77) Möjlighet att leva som andra. Ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning Slutbetänkande av (SOU 2008:77) uppdrag och sammansättning Parlamentarisk kommitté med ledamöter från

Läs mer

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende 1 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Tierp 16 januari 2014 Regeringsuppdraget Bo bra på äldre dar Kunskap, kreativitet

Läs mer

Öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre Kommunresultat för

Öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre Kommunresultat för Öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre Kommunresultat för Kramfors Syftet med presentationen Er kommun har fått den här presentationen som ett komplement till öppna jämförelser vård och omsorg om äldre.

Läs mer

Tillämpningsanvisningar för köhanteringssystem. vård- och omsorgsboenden

Tillämpningsanvisningar för köhanteringssystem. vård- och omsorgsboenden ÄLDREFÖRVALTNINGEN UPPHANDLING OCH UTVE CKLING TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 0801-88/2012 2013-02-26 Handläggare: Marita Sundell 08-508 36 205 Revidering av tillämpningsanvisningar från 2012-04-24 Tillämpningsanvisningar

Läs mer

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen?

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen? 2013-08-16 1(9) Klaga på vården Om du har klagomål på vården kan du både som patient och närstående framföra dina synpunkter. På så sätt bidrar du till att göra vården säkrare. Det finns flera instanser

Läs mer

Ekonomi och anhörigomsorg NkA hösten 2012 Göteborg, Sundsvall, Västerås, Lund

Ekonomi och anhörigomsorg NkA hösten 2012 Göteborg, Sundsvall, Västerås, Lund Ekonomi och anhörigomsorg NkA hösten 2012 Göteborg, Sundsvall, Västerås, Lund Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga Pågående forskning: Anhörigomsorgens pris. Marta

Läs mer

ehälsa i kommunerna 2013 2015 för bättre service, självständighet och ökat medbestämmande

ehälsa i kommunerna 2013 2015 för bättre service, självständighet och ökat medbestämmande ehälsa i kommunerna 2013 2015 för bättre service, självständighet och ökat medbestämmande ehälsa i kommunerna År 2030 kommer det att saknas närmare 100 000 omvårdnadsutbildad arbetskraft, enligt statistik.

Läs mer

Äldre är bra hyresgäster! Men var ska de bo?

Äldre är bra hyresgäster! Men var ska de bo? Äldre är bra hyresgäster! Men var ska de bo? Allt fler äldre en stor möjlighet Du och alla inom fastighetsbranschen står inför en utmaning och en stor möjlighet. Snart är var fjärde svensk över 65 år och

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

Smartare välfärd INBJUDAN TILL UTMÄRKELSEN SVERIGES IT-KOMMUN 2015. Svenska utmaningar

Smartare välfärd INBJUDAN TILL UTMÄRKELSEN SVERIGES IT-KOMMUN 2015. Svenska utmaningar Smartare välfärd INBJUDAN TILL UTMÄRKELSEN SVERIGES IT-KOMMUN 2015 KVALITETSMÄSSAN DEN 3 5 NOVEMBER 2015 SVENSKA MÄSSAN I GÖTEBORG EUROPAS STÖRSTA KONFERENS OCH FACKMÄSSA OM VERKSAMHETS- OCH SAMHÄLLSUTVECKLING

Läs mer

Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (5) Yttrande över betänkandet Vårda vården (SOU 2003:23)

Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (5) Yttrande över betänkandet Vårda vården (SOU 2003:23) SKRIVELSE 1 (5) Landstingsstyrelsen Yttrande över betänkandet Vårda vården (SOU 2003:23) Föredragande landstingsråd: Inger Ros ÄRENDET Socialdepartementet har berett landstinget möjlighet att yttra sig

Läs mer

En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna

En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna Så inleds vår samverkansöverenskommelse för mandatperioden. Kraftsamling kring Eskilstunas budget för 2016 - Vi gasar och bromsar samtidigt

Läs mer

KRISTDEMOKRATERNA SENIORFÖRBUNDET E-NYHETSBREV NR 21/2012

KRISTDEMOKRATERNA SENIORFÖRBUNDET E-NYHETSBREV NR 21/2012 KRISTDEMOKRATERNA SENIORFÖRBUNDET E-NYHETSBREV NR 21/2012 Göran Hägglunds debattartikel inför Almedalens tal Staten har inte allt vi behöver Det goda samhället kan inte skapas i en ensidig relation mellan

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Resultat för Linegården (minst 7 svarande) Särskilt boende

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Resultat för Linegården (minst 7 svarande) Särskilt boende Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Resultat för Linegården (minst 7 svarande) Särskilt boende Resultaten för er verksamhet Det här är en sammanställning av resultaten för er verksamhet från undersökningen

Läs mer

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD 1. INLEDNING På s årsmöte 2009 valdes en styrelse på ett mandat att se över hur ungdomsråden i landet kunde utvecklas och bli starkare. För att komma dit behövde

Läs mer

Bakgrund Inspektionen för vård och omsorg har under veckorna 24 och 25 granskat följande sjukhus inom Stockholms län:

Bakgrund Inspektionen för vård och omsorg har under veckorna 24 och 25 granskat följande sjukhus inom Stockholms län: Tg1 2013 v 2.1 BESLUT 2013-07-02 Dnr 8.5-28479/2013-1 1(6) Regionala tillsynsavdelningen Öst Astrid Hessling astrid.hessling@ivo.se Danderyds Sjukhus AB Chefläkaren 182 88 Stockholm Den 1 juni 2013 tog

Läs mer

Marknadsreformer i den nordiska äldreomsorgen vad kan Danmark lära av erfarenheterna från Sverige och Finland?

Marknadsreformer i den nordiska äldreomsorgen vad kan Danmark lära av erfarenheterna från Sverige och Finland? Marknadsreformer i den nordiska äldreomsorgen vad kan Danmark lära av erfarenheterna från Sverige och Finland? Marta Szebehely marta.szebehely@socarb.su.se Professor i socialt arbete Stockholms universitet

Läs mer

Om att planera för sitt boende på äldre dagar

Om att planera för sitt boende på äldre dagar Om att planera för sitt boende på äldre dagar Marianne Abramsson Institutet för forskning om äldre och åldrande, NISAL Linköpings universitet marianne.abramsson@liu.se Kunskapsläget äldres boende Vanligt

Läs mer

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer

Läs mer

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte

Läs mer

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011 Meddelandeblad Mottagare: Kommun: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer, MAS/ MAR Medicinskt ansvarig sjuksköterska samt medicinskt ansvarig för rehabilitering,

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LAHOLMS KOMMUN Sammanträdesdatum Sid Kommunala Pensionärsrådet 2014-03-05 1

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LAHOLMS KOMMUN Sammanträdesdatum Sid Kommunala Pensionärsrådet 2014-03-05 1 Kommunala Pensionärsrådet 2014-03-05 1 Plats och tid Sammanträdesrummet Ugglan, Stadshuset, Laholm kl 09.00 11.30 Beslutande Thomas Jönsson (M), ordförande Åke Andersson, PRO Birgit Hansson, PRO Kerstin

Läs mer

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokrati på 2000-talet Lättläst En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokratipropositionen har bearbetats till lättläst svenska av Kitte Arvidsson, Centrum

Läs mer

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Sammanfattning av rapport av SPF Seniorerna och Hissförbundet, november 2015 LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Inledning Allt fler äldre bor i flerbostadshus med bristande tillgänglighet och riskerar att

Läs mer

Mötesplats social hållbarhet

Mötesplats social hållbarhet Mötesplats social hållbarhet Invigning 11 mars 2014 #socialhallbarhet Välkommen till Mötesplats social hållbarhet Cecilia Garme moderator Johan Carlson Generaldirektör, Folkhälsomyndigheten Ulrika Johansson

Läs mer

Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg

Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg År 2012 2013-02-25 Maria Ottosson Lundström Dnr: 2013-80 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar... 4 Struktur

Läs mer

Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen

Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen Interpellation Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen 090211 Vänsterpartiet, Örebro Murad Artin Enligt Arbetsförmedlingens senaste prognos beräknas arbetslösheten

Läs mer

Välfärdsbarometern 2012 En rapport från SEB, juni 2012

Välfärdsbarometern 2012 En rapport från SEB, juni 2012 Välfärdsbarometern 2012 En rapport från SEB, juni 2012 Inledning Nästa år fyller den svenska välfärdspolitiken hundra år. Den första riktiga socialförsäkringen kom 1913, då infördes folkpensionen. Men

Läs mer

En modern sjukvård för alla inte bara några

En modern sjukvård för alla inte bara några En modern sjukvård för alla inte bara några Sjukvårdspolitisk plattform för Socialdemokraterna i Stockholmsregionen 2(7) Sjukvårdspolitisk plattform VI SOCIALDEMOKRATER GÅR i bräschen för förnyelse och

Läs mer

Öppna jämförelser i socialtjänsten

Öppna jämförelser i socialtjänsten 12 september 2011, Växjö konserthus Öppna jämförelser i socialtjänsten I juni 2006 publicerades den första öppna jämförelsen. Då var det kvaliteten inom hälso- och sjukvården som publicerades. Ett år senare,

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Socialförvaltningens grundsyn

Socialförvaltningens grundsyn Trygghetsboende Trygghetsboende Trygghetsboende erbjuder boende för dig med omfattande behov av vård, omsorg, stöd, service och en trygghetsskapande vardags miljö. Syftet är att kombinera ett självständigt

Läs mer

Lätt svenska. Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i

Lätt svenska. Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i Lätt svenska Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i MÖJLIGHETERNAS LAND BYGGER VI TILLSAMMANS Vi vill att Sverige ska vara möjligheternas land. Här ska alla få möjlighet

Läs mer

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa Referat av föredrag från konferens 110412 i Lund arrangerad av Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med Vuxenskolan i Skåne. Anders Åkesson (Mp) Regionråd, vice ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden

Läs mer

B r u k a r i n f l y t a n d e d o k u m e n t a t i o n f r å n e t t d i a l o g c a f é d e n 9 n o v 2 0 1 0

B r u k a r i n f l y t a n d e d o k u m e n t a t i o n f r å n e t t d i a l o g c a f é d e n 9 n o v 2 0 1 0 B r u k a r i n f l y t a n d e d o k u m e n t a t i o n f r å n e t t d i a l o g c a f é d e n 9 n o v 2 0 1 0 Det regionala brukarrådet med inriktning på missbruk och beroende 1 bjöd, den 9 november

Läs mer

Folkpartiet det självklara valet. Solweig Ericsson-Kurg nr 1 på Folkpartiets kommunlista

Folkpartiet det självklara valet. Solweig Ericsson-Kurg nr 1 på Folkpartiets kommunlista Folkpartiet det självklara valet Solweig Ericsson-Kurg nr 1 på Folkpartiets kommunlista Riksdagen: Rösta på mig Viktiga frågor som jag vill arbeta med är Integration, jämställdhet, utbildning och socialafrågor.

Läs mer

kvalitet God service och nöjda kunder Resultat på minst 2% Anvar Mod Fantasi Positiv befolkningsutveckling God folkhälsa Valfrihet för medborgarna

kvalitet God service och nöjda kunder Resultat på minst 2% Anvar Mod Fantasi Positiv befolkningsutveckling God folkhälsa Valfrihet för medborgarna Anvar Mod Fantasi Dnr 2/2013.041 Id 2014. 21398 Nämndsplan Socialnämnden Verksamhetsbeskrivning Socialnämnden ansvarar för verksamhet enligt: socialtjänstlagen (SoL) lagen om stöd och service till vissa

Läs mer

Öppna jämförelser. din guide på nätet för snabba jämförelser inom socialtjänst och hemsjukvård

Öppna jämförelser. din guide på nätet för snabba jämförelser inom socialtjänst och hemsjukvård Öppna jämförelser din guide på nätet för snabba jämförelser inom socialtjänst och hemsjukvård Är du en socialchef eller enhetschef som söker under lag för att följa upp och förbättra din verksamhet? Är

Läs mer

80+ i ett nötskal Kommunals förslag om seniorservice

80+ i ett nötskal Kommunals förslag om seniorservice 80+ i ett nötskal Kommunals förslag om seniorservice Kommunal. 1 Kommunal föreslår Seniorsevice Det är inte rimligt att gamla människor, som inte anses behöva någon vård och omsorg, inte ska få någon som

Läs mer

Program. för vård och omsorg

Program. för vård och omsorg STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer

Läs mer

AKTIVITET OCH RÖRELSE- EN HÄLSOFAKTOR FÖR DEN SKÖRA MÄNNISKAN

AKTIVITET OCH RÖRELSE- EN HÄLSOFAKTOR FÖR DEN SKÖRA MÄNNISKAN Inbjudan till chefseminarium/ utvecklingsseminarium 379 AKTIVITET OCH RÖRELSE- EN HÄLSOFAKTOR FÖR DEN SKÖRA MÄNNISKAN Bristvara men också behäftad med rädsla och risk * Från ett mer eller mindre passiviserande

Läs mer

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING HJÄLP OCH STÖD I HEMMET Svedala kommun har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att personer som bor eller vistas i kommunen

Läs mer

Ja till framtiden! Jan Björklund, partiledare Liselott Hagberg, riksdagsledamot

Ja till framtiden! Jan Björklund, partiledare Liselott Hagberg, riksdagsledamot Ja till framtiden! Jan Björklund, partiledare Liselott Hagberg, riksdagsledamot Riksdagen: Rösta på mig Viktiga frågor som jag vill arbeta med är Integration, jämställdhet, utbildning och socialafrågor.

Läs mer

Vår gemensamma syn på vinst i välfärden

Vår gemensamma syn på vinst i välfärden Vår gemensamma syn på vinst i välfärden Välfärdens, inklusive skolans, verksamheter är ingen marknad. Vi är inte konsumenter i förhållande till välfärden, vi är medborgare. Socialdemokraterna, Miljöpartiet

Läs mer

Värdegrund och lokala värdighetsgarantier i den svenska äldreomsorgen

Värdegrund och lokala värdighetsgarantier i den svenska äldreomsorgen Värdegrund och lokala värdighetsgarantier i den svenska äldreomsorgen Katarina Andersson, FD, institutionen för socialt arbete, Umeå universitet Konferens: skal vi have en värdighetsgaranti? Köpenhamn,

Läs mer

Beredningen för integritetsfrågor

Beredningen för integritetsfrågor Beredningen för integritetsfrågor Lie Lindström Handläggare 040-675 38 32 Lie.Lindstrom@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2013-08-28 Dnr 1201732 1 (5) Beredningen för integritetsfrågor Patientens direktåtkomst

Läs mer

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Arrangör: Sociala samverkansrådet Moderator: Ingrid Bexell Hulthén Text och foto: Malin Helldner Bakgrund I mars 2010 bildades ett samverkansråd i Göteborg.

Läs mer